Transcript Stödprojektbroschyr 2011.indd - Delegationen för hållbara städer

Hållbara
stadsbyggnadsprojekt
Projekt som fått ekonomiskt stöd
från Delegationen för hållbara städer
Statligt stöd till utveckling
av hållbara städer
Delegationen för hållbara städer har regeringens uppdrag att
hantera och besluta om ett ekonomiskt stöd till utveckling av
hållbara städer.
Stödet ska stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som
bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och är goda
exempel på stadsbyggnadsåtgärder med integrerad stads­
planering och tillämpad miljöteknik. Projekten ska visa poten­
2
tialen i utvecklingen av hållbara städer, vara demonstrations­
objekt och underlätta spridning och export av miljöteknik
och kunnande. Viktiga utgångspunkter är också att främja
attraktiva lösningar för de människor som ska bo och vistas i
den miljö som ska byggas eller byggas om, liksom innovativa
lösningar och nytänkande.
Projekt som beviljats stöd
under åren 2009–2011
S
tödet uppgick till sammanlagt 340
miljoner kronor för åren 2009–2010
och var huvudsakligen avsett för
investeringsprojekt som avser ny- eller ombyggnad inom en stadsdel eller ett bostadsområde. En mindre del av stödet kunde
lämnas till planeringsprojekt, exempelvis
förstudier, programskrivning, sektors­
övergripande planering och informations­
insatser.
Under år 2011 och 2012 kan Delegationen besluta om ekonomiskt stöd upp
till cirka 19 miljoner kronor per år. Stöd
kan under denna period lämnas till enbart
planeringsprojekt. Upp till 30 procent av
merkostnaderna i ett projekt kan ges stöd.
För mer information om det ekonomiska
stödet, se www.hallbarastader.gov.se.
Delegationen har delat ut stöd till nio
investeringsprojekt och 55 planerings­
projekt. På följande sidor beskrivs i korthet
de projekt som hittills har beviljats stöd.
= Investeringsprojekt, 9 st
= Planeringsprojekt, 55 st
3
Illustration: Wingårdh Arkitektkontor AB
Nya skyltfönster mot omvärlden
som går steget längre
Sverige är ledande inom hållbar stadsplanering och en internationell förebild. Genom att
stimulera nya demonstrationsobjekt stärks denna roll, samtidigt som fler hållbarhets­
aspekter tydliggörs. Ett sådant exempel är samverkan i såväl planerings- som genom­
förandeprocessen med berörda aktörer – kommun, näringsliv, boende – och som tillför
projekten ytterligare kvalitéer. Projekten exponerar också hur de tekniska systemen
kopplas samman. Genom att hantera energi, avfall, vatten och avlopp samordnat uppnås
stora synergier.
Visionsbild av Husvärdens nya kontorshus
på Krokslätts Fabriker Söder, Mölndal.
4
5
Kontakt:
Umeå kommun, Albert Edman
[email protected]
www.umea.se/hallbaraalidhem, www.bostaden.umea.se/hallbara-alidhem
Exempel på hur energiproduktionen
kan integreras i arkitekturen. De
platta taken på Ålidhems byggnader
byggs om till sadeltak som förses
med solceller.
I stadsdelen Ålidhem i Umeå ska det vara lätt och roligt att vara miljövänlig. Nu sker
omvandlingen till en hållbar stadsdel, med egna vindkraftverk, solceller och innovativa
isoleringsmetoder.
J
ulen 2008 brann ett helt bostadskvarter ner i
Ålidhem. Då föddes idén att bygga Norrlands
största lågenergiprojekt och samtidigt börja uppgradera stadsdelens övriga fastigheter byggda under
miljonprogrammet och skapa trivsammare och
tryggare utemiljöer. Satsningen omfattar drygt 500
lägenheter, varav 140 är nya lågenergilägenheter.
Foto: Filip Hammarberg/Glad reklam
INVESTERINGSPROJEKT 2009
Ålidhem – den hållbara
stadsdelen i kallt klimat
De fysiska investeringarna i Ålidhem föregås av
dialog med boende i området och andra intressenter. Under ”Ålidhemskampanjen” fick de boende
tycka till och komma med förslag om utvecklingen
av sin närmiljö.
6
Fjärrvärme driver disk- och tvättmaskiner
Ålidhem och Umeå ligger i en region med kallt
klimat, men där fjärrvärmen är väl utbyggd och
till 99 procent fossilbränslefri. I projektet ska den
totala energianvändningen minska samtidigt som
fjärrvärmen används på nya sätt. För att minska
hushållselen ska till exempel nya disk- och tvättmaskiner installeras – maskiner som inte värmer
upp vattnet med hjälp av el, utan som är uppkopplade mot fjärrvärmesystemet. Husen förses
med ny ventilation med värmeåtervinning och
energisnåla LED-lampor.
Nya sätt att engagera de boende
Projektet ska bidra till att underlätta för
de boende att bli mer miljömedvetna. Bland annat
ska apparatur för individuell mätning och debitering av el och varm- och kallvatten installeras i
lägenheterna. För att förenkla återvinningen byts
de gamla soprummen ut mot moderna och funktionella miljöhus.
Ålidhemsbornas delaktighet och engagemang är
en viktig del i den kommande förändringen. Vid
de traditionella samråd som tidigare genomförts
har intresset från de boende varit litet och nu
prövas nya sätt att kommunicera. Det kommunala
bostadsbolaget AB Bostaden i Umeå har exempelvis arrangerat hållbarhets- och trygghetsvandringar
med de boende. Dialog har också genomförts med
gott resultat i samverkan med studenter från Umeå
universitet och Skuggteatern i Ålidhem.
För att skapa engagemang om vad fritidsgården
på Ålidhem skulle användas till valdes en ny metod.
Ett stort plakat med texten ”Hallå Ålidhem, vad
vill ni göra med den här byggnaden?” placerades utvändigt på byggnaden. Där uppmanades de boende
att betygsätta idéer och komma med egna förslag.
Metoden föll väl ut. Mer än 200 besökare var med
och tyckte till. Resultatet blev som majoriteten ville
– Ålidhem har nu fått ett eget kulturhus.
I den inglasade vinterträdgården, som värms med returvärme från fjärrvärmenätet, får de boende en ny
mötesplats. Eftersom trädgården är uppvärmd året om skapas nya möjligheter till rekreation.
Ålidhem från närliggande stadsdelar och utgör
en barriär. Tung trafik förflyttas nu till vägar
som är bättre anpassade. Omvandlingen till
stadsgata minskar barriäreffekten och möjliggör
plats för nya former av boende och verksamheter, gång och cykel – och framförallt människor.
Projektet i korthet
• Omvandling av miljonprogramsområde
• Skyltfönster för byggande och energiåtgärder i
kallt klimat
• Halverad energianvändning
• Lokalt producerad energi
•Medborgardialoger
• Genomfartsled blir stadsgata
• Inglasad vinterträdgård ny mötesplats
Foto: Nils Pejryd
Några av de förbättringar som planeras för Ålidhem:
Halverad energianvändning. Med hjälp av
bland annat innovativa isolerings- och tätningsmetoder ska energianvändningen halveras. För
att bevara de ursprungliga tegelfasaderna testas
invändig isolering i projektet.
Lokalt producerad energi. De platta taken
på Ålidhems byggnader byggs om till svagt
lutande tak med integrerade solceller. Detta
görs dock med försiktighet – taken är också en
viktig del av områdets ursprungliga arkitektur.
Målet är att betraktarens upplevelse av de karaktäristiska platta taken ska bevaras från marknivå. Området ska också förses med energi från
två vindkraftverk som uppförs i anslutning till
stadsdelen.
Ny mötesplats för boende. En inglasad vinterträdgård ska byggas och temperaturen inne i
glasbyggnaden hålls behaglig genom att ta tillvara kvarvarande fjärrvärme från bostäderna.
Här skapas en ny gemensam mötesplats för
de boende i området och nya möjligheter till
rekreation – året runt.
Omvandling av genomfartsled till stadsgata.
Den tungt trafikerade Studentvägen avgränsar
Illustrationer: Johan Fjellström och David Kemmler
En plats för att testa nya lösningar
Området ska visas upp som demonstrationsobjekt
i samband med att Umeå är Europas kultur-
huvudstad år 2014. Ambitionen är också att
Ålidhem ska ha en viktig roll i stadens fortsatta
utveckling. Genom samarbete med flera av Umeås
högskolor – till exempel Designhögskolan, Tekniska högskolan, Konsthögskolan och Arkitekthögskolan – blir stadsdelen en testplats för nya projekt
som syftar till hållbar stadsutveckling.
7
Kontakt:
Stockholms stad, Lisa Enarsson
[email protected]
www.stockholm.se/hallbarajarva
Hållbara Järva är en del av Stockholms stads satsning på miljöprofilering av stadens
miljonprogramsområden. Järva i nordvästra Stockholm ska bli ett område med minimal
miljöpåverkan. Med innovativ teknik och medverkan från de boende ska projektet skapa
en positiv social, ekologisk och ekonomisk utveckling i stadsdelarna i Järva.
E
n tredjedel av byggnadsbeståndet i Sverige
består av bostäder från miljonprogrammet.
Många av husen från denna tid är slitna och
i stort behov av renovering. Energianvändningen
behöver halveras för att klara dagens krav på minskade koldioxidutsläpp. Hållbara Järvas målsättning
är att bli en nationell och internationell förebild för
hållbar upprustning av miljonprogramsområden.
Olika metoder för energieffektiv renovering
prövas
I samband med att husen i Järva rustas ska energianvändningen mer än halveras till 88 kWh/m2 och
år, vilket kan jämföras med de nationella kraven vid
nybyggnad om högst 110 kWh/m2 och år.
Tre av de vanligaste hustyperna ska renoveras:
11–12 vånings skivhus i Akalla och Husby, 5–6 vånings loftgångshus i Husby och trevånings lamellhus
i Rinkeby. Två olika metoder prövas – traditionell
renovering på plats och förtillverkade fasadelement.
De två metoderna jämförs och utvärderas ur miljömässig, ekonomisk och kulturhistorisk synvinkel.
8
Från pilot till verklighet
Under 2011 färdigställdes det första huset och ytterligare två hus har börjat byggas om. Teknikupphandling pågår och avsikten är att använda de bästa
koncepten vid kommande renoveringar. Eftersom
det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäders
hela bostadsbestånd, varav 5 200 lägenheter i Järva,
ska renoveras före år 2020, kommer de metoder
som visar sig vara mest effektiva att få en stor användning direkt.
Över 200 miljoner européer bor i hus byggda
på 1960- och 70-talet, hus som liknar det svenska
miljonprogrammet. Metoden kommer att kunna
återupprepas i miljontals hus i Europa.
Förnybar energi
Solceller och solpaneler byggs på fasader och tak
på husen i Akalla och Rinkeby. För att förstärka den
lokala elproduktionen och täcka Svenska Bostäders
behov av fastighetsel i området planeras också ett
vindkraftverk (2MW) i Järva.
Foton sid 8–9: Anette Riedel och Cecilia Malmgren
INVESTERINGSPROJEKT 2009
Hållbara Järva
– från pilot till verklighet
Loftgångshus, skivhus och lamellhus är de vanligast
förekommande hustyperna i Järva. I projektet Hållbara Järva ska två olika metoder för energieffektivisering testas på dessa hustyper.
Hållbara transporter
Stockholms politiker, tjänstemän och medborgare
har tillsammans utvärderat det nuvarande cykelvägnätet i området. Analysen ligger till grund för Järvas
nya cykelplan. En åtgärd för att förbättra kopplingen mellan Järvas norra och södra delar är att höja
standarden på befintliga vägar över Järva­fältet och
anlägga nya cykelvägar med energieffektiv LEDbelysning.
En mängd insatser görs för att fler ska börja
cykla, bland annat med hjälp av lånecyklar. Varje
år arrangeras en aktivitetsvecka med cykelskola för
vuxna, cykelkörkort för barn och cykelmekarkurser.
För att underlätta ytterligare för ett hållbart resande
ska en bilpool etableras i Järva.
Information och delaktighet
Satsningar på tekniska lösningar för att underlätta
en hållbar livsstil räcker inte. För att nå målen genomförs även omfattande satsningar på information
och delaktighet:
• Boende lämnar synpunkter genom ”Järvadialogen” och deltar i beslut om renoveringen
Bovärdar och miljöambassadörer som bor i
området utbildas för att sprida information och
råd till varje enskilt hushåll om en mer hållbar
livsstil
Föreningar, skolor och förskolor erbjuds miljöutbildningar
Varmvattenanvändningen i området är dubbelt
så hög som normalt. Det beror delvis på att det i
genomsnitt bor fler människor i varje lägenhet i
Järva än i andra områden. Tekniska åtgärder och
informationsinsatser beräknas ändå medföra att
varmvattenanvändningen minskar avsevärt.
Kulturhistoriska insatser
Stockholms stadsmuseum genomför åtgärder i
projektet som syftar till att öka kunskapen om och
stoltheten över att bo i Järva. Bland annat har en
lägenhet i Tensta inretts tidstypiskt och finns nu
öppen för besök. En kulturhistorisk vandringsled –
Tidens väg – med informationstavlor som belyser
historia och nutid har också etablerats på det
angränsande kulturreservatet på Järvafältet.
En lärarhandledning har tagits fram för att
underlätta för skolor och förskolor att komma ut i
grönområdet.
Uppföljning och utvärdering
Kungliga Tekniska Högskolan följer projektet
genom hela perioden för en teknisk, ekonomisk och
beteendevetenskaplig utvärdering. En handbok som
beskriver resultatet av de olika byggmetoderna och
övriga åtgärder i projektet tas fram för att hjälpa
andra att använda sig av resultaten.
Projektet i korthet
• Omvandling av miljonprogramsområde
• Metodutveckling för energieffektiv renovering
• Förnybar energi
• Lösningar som kan överföras
• Cykelfrämjande insatser
• Ökad delaktighet
• Miljöutbildningar
9
Kontakt:
Malmö stad, Annika Kruuse
[email protected]
www.malmo.se/medborgare/stadsplanering--trafik/byggprojekt/vastra-Hamnen/fullriggaren.html
V
Malmö fortsätter satsningarna på hållbar stadsutveckling i stadsdelen Västra hamnen.
I projektet Fullriggaren byggs Sveriges största område med energieffektiva byggnader.
Genom ett nära samarbete med byggherrarna kan långtgående hållbarhetslösningar
förverkligas.
ästra hamnen har blivit Malmös symbol
för arbete med hållbar stadsutveckling.
Utbyggnaden i området startade med den
europeiska bostadsmässan Bo01, som hölls sommaren 2001, då omvandlingen av den kustnära
industrimarken till tät stadsbebyggelse visades
upp för allmänheten. Då var det Sveriges första
stadsdel med ett klimatneutralt energisystem, som
försörjs till 100 procent med lokalt producerad
energi från förnybara källor som sol, vind och
vatten. Efter detta uppmärksammade demonstrationsobjekt följde Flagghusen där hållbarhet skulle
vara ”mainstream”.
Nu utvecklas hållbarhetsidéerna vidare i det
tredje projektet i Västra hamnen, Fullriggaren.
I Fullriggaren byggs den blandade staden med
bostäder, kontor, förskola, boende för funktionshindrade och parkeringshus. Av de 630 lägenheterna
kommer cirka 75 procent att bli hyresrätter. Byggnationen påbörjades under sommaren 2010 och
området beräknas vara färdigbyggt i slutet av 2012.
Foto: Tor Fossum Malmö stad
INVESTERINGSPROJEKT 2009
Hållbar stadsutveckling i Västra hamnen i Malmö
Flygbild över Västra hamnen och Bo01 i Malmö.
10
Byggherredialog och samverkan för hållbarhet
För att ta ytterligare steg mot en hållbar stadsdel
har Malmö stad och de tolv byggherrar som uppför Fullriggaren under två års tid förberett byggstarten och samarbetat för att få en gemensam
kunskapsbas och gemensamma referenser. Frågor
som energieffektivitet, fuktsäkert byggande, venti-
Bara lågenergi- och passivhus
Fullriggaren blir Sveriges största samling energi­
effektiva byggnader. En tredjedel uppnår passivhusstandard, övriga uppnår lågenergistandard,
vilket är 40 procent bättre än de nationella energi­
kraven. Kontorsfastigheterna kommer att klassas
enligt Green Building, det vill säga 25 procent
bättre än normen. Belysningsstyrning och individuell mätning av elanvändning, värme och varmvatten kommer också att minska energi­behovet i
området.
Förnybar energi från avfall, sol och vind
Området blir även Sveriges största där man samlar
organiskt avfall genom avfallskvarnar, separata
ledningsnät och uppsamlingstankar för biogasproduktion. Det organiska avfallet beräknas leda
till produktion av cirka 270 MWh biogas årligen,
motsvarande 70 500 liter bensin. Förnybar energi
produceras dessutom genom solfångare som kopplas till fjärrvärmenätet och genom en solcellsfasad
och urbana vindkraftverk på parkeringshuset.
Bilpool för alla och gröna väggar
Området blir det första i Sverige där alla boende
får tillgång till bilpool från start. Detta sker genom
att byggherrarna garanterar medlemskapet de
första fem åren. Upplägget förväntas leda till lägre
bilinnehav och parkeringsbehov och att ändrade
vanor därmed grundläggs.
Fullriggaren kommer också att visa upp innovativa gröna lösningar. Flera byggnader i området förses
med gröna väggar. På parkeringshuset installeras en
stor grön vägg på 490 m². För att minska andelen
hårdgjorda ytor får området i övrigt cirka 14 500
m² gröna tak.
Foto: Urbana Villor
lation, grönska i staden, öppen dagvattenhantering,
bilpool och upplåtelseformer har varit i fokus.
Flygbild över Fullriggaren hösten 2011.
Rosengårdsstråket – ett gång- och cykelstråk
mellan miljonprogramsområdet Rosengård och
Västra hamnen binder samman stadsdelarna både
geografiskt och sociokulturellt.
Foto: Tor Fossum Malmö stad
Illustration: David Wiberg
Projektet i korthet
• Sveriges största samling passiv- och lågenergihus
• Nära samarbete med byggherrar i tidigt skede
av planeringsprocessen
• Storskalig separat insamling av organiskt avfall
för biogasproduktion
• Växtodling på väggar och tak
• Medlemskap i bilpool för alla boende
11
Kontakt:
Örebrobostäder AB, Cecilia Svedin
[email protected]
www.obo.se/sv/bostader/vara-stadsdelar/bo-pa-vaster/vivalla/
Örebrobostäder genomför ett förnyelsearbete med helhetsperspektiv i miljonprograms­
området Vivalla i Örebro. Pilotprojektet Mitt gröna kvarter med 123 lägenheter i ett- och
tvåplanshus tar sig an flera hållbarhetsutmaningar. Åtgärder genomförs inom skilda om­
råden – energianvändning och klimatpåverkan, delaktighet och livsstilar, integration och
sysselsättning, bevarande av kulturmiljö och konstnärsmedverkan. De lyckade åtgärderna i
pilotprojektet kan komma att tillämpas i hela stadsdelen med totalt 2 400 lägenheter.
Projektmålen med några nyckelord
Mitt. De boende ska få en stark samhörighetsoch hemmakänsla. Stoltheten, tryggheten och
trivseln i kvarteret ska öka och de boende ska även
få större förståelse och kunskap om hur de själva
kan påverka sin omgivning. Delaktighet ska bidra
till tillhörighet och ansvar.
Gröna. De gröna värdena i kvarteret ska förstärkas
på ett konkret och synligt sätt. Energianvändningen
i kvarteret ska mer än halveras. Överskottsvärme
ska återanvändas i ett lokalt värmesystem och förnybar energi produceras. Ny gatustruktur och nya
cykelvägar ska bidra till minskad bilanvändning och
underlätta för miljöanpassade transportalternativ.
Grönområdenas kvalitet ska förbättras för att skapa
bättre möjligheter till rekreation, lek och rörelse
och göra området mer trivsamt för hyresgästerna.
Kvarter. Kvarterets identitet ska stärkas genom
tekniska, konstnärliga och pedagogiska insatser.
12
Strukturen ska likna stadens uppbyggnad och
stärka stadsdelens kontakt med staden. Skillnaderna mellan det privata och det offentliga rummet
förtydligas. Möjligheter till sociala kontakter mellan
grannar förbättras.
Minskad energianvändning och klimatpåverkan
I kvarterets byggnader genomförs en rad
åtgärder för att hushålla med energi och öka
an­delen förnybar energi. Väggar och tak tilläggsisoleras, dörrar och fönster byts och tvättstugorna
energi­effektiviseras. Solceller installeras för elproduktion och solfångare för värmeproduktion, men
även möjligheten att installera vindturbiner ska
utredas. Ett styr- och övervakningssystem installeras
för de energirelaterade funktionerna i husen.
Delaktighet och livsstilar
De boendes delaktighet är central i detta projekt.
Genom nya metoder och arbetssätt vill man öka
förutsättningarna för att delta i en ombyggna-
Collage och foto: Kicki Hendahl
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Mitt gröna kvarter i Örebro
tionsprocess. Dels handlar det om möjligheten att
framföra sina synpunkter men också om att bli delaktig på ett mer konkret plan genom att på olika sätt
aktivt delta i projektet. Exempel på innovativa och
lite ovanliga metoder är en kulturhistorisk utställning
och workshops ledda av en konstnär. Hyresgästerna
ska också ges möjlighet att påverka och minska sin
egen miljöpåverkan. Bland annat genom att införa
individuell mätning och skapa ett sätt att visualisera vattenförbrukningen. I ett mobilt ”miljöhus” i
området kan möten hållas och olika tekniklösningar
visas upp.
Integration och sysselsättning
Genom ett program för ”boendebyggande” kommer
arbetslösa i kvarteret och stadsdelen att engageras
i projektet i form av praktik och utbildning och på
sikt kommer de förhoppningsvis även få anställning.
Genom ett unikt samarbete med Arbetsförmedlingen, kommunen och privata entreprenörer skapas
nya arbetsmetoder för att utnyttja kraften i ett
Informationspelare används för att sprida kunskap.
Foto: Anna-Carin Magnusson
Foto: Örebrobostäder
ombyggnadsarbete för att minska arbetslösheten.
Genom att praktiskt få vara med och bygga om sitt
eget kvarter ökar man också känslan av delaktighet.
Projektet i korthet
• Omvandling av miljonprogramsområde
• Stärkt kvartersidentitet
• Halverad energianvändning
• Produktion av förnybar energi
• Ny gatustruktur för minskat bilåkande
• Boendebyggande och samarbete med arbetsförmedlingen
• Hänsyn till kulturhistoriska värden
• Livsstilspåverkan genom brett deltagande av
boende och olika aktörer
Foto: Magnus Wahman
Spridning av projektresultat
Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar
Örebrobostäder ett pilotprojekt för sitt förnyelsearbete. Erfarenheter från pilotprojektet kommer
att spridas inom Örebrobostäders egna fastighetsbestånd. Samarbete med stiftelsen Cesam Örebro
Universitet ger goda förutsättningar för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning.
13
Kontakt:
Lunds kommun, Matz Hagberg
[email protected]
www.lund.se/Bygga--bo/Stadsbyggnadsprojekt/Brunnshog/
Hållbarhetshus
Attraktiva GC stråk
Spårväg
Nybyggnation i
Brunnshög
Förtätning och blandstad i
Campusmiljö
Historiska miljöer
Stadsnära grönområde
Illustration: Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter AB
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Klimatneutrala
forskningsanläggningar
Hållbart stråk i Lund
Längs ett fyra km långt stråk som sträcker sig från centrala Lund till Brunnshög i stadens ytterkant ska ett område för forskning, högtekno­
logi, entreprenörssatsningar och bostäder växa fram. Ambitionen är att göra stråket till ett av Sveriges mest intressanta arbetsområden och
stärka de urbana kvalitéerna. I stråket arbetar idag cirka 25 000 människor. På sikt uppskattas antalet arbetsplatser nära fördubblas.
Stråket ska även inrymma högkvalitativa bostäder och kommer att bindas samman av en stadsintegrerad spårväg liksom gång- och cykelnät.
14
Förnyelse i historiska miljöer
I Lundagård i stadens kärna genomför Statens fastig­-­
hetsverk en rad åtgärder för att energieffektivisera
universitetsbyggnader och tillföra förnybar energi,
bland annat via solceller. Byggnaderna är statliga
byggnadsminnen och har stora kulturhistoriska
värden, vilket gör att det krävs extra omsorg.
Stadsintegrerad spårväg, gång- och cykelstråk
Längs hela stråket utvecklar Lunds kommun ett
demonstrationsstråk för miljöanpassade transporter
i staden. En spårväg integreras i bebyggelsen, liksom
prioriterade stråk för att underlätta för gående och
cyklister. Åtgärden blir del i en större satsning och
bidrar till att förstärka det sammanhållande spårvägs- och cykelvägnätet i kommunen.
Förtätning i campusmiljö
De befintliga byggnaderna på universitetsområdet
utvecklas och energieffektiviseras. Andelen köpt
energi kommer därigenom att minskas. Området
förtätas och kompletteras med olika hustyper.
Bland annat planeras ett experimentellt projekt för
hållbart kompaktboende för studenter.
Stadsnära grönområde – Greenfront
Längst ut i stråket planeras en omfattande klimatplantering som på samma gång är ett ”världsarboretum” med träd från olika delar av världen. I området
uppförs gröna väggar och plats skapas för odling.
Ideon Gateway får
Sveriges största fasadintegrerade solcells­
anläggning.
Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer
Ett hållbarhetshus ska byggas vid en av hållplatserna längs stråket. Här ska tekniska lösningar för
energi och mobilitet visas upp och informationsprojekt som rör klimatpåverkande aktiviteter som
matinköp och fritid genomföras. I hållbarhetshuset
byggs även en prototyp av stråket i full skala i
datormiljö. I modellen kan planerare, arkitekter,
ingenjörer, forskare och andra intresserade vandra
runt och arbeta med utvecklingen av stråket.
Projektet i korthet
• Stråk med förtätnings-, nybyggnadsoch ombyggnadsåtgärder
• Samverkan mellan många aktörer
• Satsning på spårväg, cykel och gång längs stråket
• Energieffektivisering av kulturhistoriska
byggnader
• Klimatplanering av träd
•Stadsodling
lIlustration: Mats White Arkitekter AB
A
rbetet med att utveckla en hållbar blandstadsdel genomförs i samarbete mellan
Lunds kommun, Lunds universitet, Statens
fastighetsverk och Akademiska Hus. Längs stråket
genomför aktörerna ett stort antal förtätnings-,
nybyggnads- och ombyggnadsprojekt med fokus
på energieffektivisering, hållbar mobilitet, livsstilspåverkan och stadsgrönska.
Akademiska Hus miljöklassar Matteannexet i Lund.
15
Kontakt:
Malmö stad, Lena Eriksson
[email protected]
www.malmo.se/hallbararosengard
Projektet Hållbara Rosengård är en del i Malmös arbete med att bryta miljonprogrammets
funktionssegregering och låta blandade, levande och hållbara stadsdelar växa fram. Syftet
är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik
som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet. Många av
åtgärderna finns inom klimatområdet, men åtgärderna ska också bidra till ökad social och
ekonomisk integration.
Stämningsbild från evenemanget Stadens ljus Rosengård.
Foto: Moa Björnson
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Hållbara Rosengård i Malmö
16
M
almö stad vill skapa en dynamisk innovationsmiljö, där kommun och näringsliv
samverkar. En miljö som gynnar tillväxt
av befintliga företag och lockar till etablering av
spjutspetsföretag.
Ett gång- och cykelstråk som bryter segregering
Samtidigt med satsningarna i Rosengård i stadens
östra delar växer det nya området Fullriggaren fram
i västra delarna av staden. Satsningen inleds med ett
gång- och cykelstråk, Rosengårdsstråket. Avsikten är
att bryta miljonprogrammets funktionssegregering
och att låta hållbara, blandade och levande stadsdelar växa fram. Detta innebär ett helt nytt sätt att
se på vad ett stråk ska vara och användas till. Nya
mötesplatser och aktivitetsytor ska tillsammans
med innovativ energisnål belysning leda till ökad
trygghet och användning av stråket, både för gående
och för cyklister. Åtgärden sker i nära samverkan
med boende, affärsinnehavare och föreningar.
Exempel på insatser i projektet
• Energiåtgärder med systemperspektiv. Lokalt
producerad solvärme där överskott överförs till
fjärrvärmenätet. Solel används i likströmsapplikationer direkt i fastigheter. Organiskt avfall samlas
in och används till biogasproduktion. Fjärrvärme­
drivna tvättmaskiner. Minskat totalt effektbehov
för att minska systemets sårbarhet.
• Renewable Rosengård. Förnybar energiförsörjning genom lokal vindkraft där nya ägandeformer
– samfällighetsägande – utvecklas. Ökad
medvetenhet och delaktighet blir drivkraft för
effektiv energihushållning. Gestaltning av stadsnära vindkraftverk.
Foto: Malmö stad
Härifrån ska Rosengårds station sträcka sig.
Projektet i korthet
• Omvandling av miljonprogramsområde
• Lösningar som kan överföras
• Andelssamfällighet för vindkraftspark
• Energieffektivisering av bostäder och offentliga
fastigheter
• Förbättrad kollektivtrafik
• Klimatsmart mat genom odling
• Delaktighet från boende och verksamma
Illustration: Malmö stad
Mångfald. Samverkan mellan stadens förvaltningar och delaktighet för boende och verksamma
är grundläggande förutsättningar för ett lyckat
resultat. I genomförandet av projektet Hållbara
Rosengård samverkar bland andra stadsdelsförvaltningen, fem tekniska förvaltningar, ett energibolag,
ett kommunalt bolag, en bostadsrättsförening
och föreningslivet i stadsdelen. Särskilda åtgärder
inriktas mot att öka delaktigheten för boende och
verksamma i stadsdelen. På Rosengård talas över
100 olika språk, vilket medför behov av särskilda
insatser.
Exempel på stadsodling. Yallatrappan på Rosengård.
Blivande Bokaltorget vid Rosengårdsstråket.
Foto: Malmö Stad
Nyckelord för Hållbara Rosengård
Helhet. De fysiska miljöinvesteringarna är driv­
kraften i projektet, men genererar även ekonomisk och social utveckling. Arbetstillfällen skapas,
boende­karriär underlättas, driftkostnader sänks,
attraktiviteten och tryggheten ökar, mediebilden
vänds och självbilden och stoltheten stärks.
Överförbarhet. Många städer i Sverige och Europa står inför liknande utmaningar och målet är
att hitta lösningar som är ekonomiskt gångbara så
att de kan användas i större skala. Erfarenheterna
från bostadsrättsföreningen Hilda kan spridas till
bostadsrättsföreningar i Sverige. Miljöteknik är ett
profilområde i Malmö stads näringslivspolitiska
strategi och åtgärderna i Hållbara Rosengård används som demonstrationsexempel för miljöteknik.
Foto: Moa Björnson
• Hållbara Hilda. En ekologisk totalrenovering av
767 lägenheter i HSB:s bostadsrättsförening Hilda.
• KlimatSMART Matcentrum. Utveckling av
stadsodlingskoncept som mötesplatser och grund
för ekologiskt tänkande. Pedagogisk verksamhet
riktad till kökspersonal, pedagoger och barn.
•Hållbara resor. Ett huvudstråk för kollektivtrafik
stärks genom etablering av ny järnvägsstation och
förberedelser för spårbunden trafik.
• Värner Rydénskolan. Skolan renoveras med fokus
på energieffektivisering och miljöpedagogik.
• Rosengårds ishall. Åtgärder i stadsdelens ishall
som rör energieffektivisering, vattenanvändning
och utemiljön.
• Cleantech. Näringslivsdialog om systemlösningar och miljöteknikval. Staden och stadsdelen
används som demonstrationsyta för att testa ny
miljöteknik.
Arrangemanget Vårdag vid Rosengårdsstråket.
17
Kontakt:
Göteborgs stad, Erica Bengtsson
[email protected]
www.kvillebacken.se
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Innovativa Kvillebäcken i Göteborg
I Centrala Älvstaden i Göteborg ska ett tidigare hamn-, terminal- och industriområde bebyggas med
bostäder och arbetsplatser. Kvillebäcken är den första etappen och byggs under perioden 2011–2018.
Här byggs 1 600 lägenheter och 24 000 kvadratmeter verksamhetsyta. Göteborgs stad utvecklar
området tillsammans med ett konsortium av byggherrar.
S
tadsdelen blir först att realisera Göteborgs
stads program för miljöanpassat byggande
och samtliga byggnader i stadsdelen
miljöcertifieras. Kvillebäcken ska bli ett skylt­
fönster för spjutspetsteknologi och smarta
lösningar för energi, avfall, transporter och vatten.
Samverkan med högt ställda mål
Det kommunägda bolaget Älvstranden Utveckling
AB och sex andra bolag har bildat ett konsortium.
Genom det så kallade Kvillebäcksfördraget har
bolagen avtalat om att gemensamt bygga ett resurssnålt och kretsloppsanpassat område där energianvändningen minimeras.
I planeringsprocessen har Göteborgs stad tillämpat ”planlöst remissförfarande”, vilket innebär nära
samverkan mellan stadens förvaltningar i ett tidigt
skede innan planen arbetats fram.
Nergånget område blir attraktivt och levande
Kvillebäcken byggs i ett centralt läge nära
18
Göteborgs stadskärna, handel och kollektivtrafik.
Området är idag nedgånget och med omfattande markföroreningar. Målet är att skapa en
attraktiv och levande stadsmiljö med stor variation i gestaltning och utformning. Hushöjderna
varierar från fyra till 16 våningar. Kvarteren
delas mellan byggherrar och det planeras för en
blandning av olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar.
Här ska skapas en levande stadsdel som främjar
möten mellan människor. Ett exempel är Kvillebäckens kvartersodling som under tiden stadsdelen
byggs fungerar som en grön mötesplats för odling
och samverkan. Privatpersoner och restauranger
hyr odlingslotter för att odla grönsaker, örter och
gemenskap. Projektet är ett samarbete mellan
byggherrarna i Kvillebäcken, Göteborgs stad och
föreningen Stadsjord.
Området ska lätt kunna nås med cykel-, spårvagns-,
buss- och färjetrafik över älven.
Integrerade och innovativa tekniska
system visas upp
När en helt ny stadsdel byggs finns goda förutsättningar att integrera tekniska system. I Kville­bäcken
planeras för nya smarta och samordnade lösningar
för energi, avfall, transporter och vatten. Lösningarna ska vara spjutspetsteknologi och visas upp för
besökare.
Insamlingssystem för hög återvinningsgrad
av organiskt avfall
I hela området installeras ett källsorterande sopsugsystem för tidningar, restavfall och kompost. Målet är att
få en hög koncentration av biomassa för effekti­vare
produktion av biogas. Det avfall som inte kan sugas
upp, exempelvis glas och metall, samlas och hanteras i
stadsdelens gemensamma hus för återvinning.
Effektsmarta byggnader
Byggnaders förmåga att lagra energi tas tillvara och
nyttjas som energilager i fjärrvärmenätet.
Foto: Kvillebäcken
Dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet kan då
jämnas ut och andelen fossilt bränsle i fjärrvärmeproduktionen minskas. Husen får fjärrvärmedrivna
tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner.
Kravet på köpt energi i Kvillebäcken är högst
60 kWh/m2 och år.
lägenhet är 0,52 för bilar och 2,5 för cyklar.
Kollektivtrafiken till och från stadsdelen förstärks
med två biogasdrivna passagerarfartyg över Göta
Älv. Ett nytt system för effektiv bränsleförsörjning
i anslutning till skyttlarnas verksamhetsområde
förbereds.
Cykelgarderober och miljöskyttel
För att få bekväm, trygg och säker förvaring av
cyklar och därigenom öka cyklandet planeras för
så kallade cykelgarderober. Parkeringsnormen per
Energieffektiva tunga fordon
Stadsdelens avfallsfordon drivs med så kallad MDEteknik (methane diesel engines). Genom inblandning av diesel i biogasen kan dieselmotorprincipen
Foto: Hans Wretling
Illustration: Erséus Arkitekter AB
Kvartersodlingen på en rivningstomt i Kvillebäcken.
Kvillebäcken rinner igenom stadsdelens nya park.
användas. En högre energieffektivitet erhålls,
bränslet nyttjas bättre jämfört med konventionella
gasfordon och koldioxidutsläppen minskas.
Projektet i korthet
• Större stadsbyggnadsprojekt
• Lätt att nå med cykel, spårvagn och färja
• Resurssnålt och kretsloppsanpassat
• Ny miljöteknik
• Värmelagring i byggnadsstommen
• Samverkan mellan många aktörer
19
Kontakt:
Husvärden AB, Lennart Larsson
[email protected]
www.nyakrokslatt.se och www.krokslattsfabriker.se
S
Krokslätts Fabriker Söder i Mölndal ska bli en internationell förebild för hur ett K-märkt
fabriksområde kan utvecklas till en levande stadsdel som också understödjer en klimat­
smart livsstil. Ambitionen är ett ”samhälle i miniatyr” med bostäder, service och arbets­
platser med kort pendlingsavstånd till Göteborg. Den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen
om 60 000 m2 kompletteras med 250 lägenheter, kontorshus och servicefunktioner.
amtidigt som kvalitéerna i de gamla byggnaderna för textilindustri från sent 1800-tal
tas tillvara ska området präglas av flexibilitet,
klimatanpassad arkitektur, biologiska system och
smart energi- och IT-teknik.
Samtidsarkitektur i kulturhistorisk fabriksmiljö
De gamla fabriksbyggnaderna i Krokslätts Fabriker
har på senare år kompletterats med nybyggda kontorshus med samtida arkitekturspråk av hög kvalitet,
som har inspirerats av och anpassats till den kulturhistoriska miljön.
Även de nya hus som kommer att uppföras inom
ramen för projektet ska ha nutida formspråk. Genom
en ”farstu runt hela huset” får byggnaderna dubbla
klimatskal. Farstun blir en mötesplats året om – temperaturen understiger aldrig tio plusgrader. Den köpta
energin i de nya husen blir 25 kWh/m2 och år.
Visionsbild över Krokslätt sett från skogen.
20
Illustration: Wingårdh Arkitektkontor AB
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Krokslätts Fabriker Söder
– hållbar blandstadsdel i historisk miljö
Verksamhetsområde blir blandstadsdel
I området finns idag ett 80-tal företag, men inga
bostäder. Projektet blir ett exempel på hur ett verksamhetsområde kan kompletteras med bostäder och
service för att bli en blandstadsdel.
Energismarta system
Målen för energianvändningen i området är höga.
Trots att byggnadsarealen i Krokslätts Fabriker Söder
Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB
BERGHEMSGATAN
Förtätning och ombyggnad i kulturhistorisk fabriksmiljö.
ökar med 65 procent kommer mängden köpt energi
till området att minska med 10 procent.
Värmesystemen för nya och befintliga fastigheter
byggs samman och systemen integreras. Över­
skottsvärme från kontor och verksamheter värmer
upp bostäder i området. Värme och kyla lagras i
bergrum för att utjämna variationen i användningen
över dygnet och mellan årstider. Lokala vindkraft­
verk, fasadintegrerade solceller och en stirlingmotor
producerar el.
Investeringskostnaderna ska så långt som möjligt
balanseras med minskade driftskostnader.
Vatten och grönska mellan husen
För att minska översvämningsrisken i området
fördröjs dagvatten från hårdgjorda ytor och från det
närliggande naturreservatet Safjället i små­skaliga
magasin och terrassodlingar. Taken bekläs med
växter och vatten från fördröjningsmagasin används
för bevattning av gemensamma planteringar och i
privata odlingar och uterum. Utemiljön utformas så
att den uppmuntrar till rekreation och möten.
Bred samverkan mellan olika aktörer
Projektet genomförs i bred samverkan mellan olika
aktörer – näringsliv, offentlig sektor och forskning.
Metoder för brukarmedverkan kommer att arbetas
fram i samarbete med akademin.
Samarbete med forskningsaktörer, såsom Mistra
Urban Futures, Chalmers och Sveriges lantbruks­
universitet, ger tillgång till spetskompetens och
kanaler för att sprida kunskap nationellt och inter­
nationellt. Forskarna får möjlighet att prova olika
idéer i praktiken och en arena där forskningsresultat
kan nå näringslivsaktörer inom samhällsbyggnads­
sektorn.
B21:7
8 VÅNINGAR
BOSTÄDER
B21:6
7 VÅNINGAR
BOSTÄDER
B21:5
7 VÅNINGAR
BOSTÄDER
B21:4
7 VÅNINGAR
BOSTÄDER
HKP
B21:3
7 VÅNINGAR
5 VÅN. OVAN MARK
BOSTÄDER
B21:2
7 VÅNINGAR
5 VÅN. OVAN MARK
BOSTÄDER
K20
B21:1
7 VÅNINGAR
BOSTÄDER/LOKALER
K21
B21 SITUATIONSPLAN 1:1000 (A3)
GÖTEBORGSVÄGEN
2011-11-07
Utvecklingen i linje med strategi för regional
utveckling
Krokslätts Fabriker Söder ligger 600 meter från
Mölndals centrum och 12 minuter med spårvagn
från centrala Göteborg. Området är mitt i ett av de
stråk där förtätning och utveckling är önskad enligt
den strukturbild för hållbar utveckling som kom­
munerna i Göteborgsregionen har enats kring.
Projektet i korthet
• Förtätning och ombyggnad i kulturhistorisk
fabriksmiljö
• Nybyggnad av bostäder och kontor med klimat­
anpassad arkitektur
• Tekniska system integreras mellan nytt och gam­
malt och mellan olika verksamheter
• Lagring av kyla och värme i berget
• Green Building-klassning av befintliga fastigheter
• Smarta IT-tjänster
• Klimatsmart livsstil
Krokslätts Fabriker ligger 600 meter från Mölndals centrum.
21
Kontakt:
Kungälvs kommun, Evelina Sandström
[email protected]
www.kongahalla.se
Kongahälla i Kungälv ska bli en socialt, ekonomiskt och miljömässigt aktiv stadsdel som
producerar mer energi än vad som förbrukas. Den nya stadsdelen ska utvecklas fram till
2019 och kommer att innehålla 900 bostäder, verksamheter och service. 40 procent av
bostäderna blir hyresrätter och 60 procent bostadsrätter eller äganderätter.
P
Illustration: Metro arkitekter
INVESTERINGSPROJEKT 2010
Kongahälla – en aktiv stadsdel i Kungälv
22
rojektet har initierats av Kungälvs kommun och Kungälv Energi och genomförs
i samarbete med Riksbyggen, Förbo AB,
Kungälvsbostäder och KF Fastigheter. Parterna har
gemensamt utarbetat mål och konkreta ramar för
miljö- och energiaspekter för området, för stadsdelens offentliga miljö och för marknadskommunikation. Genom nära samverkan vill aktörerna lära
av varandra och gemensamt komma lite längre.
De kärnvärden som aktörerna har formulerat för
stadsdelen ska synas i gestaltningen av nya byggnader och offentliga miljöer. Nya byggnader och
miljöer ska komplettera den historiska stadskärnan
och ha ett modernt uttryck.
Projektet följs inom ramen för ett forsknings­
projekt där SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
Göteborgs universitet och Mistra Urban Futures
ingår.
Socialt aktiv stadsdel
Den nya stadsdelen ska knytas ihop med den gamla
stadskärnan och länka samman stadsdelar på båda
sidor av en motorväg. I stadsdelen kommer att fin-
nas bostäder med olika upplåtelseformer, handel,
service, strövgator, torg och park. Strövgator där de
gående dominerar ges hög prioritet. Målet om ett
aktivt stadsliv med mötesplatser, aktiviteter, rörelse
och evenemang bottnar i Kungälvs kommuns folkhälsoarbete och jämställdhetsintegrerade samhällsplanering. Ambitionen är att återskapa och stärka
fördelarna med småstadslivet med korta avstånd
och närhet till service, kultur och rekreation.
Ekonomiskt aktiv stadsdel
Energilevererande byggnader är ännu ovanliga.
Kongahällaprojektet har som mål att överbrygga
de hinder som nu finns, såväl juridiska som ekonomiska. En ny handelsplats i Kongahälla gör också
att stadskärnan ges liv en större del av dygnet när
handelsutbudet kompletteras och bli mer attraktivt.
Miljömässigt aktiv stadsdel
Ett helhetsgrepp tas på miljöfrågorna i området,
men med särskilt fokus på elanvändningen.
Sett över året ska mer el produceras än vad som
förbrukas. Energianvändningen i området ska vara
låg och endast förnybar energi användas. Handelsanläggningens tak och fasader förses med Sveriges
största solelanläggning. Anläggningen utformas så
att den bidrar till visualisering av de högt ställda
målen för området.
Nya energibesparande åtgärder prövas i Konga-
Illustration och montage: Marielle Tanase
hälla, som exempelvis fjärrvärmedrivna vitvaror
och värmeåtervinning ur duschvatten.
Kungälvs kommun har i ett tidigare projekt,
”Från lågenergihus till aktivhus – nästa generations
energieffektiva byggnader”, tagit hjälp av SP, för att
utreda vad som krävs i val av byggnadsteknik,
energisystem och i planeringsprocessen för att
skapa en energilevererande stadsdel.
Kärnvärden i Kongahälla
Det enkla stadslivet. En tät och levande stad med
goda kommunikationer, tillgång till handel, service,
kultur och rekreation.
Det naturliga mötet. Många mötesplatser för
kontakt mellan olika människor i alla åldrar.
Lättillgängliga platser, platser att vara på.
Upptäck vardagen. Möjliggöra upptäckter,
komplexitet, aktiviteter, rörelse och evenemang
som stimulerar våra sinnen.
Illustrattion: Radiator
Det rena samvetet. Underlätta så att det blir
enkelt och roligt att leva resurssnålt.
Projektet i korthet
• Ny stadsdel med bostäder, lokaler och handel
• Helhetsgrepp på energianvändning
• Producera mer el än förbruka
• El och värme från förnybara källor
• Tillvarata värme ur duschvatten
• Nära samverkan med forskningsaktörer
23
55 planeringsprojekt
Ekonomiskt stöd har under åren 2009–2011 lämnats till 55 planeringsprojekt för åtgärder som rör
förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser.
2009
24
Nya hållbara Gällivare
Gällivare kommun
Projektet handlar om hur ett samhälle kan flyttas på ett humanistiskt,
ekonomiskt och långsiktigt hållbart sätt.
Stadsdelsförnyelse Östra Sätra
AB Gavlegårdarna
Projektet avser att stärka delaktigheten och utveckla en hållbar stadsdel
vid ombyggnaden av ett miljonprogramsområde i Gävle.
Hållbar stadsutveckling Albyberg
Haninge kommun
Projektet avser att miljöanpassa ett industriområde och integrera det i Haninge
tätort genom att ta ett helhetsgrepp som omfattar alla tre dimensionerna av
hållbarhet. Projektet ska ta fram mål för en hållbar stad och företagspark.
Södra Vimpeltorpet
Kalmar kommun
Kalmar kommun avser att bygga en stadsdel med höga mål avseende
ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Projektet bygger vidare
på kommunens tidigare arbete och erfarenheter av olika områden och hur
dessa måste hänga ihop för att uppnå en hållbar stadsutveckling.
Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling
SLU Alnarp
Litteraturstudier för att definiera och beskriva olika former av stadsodling
och dess positiva värden samt tre fallstudier för att analysera hinder och
möjligheter för utveckling av stadsodling.
Miljöuppföljning i Lomma hamn
Lomma kommun
Syftet med projektet är att utveckla kommunens miljöuppföljning med
fokus på att förstärka uppföljningens lärandeeffekter inom bygg- och planprocessen.
Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög
Lunds kommun
Projektet avser ett övergripande program med ett brett grepp över vad en
hållbar stad kan och bör omfatta. Det avser ombyggnation och nybyggnation, där målet är att skapa ekonomisk tillväxt på ett resurseffektivt sätt
med hänsyn till klimatfrågan och med särskilt fokus på hållbar mobilitet.
Kängurun 21 i Mölndal
KB Kreativiteten
Projektet avser planering inför nyproduktion av bostäder och lokaler med bilfritt boende, bilpool och elbilar i ett kvarter med omgivande företagsområde.
Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling
Sveriges Arkitekter
Projektet avser dokumentering av svenska projekt inom hållbar stads­
utveckling samt framtagning av projektkatalog över svenska arkitekt­
företags utlandsuppdrag.
Program för omvandling av Västerås stationsområde
Västerås stad
Projektet avser programarbete för att skapa ett levande stadsområde i
bästa kommunikationsläge. Utgångspunkten är samtal mellan stadens
invånare, näringsliv och fastighetsägare samt föreläsningar och studiebesök.
Norra Djurgårdsstaden – en miljöstadsdel i världsklass
Stockholms stad
Stockholm utvecklar en ny fossilbränslefri och klimatanpassad stadsdel.
Projektet ska bland annat studera införandet av ett Smart Gridsystem och
göra förstudier av olika sorters energisystemlösningar för byggnader.
Storsjöstrand – den kreativa stadsdelen i Östersund
Östersunds kommun
Projektet avser fördjupat programskrivningsarbete för Storsjöstrand där
kommunen och privata fastighetsägare gemensamt avser att etablera en
unik och hållbar stadsdel.
Väsby sjöstad – en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren
Upplands Väsby kommun
Projektet ska vidareutveckla och skapa nya samarbetsformer kring planprocessen med byggherrar, näringsliv och framtida boende där målet är att
skapa förutsättningar för en attraktiv och uthållig ny stadsdel vid Mälaren.
Exploatering Librobäck
AB Uppsala Kommuns Industrihus
Projektet avser att utveckla två modeller för ökad samverkan, i ena fallet
mellan olika fastighetsägare, i andra fallet mellan kommun och näringsliv.
2010
Hållbara transporter – ryggraden i den hållbara staden
Jönköpings kommun
Projektet avser genomförande av handlingsplan för hållbart resande,
resvaneundersökning och trafikanalysutredningar.
Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp i blandstad
Länsstyrelsen i Skåne län
Projektet avser en uppgradering av ett befintligt planeringsverktyg för
att beräkna trafikalstring och koldioxidutsläpp vid bostadsexploatering.
25
26
Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer
Kungliga Tekniska Högskolan, Avd för Urbana och regionala studier
Projektet avser fallstudier av de tre investeringsprojekt som fått stöd av
Delegationen år 2009, för att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens
miljö- och stadsplaneringsarbete.
Samverkansplattform för eko-innovationer för hållbara stadsdelar
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Genom teknik- och systeminventeringar av utvecklingsområden som IT,
bio-, rymd- och nanoteknik ska projektet definiera och ge förslag till nya
innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling och miljönytta. Information
om system, produkter och tjänster redovisas på en webbplats.
Uppsala – energi i den hållbara staden
Uppsala kommun
Projektet avser att utifrån tre områden i staden genom en förstudie öka
kunskapen om optimering och integrering av energisystem i staden – för
ökad energieffektivitet och lägre utsläpp av växthusgaser.
Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende
Spridd AB, Stockholm
Projektet avser utarbeta ett program med förslag på ombyggnad och tillbyggnad samt en plattform för kunskapshöjning och dialogprocess tillämpat
på loftgångshus från miljonprogrammet i Stockholms förorter.
Centrala Älvstaden – vision och strategi
Göteborgs stad
Projektet avser att utveckla metoder för kommunikation, för gränsöverskridande samverkan och för genomförande av en internationell workshop.
Plantagon vertical farming, Botkyrka
Plantagon International AB
Projektet avser en förstudie för att etablera ett vertikalt växthus i Botkyrka
kommun. Bland annat undersöks möjliga synergier mellan energi- och
avfallssystem och växthuset.
Grönskans roll i en klimatsmart stad
Ramböll Sverige AB
Projektet avser att flytta fram positionerna för ett integrerat grönt stads­
byggande, med nära koppling mellan forskning och praktik.
Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås
Borås stad
Projektet avser en systematisk strategistudie för utveckling av cykelparkeringar i staden för de närmaste 20 åren.
Pulsåder i den hållbara staden
Örebro kommun
Projektet avser en programskrivning för att binda ihop olika delar av staden
samt utveckla och integrera resecentrum i stadskärnan, där området längs
med järnvägen ska omvandlas.
Plantagon vertical farming H+ Helsingborg
Plantagon International AB
Projektet avser en förstudie för att etablera ett vertikalt växthus i H+, söder
om Helsingborgs stadskärna. Bland annat undersöks möjliga synergier
mellan energi- och avfallssystem och växthuset.
Framtidens kollektivtrafik i Karlstad
Karlstads kommun och Karlstadsbuss
Projektet avser att ta ett samlat grepp på stadsutveckling och stora delar av
stadens transportbehov genom ett välutvecklat kollektivtrafikstråk baserat
på moderna, avancerade busslösningar och miljöteknik i framkant.
Portal till den hållbara staden
Arkitekturmuseet
Projektet avser att bygga upp en digital portal som förmedlar kunskap om
goda exempel, aktuella byggprojekt och forskningsresultat inom området
hållbar stadsutveckling.
2011
Urban Futures
Kungliga Konsthögskolan
En internationell publikation tas fram för att beskriva den scenarioteknik
som arbetats fram inom kursen Resources vid Mejan Arc, Kungliga Konsthögskolan.
Alby stadsbyggnadsidé
Botkyrka kommun
Projektet avser tre tillskott till kommunens arbete med en stadsbyggnadsidé
för Alby. Dessa är nya dialogmetoder - så kallad designdialog, vidareutveckling av arbetet med hållbarhetskonsekvensbeskrivningar och aktiv användning av vegetation vid stadsutveckling.
Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar
NCC AB och samarbetspartners
Projektet jämför olika certifieringssystem för stadsdelar med syfte att ge en
rekommendation till Sweden Green Building Council om vilka system som
bör användas i Sverige.
Fördjupat hållbarhetsprogram för Västra Roslags-Näsby, Stationssamhälle 3.0
Täby kommun
Två förstudier som fördjupar det övergripande hållbarhetsprogrammet för
kommande utbyggnad i Västra Roslags-Näsby tas fram. Den ena förstudien
omfattar utveckling och anpassning av planindikatorer, den andra innebär en
etnografisk studie baserad på intervjuer med resenärer.
Byggrupper – nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad
Spridd AB, Stockholm
Byggrupper eller byggemenskaper är en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga
och senare bo i ett hus som utformas efter gruppens egna uppfattningar och
idéer om sitt boende. I projektet inhämtas erfarenheter från projekt som
genomförts av byggrupper i andra länder och framgångsfaktorer och hinder
studeras. En modell för hur byggrupper kan fungera i svenska sammanhang
utarbetas.
Norra Djurgårdsstaden – en miljöprofilerad stadsdel i världsklass
Stockholms stad
Projektet innebär fem delprojekt inom miljöprofilprojektet Norra Djurgårdsstaden. Bland annat genomförs förstudier som rör hållbara transporter, energieffektiva entreprenadmaskiner och ett logistikcenter. Projektet avser också
kvantifiering av ekosystemtjänster och att ta fram en kretsloppsmodell för att
visualisera resurs- och emissionsflöden.
Planning and sustainable urban development in Sweden
Föreningen för Samhällsplanering – FFS
En engelskspråkig bok tas fram för en internationell målgrupp om svensk
planering och stadsbyggande. Skriften omfattar exempel på intressanta
projekt, samt planeringens system och kontext i Sverige.
Processutveckling för goda cykelparkeringar vid
befintliga kollektivtrafiknoder
TUB Trafikutredningsbyrån
Projektet ska ta fram ett modernt processverktyg för att kartlägga medborgarnas behov av cykelparkeringar vid kollektivtrafikstationer och genomföra
ett fullskaletest av den utarbetade processen.
www.hallplatsen.nu – en mötesplats för hållbar stadsutveckling
WSP Sverige AB och samarbetspartners
Webbplatsen www.hallplatsen.nu ska utvecklas till en oberoende mötesplats för hållbar stadsutveckling. Kvalitativa och kvantitativa studier ska ge
underlag till analyser av vilka behov sektorns aktörer har. Projektarbetet följs
av workshops med syfte att utveckla webbplatsen.
27
Hållbarhetscertifiering av befintliga områden
IVL Svenska Miljöinstitutet och samarbetspartners
Projektet ska utvärdera möjligheterna att certifiera befintliga områden och
analysera behovet av en checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder.
Albano – Integrerad småskalig energiproduktion
Akademiska Hus Stockholm AB
Projektet tar fram systemunderlag för lokalproducerad energi och studerar
hur olika verksamheters system för energiförsörjning kan integreras.
Studie av kreativa lösningar för minskat parkeringsbehov
Håbo kommun
Projektet avser en fördjupningsstudie av resvanor och att ta fram en strategi
för förbättrad tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
Skolans roll i ”Hållbarhetscertifiering av stadsdelar”
WSP Sverige AB
Projektet undersöker av vilken roll skolan och förskolan kan ha i en stadsdels hållbarhetsarbete. En metod ska tas fram för att visa hur man kan
engagera barn, elever och lärare.
Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö
Malmö stad
I projektet ska Malmö stad i samverkan med marknadens aktörer ta fram
generella underlag som underlättar hållbarhetscertifiering av stadsdelar.
Bygga om Dialogen
Malmö stad
Ett samverkansprojekt mellan kommunen och privata aktörer med syfte
att skapa ett forum för att utveckla lösningar och metoder för långsiktigt
hållbara stadsdelar. Projektet avser också dialog om hinder, etablerandet av
pilotprocesser och projekt samt att ta fram och sprida användbar metodik.
28
SUD – Den skånska modellen för export av hållbar stadsutveckling
Sustainable Business Hub Scandinavia AB
Projektet genomförs av ett kluster bestående av svenska företag, kommuner
och universitet med syftet att ta fram ett holistiskt tjänsteerbjudande inom
området hållbar stadsutveckling. Även främjandet av tjänsteexport inom
hållbar stadsutveckling ingår i projektet.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmö stad
Projektet avser att ta fram generaliserbara hållbarhetsekonomiska analyser
av de åtgärdsförslag som Malmö stads hållbarhetskommission utarbetar.
Kommissionens uppgift är bland annat att ge förslag på strategier för minskad ojämlikhet i hälsa.
Stadens ljud – samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet
Helsingborgs stad
Projektet ska synliggöra hur de allmänna råden för industribuller utgör en
begränsande faktor för städers hållbara utveckling, särskilt vid närhet till
hamnverksamhet. I projektet ingår tre delstudier; samhällsekonomiska konsekvenser av olika tolkningar av allmänna råden för industribuller, exempel
på goda stadsutvecklingsprojekt från europeiska hamnstäder samt akustisk
design och hållbar stadsplanering.
EVAA – Integrerad systemlösning inom Energi-VA-Avfall – teknisk förstudie
Projekt H+, Helsingborgs stad
Projektet avser att ta fram efterföljande tester och simuleringar i mindre
skala utifrån de integrerade systemlösningar som det tidigare genomförda
EVAA-projektet redovisar inom energi- och avfallsområdet. Projektet
genomförs i samverkan med återvinningsbolaget NSR, vattenbolaget NSVA
och energibolaget Öresundskraft.
Lärande och delaktighet för Partille och planeten
Partille kommun
Genom projektet medverkar eleverna i Porthälla gymnasium i arbetet med
fördjupad översiktsplan för det område där gymnasiet ligger. Elevernas engagemang, kunskap och delaktighet i frågor som rör den hållbara staden ska
öka och samhällsbyggnadskontoret ska få inspel i sitt arbete från eleverna.
Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen
Göteborgs stad
Projektet avser en förstudie kring hur en förändrad avfallshantering kan bli
en del av översiktsplaneringen i form av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.
Bergsjön 2021 – Planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön
Bergsjön 2021
Projektet syftar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling
av miljonprogramsförorten Bergsjön. Projektet omfattar dels ett fördjupat
översiktsplane- och programarbete, dels en förstudie med kartläggning av
investeringsvilja och investeringsbehov hos befintliga fastighetsägare och
exploatörer som skulle vilja bygga i Bergsjön.
Utvecklingsplan för Östra sjukhuset
Västfastigheter, Västra Götalandsregionen
Projektet avser att ta fram en utvecklingsplan för Östra Sjukhuset, som ska
bli ett föregångsexempel för hållbara sjukhusområden.
Strategi för en levande stad
Ulricehamns kommun
Med Ulricehamns trafikstrategi och invånarnas köpbeteenden som utgångspunkt ska projektet arbeta vidare med strategiska frågor kring trafik och
stadsbyggnad integrerat.
En cykelstad för alla
Örebro kommun
Projektet omfattar kvalitetssäkring av den cykelplan som tagits fram av
Örebro kommun. Analyser utförs bland annat i GIS, geografiska informationssystem.
Mitt Gröna Kvarter – Utvärdering
Örebrobostäder AB
Projektet avser en djupgående utvärdering av investeringsprojektet Mitt
Gröna Kvarter med hjälp av Örebro universitet. Utvärderingen omfattar tre
delar; platsens identitet, tänka och handla grönt samt deltagande, ansvar och
inflytande.
Validering, lärande och utvärdering av hållbarhetsmål i Hållbara Ålidhem
Bostaden i Umeå AB
Projektet avser att bekräfta informationsinsatsernas och kunskapsuppbyggnadens effekter i det pågående investeringsprojektet Hållbara Ålidhem,
bland annat genom analyser av Umeå universitet och kompletterande
mätutrustning i de hus där åtgärder genomförs.
29
Delegationen för hållbara städer
– en nationell arena för hållbar stadsutveckling
Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen hösten 2008 med uppdraget
att verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen
samverkar med kommuner, näringsliv och andra parter och ska genomföra olika åtgärder
som bidrar till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer.
Insatserna ska sammantaget utgöra en nationell arena för hållbar stadsutveckling.
Uppdraget ska slutredovisas i december 2012.
I uppdraget ligger bland annat att bidra till kunskapsutveckling, stödja befintliga initiativ, samla
och sprida information om goda exempel, främja
dialog och samordning mellan olika sektorer och
kompetenser, underlätta offentlig–privat samverkan,
understödja utveckling, användning och export av
miljöteknik och främja internationellt samarbete
kring utveckling av hållbara städer. Delegationen
ska även sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter och exempel från sitt arbete och från stödprojekten.
Delegationens uppdrag var från börjat begränsat
till perioden hösten 2008 till december 2010. Uppdraget har sedan förlängts ytterligare två år. Det förnyade uppdraget innebär att Delegationen fortsatt
ska genomföra olika åtgärder som sätter fokus på
och långsiktigt bidrar till förbättrade förutsättningar
för utveckling av hållbara städer.
30
Delegationen för hållbara städer ska under åren
2011–2012 särskilt inrikta arbetet på att:
• Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för
hållbara städer
• Redovisa erfarenheter och goda exempel
• Främja arbetet med miljöteknikutveckling och
export
• Stärka den sociala dimensionen i hållbar stads­
utveckling
• Främja samverkan kring forskning och utveckling
• Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och
förslag till åtgärder och lösningar
Delegationen ska vidare hantera det statliga stödet
till utveckling av hållbara städer.
Mer information om Delegationens uppdrag och
arbete finns på webbplatsen
www.hallbarastader.gov.se
Ordförande
Peter Örn, konsult och föreläsare
Ledamöter
Katarina Ahlqvist, vd, Gårdstensbostäder
Kerstin Blix, konsult, Kerstin Blix AB
Eivor Bucht, professor em, SLU Alnarp
Kurt Eliasson, vd, SABO
Anders Larsson, konsult, Thetis AB
Stellan Lundberg, enhetschef samhällsplanering,
ÅF Infraplan
Johan Marcus, vice president business areas,
Exportrådet
Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad
Ulf Ranhagen, chefsarkitekt Sweco Architects/
professor KTH
Lars Reuterswärd, direktör Mistra Urban
Futures/rektorsråd Chalmers
Jan-Eric Sundgren, direktör, AB Volvo
Lars Thunberg, kommunalråd, Helsingborgs stad
Erland Ullstad, arkitekt, Växjö kommun
Janna Valik, generaldirektör, Boverket
Bengt Wånggren, vd, Sweden Green Building
Council
Formgivning: Svensk Information
Tryckning: Edita Västra Aros, januari 2012
31
Stödprojektbroschyr 2011.indd 31
2012-01-19 07.31
Delegationen för hållbara städer
Postadress: 103 33 Stockholm
Besöksadress: Karlavägen 100 A, 9 tr
www.hallbarastader.gov.se