Transcript Årsrapport 2012

Nationella
kvalitetsregistret
för kärlkirurgi
Årsrapport 2012
Grafisk form: Ateljén Åtta.45 Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
(Verksamhetsåret 2011)
Swedvasc’s årsrapport 2012
för 2011 års verksamhet
Redaktion: Joakim Nordanstig
Innehåll
Förord – Björn Kragsterman, ordf. 4
Volymer TT – Thomas Troëng
5
Validering – TT – Thomas Troëng
6
Karotisingrepp – Björn Kragsterman
12
Bukaorta-aneurysm AAA – David Lindström
18
Övrig-aortamodulen – David Lindström
26
Benartärsjukdom – Joakim Nordanstig
30
Dialysaccess – Ulf Hedin
38
Vascunet – Martin Björck
40
Publikationer och presentationer
med material från Swedvasc 2011
43
Två fall med behandling av svåra komplikationer
44
Ledningsgruppen i Swedvasc 2011
Björn Kragsterman (ordförande), David Lindström, Ken Eliasson, Joakim Nordanstig,
Marlene Hensäter, Anders Lundell, Maria Truedson, Jakob Hager och Erik Wellander
Senior Advisory Board
David Bergqvist, Lars Norgren, Thomas Troëng
3
Förord
I årets rapport för åtgärder under 2011 ser man bla en
ökning av antalet operationer för screeningupptäckta aortaaneurysm med viktiga data om rupturer samt komplikationsfrekvenser. Vidare finner man ett minskat antal operationer
av asymtomatiska karotisstenoser, medan det är nästan helt
oförändrat för symtomatiska indikationer. Claudicatio
intermittens som indikation ökar nationellt, och denna
utveckling är viktigt att följa samt utvärdera (önskvärt med
patientrapporterat sjukdomsspecifikt validerat utfallsmått).
Ett av kapitlen handlar om arbetet inom det internationella registersamarbetet Vascunet, och därifrån intressanta
data och artiklar. Swedvasc har i år också fått den första rapporten från DiAD (dialysaccessdatabas), som ger en bra bild
av accesskirurgin och accessinterventionerna i landet. Andra
registersamarbeten som inletts är med Riks-Stroke, som
dock inte hunnit fullt utvecklas innan denna årsrapports
trycksättning.
I sammanställning över 2011 års resultat har viss tonvikt
lagts på registreringskvalitén, dvs hur väl ifyllda och uppföljda ingreppen varit. Tanken är att återinföra ackreditering av
enheterna för både uppmuntran och möjlighet till förbättringsarbete.
Registerkvaliten är ju helt avgörande för att kunna
utnyttja data till meningsfulla ändamål i allt från rena produktionssiffror, via kvalitetsindikatorer på utfallsmått och
PROM, till jämförelser på nationell och internationell nivå
(inkluderande forskning).
Under året har de nationella kvalitetsregistren uppmärksammats efter överenskommelsen mellan staten och SKL
(Sveriges Kommuner och Landsting) om gemensam ekonomisk satsning 2012-2016. Tanken är att servicen och stödet
till kvalitetsregisterorganisationerna skall öka, detta genom
en nationell samordnare med en ny organisation (mycket
av dessa tankegångar kommer från
översynen “Guldgruvan i hälso- och
sjukvården, förslag till gemensam
satsning 2011-2015)”.
Konkret för registren finns nu
Guldgruvan i hälso
också tydliga kriterier för nivåklasoch sjukvården
sificering av kvalitetsregistren och
utifrån detta olika ersättningsgrunder.
Swedvasc har en god grundnivå men
TETSREGISTREN
NATIONELLA KVALI
ÖVERSYN AV DE
satsning 2011-2015
Förslag till gemensam
4
det finns potential att förbättra registret ytterligare på en del
områden.
Arbetet inom registret har det senaste året delvis prioriterats för utveckling av återrapportering till användarna,
med on-line rapporter och förbättring av egna rapportuttag, ännu kvarstår mycket men en fortsatt/ökad satsning på
denna avgörande viktiga del fortgår. Möjligheterna till direkt
återkoppling på sjukhusnivå är en grundläggande förutsättning för fortsatt, eller förhoppningsvis förbättrat, registreringsarbete.
Ett annat prioriterat område har varit, och är, ett kontinuerligt arbete med att försöka förenkla/förtydliga variablerna i modulerna. Att finna balans mellan relevanta (obligatoriska) variabler och användarvänlighet, så att man kan
få ut adekvata kvalitetsmått på sina åtgärder både för egna
enhetens del och för patienternas skull, utan att registrera en
massa (andra) detaljer. Swedvasc har här en lång fin tradition
bakom sig med en stabil variabeluppsättning i SW1, som
tillåter viktiga iakttagelser över tid, men som också måste
anpassas till att utvärdera aktuellt rådande klinisk praxis som
SW2 är mera lämpad för.
Användarstödet, både lokalt och centralt, är ytterligare
faktorer som har avgörande betydelse för inmatningskvaliten.
Denna/dessa funktioner varierar mellan enheter och är där
olika prioriterade, varför behovet också måste tydliggöras för
att sedan leda till skapande av stödstrukturer.
I allt detta arbete är kontakten mellan användarna och
ledningsgruppen oerhört viktig och de tidigare lokalansvarigmötena har från och med förra året återupptagits
(tv planerat till em innan vårmötet).
Som led i arbetet för säker inmatningskvalitet diskuteras
också just nu former för monitorering av Swedvasc, vilket
inte genomfört i SW2 avseende intern och extern validitet.
Avslutningsvis så känns det, ett halvår efter ordförandebytet, väldigt stimulerande att vara del i detta kvalitetsregisterarbete. Swedvasc är ett sedan länge välfungerande
register, men vi behöver tillsammans fortsätta att anpassa
och vidare utveckla det.
Uppsala den 23 april 2012
Björn Kragsterman, Ordf i Swedvasc´s Ledningsgrupp
Volymer TT
Antalet årligt registrerade ingrepp i Swedvasc ligger stadigt på drygt 12000 även under 2011.
Andelen endovaskulära ingrepp fortsätter att öka och utgör nu drygt 63%.
Swedvasc 2011
Akad. sjukh. Uppsala
Thorakal
EVAR
Thorakal
OR
Thorakal
hybrid
AAA
EVAR
AAA
OR
carotis
CAS
carotis
öppen
infraendo
inguinal
öppen
övrig
endo
artär
öppen
vener
endo
vener
öppen
reop
endo
reop
öppen
Totalt
14
3
4
6
17
7
70
24
527
1
13
6
139
11
13
221
19
23
301
4
1
200
24
4
248
53
7
370
2
4
91
15
25
254
18
22
443
25
21
378
60
45
1231
12
5
244
31
23
47
114
39
84
44
Blekingesjukhuset
2
7
9
55
19
26
1
Borås
3
17
30
33
56
42
16
Falu
Gävle
16
33
41
62
36
44
21
1
17
18
28
75
22
28
6
7
14
17
107
22
50
3
1
38
14
32
89
58
54
19
0
9
26
23
14
13
10
16
23
18
17
33
53
56
10
15
Halmstad
Helsingsborg
1
Hudiksvall
Eksjö
Kalmar
1
Karlstad
Karolinska
18
13
4
Kristianstad
Kärlkir. Jönköpings län
Kärlklin. Malmö Lund
56
9
Skövde
Linköping
6
Eskilstuna
1
2
NÄL
Sahlgrenska sjukhuset
12
1
Sunderby Sjukhus
Sundsvall
Södersjukhuset
4
2
Umeå
1
3
1
10
17
113
9
18
8
2
12
14
70
48
28
38
146
75
53
49
29
108
82
45
18
83
349
167
218
103
30
45
53
63
11
50
80
32
37
13
5
116
186
94
235
42
28
50
28
36
41
24
1
37
18
544
83
10
167
48
11
532
20
21
149
49
71
27
2
92
23
454
63
60
169
132
99
84
6
51
39
821
9
25
96
34
41
10
2
24
2
243
7
21
43
42
22
52
6
55
2
6
24
22
4
8
47
7
19
1
4
118
93
248
119
155
53
4
2
78
14
880
86
86
41
68
44
9
1
25
9
15
453
1
1
3
3
1
14
24
15
16
4
1
73
47
53
47
46
27
43
25
364
23
65
35
28
12
20
8
207
20
73
34
48
18
3
25
13
312
41
22
26
9
3
3
135
AL pilotprojekt
Endovaskulärt
132
27
23
208
83
38
132
8
30
10
Summa/diagnos, teknik
19
93
28
3
1085
110
1
1
272
28
161
11
18
10
27
105
673
673
673
56
56
3
18
154
58
0
Örebro
1
13
2
Östersund
18
50
Värnamo
1
32
3
8
Västervik
1
1
32
1
Växjö
2
38
Visby
Västerås
6
1013
2878
2878
1562
1828
1828
783
8
1097
77
4
8
1186
1391
115
965
432
12551
1391
965
7923
5
Validering – TT
Patientregistret PAR innehåller uppgifter från alla slutenvårdstillfällen i landet.
Eftersom det inte är komplett förrän ca 6 månader efter året visas här jämförelse
mellan Swedvasc och PAR för 2010.
PAR
Carotis - Öppen kirurgi
Swedvasc
Endast Patreg
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
1126
97,3
1079
93,3
78
6,7
31
2,7
1048
90,6
1157
Södersjukhuset
112
96,6
112
96,6
4
3,4
4
3,4
108
93,1
116
Karolinska sjukhuset
78
96,3
74
91,4
7
8,6
3
3,7
71
87,7
81
Akademiska sjukhuset
51
98,1
41
78,8
11
21,2
1
1,9
40
76,9
52
Mälarsjukhuset
31
100
31
100
.
.
.
.
31
100
31
Universitetssjukhuset i
Linköping
53
98,1
49
90,7
5
9,3
1
1,9
48
88,9
54
Ryhov, länssjukhus
51
96,2
53
100
.
.
2
3,8
51
96,2
53
Höglandssjukhuset
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Växjö lasarett
26
100
26
100
.
.
.
.
26
100
26
Länssjukhuset Kalmar
41
100
39
95,1
2
4,9
.
.
39
95,1
41
Blekingesjukhuset
14
100
14
100
.
.
.
.
14
100
14
Kristianstads sjukhus
39
97,5
40
100
.
.
1
2,5
39
97,5
40
Univ.sjukhuset MAS
85
98,8
84
97,7
2
2,3
1
1,2
83
96,5
86
Universitetssjukhuset
i Lund
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Helsingborgs lasarett
46
95,8
45
93,8
3
6,3
2
4,2
43
89,6
48
Halmstads sjukhus
22
95,7
22
95,7
1
4,3
1
4,3
21
91,3
23
Sahlgrenska universitetssjukhuset
122
97,6
107
85,6
18
14,4
3
2,4
104
83,2
125
SÄ-sjukvården
24
88,9
27
100
.
.
3
11,1
24
88,9
27
Skaraborgs sjukhus
23
95,8
23
95,8
1
4,2
1
4,2
22
91,7
24
Karlstads sjukhus
29
87,9
32
97
1
3
4
12,1
28
84,8
33
Universitetssjukhuset
Örebro
23
100
16
69,6
7
30,4
.
.
16
69,6
23
Västerås lasarett
58
100
58
100
.
.
.
.
58
100
58
Falu lasarett
47
97,9
48
100
.
.
1
2,1
47
97,9
48
Gävle sjukhus
59
96,7
52
85,2
9
14,8
2
3,3
50
82
61
Norrlands Universitetssjukhus
89
98,9
86
95,6
4
4,4
1
1,1
85
94,4
90
6
PAR
Carotis - Endovaskulär
Swedvasc
Endast Patreg
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
112
95,7
75
64,1
42
35,9
5
4,3
70
59,8
117
Södersjukhuset
34
94,4
33
91,7
3
8,3
2
5,6
31
86,1
36
Karolinska sjukhuset
31
100
16
51,6
15
48,4
.
.
16
51,6
31
Akademiska sjukhuset
2
66,7
1
33,3
2
66,7
1
33,3
.
.
3
Univ.sjukhuset MAS
26
92,9
19
67,9
9
32,1
2
7,1
17
60,7
28
Helsingborgs lasarett
6
100
5
83,3
1
16,7
.
.
5
83,3
6
Sahlgrenska univ.
sjukhuset
6
100
1
16,7
5
83,3
.
.
1
16,7
6
Univ.sjukhuset Örebro
4
100
.
.
4
100
.
.
.
.
4
Norrlands Univ.sjukhus
3
100
.
.
3
100
.
.
.
.
3
Norrlands Universitetssjukhus
89
98,9
86
95,6
4
4,4
1
1,1
85
94,4
90
Carotisdata har matchats efter förekommande operationskoder
för carotisingrepp, både öppna och endovaskulära. Alternativen är få
och lätt framräknade från Swedvasc-data.
7
Aorta - Öppen kirurgi
PAR
Andel Swedvasc
Endast Patreg
Antal
%
Antal
%
Antal
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
%
Antal
%
Antal
%
Antal
636
89,6
674
94,9
36
5,1
74
10,4
600
84,5
710
S:t Görans sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Södersjukhuset
47
92,2
47
92,2
4
7,8
4
7,8
43
84,3
51
Karolinska sjukhuset
46
92
50
100
.
.
4
8
46
92
50
Danderyds sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Akademiska sjukhuset
22
91,7
23
95,8
1
4,2
2
8,3
21
87,5
24
Mälarsjukhuset
14
100
14
100
.
.
.
.
14
100
14
Univ.sjukhus. Linköping
31
79,5
39
100
.
.
8
20,5
31
79,5
39
Ryhov, länssjukhus
13
81,3
16
100
.
.
3
18,8
13
81,3
16
Höglandssjukhuset
22
91,7
24
100
.
.
2
8,3
22
91,7
24
Värnamo sjukhus
4
100
3
75
1
25
.
.
3
75
4
Växjö lasarett
3
100
3
100
.
.
.
.
3
100
3
Västerviks sjukhus
19
95
13
65
7
35
1
5
12
60
20
Länssjukhuset Kalmar
8
100
8
100
.
.
.
.
8
100
8
Blekingesjukhuset
11
84,6
11
84,6
2
15,4
2
15,4
9
69,2
13
Kristianstads sjukhus
22
95,7
23
100
.
.
1
4,3
22
95,7
23
Univ.sjukhuset MAS
10
71,4
13
92,9
1
7,1
4
28,6
9
64,3
14
Helsingborgs lasarett
11
91,7
11
91,7
1
8,3
1
8,3
10
83,3
12
Ystads lasarett
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Halmstads sjukhus
7
77,8
9
100
.
.
2
22,2
7
77,8
9
Varbergs sjukhus
2
100
2
100
.
.
.
.
2
100
2
Sahlgren. univ.sjukhuset
41
85,4
47
97,9
1
2,1
7
14,6
40
83,3
48
Kungälvs sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
NU-sjukvården
31
96,9
31
96,9
1
3,1
1
3,1
30
93,8
32
SÄ-sjukvården
23
100
23
100
.
.
.
.
23
100
23
Skaraborgs sjukhus
6
66,7
9
100
.
.
3
33,3
6
66,7
9
Karlstads sjukhus
40
88,9
45
100
.
.
5
11,1
40
88,9
45
Univ.sjukhuset Örebro
3
75
4
100
.
.
1
25
3
75
4
Västerås lasarett
24
92,3
25
96,2
1
3,8
2
7,7
23
88,5
26
Falu lasarett
34
100
32
94,1
2
5,9
.
.
32
94,1
34
Gävle sjukhus
23
95,8
21
87,5
3
12,5
1
4,2
20
83,3
24
Hudiksvalls sjukhus
21
100
19
90,5
2
9,5
.
.
19
90,5
21
Östersunds sjukhus
21
87,5
24
100
.
.
3
12,5
21
87,5
24
Norrlands Univ.sjukhus
41
75,9
54
100
.
.
13
24,1
41
75,9
54
Gällivare lasarett
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Sunderbyns sjukhus
24
85,7
27
96,4
1
3,6
4
14,3
23
82,1
28
8
Aorta - Endovaskulärt
PAR
Andel Swedvasc
Endast Patreg
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
815
95,3
701
82
154
18
40
4,7
661
77,3
855
Södersjukhuset
56
96,6
44
75,9
14
24,1
2
3,4
42
72,4
58
Karolinska sjukhuset
64
98,5
59
90,8
6
9,2
1
1,5
58
89,2
65
Akademiska sjukhuset
50
98
42
82,4
9
17,6
1
2
41
80,4
51
Mälarsjukhuset
32
97
29
87,9
4
12,1
1
3
28
84,8
33
Univ.sjukhuset Linköping
23
92
21
84
4
16
2
8
19
76
25
Ryhov, länssjukhus
13
92,9
13
92,9
1
7,1
1
7,1
12
85,7
14
Höglandssjukhuset
15
100
12
80
3
20
.
.
12
80
15
Växjö lasarett
27
100
25
92,6
2
7,4
.
.
25
92,6
27
Länssjukhuset Kalmar
20
87
20
87
3
13
3
13
17
73,9
23
Blekingesjukhuset
1
100
1
100
.
.
.
.
1
100
1
Kristianstads sjukhus
3
100
1
33,3
2
66,7
.
.
1
33,3
3
Univ.sjukhuset MAS
127
98,4
94
72,9
35
27,1
2
1,6
92
71,3
129
Helsingborgs lasarett
25
92,6
23
85,2
4
14,8
2
7,4
21
77,8
27
Halmstads sjukhus
10
100
8
80
2
20
.
.
8
80
10
Sahlgren. univ.sjukhuset
66
90,4
58
79,5
15
20,5
7
9,6
51
69,9
73
NU-sjukvården
29
96,7
30
100
.
.
1
3,3
29
96,7
30
5Skaraborgs sjukhus
17
89,5
14
73,7
5
26,3
2
10,5
12
63,2
19
Karlstads sjukhus
12
92,3
12
92,3
1
7,7
1
7,7
11
84,6
13
Univ.sjukhuset Örebro
70
93,3
59
78,7
16
21,3
5
6,7
54
72
75
Västerås lasarett
25
89,3
27
96,4
1
3,6
3
10,7
24
85,7
28
Falu lasarett
12
100
8
66,7
4
33,3
.
.
8
66,7
12
Gävle sjukhus
42
95,5
40
90,9
4
9,1
2
4,5
38
86,4
44
Hudiksvalls sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Sundsvalls sjukhus
19
100
8
42,1
11
57,9
.
.
8
42,1
19
Östersunds sjukhus
6
100
5
83,3
1
16,7
.
.
5
83,3
6
Norrlands Univ.sjukhus
26
86,7
29
96,7
1
3,3
4
13,3
25
83,3
30
Sunderbyns sjukhus
24
100
19
79,2
5
20,8
.
.
19
79,2
24
För aortaaneurysm har följande koder använts: PDG10, PDG20, PDG21, PDG22, PDG23, PDG24, PDQ10,
PDQ21, PDQ99. Dessutom har JAH00 med samtidigt ICD-kod för aortaaneurysm använts för att fånga
explorativ laparotomi där man inte hunnit göra kärlrekonstruktion. Även aortakoderna har relativty lätt kunnat
beräknas från Swedvasc-variablerna.
9
Infrainguinal
- Öppen kirurgi
S:t Görans sjukhus
PAR
Andel Swedvasc
Endast Patreg
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
1857
93,1
1274
63,9
721
36,1
138
6,9
1136
56,9
1995
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Södersjukhuset
140
95,9
106
72,6
40
27,4
6
4,1
100
68,5
146
Karolinska sjukhuset
235
94,4
169
67,9
80
32,1
14
5,6
155
62,2
249
Huddinge sjukhus
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Danderyds sjukhus
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Södertälje sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Akademiska sjukhuset
56
96,6
30
51,7
28
48,3
2
3,4
28
48,3
58
Mälarsjukhuset
31
93,9
21
63,6
12
36,4
2
6,1
19
57,6
33
Nyköpings sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Univ.sjukhuset Linköping
89
95,7
72
77,4
21
22,6
4
4,3
68
73,1
93
Vrinnevisjukhuset
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Ryhov, länssjukhus
32
86,5
28
75,7
9
24,3
5
13,5
23
62,2
37
Höglandssjukhuset
41
97,6
31
73,8
11
26,2
1
2,4
30
71,4
42
Värnamo sjukhus
8
100
6
75
2
25
.
.
6
75
8
Växjö lasarett
32
91,4
14
40
21
60
3
8,6
11
31,4
35
Ljungby lasarett
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Västerviks sjukhus
25
92,6
8
29,6
19
70,4
2
7,4
6
22,2
27
Länssjukhuset Kalmar
43
91,5
29
61,7
18
38,3
4
8,5
25
53,2
47
Oskarshamns sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Visby lasarett
7
100
.
.
7
100
.
.
.
.
7
Blekingesjukhuset
38
97,4
32
82,1
7
17,9
1
2,6
31
79,5
39
Kristianstads sjukhus
43
91,5
36
76,6
11
23,4
4
8,5
32
68,1
47
Univ.sjukhuset MAS
135
96,4
80
57,1
60
42,9
5
3,6
75
53,6
140
Univ.sjukhuset i Lund
5
100
.
.
5
100
.
.
.
.
5
Helsingborgs lasarett
75
92,6
43
53,1
38
46,9
6
7,4
37
45,7
81
Halmstads sjukhus
34
94,4
24
66,7
12
33,3
2
5,6
22
61,1
36
Varbergs sjukhus
14
100
10
71,4
4
28,6
.
.
10
71,4
14
Sahlgren. univ.sjukhuset
179
97,8
112
61,2
71
38,8
4
2,2
108
59
183
NU-sjukvården
34
91,9
30
81,1
7
18,9
3
8,1
27
73
37
SÄ-sjukvården
67
85,9
58
74,4
20
25,6
11
14,1
47
60,3
78
Alingsås lasarett
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Skaraborgs sjukhus
24
82,8
25
86,2
4
13,8
5
17,2
20
69
29
Karlstads sjukhus
61
85,9
60
84,5
11
15,5
10
14,1
50
70,4
71
Torsby sjukhus
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Univ.sjukhuset Örebro
43
87,8
31
63,3
18
36,7
6
12,2
25
51
49
Karlskoga lasarett
2
100
.
.
2
100
.
.
.
.
2
Västerås lasarett
33
82,5
27
67,5
13
32,5
7
17,5
20
50
40
Falu lasarett
58
93,5
41
66,1
21
33,9
4
6,5
37
59,7
62
Gävle sjukhus
50
87,7
22
38,6
35
61,4
7
12,3
15
26,3
57
Hudiksvalls sjukhus
28
84,8
26
78,8
7
21,2
5
15,2
21
63,6
33
Sundsvalls sjukhus
46
95,8
12
25
36
75
2
4,2
10
20,8
48
Östersunds sjukhus
20
87
15
65,2
8
34,8
3
13
12
52,2
23
Norrlands Univ.sjukhus
55
90,2
46
75,4
15
24,6
6
9,8
40
65,6
61
Skellefteå lasarett
3
100
.
.
3
100
.
.
.
.
3
Gällivare lasarett
3
100
.
.
3
100
.
.
.
.
3
Sunderbyns sjukhus
54
93,1
30
51,7
28
48,3
4
6,9
26
44,8
58
10
Infrainguinal
- Endovaskulär
PAR
Andel Swedvasc
Endast Patreg
Endast Swedvasc
Matchar
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
2502
77,7
2791
86,7
428
13,3
717
22,3
2074
64,4
3219
Södersjukhuset
258
89,6
247
85,8
41
14,2
30
10,4
217
75,3
288
Karolinska sjukhuset
298
93,1
258
80,6
62
19,4
22
6,9
236
73,8
320
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Akademiska sjukhuset
140
89,7
139
89,1
17
10,9
16
10,3
123
78,8
156
Mälarsjukhuset
64
50,4
118
92,9
9
7,1
63
49,6
55
43,3
127
Univ.sjukhuset Linköping
139
83,7
145
87,3
21
12,7
27
16,3
118
71,1
166
Ryhov, länssjukhus
80
90,9
77
87,5
11
12,5
8
9,1
69
78,4
88
Höglandssjukhuset
49
86
56
98,2
1
1,8
8
14
48
84,2
57
Värnamo sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Växjö lasarett
75
96,2
71
91
7
9
3
3,8
68
87,2
78
Västerviks sjukhus
16
88,9
5
27,8
13
72,2
2
11,1
3
16,7
18
Länssjukhuset Kalmar
94
85,5
103
93,6
7
6,4
16
14,5
87
79,1
110
Huddinge sjukhus
Visby lasarett
5
100
.
.
5
100
.
.
.
.
5
Blekingesjukhuset
33
70,2
42
89,4
5
10,6
14
29,8
28
59,6
47
Kristianstads sjukhus
53
84,1
58
92,1
5
7,9
10
15,9
48
76,2
63
Univ.sjukhuset MAS
203
90,6
192
85,7
32
14,3
21
9,4
171
76,3
224
Helsingborgs lasarett
109
90,8
88
73,3
32
26,7
11
9,2
77
64,2
120
Halmstads sjukhus
91
90,1
90
89,1
11
10,9
10
9,9
80
79,2
101
Varbergs sjukhus
1
100
.
.
1
100
.
.
.
.
1
Sahlgren. univ.sjukhuset
155
85,6
160
88,4
21
11,6
26
14,4
134
74
181
NU-sjukvården
5
3,1
159
100
.
.
154
96,9
5
3,1
159
SÄ-sjukvården
17
39,5
39
90,7
4
9,3
26
60,5
13
30,2
43
Skaraborgs sjukhus
47
78,3
53
88,3
7
11,7
13
21,7
40
66,7
60
Karlstads sjukhus
55
45,8
106
88,3
14
11,7
65
54,2
41
34,2
120
Univ.sjukhuset Örebro
50
70,4
67
94,4
4
5,6
21
29,6
46
64,8
71
Västerås lasarett
51
68
55
73,3
20
26,7
24
32
31
41,3
75
Falu lasarett
65
79,3
67
81,7
15
18,3
17
20,7
50
61
82
Gävle sjukhus
59
53,6
96
87,3
14
12,7
51
46,4
45
40,9
110
Hudiksvalls sjukhus
7
87,5
4
50
4
50
1
12,5
3
37,5
8
Sundsvalls sjukhus
19
100
2
10,5
17
89,5
.
.
2
10,5
19
Hela landstinget
19
100
2
10,5
17
89,5
.
.
2
10,5
19
Östersunds sjukhus
60
80
67
89,3
8
10,7
15
20
52
69,3
75
Norrlands Univ.sjukhus
86
86
89
89
11
11
14
14
75
75
100
Sunderbyns sjukhus
116
80
138
95,2
7
4,8
29
20
109
75,2
145
Att räkna fram alla de olika opkoder för infrainguinala ingrepp från variabelvärdena
i Swedvasc 2.0 har däremot krävt en komplex programmering av Lasse Karlström. Matchningen på
PAR-data har hjälpsamt genomförts av Henrik Passmark på Nationell Registerservice, Socialstyrelsen.
11
Karotisingrepp 2011 – BK
Denna redogörelse avser att beskriva produktion och resultat av kärlkirurgiska ingrepp på
halspulsådern (karotis) i strokeförebyggande syfte i Sverige under kalenderåret. Mortalitetssiffror
hämtas ur befolkningsregistret och utgör således robusta och tillförlitliga data.
Karotisingrepp utförs huvudsakligen för att avlägsna
förträngningar i halspulsådern (karotis) i syfte att minska
risken för slaganfall. Förträngningen (stenosen) kan leda till
bildning av blodproppar som om de lossar, följer blodströmmen upp i hjärnan och orsakar stopp i mindre pulsådror,
med syrebrist/vävnadsdöd och eventuellt neurologiska
(övergående eller bestående) symtom.
Den huvudsakliga indikationen för ingreppet är symtomgivande stenoser, dvs. tecken på nyligen genomgången
proppbildning i form av;
– övergående förlamning eller talstörning (transitorisk
PATIENTER OCH METOD
Under 2011 har 1069 karotisingrepp tilldelats ett operationsdatum i modulen (1160 ingrepp 2010). Av dessa har
95% (1019/1069) rapporterats och klarmarkerats 30 dagar
postoperativt (97% 2010).
Hela 86% behandlades för symtomatisk stenos (80%
2009). Endast 1/1068, dvs. 0,1% saknade indikation
(figur 1).
3,5%
10,3%
Asymptomatisk –
aldrig haft symptom symtom
Asymptomatisk –
senaste symtom >6 månader sedan
ischemisk attack (TIA))
– övergående blindhet (amaurosis fugax)
– bestående lindrig förlamning eller talstörning
(minor stroke)
Den största risken för ny proppbildning finns under de
första veckorna efter sådana symtom och snabb(akut) handläggning är av största vikt. Patienten skall åtgärdas skyndsamt (inom 2 veckor) enl Socialstyrelsens strokeriktlinjer,
för att åstadkomma en meningsfull riskminskning.
De patienter som har en karotisstenos som man av olika
anledningar hittat utan att den gett symtom, anges som
asymtomatiska, men den sammantagna strokeförebyggande
vinsten med ingrepp på denna kategori är mindre än på den
förra. Nya studier avseende resultat av modern medicinsk
behandling gör att resultaten av de randomiserade studierna
diskuteras.
Viktiga mätvärden for att utvärdera dessa ingrepp är
komplikationsrisken i form av död eller nya slaganfall inom
30 dagar från operationstillfället och väntetiden från symtomdebut till ingrepp.
Indikation
Symptomgivande
86,2%
Figur 1: Indikation för åtgärd i hela materialet (procent).
Av de behandlade var 70% av manligt kön och medianåldern var 72 år.
Patienternas komorbiditet var registrerat enl nedan:
20% var diabetiker
(12% vet ej/saknad registrering)
73% behandlades för hypertoni
(12% vet ej/saknad registrering)
27% hade kardiell riskfaktor
(14% vet ej/saknad registrering)
17% var aktiva rökare
(24% vet ej/saknad registrering)
21% hade aldrig rökt
Generellt sämre registrerat avseende riskfaktorer 2011
(2010 oftast <10% vet ej/saknade)
12
2011
CAS
Typ av ingrepp
5,3%
56/1069 (5,3%) patienter behandlades med karotisstent
(CAS), detta är en lägre siffra än 2010 (6,4%) (figur2).
23/56 (41%) av de endovaskulärt behandlade hade en
asymtomatisk stenos (40% 2010).
Konventionell TEA
24,8%
Eversions TEA
Endovaskulärt
ingrepp
69,9%
Figur 2: Fördelning på typ av ingrepp
RESULTAT
Tid från symtom till ingrepp
Mediantiden i riket från alarmsymtom, dvs de symtom som
gör att patienten söker sjukvård, till karotisingrepp var
8 dagar (9 d 2010 och 12 d 2009).
Spridningen mellan sjukhusen är fortfarande
relativt stor (figur 3).
Sjukhus
2011
Växjö lasarett
Västerås (centrallasarettet)
Umeå, regionsjukhuset
Sundsvalls sjukhus
Södersjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset
Örebro Universitetssjukhus
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Figur 3: Mediantider från alarmsymtom till operation per sjukhus.
Mediantiden för riket, som var
8 dagar, är markerd med röd linje.
Linköping, universitets (region)
Kristianstad, centralsjukhuset
Karolinska Universitetssjukhuset
Karlstad centralsjukhuset
Kärlkliniken malmö, Lund
Kärlkirurgen Jönköpings län
Kalmar lasarett (länssjukhuset)
Helsingborgs lasarett
Halmstads länssjukhus
Gävle (länssjukhus)
Falu lasarett
Borås lasarett
Blekingesjukhuset
Akademiska sjukhuset Uppsala
0
7
14
21
28
35
42
49
56
63
70
77
84
91
98
Väntetid till operation
13
Komplikationsfrekvens
I tabell 1 redovisas olika kombinerade komplikationsutfall
avseende slaganfall (lindriga/invalidiserande) och/eller
död inom 30 dagar:
A) De ipsilateralt till ingreppet (dvs motsvarande den
opererade sidans utbredningsområde), som oftast
redovisats i Swedvasc tidigare.
B) Alla slaganfall (ipsi- och kontralaterala), som nyare
utfallsmått för jämförelser andra studier.
C) Komplikationsfrekvensen (alla slaganfall/död) på de
senaste 50 ingreppen, som ett mått för att minska
effekter relaterat till antal ingrepp under kalenderåret.
Antal op 2011
A/Ipsilateralt
Alla slaganfall & Mors
B/Ipsi- & kontralateralt
Alla slaganfall & Mors
Akademiska sjukhuset Uppsala
53
3,8%
3,8%
4%
Blekingesjukhuset
9
0%
0%
NA*
Borås lasarett
30
0%
0%
2%
Falu lasarett
41
2,4%
2,4%
2%
Gävle, (läns)sjukhuset
28
3,6%
3,6%
2%
Halmstads Länssjukhus
17
5,9%
5,9%
12%
Helsingsborgs lasarett
34
2,9%
2,9%
2%
Kalmar lasarett
38
2,6%
2,6%
2%
Sjukhus
Senaste 50 op
Alla slaganfall & Mors
Karlstad, centralsjukhuset
29
0%
0%
8%
Karolinska universitetssjukhuset
95
1,1%
1,1%
0%
Kristianstad, centralsjukhuset
30
6,7%
6,7%
8%
Kärlkir. Jönköpings län
50
6,0%
6,0%
6%
Kärlkliniken Malmö Lund
130
0%
0%
0%
Linköping, universitetssjukhuset
58
5,2%
8,6%
8%
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
27
0%
0%
2%
Sahlgrenska sjukhuset
105
3,8%
3,8%
4%
Sundsvalls sjukhus
4
0%
0%
NA*
Södersjukhuset
115
2,6%
2,6%
2%
Umeå, universitetssjukhuset
86
3,5%
3,5%
4%
Västerås, (central)lasarettet
47
0%
0%
0%
Växjö lasarett
23
17,4%
17,4%
10%
Örebro Universitetssjukhuset
Totalt
20
5,0%
5,0%
8%
1069
2,9%
3,1%
4,5%
Tabell 1: Kombinerad komplikationsfrekvens (slaganfall och/eller död) efter karotisintervention (CEA/CAS) 2011;
A/ De ipsilateralt till ingreppet (dvs motsvarande den opererade sidans utbredningsområde)
B/ Alla slaganfall (ipsi- och kontralaterala)
C/ Komplikationsfrekvensen (alla slaganfall/död) på de senaste 50 ingreppen
* <50 ingrepp registrerat i Swedvasc 2.0
Komplikationsanalys baserat på indikation asymtomatisk/
symtomatisk stenos respektive av typ av alarmsymtom, med
utfall slaganfall (lindrigt och invalidiserande), visas i figur 4
respektive 5.
Asymtomatiska stenoser hade komplikationsfrekvens på
1,4% (2,0% 2010) jämfört symtomgivande på 3,4% (3,3%
2010).
14
Hos de med symtomgivande stenos var komplikationsfrekvensen högre hos de med ”cresendo-TIA”, men denna
speciella indikation innefattar ju även ”stroke in evolution”
och således instabil/progredierande symtomatologi.
%
Fig. 4. Komplikationsfrekvens 30 dagar (ipsilateralt slaganfall o/e död)
5
Alarmsymptom
4
Den ischemiska händelse som förde patienten till läkare eller som
initierade utredning.
3
TIA: Helt restituerad inom 24 timmar.
3,4
Crescendo - TIA: Dagliga ischemiska händelser omedelbart före
ingrepp, inkluderar Progressive stroke och Stroke in evolution.
3,1
2,7
2
2,0
Lindrigt slaganfall: Minor stroke, helt restituerad inom en vecka
eller fokal neurologisk dysfunktion som varar längre än 24 timmar
och kortare än en vecka, eller bestående lindrig dysfunktion.
1
0,9
0
Asymptomatisk –
aldrig haft
symptom
Asymptomatisk –
senaste symptom
>6 månader sedan
Symptomgivande
Invalidiserande slaganfall: Major stroke.
Total
Indikation
Figur 4 och 5: Frekvensen (%) med slaganfall och/eller död efter karotisintervention
utifrån indikation för ingreppet (figur 4) respektive typ av alarmsymptom (figur 5).
Övriga komplikationer
Misstänkt hyperperfusion var endast registrerad hos 0,3%
medan postoperativ hjärnblödning inträffade hos 0,8%.
Hjärtinfarkt inom 30 dagar var registrerad hos 1,4%.
Mera kirurgtekniska komplikationer var reoperation för blödning hos 3,1% och kranialnervspåverkan rapporterad till 3,5%.
Bortfallssymtom innan eller efter
alarmsymtomet i SW2
Under perioden 20080512—20111231 fanns hos 18%
(646/3626) av de som opererades för en symptomgivande
stenos registreringar av TIA eller slaganfall före alarmsymptomet. Motsvarande för symtom under väntetiden efter
alarmsymtom till operation var 23% (836/3626).
Majoriteten klassades som TIA och amaurosis fugax, medan
14% respektive17% var registrerade som slaganfall
(se figur 6 och 7).
%
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Fig. 5. Komplikationsfrekvens 30 dagar (ipsilateralt slaganfall o/e död)
10,0
3,9
3,5
1,7
0,0
Amaurosis
fugax/Retinal
stroke
TIA
Crescendo Lindrigt Invalidiserande Total
– TIA
slaganfall slaganfall
Symptomgivande indikation
Symtom efter alarmsymtomet (under väntetid till operation)
Symtom före alarmsymtomet
Symtom
Symtom
Amaurosis
29,5%
Amaurosis
22,1%
TIA
TIA
54,6%
1,6%
3,4
Crescendo - TIA
1,9%
55,2%
Lindrigt slaganfall
Invalidiserande slaganfall
16,6%
Crescendo - TIA
Lindrigt slaganfall
Invalidiserande slaganfall
13,6%
0,7%
4,2%
Figur 6 och 7: Typ och frekvens av symtom som inträffat före respektive efter alarmsymtomet
15
I figurerna 8 och 9 framgår när dessa associerade symtom inträffade i förhållande till
alarmsymtomet, med en tydlig anhopning kring de(n) närmaste veckan(orna).
TIA/slaganfall innan alarmsymtomet
40
Antal patienter
30
20
10
0
0
7
14
21
28
35
42
50
59
66
74
82
Antal dagar innan alarmsymtomet
TIA/slaganfall under väntetiden mellan alarmsymtom och operation
120
Antal patienter
100
80
60
40
20
0
0
7
14
21
28
35
43
53
73
89
Antal dagar efter alarmsymtomet
Figur 8 och 9: Antal patienter med associerade symtom i relation till tid (dagar) innan respektive efter alarmsymtomet.
16
Äkta aneurysm i a carotis communis, Sahlgrenska.
Äkta aneurysm i a carotis communisbifurkationen
Behandlas med bifurkerat magnagraft
KONKLUSION
Under 2011 har skett en ännu tydligare minskning av karotisingrepp på asymtomatisk indikation,
men även om det totala antalet ingreppen var något lägre så var antalet med symtomgivande indikation oförändrad,
så den totala strokeförebyggande effekten kvarstår jämförbar.
Komplikationsfrekvensen är nationellt på fortsatt god nivå.
Registreringskvaliten är något sämre i år jämför föregående år, ffa för uppföljning och riskfaktorer.
Positivt är att väntetiden från symtom till ingrepp under året på nationell nivå ytterligare minskat med en dag,
men ligger fortfarande i median på 8 dagar, vilket manar till fortsatt kvalitetsförbättringsarbete.
17
Bukaorta-aneurysm AAA – DL
Aortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern, AAA) är en onormal utvidgning och utbuktning av hela
eller delar av aorta. Rökning i huvudsak men även ålder, viss ärftlighet, aortadissektioner och vissa sällsynta
bindvävssjukdomar har betydelse för utvecklingen av AAA. Resultaten från randomiserade studier visar att
fr o m en maxdiameter på 5,5 cm överväger vinsterna med en operation riskerna. Under 5,0 cm lönar det
sig inte att operera och storleken mellan 5,0 till 5,5 cm är en vetenskaplig gråzon med osäkra data.
Behandlingsmetoder
Behandlingen av patienter med aortaaneurysm som överstiger 5,5 cm är öppen kirurgi eller endovaskulär operation
(Endovascular aneurysm repair, EVAR). Utöver detta bör
man ha en aktiv rökavväjningshjälp och sätta in statiner och
överväga ASA.
Vid den öppna operationen ersätts aneurysmet med
en kärlgraft, tillverkad av Dacron (polyester) eller ePTFE
(Gore Tex). Efter operationen måste de flesta patienter
intensivvårdas. Under förutsättning att operationen kan
göras planerat är mortaliteten relativt låg och resultaten
mycket bra på lång sikt.
EVAR innebär ett mindre invasivt ingrepp där stentgraften
förs in i aorta via ljumskartärerna. Operationen innebär i
de flesta fall en mindre belastning för patienten, den kräver
oftast ingen intensivvård och vårdtiderna är kortare. Den
tidiga postoperativa komplikationsfrekvensen och dödligheten är låg. Komplikationer som kan uppträda efter EVAR
kommer i stället senare och kan vara bl a graftglidning och
att blod läcker in i aneurysmet utanför den inlagda graften
(endoläckage). Därmed finns risk för senare cirkulationsstörning och ruptur. Patienterna bör därför kontrolleras
under i princip hela sin återstående livstid. Patienterna löper
också en större risk att utveckla njursvikt på sikt, troligen
delvis pga upprepade kontrastundersökningar. En nackdel
18
är också att materialkostnaden är betydligt högre för EVAR
jämfört med öppen operation. Valet av behandlingsmetod
påverkas inte enbart av dessa ovan angivna för- och nackdelar utan styrs också av patientens kärlanatomi, ålder, övriga
sjukdomar samt kärlkirurgens/interventionistens förtrogenhet med metoden.
Patienter och metod
Nedan presenteras siffror från 2011 ur Swedvasc. Patienter
från Island, okända operationsdatum samt registreringar
utan angiven operationsmetod har exkluderats.
Under tiden 1 jan - 31 dec 2011 har 1346 operationer
för AAA registrerats vid 30 svenska sjukhus, en liten minskning jämfört med 2010 (1380).
Bristen på uppföljning påverkar inte tillförlitligheten i
postoperativ dödlighet eftersom dessa data tas direkt från
befolkningsregistret däremot blir data på alla andra komplikationer osäkra (stroke, hjärtinfarkt, amputation tex).”
Målet på >97% uppföljning nåddes av Borås, Falun,
Hudiksvall, Jönköping, Karlstad, Karolinska, Linköping,
Eskilstuna, NÄL, Sahlgrenska, Södersjukhuset, Umeå, Värnamo, Västerås, Växsjö. De centra som har störst förbättringspotential och inte nådde 90% klarmarkering av 30 dgrs
kontroll var Örebro, Östersund, Blekinge, Eksjö, Malmö,
Kalmar, Kristianstad, Sundsvall och Västerås.
Fördelning per sjukhus
OPERATIONSMETOD PER SJUKHUS
Operationsmetod
Primärt öppen
EVAR%
Konvertering av EVAR
Total
Örebro
2
55 (96)
0
57
Östersund
24
6 (20)
0
30
Uppsala
23
31 (57)
0
54
Blekingesjukhuset, Karlskrona
7
2 (22)
0
9
Borås
17
3 (15)
0
20
Falu
33
16 (33)
0
49
Gävle
18
17 (49)
0
35
Eksjö-Nässjö
16
10 (38)
0
26
Halmstad
13
7 (33)
1
21
Helsingsborg
14
38 (73)
0
52
Hudiksvall
9
0 (0)
0
9
Jönköping
17
10 (37)
0
27
Malmö-Lund
9
113 (93)
0
122
Skövde
8
18 (69)
0
26
Kalmar
18
23 (56)
0
41
Karlstad
33
17 (34)
0
50
Karolinska
56
53 (49)
0
109
Kristianstad
15
10 (40)
0
25
Linköping
50
8 (14)
0
58
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
13
32 (71)
0
45
NÄL
21
20 (49)
0
41
Södersjukhuset
42
43 (51)
0
85
Sahlgrenska
60
63 (51)
0
123
Sunderbyn
25
9 (26)
0
34
Sundsvall
21
7 (25)
0
28
Umeå
52
22 (30)
0
74
Värnamo
1
0 (0)
0
1
Västerås
38
28 (42)
0
66
Västervik
11
2 (15)
0
13
Växjö
6
10 (62)
0
16
Total
672
673 (50)
1
1346
Fördelning per sjukhus
30-dagars uppföljning var klarmarkerad hos 92% vilket
är lägre än nationella målet på >97%. Det föreligger dock
stora skillnader i uppföljningen mellan olika sjukhus vilket
framgår av tabellen nedan. Bristen på uppföljning påverkar
inte tillförlitligheten i postoperativ dödlighet eftersom dessa
data tas direkt från befolkningsregistret däremot blir data
på alla andra komplikationer osäkra (stroke, hjärtinfarkt,
amputation tex).
19
Preoperativa data inklusive genusperspektiv
Diagnostiken var vanligen avancerad för de icke rupturerade – 99% hade genomgått CT eller MR före op, några få
ultraljud eller angiografi endast. De med ruptur undersöktes
med CT i ca 91% av fallen och ca 4% endast klinisk undersökning och resten ultraljud.
Av de 1346 registrerade operationerna gjordes 184 på
kvinnor (14%).
Medianåldern för männen var 72 (38-92) och för
kvinnorna 75 (51-92)år.
Indikation: 264/1344 (19,6%) hade åtgärdats för ruptur
(n=2 missing).
Symptomgivande aneurysm förelåg i 11% av fallen utan
ruptur. Patologin för alla aneurysm var 89% standardaneurysm, 4,5% inflammatoriska och 1% infekterade, 6% övriga.
Maximal aneurysmdiameter fanns angiven i 97,3% av fallen:
Median kvinnor 56 mm
Median män 60 mm.
Median icke-ruptur 59 mm
Median ruptur 75 mm
RESULTAT
Operationsdata
Typ av rekonstruktion vid öppen kirurgi
Öppen kirurgi var totalt sett lika vanligt som EVAR under
2011. Konvertering av EVAR till öppen kirurgi förekom endast i 1/674 fall av alla EVAR (ett icke rupturerat aneurysm).
Rakt graft vanligast(57%). Hos 8% graft till ljumsken.
Hos 3,1% hade njurartärrekonstruktion utförts.
Operationsmetod
Öppen
Ruptur
Ej ruptur
Total
EVAR
Konvertering av EVAR
211
53
0
264
79,9%
20,1%
0,0%
100,0%
461
618
1
1080
42,7%
57,2%
0,1%
100,0%
672
671
1
1344
50,0%
49,9%
0,1%
100,0%
Liten kvinna med rupturerat gigantiskt stort bukaortaaneurysm. Genomgick framgångsrik akut öppen operation, Linköping.
20
Total
Endovaskulär behandling(EVAR) (n=673):
Bäst på att registrera kontrastdos (<10% missing) var i år:
Biliacala stentgrafter fortsätter att dominera(92%), grenade
stentgrafter fortsatt i små volymer(3%). Fenestrerade stentgrafter förekom i 5,1% av fallen, infrarenala inkl juxtarenala
aneurysm, övriga fenestrerade i ”övrig aorta modul”. Perkutan access användes vid 82% av EVAR. Ocklusionsballong
användes vid 32% av de rupturerade EVAR och vid 2% av de
icke-rupturerade EVAR.
Malmö
Kontrastmängd vid EVAR
Postoperativa komplikationer
Medianvärdet för antal ml given kontrast var under 2011
125 ml, given kontrastmängd var ej registrerat hos 42%
(vilket är en förbättring sedan 2011). En ganska stor grupp
patienter(n=56) fick kontrastdoser på mer än 200 ml och sju
fick mer än 300 ml kontrast. Positivt var att kontrastmängden sjunkit ngt sedan 2010, 37% fick 100 ml eller mindre
vilket ibland anges som ett målvärde för en standard EVAR.
Överlag ganska jämna nivåer av postop komplikationer efter
EVAR och öppen op.
Vid icke-ruptur hade 22% av EVAR ngn komplikation jämfört med 22% av öppna op, väsentligen oförändrat jämfört
med 2010.
Vid ruptur hade 35% av EVAR ngn komplikation jämfört
med 49% av öppna op.
Eskilstuna
Linköping
Blekinge
Borås
Hjärtinfarkt
Reop blödning
Ej rupt Öppen
1,9%
3,5%
Abd kompartment
1,9%
Ej rupt EVAR
1,3%
2,7%
0,7%
Rupt Öppen
4,8%
8,9%
10,7%
Rupt EVAR
5%
5,0%
7,5%
Missing values för komplikationer efter icke ruptur 9% och vid ruptur 19% missing, en
viss förbättring jämfört med 2010.
Preop status rupturer
Postop mortalitet
De som opererades vid ruptur med EVAR var även i år i
bättre skick än de som opererades öppet: Preop medvetandeförlust noterades hos 56% av rupturerade som opererades
öppet och hos 40% av rupturerna som opererades med
EVAR. Lägsta blodtryck preop i medeltal var 68 mmHg
för öppen op och 79 mm Hg för EVAR, missingfrekvens
på 21%.
Nationella 30 dgrs mortaliteten efter ej ruptur var 1,6%
och vid ruptur 28,9%.
90 dgr mortalitet ej ruptur: 2,8% och 90 dgr mortalitet
ruptur var 35,2%.
(Mortaliteten inom 90 dgr är beräknad utan operationer
gjorda i november+december 2011 där uppföljningen
blir för kort).
EVAR
Öppen
Rupt EVAR
Rupt Öppen
30 dgr mort
0,5%
3,0%
24,5%
30,0%
90 dgr mort
1,5%
4,1%
26,4%
36,5%
21
Mortalitet inom 30 dagar per sjukhus fördelat på ruptur. 2011
OBS! notera de i vissa fall små årsvolymerna vilket gör data osäkra.
Ruptur
Död inom 30 dagar
Nej
Örebro Universitetssjukhuset
Östersunds sjukhus
Akademiska sjukhuset Uppsala
Blekingesjukhuset
Borås lasarett
Falu lasarett
Gävle, länssjukhuset
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Halmstads Länssjukhus
Helsingsborgs lasarett
Hudiksvalls sjukhus
Kärlkir. Jönköpings län
Kärlkliniken Malmö Lund
Kärnsjukhuset Skövde
Kalmar lasarett lässjukhuset
Karlstad, centralsjukhuset
Karolinska universitets sjukh
Kristianstad, centralsjukhuset
Linköping, universitets region
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
NÄL
Södersjukhuset
22
8
Ej ruptur
Död inom 30 dagar
Ja
Nej
4
45
33,3%
5
2
1
23
1
46
3
7
1
15
2
1
0
2
1
1
6
3
22
0
108
4
17
2
32
6
38
1
3
1
4
7
46,7%
0
0,0%
32
50,0%
8
0
0,0%
42
33,3%
4
0
0,0%
49
33,3%
2
2
2,5%
21
50,0%
6
0
0,0%
77
20,0%
1
0
0,0%
16,7%
24
1
5,6%
57,1%
10
0
0,0%
0,0%
3
1
4,3%
23,1%
6
0
0,0%
25,0%
10
1
2,2%
33,3%
3
1
5,9%
45
33,3%
2
0
0,0%
16
0,0%
4
1
3,3%
22
33,3%
4
0
0,0%
29
40,0%
2
0
0,0%
42
14,3%
3
0
0,0%
60,0%
6
1
2,1%
50,0%
2
0
0,0%
16,7%
1
0
0,0%
28,6%
5
Ja
1
3,0%
68
2
2,9%
Rubrik
Död inom 30 dagar
Nej
Sahlgrenska sjukhuset
Sunderby Sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Värnamo sjukhus - lasarett
Västerås, centrallasarettet
Västerviks sjukhus
Växjö lasarett
Total
29
Ej ruptur
Död inom 30 dagar
Ja
Nej
8
83
21,6%
12
1
1
21
7
23
0
0,0%
50
31,8%
0
0
0,0%
25,0%
15
2
2,4%
7,7%
3
Ja
2
3,8%
1
100,0%
2
1
61
33,3%
2
3
3,2%
8
60,0%
0
2
74
28,9%
0
0,0%
14
100,0%
182
2
0
0,0%
1062
17
1,6%
23
Mortalitet inom 30 dagar per sjukhus fördelat på ruptur och op metod. Urval drygt 3,5 år (080512-111231)
(Fåtal konvertering av EVAR räknas som EVAR i denna tabell, endast 16 fall totalt)
Ruptur
Ej ruptur
Operationsmetod
Öppen
Död inom
30 dagar
Total
Ja
Örebro Universitetssjukhuset
Östersunds sjukhus
Akademiska sjukhuset Uppsala
Blekingesjukhuset
Borås lasarett
Danderyds sjukhus
Falu lasarett
Gävle, länssjukhuset
Höglandssjukhuset EksjöNässjö
Halmstads Länssjukhus
Helsingsborgs lasarett
Hudiksvalls sjukhus
Kärlkir. Jönköpings län
Kärlkliniken Malmö Lund
Kärrnsjukhuset Skövde
Kalmar lasarett länssjukhuset
Karlstad, centralsjukhuset
Karolinska universitets sjukh
Kristianstad, centralsjukhuset
Linköping, universitets region
24
Operationsmetod
EVAR
Död inom
30 dagar
Öppen
Total
Ja
Död inom
30 dagar
EVAR
Total
Ja
Död inom
30 dagar
Total
Ja
5
10
16
53
1
13
3
151
50,0%
100,0%
30,2%
100,0%
7,7%
100,0%
2,0%
100,0%
2
26
1
50
0
11
7,7%
100,0%
2,0%
100,0%
0,0%
100,0%
3
11
4
20
3
76
1
114
27,3%
100,0%
20,0%
100,0%
3,9%
100,0%
0,9%
100,0%
5
26
0
29
0
4
19,2%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
7
18
1
57
0
3
38,9%
100,0%
1,8%
100,0%
0,0%
100,0%
4
10
40,0%
100,0%
7
34
0
1
0
77
0
41
20,6%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
4
16
0
6
3
54
1
70
25,0%
100,0%
0,0%
100,0%
5,6%
100,0%
1,4%
100,0%
5
17
1
47
1
28
29,4%
100,0%
2,1%
100,0%
3,6%
100,0%
5
13
0
1
1
17
0
16
38,5%
100,0%
0,0%
100,0%
5,9%
100,0%
0,0%
100,0%
2
14
2
4
1
28
0
96
14,3%
100,0%
50,0%
100,0%
3,6%
100,0%
0,0%
100,0%
4
14
2
34
0
1
28,6%
100,0%
5,9%
100,0%
0,0%
100,0%
4
12
0
1
2
43
0
36
33,3%
100,0%
0,0%
100,0%
4,7%
100,0%
0,0%
100,0%
10
29
15
66
0
10
5
323
34,5%
100,0%
22,7%
100,0%
0,0%
100,0%
1,5%
100,0%
7
26
0
8
1
43
26,9%
100,0%
0,0%
100,0%
2,3%
100,0%
7
16
0
3
1
24
0
58
43,8%
100,0%
0,0%
100,0%
4,2%
100,0%
0,0%
100,0%
10
45
1
81
0
42
22,2%
100,0%
1,2%
100,0%
0,0%
100,0%
28
72
6
28
6
118
1
169
38,9%
100,0%
21,4%
100,0%
5,1%
100,0%
0,6%
100,0%
6
22
0
46
0
13
27,3%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
10
35
2
5
2
139
1
43
28,6%
100,0%
40,0%
100,0%
1,4%
100,0%
2,3%
100,0%
Ruptur
Ej ruptur
Operationsmetod
Öppen
Död inom
30 dagar
Total
Ja
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
NÄL
Södersjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset
Sunderby Sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Värnamo sjukhus - lasarett
Västerås, centrallasarettet
Västerviks sjukhus
Växjö lasarett
Varbergs sjukhus
Total
Operationsmetod
EVAR
Död inom
30 dagar
Öppen
Total
Ja
Död inom
30 dagar
EVAR
Total
Ja
Död inom
30 dagar
Total
Ja
4
13
1
42
2
101
30,8%
100,0%
2,4%
100,0%
2,0%
100,0%
13
28
0
1
6
75
1
89
46,4%
100,0%
0,0%
100,0%
8,0%
100,0%
1,1%
100,0%
18
49
7
28
2
83
2
156
36,7%
100,0%
25,0%
100,0%
2,4%
100,0%
1,3%
100,0%
20
73
7
35
5
114
0
170
27,4%
100,0%
20,0%
100,0%
4,4%
100,0%
0,0%
100,0%
5
43
0
2
0
63
0
44
11,6%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
3
11
0
39
0
29
27,3%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
18
70
0
1
4
117
1
90
25,7%
100,0%
0,0%
100,0%
3,4%
100,0%
1,1%
100,0%
1
6
16,7%
100,0%
9
21
1
6
8
103
1
87
42,9%
100,0%
16,7%
100,0%
7,8%
100,0%
1,1%
100,0%
4
10
0
18
0
2
40,0%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
6
13
2
4
0
10
0
43
46,2%
100,0%
50,0%
100,0%
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
1
4
0
5
25,0%
100,0%
0,0%
100,0%
237
807
62
265
52
1620
21
2073
29,4%
100,0%
23,4%
100,0%
3,2%
100,0%
1,0%
100,0%
Resultat screeningpatienter
Screeningvariabeln i Swedvasc infördes år 2010. Screening
utförs nu i stora delar av landet i varierande omfattning men
i huvudsak män i 65 års åldern. 198 patienter opererades
under 2011 (103 under 2010) där det angavs att de upptäckts
på screening. 3 patienter detekterade vid screening rupturerade under 2011. Mortaliteten inom 30 dgr för den opererade
screeninggruppen utan ruptur var 1% (2/198).
Konklusion och framtida förbättringsmöjligheter
Den postoperativa mortaliteten efter aortakirurgi är glädjande
nog fortsatt låg i Sverige, både efter elektiv operation och
ruptur. Postop mortalitet efter elektiv operation under 2% är
svår att förbättra ytterligare. Det är därför rimligt att också
satsa på andra åtgärder som att minska morbiditeten. När det
gäller EVAR bör man försöka minska antalet reinterventioner
samt risken för njursvikt. En högre andel registreringar av
uppföljningen av EVAR i Swedvasc skulle skapa möjligheter
att undersöka detta närmare. EVAR modulen tillåter livslång
uppföljning av endoläckage, reinterventioner etc. Modulen
är också ett mycket bra verktyg att hålla reda på alla patienter
som går på kontroller så de inte tappas bort.
Den totala mortaliteten i aneurysmsjukdom går nedåt,
detta är nyligen visat i en bla en brittisk publikation. Orsaken
är att rökprevalensen går ned samtidigt som det sker en ökad
andel planerade operationer för att förhindra ruptur. Den
ökande screeningen i Sverige kommer förhoppningsvis leda till
detta på längre sikt, 2011 opererades betydligt fler screeningpatienter än 2010. Glädjande är att rapporteringen av de flesta
variabler blivit något bättre än 2010.
25
Övrig-aortamodulen – DL
Sedan våren 2010 finns Övrig aorta-modulen i Swedvasc. Detta kapitel omfattar alla data i modulen
(från 2010 tom 20111231) och är främst av riksresultat då datamängden för enskilda centra fortfarande
är relativt låg. Resultat redovisas tom 30 dgrs kontroll då ettårsdata än så länge är begränsade.
Majoriteten av åtgärderna var för aneurysmsjukdom med
68%, medan dissektion var indikationen i 24% och sedan
trauma i 8%. Av de behandlade var hela 74% av manligt kön
och medianåldern var 69 år.
Patienternas komorbiditet var alltför dåligt registrerad
för att vara tillförlitlig. För tex rökning angav 49% ”vet ej”
men även andra basvariabler som diabetes och hypertoni
angavs som ”vet ej” i 33% i av fallen. Tittar man tex närmare på dessa 105 fall med ”vet ej” på diabetesvariablen så
visar det sig att Malmö står för 103 stycken av dem. Malmö
anger för samtliga patienter och samtliga ingrepp ”vet ej” i
sina registreringar av komorbiditet. Rapporteringsgraden i
riket i denna modul är alltså i själva verket mkt god om man
bortser från Malmö.
Vanligaste operationsmetoden var endovaskulär följt av
öppen och hybridingrepp. Metod fördelat på indikation
framgår av tabellen nedan.
Operationsmetod
PATIENTER OCH DATAKVALITE
Total
Dissektion
Dissektion
Aneurysm
Trauma
Primärt öppen
7
33
3
43
9,0%
15,3%
12,5%
13,5%
61
151
21
233
78,2%
69,9%
87,5%
73,3%
10
32
0
42
12,8%
14,8%
0,0%
13,2%
78
216
24
318
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Endovaskulär
Hybrid
Patientanatomi
Majoriteten av registreringar i övrig aorta berör rekonstruktioner som börjar i aorta descendens, se tabell nedan. Hos
54% gjorde även revaskularisering av grenar och hos 29%
utfördes embolisering av grenar.
Proximalt aortasegment
Antal
%
Ascendens
10
3,1
Arcus
86
26,6
Descendens proximala
125
38,7
Descendens distala
38
11,8
Abdominellt suprarenalt
59
18,3
Total
318
98,5
Missing
5
1,5
Total
323
100,0
Torakoabdominellt aneurysm typ V opererad med
hybridteknink (Vortec njurartärer), Akademiska.
26
Op indikationer per sjukhus
Örebro Univ.sjukhuset
Östersunds sjukhus
Akad. sjukhuset Uppsala
Gävle, länssjukhuset
Helsingsborgs lasarett
Kärlkliniken Malmö/Lund
Kalmar länssjukhuset
Karolinska univ.sjukhuset
Kristianstad, cent.sjukhuset
Linköping, univ. region
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Södersjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset
Sunderby Sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Västerås, centrallasarettet
Total
Klarmarkerad 30 dagars uppföljning
Klarmarkerad 30d
Dissektion
Aneurysm
Trauma
3
33
2
38
7,9%
86,8%
5,3%
100,0%
0
1
0
1
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
13
26
1
40
32,5%
65,0%
2,5%
100,0%
Total
Ja
0
2
0
2
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
1
2
0
3
33,3%
66,7%
0,0%
100,0%
20
75
8
103
19,4%
72,8%
7,8%
100,0%
0
2
0
2
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
13
33
10
56
23,2%
58,9%
17,9%
100,0%
0
1
0
1
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
8
12
0
20
40,0%
60,0%
0,0%
100,0%
0
1
0
1
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
3
9
0
12
25,0%
75,0%
0,0%
100,0%
16
13
1
30
53,3%
43,3%
3,3%
100,0%
0
1
0
1
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
1
3
2
6
16,7%
50,0%
33,3%
100,0%
0
2
0
2
0,0%
100,0%
0,0%
100,0%
78
216
24
318
24,5%
67,9%
7,5%
100,0%
Örebro Universitetssjukhuset
Östersunds sjukhus
Akademiska sjukhuset Uppsala
Gävle, länssjukhuset
Helsingsborgs lasarett
Kärlkliniken MalmöLund
Kalmar lasarett länssjukhuset
Karolinska universitets sjukhuset
Kristianstad, centralsjukhuset
Linköping, universitets region
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Södersjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset
Sunderby Sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Västerås, centrallasarettet
Total
30
38
78,9%
0
1
0,0%
36
40
90,0%
2
2
100,0%
3
3
100,0%
62
103
60,2%
2
2
100,0%
51
59
86,4%
1
1
100,0%
15
20
75,0%
1
1
100,0%
11
12
91,7%
24
32
75,0%
0
1
0,0%
5
6
83,3%
0
2
0,0%
243
323
75,2%
RESULTAT (2010-2011-12-31)
Komplikationer
Uppföljningen av komplikationer har förbättrats avsevärt
sedan 2010 men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Tydligt är att patienter som vårdas som utomlänspatienter får sämre uppföljning i registret och det beror ju delvis
på att den nya lagstiftningen inte tillåter överföring av data
mellan centra. Uppföljningsdata måste således inhämtas
från remitterande sjukhus och föras in av opererande sjukhus. Tabellen nedan hur stor andel på varje centra som haft
en komplett uppföljning vid 30 dagar.
Stroke inom 30 dgr förekom hos 7,2% av dissektionerna,
4,3% av aneurysmen och hos 0% av traumafallen. Paraparareser förekommer också (om man bortser från traumafallen) hos ca 10% och blir bestående hos ca 4-5%. (se tabell på
nästa sida). Ingen av dessa med postop parapares hade det
preoperativt.
27
Parapares postop.
Vet ej
Nej
Övergående
Bestående
Total
Dissektion
Aneurysm
Trauma
Total
0
2
0
2
0,0%
1,2%
0,0%
0,9%
50
145
15
210
90,9%
87,9%
100,0%
89,4%
3
9
0
12
5,5%
5,5%
0,0%
5,1%
2
9
0
11
3,6%
5,5%
0,0%
4,7%
55
165
15
235
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Död inom 30 dgr fördelat på indikation
vid AKUT indikation
2
Dissektion
Primärt öppen
Indikation
100,0%
1
Aneurysm
100,0%
2
Trauma
100,0%
5
Total
100,0%
Dissektion
Endovaskulär
Indikation
Aneurysm
Trauma
Total
Hybrid
Indikation
Aneurysm
Total
Dissektion
Total
Indikation
Aneurysm
Trauma
Total
28
Total
Ja
Död inom 30 dgr
Nedan tabeller över dödlighet inom 30 dagar, efter akuta
åtgärder ligger 30 dagars mortaliteten runt 10%. Att notera
att även efter planerad/oplanerad åtgärd är 30 dagars
mortaliteten efter åtgärd av aneurysm hög (10%). Detta
beror till största delen på de öppna ingreppen och
hybridoperationerna.
Död inom
30 dagar
Operationsmetod
3
36
8,3%
100,0%
3
33
9,1%
100,0%
2
19
10,5%
100,0%
8
88
9,1%
100,0%
1
3
33,3%
100,0%
1
3
33,3%
100,0%
3
38
7,9%
100,0%
4
37
10,8%
100,0%
2
21
9,5%
100,0%
9
96
9,4%
100,0%
Död inom 30 dgr fördelat på indikation vid
PLANERAD EL OPLANERAD indikation
Död inom
30 dagar
Operationsmetod
Total
Ja
Dissektion
Primärt öppen
Indikation
Aneurysm
Trauma
Total
Dissektion
Endovaskulär
Indikation
Aneurysm
Trauma
Total
Dissektion
Hybrid
Indikation
Aneurysm
Total
Total
Dissektion
Indikation
Aneurysm
Trauma
Total
0
5
0,0%
100,0%
5
32
15,6%
100,0%
0
1
0,0%
100,0%
5
38
13,2%
100,0%
1
23
4,3%
100,0%
6
115
5,2%
100,0%
0
2
0,0%
100,0%
7
140
5,0%
100,0%
0
10
0,0%
100,0%
7
28
25,0%
100,0%
7
38
18,4%
100,0%
1
38
2,6%
100,0%
18
175
10,3%
100,0%
0
3
0,0%
100,0%
19
216
8,8%
100,0%
KONKLUSION
Övrig aorta modulen börjar nu generera intressanta resultat.
Komplikationer i riket ser ut att ligga på nivåer som rapporterats på andra håll. Elektiv mortalitet kanske något högre än
väntat men tittar man bara på de endovaskulära ingreppen är
30 dagars mortaliteten 5% vilket nog får betraktas som ett
bra resultat med tanke på att gruppen också innehåller oplanerade eller subakuta ingrepp. I takt med att databasen nu
växer kommer förhoppningsvis resultat kunna redovisas per
centra och indikation i högre grad än som nu bara riksdata.
För att den svenska case-mixen skall kunna jämföras internationellt skulle vi dock behöva uppnå en högre grad av rapportering av komorbiditet. Uppföljningen av komplikationer
kan också bli bättre, risker för stroke och paraplegi etc blir
för osäkra när vissa centra saknar rapport på 20-30%. Även
om patienten avlider inom 30 dgr bör man gå in och fylla i
övriga komplikationer för att få en bra kvalitetskontroll på
vad man producerar.
29
Benartärsjukdom – JN
Procent
30,0
Kronisk benartärsjukdom
– supra- och infrainguinala
rekonstruktioner:
indikation per sjukhus
20,0
Kritisk ischemi
Claudicatio intermittens
10,0
0
Sjukhus
Östersunds sjukhus
Örebro Universitetssjukhus
Vaxjö lasarett
Västerås (centrallasarettet)
Västerviks sjukhus
Värnamo sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Södersjukhuset
Sundsvall sjukhus
Sunderby sjukhus
Sahlgrenska sjukhuset
Näl
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Linköping, universitets (region)
Kärnsjukhuset Skövde
Kärlkliniken Malmö, Lund
Kärlkirurgen Jönköpings län
Kristianstad, centralsjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset
Karlstad centralsjukhuset
Kalmar lasarett (länssjukhuset)
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Hudiksvalls sjukhus
Helsingborgs lasarett
Halmstads länssjukhus
Gävle (länssjukhus)
Falu lasarett
Borås lasarett
Blekingesjukhuset
Akademiska sjukhuset Uppsala
Figur 1: Kronisk extremitetsischemi: supra- och infrainguinal sjukdom – per sjukhus.
Inledning
Benartärsjukdom är den vanligaste indikationen för kärlkirurgiska behandlingsinsatser i Sverige.
Denna sjukdomsgrupp innefattar i denna redogörelse akut och kronisk nedre extremitetsischemi
samt popliteaaneurysm. Dessa sjukdomar orsakar i varierande grad störningar av den arteriella
cirkulationen, och därmed syrgas- och näringstillförseln, till den drabbade extremiteten. Symptomen
varierar från enbart smärtor vid gångansträngning (så kallad ”fönstertittarsjuka”, lat. claudicatio
intermittens) till allvarligt hot mot såväl patientens som extremitetens överlevnad (så kallad akut
ischemi samt kronisk kritisk ischemi).
Kärlkirurgiska behandlingsmetoder vid benartärsjukdom
kan utföras med endovaskulära metoder där tillträde till
blodbanan uppnås via punktion av ljumskens pulsåder och
där behandlingen sker inne i artärerna med stöd av olika
ledare och katetrar. Exempel på ett vanligt sådant ingrepp
är PTA (perkutan transluminal angioplastik, i dagligt tal
”ballongvidgning”). Vidare utnyttjas öppna operationsmetoder, där åtkomst till artärerna sker med hjälp av kirurgisk
kärlfriläggning, och ett förbättrat blodflöde uppnås via olika
30
kärlrekonstruktioner, såsom exempelvis bypassoperation i
benet.
Denna framställning avser att beskriva numerärer för
och resultat av kärlkirurgiska behandlingar vid benartärsjukdom i Sverige år 2011. Eftersom supra- och infrainguinala ingrepp (ovan respektive nedom ljumskens ligament)
redovisas i olika moduler i registret, samt då resultatuppföljningen har olika omfattning, redovisas dessa separat nedan.
Suprainguinala rekonstruktioner
Under 2011 utfördes 1629 suprainguinala ingrepp. 881 av
dessa utfördes på grund av claudicatio intermittens, 503 på
grund av kritisk ischemi och 245 på grund av akut ischemi
(figur 2). Andelen patienter som behandlas invasivt för claudicatio intermittens har ökat något jämfört med tidigare år.
9,33
Suprainguinala
rekonstruktioner –
indikationer (%)
5,70
2,51
Claudicatio
Ischemisk vilovärk
14,12
54,08
Ischemisk sår
Gangrän
14,24
Akut ischemi – embolus
Akut ischemi – trombos
Av de som behandlades för claudicatio var 51% kvinnor och
medelåldern var 68 år.
93% av dessa behandlades med endovaskulär metod,
och 83% primärstentades.
Vid behandlingsindikation kritisk ischemi var 56%
kvinnor och medelåldern var 74 år. 84% behandlades
endovaskulärt, 75% med stent.
Suprainguinal behandling för akut ischemi genomfördes oftare på kvinnor (59%) och medelåldern var
något högre, 75 år. Vid akut ischemi dominerade öppen
operationsmetod (70%) och det vanligaste ingreppet var
embolektomi. Det vanligaste endovaskulära ingreppet var
kateterdirigerad arteriell trombolys, som genomfördes
i 16% av fallen med akut ischemi. Trettio kärlkirurgiska
enheter rapporterade suprainguinala ingrepp. Några av
dessa enheter har låga volymer och vissa enheter utmärker
sig genom att behandla en relativt hög andel patienter med
claudicatio intermittens (figur 3).
Figur 2: Indikationer för suprainguinal rekonstruktion.
Procent
Suprainguinala ingrepp –
indikationer per sjukhus
40,0
Claudicatio
30,0
Kritisk ischemi
Akut ischemi
20,0
10,0
0
Kärlkirurgisk enhet
Östersunds sjukhus
Örebro Universitetssjukhus
Vaxjö lasarett
Västerås (centrallasarettet)
Västerviks sjukhus
Värnamo sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Södersjukhuset
Sundsvall sjukhus
Sunderby sjukhus
Sahlgrenska sjukhuset
Näl
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Linköping, universitets (region)
Kärnsjukhuset Skövde
Kärlkliniken malmö, Lund
Kärlkirurgen Jönköpings län
Kristianstad, centralsjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset
Karlstad centralsjukhuset
Kalmar lasarett (länssjukhuset)
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Hudiksvalls sjukhus
Helsingborgs lasarett
Halmstads länssjukhus
Gävle (länssjukhus)
Falu lasarett
Borås lasarett
Blekingesjukhuset
Akademiska sjukhuset Uppsala
Figur 3: Indikation per sjukhus: suprainguinal rekonstruktion.
31
Ännu så länge registreras enbart produktionssiffror avseende
suprainguinala interventioner i Swedvasc. Ledningsgruppen
för Swedvasc planerar att under kommande verksamhetsår
integrera supra- och infrainguinala åtgärder i en gemensam uppföljningsmodul (benartärmodulen), med avsikten
att mäta resultaten på ett likartat sätt efter all genomförd
behandling för benartärsjukdom, en månad samt efter ett år
efter kärlingreppet.
Då komplikationsrisken i samband med kirurgi är påtagligt
förhöjd hos rökare, är det angeläget att alla kärlkirurgiska
enheter i landet erbjuder patienterna professionellt stöd
med rökavvänjning inför planerade kärlkirurgiska interventioner (läs vidare på www.enrokfrioperation.se), då detta
skulle kunna förbättra behandlingsresultaten.
Indikationer
I hela materialet behandlades 3087 (82%) för kronisk
ischemi, varav 876 hade claudicatio intermittens. 557 (15%)
patienter behandlades för akut ischemi och 132 åtgärder
(3%) genomfördes på indikationen popliteaaneurysm
(figur 5).
3,49
14,75
Infrainguinala rekonstruktioner
– indikationer (%)
Kronisk ischemi
Akut ischemi
Popliteaaneurysm
81,75
Figur 4: Endovaskulär rekanalisering + stentbehandling av hö a iliaca
communis.
Figur 5: Indikationer för infrainguinal rekonstruktion.
Infrainguinala rekonstruktioner
Under 2011 har 4448 patienter tilldelats ett operationsdatum i den infrainguinala modulen. Av dessa har 3786
följts upp åtminstone efter 30 dagar (85%) och det är
resultaten för dessa patienter som behandlas nedan. 99% av
dessa är klarmarkerade i 30-dagarsprotokollet. Medelåldern
för alla patienter som genomförde någon infrainguinal
åtgärd var 75 år.
Ettårsresultaten redovisas av naturliga skäl för ett annat
urval annat, se nedan.
Uppgift om indikation
saknas
Kronisk infrainguinal
ischemi – indikationer (%)
28,38
Kritisk ischemi
Claudicatio intermittens ischemi
71,62
Figur 6: Kronisk infrainguinal ischemi – indikationer.
Riskfaktorer
71% av patienterna hade hypertoni och 35% hade diabetessjukdom. 38% av alla hade någon form av kardiell riskfaktor,
vanligast var en tidigare genomgången hjärtinfarkt (n=612)
och 631 patienter hade tidigare i livet blivit föremål för öppen
eller kateterburen hjärtintervention. 14% hade tidigare
drabbats av en cerebrovaskulär händelse och lungsjukdom
förekom hos 12% av patienterna. Medelvärde för kreatinin
var 105 ± 86 mmol/l. Endast 20% hade aldrig rökt, 38%
var före detta rökare och 15% rökte vid operationstillfället.
Även i år är dessa siffror något osäkra, eftersom hela 27% av
alla patienter rapporterades som ”vet ej” avseende rökningsvariabeln. Andelen patienter som röker i samband med
infrainguinal åtgärd är dock fortsatt hög.
32
Nästan 30% av patienterna (figur 6) med kronisk infrainguinal ischemi hade alltså enbart claudicatio som indikation
för den genomförda invasiva åtgärden. Jämfört med de
närmaste två tidigare åren är detta en liten ökning, då motsvarande siffra var omkring 25%. Det förefaller alltså som
den kärlkirurgiska behandlingsaktiviteten vid claudicatio
intermittens ökar något. Detta är något anmärkningsvärt,
då det vetenskapliga underlaget fortfarande är begränsat
angående huruvida någon adderad patientnytta uppnås med
invasiv behandling av claudicatio intermittens, i jämförelse
med optimal medicinsk terapi och gångträning. En sådan
ökande aktivitet torde dessutom vara kostnadsdrivande.
Operationsmetoder
och könsskillnader
I hela materialet genomfördes 1204 öppna operationer (32%)
och 2428 (64%) endovaskulära interventioner. 152 (4%)
hybridingrepp registrerades. Detta innebär att andelen endovaskulära infrainguinala ingrepp ökade något även detta år.
Kronisk infrainguinal extremitetsischemi
70% av alla åtgärder vid kronisk infrainguinal sjukdom
företogs med endovaskulära metoder. Även detta innebär att
endovaskulära behandlingsmetoder vinner terräng gentemot
öppna kärlrekonstruktioner, då motsvarande siffra förra året
låg på 66%.
Claudicatio intermittens
Vid claudicatio intermittens (n=876) utfördes 33% öppna
operationer och 63% endovaskulära interventioner, 4% registrerades som kombinerade ingrepp. Kombinerade ingrepp har
inte ökat jämfört med närmast föregående år.
59% av de behandlade var män och medelåldern var
71 år (män 70 år, kvinnor 72 år) Vanligaste öppna operation
(n=231) var trombendartärektomi. 97 bypassprocedurer
utfördes, varav 43% med syntetiskt graft. Vanligaste endovaskulära metod var PTA (n= 549). 159 patienter behandlades
med subintimal teknik. och 267 patienter erhöll stent, varav
fem drogbehandlade stentar och 30 stentgraft.
Kritisk ischemi
Vid kritisk ischemi (n=2211) utfördes 24% öppna operationer och 72% endovaskulära interventioner. 4% av fallen var
hybridingrepp.
51% av de behandlade var kvinnor och medelåldern var
76 år (män 74 år, kvinnor 78 år). Vanligaste (n=353) öppna
ingrepp var en bypass, 69% av dessa utfördes med autolog
ven. Vanligaste endovaskulära ingrepp var PTA (n=1551).
590 erhöll stent varav femton läkemedelsavgivande stentar
och 68 stentgraft). 456 patienter behandlades med subintimal
teknik.
Användande av nya endovaskulära teknologier vid
kronisk extremitetsischemi i Sverige
Fortsatt föreligger, vilket redovisas ovan, en generellt låg
användning av nya stentteknologier i Sverige. Dock noteras en
viss ökning avseende utnyttjande av drogbehandlade stentar
vid kronisk infrainguinal ischemi i år (tre förra året och tjugo
detta år). Användandet av drogbehandlade eller skärande
PTA-ballonger kan inte redovisas då dessa variabler f n inte
registreras i Swedvasc. Dessa variabler kommer att införas i
samband med nästa uppdatering av registret, då det bedöms
viktigt att nationellt prospektivt studera huruvida dessa
potentiellt lovande nya endovaskulära teknologier (framför
allt drogbehandlade PTA-ballonger och stentar) resulterar i
förbättrade patientutfall, i takt med att användandet eventuellt ökar i Sverige. Ännu så länge är den vetenskapliga
dokumentationen för användande av dessa nya tekniker starkt
begränsad.
Akut infrainguinal ischemi
557 patienter behandlades för akut ischemi och 53% var män.
Medelåldern var 76 år (kvinnor 79 år, män 72 år).
51% av ingreppen genomfördes med öppen operationsteknik och 44% med endovaskulär metod, 5% registrerades
som hybridingrepp.
Vid mindre uttalade ischemiska symptom (≤TASC IIa)
utnyttjades företrädesvis endovaskulära tekniker (66%). Det
helt dominerande endovaskulära ingreppet hos dessa patienter var kateterdirigerad intraarteriell trombolys (n=128),
ofta i kombination med PTA (n=115). Andra metoder för
trombevakuering såsom aspiration eller perkutan mekanisk
trombektomi användes ytterst sällan.
Vid allvarligare ischemigrad (>TASC IIa) var istället
öppen operationsteknik vanligare och utnyttjades i 69% av
fallen med allvarlig ischemi. Som förväntat var det dominerande ingreppet embolektomi (n=164). 19% av patienterna
med denna allvarligare ischemigrad genomgick profylaktisk
fasciotomi i samband med primäringreppet.
Popliteaaneurysm
132 patienter behandlades 2011 för popliteaaneurysm, 96%
av dessa var män och medelåldern var 70 år. 101 (76%)
genomgick öppen operation och 25 (19%) endovaskulär
åtgärd, 5% registrerades som kombinerade ingrepp. 14% av
aneurysmen exkluderades med ett stentgraft och detta är
snarast en minskning jämfört med föregående år. Fortsatt
dominerar alltså öppen kärlrekonstruktion helt vid behandling av popliteaaneurysm.
32 av fallen hade ett akut insjuknande, varav 26 med
trombotisering/embolisering och 3 med ruptur. 75% av dessa
behandlades med öppen operationsmetod, flertalet med
bypass. I 11 fall (34%) användes trombolys, vilket innebär en
ökning jämfört med föregående år. I sex av dessa akuta fall
användes stentgraft för att exkludera aneurysmet.
Könsskillnader
Vad gäller skillnader mellan kvinnor och män avseende
behandlingsfrekvens vid de olika infrainguinala kärlsjukdomarna som behandlas ovan, noteras i år inga avvikelser eller
förändringar jämfört med tidigare år. En något högre andel
män återfinns därmed bland behandlade claudicatiopatienter,
medan det omvända förhållandet gäller vid kritisk ischemi,
där kvinnor är något överrepresenterade. Att popliteaaneurysm är en sjukdom som i huvudsak drabbar män är välkänt.
33
Resultat
Kronisk infrainguinal ischemi
30-dagarsresultat
Claudicatio intermittens: Efter trettio dagar var 94% av
rekonstruktionerna öppetstående. Endast en patient avled
och ingen patient genomgick amputation inom 30 dagar. Av
de 876 patienterna hade 708 (81%) inte några kvarstående
claudicatiosymptom på 30-dagarskontrollen. Mortaliteten
inom 90 dagar var 0,7%.
Kritisk ischemi: Efter trettio dagar var 83% av rekonstruktionerna öppna och 30-dagarsmortaliteten var 1,8%.
5,3% av patienterna amputerades inom 30 dagar. 14% hade
kvarstående ischemisk vilosmärta vid 30-dagarskontrollen.
Mortaliteten inom 90 dagar var 6,3%.
Vid analys av hela gruppen med kronisk infrainguinal ischemi (claudicatio + kritisk ischemi) beroende av
operationsteknik, noterades inga betydelsefulla skillnader
avseende amputationsfrekvens eller mortalitet. Patency
(andel öppetstående behandlade kärlavsnitt) var dock under
2011 signifikant bättre (p<0.001) i den öppet opererade
gruppen. En möjlig förklaring till detta är dock en selektion
av äldre och sjukare patienter till företrädesvis endovaskulär
behandling, som ofta är mer vältolererad i de äldre ålderskategorierna. Medelåldern bland endovaskulärt behandlade
patienter var 75 år och bland öppet opererade 73 år, vilket
stöder detta antagande (tabell 1).
Patency
30d
Amputation
30d
Mortalitet
30d
Mortalitet
90d
Endovaskulär
85%
4%
1,5%
5,1%
Öppen
89%
3,6%
1%
4,1%
Tabell 1: 30-dagarsresultat beroende av behandlingsmetod.
Fortsatt ses relativt stora skillnader i andelen patienter som
drabbas av andra komplikationer till ingreppet. I den öppet
opererade gruppen drabbades 26% av någon komplikation
inom 30 dagar, medan motsvarande siffra för endovaskulära
åtgärder var 10%. För båda behandlingsmetoderna är dessa
resultat klart bättre än förra året vilket är glädjande. Framför
allt behandlingskrävande komplikationer i operationssår,
vanligen orsakade av sårläkningsproblem och/eller sårinfektioner, var av naturliga skäl vanligare efter öppna operationer och förekom där hos 16,5% av patienterna, medan
endast 0,8% av de endovaskulärt behandlade uppvisade en
sådan komplikation.
Logistisk regression av hela materialet med kronisk benartärsjukdom visade att öppen operation, diagnosen kritisk
ischemi och tidigare genomgången cerebrovaskulär händelse
34
var relaterade till risken att drabbas av någon komplikation
inom trettio dagar.
Ett viktigt kvalitetsmått efter ingrepp för kronisk kritisk
ischemi är andelen patienter som tvingas genomgå en amputation inom 30 dagar trots genomförd revaskularisering.
Resultatjämförelser mellan olika sjukhus är dock svårtolkade i denna heterogena och multipelt sjukliga patientgrupp.
Skillnader i resultat är avhängiga av en mängd faktorer utöver kvaliteten på det genomförda ingreppet, såsom exempelvis patientselektion och varierande kvalitet på registreringen
i Swedvasc. Under 2011 skilde sig emellertid inte resultatet
mellan landets kärlkirurgiska enheter på ett avgörande sätt
(figur 6).
Ettårsresultat
Denna analys baserar sig på alla infrainguinala registreringar
för kronisk infrainguinal ischemi som tilldelats ett operationsdatum från starten av Swedvasc 2.0 maj 2008 t o m
sista december 2010 (n=8366), eftersom ettårsdata för dessa
patienter borde vara väl tillgängliga i det datauttag som
gjordes inför årets årsrapport 2012-03-01.
87% av patienterna med kronisk infrainguinal sjukdom
var uppföljda efter ett år enligt registerprotokollet, vilket
är en förhållandevis bra siffra, och ingen av landets enheter
utmärkte sig påtagligt negativt i detta avseende (figur 8).
Claudicatio intermittens: Efter öppen operation var
3,9% av patienterna avlidna ett år efter ingreppet och 0,6%
hade genomgått amputation. Vid endovaskulär åtgärd var
amputationsfrekvensen 0,7%, men mortaliteten något lägre,
2,4%. Efter öppen operation angavs 22% ha kvarvarande
claudicatiosymptom efter ett år medan motsvarande siffra för
endovaskulär åtgärd var 27%.
Kritisk ischemi: Efter öppen operation hade 15% avlidit
efter ett år och 11% hade genomgått amputation. Efter endovaskulär åtgärd var ettårsmortaliteten 22% och amputationsfrekvensen 11%. Även här är det mycket viktigt att betona att
denna mortalitetsskillnad huvudsakligen har sin förklaring
i case-mix, då endovaskulär metod ofta prefereras för äldre
patienter och även för patienter med ogynnsam riskprofil.
Amputation i
fotledsnivå eller
högre inom 30 dagar
efter infrainguinal
åtgärd för kritisk
ischemi
– per sjukhus
Sjukhus
Östersunds sjukhus
Örebro Universitetssjukhus
Vaxjö lasarett
Västerås (centrallasarettet)
Västerviks sjukhus
Värnamo sjukhus
Umeå, regionsjukhuset
Södersjukhuset
Sundsvall sjukhus
Sunderby sjukhus
Sahlgrenska sjukhuset
Näl
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Linköping, universitets (region)
Kärnsjukhuset Skövde
Kärlkliniken Malmö, Lund
Kärlkirurgen Jönköpings län
Kristianstad, centralsjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset
Karlstad centralsjukhuset
Kalmar lasarett (länssjukhuset)
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Hudiksvalls sjukhus
Helsingborgs lasarett
Halmstads länssjukhus
Gävle (länssjukhus)
Falu lasarett
Borås lasarett
Blekingesjukhuset
Akademiska sjukhuset Uppsala
0,0
Nej
Ja
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
Procent
Figur 7: Andelen amputationer inom 30 d vid kritisk ischemi – per sjukhus.
Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) och patientrapporterade
resultatmått vid kronisk extremitetsischemi
Swedvasc införde i samband med uppgraderingen av
registret i maj 2011 EQ-5D som patientrapporterat resultatmått vid planerade ingrepp för kronisk benartärsjukdom.
Registreringen har därefter försiktigt startat på landets
kärlkirurgiska enheter. Hittills har variablerna inte varit
obligatoriska, eftersom ledningsgruppen velat ge erforderlig
tid åt alla enheter att hinna bygga upp en fungerande rutin
för hanteringen av livskvalitetsvariablerna. Ännu så länge
är därmed antalet observationer i registret begränsat, och
hittills har 311 observationer rapporterats från landets
kärlkirurgiska enheter. Resultaten är spännande, med en
tydlig ökning av hälsotillståndet trettio dagar efter ingrepp
för claudicatio intermittens, medan bilden är mer svårtolkad
efter ingrepp för kritisk ischemi (figur 8). En noggrannare
analys av dessa data kommer att göras när antalet observationer är flera i databasen. Variablerna kommer sannolikt att
göras obligatoriska från och med höstterminen 2012.
Syftet med registreringen är att från patientens eget
perspektiv mäta vardaglig fysisk funktionsförmåga, smärtupplevelse samt sjukdomens sociala och emotionella konsekvenser, samt i vilken utsträckning ett kärlkirurgiskt ingrepp
påverkar dessa variabler. Bästa kliniker i landet vad gäller
andel fullständiga livskvalitetsregistreringar sedan starten är
Hudiksvall, Skövde och Eskilstuna.
EQ-5D är ett generiskt HRQoL-instrument för mätning
av hälsorelaterad livskvalitet, vars största fördelar är att det
är enkelt använda och att det är väl beprövat. Instrumentet
medger vidare hälsoekonomiska beräkningar samt kan
utnyttjas för jämförelser mellan olika sjukdomsgrupper.
En stor nackdel är dock att instrumentet inte är specifikt
konstruerat för att fokusera på de specifika problem som
drabbar patienter med benartärsjukdom. Dessutom föreligger en del problem vid användande av EQ-5D i kliniskt
förbättringsarbete, beroende på den viktning som görs av
svarsalternativen vid beräkningsproceduren, vilket ofta resulterar i en bimodal fördelning inom patientpopulationen.
Detta innebär nämligen att olika populationer inte okomplicerat kan beskrivas korrekt med traditionella statistiska
central- och spridningsmått. Ett parallellt arbete har därför
genomförts under 2011 med syfte att validera en översatt
svensk version av det sjukdomsspecifika instrumentet
VascuQoL. Detta instrument har utvecklats vid King’s
35
Östersunds sjukhus
Örebro Universitetssjukhus
Vaxjö lasarett
Västerås (centrallasarettet)
Västerviks sjukhus
Värnamo sjukhus
Figur 9: Hälsotillstånd vid kronisk
extremitetsischemi inför kärlkirurgisk
åtgärd samt trettio dagar efter
operation, uppmätt med ”hälsotermometern” i EQ-5D.
0
Varbergs sjukhus
Nuvarande hälsotillstånd
– preoperativt
80
Umeå, regionsjukhuset
Sjukhus
Södersjukhuset
Sundsvall sjukhus
Sunderby sjukhus
Sahlgrenska sjukhuset
Kronisk extremitetsischemi
Näl
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Linköping, universitets (region)
Kärnsjukhuset Skövde
Kärlkliniken malmö, Lund
Kärlkirurgen Jönköpings län
Kristianstad, centralsjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset
Karlstad centralsjukhuset
Kalmar lasarett (länssjukhuset)
Kritisk ischemi
Claudicatio
Figur 8: Andel uppföljda patienter
ett år efter infrainguinal kärlkirurgisk behandling för kronisk
extremitetsischemi.
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Hudiksvalls sjukhus
Helsingborgs lasarett
Halmstads länssjukhus
Gävle (länssjukhus)
Falu lasarett
Borås lasarett
Blekingesjukhuset
Akademiska sjukhuset Uppsala
36
Antal
Andel uppföljda ett år
efter ingrepp för kronisk
infrainguinal ischemi
– per sjukhus
1000
800
Uppföljda
600
Ej uppföljda
400
200
Kärlkirurgisk enhet
0
100
Nuvarande hälsotillstånd
– 30 dagar efter operation
60
40
20
College Hospital, London, för att mäta HRQoL vid benartärsjukdom. Detta arbete är nu avslutat och insänt för
publikation. Ledningsgruppens inriktning är nu att utveckla
en kortversion av det validerade instrumentet, som på lite
sikt kommer att få ersätta EQ-5D i registret. Detta innebär
bättre möjligheter att med betydligt högre precision mäta
kliniskt viktiga patientrapporterade utfallsmått före och
efter kärlkirurgisk behandling av benartärsjukdom. Detta
arbete kommer troligen att kunna slutföras under 2012 och
det kortade instrumentet bör kunna tas i bruk i samband
med nästa större uppdatering av registret, vilket preliminärt
planeras till våren 2013.
Akut infrainguinal ischemi
Vid 30-dagarskontrollen var 80% av rekonstruktionerna
öppetstående. 4,6% av patienterna genomgick amputation
inom 30 dagar och 9,5% avled inom 30 dagar. I jämförelse
med föregående år minskade amputationsfrekvensen men
mortaliteten ökade inom 30 dagar.
Vid allvarligare ischemigrad (>TASC IIa) var mortaliteten i år hela 17% och 6,7% av patienterna amputerades inom
30 dagar, vilket igen belyser allvarlighetsgraden av denna
sjukdom. Även hos denna subgrupp av patienter minskade
amputationsfrekvensen jämfört med tidigare år medan mortaliteten ökade. Nästan 30% (27,5%) avled inom ett år.
Resultaten vid behandling av akut ischemi indikerar
alltså även i år att det finns en trolig förbättringspotential i
omhändertagandet av dessa patienter. Detta gäller alla delar
av vårdkedjan, och en tidig identifikation av diagnosen inom
akutsjukvården kan troligtvis förbättra dessa siffror som
varit väsentligen stationära de senaste åren.
Popliteaaneurysm
Figur 9: Distal anastomos till a poplitea nedom knät i samband med
operation för popliteaaneurysm.
I gruppen med akut patologi (trombotisering/embolisering/
ruptur) var 30-dagarsmortaliteten 3,1% och 9% genomgick
amputation inom 30 dagar. Detta innebär en viss förbättring
jämfört med tidigare år, men numerärt är denna grupp liten
(n=32) varför inga säkra slutsatser kan dras i detta avseende.
I gruppen utan akut patologi förelåg ingen 30-dagarsmortalitet och ingen patient amputerades inom 30 dagar
vilket är ett väldigt fint nationellt resultat.
KONKLUSIONER
En betydande andel av kärlkirurgiska åtgärder för
benartärsjukdom utförs på grund av claudicatio intermittens. Det förefaller som invasiv behandling erbjuds i en
ökande omfattning i Sverige. Inga starka vetenskapliga
evidens har under året enligt författaren publicerats till
stöd för denna utveckling. Skillnader föreligger mellan
landets olika enheter med avseende på hur frekvent
invasiv behandling erbjuds.
Resultat efter behandling av kronisk infrainguinal
ischemi, räknat som andel öppna rekonstruktioner och
amputationsfri överlevnad, var genomgående goda i Sverige även under 2011. Patientrapporterade mått används
nu för dessa patienter vilket är glädjande och förhoppningsvis ökar rapporteringsfrekvensen i takt med att
fungerande rutiner för insamling av dessa variabler etablerats runtom i landet.
Nya endovaskulära tekniker vid infrainguinal sjukdom,
såsom utnyttjande av drogbehandlade stentar har börjat
öka något i Sverige. Även användandet av drogbehandlade
ballongkatetrar bör börja registreras. Resultaten avseende
uppnådd patientnytta vid införande av dessa nya teknologier är viktiga att följa prospektivt i registret.
Resultaten vid behandling av akut nedre extremitetsischemi har troligen förbättringspotential. En viktig
faktor för ett bättre patientutfall är en tidig identifikation av dessa patienter inom akutsjukvården.
Resultaten av kärlkirurgisk behandling vid popliteaaneurysm var nationellt väldigt fina under 2011.
37
Dialysaccess
Ulf Hedin och Styrgruppen för DiAD (Gunilla Welander, Martin Tidman)
Sedan 2 år tillbaka sker registrering av dialysaccesser i det nystartade registret DiAD (dialysaccessdatabas)
i Svensk Njurmedicinsk Förenings och Svenska Njurregistrets (SNRs) regi. Ansvar för registrering av ingrepp
är överflyttad från utförande accesskirurg eller interventionist till respektive dialysavdelning vilket gör att
data även inhämtas från enheter som tidigare inte registrerade i Swedvasc, t ex transplantationskirurger.
Dialysenheterna utgår från s k accesskisser där opererande
kirurg eller interventionist fyller i data om det aktuella ingreppet som följer med patienten till dialysavdelningen. Skisserna
är uppdelade på primär operation, reoperation och endovaskulärt ingrepp och finns att ladda ner från DiADs hemsida
(www.medscinet.net/diad.aspx).
Swedvasc har i år fått den första rapporten från DiAD.
Data är ännu inte validerade, täckningsgraden okänd och
vissa önskade kvalitetsvariabler, som t ex Patency, har av
tekniska skäl ännu inte kunnat levererats. Trots detta ger rapporten från DiAD en betydligt mer fullständig bild av landets
accesskirurgi och accessinterventioner än vad vi tidigare
kunde få från Swedvasc.
A
CDK
AV Fistel
Underarm
AV
AV Fistel
Graft Överarm
B
AV Fistel
Underarm
CDK
AV Fistel
Överarm
AV
Graft
Figur 1: Fördelning av olika dialysaccesser i 2359 prevalenta patienter
registrerade i DiAD 2011-10-01 (A) och i 775 nyanlagda accesser (incidenta
patienter) registrerade i DiAD mellan 2011-01-01 och 2011-10-01 (B).
Under de år som gått sedan registret startat har majoriteten
av landets dialysenheter (57 av 64) anslutit sig och påbörjat
registrering. Eftersom registret fungerar väl som en loggbok
över den enskilde patientens access har stor energi lagts på att
inkludera alla enhetens patienter i registret. 2011-10-01 fanns
2359 prevalenta patienter i registret, de flesta med accesser
38
anlagda mellan 2007 och 2011. Av dessa var 50% AV fistlar
(35% underarm; 15% överarm), 8% AV graft och 41% CDK.
Till skillnad från tidigare Swedvascdata inkluderar alltså
DiAD även CDK som accessform vilket är en av de viktigaste
variablerna för att bedöma kvalitén på en enhets accessverksamhet. Den höga andelen CDK är därför högst bekymmersam och tyder på en nationell accessverksamhet med dåligt
fungerande vårdkedjor som försvårar möjligheterna att starta
dialys i en fungerande permanent access. Som accesskirurg
bör man även på goda grunder ifrågasätta den sjunkande
andelen AV grafter som trots allt är en betydligt bättre accessform än CDK och där jämförelser med tidigare rapporter i
Swedvasc visar en tydligt sjunkande trend. Den bild registret ger stödjs av såväl data från SNR som av internationella
undersökningar som exempelvis DOPPS. Vad som är än mer
oroande är att data från DiAD inte tyder på något trendbrott
i denna utveckling. De 775 accesser som anlagts och registrerats i Diad mellan 110101-111001 utgörs till 57% av CDK,
9% AV grafter och 33% AV fistlar (Figur 1). Det är dock värt
att påpeka att den höga andelen incidenta patienter som erhåller en CDK utgörs av temporära katetrar lagda i väntan på
en permanent access och data från SNRs årliga tvärsnittsundersökning visar trots allt en stadigt vikande trend av andelen
prevalenta patienter i dialys via CDK sedan 2008.
I frånvaro av patencydata kan vi i år istället beskriva
trender och intryck av reoperationer och endovaskulära
åtgärder. Data från DiAD visar med eftertryck att öppen
kirurgi vid dåligt fungerande access eller accesshaveri numera
i allt större omfattning ersatts av endovaskulära ingrepp. 2011
finns i DiAD 338 öppna reoperationer registrerade mot 1026
endovaskulära. Intressant nog görs de öppna ingreppen i
större utsträckning akut än de endovaskulära (40% mot 18%)
troligen då många enheter ännu inte har tillgång till endovaskulär kompetens på jourtid. Av de öppna planerade reoperationerna är anastomosrevision vanligast, en tydlig anpassning
till den endovaskulära tekniken som allmänt betraktas som
sämre för anastomosnära stenoser. Av de endovaskulära åtgärderna är PTA i AV fistel det vanligaste ingreppet men även
användning av hjälpmedel som stent och ”cutting balloon”
förekommer överraskande frekvent (Figur 2). Självklart ser vi
med spänning fram emot att kunna värdera effekten av sådana
åtgärder när vi har tillgång till patencydata. Registret ger oss
även bra inblick i komplikationspanoramat för dialysaccesser.
Interventionstyp
Akut
Föga överraskande står CDK för 66% av 278 registrerade
komplikationer 2011 där problem som bristande funktion
och infektioner dominerar.
Planerad
Coiling
1
3
4(0,4%)
PTA Artär
8
24
32(3,1%)
PTA Artär+Stent
0
4
4(0,4%)
PTA Artär+Cutting balloon
2
15
17(1,7%)
PTA Avflödesven (graft)
7
80
87(8,5%)
PTA Central ven
11
43
54(5,3%)
PTA Central ven+Stent
1
14
15(1,5%)
PTA Central ven+Cutting ballon
3
13
16(1,6%)
PTA Fistelven
85
434
519(50,6%)
PTA Fistelven+Coiling
0
16
16(1,6%)
PTA Fistelven Stent
6
7
13(1,3%)
PTA Fistelven+Stent+Trombolys
5
1
6(0,6%)
PTA Fistelven+Trombolys
25
7
PTA Fistelven+Cutting ballon
17
119
PTA Fistelven+Cutting ballon+Trombolys
5
1
32(3,1%)
136(13,3%)
6(0,6%)
PTA Fistelven+Cutting Ballon+Stent
0
6
6(0,6%)
PTA Fistelven+Cutting
Ballon+Stent+Trombolys
0
1
1(0,10%)
PTA försök utan resultat
4
35
39(3,8%)
Övrigt
4
19
23(2,2%)
184(17,9%)
842(82,1%)
Avslutningsvis bör vi tacksamt se fram emot fortsatta rapporter från DiAD. Registret ger oss redan en bättre bild av svensk
accesskirurgi än vad Swedvasc tidigare förmådde. Svenska
kärl-, endovaskulär och accesskirurger bör aktivt medverka till
registret genom att använda de skisser som finns och utveckla
ett bra samarbete med sin registrerande dialysenhet. Man bör
Figur 2. Fördelningen av 1026
endovaskulära interventioner
på permanenta dialysaccesser
registrerade i DiAD 110101111231.
1026
även ta ett aktivt grepp om sin enhets kvalité i ett teamarbete
med alla inblandade för att minimera CDK användning
och öka användning av i första hand AV fistlar men även AV
grafter. Dialys i ett välfungerande AV graft är bättre än dialys i
en dåligt fungerande AV fistel men framförallt bättre än dialys
i en CDK.
Välutvecklad radio-cephal fistel med
regelbunden dialys via två upparbetade
stickställen (”button holes”) strax ovan
handleden och vid armbågsvecket (pilar)
39
Internationellt register- och
forskningssamarbete – VASCUNET
Det internationella samarbetet kring kärlregister inleddes med ett möte under ESVS mötet i Lissabon 1998,
och har utvecklats alltsedan dess.Thomas Troëng och Martin Björck har varit Sveriges representanter i
detta arbete alltsedan starten, och båda har i perioder varit ordförande i dess ledningsgrupp.
VASCUNET fick 2006 status av ”subcommittee” i ESVS.
I början organiserades enbart möten och symposier under
ESVS-möten, men med tiden fördjupades gruppens aktivitet till att även omfatta gemensamma dataanalyser och egna
möten. Den grupp av länder som deltar har vuxit över tid.
De som deltar regelbundet och aktivt i gruppens arbete är
för närvarande följande elva länder: Australien, Danmark,
Finland, Island, Italien, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien,
Schweiz, Sverige och Ungern.
Den första gemensamma rapporten (”The First VASCUNET Database Report”) publicerades 2007, och den följande
rapporten 2008 väckte stort internationellt intresse, särskilt
fyndet att dödligheten i samband med planerad operation för
abdominellt aortaaneurysm (AAA) var mer än dubbelt så hög
i Storbritannien jämfört med övriga deltagande länder. Detta
fynd har resulterat i ett erfarenhetsutbyte och ett ambitiöst
kvalitetsförbättringsarbete i Storbritannien, med resultat att
denna överdödlighet har reducerats markant på kort tid.
Även om de två publicerade VASCUNET rapporterna
2007 och 2008 har rönt stort intresse, går de inte att finna i
PubMed, och kan således inte läsas eller citeras så lätt. Det
kändes även angeläget att de data och analyser som publicerades skulle granskas av oberoende referenter, så kallad ”peer
review”. De svenska representanterna har därför förordat
att istället publicera data i välrenommerade vetenskapliga
tidskrifter, något som inleddes med en första publikation
2011 om karotiskirurgi1. Genom att samla data från 48.035
karotisendartärektomier från 10 länder, utförda 2003-2007
kunde vi utvärdera om resultaten från randomiserade studier
och prospektiva kohortstudier gick att verifiera i daglig
klinisk praxis i ett modernt sammanhang. En av nackdelarna
med randomiserade studier är ju den långa latenstid som går
från inklusion av patienter till publikation. Vi kunde verifiera
data från GALA-studien som har visat ett det inte är någon
skillnad i strokerisk om man opererar i lokalanestesi eller i
40
narkos. Riskerna för stroke är större om man opererar med
konventionell endartärektomi utan patch, jämfört med patch
eller med eversion. Strokerisken var större om patienten hade
en kontralateral ocklusion (4,6% vs 2,5%, p=0.002). Det var
ingen säker skillnad i strokefekvens bland de som opererades
för symptomatisk stenos (2,08%) respektive asymptomatisk
stenos (1,67%), p=0.085. Kvinnor (men inte män) hade en
trend till högre strokefrekvens om de var >75 år (2,0 vs 1,6%,
p=0.078). Kranialnervsskada noterades i 3,6% och var vanligare efter konventionell TEA utan patch.
Den andra publikationen2 analyserade 31.427 operationer för intakta, och 7.040 för rupturerade AAA, från 9 länder
(de nämnda ovan förutom Nya Zeeland och Island) under
tiden 2005-2009. Analyserna genomfördes av svensken Kevin
Mani, som lämpligt nog befann sig i London under sin post
doc vistelse. Intressanta skillnader i klinisk praxis mellan länderna kunde beskrivas. Exempelvis varierade andelen EVAR
mellan 15% (Finland) och 56% (Australien). Den perioperativa mortaliteten varierade mellan 1,6% (Italien) och 4,1%
(Finland), att jämföra med Sveriges 2,6%. Storbritannien
hade nu lyckats sänka sin mortalitet till 4,0%, inte längre
signifikant högre än övriga länder.
Två andra publikationer har submitterats för eventuell
publikation i European Journal of Vascular and Endovascular
Surgery, den tidskrift som får alla våra artiklar först eftersom
vi är en arbetsgrupp inom ESVS och vill stödja föreningen
och dess tidskrift. Den ena är en spännande analys av karotiskirurgin 2005-2009, som syftar till att utvärdera hur effektiv karotiskirurgin är i de olika länderna ur ett strokeförebyggande perspektiv3. Skillnaderna mellan länderna är mycket
stora och tankeväckande.
Den fjärde publikationen är en analys av 32.084 operationer med infrainguinal bypass (IIB) i nio länder 2005-2009.
Antalet ingrepp per 100.000 invånare varierade mellan 2,3 i
Storbritannien och 24,6 i Finland. Andelen kvinnor varierade
Trombolys av helbenstrombos vänster med
skyddande vena cavafilter, Akademiska.
från 25% till 44%. Medianåldern var 70 för män och 76 för
kvinnor. Ungern hade de yngsta patienterna.
IIB utfördes för claudicatio i mellan 16% och 41% av de
undersökta länderna. Vengrafter användes vid operation för
claudicatio i 53%, för vilovärk i 67% och vid vävnadsförlust i
74%. Italien hade den högsta användningen av syntetgrafter.
Distala anastomosens nivå relaterade till ischemigraden.
Bland claudikanter gjordes 13% av ingreppen till kärl distalt
om arteria poplitea nedom knäleden. Vid vilovärk var motsvarande andel 40% och vid vävnadsförlust 48%. Andelen
öppetstående graft efter 30 dagar varierade mellan 86% och
99%.
Påtagliga variationer i praxis mellan länder påvisades.
Dessa skillnader återspeglar olika behandlingstraditioner, och
möjligen även skillnader i sjuklighet i de olika befolkningarna.
Det föreligger även skillnader i registreringens fullständighet,
liksom i validitet av data mellan länderna, vilket försvårar
jämförelserna. Ytterligare studier krävs och är planerade.
I maj genomför vi ett arbetsmöte i Köpenhamn. Ett av de
framtida projekt som kommer att diskuteras där är att skapa
en databas för operation av popliteaaneurysm. Hans Ravns
avhandling i detta ämne, baserad på Swedvasc data, har rönt
stort internationellt intresse, och har påverkat klinisk praxis i
många länder. Syftet är att undersöka hur öppen och endovaskulär behandling av denna sjukdom utvecklas internationellt.
Problemen med att sammanföra data från olika länder, med
olika validitet, och även skiftande möjligheter att kontrollera
validiteten, är förstås stora. Ändå startar dessa jämförelser
processer där man både förändrar sin registrering för att
underlätta harmonisering och framtida jämförelser, liksom
praxis och resultat, allt till nytta för många framtida patienter
i de olika länderna.
Referenser:
1. Menyhei G, Björck M, Beiles B, Halbakken E, Jensen LP,
Lees T, Palombo D, Thomson IA, Venermo M, Wigger
P. Outcome following carotid endarterectomy: lessons
learned from a large international vascular registry. Eur J
Vasc Endovasc Surg 2011; 41: 735-740
2. Mani K, Lees T, Bailes B, Jensen LP, Venermo M, Simo
G, Palombo D, Halbakken E, Troëng T, Wigger P, and
Björck M. Treatment of Abdominal Aortic Aneurysm
in Nine Countries 2005-2009: A Vascunet Report. Eur J
Vasc Endovasc Surg 2011; 42: 598-607
3. Vikatmaa P, Mitchell D, Jensen LP, Beiles B, Björck M,
Halbakken E, Lees T, Menyhei G, Palombo D, Troeng T,
Wigger P, Venermo M. Variation in clinical practice in
carotid surgery in 9 countries 2005-2010. Lessons from
VASCUNET and recommendations for the future of national clinical audit. Eur J Vasc Endovasc Surg (Submitted)
4. Lees T, Troëng T, Thomson IA, Menyhei G , Simo G,
Beiles B, Jensen LP, Palombo D, Venermo M, Mitchell
D, Halbakken E, Wigger P, Heller G, Björck M. International Variations in Infrainguinal Bypass Surgery – A
VASCUNET report. Eur J Vasc Endovasc Surg 2012
(Submitted)
Martin Björck, Uppsala
41
Treatment of Abdominal Aortic Aneurysm in
Nine Countries 2005-2009: A Vascunet Report
K. Mani, T. Lees, B. Beiles, L.P. Jensen, M.Venermo, G. Simo, D. Palombo,
E. Halbakken, T. Troeng, P. Wigger, M. Björck
European Journal of Vascular & Endovascular Surgery
Volume 42, Issue 5 , Pages 598-607, November 2011
Abstract
Objectives: To study contemporary treatment and outcome of abdominal aortic aneurysm (AAA) repair in nine
countries.
Design and methods: Data on primary AAA repairs
2005-2009 were amalgamated from national and regional
vascular registries in Australia, Denmark, Finland, Hungary,
Italy, Norway, Sweden, Switzerland and the UK. Primary
outcome was in-hospital or 30-day mortality. Multivariate
logistic regression was used to assess case-mix.
Results: 31,427 intact AAA repairs were identified, mean
age 72.6 years (95% CI 72.5-72.7). The rate of octogenarians and use of endovascular repair (EVAR) increased over
time (p < 0.001). EVAR varied between countries from
14.7% (Finland) to 56.0% (Australia). Overall perioperative
mortality after intact AAA repair was 2.8% (2.6-3.0) and
was stable over time. The perioperative mortality rate varied
from 1.6% (1.3-1.8) in Italy to 4.1% (2.4-7.0) in Finland.
Increasing age, open repair and presence of comorbidities
were associated with outcome.
7040 ruptured AAA repairs were identified, mean age
73.8 (73.6-74.0). The overall perio- perative mortality was
31.6% (30.6-32.8), and decreased over time (p=0.004).
Outcome Following Carotid Endarterectomy:
Lessons Learned From A Large International
Vascular Registry
G. Menyhei, M. Björck, B. Beiles, E. Halbakken, L.P. Jensen,T. Lees, D. Palombo, I.A.Thomson, M.Venermo, P.Wigger
European Journal of Vascular & Endovascular Surgery
Volume 41, Issue 6 , Pages 735-740, June 2011
Abstract
Objectives: The aim of the study was to assess if technical
and patient-related factors are related to outcome after
carotid surgery.
Design: Vascunet is a collaboration of national and
regional registries with 10 contributing countries.
Patients and methods: Data from 48 035 carotid endarterectomies (CEAs) performed in 383 centres, during 20032007, were merged into a common database. Results: CEA
was performed without patch (34%), with patch (40%) or
42
with eversion (26%) in 74% for symptomatic and in 26% for
asymptomatic disease.
Overall (in-hospital and 30-day) mortality was 0.45%.
Type of CEA or anaesthesia did not affect mortality, nor
did contralateral occlusion. Mortality was higher in patients
above the age of 75 years, for both genders (p < 0.05).
The overall (in-hospital) stroke rate was 1.9%, the method
of anaesthesia did not affect stroke rate. It was higher in patients with contralateral occlusion (4.6% vs. 2.5%, p=0.002).
Standard CEA without patch had a higher stroke rate than
when a patch was used (2.3 vs. 1.7%, p=0.015). Female
patients >75 years had a higher stroke rate than younger
women (2.0% vs. 1.6%, p = 0.078); this difference was not
observed in men.
Förteckning av publikationer och presentationer
från Swedvasc – Det Svenska Kärlregistret – 2011
1) Originalarbeten i internationella peer-review
2) Översiktsartiklar och lärobokskapitel
3) Artiklar i svensk fackpress: Läkartidningen,
Svensk Kirurgi, etc
4) Presentationer på internationella möten
1) Originalarbeten i internationella peer-review
tidskrifter
1. Rudström H, Bergqvist D, Ahlberg J, Björck M. Insurance Claims after Vascular Surgery in Sweden. Eur J Vasc
Endovasc Surg. 2011;42(4):498-505.
2. Mani K, Wanhainen A, Lundkvist J, Lindström D.
Cost-effectiveness of intensive smoking cessation therapy
among patients with small abdominal aortic aneurysms. J
Vasc Surg. 2011;54(3): 628-636.
3. Bjornsson, S., M. Björck, et al. Thrombolysis for acute
occlusion of the superior mesenteric artery. J Vasc Surg
2011;54(6):1734-1742.
4. Pikwer, A., G. Sterner, Acosta S. Inadvertent arterial
catheterization complicating femoral venous access for
haemodialysis. Scand J Urol Nephrol. 2011 Nov 10.
[Epub ahead of print]
5. M. Björck, H. Ravn, T.K. Nilsson, A. Wanhainen, P.M.
Nilsson. Blood cell telomere length among patients with
an isolated popliteal artery aneurysm and those with
multiple aneurysm disease. Atherosclerosis 2011; 219:
946-950.
6. K . Mani, T. Lees, B. Beiles, L.P. Jensen, M. Venermo, G.
Simo, D. Palombo, E. Halbakken, T. Troëng, P. Wigger,
M. Björck. Treatment of Abdominal Aortic Aneurysm
in Nine Countries 2005-2009: A Vascunet Report. Eur J
Vasc Endovasc Surg 2011, 42;5:598-607.
7. G. Menyhei, M. Björck, B. Beiles, E. Halbakken, L.P.
Jensen,T. Lees, D. Palombo, I.A. Thomson, M. Venermo,
P. Wigger. Outcome Following Carotid Endarterectomy:
Lessons Learned From a Large International Vascular
Registry. Eur J Vasc Endovasc Surg 2011, 41;6:735-740
2) Översiktsartiklar och lärobokskapitel
1. M Björck ”Can we reduce the rate and severity of colonic
ischemia following AAA-repair?” Kapitel i “Controversies and updates in vascular surgery, 2011”
2. G Plate and C Montan“Tibial and pedal bypass for
critical limb ischemia: Are these still needed in the
endovascular era? Mayo Clinic International Vascular
Symposium 2011: Advances and controversies in vascular
medicine, vascular surgery and endovascular medicine.
287-291.2011 Edizioni Minerva Medica
3) Artiklar i svensk fackpress: Läkartidningen,
Svensk Kirurgi, etc
1. Troëng T, Lundell A. Kvalitetsregistret Swedvasc sporrar
kärlkirurgin. Läkartidningen 2011:411-4.
4) Presentationer på internationella möten
2. K Mani, M Björk, C Ljungman, T Troëng, A Wanhainen. EVAR for ruptured AAA - does endovascular first
strategy reduce rupture mortality on centre basis? Annual
Meeting of The Vascular Society in Edinburgh 111125.
3. S Strömberg, K Österberg, J Gelin, L Karlström. Early
CarotidEndArterectomy - Increased Per-Operative Risk?
European Stroke Conference, Hamburg, May 2011
43
Det bästa av två världar –
komplementära behandlingsmetoder
vid svåra komplikationer
A. Ö
ppen kärlkirurgisk lösning på komplikation efter endovaskulär åtgärd.
Patient med bukaortaaneurysm, tidigare endovaskulärt
behandlad med bifurkerat aortastentgraft. Drabbats av
stentgraftinfektion med återkommande svåra septikemier.
Reopereras nu på Sahlgrenska sjukhuset med extirpation av
stentgraftet, ersättning med ett bifurkerat lårvensgraft och
sutur av duodenalfistel.
1. Friläggning av vv. femoralis superficialis bilateralt.
2. 14 Fr introducer inlagd i vä a axillaris för aortaavstängning med ballong
samt för perfusion av njurartärer under den suprarenala avstängningen.
3. Konstruktion av aortasubstitut med hjälp av lårvensgraft.
4. Färdig rekonstruktion - bifurkerat lårvensgraft till a iliaca ext dx och a
iliaca com sin. Inget kvarvarande syntetiskt material. Patienten välmående och
åter i hemmet, normal njurfunktion och god cirkulation i båda benen.
44
B. Endovaskulär lösning på komplikation efter öppen kärlkirurgi.
Patient med carotispatchinfektion efter öppen endarterectomi behandlas på
Akademiska sjukhuset med EndoVAC-strategi.
1. Läckande hudfistel efter tidigare
carotisoperation med syntetpatch.
2. Carotisstentning följt av exploration med extirpation av syntetpatchen.
3. Stentgraftet blottlagt efter extirpation av infekterat graftmaterial, följt av VAC-förband.
45
4. Slutresultat efter VAC-behandling – infektionen utläkt.
46
Nationella
kvalitetsregistret
för kärlkirurgi
Årsrapport 2012
Grafisk form: Ateljén Åtta.45 Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB
(Verksamhetsåret 2011)