Transcript Sameskolstyrelsens Årsredovisning 2013

ÅRSREDOVISNING
2013
”Alla som utbildats i sameskolan ska behärska det samiska språket,
de samiska normerna och det samiska kulturarvet.”
Med sameskola menas utbildning i samisk förskola och fritidshem,
sameskola och integrerad samisk undervisning.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
1
Fotografer med egen copyright: Björn Hedlund, Maria Sjaunja-Persson
Textmaterialet i detta verk är licensierad till Sameskolstyrelsen under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
För att ta del av en kopia av licensen besök följande adress http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv.
Innehåll
Skolchefen har ordet
5
2.2 Utbildningar
57
Nyhetsåret 2013
7
2.3 Temaarbetet på skolorna
58
2.4 Skolmåltider
58
2.5 Inköp av litteratur
59
Utbildning11
Samisk förskola
11
Sameskola samt förskoleklass och
fritidshem vid sameskola
23
Kostnadsredovisning59
Kvalitet i verksamheten
Skolprestationer29
Andelen elever som når minst betyget
E i årskurs 6 i samiska, uppdelat på
elever med samiska som förstaspråk
eller andraspråk
29
Betyg i övriga ämnen
30
Andelen elever som uppnår godkänt
i nationella prov i åk 3
31
Analys av nationella prov
32
Andelen elever som uppnår godkänt
i nationella prov i åk 6
33
Nationella mål
Analys av resultaten och bedömning
av åtgärder för att eleverna ska kunna
nå målen
35
Behov av utvecklingsinsatser
38
37
Utvecklingsinsatser för den samiska
undervisningen vid sameskolan och i den
integrerade samiska undervisningen 39
Samisk integrerad undervisning
63
Kvalitetsarbetet vid sameskolstyrelsen
63
Intern styrning och kontroll
66
Hållbar utveckling
69
Skolinspektionens riktade tillsyn
av sameskolorna
69
Sameskolstyrelsens styrande förhållningssätt
73
Skolkultur, jämställdhet och elevmedverkan
75
Organisation och personal
77
Organisation i förändring 77
Kompetensförsörjning79
Internationell samverkan
82
Sjukfrånvaro82
Ekonomisk utveckling
Totala kostnader, avgifter och bidrag
85
85
Väsentliga uppgifter
89
Finansiella dokument
90
41
Läromedelsproduktion49
Uppdrag i regleringsbrev och instruktion Uppsökande verksamhet bland samer
Informera om samiska undervisningsinslag
i skolväsendet
Bilagor103
51
51
51
1. Sameskolstyrelsens styrmått och
utmanande mål och krav
103
2. Återrapporteringskrav
103
3. Prestationer
105
Samverkan53
4 Tabeller
106
Satsningen inom skolmat och det samiska köket 57
5. Tabell, diagram bildindex
2.1 Kostpolicy samt resultat
från genomförd elevenkät
57
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
3
Skolchefen
har ordet
4
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SKOLCHEFEN HAR ORDET
Skolchefen har ordet
Å
Björn Hedlund
ret som gått har varit innehållsrikt och utmanande. Som ny
skolchef upplever jag att vi i personalen har fått en positiv start på
myndighetens förändringsarbete för att kunna möta framtidens
utmaningar och krav. Vi har under 2012 och 2013 fått hjälp med genomlysning av våra verksamheter tack vare Riksrevisionen och Skolinspektionen,
deras arbete hade varit svårt att genomföra i egen regi med de knappa
resurser myndigheten har till sitt förfogande.
Dessa ”externa revisioner” har tillsammans med mina resor runt till alla
skolor och all personal varit en bra utgångspunkt för mig och ledningsgruppen då vi planerat Myndigheten förändringsarbete särskilt inom offensiv
kvalitetsutveckling.
Den information som erhölls tidigt under året ledde till att fokusera den
strategiska kompetensutvecklingen och utvecklingsinsatserna under 2014
och 2015 mot två olika huvudområden, offensiv (systematisk) kvalitetsutveckling och utveckling av samiskan i Sameskolorna. Vi har nu börjat mäta
vad vi presterar i vår verksamhet, de kommer innebära att vi kan basera våra
kommande beslut i större utsträckning än tidigare på fakta. Detta kan ni
läsa mer om i årsredovisningen. Under sommaren fick vi ett mycket positivt
momentum avseende samiskans utveckling ett ”window of opportunity”
som krävde ett snabbt agerande. Vi lyckades skapa ett samarbetsavtal med
Sametingets språkcentrum och erhöll 500 000 kronor under 2013 för att
utveckla permanenta språkbad i vår regi för Sameskolorna och den samiska
integrerade undervisningen. För att lyckas genomförde vi utbildningsdagar för huvuddelen av personalen under augusti och november och således
lyckades vi använda pengarna till rätt ändamål. Fortsättningen under 2014
är att i mars och juni fortsätta fortbildningen som ger högskolepoäng till
personalen för att under hösten 2014 påbörja de årligen återkommande
språkbaden om Sametinget fortsätter sin finansiering. Gensvaret har varit
stort från många delar av Sápmi så jag tror vårens kurser kommer leda rakt
i mål.
Ett operativt nyckelområde för mig som ledare av ett indirekt ledarskap
är att få en välfungerande ledningsgrupp och riktigt duktiga rektorer som
med sitt direkta ledarskap kan vara föredömen och vägleda samt motivera
personalen att leva upp till Sameskolstyrelsens förhållningssätt. Under året
har fyra av fem rektorer tillträtt sin tjänst de sista två så sent som i december. Under 2013 påbörjade en sin rektorsutbildning, under 2014 kommer
en till att börja. Det innebär att vi höjer rektorskompetensen i ledningsgruppen rejält de kommande tre åren från 20 % till minst 60 %. Utöver det
kommer vi att satsa ordentligt på ledarskapsträning för rektorerna parallellt
med annan utbildning för att de ska kunna vara de utbildningsledare så som
skollagen föreskriver. På grund av många nya rektorer och turbulens på flera av skolorna har inte utbildningen av personalen inom offensiv kvalitetsutveckling som skulle letts av rektorerna genomförts på alla skolor. Detta
skjuts därför fram till vårterminen 2014. Syftet är att tydliggöra personalens
ansvar i en modern organisation, att både göra sitt vardagliga arbete men
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
5
SKOLCHEFEN HAR ORDET
också ansvara för att utveckla detsamma inom sina respektive ämnes- och
arbetslag. Det handlar om att nyttja allt vårt humankapital och inte bara det
som finns i ledningsgruppen, för detta krävs att alla får tillräckliga insikter
inom fackprofessionen offensiv kvalitetsutveckling.
Mycket av kansliets arbete har inriktats på att skapa rätt infrastruktur för
att vår matrisorganisation ska kunna börja verka fullt ut. Det har inneburit
nya IT-system för mail, gemensam delning av arbetsdokument, kalender,
videokonferensutrustning, e-handel, hemsida mm och inte minst en total
förnyelse av datormaskinparken som för länge sedan borde bytts ut.
Med dessa ord ser jag med tillförsikt på året som kommer med mer spännande utmaningar, nya uthålliga satsningar och en personal som är redo att
kliva upp på nästa trappsteg på kvalitetstrappan, den trappa som fortsätter
upp i oändligheten. Allt i syfte att tillfredsställa och överträffa de krav, behov och förväntningar som de vi är till för har på oss. Dessa är det svenska
och samiska samhället, barn, elever och vårdnadshavare.
Björn Hedlund
6
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
Nyhetsåret 2013
Lanseringen av en gemensam myndighetshemsida
www.sameskolstyrelsen.se skedde under sommaren
och den har utvecklats under året. Ett viktigt tillskott för en god informationsspridning av myndighetens verksamhet.
Arbetsmiljökursen pågick
under två dagar och var särskilt
gjord för Sameskolstyrelsen
och dess personal. Previa var
utbildare och personalen fick
lära sig om arbetsmiljölagstiftning. Hur den ska appliceras
i det dagliga arbetet. Sedan
följde övningar i ergonomisk
bedömning av ett arbetsuppdrag. Duktiga och stimulerande föreläsare gjorde de två
dagarna till en lyckad satsning och en utgångspunkt för
fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete.
Samesko
lstyrelse
n och Sk
konfere
olverket
ns om b
genomfö
edömnin
skett un
rde en
g
i samisk
der våre
a. Arbete
n presen
hur lära
t
som
te
rades oc
rna kan
h de bes
arbeta m
krevs
ed skriftl
ig bedöm
ning.
Den 21 augusti genomfördes den första aktiviteten
i Sameskolstyrelsens och Sametingets strategiska
samarbete i Gällivare. All pedagogisk personal
deltog i utbildningen. Ett flertal föreläsare belyste
det samiska språkets utveckling och revitalisering ur
olika perspektiv. Dagen innehöll praktiska moment
där deltagarna fick arbeta med innehållet på seminarierna. Syftet med utbildningsdagen var att skapa
en gemensam grund att stå på när det gäller fortsatt
språkutvecklingsarbete inom sameskolorna.
Den 21 augusti genomförde Sameskolstyrelsen fortbildning för all sin
storkökspersonal. Sameskolan i Gällivare stod som värd för dagen. Satsningen ingår i projektet Samisk mat
som är ett flerårigt projekt för att öka
medvetenheten om och kvaliteten på
maten för våra elever och personal.
en
e Sameskolstyrels
I december införd
el
nd
ha
er inköp och
ett nytt system fö
er,
nt
ce
Statens service
i samverkan med
er 9 månader.
projektet löper öv
Sameskolstyrelsen blev första myndighet att avropa molntjänster för e-post,
fjärrundervisning, kalender med flera
funktioner för att kunna samarbeta
mellan sameskolorna och mellan integreringarna. Idag har Sameskolstyrelsen förmåga att undervisa i samiska till
vilken dator som helst i hela världen.
Det enda kravet är en internetuppkoppling. Systemen är plattformsoberoende.
Sameskolan i Jokkmokk har idag som första sameskola i
Sverige och världen uppnått 100 barn-/elever genom att idag
har en ny elev från Porjus kommunala grundskola anmält
sig till Sameskolan i Jokkmokk! Sameskolan i Jokkmokk har
nu 35 barn inskrivna på Giella förskola och 65 elever vid
skolan. Därmed uppnår vi det MAGISKA elev/barnantalet
etthundra!
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
7
NYHETSÅRET 2013
Sameskolstyrelsen genomförde i samarbete med Samiskt
språkcentrum del 2 i en fortbildningsserie om samiska språkets utveckling i sameskolan.
Konferensen omfattar språkbadsmetodik och genomfördes
i Gällivare under måndag
och tisdag v.44. Deltagare var
pedagoger från samisk skola,
förskola och samisk integrerad undervisning. Syftet var
att utbilda personalen inför
genomförandet av språkbad
med barn och elever i vår verksamhet inklusive den integrerade samiska undervisningen
i förvaltningskommunerna.
Konferensen är en fortsättning
på de tre dagarna som genomfördes i slutet av augusti.
Naimi Kråik Johansson åk 6 som (går vid sameskolan
i Tärnaby) vann Sametingets teckningstävling. Som
pris fick hon ett vackert silversmycke och deltog i
jubileumslunchen.
Vårt Sam
emäster
skap i K
fredag d
aresuan
en 30 au
do går a
g
usti. Vi
brandsta
v stapeln
kommer
tionen.
att hålla
Vi ska sp
till vid
ringa oc
h kasta la
sso.
Sameskolstyrelsen övergick till fri och
öppen programvara i samband med att
den föråldrade IT-infrastrukturen byts ut.
Idag används Ubuntu linux-operativsystem som vida utklassar Windows i säkerhet, användarvänlighet och prestanda.
Behovet av licenshantering och kostnader
har i princip upphört.
Under en vecka har fyra chefer från Sameskolorna
åkt till Borås för att delta i SIQ:s examinatorutbildning ”Bättre skola”. Utbildningen anses vara en av
de bästa ledarskapsutbildningarna som finns att tillgå
i skolvärlden. Utbildningen omfattar också kunskap
om hur organisationer i världsklass fungerar och hur
man ska göra för att nå dit med sin egen organisation.
”Bättre skola” är en satsning som stöds av Skolverket
och Utbildningsdepartementet.
Fredag 13/9 ska hela
skolan på rengärde.
lingsarbete i samisk
En dag med utveck
under
ng. Arbetet pågick
skriftlig bedömni
kus på
gen fanns även fo
hösten. Under da
kapliga
ns
te
ve
ng och den
formativ bedömni
g.
lin
ck
ve
rs kunskapsut
grunden till eleve
8
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
NYHETSÅRET 2013
Utematlagning med Sameskolans elever i Jokkmokk den 25 oktober
Fredagmorgon nollgradigt och lätt snöfall. Elevgruppen hade fått information och tilldelats olika uppdrag av HK-läraren. En grupp skulle hugga
ved och göra eld utomhus och en eld i en intilliggande koja. En grupp
skulle börja med att skala, skiva och tärna ingredienserna till huvudrätten. En grupp skulle förbereda efterrätt. Det var lite snö på utebord och
sittbänkar, med gemensamma krafter borstade vi av snön och plockade
upp ingredienser och eleverna satte sig ned på medhavda sittunderlag för
att börja arbetet. Kort information av mig och HK-lärare om receptet och
arbetsfördelningen, tvätt av händer och på med engångshandskar och sedan
kom arbetet igång. Receptet på huvudrätt var: Jokkmokkspanna; renskav,
champinjoner, bacon, potatis, rödlök och grädde. Efterrätt: stekt banan
med smält mjölkchoklad. Kritiska moment för eleverna var att undvika
skador med yxan, knivar och att bränna sig i eldslågorna. Skära renskav,
rödlök och choklad som ville glida runt lite på skärbrädorna gav också en
erfarenhet. Detta klarade eleverna mycket bra. Vi behövde inte plåstra om
någon denna dag mer att en kille skar sig lite grann på snöskaren vid lek.
Kocken handledde sedan eleverna i vilken ordning ingredienserna skulle
läggas på murikkan. Eleverna fick turas om att bryna, rör om, krydda och
så småningom lägga i lite grädde. Under tiden Jokkmokkspannan puttrade
så stekte vi tunna blodpannkakor i kojan och provade en för gruppen ny
smaksättning att lägga gammeldags messmör på pannkakan. Detta var
omtyckt. En diskussion uppkom vad eleverna har med sig när det åker ut
på utflykt med familjen. Mjukt bröd, plättar och torrkött var det som kom
upp. Jokkmokkspannan blev lyckad i smak och konsistens. En elev sa att
den var godare än den kocken gjorde på skolan. Slutligen värmde vi banan
med choklad.
Sameskolstyrelsen har under året räddat data från ett tidigare projekt
från 2006 där man försökte skapa ett digitalt läromedel för samiska. Detta
läromedel har nu migrerats till en modernare serverlösning för att undgå
att bli raderad vilket var nära förestående. Läromedlet omfattar idag sydsamiska och kan komma till användning i den samiska integrerade undervisningen som pågår i de samiska förvaltningskommunerna.
Sameskolstyrelsens chefer har under föregående veckor varit runt om i
landet och besökt skolor och skolmyndigheter för att bedöma hur långt de
har kommit i sitt systematiska kvalitetsarbete. Cheferna är examinatorer
inom utmärkelsen ”Bättre skola” som drivs av SIQ och till stor del liknar
utmärkelsen ”Svensk kvalité”. Bedömningsprocessen startade redan i våras
och avslutades med en veckolång inspektion och utvärdering på plats i
verksamheten.
Samiskt mat och kompetenscentrum i Jokkmokk erbjöd en helgkurs i
traditionell och experimentell matlagning i Karesuando .”Vi använder råvaror som renblod, hjärta, lever och renfärs, lingon och blåbär. Testa olika
mjölsorter tillsammans med renblod. Göra blodkorv av rentarmar, baka ett
bröd av renblod. Att använda renfeta i matlagningen och hur hälsosamt är
det? Hjärta o lever, vilka maträtter är gångbara idag? Dessert; vad kan jag
göra med lingon och blåbär mer än sylt och saft. Testa lingon och blåbär
som dessert och såser till kött. Lära sig att baka gakho med surdeg.”
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
9
Utbildning
10
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utbildning
Samisk förskola
Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun erbjuda förskola
där verksamheten helt eller delvis genomför på samiska och ska
redovisa följande resultat:
Antalet barn som omfattas av verksamhet med förskola fördelat per
skola samt en jämförelse med de två föregående åren.
Intäkter och kostnader per plats i förskola och en jämförelse med de
senaste två åren med analys och kommentar.
Myndigheten ska analysera behovet av att utveckla kvaliteten i
samisk förskola och fritidshem samt redovisa vilka insatser som
genomförts under året.
Antal barn i samisk förskola
Sameskolstyrelsen har avtal om samisk förskola med de fyra kommuner där
sameskolor finns. Verksamheterna finns vid samtliga sameskolenheter.
Vid förskolan var det 115 barn år 2013, 107 barn år 2012 och 112 barn
år 2011.
Fördelningen pojkar respektive flickor framgår i tabell 1.
Antal barn vid de samiska förskolorna
Utveckling av antal barn vid de samiska förskolor
140
120
100
Antal barn
”3 § Myndigheten får efter
avtal med en kommun ta
över ansvaret för kommunens
uppgifter inom förskolan.”
Tärnaby
80
Jokkmokk
60
Gällivare
Kiruna
40
Karesuando
20
0
2012
2013
2014
2015
Diagram 1/tabell 1.
Analys/kommentar
Barnantalet på förskolorna har ökat. Trenden beror på två faktorer, det ena
är den positiva samiska kulturella faktorn som innebär att alla samiska barn
vill gå på vår förskola i Jokkmokk. Den andra faktorn är att myndigheten
under året hyrt nya lokaler i Kiruna och har kunnat minska den samiska
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
11
UTBILDNING
förskolekön genom att öppna ytterligare en förskoleavdelning. Denna effekt visar sig inte fullt ut i statistiken 2013 då barnantalet är ett medelvärde
under året och avdelningen öppnades under sommaren. En sammanställning av barnantalet vid de samiska förskolorna redovisas i tabell 1.
Enontekiö kommun, Finland, har placerat fyra barn i den samiska
förskolan i Karesuando. Tärnaby där verksamheten inom förskola håller
på att byggas upp har en svag minskning. Sameskolstyrelsen ambitionen föregående år att ta emot alla samiska barn vars vårdnadshavare vill skriva in
sina barn i vår verksamhet har infriats under året. Utbyggnaden av Kiruna
sameskola är beräknad bli klar 2015. Den förskola som inte utvecklar sig
som Sameskolstyrelsen vill är förskolan i Gällivare där barnantalet relativt
folkmängd är oroande lågt. Trenden ser ut att försämras kommande år
vilket innebär att rekrytering av nya barn genom att utveckla en verksamhet som tilltalar alla samiska föräldrar är prioriterad. Som jämförelse har
Jokkmokk ¼ och Karesuando 1/15 av befolkningsmängden men ändå fler
inskrivna barn.
Kostnadsbilden förändras obetydligt vid mindre förändring av barnantal.
Personalkostnaderna följer väl barnantalet då resurserna ändras vid varje inskrivning. Det är främst lokalkostnaderna som ökar med ett ökat barnantal
om det krävs nya lokaler när det bildas en ny avdelning.
I Jokkmokk har inte kostnaderna ökat trots att antalet barn har ökat
och det beror på att de inte haft någon förskolekö utan tagit in alla barn
som sökt. Detta har lett till en akut trångboddhet som måste åtgärdas
snarast. Detta har pågått under flera år vilket har inneburit stora problem
med arbetsmiljön för hela skolenhetens personal och smittspridningen av
sjukdomar bland barnen är hög trots stränga hygienföreskrifter. Jokkmokks
sameskola har under hösten öppnat en tredje avdelning inom befintliga
lokaler så att barnantalet ska var hanterligt för pedagogerna på respektive
avdelning. Sameskolstyrelsen behöver under våren 2014 få utökat anslag för
att kunna hyra nya lokaler av Jokkmokks kommun.
Vid personalbemanningen måste de olika samiska språkvarieteterna tillgodoses med utgångspunkt från barnens språk. Vid alla förskolor finns barn
med olika samiska språkvarieteter. Små enheter med flera språkvarieteter
kräver högre personaltäthet än vad en enspråkig avdelning med fler antal
barn kräver.
Personaltätheten måste även på små avdelningar vara så stor att verksamheten inte äventyras kvalitetsmässigt eller får brister i säkerhet, vilket
gör att personalkostnaderna är högre.
Sameskolstyrelsen har lämnat ett förslag till utbildningsdepartementet och
regeringen för att skapa balans i budgeten på 5 års sikt. Förslaget går ut på
att anslagsfinansiera förskolorna efter faktiska kostnader för att inte den
anslagsfinansierade skolverksamheten ska drabbas av den underfinansiering
av förskolorna som finns idag där Sameskolstyrelsen genom avtal endast har
att följa den resurstilldelning som kommunerna bidrar med. Kommunerna
ger olika mycket resurser för samma verksamhet och de försöker hela tiden
dra ner på ersättningarna som är uträknade på förskolor med stordriftsfördelar.
Om inte Sameskolstyrelsen får anslagsfinansiering av sina förskolor
12
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
behövs en ändring av lagar och förordningar där Sameskolstyrelsen får rätt
att sätta upp villkoren för samiska förskolor och kommunernas ersättningar
till verksamheten.
Intäkter och kostnader i samisk förskola
I diagram 2–4 finns intäkter och kostnader för verksamheten förskola.
Intäkter är avgifter och andra ersättningar.
Intäkter och kostnader per barn
200 000
Intäkterr&kostnader, kr
150 000
40 000
100 000
20 000
50 000
0
-50 000
0
2011
2012
2013
-20 000
-100 000
-40 000
-150 000
-200 000
Verksamhetens utfall. kr
60 000
Intäkter i kr per barn
Bruttokostnad i kr per
barn
Verksamhetens utfall
-60 000
Diagram 2/tabell 2: Intäkter och kostnader för samisk förskola per barn under
åren 2011–2013.
Verksamhetens utfall
25 000
500
400
15 000
10 000
300
5 000
0
-5 000
2011
-10 000
2012
2013
Antal barn
Verksamhetens utfall, kr
20 000
Intäkter
Kostnader
Verksamhetens utfall
Totalt barn
200
100
Diagram 3/tabell 2: Intäkter och kostnader för samisk förskola under åren 2011–2013.
Analys/kommentar:
Barnantalet har ökat med ca 7 % (-5%) jämfört med föregående år.
Redovisningen 2012 baseras enbart på förskola medan tidigare år ingick
även fritidshem. Således är det inte möjligt att jämföra kostnadsutvecklingen för 2011. Lokalkostnaderna har fördelats enligt en ny princip från och
med 2012 där verksamhetens lokalyta utgör underlag för fördelningsmodellen. Tidigare år har en schablon använts som fördelningsprincip.
Kostnaden per barn minskar vid ökat barnantal men inte i den takt som
skulle behövas för att intäkter och utgifter skulle minska. Verksamhetens
intäkter är för låga för att bedriva samisk förskola som själv skulle bära sina
kostnader.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
13
UTBILDNING
I förskolan kommer minskat barnantal på 3 av 5 enheter leda till att verksamheten blir än mer kostnadskrävande, för det är svårt att få verksamheterna kostnadseffektiva med lågt barnantal. Driften på förskolan är dyrare
än på fritidshemmen. I jämförelse med andra förskolor varierar storleken
på våra avdelningar. Förskole- och fritidshemsverksamhet integreras helt
eller delvis på de minsta enheterna i Karesuando och i Tärnaby. Gällivare behöver också integrera verksamheten 2014 på grund av sjunkande
efterfrågan på barnomsorg. Trots det får de mindre avdelningarna högre
kostnader. Vid de större avdelningarna fördelas de fasta kostnaderna på fler
barn.
Utveckling av kvaliteten i samisk förskola
Sameskolstyrelsen har förskole- och fritidshemsverksamhet vid samtliga
fem sameskolor. Mål för verksamheterna är att utveckla och stärka det
samiska språket och den samiska kulturen parallellt med att verksamhetens
prioriteringar sker utifrån de nationella målen:
• normer och värden
• utveckling och lärande
• barns inflytande
• förskola och hem
• samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem
• uppföljning, utvärdering och utveckling
Sameskolstyrelsen har 2013 mätt måluppfyllnaden av de nationella
målen genom en självvärdering på förskolorna. Data från 3 förskolor finns
i diagram 41–-42.
21 000
19 000
17 000
15 000
13 000
11 000
9 000
7 000
Intäkter
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
2011
2012
2013
15 075
12 450
13 556
Kostnader
18495
18107
19032
Intäkter/barn
78 515
116 355
117 878
Kostnader/barn
96328
169224
165495
Diagram 4/tabell 2: Verksamhetens finansiering under åren 2011–2013.
14
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
60 000
Intäkter&Kostnader per barn
Intäkter&Kostnader
Utveckling av verksamhetens finansiering
UTBILDNING
Utvärdering av de nationella målen -för Karesuando, Tärnaby och Gällivare förskolor
1.46
1.47
1.48
1.45
1.1
100%
1.2
1.3
1.4
1.5
90%
1.44
1.6
80%
1.43
1.7 U
70%
1.42
1.8
60%
1.41
1.9
50%
1.40
1.10
40%
30%
1.39
1.11
20%
1.38
1.12
10%
1.37
1.13
0%
1.36
1.14
1.35
1.15
1.34
1.16
1.33
1.17
1.32
1.18
1.31
1.19
1.30
1.20
1.29
1.21
1.28
1.27
Karesuando
1.26
1.25
1.24
Tärnaby
1.23
1.22
Gällivare
Diagram 41: Utvärdering av de nationella målen för Karesuando, Tärnaby och Gällivare förskolor.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
Tabellförklaring,
se nästa sida.
15
UTBILDNING
Karesuando
Tärnaby
1.1 Öppenhet, solidaritet och ansvar
0,5%
0,8
0,8
0,7
1.2 Förmåga att ta hänsyn till medmänniskor
0,6
0,8
0,8
0,7
Utvärdering av nationella mål förskolan
Gällivare
Medel
1.3 Förmåga till hantering av etiska problem
0,6
0,7
1
0,8
1.4 Förståelse till lika värde principen
0,6
0,7
0,8
0,7
1.5 Respekt och omsorg till levande kreaturer
0,8
0,8
1
0,9
1.6 Trygg i sin identitet
0,8
0,8
1
0,9
1.7 Utveckling av förmåga att leka och lära
0,8
0,7
1
0,8
1.8 Utveckling av självständighet
0,8
0,7
1
0,8
1.9 Delaktighet och respekt för sin kultur
1
0,8
1
0,9
1.10 Förmåga till samarbete
0,5
0,7
0,9
0,7
1.11 Förståelse av vikt av sin eget hälsa
0,7
0,8
0,8
0,8
1.12 Förståelse för samband och begrepp i omvärlden
0,6
0,7
1
0,8
1.13 Förmåga att uttrycka sig samt lyssna
0,8
0,7
0,8
0,8
1.14 Förmåga till muntligt kommunikation
0,8
0,8
1
0,9
1.15 Förmåga till skriftligt kommunikation
0,7
0,8
0,9
0,8
1.16 Förmåga och förståelse för ”bildspråk”
0,6
0,7
0,9
0,7
1.17 Förmåga att förmedla sina upplevelser
0,9
0,7
1
0,9
1.18 Förståelse för rum, form och läge
0,7
0,7
0,9
0,8
1.19 Förmåga att använda sig av matematik
0,7
0,7
0,8
0,7
1.20 Matematiken som uttryckningsmedel
0,8
0,7
0,9
0,8
1.21 Utveckling av intresse&förståelse för naturen
1
0,8
1
0,9
0,9
1.22 Förståelse för naturvetenskap
1
0,8
1
1.23 Förmåga till utforskning inom naturvetenskap
1
0,8
1
0,9
1.24 Förståelse för teknik i vardagen
0,9
0,7
0,9
0,8
1.25 Förmåga att använda tekniken som redskap
0,7
0,8
1
0,8
1.26 Förmåga att kommunicera på sitt modersmål samt svenska
1
0,8
1
0,9
1.27 Förmågan till möjlighet att påverka sin situation
0,7
0,8
0,9
0,8
1.28 Förmågan att ta ansvar för sina handlingar
1
0,8
1
0,9
1.29 Förmågan att förstå demokratiska principer
0,8
0,8
0,9
0,8
1.30 Gedigen introduktion till varje barn&föräldrar
1
0,8
1
0,9
1.31 Möjlighet för föräldrar till delaktighet
0,8
0,6
1
0,8
1.32 Bedömning av utvecklingssamtal
1
0,6
1
0,9
1.33 Föräldrarnas delaktighet i utvärdering av verksamhet
0,3
0,6
0,8
0,6
1.34 Samverkan mellan personalen från olika avdelning
0,7
0,8
0,9
0,8
1.35 Dokumentation av det enskilda barnet utveckling
0,8
0,7
1
0,8
1.36 Dokumentering av läroplansmålen i pedagogiskt arbete
0,7
0,7
1
0,8
1.37 Dokumentering av verksamhetens processer
0,5
0,7
1
0,7
1.38 Dokumenterad uppföljning av barnets utveckling
0,5
0,7
1
0,7
1.39 Granskning av utvärderingsmetod av barnets lärande
0,5
0,7
1
0,7
1.40 Systematisk utvärdering av verksamheten
0,7
0,7
0,7
0,7
1.41 Förskolans lärandemiljö
0,8
0,7
1
0,8
1.42 Möjlighet till särskilda stöd för varje barn
0,7
0,7
1
0,8
1.43 Förebyggande arbete mot kränkning
0,8
0,8
1
0,9
1.44 Samarbete mellan förskola och barnets hem
0,7
0,6
0,5
0,6
1.45 Samarbete mellan olika avdelningar för barnets bästa
0,5
0,8
0,8
0,7
1.46 Utförande av systematisk kvalitets arbete
0,5
0,6
0,5
0,5
1.47 Barnets möjlighet till inflytande
0,7
0,7
1
0,8
1.48 Kontinuerligt kompetensutveckling för personal
0,8
0,6
0,5
0,6
16
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utvärdering av de nationella målen -medeltal mellan 3 förskolor
1.46
1.47
1.48
10.0%
1.45
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
9.0%
1.44
1.6
8.0%
1.43
1.7 U
7.0%
1.42
1.8
6.0%
1.41
1.9
5.0%
1.40
1.10
4.0%
3.0%
1.39
1.11
2.0%
1.38
1.12
1.0%
1.37
1.13
0.0%
1.36
1.14
1.35
1.15
1.34
1.16
1.33
1.17
1.32
1.18
1.31
1.19
1.30
1.20
1.29
1.21
1.28
1.27
1.26
1.25
1.24
1.23
1.22
Medel
Diagram 42: Utvärdering av de nationella målen medeltal över Karesuando, Tärnaby och Gällivare förskolor.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
17
UTBILDNING
Fortbildningsinsatser för enskilda pedagoger och förskolan som helhet
har förekommit i högre grad än förra året. Alla pedagoger har deltagit i
fortbildning om systematiskt kvalitetsarbete, samiska språkutvecklingsdagar med Sametingets språkcentrum, Samisk Högskola i Kautokeino samt
utbildning av Skolverket. Två förskolärare från varje enhet deltog på Samisk
konferens i Tromsö på temat “Hur når vi funktionell tvåspråkighet”. Tre
förskolechefer och skolchef har deltagit i SIQ:s examinatorutbildning.
Dessa fortbildningar har varit av strategisk karaktär. En förskola har besökt
samiska läroinstitutioner i Norge och påbörjat samarbetsplanering. En
förskola har deltagit i kommunens utbildningsaktiviteter med all personal. Några förskollärare har deltagit i högskolekurser främst inom ämnet
samiska. Insatserna varierar mellan förskolorna och är blygsamma till sin
omfattning.
Arbetsmetoderna för att nå målen vid de olika förskolorna varierar. Det
saknas gemensamma riktlinjer för hur verksamheten bör utvecklas för att
sträva mot de nationella och samiska målen. Mätetal har under året prövats
för att försöka mäta trender mellan åren. Svaren i diagram 41–42 är därför
delvis osäkra av flera olika skäl. Ett är att självvärdering ofta vid de första
mättillfällena innebär en överskattning av förmågan en annan faktor är
att enheterna under året inte vetat om att utvärdering av målen skulle ske.
Det går dock att konstatera att inget område är bortglömt av förskolorna.
Eventuellt kommer nya Skolverkets “nya BRUK” att ersätta vår mätning av
de nationella målen. Sameskolstyrelsen anser att Skolverket borde fastställa
en central databas för utvärdering av all skolverksamhet så att vi kan jämföra
oss med andra verksamheter i Sverige.
Trots det finns gemensamma nämnare som intar en viktig plats i verksamheten.
En av de viktigare faktorerna är att personalen på förskolan medvetet arbetar med barns samiska språkutveckling. Förskolans stora uppdrag är att ge
samiska till varje barn. Samiska är ett levande språk i förskolan. Det samiska
språket är det som används med barnen. Vid behov stöttar personalen
barnen med svenska. Personalen talar samiska med varandra för att utveckla
språket och för att vara en språklig förebild som gör att barnen kommer att
känna stolthet när det talar samiska istället för att gömma undan sina språkkunskaper i olika externa sammanhang.
Barnen utvecklar en för åldern god språkförmåga trots att en stor del av
deras föräldrar inte själv har lärt sig samiska under sin uppväxt. Metoden är
effektiv men behöver vidmakthållas genom skolgången för att nå funktionell tvåspråkighet. Resultatet varierar mellan förskolorna, vissa har svårare
att enbart tala samiska hela tiden beroende på att många barn enbart talar
svenska när de börjar förskolan. En annan viktig faktor är att personalen är
osäker på vilken inlärningsmetod som leder till önskat resultat, detta innebär att personalen inte har en gemensam arbetsmetod som då ger önskad effekt. De har även svårt att ibland värja sig för enskilda föräldrars tyckanden
om hur språkutveckling sker baserat på deras unika barn. Detta är ett viktigt
utvecklingsområde som myndigheten påbörjat under året och som fortsätter
2014. Idag är omgivande miljö utslagsgivande för hur långt barnen når och
därför behövs ett välutvecklat samarbete med hemmiljö och miljön utanför
förskolan. Här märks skillnaderna mellan Karesuando som har samiska som
grundspråk i samhället och övriga skolorter där svenska talas utanför skolan.
18
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Det pågår samarbete med Karesuando skola om en gemensam samsyn av
språkutvecklingen.
Exempel på aktiviteter som utvecklats under året:
• Rim, ramsor och sånger på samiska
• Köpt in barnböcker och spel på samiska
• Dockor med samiska kläder
• 5-åringarna träffas särskilt både på syd och nord
• Samling varje dag på samiska
• Utvecklat språket på förskolan, blivit mer konsekvent med att använda samiskan. Slutat använda svenska som förklaringsspråk. Utgått
ifrån föreläsningen som Annika Pasanen från Enare hade på språkutvecklingsdagen.
• Övrig verksamhet utgår ifrån de teorier som Asta Balto m.fl. utvecklat
under årens lopp.
• Dokumentation av barnens utveckling
• Språkgrupper utifrån barnens språknivå
• Till hösten dokumenteras barnens språkkunskaper som sedan följs
upp under året.
• Personalen fortsätter med att arbeta med barnens språkutveckling och
med att stärka den kulturella identiteten.
Den andra gemensamma nämnaren är att förskolorna jobbar med tvärvetenskapliga teman som ofta grundar sig på samiskt vardagsliv, kultur och
historia. Arbetsmetoden gynnar systemförståelse och en kunskapsutveckling som ger barnet ett helhetsperspektiv. Därutöver möjliggörs användandet av olika didaktiska metoder som gynnar barnens olika lärstilar. Temaarbeten är kopplade till läroplanen, matematik, naturvetenskap och språk på
ett undersökande och reflekterande sätt.
Ett exempel på tema är där man följt en björks förändring under de åtta
årstiderna.
”Genom temaarbetet ’bli bekant med björken och vad får vi av björken’
har barnen fått ta del av vad björken ger oss och genom detta har barnen
lärt sig nya ord och begrepp. Detta har varit språkutvecklande. Många av
dessa ord används inte i samma utsträckning som förr, därför har det känts
viktigt att förmedla detta till barnen. Detta temaarbete har även innehållit
samtal med nya samiska ord inom matematik och i teknik. De har fått uppleva och observera olika material. Sånger som passar till temat har barnen
fått lära sig. Barnens självkänsla utvecklas genom att de får utföra arbetsuppgifter och ta ökat ansvar som att städa efter sig, klä på sig själv etc.”
Ett annat exempel är älgjakt.
”På hösten har förskolan besökt ett slakteri och fått se älgar. Barnen har
lekt älgjakt på förskolan. De har fått bekanta sig med utrustning som man
ska ha vid älgjakt. Ett kompendium för varje barn har gjorts med bilder på
teman och berättande text därtill.”
Den tredje metoden är att tillbringa en stor del av tiden i utemiljö, att se,
känna, lyssna, smaka, pröva, fundera, fråga. Sameskolan har en god utemiljö
med tillgång till lekplats och naturen.
”Vi har flyttat mycket av vår inlärning till utemiljön. Barnen är ute större
del av dagen. Grovmotorisk träning, konkret och spontan matematik, naturkunskap och problemlösning.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
19
UTBILDNING
I våras var vi med skolan när matrenen skulle förädlas. Vi malde, saltade,
rökte och torkade kött.”
Barnen får i slöjden använda olika tekniker, verktyg och material som kommer från naturen och renen.
I förskolans dagliga arbete ingår att stärka varje barns samiska identitet
och självkänsla, utveckla det samiska språket, så att de kan känna sig trygga
enskilt och i grupp och känner sig delaktig i sin egen kultur. Förskolebarnens identitet stärks, genom att de uppmuntras till rollekar utifrån sin egen
vardag.
Värdegrundsfrågor är ett dagligt inslag i verksamheten. Förskolan har
arbetat med att utveckla barnens förmåga att leva sig in i andra människors
situation, väcka empati, förståelse för människors lika värde och att utveckla
förmågan att vilja hjälpa andra människor. Förskolan har även arbetat med
samiska traditioner och seder, om respekten för allt levande.
På vissa förskolor arbetas mycket med rutiner för att skapa trygghet för
barnen och att underlätta för pedagogerna. Exempel från förskolorna:
”Alla barn ska känna trygghet och gemenskap. Samlingen, där alla barn
sitter i ring på golvet är en viktig situation, där får alla barn komma till
tals. Alla barns arbete uppmärksammas genom att alla barns bilder hängs
upp på väggen och visas. Pedagogerna är lyhörda vid barns relationsprocesser, vid inne- och uteslutning. Alla barn ska känna att de är lika mycket
värda vid varje situation och under deras vistelse på förskolan. Alla barn ska
behandlas lika, oavsett bakgrund, kön, religion och etnicitet. FN-dagen har
tagits upp. Barnen har ritat duvor och talat om fred. Ett arbete om barn i
andra länder har gjorts, om barnen i Guatemala. Detta arbete fortsätter till
våren.”
Mycket tid går åt att tillverka eget pedagogiskt material på samiska då det
nästan helt saknas sådant material. På en av förskolorna får varje ny familj
ett kompendium med vardagsfraser på sin dialekt detta har nu tagit slut
men myndigheten ska trycka nya exemplar under 2014.
Under 2012 efterfrågade enheterna utveckling av en gemensam samsyn på
språkarbetet och ny kunskap om hur måluppfyllelsen kan öka i språkutvecklingen. Förskolans personal behövde mer kunskap och nya strategier
för hur man ska arbeta med samiska språket för att kunna höja språkutvecklingen. Under 2013 lanserades samiska som strategiskt kompetensområde
och under året har förskolans personal deltagit i flera utbildningar i ämnet.
Detta fortsätter under 2014 för att på sikt kunna utmynna i en utbildningspolicy för förskolan, handlingsplan och konkreta aktiviteter/övningsplaner
så att alla förskolor har gemensamma arbetssätt och metoder.
Förskolepersonalens behov av kompetensutveckling i samiska språket kommer av att de flesta av personalen på förskolan inte har skriftspråket samiska
på sådan nivå att det som skrivs på tavlor, skyltar, osv. kan ske på samiska
utan det sker till största delen på svenska. Det innebär att det finns funktionella analfabeter i sitt modermål samiska. Orsaken är att det historiska
förtryck av det samiska samhällslivet som förekommit från den svenska staten. Resultatet blev att många förlorade sitt modersmål och saknar det idag
20
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
och andra har bara talspråket och till viss del skriftspråket i den generation
som nu är lärare och pedagoger. Enda utvägen ur detta är en ordentlig
statlig satsning på ett ”samiskt kunskapslyft” för alla inom Sameskolan och
dess närhet. För att på kort sikt få god kvalitativ effekt så att morgondagens
lärare det vill säga dagens samiska elever ska ha god språkkompetens.
Goda exempel kan hämtas från Lärar-/förskole-/matematiklyft.
Under året har ett fåtal individer fått studera samiska på arbetstid för att
fördjupa kompetensen och förmågan att skriva och tala samiska. RALS 3
medel har används till satsningen.
Barnlitteratur för högläsning men även lättläst litteratur för barn som börjat läsa saknas i den mängd som skulle behöva finnas. Här klarar inte den
fria marknaden att leverera de som språkutvecklingen kräver då marknaden
är för liten för att locka marknadsaktörer. Här måste resurser tilldelas för
projektledare för läromedelsproduktion samt medel för ett antal läromedelsproduktioner per år så att åtminstone ett minimalt flöde av nytt utbildningsmaterial utkommer.
Under 2013 har en läsebok i Lulesamiska skrivits av Britt-Inger Sikku,
den beräknas komma ut under första kvartalet 2014.
På förskolorna har i det dagliga arbetet använts planerings-, dokumentations- samt utvärderingsverktyg för att stödja kvalitén. De dokumentationsverktyg som använts är TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och
Ágor, den nordsamiska versionen. Samiska har utvärderades med hjälp av
BRUK tidigare år.
Dessa verktyg var tyvärr inte ändamålsenliga för utvärdering av samisk
förskola och skola. Därför såg vi ett behov av att deltaga i utvecklingen av
Skolverkets nya ”BRUK” så att vissa moduler blir utvecklade specifikt för
sameskolan. Detta kan även gynna övriga minoritetsspråk. Nya BRUK har
inte helt lanserats ännu men det verkar som om den inte längre riktar in sig
på språkutvärdering. Det finns således fortsatt ett behov av att identifiera en
gemensam metod för att mäta/utvärdera språkutvecklingen i förskola.
Giella förskola i Jokkmokk har erhållit minoritetsspråkmedel från Jokkmokks kommun med 170 tkr år 2013. Kommunen har även under tidigare
år beviljat minoritetsspråkmedel till Giella förskola.
Medlen har använts för slöjd, renskötsel, språkstimulerande material,
jojk och fortbildning. Enligt arbetsgruppen för minoritetsspråkmedel
på Giella förskola har medlen positivt påverkat språkanvändningen och
språkutvecklingen på förskolan i barngruppen och förskolans verksamhet.
De skriver: ”Materialet som inköpts har stimulerat barnens språkutveckling
genom leken och förskolans planerade aktiviteter. Möjliggjort olika temaarbeten. Underhållit tidigare års språkarbeten som minoritetsspråkspengarna möjliggjort samt fördjupat dessa. Böckerna och CD-skivorna har gett
barnen möjlighet att höra språket”
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
21
22
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Sameskola samt förskoleklass och fritidshem vid sameskola
”1 § Sameskolstyrelsen
ansvarar för utbildning i
sameskolan samt i förskoleklass och fritidshem vid en
skolenhet med sameskola.
Myndigheten ska genom sin
verksamhet främja att alla
barn till samer får tillgång
till en likvärdig utbildning
enligt skollagen (2010:800)
med samiska undervisningsinslag av god kvalitet i en
trygg miljö. Myndigheten
ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling
och lärande samt förbättrade
kunskapsresultat för eleverna
i sameskolan.”
Sameskolstyrelsen ska ge samers barn en utbildning med samisk
inriktning och ska redovisa följande:
- antalet elever i sameskola fördelat på förskoleklass, grundskola
och fritidshem per skola,
- Den totala kostnadsutvecklingen för verksamheten och kostnaden för undervisning per barn och elev och en jämförelse med de
senaste två åren,
- andelen elever som uppnår godkänt i nationella prov i åk 3,
- andelen elever i sameskolan som när minst betyget E i årskurs 6
i samiska, uppdelat på elever med samiska som förstaspråk och
andraspråk,
- andelen elever i årskurs 6 som inte når betyget E i alla ämnen enligt läroplanen för sameskolan inklusive en analys av orsaker samt
en bedömning av åtgärder som behövs för att öka andelen elever
som uppnår betyget E.
All individbaserad statistik ska presenteras uppdelad på kön om det
inte finns särskilda skäl för detta.
Myndigheten ska analysera behovet av utvecklinsinsatser för undervisning i samiska för syd, nord- och lulesamiska. Vidare ska myndigheten redovisa genomförda insatser för att utveckla utbildningen vid
sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen.
Förskolan och fritidshemmet är organisatoriskt separata enheter i Kiruna,
Gällivare och Jokkmokk. I Karesuando och Tärnaby tillhör verksamheterna
samma enhet. I Gällivare kommer en ihopslagning krävas under 2014 då
barnantalet minskat. I de största förskolorna är barnen indelade i olika avdelningar, i syskongrupper eller i grupper om yngre respektive äldre barn.
Avdelningarna i Jokkmokk är uppdelade i olika språkvarieteter, dessutom
har en mixavdelning skapats under 2013.
En ny förordning om ersättning för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet i sameskolan (SKOLFS 2011:62)
trädde i kraft den 1 juli 2011. Förordningen innehåller föreskrifter om sådan ersättning som hemkommun ska betala till staten för elever i sameskolan, i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan enligt
13 kap. 22 § skollagen (2010:800). Redovisningen 2012 har ändrats så att
fritidshem redovisas tillsammans med sameskolan och förskoleklass enligt
SKOLFS 2011:62. Konsekvensen av förordningen är att Sameskolstyrelsen sedan den infördes har varit och är underfinansierad med 1,2 miljoner
kronor årligen.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
23
UTBILDNING
Totalt antal elever i sameskola 2013
195
Antal elever
167
94
89
78
4945
28
1612
33
27
1512
20
13
Åk 1
Åk 2
Fritidshem F-klass
36
105
90
Pojkar
Flickor
Totalt
2016
25
1015
24
1212
22
1210
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever Elevantal
totalt åk 1-6F - ÅK6
Diagram 5/tabell 3–8.
Fördelning av elever på sameskolor, F-klass - Åk 6, 2013
70
Antal elever
60
50
40
Flickor
30
Pojkar
20
10
0
Karesuando
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
Tärnaby
Diagram 6/tabell 3–8.
Andel elever, fördelat på kön, F-klass - Åk 6, 2013
Andel av samtliga elever, %
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Flickor
40%
Pojkar
30%
20%
10%
0%
Karesuando
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
Tärnaby
Diagram 7/tabell 3–8.
På fritidshemmet var det 94 elever år 2013, 90 elever år 2012 och 80
elever år 2011. Fritidshemmen har ökat med cirka 4 % i jämförelse med
föregående år. Ökningen från 2010 är 34 %. Tidigare års höga barnantal
i förskolan samt effekten av att en ny förskoleavdelning öppnats i Kiruna
förväntas öka elevantalet på fritidshem och skola under de kommande åren.
Sameskolans elevantal har ökat med 4 % (2 %). Årskurs 4–6 är mindre än
24
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
årskurs 1–3 vilket i sig också bidrar till fortsatt ökning av elevantalet kommande år.
Jokkmokks sameskola har en jämn könsfördelning bland eleverna
medan andra större skolor har en övervikt på pojkar. Statistiskt sätt borde
det innebära att det i Kiruna och Gällivare och Storumans kommun finns
flertal samiska barn som idag inte går i Sameskolorna. Denna potentiella
elevgrupp är viktig för Sameskolstyrelsen att rekrytera.
Skolprestationer
Andelen elever som når minst betyget E i årskurs 6 i samiska, uppdelat på
elever med samiska som förstaspråk eller andraspråk.
Redovisningen avser elevernas vårterminsbetyg 2013.
Vid sameskolorna, i årskurs 6 läsåret 2012/2013, har 23 elever varit
inskrivna som har betygsatts, 9 flickor och 14 pojkar. Redovisningen avser
andelen elever i årskurs 6 som når betyget E i samiska som förstaspråk, dels
elever med samiska som andraspråk. 1 elev nådde inte betyget E i samiska
som andra språk. 1 elev i samiska som första språk uppnådde inte betyget E.
Diagram 12 visar att fler elever har höjt sina betyg till nivåerna B och C
från HT 12 till slutbetyg VT 13 men samtidigt som gruppen D-E minskat
så har fler i denna grupp fått slutbetyget E. Det tyder på att det skett en
tudelning av eleverna där mer än 40 % erhållit E.
Betyg i samiska Åk 6
16
14
12
10
16
8
6
4
5
2
0
0
A
1
B
7
5
3
0
C
D
HT 2013
E
F
4
3
0
A
B
C
D
6
1
E
F
VT 2013
1
A
1
B
6
3
C
1
D
E
F
HT 2012
Totalt antal
Diagram 16.
Samiska
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
Diagram 12.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
25
UTBILDNING
Betyg i övriga ämnen
Andelen elever i årskurs 6 som inte uppnår betyget E i alla ämnen enligt läroplanen för sameskolan inklusive en analys av orsaker samt en bedömning
av åtgärder som behövs för att öka andelen elever som når betyget E,
Matematik
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
Diagram 8.
Engelska
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
Diagram 9.
Samhällskunskap
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
Diagram 10
26
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
HT2013
UTBILDNING
Tota
Svenska
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
35%
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
NO (biologi, fysik, kemi) samt teknik
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
SO (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Diagram 21 Betygfördelning ämnesvis, HT 2012
10%
0% 22 Betygfördelning ämnesvis, VT 2013
Diagram
HT2012
VT2013
HT2013
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
A
B
C
D
E
F
27
UTBILDNING
Betygsutveckling i sameskolorna
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
HT2012
A
B
C
D
E
F
VT2013
HT2013
Diagram 15.
Betyg i svenska Åk 6
12
10
8
6
11
8
4
4
2
0
4
5
1
0
A
B
C
D
E
F
4
3
2
0
A
HT 2013
B
C
8
D
E
3
1
0
F
A
VT 2013
B
4
2
C
1
D
E
F
HT 2012
Totalt antal
Diagram 17.
Totalt fördelning i betyg, HT 2012
1% 0%
8%
38%
28%
A
B
C
D
25%
Diagram 18.
28
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
E
F
UTBILDNING
Totalt fördelning i betyg, VT 2013
2%
8%
9%
27%
A
B
C
25%
D
E
29%
F
Diagram 19.
Betygskalan A-F där A är det högsta betyg som en elev kan få och F det lägsta.
F är betyget underkänt och E är betyget godkänt.
Totalt fördelning i betyg, HT 2013
3%
5%
11%
A¹
35%
B
17%
C
D
E
29%
F¹
Diagram 20.
3029
HT 2012
30
25
20
A¹
15
10
5
0
8
9
6
5
323 2 4 34
3
2
1 11
1
0 0 1
0
8
66
1 0
32 4
B
1011
5
1
C
5
D
E
F¹
Diagram 21.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
29
UTBILDNING
25
VT 2013
25
20
16
17
A
B
15
C
11
10
5
4
1
5
4
3
2
8
7
6
44
2
1
0
5
22
3
1
0
0
9
4
3
3
1
0
D
4
4
2
0
1
E
F
Diagram 22:Betygfördelning ämnesvis, VT 2013
HT 2013
50
45
46
40
36
A
35
30
B
26
C
25
20
0
12
11
10
5
D
16
15
4
0
7
1
3
0
34
12
11
7
677
1 00
5
0 01
5
445
0 0
E
5
F
1 0
Diagram 23: Betygfördelning ämnesvis, HT 2013
Redovisningen avser elevernas vårterminsbetyg 2013.
I uppföljningen av elever som inte uppnår målen i årskurs sex enligt
kursplanerna är det 2 av totalt 19 elever vid sameskolan, eller ca 10 % som
inte uppnått målen i ett eller flera ämnen. En elev har inte fått betyg i
idrott och slöjd. En elev har fått F i 6 ämnen. Då det rör sig om 2 enskilda
elever med särskilda behov så är slutsatsen att måluppfyllelsen är mycket
hög i Sameskolornas årskurs 6. Endast 2 % av betygen är F. 98 % är således
E eller högre.
30
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
Matematik
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
Skrivuppgift faktatext
Skrivuppgift stavning interpunktion
Skrivuppgift berättande text
Läsning textsamtal
Matematik
Elevens högläsning
Läsning faktatext
Läsning skönlitterär text
Muntlig uppgift
Mätning
Problemlösning
Taluppfattning, huvudräkning
Geometriska begrepp
Bråk, uppdelning av tal
Skriftliga räknemetoder, statistik
Muntlig kommunikation
Skrivuppgift faktatext
Skrivuppgift stavning interpunktion
Skrivuppgift berättande text
Läsning textsamtal
Elevens högläsning
Läsning faktatext
Läsning skönlitterär text
Muntlig uppgift
Mätning
Problemlösning
Taluppfattning, huvudräkning
Geometriska begrepp
Bråk, uppdelning av tal
Skriftliga räknemetoder, statistik
Muntlig kommunikation
UTBILDNING
Andelen elever som uppnår godkänt i nationella prov i åk 3
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
Ej deltagit
0%
Ej uppnått
20%
10%
0%
Uppnått
Svenska
Diagram 24/tabell 18: Resultat i nationella prov Åk 3, flickor, VT 2013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Ej deltagit
Ej uppnått
Uppnått
Diagram 25/tabell 18: Resultat i nationella prov Åk 3, pojkar, VT 2013
Svenska
31
UTBILDNING
Samtliga elever
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Matematik
Skrivuppgift faktatext
Skrivuppgift stavning interpunktion
Skrivuppgift berättande text
Läsning textsamtal
Elevens högläsning
Läsning faktatext
Läsning skönlitterär text
Muntlig uppgift
Mätning
Problemlösning
Taluppfattning, huvudräkning
Geometriska begrepp
Bråk, uppdelning av tal
Skriftliga räknemetoder, statistik
Muntlig kommunikation
Ej deltagit
Ej uppnått
Uppnått
Svenska
Diagram 26/tabell 18: Resultat i nationella prov Åk 3, VT 2013
Analys av nationella prov
Analysen av de nationella proven har i år validitet då vi statistiskt försöker
beskriva datamaterialet då provstorleken n=31. Vi kan sluta oss till att de
flesta elever behöver ökat stöd för att nå målen i kursplanen. En underkänd
elev ger ett procentuellt utslag på ca 3 %.
Resultaten i de nationella proven i matematik är katastrofala. Sameskolorna har sämst resultat av alla län och ligger mellan 5-30 % under riksgenomsnittet. Oftast är resultatet 20 % eller mer under medelvärdet.
Vi ser att eleverna inom matematik har svårt inom alla delprov. I svenska
är måluppfyllelsen på delprov A-E samt G i linje med riksgenomsnittet
(Mellan +3 till –2 %). Avvikelsen inom momentet F(Skrivuppgift berättande text) är andelen godkända 20 % under och G (Stavning och interpunktion) 7 % under riksgenomsnittet. Pojkarna har sämre resultat än flickor på
dessa två moment. Resultatet på dessa två moment är sämst av alla län.
Åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen inom matematik innebär att
vi under året ska delta i matematiklyftet för att ändra de dåliga resultaten.
Åldersgruppen för matematik måste också knyta kontakt med NCS i matematik.
I svenska måste vi knyta kontakt med NCS för språk, läs och skrivutveckling.
I svenska som andra språk måste vi fördjupa kunskapen hos lärarna hur
barn lär sig ett andra språk och hur det bäst lärs ut när de aktuella språken
tillhör två olika språkstammar. Här bör ett fördjupat samarbete ske mellan
SamS och universiteten som bedriver språkforskning, samisk lärarutbildning och NCS för svenska som andra språk.
32
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Andelen elever som uppnår godkänt i nationella prov i åk 6
Resultat på ämnesprov, Åk 6
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
Underkänd
30%
Eventuellt underkänd (data
saknas)
Godkänd
20%
10%
Svenska
Matematik
Religionskunskap
Biologi
Skriftlig förmåga
Receptiv förmåga
Muntlig förmåga
Provbetyg
Provbetyg
Skriftlig förmåga
Läsförståelse
Muntlig förmåga
Provbetyg
0%
Engelska
Diagram 27: Resultat på ämnesprov, Åk 6
Genomsnittligt resultat på ämnesprov, Åk 6
Totalt
Svenska
Diagram 28: Genomsnittligt
resultat på ämnesprov, Åk 6
Matematik
Religionskunskap
Biologi
Skriftlig förmåga
Receptiv förmåga
Muntlig förmåga
Provbetyg
Provbetyg
Skriftlig förmåga
Läsförståelse
Muntlig förmåga
Flickor
Provbetyg
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Pojkar
Engelska
Analysen av de nationella proven har i år validitet då vi statistiskt försöker beskriva datamaterialet då provstorleken n=18. Vi kan sluta oss till
att enskilda individer behöver ökat stöd för att nå målen i kursplanen. En
underkänd elev ger ett procentuellt utslag på ca 5 %.
I svenska är måluppfyllelsen hög. Rejält över snittet. Statistiken visar på
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
33
UTBILDNING
100 % andel som klarat delproven. I statistiken döljs dock 1–4 elever med F
i delprovet skriftlig förmåga vilket kan göra siffrorna osäkra då n=18.
Ingen elev har genomfört prov i svenska som andra språk.
I matematik är måluppfyllelsen hög då alla (100 %) har uppnått godkänt
resultat.
I engelska är måluppfyllelsen hög då alla (100 %) har uppnått godkänt
resultat. Statistiken visar på 100 % andel som klarat delproven. I statistiken
döljs dock 1–4 elever med F i alla delprov vilket kan göra siffrorna osäkra
då n=18.
I NO har prov i biologi genomförts. Måluppfyllelsen är hög då alla
(100 %) har uppnått godkänt resultat.
I SO har prov i religionskunskap genomförts. Måluppfyllelsen är hög då
alla (100 %) har uppnått godkänt resultat.
Resultaten av nationella prov och betyg är mångtydiga, det behövs en
djupare utredning för att fastställa sambandet med exakta siffror mellan
NP3, NP6 och betyg i årskurs 6.
34
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utvärdering av de nationella målen - för Tärnaby, Kiruna och Gällivare sameskolor
2.46
2.47
2.48
10.0%
2.45
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
9.0%
2.44
2.6
8.0%
2.43
2.7
7.0%
2.42
2.8
6.0%
2.41
2.9
5.0%
2.40
2.10
4.0%
3.0%
2.39
2.11
2.0%
2.38
2.12
1.0%
2.37
2.13
0.0%
2.36
2.14
2.35
2.15
2.34
2.16
2.33
2.17
2.32
2.18
2.31
2.19
2.30
2.20
2.29
2.21 F
2.28
2.27
2.26
Tärnaby
2.25
Kiruna
2.24
2.23
2.22
Gällivare
Nationella mål
I analogi med resultatet av enkäten om nationell måluppfyllnad i förskolan är denna enkät behäftad med viss osäkerhet. Det framgår dock tydligt
att här finns ett par fall av låga resultat på vissa parametrar vilket blir till
naturliga utvecklingsområden inför kommande termin.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
35
Utvärdering av nationella mål sameskola
UTBILDNING
36
Tärnaby
Kiruna
Gällivare
Medel
2.1 Förmåga till förståelse för demokrati och rättigheter
0,5
0,8
0,8
0,7
2.2 Respektera andra människors värde
1
0,8
0,7
0,8
2.3 Avstånd från förtryck och kränkning
0,5
0,8
0,9
0,7
2.4 Respekt och omsorg till andra människor
0,5
0,8
0,8
0,7
2.5 Respekt och omsorg för närmiljö
0,8
1
0,8
0,9
2.6 Kan använda svenska på avanserad nivå
0,7
0,7
0,8
0,7
2.7 Kan använda samiska på avanserad nivå
1
0,7
0,9
0,9
2.8 Är funktionellt tvåspråkig
0,6
0,7
0,5
0,6
2.9 Kan kommunisera på engelska i tal och skrift
0,5
0,5
0,8
0,6
2.10 Kan använda matematiken i vardagen
0,9
0,7
0,9
0,8
0,7
2.11 Kan använda kunskaper i olika ämnen i sin vardag
0,6
0,7
0,9
2.12 År kreativ och problemlösande
0,9
0,8
1
0,9
2.13 Kan arbeta både i grupp och på egen hand
0,7
1
0,9
0,9
2.14 Förmågan till kritisk tankande och självständiga åsikter
0,3
0,8
1
0,7
2.15 Har fått grundkunskaper i nordiska språk och kultur
0,3
0,8
1
0,7
2.16 Har kunskaper om urfolket och samernas kultur
1
1
1
1,0
2.17 Fått kunskaper i övriga minoriteter
0,2
0,8
1
0,7
2.18 Kan samspela i mellankulturella möten
0,5
1
1
0,8
1,0
2.19 Har kunskaper om lagar och normer i samhälle
0,9
1
1
2.20 Fått kunskaper om förutsättningar för hållbart utveckling
0,9
1
1
1,0
2.21 Fått kunskaper om eget påverkan på hållbarhet
0,9
1
1
1,0
2.22 Kan använda sig av olika typer uttrycksformer
1
1
1
1,0
2.23 Kan använda modern teknik för kommunikation
0,9
0,7
1
0,9
2.24 Kan göra motiverade val av vidare utbildning och val av yrke
0,1
0,2
0,6
0,3
2.25 Ta ansvar för sina studier och arbetsmiljö
1
1
0,7
0,9
2.26 Successivt utövar större inflytande över sina studier
1
1
0,7
0,9
2.27 Har kunskaper om demokrati och dess principer
1
1
1
1,0
2.28 Information till föräldrar om elevernas skolsituation
1
1
1
1,0
1,0
2.29 Informerar sig enskilda elevens skolsituation
1
1
1
2.30 Samarbete med vårdnadshavare
1
1
1
1,0
2.31 Utveckling av samarbete mellan olika avdelningar
1
1
1
1,0
1,0
2.32 Utbyte av erfarenheter mellan förskola och skola
0,9
1
1
2.33 Uppmärksamhet för elever med särskilda behov
1
1
1
1,0
2.34 Kan granska olika valmöjligheter i eget framtid
0,7
0,2
0,8
0,6
2.35 Har inblick i hur ett samhälle funktionerar
0,8
0,4
0,9
0,7
2.36 Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier
1
1
0,9
1,0
2.37 Utveckling av förmåga till självbedömning
0,2
1
0,9
0,7
2.38 Särskilt stöd ges till elever vid behov
0,8
1
0,8
0,9
2.39 Kontakt mellan skolan och hemmet för elevens bästa
0,8
1
1
0,9
0,9
2.40 Anpassning av resurser och stödåtgärder till elevens behov
0,8
1
1
2.41 Samordna mellan olika ämnesområden
0,8
1
1
0,9
2.42 Integrering i undervisning av ämnesövergripande område
0,8
1
0,8
0,9
2.43 Utveckling av samarbete mellan olika avdelningar
0,7
1
0,8
0,8
2.44 Främjande av förtroendefullt samarbete med förskola
0,7
1
0,6
0,8
2.45 Samarbete mellan skolan och elevens hem
0,6
1
0,8
0,8
2.46 Personalen får tillräckligt med kompetensutveckling
0,3
0,5
0,6
0,5
2.47 Skolans internationella kontakter utvecklas
0,5
1
0,2
0,6
2.48 Kännedom i skolan om internationella lagar i utbildning
0,3
0,6
0,2
0,4
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utvärdering av de nationella målen - medeltal för 3 sameskolor
2.46
2.47
2.48
10.0%
2.45
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
9.0%
2.44
2.6
8.0%
2.43
2.7
7.0%
2.42
2.8
6.0%
2.41
2.9
5.0%
2.40
2.10
4.0%
3.0%
2.39
2.11
2.0%
2.38
2.12
1.0%
2.37
2.13
0.0%
2.36
2.14
2.35
2.15
2.34
2.16
2.33
2.17
2.32
2.18
2.31
2.19
2.30
2.20
2.29
2.21 F
2.28
2.27
2.26
2.25
2.24
2.23
2.22
Medel
Analys av resultaten
och bedömning av åtgärder för att eleverna ska kunna nå målen
Sameskolorna har utmärkta resultat avseende att uppnå uppsatta krav när
vi mäter betyg i årskurs 6. Det som däremot kan förbättras är att fler elever
uppnår bättre betyg än E. Detta varierar mellan skolorna där vissa skolor
precis klarar kraven medan andra skolor har ganska goda resultat. Här kan
en gemensam insats på myndigheten med offensivt kvalitetsarbete där vi
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
37
UTBILDNING
utför benchmarking mellan våra egna skolenheter och andra skolenheter ge
stora resultat. Att fastställa ett ”best practise” metodsätt som efter standardisering regelbundet används och förbättras. Hög kvalitet skall uppnås både
genom duktiga välutbildade lärare och ett gemensamt arbetssätt oberoende
av enskildas insatser.
Resultaten av de nationella proven i matematik oroar då myndigheten
har genomfört fler samiska matematiksatsningar de senaste åren. Det är underligt att alla blir godkända i matematik i årskurs 6 medan provresultaten i
årskurs 3 är katastrofala.
Elever som inte har uppnått målen för skolår sex har fått sina kunskaper
och behov kartlagda och dokumenterade.
Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Åtgärdsprogram upprättas och kommunernas elevhälsa anlitas för handledning av
pedagoger och stöd för elever i arbetet med att uppnå målen. SamS köper
tjänst av kommunernas elevhälsa för att kunna anlita professionell kompetens i arbetet med elever med särskilda behov. Rektor och lärare får också
råd och handledning via Specialpedagogiska myndighetens specialpedagoger.
Under 2014 inrättar myndigheten en egen elevhälsa då Jokkmokks kommun inte vill samarbeta om elevhälsan. Sameskolstyrelsen har också utbildat en samisktalande specialpedagog som del av sin tjänst kommer tillhöra
elevhälsan för att hjälpa alla skolor.
Behov av utvecklingsinsatser
SamS använder ett molnbaserat uppföljningssystem, InfoMentor, som
består av ett paket med flera delar (individuella utvecklingsplaner, skriftliga
omdömen, åtgärdsprogram, kommunikation hem – skola, elevens självskattning, systematisk utvärdering och uppföljning av elevers kunskapsresultat, läsutveckling, etc). Det är anpassat för de nya läroplanerna 2011
och syftar till en bättre planering, dokumentation och kommunikation.
Systemet används som ett komplement till diskussioner och processer kring
kunskap och bedömning för att systematiskt utvärdera och följa upp elevernas kunskapsutveckling genom hela grundskolan inom samtliga ämnen.
Lärarna har fått utbildning i delar av systemet. Vissa moduler har använts
under året men vi har inte hunnit implementera alla moduler under 2013.
De som inte används omfattar schemaläggning och kommunikation med
vårdnadshavare. En fördel med systemet är att rektor har överblick över
varje enskild elevs måluppfyllelse i samtliga ämnen.
Det finns brister i systemet eller användningen av systemet och det
handlar främst om hur information och statistiska uppgifter värderas och
presenteras, vilket är oerhört viktigt för att kunna motivera och stimulera
elever och föräldrar.
Det finns även brister i inrapportering till systemet vilket gör det svårt
att använda verktyget för huvudmannaanalys.
Smartboards används i undervisningen och är viktig speciellt i den
samiska undervisningen där det saknas läromedel. Lärarna i samiska gör
mycket av sina läromedel själva och presenterar dem på en Smartboard.
Kartor, bilder, filmer kan laddas ner och användas i undervisningen och
anpassas till den samiska undervisningen. Elever med särskilda behov har
motiverats att delta i undervisningen mera aktivt genom exempelvis redovisningar.
38
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utvecklingsinsatser för den samiska undervisningen
vid sameskolan och i den integrerade samiska undervisningen
Samiska är ett prioriterat område inom sameskolorna. Nämnden för SamS
tog beslut 2011-11-15–17 att samiskan ska utvärderas på alla enheter.
Under 2013 har kompetens i samiska hos personalen registrerats som
mätetal genom skalan i Europeisk språkportfolio. Vi har också genomfört en enkät med mätetal för att kartlägga användningen av samiska på
skolorna. Vi behöver tillsammans med Skolverket utarbeta nya anpassade
mätverktyg för samiskan. Det har kommit en ny BRUK och eventuellt kan
den utvecklas mot en mätning av samiska språkets utveckling. Utvärderingarna visar på att lärarna saknar pedagogiska diskussioner om strategier
för utveckling av språkundervisning. Även ökad medvetet behövs för att
skilja på språkutveckling och språklära i planeringen och genomförandet
av den samiska språkundervisningen. Den röda tråden i samiska undervisningen saknas. Lärarna anser att en enhetlig plan i samiska som andraspråk
behövs. Kompetensutveckling i samiska är viktigt så att lärarna stannar kvar
i organisationen. Mål för samisk språkutveckling och språklära efterfrågas.
Man efterfrågar också utvärderingsverktyg baserade på Sameskolstyrelsens
målsättning och intentioner med syfte att kvalitetssäkra elevers kunskapsutveckling och öka användandet av samiska språket. Det behövs fler arenor
för att utveckla det samiska språket som drama, teater och sång. För att
utveckla den samiska undervisningen behöver lärarna kompetenshöjning i
didaktik, flerspråkighet, språklära och språkutveckling samt vidare språkstudier i samiska.
Samarbete pågår med Sametinget för att i språkinlärning via på språkbadsmetoden. Under året har fyra A-dagar används till detta. Ytterligare
fyra dagar kommer under 2014 då alla förvaltningskommuner är inbjudna
att delta med pedagogisk personal.
Rektorerna efterfrågar styrdokument för det dagliga arbetet. Det finns
gamla, ej uppdaterade styrdokument, spridda på olika enheter. Arbete för
att digitalisera och aktualisera dessa bör genomföras 2014.
Behoven är:
1. Gemensamma träffar med sameskolorna för fortsatt arbete med
samiska språket och samiskt perspektiv samt diskussion om samiska
kursplanerna.
2. Behov av diagnostiskt material, nationella prov, bedömningsmaterial.
3. Fler språkarenor för barnen, för många barn är samiskan bara ett
skolspråk. Språkbaden är en viktig arena. Det måste genomföras årligen under hela barnens skolgång.
4. Språkmentorer. Äldre som kan komma in i skolan och träffa och prata
med eleverna.
5. Mer arbete mellan sameskolorna behövs. Träffas och göra temaplaneringar med samisk inriktning som löper under tre år.
6. Undervisande lärare i samiska behöver stärkas i den muntliga delen,
t ex genom språkbad. Samisktalande mentorer kan också vara en bra
arbetsmetod, men den är svårare att genomföra.
7. Skrivkurs i samiska på alla varieteter.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
39
40
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Samisk integrerad undervisning
Sameskolstyrelsen ska redovisa sitt arbete med att utöka den
integrerade samiska undervisningen. Myndigheten ska även redovisa detta arbete i en särskild rapport till Sametinget senast
den 1 februari 2013.
- antalet barn i integrerad samisk undervisning fördelat på årskursen, skolenheter och kommuner,
- andelen elever i den integrerade undervisningen som inte
når betyget E i samiska inklusive en analys av orsaker samt en
bedömning av åtgärder som behövs för att öka andelen elever
som uppnår godkänt i åk 9, och
- antalet elever som får resor som krävs för utbildningen och
antalet elever som får stöd till boende utanför hemmet samt
kostnader för detta per elev.
All individbaserad statistik ska presenteras uppdelat på kön om
det inte finns särskilda skäl för detta.
Myndigheten ska analysera behovet av utvecklingsinsatser för
undervisning i samiska för syd-, nord- och lulesamiska. Vidare
ska myndigheten redovisa genomförda insatser för att utveckla
utbildningen vid sameskolorna och den integrerade samiska
undervisningen.
Andel elever i integrerad undervisning, fördelat på skolor
Änge skolan i Offerdal
2%
17%
3%
Föllingebygdens skola
8%
10%
3%
2%
Funäsdalens skola
Strandskolan Idre
Vilhemina skolor***
13%
8%
27%
7%
Bergs kommun*
Åre kommun**
Karesuando grundskola
Högalidskola i Kiruna
Sjöparksskolan i Gällivare
Östra skolan i Jokkmokk
Diagram 29/tabell 11: Andel elever i integrerad undervisning, fördelat på skolor
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
41
UTBILDNING
Antal elever i respektive skolan
Antal elever i integrerad undervisning, fördelat på skolor
39
24
18
14
11
3
10
11
4
3
5
Antal elever
Diagram 30/tabell 11:
Antal elever i integrerad undervisning, fördelat på skolor.
Antal skolor fördelat på två läsår
27
Diagram 31/tabell 12:
Antal skolor
med samisk integrering
42
28
26
24
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
19
Antal skolor
2012/2013
2013/14
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
Utökning av integrerad samisk undervisning
Sameskolstyrelsen har beviljats medel från Integrations- och jämställdhetsdepartementet för 2013 med 1 Mkr för integrerad samisk undervisning.
Skolorna/kommunerna har på flera olika sätt arbetat för att få till samisk
integrering för eleverna. Intentionerna är goda och skolorna har genom
flexibilitet och samarbete gett eleverna undervisning i främst samiska språket och slöjd i enighet med direktiven.
Skolorna/kommunerna har väldigt olika förutsättningar när det gäller
personalens kunskaper vilket leder till merkostnader vid olika moment i
undervisningen för vissa av skolorna.
Vi har genom utvärderingarna som vi fått in kunnat se att det finns
problem att lösa, lärarbrist och läromedelsbrist i är ett område som skapar
problem i både Sameskolorna och skolorna som har integrerad samisk
undervisning.
Det är en komplex fråga som Sameskolstyrelsen till viss del arbetar med
genom att delta i Skolverkets projekt om minoritetsspråksläromedel.
Fjärrundervisning är en lösning på problemen med lärarbrist, detta
ser vi som en avgörande fråga och vi ska främja denna utveckling inom
Sameskolstyrelsen. Ett antal skolor bedriver fjärrundervisning idag och det
fungerar bra även om det alltid är att föredra att ha pedagogen på plats med
eleverna.
Vi ser att en kombination av ekonomiska incitament för att bedriva
utbildningen inom hemkommunen, bedriva fjärrundervisning samt att ha
tema/språkbadsveckor kan vara lösningen för att säkerställa en kvalitativ
utbildning för vissa kommuner.
SamS bjöd in pedagoger som arbetar med samisk integrering till satsningen på samiska språket under v 44, en lärare deltog. Vidare har SamS
börjat sprida kunskap genom hemsida och videokonferenser på YouTube
för att flera skolor och kommuner skall kunna delta till mindre kostnad,
avstånden är långa även inom vissa kommuner i detta område.
SamS har tillsammans med Skolverket gjort en satsning på att öka kunskapen hur man kan få ett samiskt perspektiv i alla olika skolämnen. Detta
kommer att utmynna i en film samt en skrift med konkreta exempel.
Skolchefen har tillsatt en handläggare av integreringsfrågorna på 10 %
sedan november 2013 som arbetar tillsammans med skolorna som bedriver
samisk integrerad undervisning för att utveckla ett bra löpande samarbete.
Även under våren var en person anställd på timmar.
Deltagande kommuner
För att kommunerna ska få delta i integrerad undervisning krävs att de erbjuder samiska som modersmål och därutöver erbjuder samiska och samisk
slöjd. 19 skolor fördelade i nio kommuner har bedrivit samisk integrering.
Integreringskommunerna läsåret 12/13 var:
Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Vilhelmina, Åre, Berg, Härjedalen, Krokom och Älvdalen.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
43
UTBILDNING
Antal tilldelade kontra ansökta undervisningstimmar i samisk integrerad undervisning
2500
Antal timmar
2000
1500
1000
Ansökta
undervisningstimmar
500
Tilldelade
undervisningstimmar
0
Diagram 32/tabell 13: Antal tilldelade
kontra ansökta undervisningstimmar
i samisk integrerad undervisning
Integrerad samisk undervisning, kostnad per elev
200
Antal elever
140
167
20000
135
160
161
120
15000
117
100
80
10000
60
40
Kostnad per elevr, kr
160
25000
182
180
5000
20
0
0
Diagram 33/tabell 14:
Integrerad samisk undervisning, kostnad per elev.
2008
2009
2010
Antal elever
2011
2012
2013
Bruttokostnad i kr per barn
Analys/kommentar:
Kostnaderna för personal har ökat med ca 3 %. Övriga driftskostnader år
2013 har minskat något (ca 2 %) och OH-kostnaderna har stigit något jämfört med föregående år. Då elevantalet har minskat (ca –4 %) får det som
följd att bruttokostnad per elev ökar.
Samisk integrerad undervisning bestod 2012/13 av: samiska omfattar minst
tre veckotimmar för elever som har samiska som modersmål, varav SamS
står för hälften av timmarna samt att gruppindelningar har gjorts i samiska
som förstaspråk respektive samiska som andraspråk. Därutöver ger SamS
medel till undervisning i sameslöjd och läromedel. Kommunerna kan även
söka medel i de andra ämnena.
Från HT 2013 har fördelningsmodellen förändrats till att var ett statsbidrag för att delvis täcka kostnaderna för undervisningstimmarna. I schablonen ingår ersättning för läromedel och personal. I Diagram 32 syns tydligt
resursbristen trots en god ambitionsnivå från skolorna. Anslaget till samisk
integrerad undervisning måste öka kraftigt för att möta efterfrågan. Idag ersätts enbart samiska och slöjd men den samiska integrerade undervisningen
44
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
ska motsvara undervisningen i sameskola på orter där elevantalet är för litet
för att ha en separat sameskola. Vi en utökning av antalet ämnen från två
till fyra skulle behovet av anslag fördubblas från 6 till 12 miljoner kronor.
Detta resursbehov förutsätter nollexpansion av antalet skolor och kommuner. Läsåret HT 13/VT 14 nekades en skola bidrag för att detta skulle
minska övriga skolors ersättningar på ett oförsvarligt sätt. Brytpunkten för
god kvalitet och omfattning har redan passerats under HT 13 då det inte
går att expandera integreringen mer med befintligt anslag utan snarare bör
man skära ner på antalet skolor och kommuner för att vidmakthålla kvalitet
och omfattning. Det är alltså inte möjligt med en vidare utökning av samisk
integrerad undervisning.
Vid de samiska integreringarna finns det totalt 161 (167) elever i förskoleklass-årskurs 9. Av dessa har alla elever uppnått godkänt resultat med minst
betyget E i samiska. Läsåret 2012/13 är första gången betygssystemet med
skala A-F används vid den integrerade samiska undervisningen.
De problemområden som vi ser är:
• Lärarbrist i samiska och samisk slöjd.
• Utbildning, fortbildning och mentorskap inom samisk integrerad
undervisning.
• Träffar och workshops för rektorer och lärare för att överföra goda
exempel på hur utbildningen kan bedrivas.
• Brist på samiska läromedel.
• Vilken kursplan som ska följas har varit otydlig för kommunerna.
Återigen har det blivit möjligt att undervisa i samiska SO ämnen vilket var
ett viktigt behov som framkom tidigare år. Nämnden för Sameskolstyrelsen
har 2011-11-15--17 beslutat att ge skolchef mandat att ta beslut om samisk
integrering även i andra ämnen än samiska och slöjd. Detta har inte beviljats under året då resurserna inte ens räckte till samiska och samisk slöjd.
I föregående års redovisningar beskrevs fjärrundervisning som en lösning på problemen med lärarbrist. Under året har Sameskolstyrelsen anskaffat teknisk kapacitet för att svara upp mot fjärrundervisningsbehov. När
skollagen ändras under 2014 kommer Sameskolstyrelsen försöka tillfredsställa kommunernas behov att köpa fjärrundervisning.
Vi ser att en kombination av ekonomiska incitament att bedriva utbildningen inom hemkommunen, fjärrundervisning från Sameskolstyrelsen
samt temaveckor på internat är den bästa lösningen för att säkerställa en
kvalitativ utbildning för alla barn oavsett geografisk placering.
Sametingets planerade språkbadsprojekt utvecklat med övriga tema
ser vi som en del av en framtida lösning. Sameskolstyrelsen har fortbildat
personal under året för att hösten 2014 kunna genomföra språkbad. Det
behövs en projektledare för att hantera denna utveckling och för att kunna
hålla god kvalitet och service mot kommuner och elever. Till dags dato har
skolchefen drivit projektet.
Sams budget för integrerad samisk undervisning 2013
Anslag 16 1:4 Sameskolstyrelsen Anslag 7:1
ap
7
Total budget 2013
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
2 300 tkr
1 000 tkr
3 300 tkr
45
UTBILDNING
Budgeten är överskriden med 100 tkr vilket har belastat Sameskolstyrelsens rambudget.
Sams har visat att det är möjligt att utöka den samiska integrerade undervisningen men budetgeten har inte utökats vilket leder till att utökning
ej kan ske med bibehållen kvalitet. I år beviljade ca 60 % av sökta medel.
Tidigare har alltid kommunerna fått full kostnadstäckning. Detta är en stor
risk då kommunerna kanske säger upp integreringen för att de inte har tillräckliga resurser. Flera samiska lärare har drastiskt fått sänka kvaliteten och
omfattningen på sin integrerade samiska undervisning. Vi ser oss därför
nödgade att stoppa ansökningar från nya skolor som det ser ut nu. Sameskolstyresen ser ett stort behov av utökat anslag. Det innebär att många
samiska barn inte får någon integrerad samisk undervisning framöver.
Redovisning till Sametinget är inskickad 2014-01-30.
46
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UTBILDNING
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
47
Läromedelsproduktion
48
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
LÄROMEDELSPRODUKTION
Läromedelsproduktion
”2 § Myndigheten
ska främja utveckling och
produktion av läromedel för
samisk undervisning.”
Sameskolstyrelsen ska främja och utveckla produktion av läromedel
för samisk undervisning.
Myndigheten ska redovisa sina insatser under året uppdelade på de
tre språkvarieteterna.
Redovisning av kostnadsutvecklingen för läromedel, tkr
2013
INTÄKTER
Avgifter och dylikt
2
2012
2011
2
7
Bidrag
391
500
Summa
2
393
507
216
305
KOSTNADER
1.)
Personal
Lokaler
Drift
Avskrivningar
Summa
62
-
-
2
94
229
333
1
1
156
446
641
1.) Fördelade OH-kostnader är 46 tkr för budgetår 2013
Fördelade OH-kostnader är 7 tkr för budgetår 2012
Fördelade OH-kostnader är 19 tkr för budgetår 2011.
Analys/kommentar
Följande läromedel har påbörjats och en del är slutförda:
2014 slutförs utgivningen med den sydsamiska versionen av en serie
läromedel för läsförståelse, Äppel, Päppel, Piron, Paron, Kråkan, Tallekvist.
Texterna är översatta men korrekturläsning och tryckning återstår. Medel
från Skolverket har använts för översättningen och resterande kostnader
kommer att bekostas med vårt anslag.
Nordsamisk ordlista, beräknas bli färdig under 2014. Arbetet är utfört
med medel från Skolverket men korrekturläsning och tryckning kommer
att bekostas av Sameskolstyrelsen. 40 tkr har erhållits från Jokkmokks kommun för detta arbete.
Läsebok med lulesamiska texter. Arbetet är utfört med medel från Skolverket men korrekturläsning, layout och tryckning bekostas av Sameskolstyrelsen boken kommer ges ut under 2014.
Projektet som har samisk matematik som inriktning med handledning av
doktor Ylva Jannok-Nutti, Luleå Tekniska Universitet (LTU). Har slutredovisats genom en tryckt rapport i 100 exemplar.
I budgetunderlaget redovisar Sameskolstyrelsen årligen behov av utveckling och produktion av samiska läromedel och äskar om mer medel för
detta. Då det finns flera samiska varieteter behövs läromedel i små upplagor
vilket gör att produktionerna blir dyra.
Sameskolstyrelsen har inlett ett samnordiskt samarbete genom utbildningsdepartementet för att utröna om det går att samordna läroboksutvecklingen.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
49
Uppdrag i regleringsbrev och instruktion
50
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
UPPDRAG I REGLERINGSBREV
Uppdrag i regleringsbrev
och instruktion (m.m.)
”2 § Myndigheten ska bistå
kommunerna när det gäller
uppsökande verksamhet
bland samer”
”2 § Myndigheten ska
informera om sameskolan
och om samiska undervisningsinslag i
skolväsendet”
Uppsökande verksamhet bland samer
Sameskolstyrelsen har inte bedrivit någon uppsökande verksamhet under
året. Sameskolstyrelsen behöver ett förtydligande vad som menas med
uppdraget. Vi stödjer samiska förvaltningskommuner med statsbidrag till
samisk integrerad undervisning i den kommunala grundskolan.
Informera om samiska undervisningsinslag
i skolväsendet
Sameskolstyrelsen anser att uppdraget att informera om hur man kan
bedriva undervisning om samer som urfolk och nationell minoritet samt
hur man kan uppfylla läroplanen i grundskolan är oerhört viktigt och
centralt för att öka förståelse och minska fördomar mellan samer och övrig
ortsbefolkning. Detta har Sameskolstyrelsen inte arbetat med och vi saknar
resurser för detta uppdrag.
Under hösten 2013 har dock Sameskolstyrelsen samverkat med Skolverket för att skapa webbinformation, film och planeringsexempel för hur
de kommunala grundskolorna i Sverige kan arbeta med samiska undervisningsinslag.
Samiskt perspektiv i SO-ämnen och hemkunskap har utvecklats med lärare som arbetar på de skolor som har samisk integrerad undervisning. Ett
möte hölls den fjärde oktober med Gunnar Stenberg, Skolverket, tre lärare
från sameskolorna och den samiskt integrerade un i SO-ämnena och hemoch konsumentkunskap. Detta bekostas av Skolverket. Materialet berättar
om hur man kan arbeta med samiskt perspektiv i undervisningen.
Detta är ett blygsamt första steg där Sameskolstyrelsen ser behov av
mycket större insatser. Sameskolstyrelsen skulle vilja utveckla material för
en samisk skolvecka som sedan sprids via samiska vägvisare som hjälper
skolorna att genomföra veckan genom att utbilda lärarna och praktiskt delta
med utbildning. Ett liknande koncept med samiska vägvisare finns i Norge.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
51
Samverkan
52
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SAMVERKAN
Samverkan
2.2 Myndigheten ska redovisa hur man samverkar med Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten
samt andra myndigheter, organisationer och huvudmän.
Myndigheter/stat:
• Skolverket: Fortbildning av all personal i bedömning av samiska och
andra ämnen samt genomgång av allmänna råd.
• Skolverket: Utveckling av modersmålssatsning i samiska
• Skolverket: Satsning om samiska undervisningsinslag (se separat
kapitel)
• Skolverket: Utbildning om mottagande i särskolan.
• Sametingets språkcentrum: Fortbildning av all personal i samisk
revitalisering, 3 dagar
• Skolinspektion: Uppföljning av inspektion, diskussion om den övergripande rapporten.
• Deltagande på skolinspektionens dag i Luleå
• Specialfastigheter: kontinuerligt samarbete på skolenhetsnivå och
huvudmannanivå.
• SPSM: Rådgivning i elevärenden
• SPSM: Stöd vid utvecklandet av intern styrning och kontroll
• Utbildningsdepartementet- en utökad tätare dialog och fler personliga möten har påbörjats.
• Arbetsmarknadsdepartementet- Har deltagit vid rundabordssamtal
tillsammans med Europarådet ett rundabordssamtal för att följa upp
de synpunkter som framkommit i den senaste granskningsrundan
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.
• Landsbygdsdepartementet – Samiskt matprojekt
• Integrationsdepartementet – Utökning av integrerad samisk undervisning
• Samråd minoritetsansvariga myndigheter
• LKAB- diskussion med vd om stöd med återanvändning av
IT-resurser
• Samverkan med LTU om IT-strategier
• Möte med försäkringskassan avseende särskilda anställningar.
• Diskussion om styrningsmodeller med Försvarsmakten.
• ESV nätverk för årsredovisning och kurser i intern styrning och
kontroll
• Arbetsgivarverkets möte om statlig arbetsgivarpolitik
• Statens servicecenter-införande av e-handel och köp av tjänster
• Deltog på Sametingets öppnande i Jokkmokk
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
53
SAMVERKAN
Kommuner:
• Lärararbetslaget och rektor har börjat ett samarbete med Hettaskola i
Finland. Lärare och rektorer har besökt varandras skolor och planerat
in dagar för när elever ska träffas under vårterminen 2014.
• Förskolan samverkar med Enontekiö kommun genom att ta emot
förskolebarn från Finland.
• Har förnyat kontrakt med Kiruna kommun angående samisk förskola.
• Har försökt nå en lösning med elevhälsa med Jokkmokks kommun
utan framgång.
• Har samverkat med Storuman kommun angående elevhälsa utan
framgång.
• Skolan har under vårterminen deltagit i Dans i skolan tillsammans
med kommunala kulturskolan. Eleverna på sameskolan deltar i den
kommunala kulturskolan.
• Under vårterminen har blivande åk 7:or inskolats till kommunens
skola. Skolan har delat pedagog som undervisade om afrikanska
rytmer med kommunala skolan.
• Skolan har gjort en gemensam resa med Tulinkisuando friskola till en
skidtävling i Kalottkampen.
• Kiruna kommun: Fortbildning Förskole- och Fritids personal,
Elevhälsan
• Språkcentrum Kiruna kommun: Samarbete för att lära känna
varandras kulturer
• Regelbundna besök på kommunens bibliotek
• Deltagande i kommunens kultursamverkan om teater o musik
• Språkcentrum samt minoritetssamordnare i kommunen – firandet av
samiska nationaldagen, deltagit i samrådsgrupp för minoritetsfrågor,
planerat och genomfört en utflyktsdag med integreringselever.
• Skytteanska skolan – klasserna samarbetar med varandra och besöker
varandra kontinuerligt, samråd angående överlämnande till åk 7
• Samverkan med integreringskommuner.
• Strukturum näringslivsutveckling – diskussion kring revision
• Riksrevisionen – möte på huvudkontoret angående kommande års
planering.
• Luleå kommun – samverkan med skolförvaltningen angående
framtida tjänsteutbyte inom fjärrundervisning.
Universitet:
• Deltagit i utveckling av ämneslärarutbildningen vid Umeå Universitet
• Samverkat med Luleå tekniska universitet och RUC inom området
systematiskt kvalitetsarbete i syfte att utveckla en kvalitetskurs för all
personal.
• Deltagit i utbildning om introduktionsperioden med RUC.
• Deltagit i utvecklingsledarnätverk i Norrbotten.
• Genomfört fortbildningsdagar med Samisk högskola i Kautokeino.
54
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SAMVERKAN
Övriga:
• Diskuterat samarbete med Sameskolan i Hattfjelldal angående språkutvecklingsmetoder och fjärrundervisning.
• Samverkat med Fylkesmannen angående ett förnyat EU-projekt
• Samverkat med Utdanningsdirektoratet för att se om vi kan nå
synergieffekter över gränserna.
• Diskuterat samarbete med norska sametingets ordförande angående
eventuella samarbetsområden. Som ”Snakk samisk me mej” och
“ovttas.no- läromedelsplattform”.
• Samernas utbildningscenter angående kurser och fortbildningar för
personalen.
• SIQ – Examinatorkurs i systematiskt kvalitetsarbete.
• Arbetsförmedlingen har tilldelat medel för arbetsmarknadspolitiskt
stöd.
• Till Lucia har kulturskolan tillsammans med sameskolan och
Karesuando grundskola tränat och uppträtt i kyrkan och på äldreboendet.
• Skidskola för nybörjare ihop med Tärna IK Fjällvinden
• Ljusfest med Luciafirande, öppet för alla ihop med Turistbyrån
• Besök på Naturum i Hemavan
• Sameslöjdstiftelsen: Barnens Rajd
• Sameslöjdstiftelsen: Diskuterat om hur vi kan arbeta med samisk
slöjdutveckling på Sameskolstyrelsen.
• Rädda Barnen – elever deltagit i enkät
• Bokbussen-Gärja kommer 5 ggr/termin
• Tyska Budestag- Besök av representant i urfolksfrågor Sabine
Zimmermann.
• Samtal om personalförsörjning från Trygghetsstiftelsen
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
55
Satsningen
inom skolmat och
det samiska köket
56
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SATSNINGEN INOM SKOLMAT OCH DET SAMISKA KÖKET
Satsningen inom skolmat
och det samiska köket
Sameskolstyrelsen ska redovisa satsningen inom skolmat och det
samiska köket.
Regeringen har beslutat (Regeringsbeslut 2010-12-22) att ge Sameskolstyrelsen bidrag till insatser för att öka kunskapen om och intresset för
samisk mat i sameskolorna. Även skolor där integrerad samisk undervisning
bedrivs ska ha möjlighet att ta del av insatsen. Satsningen ingår som en del
av Sverige – det nya matlandet. I satsningen ingår fortbildning för personal
inom sameskolan samt att förbättra elevernas kunskaper och utveckla undervisningen på lång sikt om samisk mat och matkultur – från jord till bord
– och att integrera detta i skolmåltiderna, skriver regeringen i sitt beslut.
Sameskolstyrelsen har valt att arbeta med följande områden:
2.1 Kostpolicy samt resultat från genomförd
elevenkät
Nämnden för Sameskolstyrelsen antog en kostpolicy den 2013-10-03.
Under våren 2013 skickades en elevenkät ut till eleverna på samtliga
sameskolorna inklusive Karesuando grundskola.
Merparten av eleverna är nöjda med maten och dess temperatur. De är
också nöjda med måltidspersonalen. Samiska maträtter som eleverna tycker
om är renfilé, blodpalt, suovaskebab, fisksoppa, renskav, köttsoppa, röding,
renskav, blodplättar och gurpi.
2.2 Utbildningar
Sameskolornas kock och kokerskor har den 6-7 mars deltagit i en konferens
om samisk mat vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. På programmet fanns olika teman som ”Matminnen från min uppväxt, mat och
måltiden i ett historiskt perspektiv”.
Under dessa dagar så hade kock och kokerskor även utbildning med
Britt-Inger Blind (samisk kostrådgivare för storkök). De fick tillfälle att til�laga maträtter av inälvsmat. Matsedeln diskuterades och man kom fram till
vilka slags rätter som kan serveras på sameskolorna.
Den 21 augusti samlades kock, kokerskor och rektorer till en dialog om
skolmåltiden på sameskolorna. Dessutom gicks genom förslaget för kostpolicyn och diskuterades pedagogiska måltider. Som exempel kan nämnas
diskussion kring ”Vad är samisk mat? Ska man servera den kontinuerligt?”
Under mötet konstaterades det att det fortfarande återstår mycket arbete
med den samiska maten. Under dagen hölls även utbildning av Britt-Inger
Blind, om egenkontroll, den samiska maten och specialkoster.
Den 16 oktober deltog två kokerskor i en matmässa i Luleå. Där fick de
träffa matleverantörer från länet, komma med synpunkter om maten som
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
57
SATSNINGEN INOM SKOLMAT OCH DET SAMISKA KÖKET
levereras till sameskolorna och få en del nya matprodukter presenterade för
sig. Vidare deltog rektor för sameskolan i Karesuando Laila Stenberg och
rektor för sameskolan i Gällivare Mikael Pirak under en dag i konferensen
”Förskoledagarna” som pågick i Stockholm den 11 april. På dess agenda
fanns föreläsningar och utställningar, workshops om bra mat i förskolan.
2.3 Temaarbetet på skolorna
Både sameskolorna och institutioner som bedriver samisk integrerad
undervisning har fått medel tilldelade för att köpa in en slaktren samt att ta
in informanter, d.v.s. personer som kan slakta, berätta och ta vara på renen
och dess produkter.
Sameskolan i Karesuando har gjort en pedagogisk planering med teman
”Renen och dess produkter”. Lärarna utgick från Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Den pedagogiska planeringen har
Skolverket fått ta del av. Detta har gjorts under kulturdagar och fältstudier.
Eleverna har fått vara med och tillaga traditionell samisk mat som blodkorv,
suovas, gurpi och renkok.
Samiska förskolan Lávvu i Karesuando har arbetat med teman Ripan. Målet
var att lära sig hur man förr fångade ripor och vad man kan till verka av
björk. Förskolan har tillverkat fångstöglor för att fånga ripor. Barnen fick
lära sig fångsttermer på samiska som gávva (klyka), giella (snara) och gárdi
(fångstarm).
Eleverna på den integrerade undervisningen i Karesuando grundskola
har varit med och fångat en slaktren. De har fått vara med och slakta, stycka
och tillaga renen. På samernas nationaldag den 6 februari hissades den samiska flaggan och den samiska nationalsången sjöngs. Sedan blev alla elever
på högstadiet bjudna på renkok.
Sameskolan i Tärnaby har i projektet om matrenen tillverkat en nätbur för
att torka det rökta renköttet i.
Sameskolan i Kiruna har använt produkter, som används i det samiska köket
i ämnet Hem- och konsumentkunskap. De har på egen hand saltat och rökt
kött, gjort gurpi, tillagat rätter med renkött, bakat gáhkku (samisk bröd)
samt pratat om samiska mattraditioner t.ex. mális vid slakt. De förbättringar som föreslås är att göra ett samiskt årshjul, baserat på tillvaratagandet av
en ren, från slakt till färdig mat. Även ta in växter och göra ett rengärdesbesök.
2.4 Skolmåltider
Sameskolorna är tilldelade i sin budget medel för att köpa in samiska matprodukter. Alla sameskolor samt Karesuando grundskola, där eleverna från
sameskolan har sina måltider, har samisk mat på matsedeln och den serveras
kontinuerligt.
Rektor för sameskolan i Karesuando och Skolmåltiders personal bjöd
under maj in alla föräldrar till elever på sameskolan och Karesuando grundskola att äta lunch för att få smaka av den samiska maten. Detta i syfte till
58
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SATSNINGEN INOM SKOLMAT OCH DET SAMISKA KÖKET
att få fler intresserade av den samiska maten. Eleverna har även fått prova
på maträtter som soppa på torkat renkött, ärtsoppa med renkött, kokt saltad
fisk.
Mikael Pirak, rektor på sameskolan i Gällivare, i samarbete med Åsa
Päiviö, kokerska på sameskolan i Gällivare, utvärderade skolmåltider på
fäljande sätt:
”För Sameskolan i Gällivares skolmåltider har målet varit att servera
samiska maträtter kontinuerligt under vårterminen. Detta för att barnen ska
lära sig äta traditionella rätter som t.ex. kams. De har även prövat olika samiska
maträtter som inte är så vanliga idag. De moderna familjerna idag äter ju t.ex.
inte torrkött hemma eller gör torrkött hemma. Det finns ju barn som aldrig
serverats blodmat hemma tidigare. Och de har lärt sig tycka om den maten genom
att få äta den på skolan. Barnen som inte smakat torrkött har fått det serverat till
mellanmål ibland. Genom att enträget ha med de samiska maträtterna och servera dessa med jämna mellanrum så lär sig barnen att äta och tycka om rätterna.
Sedan har vi diskuterat om vad är samisk mat när vi gjorde den här utvärderingen. Och vi kom ju fram till att maten skiljer ju på sig lokalt och traditionellt.
Det som är vanligt bland fjällsamerna att äta, så kan skogsamerna ha en annan
tradition med att ta rätt på sina matvaror.
Det gäller att skapa bra rutiner för att få in den samiska maten på skolmatsedeln”.
2.5 Inköp av litteratur
Litteratur om den samiska maten och kulturen har köpts in till en sameskola och en förskola.
Kostnader för samisk matprojekt
15%
51%
34%
Livsmedel
Lönekostnader
Övriga driftskostnader
Diagram 34: Kostnad för samisk matprojekt.
Kostnadsredovisning
Genomförande av Samisk matprojekt, anslag 1:16 ap 7 Jakt och fiske, utbetalat från Jordbruksverket, har inneburit olika typer av kostnader, som är
indelade i tre huvudsakliga områden:
•Livsmedel
•Personalkostnader
• Övriga kostnader
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
59
SATSNINGEN INOM SKOLMAT OCH DET SAMISKA KÖKET
I tabellen nedan sammanfattas kostnader som uppstått under projektets
gång fördelade på verksamhet:
Verksamhet
Gemensamt
272 572
Sameskolor
155 927
Förskolor
Summa
75 872
504 371
Överskridandet av budgeten har belastat Sameskolstyrelsens ramanslag.
En utförlig rapport är till Landsbygdsdepartementet och Utbildningsdepartementet inskickad 2013-10-31. Rapporten har även skickats till
Jordbruksverket.
60
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SATSNINGEN INOM SKOLMAT OCH DET SAMISKA KÖKET
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
61
Kvalitet
i verksamheten
62
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
KVALITET I VERKSAMHETEN
Kvalitet i verksamheten
Kvalitetsarbetet vid sameskolstyrelsen
Kvalitetsarbetet i Sameskolstyrelsen baserar sig på en flödesorienterad
verksamhetsstrategi som består av ett antal olika delar:
Strukturen bygger på Sameskolstyrelsens förhållningssätt – Sätt att vara
mot andra och varandra. Detta ska genomsyra hela myndighetensverksamheten och till dessa förhållningssätt ska rektorerna skapa aktiviteter som
gynnar ett sådant beteende. Aktiviteterna ska vara mätbara.
Sameskolstyrelsens förhållningssätt:
FÖRTROENDEINGIVANDE FÖREDÖME
ÖPPENHET – Samarbeta, Vara ärlig, Baktala inte andra
RESULTAT – Skapa, Leverera, Vara tydlig
ANSVAR – Ge, Ta, Utkräva
SAMISK PERSPEKTIV och SAMARBETE – Kultur, samhällsliv,
skapa nutiden
När verksamheten ska ta beslut, utvärdera och inrikta verksamheten ska
personalen utgå från Sameskolstyrelsens principer – sätt att tänka. Dessa
principer utmärker välfungerande och världsledande organisationer, de
överensstämmer med grundbultarna i offensiv kvalitetsutveckling, lean och
SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling.
Sameskolstyrelsens principer:
•Kundorientering
• Engagerat ledarskap
• Allas delaktighet
•Processorientering
• Ständiga förbättringar
• Faktabaserade beslut
•Kompetensutveckling
•Långsiktighet
•Samhällsansvar
• Förebyggande åtgärder
• Lära av andra
• Snabbare reaktioner
•Samverkan
Utifrån dessa ramvillkor utvecklar eller anammar personalen olika metoder för förverkligande och utvecklande av verksamhet, processer och aktiviteter. En metod består av ett verktyg och en aktivitet med detta verktyg.
Sameskolstyrelsen har under året infört den första gemensamma metoden för alla enheter. Vi genomför varje vecka tavelmöte för att visualisera
verksamhetens löpande aktiviteter på 1–4 veckors sikt. Fler verktyg kommer att införas när behov uppstår och bra verktyg uppfinns. StandardiseÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
63
KVALITET I VERKSAMHETEN
ring av metoder är viktig för att kunna jämföra olika enheter och se till att
myndigheten för tillfället använder den bästa tillgängliga metoden.
Utvärderings av kvalitet sker både kvalitativt och kvantitativt. Att finna
bra mätetal som stimulerar rätt beteende och utveckling är ett viktigt utvecklingsområde. I bilaga 3 finns nuvarande mätetal definierade.
Vi använder oss av summativ bedömning på huvudmannanivå genom
redskapen Infomentor Analys samt Skolverkets SIRUS för att mäta undervisningens resultat. För att mäta de nationella målen mått tagits fram, sannolikt kommer Sameskolstyrelsen använda Skolverkets BRUK kommande
år. Summativ bedömning är ett utvecklingsområde på de enskilda skolorna.
För att mäta organisationens utveckling använder vi oss av SIQ:s modell
InSIQt genom att enheterna gör en självskattning. Detta blir sedan utgångspunkten för kommande års analys och organisationsutveckling.
Kvalitetsredovisning, organisationsutveckling
Karesuando inSIQt mätning
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat - processer
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb…
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och…
4.5 Arbmiljö och…
Tärnaby sameskola inSIQt mätning
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat - processer
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb…
64
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och…
4.5 Arbmiljö och…
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
KVALITET I VERKSAMHETEN
Kiruna sameskola inSIQt mätning
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat - processer
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb…
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och…
4.5 Arbmiljö och…
Jokkmokk sameskola inSIQt mätning
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat -…
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb…
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och…
4.5 Arbmiljö och…
Gällivare sameskola inSIQt mätning
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat - processer
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb utv
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och uppmuntran
4.5 Arbmiljö och…
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
65
KVALITET I VERKSAMHETEN
InSIQT mätning, totalt alla skolor
1.1 Verkst ledn
7.5 Res-kundtillfredsst100
1.2 Led ständ förb
7.4 Mätn av…
1.3 Processledning
90
80
7.3 Utfästelser till…
1.4 Samhällseng.
70
60
7.2 Samverkan med…
1.5 Miljöledning
50
40
7.1 Kundförväntningar
2.1 Hant o anv av info
30
20
10
6.3 Res-samh.eng o…
2.2 Info led org o konk
0
6.2Res-samv m lev o…
3.1 Verksamhetens…
6.1.Resultat - processer
4.1 Strat kompetensutv
5.3 Samv m lev o parn
5.2 Förb verks…
5.1 Styrn verks…
4.6 Resultat-medarb…
4.2 Ind kompetensutv
4.3 M engag och delakt
4.4 Erk och…
4.5 Arbmiljö och…
I modellen används begreppet kund och kvalité. För att modellen ska fungera bra definierar Sameskolstyrelsen sina externa kunder enligt följande:
Primär kund, det svenska och samiska samhället. Sekundär kund, barn och
elever. Tertiära kunder, vårdnadshavare. Kunder är ett ovant begrepp i
skolvärlden men är ett kraftfullt analysinstrument då vi alla intuitivt vet hur
det är att vara kund och bli bemött som kund.
Två definitioner av kvalité:
”Att tillfredsställa och helst överträffa kundens krav, behov och förväntningar.”
“To have a love affair with your customer.”
Intern styrning och kontroll
Sameskolstyrelsen har under flera år fått kritik av Riksrevisionen avseende
myndighetens interna styrning och kontroll. I ett antal rapporter har de
beskrivit vad de anser att myndigheten bör vidta för initiala åtgärder för att
komma tillrätta med den interna styrningen och kontrollen. Detta har inte
skett och därför har Utbildningsdepartementet begärt in en rapport som
lämnades 2014-01-31.
Nämnden vid Sameskolstyrelsen har till Riksrevisionen beskrivit situationen vid Sameskolstyrelsen i ett svar daterat 2013-05-27 där de huvudsakligen påtalar resursbristen på kansliet som huvudorsaken till problemen, de
beskrev också farhågan att utvecklingen trots ny skolchef kan bli lidande då
personal vid kansliet tagit tjänstledigt i mer än ett år.
Tjänsterna på kansliet har halverats de senaste åren för att kunna hålla
en underfinansierad verksamhet över anslagskredit gränsen. När ingen förändring sker leder det till arbetsmiljöproblem i form av stress och dåligt arbetsklimat. På sikt bränner myndigheten ut personal. Riksdagen bör utreda
hur minimiramen för en skolförvaltning bör se ut för att vara hållbar för att
bedriva skola samt lösa de uppgifter som åligger statliga myndigheter. En
lämplig jämförelse är att se på bemanningen på en bataljons/regementsstab
eller en stor skolförvaltning. Det ställs särskilda krav när ledningen bedrivs
över mer än Sveriges halva yta.
66
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
KVALITET I VERKSAMHETEN
Genomfört arbete
Under året har Sameskolstyrelsen i sin helhet prioriterat systematiskt kvalitetsarbete i hela organisationen. Detta för Sameskolstyrelsen nya kunskapsområde har krävt stora utbildningssatsningar vilka främst har riktat in sig
på rektorerna för att kunna leda sin personal. Organisationen har utbildat
fyra examinatorer enligt SIQ:s modell Kundorienterad verksamhetsutveckling. Skolchefen har samverkat med ESV angående styrning i staten.
På kansliet har det systematiska kvalitetsarbetet försökt ta reda på VAD
vi gör och sedan dokumentera HUR vi gör arbetsuppgifterna. Skolchefen
har utbildat personalen i värdeflödeskartläggning och processdokumentation. Kansliet har arbetat med att visualisera arbetet genom metoden tavelmöten, detta är också infört på alla organisationsenheter. Organisationen
har intagit en matrisstruktur för att kunna skapa ämnes- och utvecklingsgrupper för att utveckla samarbetet och organisationen.
Vi har valt ut de processer som Riksrevisionen har påpekat som viktiga
men vi har också dokumenterat andra för myndigheten viktiga processer
däribland posthanteringsprocessen.
I bilagorna kan ni se huvuddelen av de dokumenterade processerna. Vi
har valt att jobba stegvis med ständiga förbättringar av processerna vilket
med åren kommer att ge ökad mognads-och detaljeringsgrad samt robusthet i processerna. Utvecklingen har skett enligt följande struktur:
1. Processen är identifierad och processansvarig är utsedd
2. Processen är definierad
3. Kraven är fastställda och utfästelser identifierade
4. Processen är beskriven/kartlagd
5. Mått är definierade
6. Mätning och uppföljning etablerad
7. Mål för processen är satta
8. Berörda medarbetare har tillräcklig kunskap
9. Utvärdering och förbättringar genomförda
10. Målen höjda och kontinuerligt förbättringsarbete bedrivs
De processer vi arbetat med har huvudsakligen nått till nivå 4 men nivå 3
har hoppats över.
Fastställda processer
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Avstämningsprocessen
Utbetalningsprocessen
Behörighetshanteringen
Faktureringsprocessen
Inköp- och upphandlingsprocessen (Upphandlingspolicy)
Löneprocessen ( ej lönepolicy)
Årsredovisningsprocessen
Årsredovisningen
Under året har ekonomiavdelningen utrett att anläggningsregistret stämmer med årsredovisningen avseende ingående anskaffningsvärden och
ackumulerade avskrivningar.
Avstämning mellan investeringar och upplåning hos Riksgäldskontoret
har genomförts.
Outredda poster i redovisningen har utretts och utreds och de kommer
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
67
KVALITET I VERKSAMHETEN
att löpande utredas i avstämningsprocessen och anläggningsprocessen.
Posterna i anläggningsregistret har utretts men vi saknar en beskrivning
av anläggningstillgångsprocessen.
Lånen finns specificerade per investering i Agresso.
Riskanalys:
Sameskolstyrelsen reviderar i år sin riskanalys från grunden och detta
kommer sedan att utvecklas kommande år. Risker har identifierats men ej
avhjälpts då riskanalysen görs under 2014. Det förekommer fortfarande
väsentliga risker i verksamheten. De flesta beror på att kansliet är underdimensionerat och enskilda individer själv sitter på all kompetens inom vissa
områden. Ett exempel är att om skolchefen eller ekonomihandläggaren
skulle bli sjuk under ca en vecka i februari skulle det inte bli någon årsredovisning. Om personalassistentent blir sjuk mellan den 13–16 i månaden
kommer personalen inte få sin lön utbetalad. En annan risk som inträffat är
att vi inte uppfyller direktiven om ett verksamhetsbaserad arkivredovisning
som skulle vara implementerad 2012-12-31. Flera aktiviteter i myndigheten blir eftersatta på grund av underbemanning för att anslaget inte står i
paritet med uppgifterna.
Kommande års insatser:
Under kommande år kommer Sameskolstyrelsens kansli fokusera på att
fortsätta den under hösten driftsatta E-handeln genom Statens Servicecenter. Utvecklingen syftar till att kunna genomföra så stor del som möjligt
av inköpsprocessen i Visma Proceedo. Då vi är en liten myndighet styrs
denna implementation av hur långt Statens servicecenter och de större
myndigheterna lyckas komma i att inlemma kammarkollegiets ramavtal
i Visma. Som liten myndighet saknas egna resurser att köpa in alla våra
befintliga leverantörer för integrering i Visma och upprätta avtal. En viktig
del i processen är att minska antalet leverantörer (ca 2000).
Nytt processinriktat ärendehanteringssystem/diarie/arkiv
För att effektivisera myndighetens kommunikation mellan kansli, nämnd
och skolenheter har vi under året driftsatt världens främsta molnlösning för
e-post, kalender, videokonferens, dokument mm. Detta arbete fortsätter
genom att undersöka möjligheter till nytt ärendehanteringssystem där även
skolenheterna kan ha access. Sameskolstyrelsen letar efter open-source
lösningar som även andra myndigheter kan dra nytta av när vi väl lyckats
med vår implementering. Syftet är också att uppfylla lagkravet på verksamhetsbaserad arkivredovisning/diarieföring.
Sameskolstyrelsen har ett stort behov av fortsatt identifiering av processer
framförallt de som finns i gränssnittet mellan kansli och skolor. Här kommer ledningsgruppen och respektive skola att utveckla dokumentationen
under de kommande åren. Vi använder i tillämpliga delar ”SIQ:s modell”
där den kan passa in i skolverksamheten, vi använder även en flödesinriktad
verksamhetsstrategi med olika metoder från offensiv kvalitetsutveckling och
leanparadigmet.
Utveckling av ledningsprocessen är här den viktigaste delen. Under hösten 2014 kommer skolorna troligtvis börja identifiera utbildningsprocessen.
68
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
KVALITET I VERKSAMHETEN
Hållbar utveckling
Sameskolstyrelsen har under året upphandlat miljöklassade datorer till hela
verksamheten. Datorerna är bättre begagnade vilket innebär att myndigheten inte ökar miljöbelastningen på grund av elektronikskrot. Myndigheten
hade även råd att köpa tre gånger fler datorer eftersom begagnat priset var ⅓
av nypriset. Myndigheten har övergått till programvara och operativsystem
med öppen källkod. Det kallas Linux Ubuntu och innebär att datorerna blir
säkrare och inte behöver virusprogram dessutom kommer de räcka dubbelt
så många år jämfört med ett Windowsoperativsystem.
Samskolstyrelsen har upphandlat värdens främsta webbvideokonferenssystem för att minska behovet resor och öka möjligheten till samarbete
mellan skolorna. Det ger även möjligheten att bedriva fjärrundervisningen
överallt där det finns en dator och internetanslutning.
Skolinspektionens riktade tillsyn
av sameskolorna
Skolinspektionen har nu avslutat tillsynen av Sameskolstyrelsen då de
anser att vi vidtagit kort och långsiktiga åtgärder för att inte bristerna ska
återkomma.
Den viktigaste delen i skolinspektionens kritik är att vi har svårt att nå
målen som är utöver ordinarie grundskola. Sameskolans läroplan avsnitt
2.2 ställer följande krav: ”kan tala, läsa och skriva samiska samt är funktionellt tvåspråkig, dels har fått kunskaper om urfolket samernas kultur, språk,
religion och historia.”
Utdrag ur skolinspektionens rapport: ”varierande kunskaper bland
lärarna i det samiska språket samt brist på läromedel på samiska är faktorer
som försvårar för skolorna att nå upp till läroplanens mål. Vidare framkommer att det är svårt att rekrytera lärare som både har behörighet i olika
ämnen och är förtrogen med den samiska kulturen och språket. Därför är
det en viktig utmaning för skolan och huvudmannen att rekrytera lärare
med ämnesutbildning och kunskaper inom det samiska. Det är också viktigt
att huvudmannen intensifierar arbetet med att ge stöd och handledning till
lärare som behöver fortbildning och kompetensutveckling.”
Som belysts i tidigare årsredovisning behövs ett ”samiskt kunskapslyft” då
det inte finns tillräcklig mängd pedagoger med rätt kompetensprofil. Skolinspektionens tillsyn tydliggör och synliggör resultatet av att anslag inte
följt med i prisutvecklingen och konsekvensen har varit att organisationens
utvecklingsförmåga och förmåga till läromedelsproduktion har blivit starkt
reducerad.
Den viktigaste delen av svaret återfinns i bilagan där åtgärdsplanen för
respektive skola återfinns.
Det är uppbyggd som en riskanalys där riskerna skall åtgärdas genom
att motverkas, elimineras eller bevakas beroende på typ av risk och vilka
åtgärder som är mest relevanta och kostnadseffektiva.
Den är också uppbyggd som ett instrument i systematiskt kvalitetsarbete
efter leanmodell.
Bristerna (riskerna för ett undermåligt utfall av utbildningsresultatet) har
skolinspektionen identifierat. Därefter har rektorerna fått uppdrag att på
kort sikt åtgärda bristerna vilket de beskriver under rubriken omedelbara
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
69
KVALITET I VERKSAMHETEN
åtgärder. Sådana åtgärder har undanröjt hinder för att nuvarande elever
skall bli drabbade av de brister som identifierats. Dessa åtgärder är inte alltid de bästa eller de mest effektiva. Därför har rektorerna även fått utforma
långsiktiga åtgärder för att utbildningen i framtiden alltid ska undvika
identifierade brister vilket redovisas under rubriken långsiktiga åtgärder.
För att nya arbetssätt skall implementeras och bibehållas krävs att rektor
skapar rutiner för detta och inte bara beskriver sina åtgärder i dokument
som blir liggande. Således har rektorerna fått arbeta med standardisering av
arbetssätt och skapandet av rutiner. Endast på det sättet kan verksamheten
varaktigt förbättras.
Standarden är ett levande dokument som vi kommer att utvärdera regelbundet för att se att vi följer uppsatta rutiner.
Huvudmannens arbete:
Sameskolstyrelsen har efter analys av skolinspektionens rapporter vidtagit
följande åtgärder:
Skapandet av åtgärdsplanmall så att skolorna får ett gemensamt arbetssätt.
Skolchefen har genomfört introduktionsutbildning i offensivt kvalitetsarbete för ledningsgruppen. (rektorerna)
Del av ledningsgruppen har deltagit på Skolverkets konferens om systematiskt kvalitetsarbete och skapat kontakter med skolor som ligger långt
fram inom området.
Ledningsgruppen har under våren besökt skolan som fått utmärkelsen
Sverige bästa skola i systematiskt kvalitetsarbete samt en förskola som drivs
efter leanprinciper för att få goda uppslag och se vilka best practise-metoder vi kan överföra till vår verksamhet.
Vi kommer att ha en tydligt central styrning av detta arbete så att det
inte ska skilja i kvalitet mellan skolorna. Vi anser att det systematiska kvalitetsarbetet (TQM) är ramverket för att förbättra utbildningskvaliteten på
sikt. Vi kommer att låna vissa arbetsmetoder från leankonceptet.
Alla pedagoger har fortbildats en dag i systematiskt kvalitetsarbete.
Fyra chefer har genomgått kursen SIQ examinator och sedan under
hösten utvärderat ledande skolor, förskolor och skolförvaltningar.
För att möjliggöra bättre samarbete mellan pedagoger inom respektive
ämne och mellan skolor har SamS omorganiserat sig till en matrisorganisation som förutom den vanliga hierarkiska strukturen med tydligt utpekade
chefer och ställföreträdare på varje ledningsnivå också har processer inom
alla funktioner där förstelärare eller motsvarande är chef. Dessa processledare är underställd en processägare i form av en rektor.
SamS har sett över hela sin IT-struktur under året för att den ska överensstämma med organisationens behov. Vi övergår i olika etapper helt till
öppen programvara. Vi har även skapat en modern myndighetshemsida. Vi
har implementerat samarbetsplattformar för organisationens personal som
är webbaserade så att de skall kunna samarbeta och arbeta oavsett geografisk placering. Detta ska underlätta matrisorganisationens arbete.
Alla lärare har deltagit i Skolverkets fortbildning om den nya läroplanen
i sameskolan.
Sameskolstyrelsen skall tydliggöra sin styrning av skolorna genom införandet av en uppdragsdialog under 2014.
70
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
KVALITET I VERKSAMHETEN
Sameskolstyrelsen tackar inspektionen för värdefull feedback men påpekar några detaljer som bör förändras.
Skollagen måste anpassas efter de förutsättningar som råder i små kommuner och skolor på landsbygden. I vår strävan efter att skapa bästa möjliga
kvalitet för barnen har vi sökt lösningar med samarbeten med de andra huvudmännen i kommunen. Förutom undervisningskvalitet ska vi ta hänsyn
till att vara en bra och attraktiv arbetsgivare. Därför bör det vara möjligt
att byta eller köpa utbildning på entreprenad i grund- och sameskolan i alla
ämnen.
Detta föreslås i SOU 2012:76 men det gäller då enbart fjärr- och
distansundervisning i vissa ämnen. Det är dock bättre att vid behov köpa
tjänsten av lärare som kan komma till skolan än att köpa tjänsten via fjärrundervisning.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
71
Sameskolstyrelsens
styrande
förhållningssätt
72
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SAMESKOLSTYRELSENS STYRANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Sameskolstyrelsens styrande
förhållningssätt
FÖRHÅLLNINGSSÄTT – SÄTT ATT VARA MOT VARANDRA OCH ANDRA
FÖRTROENDEINGIVANDE FÖREDÖME
ÖPPENHET – Samarbeta, Vara ärlig, Baktala inte andra
RESULTAT – Skapa, Leverera, Vara tydlig
ANSVAR – Ge, Ta, Utkräva
SAMISK PERSPEKTIV och SAMARBETE – Kultur, samhällsliv, skapa nutiden
VI I SAMESKOLSTYRELSEN...
...LEVER VÅRT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Vi ställs inför många etiska dilemman där det varken finns regler eller fullständig vägledning. Här är det extra viktigt att ha en genomtänkt etisk grund att stå på. Vi verkar
och har mod i allt vi gör utifrån vårt förhållningssätt.
...TAR ANSVAR FÖR HANDLINGAR OCH KONSEKVENSER
Vi är lojala och driver våra uppdrag, tar ansvar, hushåller med våra resurser och tar till
vara på lärdomar. Vi försöker ständigt att förbättra våra arbetsmetoder och vår organisation. Våra arbetssätt är gemensamma och dokumenterade. Vi ställer inte högre krav på
andra än på oss själva.
...SER MÅNGFALD SOM EN TILLGÅNG
Vi använder aktivt våra olika kompetenser och kunskaper för att lösa alla utmaningar.
Vi tar aktivt avstånd från diskriminering, trakasserier och övergrepp i alla former. Vi
missbrukar inte vår maktställning, varken i yrkesroller eller i övriga relationer.
...STÄRKER VÅRT LAGSPEL OCH BLIR TILLSAMMANS EFFEKTIVARE
Öppenhet och samarbete gör oss bättre, starkare och effektivare. Vi talar med individer och inte om individer när vi upplever problem och konflikter med dem. Vi verkar
även tillsammans med andra utanför vår organisation för att uppnå framgång. Med ett
utvecklat ledarskap stimulerar vi till goda framsteg och skapar trygghet.
...AGERAR MED HÖGT SÄKERHETSMEDVETANDE
Vi verkar i skiftande miljöer där det finns risker. Vi har ett högt säkerhetsmedvetande
utan att vi för den skull hämmas så att vi inte kan fullfölja våra uppdrag och skapa en
stimulerande och utmanande miljö för våra barn.
...VÄRNAR VÅR FYSISKA OCH MENTALA HÄLSA
Vi värnar om vår fysiska och mentala hälsa och därmed säkerheten i våra uppdrag. Vi
tar aktivt avstånd från alla olagliga droger och är måttfulla och ansvarstagande när vi
använder alkohol, nikotin eller andra lagliga droger.
...VÄRNAR VÅRT SAMISKA SAMHÄLLSLIV OCH VÅR HISTORIA
Vi har vårt sätt att vara mot varandra och ta vara på de kunskaper som gått i arv . Vi har
en glädje att delge våra barn de erfarenheter som vi fått från våra äldre. Vi bör stärka
och bevara de goda föresatserna som blivit förmedlade till oss. Vi får inte glömma vår
historiska bakgrund och fortsätta att vara goda förebilder till våra barn!
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
73
Skolkultur,
jämställdhet och
elevmedverkan
74
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
SKOLKULTUR, JÄMSTÄLLDHET OCH ELEVMEDVERKAN
Skolkultur, jämställdhet
och elevmedverkan
2.1 Myndigheten ska i all sin verksamhet ta särskild hänsyn till barnets
bästa enligt konventionen om barnets rättigheter.
Värdegrundsfrågor är ett dagligt inslag i verksamheten. Empati för andra,
ansvarskänsla, rättvisa, jämställdhet mellan könen och trygghet finns
alltid med i det dagliga arbetet på sameskolan. Förskolan har arbetat med
barnens rättigheter. Eleverna är delaktiga i lektionsplanering, planering av
utedagar. Elevernas synpunkter lyfts fram genom elevrådet. Förskolan-fritids-skolan arbeter hela tiden med de demokratiska värderingarna och allas
människors lika värde och respekten för varandra. Alla ska bli sedda och
känna sig värdefulla. Arbetet med värdegrundsfrågor pågår kontinuerligt.
Pedagoger reviderar tillsammans med barn/elever och föräldrar planen mot
kränkande behandling och ser över att ordningsregler är aktuella.
Exempel ur skolornas redovisningar:
Alla barn ska känna trygghet och gemenskap. Samlingen, där alla barn sitter i ring på golvet är en viktig situation, där får alla barn komma till tals.
Alla barns arbete uppmärksammas genom att alla barns bilder hängs upp på
väggen och visas. Pedagogerna är lyhörda vid barns relationsprocesser, vid
inne- och uteslutning. Alla barn ska känna att de är lika mycket värda vid
varje situation och under deras vistelse på förskolan. Alla barn ska behandlas lika, oavsett bakgrund, kön, religion och etnicitet. FN-dagen har tagits
upp. Barnen har ritat duvor och talat om fred. Ett arbete om barn i andra
länder har gjorts, om barnen i Guatemala. Detta arbete fortsätter till våren.
FN-dagen, Barn i andra länder och Barnkonventionen, har uppmärksammats genom att titta på film, diskuterat och läst litteratur. Arbetena
har redovisats både skriftligt och muntligt. Syftet med undervisningen var
att få ta del av andra barns livsvillkor, väcka empati, kunskap och förståelse
för kulturer och barns villkor. Internationella barndagen. Eleverna gjorde
fredsduvor och skrev önskningar på samiska. Mänskliga rättigheter där har
eleverna fått motivera och argumentera för sitt tyckande. De lägre årskurserna har medverkat i Konstmuseets projekt pärlplattan om barns rättigheter, demokrati.
Barnkonventionen är ett tema som följer hela året. Vikt har lagts vid ex.
Art 2 alla barns rättigheter och lika värde
Art 7 alla barn har rätt till ett namn och vara medborgare i ett land
Art 12 barnens rätt till inflytande
Art 30 barnens rätt till sitt språk sin kultur och religion
Vi arbetar dagligen med social träning men inte tagit upp några specifika
konventioner. Skolan likabehandlingsplan ligger också till grund för arbetet.
Inom ämnet SO återkommer arbeten med konventionen under året.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
75
Organisation och
personal
76
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
ORGANISATION OCH PERSONAL
Organisation och personal
Organisation i förändring
Sameskolenheter finns i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och
Tärnaby. Skolorna leds av en kombinerad rektor/förskolechef.
Nämnden bereder frågor av övergripande karaktär samt beslutar i viktigare ärenden. Utarbetande av policydokument, visioner och andra inriktningsdokument är nämndens arbetsfokus och övrigt delegeras till skolchef.
Sameskolstyrelsens kansli är lokaliserat till Jokkmokk och består av
Skolchef 100 %,
Personalhandläggare 100 %,
Ekonomihandläggare 100 %
Assistent 100 %.
Organisationsutveckling
Sameskolstyrelsens viktigaste resurs är dess personal, vi har många duktiga
pedagoger och det sker goda utbildningsinsatser ute på skolenheterna.
Organisationen måste dock bli bättre på att ta vara på den kompetensen på
ett mer strukturerat sätt. För att åstadkomma detta måste ledarskapsförmåga, ledningsstruktur/förhållanden och ekonomistyrning vidareutvecklas
i de olika verksamheterna. I dag är många pedagoger frustrerade över sin
situation. Det finns många förklaringar till detta. Organisationskulturen
är inte helt ändmålsenlig vilket leder till en mindre effektiv användning av
resurserna. Skolenheterna samverkar för lite med varandra vilket leder till
onödigt dubbelarbete.
Under året har arbetslag införts för att öka samarbetet och arbetsklimatet.
Även en matrisorganisation med ämnesgrupper börjar ta form och under
2014 bör det pågå ett aktivt arbete i grupperna.
Syftet är bland annat att öka sammanhållningen och samarbetet mellan
skolor och yrkeskategorier.
Tavelmöten och digitala verktyg för samarbete har införts på bredden av
organisationen.
Sameskolstyrelsens vision har under året delvis konkretiserats i ett mätetal för att kunna se om organisationen går mot uppställd vision. Någon
utvecklingsplan har inte skrivits. Organisationen har fem rektorer varav en
genomfört rektorsprogrammet och en har under året påbörjat utbildningen. Bristen på rektorsutbildning har gett rektorerna sämre förutsättningar
att utföra sitt arbete. Rektorer med rätt kompetens, förmåga och initiativkraft är avgörande för att huvudmannen ska kunna få effekt på beslutade
förändringar. I december tillsattes två nya rektorer och ytterligare två tidigare under året vilket innebär att de utvecklingssteg som togs under hösten
inte alltid har genomförts på lokal nivå. Att vi får rätt rektor på plats har
varit en av skolchefen viktigaste uppdrag. En utbildningsplan för rektorerna
har tagits fram för att ytterligare stärka deras förmåga i sin ledarroll.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
77
ORGANISATION OCH PERSONAL
Sameskolstyrelsen har under året arbetat med systematiskt kvalitetsarbete bland annat genom att visualiserade och dokumentera processer. Även
stora satsningar på utbildning av personal och rektorer har genomförts för
att alla ska kunna bidra med sin kunskap och insats i det lokal systematiska
kvalitetsarbetet. Personalbrist på kansliet gör att det saknas personer som
jobbar med skol- och myndighetsutveckling. Detta har lett till en för hög
stressnivå inom vissa funktioner vilket leder till en dålig arbetsmiljö. En
viktig orsak till ovanstående är brist på ekonomiska resurser i anslag och
övriga intäkter. De har inte följt med KPI och andra ekonomiska indikatorer som påverkar myndighetens utgifter.
Anslagen motsvarar inte de behov som myndigheten har vilket leder till
att viktigt utvecklingsarbete nedprioriterats. Framförhållningen i planering
och myndighetshandläggning har därför brister.
Hela myndigheten behöver fokusera på offensiv kvalitetsutveckling
under de kommande åren. Från det arbetet kan förbättringar ske i hela
organisationen utan att omkullkasta det som är bra idag. Små ständiga förbättringar med väl utprövade förhållningssätt, principer och metoder leder
till rätt resultat. Fokus är på HUR! – Processtänkande Arbetet är repetitivt
och ständigt pågående genom hela organisationens livscykel. Det är alltså
ett långsiktigt åtagande.
Befintlig personal
Personalkategori
Behörig utbildning
Legitimation
Pedagoger f-6
23/29
79 %
4/29
14 %
Pedagoger förskola
15/32
47 %
3/32
9%
Behörighet och innehav legitimation hos lärarpersonal
Karesuando
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
Tärnaby
Totalt
Lärare
8
5
6
8
5
32
Förskollärare
3
7
4
5
3
22
Fritidspedagoger
0
1
0
3
0
4
Totalt
11
13
10
16
8
58
Behöriga
8
9
7
11
5
40
Obehöriga
2
4
2
4
2
14
Varav legitimerade
3
1
0
4
0
8
Totalt
10
13
9
15
7
54
Tabell 17 Behörighet och innehav legitimation hos lärarpersonal
78
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
ORGANISATION OCH PERSONAL
Kompetens i samiska bland personal på samisk förskola
Karesuando
Gällivare
Kiruna
Jokkmokk
5
6
6
Muntligt produktion
4
2
1
3
C1
C2
2
1
B2
B1
B1
1
3
1
A2
A2
1
1
2
1
A1
C2
Tala
3
C2
1
1
1
1
C1
2
1
2
1
2
2
5
B2
4
1
2
1
A1
1
C1
A1
Läsförståelse
1
1
B2
1
2
1
1
B1
1
A2
2
Saknar förmåga
A2
3
5
5
C2
A1
Hörförståelse
C1
1
1
1
1
1
B2
2
1
2
2
1
1
2
2
B1
5
C2
C1
A2
B2
A1
2
B1
1
2
6
5
5
2
3
3
6
2
2
Tärnaby
Skriva
Diagram 45a Kompetens i samiska bland personal på samisk förskola
Kompetens i samiska bland personal på sameskola
Karesuando
Gällivare
Kiruna
Jokkmokk
Tärnaby
1
3
1
1
5
1
1
5
5
1
2
2
Läsförståelse
Muntligt produktion
6
1
1
2
1
B2
C1
C2
3
B1
A2
1
1
1
A1
C1
1
saknar förmåga
3
2
1
6
C2
2
B2
1
1
2
B1
1
1
1
A2
1
A1
C1
Tala
2
saknar förmåga
3
1
C2
2
1
2
B2
A1
A2
1
1
5
1
B1
1
saknar förmåga
A1
3
C2
C2
1
1
C1
C1
3
B2
1
1
B1
2
Hörförståelse
1
A2
2
1
1
2
B2
A2
A1
1
B1
6
1
1
1
Skriva
Diagram 45b Kompetens i samiska bland personal på samisk förskola
Samiskans utveckling på de olika skolorna varierar kraftigt. Vid mätning
får skolorna i Karesuando, Kiruna och Gällivare generellt höga värden vad
gäller användning och en medveten satsning på samiska bland all pedagogisk personal. Tärnaby sameskola ligger generellt i mitten på de mätetal
som används medan Jokkmokk har låga värden. Vår förhoppning är att
fortbildningsinsatserna som genomförts under 2013 och fortsätter 2014
tillsammans med utveckling i ämnesgruppen för samiska under ledning av
vår förstelärare ska resultera i att de skolor med låga resultat närmar sig
övriga skolors standard.
Kompetensförsörjning
Fortbildningspolicy:
- All fortbildning skall vila på en vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
- Elevernas måluppfyllelse i fokus
- Vara i flera år
- Förankrad i organisationens behov och ska vara meningsfull
- Få tydliga mål
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
79
ORGANISATION OCH PERSONAL
- Mandat i organisationen
- Ska ske i verksamheten, klassrumsobservationer, kollegiala diskussioner och tillgång till extern expertis.
- Fortbildningen ska inte vara skild från den dagliga verksamheten utan
vara en integrerad del av skolans och personalens dagliga arbete.
All personal har två arbetsuppgifter, att göra sitt jobb och att utveckla sitt
jobb och sin organisation tillsammans med arbetslag och kollegor.
Kompetensförsörjning
SamS redovisar nedan de åtgärder som har vidtagits för att se till verksamhetens kompetensbehov på lång och kort sikt och för att säkerställa att
kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som SamS har. Åtgärderna har
vidtagits för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens.
En skolchef och fyra nya rektorer har tillsats under året vilket innebär en
totalt förändrad ledningsgrupp.
Kompetensförsörjning och utveckling skall ingå som en naturlig del i
planeringsarbetet. Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan som
följs upp och revideras årligen.
Medarbetarnas kompetens är av central betydelse för Sameskolstyrelsens
förmåga att fullgöra sina åtaganden. Ledningsgruppens utveckling bedrivs
huvudsakligen centralt medan kompetensutvecklingen för övriga medarbetare i första hand sker genom att rektorernas väljer ut vilka personer som
ska utvecklas och har ett uttalat ansvar för att rätt kompetens tillhandahålls
på den egna enheten/funktionen och att den anställde erhåller en utveckling som motsvarar förmåga och kapacitet. För att bättre kunna samordna
utbildningsinsatserna sammanställs de nu i en fortbildningsplan för att
kunna få överblick vilket kompetens medarbetarna erhåller. Detta för att
kunna personalplanera kompetens på flera års sikt. Det går ännu inte att
planera en strukturerad intern arbetsrotation för att utveckla medarbetarna inom myndigheten. Det saknas en översiktlig bild av myndighetens
samlade kompetens och då inte heller en analys av framtida behov av
rekrytering, fortbildning och vidareutbildning. Vi använder inte idag några
digitala systemstöd för rekryteringsprocessen. Inte heller sker någon sammanställning av individuella utvecklingsplaner. Myndigheten är utsatt för
så hårda nedskärningar att vi inte har resurser till en så viktig position som
personalchef. Vi har en personalhandläggare som i viss mån får lösa sådana
uppgifter som vanligtvis åvilar en personalchef. Ett IT-stöd för personalplanering har börjat utredas under året.
Sameskolstyrelsen har en hög personalomsättning, ca 136 % högre
än staten som helhet. Löneläget är ca 6000 kr lägre. 87 % (91 %) av de
anställda är kvinnor. Stora snedfördelningar således. Detta leder till stora
rekryteringsproblem då arbetskraften i stället väljer andra arbeten. Vi har
ett unikt kompetensbehov där utbud och efterfrågan gör att vi har svårt att
rekrytera. Vi behöver legitimerade pedagoger inom olika ämnen men de
ska även kunna samiska i tal och skrift.
Denna dubbla kompetens gör att vi måste utveckla befintlig personal så
att de uppfyller kravspecifikationerna.
Behovet av stödresurser på skolorna ökar och vi behöver ökade resurser
för att klara av detta.
Vi ser en ökning av antalet barn med särskilda behov samt barn utan
80
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
ORGANISATION OCH PERSONAL
diagnos som har läs- och skrivsvårigheter. Idag saknas speciallärare och
specialpedagoger på några av skolorna och inom dessa områden behöver
våra lärare fortbildas.
För att lyckas behöver vi extern finansiering eller utökade anslag. Ett
”samiskt lärarlyft” där vi tillsammans avgör vilka ämnen som ska tillåtas. På
det sättet kan vi möjligen vända språktrenden till positiv och nå funktionell
tvåspråkighet hos eleverna.
Vilka behov av kompetensförsörjning har personalen vid sameskola, förskoleklass
och fritidshem?
Kompetens saknas inom de estetiska ämnena, fritidshemmet saknar utbildad fritidspedagog.
Våra lärare behöver dubbla kompetenser, utöver ämneskunskap behöver
de god förmåga att tala, läsa och skriva samiska. Vi behöver kompetensutveckla två kategorier av anställda: legitimerade lärare med brister i det
samiska språket samt samisktalande utan formell lärarbehörighet. Det råder
brist på dessa kompetenser så vi måste utveckla den personal vi har anställd.
Lärarna behöver fördjupade kunskaper i hur man bäst lär barn att bli
funktionellt tvåspråkiga, inlärningsstrategier för första- och andraspråk.
Övriga behov:
• lärarutbildning till personal med sydsamisk kompetens
• samiska för personal som ej behärskar samiskan
• andraspråksinlärning, Hur lär sig barn ett andra språk, hur lär de sig
bäst?
• läs- och skrivsvårigheter
• barn med särskilda behov
• Personalen vill ha utbildning i ”ITK”.
Vilka individuella utbildningar är gjorda detta år?
En lärare har genomgått utbildning tillsammans med kommunens specialpedagoger om att ”Undervisa i läsförståelse”.
En lärare har genom VAL-programmet via Dalarnas högskola, fått utbildning i Teknik 15 hp och svenska 15 hp, Språk och uttrycksformer i den
mångkulturella skolan.
En lärare går Specialpedagog utbildning, med avslut i januari 2014.
En lärare har deltagit i kommunens utbildning ”Pedagogisk dokumentation för förskoleklass och fritidshem under vårterminen och höstterminen
2013”.
En lärare följer Nt-Teknik utbildning genom skolverket.
En lärare läser lulesamiska det här året.
1 förskollärare läser sydsamiska, Samernas utbildningscentrum
1 lärare vidareutbildar sig för att bli behörig att undervisa F-3, Umeå
universitet
1 lärare går 7,5 hp i Specialpedagogik inriktning matematik, LTU
Vilken strategisk kompetensutveckling har personal fått?
10 skyddsombud och ledningsgruppen har under våren 2013 deltagit i en
tvådagars kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete i Kiruna.
Ledningsgruppen, lärare och pedagoger har under hösten deltagit i fyra
gemensamma fortbildningsdagar, två dagar med Skolverket för bedömning
i samiska och om nya läroplanen. En språkdag med Sametinget.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
81
ORGANISATION OCH PERSONAL
Två dagar språkbadsutbildning med Sametingets språkcentrum och
Högskolan i Kautokeino.
15 pedagoger och skolchefen har deltagit i en samisk skolkonferens om
funktionell tvåspråkighet i Tromsö.
Ledningsgruppen har under våren och hösten deltagit i en examinatorutbildning genom Siq, svensk kvalitetsinstitut.
All personal på enheten har genomgått brandskyddsutbildning.
Utbildningar och kurser inom matprojektet, restaurangpersonal har
deltagit.
Vad har rektor gjort för utbildningsinsatser med sina arbetslag?
Rektor och förskolans arbetslag har besökt samiska lärosäten i Kautokeino,
Norge.
Internationell samverkan
Sameskolstyrelsen har samverkat med Enare i Finland om deras revitaliseringserfarenheter.
Samverkan med övriga nordiska länder om samiska läromedel är i startfasen.
Samverkan om EU-projekt med fylkesmannen i Nordland är i startfasen.
Samverkan med Sameskolan i Hattfjelldal har diskuterats under flera
telefonmöten.
Diskussioner om samverkansområden har genomförts med norska sametingets ordförande, representanter för utdanningsdirektoratet och ovttas.no
Samverkan med samisk högskola i Kautokeino och Sámi lohkanguovddás om strategisk kompetensutveckling
Sjukfrånvaro
I tabell 18 redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den
sammanlagda ordinarie arbetstiden.
Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en tid av 60 sammanhängande dagar eller mer.
I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid
70
Sjukfrånvaro bland anställda
60
50
%
40
30
20
10
0
2008
2009
2010
Totalt
2011
2012
2013
Andel 60 dagar eller mer
Diagram 46/tabell 18: Redovisning av total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden.
82
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
16
10
14
9
8
12
7
10
6
8
5
6
4
3
4
Andel anställda, kön, i %
Andel anställda, ålder, i %
ORGANISATION OCH PERSONAL
Anställda -29
Anställda 30 år - 49 år
Anställda 50 år Kvinnor
Män
2
2
1
0
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Diagram 47/tabell 18: Redovisning av sjukfrånvaro fördelat på olika kategorier bland
anställda.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
83
84
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
EKONOMISK UTVECKLING
Ekonomisk utveckling
Totala kostnader, avgifter och bidrag
Verksamhetens totala kostnadsutveckling
Redovisning av verksamhetens totala kostnadsutveckling med intäkter och
kostnader för år 2013 finns i följande tabell.
Samisk
förskola
Sameskolan samt
F-klass och fritidshem
Läromedel
Totalt
INTÄKTER
Anslag*
Avgifter och andra
ersättningar
58 963
58 963
13 335
18 306
2
31 643
Intäkter av bidrag
155
1 093
-
1 248
Räntor
66
182
1
249
13 556
78 544
3
92 102
Personal
14 218
25 685
62
39 965
Lokaler
3 380
6 606
-
9 986
Övrig drift
1 383
9 776
94
11 253
6
18
45
829
874
Summa
19 032
42 914
156
62 102
Verksamhetsutfall
-5 476
35 630
-153
30 000
Summa
KOSTNADER
Räntor
Avskrivningar
24
Tabell 19: Verksamhetens intäkter och kostnader, totalt för 2013 (tkr)
* Anslag med 30 000 tkr ingår för ackumulerade hyreskostnader till och med 2011-12-31. Denna kostnad
redovisades budgetåret 2012.
Overheadkostnader (OH) består av gemensamma kostnader som fördelas
på verksamhetsgrenarna. Fördelningsgrunden är beräknad på verksamheternas respektive andel av transaktionerna i redovisningen. OH-kostnaderna har ökat med 1 477 tkr (ca 17%) (8 743 tkr 2012 till 10 220 tkr
2013). OH-kostnaderna har stigit beroende på eftersatt uppdatering av
it-systemet och datorer, konsult - och programkostnader vid införande av
e-handelssystem, lönekostnader kansliet och kostnader för juridiskt biträde
i skolskjutsfrågor.
Externa medel är inräknade i verksamhetsgrenarna.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
85
EKONOMISK UTVECKLING
Från 2012 är kostnader för lokaler, till största del, fördelade med hänsyn
till de olika verksamheternas andel av den totala lokalytan. SamS har fortsättningsvis valt att redovisa enligt denna modell.
Lokalkostnader 30 000 tkr belastade verksamhetens kostnader 2012.
Kostnaden härrör sig för tid fram till 2011-12-31. Anslag för dessa kostnader har tilldelats SamS under 2013. Fördelningen av anslaget grundar
sig på den schablon för fördelning som använts fram till och med 2011 för
lokalkostnader.
Under 2012 ändrades redovisningen för att kunna tillgodose kraven i
den nya förordningen om ersättning för elever i Sameskolan, förskoleklass
och fritidshem (SKOLFS 2011:62) vilket innebär att förskolan redovisas
som en egen verksamhet.
Avgifter och bidrag
SamS disponerade ersättning för elever i sameskolan enligt förordningen
(SKOLFS 1995:50) till och med vårterminen 2011 (2011-06-30). SamS
disponerar ersättning för elever i sameskola samt förskoleklass och fritidshem motsvarande hemkommunens kostnader för elev enligt förordningen
SKOLFS 2011:62 från och med höstterminen 2011 (2011-07-01).
70000
-25500
60000
-26000
-26500
50000
-27000
40000
-27500
30000
-28000
-28500
20000
-29000
10000
Rest från budget, tkr
Intäkter&kostnader
Beräknad budget enl regleringsbrev,
avgiftsbelagd verksamhet
Intäkter
Kostnader
Beräknad rest från
budget
-29500
0
-30000
2011
2012
2013
Diagram 49/tabell 21. Beräknad budget enl regleringsbrev av avgiftsbelagd verksamhet
Verksamhetens utfall, avgiftsbelagd
verksamhet
-30000
-35000
-40000
-45000
-50000
-55000
-60000
-65000
-70000
80000
60000
40000
20000
0
2011
2012
2013
Diagram 50/tabell 21: Verksamhetens utfall.
86
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
Rest utfall
Intäkter&kostnader
100000
Intäkter
Kostnader
Rest utfall
EKONOMISK UTVECKLING
Totala intäkter och kostnader
för sameskola, förskoleklass och fritidshem
1000
40 000
900
30 000
800
700
20 000
600
10 000
500
0
2011
-10 000
2012
2013
Antal barn
Intäkter & kostnader, kr
Verksamhetens utfall
50 000
400
Intäkter
Kostnader
Verksamhetens utfall
Totalt barn
300
-20 000
200
-30 000
100
Diagram 48/tabell 20: Intäkter och kostnader för sameskola under 2011-2013.
Elever med skolskjuts och antalet elever som får stöd till boende
utanför hemmet samt kostnader per elev för detta
Kostnad per skolskjuts, fördelat på skolor
1500
Karesuando
1000
Lannavaara¹
tkr
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
500
Tärnaby
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Diagram 51/tabell 22: Kostnad per skolskjuts, fördelat på skolor.
Skolskjutsar år 2013, fördelat på skolor
10%
3%
44%
19%
Karesuando
Kiruna
Gällivare
24%
Jokkmokk
Tärnaby
Diagram 52/tabell 22: Kostnad per skolskjuts, fördelat på skolor.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
87
EKONOMISK UTVECKLING
Analys/kommentar
Sameskolans elever är spridda i kommunerna och många har långt till sameskolan och därmed rätt till skolskjuts. Cirka 55 % (52 %) av sameskolans
elever har dagliga skolskjutsar och en del elever bor långt ifrån skolan vilket
medför att skolskjutsarna är en stor kostnad i budgeten.
Kiruna kommuns sameskolor står för de högsta kostnaderna för skolskjuts
båda skolorna kostnader har dock börjat avta men ett mer aktivt arbete med
regelefterlevnaden och ny kommunsamordnad upphandling bör ge ännu
större resultat från höstterminen 2014 samt ytterligare efter att ombyggnationen av Kiruna sameskola är färdig under 2015.
Redovisning av antal elever som omfattas av boende genom
inackordering i familjer och kostnaden per elev.
Kostnadsutveckling för stöd till boende utanför hemmet
100
7
Antal elever
80
5
70
4
60
3
40
50
30
2
20
1
Kostnader per elev, tkr
90
6
Antal elever
skola
Antal elever
integrering
Sameskolan
Integrering
10
0
0
2008 2009 2010 2011 2012 2013
Diagram 53/tabell 24: Kostnadsutveckling för stöd till boende utanför hemmet.
När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, ger
Sameskolstyrelsen en kostnadsersättning för att vårdnadshavarna ska kunna
inackordera eleven på skolorten.
En elev har under 2013 ersatts för boende utanför det egna hemmet med
8 tkr.
88
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
VÄSTENTLIGA UPPGIFTER
Väsentliga uppgifter
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
(tkr)
2013
2012
2011
2010
2009
Beviljad
5 000
3 000
3 000
2 000
2 000
Utnyttjad
2 088
867
1 334
1 028
1 354
Beviljad
8 000
8 000
8 000
8 000
11 000
Maximalt utnyttjad*
2 125
2 934
0
4 842
13 951
244
15
37
5
5
1
4
7
4
11
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
30 330
27 500
24 000
24 000
25 000
Avgiftsintäkter
31 643
28 913
27 969
26 155
24 476
0
0
0
0
0
1 509
1 348
1 333
797
799
0
1 332
1 332
0
385
Anslagssparande
0
35
0
633
0
varav intecknat
0
0
0
0
0
830
0
0
203
0
0
0
0
0
0
Antalet årsarbetskrafter (st)
76
71
69
63
62
Medelantalet anställda (st)
84
76
82
73
78
805
1 231
838
849
1 008
30 000
-30 000
0
0
0
-30 000
0
0
0
0
Låneram Riksgäldskontoret
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Övriga avgiftsintäkter
Anslagskredit
Beviljad
Utnyttjad
Anslag
Ramanslag Uo 01 07:1
Ramanslag Uo 16 1:4
Anslagssparande
varav intecknat
Bemyndiganden Ej tillämpligt
Personal
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring**
Årets
Balanserad
*År 2009 övertrasserades räntekontot under tiden 2009-09-14--2009-11-17. Detta beror på en betalning till Specialfastigheter om 8 miljoner samtidigt som vi inte fått in intäkter från kommuner för skola, förskola och fritidshem.
**2012 har en ackumulerad hyresskuld (30 000 tkr) till Specialfastigheter bokats upp som en kostnad som inte belastar anslaget utan går mot kapitalförändringen. 2013 har Sameskolstyrelsen erhållit medel på 30 000 tkr för att kunna
täcka tidigare ackumulerade hyresskuld och då bokas upp mot balanserad kapitalförändring.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
89
Finansiella
dokument
90
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
FINANSIELLA DOKUMENT
Finansiella dokument
Resultaträkning
RESULTATRÄKNING
(tkr)
Not
2013
2012
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
1
58 963
27 818
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
31 643
28 913
1 248
1 385
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
3
Summa
249
77
92 102
58 193
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
4
-39 965
-37 297
Kostnader för lokaler
5
-9 986
-39 324
-11 253
-10 754
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
6
-24
-39
-874
-779
Summa
-62 102
-88 193
Verksamhetsutfall
30 000
-30 000
30 000
-30 000
Avskrivningar och nedskrivningar
Årets kapitalförändring
7
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
91
FINANSIELLA DOKUMENT
Balansräkning
BALANSRÄKNING
(tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
8
9
654
1 434
2 088
867
1 154
2 021
10
124
1 012
252
1 388
2 011
586
201
2 798
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
11
12
13
2 594
13
1 134
3 741
1 027
138
91
1 255
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
14
245
245
2 771
2 771
3 959
3 959
11 421
1 290
1 290
10 136
15
-30 000
30 000
0
0
-30 000
-30 000
16
344
344
652
652
17
2 088
869
2 950
586
6 493
867
768
2 449
30 568
34 652
3 606
978
4 585
11 421
3 981
851
4 832
10 136
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Summa
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Summa
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
Avsättningar
Övriga avsättningar
Summa
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
92
18
19
20
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
FINANSIELLA DOKUMENT
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Anslag
(tkr)
Not
Ing. överföringsbelopp
Årets tilldelning
enl. regl.
brev
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
Uo 01 07:1 Ramanslag
Åtgärder för nationella
minoriteter
ap.7 Integrerad samisk
undervisning
21
35
1 000
-35
1 000
-1 000
0
Uo 16 1:4 Ramanslag
Sameskolstyrelsen
ap.1 Sameskolstyrelsen
22
-1 332
60 181
0
58 849
-58 019
830
Summa
-1 297
61 181
-35
59 849
-59 019
830
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
93
FINANSIELLA DOKUMENT
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta
kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Sameskolstyrelsens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606)
om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och
allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och
allmänna råd till denna.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring)
tillämpar myndigheten brytdagen den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid
uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2012, 537 tkr, har år 2013
minskat med 56 tkr.
Upplysningar av väsentlig betydelse
Sameskolstyrelsen har en ackumulerad hyresskuld till Specialfastigheter på 30 miljoner
kronor.Hyrorna har varit fastställda till en alltför låg nivå och det har medfört att fastighetsbolagets kostnader för drifts- och finansieringskostnader och avkastningskrav inte
täckts av hyresintäkterna. Detta har medfört att en skuld har ackumulerats. I anslaget
för 2013 har Sameskolstyrelsen erhållit medel för att täcka den ackumulerade hyresskulden. Av medlen på anslagsposten har 30 miljoner kronor används för att betala
hyresskulden till fastighetsägaren Specialfastigheter.
VÄRDERINGSPRINCIPER
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser
och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst
10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen
för förbättringsutgifter på annans fastighet är 20 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på
hyreskontraktet, dock lägst tre år.
Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod från den månad tillgången tas i bruk.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Datorer och kringutrustning
5 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner och tekniska anläggningar
Övriga kontorsmaskiner
Inredningsinventarier
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli
betalda.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.
94
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
FINANSIELLA DOKUMENT
Ersättningar och andra förmåner
Nämndsledamöter Sameskolstyrelsen
Ersättning
Per Labba, ordförande
15027
Marianne Lörstrand, vice ordförande
18426
Barbro Poggats, ledamot, avgått 2013
1800
Jan-Åke Olofsson, ledamot
5440
Gunnel Heligfjell, ledamot
12125
Lars Anders Baer, ledamot, ny 2013
2250
Ledande befattningshavare
Lön
Björn Hedlund, skolchef
744 084
Inga förmåner
Anställdas sjukfrånvaro
Uppgifter om sjukfrånvaro, se sid 82 i resultatredovisningen.
I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda
ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en
sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till
respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.
Sjukfrånvaro
2013
Totalt
2012
4
5
27
41
Kvinnor
4
5
Män
3
3
Andel 60 dagar eller mer
Anställda
– 29 år
4
2
Anställda 30 år – 49 år
3
6
Anställda 50 år –
4
5
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
95
FINANSIELLA DOKUMENT
Noter
(tkr)
RESULTATRÄKNING
2013
2012
Not
1
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
58 963
27 818
Summa
58 963
27 818
Intäkter från kommun för förskola
12 781
11 783
Intäkter från kommun för fritidshem enl SKOLFS 2011:62*
2 856
2 701
Intäkter från kommun och förskoleklass enl SKOLFS 2011:62**
1 879
1 540
13 240
12 055
6
26
Summa ”Intäkter av anslag” (58 963 tkr) skiljer sig från summa ”Utgifter” (59 019 tkr)
på anslagen Uo 01 07.001 och Uo 16 01:4. Skillnaden (56 tkr) beror på minskning av
semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-56 tkr). Denna post har belastat
anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Not
2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Ersättning från kommun, enl förord SKOLFS 1995:50/2011:62***
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
Föräldraintäkter barnomsorg, intäkter av avg enl 4 §
881
808
31 643
28 913
1 101
1 022
702
584
Jokkmok, 37 (34)
750
880
Storuman, 8 (5)
246
156
Summa
*Elever i fritidshem i medeltal 2013 (94) 2012 (90)
Kiruna, 23 (30)
Gällivare, 23 (18)
Sorsele 1, endast höstterminen (0)
Linköping, 0 (1)
Enontekiö kommun Finland, 1 (1)
Norge, 1 (1)
Summa
16
-
-
19
41
40
-
-
2 856
2 701
913
998
Ers 2013, 30 tkr/elev, 2012 (30 tkr/elev)
**Elever i förskoleklass i medeltal 2013 (28) 2012 (27)
Kiruna, 13 (15)
Gällivare, 5 (4)
369
105
Jokkmokk, 6 (5)
490
363
Storuman, 3 (2)
107
74
-
-
1 879
1 540
Norge, 1, endast vårterminen (1)
Summa
Ers 2013, 67 tkr/elev, 2012 (57 tkr/elev)
***Elever i sameskolan i medeltal 2013 (167) 2012 (161)
96
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
FINANSIELLA DOKUMENT
Kiruna, 65 (60)
4 969
4 207
Gällivare, 37 (40)
2 734
2 975
Jokkmokk, 55 (53)
4 874
4 241
602
567
55
-
6
-
Storuman, 8 (7)
Sorsele, 1 endast höstterminen (0)
Luleå, 1, del av höstterminen (0)
Linköping 0 (1)
Summa
-
65
13 240
12 055
Ers, 2013, 79 tkr/elev, 2012 (75 tkr/elev)
Enligt förordning om ersättning för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller
fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan SKOLFS 2011:62.
Not
3
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga ränteintäkter
Summa
Not
4
244
15
5
62
249
77
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt
lag och avtal)
29 041
26 328
Övriga kostnader för personal
10 924
10 969
Summa
39 965
37 297
Lokalkostnader
9 986
39 324
Summa
9 986
39 324
1
4
Skillnaden mellan åren beror på fler årsarbetskrafter och årlig löneökning enlig avtal.
Not
5
Kostnader för lokaler
Skillnaden mellan åren beror på den ackumulerade hyresskulden
till Specialfastigheter 30 000 tkr.
Not
6
Finansiella kostnader
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
Not
7
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
11
18
Övriga finansiella kostnader
12
17
Summa
24
39
beloppet har avräknats 2013
30 000
-30 000
Summa
30 000
-30 000
Årets kapitalförändring
Hyresskuld till Specialfastigheter för för låga hyresnivåer,
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
97
FINANSIELLA DOKUMENT
BALANSRÄKNING
Not
8
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
0
Summa anskaffningsvärde
2 241
2 078
Ingående ackumulerade avskrivningar
-1 211
-946
Utgående bokfört värde
-376
-264
-1 587
-1 211
654
867
8 919
8 698
883
221
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
-1 893
0
Summa anskaffningsvärde
7 909
8 919
Ingående ackumulerade avskrivningar
-7 765
-7 250
-592
-515
Årets avskrivningar
Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
1 882
0
-6 475
-7 765
1 434
1 154
Kundfordringar
124
2 011
Summa
124
2 011
2 399
799
194
228
2 594
1 027
13
14
Utomstatliga
0
124
Summa
13
138
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
10
1 991
86
Summa ackumulerade avskrivningar
Not
2 078
59
Årets avskrivningar
9
201212-31
104
Överföringar
Not
2013-12-31
Fordringar
Skillnaden mellan åren beror på att fordringar från kommuner för barn i förskola och
elever i sameskolan, fritids och förskoleklass och fritids förfaller till betalning före
årsskiftet. 2012 års fakturor hade förfallodag i januari 2013.
Not
11
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
Skillnaden mellan åren beror på att Specialfastigheter har övergått till att fakturera
hyran för sameskolorna tre månader i förskott mot en månad i förskott tidigare år .
Not
12
Upplupna bidragsintäkter
Inomstatliga
98
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
FINANSIELLA DOKUMENT
Not
13
Övriga upplupna intäkter
Upplupna avgiftsintäkter utomstatliga
1 074
0
Övriga upplupna intäkter utomstatliga
60
91
1 134
91
902
1 367
Summa
Skillnaden mellan åren beror på att utbetalning för del av förskoleverksamheten under höstterminen 2013 i Kiruna och Karesuando utbetalats i januari 2014 av Kiruna kommun.
Not
14
Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
1 000
965
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde
-1 308
-1 430
594
902
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
1 332
1 332
Redovisat mot anslag
Ingående balans
58 019
26 964
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
-60 182
-26 964
-831
1 332
Ingående balans
537
649
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
-56
-112
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
481
537
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
-1 308
-1 430
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
1 308
1 430
0
0
244
2 771
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Summa Avräkning med statsverket
Not
15
Balanserad kapitalförändring
0
0
Kapitalförändring enligt föregående års resultaträkning
Ingående balans
-30 000
0
Summa
-30 000
0
Förändringen mellan åren avser hyresskuld till Specialfastigheter
Not
16
Övriga avsättningar
Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
99
FINANSIELLA DOKUMENT
Not
17
Ingående balans
652
0
Årets förändring
-308
652
Utgående balans
344
652
867
1 334
Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
2 196
307
-975
-774
Utgående balans
2 088
867
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
5 000
3 000
585
514
Årets amorteringar
Not
18
Övriga skulder
Personalens källskatt
Övrigt
1
54
Hyresskuld Specialfastigheter
0
30 000
586
30 568
1 466
1 470
320
0
Summa
Not
19
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter
Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter
Not
20
Övriga upplupna kostnader
1 820
2 511
Summa
3 606
3 981
978
851
Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet
varav som förväntas tas i anspråk:
inom tre månader
0
0
mer än tre månader till ett år
0
0
mer än ett år till tre år
0
0
mer än tre år
Summa
100
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
0
0
978
851
FINANSIELLA DOKUMENT
ANSLAGSREDOVISNING
Not
21
Uo 01 07:1 ap.7
Integrerad samisk undervisning
Enligt regeringsbeslutet 2012-12-20 A2012/4147/DISK, A2012/4076/ADM, A2011/4322/
DISK har Sameskolstyrelsen tilldelats 1 000 tkr för Integrerad samisk undervisning ur
anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
Anslaget är icke räntebärande
Not
22
Uo 16 1:4 ap.1
Sameskolstyrelsen
Enligt regleringsbrevet disponerar Sameskolstyrelsen en anslagskredit på 1 509 tkr.
Anslaget är räntebärande.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
101
FINANSIELLA DOKUMENT
102
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Bilagor
1. Sameskolstyrelsens styrmått och utmanande mål
och krav
Läroplan för sameskola, förskoleklassen och fritidshemmet innehåller de
viktigas te målen och kraven för verksamheten.
Måluppfyllnad av de nationella målen i samisk förskola respektive
sameskola.
Det samiska samhällets mål genom nämndens policystyrning:
Samiskans tillämpning i barnens vardag (skoldag)
Mål: Antalet lektioner på samiska ska öka för varje år.
Mätetal: % av totala antalet undervisningstimmar.
Mål: Lärarnas språkkunskaper ska öka för varje år.
Mätetal: Europeiska språkskalan.
Mätetal: i enkät om samiskans ställning på skolenheterna.
Slutligen finns organisationsspecifika mål och mätetal för organisationsutveckling, ekonomistyrning samt projekt- och processkontroll:
Systematiskt kvalitetsarbete
Mål: Sameskolan ska ha gemensamma arbetssätt och metoder inom
myndigheten. Dessa ska ständigt förbättras genom en systematisk
struktur.
Mätetal: InsiQts resultat mellan 0-1000
Mål: Det ska gå att flytta mellan sameskolor utan att riskera kunskapsluckor och bristande måluppfyllnad genom att en gemensam
utbildningsplan upprättas.
Mätetal: Antalet utvecklade (temaplaneringar) lektionsunderlag i den
gemensamma utbildningsdatabasen i procent av totala antalet
lektioner i utbildningsplanen.
Mål: Inom 10 år få utmärkelsen “Bättre skola” av SIQ och skolverket.
Mätetal: Ranking i utvärderingen.
2. Återrapporteringskrav
Samisk förskola
• antal barn som omfattas av verksamhet med förskola fördelat per
skola samt en jämförelse med de två föregående åren,
• intäkter och kostnader per plats i förskola och en jämförelse med de
senaste två åren med analys och kommentar, och
• andelen behöriga och legitimerade förskollärare.
• myndigheten ska analysera behovet av att utveckla kvaliteten i samisk
förskola samt redovisa vilka insatser som genomförts under året.
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
103
BILAGOR
Sameskola samt förskoleklass och fritidshem vid sameskola
• antalet elever i sameskola fördelat på förskoleklass, grundskola och
fritidshem per skola,
• den totala kostnadsutvecklingen för verksamheten, kostnaden för
undervisning per barn och elev och en jämförelse med de senaste två
åren,
• andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov i nationella
prov i årskurs 3 samt andelen elever som fått minst provbetyget E i
nationella prov i årskurs 6,
• andelen elever i sameskolan som fått minst betyget E i årskurs 6 i
samiska, uppdelat på elever med samiska som förstaspråk och andraspråk,
• andelen elever i årskurs 6 som inte fått betyget E i alla ämnen enligt
läroplanen för sameskolan inklusive en analys av orsaker samt en
bedömning av åtgärder som behövs för att öka andelen elever som
uppnår betyget E,
• antalet elever i integrerad samisk undervisning fördelat på årskurser,
skolenheter och kommuner,
• andelen elever i den integrerade undervisningen som inte fått betyget
E i samiska inklusive en analys av orsaker till det samt en bedömning
av åtgärder som behövs för att öka andelen elever som uppnår betyget
E i årskurs 9,
• antalet elever som får resor som krävs för utbildningen och antalet
elever som får stöd till boende utanför hemmet samt kostnader för
detta per elev, och
• andelen behöriga och legitimerade lärare vid sameskolorna.
• all individbaserad statistik ska presenteras uppdelad på kön om det
inte finns särskilda skäl mot detta.
• myndigheten ska analysera behovet av utvecklingsinsatser för undervisning i samiska för syd-, nord- och lulesamiska. Vidare ska myndigheten redovisa genomförda insatser för att utveckla utbildningen vid
sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen.
Läromedel
• Myndigheten ska redovisa sina insatser avseende läromedel under året
fördelade på de tre språkvarieteterna.
Utgiftprognoser
Myndigheten ska redovisa prognoser för 2013–2017 vid nedanstående
prognostillfällen.
•den 16 januari,
•den 20 februari,
•den 2 maj,
•den 29 juli, och
•den 25 oktober.
Organisationsstyrning
Myndigheten ska redovisa hur den samverkar med Statens skolverk, Statens
skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt andra myndigheter, organisationer och huvudmän.
104
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras
att vidtas i syfte att förbättra den interna styrningen och kontrollen.
Uppdrag
Sameskolstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder som vidtas eller planeras att
vidtas i syfte att utöka den integrerade samiska undervisningen. Myndigheten ska även redovisa detta arbete i en rapport till Sametinget senast den 1
februari 2014.
Sameskolstyrelsen ska redovisa hur arbetet med utbyggnaden av sameskolan i Kiruna fortlöper. En delrapport ska lämnas till Utbildningsdepartementet senast den 15 mars 2013.
Sameskolstyrelsen ska i årsredovisningen redovisa vidtagna åtgärder för
att säkerställa tillgången till behöriga och legitimerade lärare och förskollärare i verksamheten.
Sameskolstyrelsen ska senast den 31 mars 2013 redovisa vilka åtgärder
som vidtagits eller planeras att vidtas med anledning av de brister som
Skolinspektionen påtalat i samband med tillsyn av sameskolorna.
Sameskolstyrelsen ska fortsätta med sina insatser för att öka kunskapen om och intresset för samisk mat och ska särskilt beakta de skolor där
integrerad samisk undervisning bedrivs. I uppdraget ingår insatser i syfte
att skapa möjligheter för att förbättra elevernas kunskaper och utveckla
undervisningen på lång sikt om samisk mat och matkultur och att integrera
detta i skolmåltiderna. En redovisning av arbetet ska lämnas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet respektive Utbildningsdepartementet)
senast den 31 oktober 2013.
3. Prestationer
Sameskolstyrelsens fyra väsentligaste verksamhetsområden är
- Samisk förskola
- Förskoleklass, sameskola och fritidshem
- Integrerad samisk undervisning
- Samisk läromedelsproduktion
Volymer och kostnader för dessa framgår av:
Tabell 2
Intäkter och kostnader i samisk förskola
Tabell 14 Kostnader, elevantal och kostnad/elev vid integrerad samisk
undervisning åren 2010-2012
Tabell 15 Redovisning av kostnadsutvecklingen för läromedel i tkr för
åren 2010–2012
Tabell 19 Verksamheternas intäkter och kostnader, totalt
Tabell 20 Intäkter och kostnader för sameskola, förskoleklass och fritidshem
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
105
BILAGOR
4. Tabeller
Tabell 1/diagram 1: Antal barn vid de samiska förskolorna.
2013
2012
2011
pojkar
flickor
totalt
andelen
av totalt
antal barn
pojkar
flickor
totalt
andelen
av total
antal barn
pojkar
flickor
totalt
andelen
av totalt
antal barn
Karesuando
12
7
19
17%
13
7
20
19%
11
8
19
17%
Kiruna
20
16
36
31%
19
13
32
30%
21
14
35
31%
Gällivare
8
8
16
14%
8
8
16
15%
9
7
16
14%
Jokkmokk
16
20
36
31%
13
16
29
27%
13
16
29
26%
Tärnaby
3
5
8
7%
4
6
10
9%
3
10
13
12%
Totalt antal barn
59
56
115
58
49
107
57
55
112
Tabell 2/Diagram 2:
Intäkter och kostnader för samisk förskola under åren 2011–2013
Utfall
2012
Utfall
2011
Förändr. %
2012-2013
13 335
12 262
15 013
8,8%
Bidrag
155
150
30
3,3%
Räntor
66
38
32
73,7%
13 556
12 450
15 075
8,9%
13 416
15 626
6,0%
Belopp i tkr
Utfall 2013
INTÄKTER
Avgifter
Summa
KOSTNADER
1.)
Personal
14 218
Lokaler *
3 380
3 174
1 204
6,5%
Övrigt drift
1 383
1 467
1 545
-5,7%
6
11
26
-45,5%
45
39
94
15,4%
Summa 1.)
19 032
18 107
18 495
5,1%
Verksamhetens utfall**
-5 476
-5 657
-3 420
-3,2%
Räntor
Avskrivningar
1.) Fördelad OH-kostnad är 3 545 tkr för budgetår 2013.
Fördelad OH-kostnad är 3 337 tkr för budgetår 2012
Fördelad OH-kostnad är 4 850 tkr för budgetår 2011
* Lokalkostnaderna har fördelats enligt en ny princip från och med 2012 där verksamhetens
lokal yta utgör underlag för fördelningsmodellen . Tidigare år har en schablon använts som
fördelningsprincip. Jämförelsetal har inte omräknats.
** Från och med 2012 ingår fritidshem i redovisningen för verksamheten ”Sameskola samt förskoleklass och fritidshem”.
106
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Tabell 3: Antal barn i Karesuando sameskolan, fördelat på årskurser, 2013
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Pojkar
2
3
3
3
3
1
4
4
18
21
Flickor
2
3
2
2
2
1
2
2
11
14
Totalt
4
6
5
5
5
2
6
6
29
35
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Elevantal
Elevantal
Tabell 4: Antal barn i Kiruna sameskolan, fördelat på årskurser, 2013
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Pojkar
12
5
5
5
6
4
2
1
23
28
Flickor
12
3
5
5
3
2
0
1
16
19
Totalt
24
8
10
10
9
6
2
2
39
47
Tabell 5: Antal barn i Gällivare sameskolan, fördelat på årskurser, 2013
Pojkar
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Elevantal
13
3
2
4
4
3
3
4
20
23
Flickor
7
2
2
2
3
3
3
1
14
16
Totalt
20
5
4
6
7
6
6
5
34
39
Tabell 6: Antal barn i Jokkmokk sameskolan, fördelat på årskurser, 2013
Pojkar
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Elevantal
18
3
4
7
7
2
3
3
26
29
Flickor
20
3
2
4
7
8
7
4
32
35
Totalt
38
6
6
11
14
10
10
7
58
64
Tabell 7: Antal barn i Tärnaby sameskolan, fördelat på årskurser, 2013
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Elevantal
Pojkar
4
2
1
1
0
0
0
0
2
4
Flickor
4
1
1
0
1
1
0
2
5
6
Totalt
8
3
2
1
1
1
0
2
7
10
Tabell 8: Total antal elever, fördelat på årskurser, 2013
Fritidshem
F-klass
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Elever
totalt
åk 1-6
Elevantal
F - ÅK6
Elevantal
Fritids -FÅk 6
49
16
15
20
20
10
12
12
89
105
154
Pojkar
Flickor
45
12
12
13
16
15
12
10
78
90
135
Totalt
94
28
27
33
36
25
24
22
167
195
289
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
107
BILAGOR
Tabell 9/diagram 27–29: Resultat på nationella prov Åk 3
Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3
Läsåret
2012/13
Vald organisation: Riket
Vald huvudman: Sameskolan (stat)
Andel (%) av samtliga elever
Svenska
Matematik
Andel (%) av samtliga pojkar
Uppnått
Ej
uppnått
Ej deltagit
Uppnått
Ej
uppnått
Ej deltagit
Uppnått
Ej
uppnått
Ej deltagit
Muntlig kommunikation
74,2
25,8
0
73,7
26,3
0
75
25
0
Skriftliga räknemetoder,
statistik
67,7
32,3
0
78,9
21,1
0
50
50
0
Bråk, uppdelning av tal
90,3
9,7
0
89,5
10,5
0
91,7
8,3
0
Geometriska begrepp
61,3
35,5
3,2
68,4
31,6
0
50
41,7
8,3
Taluppfattning, huvudräkning
67,7
29
3,2
68,4
31,6
0
66,7
25
8,3
Problemlösning
51,6
48,4
0
57,9
42,1
0
41,7
58,3
0
Mätning
80,6
19,4
0
73,7
26,3
0
91,7
8,3
0
Muntlig uppgift
96,8
3,2
0
94,7
5,3
0
100
0
0
Läsning skönlitterär text
93,5
3,2
3,2
94,7
5,3
0
91,7
0
8,3
Läsning faktatext
93,5
6,5
0
94,7
5,3
0
91,7
8,3
0
Elevens högläsning
96,8
3,2
0
94,7
5,3
0
100
0
0
Läsning textsamtal
96,8
3,2
0
94,7
5,3
0
100
0
0
Skrivuppgift berättande
text
108
Andel (%) av samtliga flickor
71
29
0
73,7
26,3
0
66,7
33,3
0
Skrivuppgift stavning
interpunktion
80,6
19,4
0
89,5
10,5
0
66,7
33,3
0
Skrivuppgift faktatext
87,1
12,9
0
89,5
10,5
0
83,3
16,7
0
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Tabell 10/diagram 30–31.
Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 6
Läsåret
2012/13
Vald organisation: Riket
Vald huvudman: Sameskolan (stat)
Antal elever som deltagit
i ämnesprovet
Andel (%) elever med
provbetyg A-E
Genomsnittlig provbetygspoäng
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
6
12
18
6
12
100
..
100
14,2
14,6
13,8
18
6
12
18
6
12
100
..
100
14,2
14,4
14
Läsförståelse
18
6
12
18
6
12
100
..
100
14,6
15,4
13,8
Skriftlig förmåga
18
6
12
18
6
12
~100
..
~100
13,1
13,7
12,5
Provbetyg
18
6
12
18
6
12
100
..
100
14,4
13,2
15,6
Provbetyg
18
6
12
17
6
11
100
..
100
14,9
13,9
15,9
Muntlig förmåga
18
6
12
17
6
11
~100
..
~100
12,5
10,9
14,1
Receptiv förmåga
18
6
12
18
6
12
~100
..
~100
14,7
14,2
15,2
Skriftlig förmåga
18
6
12
17
6
11
~100
..
~100
14,6
14
15,2
Antal elever
Ämne
Delprov
Totalt
Flickor
Provbetyg
18
Muntlig förmåga
Svenska
Matematik
Engelska
Biologi
11
..
11
..
100
..
..
14,5
..
Fysik
..
..
..
..
..
..
..
..
..
Kemi
..
..
..
..
..
..
..
..
..
Geografi
..
.
..
.
..
..
.
..
.
Religionskunskap
12
10
12
2
10
100
..
100
11,9
12,3
11,5
Samhällskunskap
..
..
..
..
..
..
..
..
..
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
109
110
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
0
0
0
3
2
0
0
0
0
0
6
Föllingebygdens skola
Funäsdalens skola
Strandskolan Idre
Vilhemina skolor***
Bergs kommun*
Åre kommun**
Karesuando grundskola
Högalidskola i Kiruna
Sjöparksskolan i Gällivare
Östra skolan i Jokkmokk
Totalt, fördelat på kön
7
0
0
0
0
2
1
3
0
1
0
0
6
0
0
0
0
2
0
1
0
2
0
1
p
17
Åk 1
11
0
0
0
0
2
1
5
0
1
1
1
f
5
0
0
0
0
2
0
2
0
0
0
1
p
14
Åk 2
* Klövsjö, Ljungdalen, Myrviken, Svenstavik och Åsarna skolor
** Racklöfska, Stamgärde och Mörsil
***Dikanäs, Volgsjö och Saxnäs
13
1
Änge skolan i Offerdal
Totalt, per skolan
p
f
F-klass
Årskurs
(antal elever)
9
0
0
0
0
0
0
4
2
0
2
1
f
8
0
0
0
0
1
1
3
0
3
0
0
p
17
Åk 3
9
0
0
0
0
1
0
1
1
1
0
5
f
6
0
0
0
0
0
1
4
0
1
0
0
p
10
Åk 4
4
0
0
0
0
1
1
1
0
1
0
0
f
Tabell 11/diagram 29: Integrerad undervisning, redovisning per skolenheter
5
0
0
0
0
0
1
2
0
1
0
1
p
10
Åk 5
5
0
0
0
0
0
1
4
0
0
0
0
f
4
0
0
0
0
0
1
2
0
1
0
0
p
11
Åk 6
7
1
0
0
0
0
0
4
0
2
0
0
f
12
1
0
1
4
0
0
4
0
1
0
1
p
24
3
3
0
4
0
0
1
0
1
0
0
f
12
Åk 7
11
6
1
0
2
0
0
2
0
0
0
0
p
22
6
0
0
3
0
0
2
0
0
0
0
f
11
Åk 8
10
4
1
1
2
0
0
1
0
0
0
1
p
23
3
0
2
3
0
0
2
0
2
0
1
f
13
Åk 9
67
11
2
2
8
5
4
21
0
9
0
5
p
148
81
13
3
2
10
4
3
24
3
8
3
8
f
Elever Åk
1-9
161
24
5
4
18
11
10
51
3
18
3
14
Elevantal
F-9
BILAGOR
Tabell 11 Integrerad samisk undervisning
BILAGOR
Tabell 12/diagram 31: Antalet skolor och kommuner
med samisk integrerad undervisning, och ersättning per skolan
Läsår 2012/2013
Läsår 2013/2014
Kommun
Kiruna
Gällivare
Bergs
Skola
Karesuando
Högalidsskolan
Sjöparksskolan
Kommun
Kiruna
Gällivare
Skola
Karesuando
Högalidsskolan
Sjöparksskolan
Åsarna
Åsarna
Ljungdalen
Ljungdalen
Myrviken
Bergs
Svenstavik
Myrviken
Klövsjö
Svenstavik
Jokkmokk
Östra skolan
Jokkmokk
Hembergaskolan
Vilhemina
Volgsjöskola
Dikanäs skola
Östra skolan
Volgsjöskola
Vilhemina
Dikanäs skola
Saxnäs skola
Saxnäs skola
Lycksele
Lycksele kommun
Änge skolområde
Krokom
Valsjöbyns skola
Krokoms skolområde
Änge skolområde
Krokom
Valsjöbyns skola
Ås skola
Stamgärde
Åre
Härjedalen
Mörsil skola
Stamgärde
Åre
Mörsilskola
Racklöfska skolan
Racklöfska skolan
Centralskolan
Funäsdalen skola
Lofsdalen*
Norra skolan
Härjedalen
Sånfjällskolan
Älvdalen
Strandskolan
Älvdalen
Strandskolan
10 kommuner
25 skolor
8 kommuner
19 skolor
* Har sökt, men alla har inte fått beviljat
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
111
BILAGOR
Tabell 13/diagram 32: Antal tilldelade kontra ansökta undervisningstimmar i samisk integrering.
Tilldelade
undervisningstimmar
Ansökta
undervisningstimmar
464
700
Högalidsskolan
192
560
Sjöparksskolan
420
240
Åsarna
160
254
Östra skolan
620
870
Hembergaskolan
124
162
Dikanäs skola
128
180
Saxnäs skola
192
264
Lycksele kommun
384
525
Änge skolområde
720
1015
Valsjöbyns skola
240
400
Krokoms skolområde
144
190
Ås skola
120
160
Stamgärde
288
400
Centralskolan
720
1350
0
105
Norra skolan
300
484
Sånfjällskolan
360
500
Strandskolan
276
370
5 852
8 729
Karesuando
Lofsdalen*
Summa
* Har sökt, men alla har inte fått beviljat
Tabell 14/diagram 33: Kostnader, elevantal och kostnad/elev vid
integrerad samisk undervisning 2011–2013.
Belopp i tkr
Förändr. %
2012-2013
Utfall 2012
Utfall 2011
2721
2635
2661
3,3%
1
8
14
-87,5%
760
774
963
-1,8%
Räntor
-
0
1
Avskrivningar
2
1
2
100,0%
3 484
3 418
3641
1,9%
Kostnader
Personal
Lokaler
Övrigt drift*
Summa 1.)
Utfall 2013
1.) Fördelad OH- kostnad 2013 67 tkr
Fördelad OH- kostnad 2012 41 tkr
Fördelad OH- kostnad 2011 151 tkr.
* I driftskostnader ingår även skolskjuts för elever som deltar i den integrerade samiska undervisningen i Karesuando med 596 (529) tkr samt ersättning för inackordering och hemresor vid
veckoslut för 2013 0 tkr (101 tkr, totalt 630 tkr). Den gemensamma skolskjutsen i Karesuando har
under 2012 och 2013 fördelats mellan integrerad samisk undervisning och sameskolan enligt en ny
fördelningsmodell.
112
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Tabell 15 Redovisning av kostnadsutvecklingen för läromedel, tkr
2013
2012
2011
INTÄKTER
Avgifter och dylik
2
2
7
Bidrag
391
500
Summa
2
393
507
KOSTNADER
Tabell 16/diagram 34: Kostnadredovisning projekt ”Samisk mat”
2012-11-01 – 2013-10-31
Personal
62
216
305
Belopp
Lokaler
-
-
2
Livsmedel
255 710
Drift
94
229
333
Lönekostnader
172 617
Avskrivningar
1
1
Övriga driftskostnader
76 044
Summa
156
446
641
Totalt
50 4371
1.) Fördelad OH-kostnad är 46 tkr för budgetår 2013.
Fördelad OH-kostnad är 7 tkr för budgetår 2012.
Fördelad OH-kostnad är 19 tkr för budgetår 2011.
Tabell 17 Behörighet och innehav legitimation hos lärarpersonal
Karesuando
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
Tärnaby
Totalt
Lärare
8
5
6
8
5
32
Förskollärare
3
7
4
5
3
22
Fritidspedagoger
0
1
0
3
0
4
Totalt
11
13
10
16
8
58
Behöriga
8
9
7
11
5
40
Obehöriga
2
4
2
4
2
14
Varav legitimerade
3
1
0
4
0
8
Totalt
10
13
9
15
7
54
Tabell 18/diagram 46–47: Sjukfrånvaro, redovisat i procent
2008
2009
2010
2011
2012
2013
8
5
5
8
5
4
58
32
47
63
41
27
Kvinnor
9
5
5
8
5
4
Män
2
2
3
3
3
3
14
7
2
12
2
4
6
4
4
7
6
3
10
5
5
8
5
4
Totalt
Andel 60 dagar eller mer
Anställda –29
Anställda 30 år – 49 år
Anställda 50 år –
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
113
BILAGOR
Tabell 19 Verksamhetens intäkter och kostnader, tkr för 2013
Samisk förskola
Sameskolan samt
F-klass och fritidshem
Läromedel
Totalt
INTÄKTER
Anslag*
Avgifter och andra
ersättningar
58 963
58 963
13 335
18 306
2
31 643
Intäkter av bidrag
155
1 093
-
1 248
Räntor
66
182
1
249
13 556
78 544
3
92 102
Personal
1 4218
25 685
62
39 965
Lokaler
3 380
6 606
-
9 986
Övrig drift
1 383
9 776
94
11 253
6
18
45
829
874
Summa
19 032
42 914
156
62 102
Verksamhetsutfall
-5 476
35 630
-153
30 000
Summa
KOSTNADER
Räntor
Avskrivningar
24
* Anslag med 30 000 tkr ingår för ackumulerade hyreskostnader till och med 2011-12-31. Denna kostnad
redovisades budgetåret 2012.
114
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Tabell 20/diagram 48:
Intäkter och kostnader för sameskolan samt förskoleklass och fritidshem under åren 2011–2013
Belopp i tkr
Utfall 2013
INTÄKTER
Utfall 2012
Utfall 2011
Förändr. %
2012-2013
Avgifter
18 306
16 649
12 949
10,0%
Bidrag *
1 093
844
940
29,5%
Räntor
182
39
33
366,7%
Summa
19 581
17 532
13 922
11,7%
25 685
23 665
23 015
8,5%
Lokaler **
6 606
6 150
7 436
7,4%
Övrigt drift
9 776
9 058
8 311
7,9%
18
28
31
-35,7%
Avskrivningar
829
740
586
12,0%
Summa 1.)***
42 914
39 641
39 379
8,3%
Underskott
23 333
22 109
25 457
5,5%
195
188
184
3,7%
Varav elever i förskoleklass
28
27
35
3,7%
Fritidshem****
94
90
-
4,4%
220 072
210 856
214 016
4,4%
KOSTNADER
Personal
Räntor
Antal elever
Bruttokostnad i kr per elev*****
1). Fördelad OH-kostnad är 6599 tkr för budgetår 2013
Fördelad OH-kostnad är 5 358 tkr för budgetår 2012
Fördelad OH-kostnad är 5 298 tkr för budgetår 2011
2013 var det genomsnittliga elevantalet 195 (188) och fördelas på 106 (103) pojkar och 89 (85) flickor
* Här ingår ersättning för personal finansierad av Arbetsförmedlingen med 161 tkr (162 tkr)
** Lokalkostnaderna har fördelats enligt en ny princip från och med 2012 där verksamhetens lokal yta utgör underlag för fördelningsmodellen. Tidigare
år har en schablon använts som fördelnings princip.
Jämförelsetal har inte omräknats.
Lokalkostnadernas ökning påverkas med ca 325 tkr av hyra för ersättningsskola för om –och tillbyggnad av sameskolan i Kiruna
*** I summa kostnader ingår 3 484 tkr (3 418 tkr) för integrerad samisk undervisning. Från 2012 ingår även fritidshem i verksamheten och påverkar
bruttokostnaden
****Antalet barn vid fritidshem redovisas i medeltal per år och har tidigare redovisats i tabell 2
***** Bruttokostnaden per elev i förskoleklass – åk 6 är 202 205 kr (2012: 192 676 kr, 2011: 191 179 kr)
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
115
BILAGOR
Tabell 21/diagram 49–50: Sammanställning av intäkter och kostnader
som disponeras av myndigheten
Avgiftsbelagd verksamhet samisk förskola, fritidshem och skolverksamhet
2011
2012
2013
Beräknad budget enligt regleringsbrev
Intäkter
24 000
27 500
30 330
Kostnader
51 000
54 699
60 030
-27 000
-27 199
-29 700
2011
2012
2013
Beräknad rest från budget
Utfall
Intäkter
27 969
28 913
31 643
Kostnader
58 515
88 193
62 102
Rest utfall
-30 546
-59 280
-30 459
Tabel 22/diagram 51–52: Redovisning av
kostnadsutveckling och kostnad per elev vid
sameskolor, tkr
Kostnad
Kostnad
/elev
Totalt
antal elever
2013
3 002
28
107
2012
2 969
31
97
2011
2 748
29
94
2010
2 048
23
88
2009
1 895
22
85
2008
2 020
26
79
2007
1 944
17
111
Tabel 23/diagram 51: Kostnad per skolskjuts fördelat på skolor, tkr
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Karesuando
487
709
904
753
1 258
1 527
1 323
Lannavaara¹
92
155
-
-
-
-
-
Kiruna
665
528
323
766
949
894
720
Gällivare
520
367
386
341
382
366
565
41
77
72
92
89
102
304
139
184
210
96
70
80
90
1 944
2 020
1 895
2 048
2 748
2 969
3 002
Jokkmokk
Tärnaby
Totalt
¹Avvecklades år 2008
116
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
BILAGOR
Tabell 24/diagram 53: Redovisning av kostnadsutveckling för stöd till boende utanför hemmet i tkr
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Sameskolan
94
42
40
21
13
8
Integrering
21
35
37
38
21
-
115
77
77
59
34
8
Antal elever
skola
6
3
3
3
2
1
Antal elever
integrering
1
1
1
1
1
0
Totalt
ÅRSREDOVISNING 2013 • SAMESKOLSTYRELSEN
117
GRAFISK FORM : BYATRYCK AB, 2014.
0971-442 00
[email protected]
www.sameskolstyrelsen.se