Transcript BUDGET 2015 - Vellinge kommun

BUDGET 2015
med ekonomisk plan 2016-2017
2014-11-26
1
Gemensam verksamhet .................... 34
Innehållsförteckning
Inledning
3
Kommunövergripande verksamhet
34
Verksamhet Fastighet
35
Affärsverksamhet ............................. 37
Kommunalrådet har ordet .................. 3
Vatten och avlopp
37
Så använder vi skattepengarna ......... 4
Verksamhet Avfall
37
Kommunala bolag ............................. 39
Organisation........................................ 5
Kommunens samlade verksamhet
5
Vellinge Koncern AB
39
Kommunens organisation
5
Vellingebostäder AB
39
Vellinge kommuns värderingar
7
Vellinge Exploaterings AB
39
Vellinge Stadsnät AB
40
Vårt pågående utvecklingsstrategiarbete 7
Styrning
Planeringsförutsättningar
9
Vision för Vellinge kommun ............... 9
Övrig styrning ..................................... 9
God ekonomisk hushållning .............. 9
Styrmodell ......................................... 10
Intern kontroll.................................... 11
Intern styrmodell ............................... 12
Medborgarservice
41
Samhällsekonomiska förutsättningar
41
Vårpropositionen
41
Befolkning
42
Bostadsbyggande
42
Näringsliv
42
Arbetsmarknad
43
Pendling
43
Lokalt miljöarbete
43
14
Ekonomisk analys............................. 45
En dag i Vellinge kommun ............... 14
Personal ............................................ 50
Medborgarundersökning .................. 15
Om undersökningen
15
Resultat 2012
15
Budgeten i siffror
Fem år i sammandrag ....................... 52
Politisk verksamhet .......................... 16
Resultatbudget/-plan ........................ 53
Infrastruktur, skydd m m .................. 17
Miljö och stadsbyggnad
17
Mark och exploatering
19
Kassaflödesbudget/-plan ................. 54
Balansbudget/-plan........................... 55
Driftbudget/-plan ............................... 56
Teknisk verksamhet och räddningstjänst 19
Övrig infrastruktur
52
Driftbudget/-plan ............................... 57
21
Investeringsbudget/-plan ................. 58
Fritid och kultur ................................ 22
Investeringsbudget/-plan ................. 59
Pedagogisk verksamhet ................... 24
Investeringsbudget/-plan ................. 60
Vård och omsorg .............................. 27
Ordförklaringar ................................. 61
Individ- och familjeomsorg .............. 31
2
kommer påverka hela kommunen på ett mycket
positivt sätt.
Inledning
Vi står även inför en rad utmaningar som vi måste
fortsätta arbeta med och ta på största allvar.
Hoten om stigande havsnivåer och åtgärder för att
skydda oss mot dessa är ett exempel.
Klimatförändringar bidrar också till snabba
väderomslag och de sk 100 års regnen kommer
tyvärr allt oftare och vi måste förbättra beredskapen så gott vi nu kan. Vi blir fler och fler i
kommunen vilket ställer ännu högre krav på
trygga och säkra trafiklösningar. Dessutom ökar
andelen äldre och det måste vi möta med fler
bostäder, i olika former men också se till att vi
har en modern vård och omsorg som möter
framtida behov. Det är positivt att kommunen
växer, det behöver vi för en tillväxt och för
framtida försörjning. Samtidigt måste
utbyggnaden av kommunen ske på ett varsamt
sätt så vi inte bygger sönder de fina naturvärdena
som finns, här gäller det snarare att stärka dessa
unika värden.
Kommunalrådet har ordet
2015 – ett nytt år med massor av både möjligheter
och utmaningar!
Jag är stolt över och nöjd med att kunna
presentera den budget du nu håller i din hand. Det
har varit många och långa möten för att få ihop
slutresultatet som jag tycker innebär fortsatt
ordning och reda i ekonomin samt ett fortsatt
ansvarstagande men med satsningar för fortsatt
utveckling av vår kommun. Givetvis är den
ekonomiska aspekten viktig. Det måste vara en
budget som har ett positivt resultat på nedersta
raden men samtidigt ska vi upprätthålla den höga
kvalitet på den service och de tjänster som
kommunen ansvarar för till medborgarna. Det
tycker jag vi ser ut att lyckas väl med. Det
kommunpolitiska uppdraget består i att våga
förändra, utveckla och prioritera. Det innebär inte
att vi som politiker kan lova allt till alla. Vi måste
ompröva och förnya för att kunna erbjuda den
service och de tjänster som kommer behövas och
efterfrågas i framtiden. Vi måste ha ett
helhetsperspektiv.
Det är inte i kommunhuset som arbetet och
utvecklingen sker utan det är vi gemensamt som
skapar en kommun som vi alla trivs i och är stolta
över. Du och dina synpunkter är en viktig del i
kommunens utvecklingsarbete och jag ser positivt
på engagerade medborgare och engagerad
personal. Tveka aldrig att höra av dig till mig om
du har frågor eller synpunkter. Jag finns för dig
och det är tillsammans vi gör vår fina kommun
ännu bättre!
Under 2015 kommer det hända mycket runt om i
kommunen. Vi kommer att implementera det
stora utvecklingsstrategiarbete, innehållande
ungdomsarbetslöshetsprogram, turistprogram,
näringslivsprogram, lokalförsörjningsprogram,
centrumutvecklingsprogram och bostadsförsörjningsprogram, som genomfördes under
2014.
Arbetet med attraktiv arbetsgivare fortsätter och
det gör även arbetet med att utveckla kommunens
olika centra till mer attraktiva och levande
mötesplatser. Falsterbokanalen och Skanörs hamn
är andra område som prioriteras för att göra dem
mer attraktiva för båtägare, invånare och
besökare. Under 2015 kommer byggnationen av
pågatågsstationer i Ö Grevie och V Ingelstad att
färdigställas och i december planeras de första
tågen börja rulla. En historisk händelse som
Carina Wutzler
Kommunstyrelsens ordförande
3
Så använder vi skattepengarna
SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR
Andel intäkter i % av totala intäkter
17
2
Skatt
Fin intäkter
Övriga intäkter
81
100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN
PLANERAS ATT ANVÄNDAS UNDER 2015 SÅ HÄR:
1:59 kr
Politisk verksamhet
5:91 kr
Infrastruktur, skydd m.m.
6:48 kr
Fritid och kultur
54:77 kr
Pedagogisk verksamhet
23:73 kr
Vård och omsorg
3:42 kr
Individ- och familjeomsorg
4:10 kr
Gemensam verksamhet
4
Organisation
Kommunens organisation
Kommunfullmäktige är kommunens högsta
beslutande organ och består av 51 ledamöter.
Fullmäktiges uppgift är framförallt att besluta
om:
Kommunens samlade verksamhet
Med kommunens samlade verksamhet avses den
verksamhet kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Den
kommunala koncernen utgörs av den kommunala
förvaltningsorganisationen och kommunens
koncernföretag.
- Nämndernas organisation och verksamhetsform.
- Val av ledamöter och ersättare i nämnder och
beredningar samt val av revisorer.
- Mål och inriktning för verksamheten.
- Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska
frågor.
Med undantag för den politiska verksamheten
bedrivs all verksamhet i Vellinge kommun till 46
procent av uppdragsföretag, friskolor inräknat
samt 25 procent ”egen regi-företag”, d.v.s. egen
verksamhet som finansieras via ”pengsystem”.
Knappt 28 procent utgör ”övrig kommunal
verksamhet”, som inkluderar såväl verksamhet
som bedrivs av Vellinge kommun som köp av
verksamhet från annan kommun. Cirka en halv
procent finansieras via kommunala bidrag till
föreningar.
Efter valet den 14 september 2014 är den nya
mandatfördelningen i kommunfullmäktige 2015 –
2018 följande:
Ett uppdragsföretag är annan juridisk person till
vilken kommunen med stöd av kommunallagen
3:18 och 3:19 överlämnat ”vården” av en
kommunal angelägenhet. Överlämnandet kan ske
genom upphandling enligt Lag om offentlig
upphandling, Lag om valfrihetssystem eller på
annat sätt.
Parti
Antal mandat
Moderaterna
Folkpartiet
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Miljöpartiet
Nya listan
Summa
26
7
6
6
3
3
51
Nämndorganisationen består idag av följande
nämnder:
Bland uppdragsföretagen ingår bl.a. kommunala
entreprenader, d.v.s. företag som helt ägs av
annan juridisk person än kommunen. För att en
kommunal entreprenad ska föreligga gäller att:
• Kommunstyrelsen, verkställer ärenden från
kommunfullmäktige och leder och samordnar
förvaltningen, samt har uppsikt över nämndernas
verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för
tillväxt-, planerings- och näringslivsfrågor, samt
för verksamheten inom balansräkningsenheterna
Fastighet och Mark och exploatering. Vidare har
kommunstyrelsen ett övergripande ansvar i
kommunen för ekonomi-, HR-, IT- och intern
kontrollfrågor.
• Avtal upprättats mellan kommunen och
producenten.
• Kommunen har huvudansvaret för att tjänsterna
erbjuds
kommunmedborgarna.
• Verksamheten skulle annars ha utförts i egen
regi.
• Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk
verksamhet.
Till kommunala entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun. Detsamma
gäller friskolor, eftersom de tillkommer genom
avtal med staten.
• Nämnden för gemensam medborgarservice tar
hand om gemensam service för gator, parker,
vatten och avlopp, kultur och fritid, renhållning,
räddningstjänst kollektivtrafik samt färdtjänst.
5
• Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för
miljö- och livsmedelstillsyn samt bygglovshantering.
En utvecklad förvaltningsorganisationen trädde i
kraft den 1 oktober 2013. Mer fokus läggs på
tillväxtfrågorna. En särskild tillväxtavdelning
tillskapades därför direkt under kommundirektören. Tillväxtavdelningen hanterar frågor
som rör näringsliv och turism samt exploatering.
• Omsorgsnämnden ansvarar för vård- och
omsorgsfrågor, individ-och familjeomsorg och
kommunens arbetsmarknadsåtgärder.
Organisationsförändringen hade också till syfte
att skapa en mer sammanhållen kärnverksamhet
som återspeglar den politiska organisationen.
Övrig verksamhet i kommunen sorterar därför
under verksamhetsdirektören. Fokus för
verksamhetsdirektören är att följa upp att
kommunförvaltningen utför verksamhet i enlighet
med de mål och planer som nämnderna beslutat
om. Vidare att det sker en utveckling av
verksamheten.
• Revisionen prövar om verksamheten utövas på
ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt.
Vidare granskas om räkenskaperna är rättvisande
och om den kontroll som finns inom nämnderna
är tillräcklig.
• Valnämnden är lokal valmyndighet och fullgör
kommunens uppgifter enligt bestämmelserna i
Vallag och Folkomröstningslag.
• Överförmyndaren har tillsyn över förmyndare,
goda män och förvaltare
I den kommunala koncernen ingår också de
helägda kommunala bolagen Vellinge Koncern
AB, Vellingebostäder AB, Vellinge
Exploaterings AB och Vellinge Stadsnät AB.
Vellinge kommun har en sammanhållen
förvaltningsorganisation, där kommunstyrelsen är
anställningsmyndighet för all personal inom
kommunorganisationen. Även för personal i den
verksamhet som sköts i egen regi.
Kommunens organisation ser idag ut enligt
nedan.
6
förslag på förändringar som utvecklingsstrategin
ger.
Vellinge kommuns värderingar
En del i arbetet med utvecklingsprogrammet
”Förtjust i Vellinge” var att arbeta fram
gemensamma värderingar som ska vägleda i
arbetet med kunder, d v s medborgare, besökare
och företagare. De ska fungera som vår kompass
när vi känner oss osäkra hur vi skall agera och
bildar samtidigt en kärna för det som kan sägas är
vår ”kommunkultur”. Värderingarna guidar oss i
vårt sätt att agera internt, gentemot våra
samarbetspartners och inte minst våra kunder.
Våra fyra kärnvärden är
De sju delprojektens inriktning är följande:
1. Bästa näringslivsklimat –
Näringslivsprogram
Om delprojektet:
Vellinge är idag en av de bästa näringslivskommunerna. Målet är att bli Sveriges bästa
näringslivskommun 2020. Ett program har tagits
fram som ger företagare bästa möjliga väg in och
skapa en strategi för hur kommunen på bästa sätt
kan möta företagare och tillgodose deras behov.
1. Glädje
Vi känner glädje när vi arbetar eftersom vi är
stolta över vad vi uträttar. Vi har kul på jobbet
och det är en positiv energi som smittar av sig.
2. Ett attraktivare och mer levande centrum
– Konceptutveckling
2. Mod
Vi är inte rädda för att prova nya vägar, för det
utvecklar verksamheten. Vi visar mod genom att
fatta beslut som vi står för och har kraft att
genomföra.
Om delprojektet:
Som det ena av två centrumutvecklingsprojekt
fokuserar detta på mjuka värden som
samverkan och tillväxt. Huvuduppgiften är att
skapa centrumföreningar som ska stärka
service och handel som i sin tur stärker
näringslivet och attraherar människor att skapa
attraktiva och mer levande centrum.
3. Trovärdighet
Vi lever som vi lär och håller våra löften. Det kan
vara svårt ibland, men är avgörande för att skapa
bästa möjliga livskvalitet för kommuninvånarna.
3. Ett attraktivare och mer levande centrum
– Stadsmiljöprogram
4. Omtanke
Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap
visar vi att vi tar hand om varandra och vår
omvärld.
Om delprojektet:
Som det andra av två centrumutvecklingsprojekt arbetar detta med hårda värden genom
fysisk gestaltning. Våra centrum ska ha starka
platsvarumärken och vara inbjudande med rikt
utbud, samtidigt som respektive centrums
unika karaktär tas tillvara.
Vårt pågående utvecklingsstrategiarbete
Under 2014 har Vellinge kommun genomfört ett
omfattande utvecklingsstrategiarbete. Syftet med
detta arbete har varit att skapa en långsiktig
tydlighet och prioritering kring hur kommunen
ska utvecklas med en målbild mot 2020 och en
utblick mot 2025.
4. Förläng turistsäsongen - Turistprogram
Om delprojektet:
I projektet tas lämpliga strategier och redskap
fram för att förlänga turistsäsongen. Säsongen
förstärks så att den löper året om, via en rad
olika aktiviteter och evenemang, kopplat till
de unika kvaliteter som kommunen har.
Dess resultat och förväntade, positiva effekter
beräknas dock att prägla utvecklingsarbetet under
en längre tid.
Under 2015 kommer vi att göra prioriteringar och
implementera vårt utvecklingsarbete baserat på de
7
5. Nollvision Ungdomsarbetslöshetsprogram
Vellinge har som mål att i genomsnitt växa
med 1 % sett över en femårsperiod. Vi vill ha
in nya invånare och samtidigt behålla de
gamla. Delprojektet jobbar med att skapa ett
konkretiserat bostadsförsörjningsprogram som
identifierar var och för vem varje kommundel
ska växa.
Om delprojektet:
Vellinge har idag en låg ungdomsarbetslöshet,
men en ungdomsarbetslöshet som måste tas på
allvar. Vi ska skapa en långsiktigt hållbar
modell som bygger på samarbete såväl mellan
kommunens verksamheter som mellan oss och
externa parter som t ex Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan. Vi jobbar med en
nollvision.
7. Rätt lokal med framförhållning Lokalförsörjningsprogram
Om delprojektet:
Vi ska säkra så att kommunen har tillräckligt
med ändamålsenliga lokaler. Vi ska varken ha
platsbrist eller för stora lokaler inom skola,
omsorg, fritid m.m. Det är viktigt med en bra
och långsiktig planering.
6. Väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram
Om delprojektet:
8
Styrning
Utbildning. Det är viktigt att våra barn får en bra
start i livet. Därför satsar vi på en skola i
toppklass, en skola som lär för livet.
Vision för Vellinge kommun
Alla framgångsrika företag, organisationer och
kommuner har en vision, ett yttersta mål för sin
verksamhet. En vision beskriver aldrig den
närmaste framtiden, den är mycket långsiktig.
Den ska ständigt vara närvarande och vägleda oss
i allt vi gör. Varje beslut, varje handling ska i
någon mån leda till vi närmar oss visionen.
Omsorg. Behöver du samhällets stöd finns vi där
för att tillsammans med dig utforma detta efter
ditt behov och dina förutsättningar.
Trygghet. Alla som bor eller vistas i vår kommun
ska känna sig trygga i livets olika skeenden.
Företagande. Vi skapar bra förutsättningar för ett
framgångsrikt företagande. Vår ambition är att
vara den mest företagarvänliga kommunen i
landet.
Vår vision är ”Bästa möjliga livskvalité – för
dig!”
Vad menar vi då med vår vision?
Fritid och kultur. Ett brett utbud av olika
aktiviteter och en fantastisk natur garanterar att
din fritid och rekreation blir något utöver det
vanliga.
I Vellinge är det bra att bo och leva.
Vi har bland Sveriges absolut finanste natur och
boendemiljö. Vår äldreomsorg och vårt stöd till
utsatta är av hög kvalitet. Våra skolor är mycket
bra och där kan dina barn utvecklas efter sina
förutsättningar.
Skatten. Låg skatt ger dig ökade möjligheter att
själv bestämma vad du vill använda dina pengar
till. Din frihet blir större.
Detta är vi stolta över!
Övrig styrning
Styrningen av Vellinge kommuns verksamhet
sker via flera olika komponenter där de politiskt
antagna övergripande och verksamhetsspecifika
måldokumenten utgör grunden för styrningen.
Andra delar i kommunens styrsystem är beslutade
planer, planerad befolkningsutveckling, statliga
regler och beslut, resurstilldelning via budget,
uppföljning och intern kontroll samt olika system
för kvalitetsutveckling och –uppföljning.
Tack vare detta är det möjligt för dig och din
familj att tillsammans skapa en livskvalité utöver
det vanliga – en livskvalité som ni väljer och
skapar utifrån era personliga mål och
förutsättningar.
Vellinge kommun har en vilja att ge alla
kommuninvånare ett rikare liv.
Ett liv rikt på
- Natur och fritidsupplevelser
- Kunskap och kreativitet
- Medmänskliga relationer och
omtänksamhet
Under hösten 2013 beslutade Kommunfullmäktige om en nämndplan för respektive
nämnds verksamhet. I nämndplanerna anges de
politiska ambitionerna/inriktningen för respektive
nämnds arbete för den närmaste mandatperioden
och ambitionerna bör vara kopplade till en
förväntad resurstilldelning.
Vi erbjuder
Boendemiljö. Här kan du välja om du vill bo vid
havet eller på slätten. Genom noggrann och
genomtänkt samhällsplanering sker fortsatt
utbyggnad så att vi bevarar det värdefulla och
unika i vår miljö.
God ekonomisk hushållning
Den kommunala verksamheten ska enligt
Kommunallagen bedrivas med god ekonomisk
hushållning i såväl ett kort- som ett långsiktigt
perspektiv. Kommunerna ska därför ange
9
finansiella mål och mål för verksamheten som har
betydelse för god ekonomisk hushållning.
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens
förmåga att bedriva verksamheten på ett
kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.
Verksamhetsmålen ska vara tydliga och mätbara
och målen ska anges med utgångspunkt från
befintliga ekonomiska resurser.
Det finansiella perspektivet tar sikte på
kommunens finansiella ställning och utveckling.
En utgångspunkt är att varje generation själv
måste bära kostnaderna för den service som den
konsumerar. Detta innebär bl.a. att de löpande
intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna och
att resultatet sett över tiden ska vara positivt. Ett
underskott i ett årsbokslut ska återställas under de
tre närmast följande räkenskapsåren.
Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså
ihop för att god ekonomisk hushållning ska
uppnås. Det är upp till varje enskild kommun att
välja en styrmodell för att bedöma detta. Vellinge
har beslutat att balanserad styrning är den
styrmodell som ska användas i kommunen för att
beskriva god ekonomisk hushållning.
Ett sätt att utvärdera det finansiella perspektivet
är att jämföra kommunens verksamhetskostnader
med andra kommuner. Enligt ekonomisk statistik
från Statistiska Centralbyrån, framgår att
Vellinges totala verksamhetskostnader (kostnad/
invånare) för år 2013 var 19,4 procent lägre än
genomsnittet för riket och 10,9 procent lägre än
genomsnittet för länet. En jämförelse mellan nio
verksamhetsområden, visar att kostnaden/
invånare i Vellinge är lägre för sex verksamhetsområden jämfört med både riket och länet.
Jämförda kostnader är ej justerade med anledning
av olikheter i kommunernas struktur.
Styrmodell
Fr o m 2014 gäller följande styrmodell för
Vellinge kommun.
Strategisk styrning
Grunden för kommunens styrning är visionen
”Bästa möjliga livskvalité – för dig!”. I denna
finns definierat sju stycken framgångsfaktorer,
som det är avgörande att lyckas inom för att
Vellinge ska bli en framgångsrik kommun. De sju
framgångsfaktorerna är
Jämförelse andra kommuner 2013 (kr/inv.)
Verksamhetsområde
Vellinge
Riket*)
Länet*)
665
815
693
Infrastruktur
och skydd
3 229
4 272
3 904
Fritidsverksamhet
2 239
1 502
1 458
Kulturverksamhet
1 081
1 118
1 123
Förskoleverks
amhet och
skolbarnomsorg
8 625
7 441
7 966
Utbildning
17 005
16 300
15 833
Äldre och
funktionshindrade
11 104
19 925
16 089
1 468
3 414
3 290
336
1 949
1 019
45 752
56 736
51 375
Politisk
verksamhet
Individ- och
familjeomsorg
Särskilt
riktade
insatser
Summa
egentlig
verksamhet
-
Boendemiljö
Utbildning
Omsorg
Trygghet
Företagande
Fritid och kultur
Låg skatt
På strategisk nivå sker den politiska styrningen
(”Vad”) genom det kommunövergripande
styrkortet. För de sju framgångsfaktorerna från
visionen, samt framgångsfaktorerna ”Demokrati
genom inflytande” och ”Personal”, formuleras
inriktningsmål, som sträcker sig över en
mandatperiod. Eventuell revidering av målen sker
inför varje ny mandatperiod.
För respektive mål definieras mätmetoder som
följs upp över tiden.
Resurstilldelning görs till nämnderna via
kommunfullmäktiges budget.
10
Taktisk styrning, politisk nivå
Inriktningsmålen i det kommunövergripande
styrkortet bryts ned till uppföljningsbara mål i
styrkorten på kommunstyrelse- och nämndnivå.
Målen på kommunstyrelse- och nämndnivå kan
vara på 1-3 års sikt och ska vara
uppföljningsbara.
Operativ styrning, utförare egen regi
De insatser/aktiviteter som berör egenregienheternas arbete, omvandlas sedan till
styrkortsmål för berörda egen-regienheter. Hur
arbetet med måluppfyllelse ska utföras inom
egen-regienheterna konkretiseras i en
aktivitetsplan för varje mål. Uppföljning av
arbetet sker efter fastställda tidpunkter i
aktivitetsplanen.
De framgångsfaktorer som finns i det
kommunövergripande styrkortet gäller även för
nämndernas styrkort. Egna verksamhetsmål kan
också förekomma. Dessa har i så fall koppling till
framgångsfaktorer i nämndplanerna.
Nämndplanerna har en viktig funktion att vara
”input” för de mål som ska formuleras i
kommunstyrelsens och nämndernas styrkort. I
nämndplanerna anges de politiska ambitionerna/inriktningen för respektive nämnds arbete
för den närmaste mandatperioden och
ambitionerna bör vara kopplade till en förväntad
resurstilldelning. De utgör ett underlag för
nämnderna för formulering av styrkortsmål.
I ”den bästa av världar” har de ambitioner/
inriktningar som finns i nämndplanerna formulerats i styrkortsmål och också genomförts vid
utgången av respektive mandatperiod. Ej
planerade ärenden (ex statliga beslut) och en
förändrad resurstilldelning från
kommunfullmäktige kan dock påverka
möjligheten av att under mandatperioden
genomföra beslutade nämndplaner.
Resurser för att utföra egen-regienheternas arbete
erhålls från nämnderna via prestationsersättningar
alternativt anslagsfinansiering.
Operativ styrning, externa utförare
Vellinges verksamhet utförs till stor del via
externa utförare. Styrning och uppföljning av
deras verksamhet sker inom ramen för avtalet/
särskilda överenskommelser med respektive
utförare.
Resurser utbetalas till de externa utförarna genom
prestationsersättningar.
Måluppfyllelse
Uppföljning under året av budget och kommunövergripande mål sker i samband med tertialuppföljning, delårsbokslut och årsredovisning. I årsredovisningen görs en bedömning av måluppfyllelsen för målen i det kommunövergripande
styrkortet. Måluppfyllelsen i kommunstyrelsens
och nämndernas styrkort ”summeras” då ihop.
Tanken är, att uppnådd måluppfyllelse i dessa
styrkort ska leda till förbättrade mätvärden för
inriktningsmålen i det kommunövergripande
styrkortet. Ett gott resultat uppnås då en hög grad
av måluppfyllelse föreligger. Detta är också en
indikation på god ekonomisk hushållning.
Nämnderna har att löpande följa upp mål,
verksamhet och ekonomi och ska till kommunfullmäktige i samband med tertialuppföljning,
delårsbokslut och årsredovisning lämna en
sammanfattande uppföljning.
Taktisk styrning, förvaltningsnivå
Verksamhetsplanen är kommundirektörens
planeringsdokument för att styra kommunförvaltningen (”Hur”) i arbetet mot
måluppfyllelse av kommunstyrelsens och
nämndernas styrkortsmål. I verksamhetsplanen
definieras insatser och aktiviteter, vilka har till
syfte att styra kommunförvaltningens arbete i
denna riktning.
Kommunens interna styrmodell och det
kommunövergripande styrkortet för 2015 visas på
kommande sidor.
Intern kontroll
Den 12 december 2012 (§ 164) fastställde
kommunfullmäktige ett nytt reglemente för intern
kontroll. Kommunstyrelsen har det samlade och
övergripande ansvaret för den interna kontrollen,
medan nämnderna har det yttersta ansvaret för
intern kontroll inom sina respektive
11
verksamhetsområden. En god intern kontroll
kännetecknas bl a av
-
-
-
Säkerhet i system och rutiner
Rättvisande räkenskaper
En klar roll- och ansvarsfördelning
mellan den politiska nivån och
förvaltningen
Politiska beslut för verksamheten om
mål, inriktning, omfattning och kvalitet
Uppföljningsbara målformuleringar
Fungerande kommunikation och
rapportering mellan olika
organisationsnivåer
Kontinuerlig uppföljning och utvärdering
av verksamhetens ekonomi, prestation
och kvalitet
En plan för att följa upp den kommunövergripande interna kontrollen fastställs årligen av
kommunstyrelsen, medan respektive nämnd själv
ska fastställa en plan för att följa upp den interna
kontrollen inom nämndens ansvarsområde.
Planerna skall arbetas fram med utgångspunkt
från en risk- och väsentlighetsanalys. En samlad
bedömning över den interna kontrollen i kommunens verksamhet, lämnas från kommunstyrelsen till kommunens revisorer i samband
med beslut om årsredovisningen.
Intern styrmodell
12
Kommunövergripande styrkort 2015 - 2017
Framgångsfaktor
Boendemiljö
Demokrati genom
inflytande
Trygghet
Företagarvänlig
kommun
Utbildning
Omsorg
Fritid och kultur
Mätmetod
Inriktningsmål
- NRI, faktorn ”Bostäder”
* Verka för en god boendemiljö.
- SCB:s befolkningsstatistik
- NII
* En positiv befolkningsökning på 1 % per år sett över tiden (5 år).
* Verka för en förbättrad medborgardialog.
- NRI, faktorn ”Trygghet”
- Polisens trygghetsindex
- SKL:s ”Öppna jämförelser”
- Svenskt Näringslivs kommunranking
- SKL:s Öppna jämförelser
- Ahrens tillväxtbarometer
- Skolverket ”Andel behöriga till gymnasiet”
- Skolverket ”Betyg/meritvärde”
- Skolverket ”Resultat i nationella prov”
- NMI, faktorn ”Utbildningsmöjligheter”
- SKL:s ”Öppna jämförelser”
- Socialstyrelsens NKI för ”Hemtjänst”
- Socialstyrelsens NKI för ”Äldreboende”
- NMI, faktorn ”Äldreomsorg”
- NMI, faktorn ”Stöd för utsatta personer”
- NRI, faktorn ”Fritid”
- NMI, faktorn ”Kultur”
* Alla som bor eller vistas i kommunen ska känna sig trygga.
Personal
- Nöjd-Medarbetar-Index
- Personalens utbildningsnivå (skolverket)
Skatt
- Resultatet i % i förhållande till skatteintäkterna
* Bli den mest företagarvänliga kommunen i landet.
* Erbjuda en skola i toppklass.
* En skola med kunskap i fokus som rustar barn och ungdomar för framtiden.
* En omsorg anpassad till brukarens behov och förutsättningar i livets olika skeenden.
* Medborgarnas behov och önskemål sätts i centrum.
* Ett brett utbud av aktiviteter för att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull
fritid.
* Vellinge kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar och behåller
kompetent personal.
* Resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkterna, sett över tiden (5 år).
- Uttagen kommunalskatt per skattekrona
- Verksamhetskostnad/standardkostnad i förhållande till
genomsnittet för Skåne, riket och jämförbara kommuner.


* Oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet.
* Ekonomiskt ansvarstagande och god ordning i kommunens ekonomi, vilket är en
förutsättning för hög kvalitet.
Inriktningsmålen bryts ned till mål för kommunstyrelsen och övriga nämnder.
Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden.
Förkortningar: NRI = Nöjd-Region-Index, NII = Nöjd-Inflytande-Index, NMI = Nöjd-Medborgar-Index (index från Statistiska centralbyråns Medborgarundersökning)
SCB = Statistiska centralbyrån
NKI = Nöjd-Kund-Index
SKL = Sveriges Kommuner och Landsting
13
Medborgarservice
En dag i Vellinge kommun
… föds 1 barn
… flyttar 5 personer till kommunen och 4 personer från kommunen
… går 8 100 personer till sitt jobb
… inpendlar 3 400 och utpendlar 10 600 personer
… lämnas 1 800 barn på förskola
… går ca 4 200 elever i grundskolan och ca 1 350 i gymnasiet
… utförs ca 580 hemtjänsttimmar
… klipps 2 000 kvm gräs av kommunens entreprenörer
… hanteras 51 ton avfall
… förbrukas 7 900 kbm vatten
… inkommer 2 ansökningar om bygglov
… besöker 300 personer Vanningen
… görs 700 lån på kommunens bibliotek
14
Medborgarundersökning
svarsfrekvens på 56 procent (53 procent - 2010).
Lägst svarsfrekvens bland urvalsgrupperna
registrerades för medborgare i åldersintervallet
”18-24 år” med 35 procent, medan högst
svarsprocent fanns i åldersintervallet ”65-74 år”
med 73 procent. Av de tillfrågade kvinnorna
valde 59 procent att besvara enkäten medan
motsvarande siffra för de tillfrågade männen blev
52 procent.
Om undersökningen
Vellinge kommun genomför med 2-3 års
mellanrum en ”Medborgarundersökning” med
hjälp av Statistiska Centralbyrån. Under hösten
2014 genomförs undersökningen för femte
gången. Tidigare undersökningar har genomförts
2005, 2007, 2010 och 2012.
Vellinge kommun erhöll följande resultat i
undersökningen 2012 för de tre indexen (2010 års
betyg inom parentes):
Medborgarundersökningen
är
en
attitydundersökning som mäter människors uppfattning
om en viss företeelse oberoende av om de själva
är berörda eller ej. Den ska därför inte förväxlas
med en brukarundersökning. Resultatet av de
inkomna postenkätsvaren från ett urval på 1 000
personer i åldersintervallet 18-84, analyseras
enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI).
NKI är, i detta fall, ett mått på verksamheten sett
ur ett medborgarperspektiv och syftar till att ge en
helhetsbild samt att identifiera ett antal
prioriteringsområden att arbeta med för en ökad
nöjdhet hos kommuninvånarna.
Nöjd-Region-Index (NRI):
Nöjd-Medborgar-Index (NMI):
Nöjd-Inflytande-Index (NII):
Generellt kunde följande slutsatser dras av
Medborgarundersökningens resultat 2012
 Vellinge hade för de tre indexområdena
något högre resultat än föregående mätning
2010. Mätningarna 2005 och 2007 hade dock
högre resultat än 2012.
 Helhetsbetyget inom respektive indexområde
var betydligt högre för Vellinge än för andra
kommuner i samma storleksklass.
 81 procent av de svarande kunde starkt
rekommendera vänner och bekanta att flytta
till kommunen.
 Ju äldre medborgare, desto nöjdare.
 Kvinnor var generellt lite nöjdare än män.
 De som bott längre i kommunen var mindre
nöjda.
Medborgarundersökningen består av tre delar
med var sitt helhetsbetyg:

Nöjd-Region-Index
(NRI)
–
mäter
kommunen som en plats att leva och bo på.

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) – mäter
uppfattningen om kommunens verksamheter.

Nöjd-Inflytande-Index (NII) – mäter
kommuninvånarnas
inflytande
på
kommunala beslut och verksamheter.
73 (72)
61 (60)
46 (44)
Helhetsbetyget för respektive del redovisas efter
avslutad undersökning som ett betygsindex med
ett värde mellan 0 och 100 enligt principen; desto
högre, desto bättre.
Resultat 2012
Då resultatet av 2014 års Medborgarundersökning
ej är tillgängligt vid utarbetandet av budgeten för
2015, så redogörs här kort för resultatet för 2012.
Av landets 290 kommuner så deltog 120 i 2012
års undersökning. I Vellinge uppmättes en
15
EN KOMMUN
VISIONER
MED
STABILITET
OCH
Mål
Kommunfullmäktiges kommunövergripande mål
anges i det kommunövergripande styrkortet.
Politisk verksamhet
Valnämndens mål är att i genomförandet av val
och folkomröstningar ge god service.
”Bästa möjliga livskvalité – för dig.”
”Låg skatt ger dig ökade möjligheter att själv
bestämma vad du vill använda dina pengar till.
Din frihet blir större.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Revisionen ska genom en effektiv revision samt
deltagande i förändrings- och utvecklingsarbetet
medverka till en effektiv kommunal verksamhet.
Överförmyndaren ska ge en bra service åt de
kommuninvånare som är i behov av nämndens
tjänster. Lagbestämmelser och uppkommen
praxis ska följas.
Prioriterade satsningar 2015
 Göra prioriteringar och implementera vårt
utvecklingsarbete baserat på de förslag på
förändringar som utvecklingsstrategin ger.
Kommunstyrelsens och övriga nämnders
verksamhetsmål beslutas av respektive nämnd.
Vårt erbjudande
Politisk verksamhet innefattar den verksamhet
som bedrivs i den politiska organisationen.
Framtid
Allmänna val hålls nästa gång hösten 2018.
I kommunen finns följande beslutande politiska
organ (ansvarsområden redogörs för under
avsnittet ”Kommunens organisation, sid 5). Vissa
nämnder har även beredande utskott under sig.








Ekonomi
Mkr
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Valnämnden
Revisionen
Miljö- och byggnadsnämnden
Nämnden för gemensam medborgarservice
Utbildningsnämnden
Omsorgsnämnden
Kvalitet
Resultat av det politiska arbetet i kommunen mäts
bl.a. genom SCB:s ”Medborgarundersökning”. I
2012 års undersökning ökade index jämfört med
2010 för de tre huvudområdena Nöjd-RegionIndex (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och
Nöjd-Inflytande-Index (NII).
Ny undersökning genomförs under hösten 2014
och resultatet av undersökningen kommer att
ligga till grund för ytterligare förbättringsåtgärder
i kommunens kvalitetsarbete under de närmaste
åren.
16
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
Driftnetto
19,6
24,9
24,1
25,1
26,2
Kostn/inv (kr)
580
733
703
722
741
Investeringar
0,0
0,6
5,0
5,0
5,0
EN VACKER OCH TRYGG KOMMUN
av en vacker och trivsam miljö där ny bebyggelse
upplevs som värdefulla tillskott.
Infrastruktur, skydd m m
Vidare ska främjas en god byggnadskultur och
boendemiljö i befintliga och nytillkomna
områden med god tillgänglighet såväl i det
offentliga rummet som i den enskilda bostaden.
Att skapa en god livsmiljö är en viktig hörnsten i
vårt fortsatta utvecklingsarbete. Inte minst för att
locka hit nya boenden.
”Genom noggrann och genomtänkt
samhällsplanering sker fortsatt utbyggnad så att
vi bevarar det värdefulla och unika i vår miljö.”
”Vi skapar goda förutsättningar för ett
framgångsrikt företagande. Vår ambition är att
vara den mest företagarvänliga kommunen i
landet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Inom verksamhetsområdet sker också myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen (PBL)
och Miljöbalken (för den enskilde oftast liktydigt
med beslut om bygglov eller tillsyn över och
ansökan/anmälan av verksamheter),
livsmedelslagen, fastighetsbildningslagen m fl.
Miljö och stadsbyggnad
Prioriterade satsningar 2015
 Naturvårdsprogram med åtgärdsplan ska antas.
 Centrumutveckling i enlighet med vårt
utvecklingsstrategiarbete.
 Skanörs hamn
 Falsterbo kanalprojekt
 Superbussar
 Arbetet fortsätter med detaljplaner för
utbyggnad av bostäder i V Ingelstad o Ö
Grevie.
 Slutföra etapp 1 på Skanör vångar.
 Arbetet fortsätter med att skydda boende- och
livsmiljöer mot höjda havsnivåer.
 Säkra start av persontågstrafik december 2015.
Det upprättas även nybyggnadskartor, görs
utstakningar och kontrollmätningar för att stödja
byggandet samt utvecklas GIS-funktioner
(Geografiskt Informationssystem) bl a för
översiktsplan.
Kvalitet
I verksamheten kan kvalitetskrav huvudsakligen
kopplas till handläggningstid samt kravet på
korrekta beslut vilka inte upphävs efter
överklagande. Utveckling av rutiner ska ske för
att förbättra dessa båda delar.
Enkätundersökningen beträffande service och
kundnöjdhet ska genomföras våren 2013. NKI
(nöjdkundindex) beräknades 2011 till 89 procent
(91 procent 2007). Delbetyg: Information – 3,7;
Service – 3,7; Bemötande – 4,0; Besked och
beslut – 3,9.
Vårt erbjudande
I kommunens planverksamhet och miljö- och
stadsbyggnadsverksamhet ingår att upprätta
översikts- och detaljplaner samt utredningar och
program för utveckling av bostäder, service,
verksamheter, rekreationsområden, infrastruktur,
skydd mot stigande havsnivå m.m. Detta ska ske i
samspel med natur- och kulturvärden så att en
attraktiv och konkurrenskraftig miljö uppnås.
Mål
I Kommunstyrelsens styrkort för 2015 anges
följande verksamhetsmål
Mål 1: Implementera beslutat Centrumutvecklingsprogram – ”Ett attraktivare och mer levande
centrum”.
Planläggning och exploatering ska ske med
hänsyn till den enskilde människans frihet samt
främja en samhällsutveckling med goda
levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar
livsmiljö för medborgarna idag och för
kommande generationer. Planer ska rationalisera
framtida tillståndsgivning samt främja utveckling
Mål 2: Implementera beslutat Stadsmiljöprogram
– ”Ett attraktivare och mer levande centrum”.
17
Mål 3: Ta fram alternativ till icke-farbar bro över
Falsterbokanalen.
att bo och besöka kommunen. Detta ställer stora
krav på såväl skydd och bevarande av
landskapets- och naturens värden som utformning
av bebyggelse och offentliga miljöer.
Mål 4: Implementera nytt arbetssätt för den
fysiska utvecklingsprocessen – ”från idé till
slutfört projekt”.
För att upprätthålla höga servicekrav krävs
kontinuerlig förbättring och utveckling av
verksamheten, rutiner och information. Införande
av E-tjänster ska ske.
I Miljö- och byggnadsnämndens styrkort finns
följande verksamhetsmål för 2015.
Mål 1: Anta naturvårdsprogram med åtgärdsplan.
En fortsatt hög befolkningstillväxt i
Öresundsregionen leder även till ett högt
bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Detta ställer
stora krav på planering och tillståndsgivning för
att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, så att
kommunens attraktivitet och konkurrenskraft som
boendemiljö bevaras.
Mål 2: Initiera kulturmiljöprogram.
Mål 3: Uppfylla tillsyn och kontrollplan inom
Miljöbalken och livsmedelslagstiftningens
område.
Mål 4: Säkerställa snabb handläggning av
bygglov.
För att möjliggöra ytterligare utbyggnader och
möta effekter av klimatförändringar krävs fokus
på planering för utbyggnad av kommunal service,
spårtrafik, vägnät, ledningsnät samt skydd mot en
stigande havsnivå. Kommunens roll som drivande
i samhällsbyggnadsprocessen accentueras.
Mål 5: Initiera digital hantering av
ärendeprocessen.
Mål 6: Minst 80 % av överklagade beslut
fastställs i 1:a instans.
Efterfrågan på bostäder inom kommunens västra
delar förväntas bestå. Intresset för de östra
kommundelarna ökar med persontågstrafik.
Planläggning pågår för att Pågatågstrafik ska
kunna påbörjas 2015.
Mål 7: Initiera digitalt arkiv.
Framtid
Den höga befolkningstillväxten som förväntas i
Öresundsregionen fram till mitten av 2000-talet,
förväntas leda till ett fortsatt högt bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Efterfrågan på bostäder
inom kommunens västra delar förväntas bestå.
Intresset för de östra kommundelarna ökar på sikt
med persontågstrafik.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
Antagna
detaljplaner
Lagakraftvunna
detaljplaner
Inkommande
miljöärenden
Inkomna bygglov
Överklagade
ärenden
- varav bygglov
För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling
samt bibehålla kommunens attraktivitet och
konkurrenskraft som boendemiljö ställs ökade
krav på omsorgsfull planering och tillståndsgivning. Vår ambition är att föra in hållbarhetsaspekter i allt byggande och tillsyn – d v s
säkerställa balansen mellan ekologisk hållbarhet,
social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Även
kulturaspekten ska beaktas.
Vellinge kommuns invånare och besökare
värderar naturen som den främsta anledningen till
18
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
8
12
12
12
12
6
10
10
10
10
849
900
900
900
900
879
38
900
40
900
35
900
35
900
35
29
35
30
30
30
Mark och exploatering
Mål: Implementera beslutat Bostadsförsörjningsprogram – ”Väx med 1 %.
Prioriterade satsningar 2015
 Arbeta efter det framtagna och beslutade
bostadsförsörjningsprogammet.
 Fortsatt utbyggnad av infrastrukturen
inom Skanörs Vångar.
 Projektering och utbyggnad av
infrastruktur kopplat till Trelleborgsbanan i Östra Grevie och Västra
Ingelstad.
 Utbyggnad av infrastruktur i Herrestorp.
 Fortsatt utveckling av verksamhetsområden i Vellinge södra industriby.
 Försäljning av stycketomter i Falsterbo,
Höllviken, Vellinge och Västra Ingelstad.
Framtid
Under planperioden kommer utbyggnad av V
Ingelstad att fortsätta. Utbyggnaden i V Ingelstad
är kopplad till att persontågstrafik kommer att
startas på Trelleborgsbanan med stationer i V
Ingelstad och Östra Grevie.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
Arrenden
Exploateringsavtal
Mark, förvaltning,
ha
Markreserv, ha
Vårt erbjudande
Balansräkningsenhet Mark- och Exploatering
innehåller två verksamhetsgrenar
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
80
4
80
4
80
4
80
4
80
4
489
489
489
489
489
178
178
178
178
178
Kommunens markinnehav kommer att variera
under tiden och detta kommer bl a att visa sig i
antal kvm markreserv.
Förvaltning av mark
Förvaltningen har två delar; arealmässigt består
den huvudsakligen av mark för bestående
verksamheter som golfklubbar, föreningar,
förordnandeområden etc. Den mindre, men
viktigaste delen, utgörs av förvaltning av
markreserven. Denna äger kommunen för att
utveckla till annan verksamhet som bostäder,
företagande etc.
Teknisk verksamhet och räddningstjänst
Prioriterade satsningar 2015
 Övertagande av vägnät i V Ingelstad och Ö
Grevie i samband med invigningen av
Trelleborgsbanan.
 Utbyte av befintlig gatubelysning till LEDbelysning fortsätter.
 Skapa större trygghet genom förbättrade/utökade belysningsstråk längs GCvägar.
 Förbättrings- och försköningsåtgärder kring
Skanörs centrum.
 Ombyggnad av Nyckelhålsparken i Höllviken.
 Antagande av nytt trafiksäkerhetsprogram.
 Införande av valfrihet avseende sotning och
brandskyddskontroll.
 Arbete med tillståndsansökan till mark- och
miljödomstolen avseende åtgärder för att
förhindra skador som uppkommer på grund av
höga havsnivåer.
Exploateringsverksamhet
Syftet med exploateringsverksamheten är att
utveckla kommunägd mark för bostäder,
företagande etc. För detta genomförs
projekteringar, entreprenader, markanvisningar
m m. Till stor del handlar exploateringsverksamheten även om att styra exploatering på privat
mark inom kommunen, företrädesvis genom
exploateringsavtal mellan kommunen och privata
aktörer.
Kvalitet
Utveckling av exploateringsavtal och
projekteringsunderlag sker för att garantera att i
planer avsedda kvaliteter genomförs.
Mål
I Kommunstyrelsens styrkort för 2015 anges
följande verksamhetsmål
19
hanteringen på Näset. Arbetet med att upprätta en
tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen
för att förhindra framtida skador som följd av
höga vattennivåer har inletts under 2014, och
kommer att fortgå under 2015.
Vårt erbjudande
På ett kostnadseffektivt sätt ge medborgarna ett
bekvämt, säkert, miljöanpassat och estetiskt
trafikrum att vistas i. Vidare ska skapas
välkomnande, gemensamma utemiljöer och
mötesplatser med olika karaktärer, samt erbjuda
attraktiva naturupplevelser som är tillgängliga för
alla.
Anläggandet av pågatågsstationer i Östra Grevie
och Västra Ingelstad, tillsammans med andra
utbyggnadsprojekt, kommer att medföra ökade
skötselområden, både avseende grönytor och
gator. Invigning av Trelleborgsbanan är beräknad
till december 2015.
Huvuduppgiften är att förvalta allmän platsmark:
gator, vägar, gång- och cykelvägar, stränder,
lekplatser, torg, parker och övriga grönområden.
Ansvar för kollektivtrafiken, Skanörs hamn och
räddningstjänsten ingår också i verksamheten.
Även omställningen till mer energieffektiva
belysningsanläggningar är ett viktigt arbete under
flera år framöver. De belysningsanläggningar
som togs över 2011 är generellt sett i dåligt skick
och det föreligger ett omfattande investeringsbehov. I detta arbete kommer LED-belysning att
prioriteras, dels för att fasa ut de miljöfarliga
alternativ som används i dag men framför allt för
att minska energiförbrukningen.
Kvalitet
Arbetet fortgår kontinuerligt med att hålla en god
skötselnivå av hårdgjorda ytor, grönytor och
stränder. Bortsett från räddningstjänstverksamheten bedrivs skötsel och underhåll genom att
funktionsentreprenader upphandlas från externa
entreprenörer. Arbetssättet innebär att kommunen
ställer krav på vilken skötselkvalitet som skall
uppnås. Därefter överlåts till entreprenörerna att
avgöra hur de ska arbeta för att nå ställda krav.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Teknisk verksamhet
Bok
2013
En viktig del av arbetet är att i samverkan med
entreprenörerna analysera tillsynsrapporter samt
inkomna felanmälningar och synpunkter från
allmänheten.
Yta tusen
kvm
Klippt gräs
Buskage
Mål
I Nämnden för gemensam medborgarservice
styrkort anges följande verksamhetsmål 2015 för
Teknisk verksamhet och räddningstjänst.
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
735
240
781
251
811
252
813
253
124
124
129
129
9
58
9
61
9
66
9
66
59
60
60
60
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
62
40
50
50
50
41
87
50
50
50
60
50
60
50
60
88
110
110
110
110
40
50
50
50
50
732
234
Km
Asfalt123
vägar
Grusvägar
9
GC-väg
58
asfalt
GC-väg
59
grus
Räddningstjänst
Antal
Bok
2013
Mål 1: Infrastrukturen ska uppnå en högre
skötselstandard avseende parker och grönområden. Andelen nöjda kommuninvånare ska
2016 uppgå till minst 50 %.
Mål 2: Genom insatser för ökad säkerhet för
cyklister och mopedister, är målsättningen att
antalet skadade personer i olyckor inom det
kommunala vägnätet ej ska överstiga 23 personer
(medelvärde 2012-2015).
Brandutryckningar
Trafik-olyckor
Sjukvårdslarm
Övriga
insatser
Tillsyner
Framtid
De största framtida utmaningarna inom infrastrukturområdet är att lösa frågor kring
förväntade höjda havsnivåer och dagvatten-
20
Mål 2: Implementera beslutat Turistprogram –
”Förlängd turistsäsong”.
Övrig infrastruktur
(Turism, näringslivs- och EU-verksamhet samt
krisberedskap/säkerhet.)
Kvalitet
I Svenskt Näringslivs kommunranking mäts
kommunernas arbete med näringslivsfrågor.
Vellinge hamnade på femte plats i mätningen
2014.
Prioriterade satsningar 2015
 Samarbetet med företagsnätverken gällande
centrumutveckling fortsätter.
 Fortsatt utveckling av det lokala samarbetet
inom turism och näringsliv.
 Fortsatt genomförande av handlingsprogram
för förbättring av den kommunala servicen till
näringslivet.
 Etablering av naturum Falsterbo, konsthall och
besökscenter på Falsterbo strandbad.
 Utarbeta krisplaner för scenariorna ”social oro
med våldsinslag” och ”väpnat våld i skolan”.
 Ta fram styrdokument för kommunens arbete
med krisberedskap.
 Utarbeta nytt handlingsprogram inom Lag för
skydd mot olyckor för perioden 2015-2018.
Framtid
Arbetet med turism, näringsliv och centrumutveckling integreras och underifrån perspektivet
säkras bland annat genom centrumföreningarnas
verksamhet. Detta gynnar utvecklingen av det
lokala företagsklimatet samtidigt och blir en
grogrund till nya samverkansprojekt.
En fortsatt vidareutveckling av Söderslättssamarbetet, dels arbeta vidare med platsvarumärkena
Skanör, Falsterbo och Höllviken, dels få in
Vellinge och de östra byarna i konceptet.
Gemensam marknadsföring, event och
rekommenderade cykelvägar stimulerar en ökad
produktion och konsumtion av lokala varor och
tjänster.
Vårt erbjudande
I verksamhetsområdet ingår strategisk hållbar
näringslivs- och turismutveckling, EUsamordning och internationella kontakter.
Krisberedskaps- och säkerhetsfrågor.
Ekonomi – totalt Infrastruktur
Mkr
En viktig del i detta är att skapa förutsättningar
för ett vitalt och livskraftigt lokalt/regionalt
näringsliv. I dialog med företagarföreningar och
enskilda företagare fortsätter vi att utveckla
miljön för de företagare som väljer att ha sin bas i
kommunen. En stor del av företagandet är knutet
till besöksnäringen eller servicenäringen. Det är
viktigt att vi i kommunen skapar levande
delregionala centrum så vi kan få företag att vilja
etablera sig i våra olika tätorter.
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
78,4
90,2
89,4
97,6
109,2
Kostn/inv (kr)
2 319
2 657
2 608
2 806
3 090
Investeringar
30,7
23,7
35,4
115,6
27,5
Driftnetto
I verksamheten sorterar också krisberedskapsoch säkerhetsfrågor, vilket innebär ansvar för
hanteringen av samhälleliga krissituationer.
Mål
I Kommunstyrelsens styrkort för 2015 anges
följande verksamhetsmål
Mål 1: Implementera beslutat Näringslivsprogram – ”Bästa näringslivsklimat”.
21
EN KOMMUN MED AKTIV FRITID OCH
KULTUR
kulturgaranti ska gälla för våra barn och
ungdomar.
Folkbiblioteken i kommunen är en viktig
mötesplats för alla åldrar och erbjuder besökare
ett brett utbud av information, medieförsörjning
och programverksamhet.
Fritid och kultur
”Ett brett utbud av olika aktiviteter och en
fantastisk natur garanterar att din fritid och
rekreation blir något utöver det vanliga.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Kulturskolan erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kulturskolan är öppen för barn och ungdomar och är en frivillig verksamhet som vänder
sig till de som går i grund- och gymnasieskola.
Prioriterade satsningar 2015
 Ny ljusarmatur på Tångvallaplanen.
 För att öka servicenivån för medborgarna när
biblioteket inte är bemannat på t ex kvällar
och helger kommer meröppet med hjälp av
inpasseringssystem att utredas under 2014,
med förhoppningen att kunna införa systemet
under 2015.
 Konsthallen samordnas med naturum
Falsterbo med kulturum och besökscenter på
Falsterbo strandbad.
Falsterbo Konsthall visar årligen ca tio utställningar som samordnas av två konstpedagoger. De
bedriver även en unik handledande verksamhet
för förskolan och för vård- och omsorgsboenden.
En årlig kulturgaranti finns för 3-, 6-, 9-, 12- och
15-åringar. Ett rikt utbud av kulturaktiviteter för
alla åldrar arrangeras under året av både föreningar, gallerier, entreprenörer och kommunen. För
äldre på vård- och omsorgsboenden genomförs
särskilda ”kultur i vården” aktiviteter.
Vårt erbjudande
Vi ska ge våra ungdomar många olika mötesplatser för en aktiv fritid, både för flickor och
pojkar. Hög tillgänglighet i våra anläggningar
skapar förutsättningar för egna aktiviteter som i
sin tur ger förutsättningar för en god friskvård.
Kvalitet
För att öka kvalitén inom fritidsverksamheten
genomförs fler anläggningsbesök, tätare uppföljningsmöten med skötselentreprenören,
möten med verksamhetens personal samt
nätverksmöten.
Kommunens idrottsanläggningar används flitigt
av det ideella föreningslivet. Vanningen är öppen
för allmänheten och hemvist för simklubben.
Badet har en tydlig friskvårdssatsning med bad,
massage, sjukgymnastik och styrketräning.
Badenheten på Månstorps ängar erbjuder en
simbassäng i Vellinges östra delar. Den är öppen
för allmänheten men används även till babysim,
vattengympa och rehab för äldrevården.
För att öka kvalitén inom Kulturverksamheten har
ett internt utvecklingsarbete påbörjats. Genom att
öka samverkan mellan Folkbiblioteken, Konsthallen och Kulturskolan skapas bättre kvalitet och
service gentemot medborgarna.
Mål
I Nämnden för gemensam medborgarservice
styrkort anges följande verksamhetsmål 2015 för
Fritid och kultur.
För ungdomar fungerar fritidsgårdarna som
mötesplatser och där erbjuds aktiviteter. Under
kvällar och nätter finns en aktiv fältgrupp i
kommunen.
Mål 1: Öka antalet besökare fram till år 2017 på
konsthallen efter flytten till naturum Falsterbo.
Kontantbidrag ges till föreningar i form av lokalt
aktivitetsstöd och administrations- och
instruktörsbidrag samt grund- och ledarbidrag.
Vi ska ge alla medborgare, oavsett ålder, lätt
tillgängliga och lustfyllda kulturupplevelser som
uppmuntrar till reflektion och egen aktivitet. Vår
Mål 2: Öka antal idrottsevenemang under en
treårsperiod genom samverkan mellan kommunen
och föreningarna.
22
Framtid
Varje år kommer det önskemål från föreningslivet
om nya och förändrade lokaler samt förändringar
i mark inom fritidsverksamheten. Kommunens
nya arbetssätt är att innan föreningarna lämnar in
önskemål ska dessa vara väl genomarbetade och
innehålla en finansieringsplan. På detta sätt kan
kommunen strukturera och planera det framtida
lokal- och markbehovet.
Ekonomi
Mkr
Driftnetto
Kostn/ inv kr)
Investeringar
Verksamheten på Vanningen har blivit större och
fått fler ansvarsområden så som badanläggningar,
strandparkeringar och vattensäkerhet. Målet är att
all verksamhet som innefattar bad skall samlas
under Vanningen.
En kulturplan behöver utarbetas. Kulturplanen är
en strategi för utvecklingen av kulturen i
kommunen och visar på prioriterade områden
under flera år.
Konsthallen kommer under 2015 att flyttas till
Falsterbo strandbad och samordnas med
besökscenter och naturum. Detta kommer
framöver ge stora möjligheter att utveckla
konsthallens verksamhet ytterligare.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
(tusental)
Besökare
Vanningen
Besökare
bibliotek
Bibliotek
Utlån
böcker
e-böcker
Bibliotek
Besök på
webben
Besök på
konsthall
Antal
Guidade
visningar
konsthall
Antal elever
Musikskolan
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
101
101
108
109
110
378
375
380
381
382
220
5
220
5
221
5
222
5
223
6
48
48
48
49
50
16
19
19
21
22
112
100
100
105
110
700
700
700
700
700
23
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
97,4
97,5
98,0
99,6
101,1
2 881
2 872
2 859
2 864
2 861
3,3
14,7
6,6
4,0
0,2
EN KOMMUN MED FOKUS PÅ KUNSKAP
Pedagogisk verksamhet

”Det är viktigt att våra barn får en bra start i livet.
Därför satsar vi på en skola i toppklass, en skola
som lär för livet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”

Prioriterade satsningar 2015
 Vellinge kommun kommer under 2015
starta ett lärarutvecklingsprogram med
utgångspunkt i kollegialt lärande.
 Förstelärarna tillsammans med rektorer
som är pedagogiska ledare kommer att
bidra till en fortsatt utveckling av
lärmiljöer och måluppfyllelse i
kommunens skolor.
 Fortsatt satsning på informations- och
kommunikationsteknik (IKT) enligt
fastställd plan med fokus på att samtliga
elever som lämnar skolan i Vellinge ska
besitta digital kompetens. Vellinge
kommun är en av de deltagande
kommunerna i innovation, forskning och
utveckling i skolan (IFOUS) om
digitaliseringen i skolan och hur IKT
verktygen påverkar lärandet samt hur
pedagogiken kan förändras och utvecklas
med hjälp av verktygen. Under 2015
kommer det även att genomföras fortsatta
implementeringsinsatser av fortbildning
avseende lärplattformen Vklass.
 Vellinge kommun deltar i Sveriges
kommuner- och landstings (SKLs)
matematikprojekt PISA 2015. I
projektgruppen ingår politiker, skolledare
och lärare. Inom ramen för projektet har
det formulerats operativa mål för att öka
andelen elever med betyg A-C i
matematik.
 Samtliga skolkök ska använda
SkolmatSveriges verktyg som hjälper
skolor och kommuner att utvärdera,
utveckla och dokumentera kvaliteten på
sina skolmåltider.
 Projektet ”Framtidens elevhälsa” ska
skapa en samsyn mellan elevhälsans
organisation och skolenheterna och lägga
grunden till ett mer ändamålsenligt stöd.
Detta sammantaget gör att elevhälsan
behöver ses över på samtliga nivåer för
att svara upp mot de kvalitetskrav som
ställs.
Från och med 2015 kommer utökade
tider inom förskolan att erbjudas på tre
förskolor i Vellinge, Höllviken samt
Skanör/Falsterbo.
Under 2015 kommer det att genomföras
utredningar av särskola och
vuxenutbildning avseende kvalitet och
kostnadseffektivitet.
Vårt erbjudande
Barnomsorgen omfattar förskola 1–5 år,
pedagogisk omsorg/familjedaghem 1–5 år och
allmän förskola 3–5 år. I verksamheten ingår
även skolbarnsomsorg i form av fritidshem 6-12
år. Kommunen har totalt 24 förskolor varav 19
drivs i fristående regi. Syftet med verksamheten
är att erbjuda en pedagogisk verksamhet som
stimulerar och uppmuntrar barnets utveckling och
lärande.
Kommunen har tolv grundskolor, varav sju i
kommunal regi. Förskoleklass för sexåringar och
fritidshem 6–12 år är integrerade i samtliga
grundskolor. Alla skolor, utom en, har en
organisation som erbjuder skolgång på samma
skola för åldrarna 6–16 år, en integrering som har
flera pedagogiska fördelar.
Kommunen har även särskoleverksamhet med
grundsärskola.
Gymnasiestudier kan ske antingen vid
kommunens egen gymnasieskola eller andra
gymnasieskolor i Skåne, såväl kommunala som
fristående. Elever i särskola har möjlighet till
gymnasiestudier i kommunala eller fristående
skolor utanför kommunen.
Vuxenutbildning erbjuder studier på såväl
grundskole- som gymnasienivå samt möjligheter
att delta i kurser i andra kommuner. Inom
vuxenutbildningen i Vellinge finns även Svenska
för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för
vuxna.
24
elever behöriga till gymnasieskola kan med hjälp
av Skolverkets verktyg redovisas och diskuteras.
Kvalitet
Vellinge kommun erbjuder en skola i nationell
toppklass. För att bibehålla denna höga kvalitet
krävs ett systematiskt kvalitetsarbete på samtliga
nivåer.
Mål
I Utbildningsnämndens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015 för pedagogisk verksamhet.
Utbildningsnämnden har beslutade rutiner för
uppföljningar inom utbildningsområdet.
Rutinerna gäller för både kommunal och
fristående verksamhet.
Mål 1: Tillgången och utbudet av utbildning ska
matcha behovet inom samtliga skolformer.
Mål 2: Andelen elever i årskurs 5 och 8, oavsett
huvudman, som i elevenkäten svarat att de känner
sig trygga ska överstiga rikssnittet i SKLs
(Sveriges Kommuner och Landsting) öppna
jämförelser.
Med hjälp av bland annat kvalitetssäkringsverktyget Qualis kommer det
systematiska kvalitetsarbetet att genomföras
tillsammans med styrkort och riktade
uppföljningar.
Mål 3: Vellinge kommun skall rankas tio i topp i
SKLs öppna jämförelser för grundskolan.
Utbildningsnämndens ledamöter, rektorer och
förskolechefer genomför varje år en
kvalitetsdialog.
Mål 4: Vellinge kommun skall rankas tio i topp i
rankinglistan Sveriges bästa skolkommun
(Lärarförbundet).
SKLs öppna jämförelser för grundskola och
gymnasieskola gör det möjligt för Vellinge
kommun att jämföra sin kvalitet med andra
kommuner. För att kunna göra en jämförelse av
förskolans kvalitet deltar Vellinge i
jämförelseprojektet Kvalitet i förskolan som
presenteras i kommun- och landstingsdatabasen
(KOLADA).
Mål 5: Andelen elever i årskurs 5 och 8, oavsett
huvudman, som i elevenkäten svarat att
skolarbetet gör dem så nyfikna at de har lust att
lära mer ska överstiga rikssnittet i SKLs öppna
jämförelser.
Mål 6: Öka ämnesbehörigheten samt andelen
personal med pedagogisk högskoleutbildning.
För att mäta barns, elevers och föräldrars
upplevelse av verksamhetens kvalitet genomförs
enkätundersökningar årligen.
Mål 7: Vellinge kommun skall rankas tio i topp i
SKLs öppna jämförelser för grundskolan vad
gäller kostnadseffektivitet.
Tillsyn av de fristående förskolorna inom
kommunen genomförs genom kontinuerliga
besök på samtliga verksamheter.
Framtid
Styrningen från planen för utbildningsnämnden
2014-15 prioriterar skolans kärnuppdrag, lärande
och kunskap. Utbildningsavdelningens fokus för
att åstadkomma en fortsatt positiv
resultatutveckling är att utveckla lärarnas arbete.
38 förstelärare och en lektor är anställda.
Förstelärarna tillsammans med rektorer som är
pedagogiska ledare kommer att bidra till en
fortsatt utveckling av lärmiljöer och måluppfyllelse i kommunens skolor. 2015 kommer
kommunen att starta ett lärarutvecklingsprogram
med utgångspunkt i kollegialt lärande.
Rektorer och förskolechefer för fristående och
kommunala verksamheter bjuds in till
regelbundna möten för kvalitets- och
uppföljningsfrågor samt planering av
gemensamma områden på nationell eller
kommunal nivå.
Kunskapsutvecklingen hos elever i grundskolan
och gymnasieskolan redovisas vid olika tillfällen
för utbildningsnämnden och i årsredovisningen.
Såväl betygsnivåer som meritvärde och andelen
25
Resultatet från Skolinspektionens tillsyn visar att
det systematiska kvalitetsarbetet behöver
utvecklas för att i högre grad även omfatta
förskola, fritids-hem och vuxenutbildning. En
projektgrupp med representanter från förvaltning
och skolledning ska utarbeta en gemensam
modell för att tillvarata det kvalitetsarbete som
bedrivs i verksamheterna och synliggöra detta för
utbildningsnämnden.
Verksamhetsmått/nyckeltal
I juli 2014 gjordes förändringar i skollagen
gällande stöd och särskilt stöd. Syftet var att
minska dokumentationskraven för lärare och öka
anpassningen för elever i behov av stöd i
ordinarie undervisning.
Fortsatt satsning inom området informations- och
kommunikationsteknik kommer att ske de
kommande åren. 1:1 satsningen ska utvidgas och
även omfatta årskurserna 4-6 år 2015.
Handlingsplanen för grundskoleelevernas IKTkompetens utgör ett viktigt styrinstrument i detta
arbete. Vellinge kommun är en av de deltagande
kommunerna i IFOUS (innovation, forskning och
utveckling i skolan) forskning om digitaliseringen
i skolan och hur IKT verktygen påverkar lärandet
samt hur pedagogiken kan förändras och
utvecklas med hjälp av verktygen.
Prestation,
Antal
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
Förskola
Pedagogisk
omsorg
Fritidshem
Förskoleklass
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Vuxenutbildning
TOTALT
Egen regi
andel i %
Annan regi
andel i %
1 883
1 855
1 784
1 791
1 801
34
2 058
473
4 065
25
1 403
27
2 081
454
4 136
25
1 354
26
2 099
451
4 183
26
1 345
28
2 053
436
4 219
25
1 319
27
2 001
416
4 210
24
1 304
21
18
18
14
14
218
10180
5 782
57
4 398
43
207
10157
5 778
57
4 379
43
200
10132
5 798
57
4 334
43
200
10085
5 728
57
4 357
43
200
9997
5 613
56
4 384
44
Jämfört med prognos 2014 förväntas antalet barn
och elever i budget 2015 minska med totalt 25
I budget 2015står förskola för den största
minskningen med 71 barn jämfört med prognos
2014. Även pedagogisk omsorg, förskoleklass,
gymnasieskola och vuxenutbildning minskar.
I grundskolan ökar elevantalet i budget 2015 med
47 stycken och fritidshem ökar med 18 barn.
Ekonomi
Inom skolmåltiden ska andelen ekologisk och
klimatanpassad mat öka ytterligare och skolrestaurangerna skall enligt den pedagogiska
planen arbeta för en miljömässigt hållbar
utveckling. Personalen ska erbjudas
kompetensutveckling för ökad kunskap inom
området. Vellinge kommun har erhållit
projektmedel från Region Skåne till projektet
”100 % ekologiskt”.
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Lokalbehov avseende förskola och skola varierar
mellan kommunens olika delar. Befolkningsutvecklingen över tid pekar på ett ökat behov av
platser inom såväl förskola som grundskola i
kommunens norra och östra delar. Samtidigt visar
kommunens södra delar ett platsöverskott i både
förskola och grundskola.
26
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
769,7
801,7
828,4
852,4
889,4
22 767
23 611
24 171
24 510
25 166
59,7
37,4
20,0
98,0
36,5
EN KOMMUN MED OMSORG
anhörigstöd finns tillgängligt i kommunen.
Kommunen har sex vård- och omsorgsboenden
med totalt 212 platser, varav 24 platser i korttids/växelvård. Cirka 730 personer får varje månad
insatser i hemmet, allt från serviceinsatser och
trygghetslarm till omfattande omvårdnad och
vård i livets slutskede (totalt är 1 000 personer
aktuella för insatser i hemmet under ett år).
Vård och omsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att
tillsammans med dig utforma detta efter ditt
behov och dina förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Inom LSS erbjuder kommunen bostad med
särskild service för vuxna, daglig verksamhet,
korttidsvistelse och korttidstillsyn (fritids) för
barn, personlig assistans, ledsagare, avlösning
och anhörigstöd. Kommunen har tre LSSboenden med totalt 17 platser samt en
korttidsplats.
Prioriterade satsningar 2015
 Utökning av S:t Knut med 36 vård- och
omsorgsplatser, halvårseffekt 2015-2016.
Befolkningsprognosen visar att behovet av
vård-och omsorgsplatser ökar framöver. Det
finns redan idag en brist i kommunen på
vård- och omsorgsplatser.
 Ökning av antalet hemtjänsttimmar.
Befolkningsprognosen visar att behovet av
hemtjänst ökar framöver. Budgetökningen
motsvarar en volymökning med 2,4 % för
2015.
 Utökning av en halv plats på
gymnasiesärskola LSS. I snitt har kommunen
haft två placeringar per år och budget rymmer
idag 1,5 placeringar. Behovsinventering visar
ett ökat behov av gymnasiesärskola LSS.
 Fem nya LSS platser på gruppboendet
Bäckahästen, halvårseffekt 2015-2016.
Behovsinventering visar att LSS-målgruppen
med behov av gruppbostad ökar.
 Utökning av sjuksköterskeresurs inom Hälsooch sjukvårdsenheten. Statistik över utförda
HSL insatser visar att vårdtyngden och antal
insatser ökar, vilket innebär behov av
ytterligare en sjukskötersketjänst inom HSEenheten.
 Utbyte av analoga larm till digitala/mobila.
Teknikskifte sker från analoga till digitala
larm. En modern lösning av larmhanteringen.
 Genomförande av utbytesprogram för
vårdsängar.
Inom socialpsykiatrin erbjuds daglig sysselsättning, social rehabilitering för personer med
psykisk funktionsnedsättning och boendestöd för
personer i ordinärt boende. Lillgården är ett vårdoch omsorgsboende, med 16 lägenheter, för
personer med psykisk funktionsnedsättning. Det
bedrivs även anhörigstöd inom socialpsykiatrin.
Vård- och omsorgsverksamheten bedrivs till stor
del på entreprenad. Inom äldreomsorgen drivs all
hemtjänst och alla vård- och omsorgsboenden i
annan regi. Inom LSS-verksamheten drivs alla
bostäder med särskild service för vuxna på
entreprenad. Daglig verksamhet LSS, ledsagning,
avlösning och personlig assistans drivs också på
entreprenad. Övrig LSS-verksamhet och
socialpsykiatrin drivs i egen regi.
Valfrihetssystem finns idag inom hemtjänst och
delegerad hemsjukvård, dagverksamhet för
personer med demenssjukdom och inom LSSinsatserna, daglig verksamhet, ledsagning,
avlösning och personlig assistans.
Förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade i
boendemiljön genom bostadsanpassning enligt
enskilda behovsbedömningar.
Vårt erbjudande
Vård- och omsorgsverksamheten består av
äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri. Inom
äldreomsorgen erbjuds hemtjänst, vård- och
omsorgsboende, stöd i form av avlösning på
korttidsboende eller i hemmet, dagverksamhet för
personer med demenssjukdom, hemsjukvård,
rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Även
Kommunen ansvarar också för personer att
transporter för personer med funktionshinder,
d v s färdtjänst, erbjuds kommuninvånarna.
27
Kvalitet
Enligt SCB:s brukarundersökning 2013 inom
äldreomsorgen menar 96 % av omsorgstagarna på
vård- och omsorgsboendena att de alltid eller
oftast blir väl bemötta av personalen.
Undersökningen visar också att information om
förändringar behöver förbättras då endast 49 % av
omsorgstagarna anser sig bli informerade vid
tillfälliga förändringar. Sammantaget uppger 88
% av omsorgstagarna att de är nöjda med sitt
äldreboende.
Mål 3: Kommunens verksamheter är lätta att få
kontakt med och tillgängliga för alla.
Inom hemtjänsten är 93 % av brukarna nöjda och
tycker att personalen tar hänsyn till önskemål om
hur hjälpen ska utföras. Ett förbättringsområde är
information om var brukarna kan vända sig för att
framföra klagomål och synpunkter då endast 69
% uppger att de vet var de ska vända sig. 92 %
uppger att de sammantaget är mycket nöjda med
hemtjänsten.
Mål 1: Snabb och rättssäker handläggning av
ansökan om bostadsanpassningsbidrag.
Mål 4: Även vad gäller socialpsykiatrin är ett
normaliserande av vardagen viktigt, varför det
ska finnas stöd och insatser för meningsfull
sysselsättning och arbete.
I Miljö- och byggnadsnämndens styrkort finns
också ett verksamhetsmål 2015 för Vård och
omsorg.
Framtid
Nationellt perspektiv
Fortsatta stora krav på att leverera uppgifter,
statistik, hantera olika register samt att anpassa
verksamhetssystemen till nationella uppföljningar. På sikt kan det behövas utökade
resurser för att möta kraven.
För att säkerställa bemanningen på vård- och
omsorgsboendena görs oanmälda tillsynsbesök
tre gånger om året, samt efter påkallat behov.
Vellinge kommun kommer att fortsätta
samarbetet med primärvården och slutenvården i
Ledningskraft för att utveckla vården och
omsorgen om de mest sjuka äldre.
Den legitimerade personalen arbetar aktivt med
kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret
och BPSD.
Under 2014 implementeras ICF, ÄBIC och ett
nytt IT-baserat ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete.
Då nytt metodinstrument ÄBIC (äldres behov i
centrum) för biståndshandläggning har tagits fram
nationellt kommer detta att implementeras i
kommunen under år 2014-2015.
Mål
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015 för Vård och omsorg.
Samarbetsprojekt för implementering av nationell
patientöversikt (NPÖ) pågår i Skåne. Vellinge
kommun kommer att vara delaktig i införandet av
NPÖ.
Mål 1: Samverkan med primärvård, specialistvård och utförare inom hemtjänst och vård- och
omsorgsboende är en förutsättning samlad vård
för den enskilde.
Lokalt perspektiv
Införande av hemtagningsteam inom hemtjänsten
för att göra det möjligt att återvända hem direkt
efter sjukhusvistelse.
Mål 2: Kommuninvånares behov av hjälp och
stod tillgodoses efter behovsprövning. Med hjälp
av hemtjänstinsatser ska individen ges möjlighet
att bo kvar så länge man kan och önskar.
Tillbyggnad av S:t Knuts vård- och omsorgsboende för att möta behovet av vård- och
omsorgsplatser.
28
och
omsorgsboende
utanför
kommunen
Antal
personer i
dagverksamhet SoL
Antal
utförda
timmar
inom
ledsagarservice LSS
Antal
utförda
timmar
inom
avlösarservice LSS
Antal dygn i
korttidsvistelse
LSS i egen
regi
En stor satsning görs genom planeringen av ett
Äldrecentrum vid Kronodalsområdet med vård
omsorgsboende, äldrevårdcentral och trygghetslägenheter under samma tak. Tanken är att
anläggningen ska vara en väg in för den äldre och
där ska man samlat hitta de resurser man kan
behöva. På området planeras även bostäder
anpassade till LSS-målgrupper.
Ökande behov av LSS-gruppboende. Fem nya
platser på Bäckahästen 2015. Behov av ytterligare
sex platser framöver.
Ett nytt avtal mellan Region Skåne och
kommunerna håller på att arbetas fram. Bland
annat är målet att de mest sjuka i högre
utsträckning ska få sin vård i hemmet och slippa
inläggningar på sjukhus i onödan. Ett
avtalsförslag och konsekvensbeskrivning för
kommunerna kommer att presenteras årsskiftet
2014/2015.
Antal dygn i
korttidsvistelse
LSS i annan
regi
Antal dagar
i korttidstillsyn LSS i
egen regi
Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer fortsatt att skärpas. Fortsatt
utbyggnad av kvalitetsledningssystemet.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation,
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
antal
2013
2014
2015
2016
2017
Antal personer med
hemtjänst
-varav med
enbart larm
Antal
utförda
timmar
inom
hemtjänst
1 028
990
1 000
1 010
1 020
178
212
200
202
204
196000
198000
211000
215000
219000
Antal
utförda
timmar per
person med
hemtjänst
Beläggninggrad inom
korttidsvård
(procent)
Antal
platser i
vård- och
omsorgsboende inkl
korttidsvård
Antal köpta
dygn i vård-
191
200
210
212
78
85
90
90
268
270
270
320
340
4 500
6 200
3 100
Antal
personer
med daglig
verksamhet
LSS i annan
regi
Inkomna
bostadsanpassningsbidrag
215
82
3 265
Antal
personer
med daglig
verksamhet
LSS i egen
regi
Socialpsykiatrin
Antal personer med
boendestöd
i egen regi
Antal personer med
boendestöd
i annan regi
Antal timmar inom
boendestöd
i egen regi
3 100
29
51
50
55
60
65
10300
10650
11000
11500
12000
2 350
2 185
2 500
2 750
3 000
1 498
1 450
1 500
1 500
1 500
398
450
450
450
450
1 669
1 700
1 700
1 700
1 700
52
52
53
55
55
11
15
17
18
20
240
260
270
280
280
24
26
24
25
25
7
7
7
7
7
5 377
5 400
5 400
5 500
5 500
Antal timmar inom
boendestöd
i annan regi
Antal personer i
daglig verksamhet
Kornet
5 418
5 500
5 500
5 500
5 500
42
43
41
42
42
Budgeterade antalet personer 2015 som har
hemtjänstinsatser uppgår till 1 000 och budgeten
för antalet byggstenstimmar uppgår till 211 000
för 2015. Detta indikerar på en ökad vårdtyngd
jmf med prognosen 2014 med 10 timmar per
person för de som har insatser.
Beläggningsgraden inom korttidsvården
budgeteras till 85 %. En analys av
beläggningsgraden kommer att ske under 2015.
Under 2015 budgeterar man att 270 personer
kommer att belägga de 188 permanenta vård- och
omsorgsplatser som kommunen har. Det skulle
innebära en omsättningsgrad med 44 % på
lägenheterna. I planen ligger det ytterligare 36
vård- och omsorgsplatser på St Knut 2016 samt
24 vård- och omsorgsplatser och ca 20 omsorgslägenheter på Kronodalsgården 2017/2018.
Antalet budgeterade externt köpta platser på vårdoch omsorgsboende uppgår till 17 vilket
motsvarar 6 200 dygn. Inom budgeten för
psykiatri och somatik ryms 7 platser och
budgeten för köp av externa korttidsplatser
uppgår tillfälligt i budget 2015 till 10 platser i
väntan på nya planerade vård- och omsorgsplatser
under 2016-2018.
Ekonomi
Mkr
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
Driftnetto
324,9
335,2
358,9
390,9
433,1
Kostn/inv (kr)
9 610
9 872
10 472
11 240
12 255
1,2
8,4
4,0
4,0
9,0
Investeringar
30
EN KOMMUN MED BARNENS BEHOV I
CENTRUM
Signs of Safety och FREDA används som
bedömningsinstrument vid våld i nära relationer.
(Signs of Safety och FREDA är vetenskapligt
baserade bedömningsinstrument som används i
ärenden där det förekommer våld i nära
relationer)
Individ- och familjeomsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att
tillsammans med dig utforma detta efter ditt
behov och dina förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Kompetensutveckling genom deltagande i
Kompetenscentrum mot våld i nära relationer.
Genomsnittlig måluppfyllelse vid strukturerade
öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar är
3,63 på skala 1-5.
Prioriterade satsningar 2015
 Hantera följderna av ett eventuellt ökat behov
av försörjningsstöd.
 Utveckling av social jour till en professionell
social jour/beredskap på heltid.
 Satsning på fortbildning, handledning och
kompetensutveckling.
 Ökat mottagande av ensamkommande barn.
87 % av de barn och unga som genomgått strukturerad öppenvård är inte aktuella två år efter
avslutad insats.
Öppenvårdsteamet arbetar med vetenskapligt
baserade metoder.
Vårt erbjudande
Individ- och familjeomsorgen (IFO) handlägger
ärenden enligt sociallagstiftningen och erbjuder
socialt stöd, vård och behandling till barn och
vuxna. Vidare försörjningsstöd och
hushållsekonomisk rådgivning samt tillsyn och
handläggning av ärenden enligt Alkohollagen,
Tobakslagen och Lagen om handel med vissa
receptfria läkemedel
Genomsnittlig hjälptid inom försörjningsstödet är
sex månader.
66 % av alla försörjningsstödstagare är inte
aktuella efter två år.
Standardiserad kartläggningsintervju enligt ASI
erbjuds inom missbruks- och beroendevården.
(ASI står för Addiction Severity Index och är ett
vetenskapligt baserat instrument för kartläggning
av missbruk)
Inom IFO handläggs även ärenden om mottagning av ensamkommande barn.
Arbetscentrum genomför särskilt riktade
arbetsmarknadspolitiska insatser och erbjuder
insatser för personer som är långtidsarbetslösa
och/eller har speciella behov och som står utanför
arbetsmarknaden. Verksamheten erbjuder också
arbete med stöd och feriepraktik för
skolungdomar.
Återaktualiseringsfrekvens inom missbruks- och
beroendevården är 10 %.
Kvalitet
Kvaliteten i verksamheten säkerställs genom
följande
Internkontroll av familjehemsplaceringar.
Externa HVB (Hem för vård och boende),
konsulentstödda familjehem och
öppenvårdsverksamhet kvalitetssäkras genom en
gemensam upphandling.
Nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Alla barn och ungdomsärenden kvalitetssäkras
genom att vi är licensierad BBIC-kommun.
(BBIC står för Barnens behov i centrum och är ett
vetenskapligt baserat system för handläggning av
barn och ungdomsärenden)
Kvalitetsutveckling av social jour.
Införande av Juvopal inom barn och
ungdomsvården. (Juvopal är ett interaktivt digitalt
31
stöd för att göra nätverkskartor i barn och
ungdomsärenden).
kommunens mottagning beräknas öka kraftigt
från och med hösten 2014.
Mål
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015 för Individ- och
familjeomsorg.
På grund av den kraftiga ökningen av antalet
asylsökande överväger staten att lagstifta om
möjlighet att anvisa även vuxna flyktingar till
kommuner utan avtal. Detta kommer i så fall att
innebära att kommunen får starta mottagningsverksamhet även för vuxna flyktingar.
Mål 1: Barns bästa ska vara vägledande och
omsorgsnämnden ska alltid sätta barnens behov i
centrum. Vid misstanke om att ett barn far illa ska
stöd och hjälp erbjudas utifrån barnens
perspektiv. De insatser som beviljas ska stödjas
av kunskap och beprövad erfarenhet.
Egen bostad är en förutsättning för rehabilitering
och integration i samhället. Dagens bostadsmarknad försvårar normaliseringen för utsatta
personer. Det finns ett stort och ökande behov av
lägenheter, både så kallade sociala lägenheter för
utslussning och lägenheter med förstahands
kontrakt.
Mål 2: Kommunens verksamheter är lätta att få
kontakt med och tillgängliga för alla.
I Kommunstyrelsens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015 för Särskilt riktade insatser.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Mål 1: Implementera beslutat
Ungdomsarbetslöshetsprogram – ”Nollvision”.
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
104
115
125
135
135
1 200
6 000
700
6 000
700
6 000
700
6 000
10000
10 100
10 100
10 100
1 800
2 000
2 500
1 600
2 500
1 600
2 500
1 600
Försörjningsstöd
Antal hushåll
Framtid
Fortsatt högt inflöde av anmälningar inom barn
och ungdomsvården, samt ökad medvetenhet
inom området våld i nära relationer, kommer att
innebära ett ökat behov av sociala insatser inom
dessa områden.
Barn- och ungdomsvård
HVB, dagar
1 305
Familjehem,
6 019
dagar
Strukturerad
öppenvård,
8 518
dagar
Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer fortsatt att skärpas. Fortsatt
utbyggnad av kvalitetsledningssystemet.
Vuxenvård
HVB, dagar
Öppenvård,
dagar
Kvalitetssäkring genom BBIC, Signs of Safety
och FREDA är exempel på evidensbaserade
metoder och bedömningsinstrument som redan
införts. Ytterligare evidensbaserad metod- och
kompetensutveckling kommer att krävas för att
möta ökade kvalitetskrav.
Ensamkommande flyktingbarn
1 371
852
Barn- och ungdomsvård
HVB, dagar
2 761
4 500
9 000
9 000
9 000
Familjehem,
dagar
1 040
900
1 800
1 800
1 800
365
400
800
800
800
Strukturerad
öppenvård,
dagar
Kraven på inlämning av statistik och andra
uppgifter kommer att fortsätta öka. På sikt kan det
behövas utökade resurser för att möta kraven.
Arbetslöshetsprognoserna visar på en svag
förbättring under 2015. Prognosens påverkan på
försörjningsstödet bedöms som marginell och
kommer att få genomslagskraft tidigast 2016. Det
finns fortsatt behov av att tillsammans med andra
aktörer motverka långtids- och ungdomsarbetslöshet.
Från 2014 finns det ny lagstiftning som gör det
möjligt att anvisa ensamkommande barn till
kommuner oberoende av avtal. Detta innebär att
32
Behovet av HVB-placeringar av barn och
ungdomar har sedan 2013 varit högre än
beräknat. Antalet ärenden är ändå relativt få och
det är svårt att bedöma behovet framöver. Antalet
öppnade barn och ungdomsutredningar fortsätter
dock att ligga på en hög nivå.
Behovet av familjehemsvård och öppenvård ser
stabilt ut, men med tanke på utredningsvolymen
kan det komma att öka framöver.
Behovet av HVB-placeringar för vuxna beräknas
öka något jämfört med 2014. Behovet av öppenvård för vuxna har ökat kraftigt det senaste året.
Ökningen består främst av kvinnofridsärenden.
Från 2014 finns det ny lagstiftning som gör det
möjligt att anvisa ensamkommande barn till
kommuner oberoende av avtal. Detta innebär att
kommunens mottagning beräknas öka från och
med hösten 2014. Ökningen beräknas till största
delen hamna på antal HVB-dagar.
Ekonomi
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
43,3
47,9
51,8
53,9
55,6
1 281
1 411
1 511
1 550
1 573
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
33
EN EFFEKTIV KOMMUN
kommunikationspolicy samt grafisk manual
efterlevs.
Gemensam verksamhet
Även driften av kommunhuset, kommunens
riskhantering och trygghets-/säkerhetsfrågor ingår
som en del av denna verksamhet.
Kommunövergripande verksamhet
Prioriterade satsningar 2015
 Det mest prioriterade området är upphandling
av nya administrationstjänster inom områdena
IT, ekonomi- och löneadministration att gälla
fr o m 2016.
Kvalitet
Följande kvalitetsundersökningar är intressanta
att lyfta fram.
 SCB:s Medborgarundersökning, NöjdInflytande-Index (NII)
 Medarbetarundersökning (NMI)
 Polisens trygghetsundersökning
 SKLs ”Öppna jämförelser – trygghet och
säkerhet”
Vårt erbjudande
Under verksamhetsområdet ”Kommunövergripande verksamhet” handläggs övergripande
strategiska frågor rörande personal- och
arbetsgivarfrågor (HR), ekonomi, IT,
upphandling och kommunikation samt
riskhantering och säkerhetsfrågor.
Mål
I Kommunstyrelsens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015 för Gemensam verksamhet.
HR ansvarar för utvecklingen av de strategiska
styrprocesserna i arbetsgivarfrågorna och
implementeringen av HR-processer. Vidare
bevakar HR att Vellinge kommun följer de lagar
och avtal som gäller i arbetsgivarfrågor.
Mål 1: Ta fram en aktivitetsplan för att möta
medborgare i olika forum – ”vara där
medborgarna finns”.
Mål 2: Se till att informationssäkerhetsfrågor
samt kommunens skyldigheter enligt
Personuppgiftslagen (PUL) säkerställs.
Kommunens IT-verksamhet är en beställarorganisation då kommunen valt att lägga ut
utförardelen till privata aktörer. Enheten har till
uppgift att arbeta efter den framtagna ITstrategin, kravställa, mäta och följa upp utförarna,
hantera IT-upphandlingar, ta fram policys samt
hantera IT-projekt för organisationen.
Mål 3: Implementera handlingsprogrammet resultat från projektet ”Attraktiv arbetsgivare”.
Mål 4: Ta fram förbättringsområden utifrån
resultatet från genomförd Medarbetarundersökning (NMI).
Kommunens stödfunktion för upphandling
ansvarar för att upphandlarna får råd och
vägledning i enskilda upphandlingsfrågor. Beslut
om allmänna och övergripande upphandlingsfrågor förankras i upphandlingsgruppen.
Funktionen innefattar även vägledning vid större
strategiska beslut gällande upphandlingsfrågor.
Mål 5: Genomföra en översyn av koncernledningsstyrningen.
Framtid
Den påbörjade upphandlingen av IT, ekonomi
och löneadministration är av största vikt inför
framtiden för att säkerställa kvaliteten inom dessa
för kommunen vitala områden.
Verksamhetsområdet kommunikation arbetar
både med extern och intern kommunikation och
ansvarar bland annat för Vellinge.se, intranät,
informationstidningen Vellinge Kommuniké och
övriga trycksaker, sociala medier, medierelationer, omvärldsbevakning, events, bildbank,
grafisk profil och att varumärkes- och
Att vara en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden kommer att vara en stor utmaning den
närmaste framtiden. Vellinge kommun behöver
34
arbeta med att stärka arbetsgivarvarumärket och
bli det självklara valet för arbetssökanden.
dialog med verksamheterna för att förutse
framtida lokalbehov.
Kommunikation är allas ansvar. Kommunikanikationsarbetet behöver därför utvecklas för att
få fler medarbetare att se kommunikation som en
naturlig och nödvändig del i verksamheten.
Sociala medier och andra nya kommunikationskanaler medför nya utmaningar för organisationen. Kommuninvånare och media ställer allt
större krav på delaktighet, snabbhet och insyn
som måste bemötas.
Balansräkningsenhet Fastighets uppdrar åt
Vellingebostäder AB att förvalta kommunens
bebyggda verksamhetsfastigheter. Balansräkningsenhet Fastighet beställer även större
delen av sin projektledning för byggprojekt av
Vellingebostäder AB.
Kvalitet
Fastigheterna ska förvaltas så att värdet på dessa
bibehålls. Det innebär en förvaltning med bra
kvalité avseende energihushållning, kostnadseffektivt underhåll och daglig skötsel. Planerat
underhåll ska utföras i nödvändig omfattning och
styras av en långsiktig underhållsplan. Den
dagliga verksamheten som bedrivs i lokalerna ska
uppleva en bra servicenivå avseende skötsel,
bemötande och felavhjälpning.
Omställning mot en ökad digitalisering av det
interna och externa arbetet kommer vara en
utmaning för all offentlig verksamhet framöver.
Vellinge har påbörjat arbetet mot en så kallad Eförvaltning. För att effektivisera medborgarnas
dialog och ärendehantering har Vellinge.se
utvecklats med E-tjänster. Fortsatta satsningar på
självservice med E-tjänster är viktigt för att vi ska
upplevas som en effektiv, tillgänglig och modern
organisation. Den E-mötesportal för de politiska
styrelse- och nämnderna som kommer att lanseras
under 2015 är ytterligare ett steg i denna riktning.
Kommunens lokalförsörjning och lokalanvändning dokumenteras och följs upp i en lokalresursplan.
Mål
I Kommunstyrelsens styrkort anges följande
verksamhetsmål 2015.
För att stötta boende, näringsliv samt kommunens
verksamheter har Vellinge stadsnät AB bildats för
att säkra fiberinfrastruktur i kommunen.
Mål 1: Implementera beslutat Lokalförsörjningsprogram – ”Rätt lokal med framförhållning”.
Verksamhet Fastighet
Mål 2: Ta fram en löpande uppföljningsmodell
för fastigheterna i och med nytt felanmälningssystem.
Prioriterade satsningar 2015
 Projektering för tillbyggnad av
Herrestorpsskolan
 Översyn av internhyressystemet
 Ombyggnad av Ljungklockan till utökat
LSS-korttidsboende
 Projektering för byggnation av ny
räddningsstation i Skanör
 Om- och tillbyggnad Halörhallen.
 Ombyggnad Falsterbo Strandbad till
Naturum.
Framtid
Uppförande av ny räddningsstation i Skanör, ny
förskola i V Ingelstad samt tillbyggnad av
Herrestorpsskolan.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Vårt erbjudande
Ändamålsenliga lokaler erbjuds till de
kommunala verksamheterna, med bra kvalité och
till rimlig kostnad. Lokalresursplan tas fram i
35
Prestation
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
Yta, tusen
kvm
Intäkter,
kr/kvm
Kostnader,
kr/kvm
163
165
165
166
171
1 113
1 141
1 146
1 178
1 200
965
989
1 019
1 064
1 103
Ekonomi – totalt Gemensam verksamhet
Mkr
Driftnetto
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Bok
Prog
Budg
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
61,3
59,7
61,9
66,0
71,0
1 813
1 758
1 806
1 898
2 009
6,5
4,8
4,0
4,0
4,0
36
EN REN KOMMUN MED MYCKET VATTEN
Mål
I Nämnden för gemensam medborgarservice
styrkort anges följande verksamhetsmål för 2015
VA-verksamheten.
Affärsverksamhet
Vatten och avlopp
Mål 1: Andelen odebiterbart vatten från dricksvattensystemet, ska minska från 35 % år 2012 till
20 % år 2015.
Prioriterade satsningar 2015
 Färdigställande av dagvattenutbyggnad
Mölledalsområdet Höllviken samt Hagaområdet Skanör.
 Reinvestering i befintliga nät för att på så sätt
minska inläckage till avloppsnätet och
utläckage från vattennätet.
 Ny driftsentreprenör för ledningsnätet.
 Med anledning av skyfallet 2014 ska analys
och åtgärdsplan tas fram.
Mål 2: Andelen inläckage vid ovidkommande
vatten i spillvattensystemet ska minska från 32 %
år 2012 till under 20 % år 2016.
Framtid
Verksamhetens framtida arbete kommer att till
stor del styras av slutsatserna i dagvattenutredningen respektive VA-planen.
Arbetet med driftsäkerhet kommer att fortgå och
utvecklas. Särskilt viktigt anses detta vara
avseende dricksvatten, såväl som kvalitets- som
distributionsmässigt.
Vårt erbjudande
Vi ska med hög servicegrad på ett kostnadseffektivt, driftsäkert, hälsosamt och miljövänligt sätt
leverera dricksvatten samt att bortleda spillvatten
och dagvatten så att det inte medför olägenheter
för medborgarna, samhället och miljön.
De största framtidsutmaningarna är att arbeta för
att omsätta dagvattenutredningens slutsatser i
praktiken, samt att genomföra reinvesteringsåtgärder i befintliga nät. Detta för att på så sätt
skapa möjlighet för en trygg framtida vatten-och
avloppshantering.
Kvalitet
Verksamheten arbetar löpande med att säkerställa
driften av såväl dricksvattendistribution som
avloppsbortledning. Flöden följs upp dygns- och
månadsvis i syfte att finna punkter för utläckage
av vatten och inläckage i spillvattenledningar.
Prover på dricksvattenkvaliteten tas löpande i 15
punkter varannan vecka. Uppföljning av driftsentreprenörers och övriga upphandlade
entreprenörers arbete sker kontinuerligt.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
2,9
3,0
2,9
2,9
2,9
Vatten
Milj kbm
Vattenledn km
Kommuninvånarna har en hög tilltro till VAverksamheten. I SKLs undersökning ”Kritik på
teknik” 2013, tycker 91 % av kommuninvånarna
att kvaliteten på vattnet är mycket eller ganska
bra. Detta kan jämföras med genomsnittet för
samtliga kommuner i undersökningen som
hamnade på 89 %. Vidare tror 73 % av
kommuninvånarna att reningsverken klarar av att
rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt.
Genomsnittet för samtliga deltagande kommuner
i undersökningen hamnade på 68 %.
432
436
437
440
443
Avlopp
Milj kbm
2,0
2,8
2,7
2,7
Avloppsledn km
517
2,0/
3,0
530
543
546
549
Verksamhet Avfall
Prioriterade satsningar 2015
 Arbete med ny renhållningsordning.
 Informationsinsatser för att minska
restavfallsmängden.
37
Vårt erbjudande
Verksamheten ska med hög tillgänglighet hantera
hushållsavfall genom insamling, samt ge stora
möjligheter till enkelt aktivt avlämnande. Det ska
löna sig att sortera effektivt och rätt för att
därigenom minska miljöpåverkan. Hushållsavfallet återvinns därefter huvudsakligen genom
energiåtervinning eller materialåtervinning.
Insamling av matavfall, restavfall och trädgårdsavfall utförs som fastighetsnära hämtning, medan
övrigt hushållsavfall tas emot vid Lilla Hammars
återvinningscentral.
Mål
I Nämnden för gemensam medborgarservice
styrkort anges följande verksamhetsmål för 2015
Avfallsverksamheten.
Mål: Andelen insamlat matavfall ska 2016 uppgå
till minst 50 %, vilket motsvarar 50 kg per person
och år.
Framtid
Målet i den nuvarande avfallsplanen avseende
minst 35 % sortering av matavfall kommer att nås
under programperioden som sträcker sig till 2015.
På det nationella planet finns det mål som talar
om minst 50 procent sortering av allt matavfall,
vilket är en utmanande arbetsuppgift. En annan
utmaning är att verka för ökad materialåtervinning av förpacknings- och tidningsavfall, och
därigenom även minska mängden restavfall.
Insamling av olika typer av producentansvarsavfall, t ex elavfall samt förpacknings- och
tidningsavfall, är för närvarande rent lagtekniskt
sett undantaget från det kommunala insamlingsansvaret. Insamling av dessa avfallsslag utförs i
nuläget av olika materialbolag. Vår roll i detta
sammanhang är att samverka med de olika
materialbolagen för att skapa så bra insamlingssystem som möjligt.
Utökad fastighetsnära källsortering har bland
annat medfört att fordon som används för
insamling blir allt större. I områden med smala
gator eller områden där vändplats för fordon
saknas kommer detta att medföra att åtgärder för
att säkerställa hämtningen måste vidtas.
Kvalitet
Kvaliteten på avfallssorteringen i det enskilda
hushållet är avgörande för hur det insamlade
avfallet ska kunna hanteras på bästa ekonomiska
och miljöeffektiva sätt. Genom sortering av
matavfall, som sedermera används för att tillverka
biogödsel och biogas, används detta avfallsslag
på bästa sätt. Sorteringen har även haft den
positiva effekten att mängden restavfall minskat
dubbelt så mycket som den insamlade mängden
matavfall, vilket tyder på att hushållen i kommunen även ökat utsorteringen av andra
avfallsslag. Dock visar genomförda plockanalyser
att mer än 50 procent av den totala mängden
förpacknings- och tidningsavfall som samlas in i
kommunen energiåtervinns genom förbränning,
då det sorterats som restavfall istället för att
lämnas vid någon återvinningsstation för
materialåtervinning.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation,
kg per person
Fastighetsnära
-Restavfall
-Matavfall
-Grovavfall
-Trädgårdsavfall
Återvinningscentral
-Trädgårdsavfall
-Brännbart
-Grovavfall
-Inert avfall
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
222
44
1,1
220
46
1,2
215
50
1,0
215
50
0,9
210
55
0,8
48
50
50
52
54
99
54
14
67
110
56
15
69
110
55
12
60
110
58
11
55
110
58
10
50
Ekonomi – totalt Affärsverksamhet
I SKL:s undersökning ”Kritik på teknik” 2013 är
86 % av kommuninvånarna mycket eller ganska
nöjda med hur avfallshanteringen fungerar. Detta
kan jämföras med genomsnittet på 80 % som
uppmättes bland de kommuner som deltog.
38
Mkr
Bok
2013
Prog
2014
Budg
2015
Plan
2016
Plan
2017
Resultat
Kostn/inv (kr)
Investeringar
+4,7
-139
37,9
-14,0
412
13,9
0,0
0
15,0
-1,5
43
24,0
-0,8
23
15,0
Nyckeltal
Kommunala bolag
Mkr
Vellinge Koncern AB
Kommunen äger via sitt helägda dotterbolag
Vellinge Koncern AB 100 procent av aktierna i
Vellinge Exploaterings AB, Vellingebostäder AB
samt Vellinge Stadsnät AB.
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Nyckeltal
Mkr
Bokslut
2013
Prognos
2014
0
0
-1,4
-4,4
168,4
168,0
6
6
Soliditet, %
Uthyrningsgrad (%)
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Soliditet, %
Antal anställda
Bokslut
2013
Prognos
2014
75,5
81,4
2,5
4,7
317,1
361,5
13
13
99,5
99,5
16
16
Vellinge Exploaterings AB
Prioriterade satsningar 2015
 Centrumutvecklingen fortsätter för Vellinge
och Skanörs centrum, där Vellinge
Exploaterings AB äger ett antal fastigheter.
 Nya bostäder planeras i anslutning till
Almgården.
 Genomförande av ett energisparprojekt för
hela fastighetsbeståndet har påbörjats.
 Påbörjad anslutning av fastigheter till
bredbandsnätet.
 36 nya vårdplatser på S:t Knut i Falsterbo
 Planering för vårdboendekoncept på
Kronodalsområdet i Höllviken
Vellingebostäder AB
Prioriterade satsningar 2015
 Bolaget har påbörjat planen av
nyproduktion av hyresrätter på
polistomten i Vellinge (Norrevångsgatan
2) och inflyttning planeras under 2015.
 Centrumutvecklingen fortsätter för
Vellinge och Skanörs centrum.
 Genomförande av ett energisparprojekt
för hela fastighetsbeståndet har påbörjats.
 Påbörjad anslutning av fastigheter till
bredbandsnätet.
 Planering för flerfamiljshus på Skanörs
vångar.
Vårt erbjudande
Bolaget förvaltar, förvärvar, exploaterar och
försäljer mark och byggnader för vårdboende,
lokal- och industriändamål inom kommunen.
Vårt erbjudande
Vellingebostäder AB är ett allmännyttigt
bostadsföretag. Bolaget förvaltar, förvärvar,
exploaterar och försäljer mark och byggnader
inom Vellinge kommun. Dessutom förvaltar
bolaget Vellinge kommuns och Vellinge
Exploaterings AB:s bebyggda fastigheter.
Bolagets verksamhet skall utgå från det
kommunala ändamålet och därmed medverka till
att utveckla Vellinge kommun till en attraktiv
kommun med god boende- och livsmiljö med hög
kvalitet (detta gäller även för Vellinge
Exploaterings AB). Bolagets verksamhet är
därmed en viktig del av Vellinge kommuns
vision.
Nyckeltal
Mkr
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Soliditet, %
Uthyrningsgrad (%)
39
Bokslut
2013
Prognos
2014
66,2
67,8
7,7
14,7
406,4
451,3
15
17
99,5
99,5
Vellinge Stadsnät AB
Prioriterade satsningar 2015
 Kraftig utbyggnad av bredbandsnät i Skanör,
Höllviken och Vellinge för medborgare och
företag.
 Utbyggnad av bredbandsnät för kommunala
verksamheter samt för Vellingebostäder och
Vellinge Exploaterings AB.
Vårt erbjudande
Vellinge Stadsnät erbjuder bredbandsanslutning
med hög bandbredd och ett stort utbud av tjänster
för boende, företag och kommunens egna
verksamheter och dess bolag. Målet är att 95 %
av boende och företag skall ha möjlighet till
minst 100Mb/s senast 2020.
Nyckeltal
Mkr
Bokslut
2013
Prognos
2014
Omsättning
5,9
Resultat efter finansiella
poster
0,8
Balansomslutning
Soliditet, %
Antal anställda
44,4
24
3
Då Vellinge Stadsnät AB bildades den 1
september 2013 och har förlängt första
redovisningsår till 2014-12-31 (16 mån), så
redovisas inga bokslutssiffror per 2013-12-31.
40
Planeringsförutsättningar
arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi
räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer
markant under 2015-2017. Detta förväntas bl a
leda till att antalet arbetade timmar i den svenska
ekonomin växer med drygt en procent per år
mellan 2014 och 2017.
Samhällsekonomiska förutsättningar
Sveriges kommuner och landsting (SKL)
bedömer i ”Budgetförutsättningar för åren 20142017” (cirkulär 14/32, 2014-08-18) den samhällsekonomiska utvecklingen för de närmaste åren.
Utvecklingen sammanfattas enligt följande:
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket
svag. Kronförsvagningen i kombination med en
allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand
upp inflationstalen. Den fortsatt höga arbetslösheten håller dock tillbaka pris- och löneutvecklingen.
Den svenska ekonomin har under det senaste året
utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt
samtidigt som utvecklingen under innevarande år
hittills varit svagare än beräknat. Det gör att vi
skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från
tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli
bättre och BNP växer då med 3,3 procent.
Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den
svenska exportens utveckling varit förhållandevis
svag under början av året. Den bedöms dock,
p g a en ökad tillväxt i vår omvärld, växa
betydligt snabbare nästa år jämfört med i år.
%-förändring
2013 2014
2015
2016 2017
BNP
1,5
2,1
3,3
3,4
2,7
Sysselsättning, timmar
0,4
1,2
1,3
1,4
0,8
Arbetslöshet
8,0
8,0
7,4
6,8
6,6
Timlön
2,2
2,6
3,1
3,4
3,7
Konsumentpriser
0,0
0,0
1,3
2,3
3,3
Källa: SKL:s cirkulär 14:32
Under 2013 ökade skatteunderlaget med 3,5
procent jämfört med 2012, vilket bl a berodde
ökade pensionsinkomster. Positivt för skatteunderlaget 2014 är en stark utveckling av
arbetade timmar och lite större löneökningar än
2013. Till viss del motverkas detta av den så
kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet
och av att grundavdragen höjs för personer som
fyllt 65 år. Förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar därför på samma siffra, 3,5
procent, som 2013.
Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del
återföras på inhemsk efterfrågan – såväl
konsumtionen som investeringarna växer snabbt.
En viss återhämtning sker också internationellt,
men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t ex euroområdet bedöms även
fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten
i Sverige. Både hushållens konsumtionsutgifter
som investeringarna har vuxit i relativt snabb
takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk
efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt
så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den
snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den
omsvängning som skett i bostadsbyggandet.
Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och
växande sysselsättning medverkar till att
hushållens reala inkomster stiger i snabb takt.
Ett minskat hushållssparande (nu på en historiskt
mycket hög nivå) ger ytterligare draghjälp till
tillväxten i den svenska ekonomin.
Åren 2015–2017 fortsätter skatteunderlaget växa
till närmare 5 procent. Den starka tillväxten är ett
resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden.
Prognos skatteunderlagsutveckling
%-förändring
SKL, aug 2014
2013 2014 2015 2016 2017
3,5
3,5
4,7
4,9
4,8
Källa: SKL:s cirkulär 14:32
Vårpropositionen
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas
som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har
sysselsättningen stått emot och utvecklats
förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i
arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det
naturligtvis bra, men med den begränsade
efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att
Den 15 april presenterade regeringen 2013 års
vårproposition. I denna presenterades inga skarpa
förslag som påverkar den kommunala sektorn,
utan förslag till förändringar skjuts fram till
höstens budgetproposition.
41
Befolkning
Bostadsbyggande
Vellinge kommun har som mål i det kommunövergripande styrkortet att ha ”En positiv
befolkningsökning på 1 procent sett över tiden (5
år)”. De senaste fem åren (2009-2013) har
befolkningen ökat med 964 personer från 32 843
till 33 807. Befolkningsökningen är totalt 2,9
procent eller i genomsnitt ca 0,6 procent årligen.
Sedan kommunsammanslagningen 1974 har
befolkningen ökat från drygt 18 000 invånare till
närmare 34 000 invånare. En ökning med ca 400
personer om året. Huvuddelen av befolkningsökningen har skett på Falsterbonäset. I framtiden
bedöms dock en större andel av befolkningstillväxten ske i kommundelen Vellinge och i de
östra kommundelarna.
Under perioden 2013 - 2017 beräknas befolkningen i kommunen att öka med totalt 1 535
personer eller 4,5 procent (ca 1,1 procent årligen).
Ökningen är kopplad till förväntad nybyggnation
av bostäder med tillhörande inflyttning, men även
på antaganden om födelsetal samt in- och
utflyttning.
För åren 2014-2029 beräknas totalt 3 200 nya
bostäder att byggas inom kommunen fördelat på
kommundelarna enligt nedan
Kommundel
Antal
Vellinge
1 230
Månstorp
450
Befolkning i olika åldersgrupper 2013-2017
Räng
Ålder
2013
2014
2015
2016
2017
0-5
2 310
2 274
2 271
2 311
2 401
6-12
3 317
3 357
3 388
3 382
3 380
13-15
1 288
1 301
1 347
1 432
1 465
16-18
1 373
1 335
1 296
1 285
1 310
19-24
2 055
2 059
2 030
2 040
2 026
25-39
4 161
4 125
4 210
4 332
4 528
40-64
11 910
11 897
11 946
12 103
12 211
65-79
5 889
6 049
6 187
6 205
6 230
80- år
1 504
1 557
1 598
1 688
1 791
Totalt
33 807
33 954
34 273
34 778
35 342
Skanör-Falsterbo
+ 91 personer =
+ 63 personer =
+ 177 personer =
- 63 personer =
- 29 personer =
+ 367 personer =
+ 301 personer =
+ 341 personer =
+ 287 personer =
495
En relativt stor andel av byggnationen beräknas
att ske under åren 2015-2018, då inflyttning
förväntas i 986 nya bostäder fördelade över åren
enligt följande
År
Följande procentuella ökningar beräknas under
perioden att ske inom åldersgrupperna
0-5 år
6-12 år
13-15 år
16-18 år
19-24 år
25-39 år
40-64 år
65-79 år
80- år
1 025
+ 4 procent
+ 2 procent
+ 14 procent
- 5 procent
- 1 procent
+ 9 procent
+ 3 procent
+ 6 procent
+ 19 procent
Antal
2015
393
2016
102
2017
355
2018
136
Näringsliv
I Vellinge kommun finns ca 4 350 registrerade
företag (2012 års statistik). Av dessa har ca 2 900
ingen anställd. Den dominerande företagskategorin är service-företag med 1 956 företag.
Handelsbranschen med 703 företag är också
välrepresenterad i form av agentur- och
import/exportföretag. Inom fastighetsverksamhet
finns 379 företag. Även jordbruks- och
byggföretag med 295 respektive 315 företag är
stora branscher. Besöksnäringen omsätter 278
mkr per år och sysselsätter 219 personer.
Noterbart är att en stor andel av befolkningsökningen på 1 535 personer sker inom befolkningsgruppen 65 år och uppåt. Över 40 % av
befolkningsökningen finns i denna åldersgrupp.
Näringslivet är organiserat i tre företagarföreningar: Vellinge Falsterbonäsets Företagar-
42
grupp, GRID –”Nätverk för kvinnliga företagare
bosatta och verksamma i Vellinge kommun” samt
Företagarna Vellinge. Dessutom finns ett antal
nätverk som verkar för gemensamma intressen.
Pendling
Många i Vellinge kommun arbetspendlar och då
främst till Malmö, Lund och Trelleborg.
Till kommun
Kommunen har som inriktningsmål i det
kommunövergripande styrkortet att ”Bli den mest
företagarvänliga kommunen i landet”. Detta mäts
över tiden bl a genom Svenskt Näringslivs
kommunranking”. Vellinge kommun kom på
femte plats i 2014 års ranking (andra plats 2013).
Malmö
Arbetsmarknad
Enligt statistik från arbetsförmedlingen i
åldersgruppen 16–64 år var i snitt 492 personer
arbetslösa under 2013. Jämfört med 2012 är detta
en ökning med 33 personer. Andelen arbetslösa
uppgår till 2,5 procent, vilket är en ökning med
0,2 procent.
Lund
868
Trelleborg
651
Stockholm
313
Burlöv
227
Svedala
218
Helsingborg
135
Övriga
1 030
Totalt
10 587
Inpendlingen till kommunen 2011 var 3 245
personer. Detta ger en nettopendling på -7 258
personer. Inpendlarna är fördelade på följande
orter:
Det totala obalanstalet (andelen personer som är
arbetslösa och som ingår i arbetsmarknadspolitiska program) uppgick till 4,1 procent,
jämfört med 3,8 procent 2012.
Från kommun
Bland ungdomar i åldern 18–24 år var i snitt 96
personer (86 personer 2012) arbetslösa under
2013. Andelen arbetslösa uppgick till 3,8 procent,
en ökning med 0,3 procent. Totalt medverkade
111 ungdomar (105 personer under 2012) i
arbetsmarknadspolitiska program. Andelen
ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program
uppgick till 4,4 procent, en ökning med 0,1
procent. Det genomsnittliga obalanstalet för
ungdomar 18–24 år under 2013 är 8,2 procent,
0,4 procent högre än 2012.
Arbetslösa
I program
Obalans
totalt
16-64 år
2,5 %
1,6 %
4,1 %
Ungdomar
18-24 år
3,8 %
4,4 %
8,2 %
7 145
Statistiken omfattar i princip endast pendling
inom landet då den bygger på uppgifter om var en
person är folkbokförd (= svenska kommuner) och
var denna person arbetar (= svenska
företag/arbetsplatser). Därmed är inte den för
Vellinges befolkning betydande utpendlingen till
Danmark inräknad i statistiken ovan.
Totalt deltog i snitt 311 personer i åldern 16–64
år i arbetsmarknadspolitiska program under 2013.
Jämfört med föregående år var detta en ökning
med 15 personer. Andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgick till 1,6 procent, en
ökning med 0,1 procent.
Statistik
2013
Antal (2012)
Malmö
Antal (2012)
1 615
Trelleborg
835
Svedala
158
Lund
147
Skurup
65
Lomma
61
Övriga
512
Totalt
3 393
Lokalt miljöarbete
Vellinge kommun vill medverka till en långsiktigt
hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande
43
och kommande generationer ska beredas en
hälsosam och god miljö. En sådan utveckling
bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans sätt att förändra och bruka
naturen är förenat med ett ansvar.
I mars månad 2013 antog kommunfullmäktige
Program för energieffektivisering 2010–2020. I
programmet redovisas mål och åtgärder i syfte att
minska energianvändningen och öka andelen
förnybar energi inom kommunens egen
verksamhet. Mål och åtgärder har fastställts för
kommunens egna transporter, fastigheter och
allmänna belysning (park- och gatubelysning).
Målen till år 2020 omfattar bl.a. att
Sveriges kommuner har på lokal nivå ett ansvar
för att verka för en god livsmiljö för människor,
djur och natur. I egenskap av tillsynsmyndighet
bär kommunen huvudansvaret för miljön inom
dess geografiska område.
• Andelen miljöfordon i kommunorganisationens
personbilsflotta ska vara 100 %.
• Andelen förnybar energi i kommunorganisationens personbilsflotta ska utgöra minst 80 %.
• Andelen tjänsteresor utanför kommunen med
privat bil som inte är miljöfordon ska vara 0 %.
• Den totala energianvändningen, exkl. hushållsel,
per m2 i bostäder ska vara som mest 120
kWh/m2.
• Den totala energianvändningen, inkl. verksamhetsel, per m2 i lokaler ska vara som mest 140
kWh/m2.
• Andelen förnybar energi i kommunägda fastigheter ska utgöra minst 75 %.
• Den totala energianvändningen per ljuskälla i
den allmänna belysningsanläggningen ska
understiga 240 kWh/år.
• Samtliga kvicksilverlampor ska vara utfasade.
Under 2013 har det arbetats med Lokala miljömål
2014. Dessa antogs av Kommunfullmäktige den
29 januari 2014 och är en revidering av de
tidigare antagna målen (Kommunfullmäktige
2008-04-23). De utgår från de 16 nationella
miljökvalitetsmålen, men koncentreras till de mål
som Vellinge i nuläget fokuserar på. Fem miljökvalitetsmål har valts ut:
• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
Inom dessa fem miljökvalitetsmål har övergripande mål tagits fram och under dessa ett antal
delmål. Målen är av övergripande karaktär för de
områden som i nuläget ska prioriteras i miljömålsarbetet. Utifrån dessa mål arbetas ett lokalt
åtgärdsprogram fram under 2014 med de åtgärder
som krävs för att målen ska uppnås. De nya
skånska åtgärderna som ska anpassas till lokala
förutsättningar kommer också att ingå i Vellinges
åtgärdsprogram.
Vellinge kommun arbetar också med att ta fram
ett naturvårdsprogram för kommunen som syftar
till att bidra till att det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” uppfylls.
Arbetet delfinansieras genom statsbidrag, LONAbidrag (Lokal naturvårdssatsning) och bedrivs i
samråd med flera aktörer. Naturvårdsprogrammet
och en konkret åtgärdsplan beräknas antas under
våren 2015. Natur-vårdsprogrammet ska också
vara en lättillgänglig faktabok och inspirera till
kunskapsinhämtning och eftertanke för alla
invånare och besökare i kommunen.
44
Ekonomisk analys
Resultatbudget
Resultatet i budget 2015 uppgår till 8,4 mkr vilket
är en förbättring i förhållande till prognos 2014
med 22,9 mkr.
Inledning
För år 2015 budgeteras ett positivt resultat med
8,4 mkr medan resultaten för planåren 2016 och
2017 är negativa med 4,4 mkr respektive 42,7
mkr.
Resultatbudgeten sammanfattas enligt följande:
Ett av kommunens övergripande inriktningsmål
är att ha oförändrad skatt genom en effektiv
verksamhet med hög kvalitet. Utdebiteringen är
oförändrad, 18,50 kr/skattekrona, under
planperioden.
mkr
Budget och plan bygger på SKL:s senaste
skatteintäktsprognos (cirkulär 14:32). Skatteintäktsprognosen har beräknats med utgångspunkt
ifrån att skatteunderlaget i Vellinge utvecklas i
samma takt som i riket totalt sett (se sidan 40,
avsnittet ”Skatteunderlagsutveckling”).
Skatteintäkter
Bokslut
2013
Prognos
2014
Budget
2015
-1 357,5
-1 449,1
-1 486,3
-68,3
-69,9
-69,9
1 389,9
1 438,7
1 503,1
44,3
25,9
44,7
Finansiella kostnader
-34,2
-30,0
-53,1
Resultat före
extraordinära poster
42,5
-14,5
8,4
-14,5
8,4
Verksamhetens
nettokostnader
varav avskrivningar
Finansiella intäkter
Extraordinära kostnader
-36,0
Personal- och entreprenadkostnader har räknats
upp med 1,9 procent 2015, 3,3 procent 2016 och
3,7 procent 2017. För pedagogisk personal är
dock personalkostnadsuppräkningen 3,0 procent
för 2015, 3,8 procent 2016 samt 4,2 procent 2017,
som en särskild satsning för lärarpersonalen.
Årets resultat
6,5
Ett finansiellt mål i det kommunövergripande
styrkortet är att ”Resultatet ska uppgå till minst 1
procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden
(5 år)”. I budget 2015 överstiger det samlade
resultatet för åren 2011-2015 målsättningen med
6 mkr vilket motsvarar 1,1 procent. För att uppnå
det finansiella målet framöver, borde årets
resultat för 2015 och kommande år uppgå till
minst 15 mkr årligen.
Övriga kostnader och intäkter har räknats upp
med 0 procent 2015, 1,5 procent 2016 samt 2,0
procent 2017.
Investeringsnivån för planperioden 2015-17
uppgår till totalt 442 mkr. De största investeringsprojekten under planperioden är ny räddningsstation i Skanör med 40 mkr, om- o tillbyggnad
av Herrestorpsskolan 90 mkr, ny förskola i V
Ingelstad 33 mkr, utbyggnad dagvatten Näset 21
mkr samt förändringar av norra infarten Vellinge
med 10 mkr och Skanör centrum för sammanlagt
22 mkr under planperioden.
I det följande lämnas kommentarer till budget
2014 och plan 2015-16. Beträffande siffrorna i
resultat-, balans-, kassaflödes-, drift- och
investeringsbudget och plan för åren 2014-16
hänvisas till avsnittet ”Budgeten i siffror”.
45
Kostnads- och intäktsutveckling
Det finansiella utrymmet för verksamhetssatsningar på 18,2 mkr under 2015 har fördelats
per nämnd enligt nedan:
En viktig förutsättning för att leva upp till
Kommunallagens krav om en god ekonomisk
hushållning, är att det finns balans mellan
löpande intäkter och kostnader.
Nämnd
Mkr
Kommunfullmäktige, revision m fl
-3,9
Miljö- och Byggnadsnämnd
0,2
Nämnd för Gemensam Medborgarservice
3,3
Utbildningsnämnd
5,9
Omsorgsnämnd
12,7
Driftbudget
Driftbudgeten fördelar sig på de olika
verksamheterna enligt följande:
Mkr
Verksamhet
Av diagrammet framgår att nettokostnaderna
under perioden 2013-2017 ökar mer än
skatteintäkterna. Nettokostnaderna ökar med 25,1
procent och skatteintäkterna netto med 22,4
procent med oförändrad utdebitering.
Pris- och löneförändringar mellan budget 2014
och budget 2015 uppgår totalt till 29,8 mkr.
Bokslut
2013
Prognos
2014
Budget
2015
Politisk verksamhet
-19,6
-24,9
-24,1
Infrastruktur
-81,1
-90,4
-89,6
Fritid och kultur
-97,4
-97,5
-98,0
Pedagogisk
-769,7
-801,7
-828,4
Vård och omsorg
-324,9
-335,2
-358,9
-37,1
-38,2
-42,5
-6,2
-9,7
-9,3
-85,3
-84,7
-82,8
-1 421,3
-1 482,3
-1 533,6
BR-enheter
31,4
11,2
21,1
Pensioner
-42,8
-37,5
-35,2
Arbetsgivaravgifter
22,8
6,2
6,0
Intern ränta
52,4
53,3
55,4
-1 357,5
-1 449,1
-1 486,3
Individ- och familjeomsorg
År 2015 ökar nettokostnaderna med 2,5 procent
och skatteintäkterna med 4,4 procent jämfört med
prognos 2014.
Särskilt riktade
insatser
Gemensam
verksamhet
Verksamhetens nettokostnader och finansnetto
beräknas ta i anspråk 101,0 procent av skatteintäkterna 2014, 99,4 procent 2015 och 100,3
procent 2016 och 102,6 procent 2017.
Summa
skattefinansierad
verksamhet
Satsningar 2015
I budget/plan ingår verksamhetsförändringar,
netto med 14,5 mkr 2015, ytterligare 25,7 mkr
2016 och 45,5 mkr 2017. Av 2015 års
verksamhetsförändringar på 14,5 mkr avser 18,2
mkr nya satsningar medan det är upptaget
justerade volymer inom områdena pedagogisk
verksamhet och hemtjänst med 3,7 mkr netto.
Verksamhetens
nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader ökar mellan
prognos 2014 och budget 2015 med 37,2 mkr.
Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader ökar med 51,3 mkr eller 3,4 procent.
46
Skatter och utjämningssystem
exklusive kyrkan) uppgår 2014 till 29,19
kr/skattekrona. Vellinge har 2014 den lägsta
totala kommunalskatten i riket.
De totala skatteintäkterna (eget skatteunderlag
och skatteutjämningssystem) ökar under perioden
2013-2017 med 300,3 mkr (från 1 339,3 mkr till
1 639,6 mkr) eller 22,4 procent.
Investeringsbudget
Investeringarna uppgår i budget 2015 till 90 mkr
och för perioden 2015 – 2017 till 442 mkr.
Under 2015 ökar de totala skatteintäkterna med
64,4 mkr (från 1 438,7 mkr till 1 503,1 mkr) eller
4,4 procent jämfört med prognos för 2014.
NETTOINVESTERINGAR
mkr
300
250
200
150
100
50
0
Av diagrammet nedan framgår hur utjämningssystemet utvecklas under perioden 2013–2017.
255
139
104
97
90
år
13
14
15
16
17
Större investeringsobjekt 2015 (över 4 mkr) är:
De totala nettoavgifterna till skatteutjämningssystemet ökar under perioden 2013-2017 med 15
mkr från 69 till 84 mkr.
Avgifterna till LSS-utjämningen och Regleringsposten ökar med 4 mkr respektive 32 mkr, medan
avgiften till Inkomstutjämningen minskar med 21
mkr.
Bidragen till Inkomstutjämningen och Kostnadsutjämningen minskar med 21 mkr respektive 5
mkr. Åldersstrukturen i Vellinge ligger nu
ungefär på den genomsnittliga i riket.
Investeringsprojekt
Mkr
Om- o tillbyggnad Herrestorpskolan
(totalutgift 90,0 mkr)
10,0
Nyckelhålsparken Höllviken
7,5
Infrastruktur Trelleborgsbanan
7,0
Utbyggnad dagvatten Näset
7,0
Naturum Falsterbo Strandbad
6,0
Skanör V centrum
4,0
IT-investeringar
4,0
Ombyggnad utemiljöer skolor/förskolor
4,0
Utöver enskilda specificerade investeringsprojekt finns också upptaget under respektive
nämnd medel till förfogande, se tabell nedan.
Nämnderna skall ta beslut om hur dessa medel
skall fördelas per objekt.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten
med en kommunal fastighetsavgift. Den årliga
intäktsförändringen tillförs respektive kommun.
Intäkterna från Fastighetsavgiften beräknas öka
med 4 mkr under perioden.
Medel till förfogande, investeringsbudget
Skattesatsen för Vellinge kommun är oförändrat
18,50 kr/skattekrona 2014. Utdebiteringen har
varit oförändrad sedan 2006. Den totala
kommunala skattesatsen (inkl regionen men
47
Mkr
Kommunfullmäktige, revision m fl
5,0
Nämnd för Gemensam Medborgarservice
2,0
Omsorgsnämnd
1,0
Likviditet
från 1 205 mkr till 1 905 mkr. I de 713 mkr ingår
92 mkr (125 mkr totalt) för att finansiera
förskottering av den statliga finansieringen av
Trelleborgsbanan. Dessa lån ska fordringsföras
Trafikverket när utbetalning sker. Resterande
ökning av låneskulden avser finansiering av
investeringar dels för den kommunala
verksamheten och dels för planerad nyupplåning
för de kommunala bolagen.
Likvida medel beräknas vid årsskiftet 15/16
uppgå till 130 mkr en ökning med 89 mkr jämfört
med prognos 2014.
Likviditetsökningen förklaras av kassaflödesbudgeten. Kassaflödet tillförs medel från den
löpande verksamheten med 59 mkr. Investeringsverksamheten belastar kassaflödet med 89 mkr.
Finansieringsverksamheten tillför kassaflödet
genom en nyupplåning med netto 155 mkr (totalt
305 mkr varav vidareutlåning till bolagen på 150
mkr) och utbetalning av bidrag till statlig
infrastruktur (Trelleborgsbanan) med 36 mkr.
Sammantaget förklarar detta likviditetsökningen
med 89 mkr.
Kommunens externa lånefinansieringsgrad, d v s
den del av kommunens nettoinvesteringar som
täcks av extern upplåning, uppgår under perioden
2015 - 2017 till 51 procent. Nettoinvesteringarna
uppgår till 442 mkr och nyupplåningen avsett för
kommunala investeringar till 225 mkr.
Kommunen och dess bolags löpande betalningar
hanteras via kommunens koncernbank.
För perioden 2015–2017 beräknas kommunens
egen skuldsättningsgrad (exkl de kommunala
bolagen), d v s den del av tillgångarna som har
finansierats med främmande kapital, öka med 6,5
procent från 44,2 procent till 50,7 procent. För
2015 ökar den med 1,0 procent.
Skuldsättning
Den nya finanspolicyn som kommunfullmäktige
antog i juni 2011 innebär att all upplåning till de
kommunala bolagen Vellingebostäder AB och
Vellinge Exploaterings AB sker via kommunens
internbank. Vellinge kommun gör via koncernbanken all extern upplåning för att sedan låna ut
vidare till koncernbolagen.
Finansieringsrisken, d v s att kommunen inte kan
tillgodose sitt kapitalbehov för investeringar är
liten.
Soliditet
Total upplåningsram för långfristig upplåning för
koncernbanken uppgår till 1 600 mkr. Fördelat på
Vellingebostäder AB 330 mkr, Vellinge
Exploaterings AB 500 mkr, Vellinge Stadsnät AB
80 mkr samt kommunen 690 mkr.
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt
och hur stor del av de totala tillgångarna som
finansieras med egna medel. Ju högre soliditeten
är desto starkare är kommunens ekonomi. Förändringar i soliditeten beror på investeringstakt,
nyupplåning, andra skuldförändringar och det
ekonomiska resultatet.
Vellinge kommun har under hösten 2014 tecknat
ett Emissionsavtal avseende MNT-program
(Medium Term Note), under vilket kommunen
kan uppta lån upp till 2 000 mkr på kapitalmarknaden.
Den nya finanspolicyn har fått till effekt en ökad
balansomslutning med lägre soliditet för
kommunen motsvarande ca 14 procent 2015.
Kommunen har löst in samtliga externa lån inom
kommunkoncernen (med undantag av de lån på
144 Mkr som Vellinge Koncern AB har externt
för att finansiera förvärvet från Vellinge kommun
av aktierna i Vellinge Exploaterings AB och
Vellingebostäder AB).
Totala långfristiga skulder beräknas under
planperioden 2015 till 2017 öka med 710 mkr
48
Soliditeten exklusive kommunala bolag minskar
från 55 procent 2013 till 48 procent 2017 och
med full skuldföring av pensionsförpliktelser från
29 till 26 procent.
Sammanfattning utifrån finansiell analys
Pensionsåtagande/medelsförvaltning
RESULTAT
 Årets resultat. Enligt finansiellt mål ska
årets resultat uppgå till minst 1 procent av
skatteintäkterna netto sett över tiden (5
år) 2013-2017. Detta mål beräknas inte
att uppnås för plan perioden 2015-2017.
Vellinge kommuns finansiella ställning och
utveckling kan beskrivas och sammanfattas i fyra
aspekter Resultat - Kapacitet - Risk - Kontroll.
Det totala pensionsåtagandet beräknas 2015
uppgå till 572 mkr, varav 45 mkr redovisas som
skuld i balansräkningen. Det totala pensionsåtagandet beräknas minska till 556 mkr 2017.
Pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde i
delårsrapporten 2014 uppgår till 544 mkr och
täcker till ca 93 procent kommunens totala
pensionsåtagande. Avkastning på pensionsmedelskapitalet är budgeterad med 16 mkr.

Nettokostnadsandelen. Under perioden
2013-2017 ökar nettokostnaderna med
2,7 procent mer än skatteintäkterna.
KAPACITET
Borgensåtagande

Soliditeten exklusive kommunala bolag
minskar från 55 procent 2013 till 48
procent 2017. Med full skuldföring av
kommunens pensionsåtagande minskar
den från 29 procent till 26 procent

Skuldsättningsgraden, som är
spegelbilden av soliditeten, ökar under
perioden från 45 procent till 52 procent.

Kommunalskatten är lägst både i länet
och riket.
Kommunen borgensåtagande beräknas vid
årsskiftet uppgå till 232 mkr. Borgensåtagandet
fördelar sig enligt följande
Vellinge Koncern AB
Sydvatten AB
Bostadsrättsföreningar
SYSAV
Övrigt
144 mkr
40 mkr
22 mkr
4 mkr
22 mkr
Kommunen har en borgensram på 60 mkr för
Sydvatten AB.
RISK

Känslighetsanalys
I tabellen nedan redovisas hur olika förändringar
under 2015 kan påverka kommunens finansiella
situation (mkr)
Händelseförändring
Löner, entreprenader
procent

2015
med
1
13,9
Finansiella intäkter med 1 procent
13,8
Räntekostnader med 1 procent
15,0
Bruttokostnader med 1 procent
17,2
Utdebitering med 1 kr
84,3
Extern lånefinansieringsgrad.
Nettoinvesteringarna för perioden 20152017 beräknas uppgå till 442 mkr och
nyupplåningen till 225. Extern
lånefinansieringsgrad för kommunala
investeringar är 51 procent.
Totala pensionsåtagandet täcks till cirka
93 procent av pensionsmedelskapitalet.
KONTROLL
 Budgetföljsamheten är stor.

49
Prognossäkerheten är hög.
Personal
Personalstruktur
Totalt arbetar ca 3 000 personer i Vellinge
kommun, egna medarbetare och medarbetare hos
entreprenörer, med kommunalt finansierad
verksamhet.
I den kommunala organisationen fanns den 31
december 2013 totalt 1 327 anställda, varav 1 056
tillsvidareanställda (80 procent) och 271 (20
procent) visstidsanställda. Av de tillsvidareanställda var 71 procent kvinnor och 29 procent
män.
39,24 procent
3/ Sjukfrånvaro för kvinnor
3,84 procent
4/ Sjukfrånvaro för män
2,58 procent
5/ Sjukfrånvaro för 29 år
eller yngre
1,96 procent
6/ Sjukfrånvaro 30-49 år
3,24 procent
7/ Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 4,31 procent
Personalomsättning
Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda uppgick 2013 till 10,7 procent (8,5
procent 2012).
Antalet anställda har under perioden 2009-2013
minskat med 53 personer eller 4 procent.
Personalkostnader
Kommunens totala personalkostnader (inklusive
pensionskostnader) uppgick 2013 till 517 mkr.
Till kommunens anställda och förtroendevalda
utbetalades 356 mkr (68 procent) i löner och
ersättningar. Lagstadgade arbetsgivaravgifter och
premier till kollektivavtalsreglerade försäkringar
utgjorde 107 mkr (21 procent) och pensionskostnaderna 54 mkr (11 procent).
Personalomsättningen kommer förmodligen att
öka i framtiden. Dels på grund av det ökande
antalet pensionsavgångar, men framför allt
kommer personalomsättningen att vara betydligt
högre hos den personal kommunen kommer att
rekrytera för att ersätta pensionsavgångarna.
Utmärkande för en sådan personalstruktur som
kommunen har, d v s hög medelålder och lång
anställningstid, är en mycket låg personalomsättning. I den takt kommunen nyrekryterar
kommer omsättningen bland dessa att öka,
eftersom nyanställda och rekrytering av yngre
generellt sett medför en förhållandevis hög
personalomsättning.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron har under perioden
2009–2013 minskat från 4,31 procent till 3,51
procent. Långtidssjukfrånvarons andel av den
totala sjukfrånvaron har minskat minskade från
46,6 procent till 39,2 procent. Verksamheterna
arbetar aktivt, tillsammans med företagshälsovården, med analyser, handlingsplaner och
rehabiliteringsåtgärder för att få ned framförallt
långtidssjukfrånvaron samt för att förebygga
sjukfrånvaro. Ett stöd i arbetet är att vid sjukanmälan, som sker till företagshälsovårdens tjänst
sjuk- och friskanmälan, ges sjukvårdsupplysning
av legitimerad sjuksköterska.
Pensionsavgångar
Antalet anställda som uppnår 65 års ålder de
närmaste åren uppgår till cirka 20 per år.
Pensionsavgångarna bedöms därför att bli relativt
begränsade. Antalet kan dock komma att variera
under åren beroende på om fler anställda nyttjar
rätten att avgå med pension före 65 år. De
yrkesgrupper, där de största pensionsavgångarna
kommer att ske under de närmaste tio åren, är
förskollärare och lärare.
I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron
2013 i form av sju nyckeltal i enlighet med
gällande lagstiftning.
1/ Total sjukfrånvaro
frånvaro ( 60 dagar)
Rekryteringsläget
Det har under några år varit relativt lätt att
rekrytera personal. Allt tyder dock på att denna
förbättring endast är av tillfällig natur och att
3,51 procent
2/ Andel långtidssjuk-
50
rekryteringssvårigheterna kommer att öka kraftigt
under de kommande åren.
Vid en inventering av utannonserade tjänster
framkommer det att det finns vissa rekryteringssvårigheter i bland annat pedagogiska yrkesgrupper. Detta stämmer överens med SCB´s
mätningar i Arbetskraftsbarometern 2013. Det
framkommer också att antalet sökande inom
yrken där vi kräver adekvat yrkeserfarenhet har
minskat.
Obalansen på arbetsmarknaden kommer att bli
allt mer påtaglig, med ett förhållandevis stort
antal arbetslösa samtidigt som det kommer att
finnas en stor brist på arbetskraft. Bland annat
med den utbildningsbakgrund kommunen har
behov av. Till detta medverkar att i princip
samtliga kommuner och landsting befinner sig i
samma situation, med hög medelålder bland de
anställda, stora avgångar och stort nyrekryteringsbehov. Stora insatser måste under de kommande
åren genomföras. Dels för att göra arbete inom
den kommunala sektorn attraktivt så att
ungdomar söker sig till adekvata utbildningar,
dels för att göra Vellinge kommun till den mest
attraktiva arbetsgivaren i regionen.
Nöjdmedarbetarundersökning
Vellinge kommun genomför med 2 års
mellanrum en ”Medarbetarundersökning". Under
hösten 2014 görs en ny sådan. Då resultatet från
denna ej är tillgängligt vid utarbetandet av
budgeten för 2015, så redogörs här kort för
resultatet för 2012.
Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning 2012 höjdes från 3,64 år 2010, till 3,76 på en
femgradigskala. De områden som utmärkte sig
mest positivt var ledarskap och helhetsintryck av
organisationen.
Helhetsintrycket innebär att våra medarbetare ser
Vellinge kommun som en bra arbetsgivare och
kan rekommendera andra att arbeta här.
51
Budgeten i siffror
Fem år i sammandrag
Bokslut 2013
Prognos 2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
33 807
33 954
34 273
34 778
35 342
Skattesats kommunen
18,50
18,50
18,50
18,50
18,50
Skattesats Region Skåne
10,39
10,69
– Vellinge–Månstorp
0,22/1,33
0,22/1,33
– Höllviken
0,13/0,89
0,13/0,89
– Skanör–Falsterbo
0,21/1,20
0,21/1,20
42,5
-14,5
8,4
-4,4
-42,7
3,1
-1,0
0,6
-0,3
-2,6
1 357,5
1 449,1
1 486,3
1 558,3
1 658,7
2,4
6,7
2,6
4,8
6,4
1 389,9
1 438,7
1 503,1
1 572,3
1 639,6
3,8
3,5
4,5
4,6
4,3
10,1
-4,1
-8,4
-18,4
-23,6
Anläggningstillgångar, kr/invånare
53 717
61 819
66 204
73 322
75 519
Anläggningstillgångar exklusive fordringar
kommunala bolag, kr/invånare
36 413
42 734
42 920
47 530
47281
Låneskuld kommunens egen verksamhet,
kr/invånare
18 162
16 935
21 329
26 367
26 541
Låneskuld inklusive kommunala bolag,
kr/invånare
35 496
35 489
44 087
51 671
54 270
– kr/invånare
35 067
34 915
34 590
34 088
33 544
– Mkr
1 185,5
1 171,0
1 179,4
1 175,0
1 132,3
Soliditet (eget kapital i procent av totalt kapital,
exklusive kommunala bolag)
55
56
53
49
48
– med full skuldföring av pensionsåtagande
29
30
29
27
26
6 877
6 847
6 784
6 685
6 579
Nettoinvesteringar, mkr
139
104
90
255
97
Nyupplåning, mkr
150
0
305
285
120
Antal invånare 31/12
Begravningsavgift/
total begravnings- och kyrkoavgift:
RESULTATBUDGET
Årets resultat före extraordinära poster, mkr
– i procent av skatteintäkter netto
Verksamhetens nettokostnader inklusive
avskrivningar
– i mkr
– förändring i procent från föregående år
Skatteintäkter, netto
– i mkr
– förändring i procent från föregående år
Finansnetto, mkr
BALANSBUDGET
Eget kapital
Borgensåtagande, kr/invånare
KASSAFLÖDESBUDGET
52
Resultatbudget/-plan
Mkr
Bokslut Bokslut Prognos
2012
2013
2014*)
Budget
2015
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
313,0
318,5
315,3
-1 572,3 -1 607,7 -1 694,5
-66,3
-68,3
-69,9
-1 325,6 -1 357,5 -1 449,1
306,7
312,8
324,4
-1 723,1 -1 797,7 -1 904,5
-69,9
-73,4
-78,6
-1 486,3 -1 558,3 -1 658,7
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära poster
1 403,3
-64,0
28,5
-29,3
12,9
Årets resultat
Balanskravsposter **)
Årets resultat efter justering för balanskravsposter
12,9
Plan
2016
Plan
2017
1 458,9
-69,0
44,3
-34,2
42,5
-36,0
1 489,9
-51,2
25,9
-30,0
-14,5
1 560,2
-57,1
44,7
-53,1
8,4
1 642,9
-70,6
52,7
-71,1
-4,4
1 723,4
-83,8
61,6
-85,2
-42,7
6,5
-14,5
16,0
1,5
8,4
-4,4
-42,7
1 485,8
-28,8
-82,3
59,9
1 434,6
1 560,2
-37,9
-82,2
63,0
1 503,1
1 642,9
-50,5
-83,1
63,0
1 572,3
1 723,4
-62,8
-84,0
63,0
1 639,6
1 503,1
1 572,3
1 639,6
*) Delårsrapport 31/8
**) varav
ombudgeteringar fr 2013 års resultat 1,2 mkr
centrumutveckling på 2,5 mkr från avsatta medel i eget kapital 2013
BR/VA underskott på 13,0 mkr finansieras av eget kapital
BR/Avfall underskott på 1,0 mkr finansieras av eget kapital
prestationsfinansierade egna produktionsenheters underskott 1,2 mkr
realisationsvinst, försäljning av fastighet -2,9 mkr
Utdebitering 18:50 kr/skkr 2015 - 2017
Specifik ation:
Eget sk atteunderlag
Nationell sk atteutjämning (se nedan)
Nationellt LSS-utjämningssystem (se nedan)
Kommunal fastighetsavgift
Delsumma
Slutavräk ning 2011
Slutavräk ning 2012
Slutavräk ning 2013
Slutavräk ning 2014
Skatteintäkter, netto
1 388,0
-44,4
-74,1
54,5
1 324,0
0,2
15,1
1 466,3
-47,3
-80,5
58,8
1 397,3
0,8
-8,2
1 339,3
1 389,9
-1,3
5,4
1 438,7
Utdebitering
Effekt av skattehöjning 1 kr
18,50
75,0
18,50
79,3
18,50
80,3
18,50
84,3
18,50
88,8
18,50
93,2
Nationell sk atteutjämning motsvarar
i utdebitering (ink l k om fast avg)
LSS-utjämning motsvarar i utdebitering
-0,13
0,99
-0,15
1,02
-0,39
1,02
-0,30
0,98
-0,14
0,94
0,00
0,90
53
Kassaflödesbudget/-plan
Mkr
Bokslut Bokslut Prognos
2012
2013
2014*)
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
12,9
61,7
6,5
114,4
-14,5
63,5
8,4
66,7
-4,4
70,9
-42,7
76,1
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning pensionsmedelsförvaltning
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
74,6
114,2
-14,7
-60,7
113,4
120,9
24,5
-27,8
37,9
155,5
49,0
-7,1
-10,0
-1,7
30,2
75,1
0,0
-16,0
0,0
59,1
66,5
0,0
-16,0
0,0
50,5
33,4
0,0
-16,0
0,0
17,4
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Inbetalda investeringsbidrag och anläggningsavg
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-99,0
7,4
1,6
-90,0
-139,3
1,7
8,2
-129,4
-103,5
3,4
6,3
-93,8
-90,0
0,0
1,0
-89,0
-254,6
0,0
1,0
-253,6
-97,2
0,0
1,0
-96,2
126,7
-5,8
-247,3
-126,4
150,0
-26,7
-34,1
89,2
0,0
-0,1
-61,9
-62,0
305,0
0,0
-150,0
155,0
285,0
0,0
-100,0
185,0
120,0
0,0
-100,0
20,0
-33,0
0,0
0,0
-36,0
0,0
0,0
-136,0
187,0
51,0
115,3
51,0
166,3
-125,6
166,3
40,7
89,1
40,7
129,8
-18,1
129,8
111,7
-58,8
111,7
52,9
66,3
-2,5
-2,1
61,7
68,3
48,8
-2,7
114,4
69,9
-2,5
-3,9
63,5
69,9
-3,2
73,4
-2,5
78,6
-2,5
66,7
70,9
76,1
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning/minskning lån
Ökning/minskning långfristiga fordringar
Ökning/minskning utlåning till kommunala företag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG
INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa
54
Balansbudget/-plan
Mkr
Bokslut Bokslut Prognos
2012
2013
2014*)
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Lånefordran kommunala bolag
Summa anläggningstillgångar
1 302,0
36,6
380,0
1 718,6
1 372,7
63,3
380,0
1 816,0
1 405,8
63,2
630,0
2 099,0
1 425,9
63,2
780,0
2 269,1
1 607,1
63,2
880,0
2 550,3
1 625,7
63,2
980,0
2 668,9
Omsättningstillgångar
Pensionsmedelsförvaltning
Lånefordran kommunala bolag
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
417,7
171,7
151,4
51,0
791,8
445,5
205,8
126,9
166,3
944,5
455,5
17,7
134,0
40,7
647,9
471,5
17,7
134,0
129,8
753,0
487,5
17,7
134,0
111,7
750,9
503,5
17,7
134,0
52,9
708,1
2 510,4
2 760,5
2 746,9
3 022,1
3 301,2
3 377,0
12,9
0,0
1 166,1
1 179,0
6,5
13,0
1 166,0
1 185,5
-14,5
13,0
1 172,5
1 171,0
8,4
13,0
1 158,0
1 179,4
-4,4
13,0
1 166,4
1 175,0
-42,7
13,0
1 162,0
1 132,3
37,8
7,1
44,9
50,8
42,9
93,7
48,3
42,9
91,2
45,1
6,9
52,0
42,6
6,9
49,5
40,1
6,9
47,0
842,9
443,6
1 286,5
1 199,8
281,5
1 481,3
1 204,9
279,8
1 484,7
1 510,9
279,8
1 790,7
1 796,9
279,8
2 076,7
1 917,9
279,8
2 197,7
2 510,4
2 760,5
2 746,9
3 022,1
3 301,2
3 377,0
Pensionsförpliktelser
546,7
561,4
535,7
527,0
521,1
515,6
Borgensåtaganden
231,6
232,5
232,5
232,5
232,5
232,5
TILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Resultatutjämningsreserv
Övrigt eget kapital
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättning för pensioner
Avsättning övrigt
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
55
Driftbudget/-plan
Mkr
KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION,
KOMMUNSTYRELSE M FL
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Gemensam verksamhet
SUMMA
Bokslut Bokslut Prognos Budget
2012
2013
2014*)
2015
Plan
2016**)
Plan
2017**)
-17,1
-10,9
-3,1
-82,8
-113,9
-17,8
-11,3
-3,3
-85,0
-117,4
-18,5
-11,8
-3,3
-87,6
-121,2
-12,0
-7,0
-1,7
-70,7
-91,4
-12,9
-9,3
-2,4
-85,3
-109,9
-18,2
-14,8
-3,8
-84,6
-121,4
PRODUKTION
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Vård och omsorg
Särskilt riktade insatser
Gemensam verksamhet
SUMMA
0,8
-0,1
-2,6
1,6
0,3
-1,2
-1,2
0,3
-0,6
4,3
0,7
0,5
0,0
5,2
0,2
-0,5
-1,4
-0,8
0,0
-0,1
-2,6
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Vård och omsorg
SUMMA
-1,6
-4,1
-4,0
-9,7
-1,6
-4,6
-4,5
-10,7
-1,7
-5,2
-3,2
-10,1
-1,7
-5,3
-2,4
-9,4
-1,8
-6,0
-2,4
-10,2
-1,9
-5,7
-2,5
-10,1
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m m
Fritid och kultur
Vård och omsorg
SUMMA
-0,6
-68,1
-95,1
-7,2
-171,0
-0,8
-67,5
-94,4
-9,9
-172,6
-0,8
-70,6
-93,2
-9,4
-174,0
-0,8
-73,4
-94,9
-8,6
-177,7
-0,8
-80,5
-96,3
-8,9
-186,5
-0,9
-91,9
-97,8
-9,2
-199,8
UTBILDNINGSNÄMND
Politisk verksamhet
Pedagogisk verksamhet
SUMMA
-2,1
-755,5
-757,6
-2,1
-774,0
-776,1
-2,0
-800,3
-802,3
-2,2
-828,4
-830,6
-2,3
-852,4
-854,7
-2,4
-889,4
-891,8
OMSORGSNÄMND
Politisk verksamhet
Vård och omsorg
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
SUMMA
-2,0
-295,9
-33,7
-6,0
-337,6
-2,2
-311,2
-37,6
-6,2
-357,2
-2,2
-321,8
-38,2
-9,7
-371,9
-2,3
-347,9
-42,5
-9,3
-402,0
-2,4
-379,6
-44,3
-9,6
-435,9
-2,5
-421,4
-45,8
-9,8
-479,5
SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
-1 368,5 -1 421,3 -1 482,3 -1 533,6 -1 604,7 -1 702,4
56
Driftbudget/-plan
Mkr
BALANSRÄKNINGSENHETER
Mark och exploatering
Fastighet
Vatten och avlopp
Avfall
SUMMA BR-ENHETER
Pensioner
Arbetsgivaravgifter/Arbetsmarknadsförsäkringar
Intern ränta
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Interna poster
Bokslut Bokslut Prognos Budget
2012
2013
2014*)
2015
Plan
2016**)
Plan
2017**)
0,2
8,3
-6,0
-1,5
1,0
2,7
24,0
1,6
3,1
31,4
0,2
25,0
-13,0
-1,0
11,2
0,2
20,9
2,0
-2,0
21,1
0,2
19,0
0,5
-2,0
17,7
0,2
16,6
0,0
-0,8
16,0
-35,0
23,5
53,4
-42,8
22,8
52,4
-37,5
6,2
53,3
-35,2
6,0
55,4
-37,8
6,0
60,5
-42,3
6,0
64,0
-1 325,6 -1 357,5 -1 449,1 -1 486,3 -1 558,3 -1 658,7
765,2
*) Delårsrapport 31/8
**) I löpande priser
57
773,6
781,9
801,3
822,5
849,9
Investeringsbudget/-plan
Mkr
KOMMUNSTYRELSE
Medel till förfogande
Infrastruk tur
Markförvärv
Inventarier, ny räddningsstation Skanör
Inventarier, ny räddningsstation Höllviken
Inköp av räddningsfordon
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
5,0
5,0
5,0
1,0
1,0
4,0
1,0
xx
6,5
0,1
Pedagogisk verk samhet
Inventarier till om- o tillbyggnad Herrestorpskolan
9,0
Gemensam verk samhet
IT-investeringar
4,0
BR Fastighet
Infrastruk tur
Ny Räddningsstation Skanör
Ny Räddningsstation Höllviken
4,0
4,0
40,0
xx
Fritid och k ultur
Falsterbo Strandbad Naturum
6,0
Pedagogisk verk samhet
Ny förskola V Ingelstad
Ventilationsombyggnad Skanör förskola
Om- och tillbyggnad Herrestorpskolan
3,0
3,0
10,0
Vård och omsorg
Ombyggnad till LSS bostäder
30,0
80,0
xx
SUMMA KOMMUNSTYRELSE
29,1
58
146,0
46,5
Investeringsbudget/-plan
Mkr
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Medel till förfogande
Infrastruk tur
Invallning Sk/Fbo
Ny belysning
Befintlig belysning
Ombyggnation lekplatser
Ombyggnation strandtoalett
Skanör V centrum
Skanör Ö centrum
Skanörs kringytor centrum
Norra infarten Vellinge
Rondell N leden - Malmövägen (Vellinge infrastruktur)
GC-väg Börjesgatan Vellinge (Vellinge infrastruktur)
Bullerskydd Vellinge E6 (Vellinge infrastruktur)
Nyckelhålsparken Höllviken
Ombyggnation Falsterbovägen Höllviken
GC-väg Lillhagens ridhus
Rondell Ö Fädriften/Stenbocksväg
Pendlarparkering Halörsvägen
Kronodalsgården
GC-väg Strandbadsvägen
Förstärkning/renovering Gästisparken
Gränssnittskostnad GC-väg Östergatan (Herrestorp)
Infrastruktur Trelleborgsbanan
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
1,0
1,0
1,0
2,0
2,0
2,0
1,0
2,0
4,0
1,0
2,0
2,0
3,0
2,0
1,0
2,0
2,5
2,0
1,0
3,5
4,0
5,0
7,5
3,0
2,0
4,0
1,0
6,0
3,0
1,0
0,8
7,0
Medfinansiering Trafikverket, belopp avser nettokostnaden
Förbifart Rängs sand, väg 517 och 519 (Rängs sand och Kämpinge by)
Exploatering, belopp avser nettokostnaden
Förlängning av Olsgårdsgatan
Sjögatan
White sands
GC-väg Clemensagervägen
10,0
5,0
15,0
3,0
7,0
1,0
0,8
0,8
Fritid och k ultur
Konstinköp
Ljusarmatur Tångvallaplan
Tennisbanor i Skanör och Höllviken *)
Utbyggnad av befintl styrketräningslokal Vanningen
0,2
0,4
1,7
0,2
2,1
*) Enligt beslut i Kommunfullmäktige §184/14 tidigareläggs investeringen
från 2016 till 2015.
59
0,2
Investeringsbudget/-plan
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
1,0
7,0
1,0
1,0
2,0
3,0
1,0
7,0
1,0
1,0
2,0
3,0
9,0
1,0
7,0
1,0
1,0
2,0
3,0
51,6
96,9
35,2
UTBILDNINGSNÄMND
Medel till förfogande
Ombyggnad kök
Ombyggnad utemiljöer
3,0
4,0
1,0
2,0
3,0
1,5
3,0
2,0
SUMMA UTBILDNINGSNÄMND
7,0
6,0
6,5
1,0
4,0
1,0
8,0
4,0
4,0
9,0
91,7
252,9
97,2
Mkr
Affärsverk samhet
Medel till förfogande (VA)
Utbyggnad dagvatten Näset
Ombyggnad pumpstationer
Serviser
Utbyte vattenledningar
Utbyte spillvattenledningar
Ombyggnad Lilla Hammar återvinningscentral
SUMMA NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
OMSORGSNÄMND
Medel till förfogande
Inventarier till utbyggnad av Kronodalsgården
Inventarier till utbyggnad av S:t Knut
3,0
SUMMA OMSORGSNÄMND
TOTALA NETTOINVESTERINGAR
60
Ordförklaringar
Eget kapital
Skillnaden mellan kommunens tillgångar och
skulder.
Anläggningslån
Lån som upptas för att finansiera investeringar.
Extraordinära poster
Poster som ligger utanför den normala verksamheten, är av väsentlig storlek och ej årligt
återkommande.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda att innehas längre tid än ett år.
Avgiftsfinansieringsgrad
Avgifter i procent av verksamhetens bruttokostnader.
Kassaflödesbudget
Visar hur kommunen får in pengar och hur de
avser att användas under budgetåret och planåren.
Här behandlas ut- och inbetalningar, till skillnad
från resultatbudgeten som innehåller kostnader
och intäkter. Skillnaden mellan tillförda och
använda medel ger förändringen av likvida
medel.
Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar.
Balansbudget
Visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital
kommunen har för budgetåret och planåren. Man
kan också säga att den visar hur kapitalet använts
(tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder
och eget kapital).
Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader.
Inkomst
En extern ekonomisk händelse som ökar kommunens finansiella resurser.
Balanskrav
Enligt Kommunallagen skall budgeten i normalfallet upprättas så att intäkterna exklusive
realisationsvinster överstiger kostnaderna. Vid
synnerliga skäl kan budget i obalans upprättas.
Större omstruktureringskostnader och stark
finansiell ställning nämns i lagens förarbeten som
exempel på synnerliga skäl. Om kostnaderna för
visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det
negativa resultatet regleras och det redovisade
egna kapitalet enligt balansräkningen återställas
under de närmaste tre åren.
Intern ränta
Kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det
kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet.
Intäkt
En inkomst som är periodiserad.
Investeringsbudget
Visar kommunens investeringsutgifter för
budgetåret och planåren. Investeringar kan göras i
fastigheter, anläggningar inventarier.
Bokslut
Avslutande av samtliga konton i bokföringen.
Kapitalkostnad
De interna kostnader i form av avskrivning och
intern ränta som påförs de förvaltningar som
nyttjar anläggningstillgångar i sin verksamhet.
Delårsrapport
Redovisning/bokslut upprättas per 31 augusti för
verksamheten från räkenskapsårets början.
Kortfristiga skulder
Skulder som förfaller inom ett år från bokslutsdagen.
Driftbudget
Visar nettokostnaderna för kommunens verksamheter och balansräkningsenheter för budgetåret
och planåren.
Kostnad
En utgift som är periodiserad.
61
Likviditet
Visar betalningsberedskapen på kort sikt.
Resultatbudget
Visar det finansiella resultat för budgetåret och
planåren samt hur resultatet har uppkommit.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller mer än ett år efter
bokslutsdagen.
Resultatutjämningsreserv (RUR)
Från och med den 1 januari 2013 finns det i
kommunallagen en möjlighet att under vissa
betingelser reservera delar av ett positivt resultat i
en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv
kan sedan användas för att utjämna intäkter över
en konjunkturcykel, och därigenom möta
konjunkturvariationer.
Nettokostnad
Skillnaden mellan kostnader och intäkter.
Omsättningstillgångar
Tillgångar avsedda att innehas kortare tid än ett
år.
Utgift
En extern ekonomisk händelse som minskar kommunens finansiella resurser.
Personalomkostnad
Omkostnader för personal (arbetsgivaravgifter,
kompletteringspension och löneskatt).
62