Transcript Här - Klara Bengtsson

Kurs: Byggd miljö- Den attraktiva staden
BY158B - HT2011
Analys av Triangeln
Anders Dahlén
Ellen Carlquist
Emma Månsson
Katarina Kobosko
Klara Bengtsson
s. 3 s. 4
s. 4
s. 5 - 6
s. 7
s. 8
s. 8
s. 9 - 10
s. 11 - 12
s. 13 - 16
s. 17 - 18
s. 19 - 20
s. 21 - 22
s. 23
s. 24
s. 25 - 26
s. 28
Inledning
Sammanfattning
Karta
Historia
Situationsplan
Gatsektion
Torgsektion
Det fysiska rummet & materiella aktörer
Kommersiella & sociala aktiviteter
Territoriell analys
Territoriella konflikter
Ljusstudier
Trafik
Space syntax
Tidsgeografisk analys
Triangeln - en plats med stor förändringspotential
Källförteckning
En analys av ett torg i Malmö.
Efter att ha studerat och analyserat Triangeln som torg ställer vi oss frågan om
Triangeln verkligen kan kallas för ett torg? Detta eftersom platsen i mycket liten
På stråket som flätar samman centralstationen i norr och den nya
utsträckning används på det sätt som vi förknippar med användningen av ett
Triangelstationen i söder ligger torget Triangeln - ett torg i konflikt med
stadstorg. Platsen används snarare som en passage då det är vanligare att man går
sin egen identitet.
förbi än stannar upp och vistas på Triangeln.
Vilka förutsättningar ges torget som plats genom dess placering i staden;
Platsen kan uppfattas som relativt stressig och livlig vilket leder till att besökare
som en del av en trafikgenomfart och mellan shoppingstråk och den nya
inte väljer att vistas där. Denna miljö har uppstått i ett sammanhang och grundar
Triangelstationen?
sig i Triangelns centrala placering i staden och dess tillgänglighet till särskild
service och viktiga funktioner. Det är dessutom en plats som är tillgänglig för
Hur påverkar torgets fysiska utformning dess användning? Vad finns det
många oavsett tidpunkt på dygnet. Triangelns läge utgör en viktig knutpunkt i
för olika rum och territorier? Vad är det egentligen i torgets utformning
Malmö stad och ligger i direkt anslutning till Malmö citys största handelscentrum;
som stödjer eller motverkar människors möjlighet till möten? Hur, var och
Triangelns köpcentrum. Dessutom är gågatan som sträcker sig från Triangeln ett
när sker i så fall detta?
av Malmös mest integrerade shoppingstråk. Stråket leder genom hela innerstaden
från centralstationen till köpcentret Triangeln och vidare längs Södra Förstads-
Många frågor diskuteras i analysen av torget Triangeln. Med text, bilder,
gatan. Detta leder till en välbesökt plats, med mycket folkliv. På platsen finns det
diagram och illustrationer försöker vi förstå torgets identitet. I denna
även en tungt trafikerad väg där b.la. bilar, bussar och cyklister ständigt passerar. rapport kommer vi hädanefter benämna torget som Triangeln.
Triangeln har genom åren omvandlats i olika etapper och sett olika ut allt eftersom Malmö stad har utvecklats genom tiderna. Vi vet därför inte hur denna
plats kommer att se ut i framtiden, då staden är i ständig förändring. Med bl.a.
Citytunneln som är ett påbörjat projekt och beräknas ha 32 000 resande per dygn
och kommer bli en viktig punkt i staden. Detta leder i sin tur till att Triangeln som
torg måste ändras och anpassas efter de krav och behov som förändringarna med
tågstationen ställer.
Centrala Malmö
Triangelområdet med
torget i centrum
Skala: 1:2000
1
2
3
4
5
6
7
På 1930-talet utvecklades Södra Förstadsgatan till ett affärsstråk och
1978 tog Malmös Stadsbyggnadskontor fram en delstudie om
1984 togs istället ett förslag till ny stadsplan fram, då ansågs
Detta förslag väckte dock många protester av såväl den politiska
1986 skedde ett politiskt maktskifte då Socialdemokraterna förlorade
mad refug som anlades mitt på torget i samband med Baltiska utställ-
Triangeln blev istället en trafikknutpunkt. Allt sedan dess har områ-
Triangeln där man behandlade tre viktiga aspekter av området (Bild 4).
Triangeln var en länk mellan citys butiker, från Gustav Adolfs Torg,
oppositionen och stadsplanerare som allmänheten. Kritiken riktades
ningen. Triangeln som plats har dock sitt ursprung redan under tidig
det omvandlats i olika etapper, som exempelvis i samband med att
För det första syftade studien till att se över stads- och trafikmiljön som och Södra Förstadens affärsstråk. Här ansågs Triangeln ha potential till
mot att beslutet och förslaget genomfördes av några få på den politiska
medeltid och anses vara en av de äldsta bevarade vägkorsningarna i
spårvagnstrafiken ersattes med bussar 1936 då en provisorisk om-
ansågs vara otillfredsställande på platsen då Triangeln var mycket hårt
att bli Malmös mest besökta plats; kommersiellt och kulturellt. Bygg-
Malmö. Här möttes vägar från såväl söder till norr som vägar från öst
byggnation ägde rum. 1938 tillkom även Idoffhuset, ritat av August
trafikerad. För det andra syftade studien till att utveckla hållplatserna
nader såväl som allmänna ytor skulle således behandlas med omsorg.
till väst, från städer som Ystad, Skanör och Lund. Fram till 1700-talet
Stoltz och Fritz Jaenecke (Bild 2). Under 1940-talet vidgades dessutom
för lokaltrafiken och slutligen till att lokalisera Musikens hus i kvarteret
var Triangeln en lantlig idyll då den klassades som en så kallad dona-
Triangeln genom att kvarteret Laxen, strax intill Idoffhuset, med det
Kaninen, där hotell Hilton och Triangelns köpcentrum ligger idag.
tionsjord och inte fick bebyggas (www.malmo.se, 2011-09-18).
originella svängda utseendet uppfördes (Bild 3). Ett decennium senare
(Malmö stad, 1978, s. 1).
Triangeln fick sitt namn först 1914, förmodligen efter en triangelfor-
tillkom Tempo och Domushuset och fler gamla kvarter revs i området
8
Triangelns köpcentrum och hotellet invigdes 1989. Torget vid
I dagsläget pågår nya utvecklingsarbeten i området. Citytunneln är
makten i Malmö för första gången på 60 år. Istället vann den borger-
Triangeln fick under slutet av 1990-talet en ny utformning. Även den
invigd och Station Triangeln har tagits i bruk under 2011. Prognosen
liga oppositionen valet. Detta skedde bland annat genom oppositio-
med postmoderna drag där fontänen och skulpturen Treenighet av
visar att stationen kommer att ha 32 000 resande per dygn och blir
toppen tillsammans med privata intressen, dvs Socialdemokraterna
nens löften om att inte genomföra det planerade Triangelprojektet.
Bjørn Nørgaard är stilbildande och tar upp en väsentlig del av platsens
således en ännu viktigare knutpunkt i staden. Triangelns köpcentrum
och inblandade byggherrar. Kritikerna ansåg bland annat att förslaget
Efter maktskiftet stoppades genomförandet av busstationen och den
yta (Bild 7, Agrelin et al, 2007, s.148)
byggs om och byggs ut till 12 000 kvm och i samband med detta tillkom-
Man införde idén om att bygga ett hotell på 22 våningar. Triangeln
inte skulle främja situationen för varken gång-, cykel- eller busstrafiken.
överbyggda glaskupolen på Södra Förstadsgatan. Biblioteket anlades
mer även nya garageplatser, bostäder och kontor på platsen. Bebyggelsen
sågs som en välkänd och central plats för Malmöborna och denna
Att bygga ett stort hotell i området ansågs vara ett stort misstag, inte
inte heller på platsen. Hotellplanerna var dock för långt gångna för
kommer vara något högre än den befintliga och utöver detta kommer ett
planerade verksamhet ansågs vara värdefull för närmiljön. Ett köp-
minst på grund av hotellets höjd, som av kritikerna tycktes vara över-
att stoppas. På grund av alla politiska turer och komplicerade omstän-
höghus, innehållande bostäder, byggas i något lägre höjd än dagens Hil-
centrum föreslogs att anläggas i anknytning till hotellet och det gamla
dimensionerad för platsen. Kommersiella syften ansågs styra. In-
digheter var det en svår uppgift Riksbyggen fick när de utformade
tonhotell. Rådmansgatan och St Johannesgatan ses som nya livliga stråk
På 1800-talet var Södra Förstadsgatan fortfarande, sedan sekler till-
(Malmö stad ,1984, Diaz et al, 2005, s.49).Under 1970- och 1980-talet
Två år senare, i januari 1980 presenterades det vinnande förslaget i
Domusvaruhuset. En glaskupol planerades även över Södra Förstads-
vånarna och oppositionen ville ha stadsbibliotek, kulturhus, en park
byggnaderna runt Triangeln. Triangelkomplexet blev starkt influerat
med restauranger och olika typer av affärsrörelser. Hit kommer även
baka, ett stråk med tät låghusbebyggelse mestadels bestående av trähus.
sanerades och revs en stor del av den resterande gamla bebyggelsen
tävlingen om utformningen av Musikens hus. Dessa planer ändrades
gatans mynning vid Triangeln (Bild 5 och 6). Bakom köpcentrumet
och service så som exempelvis daghem. Röster höjdes som istället
av rådande arkitekturideal och fick ett tidstypiskt postmodernistiskt
busstrafiken ledas om från Södra Förstadsgatan. 2014 planeras detta stå
Under slutet av 1800-talet ersattes dock dessa av tidstypisk stenhusbe-
kring Triangeln för att ge plats åt framtida byggprojekt. (Magnusson
tvärt i oktober samma år av det Socialdemokratiska styret som ansåg
skulle Malmös nya bibliotek anläggas. En större busstation planerades
ville fokusera på kulturen på denna plats, förlägga busstationen till
uttryck. Inspiration för utformningen av den höga hotellbyggnaden
helt klart. (www.triangeln.com, 2011-09-19, wwww.ncc.se 2011-09-19,
byggelse och området fick en allt viktigare betydelse som knutpunkt i
et al, 2001, s160).
att Triangeln behövde en mer kommersiell inriktning med bl.a. ett
dessutom in i området samt ett stort parkeringshus under köpcentrat
Södervärn och bygga hotellet vid centralstationen och hamnen (Syds-
hittades bland annat hos den amerikanske postmodernisten Michael
www.malmo.se, 2011-09-30). Malmö stad har även planer på att bygga
hotell. Stora satsningar på kulturen ansågs inte längre kunna bekostas
(Malmö stad ,1984, s.6-10).
venskan, 1984-10-19 ).
Graves i USA (Magnusson, et al, Sydsvenskan, 2001 -02-22).
om själva Triangeln och förändra torgets
staden. Här gick bland annat olika spårvagnslinjer (Bild 1).
fullt ut, allt i riktlinje med den tidsenliga samhällspolitiska utvecklingen
(Sydsvenskan, 2000-02-22).
utseende (Bild 8).
Dav
Södra Förstadsgatan
CENTRALSTATIONEN
gen
allvä
idsh
Gatsektionens (AA) snitt är draget genom
Torgsektionen (BB) visar ett snitt draget tvärs
gågatan som leder fram till Triangeln. Gatans
över Triangeln där man tydligt ser de närlig-
bredd i förhållande till byggnaderna intill
gande byggnaderna runt omkring och även
blir tydlig. Här ser man hur gatan, så som
bilgatan som finns på platsen. Sektionen visar
Triangeln är en sluten och stängd plats på
Trianglens storlek i förhållande till dess om-
grund av de närliggande husen som omsluter
givning. Man kan konstatera att byggnaderna
gatan på båda sidor.
som ligger runt platsen är betydligt större än
A
A
B
Triangeln samt omsluter den samma. Detta
bidrar till att platsen blir till ett slutet och rum.
B
Man ser även att Hotell Hilton, som ligger i
Triangelns södra del, är en stor bidragande
orsak till platsens slutenhet och storleksuppfattning. Denna gigantiska byggnad gör
nämligen att platsen uppfattas mindre och
ännu mer sluten.
Östra Rönneho
lmsvägen
dra
an
gat
ads
rst
Fö
TRANGELSTATIONEN
Sektion AA
SKALA 1:500
Sö
Rådm
ansga
tan
n
ata
g
s
ng
nei
e
r
Fö
Skala 1:500
Sektion BB
SKALA 1:500
Sektionspilar:
Sektion AA, BB
- Ett inramat torg
Det stora
cykelstället
Fontänen och de stora
blommkrukorna
De stora träden,
den höga muren
och bänkarna
Butikerna
9
På torget förekommer tre stycken rader med träbänkar ordnade längs med en
Sex stycken träd av sorten pagodträd, Sophora
cirka 100 - 150cm hög stenmur som är placerad längs med torgets nordöstra sida.
japonica, är placerade på båda sidor av muren.
Muren ger skydd för den som sitter på bänkarna. Sex stycken träd av sorten
På norra sidan av sittmuren är några mindre
pagodträd, Sophora japonica, är placerade på båda sidor av muren. Trädens kro-
träd, Platanus acerifolia planterade. Se bild 9 och
nor som breder ut sig som ett tak över bänkarna förstärker det skyddade klimatet.
llustraionen ovan.
De små träden
och sittmuren
Hilton
Muren fungerar även som en skiljevägg mellan det passiva torget och det mer
aktiva gångstråk som följer husfasaderna och slussar de gående förbi Triangeln. I
Det finns flera cykelparkeringar på torget. En
muren finns två öppningar där en mindre trappa binder samman de båda sidorna, större i nordvästra hörnet, utan för Lindex , och
enligt illustrationen ovan.
några mindre längst med den höga muren under
På Triangelns södra sida, längs med den tungt trafikerade Föreningsgatan/Östra
Rönneholmsvägen, finns ännu en stenmur som ramar in torget. Den är lägre och
Busshållsplatsen
Gångstråket
En både hög och bred fontän upptar hela Triangelns
På norra sidan av fontänen,
västra sida. Känslan av att fontänen tar mycket av platsen
i ena hörnet av Triangeln,
i anspråk förstärks av en den ram av gatstenar som omger
är sex stycken stora, cirkel-
skapelsen. Ännu en typ av markbeläggning, en rödaktig
formade gjutjärnskrukor med
sten, i form av fyra strålar breder ut sig från fontänen över
blomarrangemang utsatta på rad, vilket resulte-
torget. I dessa samlas vatten från fontänen, stundvis är
rar i att även denna del av torget ramas in.
detta ett ganska blött torg.
De mindre trädens löv
träden.
Pagodträdens löv
går därför att använda som sittplats. Vilket kommer väl till pass för de som här
inväntar bussen. På norra sidan av sittmuren finns några mindre träd, Platanus
Den starkaste inramningen av Triangeln utgörs av hus-
Detaljeringen är sparsam, samma material och formspråk
acerifolia, planterade och bakom trädraden finns en sex steg lång trappa som löper
fasaderna längs med den östra kanten, som man ser på
följer hela fasaden. Då bottenvåningarnas utformning är
längs med torgets södra sida, precis som sittmuren. Trappan förstärker också den
bildkollaget till vänster. Här förekommer en viss blandning
mycket väsentliga för stadsrummets kvalitet, (Gehl, 1990,
inramningen av platsen. Den låga muren och trädradens placering gör att trappan
av små och stora enheter då storleken på affärernas
s.30) blir det här gångstråket och platsen ett stadsrum med
inte är den enklaste att förflytta sig i. I Trianlgens nordöstra hörn är trappan dock
lokaler varierar, men den är inte direkt påtaglig utifrån
mer tillgänglig då den lägre stenmuren inte löper hela vägen. Se illustrationen till
av låg kvalitet.
gatan. Även funktionsblandningen är låg; affärer samt ett
höger.
snabbmatsställe. Variationen i utformningen av fasaden
11
är också den låg och så även den arkitektoniska kvaliteten,
vilken medför att fasaderna blir ointressanta att se på.
Triangeln präglas i hög utsträckning av kommersiella aktiviteter då
Triangelns sittplatser i form av bänkar, trappor och murar utnyttjas i
Triangeln har två snabbmatställen med tillhörande uteserveringar.
det på sätt och vis utgör ett nav för innerstadens shoppingdistrict.
förhållandevis liten grad under alla tider på dygnet. Vid soliga dagar
En av dessa ligger mitt på platsen och tar upp en väsentlig yta vilken
Platsen ligger i direkt anslutning till en av Malmö citys största köp-
kan mönstret se något annorlunda ut då folk uppehåller sig i solen
avgränsas av planteringskärl. Möblerna på serveringen går att
centrum, Triangeln (www.malmotown.com, 2011-09-18).
främst under lunchtid. Här kan man se att de territoriella appro-
flytta, vilket gör det möjligt för besökare att anpassa platsen efter
Dessutom är gågatan som mynnar ut i Triangeln ett av Malmös
priationerna upplöses och får en ny innebörd. Därför blir Triangeln
sina egna preferenser. Serveringen utgör dock en privatisering av
mest livliga och integrerade shoppingstråk. Stråket leder genom
ett bra exempel på vad Jan Gehl påpekar genom sin kategorisering
det offentliga rummet vilket innebär att platsen blir fysiskt
hela innerstaden från centralstationen till köpcentret Triangeln och
av hur vädret påverkar folklivet gällande valfria, sociala och nöd-
avgränsad och enbart till för betalande kunder. Därmed är övriga
vidare längs den södra delen av Södra Förstadsgatan. Platsens läge
vändiga aktiviteter. Platsens kvalitet kan spela en sekundär roll om
grupper utestängda från en stor och central del av Triangeln
som en knutpunkt i staden påverkar dess flöde, aktivitet och folkliv.
vädret är tillräckligt fint. Generellt sett är det dock få som uppehåller
(Bild 12).
Torget är genom sin placering och funktion tillgänglig för många
sig på torget under längre perioder. Då det används främst som en
olika typer och kategorier av människor och aktörer. Primärt
passage kan det beskrivas som en plats främst för nödvändiga aktiv-
Den andra uteserveringen består av ett fåtal bord och stolar som
Båda uteserveringarna är ofta helt folktomma och verkar inte
används platsen som en passage av människor som shoppar och är
iteter (Gehl, 1987, s. 365). står utställda i ena änden av handelsstråket. Det är här möjligt att
attrahera folkliv i någon vidare utsträckning. Den uteservering som
passera serveringen på båda sidor utan att göra intrång i en privat
ligger mitt på platsen tar dock upp en väsentligt mycket större yta,
sfär. Anledningen till detta är sättet på vilket serveringen tar plats i
än den mindre serveringen vid stråket, samtidigt som den skymmer
rummet. Serveringen har en öppen möblering med flyttbara
sikten över torget. Därmed utgör den större serveringen en
möbler och saknar avgränsande barriärer vilket också gör den till en
dominant aktant i det offentliga rummet, som påverkar rörelse-
integrerad del av det rummet. Den försöker alltså inte vara sluten
mönster, användning och territoriella produktionsformer på Tri-
eller privat och blir därmed en del av det offentliga stråket. De som
angeln.
e
llväg
dsha
Davi
n
Södra Förstadsgatan
på väg till andra delar av staden.
10
Butiker
11
uppehåller sig på platsen gör det oftast under korta perioder
(Bild 13).
Triangelns nordöstra sida kantas av butiker och utgör därmed en
Utanför butiken i det offentliga rummet förekommer andra koder
förlängning av gågatan. Parallellt med husfasaden sträcker sig ett
som anger hur vi bör agera och bete oss.
stråk i en bågform som längs andra sidan kantas av en mur mot
Östra Rönneho
lmsvägen
an
gat
s
g
in
ene
För
Mat
resten av torget. Muren utnyttjas av ett fåtal torghandelsstånd som
Ytterligare ett exempel som kan illustrera upplevelsen av det semi-
säljer frukt, grönt och blommor. Stråket präglas av handel längs
offentliga gränslandets problematik är hotell Hilton. Hotellbygg-
båda sidor och är förhållandevis smalt i jämförelse med gågatan som
naden, som avviker både i skala och arkitektoniskt uttryck, utgör
stråket mynnar ut i (Bild 10). Ändå är det längs detta handelsstråk de
en viktig kommersiell aktör i anslutning till platsen. Hotellet som är
flesta väljer att passera torget. Stråket utgör en naturlig länk mellan
till för hotellets betalande gäster bidrar till folklivet och trafiken på
södra och norra delen av Södra Förstadsgatan eftersom det är en
platsen, samt till upplevelsen och identiteten för hela torget.
förlängning av shoppinggatan och dessutom ligger i anslutning till
Hotellets restaurang och reception i bottenplan tangerar med det
två stora övergångsställen.
offentliga rummet genom sin transparenta glasfasad. De som sitter
ra
S öd
n
ata
dsg
sta
För
Rådm
ansga
tan
i restaurangen syns tydligt utifrån vilket gör att serveringen nästan
Butikerna längs stråket är öppna för allmänheten och har entréer i
upplevs som en uteservering och som en del av det offentliga
markplan, vilket på sätt och vis gör dem till en del av det offentliga
rummet. Rummet kan därför upplevas som ett semioffentligt rum
rummet. Butikerna befinner sig dock i ett sorts semioffentligt
tack vara sin plazaliknande gestaltning och sina proportioner, trots
gränsland som i vissa fall skulle de kunna definieras som privata.
att det är privat i allra högsta grad (Bild 11).
Som besökare stiger man in i en annan sfär och förstår vilka regler
och normer som gäller för rummet.
12
13
Med syfte att förstå och förklara de aktiviteter som pågår eller inte
Det förekommer även en separering av ytor för kommersiell aktivitet
pågår på Triangeln har platsen analyserats utifrån fyra territoriella
och ytor tänkta för rekreation. De materiella attribut som finns på
produktionsformer; territoriell strategi, -taktik, -appropriation och
platsen har tydliga funktioner och är statiska i den bemärkelsen att det
-association. Dessa kan hjälpa oss att förstå vilken territoriell kom-
förekommer få möjligheter för platsens användare att utveckla eller
plexitet som präglar platsen och bakgrunden till en rad territoriella
variera miljön.
Träden och muren skapar tillsammans med fasaden en arkadliknande rumslig struktur som
stärker stråkets strategiska territorialitet. Arkadformen som är en klassisk arkitektonisk struktur förekommer på många platser och används för att stärka ett stråks territoriella identitet.
Ett av många exempel på detta är promenadstråket i Vichy i Frankrike, där promenaden som
konflikter. Territoriell strategi kan beskrivas som de planerade
attribut och regelverk som stödjer torgets funktioner och använd-
För att förtydliga detta kan vi jämföra Triangeln (Bild 15) med Tall-
ningsområden. Territoriell taktik är snarare de markeringar som
riken i Pildamsparken (Bild 14). Tallriken är i stort sett en vidsträckt
görs i stunden, för att ett visst territorium, av torgets användare.
gräsbelagd yta utan någon strategisk funktionsuppdelning. Här finns
Territoriell appropriation uppstår när någon eller något tillägnar sig
flera tänkbara användningsområden och få territoriella strategier
en plats mer eller mindre slumpartat och detta sker under en
vilket också leder till att platsen har en relativt låg territoriell kom-
längre tid. Territoriell association är även det något som sker under
plexitet. Trots tydliga territoriella strategier, i Triangelns fall, har även
en längre tid. Här handlar det om hur en plats förknippas med olika
den en låg territoriell komplexitet i förhållande till t.ex. Mårtenstorget
funktioner, aktörer, händelser och känslor (Kärrholm, 2005, s. 109f).
i Lund. Anledningarna till detta är av en mångdimensionell karaktär.
fenomen manifesteras genom en arkadliknande formgivning (Hertzberger, s. 68, 2001-). Ett annat uppmärksammat exempel är arkadkonstruktionerna i den medeltida innerstaden i Bern i
Schweiz. Här fungerar arkaderna som sidogator med tydliga territoriella gränser, och som enbart
är till för fotgängare och kommers (Nilsson, muntl. 2011). I Triangelns fall fortsätter arkadstrukturen söder om platsen längs Södra Förstadsgatans östra sida. Här är arkaden till skillnad från på
stråket en del av den funktionalistiska arkitekturen och har en annan typ av rumslig och
territoriell identitet.
15
På Triangeln finns få territoriella produktionsformer som överlappar
Platsen domineras av en stark territoriell strategisk planering med
varandra i tid och rum. Som kartan illustrerar tar de territoriella
en utpräglad funktionsuppdelning. Det finns en rad exempel på
produktionsformerna upp stora delar av Triangeln utan att integre-
strategier som stödjer denna zonering. På platsen råder en tydligt
ras med varandra. Ett stadsrum med en hög territoriell komplexitet,
reglerad trafikseparering som upprätthålls med stöd av den mater-
liksom Mårtenstorget, är ofta även en dynamisk plats som används på
En tydlig och i högsta grad synlig territoriell strategi är det stråk som
iella strukturen.
flera olika sätt och under flera tider på dygnet. (Kärrholm, 2005,
sammanlänkar den norra delen av Södra Förstadsgatan, gågatan,
s. 109f). Se vidare om Mårtenstorget under territoriella konflikter.
med den södra delen som är trafikerad av bilar, bussar och cyklister. Längs stråket trängs ofta fotgängare och cyklister samtidigt som
resten av Triangeln kan stå folktomt. Stråket upplevs som den naturassociation
strategi
liga riktningen för passerande fotgängare trots att den inte alltid är
den kortaste vägen. Stråkets betydelse för rörelsen på platsen platsen
stöds även av i vår Space syntax analys. Fotgängare och cyklister
appropriation
slussas med stöd av den fysiska utformningen vidare längs stråket
taktik
när de närmar sig platsen i någon riktning. Det finns en rad materiella och immateriella aktanter som förstärker stråkets territoriella
identitet. Vi kan identifiera fyra övergripande aktanter;
Stråkets identitet – handel
Fysisk koppling till andra stråk
Markbeläggning
Arkadstruktur
Identiteten förekommer i form av att stråket kantas av butiker på
ena sidan och marknadsstånd på den andra. Detta gör att stråket får
en kommersiell identitet och därför blir en förlängning av gågatan.
Stråket kopplar rent fysiskt ihop gågatan med handelsgatan, Södra
Förstadsgatan, i södergående riktning genom två övergångsställen
14
De olika territoriella produktionsformerna på Trianglen
som kommunicerar med fotgängaren genom sin funktion och sin
riktning.
Valet av markbeläggningen bidrar även till att leda trafikanter längs
stråket. Enligt Zimmerman läser människor av marken och försöker på så vis alltid finna en väg att följa. Zimmerman menar att vi
läser av och tolkar materialens språk, samt att allt som människors
sinnen uppfattar får betydelse för hur vi agerar (Zimmerman, 1994,
s. 56). Som vi illustrerar ovan fortsätter gågatans stenbeläggning i
två riktningar när man närmar sig Triangel torget. Den ena riktningen leder fotgängaren längs stråket och den riktningen leder till
en gata trafikerad av bussar. Illustrationen beskriver vidare de tre
vanligaste passagen på platsen.
Triangelns mest trafikerade stråk
På Triangeln kan vi identifiera tre strategier för offentliga sittplatser; ‘sittmuren’,
Sittmuren som sträcker sig längs torgets södra sida, i anslutning till busshållplatsen,
‘trappan’ och ‘bänkarna’. Dessa tre kategorier utgör tre territoriella strategier
är utformad för kortare pauser te.x för den som väntar på bussen. Muren som är
som fyller olika funktioner och har varierande tidsrytmer. Med tidsrytmer syftar
gjord i betong är förhållandevis obekväm, då den saknar ryggstöd och inte är spe-
vi på under hur lång tid man förväntas uppehålla sig på en plats. Enligt vår
ciellt bred, och därför lämplig för just korta sittpauser. Anledningen till att det inte
tolkning av platsen finns det en tanke bakom hur de olika sittplatserna är
sitter så mycket folk på muren är kanske snarare beroende på dess placering. Muren
placerade och utformade. Olika sittplatser ska fylla olika funktioner. Tyvärr
är placerad i nära anslutning till den trafikerade Föreningsgatan som präglas av
fungerar det inte som det var tänkt. William H. Whyte drar slutsatsen att folk
ett högt tempo och en hög ljudvolym, vilket gör att det är svårt att slappna av och
helst sitter där det finns plats att sitta förutsatt att platsen är socialt bekväm. Han
umgås på platsen. Om man skulle sitta vänd mot torget har man istället trafiken i
menar även att själva ”sittmöbeln” kan vara allt från en fasadsockel till en sten
ryggen vilket kanske känns ännu mer olustigt. Platsen är dessutom skuggad av den
eller en bänk, bara den är mellan 30 & 90 cm hög och tillräckligt djup, kommer
stora hotellbyggnaden samt av träd som planterats längs muren (Bild 16). folk att sitta på den. Ryggstöd eller ej verkar spela en mindre roll. Med detta drar
han slutsatsen att det är andra faktorer än fysisk bekvämlighet som avgör var folk
sitter. Platsens kvalitet spelar allra störst roll. Med kvalitet syftar Whyte inte på
estetik eller antalet exotiska träd utan helt enkelt att det finns andra människor
att titta på under tiden som man sitter. (Whyte,1980, s. 355f). I Triangelns fall
verkar denna teori stämma.
Bänkarna längs muren skapar en viss intimitet tack vare sin
De privata sittplatser som finns på platsen utnyttjas på ett något
placering längs insidan av den bågformade muren. Här sitter
annorlunda sätt. På den lilla uteserveringen vid stråket är
användaren vänd in mot torget och skyddas av skuggorna från
möbleringen flexibel vilket utnyttjas av besökare som flyttar runt
trädens kronor, se illustrationen till vänster. Detta gör platsen
stolar och bord för att anpassa platsen efter sina preferenser.
till en skymd och förhållandevis mörk del av torget. Mitt på
Detta är ett exempel på hur människor mer eller mindre omed-
dagen når däremot solens strålar de bänkar i raden som är
vetet använder sig av teritoriell taktik för att skapa sitt eget terri-
placerade mot Triangelns mest centrala delar. Detta blir då en
torie i stunden. När solen skiner kan t.e.x stolarna placeras så
varm och ljus plats. Bänkarnas formgivning och placering gör
att alla sitter vända mot solen. Whyte menar att valmöjligheten
att man kan sitta bekvämt under en längre tid och ha utsikt
är lika viktig som själva ‘möblerandet’ i sig. Genom denna akt-
över folklivet som pågår kring platsen. Syftet med bänkarna
iva taktik sätter personen sin egen prägel på platsen i stunden
är således att erbjuda en plats där människor kan koppla av,
(Whyte,1980 s.358). Även Kärrholm betonar vikten av att få
uppehålla sig och umgås. Även här förekommer territoriella
möjligheten att anpassa platsen själv. Detta leder till att vi kan
konflikter som gör att platsen inte utnyttjas i detta syfte av
skapa territorier som hjälper oss att känna oss trygga och bekvä-
allmänheten.
ma på platsen (Kärrholm, 2005, s. 107f).
Trappan utgör ett ramverk för Triangelns insida längs hela södra delen och skulle
kunna fungera som en flexibel och avslappnad sittplats. Se illustrationen till vänster.
Trappor är ofta väldigt väl fungerande urbana sittmöbler, då de naturligt stoppar
upp tempot och rörelsen i en situation. Ofta har de även en flexibel struktur som gör
det möjligt för flera att sitta samtidigt utan att störa varandra (Whyte, 1980, s. 357).
I Triangelns fall är trappans sockel vänd in mot torgytan och bort från trafiken.
Träden som skiljer trappan från den trafikerade gatan ger visst skydd. Området
ovanför trappan har kompletterats med en mur (sittmuren) som gör att trappan inte
På platsen används vegetation för att hålla nere ljuden från den tungt trafikerade gatan. Man
kan användas som trappa eftersom den inte leder någonstans. Att använda trappan
har låtit plantera träd längs med Triangelns södra sida. Träden fungerar som en rumslig
som trappa skulle innebära att användaren även måste klättra över muren. Trots att
avdelare och förtydligar gränsen mellan gata och torg och skapar två separerade territo-
trappan skulle kunna fungera som en sittplats är det sällan någon använder den i det
rier. Trädkronorna bildar dessutom ett tak som skyddar sittplatserna och gör platsen mer
syftet. En anledning till det är att trappstegen är för låga för att det skulle vara enkelt
organisk och mjuk i sin framtoning. En annan territoriell strategi som skapats med hjälp av
att slå sig ner. Dessutom finns det andra territoriella konflikter som påverkar platsens
växtlighet är de planteringskrukor som avgränsar torget i nordväst. De är semimobila då de
sociala bekvämlighet. Till detta återkommer vi i avsnittet om territoriella konflikter.
16
kan flyttas och skapa olika konstellationer och fylla olika syften. De kan dock inte flyttas utav
allmänheten och fyller därför funktionen av en mer statisk urban möbel. Krukorna markerar en gräns mellan torget och infarten för motorburen trafik som tillträde till gågatan. De
fungerar också för att stabilisera torgets territoriella ramverk (Bild 17).
17
Triangeln har alla de materiella attribut som vanligtvis förknippas med ett väl-
Bänkarna på Triangeln har länge approprierats av en grupp missbrukare vilket på
fungerande torg, dvs. vatten, sittplatser och grönska. Dessutom ligger platsen
sätt och vis har lett till en territoriell konflikt. Denna grupp har under en lång tid
centralt i staden och är en del av citys shoppingdistrikt. Att Triangeln inte används
använt platsen som ett gemensamt vardagsrum och på så sätt skapat sig företräde
som ett torg utan snarare som en passage utgör en konflikt i sig. All rörelse sker
till platsen. Vid ett samtal med en person i gruppen framgick det att det var närhet-
runt platsen istället för på den. Få stannar upp och uppehåller sig på platsen. Detta
en till Systembolaget som gjort att de brukade uppehålla sig på platsen. Detta
är en konflikt som kretsar kring Triangelns territoriella identitet. Det finns ingen
vittnar om att appropriationen delvis har skett slumpartat. Man kan fråga sig om
tydlig möteskultur och de materiella attributen som förekommer uppmuntrar inte
vad som hade hänt om Systembolaget plötsligt flyttade till en annan adress. Där-
till att stanna upp. Det finns en inbyggd territoriell hierarki på platsen, där biltrafik-
emot finns det fler faktorer som påverkat varför gruppen valt just denna plats på
en dominerar över fotgängare och cyklister. En starkt hierarkisk relation mellan
Triangeln. Personer som sitter på bänkarna är till viss del skymda av en rad fysiska
olika produktionsformer gör att den territoriella komplexiteten är relativt låg. Det
element; träden och dess skuggor, muren, kiosken och uteserveringen samt det
finns potential för att det ska uppstå positiv dynamik när olika territorier istället
faktum att man sitter i en nedsänkt del av rummet. Samtidigt har den som sitter på
interagerar med varandra (Kärrholm, 2005, s. 109ff). Triangeln är ett bra exempel
bänken full utsikt över det folkliv som pågår på Triangeln. Dessa materiella
på ett torg som har få men utbredda territoriella appropriationer. Som figuren
aktanter stödjer det approprierade territoriets ramverk. Denna appropriation har
nedan illustrerar förekommer torgets territoriella appropriationer över stora ytor.
Dessa är dock få och verkar i flera fall sida vid sida utan att överlappa varandra
18
även lett till en territoriell association som gör att torget förknippas med denna
grupp (Bild 21).
rumsligt. Triangeln är ett bra exempel på hur även fysiska aktanter kan
appropriera en större yta av rummet än dess faktiska storlek.
20
21
Detta fenomen kan jämföras med den långa bänken utanför Konsthallen i Lund
(Bild 20). Även den ligger nära Systembolaget och har blivit känd som en plats som
nyttjas av lokala missbrukare (Kärrholm, 2005, s. 100ff). En jämförelse kan även
association
göras med Sergels torg i Stockholm, som är en av landets mest kända torg och
strategi
dessutom förknippat med missbrukare och territoriella konflikter. Under arkad-
approprition
taktik
19
delen på Sergels torg kan missbrukare ta del av rummet utan att bli uttittade. Detta
En ytterligare territoriell konflikt som uppstått på platsen förekommer där ett
tack vare den stora ljusskillnaden som uppstår mellan den öppna och den skymda
övergångsställe tagits bort. Se illustrationen till vänster. Trots att övergångsstället
ytan av torget. Sergels torg är liksom Triangeln en central plats som har ett stort
inte längre existerar i fysisk form så används den delen av gatan fortfarande som
appropriation
Fontänen (Bild 19) är dels en aktant i det territoriella ramverk som förstärker
människoflöde och ett högt tempo. Detta kan ha lett till att dessa grupper har
Triangelns rumsliga struktur. Den är strategiskt placerad för att balansera platsen
möjlighet att ta patent på platserna. Det är få andra personer som tar en paus där
rent topografiskt. Det territoriella rum som approprieras av fontänen är betydligt
och ännu mindre när platsen associeras med missbrukare (www.urplay.se,
maktkamp mellan motorburen trafik och fotgängare på just denna plats. Platsen
större än dess faktiska storlek. Vattnet rinner ofta över fontänens kanter ut på plat-
2011-09-18). Gruppen som approprierat platsen använder territoriella taktiker
förknippas med ett övergångsställe och många kanske anser att det borde finnas
sens markbeläggning. Detta gör att det samlas vatten i sänkan norr om fontänen
för att upprätthålla sitt territorium. Detta kan t.ex visa sig genom att man väljer
kvar, vilket vi fick erfara under vår enkätundersökning på platsen. Därför kan det
där marken sluttar. Dessutom sprider sig vattendropparna varje gång det blåser
att öppet dricka alkohol mitt på dagen rakt ur flaskan, vilket av många upplevs
även tolkas som en territoriell taktik när människor trotsar regelverket och fortsät-
och skapar ett moln av vattendroppar runt fontänen. Fontänen tar således upp en
strida mot konventionen. Samtidigt kan beteendet upplevas relativt hotfullt vilket
ter använda platsen som ett övergångsställe. Vissa gör ett aktivt val och en marker-
del av Triangelns yta. Detta kan jämföras med Mårtenstorget i Lund som har en
förstärks av att gruppen ofta är högljudd. Vi kunde även observera personer som
ing genom att gå där. Vissa bara går där för att det är den snabbaste vägen. Oav-
annan typ av flexibel fontän som helt försvinner när den stängs av (Bild 18).
valde att demonstrativt urinera mitt på torget, vilket kan ses som en tydlig
territoriell taktik som säger 'kom inte hit'.
Platsens olika territorier
association
passage för fotgängare. Detta är dels en territoriell appropriation och association
taktik
men kan också ses som en territoriell taktik. Det pågår nämligen en hierarkisk
Territoriell konflikt mellan trafikanter
sett motiv utgör detta en territoriell konflikt som äventyrar säkerheten på platsen.
Sekundärt finns det tre gatuarmaturer som är placerade längst
med bänkraden, bland den täta vegetationen, i linje med den
mest belastade passagen för fotgängare (bild 25). Dessa armaturer
utgörs av medelhöga stolpar som med sin tydliga postmoderna
utformning följer den arkitektoniska stilen av de yngre byggnaderna på platsen. De fungerar däremot främst som stämningsbelysning då de inte lyser upp platsen speciellt tydligt utan snarare
ger den en dämpad gulaktig ton. Detta beror delvis på deras
placering bland de stora träden och delvis på dess svaga ljusstyrka.
23
På platsens södra del, framför hotellets belysta glasfasad, bidrar
byggnadens spilljus till en upplyst nattlig passage och skapar en
viss trygghetskänsla. Framför ingången till Triangelns köpcentrum
Triangeln har inte en enhetligt tydlig belysningsarmatur. På
platsen kan under kvällstid observeras en tydlig variation i ljusintensitet. De starkast lysande armaturerna befinner sig i höjd med
återfinns även en större stolparmatur som sprider sitt ljus på ett
mjukt sätt. Här formas en sekundär passage på platsen under den
mörka tiden på dygnet.
gaturummet på Östra Rönneholmsvägen, Davidhallsgatan och
Södra Förstadsgatan i form av relativt högt placerad trafik- och
spännbelysning (Bild 23 och 24). Tonen av dessa är tydligt gul/or-
22
27
angefärgade och belyser en stor del av de södra delarna av platsen
med en relativt jämn ljusmatta. Belysningen på själva Triangeln
utgörs först och främst av skyltfönsternas-, fasadreklamens- och de
Ljusstudier av naturligt ljus under september månad visar att
I mitten av Triangeln finns ett litet café med en tillhörande
Triangelns placering i en nord/sydlig axel gör att solljuset når
uteservering. Utformningen av caféet i samverkan med dess
stora delar av torget under hela dagen. Platsen upplevs som
placering bidrar till att skapa ett trångt, något skuggat gatt intill
relativt ljus och öppen, främst under eftermiddagen, trots att
bänkarna på platsens norra sida. Caféets uteservering är placerad
den är tydligt inringad av höga byggnader. Under morgon och
i den öppna och soldränkta delen avTriangeln, vilket i sin tur kan
förmiddag skyms stora delar av Triangeln av fasaden från det
tänkas skapa goda förutsättningar till socialt umgänge. Däremot
22 våningar höga hotellet som befinner sig i torgets söderläge.
finns det andra element såsom platsens utformning och passage-
Den övre delen av fasaderna längs den norra delen av platsen
liknande egenskap som motarbetar att uteserveringen används i
möter solens strålar tydligt från soluppgång till solnedgång. I
en större utsträckning. Läs vidare under den territoriella analysen
den norra delen av platsen, längs den konkava byggnaden och
och de territoriella konflikterna, där vi beskriver detta mer
shoppingstråket, finns strategiskt placerade bänkar som är vända
ingående.
mot söder. Här kan man i enlighet med vår territoriella analys
I den södra delen av platsen är gaturummet helt skuggat av de
tydligt se att användandet av dessa sittplatser blir något föränd-
höga byggnaderna under hela dygnet. På dagen verkar detta
rat vid soliga dagar. Träden som har planterats längs den norra
dock inte påverka passagen på platsen speciellt mycket. Den
sidan skuggar området kring bänkarna samt shoppingstråket och
tydliga strömmen av människor och fordon förblir oberoende av
skapar därigenom ett mörkt 'hörn' på torget. Samtidigt som de
de naturliga ljusförhållandena under den ljusa tiden på dygnet.
förstärker arkadkänslan för denna passage. Detta stödjer de båda
Detta kanske kan förklaras med att Triangeln är en så central
platsernas territoriella strategi, appropriation och association, en-
knutpunkt i stadens centrum, såväl trafikmässigt som kommers-
ligt de observationer vi tidigare skrivit om. Illustrationerna ovan
iellt. Detta beskrivs mer i avsnittet om kommersiella och sociala
visar solljusets påverkan på platsen under olika tider på dygnet.
aktiviteter.
omkringliggande byggnadernas spilljus. Dessa lyser i en vitaktig
ton (Malmö stad, 1998, s. 10, 17) Prioriteringen i ljusintensitet
förstärker den tydliga territoriella strategiska planeringen på
26
platsen. Med gatunätet som en mycket dominerande faktor, vilket
beskrivs vidare i vår territoriella analys.
Fontänen har en svag belysning som lyser upp dess utformning men inte heller denna belysning bidrar till någon
direkt ljusfunktion för platsen (bild 28). Varken busshållsplatsen, trädraden i anknytning eller de mer centrala delarna av Triangeln är belysta med hjälp av någon speciell
armatur under kvällstid. Således uppfattas Triangeln
som mörk och något otrygg, vilket inte främjar de sociala
aktiviteter vi analyserat på platsen. Det är få människor
som passerar dessa ytor under nattetid. Något som utgör
en trygghetsskapande faktor på kvällstid är däremot främst
spilljuset från de upplysta skyltfönstren. De skapar en
ljus tunnel vid den konkava byggnaden i norra delen och
24
Kartan illustrerar hur det artificiella ljuset på platsen fördelas och påverkar området. Belysningen fokuseras kring
kanterna av torget och lämnar den centrala torgytan obelyst.
25
förstärker den populära passagen för fotgängare och de
kommersiella aktiviteterna på platsen (bild 26 och 27).
28
Fältstudier på platsen
Motordrivna fordon dominerar. Främst bilar. Sedan bussar och tung trafik. Mycket trafik. Lastbilsleveranser/sophämtning på Södra Förstadsgatans shoppingstråk. Många passerar till och från
Triangelns tågstation, över det obefintliga övergångsstället och torget mot Gustav Adolfs Torg.
Cyklister cyklar på shoppingstråket. Cyklister även på vägen.
Lugnare i trafik och cykeltrafik. Bussarna får mer plats. Cyklar leds in på Shoppingstråket/torget.
Många fotgängare på platsen. Främst shoppingstråket. Inte så många som passerar till Triangelns
station.
Biltrafiken ökar på platsen, dock lugnare än på morgonen, dominerar fortfarande trafikbilden.
Känns som fler bussar. Många cyklister på vägen. Stegvis ökning av gång- och cykeltrafikanter mot
Triangelns station.
29
30
Rörelsekarta - bilister, pilarnas tjocklek anger intensitetsgraden.
Triangen domineras starkt av såväl bil- som busstrafik. Trots att
själva torget är avgränsat genom sin utformning, gatustruktur
Rörelsekarta - cyklister pilarnas tjocklek anger intensitetsgraden.
31
Rörelsekarta - fotgängare cyklister pilarnas tjocklek anger intensitetsgraden.
Mycket lugn biltrafik på platsen.Torget upplevs som mörkt och passagen av fotgängare hålls till
shoppingstråkets upplysta yta. Få människor i rörelse.
Området kring Triangeln uppfattas som en genomfartsled, genom
En konflikt uppstår i trafikströmmen mellan trafikanterna främst
Fotgängare har approprierat en egen övergång över Östra Rönne-
För personer med funktonsnedsättningar finns det goda
centrala Malmö, för alla typer av trafikanter. Här sammanstrålar
på Östra Rönneholmsvägen/Föreningsgatan och i korsningen
holmsvägen i höjd med Rådmansgatan (Bild 30). Det är en
förutsättningar och god tillgänglighet på platsen. Trappstrukturen
och diverse trafikförbud, från den motordrivna trafiken, påverkas
sex gator med olika förutsättningar. För biltrafiken (Bild 29) är det
med Davidhallsgatan. Det handlar då till största del om cyklister
passage i rak riktning söder- och norrut, till och från Triangelns
kan man enkelt ta sig runt med hjälp av naturliga ramper som är
platsen tydligt av detta. Den dygnsekvivalenta ljudnivån 2 meter
passagen i östlig och västlig riktning som är speciellt belastad, se
kontra motordriven trafik. Cyklisterna är de trafikanter som inte
tågstation, genom Triangeln mot Södra Förstadsgatans shopping-
en del av platsens utformning. Trapporna har även vita upphöjda
över marknivå uppmättes av gatukontoret i Malmö 2006 till mellan
rörelsekartan för bilister. Föreningsgatan är t ex en av de större
har någon naturlig eller utsedd plats i detta rum, utan får anpassa
stråk. Här finns ett borttaget övergångsställe med vissa marker-
markeringar som följer dess form runt hela trappan, högst upp
65 och 70 dB(A) (wwww.malmo.se, 2011-09-22). Vilket motsvarar
gator som används för att ta sig in till stadens centrala delar på,
sig till övriga trafikanter på platsen. Enligt Malmö stads mätningar
ingar fortfarande synliga i vägen. Men i övrigt sker detta spontant.
och längst ner för att på så sätt uppmärksamma nivåskillnader.
ljudnivån på en motorväg och når precis de maximala riktvärdena
från nordöstlig riktning, dvs Lund och Stockholm. Östra Rön-
från 2010 uppgår dygnstrafiken av antal cyklister till 2230 och 70
Dock kan man konstatera att detta är det sekundära rörelsestråket
Alla övergångsställen har nedsänkningar i trottoaren, kullersten
för vad som är en acceptabel ljudnivå för en uteplats vid en nybyg-
neholmsvägen i sin tur, leder i förlängningen till Limhamn i väst.
mopedister (www.malmo.se, 2011-09-23). Här har vi även genom
på platsen under större delen av dagen.
och tydliga ljus och ljudsignaler, vid ett av övergångställena finns
gnation (www.naturvardsverket.se, 2011-09-22). Enligt en sam-
Dessutom finns det en rad korsningar i närheten där trafikanterna
våra fältstudier kunnat konstatera att cyklisterna till största del rör
manställning av Malmö stads trafikmätningar från 2010 passerar
kan ta sig till andra viktiga stråk i staden. Exempelvis Fersens väg
sig över korsningen mot Rådmansgatan både från väster på Östra
ca 14 700 motorfordon denna plats dagligen. Detta kan jämföras
med en siffra på 19100 i trafikkorsningen Amiralsgatan/Föreningsgatan som ligger i närheten av Triangeln. Amiralsgatan är en
mycket hårt belastad trafikled i staden som dessutom planeras få en
Triangeln är idag även en viktigt knutpunkt i stadsbussarnas nät,
med hållplatser på Södra Förstadsgatan, Davidhallsgatan och precis invid själva Triangeltorget. Här avgår även bland annat flygbus-
Rönneholmsgatan och från Davidhallsgatan i norr. Sekundärt
följer cykeltrafiken Östra Rönneholmsvägen öster ut för att sedan
svänga in på Södra Förstadsgatan söderut och då konkurrera med
dessutom tydliga markeringar i markbeläggningen för personer
Fotgängare har flera alternativ till att passera platsen. Det finns
Södra Förstadsgatan i nord och sydlig riktning, längs den konkava
byggnaden på Triangeln (Bild 31). Föreningsgatans två övergångställen är de mest trafikerade på platsen. Det ena som leder mot
busstrafiken vilket skapar en otrygg trafiksituation, se rörelsekartan
ingången till Triangelns köpcentrum och den andra, mot Södra
för cyklister. Fältstudierna har även visat att trafikanterna i stor
Förstadsgatan. Detta övergångsställe befinner sig i en sträcka och
utsträckning leder sina cyklar så snart de kommer in på Triangelns
en något skymd sväng av Föreningsgatan där biltrafiken från öster
torg och Södra Förstadsgatans shoppingstråk norrut. Detta verkar
accelererar hastigheten och skapar en något trafikfarlig situation.
erna. Pilarnas tjocklek anger intensitetsgraden, ju tjockare linje,
vara en naturlig reaktion, även för dem som inte kan se förbudss-
Fotgängarna tar sig även över Davidhallsgatan i västlig/östlig
desto högre intensitet.
kyltarna på platsen. Under de tider på dygnet då torget och Södra
riktning längs med Östra Rönneholmsvägen. Se rörelsekartan för
Förstadsgatan är relativt folktomma och utan rörelse tar cyklisterna
fotgängare.
spårvagnsled inom en snar framtid (www.malmo.se, 2011-09-23,
Hållbar stad Malmö, 2011, s.30). Rörelsekartorna i detta avsnitt
belyser platsens rörelser samt intensiteten för de olika trafiksort-
sen till Malmös flygplats, Sturup. Strax söder om hotell Hilton och
Triangelns köpcentrum ligger en av de två uppgångarna till Triangelstationen. Vid denna uppgång möts även två olika cykelstråk.
en större del av torget och bilgatan i anspråk.
med nedsatt syn.
dock tydliga stråk där de flesta rör sig. Dessa sker främst längs
Bilister
Detta är den totala rörelsekartan för området. Här är alla
Cyklister
som uppkommer mellan trafikanterna. Enbart de primära
Fotgängare
tre trafiksorter sammanslagna för att illustrera de konflikter
och sekundära rörelsestråken per trafikslag, där den tjockaste
linjen har högst intensitet, är redovisade på bilden.
Space syntax begreppet innefattar ett antal analysmetoder som används för att skapa sig en
Totalt för alla tidpunkter under dagen
uppfattning om hur olika rum sitter samman och fungerar tillsammans. Hur människor rör sig kan
knappast räknas ut med någon exakthet, men Space syntax metoden har som grundidé att människor helst väljer en så rak och direkt väg som möjligt. Rummet kan delas in i enheter på olika sätt,
som man sedan kan räkna antalet av för att förflytta sig från en plats till en annan. Desto fler steg
Geografisk plats
Aktivitet
som krävs desto större motstånd anses vägen att ha. Metoden är väldigt enkel men har trots detta
visat sig stämma mycket väl med verkligheten på en mängd städer och kan därför användas som
KOMMER FRÅN
hjälpmedel när vill förstå och studera rörelserna i en stad (Bafna, 2003, s. 26ff).
På morgontimmarna är de stora flertalet på väg från hemmet till jobb eller
25
15
20
12
15
9
10
6
5
3
PÅVÄG TILL
skola och de omvända under eftermiddagen. Mitt på dagen har många
Triangeln är mycket väl integrerat med övriga Malmö enligt en så kallad global Space syntax analys.
lunchrast eller uträttar olika ärenden. Sena kvällar och nätter ser bilden
Detta innebär att det troligen finns viktiga transportstråk förbi platsen, alla transportslag inräknade,
9
8
13
12
11
10
16
15
14
17
20
19
18
21
något annorlunda ut. Triangeln blir då mer eller mindre folktomt, vilket
men med visst fokus på biltrafik. Man kan justera metoden så man endast räknar tre siktlinjer från
diskuteras vidare i avsnittet gällande ljusstudier. Men det finns även en viss
platsen. Detta används som ett mått på hur platsen är integrerad ur en fotgängares perspektiv. Enligt
detta är platsen kopplad för fotgängare från Gustav Adolfs torg i norr till sjukhusområdet i söder.
inblandning av personer som inte arbetar, som har ärenden kopplade till
Station
Triangeln
Utbredningen i öst-västlig riktning går från Amiralsgatan i öst till Aqua-kul i väst. Detta innebär att
2
5
4
3
7
6
shopping och liknande.
Triangeln är nära kopplat till en betydande del av cetrala Malmö. I södra närområdet ligger även
Detta kan förklara att området innehåller många centrala funktioner som ökar platsens dragningsk-
GA
SJ
UK
ÖV
HU
RI
SE
T
NA
N
M
AR
GE
LD
AM
PI
DM
AN
M
ÖL
AV
ÅN
LA
N
LN
T
KÖ RIAN
P
GE
M
N
NE
SY NT
D RU
CE
UT
HA
M
A
KN
TR
S:t
VÄ
S
U
M TAN
AL F
M ÖR
Ö
M
T
ST RIAN
AT G
IO EL
N N
OM
EN
C
NO ENT
RR RU
AD
M
AT
LA
ND
PR
DE
EN
HA
ÄR
PI
ÖT
E
M
KA
M
A
TE
FI
OP
är en del av platsen, men delar namn, är även målet för ett antal människor.
SH
nivå två är sorterade från söder till norr geografiskt sett. I
BE
människor hela tiden är relativt högt. Köpcentret Triangeln, som inte direkt
AR
sydlig riktning (punkt nr:1) från Triangeln. Siktlinerna på
VÄ
N
har bara utrymme för en handfull verksamheter, samtidigt som antalet
RÅ
se nästa sida. Möjligen är kopplingen till centrum innanför vallgraven starkare än Space syntax visar.
Diagrammet visar siktlinjekopplingar till Rådmansgatan i
M
AT
/
fotgängare, enligt Space syntax med tre siktlinjer, bekräftas tydligt av den tidsgeografiska analysen,
på vägen till något annat och inte är själva målet. Platsen är inte så stor och
SK
OL
butiker vilket ger upphov till en ganska betydande genomfart av fotgängare. Upptagningsområdet för
HE
1
NG
Något som är tydligt är att Triangeln i mycket stor utsträckning befinner sig
Station Triangeln vilket ytterligare stärker platsen. I detta område finns många arbetsplatser och
grafen illustreras detta från vänster.
raft, något som Space syntax inte tar hänsyn till.
Personerna som passerar har ofta ett ärende till centrala Malmö. Detta är
något som syns mycket tydligt i det insamlade materialet. En klar majoritet
Kartan illlustrerar antalet nödvändiga riktningsbyten över torgytan.
av de som passerar Triangeln är på väg till eller ifrån centrala Malmö. De
närbelägna delarna av centrala Malmö som Lugnet och Davidshall är van9
11
10
12
13
14
15
17
16
18
19
20
22
21
23
25
24
26
28
27
betydligt. Den tydligaste raka gångvägen från Station Triangeln, passerar över
två osv.
2 st Mat/Fika
Mat/Fika 2 st
Promenad 1 st Shopping 4 st
Mat/Fika 3st
KOMMER FRÅN
10
KOMMER FRÅN
10
PÅVÄG TILL
Geografisk plats på lunchen
NE
N
Ö
ET
TR
A
HA
M
M
AL
M
UT
AN
F
ÖR
HU
S
UK
SJ
Geografisk plats på kvällen
VÄ
S
NA
BE
L
NO
M
AR
DA
M
PIL
LN
AN
ÖL
L
M
GE
M
C
SY ENT
D RU
T
KÖ RIAN
P
RO
JÄ
GE
RS
UT
IE
KN
HY
LL
S:t
M
EM
DE
N
NH
ÅR
VÄ
R
UE
G
EV
LL
BE
UT
KN
S:t
HA
M
TR
A
VÄ
S
C
NO ENT
RR RU
T
SE
M
AR
HU
UK
DA
M
SJ
PIL
AV
ÅN
G
LA
N
ÖL
M
DM
AN
GE
LN
2
NE
N
2
M
4
2
T
ST RIAN
AT G
IO EL
UT
N N
AN
FÖ
R
M
AL
M
Ö
6
4
NA
6
4
EN
6
M
8
EL
N
8
T
ST RIAN
AT G
IO EL
N N
PÅVÄG TILL
8
C
NO ENT
RR RU
PÅVÄG TILL
Geografisk plats på morgonen
Promenad 2 st
Hem 9 st
Arbete 7 st
KOMMER FRÅN
10
SY NT
D RU
både i östlig och västlig riktning. Sen får man inte glömma att Förenings-
Vän 2 st
Arbete 6 st
T
KÖ RIAN
P G
det finns ett antal människor som passerar Triangeln som har kopplingar
EN
geografiskt sett. I grafen illustreras detta från vänster.
UT
gar ur ett Space syntax perspektiv genom att möjliggöra passage raka vägen över
KN
och Station Triangeln, är starkare än kopplingen i öst-västlig riktning. Men
S:t
Siktlinerna på nivå två är sorterade från söder till norr
JÖ
ST
AD
rapport. De finns alltså utrymme att förbättra kopplingar till Triangelns omgivnin-
Shopping 2 st
Handla mat 2 st
Ärende 2 st
Skolan 5 st
RS
De andra tendenser man kan se är att kopplingen söderut, mot Möllevången
RÖ
gatan i sydlig riktning (punkt nr:1) från Triangeln.
Handla mat 1 st
1 st Mat/Fika
1 st arbete , 1 st ärende
SIE
stämmer väl överens med våra observationer och behandlats i olika avsnitt i denna
Skola 1 st
Ärende 1 st
stärker varandras tillförlitlighet.
Diagrammet visar siktlinjekopplingar till Södra Förstads-
Mat/Fika 4 st
Shopping 4 st
Hemma 1 st
RÅ
står för ett steg och orange för
Arbete 10 st
Shopping 2 st
Hemma 5 st
inom gångavstånd från Triangeln. Detta samband gör att dessa två analyser
inte detta i vår enkät.
linjer från Triangeln där röd
Aktivitet
Aktivitet
Skolan 3 st
Arbete 10 st
CE
1
av människor som passerar här. Eftersom dessa till stor del är bilburna syns
Kartan illustrerar antalet sikt-
Hemma 13 st
Vän 1 st
de området som Space syntax analysen ringat in som de område som är
gatan passerar platsen i öst-västlig riktning, vilket innebär ett betydande flöde
Möllevången
Aktivitet
personerna som tillfrågats på Triangeln anger är, till stor andel platser inom
FO
Pildammsparken
2
BE
RG
3
SE
4
KIR
5
C
SY ENT
D RU
M
6
och stolar, samt en avskärmning med träd och trappa mot Föreningsgatan. Detta
platsen utan hinder.
Separat för olika tidpunkter under dagen
liga mål. Många personer är också på väg till stadskärnan innanför kanalen.
M
Sorgenfri
32
T
KÖ RIAN
P
7
perspektiv eftersom vägen framför muren blockeras av både ett café, utställda bord
Kronprinsen
31
huvudfåran i den folkström som passerar platsen. De geografiska platser som
8
Förstadsgatan från Triangeln sker mellan en konkav byggnad och en konkav mur
med träd som skär siktlinjerna. Att följa fasaden är dock bättre ur ett Space syntax
30
Det är väldigt tydligt att Södra Förstadsgatan norr ut från Triangeln är
Föreningsgatan vid det approprierade övergångstället som finns beskrivet bland
annat i trafik- samt territoriella konflikteravsnitten. Vidarekopplingen till Södra
29
C
NO ENT
RR RU
Lokalt på Triangeln begränsas dock framkomligheten enligt Space syntax ganska
T
ST RIAN
AT G
IO EL
N N
Gamla staden
Triangeln har stor potential att utvecklas tack vare sin centrala
placering i staden, som en del i det stora handelsstråket, samt sitt
stationsnära läge i samband med citytunneln. Därför kommer
Belysningen utökas för att skapa mer trygghet och
tillgänglighet nattetid och för att understryka platsens olika
former. Flexibel markbelysning som kan varieras i mönstrer och
färg skulle utgöra ett lekfullt och gästvänligt inslag samtidigt som
det skulle ge platsen en ny identitet under kvälls- och nattetid. En
spännande entré till staden!
För att ta hand om flödet på platsen kan man tänkas anlägga en shared-spacelösning i Triangelns södra del, som ett modernt alternativ till den överdimensionerade bilvägen. Det blir därmed
tydligt att fotgängarna har företräde, då tillgängligheten för biltrafiken begränsas och trafikssäkerheten
höjs. Ny gatubeläggning med exempelvis infälld belysning kan även hjälpa till att skapa varierande
intensitet i såväl ljus som gaturummets utformning. Genom att minimera biltrafiken har platsen
möjlighet att bli en trevlig och självklar mötesplats och ett torg fullt av liv och rörelse.
Porlande pocketpark - Fontänen kan ersättas med en sittvänlig formation av trä, sten och porlande vatten och växtlighet. Här
skapas en inbjudande mötesplats i olika höjder där man kan samtala,
observera förbipasserande, njuta av solen eller bara koppla av. Detta
skulle kunna bli ett kvalitativt inslag i stadsrummet som samtidigt tar
hand om dagvattnet.
Flexibelt multitorg - Hela Triangeln balanseras och
görs mer flexibelt så att fler kan utnyttja platsen under
större delar av dygnet. Torgytan skulle även kunna vara
en plats med utrymme för uppträdanden, demonstrationer,
marknadsstånd, streetskatetävlingar & konstutställningar.
Trappformationen kan byggas om så att den kan nyttjas för
t ex skating, rullskridskor eller andra typer av urbana sporter
eller lekar. Fler olika sittmöjligheter skapas, inte enbart
utformade som bänkar.
Triangeln i framtiden troligtvis bli en ännu viktigare passageled
till övriga centrala delar av staden och i förlängningen en viktig
nod i hela Öresundsregioenen. Dessa faktorer påverkar platsens
potential, förutsättningar och ansvar i stor utsträckning. Eftersom Triangelns läge gör den till en central nod för fotgängare
och kollektivtrafik utgör biltrafikens dominans ett stort problem.
Platsen innefattar många fysiska element som samsas utan att
samspela eller fungera i praktiken. Privatiseringen av den centrala torgytan utgör även ett problem eftersom detta inskränker
Ett förslag för att ta hand om flödet av människor mellan Station
Triangeln och resten av staden är att göra Triangeln till en enda stor
nedgång/uppgång till en tunnel som leder till tågstationen. Denna skulle
tillägnas cyklister och fotgängare. En stor grop, en öppen trappa/ramp som
blir en mötesplats och transportsträcka, full av möjliga sittplatser. I större
avsatser i trappriket kan träd och annan grönska planteras.
på det offentliga rummet utan att ge något tillbaka i form av
folkliv. Triangelns urbana möblering är oflexibel och bidrar tillsammans med territoriella strukturer till en livlös torgyta. Detta
leder till att all rörelse sker runt platsen istället för på den. Här
finns utrymme för nya lösningar som kan bidra till ett mer
dynamiskt och integrerat offentligt rum. Triangeln behöver en
32
33
34
35
ny gestaltning för att fylla sin funktion och skapa sig en identitet
36
i sin nya kontext. Vi har identifierat 4 huvudsakliga
problemområden och en rad förändringsförslag.
Ett inglasat café/restaurang/bar kan anläggas vid Triangelns östra del. Delvis för att under
kvällstid locka människor till platsen. Utformningen
på byggnaden kan med sitt spilljus bidra till att platsen
lyses upp och blir mer inbjudande. På sommaren kan
caféets glasfasad öppnas upp, uteserveringen utökas
och bli en del av Triangelns rum. Då blir uteserveringen attraktiv tack vare sitt soliga läge.
Vertikala trädgårdar kan anläggas
längs hela Hiltonhotellets kortsidor. Fler
träd och annan växtlighet skulle kunna planteras på och kring Triangeln för att dämpa
ljudnivån på platsen och bryta mot fasadernas och gatubeläggningens hårda yta och
skapa en lugnare känsla.
Ett förstärkt kommersiellt stråk mellan Station Triangeln och gågatan är en tänkbar lösning. Stråket kan korsa Föreningsgatan/Östra Rönneholmsvägen med ett generöst
övergångsställe lika brett som hotell Hilton. Sedan övergå i en öppen och flexibel plats som med
hjälp av sin möblering silar fotgängare vidare mot gågatan istället för att leda flödet runt Triangeln.
För att främja liv och rörelse på platsen utanför det naturliga gångstråket och samtidigt fortsätta i
den omkringliggande kommersiella andan, utökas torghandeln. Utöver den vanliga handeln
anordnas här även olika spontana och planerade evenemang, t ex julmarknad, antikmarknad
och skördemarknad.
Med dessa förändringar tror vi att Triangeln kommer
formas om från passage till en självklar och integrerad urban
mötesplats i centrum, med goda förutsättningar till att locka olika
typer av människor och aktiviteter.
Litteratur
Tidskrifter
Agrelin, Ove & Blom, Arne, red., 2007, Malmöguiden, Lund: Stiftelsen Lundaguiden
Hultén ”Förhastat Triangelbeslut” Sydsvenska Dagbladet 19 oktober 1984
Bafna, Sonit, 2003, Space Syntax. Environment and Behavior, Malmö Högskola, It´s Learning
Diaz, Merja & Tykesson, Tyke, 2005, Funkis i Malmö, Lund: Historiska media
Gehl, 1987, “Three Types of Outdoor Activities & Life Between Buildings” i Larice red. & Macdon-
Magnusson, Staaf, Björn & Tykesson, Tyke, ”Malmö på Höjden” Sydsvenska Dagbladet 22 februari 2001
Bildreferenser
ald, red., 2007, The Urban Design Reader,. Routledge
1: [2011-10-24] http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-Malmo/T-X/Triangeln.html
Kärrholm, Mattias, 2005, ”Territorial Complexity, a Study of Territoriality, Materiality and Use at
2: [2011-10-24] http://www.famgus.se/Vykort/SK-BJM-Mal.htm
Three Squares in Lund”, Nordic Journal of Architectural Research, nr 1/2005.
4: Malmö stad (1978): Delstudie – Triangeln i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor – Planavdelningens Utvecklingsenhet
Magnusson, Staaf, Björn & Tykesson, Tyke, red., 2001, Guide till Malmös arkitektur, Stock-
5,6: Malmö stad (1984): Triangeln – Förslag till stadsplan, Malmö Stadsbyggnadskontor
holm: Arkitekturförlag AB
8: [2011-10-24] http://framtidskikarna.se/panorama--triangeln-torgets-aterkomst
Whyte, 1980, “The Design of Spaces” i LeGates red. & Stout red., 2003, The City Reader,
3,7,9-17,19,21-31: Privata bilder, Katarina Kobosko och Ellen Carlquist
Routledge
18,20: Jesper Magnusson, “Stadsrum och stadsliv”, Malmö Högskola, 2011-09-07
Zimmerman, 1994, Stadens golv. Malmö Högskola, It´s Learning
32,33,34: [2011-10-24] http://www.pps.org/great_public_places/one?public:place_id=69
35:[2011-10-24] http://www.stortorgetsjulmarknad.com/subdet7.htm
Hemsidor
36: Från vänster nedre hörn [2011-10-24]: http://www.bbc.co.uk/birmingham/content/image_galleries/tunnel_vision_fierce_gallery.shtml?10;
[2011-10-24] http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Tunnelbana_Ringv%C3%A4gen_1933.jpg;
[2011-09-18] http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Kulturarv-
[2011-10-24] http://farbror-sid.se/home/2010/04/stockholms-tunnelbana/; Malmo/T-X/Triangeln.html
[2011-10-24] http://www.tripadvisor.se/Attraction_Review-g298573-d320861-Reviews-Corregidor_Island- Manila_National_Capital_Region_Luzon.html;
[2011-09-19] http://www.triangeln.com/byggnytt.aspx
[2011-10-24] http://en.fotolia.com/id/14965648;
[2011-09-19]http://ncc.se/sv/triangeln/test1/
[2011-10-24] http://www.byggfaktadocu.se/10/company/00/64/56/product244466_10.html
[2011-09-30] http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering-visioner/Detaljplaner/Avslutade-Detaljplaner-/Dp-4946-Kv-Kaninen.html
[2011-09-18] http://www.malmotown.com/sv/list/shopping
[2011-09-18] http://www.urplay.se/161157
[2011-09-22] http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f180009238/
T%C3%A5g_och_v%C3%A4g_kartl%C3%A4ggning.pdf
[2011-09-22] http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/
Buller/Riktvarden-for-buller/
[2011-09-23] http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Trafik--hallbartresande/Trafikmangder.html).w
Offentliga dokument
Malmö stad (1978): Delstudie – Triangeln i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor – Planavdelningens
Utvecklingsenhet
Malmö stad (1984): Triangeln – Förslag till stadsplan, Malmö Stadsbyggnadskontor
Malmö stad (1998): Stadens ljus-program för utomhusbelysning i centrala Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor
och Atukontor
Malmö stad (april 2011) Tidningen Hållbar stad Malmö