Transcript vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition

Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
1 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Sign
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Vårdprogram för
enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
2 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Sign
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Innehåll
Bakgrund .................................................................................................................... 3
Syfte ............................................................................................................................ 3
Omfattning.................................................................................................................. 3
Ansvar ........................................................................................................................ 3
Indikationer/ kontraindikationer för enteral nutrition ................................................. 3
Ansvarsfördelning ....................................................................................................... 4
Inläggning av enterala nutritionskatetrar .................................................................... 5
Nasogastrisk sond (NGS), flocare 10 ............................................................................................... 5
Percutan endoskopisk gastrostomi (PEG) ...................................................................................... 7
Feedingjejunostomi ......................................................................................................................... 14
Postoperativ dekompression av ventrikeln eller när det är tekniskt omöjligt att anlägga en
PEG .................................................................................................................................................. 17
Hygien och hantering ................................................................................................ 18
Läkemedelsadministration......................................................................................... 18
Nutrition ................................................................................................................... 19
Tillförsel av sondnäring .................................................................................................................. 19
Arbetsgång vårdavdelning ............................................................................................................. 20
Utvärdering/planering .................................................................................................................... 20
Dokumentation av nutritionsbehandlingen .................................................................................. 21
Toleransproblem ............................................................................................................................. 22
Bilagor ...................................................................................................................... 23
Bilaga 1: Skattning av energibehov ............................................................................................... 23
Bilaga 2: Skattning av vätskebehov ............................................................................................... 24
Bilaga 3: Val av sondnäring ........................................................................................................... 25
Bilaga 4: Lathund för droppräkning vid sondmatning med gravitationsaggregat .................. 26
Bilaga 5: Uppstartsschema av enteral nutrition i gastrostomi eller nasogastrisk sond ............ 27
1. Långsam uppstart ......................................................................................................... 28
2. Medel uppstart .............................................................................................................. 28
3. Snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning.................................................. 28
4. Bolusmatning ............................................................................................................... 28
Bilaga 6: Uppstartsschema av enteral nutrition i feedingjejunostomi ....................................... 29
Uppstart i feedingjejunostomi .......................................................................................... 30
Bilaga 7: Ordinationsschema enteral nutrition ............................................................................ 31
Referenser ................................................................................................................. 33
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
3 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bakgrund
Vårdprogrammet för enterala nutritionskatetrar och enteral nutrition distribuerades i sin första version 97 och
revideras årligen. Skriftlig patientinformation har utarbetats och vård- och omvårdnadsproblem för denna
patientgrupp har minskat. För att få en mer samlad erfarenhet av de olika typerna av sonder och
sondrelaterade problem fortsätter kirurgklinikens sondgrupp sitt arbete vid sidan av det nutritionsråd som
startade sitt arbete 97.
I kirurgiska klinikens videoarkiv finns filmer som visar inläggningsteknik, komplikationer och riskmoment. Här
hittar du också vårdprogrammet med tillhörande patientinformation. Klicka här för att komma till videoarkivet.
De olika sondtyperna finns på demonstrationstavlor placerade på övre gastrosektionens mottagning,
kirurgavdelning 39, öronavdelning 42 samt på IVA.
Syfte
Syftet med vårdprogrammet är dels att uppnå enhetlig inläggningsteknik, materialval samt pre- och
postoperativa rutiner vid inläggning av enterala nutritionskatetrar. Samt att uppnå enhetliga rutiner vad gäller
nutritionsbehandlingen
Omfattning
Vårdprogrammet innehåller riktlinjer för inläggning av nasogastrisk sond, perkutan endoskopisk gastrostomi,
gastroknapp, feedingjejunostomi. Det innehåller också nutritionsscheman och riktlinjer för hygien och
hantering, läkemedelsadministration och vanliga toleransproblem. Dokumentet omfattar samtliga
vårdavdelningar och mottagningar på Örebro Universitetssjukhus.
Ansvar
Respektive verksamhetschef ansvarar för att föreliggande riktlinjer blir kända inom respektive klinik. Respektive
medarbetare ansvarar för att följa föreliggande riktlinjer utifrån sin profession.
Indikationer/ kontraindikationer för enteral nutrition
Indikation
Om patienten har en fungerande mag-tarmkanal,
men av olika skäl inte kan tillgodose sitt energioch näringsbehov med mat och kosttillägg, bör
enteral nutrition ges.
Eftersträva så långt det är möjligt att nyttja magoch tarmkanalen då näringen har en gynnsam
effekt på tarmslemhinnan.
Kontraindikationer
Icke- fungerande mag- och tarmkanal, t.ex.:
Total obstruktion
Akut blödning i mag- och tarmkanalen
Trauma
Instabil cirkulation
Praktiska och etiska kontraindikationer:
Svårigheter att administrera sondnäring
Etiska överväganden, exempelvis vid
terminal vård
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
4 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Ansvarsfördelning
Läkare
Bedömning av om patienten har behov av enteral nutrition.
Val av nasogastrisk sond, PEG, gastroknapp eller feedingjejunostomi.
Typ och mängd av sondnäring, vätskebehov, hastighet och matningssätt. Kan även ordineras av dietist.
Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen.
Remiss till dietist vid behov av konsultation. Kan vara på grund av allergier, sjukdomstillstånd som
påverkar energibehovet, toleransproblem, behov av förskrivning etc.
Sjuksköterska
Inläggning av nasogastrisk sond (NGS) skall normalt utföras av sjuksköterska efter läkardelegering.
Ansvaret för att sjuksköterskan har inhämtat reell kunskap om inläggningsteknik, kunskap om
indikationen för användandet av NGS samt kunskap om komplikationsrisker åvilar den medicinskt
ledningsansvarige läkaren, det vill säga sektionschefen.
Ändrar matningshastighet enligt aktuellt schema.
Uppföljning av nutritionsbehandlingen inklusive vägning 1-2 gånger per vecka.
Överrapportering till särskilt boende, kommun eller assistenter.
Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen
Ordnar med nutritionspump. Ska lånas från köket, kvittera ut pumpen och skriv vem som skall ha den.
Ska patient till ett vårdboende skall avdelning och telefonnummer stå. Patienten skall ha med sig
kvittot, det ska följa pumpen. Medicinsk teknik har hand om servicen av pumpen.
Uppgiften att iordningsställa och administrera sondnäring kan delegeras av respektive sektionsledare till
undersköterska med reell kompetens. Delegationen utfärdas efter undervisning och skall vara skriftlig. Ett
personligt delegeringsbeslut får inte delegeras vidare.
Vid vård av patienter som har både matningssond i ventrikel eller tarm och intravasal kateter eller
epiduralkateter är särskilda försiktighetsåtgärder nödvändiga för att undvika förväxling. Elever och studerande
får inte självständigt utföra sondmatning av patient som även har intravasal kateter eller epiduralkateter.
Dietist ansvarar efter remiss från vårdavdelning för
Ordination av sondnäring samt uppföljning av nutritionsbehandlingen.
Förskrivning av sondnäring. och tillbehör inför hemgång och därefter.
Dokumentation av sin del av nutritionsbehandlingen.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
5 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Inläggning av enterala nutritionskatetrar
Nasogastrisk sond (NGS), flocare 10
Indikationer:
Kontraindikationer:
Enteral nutrition som inte beräknas fortgå
mer än 2-4 veckor. Dock kan flera patienter
nutrieras på detta sätt under betydligt
längre tidsperioder om de är nöjda med sitt
sondsystem.
Patologiska förändringar i svalget eller
esofagus som omöjliggör intubation av
esofagus.
Uttalad gastroesofageal refluxsjukdom
Mekanisk ileus
Material:
Flocare
Antibiotikaprofylax:
Ingen
8 Ch/110 cm
Inläggningsteknik
1.
Patienten informeras om hur sondsättningen utförs och hur sonden ser ut.
2.
Huvudändan höjs.
3.
Xylocaingel anbringas i näsborren på den sida där förhållandena är vidast. Be patienten dra in luft via
näsan så att bedövningsgelet kommer långt in i näskaviteten.
4.
Testa så att ledaren i NGS glider lätt. Mät ut hur långt ned katetern skall föras.
5.
För in sonden via näsan mot bakre svalget. Patienten bockar huvudet lätt framåt och sväljer samtidigt
som hen känner att katetern når bakre delen av svalget. Samtidigt som patienten sväljer för man vidare
katetern ned i esofagus. Detta steg kan underlättas om patienten får hålla en klunk vatten i munhålan
eller suga upp en klunk vatten via sugrör från ett vattenglas. Vattnet sväljer hen samtidigt som man för
katetern ned i esofagus.
6.
När katetern är på plats avlägsnas ledaren och man kontrollerar läget genom att spruta in 20 ml luft.
Man auskulterar samtidigt över ventrikeln med stetoskop och skall då höra ett tydligt ”bubbelljud”. Hörs
inte detta ljud får enteral nutrition ej påbörjas. Vid tveksamheter om läget tillkalla patientansvarig
läkare. I tveksamma fall rekommenderas röntgenkontroll innan start av enteral nutrition.
7.
Katetern fixeras med tejp utmed kinden, ovanför och bakom örat. Fixeringen skall vara stadig så att risk
för ofrivillig utdragning av sonden undviks. Sonden får heller inte störa synfältet. Kontrollera så att
tejpen sitter bra och inte irriterar huden. Observera så att inte trycksår vid näsborrarna uppstår.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
6 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Komplikationer vid insättande av nasogastrisk sond
Om sonden ligger i ventrikeln är största risken aspiration, vilket kan bli fatalt. Om man kan få sonden förbi
pylorus ned till nedersta delen av duodenum minskar riskerna för aspiration. Detta läge nås i 40 %. Om
katetern ligger i ventrikeln och man vill försöka att få den ned förbi pylorus kan man antingen:
Be röntgen om hjälp att i genomlysning med mjuka ledare positionera om sonden.
Via gastroskopi leda sonden rätt. Detta är tekniskt ofta ganska besvärligt då sonden dislocerar när
gastroskopet dras upp.
InjEry-Max 0,5 g i v gives 1 timme innan sondsättning preparatet stimulerar ventrikelmotiliteten. Obs!
Kontraindicerat om patienter behandlas med fenytoin (Epanutin®, Fenantoin® eller Lehydan®)
och/eller Cisaprid (Prepulsid®).
Övriga komplikationer
Oavsiktligt avlägsnande av NGS (60%)
Ocklusion (10 %)
Näsblödning
Sond i trachea – lungor
Perforation av esofagus
Postoperativa rutiner
Vid nasogastrisk sond är det viktigt att innan varje måltid kontrollera att sonden ligger rätt. Spruta ner
20 ml luft i sonden. Man lyssnar samtidigt över epigastriet och hör tydligt att det ”bubblar” om sonden
ligger rätt.
Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och
vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och
ordinationsscheman.
De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer,
se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller
läkare.
Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten
ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt
är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och
problem.
Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.
Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring genom nasogastrisk sond” finns på
endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare
som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
7 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Percutan endoskopisk gastrostomi (PEG)
Boston Scientific Standard PEG 20 Fr
Länk till PEG-remiss
Om patient behöver enteral nutrition under en längre tid (> 4 -6 veckor ) bör man överväga om en gastrostomi
ska anläggas. Dokumentera vilken sorts kateter som används. En PEG kan börja användas samma dag som den
sätts.
Indikationer
Sväljningssvårigheter p.g.a.
hjärnblödning/infarkt (obs att PEG
är att föredra framför nasogastrisk
sond för dessa patienter)
ÖNH – tumörer
Esofaguscancer
Nutrition efter trauma och vid
långa postoperativa förlopp
Dekompression av ventrikeln
Kontraindikationer
Ej dilaterbar stenos i esofagus
Intraabdominell infektion
Ascites
Koagulopatier
Anorexia nervosa
Mb Crohn
Relativa kontraindikationer:
Svårigheter att lokalisera ljuskäglan genom bukväggen
exempelvis vid omfattande kirurgi i övre delen av buken.
Det skall framgå i remissen om patienten är opererad i övre
delen av buken eller ej.
Material
Boston Scientific Standard PEG, 20 Fr.
Freka PEG, 20 Fr (till oroliga och plockiga patienter där det finns risk att patienten själv drar ut sin
PEG).
PEG:arna finns på endoskopimottagningen i rummet märkt ”Rullmaterial”.
Antibiotikaprofylax
När PEG anläggs med pull-through teknik finns en ökad risk för sårinfektion genom att stickkanalen
kontamineras med patientens munflora. Dessa sårinfektioner är ibland svårbehandlade och kan leda till att
gastrostomin måste avlägsnas. Antibiotikaprofylax har i vissa studier visat sig kunna reducera frekvensen av
dessa infektionskomplikationer och vi har därför valt att alltid ge profylax vid anläggande av PEG.
Profylax ges till alla patienter som inte redan har pågående adekvat antibiotikabehandling av annat skäl. Efter
anläggande av PEG ges 20 ml Bactrim, oral lösning, i PEG:en. Vid allergi mot Trimetoprim-Sulfa: Dalacin 600 mgi
v (150 mg/ml = 4 ml).
Munhygien
Det är viktigt med noggrann munhygien som utförs på vårdavdelningen dagen innan inläggning av PEG och
dagligen därefter. Svampinfektioner i munhåla och svalg samt intorkade membraner och plaque skall vara
avlägsnade för att inläggning av PEG kan bli aktuell.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
8 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Inläggningsteknik
Uppdukning:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
PEG set
Sterila handskar
Tvättkopp
Tvättkompresser med
Klorhexidinsprit
Spruta
Sprutspets, (intramuskulär nål)
I de allra flesta fall kan PEG läggas i lokalbedövning på endoskopimottagningen. Vid behov ges premedicinering
inj Petidin 50 mg/ml dosering 1 mg/kg im. Inläggningen av PEG bör ske av ett tränat team så att ingreppet sker
under kortaste tänkbara tid. Risken för aspiration reduceras ju kortare tid proceduren tar. Om man bedömer
att aspirationsrisken ändå är överhängande bör patienten vara sövd och intuberad under ingreppet.
Läkemedel tillgängliga vid PEG inläggning
Inj. Midazolam 5 mg/ml (är detsamma som Dormicum)
Inj. Petidin 50 mg/ml
Inj. Carbocain 5 mg/ml
Inj. Lanexat 0,1 mg/ml (För reversering av Midazolameffekten vid behov). Många av patienterna som
får PEG är mycket känsliga för benzodiazepiner och bör därför ges Midazolam med stor försiktighet.
Övervakning:
Puls och blodtryck kontrolleras innan PEG inläggningen
Pulsoximeter
Syrgas ges via näskateter 5 l/min
Sug tillgänglig
Innan PEG inläggs utföres en fullständig endoskopisk undersökning av esofagus-ventrikel och duodenum.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
9 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Förberedelser
1.
Kontrollera setet och gastroskopets funktion.
2.
Tvätta bukhuden och klä in med hålduk.
3.
För ned gastroskopet, blås upp ventrikeln.
4.
Rikta ljuskäglan mot önskad punkt där PEG:en skall
placeras. Endoskopisten skall tydligt se en inbuktning i
ventrikeln där assistenten trycker på bukhuden. Placera
PEG:en där ljuskäglan syns bäst. Markera med spritpenna
var PEG:en skall inläggas.
5.
Lokalbedöva och med den tunna bedövningsnålen
kontrolleras riktning och punktionsdjup. Vid detta
moment utför man aspirationsrörelser med sprutan och
om man innan nålen syns i ventrikeln får luft i sprutan
finns risk för att man punkterat colon på sin väg in mot
ventrikeln. Lägg ett 5 mm hudsnitt. Om ingen luft kan
aspireras och nålen syns tydligt i ventrikeln punkterar
man i identisk riktning med Seldingerkanylen.
6.
Seldingerkanylen sticks in i ventrikeln.
7.
Polypektomisnaran lägges runt seldingerkanylen varefter
loopwiren matas in i ventrikeln och fångas med
polypektomisnaran.
8.
Gastroskopet och polypektomisnaran med vidhängande
loopwire drages upp och ut genom patientens mun.
9.
PEG och loopwirens öglor kopplas samman.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
10 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
10. PEG:en dras ned i ventrikeln och katetern ut genom
bukväggen. När dilatationsdelen på PEG-slangen dras
genom bukväggen håller man ett mottryck med
fingrarna. Utför detta moment raskt.
11. Kontrollera kateterns läge genom avståndsmarkeringen
på PEG-slangen notera detta läge i journalen. Att
gastroskopera en andra gång för att kontrollera läget är
onödigt och ökar endast risken för aspiration särskilt om
inte ventrikeln och duodenum är tömd på luft i samband
med inläggandet av PEG:en
12. Trä på fästplattan och spänn PEG:en lagom mycket så att
ventrikeln tältas upp mot bukväggen. Undvik överdrivet
drag då risk för nekros av ventrikelväggen finns.
13. Klipp PEG slangen till lagom längd.
Kirurgiska komplikationer
Peristomal infektion (3- 15%)
Läckage
Ocklusion av slangen
Blödning
Nekrotiserande fasciit
Gastrocolisk fistel
Aspirationspneuomoni
Trycknekros i buk/ventrikelvägg
Kemisk peritonit orsakad av en självbegränsad lokaliserad buksmärta efter PEG inläggning är mycket vanligt.
Upp till 40 % känner av detta, vilket ofta orsakas av ett minimalt läckage av ventrikelvätska med åtföljande
lokaliserad peritonit och pneumoperitoneum.
De allvarliga komplikationerna (trycknekros, dislokation av sonden, tubvandring och fasciit) orsakas oftast av
för högt tryck av PEG:en mot bukväggen.
Mindre
komplikationer
Större
komplikationer
Mortalitet
Öppen gastrostomi
16 %
13 %
1-3 %
PEG
13 %
3%
1%
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
11 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Postoperativa rutiner
Patienter som får PEG är ofta gamla och sjuka och bör vanligen ligga kvar på sjukhuset ett eller flera
dygn så att man kan se till att gastrostomin och nutritionen fungerar ordentligt redan från början.
Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och
vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och
ordinationsscheman.
De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer,
se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller
läkare.
Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten
ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt
är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och
problem.
Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.
Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring genom PEG” finns på
endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare
som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum.
Gastroknapp
Gastroknapp är en kosmetiskt fördelaktig och praktisk matningskateter. PEG kan ersättas med gastroknapp
tidigast 6 veckor efter att PEG inlagts. Bytet sker polikliniskt vid kirurgmottagningen.
Indikationer
Kontraindikationer
Oklara patienter som ofta drar bort PEG:en
Patienter som önskar kosmetiskt och praktiskt
fördelaktigare matningssystem.
Material
MEDA MIC™-Key 18 Fr. Dessa finns på kirurgmottagningen i olika längder 1,2-5,0 cm.
Antibiotikaprofylax: Ingen
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
12 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Sign
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Inläggningsteknik
Olika PEG varianter:
Patienter från andra landsting kan ha andra typer av PEG inlagda. Vissa av
dessa är ”Tractionremovable” men andra inte går att avlägsna genom drag.
Det beror på hur ventrikeldelen av slangen är utformad. På övre
gastrosektionens mottagning finns en plansch med olika PEG-typer uppsatt.
Där kan man se hur PEG:arna är konstruerade och om de kan avlägsnas genom
drag eller genom endoskopimanöver.
Avlägsnande av PEG:
För de patienter som har en Boston Scientific PEG gäller följande:
1. Informera patienten om att han/hon kommer att känner en övergående
smärta vid stomat då PEG:en dras bort.
2. Lokalbedöva kring stomat vid behov.
3. Dra i PEG-slangen.
4. Täck stomat med torrt förband.
Freka PEG
Patienter som har en Freka PEG, 20 Fr
1. PEG:en går ej att dra ut. Man gastroskoperar patienten och med
polypsnara som läggs kring slangen avlägsnas PEG:en.
2. I vissa fall kan det vara medicinskt motiverat att enbart klippa PEG slangen
och peta in den avklippta slangen med stopplattan i magsäcken. Detta
fungerar oftast utmärkt men man måste då noggrant informera patient
och anhörig om att det finns en liten risk för att stopplattan kan ge ileus
om passagehinder finns i tarmen t.ex. divertikulit/adherenser mm.
Mätning av stomakanalens
längd:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Insättning av knappen:
9.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Doppa stomimätarens ände med en mugg med kranvatten.
För stomimätaren genom stomat in i ventrikeln med patienten stående.
Fyll ballongen med 5 ml vatten.
Drag försiktigt i stomimätaren tills du känner ballongen mot ventrikelns
insida.
För ner den vita plastskivan mot bukväggen.
Läs av markeringen på ovansidan av plastskivan. Tjockleken på plastskivan
ger automatiskt en rörelsemån på 1-3 mm och är att betrakta som god
passning.
Upprepa steg 4-6 med patienten i liggande ställning.
Medelvärdet av de båda mätningarna ger den rätta skaftlängden på MICKey.
Töm ballongen och ta ut stomimätaren.
Packa upp MIC-Key och fyll ballongen med 5 ml koksalt med hjälp av en
spruta med luerfattning. Om ballongen är asymmetrisk, rulla den försiktigt
mellan fingrarna tills den jämnar ut sig.
Töm ballongen.
Doppa slangänden i vatten och för in den genom stomat med roterande
rörelser.
Fyll med 5 ml NaCl.
Kontrollera att ingen magvätska läcker ut ur stomat. Cirka 1-3 mm
rörelsemån upp och ner är att betrakta som god passning.
Vid läckage fyll på 2 ml, dock till högst 10 ml som är ballongens maxvolym.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
13 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Postoperativa rutiner
Patienten får med sig matningskatetrar och får ta kontakt med kirurgmottagningens sondansvariga
sjuksköterska, tfn 019-602 45 70, då fler önskas.
Matningsslangarna
har blå adapter.
Knappens ballong spricker vanligen efter 3-4 månader vilket innebär att man måste byta knappen
ggr/år. Byte sker först när knappballongen spricker. När ballongen brister och knappen ramlar ut
informeras patienten/anhöriga om att sätta tillbaka knappen och tejpa fast den mot huden samt ta
kontakt med sondsköterskan på kirurgmottagningen USÖ. Med instruktion av anhörig/patient eller
distriktssköterskan kan byte av ”gastroknappen” ske hemma/ vårdinrättning.
Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och
vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och
ordinationsscheman.
De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer,
se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller
läkare.
Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten
ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt
är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och
problem.
Vid matningstillfällena skall 50ml kroppstempererat vatten sprutas i sonden före och efter.
Patientinformationsbroschyren ”Information till dig som får sondnäring via gastroknapp” finns på
endoskopimottagningen och ska delas ut till patienten. I häftet ska finnas uppgifter om vilken läkare
som lagt in PEG:en samt inläggningsdatum. Patient får även med sig plånbokskortet som är ett litet
kort att bära med sig där information om gastroknapp, inläggningsdatum och PAL finns noterat.
Kirurgiska kliniken tillhandahåller och svarar tills vidare för kostnaderna för gastroknapparna och
nutritionsslangarna. Nya knappar och matningsslangar sändes efter från kirurgmottagningens
sondsköterska på telefon 019-602 45 70.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
14 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Feedingjejunostomi
Freka FCJ Set Fr 9
Indikationer
Kontraindikationer
Ventrikelresektioner med esofagojejunostomi
Mekanisk ileus.
Perforeratulcus
Esofagusresektioner
Pancreasresektioner inkl Whipple
Material
NutriciaJejunokath® 1 mm diameter och 50 cm lång.
Till varje sondförpackning finns skriftlig information till avdelningen som visar hur sonden ser ut.
Antibiotikaprofylax
Inf Eusaprim 10 mlx1, Inf Flagyl 1gx1. Vid Trimetoprim-Sulfa allergi: ge Doxyferm 400 mgx1 i stället för
Eusaprim.
Inläggningsteknik
1. Lämpligaste punktionsstället ligger i den mittersta tredjedelen av den linje
som sammanbinder navel och revbensbåge.
2. Efter avslutad operation, ta splitkanylen som ej har mandrin och stick snett
genom bukväggen. För sedan ner katetern genom kanylen och in i buken.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
15 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
3. Dra tillbaka, öppna och avlägsna sedan splitkanylen.
4. Jejunostomikatetern skall som regel placeras i tarmlumen, cirka 10-15 cm
distalt om Treitz´ ligament eller 20-30 cm distalt om den mest distala
anastomosen. Det är viktigt att avståndet mellan katetern och Treitz´ ligament
är så kort som möjligt.
5. Sätt en tobakspungssutur med resorberbart material kring punktionsstället.
Sträck sedan tarmen som valts ut för tunnelering. Använd splitkanylen med
tillbakadragen mandrin för punktion.
6. För fram den trubbiga mandrinen genom kanylen och skjut båda genom
submukosan. Gör en tunnelering på 4-6 cm i distal riktning.
7. Avlägsna mandrinen och stick kanylen genom mukosan in i lumen med den
skarpa kanylen.
8. För in katetern genom splitkanylen i tarmlumen ca 20 cm. Avlägsna
splitkanylen. Knyt tobakspungssuturen och använd samma tråd för att sy upp
katetern mot främre bukväggen. Sätt sedan minst 4 enstaka suturer mellan
tunntarmen och främre bukväggen på ömse sidor om det ställe på
tunntarmen som katetern går in.
9. Sy fast fästplattan med två suturer på bukväggen. Testspola
katetersystemet innan buken sluts.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
16 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Sign
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Kirurgiska komplikationer vid jejunostomi
Ocklusion av katetern
Dislokation av katetern
Läckage
Ileus
Knickbildning/knutbildning på katetern
Sårinfektion
Postoperativa rutiner
När sondnäringen kommer direkt in i jejunum är patienten känsligare för att hög tillförselhastighet.
Maxhastigheten som tolereras brukar vara 125 ml/h.
När patient har en feedingjejunostomi så trappas sondnäringen alltid upp enligt ett specifikt
upptrappningsschema, se bilaga 6. Sänd med schemat med patientens journal för information till
patientansvarig sköterska på vårdavdelningen.
Vid matningstillfällena skall 10-20ml kroppstempererat vatten sprutas i feedingjejunostomin före och
efter.
Under nutritionsdelen, samt bland bilagorna, finns lathundar för hur man skattar energi- och
vätskebehov, val av sondnäring, utvärdering och dokumentation samt uppstarts- och
ordinationsscheman.
De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer,
se tabell på sidan 22. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller
läkare.
Remiss kan skrivas till dietist vid behov av bedömning eller ordination av sondnäring. Dietisten
ansvarar efter remiss för att ordinera och förskriva sondnäring, sondsprutor och droppaggregat samt
är den som patienten/vårdpersonalen kan vända sig till vid sondpreparatrelaterade biverkningar och
problem.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
17 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Postoperativ dekompression av ventrikeln eller när det är tekniskt
omöjligt att anlägga en PEG
Material: Kendall Kangaroo 20 Fr
Inläggningsteknik
Plattan förs ned mot huden utan överdrivet tryck.
En liten kompress läggs mellan plattan och huden. Det är viktigt att kontrollera hudområdet kring
katetern så att inte lokala infektioner uppstår. Dagligen tvättas området med tvål och vatten och
torkas noggrant.
Markera på katetern med permanent tuschpenna där katetern passerar hudnivån. Det kan hända att
ventrikelperistaltiken greppar tag i den uppblåsa ballongen och matar ned den i bulben, därför bör
man kontrollera att plattan inte ändrar läge. Om kateterballongen hamnar i bulben kan patienten
utveckla symtom på ”hög ileus” med profusa kräkningar. Lägeskontroll måste då göras med
efterföljande lägeskorrigering.
Anläggs under operationen i antrumnivå. Katetern dras genom omentet som även sys som täckning
över gastrostomiplatsen.
Dubbla tobakspungssuturer sätts innan ballongen fylls med 10 ml koksalt.
Kontrollera att ballongen inte perforerats innan buken sluts samt att det går lätt att spola genom
katetern.
Postoperativa rutiner
Gastrostomikatetern bör vara öppen i minst 3 dygn kopplad till påse.
Patientinformation finns på webben www.usorebro.se/sv/Videoarkiv under enterala sonder.
Dras tidigast 3 veckor postoperativt. Dragningsrutinerna finns med på patientinformationen.
Patienten kommer fastande till distriktssköterskemottagningen alt kirurgmottagningen och får efter
dragningen stanna för observation 1 timme. Stomat täcks med torrt förband och sluter sig snabbt.
Patienten får efter dragningen av gastrostomin äta som vanligt.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
18 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Hygien och hantering
Aseptisk teknik är av största vikt vid hantering av enterala nutritionsprodukter. Oöppnad förpackning med
sondnäring förvaras i rumstemperatur.
Hängtider för sondnäringen
Fabrikstillverkad sluten förpackning med sondnäring har en hängtid på 24 timmar i rumstemperatur
om kopplingen mellan patient och sondnäringspåse ej bryts.
Förpackning med återförslutande membran kan förvaras i rumstemperatur i 24 timmar efter
öppnandet även om kopplingen mellan patient och sondnäringspåse bryts.
Övriga öppnade förpackningar förvaras max 4 timmar i rumstemperatur.
Aggregat
Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle.
Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn.
Sondspruta
Sondsprutan är en engångsartikel och får inte återanvändas.
Skötsel av matningsslangar till knapp
Matningsslangen är en engångsartikel och får inte återanvändas.
Läkemedelsadministration
Läkemedelstillförsel via tunn sond medför risk för stopp i sonden.
Använd mixtur/lösning om det finns.
Om tabletter skall ges måste dessa krossas och finfördelas och lösas i 50 ml kroppstempererat vatten.
Första gången som finfördelade tabletter ges via nasogastrisk sond skall man testspruta blandningen
genom en nasogastrisk sond som ska finnas tillgänglig i medicinförrådet.
Inga tillsatser får göras till sondnäringen, då ändras osmolariteten.
Pluggar lösningen igen sonden skall man rådgöra med patientansvarig läkare om hur läkemedlet bäst
administreras. Slamma upp med tillräcklig mängd vätska. Spola med 30-50 ml vatten innan och efter
sondmatning samt innan och efter att medicin tillförts.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
19 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Sign
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Nutrition
Typ av sondnäring, mängd och hastighet ordineras av läkare eller dietist. Start av sondnäring sker oftast med
pump. Vid högre hastigheter kan man ofta övergå till gravitationsmatning eller bolusmatning, se respektive
uppstartsschema. Vilken uppstartshastighet som är lämplig beror på hur patienten ätit innan den enterala
nutritionen startas, se arbetsgång på vårdavdelning. Val av sondnäring sker utifrån vilket energibehov
patienten har. Vid långsam upptrappning tar det längre tid innan energibehovet täcks och parenteral nutrition
kan behöva användas som komplement.
Vid nasogastrisk sond är det viktigt att innan varje måltid kontrollera att sonden ligger rätt. Spruta ca
20 ml luft i sonden och lyssna samtidigt med stetoskop över magsäcken
Retentionskontroll bör göras vid långsam uppstart eller vid retentionsbesvär. Detta görs en
halvtimme innan nutritionsstarten öppnas sonden för att vara öppen i dränageläge. Man kontrollerar
ventrikelretentionen, dvs. hur mycket sondvälling som ligger kvar i ventrikeln. Om denna volym
överstiger 300 ml - stäng sonden och gör uppehåll i 4 timmar följt av en ny retentionskontroll innan
man fortgår med EN. Är ventrikelretentionen fortsatt över 200 ml – fortsatt tarmvila och invänta
läkarbeslut.
Ventrikelpropulsiva läkemedel kan öka toleransen. Om problem med retention, prova med
inj Primperan 10 mg x 3 iv.
Matningshastigheten är den viktigaste faktorn för att öka toleransen. Vid illamående, kräkning och
uppkördhet ska tillförselhastigheten omedelbart minskas. Backa vid behov ett steg i respektive
uppstartsschema. När symtomen avklingar ökas hastigheten enligt schema.
Patientens läge är av stor betydelse för att förbättra toleransen och minska risken för komplikationer.
Om möjligt ska patienten sitta upp under matningen, annars höj huvudändan på sängen med 30-40
grader.
Det är viktigt med god munhygien för att förhindra svampinfektion och karies. Munhygien ska utföras
dokumenteras morgon och kväll.
Ge ej för kall sondnäring. Om den stått i kylskåp så värm den t.ex. i lite vattenbad.
Tillförsel av sondnäring
Matning med
nutritionspump
Nutritionspumpen säkerställer kontinuerlig tillförsel vid hastigheter
lägre än 100 ml/h. Detta är viktigt om patient är undernärd, varit
fastande i mer än tre dygn eller om man av andra skäl vill gå
försiktigare fram.
När pump inte längre är nödvändigt kan man övergå till gravitations- eller bolusmatning, vilket ger mer frihet.
Gravitationsmatning
Gravitationsaggregat med droppkammare används. Hastigheten
kontrolleras genom att räkna antalet droppar, se lathund för
droppräkning vid sondmatning med gravitationsaggregat.
Kan användas i hastigheter över 100ml/h.
Kan användas från start om patient ätit fram tills att den enterala
nutritionen påbörjas.
Bolusmatning
Innebär att matningen sker med hjälp av en sondspruta under cirka 2030 minuter och att mängden vanligtvis motsvarar en måltid.
När man kommit upp i 100 ml/h kan man helt eller delvis övergå till
bolusmatning.
Kan användas från start om patient ätit fram tills att den enterala
nutritionen påbörjas
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
20 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Arbetsgång vårdavdelning
Klicka på rubriken för mer information, denna information finns också som bilaga längst bak i vårdprogrammet.
1. Skattning av energibehov (bilaga 1)
2. Skattning av vätskebehov (bilaga 2)
3. Val av sondnäring (bilaga 3)
4. Uppstart enligt schema utifrån patientens tidigare matintag (bilaga 5-6)
Undernärda patienter har vanligtvis någon form av näringsbrist. Detta gör att tarmslemhinnan kan
vara extra känslig varför volym och hastighet bör anpassas efter patientens förutsättningar.
Långsam uppstart
Används för patienter som varit fastande i mer än tre dygn, oavsett om patienten är under-, normaleller överviktig. Används när patient bedöms vara undernärd eller där man av andra skäl bedömer att
en mycket försiktig uppstart är av värde.
Medel uppstart
Används för patienter som inte varit fastande i mer än tre dygn, men som under längre tid täckt
mindre än hälften av sitt energibehov per os.
Snabb uppstart
Används för patienter som täckt mer än hälften av sitt energibehov per os fram till att den enterala
nutritionen påbörjas.
Uppstart via feedingjejunostomi
Används för patienter som får näringen direkt i jejunum.
Utvärdering/planering
Utvärdering om nutritionsbehandlingen överrensstämmer med uppsatt mål skall göras regelbundet och
omfattar:
Bedömning av intag i relation till behov.
Uppföljning av vikt 1-2 gånger/vecka och andra variabler som är viktiga vid nutritionsbehandlingen
Eventuellt ny ordination och/eller förändring av det uppsatta målet (t.ex. på grund av fortsatt
viktnedgång, toleransproblem).
Patienter med total enteral nutrition (=enteral nutrition som enda näringskälla) under lång tid (månader – år),
bör bedömas regelbundet vad gäller eventuella tecken på näringsbrist. Alla beräkningar av energibehov är
skattningar och en enskild individs behov kan ändras över tid samt kan avvika från andras.
Vid behov av konsultation eller förskrivning av sondnäring inför hemgång; remiss till dietist.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
21 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Dokumentation av nutritionsbehandlingen
Hela behandlingsprocessen ska dokumenteras. Det innebär att följande ska finnas i journalen.
Målsättning med nutritionsbehandlingen (t.ex. att patienten ska vara viktstabil).
Aktuell vikt och längd vid start av behandlingen.
Vikt vid uppföljningstillfällena (1-2 ggr per vecka), dokumenteras i RoS.
Uppskattat energibehov vid start av behandlingen samt om detta justeras i efterhand.
Ordinerad mängd sondnäring.
Vilket uppstartsschema som används.
Aktuell hastighet på sondnäringen och om detta fungerar väl för patienten.
Administrationssätt (pump, gravitationsmatning, bolusmatning).
Utvärdering av om man når målet och vilka åtgärder som annars ska vidtas för att uppnå detta.
Komplikationer som uppstår i samband med sondmatningen.
Eventuell förskrivning av produkter.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
22 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Toleransproblem
De vanligaste toleransproblemen härrör inte från valet av sondnäring utan påverkas av andra faktorer, se
nedan. Om problem kvarstår kan man behöva byta sondnäring, kontakta då dietist eller läkare.
Problem
Diarré
(>3 lösa avföringar/dygn)
Möjlig orsak
För snabb tillförsel
Antibiotika
Annat läkemedel
Fel läge på sond
Bakterieinfektion
Förstoppning
Kall sondnäring
Dehydrering
Immobilitet
Läkemedel
Illamående, kräkning
För snabb tillförsel
Kall sondnäring
Förstoppning diarré
Nedsatt ventrikeltömning
Smärta
Fel kateterläge
Slaggning av kateter
Läkemedelstillförsel
Möjlig lösning/förebyggande åtgärd
Minska hastigheten
Använd probiotika: t.ex.
10 Semper magdroppar/dag. När
förbättring märks, minska till 5
droppar/dag. Observera att det kan ta 1-2
veckor innan det får god effekt.
Se över läkemedelslista. Ev. behov av
stoppande läkemedel.
Kontrollera/justera sondens läge
Se över hygien
Använd rumstempererad sondnäring.
Öka vätsketillförsel.
Mobilisering + ev. lösande läkemedel.
Se över läkemedelslista + ev. lösande
läkemedel.
Katrinplommondryck 100 ml x 1-2, kan
ges när matningshastigheten är >50 ml/h.
Minska hastigheten.
Använd rumstempererad sondnäring.
Se ovan
Minska hastighet alt mängd sondnäring.
Retentionskontroll se sidan 19.
Ventrikelpropulsiva läkemedel kan öka
toleransen, inj Primperan 10 mg x 3 iv.
Avbryt tillförseln, kontrollera kateterläge
via röntgen.
Spola ordentligt,
Eventuellt kan lite ananasjuice eller cola
ha lösande effekt.
Länk till vårdhandbokens information om åtgärder vid toleransproblem
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
23 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilagor
Bilaga 1: Skattning av energibehov
Patientens energibehov per dag skattas utifrån aktuell vikt.
Aktvitetsnivå
Sängbunden patient
Uppegående patient
Återuppbyggnadsfas/ för viktuppgång
Antal kalorier/ kilo kroppsvikt och dygn
25 kcal
30 kcal
35 kcal
För patienter med sjukdomar eller tillstånd där energibehovet är ökat eller vid behov av
viktuppgång/viktnedgång görs en individuell skattning av energibehovet av en dietist.
Exempel på beräkning av energibehov vid normalt BMI*
Patient: 170 cm, väger 72 kg, har ett BMI på 25. Är sängliggande, så beräknad aktivitetsnivå är 25 kcal/kg
kroppsvikt.
1.
2.
Aktuell vikt på 72 kg x 25 kcal = 1800 kalorier.
Dagsbehov för att patienten, som är sängliggande, skall hålla sig viktstabil är 1800 kalorier per dygn.
* normalt BMI för åldrarna 18-70 är mellan 18-25. Efter 70 räknar man normalt BMI mellan 22-27.
Exempel på beräkning av energibehov vid BMI över 25*
En patient som väger 88 kg, är 165 cm och har ett BMI på 32. Är uppegående, så beräknad aktivitetsnivå är
30 kcal/ kg kroppsvikt.
1.
2.
3.
4.
Patientens vikt vid BMI 25 = 68 kg.
Aktuell vikt (88 kg) minus vikten vid BMI 25 (68 kg) = 20 kg (= den överskjutande vikten).
25 % av 20 kg = 0,25 x 20 kg = 5 kg ( = 25 % av överskjutande vikten).
Vikt vid BMI 25 + 25 % av överskjutande vikt är då 68 kg + 5 = 73 kg.
Denna vikten är den vi utgår ifrån för beräkning av det dagliga energibehovet.
5. 73 kg x 30 kcal = 2190 kcal/ dygn = hans energibehov vid aktivitetsnivå 30
kcal/ kg kroppsvikt.
* Vid övervikt/fetma görs beräkning utifrån den kroppsvikt som motsvarar BMI 25 med tillägg av 25 % för
den överskjutande vikten.
Utvärdering av det skattade behovet ska ske genom vägning av patienten 1-2 gånger per vecka.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
24 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 2: Skattning av vätskebehov
Om ingen särskild hänsyn behöver göras gällande vätskeintaget beräknas vätskebehovet utifrån aktuell vikt
med 30 ml per kilo kroppsvikt. Vissa tillstånd som till exempel höga flöden i stomi och njursjukdomar medför
förändrat vätskebehov.
Vid feber är vätskebehovet större. För varje grads temperaturstegring behövs ca 250 ml extra vätska/dygn.
Sondnäringen beräknas som 80 % vätska. Intas inget per os behövs i regel extra vätska utöver sondnäringen.
Detta kan till exempel ges genom att öka vätsketillförseln före och/eller efter matningstillfällena om patienten
tolererar detta. Man kan även tillföra extra vätska mellan måltiderna.
Exempel på uträkning av vätskebehov:
Patient: Väger 68 kg. Är ordinerad 1x 500 ml Fresubin original fiber samt 2 x 500 ml Fresubin
energy fiber. Ges som frukost, lunch och kvällsmål. Äter och dricker inget per os.
1.
2.
3.
Aktuell vikt på 68 kg x 30 ml = 2000 ml. Vätskebehovet är då 2000 ml per dygn.
Ordinerad mängd sondnäring ger: 1200 ml vätska. Detta beräknas genom att:
80 % vätska av 1500 ml = 0,8 x 1500 ml = 1200 ml.
Beräknat vätskebehov utöver sondnäring: är 800 ml (2000 - 1200).
I samband med sköljning före och efter matningstillfället ges 300 ml (50 ml x 6). Resterande 500 ml
(800 – 300) kan t.ex. ges genom att öka mängden vid matningstillfällena.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
25 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 3: Val av sondnäring
Fresubin original fiber är förstahandsval vid långsam uppstart. Efter en vecka övergår man till den sondnäring
som är lämplig i relation till patientens energibehov. Vid medel och snabb uppstart använder man från början
den sondnäring som är lämplig.
Vid diabetes används antingen en fibersondnäring eller en diabetesanpassad sondnäring. Vid sjukdomstillstånd
eller allergier/intoleranser där behov av sjukdomsspecifik sondnäring finns, kan remiss till dietist skrivas.
Energibehov
Förstahandsval
Mängd
900-1100 kcal
Fresubin Complete 1000
1000 ml
1100-1350 kcal
Fresubin Complete 1200
1000 ml
1350-1650 kcal
Fresubin original fiber
1500 ml
1650-1900 kcal
Fresubin original fiber +
Fresubin energy fiber
1000 ml
500 ml
1900-2150 kcal
Fresubin original Fiber
2000 ml
2150-2400 kcal
Fresubin energy fiber
1500 ml
2400-2600 kcal
1500 ml
200 ml
2600-2850 kcal
Fresubin energy fiber +
Fresubin protein energi
näringsdryck
Fresubin energy fiber
2850-3100 kcal
Fresubin energy fiber
2000 ml
1800 ml
Alternativ
Mängd
Fresubin original fiber +
Fresubin protein energi
näringsdryck
Fresubin original fiber
1500 ml
200 ml
Fresubin orginal Fiber
Fresubin Energy Fiber
500 ml
1000 ml
Fresubin energy fiber +
Fresubin 2kcal drink
näringsdryck +
Calogen jordgubb
1500 ml
200 ml
1750 ml
30 ml
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
26 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 4: Lathund för droppräkning vid sondmatning med
gravitationsaggregat
Hastighet i ml/timme
100 ml/timme
150 ml/timme
200 ml/timme
250 ml/timme
Formel för att räkna ut dropptakten:
Antal ml per timme = antal droppar per minut
3
Antal droppar per minut (ca)
35
50
70
85
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
27 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Giltigt datum t o m
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 5: Uppstartsschema av enteral nutrition i gastrostomi eller
nasogastrisk sond
Namn:
Personnummer:
Längd:
Beräknat vätskebehov:
Vätska som ska tillföras utöver sondnäring:
Administrationssätt:
Pumpmatning
Droppmatning
Bolusmatning med spruta
Vikt:
Beräknat energibehov:
Beräknat proteinbehov:
Behandlingsmål:
Viktstabilitet
Viktuppgång till:
Viktnedgång till:
Annat:
BMI:
Typ av sondnäring:
Patienten ska halvligga eller sitta under matning (minimum 30 graders lutning).
Påbörja och avsluta alltid matningen med 50 ml vatten som ges i sonden/gastrostomin.
Resterande mängd vätska ges via sonden, parenteral nutrition eller som dryck om patienten klarar intag per os.
Använd alltid pump tills man uppnått en hastighet på minst 100 ml/h. Då man uppnått hastigheter över 100
ml/timme kan gravitations – eller bolusmatning med fördel användas istället för pump.
Vid problem med uppspändhet, illamående eller diarré; minska hastigheten. Stanna vid behov kvar längre än en
dag på samma hastighet.
Målet är att uppnå en hastighet av minst 250ml per timme om patienten tolererar det.
Sondnäringen fördelas på 3-5 måltider/dygn.
Utvärdera behandlingen kontinuerligt med vikt 1-2 gånger/vecka. Oftast behövs sondnäringen ändras till mer
energirika sorter en tid in i uppstarten.
Observera att parenteral nutrition kan behövas för att tillgodose energibehovet fram till att tarmen tolererar en
större mängd sondnäring, framförallt vid långsam uppstart.
Datum
Del av
energibehov
Volym (ml)
Tillförselhastighet
Kalorier
Signerat
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
28 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Giltigt datum t o m
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
1. Långsam uppstart
Används för patienter som varit fastande i mer än tre dygn, oavsett om patienten är under-, normaleller överviktig. Samt när patient bedöms vara undernärd eller där man av andra skäl bedömer att en
mycket försiktig uppstart är av värde.
Använd Fresubin original fiber första veckan. Därefter övergång till den sondnäring som är lämplig i
relation till patientens energibehov, se bilaga 3: Val av sondnäring.
Därefter kan hastigheten ökas med 25 ml/timme per dag tills önskad hastighet uppnås.
Mängd
Hastighet
Droppar
Införseltid /påse
Dag 1
500 ml
25 ml/timme
Använd pump
20 h
Dag 2
500 ml
35 ml/timme
Använd pump
14 h
Dag 3
1000 ml
45 ml/timme
Använd pump
11 h
Dag 4
1000 ml
55 ml/timme
Använd pump
9h
Dag 5
1000 ml
65 ml/timme
Använd pump
8h
Dag 6
1500 ml
65 ml/timme
Använd pump
8h
Dag 7
1500 ml
80 ml/timme
Använd pump
6h
2. Medel uppstart
Används för patienter som inte varit fastande i mer än tre dygn, men som under längre tid täckt
mindre än hälften av sitt energibehov per os.
Uppstart sker med den typ av sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov. Se
bilaga 3: Val av sondnäring.
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Mängd
500 ml
1000 ml
1500 ml alt 100 % av beräknat behov
100 % av beräknat behov
100 % av beräknat behov
Hastighet
50 ml/timme
100 ml/timme
150 ml/timme
200 ml/timme
250 ml/timme
Droppar per minut
Använd pump
33 doppar per minut
50 droppar per minut
70 droppar per minut
3. Snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning
Används för patienter som täckt mer än hälften av sitt energibehov per os fram till den enterala
nutritionen påbörjas.
Uppstart sker med den typ av sondnäring som är lämplig i relation till patientens energibehov. Se
bilaga 3: Val av sondnäring.
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Procent av beräknat behov
50 %
100 %
100 %
Hastighet
100 ml/timme
200 ml/timme
250 ml/timme
Droppar per minut
33 droppar/minut
70 droppar/minut
85 droppar/minut
4. Bolusmatning
För personer som tolererar högre tillföselhastigheter och själva vill kan bolusmatning med spruta
användas.
Det går bra att sondmata sondnäring, kosttillägg eller dryck.
Man kan kombinera både snabb uppstart med pump- eller gravitationsmatning och bolusmatning.
Måltiden skall alltid ta ca 20-30 minuter, det är lagom att spruta in ca 100 ml per 10 minuter.
Maxmängden är 300 ml/20-30 minuter.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
29 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Giltigt datum t o m
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 6: Uppstartsschema av enteral nutrition i feedingjejunostomi
Namn:
Personnummer:
Längd:
Beräknat vätskebehov:
Vätska som ska tillföras utöver sondnäring:
Administrationssätt:
Pumpmatning
Droppmatning
Bolusmatning med spruta
Vikt:
Beräknat energibehov:
Beräknat proteinbehov:
Behandlingsmål:
Viktstabilitet
Viktuppgång till:
Viktnedgång till:
Annat:
BMI:
Typ av sondnäring:
Använd alltid nutritionspump. Maxhastigheten är 125 ml/h.
Använd Fresubin original fiber fram till dag 5, därefter övergång till den sondmat som är lämplig i
relation till patientens energibehov, se bilaga 3: Val av sondnäring.
Patienten ska halvligga eller sitta under matning (minimum 30 graders lutning).
Påbörja och avsluta alltid matningen med 10-20 ml vatten som ges i jejunostomin.
Resterande mängd vätska ges via sonden, parenteral nutrition eller som dryck om patienten klarar
intag per os.
Vid problem med uppspändhet, illamående eller diarré; minska hastigheten. Stanna vid behov kvar
längre än en dag på samma hastighet.
Observera att parenteral nutrition kan behövas för att tillgodose energibehovet fram till att tarmen
tolererar en större mängd sondnäring.
Datum
Del av
energibehov
Volym (ml)
Tillförselhastighet
Kalorier
Signerat
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
30 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Uppstart i feedingjejunostomi
När sondnäringen går direkt in i jejunum så sker upptrappning av matningshastigheten alltid långsamt då man
blir känsligare för toleransbesvär.
Dag 0
(6 h postoperativt)
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Mängd
150 ml (* resterande mängd kastas)
Hastighet
10 ml/timme
Införseltid/ påse
15 h
500 ml
1000 ml
1500 ml
1500 ml
1500 ml eller 100 % av energibehovet*
1500 ml eller 100 % av energibehovet*
20 ml/timme
45 ml/timme
65 ml/timme
85 ml/timme
100 ml/timme
125 ml/timme
25 h
11 h
8h
6h
5h
4h
*Om patienten har ett högre energibehov än 1500kcal per dygn ska man på dygn 5 börja trappa in mer
energirik sondnäring, se bilaga 3: Val av sondnäring.
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
31 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Giltigt datum t o m
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Bilaga 7: Ordinationsschema enteral nutrition
Namn:
Personnummer:
Längd:
Beräknat vätskebehov:
Vätska som ska tillföras utöver sondnäring:
Administrationssätt:
Pumpmatning
Droppmatning
Bolusmatning med spruta
Vikt:
Beräknat energibehov:
Beräknat proteinbehov:
Behandlingsmål:
Viktstabilitet
Viktuppgång till:
Viktnedgång till:
Annat:
BMI:
Typ av sondnäring:
Datum
Del av
energibehov
Volym (ml)
Tillförselhastighet
Kalorier
Signerat
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
32 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Giltigt datum t o m
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Datum
Del av
energibehov
Volym (ml)
Tillförselhastighet
Kalorier
Signerat
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
33 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
Giltigt datum t o m
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Referenser
Larson DE, Burton DD, Schroeder KW, Di Magno EP. Percutaneous endoscopic gastrostomy: indications,
success, complications and mortality in 314 consecutive patients. Gastroenterology 1987:93:48-52.
William R. The efficacy and limitations of PEG. Arch Surg - Vol 127, March 1992 261 - 263.
Naresh K. Antibiotic prophylaxis for percutaneous endoscopic gastrostomy. A prospective randomized
double blind clinical trial. Annals of Internal medicine 1987;107:824-828.
Hull M.A. Audit of outcome of long-term enteral nutrition by PEG. The Lancet Vol 341: april 3, 1993 869-871.
Afzelius M. Nutritionsteam och kontaktman. Droppjournalen nr 2 juni 1996 9-10.
Akkerdiijk W.L. PEG comparison of push and pull methods and evaluation of antibiotic prophylaxis.
Endoscopy 1995; 27: 313 - 316.
Backman Lars. Största framsteget inom enteral nutrition. PEG används allt mer. Läkartidningen Volym 90 Nr
14 1993. 1376 - 1380.
Keymling M. Technical aspects of enteral nutrition.Gut 1994 supplement 1: 77 - 80.
Bengmark Stig. Sluta med perioperativ tarmsvält! Svenskkirurgi 54. 2 - 5.
David A. Gastrostomy: Operative or nonoperative? Surcigal clinics of North America Volume 72 number 2
april 1992. 515 - 523.
Is early oral feeding safe after elective colorectal surgery. A prospective randomized trial. Annals of surgery
Vol 222 Nr 1, 73-77
Lathund vätske- och nutritionsbehandling. Öl Stefan Spinell Piteå Sjukhus.
Use of a feeding jejunostomy after oesophagogastric surgery. S.E. Wakefield.
British Journal of Surgery 1995, 82, 811-813.
Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (1988:25) om ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och
sjukvården vid sondmatning samt vid användning av intravasal kateter och epiduralkateter.
Socialstyrelsens allmänna råd om delegering. (SOSFS 1980: 100).
American Gastroenterological Association Medical Position Statement: Guidelines for the Use of Enteral
Nutrition. D.Kirby. 95.
Korula J Harma C.A simple and inexpensive method of removal or replacement of gastrostomy tubes.JAMA
1991: 265: 1426-8.
Selley WG. Swallowing difficulties in stroke patients: a new treatment. Age ageing 1985 14: 361-5
Norton B A randomise prospective comparison of PEG and NGS after acute dysphagic stroke BMJ 96 312 136.
Internet adresser med information om enterala sonder
www.usorebro.se/sv/Videoarkiv
Dokumentnamn
Dokumentkategori
Sida
Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och
enteral nutrition
PM, flik 3
34 (34)
Upprättad av
Upprättad datum
Lars-Göran Larsson, öl
1997-05-20
Verksamhet
Reviderat av
Utgåva
Reviderat datum
Kirurgiska kliniken
M Wickbom, spec läk, G Ågren, öl,
A Roth, R Rönning, J Björkegren, H Kask, dietister
6
2013-04-15
Godkänt av
Sign
Göran Ågren, sektionschef ÖG
2014-04-15
Göran Wallin, verksamhetschef
Malin Wickbom
Specialistläkare, Kir klin
Göran Ågren
Överläkare, Kir klin
Göran Wallin
Verksamhetschef, Kir klin
Alexandra Roth
Dietist, Kir klin
Ragna Rönning
Dietist, Med klin
Jonna Björkegren
Dietist, Med klin
Hanna Kask
Dietist, Med klin
Giltigt datum t o m