Transcript 2012

Box 206, 101 24 Stockholm
Vasagatan 52, 3 tr
Telefon växel 08-441 76 00
Fax: 08-24 05 30
E-post: [email protected]
www.rmv.se
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Årsredovisning 2012
1 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
2 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Innehållsförteckning
Generaldirektören har ordet............................. 5
Resultatredovisning ........................................... 7
Rättspsykiatri ........................................................................... 7
Rättsmedicin .......................................................................... 27
Rättskemi ............................................................................... 41
Rättsgenetik ........................................................................... 51
Övrig återrapportering och redovisning ................................ 57
Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden ... 73
Finansiell redovisning ...................................... 79
Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för
Rättsmedicinalverket (RMV) år 2012. RMV:s verksamhet återfinns bland
statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i
verksamhetsområdena
•
•
•
•
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
3 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
4 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Generaldirektören har ordet
Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra
verksamhetsområden – rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik.
Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av
specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt
modern och avancerad teknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt utformade
för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller i fråga om
arbetsmiljö och säkerhet.
Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på
samordning när det gäller bl.a. rutiner, planering och uppföljning,
kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser liksom kvalitetsarbete.
RMV har under de senaste åren prioriterat och lyckats genomföra rekrytering av
fler läkare till de rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna, de av
arbetsmiljö- och säkerhetsskäl nödvändiga om- och nybyggnationerna av vissa
av verkets lokaler, samt modernisering av den tekniska utrustningen. Alla dessa
områden präglas av att satsningar måste göras långsiktigt och att det krävs stora
resurser att förverkliga dem.
RMV har under de senaste fyra åren och fram till nu tilldelats ökade anslag för
att kunna genomföra dessa satsningar. Nu befinner sig RMV i ett läge där
anslagen för 2013 och framåt inte ökas i den utsträckning som behövs för att
fortsätta på den inslagna vägen. Den största prövningen för RMV är nu därför
att genomföra stora besparingar samtidigt som de prioriterade satsningarna
måste säkerställas för att verket ska kunna klara sitt uppdrag även på lång sikt.
Det kommer att krävas stora insatser av alla medarbetare för att klara av detta.
Det är samtidigt glädjande att konstatera att verket lever upp till regeringens
krav och att måluppfyllelsen för alla verksamhetsområden kan bedömas som
god eller mycket god och att verkets tjänster efterfrågas allt mer.
Foto:Karl Ekenhem
5 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
6 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Resultatredovisning
Rättspsykiatri
Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik) och enligt den indelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året
ska redovisas och analyseras.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 §
lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
•
utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
7 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika
undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation – de
rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg – och en i
Umeå vid den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus som
bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett avtal1 mellan
Västerbottens läns landsting och staten genom RMV. Undersökningsenheternas
upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter (SOSFS 1999:19) om
fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskilda
personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar. I slutet av
2012 har överenskommelsen med den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands
universitetssjukhus reviderats så att överenskommelsen per den 1 juli 2013 inte
längre ska omfatta rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan
endast av dem som är på fri fot och utfärdande av s.k. § 7-intyg2 avseende
personer som är häktade eller befinner sig på fri fot.
De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten inom RMV består av ca 150 fast anställda
medarbetare. Dessa utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri
(rättspsykiater), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i
rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska socialutredare, administrativ
personal, personal som handhar port och säkerhet samt personal vid
vistelseavdelningarna. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs
dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett tiotal visstidsanställda och ett
hundratal timanställda medarbetare för att säkra bemanningen bland personalen
vid vistelseavdelningarna dygnet runt, året runt.
Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor.
Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom tjänstgörande
personal vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten är förutom platstillgång också beroende av tillgänglig
utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiater som brist
förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt och långsiktigt arbete pågår
inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom
RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering
och redovisning).
Per den 1 januari 2013 är ett 25-tal externa läkare kontrakterade för att på ett
fyrtiotal platser i landet utfärda läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om
Enligt avtalet ska Umeå genomsnittligt per år genomföra maximalt 37 RPU. Antalet § 7-undersökningar är inte
reglerat.
2 Enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
1
8 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. § 7-läkare och § 7-intyg). RMV
beräknar att en allt större andel av § 7-intygen även fortsättningsvis kommer att
utfärdas av inom verket anställda läkare. Det ökande antalet anställda läkare har
minskat behovet av kontrakterade § 7-läkare.
Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna
medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid
den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen.
Under 2012 fortsatte arbetet med de, av bl.a. säkerhetsskäl, planerade
lokalförändringarna vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i
Göteborg. Vid enheten i Stockholm har en nyuppförd byggnad tagits i bruk av
Stockholms läns landsting med RMV som hyresgäst. I början av december 2012
flyttade verksamheten in efter att byggnaden invigts i slutet av november. Vid
enheten i Göteborg gäller som utgångspunkt för fastigheten, i vilken
verksamheten bedrivs, att hyresavtalet med Västra Götalandsregionen som
hyresgäst förlängts till den 28 februari 2013. I och med hyresavtalets
upphörande per den 1 mars 2013 kommer RMV att disponera hela fastigheten
och hyresvärden, Specialfastigheter AB, kommer under 2013 att göra bl.a. vissa
för RMV viktiga säkerhetsmässiga anpassningar av lokalerna.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i
brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) i syfte
att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den
misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §3 brottsbalken, eller om
den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk
störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt
30 kap. 6 § brottsbalken.
Under året noterades en minskning av antalet expedierade utlåtanden efter RPU
med 22 procent (jfr tabell 1). Det totala antalet RPU under 2012 uppgick till
3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk
störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och
personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är
förenad med frihetsberövande och annat tvång.
Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning
enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska
störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.
Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband
med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan
särskild vård.
3
9 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
412 stycken. Det är den lägsta noteringen i ett 10-års perspektiv4. Orsaken till
nedgången är oklar. Nedgången kombinerad med det ekonomiska läget som
RMV befinner sig i har lett till att verket sett sig nödsakat att med verkan fr.o.m.
5
den 1 juli 2013 säga upp entreprenadavtalet med Västerbottens läns landsting i
den del som avser RPU av häktade personer.
Av 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår
att rätten, när det finns skäl till det, får förordna en läkare att avge läkarintyg
(s.k. § 7-intyg) om de medicinska förutsättningarna för att överlämna en
misstänkt till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Antalet
expedierade § 7-intyg minskade med 14 procent (jfr tabell 1). Det innebär att
antalet expedierade intyg ligger under vad som, sett över en 10-års period, får
betraktas som en normal nivå6. Orsaken till nedgången är även när det gäller
dessa ärenden oklar.
Lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av
ärenden där livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt
livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 § lagen och 3 §
förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på livstid framgår att
rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den
dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet expedierade
utlåtanden efter riskbedömning i ärenden enligt nämnda lag och förordning
under 2012 ökade med femtio procent jämfört med 2011 (se tabell 1). En orsak
skulle kunna vara att antalet livstidsdömda som uppnått kvalificeringstid för
prövning av tidsbestämning ökat, vilket i sin tur är beroende på antal
livstidsdomar 10 år tidigare. En annan att de som tidigare sökt om omvandling
och fått avslag sökt igen. När det gäller ärenden om omvandling av livstidsstraff
7
till tidsbestämt straff så initieras dessa vanligtvis av de livstidsdömda själva.
Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, § 7-undersökningar och
riskbedömningar
Typ av undersökning
RPU
- varav häktade
- varav på fri fot
§ 7-undersökning
Riskbedömning
2010
2011
2012
460
346
114
526
384
142
412
298
114
1 518
1 447
1 249
19*
22
33
Källa: PsykBase
* Reviderad uppgift. Tidigare publicerad uppgift: 18.
Under de senaste 10 åren har antalet RPU-ärenden fluktuerat mellan 453 och 688 (källa: PsykBase).
Jfr Dnr X13-90011.
6 Under de senaste 10 åren har antalet § 7-ärenden fluktuerat mellan 1447 och 1912 (källa: PsykBase).
7 Antalet livstidsdömda var 155 den 1 oktober 2012, se www.kriminalvarden.se/statistik.
4
5
10 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare
inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Ca 90 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under
2012 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande
undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2).
Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per
undersökningsenhet
2010
Undersökningsenhet
2011
2012
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Antal RPU av häktad
346
100
384
100
298
100
- varav Stockholm
169
49
198
52
140
47
- varav Göteborg
142
41
150
39
129
43
- varav Umeå (annan
huvudman)
35
10
36
9
29
10
Antal RPU på fri fot
114
100
142
100
114
100
- varav Stockholm
57
50
82
58
59
52
- varav Göteborg
43
38
47
33
42
37
- varav Umeå (annan
huvudman)
14
12
13
9
13
11
Källa: PsykBase
Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen.
Bristen på anställda rättspsykiater inom RMV har medfört att externa
specialister i rättspsykiatri i viss omfattning särskilt måste kontrakteras för att,
och utöver de utredningar som görs vid undersökningsenheten i Umeå,
genomföra rättspsykiatriska utredningar på uppdrag av RMV. En ytterligare
ökning av andelen undersökningar som genomförts av inom RMV anställda
läkare har kunnat ske under 2012 som en följd av att rekryteringen av dessa har
kunnat ökas i viss mån kombinerat med att ärendemängden under 2012 varit
något lägre än vanligt. Majoriteten av antalet utlåtanden avges av inom RMV
anställda läkare (se tabell 3).
11 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm
och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av
RMV kontrakterade läkare
Stockholm
Göteborg
Läkare
2010
2011
2012
2010
2011
2012
- anställda
176
226
162
179
192
164
- kontrakterade
50
54
37
6
5
7
Totalt
226
280
199
185
197
171
Andel anställda
78
81
81
97
97
96
Källa: PsykBase
Av tabell 4 framgår att andelen av vid RMV anställda läkare expedierade § 7intyg har ökat under perioden 2010 – 2012. Ambitionen är att i takt med att
antalet anställda läkare ökar, successivt öka andelen RPU och § 7undersökningar som genomförs av dessa.
Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter § 7undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom
RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
12 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens
innebörd m.m. och självförvållat rus
Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen
(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en
rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan
om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat
förmågan att inse gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en
sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom
rus eller på något annat liknande sätt.
När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av
den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd förefaller det som om
andelen ärenden i vilket detta efterfrågas har stabiliserats på en nivå strax över
60 procent av det totala antalet ärenden under de tre senaste verksamhetsåren
(jfr tabell 5).
Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt
handlande efter en sådan insikt
Antal förfrågningar under perioden
Andel av alla avgivna utlåtanden
under perioden
2010
2011
2012
301*
333
264
65
63
64
Källa: PsykBase.
* Reviderad uppgift. Tidigare publicerad uppgift 284.
Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka
domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus
framgår av tabell 6.
13 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS
Antal förfrågningar
Andel av alla avgivna utlåtanden
2010
2011
2012
149*
129
117
32
25
28
Källa: PsykBase.
* Reviderad uppgift. Tidigare publicerad uppgift 129.
I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av allvarlig
psykisk störning (APS) som RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2012
uppvisar andelen bedömda APS en minskning med ca 5 procentenheter i
jämförelse med 2011. Orsaken till nedgången är oklar men ligger
8
storleksmässigt inom normalvariationen mellan åren .
Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade
utlåtanden
2010
2011
Antal Andel Antal Andel
APS i totala antalet RPU
207
45
265
50
2012
Antal Andel
187
45
Källa: PsykBase.
Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU
Regeringen har i budgetpropositionen för 20139 åter pekat på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättspsykiatriska verksamheten är handläggningstiderna lagreglerade.
En RPU ska enligt 6 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning
utföras med största möjliga skyndsamhet. Den ska anpassas efter domstolens
syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett
utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten sedan
undersökningsarbetet har avslutats.
Under 2012 överskreds i två fall den i 8 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk
undersökning föreskrivna tidsfristen (se tabell 8). Den som är häktad och ska
genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar från det att
rättens beslut om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till
8
9
Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase).
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
14 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
denna. Skälen för tidsutdräkten i dess två fall var administrativa och inte platseller kapacitetsbrist på undersökningsenheten.
Andelen undersökningar av häktade som överskridit den i 6 § lagen (1991:1137)
om rättspsykiatrisk undersökning föreskrivna undersökningstiden om fyra
veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som närmast föregående verksamhetsår
(se tabell 8).
Rätten får medge RMV anstånd med avgivandet av utlåtandet om det finns
synnerliga skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden
som rör ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som
befunnit sig på fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att
åtal inte väckts i ett ärende.
Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit
sig på fri fot och som inte expedierats inom den i 6 § lagen (1991:1137) om
rättspsykiatrisk undersökning föreskrivna tidsfristen om sex veckor (42 dagar)
minskade under 2012 i jämförelse med 2011. Anledningen till att
utredningstiden i dessa ärenden dock alltjämt överskrids i relativt hög grad är de
betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor utsträckning rört sig om
personer med missbruksproblem, psykiska problem och med oordnade
bostadsförhållanden (se tabell 8).
I 29 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det
redovisas endast 19 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i 10talet fall har domstolen endast meddelat muntligt besked i anståndsfrågan då
skälen varit av administrativ natur och anståndstiden inskränkt sig till någon
eller några dagar och endast rört frågan om expediering av det egentliga
utlåtandet.
15 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider,
utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade
RPU
2011
2012
2010
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Väntetid
- för häktade personer överstiger
sju dagar
Utredningstid
- för häktade personer överstiger
28 dagar
- för personer på fri fot
överstiger 42 dagar
Anstånd
- för häktade personer
- för personer på fri fot
2*
1**
5
1
2
1
33
10
42
11
29
10
25
22
25
18
17
15
29
23
8
20
38
24
10
17
19
15
6
13
Källa: PsykBase.
* Reviderad uppgift. Tidigare publicerad uppgift 1.
** Reviderad uppgift. Tidigare publicerad uppgift <1
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som vidtagits för att säkra och förbättra effektiviteten och kvaliteten
i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de
rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är
ytterst ansvarig för detta.
De projekt som pågår inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten i syfte
att utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs
nedan, har alla som utgångspunkt bl.a. att en ökad enhetlighet ska uppnås i
ärendehanteringen mellan de tre undersökningsenheterna i verket. (För RMV:s
översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättspsykiatriska verksamheten
som påbörjades under 2011 och som fortsatt under 2012 och projektet för
16 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
genomgång av verkets personregister och författningsstödet för dessa se
avsnittet Övrig återrapportering och redovisning.)
Generaldirektören, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna,
chefsöverläkarna och de funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet
träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa
möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det
kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa
möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som
lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan lång tid tillbaka anordnas de årliga rättspsykiatriska utbildningsdagarna
(RP-dagarna) för all personal inom den rättspsykiatriska verksamheten. Dessa
dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en
samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet. Vid RP-dagarna 2012 presenterades en
avidentifierad kvalitetsuppföljning av rättspsykiatriska bedömningar i ett
perspektiv utifrån undersökningsenhet, teamkonstellationer och ansvarig för
huvudutlåtande. Uppföljningen kommer att presenteras i rapportform under
2013 och i vissa delar fördjupas ytterligare. Resultatet pekar bl.a. på behovet av
fortsatt arbetet med enhetligheten i ärendehanteringen mellan
undersökningsenheterna i verket.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
10
(Rättsliga rådet )
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet. Det
gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska och
psykiatriska frågor.
Under 2012 har tjugoen11 rättspsykiatriska ärenden prövats av Rättsliga rådet.
Det är således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnas till
Rättsliga rådet för avgörande (ca fem procent). I tjugo procent av de ärenden
som rådet prövar gör de en annan bedömning av APS än som gjorts vid den
rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar en procent av RMV:s samtliga
rättspsykiatriska ärenden.
Under 2012 har det inom RMV gjorts en sammanställning och kommentarer
beträffande avgöranden av Socialstyrelsens rättsliga råd beträffande
rättspsykiatriska ärenden under perioden den 1 januari 2001 - 1 juni 2008.
Sammanställningen utgör en värdefull kunskapsbank som kommer till
användning bl.a. vid internutbildning och introduktion av ny medarbetare inom
utredningsverksamheten.
10
11
Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till verkets centralarkiv.
17 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Ny lagstiftning?
Den statliga Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09), som haft regeringens
uppdrag att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården, inklusive
vissa frågor som rör RMV:s rättspsykiatriska utredningsverksamhet, avslutade
sitt arbete i mars 2012 och överlämnade därefter till regeringen sitt betänkande
Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU
2012:17).
RMV hade under utredningstiden en expert med i utredningen. De förslag som
utredningen lämnat kommer att, om de genomförs, påverka RMV:s framtida
uppdrag i hög grad såväl när det gäller verksamhetens inriktning som arbetssätt
och omfattning fr.o.m. den 1 januari 2016. Utredningens betänkande
remissbehandlades under hösten 2012. I dagsläget är utgången av den fortsatta
beredningen av förslagen oklar.
I syfte att förbereda verksamheten inför kommande förändringar påbörjades
redan under 2009 ett internt översynsarbete inom ramen för det s.k. RPUprojektet. Översynsarbetet har inriktats på att utveckla kvalitetsrutiner för den
rättspsykiatriska verksamheten men kommer, i takt med att
Psykiatrilagsutredningens förslag bereds vidare, också att omfatta
föreskriftsarbete, utveckling av en handbok och andra riktlinjer för
verksamheten samt utveckling av utredningspersonalens roller i
utredningsarbetet. Berörda medarbetare måste bl.a. förberedas och utbildas för
eventuellt nya uppgifter och ett förändrat arbetssätt. Särskilt viktigt är att ta till
vara möjligheterna till nya roller för den utredande personalen bl.a. inom ramen
för en eventuell ny lagstiftning. Därigenom skapas, oberoende av en ny
lagstiftning, också förutsättningar för en resurseffektivare
utredningsverksamhet. Översynsarbetet är således mycket angeläget att
genomföra oberoende av en ny lagstiftning för den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten (se vidare nedan under Tvångsmedel).
Inom ramen för RPU-projektet genomförs också en revidering av det ITbaserade ärendehanteringssystemet för RPU-verksamheten (se vidare Övrig
återrapportering och redovisning).
Riskhantering - metodutveckling
RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när
det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild
utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning samt
riskutlåtande i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på
livstid. En ytterligare erfarenhetsuppbyggnad och utveckling av metoder för
riskhantering och riskbedömning är angelägen utifrån de perspektiv som
18 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
presenterades av den ovan nämnda Psykiatrilagsutredningen. Ett sådant arbete
pågår och användningen och utvecklingen av den svenska versionen av
checklistan för riskhantering, LSI-R (Level of Service Inventory) har därför
fortsatt under 2012. LSI-R har under 2012 också kommit att introduceras i
Kriminalvårdens verksamhet genom att användas i ett pilotprojekt inom
frivården – det s.k. STICS-projektet (Strategic Training Initiative in
Communitive Service). Kriminalvården har genomfört ca 220 skattningar med
LSI-R under 2012.
RMV har under 2012 påbörjat ett utvecklingsarbete inom ramen för en
överenskommelse om upphovsrätten till ett material för riskhantering/case
management LS/CMI ( Level of Service/Case Management Inventory).
Överenskommelsen innebär att RMV och den kanadensiska
12
upphovsrättsinnehavaren samverkar kring en svensk översättning av materialet
och att RMV också ges rätten att bedriva användarutbildning för materialet i
Sverige.
Även landstingens rättspsykiatriska vårdverksamhet har visat fortsatt intresse
för LSI-R genom deltagande i av RMV anordnad användarutbildning för LSI-R.
Exempelvis har särskild användarutbildning genomförts för personal vid den
Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.
Under 2012 har en basutbildning för 12 riskutredare slutförts inom RMV.
Åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
•
Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och
effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
•
Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna
•
Tillgängliga personalresurser
•
Flexibilitet och säkerhet i resursutnyttjandet
•
Genomförandet och organiseringen av undersökningarna
Antalet utredningsplatser
Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med
flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i
Göteborg finns möjligheten att i de befintliga lokalerna i en framtid öka antalet
12
Jim Bonta et.al.
19 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
platser från dagens tolv till arton om sådant behov skulle uppstå t.ex. till följd av
en ny psykiatrilagstiftning.
Under 2012 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade
undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s
tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i
13
Göteborg har på årsbasis under 2012 uppgått till 48 procent och har inte nått
sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att
utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist.
Antalet disponibla utredningsplatser är således tillräckligt. Av resurshänsyn
aktualiserades därför en diskussion under 2012 med RMV:s entreprenör i Umeå
om en minskning av utredningsverksamheten. Diskussionerna har lett fram till
en överenskommelse att rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer
inte längre ska genomföras i Umeå efter den 30 juni 2013 utan av RMV:s
anställda läkare. Entreprenören kommer dock även fortsättningsvis att utföra §
7-undersökningar samt RPU av personer som befinner sig på fri fot.
Tillgängliga personalresurser
Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte
minst när det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas
befinner sig. Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid
vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande
verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i
verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 planeras
arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid
undersökningsenheten i Stockholm enligt principerna för periodplanerad
arbetstid. Detta innebär i huvudsak att verksamhetskraven styr
personalbemanningen i varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att för
en viss tidsperiod påverka sin arbetstidsförläggning inom ramen för de angivna
bemanningskraven.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2012 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen
I budgetpropositionen för 2013 pekar regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
13 Under de senaste 10 åren har beläggningen på årsbasis fluktuerat mellan 50 och 83 procent (källa: PsykBase).
Enskilda månader har beläggningen varit både högre och lägre.
20 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
utnyttjande av de tilldelade resurserna14. Organisation, arbetsmetoder och
rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
15
Kapacitetsbehoven i utredningsverksamheten fluktuerar över tid och att exakt
förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte möjligt. RMV
ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en flexibilitet i
utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet kan
hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks.
Ett led i en sådan strävan har varit att bygga upp en bas av kontrakterade externa
utredare inom de utredarkategorier som finns inom RMV och som tillfälligtvis
kan genomföra enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde. Som
nämnts tidigare så har RMV ett 25-tal externa läkare kontrakterade på ett
fyrtiotal platser i landet. Sådana externa läkare behöver i likhet med de fast
anställda läkarna ges fortlöpande fortbildning, viss teknisk utrustning och
verksamhetsinformation för att kunna fullgöra sina uppdrag.
Genom den nybyggnation som tagits i bruk av undersökningsenheten i
Stockholm kommer vistelseavdelningens utformning där att vara sådan att under
perioder av lägre beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en motsvarande
lägre personalbemanning, vilket är en viktig faktor för ett effektivt utnyttjande
av resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet.
Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa ett arbets- och förhållningssätt
inom samtliga verksamheter i s.k. LEAN-anda. Bl.a. har verksledningsgruppen
under året beslutat att detta arbete ska bedrivas vidare under benämningen
”jobba smartare”. Syftet är att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så
effektivt utnyttjande som möjligt av de samlade resurser som verket har.
Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat
medarbetarinflytande och engagemang.
Säkerhetsarbetet vid enheterna regleras till sin inriktning och form av
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid
sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård samt vid enheter för
rättspsykiatrisk undersökning. Årligen genomförs gemensamma s.k.
säkerhetsdagar för personalen vid vistelseavdelningarna.
Det planeringsarbete som bedrivits inför lokalanpassningen vid RMV:s
undersökningsenheter innefattar en viktig och långsiktig utveckling av
säkerhetsnivån på enheterna. Genom lokalförändringarna har – förutom ett
förbättrat skalskydd – säkerhetsmässiga vinster kunnat göras genom att de
planerade lokalerna på ett konsekvent sätt ger möjligheter att separera den
renodlade klientinriktade verksamheten från enheternas administrativa
14
15
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
Se not 13.
21 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
funktioner. Detta kommer inte enbart att innebära säkerhetsmässiga vinster utan
också en tryggare miljö ur integritetssynpunkt för de intagna och polikliniska
klienterna vid undersökningsenheterna.
Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i
verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete pågår för att generellt höja
säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom återkommande
utbildningsinsatser. Vid nybyggnationen i Stockholm har viktiga erfarenheter
vunnits i säkerhetsarbetet. För att säkerställa att dessa kommer hela den
rättspsykiatriska verksamheten till godo har en biträdande säkerhetssamordnare
med särskilt ansvar för säkerhetsfrågorna inom den rättspsykiatriska
verksamheten utsetts16.
Hot och våld
I tabellerna 9 och 10 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret
vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2012 har
en viss ökning i incidensen för hot och våld mot främst personal ökat17.
Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal och merparten är
av verbal karaktär. Under budgetåret har en personal drabbats av våld från en
intagen som medfört skador som krävt sjukhusvistelse och två personal har
drabbats av skador som krävt sjukvårdsbehandling. I syfte att ytterligare minska
riskerna har bl.a. ett arbete med att ta fram nya skyddsinstruktioner om
ensamarbete initierats och det arbetet väntas bli klart i början av 2013. En ökad
samordning av säkerhetsarbetet har kunnat åstadkommas genom att
gemensamma skyddsinstruktioner utformats och att den biträdande
säkerhetssamordnarfunktionen för specifikt den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten har tillskapats med ikraftträdande i februari 2013.
Ett rymningsförsök från angränsande verksamhet till undersökningsenheten i
Göteborg (den rättspsykiatriska vården) kunde noteras under verksamhetsåret.
Försöket berörde RMV:s verksamhet så till vida att den intagne bröt sig ut ur
vårdens lokaler och vidare ut ur byggnaden via RMV:s lokaler.
Jfr dnr PA2013-3.
Kommentar: Det är oklart vad som orsakat denna ökning. Observationer tyder på att en större grupp av de
undersökta personerna har ett tyngre missbruk med svårare abstinensreaktioner och grövre beteendestörning än
tidigare. RMV ämnar undersöka denna fråga i ett forskningsprojekt. Det ska dock noteras att det förekommer
förhållandevis lite hot- och våldssituationer vid RMV och att den noterade ökningen sker från en mycket låg nivå av
incidenter.
16
17
22 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 9. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg
Hot och våld mot personal
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld mellan medintagna
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt
2010
2011
2012
10
12
22
17
9
26
15
21
36
3
3
6
2
4
6
5
3
8
13
15
28
19
13
32
20
24
44
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
Tabell 10. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn)
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt - genomsnitt för båda avd
2010
3,8
5,3
4,6
2011
4,8
4,2
4,5
2012
5,4
8,4
6,8
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
Tvångsmedel
Det är viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder mot de intagna (häktade) är
välgrundade, att de är väl dokumenterade och att själva åtgärden vidtas och
genomförs på ett korrekt sätt. Beslut om avskiljning utgör en viktig del av den
förekommande tvångsmedelsanvändningen vid undersökningsenheterna.
Tvång får som huvudregel18 enbart användas mot de intagna av medicinska skäl
och med stöd av psykiatrisk lagstiftning och inte utifrån enbart säkerhets- eller
ordningsskäl.
Tvångsmedelsanvändningen mot de intagna vid undersökningsenheternas
vistelseavdelningar saknar alltjämt ett fullödigt lagstöd. RMV kan inte vidta
18 Tvångsåtgärd med stöd av häkteslagen (2010:611) och med hänvisning till lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård kräver inga medicinska skäl.
23 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
sådana tvångsåtgärder mot de intagna av säkerhets- eller ordningsskäl som
redan i dag får vidtas vid ett häkte. Problematiken är belyst i betänkandet Ny
häkteslag (SOU 2006:17) från februari 2005 men har ännu inte fått sin lösning.
Psykiatrilagsutredningen lämnade i sitt betänkande Psykiatrin och lagen –
tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) förslag angående
tvångsmedelsanvändningen vid RMV:s undersökningsenheter med
ikraftträdande 1 januari 2016. RMV ser det som ytterligt angeläget att en
reglering av tvångsmedelsanvändningen genomförs tidigare än så då behovet av
att kunna vidta tvångsåtgärder finns i verksamheten sedan länge.
Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 47
intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt 5 § lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård. Motsvarande siffra för undersökningsenheten i Göteborg
uppgick till 20 intagna. Det faktum att det bland de intagna finns ett icke ringa
antal personer, som redan när de kommer till RMV, har ett rättspsykiatriska
vårdbehov understryker behovet av en adekvat reglering av
tvångsmedelsanvändningen vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna
utifrån beslut om häktning som den primära och enda grunden för
frihetsberövandet.
Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 11.
Incidensen av avskiljningar under 2012 ökade något i jämförelse med de två
föregående verksamhetsåren.
Under året har åtta bältesläggningar genomförts vid undersökningsenheten i
Göteborg och i inget fall vid undersökningsenheten i Stockholm.
Under året genomfördes sex RPU av intagna som stannat kvar i häktet
(häktesundersökning) i stället för att vara i RMV:s lokaler. Grunden för en
sådan ordning är att man bedömt att de säkerhetsmässiga förutsättningarna för
vistelse på RMV:s undersökningsavdelningar i skalskyddshänseende inte varit
tillfredsställande i ett viss fall. I och med att de nya lokalerna tagits i bruk i
Stockholm kommer perimeterskyddet att ha förbättrats avsevärt.
Häktesundersökningar är i normalfall ett något sämre alternativ till att
undersökningarna genomförs på en undersökningsenhet eftersom
utredningspersonalen då inte får samma möjligheter som vid avdelningen att
observera den undersökte.
24 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 11. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i
Stockholm och i Göteborg
Avskiljning (5 § lagen
[1991:1129] om
rättspsykiatrisk vård)
1-2 3-4 5-6 7-8 > 8
dygn dygn dygn dygn dygn
Incidens/1000
vistelsedygn
Stockholm
2010
2011
2012
5
5
2
1
2
0
0
1
1
0
2
0
3
1
2
2,4
2,8
2,0
Göteborg
2010
2011
2012
3
2
2
0
1
0
0
0
1
0
0
0
0
1
2
1,1
1,3
2,0
Totalt antal
2010
2011
2012
8
7
6
1
3
1
0
0
3
0
0
1
3
2
11
1,8
1,7
4,2
Avskiljning (2 kap. 5 § 2
häkteslagen [2010:611])
1-2 3-4 5-6 7-8 > 8
dygn dygn dygn dygn dygn
Incidens/1000
vistelsedygn
Stockholm
2010
2011
2012
9
4
0
5
0
0
0
0
1
0
0
0
10
0
0
6,3
1,0
0,4
Göteborg
2010
2011
2012
1
3
5
0
1
0
0
2
0
0
1
0
1
3
1
0,4
3,2
2,4
Totalt antal
2010
2011
2012
10
7
5
5
1
0
0
2
1
0
1
0
11
3
1
3,4
1,9
1,3
Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning.
25 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 12. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2010
2011
2012
RPU – häktad
315 000
308 300
427 700 1)
RPU – fri fot
88 400
59 800
74 300 2)
§ 7-intyg
6 300
6 500
6 600
Källa: PsykBase samt Agresso.
Kommentar:
1)
Antalet rättspsykiatriska undersökningar av häktade minskade med 22 procent under 2012
jämfört med 2011. Ökningen av prestationstypkostnaden för dessa undersökningar betingas
företrädesvis av volymförändringen, medan den resterande ökningen kan hänföras till pris- och
kostnadsökningar. Kostnadsökningarna är bl.a. en konsekvens av en intensifierad
läkarrekrytering inom den rättspsykiatriska verksamheten - i enlighet med "RMV 2018" - samt
merkostnader för en ökad bemanning av nattpersonal vid undersökningsenheten i Göteborg i
och med att RMV under 2013 kommer att vara ensambrukare av lokalerna, mot att tidigare
kunnat dra nytta av samverkan med den tidgare hyresgästen - Västragötalandsregionen - i detta
avseende.
2)
Höjningen av prestationstypkostnaden är i detta fall företrädesvis volymberoende.
Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
26 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Rättsmedicin
Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik) och enligt den indelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året
ska redovisas och analyseras.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar,
•
verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen
(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
•
rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse,
allmän åklagare eller polismyndighet,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också
rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda
personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar
och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet.
27 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och
skriver rättsintyg när det gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår
också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt
saknade utlänningar i Sverige.
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska
avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund.
Där arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i
rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i
rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare,
biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en
läkare i beredskap på varje avdelning. Därutöver har RMV kontrakterat ett
fyrtiotal externa läkare på 25 olika platser i landet för att skriva läkarintyg enligt
lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). Avdelningarnas
upptagningsområden bygger på länsindelningen.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2012 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd
rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm.
Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare
och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i
Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga
tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå.
Under 2012 har byggnationen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg
färdigställts och inflyttning ägde rum i januari 2013.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar i
landet har under många år varit strax över 5 000 per år (se tabell 13). Jämfört
med 2011 är det totala antalet expedierade ärenden 2012 ungefär detsamma.
Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 § lagen (1995:832) om
obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller
28 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 § obduktionslagen
att kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk
obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med
rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 § obduktionslagen en yttre
undersökning av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta
blodprovstagning och andra mindre ingrepp.
Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra
kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna
till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare
avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning
eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den
rättsmedicinska undersökningen.
En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt 13 – 15 §§
obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för
utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det
inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett
brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall
kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att
fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd,
arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk
undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens
identitet.
Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg i
anledning av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som
RMV:s anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- och
sexualbrott eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på
journalanteckningar från läkarundersökningar som andra än av RMV anställda
läkare gjort.
Samtliga skador dokumenteras och bedöms. RMV har de senaste tre åren i
genomsnitt gjort ca 2 700 kroppsundersökningar per år på offer och misstänkta.
Som framgår av tabell 14, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat
något i alla kategorier men ligger ungefär på samma nivå som under 2011.
Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning ökade kraftigt under 2012. Orsaken är i huvudsak flygolyckan vid
Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick polisens uppdrag att genomföra
identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se tabell 13).
29 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 13. Expedierade och avslutade ärenden
Ärendetyp
Rättsmedicinsk obduktion 1)
Rättsmedicinsk likbesiktning
Klinisk obduktion
Domstolsförhandling
Platsundersökning
Rekonstruktion 3)
Identifiering
2010
5 220
16
26
N/A 2)
50
N/A
363
2011
5 182
12
32
189
39
1
360
2012
5231
4
12
181
36
1
518
Källa: RättsBase.
1) Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt.
2) 2010 kunde inte antal domstolsärenden redovisas pga. övergång till nytt
ärendehanteringssystem.
3) Rekonstruktion började särredovisas 2011, ingick tidigare i
platsundersökning.
Tabell 14. Expedierade rättsintyg
Ärendetyp
Rättsläkare anställda inom RMV
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
2010
2 644
1 548
1 096
2011
2 802
1 732
1 070
2012
2 717
1 738
979
Kontrakterade läkare
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
3 977
1 137
2 840
3 840
1 005
2 835
3 785
975
2 810
Rättsintyg totalt
6 621
6 642
6 502
Källa: RättsBase.
Handläggningstiderna för obduktionsärendena har förkortats ytterligare
Regeringen har i budgetpropositionen för 201319 åter pekat på det angelägna i
att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättsmedicinska verksamheten är handläggningstiderna varken lag- eller
avtalsreglerade.
19
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
30 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Handläggningstiderna har historiskt sett inte legat på en tillfredsställande nivå.
De senaste fem årens nyrekryteringar av läkare för specialiseringsutbildning i
rättsmedicin (ST) har tillfört verksamheten viktiga nya läkarresurser. Dessa
rekryteringar ställer dock stora krav på handledning under utbildningen vilket
till en början påverkade genomströmningstiderna i förlängande riktning. Nu är
det glädjande att kunna konstatera att de genomsnittliga handläggningstiderna
för obduktionsärenden för andra året i rad har förkortats. Jämfört med 2011 har
handläggningstiderna kortats med drygt åtta procent från 74 till 68 dagar (se
tabell 15). När det gäller de olika rättsmedicinska avdelningarna har fyra av sex
avdelningar förkortat sina handläggningstider med mellan nio och 26 procent
medan två avdelningar förlängt handläggningstiderna med 15 respektive 29
procent. Det senare hänger delvis samman med att det under året hanterats en
stor mängd identifieringsärenden kopplade till flygplansolyckan i Kebnekaise i
maj 2012 vid den ena avdelningen och vid den andra har flera nya ST-läkare
rekryterats och handledningen krävt sin tid.
Inom ramen för det fortsatta kvalitetsarbetet inom rättsmedicinen (se nedan)
analyseras också metoder och processer bl.a. i syfte att se på möjligheterna att
vidareutveckla och effektivisera dessa och att därigenom korta
handläggningstiderna ytterligare. Läget har som sagts tidigare förbättrats när det
gäller läkarbemanningen. Fler läkare har kunnat anställas för
specialiseringsutbildning till rättsläkare (ST-läkare). Fler har under senare år
blivit färdiga specialister i rättsmedicin. Därmed finns också fler läkare som kan
handlägga ärenden och som kan hjälpa till med handledningen av ST-läkarna.
31 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 15 – Expedierade utlåtanden efter obduktion– handläggningstid i
genomsnitt och i median fördelat på avdelning (kalenderdagar)
Genomsnitt - dagar
Avdelning
Stockholm
Uppsala
Linköping
Lund
Göteborg
Umeå
Totalt
2010
85
45
93
101
87
54
81
2011
96
42
79
77
63
57
74
Förändring
Median - dagar
procent
2012 2012 jmft 2011 2010 2011 2012
71
-26
76
84
66
38
-9
35
35
35
70
-11
83
70
63
68
-11
91
63
58
81
29
79
51
63
66
15
50
55
58
68
-8
69
58
56
Källa: Ärendehanteringssystem Rättsbase och Portalen (Dödsfallsutredning)
När det gäller handläggningstiderna för rättsintyg kan konstateras att dessa i
genomsnitt förkortats med tre dagar för kroppsundersökning och med en dag för
yttranden 2012 jämfört med 2011 (se tabell 16).
Tabell 16 – Expedierade rättsintyg – handläggningstid i genomsnitt fördelat
på anställda inom RMV och kontrakterade läkare (kalenderdagar)
Ärendetyp
Kroppsundersökning av levande
- rättsläkare anställda inom RMV
- kontrakterade läkare
2010
13
13
12
2011
14
15
14
2012
11
10
14
Yttranden
- rättsläkare anställda inom RMV
- kontrakterade läkare
13
18
12
12
13
11
11
13
11
Källa: RättsBase
32 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Vävnadsdonationer
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och RMV genomförde under
perioden september 2009 – oktober 2010 tillsammans ett pilotprojekt (DORIS)
med syftet att finna former för samverkan mellan vården och RMV för att
hantera regelverkets krav på vävnadshantering och krav på provtagning för
smitta inom 24 timmar och samtidigt bibehålla/öka antalet tillvaratagna
vävnader. Pilotprojektet var lyckat och antalet vävnader som tillvaratogs på
RMV ökade jämfört med tiden före försöket. För att fortsatt främja donation av
vävnader inom RMV har SKL och RMV ingått avtal under perioden 2011-0701 -- 2013-12-31 genom vilket SKL ekonomiskt ersätter RMV för kostnaderna
för det donationsfrämjande arbetet med totalt sex miljoner kronor under en
treårsperiod. Avtalet gäller med möjlighet till förlängning. En
donationssamordnare och en biträdande donationssamordnare är utsedda inom
verket med uppgift att leda vävnadsdonationsverksamheten.
En transformering från pilotprojekt (DORIS) till permanentad verksamhet har
inneburit att donationsverksamheten på samtliga rättsmedicinska avdelningar
har setts över. Behov och styrkor har identifierats och under avtalsperioden ska
arbetet med att stärka respektive avdelnings donationsverksamheter fortsätta.
Som ett led i att stärka avdelningarnas donationsverksamhet, initierade
donationssamordnarna att det på varje rättsmedicinsk avdelning ska finnas en,
av verksamhetschefen utsedd, donationsansvarig rättsmedicinsk
assistent som ansvarar för den lokala dagliga donationsverksamheten.
Tillvaratagande av vävnader har under 2012 skett på avdelningarna i Umeå,
Uppsala, Linköping, Stockholm och Lund (jfr Diagram 1). Avdelningarna har
ingått avtal med vävnadsinrättning med preciserad ersättning per levererad
vävnad. Det långsiktiga målet är att inom ramen för de rättsmedicinska
avdelningarnas rutinverksamhet så långt möjligt tillvarata vävnader.
De avdelningar som i dag bedriver donationsverksamhet har en organisation för
att potentiella donatorer ska kunna identifieras och omhändertas. Varje
avdelning som har donationsverksamhet har dessutom flera personer med
20
utbildning i att tillvarata vävnader. På den avdelning som ännu inte bedriver
donationsverksamhet är den donationsansvariga rättsmedicinska assistenten
delaktig i arbetet med att påbörja donationsverksamhet. De donationsansvariga
rättsmedicinska assistenterna kan vid behov av utbildning, informationsstöd
gentemot externa aktörer etc. vända sig till donationssamordnarna inom RMV.
Det långsiktiga målet är att göra donationsverksamheten till en integrerad del av
de rättsmedicinska avdelningarnas rutinverksamhet utan att för den skull
äventyra den rättsmedicinska undersökningen, eller medföra några
merkostnader för RMV.
20
Den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg.
33 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Diagram 1. Genomförda donationer
Antal uttag
140
120
120
2010
123
2011
110
2012
100
80
74
54
60
57 59
53
44 45
39
40
31
25
20
13
3
Hjärtklaffar
Hornhinnor
21
10
0
Donatorer
40 40
Hörselben
0 0
Hud
Temporalben
Forskning
Källa: RättsBase.
Kommentar: Staplarna med vävnader redovisar antalet uttag. Ex - ett uttag av hornhinnor ger två
stycken hornhinnor.
Effektivitet och kvalitet
•
•
•
Åtgärder som vidtagits för att säkra och förbättra effektiviteten och
kvaliteten i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning är ett naturligt och ständigt
pågående arbete inom de rättsmedicinska avdelningarna där
verksamhetscheferna är ytterst ansvariga på respektive avdelning. Vid varje
avdelning finns också en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall
verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin.
De arbeten som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten i syfte att
utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs nedan,
34 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
har alla som utgångspunkt att en ökad enhetlighet ska uppnås i
ärendehanteringen mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i verket.
Inom den rättsmedicinska verksamheten har under de senaste åren vidtagits ett
antal åtgärder när det gäller bl.a. arbetssätt, metoder och styrningen i syfte att
följa upp verksamheten, utveckla sätt att säkra och öka kvaliteten samt för att
effektivisera resursutnyttjandet. Inte minst handlar det om att få ner
handläggningstiderna ytterligare inom rättsmedicinen. Arbetet är ständigt
pågående och är en naturlig del i den dagliga verksamheten.
Det kvalitetsprojekt som startade år 2009 avslutade sitt arbete under 2012.
Syftet med projektet var att mellan avdelningarna uppnå ökad harmonisering av
arbetssätt, samsyn samt att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem som på
sikt ska leda till att delar av den rättsmedicinska verksamheten kan bli
ackrediterad enligt ISO/IEC 17020 och ISO/IEC 17025. Under 2012 har
kvalitetsledningssystemet trätt i kraft och en kvalitetsledare för rättsmedicin har
rekryterats och ett kvalitetsråd inrättats. Dessutom har en koordinator för det
rättsmedicinska kvalitetsarbetet utsetts. En viktig roll för koordinatorn är att
vara samordnande mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i dialogen med
kvalitetsledaren.
Förberedelsearbetet med att införskaffa och anpassa lokalerna för en digital
röntgen (CT) vid den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala fortsatte under
2012. På grund av det uppkomna ekonomiska läget för RMV inför 2013 och
framåt har arbetet med att införskaffa och anpassa lokalerna för CT:n stoppats
och skjutits på framtiden. Denna röntgen var tänkt att användas för
rättsmedicinska fall från avdelningarna i Uppsala och i Stockholm. Tanken var
att ge RMV en möjlighet att i egna lokaler röntgenundersöka många fler fall än
vad som hittills varit ekonomiskt möjligt. Vidare skulle det ge möjligheten att
utveckla röntgenundersökningen i syfte att lära mer om i vilka fall som en
röntgen är mest relevant som komplement till själva obduktionen. Målet var att
senast under 2013 kunna börja använda den i undersökningsverksamheten. Idag
genomförs röntgen vid sjukhusen och RMV betalar i dag landstingen för dessa
undersökningar.
Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri
och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till grund för
rekryteringar under 2012 och kommer att så göra även framöver (se avsnittet
Övrig återrapportering och redovisning).
Generaldirektören, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, de medicinskt
ansvariga cheferna och de funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet
träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa
möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det
kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. Vid dessa
35 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som
lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2010 anordnas de årliga rättsmedicinska utbildningsdagarna för all
personal inom rättsmedicin (RM-dagarna). Dessa dagar ger
verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i
bl.a. kvalitetsarbetet.
I budgetpropositionen för 201321 pekar regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa ett arbets- och förhållningssätt
inom samtliga verksamheter i s.k. LEAN-anda. Bl.a. har verksledningsgruppen
under året beslutat att detta arbete ska bedrivas vidare under benämningen
”jobba smartare”. Syftet är att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så
effektivt utnyttjande som möjligt av de samlade resurser som verket har.
Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat
medarbetarinflytande och engagemang.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsmedicinska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång av
verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrapportering
och redovisning.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
(Rättsliga rådet22)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet. Det
gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykiatriska och
psykiatriska frågor.
Under 2012 har fem23 rättsmedicinska ärenden prövats av Rättsliga rådet, tre
obduktionsärenden och två ärenden avseende rättsintyg. Det är således få
ärenden inom det rättsmedicinska området som lämnas till Rättsliga rådet för
avgörande. I två av obduktionsärendena har Rättsliga rådet gjort en annan
bedömning än som gjorts vid den rättsmedicinska undersökningen. I det tredje
obduktionsärendet gör Rättsliga rådet vissa övergripande uttalanden med
21
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
Kommentar: Kopior av rådets yttranden – vissa med bilagor – skickas av rådet till RMV:s ledningskasli och
registreras.
22
23
36 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
anledning av särskilda frågor som ställts av Rikspolisstyrelsen. I de två
rättsintygsärendena instämmer Rättsliga rådet i de bedömningar som har gjorts.
SPUR-inspektioner
Från och med den 1 januari 2011 har Institutet för professionell utveckling av
läkare i Sverige (IPULS) ansvaret för de s.k. SPUR-inspektionerna som är en
extern granskning i syfte att kartlägga allmäntjänstgöringens och
specialiseringstjänstgöringens struktur och process hos olika
utbildningsanordnare. Detta för att säkerställa kvaliteten i den målstyrda
specialistutbildningen. Under 2012 har de rättsmedicinska avdelningarna i
Göteborg och Umeå inspekterats vilket innebär att fyra av sex avdelningar nu
har inspekterats24.
Barnahus, projektet Karin
Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska
verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka
kvaliteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där
respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom
respektive avdelnings upptagningsområden.
RMV har också deltagit i det nationella projektet ”Karin”25 som är resultatet av
ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns
våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer.
Uppdraget är att genom en utökad samverkan mellan berörda myndigheter
bygga upp och bedriva en verksamhet som ska fungera som ett nationellt
exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i Sverige. Projektet,
som är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, Kvinnokliniken
UMAS (Skånes universitetssjukhus), den rättsmedicinska avdelningen i Lund
och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras
barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld,
avslutades i sin första av två etapper i februari 2010. Regeringsuppdraget
slutfördes under 2012. Den etappen i projektet som innebar att även våld mot
barn skulle handläggas inom samma ram, samt att andra funktioner såsom
arbetsförmedlingen skulle kopplas till verksamheten, har genomförts utan
deltagande av företrädare för rättsmedicin. Läkare vid den rättsmedicinska
avdelningen i Lund deltar regelbundet i projektet Karins operativa verksamhet.
Tidigare har avdelningarna i Stockholm och Lund inspekterats. Plan finns för att låta även avdelningarna i Uppsala
och Linköping inspekteras, datum ej fastställda.
25 www.projektkarin.se.
24
37 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på
konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan.
Rättsintyg
Det skrivs fortfarande betydligt fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler
än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket RMV ser
som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt (jfr tabell 16).
Rättsläkarna vid de rättsmedicinska avdelningarna har löpande kontakt för
återkoppling och kvalitetssäkring av intygen med de av RMV kontrakterade
läkarna. På grund av bristen på rättsläkare och den höga ärendemängden på
avdelningarna i förhållande till bemanningen sker det dock inte i den
utsträckning som vore önskvärt. Under åren 2011 och 2012 har ett internt
uppföljningsarbete av kvaliteten i de rättsintyg som utfärdas av de kontrakterade
genomförts. Resultatet av uppföljningen kommer att under 2013 bli föremål för
vidare analys.
Kvalitetssäkring
Det kvalitetsarbete som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten har till
syfte att uppnå ökad samsyn och att införa ett gemensamt
kvalitetsledningssystem enligt ISO/IEC 17020 och ISO/IEC 17025.
Efter att en kvalitetsledare rekryterades under 2012 har kvalitetsorganisationen
för den rättsmedicinska verksamheten formaliserats och fastställts.
Under 2012 påbörjades internrevisioner av de sex rättsmedicinska
avdelningarna i syfte att granska implementeringen av ett utvalt antal
gemensamma rutiner, instruktioner och metoder som tagits fram i
kvalitetprojektet. Målet är att alla avdelningar ska ha internreviderats under
våren 2013.
Arbetet med internrevisioner kommer att pågå fortlöpande i verksamheten och
sammanställningar av resultaten presenteras två gånger om året.
Arbetet med att lära av de klagomål och händelser som rapporteras i den
rättsmedicinska verksamheten har påbörjats under 2012 och kommer att
fortsätta under 2013.
38 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 17. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2010
2011
2012
Rättsmedicinsk obduktion
17 400
18 200
19 900
Rättsintyg
- Kroppsundersökning av levande
4 400
4 300
4 300
2900
2 900
3 100
- Yttrande
Källa: RättsBase samt Agresso.
Kommentar:
Kostnaderna per rättsmedicinsk obduktion har ökat med ca nio procent till följd av pris- och
löneökningar, läkarrekryteringar samt ökade beredskapskostnader.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin
Måluppfyllelsen bedöms som god.
39 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
40 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Rättskemi
Mål för verksamhetsområdet Rättskemi
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik) och enligt den indelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året
ska redovisas och analyseras.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättskemiska undersökningar,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
41 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi
som ingår i RMV:s enhet i Linköping. Den rättskemiska verksamheten är den
enda i sitt slag i Sverige och är ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 199626. I verksamheten arbetar totalt ca 80
personer, främst biomedicinska analytiker eller motsvarande och kemister.
Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Uppdraget är att göra analyser i biologiskt material från människa (blod, urin,
vävnad) för att påvisa eventuell förekomst av alkohol, narkotika, läkemedel och
gifter samt att tolka analysresultaten.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Under de senaste åren fram till 2011 har verksamheten expanderat till följd av
ökad efterfrågan av dess tjänster. Under 2012 har en viss minskning av det
totala antalet expedierade ärenden skett med ca 1 procent och ligger nu på 95
773 för år 2012 (jfr tabell 18). Detta beror huvudsakligen på en minskning av
antalet ärenden från Kriminalvården, vilka i sin tur fortsatt att minska under
2012 med en nedgång på ca 5 procent jämfört med 2011. Denna nedgång kan
delvis förklaras med att antalet intagna också minskat under senare år.
För 2012 redovisas expedierade ärenden i stället för som tidigare år då inkomna
ärenden redovisats. Direkta sifferjämförelser i tabellen blir då inte möjliga att
göra. Dock kan sägas att antalet expedierade ärenden avseende ringa
narkotikabruk ligger på väsentligen oförändrad nivå medan trafikärenden
minskat något (jämfört med 2011). För 2012 anges enbart trafikärenden totalt, ej
som tidigare uppdelat på alkohol och drograttfylleri. Antalet ärenden från
RMV:s rättsmedicinska avdelningar är i stort oförändrat 2012 jämfört med
2011.
Antalet expedierade ärenden från sjukvård, behandlingshem m.fl. (s.k.
vårdärenden) har ökat påtagligt jämfört med 2011. Denna ökning kan delvis
förklaras med att uppdragsgivarna i ökad utsträckning efterfrågat analyser av
s.k. internetdroger samt analyser av amfetamin i terapeutisk användning.
26 Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se
Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/ackreditering/Rättsmedicinalverket
42 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Avdelningen har noterat att polisens, åklagarnas och domstolarnas efterfrågan
på yttranden och sakkunniguppdrag med anledning av avgivna utlåtanden ökat
något jämfört med tidigare. I första hand gäller detta yttranden i trafikärenden
27
och i synnerhet s.k. eftersupningsärenden , vilka genererar mer än 50 procent
av totala antalet yttranden.
Totalt uppgick antalet expedierade utlåtanden till 648 under 2012, antalet
inkomna begäran om yttrande uppgick under 2012 till 623 mot 609 stycken
under 2011 och 514 under 2010. Medverkan som vittne/sakkunnig i domstol
uppgick till 117 mot 115 under 2011 och 111 under 2010.
Tabell 18. Expedierade ärenden 2012, för 2010 och 2011 inkomna ärenden
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Trafikärenden, enbart alkohol
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning
Totalt
2010
2011
2012
5 228
5 000
5 051
14 867
2 506
12 900
38 093
1 574
38 648
5 652
438
105 066
2 447
13 028
37 781
1 512
30 581
5 943
399
96 691
38 119
1 531
29 105
6 487
613
95 773
Källa: ToxBase och LabMaster.
De genomsnittliga handläggningstiderna fortsätter att kortas i de flesta
ärendekategorierna
Regeringen har i budgetpropositionen för 201328 åter pekat på det angelägna i
att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättskemiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl i
flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiderna har fortsatt att minska för de rättsmedicinska ärendena till
femton dagar (se tabell 19). Detta trots en alltmer ökad komplexitet, som beror
framför allt på att ytterligare substanser upptäcks i vår nya och utvidgade
27
28
Ärenden där den misstänkte hävdat att intag skett först eter färden.
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
43 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
screening. Detta kräver att också verifikationsmetoder sätts upp för dessa nya
droger och läkemedel. Tolkning av resultaten av dessa analyser kräver också
litteraturstudier och kontakter med andra nationella och internationella
myndigheter och laboratorier. Minskningen av handläggningstiderna beror
huvudsakligen på ett rationellt arbetssätt och elektronisk svarshantering.
Medelhandläggningstiden räknat på trafikärenden totalt ligger på fjorton dagar
jämfört med 15,4 dagar för 2011. En direkt sifferjämförelse från tabellen är ej
möjlig då redovisningen i år sker enbart för totala antalet ärenden. När det gäller
ringa narkotikabrott, eget bruk är handläggningstiderna oförändrade.
För de s.k. ungdomsärendena29 omfattande ärenden rörande ringa narkotikabrott,
trafikärenden och våldsbrott har verket uppnått en medelhandläggningstid på
åtta kalenderdagar och medianhandläggningstiden ligger på sju kalenderdagar.
Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där
frågeställningen är förekomst av narkotika har i särklass de kortaste
handläggningstiderna. T.ex. besvaras ca 60 procent av kriminalvårdsärendena
samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig handläggningstid på 6,5
kalenderdagar.
Tabell 19. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Ärendekategori
2010
2011
2012
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Trafikärenden, enbart alkohol
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden *
- Vård, narkotika **
- Vård, övrig utredning
18,0
16,1
15
6,9
17,2
12,3
11,4
6,2
7,8
17,8
9,7
16,4
13,3
11,3
6,3
8,5
17,1
13 ***
13
12
7
8
16
Källa: ToxBase och LabMaster.
* Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (utgör ca 60 procent av alla
ärenden).
** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna .
*** Fr.o.m. 2012 redovisas trafikärendena samlat.
29
Med ungdomsärenden avses ärenden där personerna är upp till och med 18 år.
44 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som vidtagits för att säkra och förbättra effektiviteten och
kvaliteten i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättskemiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Den rättskemiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
Generaldirektören, verksamhetschefen och dennes biträdande chefer och de
funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras också
kvalitetsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande
prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga utbildningsdagar för all personal inom den
rättskemiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat tillföra nya kunskaper till medarbetarna, diskutera och skapa en
samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Av de svar som lämnas ut är mer än 95 utförda med ackrediterade
metoder. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom
regelbundna besök, f.n. vartannat år. Avdelningen försvarade sin status som
ackrediterat laboratorium vid bedömningen år 2011.
Avdelningen deltar i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genomgående
har visat mycket goda resultat.
Avdelningen samarbetar även nationellt och internationellt inom området
toxikologi för att utarbeta och förbättra riktlinjer och rekommendationer för
forensiska laboratorier.
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att dess
analysmetoder ska bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
45 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
ökad kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Ambitionen är att
ackreditera alla metoder som används regelbundet.
Under 2012 har ett fortsatt omfattande arbete lagts ned på att utveckla den
elektroniska hantering av beställningar från och svar till polisen. Arbetet har
30
skett i nära samarbete med Rikspolisstyrelsen (RPS) och dess Pust-projekt .
Vid starten av Pust innefattar det inte alla ärenden från polisen utan bara de
”enkla” inom ringa narkotikabrott och trafikbrott. Vid årets slut inkommer ca 65
procent som Pust vilket innebär att avdelningen får en elektronisk
analysbegäran och ett elektroniskt svar skickas tillbaka. Övriga ca 35 procent
hanteras som tidigare med vanlig postgång.
Regeringen noterade i budgetpropositionen för 201231 att modern teknik skapar
nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och annan
modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de
brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket
RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen uttryckte
vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att
anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt
föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst
om att både utveckla metoder men också om att se till att ha toppmodern
laboratorieutrustning för att kunna göra de analyser som rättsväsendet
efterfrågar.
För att kunna hantera den efterfrågan som finns när det gäller nya s.k.
internetdroger där det ofta är oklart vilken substans man ska leta efter, har
avdelningen under året prövat en ny teknik som ger möjligheter att relativt
snabbt få en uppfattning om vilken substans det rör sig om. Enbart under 2012
upptäcktes sjuttiotre stycken nya substanser av s.k. internetdroger på den
32
europeiska marknaden (Data från EMCDDA ).
Ett stort arbete har lagts ner på att få till stånd en fungerande analysmetod för
syntetiska cannabinoider, det som ofta benämnts SPICE i media. Ett särskilt
projektarbete har startats kring syntetiska cannabinoider för att öka kunskapen
och kunna möta uppdragsgivarnas kommande önskemål. Detta sker i samarbete
med bl.a. Statens Kriminaltekniska laboratorium (SKL) och med stöd från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvecklandet av ny
teknik men också studier av de nya substansernas toxicitet och
beroendeframkallande effekter kräver stor kompetens, stora resurser och ett
långsiktigt strategiskt arbete. Detta kräver i sin tur ekonomiska resurser, som är
någorlunda stabila över tid. Kunskapen och den vetenskapliga dokumentationen
30
31
Pust = Polisens utredningsstöd.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14.
32 European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction;
www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_194336_EN_TD3112366ENC_final.pdf.
46 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
kring dessa nya droger är mycket bristfällig. För att kunna öka denna har bl.a.
djurförsök initierats för att studera toxicitet och beroendeframkallande effekter.
33
Vidare har ny teknik (LC-MS-TOF ) introducerats för s.k. screeninganalyser
avseende läkemedel i obduktionsärenden. Med denna detekteras ett stort antal
läkemedel och droger med en och samma metod, som också ger en säker
identifiering redan i samband med screeningen. Nya kvantitativa
verifikationsmetoder har också införts, vilket gör att lägre koncentrationer av ett
antal läkemedel och droger kan kvantifieras. Nya läkemedel introduceras, vilket
kräver att metodutvecklingen ständigt måste fortgå vilket är resurskrävande.
Detta gör att fler läkemedel upptäcks, vilket i sin tur ställer ytterligare krav på
tolkning av analysresultaten.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättskemiska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång av
verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrapportering
och redovisning.
33
Liquid Chromatography Time-of-Flight Mass Spectrometry.
47 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
•
Dnr X12-90115
Åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande
I budgetpropositionen för 201334 pekar regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Under 2012 har arbetet med att ytterligare effektivisera ärendehanteringen i
datasystemen fortsatt, inte minst när det gäller att integrera avdelningens
verksamhetsspecifika system i RMV:s ”Portal” samt vidareutveckla
verksamhetens LIMS (Laboratory Information Management System). För
RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättskemiska
verksamheten se Övrig återrapportering och redovisning.
Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa ett arbets- och förhållningssätt
inom samtliga verksamheter i s.k. LEAN-anda. Bl.a. har verksledningsgruppen
under året beslutat att detta arbete ska bedrivas vidare under benämningen
”jobba smartare”. Syftet är att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så
effektivt utnyttjande som möjligt av de samlade resurser som verket har.
Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat
medarbetarinflytande och engagemang.
En ny modell för kostnadsberäkning har tagits i bruk och använts för att ta fram
en ny prislista för våra uppdrag. Denna har godkänts av
Ekonomistyrningsverket.
Utvecklingen av nya metoder har krävt betydande resurser. Det gör att
kostnaderna för såväl personal som förbrukningsmaterial ligger över det som
budgeterats. På sikt kommer det nedlagda arbetet att innebära ett effektivare
resursutnyttjande.
34
Prop. 2012/13:1, UO 4, s.13.
48 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 20. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger **
- Trafikärenden, enbart alkohol **
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol **
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning ***
2010
2 830
1 450
1 160
620
2 550
180
360
-
2011
3 238
1 624
1 254
731
3 113
331
402
-
2012
4 168
1 467
790
2 603
256
617
2 825
Källa: ToxBase, LabMaster samt Agresso.
* I ÅR 2011 redovisades felaktigt siffran 262 tkr pga. ett fel i den formel som använts vid
beräkningen.
** Fr.o.m ÅR 2012 redovisas trafikärenden samlat.
*** Tillkommande indelning fr.o.m. ÅR 2012.
Kommentar:
Kostnaden per prestation har ökat för rättsmedicinska ärenden p g a att nya metoder utvecklats
och analyssortimentet därmed utökats, fler och fler droger och läkemedel kan alltså bestämmas i
varje obduktionsfall. Kostnaden per prestation för trafikärenden, ringa narkotikabrott samt
polisärenden våldsbrott ligger på väsentligen samma nivå som tidigare år. Vård övrig utredning
omfattar ärenden där det ofta begärs analyser av ovanliga läkemedel, som sällan analyseras på
laboratoriet, vilket förklarar den relativt höga kostnaden per prestation.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
49 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
50 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Rättsgenetik
Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik) och enligt den indelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten under året
ska redovisas och analyseras.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
• rättsgenetiska undersökningar,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
51 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättsgenetik ingår sedan 2006 i Avdelningen för rättsgenetik
och rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. I verksamheten arbetar
totalt ca 15 personer, främst genetiker och biomedicinska analytiker.
Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps- och
släktskapsutredningar åt domstolar, socialförvaltningar, Migrationsverket och
privatpersoner från hela Sverige och är ackrediterad av Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 199735.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Totala antalet prov har under 2012 uppgått till 16 929, en ökning med 93
procent jämfört med 2011 (jfr tabell 21).
Under 2012 har faderskapsärendena minskat med 12 procent. Detta till följd av
att några stora uppdragsgivare har upphandlat faderskapsundersökningar och
valt andra leverantörer. Antalet föräldraärenden har däremot ökat kraftigt och
ökade med 323 procent jämfört med 2011. Detta beror på en kraftig ökning av
antalet återföreningsärenden från Migrationsverket.
Under år 2012 har 92 identifieringsärenden genomförts mot 120 under 2011 och
104 under 2010. Av de 92 ärendena under 2012 härrör 39 från flygolyckan i
Kebnekaise våren 2012. I det arbetet undersöktes 152 vävnadsprover, 127 prov
på s.k. FTA-kort samt 9 prover från anhöriga. Vidare har rättsgenetiken på
uppdrag av olika forskargrupper och sjukvård utfört analyser. Analyserna till
sjukvården har huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av
stamcellstransplantationer. Uppdraget till sjukvården har minskat med 40
procent jämfört med 2011 och intäkterna för dessa uppdrag har minskat med 42
procent.
I mindre omfattning har analyser av genetiska markörer för utredning av
nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) utförts under ett antal år och
jämfört med 2011 ligger dessa på samma nivå under 2012.
35
Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/ackreditering/
Rättsmedicinalverket
52 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 21. Expedierade ärenden
Ärendetyp
- Faderskapsärenden
- Förälderärenden
- Släktutredningar
- ID-ärenden
Totalt antal ärenden
- Undersökta prov
2010
2 271
593
74
104
3 042
8 726
2011
2 295
463
79
120
2 957
8 781
2012
2 031
1 959
86
92
4 168
16 929
Källa: Fabian.
Genomsnittliga handläggningstider
Regeringen har i budgetpropositionen för 201336 åter pekat på det angelägna i
att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättsgenetiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl
i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiden för faderskapsärenden har ökat något (medel 11 dagar efter
sista registrerat prov, se tabell 22). För ärenden från Migrationsverket har
handläggningstiden kunnat kortas något och ligger nu på 17 dagar efter sista
registrerat prov mot 19 dagar 2011 - detta trots den kraftiga ökningen av antalet
ärenden. För släktärenden och identifieringsärenden (ID-ärenden) är
handläggningstiden något längre, medel 20 respektive 38 kalenderdagar i båda
fallen, vilket avspeglar den mer komplexa karaktären hos dessa ärenden.
Tabell 22. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Faderskap
från ärenderegistrering
2010
2011
2012
34
37
32
Faderskap
från
sista prov
10
9
11
Migration
från ärenderegistrering
48
54
33
Migration
från
sista prov
18
19
17
Källa: Fabian.
36
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
53 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som vidtagits för att säkra och förbättra effektiviteten och
kvaliteten i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättsgenetiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Den rättsgenetiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
Generaldirektören, verksamhetschefen och dennes biträdande chefer och de
funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras bl.a.
kvalitetsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande
prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga utbildningsdagar för all personal inom den
rättsgenetiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättsgenetiska avdelningen är sedan 1997 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom
regelbundna besök, f.n. vartannat år. Avdelningen försvarade sin status som
ackrediterat laboratorium vid bedömningen år 2011. I dagsläget är alla ärenden
som svaras ut när det gäller faderskaps-, släktskaps- och identifieringsärenden
utförda med ackrediterade metoder. Ambitionen är att alla metoder som används
regelbundet oavsett ärendetyp ska vara ackrediterade. Avdelningen har deltagit i
externa kontrollprogram vilka har visat mycket goda resultat.
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att våra
analysmetoder skall bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av ytterligare utrustning till
laboratoriet under året. Verksamheten arbetar också ständigt med att få
logistiken att fungera så smidigt som möjligt, internt och externt. Under 2010
påbörjades ett arbete med att se över verksamhetens IT-stöd och effektivisera
ärendehanteringen. En del i detta projekt är att integrera rättsgenetikens system i
RMV:s ”Portal”. Projektet har fortsatt under 2012 och beräknas enligt planerna
att avslutas under 2013.
54 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsgenetiska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång av
verkets personregister och författningsstödet se Övrig återrapportering och
redovisning.
•
Åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
I budgetpropositionen för 201337 pekar regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa ett arbets- och förhållningssätt
inom samtliga verksamheter i s.k. LEAN-anda. Bl.a. har verksledningsgruppen
under året beslutat att detta arbete ska bedrivas vidare under benämningen
”jobba smartare”. Syftet är att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så
effektivt utnyttjande som möjligt av de samlade resurser som verket har.
Förutom ett mer rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat
medarbetarinflytande och engagemang.
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 23. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2010
2011
2012
Faderskapsärenden inkl. förälderoch släktärenden
6 100
6 200
6 500
ID-ärenden
4 200
4 000
6 900
Källa: Fabian samt Agresso.
Kommentar:
Prestationstypen Faderskapsärenden inkl. förälder- och släktärenden har ökat dramatiskt till
antalet pga. ett stort antal s.k. återföreningsärenden från Migrationsverket. Dessa är i allmänhet
mer komplicerade och resurskrävande än andra ärenden, vilket resulterat i något högre
kostnader per prestation. För ID-ärenden kan konstateras en kraftig ökning av kostnaden per
prestation. Detta förklaras av det mycket komplicerade och resurskrävande identifieringsarbetet
efter flygplansolyckan i Kebnekaise (se också under Ärendeutveckling).
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
37
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
55 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
56 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Övrig återrapportering och redovisning
•
Vidtagna åtgärder för att vidareutveckla och förbättra myndighetens ITstöd och övrig teknisk utrustning
Allmänt
RMV har i sitt arbete med att utveckla myndighetens IT-stöd och övrig teknisk
utrustning kunnat konstatera och tagit till sig i utvecklingsarbetet att regeringen
ett flertal gånger pekat på vikten av att alla myndigheter inom rättväsendet tar
sitt ansvar för detta.
RMV har en verksamhet som ständigt kräver nya investeringar, särskilt i
apparatur och instrument inom laboratorieverksamheterna, eftersom den
tekniska utvecklingen inom detta område är oerhört snabb. Ny teknik ger nya
möjligheter att analysera allt fler substanser ur allt mindre provmängder. Detta
ställer krav på RMV att följa med i teknik- och metodutvecklingen så att verket
kan ge de svar som omvärlden förväntar sig att kunna få nu och i framtiden.
I budgetpropositionen för 201138 nämnde regeringen att RMV bedriver en
operativ verksamhet som är beroende av ett modernt IT-stöd och teknisk
utrustning. Regeringen konstaterade att myndigheten är i behov av upprustning,
och vidareutveckling av såväl IT-stöd som delar av den tekniska utrustningen
framför allt när det gäller snabbhet, kapacitet och möjlighet till kommunikation.
I budgetpropositionen för 201239 återkom regeringen till att RMV behöver
fortsätta det påbörjade arbetet med att modernisera den tekniska utrustningen
och stödsystemen. Kraven och utvecklingen medför nya metoder för
undersökningar, analyser och leveranssätt av sakkunnigutlåtanden till
beställarna, vilket medför att tekniken måste uppgraderas och anpassas.
Systemen fordrar modernisering och att allmänt få än större kapacitet bl.a. mot
bakgrund av RIF40-arbetet, nyttjandet av SGSI41-nätet och kommunikation med
andra aktörer, bl.a. PUST.
Regeringen noterade vidare i budgetpropositionen42 för 2012 att modern teknik
skapar nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och
annan modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de
brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket
RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen nämnde
Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 60.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 58.
40 Rättsväsendets Informationsförsörjning.
41 Swedish Government Secure Intranet.
42 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14.
38
39
57 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att
anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt
föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst
om att både utveckla arbetssättet men också om att se till att ha en ständig
metodutveckling och laboratorieutrustning som svarar upp mot kraven. Allt för
att utföra och leverera de analyser och tjänster som rättsväsendet efterfrågar.
RMV har under de senaste åren tagit fasta på vad regeringen förväntat sig av
rättsmyndigheterna i denna del och genomför nu en successiv modernisering av
IT-stödet. Det är en långsiktig satsning som dessutom kräver resurssäkring på
längre sikt. Den totala kostnaden som verket har för det mycket komplexa
informations- och systemstödet är ca 25 miljoner43.
Därför är det bekymmersamt att RMV för 201344 tilldelats resurser som innebär
att satsningen i denna del sedan hösten 2012 fått avbrytas liksom många av de
prioriterade projekten. Det innebär att RMV såvitt avser informations- och
systemstöd kommer att ha svårt att upprätthålla kvalitet och effektivitet i
verksamheten.
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201245 på behovet av en förbättrad
informationsförsörjning inom rättsväsendet. För att möta de utmaningar som
rättsväsendet står inför krävs en mer ändamålsenlig informationsförsörjning.
Arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att
införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Målet med
arbetet är en effektivare och mer kvalitativ ärendehantering samt förbättrad
medborgarservice och ökad kunskap. Regeringen återkommer till detta i
budgetpropositionen för 201346. RMV:s arbete med elektronisk överföring inom
ramen för ärendehantering se nedan avsnitt Elektronisk ärendehantering.
RMV har under året fört diskussioner och förhandlat med verkets IT-leverantör,
Rationell IT, om upphovsrätten till det egenutvecklade ärendesystemet Portalen.
Då det rådde ett oklart rättsförhållande kring upphovsrättigheterna var det
angeläget att bringa klarhet i detta. RMV träffade därför ett avtal med Rationell
IT om att överlåta upphovsrätten samtidigt som verket förvärvar en evig licens
till de hittills färdigutvecklade delarna av systemet och därigenom tillförsäkras
en framtida nyttjanderätt.
Informationssäkerhetsarbetet
Informations- och systemstödet inom myndigheten har som nämns ovan fått en
än mer komplex kravbild de senaste åren på grund av de krav och behov av
Inkluderar bl.a. kostnader för datatjänster, uppdrag, utrustning, avskrivningar och lönekostnader.
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 55 f.
45 Prop.2011/12:1, UO 4, s.19.
46 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 19.
43
44
58 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
utveckling som ställs internt och externt. Det omfattar även
informationssäkerheten.
Verkets geografiska spridning ställer också särskilda krav på möjligheterna att
kommunicera uppgifter, provsvar, bilder m.m. mellan avdelningarna och
omvärlden. Dessutom hanterar verket mycket känslig information med uppgifter
som till stor del kan vara föremål för sekretess och som därför inte kan
kommuniceras eller förmedlas via öppna system. Verket har bl.a. därför tillgång
till SGSI-nätet för kommunikation bland annat med Kriminalvården och RPS.
Anslutningen till SGSI-nätet innebär också stora kostnader för RMV. RMV har
under året genomgått den årliga re-ackrediteringen utförd av Myndigheten för
samhällskydd och beredskap. I denna ackreditering svarar verket för hur
informationssäkerhetsarbetet bedrivs i stort och hur säkerheten för SGSI
hanteras. Vid verket bedrivs säkerhetsarbetet fortlöpande och uppdatering
genomförs av dokument och rutiner som tillämpas inom RMV.
För att möta de olika säkerhetskrav som ställs på RMV som myndighet arbetar
verket med att införa ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS). Två
stora och viktiga delar i detta som RMV identifierat är övergången till en ny
teknisk plattform och central logghantering (SIEM, Security Information and
Event Management).
På grund av verksamhetens komplexitet och krav på säkerhet måste RMV självt
till stora delar egenutveckla lösningar. Under 2012 har fortsatt arbete
genomförts gällande RMV:s säkerhetsplattform bl.a. innefattande säkrare
användare och behörighetshantering. Plattformen blir uppbyggd i sektioner
anpassade efter verkets informationssäkerhetsklassning där verket får en mycket
säker miljö för information med högsta klassningen. Plattformen förbereds för
ett kommande e-arkiv.
Central logghantering är en förutsättning för att uppnå full spårbarhet i våra
system i händelse av en informationssäkerhetsincident. Under 2011
genomfördes en förstudie om central logghanteringen inom RMV. Denna
förstudie låg sedan till grund för den upphandling som gjordes 2012 av stöd för
47
central logghantering, s.k. SIEM . Logghanteringen kommer att kunna börja
användas under 2013 och förutsättningarna för denna användning finns reglerad
i verkets informationssäkerhetspolicy48.
47.
48
Security Information & Event Management.
Ledok/P0701/Ledningssystem för RMV/Policy/Informationssäkerhetspolicy.
59 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Förstärkt IT-kompetens
RMV bedriver en verksamhet som det inte finns standardprogram/-system till,
utan verksamheten kräver specialbyggda system. Verket måste till stor del
bygga systemen kring bl.a. den apparatur och tekniska utrustning verket har och
för att kunna hantera verkets databaser på sätt som verksamheten kräver. Verket
har aldrig haft en ”IT-avdelning” utan har en extern leverantör av såväl ITsystemen som supporten. Huvudsakliga skälet för detta har varit att verket inte
haft de ekonomiska resurserna och kanske inte heller tidigare ett behov av att
bygga upp en egen IT-avdelning eller motsvarande. Behovet har verket haft
men inte resurserna eller kunskaperna.
Utvecklingen av den egna verksamheten, externa krav i form av RIF-samarbete
och ökat krav på informationssäkerhet och komplexiteten i verkets tekniska stöd
har dock kommit att ställa allt större krav på tillgång till bl.a. kvalificerat
beställarstöd. Hittills har verket fått lov att köpa in den kompetensen. Verkets
ökade ekonomiska resurser möjliggjorde en rekrytering gällande
beställarkompetens som tillträdde under 2012. RMV har inom ramen för
kommande modernisering av IT-stödet behov av att rekrytera ytterligare ITkompetens. Oaktat det ekonomiska läget så kommer ytterligare rekrytering att
genomföras under våren 2013.
Elektronisk ärendehantering
Redan i budgetpropositionen för 201149 uttalade regeringen att det krävs en mer
ändamålsenlig informationsförsörjning för att rättsväsendet ska möta de
utmaningar som rättsväsendet står inför och ger exemplet elektronisk
informationsförsörjning. Målet är en effektivare och mer ändamålsenlig
ärendehantering samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap.
Regeringen fortsätter detta i budgetpropositionen för 201250 med att bl.a. säga
att arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att
införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Genom att ersätta
det manuella informationsutbytet mellan myndigheterna med ett elektroniskt
informationsflöde möjliggörs stora effektivitetsvinster. Bland annat kommer
avsevärt mindre tid att behöva läggas på registrering av uppgifter och på
traditionell pappershantering. Ett elektroniskt informationsflöde mellan
myndigheterna innebär dessutom att handläggningens kvalitet förbättras
ytterligare. Eftersom uppgifter inte behöver registreras flera gånger minskar
antalet felkällor. I budgetpropositionen för 201351 återkommer regeringen till
detta och bl.a. till att ett elektroniskt informationsflöde i rättskedjan ger
Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 20.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 19.
51 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 19.
49
50
60 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
väsentligt förbättrade möjligheter att analysera information om brottsligheten
och verksamhetsresultaten. Detta skapar i sin tur förbättrade förutsättningar för
brottsbekämpningen och för möjligheterna att bedöma effektiviteten av de
åtgärder som vidtas.
RMV har sedan flera år tillbaka ett elektroniskt informationsutbyte med
Kriminalvården i de ärenden som verket hanterar på uppdrag av
Kriminalvården. Sedan 2011 har RMV ett elektroniskt informationsutbyte även
med Rikspolisstyrelsen. Polismyndigheterna skickar nu elektroniska
beställningar från sitt nya utredningsstöd PUST direkt till den rättskemiska
avdelningen när det gäller ärendena ringa narkotikabrott (eget bruk) och
rattfylleri. Beställningarna besvaras elektroniskt (se vidare under Rättskemi).
Som nämns ovan har verket bl.a. för detta tillgång till SGSI-nätet för
kommunikation med bl.a. Kriminalvården och polismyndigheterna när det
gäller analys av prov därifrån. Detta arbetssätt ligger helt i linje med
ambitionerna inom det s.k. RIF-arbetet.
Majoriteten av det IT-stöd som används inom RMV är egenutvecklade system
vilket är naturligt då det inte finns några standardsystem på marknaden som
passar verkets specifika verksamhet. Under årens lopp har de olika
verksamhetsområdena utvecklat olika ärendehanteringssystem. År 2007
påbörjades ett arbete med att ta fram ett funktionellt ärendehanteringssystem,
kallat Portalen, arbetet startade med att uppgradera den rättsmedicinska
ärendehanteringen. Successivt kommer verkets samtliga verksamheters
ärendehantering att integrerats i Portalen. Portalen kommer att vara basen för
hantering av all information avseende verksamhetens högsta
informationssäkerhetsklass. Det innebär att systemet har/kommer att ha
funktioner för diareföring, handlingsregistrering, dokumenthantering, arkivering
samt vara ett administrativt stöd i verksamheten. Systemet kommer också vara
ett stöd i informationssäkerhetsarbetet och styra tillgången till
informationskällor. Integrationen av verksamhetsområdenas system fortsatte
under 2012.
Under året har förberedelsearbetet med att införa e-arkivet fortsatt. Utifrån
kraven från Riksarkivet att ha en verksamhetsbaserad arkivredovisning har
arbete påbörjats som också ligger till grund för ett kommande e-arkiv. En
klassificeringsstruktur har tagits fram i samma syfte.
61 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
•
Dnr X12-90115
Vidtagna åtgärder för att säkerställa en god kompetensförsörjning,
särskilt när det gäller utbildning och rekrytering av rättsläkare och
rättspsykiater
Kompetensförsörjning – policy och plan
Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen inom RMV för att
kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och nå verksamhetens
mål. Chef och medarbetare ska årligen ha både medarbetarsamtal för att följa
upp, reflektera, värdera och diskutera arbetsresultat kopplat till verksamhetsmål,
medarbetarens kompetensutvecklingsbehov, framtida resultatmål samt
samarbetsklimat och relationer. Att ge möjlighet och utrymme för forskning
inom ramen för anställningen är ytterligare en viktig del för RMV som attraktiv
arbetsgivare och något som avdelningarna ska schemalägga för berörda
medarbetare för att säkerställa att tids- och resursutrymme ges för detta.
För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom RMV har verket sedan
flera år tillbaka en verksgemensam tvåårig kompetensförsörjningsplan. Den nu
gällande avser åren 2012/201352. Under 2012 har planen kompletterats med en
forskningsplan (Se vidare avsnittet nedan Insatser för stöd åt forsknings- och
utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader som dessa
insatser har medfört).
Regeringen har under flera år och senast i budgetpropositionen för 201253
noterat att RMV behöver fortsätta arbetet med att öka antalet rättsläkare och
rättspsykiater. Eftersom det tar lång tid (ca 5 års specialistutbildning) att utbilda
en legitimerad läkare till rättsläkare och ca två år att utbilda en psykiater till
rättspsykiater är det viktigt att myndigheten kan följa den långsiktiga
kompetensförsörjningsplan som myndigheten har för att läkarbemanningen ska
säkerställas på sikt. Det har varit viktigt för RMV att rekrytera rättsläkare och
rättspsykiater när det funnits förutsättningar att göra det. Bristen på läkare inom
dessa specialistområden har varit och är ett bekymmer under ett antal år till
framöver. Många läkare har tidigare lämnat verksamheten och det har inneburit
ett oförsvarligt och kännbart kompetenstapp som inte varit hållbart och som
tagit och som kommer att ta flera år att bygga upp.
De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en absolut
förutsättning för att säkra att RMV ska kunna bedriva sin verksamhet och klara
av sitt samhällsuppdrag med hög kvalitet och effektivitet. RMV:s rekrytering av
läkare har under 2012 fortsatt i enlighet med den under 2009 framtagna
tioårsplanen för läkarbemanningen RMV 2018 som grund. Ambitionen är att
fram till år 2018 ha fördubblat antalet rättspsykiater och tredubblat antalet
52
53
Jfr Dnr ADM 2012-6.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s.57 f.
62 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
rättsläkare i jämförelse med läget 2009 – allt för att kunna möta det stora
behovet av läkarkompetens och för att skapa alldeles nödvändigt utrymme för
kvalitetsutveckling, forskning och utveckling. Forskning och utveckling har
under senare år varit och är så även för 2013 en av de verksamhetsgemensamma
prioriteringarna.
Under 2012 har också en verksgemensam rekryteringsprocess tagits fram i syfte
att kvalitetssäkra rekryteringar och att dessa sker på ett strukturerat och enhetligt
sätt. Allt i syfte att redan från början rekrytera in personer som är lämpade för
utbildning och/eller arbete inom RMV. Se vidare nedan i avsnitt
kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen.
Under 2012 förordnade54 verket en studierektor för ST-utbildningen inom
rättspsykiatri. Sedan tidigare har verket förordnat en studierektor och en
biträdande studierektor för ST-utbildningen inom rättsmedicin. Även under
2012 genomfördes en extern granskning av ST-utbildningen inom rättsmedicin.
Se vidare om SPUR-inspektioner i avsnittet om rättsmedicin.
Under 2012 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten
totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett
kvalitetsledningssystem inom rättsmedicin och genom översynen av den
rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Arbetet med att långsiktigt stärka
forsknings- och utvecklingsarbetet totalt sett inom RMV har fortsatt och i början
av 2013 beslöts en tioårig forskningsplan55. Alla dessa aspekter påverkar
bemanningsfrågan genom att göra RMV till en attraktiv arbetsplats.
Under 2012 har beslut56 också tagits om ett internt system för certifiering av
psykologer inom den rättspsykiatriska verksamheten. Syftet och målsättningen
med en certifiering för psykologer inom RMV är att säkerställa en
grundläggande kvalitet i det psykologiska utredningsarbetet och att främja
rättssäkerheten för de individer som genomgår rättspsykiatrisk utredning. Målet
är också att den handledde psykologen efterhand skall utveckla sin kompetens
och behärska området på ett sådant sätt att han eller hon i sin tur kan handleda
nya psykologer. Vinster med ett sådant förfarande finns dels på ett
verksamhetsplan och dels på ett individuellt plan. Den enskilde psykologen vid
RMV skall skaffa sig en dokumenterad erfarenhet och kunskap inom det
rättspsykiatriska verksamhetsfältet och får genom planen vägledning och stöd i
detta. På verksamhetsnivå får arbetsgivaren i och med certifieringen ett redskap
för att på ett enkelt sätt kunna skaffa sig en överblick över kunskapsläget och
kompetensen i yrkesgruppen och hos de olika individerna för att sedan enkelt
kunna identifiera utbildningsbehov och bedöma och planera vilka insatser som
behövs. Verksamheten får på detta sätt en bättre möjlighet att planera sitt
resursutnyttjande på kort och lång sikt. Det har också påbörjats ett arbete med
Jfr PA 2012-16.
ADM 2013-1.
56 Jfr Dnr X12-90098.
54
55 Jfr
63 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
ett motsvarande system för de forensiska socialutredarna inom den
rättspsykiatriska verksamheten.
I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att planen RMV 2018 inte
enbart är ett verktyg och ett underlag när det gäller planeringen av bemanningen
av läkare utan i högsta grad även för övriga yrkeskategorier vid avdelningarna. I
takt med att antalet läkare framöver ökar krävs också en bedömning och
eventuell anpassning av övriga yrkeskategoriers bemanning liksom även
lokalernas storlek och utformning - något som också uttryckligen beskrivs i
planen. Under 2012 har två avdelningar57 fått utökade lokaler och under 2013
kommer fler ombyggnadsåtgärder att slutföras som en direkt konsekvens av en
ökad bemanning på ytterligare två avdelningar58.
Under 2011 genomfördes de första verksgemensamma utbildningsdagarna
(RMV-dagarna) i samband med att verket firade 20 år som myndighet.
Ambitionen har varit att dessa dagar framöver ska kunna genomföras vartannat
år. Dessa dagar ger en god möjlighet att samla medarbetarna som i den dagliga
verksamheten är spridda inte bara geografiskt utan också på de fyra olika
verksamhetsområdena. De ger vidare en arena för kunskapsutbyte över
verksamhetsområdesgränserna både när det gäller den samlade strategiska
kompetensen men också inom och mellan verksamhetsområdena.
Effektivisering av administrativa processer
Under året har Statens servicecenter inrättats som erbjuder myndigheterna
tjänster inom HR- och ekonomiområdet.
RMV har bl.a. mot bakgrund av detta gjort en översyn av de administrativa
processerna inom HR (personal)- och ekonomifunktionerna i syfte att
effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten liksom att säkerställa att
processerna sker på samma sätt inom hela RMV. Vidare ingick i översynen att
undersöka om resurserna används på det mest ändamålsenliga sättet för att
säkerställa att RMV inom de ovan nämnda områdena har rätt kompetens, såväl
operativt som strategiskt, samt se över vad som kan centraliseras respektive
utföras lokalt på avdelningarna.
Vidare har RMV förberett införandet av e-beställning och tecknat en
avsiktsförklaring med Statens servicecenter om att under 2013 ansluta verket till
deras system och tjänst för e-beställning och elektronisk fakturahantering.
57 Den
58 Den
rättspsykiatriska undersökningsenheten i Stockholm och den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg.
rättsmedicinska avdelningen i Uppsala och den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg.
64 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Chefsförsörjning, chefsutveckling
En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och
ledarskapsutveckling är viktiga faktorer för att organisationen ska vara effektiv
och ständigt utvecklas. RMV har under de senaste åren fokuserat mycket på
chefsutveckling och chefsförsörjning. Under 2011 startade ett program för
potentiella ledare inom RMV. Programmet avslutades under 2012. Under 2012
har ett utvecklingsarbete genomförts inom verksledningsgruppen när det gäller
bl.a. LEAN-konceptet och kommunikation.
Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen
Det är av yttersta vikt att RMV kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare
med för verket relevanta kompetenser. Ambitionen är både att tillvarata och
utveckla de medarbetare som redan arbetar i verket och samtidigt
externrekrytera vid behov för att få in medarbetare med andra erfarenheter och
referensramar som bidrar till verksamhetens sammantagna utveckling.
Implementeringen av en enhetlig rekryteringsprocess med kvalificerade
kompetensbaserade och strukturerade intervjuer och referenstagning har fortsatt.
I syfte att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringen kompletteras
bedömningsunderlaget även med urvalstester av extern konsult Den
kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen som påbörjades för ett par år sedan
när det gäller rekryteringen av ST-läkare till specialiseringstjänstgöringen inom
rättsmedicin har nu utvecklats ytterligare och dokumenterats och ska användas i
RMV:s samtliga rekryteringar.
Arbetsmiljö
Regeringen uttalar i budgetpropositionen för 201359 vikten av att rättsväsendets
myndigheter säkerställer en god arbetsmiljö, skydd mot hot och våld samt goda
möjligheter att kombinera arbete, familj och fritid.
En god arbetsmiljö och goda kunskaper om vad som krävs för att den ska vara
god är en viktig förutsättning för att RMV ska kunna utföra sitt uppdrag, nå de
mål för verksamheten som regering och riksdag satt upp liksom de mål som
RMV formulerat i verksamhetsplaner, arbetsmiljöplan och andra styrdokument.
Arbetsmiljön ska vara avpassad och ändamålsenligt utformad för våra uppgifter,
systematiskt och återkommande kartlagd för att successivt kunna förbättras
genom förebyggande insatser så att skador, förslitningar och otrivsel förhindras
och för att goda resultat, kreativitet, personlig utveckling och trivsel främjas.
59
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 44.
65 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Många arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt
krävande på många sätt. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför
viktig för att undvika att medarbetare får skador och far illa, och för att
ytterligare betona och förhindra detta har RMV arbetat fram s.k.
skyddsinstruktioner som anger vad som ska iakttas i form av klädsel och
utrustning vid utförande av visst arbetsmoment.
Ett gott samarbete med företagshälsovården är betydelsefullt för att tidigt fånga
upp ohälsa bland medarbetarna utifrån ett individ-, grupp- och
verksamhetsperspektiv. Att främja god hälsa och att ha en god personalvård är
viktigt.
Den utbildning inom arbetsmiljö som påbörjades under 2011 för samtliga
medarbetare inom RMV avslutades under året. Verkets skyddsombud ingår i ett
nätverk som samarbetar aktivt i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbete
som bedrivs inom RMV. Dessutom har utbildning i hur medarbetarna ska
hantera hot- och våldssituationer genomförts på några av verkets avdelningar.
•
Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för
verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har medfört
Allmänt
RMV har enligt 2 § i förordningen (2007:976) med instruktion för
Rättsmedicinalverket att särskilt svara för bl.a. utvecklingsarbete och stöd åt
forskning av betydelse för verksamheten. Detta har verket tolkat som att det
som görs inom forskningsområdet ska ha fokus på vad som skulle kunna kallas
direkt operativ relevans.
RMV har under de senaste tre åren tillförts mer resurser inom ramen för sitt
myndighetsanslag och då inte minst för att kunna satsa på nödvändigt
forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen nämner särskilt i
budgetpropositionen för 201160 att RMV sedan flera år har ett behov av att öka
antalet rättsläkare och rättspsykiater dels för att kunna fylla behovet av
läkarkompetens och hantera ett ökande ärendeinflöde, dels för att skapa
utrymme för forskning och utveckling samt handledning av blivande läkare
inom dessa områden där myndigheten är utbildningsansvarig. Regeringen
nämner i budgetpropositionen för 201161 också uttryckligen att genom att ta
tillvara såväl nationell som internationell kunskap kan rättsväsendets
verksamheter anpassas för bästa möjliga resursutnyttjande. En grundläggande
källa till sådan kunskap är det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs
60 Prop.
61
2010/11:1, UO 4, s. 60.
Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 20.
66 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
inom ramen för olika myndigheters verksamhet och vid universitet och
högskolor.
I budgetpropositionen för 201262 uttalade regeringen att rättsväsendets
myndigheter behöver försäkra sig om att de metoder som används vid behov
granskas, följs upp och utvärderas. Regeringen ansåg att det finns ett behov av
att forsknings- och utvecklingsarbetet inom rättsväsendet utvecklas och
organiseras för att få allt större genomslag i verksamheterna inom hela
rättskedjan. Lika viktigt som att rättsväsendet ser till att använda svensk
forskning och utvecklingsverksamhet och att bygga upp kunskap från egna
erfarenheter är att den kunskap som produceras internationellt och de
erfarenheter som görs i andra länder tas tillvara. Även om det finns variationer i
brottsproblematiken mellan olika länder, finns det mycket som är lika. Över
hela världen pågår forskning och åtgärder för att minska problemen.
Sammantaget ger det en väldig kunskapsmängd. Att ta del av denna kunskap
och omsätta den i praktiken är en viktig nyckel till en effektiv och
ändamålsenlig användning av rättsväsendets resurser. Regeringen anknyter till
detta även i budgetpropositionen för 201363.
Av regeringens uppdrag till Kriminalvården 201164 att ta fram en plan för hur
tillämpad forskning och utveckling kan omsättas i praktisk verksamhet för att
minska återfall i brott framgår bl.a. att regeringen anser att de insatser som en
rättsmyndighet gör inom forskning och utveckling ska hålla hög kvalitet, vara
operativt relevant och kunna komma till nytta i verksamheten, att det måste
finnas en systematik i det som görs och att dokumentations- och
uppföljningssystemen är utvecklade. Detta uttalande är relevant även för RMV.
Insatser
RMV har inom ramen för sitt uppdrag att bedriva forskning. Forskning är ett
prioriterat område och det finns också god kompetens för att bedriva forskning
generellt sett inom verket. Syftet med att bedriva forskningsverksamhet är
flerfaldigt, naturligtvis att öka kunskapen inom verksamheten, men också att få
genomslag för ett vetenskapligt förhållningssätt i all verksamhet. Dessutom är
en möjligheten att bedriva verksamhetsrelaterad forskning attraktivt vid
rekrytering.
Forskning och utveckling har under de senaste tre åren varit en av tre
verksövergripande prioriteringar och så även under 2012. Det är och har också
varit ett av de verksövergripande målområdena och ledorden för området har
varit och är att se till att vetenskapen kommer in i verksamheten, god
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 20.
2012/13:1, UO 4, s. XX
64 Beslut 2011-08-04 Dnr Ju 2011/5642/KRIM.
62
63 Prop.
67 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
universitetssamverkan, aktiv omvärldsanalys, operativ relevans samt en strävan
efter fler verksövergripande projekt. Särskilt fokus har och ska sättas på bl.a.
fortsatt arbete med att ge forskningsuppdraget goda förutsättningar att integreras
i verksamheten, säkra tillgången till vetenskapliga tidskrifter, fortsatt
metodutveckling, identifiera kunskapsluckor och se till att ha fler disputerade i
verksamheten.
Under hösten 2011 initierade generaldirektören - bl.a. mot bakgrund av
regeringens uttalanden i olika sammanhang angående forskningen inom
rättsväsendet – en diskussion om en tydligare samordning och plan för den samlade
forskningen inom RMV för att kunna möta de krav som ställs och för att verket
framgent ska klara sitt samlade uppdrag. I det sammanhanget utsågs inför 2012
en särskilt utsedd samordningsansvarig65 för den samlade
forskningsverksamheten inom RMV med uppgift att
o inom alla verksamhetsområden sprida kunskap om verkets uppdrag
när det gäller forskning och om behovet av en samlad bild över
forskningsaktiviteterna inom RMV,
o aktivt hålla kontakten med de forskningsaktiva inom de olika
verksamhetsområdena, bl.a. med syfte att säkra att det inom RMV
skapas en bra ordning för en samlad kunskap om de
forskningsaktiviteter som genomförs,
o ta fram en för RMV gemensam tioårsplan för forskningen inom
verket. Denna forskningsplan bör innefatta en strategi med mål, en
handlingsplan som beskriver hur dessa mål ska nås, en budget samt
en plan för uppföljning av planen.
Under 2012 har en forskningsplan för en tioårsperiod tagits fram och beslut togs
i början av 2013. I planen beskrivs de allmänna förutsättningar som finns inom
RMV för att bedriva forskning. Vidare finns beskrivet en strategi med mål, en
handlingsplan som beskriver hur dessa mål ska nås, en budget samt en plan för
uppföljning av forskningen.
Under 2012 återupptogs de forskningsdagar som tidigare anordnats inom RMV,
men som av bl.a. resursskäl fått stå tillbaka under ett antal år. Vid dessa dagar
samlas de forskningsaktiva inom verket för kunskapsutbyte och dialog om
forskningens förutsättningar och villkor inom verket. Planen är att dessa dagar
ska hållas ungefär var artonde månad.
Förordnande för RMV:s tidigare forskningschef löpte ut den 31 december 2011 och ersattes av den nu utsedda
samordningsansvarige. Uppdraget som samordningsansvarig ska genomföras under perioden 1 januari, 2012–31
december 2013.
65
68 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Kostnader
RMV använde under 2012 ca tre procent (fyra procent 2011) av de totala
kostnaderna till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete. De samlade
kostnaderna för forskning och utveckling (FoU) uppgick till drygt 14 miljoner
kronor varav ca 1,5 miljon kronor utgörs av centrala projektmedel.
Personalkostnaderna för FoU uppgick till 11,2 miljoner kronor vilket motsvarar
ca 15 årsarbetskrafter eller fyra procent av verkets totala årsarbetskrafter.
69 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
70 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Övrig redovisning
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron motsvarar 3,3 procent av sammanlagd ordinarie
arbetstid och ligger i stort sett på samma nivå som föregående år (jfr tabell 24).
Andelen långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro har minskat
något. I kategorin kvinnor och för kategorin anställda yngre än 30 år och
anställda 30-49 år har sjukfrånvaron sammantaget ökat. För anställda 50 år och
äldre och för män har sjukfrånvaron minskat.
Tabell 24. Sjukfrånvaro från sammanlagd ordinarie arbetstid (procent)
2010
2011
2012
Total sjukfrånvaro
Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar
eller mer) i förhållande till total
sjukfrånvaro
3,1
3,2
3,3
55,2
59,5
58,6
Kvinnor
Män
Anställda yngre än 30 år
Anställda 30-49 år
Anställda 50 år och äldre
3,0
3,3
2,0
2,4
4,4
3,1
3,3
1,3
2,7
4,2
3,6
2,7
2,0
3,0
3,8
Källa: Palasso.
Personalrörlighet
Med personalrörlighet avses avgångar vid myndigheten, inklusive
pensionsavgångar. Personalrörligheten inom RMV uppgick under 2012 till 7,0
procent och har därmed minskat med 0,2 procent sedan föregående år. Orsaken
till rörligheten är främst pensionsavgångar, övergång till annan arbetsgivare
samt avgång på grund av arbetsbrist.
71 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Personregister, vävnadshantering – behov av utökat författningsstöd?
Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla RMV:s
verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål.
RMV:s elektroniska informationshantering är av inte obetydlig omfattning, och
utgör i mer eller mindre grad en integrerad del av den operativa verksamheten.
Utan detta informationsstöd skulle varken den operativa verksamheten eller
normala kvalitetskrav kunna upprätthållas. Vad som vidare kännetecknar
informationshanteringen är att den innefattar behandling av känsliga
personuppgifter.
Sedan 2009 bedriver RMV ett projekt vars uppgift är att granska RMV:s
informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204; PUL)
och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis
automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av
verksamheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIF-arbetet.
Mot bakgrund av RMV:s uppdrag, informationshanteringens strategiska
betydelse samt mängden känsliga personuppgifter finns det anledning att
ifrågasätta om PUL är en ändamålsenlig reglering för myndighetens
personuppgiftsbehandling. Med ändamålsenlig avses här ett författningsstöd
som tar i beaktande både verksamhetsintressen och den enskildes intresse av
skydd för den personliga integriteten. Det kan inte uteslutas att flertalet av
frågeställningarna beträffande RMV:s personuppgiftsbehandling bottnar i
svårigheter för verksamheten att applicera PUL på densamma. Projektet ska
därför närmare utreda om det föreligger behov av ett nytt eller ändrat
författningsstöd för RMV:s personuppgiftsbehandling.
I samband med projektets genomgång av verkets personregister och databaser
har olika åtgärder kunnat vidtas i syfte att kvalitetssäkra inmatning och uttag av
uppgifter vilket också bidrar till ökad kvalitet i ärendehanteringen m.m.
Projektarbetet kommer att avslutas i början av 2013 och RMV har för avsikt att
tillskriva regeringen angående de författningsändringar som verket anser behövs
för att ge verksamheterna en tydlig rättslig grund.
Under projektets gång har även frågan om tydligheten i det juridiska ramverket
kring verkets vävnadshantering i samband med obduktionsverksamhet - särskilt
utformningen av lagen (1995:832) om obduktion m.m. - kommit upp och verket
ser att det finns ett behov av att i lagstiftningen klargöra att det vävnadsmaterial
som tas i samband med obduktion ska kunna sparas och användas för bl.a
forskning, utbildning och kvalitetssäkring. Under 2013 kommer
vävnadshanteringen att bli föremål för vidare utredning inom RMV.
72 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Kostnader och intäkter redovisat på
verksamhetsområden
Kostnader
Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2012 i löpande priser
ökat med drygt 31 miljoner kronor (åtta procent) jämfört med året innan (se
tabell 25). Ökningen i kronor är störst för personalkostnaderna, +12 miljoner
kronor bl.a. till följd av nyrekryteringar och lönerevision. I procent räknat har
avskrivningar ökat mest med 16 procent tätt följt av övrig drift och lokaler med
14 respektive 13 procent.
Tabell 25. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i
procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
2010
2011
tkr
andel
142 496 37
149 792 38
79 736 20
18 765
5
390 789 100
tkr
andel
148 305
36
155 993
38
87 387
21
18 777
5
410 462 100
2012
tkr
andel
154 598 35
168 761 38
91 124 21
27 132 6
441 615 100
* Verksgemensamma kostnader, 36 718 tkr år 2012, har fördelats per verksamhetsområde i
relation till personalkostnaderna.
I tabell 29 "Fördelade gemensamma kostnader" återfinns en specifikation av de gemensamma
kostnaderna.
Intäkter
Som framgår av tabell 26 har intäkterna av anslag ökat med 22 miljoner kronor
vilket motsvarar en ökning med sju procent jämfört med 2011. År 2011 var
ökningen drygt 14 miljoner kronor eller fem procent.
Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser till största delen utförda
identifieringsärenden åt den rättsmedicinska verksamheten.
73 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tabell 26. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i
procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
2010
tkr
andel
134 306 45
123 296 42
37 703 13
706
0
2011
tkr andel
139 013 45
129 343 42
40 457 13
1 215
0
2012
tkr
andel
147 624 45
140 988 42
43 190 13
731 0
Totalt
296 011
310 028
332 533 100
100
100
* Verksgemensamma anslagsintäkter, 29 018 tkr år 2012, har fördelats per verksamhetsområde (ej
rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna.
Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt ökat med närmare 20 miljoner
kronor under år 2012 jämfört med året innan (se tabell 27). Ökningen är till
största delen hänförlig till den rättsgenetiska verksamheten och ett stort inflöde
av återföreningsärenden från Migrationsverket. Intäkterna ökade med 14,5
miljoner kronor och närmare 80 procent.
Även den rättskemiska uppdragsverksamheten har en större ökning av
intäkterna med 7,4 miljoner kronor eller 18 procent bl.a. till följd av höjda taxor.
Tabell 27. Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter per
verksamhetsområde (andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
2010
tkr
andel
7 965
8
24 255 26
43 576 46
18 700 20
2011
tkr
andel
9 301 10
25 155 27
40 069 43
18 439 20
Totalt
94 496
92 964
100
100
2012
tkr
andel
6 975
6
25 627 23
47 438 42
32 908 29
112 948
100
* Gem: Verksgemensamma intäkter, 336 tkr år 2012, har fördelats per verksamhetsområde i
relation till personalkostnaderna.
74 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Avgiftsbelagd verksamhet
Den rättskemiska uppdragsverksamheten förbättrade resultatet väsentligt 2012
med ett mindre underskott på ca 0,5 miljoner kronor jämfört med underskottet
2011 på ca 6,8 miljoner kronor (se tabell 28). Detta till följd av ökade intäkter
med närmare 20 procent. Den utgående balansen blir därmed ca 0,7 miljoner
kronor.
Den rättsgenetiska verksamheten resulterade i ett större överskott på ca 6,5
miljoner kronor till följd av den kraftiga intäktsökningen under året med
närmare 80 procent. Detta ger en utgående balans på ca 9,3 miljoner kronor.
Verket kommer därför under 2013 se över taxorna i relation till prognoserna för
antalet inkomna ärenden för att åstadkomma en rimlig balans över tiden.
Rättsintygsverksamheten resulterade även 2012 i ett underskott motsvarande
drygt två miljoner kronor eller tio procent av intäkterna. Verket har därför under
året påbörjat en översyn av kostnaderna och taxorna för att få en långsiktig
balans i ekonomin.
Tabell 28. RMV:s uppdragsverksamhet 2010 - 2012 (tkr)
Rättskemi
Rättsgenetik
Rättsintyg
Ingående balans 2010
Intäkter
Kostnader
Resultat
6 645
43 188
41 846
1 342
1 224
18 649
18 003
646
2 393
20 891
23 161
-2 270
Ingående balans 2011
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ingående balans 2012
Intäkter
Kostnader
Resultat
Utgående balans 2012
7 987
39 542
46 336
-6 794
1 193
46 899
47 395
-496
697
1 870
18 421
17 540
881
2 751
32 908
26 401
6 507
9 258
123
21 426
22 983
-1 557
-1 434
21 002
23 148
-2 146
-3 580
75 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Finansiering
Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2012 uppgick till 445,5 miljoner
kronor (+10 procent jämfört med 2011). Verksamheten finansierades till ca 75
procent genom anslag via statsbudgeten och till ca 25 procent genom avgifter
och andra ersättningar. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna
är till största delen anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten är till
drygt hälften avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är i det
närmaste helt avgiftsfinansierad.
Intäkter av anslag uppgick till 332,5 miljoner kronor medan anslagsavräkningen
blev något högre – 334,2 miljoner kronor. Detta innebär att verket har ett
utgående överföringsbelopp till år 2013 på ca -1,7 miljoner kronor.
Intäkterna av avgifter uppgick år 2012 till 110,7 miljoner kronor. Övriga
intäkter, bidrag och räntor, uppgick till drygt 2,2 miljoner kronor.
Diagram 2. RMV:s finansiering 2010 – 2012
Mkr 500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
113
95
93
296
310
333
2010
2011
2012
Anslag
År
Avgifter m.m.
76 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Verksgemensamma kostnader
De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2012 till 36,7 miljoner kronor
vilket motsvarar åtta procent av verkets totala kostnader (nio procent 2011).
Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet
Agresso.
Tabell 29. Fördelade gemensamma kostnader 2010 – 2012 (andel i procent)
Verksledning och kansli
IT-stöd
Information/Arkiv
FoU-samordning
Övriga omkostnader *
2010
tkr
andel
16 577 46
9 892 28
1 267 4
453 1
7 466 21
2011
tkr
andel
17 874 50
10 352 29
1 592 5
409 1
5 436 15
2012
tkr
andel
20 476 56
9 494 26
1 154 3
121 0
5 473 15
Summa
35 655 100
35 663 100
36 718 100
* Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten m.m.
77 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
78 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Belopp i tkr
2012
2011
2010
2009
2008
110 000
80 000
80 000
80 000
75 000
71 024
72 241
64 925
55 821
56 454
32 785
31 201
29 472
28 000
24 340
0
0
0
5 977
13 285
287
414
120
94
149
0
0
0
0
92
Låneram hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad
Kontokredit hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- maximalt utnyttjad
Räntekonto hos Riksgälden
- ränteintäkter
- räntekostnader
Avgiftsintäkter
1
- budget i regleringsbrevet
86 000
80 000
71 500
70 000
61 000
110 735
90 894
93 844
87 937
79 668
- beviljad i regleringsbrevet
9 836
9 360
8 842
8 410
7 302
- utnyttjad kredit
1 720
0
0
0
403
0
4 594
4 253
6 092
0
0
0
0
239
300
0
0
0
0
0
- antalet årsarbetskrafter
382
375
362
351
349
- medelantalet anställda
402
398
386
375
379
1 113
1 057
1 049
984
951
-11 301
- utfall
Anslagskredit
4:1:8 ap.1 Rättsmedicinalverket
Anslag
- anslagssparande 4:1:8 ap.1
- anslagssparande 13:3:1 ap.25
2
Bemyndiganden
- tilldelat bemyndigande
Personal under året
Driftkostnad
- per årsarbetskraft
Kapitalförändring
3
- balanserad kapitalförändring
2 511
9 981
10 263
6 874
- årets kapitalförändring
3 865
-7 470
-282
3 389
-2 631
- utgående myndighetskapital
6 376
2 511
9 981
10 263
-13 932
1) Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV.
2) Anslaget disponerades under 2008-2009 och omdisponerades till Kammarkollegiet 2010.
3) Skillnaden mellan utgående myndighetskapital 2008 och balanserad kapitalförändring 2009 hänför sig till
ändrade redovisningsprinciper för anslagsavräkning och övergångseffekter i samband med denna.
79 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Resultaträkningar
RMV totalt (belopp i tkr)
2012
2011
Intäkter av anslag (not 1)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
332 533
110 735
1 918
294
310 028
90 894
1 656
414
SUMMA
445 480
402 992
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-282 620
-51 243
-91 462
-1 131
-15 159
-270 461
-45 503
-80 244
-1 232
-13 021
SUMMA
-441 615
-410 462
VERKSAMHETSUTFALL
3 865
-7 470
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
3 865
-7 470
Rättsgenetik, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
2012
2011
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
32 885
0
23
18 357
44
19
SUMMA
32 908
18 421
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-8 459
-2 365
-14 472
-107
-996
-8 152
-2 237
-6 117
-121
-914
SUMMA
-26 401
-17 540
VERKSAMHETSUTFALL
6 507
880
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
6 507
880
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
80 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Rättskemi, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
Dnr X12-90115
2012
2011
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Finansiella intäkter (not 4)
46 866
33
39 501
41
SUMMA
46 899
39 542
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-21 499
-5 269
-17 154
-258
-3 216
-22 902
-5 002
-15 008
-322
-3 103
SUMMA
-47 396
-46 336
VERKSAMHETSUTFALL
-496
-6 794
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-496
-6 794
2012
2011
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Finansiella intäkter (not 4)
20 988
14
21 404
22
SUMMA
21 001
21 426
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-12 968
-560
-9 543
-5
-72
-14 888
-351
-7 687
-3
-54
SUMMA
-23 148
-22 983
VERKSAMHETSUTFALL
-2 146
-1 557
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-2 146
-1 557
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Rättsintyg, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS KOSTNADER
81 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Balansräkning
Belopp i tkr
2012
2011
3 941
1 257
2 803
4 934
1 323
0
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
23 741
43 368
3 260
26 237
42 718
0
FORDRINGAR
Kundfordringar (not 9)
Fordringar hos andra myndigheter (not 10)
Övriga fordringar
6 079
21 086
8
5 820
17 151
51
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Förutbetalda kostnader (not 11)
14 328
11 367
AVRÄKNING MED STATSVERKET
Avräkning med statsverket (not 12)
10 773
6 099
KASSA OCH BANK
Behållning räntekonto i Riksgälden (not 13)
Kassa och bank
33 947
39
20 103
39
164 630
135 841
Statskapital utan avkastningskrav
Balanserad kapitalförändring (not 14)
Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 7)
219
2 510
3 865
219
9 981
-7 470
AVSÄTTNINGAR (not 15)
Avsättningar
Övriga avsättningar
533
2 423
408
1 885
SKULDER M.M.
Lån i Riksgälden (not 16)
Skulder till andra myndigheter (not 17)
Leverantörsskulder (not 18)
Övriga skulder (not 19)
Förskott från uppdragsgivare och kunder
71 024
8 849
31 858
4 993
359
72 241
8 638
17 205
4 745
332
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Upplupna kostnader (not 20)
Oförbrukade bidrag (not 21)
Övriga förutbetalda intäkter (not 22)
36 097
1 901
0
25 895
1 706
57
164 630
135 841
TILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
MYNDIGHETSKAPITAL
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
82 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Belopp i tkr
Anslag
04 01 008
Rättsmedicinalverket
Ramanslag
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Nettoutgifter
Utgående
överföringsbelopp
4 594
327 858
332 452
-334 173
-1 720
Bemyndiganden och finansiella villkor
Anslag 04 01 008
Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 9 836 tkr.
83 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Rättsmedicinalverkets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter och allmänna
råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Fr o m 2009-01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt.
Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt
2013-01-04.
I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusental kronor vilket kan medföra vissa
summeringsfel.
Anläggningstillgångar
Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav,
t ex tekniska anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms) ska uppgå till
ett halvt prisbasbelopp, 22 000 kr år 2012, och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. För immateriella
anläggningstillgångar ska anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 kronor.
I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. Tillämpad princip innebär att ett objekt
som understiger det fastställda beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och betraktas som en
tillgång.
De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande:
Immateriella anläggningstillgångar:
Rättigheter och andra im m ateriella anläggningstillgångar:
3, 4 och 5 år: Programvaror och licenser samt egenutvecklade program.
Försäljning av im m ateriell anläggningstillgång
Rättsmedicinalverket har under 2012 träffat avtal med Rationell IT om att försälja immateriella rättigheter till systemet Portalen
samt att köpa en licens som tillförsäkrar verket evig nyttjanderätt till systemet. De ekonomiska konsekvenserna av detta avtal
inträder under 2013.
Materiella anläggningstillgångar:
Förbättringsutgifter på annans fastighet:
4, 6, 7, 10, 15, 20 år beroende på det underliggande hyresavtalets återstående löptid. Den ekonomiska livslängden 15 och 20
år avser byggnadsfast inredning.
Maskiner och tekniska anläggningar:
4, 7 och 10 år och utgörs huvudsakligen av laboratorie-, obduktions- och verkstadsutrustning.
Datorer och kringutrustning:
4 och 7 år, IT-utrustning.
Bilar och andra transportm edel:
4 och 7 år
Övriga inventarier:
4, 7, 10, 15 och 20 år utgörs huvudsakligen av kontorsinredning.
Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångsredovisning. Det gäller inventarier som utsätts för
hårt slitage och bedöms ha en livslängd understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt möbler till rättspsykiatrins
vårdavdelningar.
Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.
Redovisning av anställdas sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § FÅB (2000:605)
Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet Övrig återrapportering och redovisning.
84 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Uppgifter om 2012 års ledande befattningshavare och insynsråd
Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter samt
uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter
eller aktiebolag.
Namn, sidouppdrag
GD Erna Zelmin-Ekenhem
Insynsråd
Sten Burman (fr.o.m. 2012-03-16)
Rättshjälpsnämnden, ordförande
SCA:s pensionsstiftelser, ordförande
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
Kerstin Haglö
Rättshjälpsnämnden, ledamot
Åklagarmyndighetens insynsråd, ledamot
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
Ersättning i kronor
1 098 306
3 000
0
Lisbeth Johansson (fr.o.m. 2012-03-16)
3 000
Niels Lynöe (t.o.m. 2012-03-05)
Skatteverkets nämnd för dödförklaring, ledamot
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, suppleant
Karolinska Institutets etikråd, ordförande
1 900
Niklas Långström (fr.o.m. 2012-06-01)
3 000
Tore Nilstun (t.o.m. 2012-03-05)
Gunnel Wennberg (t.o.m. 2012-03-05)
Partibidragsnämnden
Statsrådsarvodesnämnden
Revisorsnämndens tillsynsnämnd
Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd
0
1 900
Barbro Westerholm
4 900
Statens medicinsk-etiska råd, ledamot
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets nämnd för tandvårdsstöd, ledamot
Vårdbolaget TioHundra, styrelseledamot
Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått.
85 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Noter
Belopp i tkr
2012
2011
1 Intäkter av anslag
Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen
och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad
semesterlöneskuld (1 640 tkr) intjänad t.o.m. 2008 enligt
övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (2011:223).
2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
110 735
90 894
Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen
8 983
9 892
varav statliga
1 828
1 489
Uthyrning lokaler och utrustning
Utbildning och konferenser
Konsulttjänster
Övriga intäkter enligt 4 § AvgF
3 346
851
4 779
7
2 412
2 190
5 290
0
32 057
16 556
20 120
2 579
Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik
varav statliga
68 599
62 504
varav statliga
Intäkter av uppdragsverksamhet
63 880
57 784
Laboratorieanalyser
Tjänste- och konsultuppdrag
Övriga uppdragsintäkter
46 260
21 204
1 135
40 682
21 583
239
1 095
1 942
34
480
1 918
1 656
113
1 805
493
1 164
294
414
287
7
414
0
1 131
1 232
1 068
63
1 191
41
Övriga intäkter i verksamheten
varav statliga
3 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga organisationer
4 Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
5 Finansiella kostnader
Räntekostnader lån i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
86 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
6 Kostnader för personal
Dnr X12-90115
2012
2011
282 620
270 461
178 479
5 141
99 000
170 378
6 065
94 018
3 865
-7 470
6 507
-496
-2 146
880
-6 793
-1 557
Immateriella anläggningstillgångar
8 001
6 257
Balanserade utgifter för utveckling
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffningsvärde
6 374
148
6 522
3 398
2 976
6 374
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Avskrivningar UB
-1 440
-1 141
-2 581
-731
-709
-1 440
Bokfört värde
3 941
4 934
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering/Nedskrivning
Anskaffningsvärde
5 530
610
-177
5 964
4 617
914
0
5 530
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering/Nedskrivning
Avskrivningar UB
-4 207
-676
177
-4 707
-3 579
-628
0
-4 207
Bokfört värde
1 257
1 323
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffningsvärde
0
2 803
2 803
0
0
0
2 803
0
Lönekostnader exkl sociala avgifter
Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter
Övriga kostnader för personal
7 Årets kapitalförändring
Årets resultat Rättsgenetik
Årets resultat Rättskemi
Årets resultat Rättsintyg
8 Anläggningstillgångar
Bokfört värde
Avser arbete med Portalen Rättsgenetik som
tas i bruk under 2013.
87 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
Materiella anläggningstillgångar
Dnr X12-90115
2012
2011
70 369
68 955
41 350
424
-776
40 998
41 350
0
0
41 350
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering/Nedskrivning
Avskrivningar UB
-15 113
-2 921
776
-17 258
-12 191
-2 922
0
-15 113
Bokfört värde
23 741
26 237
Maskiner , inventarier, installationer m m
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering/Nedskrivning
Anskaffningsvärde
128 857
11 175
-13 853
126 179
116 073
13 395
-611
128 857
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering/Nedskrivning
Avskrivningar UB
-86 139
-10 421
13 749
-82 811
-77 987
-8 762
611
-86 139
Bokfört värde
Utrangeringsbelopp samt ingående balanser för 2011
är justerade p g a fel i tidigare årsredovisning.
43 368
42 718
0
3 260
3 260
0
0
0
3 260
0
6 079
5 820
203
928
1 504
1 050
2 393
108
664
1 508
982
2 559
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering/Nedskrivning
Anskaffningsvärde
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avser tillgångar till RM Göteborg
som tas i bruk i februari 2013.
9 Kundfordringar
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Östergötland
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Övriga kundfordringar
88 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
10 Fordringar andra myndigheter
Dnr X12-90115
2012
2011
21 086
17 151
6 447
10 328
1 147
0
2 504
659
6 130
8 756
1 061
348
130
727
14 328
11 367
13 221
1 107
10 383
984
10 773
6 099
-4 594
-4 192
334 173
-327 858
1 720
311 611
-312 013
-4 594
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats mot anslag
10 693
-1 640
9 053
12 276
-1 583
10 693
Summa Avräkning med statverket
10 773
6 099
33 947
20 103
14 Balanserad kapitalförändring
2 510
9 981
Kapitalförändring Rättsgenetik
Kapitalförändring Rättskemi
Kapitalförändring Rättsintyg
2 750
1 194
-1 434
1 870
7 987
123
Skatteverket Ludvika
Polisen
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Migrationsverket
Övriga fordringar till andra myndigheter
11 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
12 Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
04:01:008 Rättsmedicinalverket
Anslagsmedel som tillförs räntekonto
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde
13 Behållning räntekonto i Riksgälden
Av regeringen beviljad kredit 32 785 tkr.
Ökningen i behållning från 2011 beror huvudsakligen på överskottet
i den rättsgenetiska verksamheten samt att fem hyresfakturor
avseende 2013 blev betalda efter årsskiftet.
89 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
15 Avsättningar
Dnr X12-90115
2012
2011
2 956
2 294
408
452
-327
533
687
-4
-275
408
2 423
1 885
71 024
72 241
72 241
-22 477
21 260
71 024
64 925
-12 700
20 015
72 241
8 849
8 638
4 483
1 299
1 867
465
734
4 445
1 399
1 627
417
750
Avsättningar pensioner
Ingående balans
Årets pensionskostnader
Årets pensionsutbetalningar
Utgående balans
Övriga avsättningar
Kompetensutvecklingsmedel från s k RALS-medel avsatta
fr o m år 2009 där beslut saknas om hur dessa ska användas.
Medel avsatta t o m 2008 redovisas under upplupna kostnader
och beräknas att förbrukas under 2013.
16 Lån i Riksgälden
Följande poster ingår:
Ingående balans
Årets amortering
Årets lån
Summa upptagna lån
Av regeringen beviljad låneram: 110 000 tkr
17 Skulder till andra myndigheter
Skatteverket, arbetsgivaravgifter
Skatteverket, momsskuld
SPV avtalsförsäkring
Försäkringskassan
Övriga skulder till andra myndigheter
90 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
18 Leverantörskulder
Akademiska Hus
Akademiska sjukhuset Uppsala
Applied Biosystems
EFG Kontorsmöbler
Eurocard
Garnisonsfastigheter
LGC Standards AB
Locum, Landstingsfastigheter Stockholm
Metric Power Systems AB
Promega Biotech AB
Rationell IT i Linköping HB
Regionfastigheter Lund
Rikshem AB
SAMED
Scantec Lab AB
Specialfastigheter
Sävar Snickerifabrik
Västerbottens läns landsting
Övriga leverantörsskulder
Dnr X12-90115
2012
2011
31 858
17 205
1 639
1 012
2 749
78
255
4 688
313
5 222
557
341
3 378
540
902
298
242
1 601
458
262
7 322
222
1 008
88
510
213
0
92
0
0
0
3 637
0
900
172
929
0
0
2 099
7 335
4 993
4 745
4 564
429
4 611
135
36 097
25 895
3 519
5 671
20 754
377
541
952
2 953
1 329
4 623
534
19 725
377
0
0
0
636
Ökningen av leverantörskulderna beror på att fem hyresfakturor avseende
första kvartalet 2013 blev betalda efter årsskiftet.
19 Övriga skulder
Personalens källskatt
Övriga skulder
20 Upplupna kostnader
Upplupen löneskuld inkl sociala avgifter
Upplupen kompledighets och jour- o beredskapsskuld
Upplupen semesterlöneskuld
Kompetensutveckl. / Trygghetsstift.
Landstinget i Uppsala län
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Västerbottens läns landsting
Övriga upplupna kostnader
Ökningen av jour- och beredskapsskulden är huvudsakligen
hänförlig till att en ackumulerad skuld i ett från lönesystemet Palasso
fristående jour- och beredskapssystem har bokats upp i Agresso.
91 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Belopp i tkr
21 Oförbrukade bidrag
Bidrag från annan statlig myndighet
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Linköpings Universitet inkl Centrum för forensisk vetenskap
Bidrag från privata företag och organisationer
Östergötlands läns landsting
Svenska Läkarsällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting
22 Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyresintäkter (statliga)
Dnr X12-90115
2012
2011
1 901
1 706
616
-15
448
182
616
-15
448
182
1 285
190
23
1 072
1 091
190
23
878
0
56
0
56
92 (93)
ÅRSREDOVISNING
2013-02-22
Dnr X12-90115
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 22 februari 2013
Erna Zelmin-Ekenhem
Generaldirektör
93 (93)