Transcript Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvens

Rapport 2013:163
2013-04-25 revidering 2013-06-30
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs
och Motala kn jämte buller- och skuggberäkningar
av Bertil Persson
Bertil Persson Betongteknik AB
Daggpilsgränd 23, 233 63 Bara
Organisationsnummer 556739-5404
Tfn 040 44 65 30, mobil 0739 335111
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Innehållsförteckning
1. Bakgrund och syfte
2. Analys av ansökan
3. Bullerberäkning
3.1 Beräkningsosäkerhet
3.2 Lovlig bullernivå
3.3 Metod och genomförande av beräkningar
3.4 Resultat
4. Skuggtidsberäkning
5. Teknisk analys av MKB
5.1 Nationell syn (1.1)
5.2 Energimyndighetens krav på vindförhållanden (2.3)
5.3 Alternativa lokaliseringar (3.2)
5.4 Utformning och omfattning (3.3)
5.5 Elproduktion, elanslutning, kemikalier, alt. (3.5, 3.6. 3,7, 4.2)
5.6 Landskapsbild (5.2)
5.7 Buller, skuggor och risker (5.7, 5.8, 5.8)
5.8 Avveckling (5.14)
6. Jämförelser med andra prospekt
7. Slutsatser
Bilagor (18 sid.)
3
3
5
5
6
7
8
13
16
16
16
17
18
18
20
21
26
27
29
30
Sammanfattning
Rapporten omfattar en granskning av tekniskt underlag för vindkraftstation Hultema i
Finspångs och Motala kommuner. Underlag från prospektören uppvisar betydande tekniska brister. Att plastturbiner enligt MKB kan återvinnas till båtplast respektive att glasfiber skulle kunna brännas helt är för närvarande på forsningsnivå dvs. inte satt i praktik.
MKB och därmed ansökan synes vara ofullgången. Så står inte i prospektet angiven
energifångst i samklang med den typ av verk som angivits som en bilaga till ansökan.
Till prospektet bilagda bullerberäkningar har utförts med så små verk att endast 60-80
procent, 60-80%, av angiven energifångst kan utfås. Ansökan är därför gravt vilseledande, då så hög energifångst har angivits att effektiviteten skulle ha behövt vara högre än
den som hitintills är känd i världen. Bullernivå för det minsta verket understiger förvisso
den som erhålls vid en beräkning enligt dom i Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD,
2013-01-24, men hänsyn har då inte tagits till en efterföljande dom i Mark- och Miljödomstolen, MMD, 2013-03-20, där beräkningsosäkerhet för buller nu har återinförts. För
ett större verk har sökanden med bullerkarta visat att begränsningsvärdet överskrids.
Med ett verk som i storlek står i samklang med angiven energifångst, korrekt beräkningsosäkerhet, frusen barmark, fuktmättad luft och Naturvårdsverket/NORD2000modellerna, är det ett stort antal bostäder, som får olovligt hög bullernivå. I fråga om
miljökonsekvensbeskrivning, MKB, finns ingen samstämmighet med ansökan då miljöpåverkan även här redovisas för helt andra alternativ med mindre verk än det verk som
exemplifieras i ansökan. Förfarandet är möjligt då, till skillnad från då exploateringen av
Danmark skedde för drygt ca 20 år sedan, ingen myndighetskontroll värd namnet sker i
Sverige av företedda handlingar. Sammantaget kan konstateras att vindkraftsstationen
Hultema kommer att påverka närboendens livsmiljö och landskapet mycket mer än vad
handlingarna i prospektet har givit vid handen. Synlighet av flera vindkraftverk ges med
bildmontage från Kärnskogens naturreservat. Rapporten utfördes efter uppdrag 2013.
Bara som ovan
………………………………………………………………………………………………..….………
Bertil Persson, tekn. Dr, docent i byggnadsmaterial
Rapport 2013:163 (sid. 1-48)
ISBN 978-91-86977-63-4
Bertil Persson Betongteknik AB
Tel: 040 44 65 30
Daggpilsgr 23
Mobil: 0739 33 51 11
233 63 Bara
[email protected]
2
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
1. Bakgrund och syfte
På uppdrag av Olof Bröte, Grevgatan 3, 114 53 Stockholm, har Bertil Persson Betongteknik AB, Bara, genomfört analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för
vindkraftstation Hultema, Finspångs och Motala kommuner, jämte buller- och skuggberäkningar. För bullernivå gäller enligt Naturvårdsverket 40,0 dB(A) som begränsningsvärde vid bostäder samt 35,0 dB(A) för Tyst område och för bostäder i lä. Lovlig bullernivå är gränsvärde minus beräkningsosäkerhet. För verk med effekt lika med eller högre
än 2,0 MW, rekommenderas 35,0 dB(A) som högst vid bostad 1, 2. Lågfrekvent buller kan
nämligen påverka hjärnan via örat även i det ohörbara området 3. Vid tvist om innehållet
i denna rapport är skadeståndets storlek enligt ABK 96 högst lika med arvodets storlek.
2. Analys av ansökan
I Tabell 1 ges citerad desinformation i ansökan jämte korrigering av desinformationen 4.
Tabell 1a - Citerad desinformation i ansökan jämte korrigeringar av desinformationen 5.
Sid., Desinformation
Korrekt
rad
5, 23 Efter cirka åtta månader har verket Korrekt livscykelanalystid, LCA-tid, är
producerat lika mycket energi som det att det sammantaget arbete, elcertifikat,
har gått åt att tillverka det. Den totala kapitaltillskott och materialenergi åtgår
energin som går åt för att bygga ett ca 6 års elproduktion för att kompensera
vindkraftverk motsvarar med 20 års verkets energiåtgång. Ca 30% av enerdriftstid bara 3 procent av vindkraft- gifångsten åtgår således för att tillverka
verkets totala elproduktion.
och riva verket, etc. 6.
6, 8
Den sökta verksamheten beräknas I till ansökan bilagd beskrivning uppges
producera upp till 250 GWh/år, vilket 3-MW-verk vilka kan ge cirka 200 GWh
skulle räcka för att försörja cirka per år vid full effekt i mod 0. För att nå
50 000 hushåll med hushållsel.
250 GWh per år krävs 3,6-MW-verk 7
6, 18 VKS Hultema ägs till 80 procent av Siemens är betydande delägare av WKN
WKN AG, som är ett av Tysklands AG (25%) 8. WKN AG har som mål att
mest erfarna företag inom utveckling prospektera och sölja tillstånd för verk.
av vindkraft och annan förnybar energi.
6, 21 WKN-gruppen har som vision att tillfö- Korrekt syftet med vindkraftstationen
ra ström enbart genom förnybara re- synes vara egenintresse dvs. vindkrafsurser.
tens.
8, 10 Verksamhetsområdet är i dagsläget Figur 1 visar riksintressen för vindkraft
inte utpekat som riksintresse för vind- enligt remiss 2012-11-30 inte uppfylls
bruk av Energimyndigheten …
då vindstyrkan på platsen 100 m över
marken understiger 7,2 m/s 9, 10.
1
Henrik Møller och Christian Sejer Pedersen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller. ISBN 978-87-92328-30-4.
Aalborg universitet. 2010, 53 sid.
2
Bullret från stora vindkraftverk undervärderat. Gösta Bluhm, Professor, Karolinska institutet, SVT, Elektroniskt länk http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4307547
3
Alec N. Salt and James A. Kaltenbach. Infrasound From Wind Turbines Could Affect Humans. Bulletin of
Science, Technology & Society. SAGE Publications. No 31(4). 2011, sid. 296 – 302.
4
Pia Pehrson. Caterina Carreman. Ansökan om tillstånd för vindkraftpark vid Hultema, Motala kommun enligt
miljöbalken (1998:808). Foyen. Stockholm. Odaterad, 24 sid.
5
Pia Pehrson. Caterina Carreman. Ansökan om tillstånd för vindkraftpark vid Hultema, Motala kommun enligt
miljöbalken (1998:808). Foyen. Stockholm. Odaterad, 24 sid.
6
Bertil Persson. Bemästra landvindkraft. ISBN 9789-186007508. 2009 uppdaterad 2013, sid 147-148.
7
www.siemens.de
8
http://www.nawindpower.com/e107_plugins/content/content.php?content.6557#.UXRDOEqPxd0
9
http://www.energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/Riksintressen%20f%C3%B6r%20vindbruk/Rev
idering%20riksintressen%2020122013/Bilaga%201.%20F%C3%96RFINADE%20AVGR%C3%84NSNINGAR%20AV%20RIKSINTRESSEOMR%C3%
85DEN%20F%C3%96R%20VINDBRUK.pdf
3
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 1b - Citerad desinformation i ansökan jämte korrigeringar av desinformationen.
Sid., Desinformation
Korrekt
rad
9, 25 Vilket fabrikat eller vilken Detta innebär en in blanco fullmakt att bygga vilket
effekt som kommer att typ och vilken effekt av vindkraftverk som helst vid
användas i Hultemapar- Hultema men trots föreligganden okunskap om dessa
ken är ännu inte slutlig parametrar kan ändock precis energifångst och exakt
avgjort då detta kommer bullernivå beräknas, vilken beräkning faller på sin
att beslutas utifrån vilken egen orimlighet. Först måste nämligen rimliga antateknik som är bäst vid ganden göras som gör att typ av verk och dess effekt
byggnationstillfället.
står i samklang med energiproduktionen från stationen. Så har inte skett utan med förevarande bullerberäkning kan ca 60-80% av utgiven energi utfås.
10,
Enligt beräkningarna, som Okunskap om verkens effekt och typ gör att bullret
19
redogörs i bilaga 1 under- inte kan beräknas varför inga vederhäftiga utfästelbilaga 7, kommer ljudet ser kan göras beträffande den miljöfarliga verksamsom kan uppstå vid Hul- heten.
temaparken inte överskrida
ekvivalent
ljudnivå
nattetid vid bostäder med
40 dB(A) vid bostäder.
11,
I övriga närområdet har Verk med höjden 200 m syns till följd av jordens
11
påverkan bedömts som rundning ca 50 km (=3,5x√200) varför landskapspåliten-måttlig eller liten- verkan runt norra Vättern blir den största sedan istinegativ.
den, Bildmontage 3-10 i rapp. 2012:143, Bilagor 5-6.
21,
Angivet bullervärde får Ett begränsningsvärde får, som uppges i ansökan,
27
inte överskridas mer än inte alls överskridas 11, 12. Två (2)-veckors-regeln
vid 10 tillfällen under skulle vid en tillämpning innebära cyniska, stokastissammanlagt maximalt två ka sömnstörningar av grannarna när som helst under
(2) veckor per år.
året och inte någonsin kunna kontrolleras då den är
stokastisk. Ändringen av regelverket bör bestridas då
ändringen innebär att begränsningsvärdet upphävs.
23,
Tillståndshavaren ska ställ Enligt dom i Mark- och Miljöverdomstolen är minsta
12
ekonomisk säkerhet om belopp för återställande av naturen numera 450 000
250 000 kr per vindkraft- kr 13 samt minsta belopp för återställande av naturen
verk för kostnaderna för enligt Energimyndigheten 750 000 kr jämfört med
efterbehandling
eller 250 000 kr i ansökan.
andra återställningsåtgärder som verksamheten
kan föranleda.
23,
Säkerheten ska ställas Livslängden för verk är betydligt kortare än 20 år. I
14
genom en under tjugo år rapporten “The Performance of Wind Farms in the
successiv uppbyggnad.
United Kingdom and Denmark” dras slutsatsen att
livslängden på 10 000-tal verk var mellan 12 och 15
år 14, 15. Ett verk som är uttjänt efter 1 2 - 15 år kan
d å inte tas ned då fonderade medel saknas efter
1 2 - 15 år och dessa först finns att tillgå efter 20 år.
10
http://vindatlas.se/vindkart/umyhres_v2011_07_100m.png
SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel 1309. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Cementa
AB. Mål M 5069-07. Dnr 617. Löpnr 5586-07. 2009-02-26, 6 sid.
12
SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel 1305. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Kalmar
industrier. Mål M 1303-07. Dnr 546. Löpnr 3226-07. 2009-01-29, 13 sid.
13
Harrysson. Jan Mastera. Prövning enligt Miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen. Länsstyrelsen i
Västra Götaland. Dossienummer 1497-1138. Remiss 2013-02-15, 31 sid.
14
http://www.ref.org.uk/attachments/article/280/ref.hughes.19.12.12.pdf
15
http://www.ref.org.uk/publications/280-analysis-of-wind-farm-performance-in-uk-and-denmark
4
11
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 1 – Vindkartering för prospekterat område dvs. ca 7,1 m/s på 100 m över mark.
3. Bullerberäkning
3.1 Beräkningsosäkerhet
Sakägarna är sedan lång tid bosatta i fastigheter runt Hultema i ett skogslandskap med
vad som även må betecknas som kuperad terräng med nivåvariationer på 100 m eller
mer. Sakägarna är mycket bekymrade över hur deras boendemiljö kommer att beröras
av negativa influenser från vindkraftverken. Vissa av dem funderar på att flytta från området om verken uppförs. Negativa influenser kommer att uppkomma genom buller,
skuggor och blixtrande, starka vita ljus samt den negativa estetiska påverkan som vindkraftverk innebär. Den senast omnämnda negativa påverkan kan bli särskilt stor då det
rör sig om verk på 190 meter. VKS AB lovar att uppfylla Naturvårdsverkets rekommendationer. VKS AB har till underlaget fogat en ljudutredning, som påstås visa att bullernivån 40,0 dBA kan innehållas vid alla bostadshus. Det får betvivlas att så kan ske för frusen barmark med ljudmässigt hårda sjöar och fuktmättad luft jämfört med den gräsmark
vid torr sommarluft som uppges i VKSs bullerberäkning 16. Bullerberäkningarna som VKS
AB förutsätter därtill ett helt annat verk än det som ges i ansökan, nämligen ett 180 m
högt 2,3-MW-verk i bullerberäkningen med turbindiameter 113 m nedställd i sex (6) olika
steg med upp till 15% förlust i energifångsten att jämföra med det 3-MW- verk som uppges i en till ansökan fogad bilaga nämligen ett 190 m högt verk med turbindiametern 108
m. Bullerberäkningen står således inte i samklang med ansökan i fråga om verksstorlek.
Med ingetdera av de bägge verken kan heller utgiven energifångst 250 GWh per år nås i
synnerhet som verken skall nedställas i sex (6) steg i effekt. Med 2,3-MW-verket i bullerberäkningen utfås endast mellan 152 och 187 GWh/år, Tabell 2.
16
Hultema vindkraftpark, Motala kommun. Beräkning av ljudnivå vid närliggande permanent- och fritidsbostäder, Siemens SWT-2,3-113, navhöjd 122,5 m. Rapport Nr 568166. ÅF. 2013-01-18, 14 sid.
5
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 3 – Energifångst och källbullernivå för 2,3-MW-verk enligt ansökan. För att nå 250
GWh per krävs årseffektiviteten (årsnyttjandegraden) = 50%, vilken är helt ouppnåelig.
Vindhastighet (m/s) 7,04
Parameter
Energi Eff.
Sort
(GWh) (%)
Mod 0
7,490 37,2
1
7,342 36,4
2
7,113 35,3
3
6,889 34,2
4
6,557 32,5
5
6,341 31,5
6
6,087 30,2
8,0
Andel mod 0 Källbuller
(%)
(dB(A))
100
105,0
98,0
104,0
95,0
103,0
92,0
102,0
87,5
101,0
84,7
100,0
81,3
99,0
15,0
7,04
Diff. mod 0 Energi
Eff. Effekt Prod. 25 verk
(dB(A))
(GWh/år) (%) (MW) (GWh/år)
0,0
10,991
54,6 2,300 187,3
-1,0
10,774
53,5 2,221 183,6
-2,0
10,438
51,8 2,300 177,8
-3,0
10,109
50,2 2,126 172,2
-4,0
9,622
47,8 2,030 163,9
-5,0
9,305
46,2 1,903 158,5
-6,0
8,933
44,3 1,827 152,2
3.2 Lovlig bullernivå
Lovlig bullernivå före 2013-01-24 och efter 2013-03-20 var resp. är 39,0 resp. 34,0
dB(A) med SNV:s modell m.h.t. beräkningsosäkerheten 17. Vindkraftsprospektören Eolus
Vind AB hade till Mark- och Miljödomstolen, MMD, Växjö Tingsrätt, uppgivit en beräkningsosäkerhet om 1,0 dB(A) för SNV:s modell i ett rättsfall för vindkraftverk på slätten
vid Hörby, Sölvesborgs kommun. Osäkerheten i bullerberäkningen gjorde att tillåtlighetsgränsen sänktes. I mål nr M 3443-10, 8/9-11 krävde sökanden tillstånd för miljöfarlig
verksamhet med vindkraftverk vid bullernivå 39,8 dB(A) oaktat en osäkerhet i beräkningen om 1,0 dB(A). Tillståndet upphävdes genom MMD:s dom eftersom av sökanden
uppgiven osäkerhet i bullerberäkningen inte hade beaktats jämfört med kravet om högst
40,0 dB(A). MMÖD har dock överprövat ovanstående dom och ändrat utgången.
Det gjordes i dom meddelad 2012-04-27 i mål nr M 7022-11. Den ändrade utgången
berodde på att verksamhetsutövaren vid handläggningen i MMÖD gav in kompletterande utredning som visade att begränsningsvärdet innehölls även med beaktande av beräkningsosäkerheten. Lovligt begränsningsvärde med SNV:s modell blev då 39,0 dB(A) i
stället för 40,0 dB(A). För att uppfylla 40,0 dB(A) skulle osäkerheten räknas grannen
tillgodo dvs. enligt domen erhölls 1,0 dB(A) i osäkerhet för SNV:s modell samt i skog
4,0 d(B)A för Nord 2000 18. Lovlig bullernivå ä r då 39,0 resp. 34,0 dB(A) intill bostad.
Efter expertutlåtande från Ångpanneföreningen, ÅF, till Svea Hovrätt, målnr M8236-12,
aktbilaga 2, 2012-12-17, 28 sid., upphävdes osäkerheten vid bullerberäkningar i dom
2013-01-24 varefter 40,0 dB(A) gällde som begränsningsvärde. I en skrivelse från Svea
Hovrätt benämns ÅF:s utlåtande expertutlåtande, vilket är fel då prospektören HS-Kraft
har anlitat ÅF dvs. jävsförhållande föreligger. ÅF arbetar till 99% för vindkraftens räkning
med flera prospekt men i intet fall för drabbade grannars räkning. Expertstatus bör inte
ges ÅF:s utlåtande då ÅF inte är opartiskt. ÅF uppger på sid. 4; första stycket i skrivelsen
från Svea Hovrätt att bullernivån kan bemästras genom nedställning. Prospektet omfattar enligt ÅF:s skrivelse 2012-09-17 elva (11) st. 2,3-MW-vindkraftverk Siemens SWT
101 i nedställda moder, som medelvärde nedställda med 3,2 dB(A) dvs. till 103,8 dB(A).
Motsägelse i MMÖD:s dom 2013-01-24 beträffande osäkerheten stärks av MMD:s dom
2013-03-20, som innebär att osäkerheten vid bullerberäkningar skall beaktas, citat 19:
”Domstolen delar länsstyrelsens uppfattning att den sammantagna ljudbilden från alla verk
som kan påverka den skall beaktas, och att hänsyn även skall tas till beräkningsosäkerhet.”
Förfarandet vid Hultemastationen är snarlikt det som låg till grund för dom 2013-01-24 dvs.
ÅF uppger ett annat verk i sin bullerberäkning än det verk som ligger till grund för ansökan.
17
Dom meddelad 2012-04-27 i mål nr M 7022-11.
Elis Johansson. Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kn. ÅF-INFRASTRUKTUR AB / f.d. INGEMANSSON. RAPP 567183. Göteborg. 2011-08-24, sid. 5,
ra34-35. http://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/extranet/vind/MKB-Bilaga-10-Ljudberakning.pdf
19
Vindkraftsverksamhet på fastigheten Borrby 48:6 i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen i Skåne läns beslut,
och 2011-11-11 i ärende nr 505-13213-11, 505-13212-11 och 505-13210-11. Dom i Mål nr M 4797-11. Markoch miljödomstolen, MMD, Växjö, 2013-03-20, 23 sid.
6
18
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
3.3 Metod och genomförande av beräkningar
Tre olika, fullständiga bullerberäkningar, har genomförts och jämförts sinsemellan:
1. Bullerberäkning för skog (SNV2002) baserad på den av Statens Naturvårdsverk
rekommenderade metoden ”Ljud från landbaserade vindkraftverk”, 2001 (ISBN 91620-6249-2). För skog används korrekt markråhetslängd 0,30 m.
2. Bullerberäkning för slät mark utan träddungar (SNV2009) baseras på av Statens
Naturvårdsverk, SNV, rekommenderad metod "Ljud från vindkraftverk", 2010 (NV
dnr 382-6897-07 Rv). För skog används inkorrekt markråhetslängd 0,05 m.
3.Bullerberäkning med en exaktare modell (NORD2000) har skett för terräng runt
Hultema med aktuella sjöar inlagda som hårda ytor medan bullerberäkning av VKS
har skett för gräsmark sommartid, vilket är ett gravt missförstånd av VKS AB.
WindPRO DECIBEL gör med Naturvårdsverkets tidigvarande modell SNV 2002 en rimlig
medelvärdesbedömning av bullernivån. Då används markråhetslängden 0,30 m samt
högsta förekommande källbuller med s.k. 95% sannolikhet. Vidare används i WindPro
DECIBEL medeltemperatur, medelfuktighet och mest ogynnsamma vindriktning dvs. mot
bostaden. I datorprogrammet WindPRO NORD2000, som Delta i Köpenhamn har utvecklat, vilket program ingår i WindPRO-paketet från EMD, kan alla indata ändras t.ex. temperatur, vindriktning för enskilda verk, luftfuktighet, mod, etc. Vilka indata som gäller för
Nord2000-körningen är därför viktiga. Följande parametrar användes vid körning med
NORD2000, vilka är relevanta förhållandena en stor del av året vid Hultemastationen:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Mod 0
Frusen barmark
Fuktmättnad 99% RF
Nollgradigt
Maximalt bullervärde för 8 sektorer
Nattetid
Klar himmel
Övriga indata som har använts vid beräkningar med NORD2000 är följande:
1. För beräkningar av ljudimmissionen till närliggande permanent- och fritidsbostäder används standardiserade meteorologiska värden enligt ISA-standarden, International Standard Atmosphere, vilka är accepterade i internationella liksom i
svenska ljudberäkningsstandarder. Här ansätts luftfuktighet 99 %, lufttryck 1013
hPa, samt temperatur 0°C för att ge standarden representativt väderförhållande.
2. Temperaturgradienten är satt till 0,05 °C i beräkningarna. En positiv temperaturgradient ger en förhöjd ljudutbredning jämfört med en neutral eller negativ temperaturgradient. Detta motsvarar de förhållanden som kan inträffa vid mätning av
ljudimmission enligt Elforsk 98:24.
3. Inversen av Monin Obukov längd har ansatts till 0,01 vilket motsvarar klar himmel
4. Den geografiska modellen i SoundPLAN är uppbyggd med digitalt kartmaterial innehållande höjddata erhållet av bolaget. Höjdkurvorna i modellen har 10 m ekvidistans. Modellen tar hänsyn till höjdskillnader i terrängen. Beräkningen är gjord
för 1,5 m mottagarhöjd.
5. Markytor mellan vindkraftverket och beräkningspunkten definieras i Nord2000 genom den effektiva flödesresistansen som för aktuellt. Större sjöar i området har
inlagts som hårda ytor då dessa ger större reflektion än alla andra ytor, Figur 2.
6. Markråhetslängden z0 har ansatts till 0,3 enligt definition i ”Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241”.
7. Beräkningsfall har satts till klass F, frusen barmark, vilket är relevant för området
stor del av året, då begränsningsvärdet gäller var natt utan undantag i ansökan.
8. Turbulens i vindhastighetsfluktuationer är satt till 0,12 Cw2 [m4/3s-2].
9. Turbulens i temperaturfluktuationer är satt till 0,008 Ct2 [Ks-2].
10. Indata för vindkraftverket erhölls från Siemens SWT-3.6-107 3600 107.0 !0! Level
0. Ref.: SIEMENS 2007-08-22 vid vindhastighet 11,1 m/s: LwA,ref = 108,0 dB(A).
7
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 2 – Ytor med sjöar vilka ger större reflektion av buller än alla andra terrängtyper.
Koordinater för de 25 st. 3,6-MW-verk, vilka verk krävs för att utfå 250 GWh/år vid 7,04
m/s, baseras på VKSs underlag, Tabell 4. Bullerberäkning skedde i mod 0 för vindhastighet 8 m/s 10 m över mark för de tre (3) modellerna SNV2002, SNV2009 och NORD2000.
Granskningar av drifttagna anläggningar visar nämligen att även om verken ställs ned i
syfte att tillstånd skall ges så körs verken ändock för full effekt 20. Det är osannolikt att
så dyra investeringar inte skulle utnyttjas fullt ut genom nedställningar av effekten med
upp till 20% i energifångst. Det är då klokare att minska antalet verk i Hultemastationen
från 25 st. verk till ca 20 st. drivna vid full effekt mod 0. Det är svårt att tro att VKS AB
skulle handla så oklokt utan avsikten är säkerligen att driva alla 25 verken vid full effekt.
3.4 Resultat
Tabell 5, Figurer 3-5 och Bilagor 1-3 visar att ett stort antal bostäder, med hänsyn till
dom i MMD 2013-03-20, och korrekt markråhetslängd för skog får mer än lovliga 39,0
dB(A) 21. Även med inkorrekt markråhetslängd för skog, 0,05 m, överskrids lovlig bullernivån för flera bostäder. Ljudkänslig punkt betyder bostad samt användardefinierad att
lovlig nivå 39,0 dB(A) har använts som krav. Naturvårdsverkets forskning har visat att
10% resp. 24% av de närboenden till mindre vindkraftverk på Gotland kände sig som
ytterst störda vid bullernivåer varierande mellan 37,5 dBA och 40,0 dBA (jfr rapport 5956
- april 2009). Minsta avstånd mellan verk och bostad är i prospektet är litet, bara 912 m.
20
Bertil Persson. Fel vid bullermätning av vindkraft å Gummaråsen, Varberg, vid Skepared, Mark, och vid Påboda, Torsås kn. ISBN 978-91-86977-54-2. 2013, 38 sid.
21
Vindkraftsverksamhet på fastigheten Borrby 48:6 i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen i Skåne läns beslut ,
och 2011-11-11 i ärende nr 505-13213-11, 505-13212-11 och 505-13210-11. Dom i Mål nr M 4797-11. Markoch miljödomstolen, MMD, Växjö, 2013-03-20, 23 sid.
8
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 4 - Typ av verk, koordinater och källbullernivå vid mod 0.
No.
Öst
Nord
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Medel
1471905
1472363
1472025
1472668
1473346
1472528
1473589
1473026
1473926
1473451
1474059
1474559
1474448
1475092
1473706
1474467
1472850
1473505
1474185
1474810
1473244
1474004
1474765
1474299
1473039
6520909
6520544
6519717
6519947
6519921
6519415
6519374
6518898
6518915
6518476
6518406
6517650
6517068
6517410
6516639
6516388
6515862
6515990
6515827
6515814
6515472
6515183
6515185
6514682
6516651
Z
(m)
140,0
140,0
140,0
140,0
140,0
140,0
140,0
150,0
149,8
150,0
143,2
159,1
160,0
130,0
180,0
160,0
156,9
166,1
149,9
140,0
145,2
149,4
160,7
150,3
178,1
150,3
Ansökan Typ-generator
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
29
20
21
22
23
24
25
26
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
SWT-3.6-107-3
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
600
Effekt,
nominell
(kW)
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
3 600
Rotordiameter
(m)
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107
107,0
Navhöjd
(m)
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
142,5
LwA,ref
(dB(A))
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
108,0
Efter bullerberäkningarna kan följande slutsatser dras:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Medelnivå för verk är 150,3 m.ö.h.
Medelnivå för bostäder är 119,2 m.ö.h.
Verken står som ett medelvärde 31,1 m högre än bostäderna.
Bullernivå för bostäder i skog är enligt SNV2002 38,5 dB(A).
Bullernivå för bostäder på slätt utan träddungar är enligt SNV2009 37,1 dB(A).
Bullernivå för bostad i skog är ca 1,4 dB(A) högre än för bostad på slätten.
Bullernivå för bostäder på frusen barmark är enligt NORD2000 38,8 dB(A).
Bullernivå för bostad på frusen barmark är enligt NORD2000 ca 1,7 dB(A) högre
än för bostad på slätten enligt den nya beräkningsmetoden SNV2009.
9. Sammantaget ger den nya beräkningsmetoden SNV2009 drygt 1,5 dB(A) lägre
bullernivå i skog än såväl beräkningsmetoden SNV2002 som beräkningsmetoden
NORD2000 vid i övrigt konstant omgivningsförhållande.
10. Sammantaget missgynnas därför boenden i skogen i sin livsmiljö jämfört med boenden på slätten.
Vid i övrigt konstant omgivningsförhållande minskar skyddsavståndet för lågfrekvent bullernivå, 34,0 dB(A), med beräkningsmodell SNV2009 jämfört med modellen SNV2002
från 3300 m med SNV2002 till 2800 m med modellen SNV2009 då lågfrekvent buller inte
maskeras nämnvärt av lövsus eller sämre väggkonstruktioner, Figur 5. Det kan även
konstateras att bullernivån med en exaktare beräkningsmodell NORD2000 på långt avstånd från verken är väsenligt högre än med de enklare metoderna SNV2002 och
SNV2009. Skyddsavståndet för lågfrekvent 34,0 dB(A) blir 3800 m med NORD2000 och i
övrigt konstanta förhållanden som vid beräkningarna med SNV2002 och SNV2009, Figur
5.
Den nya beräkningsmetoden SNV2009 gynnar således helt klart vindkraftsprospektet.
9
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 5 – Beräknad bullernivå för 58 bostäder intill Hultema, dels med för skog korrekt
markråhetslängd 0,30 m (SNV2002 och NORD2000), dels med inkorrekt markråhetslängd 0,05 m egentligen avsedd för slät mark utan träddungar (ny norm SNV2009).
No. Öst
Nord
A
1 472 631 6 513
B
1 472 609 6 514
C
1 475 172 6 514
D
1 475 872 6 514
E
1 475 925 6 515
F
1 476 004 6 515
G
1 476 668 6 515
H
1 476 595 6 515
I
1 476 985 6 516
J
1 470 793 6 521
K
1 470 848 6 521
L
1 471 106 6 521
M
1 470 370 6 521
N
1 470 319 6 520
O
1 470 346 6 520
P
1 470 247 6 519
Q
1 470 366 6 518
R
1 470 375 6 518
S
1 470 485 6 518
T
1 470 203 6 519
U
1 470 474 6 518
V
1 470 830 6 518
W
1 470 735 6 518
X
1 470 822 6 518
Y
1 470 894 6 518
Z
1 470 508 6 518
AA 1 470 438 6 518
AB 1 470 345 6 517
AC 1 470 710 6 517
AD 1 470 884 6 517
AE 1 471 086 6 516
AF 1 472 146 6 517
AG 1 472 201 6 517
AH 1 472 183 6 517
AI
1 472 393 6 517
AJ 1 476 619 6 515
AK 1 473 969 6 521
AL 1 474 742 6 520
AM 1 474 781 6 520
AN 1 475 583 6 519
AO 1 476 040 6 519
AP 1 475 585 6 518
AQ 1 475 510 6 518
AR 1 475 539 6 518
AS 1 475 706 6 518
AT 1 475 844 6 518
AU 1 476 051 6 518
AV 1 476 052 6 518
AW 1 476 486 6 519
AX 1 475 659 6 518
AY 1 475 683 6 518
AZ 1 477 874 6 519
BA 1 479 134 6 519
BB 1 479 304 6 519
BC 1 479 428 6 519
BD 1 479 528 6 519
BE 1 479 988 6 518
BF 1 477 608 6 517
Medelvärde
Antal över 39 dB(A)
867
157
162
880
828
897
887
932
666
645
573
347
108
482
160
514
943
890
874
472
748
871
689
557
395
555
257
968
106
100
984
085
125
333
466
049
104
606
527
960
824
996
943
800
838
832
890
934
157
475
435
964
804
964
402
236
786
856
Z
(m)
135,6
140,0
116,2
117,7
122,1
121,5
102,9
107,6
122,5
140,0
140,0
140,0
149,4
141,4
146,9
139,6
130,0
129,4
130,0
137,1
128,2
136,5
130,0
133,4
140,0
130,0
130,0
130,0
136,7
132,9
133,1
133,1
130,3
130,0
138,3
110,3
130,0
122,8
121,1
121,5
120,0
107,2
108,4
97,8
92,0
91,0
87,8
91,2
90,0
96,8
96,0
102,6
88,0
89,6
80,0
86,4
89,9
88,4
119,2
Avstånd Bullernivå
SNV2002
1718
39,1
1460
40,2
1551
42,2
1414
41,3
1115
42,3
1197
41,9
1859
38,7
1788
39,0
2335
37,7
1333
38,1
1248
38,6
911
40,8
1547
37,5
1642
38,0
1728
38,3
1789
37,8
1830
37,9
1844
37,9
1755
38,3
1838
37,6
1828
38,1
1463
39,7
1649
39,0
1670
39,2
1739
39,2
1910
38,0
2156
37,5
2618
36,9
2938
37,5
2796
38,1
2724
38,7
2014
42,8
1840
43,1
1706
42,8
1565
43,5
1963
38,1
1700
40,6
1555
39,9
1557
40,1
1959
38,7
2300
37,5
1660
40,8
1547
41,2
1459
41,5
1554
40,7
1608
40,2
1763
39,3
1800
39,2
2234
37,3
1206
41,8
1370
41,8
3775
32,6
4696
30,1
4924
29,6
4770
29,8
4795
29,7
5084
29,0
3830
35,2
2097
38,5
28
(dB(A))
SNV2009
37,8
38,9
40,8
40,0
41,0
40,5
37,3
37,7
36,3
36,7
37,2
39,4
36,2
36,7
36,9
36,4
36,5
36,5
36,9
36,2
36,7
38,3
37,7
37,8
37,8
36,7
36,1
35,6
36,2
36,7
37,3
41,5
41,7
41,5
42,2
36,8
39,3
38,6
38,7
37,4
36,2
39,5
39,9
40,1
39,3
38,8
37,9
37,8
36,0
40,5
40,5
31,2
28,7
28,2
28,4
28,3
27,6
33,8
37,1
16
NORD2000
39,4
41,1
40,5
41,7
41,3
41,9
38,6
39,3
39,1
38,4
38,9
41,2
37,8
38,3
38,3
38,2
38,1
38,1
38,5
37,9
38,4
40,0
39,1
39,1
38,9
38,4
37,7
37,2
37,8
38,8
39,0
43,2
43,0
43,2
44,0
40,8
41,0
40,4
40,4
38,7
37,9
41,3
41,5
41,8
40,6
41,0
39,6
39,6
39,1
42,3
41,7
33,5
30,6
30,1
30,1
30,0
30,5
35,4
38,8
30
Beteckning:
Fet stil = lovlig bullernivå överskrids utan hänsyn tagen till ev. krav om 34,0 dB(A).
10
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 3 – Bullernivå för skog (markråhetslängd 0,30 m; SNV2002). Ekvidistans 5 m.
11
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 4 – Bullernivå för slät mark utan träddungar (markråhetslängd 0,05 m; SNV2009).
12
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Bullernivå för 58 bostäder vid 25 st. 3,6-MW-verk (dB(A))
45,0
SNV2002
y = 193,5x -0,214
R² = 0,7586
40,0
SNV2009
y = 200,7x -0,224
R² = 0,7578
35,0
NORD2000
30,0
y = 175,43x-0,2
R² = 0,7319
25,0
1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
Avstånd till närmsta verk (m)
Figur 5 – Bullerberäkning enligt metoderna SNV2002, SNV 2009 och NORD 2000.
4. Skuggtidsberäkning
Sannolik skuggtid beräknades för en horisontell yta om 5x5 m placerad 2 m över mark.
Växthusläge råder dvs. inget hinder finns i terrängen för solen att lysa på bostaden. Väderdata från Norrköping och Jönköping nyttjades dvs. molnighet och solhöjd. Helårsskuggtid beräknades. Resultat i Tabell 6 och Figur 6 visar att verken är olämpligt placerade intill två (2) bostäderna då dessa får olovlig lång sannolik skuggtid, mer än 0:30
timmar per dygn. Även om en avancerad skuggtidsregulator monteras på verken före det
att de tas i drift kommer bostäderna att utsättas för ett skugginferno även i beaktande
av att de ständigt kommer att utsättas för blixtrande, högintensivt ljus.
13
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 6 - Verken är olämpligt placerade intill två (2) bostäderna då dessa får olovlig lång
sannolik skuggtid, mer än 0:30 timmar per dygn.
No. Skuggtimmar|per år Skuggdagar|per år Max skugga|timmar per dag Skuggtimmar|per år
(t/år)
(dagar/år)
(t/dag)
(t/år)
A
00:00
0
00:00
00:00
B
13:31
57
00:17
04:07
C
21:47
57
00:27
05:56
D
15:14
57
00:23
03:44
E
23:21
87
00:25
05:25
F
18:21
77
00:22
03:59
G
00:00
0
00:00
00:00
H
00:00
0
00:00
00:00
I
00:00
0
00:00
00:00
J
06:46
27
00:20
01:03
K
07:34
28
00:21
01:11
L
18:16
55
00:29
02:59
M
04:23
20
00:17
00:52
N
04:44
22
00:16
01:09
O
08:34
46
00:16
02:10
P
00:00
0
00:00
00:00
Q
00:00
0
00:00
00:00
R
00:00
0
00:00
00:00
S
06:14
31
00:15
02:00
T
00:00
0
00:00
00:00
U
00:00
0
00:00
00:00
V
16:48
59
00:19
05:07
W
10:19
44
00:17
03:05
X
00:00
0
00:00
00:00
Y
00:00
0
00:00
00:00
Z
00:00
0
00:00
00:00
AA 00:00
0
00:00
00:00
AB 00:00
0
00:00
00:00
AC 00:00
0
00:00
00:00
AD 00:00
0
00:00
00:00
AE 00:00
0
00:00
00:00
AF 30:02:00
99
00:41
04:56
AG 32:30:00
109
00:41
05:14
AH 27:30:00
99
00:28
04:09
AI
22:44
86
00:26
03:16
AJ 00:00
0
00:00
00:00
AK 25:27:00
113
00:21
04:04
AL 10:22
49
00:17
01:40
AM 09:59
47
00:17
01:36
AN 00:00
0
00:00
00:00
AO 00:00
0
00:00
00:00
AP 21:17
103
00:17
03:36
AQ 22:53
107
00:17
03:57
AR 29:59:00
120
00:20
05:11
AS 23:46
101
00:18
03:48
AT 14:55
70
00:18
02:23
AU 00:00
0
00:00
00:00
AV 00:00
0
00:00
00:00
AW 00:00
0
00:00
00:00
AX 23:42
90
00:23
04:13
AY 22:58
90
00:23
04:06
Beteckningar:
Fet stil = olovligt lång skuggtid/dygn, maximalt 0:30 timme per dygn sannolik skuggtid.
14
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 6 – Sannolik skuggtid för bostäder intill Hultema.
15
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
5. Teknisk analys av MKB
22
5.1 Nationell syn (1.1)
Tabell 6 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
13,
10
6 - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Efter cirka åtta månader har verket producerat lika mycket energi som det har
gått åt för att tillverka det. Den totala
energin som går åt för att bygga ett
vindkraftverk motsvarar med 20 års
drifttid bara 3 procent av vindkraftverkets totala elproduktion.
Teknisk utveckling inom vindkraften
samt förnyad vindkartering har gjort det
möjligt och ekonomiskt intressant att
etablera vindkraft även i skogbevuxna
områden.
Korrekt tid är att det sammantaget
arbete, elcertifikat, kapitaltillskott och
materialenergi åtgår ca 6 års elproduktion för att kompensera verkets energiåtgång. Ca 30% av energifångsten
åtgår således för att tillverka och riva
verket, etc., inte 3% som uppges 23.
Riksintresse för vindkraft saknas i området, Figur 1, då vindstyrkan på 100
m över mark understiger 7,2 m/s.
5.2 Energimyndighetens krav på vindförhållanden (2.3)
Tabell 7 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
18,
18
7 - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Medelvindhastigheten ligger på
omkring 7,04 m/s (normalårskorrigerat värde) på 120 meters höjd vilket betraktas som
fullgott.
Resultatet visar att ca 6,8 m/s vindstyrka nås
på 100 m över marken vilket värde inte är tillräckligt för att riksintresse skall föreligga med
ett krav om 7,2 m/s på 100 m över marken 24.
22
Lena Carlsson. Jenny Grönesjö Norén. Hanna Gårdstedt. Johanna Alton. Vindkraftpark Hultema i Motala
kommun, Östergötlands län. MKB till tillåtlighetsansökan för uppförande av vindkraftverk. Tyréns. Norrköping.
2013-02-12, 104 sid.
23
Bertil Persson. Bemästra landvindkraft. ISBN 9789-186007508. 2009 uppdaterad 2013, sid 147-148.
24
http://www.energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/Riksintressen%20f%C3%B6r%20vindbruk/Rev
idering%20riksintressen%2020122013/Bilaga%201.%20F%C3%96RFINADE%20AVGR%C3%84NSNINGAR%20AV%20RIKSINTRESSEOMR%C3%
85DEN%20F%C3%96R%20VINDBRUK.pdf
16
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
5.3 Alternativa lokaliseringar (3.2)
Tabell 8 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell 8 - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Sid., Desinformation
Korrekt
rad
19, 8 Det ställs höga krav som avgör vilka I MKB sid. 18 rad 18 vidgår VKS att vindplatser som är bäst lämpade för styrkan på höjden 120 m över mark endast
vindkraft. En kravspecifikation som är 7,04 m/s vilket innebär att inget intresse
området för Hultema visat sig upp- för vindkraft finns i området då Energimynfylla.
digheten kravspecifikation är en vindstyrka
om 7,2 m/s på höjden 100 m över mark 25.
19,
Flera områden lämpliga för vind- Det är märkligt att Östergötlands län och
19
kraft har identifierats i flera län.
dess närhet har utvalts som alternativ. EUkommissionens mål är 140 GW havsvindkraft 26 men VKS har negligerat detta mål,
t.ex. alternativet Hanö vindkraft, vilket är
mer lämpligt m.h.t. livsmiljön och export
av subventionerad el till länder med hög
kolelproduktion än vindelproduktion långt
från avnämaren och i en trakt där landskapet och livsmiljön förstörs för lång tid.
20,
Vid inventering av möjliga lokalise- Urvalsprincipen är alltför snäv och topp13
ringar för vindkraft har följande 4 styrd av prospektören då kommuner,
områden lokaliserats; Hultema och landsting och regioner numera köper och
Långmossen i Motala kommun, driver vindkraftverk över hela landet.
Vassmossen i Hallsbergs kommun
och Svarthyttan i Askersunds kommun.
23, 8 Området vid Hultema är på grund Å ena sidan anger Regeringens reglerbrev
av stoppzonen ett av få kvarvaran- att varje län (utom Stockholms) månatlide områden i Östergötland som gen skall redovisa framdriften i vindkraftsmöjliggör en större samlad utbygg- utbyggnaden, å andra sidan läggs stora
nad av vindkraft.
stoppområden med hänsyn till landets försvar, vilket gör att Regeringens reglerbrev
är motsägelsefullt. Vindkraftsutbyggnaden
kan givetvis inte betingas av länets namn.
23,
För att området ska komma på frå- Det kan såväl genom VKS egen utsago å
14
ga för fortsatt utredningsarbete sid. 18 rad 18 i MKB om vindstyrkan 7,04
måste samtliga kriterier vara upp- m/s på höjden 120 m över mark, som gefyllda i ett inledningsskede. Då nom Energimyndighetens vindkartering för
samtliga kriterier är uppfyllda inleds platsen 27 konstateras att vindstyrkan på
en djupare analys av området bl.a. platsen är för låg, varför påståendet att
genom egna vindmätningar i mast samtliga kriterier är uppfyllda är felaktigt.
för att säkerställa och kartlägga
områdets vindresurser.
25
http://www.energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/Riksintressen%20f%C3%B6r%20vindbruk/Rev
idering%20riksintressen%2020122013/Bilaga%201.%20F%C3%96RFINADE%20AVGR%C3%84NSNINGAR%20AV%20RIKSINTRESSEOMR%C3%
85DEN%20F%C3%96R%20VINDBRUK.pdf
26
http://www.ewea.org/index.php?id=60&no_cache=1&tx_ttnews%5btt_news%5d=1892&tx_ttnews%5bbackPid
%5d=1&cHash=05ee83819c7f18864985e61c3fd26342
27
http://vindatlas.se/vindkart/umyhres_v2011_07_100m.png
17
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
5.4 Utformning och omfattning (3.3)
Tabell 9 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
24,
13
9 - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
En etablering ska utformas för bästa hushållning med ett områdes
vindresurser, i enlighet med hushållningsprincipen i Miljöbalken,
samtidigt som påverkan på människors hälsa och miljö ska minimeras.
26, 3
Efter fullgjort vindmätningsprogram, samråd och utförda utredningar har slutlig parklayout tagits
fram.
26, 9
Ljuset från de högintensivt markerade verken blinkar med en ”mjuk”
blinkning, inte ”blixtrande” som
den gamla typen av hinderljus. Det
pågår även utveckling och provningar med radarsystem och transpondersystem för att styra hinderbelysningen av vindkraftverk.
Ett slutligt hindermarkeringskoncept för vindkraftspark Hultema
kommer i ett senare skede att utarbetas i samråd med Transportstyrelsen och i enlighet med den
mest lämpade tekniken.
27,
16
Då vindresurserna är otillräckliga i området
såväl enligt VKSs egna mätningar, vilka
redovisas å sid. 18 rad 18 i MKB, som enligt
Energimyndighetens vindkartering 28 saknas
motiv för en etablering varför hushållningsprincipen inte kan tillämpas utan i stället
lokalitetsprincipen som säger att varje verksamhet skall utgå från lokala förutsättningar.
Utsagan strider mot vad som skrivs i MKB
sid. 23 rad 14 nämligen att fortsatta vindmätningar skall ske för att säkerställa att
vindstyrkan är tillräckligt hög. Ansökan är
därför motsägelsefull visavi MKB. Fler vindmätningar lär för övrigt inte vetenskapligt
kunna styrka något som inte finns.
Ingetdera av dessa system var godkända av
Transportstyrelsen så sent som i juni 2012.
Dessutom stör det blixtrande, högintensiva
ljuset än mer, om det tänds och släcks var
natt då t.ex. postflyget passerar, än om det
är tänt jämt. I vart fall kommer blixtrandet
att synas inom minst 50 km från platsen
dvs. inom ett antal län och kommuner.
Denna är ingen MKB utan ett forskningsmål
som kan ta 30 år att nå dvs. att radaravstänga hinderbelysning. Utvecklingspotential finns förvisso med medel och tid saknas
för att detta mål skall bli tillämpbart vid
Hultema. Inga anslag finns för ändamålet.
5.5 Elproduktion, elanslutning, kemikalier, alt. (3.5, 3.6. 3,7, 4.2)
Tabell 10 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
29,
27
29,
33
28
10a - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
En preliminär intern analys av det
första årets vindmätningar visar
att området har goda vindresurser
på ungefär 7,04 m/s årlig medelvindhastighet på 120 m höjd.
En vindkraftspark som består av
25 stycken 2-4 MW turbiner med
en maximal höjd på 186 meter
beräknas vid en medelhastighet på
7,0 m/s producera upp till 250
GWh förnybar elenergi per år.
Vindstyrkan understiger 7,2 m/s på höjden
100 m över mark varför minimikravet för
riksintresse enligt Energimyndigheten inte
uppfylls. Se även MKB sid. 19 rad 8 ovan.
Bullerberäkning i ansökan omfattar 25 st.
2,3-MW-verk vilka som högst kan ge mellan
152 och 187 GWh/år vindel. Utfästelser om
energifångst står således inte i samklang
med i MKB företedd miljöpåverkan av miljöfarlig verksamhet som vindkraft är.
http://vindatlas.se/vindkart/umyhres_v2011_07_100m.png
18
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell
Sid.,
rad
29,
35
31, 2
31, 6
32,
33
10b - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Det är en väsentlig del av
Motala kommuns totala
elförbrukning.
Anslutningen till elnätet är
en stor del av kostnaden
för
en
vindkraftspark.
Kostnaden förändrar sig
inte principiellt med vindparkens storlek utan är till
stor del densamma oavsett hur många vindkraftverk som kan byggas.
Vindkraftverkens växellåda
och
hydraulsystem
innehåller olja och kylsystemet innehåller glykol.
Teknikutvecklingen inom
vindkraftsbranschen
går
mycket fort. Därför är det
svårt att ange exakt vilken verkstyp som kommer att bli aktuell när
projektet är tillståndsgivet
eftersom tillståndsprocessen tar relativt lång tid.
Totala energiåtgången i Motala 2005 var ca 1100
GWh. Av denna bestod Motalas elförsörjning till stor
del av el från kraftvärme vilken el inte kan ersättas
utan att obalanser skapas i elsystemet. Vindel kan
inte ersätta energi från bensin, diesel och olja varför
andelen förnybar energi i Motala inte kommer att öka
med Hultemaparken. Distributionen till elkonsumenterna av den upphandlade vindelen sköts dessutom
enväldigt av Svenska Kraftnät via det befintliga elnätet. Till elabonnenternas uttag kommer en oförutsägbar blandning av el från flera olika kraftslag och olika
platsen. Det går alltså inte för någon elkonsument
att köpa enbart vindel, inte ens om man äger ett
vindkraftverk. Den vindel man producerat och sålt
går inte att köpa tillbaka. Det är bara i VKSs drömvärld som elen kan gå direkt till Motala. Dessutom
måste reglerkraft ständig finnas tillgänglig med
samma effekt, 90 MW, som Hultemastationen utgör,
då det inte blåser tillräckligt eller för mycket, och om
250 GWh vindel intermittent skall tillföras elnätet.
Endast kabel är tänkbar i så känslig natur som den
mellan Jakobshyttan och Hultema vindkraftsstation.
Givetvis påverkas kabelkostnaden av ansluten effekt
vilken varierar mellan 57,5 och 75 MW i en till MKB
fogad bullerberäkning. Enligt en till ansökan fogad
utformning på verk krävs kabel till 90 MW om i MKB
föresvävad energifångst skall utfås.
I en till ansökan fogad utformning skall verken vara
växellådfria varför uppgiften om risk för växellådoljeläckage i MKB är motsägelsefull. De nya verken i
MKB innehåller dock ca 1600 kg neodym, vilket ytterst sällsynt jordartsmetall bör förhindras att påverka naturen. Vidare utgör risken för läckage av högalkaliskt lakvatten från ca 62500 ton betong en påtaglig risk i känslig natur.
Detta innebär en in blanco fullmakt att bygga vilket
typ och vilken effekt av vindkraftverk Hultema som
helst men trots föreligganden okunskap om dessa
parametrar kan ändock precis energifångst och exakt
bullernivå beräknas, vilken beräkning faller på sin
egen orimlighet. Först måste nämligen rimliga antaganden göras som gör att typ av verk och dess effekt
står i samklang med energiproduktionen från stationen. Så har inte skett utan med förevarande bullerberäkning kan ca 60-80% av utgiven energi utfås.
19
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 7 – Hybridbild av landskapet mellan Jakobshyttan och Hultema vindkraftstation.
5.6 Landskapsbild (5.2)
Tabell 11 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
35,
35
11a - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Genom att göra en landskapsbildsanalys kan förslag och åtgärder anges vilka syftar till att minska en
negativ påverkan.
40, 8
I ett skogslandskap förändras dock
landskapet då större skogsavverkningar görs. Hyggen ger nya vyer
och siktlinjer. Vindkraftverk blir
synliga och vyer bakom kan bli synliga.
40,
13
För att få en bild av hur skogsbeståndet kommer att förändras under en beräknad drifttid på 30 år för
vindkraftverken har man i naturvärdesinventeringen, ……
29
30
Var än 190 m höga vindkraftverk placeras
så utgör de den största påverkan av landskapet som har skett sedan istiden, vilket
totalindustrialiseras. Eller för att citera
prins Carl Philip vid invigningen av Vindkraft Vänern, citat: ”Enda sättet att inte se
dem är att titta bort.”
Dimensionen är en helt annan på 190 m
höga verk än på 20 m hög skog varför
Sveaskogs hyggen saknar betydelse annat
än man ställer sig bakom ett träd för då
syns givetvis inte verket utan trädet. Träd
är dock ett naturligt element i landskapet –
verk ett industriellt.
Sid. 23 rad 14 i MKB uppger dock 20 år. I
rapporten “The Performance of Wind Farms
in the United Kingdom and Denmark” dras
slutsatsen att livslängden på 10 000-tal
verk var mellan 12 och 15 år 29, 30.
http://www.ref.org.uk/attachments/article/280/ref.hughes.19.12.12.pdf
http://www.ref.org.uk/publications/280-analysis-of-wind-farm-performance-in-uk-and-denmark
20
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell
Sid.,
rad
40,
29
50,
12
11b - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Betraktarens inställning
till vindkraft har betydelse för hur vindkraftverken kommer att uppfattas.
Senaste lämpliga teknik
för hindermarkering enligt Transportstyrelsens
bestämmelser används
på vindkraftverken såsom avskärmning och
eventuella transpondereller radarlösningar
Bildmontage påverkas inte alls av betraktarens syn på
vindkraft förutsatt att montage görs med en för ögat
korrekt brännvidd, ca 100 m på 24x36 mm film. Bildmontage inom prospektet har gjorts i vidvinkelperspektiv varför vindkraftverken knappt syns eller i flera
fall ligger ur fokus för blickfånget. Exempel på för ögat
korrekta bildmontage ges i rapp. 2102:143, Bilagor 410 31, samt i Bilagor 5-6 i denna rapport. Bildmontagen som ges i MKB är synnerligen vilseledande för
ögats uppfattning av verken.
Ingetdera av dessa system var godkända av Transportstyrelsen så sent som i juni 2012. Dessutom stör
det blixtrande, högintensiva ljuset än mer om det
tänds och släcks var natt då t.ex. postflyget passerar
än om det är tänt jämt. I vart fall kommer blixtrandet
att synas inom minst 50 km från platsen dvs. inom ett
antal län och kommuner.
5.7 Buller, skuggor och risker (5.7, 5.8, 5.8)
Tabell 12 visar desinformation i MKB.
Tabell
Sid.,
rad
75,
10
75,
12
75,
14
31
12a - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
För vindkraft tillämpas i Sverige som
regel Naturvårdsverkets riktvärden för
industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt inte bör överskridas.
Naturvårdsverket anser att 40dB(A)
utomhus vid bostäder är ett riktvärde
som inte bör överskridas. Detta är också
det värde som anges i många tillståndsbeslut för vindkraftanläggningar
Jämfört med andra verksamheter som
orsakar ljud är kraven på vindkraft
höga. Från till exempel vägtrafiken tilllåts 55 dB(A) vid husfasad, en betydligt
högre nivå än från vindkraftens 40
dB(A). En orsak till skillnaden kan vara
att vindkraften kommit in senare, när
medvetandet om miljöpåverkan är större [6].
Enligt svenskt regelverk och domar i
Mark- och Miljööverdomstolen tillämpas i samband med miljöfarlig vindkraft begränsningsvärden för buller. Ett
bullerbegränsningsvärde får inte, som
uppges i MKB, alls överskridas 32, 33.
Riktvärden för buller från vindkraftverk
finns inte längre utan begräsningsvärden äger giltighet även för Hultemastationen.
Orsaken är bullrets olika karaktär, ett
jämt buller från biltrafik, medan vindkraftbuller är av en dunkande karaktär
då turbinbladet rör sig nedåt, Figur 8,
samt att trafikbuller följer dygnsrytmen
medan
vindkraftbuller
förekommer
nattetid. Vid 60,0 dB(A) är 20% av
befolkningen störda av trafikbuller medan 245% avbefolkningen är störda av
vindkraftsbuller vid 40,0 dB(A). Typen
av bullerkälla har således stor betydelse, samt dess förekomst över tiden.
Bertil Persson. Bullernivå och bildmontage för vindkraftstation Hultema, Motala kommun, samt analys av
samrådsunderlag. ISBN 978-91-86977-43-6. 2012, 41 sid.
32
SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel 1309. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Cementa
AB. Mål M 5069-07. Dnr 617. Löpnr 5586-07. 2009-02-26, 6 sid.
33
SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel 1305. Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Kalmar
industrier. Mål M 1303-07. Dnr 546. Löpnr 3226-07. 2009-01-29, 13 sid.
21
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 8 – Dunkande vindkraftbuller då turbinvingen rör sig nedåt markeras med rött
34
Pär Lindkvist. Examensarbete. KTH. 2010.
22
34
.
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 12b - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Sid., Desinformation
Korrekt
rad
76, 2 Vindkraftsbuller orsakar Det är ovetenskapligt och vilseledande att skapa ett i
bullerstörningar
bland en logaritmisk skala medelvärde av två logaritmiska
boende. Vid nivåer kring värden. Om detta ändå görs så skall korrekta gränsda37,5–40 dB(A), det vill ta användas nämligen 10% resp. 24%. Parentesvärdet
säga precis under rikt- blir då ett annat eller ca 34 störda personer kring Hulvärdet 40 dB, uppger temastationen. Bullernivån 37,0 dB(A) innebär dess10–20 % (14 %) av de utom en halvering av, av människoörat upplevd bulboende att de är ganska lernivå jämfört med bullernivå 40,0 dB(A), då, återeller mycket störda av igen, dB-skalan är logaritmisk.
vindkraftsbuller.
76,
Det påstås ibland att Området lågfrekvent buller från vindkraftverk på land
10
infra- och lågfrekvent är obeforskat varför MKB cyniskt står i strid med förbuller från vindkraft kan siktighetsprincipen 35. Ingenstans i världen har så stomedföra risk för allvarli- ra vindkraftverk ställts så nära bostäder som kommer
ga hälsoeffekter i form att ske vid Hultema. Skyddsavståndet för att innehålla
av ”vibroakustisk sjuk- 35,0 dB(A) är exempelvis 3800 m enligt NORD2000dom”,
”vindkraftssyn- beräkningar i avsnittet 3.4 ovan. För verk med effekt
drom” eller skadlig infra- lika med eller högre än 2,0 MW, rekommenderas i
ljudspåverkan på inner- Danmark 35,0 dB(A) som högst vid bostad 36, 37. Lågörat. En genomgång av frekvent buller kan nämligen påverka hjärnan via örat
det vetenskapliga under- även i det ohörbara området 38.
laget visar att dessa påståenden saknar belägg.
76,
Ljudberäkningarna
är Området ligger i kanten av Bergslagsområdet med en
21
exempelberäkningar som temperatur som oftast ligger strax under det omgivisar resultat för vind- vande landskapets temperatur varför frusen barmark
kraftverk
som
anses enligt avsnitt 3.4 ovan torde vara ett mer relevant
vara lämpliga för pro- beräkningsalternativ vid fuktmättad luft, som ofta kan
jektområdet.
förekomma vintertid, vid klar himmel och nattetid
samt med beaktande av alla sjöar som hårda ytor än i
VKSs företedda beräkningar för gräsmark, sommartid
39
. Gräsmark absorberar av lättförklarliga skäl bullret
bättre än frusen barmark, som förekom i området
större delen av vintern 2012/2013. Frusen barmark är
således inte något undantag utan regel under vinterhalvåret då det blåser som mest. Med VKSs företedda
bullerberäkningar kan till råga på allt inte en energifångst om 250 GWh/år nås utan denna blir som högst
mellan 152 och 187 GWh/per år resp. som högst 203
GWh per år med 2,3 resp. 3,0-MW-verk och vindstyrkan 7,04 m/s på höjden 120 m över mark. Bullerberäkningarna står inte i samklang med ekonomin för
prospektet då denna är beroende av energifångsten
bland annat för subventioner. Slutligen visar VKS att
40,0 dB(A) överskrids för ett antal bostäder, Figur 9.
35
Erik Skärbäck. Landskapets värde för hälsa. Lantbruksuniversitetet. Alnarp. Vindkraft Gislaved. Föredrag no
6. http://www.mcenter.se/index.php?option=com_content&view=article&id=213
36
Henrik Møller och Christian Sejer Pedersen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller. ISBN 978-87-92328-30-4.
Aalborg universitet. 2010, 53 sid.
37
Bullret från stora vindkraftverk undervärderat. Gösta Bluhm, Professor, Karolinska institutet, SVT, Elektroniskt länk http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4307547
38
Alec N. Salt and James A. Kaltenbach. Infrasound From Wind Turbines Could Affect Humans. Bulletin of
Science, Technology & Society. SAGE Publications. No 31(4). 2011, sid. 296 – 302.
39
Hultema vindkraftpark, Motala kommun. Beräkning av ljudnivå vid närliggande permanent- och fritidsbostäder, Siemens SWT-3,0-113, navhöjd 122,5 m. Rapport Nr 568166. ÅF. 2013-01-18, 14 sid.
23
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 9 - VKS visar att 40,0 dB(A) överskrids för bostäder väster om verken även för
gräsmark, sommartid, medan frusen mark, vintertid, vid hög fuktighet är mer relevant.
Tabell
Sid.,
rad
76,
26
77, 3
77, 5
12c - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Ljudberäkningen anger ett
värsta fall, ingen hänsyn tas
till markdämpning och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser
från vindkraftverken mot det
ljudkänsliga området.
Enligt ljudberäkningarna i
bilaga 7 får inga bostäder
eller
fritidshus
ljudnivåer
som överskrider riktvärdet
40 dB (A) ekvivalent ljudnivå
nattetid och den negativa
konsekvensen borde vara
liten.
Då enligt undersökning [6]
cirka 14 % störs av ljudnivåer strax under 40 dB(A) bedöms den negativa konsekvensen som liten-måttlig.
Beräkningarna har utförts för bullerdämpande
gräsmark sommartid medan frusen mark utan
bullerabsorption råder en stor del av året. Bullerberäkningen sker i åtta (8) sektorer var för sig
varför det inte, som felaktigt påstås i MKB, alls
blåser från alla verk mot en bostad samtidigt,
utan sektorvis. Bullernivå kan dock vara högre än
i NORD2000-beräkningen om det skulle blåsa från
en riktning mellan de åtta (8) sektorerna.
Begränsningsvärdet 40,0 dB(A) överskrids för fyra
(4) bostäder enligt VKSs egen bullerberäkning
med gräsmark, sommartid vid 15 °C och
RF=70%, Figur 9. Korrekt för frusen mark utan
bullerabsorption, som råder stor del av året, samt
fuktig luft och med hänsyn till av VKS företedd
beräkningsosäkerhet överskrids 40,0 dB(A) för ett
än större antal bostäder, v.g. se avsnitt 3.4 ovan.
Figur 10 visar andel människor som störs av vindkraftverk som funktion av bullernivå. Med korrekt
bullernivå intill Hultemastationen i avsnitt 3.4 med
NORD2000-beräkning och korrekt energifångst blir
bullernivån 44,0 dB(A) med 50% i störningsgrad.
24
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Figur 10 – Andel människor som störs av vindkraftverk som funktion av bullernivå
Tabell
Sid.,
rad
79,
32
82,
30
40
40
.
12d - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Desinformation
Korrekt
Om risk för skuggor föreligger kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer
som automatiskt stänger av turbinerna
under den kritiska tiden, det vill säga
under de minuter de annars skulle ge
besvärande skuggor.
Kontrollfunktion upprättas för nedisning
vilket innebär att verken automatiskt
stängs av vid belastning i form av is och
snö.
Tabell 6 visar med korrekt verkshöjd,
två (2) bostäder, som kommer att få
olovligt lång skuggtid. Verken skall
därför före drifttagande får ske förses
men skuggreglering.
Boverkets riskavstånd för ett 190-mverk
med
107
m
turbin
är
1,5x(142,5+107) = 375 m inom vilken radie från verken varningsskyltar
skall uppsättas om livsfara i samband
med iskast 41.
Pedersen, Eja et al, Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket,
Rapport 5956, april 2009.
41
Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat − nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13. 2004.
25
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
5.8 Avveckling (5.14)
Tabell 13 visar desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Tabell
Sid.,
rad
94,
33
13a - Desinformation i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
DesinformaKorrekt
tion
I
dagsläget Livslängden har inget med dagsläget att skaffa utan avser framtiutgår de flesta den. Dagsläget betingar av maximalt vinst för VKS som representurbintillvertant för vindkrafttillverkaren dvs. av egenintresset. Samhället kan
karna från att bli ansvarigt för nedtagning av verket om vare sig verksamhetsvindkraftverutövaren eller markägaren har medel härför. Livslängden för verk
ken har
en är klart kortare än 20-25 år. I rapporten “The Performance of
teknisk
livs- Wind Farms in the United Kingdom and Denmark” dras slutsatlängd på unge- sen att livslängden på 10 000-tal verk var mellan 12 och 15 år
fär 20 till 25 42, 43. I turbulent skogsterräng kan livslängden bli 10 år. Ett
år.
verk som är uttjänt efter 10 år kan d å inte tas ned då fonderade medel då saknas då dessa finns att tillgå först efter 20 år.
95, 8 I
dagsläget Avveckling har inget med dagsläget att skaffa utan avser framtigörs
bedöm- den. Dagsläget betingar av maximalt vinst för VKS som represenningen att mil- tant för vindkrafttillverkaren dvs. av egenintresset. Samhället kan
jöpåverkan är bli ansvarigt för avveckling av verket om vare sig verksamhetsutmindre genom övaren eller markägaren har medel härför. Det får anses som
att låta mer- helt oacceptabelt inför framtiden att betongfundament lämnas
parten av be- kvar i naturen, Figur 11. Inom en förhållandevis kort period, ca
tongfunda50 år, kommer nämligen korroderande armering av spräcka bementet
ligga tongen och sticka upp ur marken till skada för djur och natur.
kvar i marken.
1.
2.
Figur 12 – Överhöljt fundament, Hishult, Laholms kn. Finansiering av pilotförsök med
återställande av natur efter vindkraftepoken: Energimyndigheten. Foto: Jenny Waldeman
42
43
http://www.ref.org.uk/attachments/article/280/ref.hughes.19.12.12.pdf
http://www.ref.org.uk/publications/280-analysis-of-wind-farm-performance-in-uk-and-denmark
26
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Tabell 13b - Desinformation
Sid.,
Desinformation
rad
95,11 Demonteringsproceduren av själva
vidkraftverken är
enklare och snabbare än monteringen.
95,
21
95,
24
Slutlig avveckling
kommer att utföras i samråd med
tillsynsmyndigheten.
Rotorblad och annat material i glasfiber kan idag antingen förbrännas
(återvinning
av
energi) eller återvinnas och användas vid exempelvis
båttillverkning.
i MKB jämte korrigeringar av desinformationen.
Korrekt
Högre verk består till stor del av betongtorn i sin undre del.
Nedre delen av 3,6-MW-verk har diametern 11,3 m varför
det sannolikt innehåller betong. Frånsett att dessa typer av
verk ger att mer massivt intryck än ståltorn, finns problem
med att återvinna betong. Denna bör därför lämnas in för
deponi. I vindkraftsplanen bör anvisningar för krankostnad
och återställande av betongtorn införas, även från ekonomsikt perspektiv, eftersom 250 000 kr som anges i planen, är
otillräckligt. Fonderingen bör ske inom 10 år från driftstart.
Maskinhuset med 100-tals ton i tyngd, innehåller flera komponenter, vilka är viktiga för kretsloppet. Bland annat måste
växellådolja hanteras samt den sällsynta jordartsmetallen
neodym till magneterna återvinnas, med flera komponenter
i maskinhuset. För att lyfta ned maskinhuset krävs en stor
mobilkran med 100-tals tusen kr i kostnad som följd. Det
bör i vindkraftsplanen införas anvisningar för kranskostnad
och återställande av maskinhuset, även från ekonomsikt
perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas. Bankgaranti
bör krävas för fonderingen, även av nedtagning av verket.
En ny norsk fällningsmetod bör inte godtas för rivning av
verk. Den nya norska metoden kostade en tredjedel jämfört
med krandemontering. Att riva ett 80 m högt och 450 ton
tungt 9 år gammal omodernt vindkraftverk beräknades till
10 MNkr. Fällningsmetoden gjorde att kostnaden eventuellt
skulle kunna bli noll efter sortering och försäljning av skrotet 44. Nackdelar är att växellådolja kan rinna ut i naturen
och (som i Norge) oljebrand uppstå med fällningsmetoden.
Plastturbiner till verk, ca 1000 ton epoxiplast till 25 verk i
området i planen, kan inte återvinnas utan får brännas upp.
I plastturbinerna finns emellertid tonvis av glasfiber, vilken
inte kan brännas upp och inte heller återvinnas. I vindkraftsplanen bör anvisningar för krankostnad och återställande av plastturbiner och glasfiber först utredas och sedan
införas, även från ekonomiskt perspektiv, vilka anvisningar
nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för fonderingen. Återvinning av plast till båtar är på forskningsnivå.
6. Jämförelse med andra prospekt
I Figurer 13-15 ges jämförande beräkningar av bullernivå mellan beräkningsmodellerna
NORD2000, SNV2002 (nu giltig modell) och SNV2009 (preliminär modell från Statens
Naturvårdsverk, februari, 2013) 45. Jämförelserna visar att även för andra prospekt är
SNV2009 på osäkra sidan jämfört med såväl modell NORD2000 som modell SNV2002 för
i Sverige relevanta omgivningsförhållanden nämligen frusen barmark, hög luftfuktighet,
nollgradigt, klar himmel och nattetid (då begränsningsvärden gäller) samt markråhetslängd 0,30 m. Beräkning av prospektörer utförs ofta för mossmark, sommartid, med låg
luftfuktighet och dagtid vid 15 °C, som inte är relevanta omgivningsförhållanden, men
ger för prospektörer tillräckligt låg bullernivå för att tillstånd skall ges. Även beräkning
för gräsmark, sommartid, med låg luftfuktighet, dagtid, vid 15 °C är irrelevant att utföra.
44
Birger Aarmo. Sturla Nordbøe. Bjørn Erik
Øvrelid. Her felles en vindmølle til 25. mill. ScanWind. Namdalsavisa. 21/8-12.
www.namdalsavisa.no/naringsliv/article6198883.ece
45
Bertil Persson. Teknisk analys av Länsstyrelsens remiss 2013-02-15 jämte beräkning av buller och skuggor
samt bildmontage för vindkraftstation Fågelås, Hjo kommun. ISBN 978-91-86977-56-6. 2013, 65 sid.
27
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
45,0
Bullernivå vid 16 st. 2-MW-verk Alt 1
(dB(A))
NORD2000
SNV2002
y = 131,98x -0,173
R² = 0,6926
40,0
SNV2009
y = 121,38x -0,162
R² = 0,6959
35,0
500
1000
1500
y = 121,53x -0,167
R² = 0,6907
Minsta avstånd till verk (m)
Figur 13 – Bullernivå i Alt 1 med metoderna NORD2000, SNV2002 och SNV2009.
Bullernivå vid 16 st. 2.MW-verk Alt 2
(dB(A))
45,0
NORD2000
y = 136,62x -0,18
R² = 0,7903
SNV2002
40,0
y = 129,78x-0,173
R² = 0,8741
SNV2009
y = 129,93x-0,178
R² = 0,8711
35,0
500
1000
Minsta avstånd till verk (m)
1500
Figur 14 – Bullernivå i Alt 2 med metoderna NORD2000, SNV2002 och SNV2009.
Bullernivå vid vid 3 st. 2,5-MW-verk
(dB(A))
45,0
SNV2002
y = 222,8x-0,258
R² = 0,9852
40,0
SNV2009
y = 228,48x-0,267
R² = 0,9852
35,0
NORD2000
30,0
500
1000
1500
2000
y = 172,6x-0,218
R² = 0,9018
Minsta avstånd till verk (m)
Figur 15 – Bullernivå vid Åbuen med metoderna NORD2000, SNV2002 och SNV2009
46
46
Bertil Persson. Bullernivå och skuggtider samt bildmontage för vindkraftstation Åbuen, Hästveda, Hässleholms kommun. ISBN 978-91-86977-66-5. 2013-33 sid.
28
.
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
7. Slutsatser
Efter bullerberäkning med tre (3) metoder bl.a. NORD2000, skuggberäkning samt analyser av miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och ansökan kunde följande slutsatser dras:
1. Riksintressen för vindkraft enligt Energimyndigheten uppfylls inte för Hultemastationen i och med att vindstyrkan på 100 m över marken understiger 7,2 m/s.
2. I till ansökan bilagd beskrivning uppges 3-MW-verk vilka kan ge cirka 200 GWh
per år vid full effekt mod 0. För att nå 250 GWh per år krävs dock 3,6-MW-verk.
3. Trots okunskap om typ och effekt av vindkraftverk har ändock precis energifångst
och exakt bullernivå beräknats i ansökan, vilket faller på sin egen orimlighet.
4. Utfästelser om energifångst står inte i samklang med företedd bullerpåverkan då
energifångsten kräver större verk för att nås än verk som ges i bullerberäkningen.
5. Gränsvärdet 40,0 dB(A) överskrids för fyra (4) bostäder enl. VKSs bullerberäkning
6. En i ansökan äskad 2-veckors-regel om förhöjt begräsningsvärde för bullernivå
skulle innebära cyniska sömnstörningar av grannarna när som helst under året.
7. Med NORD2000 och SNV2002 får ca 30 bostäder olovligt högt buller jämfört med
halva antalet med olovligt högt buller med den nya beräkningsnormen SNV2009.
8. Bullermedelvärde för bostäder i skog blir enligt SNV2002, 38,5 dB(A), dito för bostäder på slätt enligt SNV2009, 37,1 dB(A), dito för bostäder på frusen barmark
är enligt NORD2000, 38,8 dB(A), dvs. ca 1,7 dB(A) högre än med SNV2009.
9. Sammantaget missgynnas boenden i skog med högre buller än de slättboenden.
10. Frusen barmark är ett mer relevant beräkningsalternativ vid fuktmättad luft, klar
himmel och nattetid, än VKS företedda beräkningar för gräsmark i ljum, torr luft.
11. Med korrekt energifångst 250 GWh/år blir bullernivån 44,0 dB(A) intill Hultemastationen, enligt en NORD2000-beräkning, med 50%-ig i störningsgrad som följd.
12. Området lågfrekvent buller från vindkraftverk på land är helt obeforskat varför
MKB är cyniskt utformad i strid med försiktighetsprincipen.
13. Ingenstans i världen har så stora verk ställts så nära bostäder som kommer att
ske vid Hultema med ett skyddsavstånd om 3 800 m för att innehålla 35,0 dB(A).
14. Även om en avancerad skuggtidsregulator monteras på verken före det att de tas
i drift kommer två (2) av bostäderna att utsättas för ett skugginferno även i beaktande av att de ständigt kommer att utsättas för blixtrande, högintensivt ljus.
15. Ingetdera av i ansökan och MKB angivna radaravstängda blixtrande, högintensiva
ljussystem var godkända av Transportstyrelsen så sent som i juni 2012.
16. Det är märkligt att Östergötland och dess närhet har utvalts som enda alternativ.
17. Vindel kan inte ersätta energi från bensin, diesel och olja varför andelen förnybar
energi i Motala inte kommer att öka med i och med Hultemastationens tillkomst.
18. Det går heller inte för Motala att köpa vindel, inte ens om man äger ett vindkraftverk vid Hultema. Den vindel man producerat och sålt går inte att köpa tillbaka.
19. Medelnivå för verk är ca 150 m.ö.h. samt dito för bostäder är ca 119 m.ö.h. dvs.
verken står som ett medelvärde ca 31 m högre än bostäderna.
20. Verk med höjden 200 m syns till följd av jordens rundning ca 50 km (=3,5x√200)
varför landskapspåverkan runt norra Vättern blir den största sedan istiden.
21. Varhelst 190 m höga vindkraftverk placeras så utgör de den största påverkan som
skett sedan istiden av landskapet, vilket kommer att totalindustrialiseras.
22. Enligt dom är belopp för återställande av naturen 450 000 kr samt dito enligt
Energimyndigheten 750 000 kr att jämföra med 250 000 kr för dito i ansökan.
23. Livscykelanalystid är ca 6 år resp. ca 30% av energifångsten åtgår för att tillverka
och riva verket jämfört med tiden 8 mån. resp. 3% som felaktigt anges i ansökan.
24. Det är oacceptabelt att betongfundament lämnas kvar i naturen då korroderande
armering spräcker betongen och kan sticka upp ur marken till skada för faunan.
25. Att plastturbiner till verken skulle kunna återvinnas för tillverkning av båtar är på
forskningsnivå likaså att glasfiber i turbinerna skulle kunna brännas upp helt.
26. Tillstånd för Hultemastationen enligt ansökan skulle innebära en in blanco fullmakt
att bygga vilket typ och vilken effekt av vindkraftverk som helst på platsen.
27. Beräkning med den nya preliminära modellen SNV2009 ger ca 2 dB(A) lägre bullernivå än de bägge modellerna NORD2000 (dansk) och SNV2002 (nu giltig).
29
Tekniska analyser av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftstation Hultema, Finspångs och
Motala kommuner jämte buller- och skuggberäkningar
Bilagor (18 sid.)
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1
2
3
4
5
6
– Bullernivå med SNV2002 (4 sid.)
- Bullernivå med SNV2009 (4 sid.)
– Bullernivå med NORD2000 (2 sid.)
– Skuggtider med SHADOWS (4 sid.)
– Bildmontage från Holmen rastplats, Kärnskogens naturreservat (160 gr., 2 sid)
– Bildmontage från Holmen rastplats, Kärnskogens naturreservat (185 gr., 2 sid)
30