Transcript vt14Nordiska_Minoritetsspråk

Nordiska språk
Nordiska språk
Västnordiska
 Isländska
 Färöiska
 Norska
Finsk-ugriska
 Finska
Östnordiska
 Danska
 Svenska
Eskimåiska
 Grönländska
Nordiska språk
 I början talade alla som bodde i Skandinavien (Norge,
Sverige, Danmark) samma språk:
Urnordiskan/Fornnordiskan
 Runt år 800 uppstod två huvudriktningar: östnordiska (i
Danmark och Sverige) och västnordiska (i Norge och senare
på Island och Färöarna).
 Så småningom växte fem nordiska språk fram: Svenska,
danska, norska, isländska, färöiska.
 Finska och samiska kommer från en annan språkfamilj som
härstammar från Uralbergen i Ryssland.
 Grönländska är ett inuitspråk som är släkt med andra
inuitspråk i Kanada och Alaska.
Svenska


Talas av över nio
miljoner människor.
I Sverige finns också
fem nationella
minoritetsspråk där
samiska är ett av
dessa.
Isländska


Isländskan blev redan på 1200-talet ett
skriftspråk då de första isländska sagorna kom
till.
Sagorna, t ex Njals saga, har berättats med
ungefär samma språk från generation till
generation.

Island har legat isolerat och har också inte
använt så många låneord från andra länder.

Språket har därför inte förändrats mycket sedan
1200-talet.
Norska







Norska har utvecklats från fornnordiskan tillsammans med
de övriga nordiska språken, men har, till skillnad från
isländskan och färöiskan, senare starkt påverkats av
danskan och lågtyskan.
I Norge finns två officiella språk:
Bokmål
90% av Norges befolkning använder Bokmål i skrift (och
tal)
Likt danska i skrift från den tid då Danmark styrde över
Norge
Nynorska
Främst i glesbygden, fjorddalarna, fjällbygden
Språken liknar varandra men många ord stavas och böjs
olika.
I skolan ska eleverna lära sig båda språken.
Norska
Varför två språk?
 Danskt skriftspråk var under en lång period
Norges officiella skriftspråk. Språket utvecklades –
bokmål.
 Ivar Aasen ville (ca 1850) att Norge skulle ha
ett ”eget” skriftspråk. Nynorska (baserat på
talspråk och dialekter i Norge) kom då till.
 Debatt runt 1950-talet: ett enat norskt språk,
misslyckades dock. Språken har sedan dess
utvecklats var sin väg.
Danska



Danskan och svenskan hade länge ett
gemensamt östnordiskt språk. Så småningom
uppstod olika dialekter där bl a konsonanten k
blev g i danskan, p blev b och t blev d.
Skriven danska är därför lätt att förstå för oss
svenskar, där ca 90 procent av orden är endast
har små stavningsskillnader.
Talad danska är ofta svårare att förstå på grund
av den snabba uttalsutveckling som danskan haft
under 1900-talet.
Färöiska





Färöarna tillhör Danmark men har ett visst
självstyre och ett eget språk.
Elever i skolan undervisas på färöiska men lär sig
också danska.
Först under 1800-talet fick färöiskan ett eget
skriftspråk efter att fått viss självständighet från
Danmark.
Liksom isländskan eftersträvar färöiskan ett
språk utan för många låneord från andra språk.
Färöiskans och isländskans talspråk påminner
mycket om varandra. Skriftspråket skiljer sig
dock mycket åt.
Grönländska

Grönland tillhör Danmark men har ett visst
självstyre och ett eget språk.

Grönländska är ett inuitspråk som är släkt med
andra inuitspråk i Kanada och Alaska.

Grönländskan har till skillnad från övriga
inuitspråk ett eget skriftspråk.

Grönländskan byggs upp genom att man lägger
olika ändelser till ett grundord. Ett grönländskt
ord kräver därför en hel mening vid översättning.
Finska
 Finska kommer från en annan språkfamilj än de
andra nordiska språken. Finskan härstammar
från Uralbergen i Ryssland.
 Språket räknas till den finsk-ugriska
språkgruppen, dit också ungerska, estniska och
samiska räknas.
 Finland tillhörde Sverige från medeltiden fram till
1809.
 Därför finns det delar, t ex i Åbo där det talas
svenska och gatuskyltar mm finns på svenska..
Finska
 Språket stavas som det låter och ord börjar
aldrig med mer än en konsonant.
 Ord skapas oftast av ett grundord som man
lägger förstavelser eller ändelser till.
 Genom att lägga till ändelser till ett ord kan man
också uttrycka det vi i svenskan behöver flera
ord/långa fraser till.
 Finskan försöker också bevara språket utan för
många låneord utan skapar hellre egna ord (ex:
telefon=puhelin)
Svenska
minoritetsspråk
I Sverige finns det 5
stycken minoritetsspråk





Finska
Samiska
Meänkieli
Romani chib
Jiddisch
För att räknas som ett
minoritetsspråk måste…..



…det vara ett språk, inte en dialekt.
…det har talats kontinuerligt i Sverige minst tre
generationer eller i ungefär 100 år.
…språkets talare önska att språket ska få vara ett
minoritetsspråk
Finska

Ca 250 000 personer talar finska i Sverige.

Finska har talats i Sverige i minst 800 år.

Många finnar flyttade till Sverige på 1500 och 1600-talet
för att jobba inom jordbruket.

Det finns fortfarande stora områden i Sverige som kallas
Finnskogar.

Sverigefinnar finns i många delar av landet, både i
storstäderna och på industriorter i södra och mellersta
Sverige och i Norrbotten.
Samiska



Antalet som talar samiska i Sverige beräknas till
ca 20 000 personer.
Det är egentligen inte ett språk utan flera olika, som också
har olika dialekter (även olika skriftspråk). Det finns olika
typer av samiska – t.ex. nordsamiska, lulesamiska,
sydsamiska.

Samiska talas i de norra delarna av Norge, Sverige och
Finland samt i Ryssland på Kolahalvön.

Sameskola finns i Jokkmokk och Kiruna.
Meänkieli

Ca 75 000 personer i Sverige talar Meänkieli.

Kallades tidigare ”tornedalsfinska”.

Meänkieli närmast besläktat med finska, också
med estniska, karelska och kvänska. Det
innehåller också en del svenska ord

Det talas i Haparanda, Övertorneå och Pajala
samt Kiruna och Gällivare kommun.
Romani chib





Språket har funnits i Sverige sedan början av
1500-talet och kommer ursprungligen från
Indien.
Uppskattningsvis talar ca 40 000 svenskar
romani.
Det finns ca 60 olika dialekter men inget
fullständigt skriftspråk.
Svenska vardagsord med romskt ursprung:
tjej, haja, lattja, jycke
Jiddisch



Ca 4 000 svenskar talar och förstår jiddisch.
Jiddisch har talats i Sverige sedan slutet av 1700talet, kom i samband med den första judiska
immigrationen under 1770-talet.
Det är för många starkt förknippat med familjeliv
och judisk kultur men talas inte av så många som
första språk.