Transcript SÖDRA OCH CSR 2010

R
D
Ö
S
C
H
C
O
A
10
0
2
SR
Södra och CSR
2
Inledning
17 Vatten
2
Klimatet driver dagens miljöfrågor
17 Vår framtida vattenförsörjning
Grön energi och energieffektivitet
4
Medlemmarnas skog grunden till värden som skapas
20 Finansiellt
Dubbelcertifiering av skogen
20 Koncernekonomi i sammandrag
Human Resources
5
Produktivitet
22 Socialt ansvar
Innovation
22 Anställda på en attraktiv arbetsplats
Fackliga rättigheter och samarbete
Attrahera nya medarbetare
Rekrytering
6
Detta är Södra
Introduktion av nya medarbetare
6
Strategier och mål
Kompetens och ledarskap
Återvinningsbart, förnybart och komposterbart
Jämställdhetsfrågor
7
Södra Cell
Södra Skog
Medarbetarundersökningar
23 Hälsa och säkerhet
Södra Timber
Sociala frågor
Södra Interiör
Mål för 2010
8
Södra i samhället och världen
24 Forskning och utveckling
8
Ett öppet förhållningsätt till alla intressenter
24 Forskning för framtiden
9
Medlemmarna och den demokratiska ägarformen
Uthållig skogsproduktion
Individuella medlemmar
Utmaningar och möjligheter
Lokala intressenter i närheten av produktionen
Trä som byggmaterial
Intressenter på riksplanet
Internationella intressenter
Nationellt och branschgemensamt
Cellulosafiberns möjligheter
25 Arbetssätt och samarbete
Test och kvalitetssäkring
Stöd för ungdomar, kultur och lokala föreningar
10 Virke från ansvarsfullt skogsbruk
26Samordnad upphandling för en
hållbar verksamhet
10 Ansvarsfullt skogsbruk och tillväxt
Miljöpolicyn är grunden för miljöarbetet
26 Miljöstandarder
Våra medlemmars omsorg om naturen
Grön skogsbruksplan
11 Certifiering av skogsbruk
12 Certifierade skogsentreprenörer och Grönt körkort
Import av skogsråvara
14 Klimat och energi
14 Carbon Footprint
15 Förnybar energi
16 Energieffektivitet
Vindkraft
27 Uppförandekod
27 Tillämpningsområde
Affärsetik
Södras arbete med
hållbar utveckling
Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar och
ett ansvarsfullt brukande av skogen som en förnybar resurs.
Genom sin industri säkerställer Södra att medlemmarna får
avsättning för sin skogsråvara och del i de värden som skapas
när virket förädlas till olika produkter. Verksamheten baseras
på skogens kretslopp, ständig förnyelse och tillväxt. Produkterna i sig är en del i kretsloppet: återvinningsbara, förnybara
och komposterbara.
Södras uppdrag är naturligtvis ytterst att skapa långsiktiga värden för sina medlemmar genom den affärsverksamhet
som företaget bedriver. Det förutsätter att vi uppfyller olika
intressenters behov och förväntningar. Förutom medlemmarna ställer också våra kunder, medarbetare, leverantörer
och övriga samhället krav på Södra och vårt agerande.
Med denna skrift, Södra och CSR, vill vi beskriva företaget ur ett brett perspektiv och hur Södra arbetar med frågor
som rör en hållbar utveckling. I beskrivningen har vi försökt
att täcka in hela kedjan från våra medlemmars skogar via
produktionen vid våra industrier till de färdiga produkterna.
Hållbarhet handlar inte bara om ett ansvarsfullt utnyttjande
av begränsade resurser utan också om sociala aspekter som
rör Södras medarbetare och företagets roll i samhället.
Växjö i maj 2011
Leif Brodén
Koncernchef i Södra
Södra och CSR 2010
1
Inledning
Hållbar utveckling är ett vägledande begrepp för alla Södras
verksamheter från plantering till leverans av färdiga produkter till kunderna. Hållbarhet omfattar även biobränsle, grön
el och fjärrvärme. En sund ekonomisk utveckling är en förutsättning för hållbar utveckling och för att Södra ska kunna
upprätthålla en hög nivå i miljö och sociala frågor.
Grunden för Södra vilar på goda finansiella resultat som
bygger på långsiktig tillväxt i medlemmarnas skogsfastigheter. Södra ska uppfylla de krav som ställs av kunder, medlemmar och samhället. Det gör Södras verksamheter till några av
de mest hållbara i branschen. Ett exempel är Södras långsiktiga mål att nå en fossilfri produktion. Produktionsenheten
Södra Cell Värö har redan uppnått det målet.
Klimatet driver dagens miljöfrågor
Klimat- och energifrågorna har hög prioritet i alla Södras
verksamheter. Miljöperspektivet finns med i alla led på trä­
råvarans resa från det att fröet sås i plantskolan och ända
fram till leveransen av en produkt till vår kund.
Fördelen med att ha skogsråvara som produktionsbas är
att den är förnybar och klimatneutral. Södra sköter sina skogar ansvarsfullt så att virkesproduktion och miljöansvar kan
balanseras. En strävan är att optimera förädlingsvärdet på
2
Södra och CSR 2010
skogen och samtidigt beakta arbetsvillkor och natur- och
rekreationsvärden.
Den viktigaste delen av klimatfrågan är dock att utnyttja
resurserna så effektivt som möjligt. Södra spelar en avgörande roll för att möta kraven för en snabbare övergång till
ett hållbart samhälle. Skogen är av stor betydelse för biologisk mångfald och klimat, samt i ett större sammanhang för
att motverka erosion och översvämningar. Den stora utmaningen för framtiden är att använda förnybara råvaror med
omsorg och vederbörlig hänsyn till livsbetingelserna för
kommande generationer snarare än att ständigt konsumera
mer av jordens resurser.
Grön energi och energieffektivitet
Energi spelar en allt större roll i Södra-koncernen. Produktion och försäljning av grön energi i form av el, fjärrvärme
och biobränsle ökar stadigt. De mest kostnadseffektiva
investeringarna har under de senaste åren varit inom energiområdet. Detta har gjort att stora mängder energi från produktionsprocesserna i form av grön el, fjärrvärme och biobränsle har kunnat säljas.
Koncernens strategi för de kommande åren fokuserar på
energi. Slutmålet är att uppnå en fossilbränslefri produktion.
1 Introduction, Vision and Statement
Södra och CSR 2010
3
I koncernens strategi ingår också tillväxt i biobränsle- och
fjärrvärmesektorn tillsammans med en fortsatt vindkrafts­
expansion. Satsningarna har gjort att vi nu kan erbjuda
medlemmar och anställda möjlighet att köpa vår egenproducerade gröna el.
Som en del av vårt energieffektivitetsprogram installerades en ny indunstningsanläggning vid Södra Cell Värö 2009.
Under 2010 minskade därför bark- och oljeanvändningen och
målet är att dessa bränslen inte längre behövs under normala
förhållanden. Överskottsbarken har ett energivärde på 200
GWh per år och säljs nu externt. Indunstningen är också
konstruerad för att möta en eventuell ökning av fjärrvärmeleveranserna.
Södras vindkraftsutbyggnad är en del av en långsiktig
strategi för att utveckla och använda förnybara energikällor
på medlemmarnas mark. Under 2010 togs sex vindkraftverk i
drift vid Mönsteråskombinatet.
örnybar energi – och därmed
“ Fförnybara
råvaror – kommer att
ha stor betydelse för koncernens
resultat de kommande åren.
Leif Brodén, koncernchef
Medlemmarnas skog grunden för värdeskapandet
Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för
allt värdeskapande i Södra. Värdeskapandet sker i flera steg,
bland annat genom uthålligt skogsbruk, avsättning av skogsråvara, den egna industrin och näringspolitisk påverkan.
Medlemmarna kan få råd och utbildning om skogsskötsel.
Projektet Kraftsamling Skog inleddes 2007 och avslutades
vid utgången av 2010. En rad aktiviteter har genomförts, som
studiecirklar, skogsdagar, seminarier och besök på demonstrationsgårdarna. Syftet har varit att informera skogsägare
om åtgärder som ökar tillväxten och lönsamheten på den
egna skogsgården. Södra har haft över 37 000 deltagare i
aktiviteterna.
Från och med 2011 erbjuds medlemmarna Södras nycklar
– utvalda skogliga tjänster och produkter som ska bidra till
lönsamhet, långsiktighet och kvalitet i skogsbruket.
hållbara skogs“ Mbrukedlemmarnas
genomsyrar även sättet att
bedriva industriell verksamhet.
Långsiktigt tänkande är ett nyckelbegrepp för koncernens verksamhet.
Christer Segerstéen, styrelseordförande
Dubbelcertifiering av skogen
Kundernas efterfrågan på FSC®-certifierad massa ökar
stadigt, vilket ger en stark drivkraft för dubbelcertifiering av
medlemmarnas skogsbruk. Under år 2009 startade Södra
certifiering av medlemmarnas skogsbruk enligt de båda
skogscertifieringssystemen FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest
Certification schemes). Den första FSC-certifierade massan
levererades i slutet av sommaren 2009. Målet för 2010 på en
miljon dubbelcertifierade hektar nåddes redan under våren.
Vid årets utgång var 1,2 miljoner hektar certifierade enligt
FSC och PEFC.
ntresset för dubbelcertifiering –
“ Ienligt
både FSC och PEFC – har
överträffat våra högt ställda förväntningar. Och det är bra, för
kravet på leveranser av certifierade
produkter fortsätter att öka och
dubbelcertifieringen gynnar Södras
marknads­positioner. Vid årsskiftet
var 1,24 miljoner hektar eller 53 procent av all medlemsmark
dubbelcertifierad.
Christer Segerstéen, styrelseordförande
Human resources
Under året utarbetades en ny koncerngemensam strategi
för personalfrågorna. Strategin bygger på ett gränsöverskridande synsätt inriktat på processer snarare än affärsområden.
Personalarbetet effektiviseras med fler koncerngemensamma
lösningar.
I policies och arbetssätt för HR, Human Resources, tas
hänsyn till att Södra inte bara är verksamt i Sverige utan
också i flera andra länder. Medarbetarna bidrar framför allt
med kompetens, som är summan av kunskap, vilja och för-
4
Södra och CSR 2010
måga. Den nya strategin pekar på betydelsen av ett motivationsbaserat ledarskap för att öka komponenten vilja. Strategin införs under 2011–2014.
ör att uppfylla alla krav behövs
“ Fengagerade
medarbetare. Därför
är det viktigt att Södra är attraktivt både för dagens och morgondagens medarbetare. Ett mål i
rekryteringsarbetet är att öka den
interna rörligheten.
Carina Olson, HR-direktör
Produktivitet
Södras produktivitetsarbete bygger på hög delaktighet bland
personalen och bedrivs systematiskt och baserat på fakta.
Utgångspunkten är att motivera medarbetarna till att hela
tiden fundera kring hur något kan göras bättre. Engagemanget och intresset för produktivitetsarbetet ökar, och för
många är det lärorikt och utvecklande att delta i produktivitetsprogrammen.
Målet är att koncernens produktivitet ska öka med 2 procent årligen. Under året ökade Södras produktivitet med 3,4
procent. Sammanlagt genomfördes 3 867 idéer.
Innovation
Grundläggande i arbetet är att identifiera goda idéer och
driva dem fram till nya produkter. Det sker ofta i långsiktiga
projekt tillsammans med affärsområdena. FoU-arbetet har
tidigare inriktats mot Södra Cell men innefattar sedan något
år även Södra Timber. Under 2010 vidtogs åtgärder för att
etablera ett bra arbetssätt i FoU-verksamheten och starta det
nya projektledarkontoret.
Våtlimning av träbalkar och textilmassa, som är en typ av
pappersmassa som kan användas för textilier i kläder och
inredning, är två projekt som startats under året.
Fackliga rättigheter och samarbete
Södra har ett nära samarbete med fackliga organisationer i
alla väsentliga frågor. De fackliga organisationerna har till
exempel representation i koncernens styrelse och dotterbolagens styrelser. Inom ramen för de europeiska företagsråden
(EWC), träffas företrädare för gruppen och fackliga organisationer fyra gånger per år. Liknande samordningsmöten
finns även på affärsområdesnivå.
Fackligt arbete och den tid som har avsatts för detta regleras i avtal mellan bolaget och fackliga organisationer. Företaget ser facklig verksamhet som en merit. Alla anställda
omfattas av kollektivavtal och har anställningsavtal reglerade
av rikstäckande avtal.
Vid användning av entreprenörer eller i upphandling
ställer Södra samma krav som de som gäller för Södras verksamhet och de förväntas utföras i enlighet med Södras upp­
förandekod (Code of Conduct).
Södra och CSR 2010
5
Detta är Södra
Södra är en ekonomisk förening med 51 000 sydsvenska
skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är
att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsam­
heten i medlemmarnas skogsbruk.
Medlemmarna äger tillsammans 36 000 skogsgårdar med
mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. De
är också ägare till en skogsindustrikoncern som verkar på
den svenska och internationella marknaden.
Södra är ett av Sveriges största exportföretag med två
tredjedelar av försäljningen utanför Sverige. Europa är
huvudmarknad för koncernens produkter.
Koncernen har fyra affärsområden: Södra Skog, Södra
Cell, Södra Timber och Södra Interiör. De köper och för­
ädlar medlemmarnas skogsråvara till pappersmassa, trävaror,
trähus och interiörprodukter.
Södra är också en stor arbetsgivare med cirka 4 000
anställda. De arbetar med allt från skogsskötsel och miljövård till produktion, produktutveckling, ekonomi och
försäljning.
6
Södra och CSR 2010
Strategi och mål
Övergripande i Södras strategi är arbetet med ständiga förbättringar, ett arbete som omfattar alla affärsområden och
stabsfunktioner. Under åren 2000 till 2009 genomfördes mer
än 10 000 förbättringsförslag från personalen till ett värde av
cirka 500 miljoner kronor.
I strategin för 2010 till 2014 är ambitionen att genomföra
lika mycket på halva tiden. Produktiviteten som genereras av
personalens förslag dubbleras därmed under perioden och
takten i idégenereringen överträffas redan. Under året
genomfördes över 3 800 förslag från medarbetarna vilket
motsvarar en årlig resultatförbättring på 134 miljoner
kronor.
Återvinningsbart, förnybart och komposterbart
Grunden i affärsstrategin är att Södra med sin industri ska
säkra en ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. All verksamhet sker i
samklang med skogens kretslopp, ständig förnyelse och tillväxt. Produkterna i sig är en del i kretsloppet: återvinningsbara, förnybara, komposterbara.
Södra Skog
Södra Skog försörjer koncernen med skogsråvara. Virket
från medlemmarna motsvarade drygt tio procent av årets
totala avverkning i Sverige.
Jokkmokk
Södra Cell
Södra Cell är en av världens största producenter av pap­
persmassa för avsalumarknaden. Massan tillverkas vid tre
fabriker i Sverige och två i Norge.
Umeå
(Sävar)
Namsos
Follafoss
Södra Timber
Södra Timber producerar trävaror och trähus vid anlägg­
ningar i södra Sverige. Både sågverksrörelsen och hus­
tillverkningen hör till de främsta i landet.
Nordingrå
SVERIGE
Engesetdal
NORGE
Södra Interiör
Södra Interiör är en av Skandinaviens ledande tillverkare
av interiörprodukter i trä, med fabriker i Sverige, Norge
och Danmark.
Brumunddal
Hedåker
Gardermoen
Tofte
Arendal
Åtvidaberg
Kisa
Unnefors
Landsbro
Ramkvilla
Sunds
Åbyhøj
Djursdala
Näshult
Korsberga
Mönsterås
Rottne
Värö
Växjö
Orrefors
Falkenberg
Grimslöv
Långasjö
Flåboda
Torsås
Traryd
Våxtorp Kallinge
Ronneby
Mörrum
Åstorp
DANMARK
Huvudkontor
Södra Timber
Södra Skog
Södra Interiör
Södra Cell
Södra Odlarna
Södras medlemsområde
Södra och CSR 2010
7
Södra i samhället och världen
Som en stor producent av marknadsmassa, sågade trävaror,
energi och skoglig service är Södra betydelsefullt för många
kunder och leverantörer både lokalt och globalt. Med över
4 000 anställda har Södra även stor betydelse för samhällen
och lokala verksamheter i närheten av kontor och produktionsanläggningar. Södra strävar efter att i harmoni med den
lokala befolkningen, skolor, ideella organisationer och lokala
politiker verka för en positiv, och hållbar samhällsutveckling.
Ett öppet förhållningsätt till alla intressenter
Södra har löpande kontakter med såväl enskilda privatpersoner som multinationella industrikoncerner. Södras grund­
inställning är vara så tillgängligt och transparent som möjligt för alla intressenter.
Medlemmarna och den demokratiska ägarformen
Södra grundades av skogsägare för att öka lönsamheten i
skogsbruket. Södra drivs som en ekonomisk förening. Det
ger varje medlem en röst, oavsett insatskapitalet och skogsfastighetens storlek. Möjligheten att påverka individuellt är
störst på lokal nivå. I andra sammanhang, som på föreningsstämman, förs talan av valda representanter. Genom medlemmarnas kontakter med till exempel släktingar, myndig­
heter, företag och föreningar får Södra en mycket bred
kontaktyta. Viktiga frågor från dessa kan fångas upp och förmedlas via förtroendevalda representanter till Södras styrelse
8
Södra och CSR 2010
och bidra till en levande kommunikation mellan Södra och
hela det omgivande samhället.
Individuella skogsägare
Av föreningens skogsareal ägs merparten av privata skogsägare som är medlemmar i Södra. I Sverige används skogen
till råvara för produktion av bland annat pappersmassa och
sågade trävaror. Men den är också viktig för allmänheten
som en plats för bär- och svampplockning, fågelskådning,
orientering, skidåkning och andra former av utomhusaktiviteter. Kring dessa frågor förs en fortlöpande dialog mellan
skogsägare, natur- och fritidsrelaterade organisationer, statliga verk och tillsynsmyndigheter för naturvård, jakt, försvar
och remissinstanser för skogsvård och allmänhet som vistas i
skogen.
Lokala intressenter i närheten av produktionen
Södra informerar och samverkar med samhället i närheten av
sina sågverk, massabruk och övriga verksamhet för att lösa
logistik-, säkerhets-, utbildnings- och utvecklingsfrågor.
Exempel på lokala intressenter är myndigheter, skolor,
föreningar, leverantörer, kunder och närboende.
Intressenter på riksplanet
Grunden för Södras näringspolitiska arbete är att värna de
enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin skog inom ramen för
gällande lagstiftning men utan krångliga detaljregler och
inskränkande statlig styrning. Arbetet innebär att löpande
bevaka och lämna synpunkter på förslag från regering, riksdag och statliga myndigheter, och regionala/lokala tillsynsmyndigheter för att värna grundprincipen ”frihet under
ansvar”. Skogsägarna tar i sin skogsskötsel ett gemensamt
ansvar för skogspolitikens produktions- och miljömål samt
samhällets utveckling. Det ansvaret sker på den enskildes
initiativ och bygger på frivillighet, kunskap och erfarenhet
genom rådgivning och utbildning. Södras näringspolitiska
arbete sker ofta tillsammans med andra skogsägarföreningar
och LRF Skogsägarna.
Södra arbetar aktivt för att
• förbättra lönsamheten i det sydsvenska familjeskogsbruket
och på den enskilde medlemmens/ägarens skogsgård
• förbättra villkoren för småföretag och enskilda närings­
idkare med skogen som bas
• synliggöra skogsägarnas och skogsbrukets betydelse för
samhällsekonomin
• stärka ägande- och brukanderätten
• skapa förutsättningar för ett uthålligt skogsbruk och en
levande landsbygd.
Nationellt och branschgemensamt
Södra har representanter i organisationer som hanterar
forskning och utvecklingsfrågor inom miljö- och energi­
området. Södra är representerade bland annat i Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd, Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsråd, Skogforsk, Värmeforsk, Skogsindustriernas
kommittéarbete och SSVL (Stiftelsen Skogsindustriernas
Vatten och Luftvårdsforskning).
Stöd för ungdomar, kultur och lokala föreningar
Södra stödjer lokala föreningar på orter i närheten av sina
industrier eller där Södra bedriver annan betydande verksamhet. En förutsättning för stöd är att föreningen bidrar till
att motverka droger eller trakasserier. Representanter för
Södra deltar ibland i aktiviteter i skolor för att informera om
Södra som företag, skogsbruk eller andra ämnen med
anknytning till Södras verksamhet. Södra erbjuder också
möjligheter för praktik, sommarjobb eller examensarbete.
Internationella intressenter
I ett internationellt perspektiv riktar sig Södra i huvudsak till
köpare av pappersmassa och sågade trävaror. Som kund
köper Södra tekniklösningar, insatsråvaror som vedråvara
och kemikalier.
Södra och CSR 2010
9
Virke från ansvarsfullt skogsbruk
Södra har ett långsiktigt engagemang för hållbar utveckling
som omfattar hela värdekedjan från skogsföryngring, skogsskötsel och avverkning, via transport och förädling till slutprodukten. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process, som för Södra innebär respekt för miljön och en positiv
utveckling av de ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor
som påverkar företaget.
Ansvarsfullt skogsbruk och tillväxt
Träd har förmågan att använda solenergi för att binda kol­
dioxid och vatten till material som innehåller energi, vilket
gör dem till de mest effektiva solceller som människan känner till. Mest koldioxid tas upp av produktiva medelålders
skogar och släpps under perioden efter slutavverkning. Tack
vare att skogstillväxten långsiktigt är större än avverkningen,
blir nettoeffekten att koldioxid binds i skogen. Det gör skogen till en kolsänka. Skog som förvaltas enligt den svenska
modellen binder betydligt mer koldioxid än det som tas bort
vid avverkning. Därigenom bekämpas växthuseffekten.
Användning av skogsprodukter, särskilt sågade trävaror och
bioenergi, ersätter användningen av fossil energi.
Bindandet av koldioxid ökar i takt med skogens tillväxt.
En viktig del av den svenska modellen för ett hållbart skogsbruk är att föryngra skogen genom återplantering och andra
skogliga åtgärder för att utveckla och bevara skogens värden.
En klimateffektiv skog har en kort hyggesfas och består till
stor del av produktiv skog.
Genom att öka tillväxten och avverkningen är det möjligt
att producera mer trä för att ersätta andra material som ger
utsläpp av koldioxid under sin livscykel. Trä är förnybart och
kan användas som byggmaterial eller bränsle. Den framtida
efterfrågan på skogsråvara väntas bli mycket större än tillgången. Det blir därmed en utmaning för skogsindustrin att
kombinera ökad tillväxt med skydd av biologisk mångfald.
Södra stödjer medlemmarnas strävan att öka tillväxten i
sina skogar på många olika sätt, till exempel genom projektet
Kraftsamling Skog som löpte mellan 2007 och 2010. Syftet
med projektet var att genom en mängd olika aktiviteter
informera skogsägare om åtgärder som ökar tillväxten och
lönsamheten på den egna skogsgården. Totalt hade Södra
över 37 000 deltagare i aktiviteterna. Södra stödjer också
utvecklingen genom forskning som inriktas på hög och
uthållig virkesproduktion. Ett ansvarsfullt skogsbruk och
god tillväxt förutsätter bra återväxt i skogen. Södra Odlarna
har tagit fram en förädlad täckrotsplanta med god överlevnadsförmåga som om några år kan tillgodose behovet hos
medlemmarna. Södra satsar också på att utveckla ett snytbaggeskydd utan insekticider.
En viktig del är hanteringen av hyggen efter avverkning.
Om hyggesrester tas ut som biobränsle, försvinner de delar
som innehåller mest växtnäringsämnen från skogen och
näringsuttaget kan då behöva kompenseras, till exempel
genom återföring av aska till skogen.
10
Södra och CSR 2010
Miljöpolicyn är grunden för miljöarbetet
Södras arbete med miljöfrågorna är långsiktigt och sker
enligt fastställda riktlinjer. Grunden är vår miljöpolicy och
naturvårdspolicy. Omsorg om miljön ska genomsyra hela
vårt företag och prägla vårt dagliga arbete. Vår påverkan på
miljön ska till exempel ses i sin helhet och omfatta alla områden: förvaltning av naturresurser, inköp, produktion, transporter, avfallshantering och mycket mer. Varje avdelning
inom Södra Skog, Södra Timber, Södra Cell och Södra
Interiör ska verka i enlighet med miljöledningssystemet
ISO 14001. Det innebär att vi uppfyller alla de krav som
miljöcertifierade företag över hela världen följer när det
gäller rutiner och kompetens.
Miljöarbetet är att betrakta som en kontinuerlig förbättringsprocess. Naturvårdspolicyn är ett förtydligande av
miljöpolicyns mål att arbeta för biologisk mångfald. Inom
skogsbruket bedrivs rådgivning, service och avverkning på
ett sådant sätt att miljö- och naturvärden respekteras på alla
fastigheter där man är engagerad.
Våra medlemmars omsorg om naturen
I Södra satsar vi mycket både på produktion av virke och på
att ta hand om naturens värden. Södra får det mesta av sitt
virke från skogar som ägs av privata skogsägare. För många
skogsägare är skogsbruk en livsstil. De är ofta intresserade av
rekreation, viltvård och naturvård. De beslutar själva hur
skogen ska förvaltas och väger ofta in mer än bara ekonomiska värden.
För att stödja medlemmarna har Södra flera viktiga verktyg.
Tre av de viktigaste är:
1. Grön skogsbruksplan
2. Skogscertifiering enligt FSC® och PEFC
3. Grönt körkort för certifierade entreprenörer
Det bästa verktyget för att planera hur man kombinerar produktion och miljöhänsyn är den gröna skogsbruksplanen.
Skogar med naturvärden kan skyddas antingen genom fri­
villiga avsättningar eller genom ekonomisk ersättning från
staten.
Grön skogsbruksplan
En grön skogsbruksplan är ett omfattande verktyg för att
sköta skogen för både virkesproduktion och naturvård.
Planen upprättas exklusivt för varje enskild skogsfastighet.
För varje bestånd föreslås ett långsiktigt skötselmål anger det
huvudsakliga målet för beståndet – produktion eller miljö.
Målen är indelade i fyra klasser och detaljerade beskrivningar för varje bestånd läggs in i planen:
PG – Produktion med generell hänsyn
Virkesproduktionen är det primära målet, men natur- och
kulturvärdena ska beaktas vid avverkning. Naturhänsynen
omfattar vanligen 3–5 procent av området, men kan vara upp
till 10 procent.
K – Kombinerade mål (både produktion och miljö)
Virkesproduktion är ett viktigt mål, men om mer än 10 procent av området har högre naturvärden krävs särskild skötsel.
Områdena för produktion respektive naturvård planeras från
fall till fall och anges i procent, till exempel 70 procent produktion och 30 procent naturvård. Ett exempel på en
K-avdelning är blandskog med ett stort innehåll av björk och
asp där lövträden främjas i skogsskötseln.
NS – Naturvård – skötsel
Områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel
krävs för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Ett
exempel är igenvuxna betesmarker där gran börjat konkurrera med gamla ekar. I detta fall ska granar runt ekarna
fällas.
NO – Naturvård – orört
Områden avsatta enbart för naturvård och naturvärdena
skyddas bäst om skogen lämnas orörd. Exempel på NOavdelningar är sumpskogar med naturlig vattendynamik och
bäckar.
I de gröna skogsbruksplanerna är i genomsnitt 8 procent av
fastighetsarealen avsatt för naturvård. Detta är frivilligt avsatt
för naturvård utöver vad som redan är skyddat enligt lagstiftning. Tanken är att de gröna skogsbruksplanerna även på
landskapsnivå ska ge både värdefull virkesproduktion och
skydd och förbättrade livsmiljöer för växter och djur. Skydd av
kulturarv och skogens sociala värden är också en del av planen.
Certifiering av skogsbruk
Skogscertifieringen är ett viktigt verktyg för att uppnå ett
ansvarsfullt brukande av medlemmarnas skogar. Många
medlemmar har valt att certifiera sina skogsinnehav enligt
PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) och därmed tagit ställning för ett ansvarsfullt
skogsbruk. Sedan juni 2009 har medlemmarna också kunnat
välja att certifiera sitt skogsbruk enligt med FSC® (Forest
Stewardship Council) och därmed erhålla dubbelcertifiering.
Bakgrunden till denna åtgärd är högre efterfrågan på FSCprodukter som pappersmassa och sågade trävaror. I det certifieringsavtal som medlemmen tecknar med Södra framgår
åtagandena i stort och i broschyren ”Certifierad skog enligt
FSC och PEFC” presenteras utförligt kraven i FSC- och
PEFC-standarden samt Södras Naturvårdspolicy. I avtalet
förbinder sig medlemmen också att skaffa en grön skogsbruksplan om en sådan inte redan finns för fastigheten.
Certifieringen innebär extra åtaganden eftersom skogsägaren
tar mer hänsyn till skogens alla värden än det som lagen kräver. Som ersättning får skogsägaren en särskild certifieringspremie vid leverans av virke till Södra. Södra tar inte ut
någon avgift för certifieringen från medlemmarna.
I båda certifieringssystemen ingår återkommande uppföljningar av hur standarderna efterlevs. Dessa kontroller görs i
flera steg. Södras egna skogsrevisorer gör stickprovsundersökningar en gång om året och sammanställer dessa i en årsrapport. Varje år granskas också hela Södras certifieringsarbete av externa revisorer, ackrediterade av FSC® och PEFC.
För många skogsägare är skogen en
viktig del i en livsstil med intresse för
att bevara naturvärden.
Södra och CSR 2010
11
Allra viktigast är naturligtvis skogsägarens engagemang för
att syftet med certifieringen ska uppfyllas. Alla delar tillsammans är motorn i certifieringen och av avgörande betydelse
för trovärdigheten mot marknaden och omvärlden i övrigt.
Vid utgången av 2010 var den totala PEFC-arealen mer
än 1 726 000 hektar och FSC®-arealen var drygt 1 241 000
hektar. Det innebär att 73 procent av medlemsarealen omfattas av någon form av skogscertifiering och drygt 52 procent
omfattas av dubbelcertifiering. Södra arbetar aktivt i både
FSCs och PEFCs styrelser och kommittéer. Under 2010
medverkade Södra bland annat till att FSC:s certifiering blev
mer anpassad till det småskaliga skogsbruk som flertalet
medlemmar bedriver.
Certifierade skogsentreprenörer och grönt körkort
Entreprenörerna som utför avverkningar och andra skogsbruksåtgärder för Södra är viktiga aktörer i vårt miljöarbete.
Det är därför som Södra sedan länge har haft ett ambitiöst
program för att utbilda och instruera maskinförare och
skogsarbetare i fråga om naturhänsyn och skydd av kulturoch fornlämningar. Företaget Entreprenörscertfiering Skog
AB fungerar som paraplyorganisation för PEFC-certifiering
av entreprenörer. ECSkog ägs av Södra tillsammans med
Mellanskog, Svenska kyrkan och PanCert AB. Detta samarbete underlättar för de certifierade entreprenörerna att röra
sig fritt mellan olika kunder som ställer samma krav.
Sedan tolv år tillbaka har alla som vill utföra skogsarbete
för Södra varit tvungna att ha ett grönt körkort. Innehav av
ett grönt körkort innebär att personen har den kompetens
som krävs av PEFC-standarden för att få utföra skogsarbete
på certifierade skogsfastigheter. Södras instruktioner ger den
information som krävs för att den som utför arbetet även ska
uppfylla standardkraven i FSC®. Broschyren Hänsyn vid
avverkningar beskriver de krav som ställs på natur- och
kulturhänsyn vid avverkningar och gallringar. Avverkningsarbetet revideras och betygssätts årligen i det gröna bokslutet.
12
Södra och CSR 2010
De personer som utför avverkningar och andra skogs­
skötselåtgärder har en viktig roll att i det dagliga arbetet
säkerställa ansvarsfullt brukande av skogar. Maskinförare
och skogsarbetare utbildas i kulturmiljövård, naturvård,
naturvårdsbiologi och certifieringskrav för att klara det uppdraget. Grönt körkort är det bevis som utfärdas efter genomförd utbildning och efterföljande kunskapskontroll bestående
av praktiska övningar och prov. Vart femte år krävs att innehavaren av grönt körkort genomför en utvecklingskurs för att
få behålla kortet. Utvecklingskursen är både en repetition
och överföring av ny kunskap.
Import av skogsråvara
För närvarande levererar medlemmarna cirka 60 procent av
träråvaran, 30 procent införskaffas från andra svenska och
norska skogsbolag och sågverk, och 10 procent importeras
från de baltiska staterna, Ryssland, Vitryssland, Danmark,
Skottland, Irland och Uruguay. Alla våra leverantörer är
innehavare av spårbarhetscertifikat för FSC® och/eller
PEFC. Södra importerar inte trä som kommer från naturreservat och andra naturskyddsområden om avverkningen inte
har utförts i enlighet med gällande bestämmelser för skogsbruk. Trä som importeras till Södra måste komma från
avverkningar som har utförts i enlighet med gällande skogslagstiftning i respektive land. Importerade leveranser köps
med ett avtal om ursprung och på begäran kan vi få en specifikation av ursprungsdistrikt för varje fartygsleverans.
Södra kontrollerar att veden inte kommer från följande
källor:
1.Skogsområden där hävdvunna eller medborgerliga rättigheter kränks.
2.Skogar där höga bevarandevärden är hotade.
3.G enmanipulerade (GM) träd.
4.I llegala avverkningar.
5.Naturskogar som har avverkats i syfte att använda området för plantager eller icke-skoglig markanvändning.
Döda träd i olika stadier av
förmultning har särskilt höga
naturvärden.
Södra och CSR 2010
13
Klimat och energi
Vårt långsiktiga mål är en fossilfri produktion. Södra Cell
Värö är den första produktionsenhet som uppnått detta.
Södras energistrategi:
• Minimera användningen av eldningsolja
• Maximera produktionen av förnybar el
• Öka energieffektiviteten för att kunna öka fjärrvärme­
leveranserna med överskottsenergi från produktionen
Carbon footprint
Södra har låga utsläpp av växthusgaser. Våra massabruk
använder mer biobränsle i sin bränslemix än några andra
bruk i världen. Med hänsyn till kolbindning i skogen, fjärrvärme- och elproduktion, är Södra Cell koldioxidneutral.
Södra upprättar Carbon footprint eller carbon declaration
som vi föredrar att kalla vår modell då det mer är frågan om
en deklaration till våra kunder än ett fullständigt footprint.
Den är framtagen av Confederation of European Paper Industries (CEPI) och är baserat på ”tio tårs koldioxidavtryck”,
där varje tå är ett steg i produktens livscykel. Södras modell
inkluderar de sju första tårna och tå tio. Tå åtta och nio
ligger utanför Södras kontroll och tas därför inte med i
modellen. Alla komponenter redovisas i ton CO2-ekvivalenter/ton massa.
14
Södra och CSR 2010
Södra Cells carbon footprints
2009 2010
Koldioxidavtryck av tio tår
2008
1. Kolupptag i skogen
–0,46 –0,09
2. Kol bundet i skogsindustriprodukter
–1,47 –1,47 –1,47
0,38
3. Utsläpp av växthusgaser i samband med
produktion av skogsråvaran
0,11
0,11
0,12
4.Utsläpp av växthusgaser i samband med
fiberproduktion
0,01
0,01
0,02
5. Utsläpp av växthusgaser i samband med
produktion av andra råmaterial/bränslen
—
0,05
0,04
6. Växthusgaser förknippade med inköp/
försäljning av elektricitet, ånga och värme
samt varmt och kallt vatten
0,00
0,00
0,00
7. Utsläpp av växthusgaser relaterade till
transporter
0,09
0,09
0,09
8. Utsläpp i samband med användning av
produkten
9. Utsläpp förknippade med att produkten
är slutanvänd
10. Undvikna utsläpp och kompensationer
–0,25 –0,09 –0,16
Alla siffror i ton CO2-ekvivalenter per lufttorkat ton (ADt)
För tå nummer ett visar siffrorna att upplagringen av kol i skogsmark gått från ett upptag
på 0,46 ton CO2 per ton massa till en avgång
0,38 ton CO2 per ton massa. Detta beror till
största delen på att vinterstormarna 2005 och
2007 minskade vedmängden i våra skogar. Tillväxten i skogen har
sedan 1926 beräknats på ett femårigt glidande medelvärde som
långsiktigt visar på 0,1 procent tillväxt per år. Denna långsiktiga
prognos kvarstår även i framtiden trots att den tillväxtkurvan tillfälligt brutits 2010.
1. Kolupptag i skogen
Den mängd koldioxid som tas upp av skogen om till­växten
överstiger skördad mängd. Vid större skörd än tillväxt
sker ett utsläpp.
2. Kol som lagras i skogsprodukter
Den mängd koldioxid som motsvarar kol i levererad
massa.
3. Utsläppen av växthusgaser från tillverkning
Utsläpp av koldioxid från massabruken.
4. Utsläpp från skogsfiberproduktionen
Koldioxid som släpps ut från skotare och skördare i
skogen, och utsläppen från plantskolor där skogs­plantor
produceras.
5. Utsläpp från produktion av andra råvaror
Utsläpp som uppstår vid produktion av ingående kemi­
kalier och bränslen som används i processen.
6. Utsläppen från energiproduktionen
Utsläpp som uppstår under produktion av inköpt el, ånga
och varmt och kallt vatten.
7. Utsläpp från transporter
Utsläpp av koldioxid som uppstår vid transport av råvaror
till bruket och interna transporter. Transporter av pappersmassa till kunder omfattas som medelvärde för alla
kunder i de fall kunden inte själv vill beräkna det särskilda värdet för transport till deras specifika placering.
8. Utsläpp vid användning av produkten
Används inte av Södra då det ligger utanför vår kontroll.
9. Utsläpp då produkten är slutanvänd
Används inte av Södra då det ligger utanför vår kontroll.
10. Undvikna utsläpp och kompensationer
Energileveranser baserade på biobränsle har negativt
värde då de ersätter energi från fossila källor. Utöver grön
el, levererar Södra biobränsle och fjärrvärme. Slutsatsen
av detta är att Södra levererar mer bioenergi än de direkta
utsläppen från våra produktionsanläggningar.
Förnybar energi
95 procent av den energi som Södra Cell använder i sin tillverkningsprocess är förnybar. Omkring 80 procent av energin kommer från svartluten som förbränns i sodapannan.
Svartluten innehåller förbrukade kokkemikalier och lignin.
Kokkemikalierna och ligninet, som utgör ungefär hälften av
vedråvaran, återvinns i sodapannan i form av aktiva kemikalier och energi. Bark förbränns i barkpannan när processen
kräver extra värme. Biobränsle används i mesaugnarna, vid
Södra Cell Mönsterås (barkpulver) och Södra Cell Värö (förgasad bark). Andra bränslen med biologiskt ursprung som
används är tallolja och tallbeckolja. Dessutom används också
en liten mängd fossil eldningsolja. Bark, träpellets och andra
restprodukter av veden produceras och säljs på biobränslemarknaden.
Leveranser av skogsbränsle
TWh
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
MSEK
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Värde
TWh
Figuren visar leveranser av fasta biobränslen från
Södra-koncernen. Leveranserna motsvarar en koldioxidminskning
i storleksordningen 1,4 miljoner ton per år.
Energieffektivitet
Södra har sedan flera år tillbaka arbetat med att minimera
förbrukningen av el och värme.
Under hösten 2009 stod en ny indunstningsanläggning i
sju steg med optimal energieffektivitet färdig vid Södra Cell
Värö. Investeringen har minskat energiförbrukningen vid
indunstning av svartlut med cirka 30 procent och att sodapannan vid normaldrift kan försörja fabriken med energi.
Dessutom ger detta ett överskott av ånga som idag används
för att torka bark som kan säljas som biobränsle. Detta
avspeglar sig i ökningen av försålt biobränsle i figuren ovan.
Vid Södra Cell Mönsterås används rökgaserna för att
torka bark som förbränns som i pulverform i mesaugnen.
Överskottsenergin används också för att torka bark till produktion av bränslepellets. För att ytterligare öka energieffektiviteten installerades 2007 en kondensturbin för att producera el från överskottsånga.
Södra och CSR 2010
15
Energimyndigheten har under året beviljat Södra Cell
Mörrum 90 MSEK i bidrag för att införa LingoBoost-processen. Processen innebär att lignin kan fällas ut i processen
och torkas till pulver. Ligninpulver har ett högt värmevärde
och kan användas istället för eldningsolja i mesaugnarna.
Ligninet kan också komma att användas som råvara för framställning av biokemikalier.
Alla Södras massabruk (Mönsterås, Mörrum, Värö och
Tofte) har en eller flera mottrycksturbiner. Dessa turbiner
har gjort Södra Cell helt självförsörjande av el. Dessutom
kan man leverera ett överskott av grön el till elnätet. Grön el
ersätter därmed el från fossila bränslen, vilket minskar
utsläppen av CO2. Under 2010 producerades 1 750 GWh
grön el av vilket 390 GWh såldes. Det motsvarar elförbrukningen för 22 000 villor. Södra Cell är en av Sveriges största
producenter av grön el.
Elproduktion och elförbrukning i Södra
GWh/år
1 750
1 250
1 000
750
500
250
0
96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Elförbrukning
Elproduktion
Södrakoncernen producerar mer el än vad som förbrukas i de
olika verksamheterna.
Södra och CSR 2010
Leveranser av fjärrvärme
GWh/år
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
1 500
16
Vindkraft
Södra inledde sin vindkraftsatsning under 2007 då bolaget
Södra Vindkraft bildades. Sedan dess har en portfölj av projekt med en potential på cirka 700 MW utvecklats i södra
Sverige. Under 2009 gick norska energiföretaget Statkraft in
i företaget och har idag en ledande roll i verksamheten. En
stor del av projekten ligger på arrenderad mark som tillhör
Södras medlemmar, men även på mark som ägs av Södra
kommer att utnyttjas. Ett exempel på detta är vindkraft som
placeras intill Södras fabriker. Ett första projekt bestående av
sex verk har under året tagits i produktion vid Södras Cell
Mönsterås. De sex vindkraftverken har en beräknad årlig
produktion på 32 gigawattimmar (GWh), vilket motsvarar
hushållsel till cirka 6 000 hushåll. Ytterligare fyra vindkraftverk som Södra äger tillsammans med Statkraft togs också i
drift under året. Dessa ligger strax norr om Södras Cell
Mönsterås. Planen är att följa upp detta med projekt vid
Södra Cell Värö och Södra Cell Mörrum.
00 01 02
03
04
05
06
07
08 09 10
Från bruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt sågverken i
Kinda och Torsås levererar Södra fjärrvärme till närliggande
samhällen. Fjärrvärmen kommer till stor del från sekundärvärme
med relativt låg temperatur. Under 2010 levererades 440 GWh till
de närliggande samhällena, vilket motsvarar cirka 40 800 m3
eldningsolja eller 124 000 ton CO2.
Vatten
Ett ämne som diskuterats och ifrågasatts allt flitigare under
de senaste åren är vattenanvändningen i samhället. Vattentillgångarna är inte jämnt fördelade i världen och på grund
av växthuseffekten förutspås att det kommer att bli än värre
i framtiden. Därför kommer det bli allt viktigare att ha kontroll på sin vattenanvändning i form av ett water footprint
eller vattendeklaration.
De water footprints som hittills tagits fram har varit
beräknade mot bakgrund av en global brist på vatten. Tanken
bakom denna typ av footprint är att en produkt eller tjänst
står i strid med andra användningsområden för vatten som
till exempel produktion av livsmedel eller dricksvatten. I den
här typen av footprints görs beräkningar på förbrukningen
av så kallat virtuellt vatten vilket innebär att hela livscykeln
för en vara eller tjänst räknas med. Allt vatten som används
vid tillverkningen av en vara och även produktionen av råvarorna som ingår i produkten räknas.
Om man använder den nu gängse metoden för beräkna
ett water footprint för papper skulle det gå åt tio liter vatten
för att producera ett A4-papper (Arje Y. Hoekstra universitetet i Twente, Nederländerna). Nio av dessa tio liter kommer
från vedråvaran och inte från det vatten som används i pappersbruket. Hur kan det bli så?
Orsaken är att det vedertagna sättet för att beräkna water
footprint inte tar hänsyn till nederbördsmängd eller andra
tillgängliga resurser. Felet är att ingen hänsyn tas till att
samma regn faller över den svenska skogen oavsett om vi
producerar pappersmassa av träden eller inte. Trots uttag av
ved kommer det att finnas tillräckligt med vatten för annan
användning i samhället. Den nuvarande beräkningen kan
användas för regioner där det råder brist på vatten, men inte
på global nivå som ett carbon footprint.
Detta innebär att Södra inte är hjälpt av den här typen av
fotavtryck. I de regioner som liknar Sverige behöver vi helt
andra verktyg för att beräkna vattenförbrukning.
Södra har en mycket god kontroll över sin vattenförbrukning. Allt arbete som Södra lagt ned på energieffektiviseringar har också inneburit att man sparat vatten. Du behöver
en god kontroll av vattenanvändningen av för att kunna
spara energi. Uppvärmning av vatten är en stor energiförbrukare.
För närvarande går det inte att sätta siffror på energi­
effektiviseringens betydelse för vattenanvändningen. Under
2010 utarbetade Södra i samarbete med Skogsindustrierna en
vattendeklaration för vattenanvändning inom svensk skogsindustri. IVL, Svenska Miljöinstitutet, utförde arbetet. Det
är samma institut som hjälpte oss att ta fram vårt carbon
footprint. Resultatet har ännu inte publicerats men slutsatsen
är att effekterna av användning av vatten i det svenska skogsbruket och den industriella tillverkningen är begränsade.
Våra framtida vattenförsörjning
Vår industriella verksamhet och vårt skogsbruk har en inverkan på vattenmiljön. Södra har tillsammans med ett antal
andra föreningar inom skogsindustrin tagit initiativ till att
upprätta ett pedagogiskt uppslagsverk som kallas Vatten­
boken. Denna bok fungerar som en lärobok för att möjliggöra miljöcertifiering, det blå körkortet, vilket gör att företag
som arbetar med vattendrag och diken på ett optimalt sätt
kan bedriva vattenskyddsarbetet.
Medlemmar i Södra är också aktiva i ett vattenråd som
arbetar med att bevara och skydda vattendrag för att uppnå
högsta möjliga miljöstandard och vattenkvalitet.
Foto från boken Skogens vatten.
Södra och CSR 2010
17
Sammanställning av Södras produktionsdata, resursförbrukning,
samt energi- och miljödata (2009 och 2010).
Södra
2010
Råvaruanvändning
Totalt
Vedråvara till egen industri
1000-tal m fub
resp. m3
Sågade trävaror
1000-tal m3 resp. m3
Södra Skog
2009
Totalt
2010
Södra Timber
2009
Totalt
2010
Totalt
Totalt
Södra Interiör
2009
Per m3
Totalt
2010
Per m3
Totalt
Södra Cell
2009
per lpm
2010
per milj
lpm
Totalt
Totalt
2009
per ton
Totalt
per ton
3
11 700
11 400
1 660
1 440
3 200
2,0
3 280
2,1
8 600
130
8
110
4,3
8 400
4,5
150
9
Kemikalier, oljor mm
ton resp. kg
305 400 286 970
60
60
400
0,3
500
0,3
360
20
410
30 304 600
150 286 000
Vatten
1000-tal m3 resp. m3 105 100 105 700
140
140
850
0,5
1 260
0,8
8
0,5
7
0,6 104 100
50 104 300
55
Övriga råvaror
ton resp. kg
15 000
16 300
9 700
9 600
280
0,2
340
0,2
2,5
3,4
Vedråvara
1000-tal m3fub
2 1401)
1 7301) 12 5002) 13 3002)
Massa
kton
2 010
1 880
Sågade trävaror
1000-tal m3
1 570
1 580
16 400
12 200
4 400
4 000
5 000
6 300
Produkter från Södra
Hyvlad list
milj lpm
Biobränsle
GWh
2 010
1 570
16 400
3 800
1 880
1 580
12 200
3 300
Biprodukter för leverans
utanför anläggningen
Flis
kton resp. kg
950
600
990
630
Spån
kton resp. kg
330
210
320
200
Kutterspån
kton resp. kg
50
30
60
40
13
0,8
10
0,8
Pellets/ Briketter
kton resp. kg
13
8
13
8
15
0,9
13
1,1
Tallolja
ton resp. kg
15 900
6 300
15 900
8
6 300
Terpentin
ton resp. kg
1 700
1 380
1 700
0,8
1 380
0,7
Aska
ton resp. kg
2 600
2 090
0
0
800
0,4
Mesa
ton resp. kg
19 000
54 300
19 000
9
52 300
30
Rejektmassa
ton resp. kg
8 400
2 800
8 400
4,2
2 800
1,5
610
530
Värmeenergi3)
GWh resp. kWh
Biobränsle
GWh resp. kWh
El
GWh resp. kWh
2 600
2
390
2
1,7
2 100
1,3
40
25
40
25
660
420
750
480
20
1 200
20
1 640
289
3,4
570
280
500
270
460
230
330
180
390
190
289
150
340
Externt tillförd energi
Fossilt bränsle
varav eldningsolja
GWh resp. kWh
m3 resp. l
Inköpt biobränsle
GWh resp. kWh
Inköpt el
GWh resp. kWh
1 040
870
260
200
40
0,0
30
20
0,1
7
1
56
740
370
643
65 600
58 800
170
50
580
0,4
570
0,4
11
0,7
70
6
64 800
30
58 100
30
0
0,0
0
0
420
200
360
190
0,1
110
70
16
980
16
1 310
210
100
210
110
340
330
1,3
1,7
110
Utsläpp till luft
NOX (rs NO2)
ton resp. kg
4 500
3 200
1 740
810
210
0,1
200
0,1
12
0,7
12
1,0
2 500
1,2
2 200
1,2
Gasform. S (rs SO2)
ton resp. kg
1 380
1 180
2
1
40
<0,1
40
<0,1
2
0,1
3
0,2
1 340
0,7
1 150
0,6
Stoft
ton resp. kg
830
630
60
40
70
<0,1
80
<0,1
1
0,1
1
0,1
690
0,3
510
0,3
CO2-fossilt
kton resp. kg
310
240
90
40
10
6,3
10
6,3
1
50
1
80
210
100
190
100
CO2-biogent
kton resp. kg
4 900
4 700
0
0
170
110
130
80
6
350
5
420
4 700
2 340
4 500
2 400
20
0,1
15
0,1
Utsläpp till vatten
AOX
ton resp. kg
120
100
COD
ton resp. kg
30 500
31 100
TOC
ton resp. kg
10 500
10 700
Susp GFA
ton resp. kg
3 200
3 000
1
1
120
0,1
100
0,1
30 500
15
31 000
16
10 500
5,5
10 700
6
3 200
1,7
3 000
1,7
SÄ70
ton resp. kg
860
460
860
1,0
460
0,6
Total-N
ton resp. kg
390
420
1
<0,01
1
<0,01
390
0,2
420
0,2
Total-P
ton resp. kg
60
60
0
<0,01
0
<0,01
60
0,03
60
0,03
Avfall
Farligt avfall
ton resp. kg
540
880
7
80
70
0,04
110
0,07
50
3
80
7
420
0,2
620
0,3
Deponerat avfall, vått
ton resp. kg
63 800
63 300
60
110
130
0,1
250
0,2
380
23
520
40
63 200
30
62 400
30
För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh).
ia = inte analyserad
1) Leveranser av vedråvara från Södra.
2) Timmer från avverkningsuppdrag och leveransvirke från Södras medlemmar.
3) Leveranser till fjärrvärmenät och till sågverk.
18
Södra och CSR 2010
Södra Cell Mönsterås
2010
Totalt
per ton
3 240
97 700
Södra Cell Mörrum
2009
4,6
Totalt
2010
per ton
3 300
4,7
140 110 000
Totalt
Södra Cell Värö
2009
per ton
1 800
4,4
Totalt
2010
per ton
1 960
4,4
Totalt
Södra Cell Tofte
2009
per ton
2 100
4,9
Totalt
2010
per ton
1 900
5,0
Totalt
Södra Cell Folla
2009
per ton
Totalt
2010
per ton
Totalt
2009
per ton
1 100
3,0
1 050
3,9
280
2,7
Totalt
per ton
230
2,7
70
160
63 700
160
67 300
150
75 700
180
60 700
160
61 600
170
42 000
160
5 800
60
5 900
22 000
30
24 000
30
26 000
60
30 000
70
38 000
90
35 000
90
16 000
40
14 000
50
2 100
20
1 300
15
1 600
2,3
1 570
2,2
900
2,2
990
2,2
1 000
2,3
890
2,3
910
2,5
640
2,4
550
5,3
2 200
26
708
702
405
442
430
379
365
266
104
5 300
7
90
0,1
1 600
3,9
0
0
9 000
20
6 200
16
0
0
0
0
1 200
1,7
1 130
1,6
0
0
0
0
320
0,7
180
0,5
200
0,5
80
0,3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0,0
800
2,1
0
0
0
0
0
0
12 000
17
140
0,3
860
1,9
17 300
40
41 400
110
1 540
4,2
0
0
0
0
0
0
3 600
9
2 250
5
4 800
11
520
1
0
0
0
0
160
230
150
210
180
440
180
410
230
540
170
450
0
0
0
0
170
240
140
200
20
50
5
10
250
580
180
470
20
60
1
2,2
230
330
190
270
40
100
30
70
100
230
60
160
20
60
9
35
85
240
340
190
270
230
570
190
430
70
160
120
320
190
520
140
530
8
70
3
30
22 300
30
17 200
25
17 800
40
17 300
40
5 900
14
10 100
30
18 000
50
13 300
50
790
7,6
290
3,4
110
160
70
100
60
150
70
160
230
540
200
530
0
0
0
0
20
190
11
130
5
8
9
12
7
17
3
7
13
30
30
80
30
80
30
110
150
1 440
130
1 530
840
1,2
760
1,1
530
1,3
540
1,2
550
1,3
480
1,3
560
1,5
390
1,5
30
0,3
20
0,2
310
0,4
300
0,4
280
0,7
270
0,6
140
0,3
180
0,5
570
1,6
380
1,4
40
0,4
13
0,2
190
0,3
130
0,2
280
0,7
160
0,4
90
0,2
140
0,4
130
0,4
70
0,3
6
0,1
9
0,1
70
100
50
70
60
150
60
140
20
50
40
110
60
160
40
150
2
20
1
12
1 900
2 700
1 930
2 800
960
2 400
1 070
2 400
1 010
2 350
980
2 600
800
2 200
530
2 000
10
100
6
70
0
0
0
0
24
0,1
24
0,1
0
0
0
0
90
0,2
70
0,3
0
0
0
0
5 100
7,2
5 500
7,8
6 800
17
7 450
17
6 900
16
8 170
22
9 560
26
8 160
31
2 090
20
1 800
21
1 900
2,7
2 040
2,9
2 500
6,2
2 760
6,2
2 570
6,0
2 920
7,7
3 540
9,7
3 020
11
ia
ia
ia
ia
160
0,2
190
0,3
1 140
2,8
1 450
3,3
1 360
3,2
980
2,6
550
1,5
390
1,5
ia
ia
ia
ia
1,3
ia
ia
ia
ia
ia
ia
ia
210
0,5
210
0,6
190
0,5
140
0,5
460
4,4
110
40
0,1
50
0,1
130
0,3
160
0,4
110
0,3
120
0,3
30
0,1
17
0,1
80
0,8
80
0,9
3
0,004
3
0,004
20
0,05
18
0,04
13
0,03
12
0,03
20
0,05
17
0,06
9
0,09
12
0,14
110
0,2
310
0,4
140
0,3
35
0,1
100
0,2
180
0,5
60
0,2
80
0,3
10
0,1
13
0,2
32 400
50
27 400
40
20 600
50
25 500
60
2 030
5
3 900
10
7 400
20
5 000
20
760
7
670
8
Södra och CSR 2010
19
Finansiellt
Södra har som mål att ha en soliditet på minst 50 procent för
att kunna stå emot konjunktursvackor och andra påfrestningar. Målet för avkastning på sysselsatt kapital är att det
ska vara minst 10 procent över en konjunkturcykel. Vinst­
utdelningen ska uppgå till minst en tredjedel av resultatet
mätt över en konjunkturcykel.
Koncernekonomi i sammandrag
Nettoomsättning
Nettoomsättningen ökade till 19 727 MSEK, främst som
följd av goda volymer och högre priser.
Resultat
Resultatet ökade till 2 271 MSEK, framför allt tack vare de
högre massapriserna.
20
Södra och CSR 2010
Avkastning
Avkastningen på sysselsatt kapital var 23 procent.
Soliditet
Soliditeten var 61 procent vid årets slut.
Utdelningsförslag
Styrelsen föreslår en utdelning på insatskapitalet med 12 procent och på virkesleveranserna med 74 kronor per m3fub
normaltimmer av barr och med 12 procent på övriga sortiment, sammanlagt 762 MSEK. Dessutom överförs 89 MSEK
som insatsemission. På förlagsinsatser utdelas 10 MSEK
enligt avtal.
Rapport över totalresultat för koncernen
Rapport över finansiell ställning för koncernen
2010
2009
19 727
16 696
3 722
1 605
Avskrivningar och nedskrivningar
–1 451
–1 012
Rörelseresultat
2 271
593
MSEK
Nettoomsättning
Resultat före avskrivningar
Finansnetto
Resultat före skatt
61
69
2 332
662
2010-12-31 2009-12-31
MSEK
Tillgångar
Anläggningstillgångar
8 701
Varulager
2 477
2 239
Rörelsefordringar
3 534
3 253
Likvida medel, kortfristiga placeringar
Summa tillgångar
8 602
4 133
2 782
18 845
16 876
11 416
9 806
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Nettoomsättning och resultat per verksamhet
Nettoomsättning
2010
MSEK
Rörelseresultat
2009
2010
2009
Södra Skog
10 186
8 723
56
29
Södra Cell
11 310
9 601
2 224
406
Södra Timber
4 250
3 442
129
119
Södra Interiör
1 174
935
30
0
–7 193
-6 005
–168
39
Övrigt/elimineringar
Koncernen
19 727
16 696
2 271
593
Långfristiga skulder
2 160
2 065
Kortfristiga skulder
5 269
5 005
18 845
16 876
Summa eget kapital och skulder
Rapport över kassaflöden för koncernen
MSEK
2010
2009
Medel från årets verksamhet
3 350
1 062
Förändring av rörelsekapital
–245
1 510
Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 105
2 572
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–1 724
–1 134
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–1 112
–1 099
269
339
Periodens kassaflöde
Nettoomsättning
Produktion sågade trävaror
MSEK
20 000
1 000 m3
2 000
15 000
1 500
10 000
1 000
5 000
500
0
0
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Koncernens nettoomsättning ökade avsevärt, främst som en följd
av större volymer och ökade priser, framför allt för pappersmassa.
Produktionen gynnades inledningsvis av valutasituationen som
innebar en konkurrensfördel. Denna hade dock utraderats vid
årets slut av den allt starkare svenska kronan.
Virkesleveranser
Produktion massa
1 000 ton
2 000
Milj m3fub
25
20
1 600
15
1 200
10
800
5
400
0
0
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Stor efterfrågan på skogsråvara och prishöjningar medförde hög
aktivitet i skogsbruket. Konkurrensen på virkesmarknaden var hård.
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Under året rådde goda produktionsförhållanden vid Södras
massafabriker. Låga lager vid årets början och minskat utbud från
flera producenter medverkade till ett starkt marknadsläge.
Södra och CSR 2010
21
Socialt ansvar
Anställda på en attraktiv arbetsplats
Södra strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med
motiverade medarbetare som skapar värde för våra medlemmar och kunder. Vi ska agera på ett anständigt sätt i alla
lägen, såväl inom företaget som mot omvärlden. Värdeorden
Helhet, Närhet och Rörelse är grundpelare i vår verksamhet.
Koncernens långsiktiga och samordnade arbete på HRområdet uppskattas av både anställda och studenter.
Personalrelaterade frågor har hög prioritet inom Södra.
Vi arbetar med att utveckla gemensamma arbetsmetoder och
förbättra samarbetet med fler koncerngemensamma processer
och lösningar.
Attrahera nya medarbetare
För att nå och attrahera nya medarbetare, deltar företaget på
mässor, arbetsmarknadsdagar och liknande aktiviteter på
universitet och högskolor.
Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska Högskola, samt skogliga utbildningar har prioriterats. Som ett
resultat av våra aktiviteter riktade mot de prioriterade utbildningarna anser många studenter att Södra är en attraktiv
potentiell arbetsgivare. Detta bekräftas av de årliga mätningar som görs. Södra har behållit sin position som ett av de
mest attraktiva företagen inom skogsindustrin i årets undersökningar av studenter vid Chalmers Tekniska Högskola och
Lunds Tekniska Högskola.
Våra framtida aktiviteter kommer att breddas och baseras
på behov som identifieras.
Sedan 2003 har Södra anordnat traineeprogram med syfte
att rekrytera och utveckla framtida ledare och specialister.
Elva unga akademiker, sju kvinnor och fyra män, anställdes
till programmet som startade 2009. Under hösten 2010
rekryterades 8 unga akademiker, 4 kvinnor och 4 män, till
programmet som startade i februari 2011.
Rekrytering
Rekrytering av nya medarbetare pågår ständigt som följd av
ökade pensionsavgångar och naturlig personalomsättning.
Nya medarbetare ska ha rätt kompetens. I företagets personalpolitik, definierar Södra kompetens som summan av kunskap, motivation och förmåga. Den betonar den anställdes
ansvar för sin egen utveckling och därmed den fortsatta
utvecklingen av företaget. En ambition är att besätta ett stort
antal av de ledande befattningarna genom interna rekryteringar för att behålla kompetenta medarbetare och göra
Södra ännu attraktivare som arbetsgivare. En del i det arbetet är att identifiera och utveckla medarbetare för framtida
ledarskapsroller. Företagets produktivitetsavdelning fungerar som en ledarskapsskola för unga talanger. Rekrytering
genom traineeprogram är ett annat exempel på arbetet med
att attrahera och utveckla framtida ledare för företaget.
22
Södra och CSR 2010
Koncernintroduktion av nya medarbetare
Alla nyanställda erbjuds att delta i ett koncernintroduktionsprogram. Under 2010 deltog 377 medarbetare vid något av de
elva tillfällen som anordnades. Under en dag fick de träffa
företagsledning och kollegor från andra delar av koncernen.
Sedan starten 2006 har 34 introduktionsdagar hållits med
fler än 1 100 anställda.
Från 2011 omfattar introduktionen två dagar, där den
andra dagen inriktas mot produktivitetsfrågor.
Kompetens och ledarskap
Södra vill vara en lärande organisation som ständigt förbättras och utvecklas. Varje år avsätts betydande resurser för att
utveckla medarbetarnas kompetens. Ledarskapsutveckling är
viktigt och Södra erbjuder utbildning för olika behov. Den
nya HR- strategin pekar på betydelsen av ett motivations­
baserat ledarskap som ska präglas av tydlig och öppen kommunikation, nytänkande och förändringsvilja.
Program för utveckling av ledarskap är tillgängliga för
chefer på olika nivåer. Utvalda kandidater erbjuds en tvåårig
Executive MBA kurs på Handelshögskolan i Stockholm, eller
deltagande i Ruter Dam, nätverk och mentorsprogram för
kvinnor i ledande befattningar.
2011 inleds en utbildning som riktar sig till alla nya chefer
med personalansvar i Södrakoncernen. Syftet är att nytillträdda chefer snabbt ska få rätt förutsättningar för att komma
in i sitt chefskap genom tydliga förväntningar och ansvar.
Jämställdhetsfrågor
Kvinnor är i allmänhet underrepresenterade inom skogsindustrin och Södra är inget undantag. För närvarande är 18
procent av koncernens anställda kvinnor och målet är att öka
denna andel. Av koncernens ledningsgrupp är 35 procent
kvinnor och 17 procent av alla chefer inom Södra är kvinnor.
Södra arbetar för att öka antalet kvinnliga chefer vilket
bidrar till att öka mångfalden i företaget.
Medarbetarundersökningar
Medarbetarundersökningar genomförs regelbundet, normalt
vart annat år. Den senaste medarbetarundersökningen gjordes våren 2009. Undersökningen mäter bland annat aspekter
som anställdas motivation, ansvar och kontroll i arbetet,
samarbete, lärande och organisatorisk effektivitet.
Resultatet visade tydliga förbättringar i jämförelse med
2007 års undersökning. ”Voiceindex” ökade från 627 till 705
och ledarskapsindex har också förbättrats. Förbättringen förklaras av uppföljning och åtgärder som vidtagits vid varje
enhet sedan den föregående undersökningen. Denna uppföljning är också en viktig del av att göra Södra till en attraktiv
arbetsgivare.
Under våren 2011 genomfördes en ny medarbetarundersökning.
Hälsa och säkerhet
Södra ska erbjuda en säker och stimulerande arbetsmiljö.
Sjukfrånvaron fortsatte att minska i både Södra och på nationell basis i Sverige. Antalet arbetsplatsolyckor och därmed
arbetsskadefrekvensen har dock ökat under året. Den uppgick 2010 till 21. Koncernens långsiktiga mål på 10 nåddes
alltså inte. Arbetet med att minska arbetsskadorna är ett
prioriterat område. Trots målinriktade handlingsprogram
och fokus på säkerhetsfrågor har antalet olyckor ökat. Ytterligare insatser kommer att vidtas, bland annat insatser för att
påverka attityder på arbetsplatserna.
Sociala frågor
Södra stödjer det lokala föreningslivet på de platser där
koncernen är verksam. Södra stödjer även föreningar som
arbetar med att förebygga droganvändning och mobbing.
Representanter för Södra informerar i skolor om företagets
verksamhet, antingen vid egna besök eller i samarbete med
övriga aktörer i branschen.
Mål för 2010
Under året utarbetades en ny koncerngemensam strategi för
personalfrågorna. Strategin bygger på ett gränsövergripande
synsätt inriktat på processer snarare än affärsområden. Personalarbetet effektiviseras med fler koncerngemensamma
lösningar. Södra ska vara en attraktiv arbetsgivare för dagens
och morgondagens medarbetare som skapar värden för medlemmar och kunder. Ett mål i rekryteringsarbetet är att öka
den interna rörligheten. Processen med att minska arbetsskadorna fortsätter med 10 som mål för arbetsskadefrekvens.
Södra verkar för att bibehålla sin attraktionskraft bland studenter vid Chalmers och Lunds tekniska högskolor och bli
den mest attraktiva arbetsgivaren i vår bransch.
Resultat ska följas upp via nyckeltal och medarbetarundersökningar och utvärderas av koncernledning och styrelser.
Nära samarbete mellan inköpare,
beställare och leverantörer är en
förutsättning för att uppnår lägsta
försörjningskostnad över tid. Det vet
Tord Andersson, Eva Hultén, Madelene
Johansson och Marcus Hellberg.
Södra och CSR 2010
23
Forskning och utveckling
Forskning för framtiden
Södra Innovation bildades 2009 för att samordna forskningsoch utvecklingsarbetet i bolaget. Denna samordning ger
synergieffekter, ett helhetsperspektiv och ett tydligt mål för
samarbetet mellan Södras alla affärsområden för frågor inom
dessa områden. Södra Innovation har 58 anställda och driver
forsknings- och utvecklingsprojekt åt hela koncernen. Södras
FoU-forum är en knutpunkt för informationsflödet mellan
koncernens forskningsavdelningar. Externa experter knutna
till forumet säkrar Södras tillgång till och kännedom om
aktuell forskning vid universitet, högskolor och institut inom
områdena biomaterial, biokemi, bioenergi och skogsbruk.
Miljöfrågor är integrerade i alla utvecklingsprojekt, och en
effektiv styrning är en nyckelfaktor.
bete med Södra Cell och Södra Timber är prioriterat. Att
omsätta forskningsresultat till produktion och produkter till
marknad är dock ett stort steg.
Anpassning av skogens råmaterial till möjliga, framtida,
produkter är också ett prioriterat område. Användningen av
träkonstruktioner förväntas öka och cellulosafibrer kan i
framtiden bli ett förstahandsval som ett miljövänligt och förnyelsebart alternativ råvarukälla. Lösningar som förenklar
byggande är av yttersta vikt, liksom leverans av kompletta
byggnadselement och lösningar som medför betydande
minskningar i energikonsumtion. På materialsidan har Södra
engagerat sig i användandet av cellulosa i olika applikationer.
Dessutom kan nya möjligheter tillkomma för upparbetning
av massabrukens sidoströmmar till bland annat kemikalier.
Uthållig skogsproduktion
Södra Skog forskar huvudsakligen på uthållig och effektiv
skogsproduktion, vilket även innefattar utveckling av nya
plantor för att förenkla plantering och öka motståndskraften
mot skador. Metoder för effektiv röjning och gallring är
också prioriterade utvecklingsområden. Södra Skog deltar i
forskning inom skogsteknik och transport i syfte att förbättra logistik och utarbeta ett mer uthålligt och energi­
effektivt skogsbruk. Huvudsakliga samarbetspartners är
SkogForsk och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Södra
Skog deltar i flera nationella och internationella forskningsprogram. Future Forest-programmet omfattar såväl skogsskötsel, ekonomi och riskhantering som till exempel frågor
relaterade till klimatförändringar.
Snytbagge 2009-projektet utvecklar och prövar praktiska
lösningar på problemet med snytbaggeskador och målet är
att finna en lösning utan kemikalier. Södra Odlarna utvecklar metoder för mekaniska plantskydd och deltar också i
forskning om framtagande av plantor med optimala egenskaper. Södra är även engagerat i forskning om skog och vilt i
exempelvis projektet Syd-älg, som innebär att man följer
älgar som utrustats med GPS-mottagare. Projektets syfte är
att öka kunskapen om älgars beteende och hur de rör sig för
att på så sätt kunna minimera betesskador på värdefulla växter och träd. Forskning pågår även om miljövänligare skördemetoder av biobränsle.
Trä som byggmaterial
Under året har ett projekt att utveckla våtlimmade träbjälkar
för byggkonstruktioner kommit igång. Syftet med projektet
är att limma ihop sidobrädorna från sågningen och åstadkomma en kvalitetshöjning. Dessa bräder har normalt ett
relativt lågt värde men genom att limma ihop dem till får
man ett utmärkt konstruktionsmaterial. Fördelarna med
veden som är närmast barken är att den har en högre styvhet
än kärnveden och därför lämpar sig till höga träbyggnader.
Att man bara behöver torka veden en gång är en annan
fördel.
Utmaningar och möjligheter
FoU arbetar både med utveckling av befintliga produkter för
att tillgodose kundernas krav och visionärt med utveckling
av framtida produkter. Utveckling av nya produkter i samar-
24
Södra och CSR 2010
Cellulosafiberns möjligheter
Cellulosafiberns egenskaper gör den till en god kandidat för
användning i nya produkter och tillämpningar. Under året
gjordes spännande framsteg med lanseringen av Södras Cells
specialmassa DuraPulp, där de bästa egenskaperna hos massa
och plast förenas. Ett exempel på detta är en skrivbordslampa
tillverkat av materialet. Fler forskningsprojekt om pappersmassa med innovativa egenskaper är på gång, som till exempel NanoPulp, som görs av fibriller, de minsta bestånds­
delarna i en träfiber. NanoPulp är mycket mer viskös och
starkare än vanlig massa och kan användas till förstärkning i
vanligt papper eller till tunna, transparenta, filmer samt
många andra produkter. FoamPulp är en massa för framställning av poröst material för ljud- och värmeisolering samt för
stötdämpande applikationer. Dessa projekt finns beskrivna på
Södra PulpLabs hemsida (www.sodrapulplabs.com), en interaktiv site med innovativa idéer på olika användningsområden
för pappersmassa.
Arbetssätt och samarbete
Kommunikation och ett kreativt, öppet klimat som stimulerar möten och samarbeten med externa parter är nyckelfaktorer för att nå framgång. Mångfald kommer av att förena
olika förmågor och idéer, vilket banar väg för innovativa lösningar. Södra har ett långsiktigt samarbete med, och är även
delägare i, Innventia (före detta STFI-Packforsk). Sedan
2004 finns även ett nära samarbete med Chalmers Tekniska
Högskola. Ett resultat av det samarbetet är forskningsklustret Avancell – ett forsknings- och idésamarbete om förädlade fibrer och nya användningsområden för fibrer. Vid
Linnéuniversitetet drivs forskningsprogrammet CBBT
(Centrum för Byggande och Boende i Trä), med Södra som
en av initiativtagarna. Forskningen fokuserar på utveckling
av trä som konstruktionsmaterial. Södra samarbetar med
kunderna och är en aktiv partner i utvecklingen av nya produkter. Långsiktiga, tekniska projekt i samarbete med kunder görs i Södras PulpServices Academy. Quality Data
Online-tjänsten förser kunder med kvalitetsdata på massa­
leveranserna.
Test och kvalitetssäkring
Södra Innovation arbetar i nära kontakt med Södra Cells
massabruk. Vid FoU-laboratoriet i Värö kan flera processteg
testas och med den utrustning för flisning, silning, kokning
och blekning som finns tillgänglig i laboratoriet. I laboratoriet görs testkörningar med hjälp av data som genererats vid
mätningar i fabrikernas produktionsprocess. Detta gör att
kunderna alltid har tillgång till kvalitetsspecifikationer för
varje enskilt processteg.
Jan-Eric Hedberg och Erica Johansson
från Södra Innovation i Värö har del­
tagit i utvecklingen av lampan w101
av materialet DuraPulp.
Lampan, som pressas i Nybro, är
ett resultat av samarbetet med lampföretaget Wästberg och designföretaget Claesson Koivisto Rune.
Södra och CSR 2010
25
Samordnad upphandling för en hållbar verksamhet
Sedan 2007 har Södra en samordnad inköpsorganisation,
Södra Procurement, vilken ersätter den tidigare decentraliserade organisationen. Samordningen avser alla inköp inom
koncernen, utom vedråvara och avverkningstjänster som
köps in av Södra Skog.
Inköpsorganisationens mål är att hitta de totalt mest
kostnadseffektiva försörjningsmöjligheterna, som säker­
ställer produktivitetsförbättringar och uppfyller kraven på
kvalitet, säkerhet och miljö. Inköpsarbetet är långsiktigt och
handlar inte enbart om att hitta en lägre kostnadsnivå i dagsläget, utan lägsta möjliga totalkostnad för Södra över tiden.
Södras inköp omfattar 190 olika varugrupper och cirka
200 investeringsupphandlingar per år. Under året har
inköpsorganisationen anpassats, bland annat genom uppdelning av verksamheten i en strategisk och en operativ del.
Utifrån Södras standardiserade inköpsprocess och produktivitetsmål har ett antal förbättringar gjorts avseende
transporter, kemikalieanvändning och produktbyte för att
säkerställa en hållbar verksamhet. Vid bedömningen av
potentiella och existerande leverantörer beaktas principer om
miljömässig och social påverkan. Södra har en kontinuerlig
dialog med utvalda leverantörer för att förbättra miljömässiga och sociala villkor i produktionsprocessen för inköpta
varor och tjänster.
Miljöstandarder
Arbetet med miljöfrågorna är långsiktigt och bygger på
policy och riktlinjer understödd av våra aktiva medlemmar.
Uppgiften att uppfylla miljömålen bedrivs inom ramen för
verksamhetssystemet, inklusive miljö- och energiledningssystem. Anställda är utbildade för att hantera miljöfrågor på
ett ansvarsfullt sätt. Södra rapporterar öppet resultatet av sitt
miljöprogram. Externa revisioner ligger till grund för ständiga förbättringar. Koncernens verksamhet är certifierad
enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Certifieringen ger
kvalitetssäkring i form av kompetens och trovärdighet.
Miljöarbetet baseras på Södras miljö- och naturvårds­
policy. Miljöpolicyn innebär att miljöarbetet ska baseras på
kretsloppsprincipen. Miljöpåverkan ska ses på ett holistiskt
sätt och omfattar alla aspekter – förvaltning av naturresurser,
26
Södra och CSR 2010
inköp, produktion, transport och avfallshantering. Miljö­
arbetet är en process av ständiga förbättringar. Naturvårdspolicyn är ett förtydligande av miljöpolicyn vars mål är att
kombinera skogsbruk och biologisk mångfald. Inom skogsbruket bedrivs rådgivning, service och avverkning på ett
sådant sätt att miljö- och naturvärden respekteras på alla
fastigheter där man är engagerad.
Från och med 2010 är Södra Cell Värö det första massabruket i världen som är oberoende av fossila bränslen för
normal drift.
Södra Cell Värö delar sin industrilokalisering med annan
verksamhet i koncernen: Södra Innovation, Södra Timber
Värö, Södras lönecenter i Värö och Södra Skog Region Väst.
Denna samlokalisering innebär stora fördelar för koncernen.
Uppförandekod
Tillämpningsområde
Södras affärsetik har antagits i syfte att betona de principer
som ligger till grund för koncernens relationer till anställda,
affärspartners och andra intressenter.
Södra uppmuntrar leverantörer, återförsäljare, agenter,
konsulter och andra affärspartners inom Södras inflytelsesfär
att också tillämpa dessa principer. Vid bedömningen av
potentiella och existerande leverantörer ska principerna som
beskrivs i detta dokument tillämpas.
Södras principer för affärsetik bygger på FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s åtta kärnkonventioner om grundläggande principer och rättigheter i
arbetslivet och de tio principerna i FN:s Global Compact.
Affärsetik
Mutor och korruption
Södra tar avstånd från korruption i alla dess former. Inga
Södraenheter eller anställda får erbjuda eller tillhandahålla
en otillbörlig ekonomisk eller annan förmån till en offentliganställd tjänsteman eller en representant för en kund som
bryter mot tjänstemannens eller den anställdes legala förpliktelser för att erhålla eller behålla en affär.
Till personer som företräder kunder, affärsförbindelser
eller myndigheter får inga ersättningar, resor, gåvor eller
andra förmåner lämnas eller utfästas utöver sådan gåva som
är naturlig och bruklig vid högtidsdagar och liknande sammanhang.
Intressekonflikter
Södraanställda ska undvika att hamna i situationer i vilka
deras personliga eller ekonomiska intressen kan strida mot
Södrakoncernens.
Ingen anställd i Södra ska eftersträva eller acceptera
någon form av betalning, personlig gåva eller representation
som rimligtvis kan förmodas påverka affärstransaktioner
eller som inte ligger inom gränserna för normal gästfrihet,
eller som går utöver vad som är naturligt och brukligt vid
högtidsdagar och liknande sammanhang.
Politiska bidrag
Som en generell regel gäller att Södraenheter avråds från att
ge bidrag till politiska organisationer, partier eller kommittéer, eller till individuella politiker, med syfte att främja speciella politiska intressen.
Södra och CSR 2010
27
Konkurrensregler
Södra ansluter sig till en rättvis och öppen konkurrens på
marknader i de länder man verkar. Södraenheter och
anställda får under inga omständigheter befatta sig med
konkurrensbegränsande åtgärder, till exempel priskarteller,
anbudssamverkan, uppdelning av marknader eller liknande
överenskommelser som förhindrar, begränsar eller sned­
vrider konkurrens i strid med tillämplig konkurrenslag­
stiftning.
Mänskliga rättigheter
Södra respekterar och stöder skyddet av internationellt
vedertagna mänskliga rättigheter inom sin inflytelsesfär,
enligt definitionen i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (FN 1948).
Södra verkar för att att koncernen inte ska vara delaktig i
brott mot mänskliga rättigheter.
Diskriminering och arbetarskydd
Inom Södra gäller att ingen får diskrimineras, ringaktas eller
särbehandlas på grund av ålder, ras, nationalitet, kön, facklig
tillhörighet, politisk eller religiös övertygelse eller annan liknande omständighet. Trakasseri eller annan förföljelse av
anställda är oacceptabelt.
Södra svarar för säkerheten på arbetsplatsen. Södra förväntar sig också att koncernens leverantörer aktivt strävar
mot en säker arbetsmiljö.
Barnarbete
Södra erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt
utnyttjande och mot arbete som kan vara skadligt för barnets
hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala
utveckling eller påverka barnets utbildning, detta i enlighet
med FN: s barnkonvention.
Tvångsarbete
Södra respekterar och uppmuntrar avskaffandet av alla
former av tvångsarbete och kräver av sina leverantörer och
affärspartners att inte använda, vara delaktig i eller dra nytta
av tvångsarbete.
28
Södra och CSR 2010
ILO:s grundläggande principer och
rättigheter i arbetslivet
• Föreningsfrihet och organisationsrätt, 1948 (nr 87)
• Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt,
1949 (nr 98)
• Förbud mot tvångs- och straffarbete, 1930 (nr 29)
• Avskaffande av tvångsarbete, 1957 (nr 105)
• Lägsta ålder vid barnarbete, 1973 (nr 138)
• Mot de värsta formerna av barnarbete, 1999 (nr 182)
• Lika lön för lika arbete oavsett kön, 1951 (nr 100)
• Diskriminering i arbetslivet, 1958 (nr 111)
Global Compacts tio principer
Mänskliga rättigheter
Princip 1: Företagen ombeds att stödja och respektera
skydd för internationella mänskliga rättigheter inom
den sfär som de kan påverka; och
Princip 2: försäkra sig om att deras eget företag inte är
delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.
Arbetsvillkor
Princip 3: Företagen ombeds att upprätthålla före­
ningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar;
Princip 4: avskaffa alla former av tvångsarbete;
Princip 5: avskaffa barnarbete; och
Princip 6: inte diskriminera vid anställning och
yrkesutövning.
Miljö
Princip 7: Företag ombeds att stödja förebyggande
åtgärder för att motverka miljöproblem;
Princip 8: ta initiativ för att främja större miljömässigt
ansvarstagande; och
Princip 9: uppmuntra utveckling och spridning av
miljövänlig teknik.
Korruption
Princip 10: Princip 10: Arbeta mot alla former av
korruption, inklusive utpressning och bestickning.
Solberg
Detta är Södra
Södra är ett företag baserat på skogsmarkens växtkraft och
möjligheter. Verksamheten utgår från den växande skogen,
plantering, skogsvård och avverkning. Skogen är förutsättningen
för vår industriella verksamhet: tillverkning av pappersmassa,
sågade trävaror, trähus, interiörträprodukter och energi.
Södra – ett företag som fortsätter att växa in i framtiden.
SÖDRA
Skogsudden, 351 89 Växjö
Tel 0470-890 00
E-post: [email protected] eller [email protected]
www.sodra.com