Transcript Anvisningar om utkomststöd

Anvisningar om
utkomststöd
Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad
2014
Innehåll
1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande ................................................................... 4
2 Allmänna grunder för utkomststöd ................................................................................................. 4
2.1 Bestämmelser ............................................................................................................................... 4
2.2 Centrala riktlinjer för verksamheten ............................................................................................ 4
2.3 Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd ......................................................................... 5
2.4 Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av utkomststöd ...................................... 5
2.5 Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken utkomststöd fastställs................. 6
2.6 Vistelsekommun ........................................................................................................................... 7
2.7 Återkrav av utkomststöd .............................................................................................................. 8
2.8 Ändringssökande .......................................................................................................................... 9
3 Grundläggande utkomststöd............................................................................................................ 9
3.1 Inkomster och förmögenhet ....................................................................................................... 10
3.1.1 Beaktande av inkomster....................................................................................................... 10
3.1.2 Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst..................... 12
3.1.3 Beaktande av tillgångar ....................................................................................................... 13
3.2 Utgifter i det grundläggande utkomststödet ............................................................................... 13
3.2.1 Grunddelar och sänkning av grunddel ................................................................................. 14
3.2.2 Boendeutgifter ..................................................................................................................... 15
3.2.3 Hälso- och sjukvårdsutgifter ................................................................................................ 17
4 Kompletterande utkomststöd......................................................................................................... 19
4.1 Utgifter för barndagvård............................................................................................................. 19
4.2 Övriga utgifter för boende .......................................................................................................... 20
4.2.1 Säkerhet för hyra ................................................................................................................. 20
4.2.2 Flyttningskostnader ............................................................................................................. 21
4.3 Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden ............................................................ 21
4.3.1 Särskilda utgifter som anknyter till barns behov ................................................................. 21
4.3.2 Begravningskostnader ......................................................................................................... 23
4.3.3 Övriga utgifter som orsakas av särskilt behov..................................................................... 24
5 Förebyggande utkomststöd ........................................................................................................... 25
6 Specialsituationer inom utkomststödet.......................................................................................... 26
6.1 Företagare ................................................................................................................................... 26
6.2 Studerande .................................................................................................................................. 27
6.3 Minderåriga som bor självständigt ............................................................................................. 29
6.4 Fångar ......................................................................................................................................... 29
2
6.5 Utlänningar och invandrare ........................................................................................................ 30
6.6 Serviceboende och institutionsvård............................................................................................ 31
6.7 Bostadslösa ................................................................................................................................. 32
Bilaga 1: Begrepp och tidsfrister ................................................................................................. 33
Bilaga 2: Beloppet av utkomststödets grunddelar fr.o.m. 1.1.2014 ............................................. 35
Bilaga 3: Elförbrukning i medeltal ............................................................................................... 36
3
1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande
Det är möjligt för kommunerna att ge egna tillämpningsanvisningar som gäller utkomststöd.
Anvisningarna får inte begränsa tjänsteinnehavarnas möjlighet att tillämpa prövning vid beslut om en
familjs eller individs rätt till utkomststöd, ej heller i övrigt stå i strid med lagstiftningen.
Bedömningen av en familjs situation som helhet ankommer på en socialarbetare eller socionom.
Grundtrygghetscentralen i Lovisa stads anvisningar
grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad 14.10.2014.
om
utkomststöd
fastställdes
av
Syftet med anvisningarna är att framhäva principen om likabehandling i kommunerna. Syftet med
anvisningarna är också att för de sökande klargöra grunderna för utkomststödet, tillvägagångssätt
och hur stödet fastställs.
Anvisningarna har upprättats i överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets handbok för
tillämpning av lagen om utkomststöd 2013:5.
2 Allmänna grunder för utkomststöd
2.1 Bestämmelser
Enligt 19 § 1 mom. i Finlands grundlag tryggas allas rätt till oundgänglig, m.a.o. nödvändig,
försörjning och omsorg.
I behandlingen av utkomststödsärenden ska bl.a. följande bestämmelser inklusive ändringar i dem
beaktas:








Lag om utkomststöd 1412/1997
Förvaltningslag 434/2003
Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000
Socialvårdslag 710/1982
Lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001
Lag om underhåll för barn 704/1975
Lag om främjande av integration 2010/1386
Social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd 2013: 5.
2.2 Centrala riktlinjer för verksamheten
Följande förfaringssätt betonas i behandlingen av utkomststöd:
 Det skriftliga ansökningsförfarandet med instruktioner tryggar att besluten är jämlika och
rättvisa.
 Man tar sig an ungas ärenden i ett så tidigt skede som möjligt och reder ut möjligheter till
utbildning och sysselsättning.
 Nya och särskilt fullkomligt inkomstlösa klienters situation reds grundligt ut.
4

Vikten av att få kontroll över livet och att själv vara aktiv framhålls för varje person som
söker eller får utkomststöd (till exempel att klienten själv betalar sina räkningar och skaffar
behövliga verifikat). Man strävar efter att förebygga långt klientskap och efter att vid behov
utreda olika rehabiliteringsalternativ när det är fråga om långvarig arbetslöshet eller
hälsoproblem.
2.3 Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd
Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med
det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand.
Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj
behöver för ett människovärdigt liv.
Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt
om sin makes samt sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle i den omfattning som bestäms
i äktenskapslagen, lagen om underhåll för barn och i annan lag. I regel ska föräldrarna sörja för sitt
minderåriga barns uppehälle.
Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom
förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten,
genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är
försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt. Till exempel föräldrars eller andra
anhörigas bidrag till uppehälle, boende och kostnader för utbildning är alltid inkomst i första hand,
med andra ord primär, i förhållande till utkomststöd. Innan utkomststöd beviljas utreds den
sökandes möjligheter att få andra sociala förmåner.
Utkomststöd kan beviljas om betalningen av någon annan social förmån är försenad. Ett sådant här
stöd som beviljats för väntetiden kan återkrävas. Utkomststödet ersätter inte sådana utgifter som
ersätts från annat håll, till exempel sådana utgifter för hälso- och sjukvård som ersätts på grundval av
sjukförsäkringslagen.
Det är också möjligt att avvika från dessa anvisningar för beviljandet av stöd om en persons eller
familjs enskilda behov enligt prövning så kräver.
2.4 Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av
utkomststöd
Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det
grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster
och tillgångar som fastställs enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande
utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd.
Kompletterande utkomststöd kan beviljas för utgifter som beror på en persons eller familjs
särskilda behov eller förhållanden. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden
5
kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i
anslutning till barns hobbyverksamhet.
Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons eller familjs sociala trygghet och
förmåga att klara sig på egen hand, samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av
utkomststöd.
Familjens helhetssituation inverkar alltid på beviljandet av utkomststöd, och beslutet om stöd
grundar sig alltid på tjänsteinnehavarnas bedömning av situationen och prövning.
2.5 Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken
utkomststöd fastställs
Utkomststöd söks skriftligt, elektroniskt, på en bokad mottagningstid eller på ett annat sätt som
myndigheten godkänt i den kommun där den sökande vistas stadigvarande. Om behovet av stöd är
brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då
ansökan görs. Med tanke på klientens rättsskydd är det viktigt att ansökan registreras.
Vem som helst av familjens medlemmar som uppnått myndighetsåldern kan ansöka om utkomststöd
på familjens vägnar.
Utkomststödet fastställs per månad, men kan vid behov beviljas och utbetalas för kortare eller längre
tid än en månad. Utkomststöd beviljas i regel inte retroaktivt, förutom om det finns särskilda skäl
som till exempel att den sökande skulle ha varit i behov av utkomststöd när utgifterna uppkom och
den sökande till exempel hotas av vräkning.
Klienten har anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter. Klienten ska ge in alla
sådana uppgifter och verifikat som klienten känner till och som inverkar på utkomststödet.
Utkomststödet justeras om den sökandes förhållanden förändras. Om beviljandet av stöd grundat sig
på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter eller på försummelse av anmälningsskyldigheten kan
kommunen återkräva utkomststödet.
Om ansökan är bristfällig ska klienten senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit ges
eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om
utkomststöd ska fattas senast den sjunde vardagen efter att den kompletterade ansökan har inkommit.
Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att
kompletteringen försenats, fattas beslutet på basis av de till buds stående uppgifterna senast den
sjunde vardagen efter att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de
till buds stående uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut. Den del av ansökan som klienten
enligt utredningen är berättigad till ska avgöras först, och den del som kräver komplettering avgörs
efter att de kompletterande uppgifterna lämnats in.
Enligt 7 § i klientlagen för socialvården ska, när socialvård lämnas, en service-, vård-,
rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan i princip utarbetas, om det inte är fråga om
tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en
plan.
Enligt förvaltningslagen har myndigheterna rådgivningsskyldighet inom ramen för sin behörighet,
d.v.s. myndigheten ska ge sina klienter råd i anslutning till skötseln av utkomststödsärenden och
6
svara på frågor och förfrågningar. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska
myndigheten hänvisa klienten till den behöriga myndigheten. Klienten ska informeras om vilka
lagstadgade rättigheter och skyldigheter han eller hon har och hur klienten ska handla för att
anhängiggöra sitt ärende och få sina yrkanden undersökta och avgjorda på påkallat sätt. Myndigheten
ska också sträva efter att på eget initiativ rätta klientens eventuella missförstånd.
Utgångspunkten är att socialmyndigheterna inte kan kommunicera med klienten i ärenden som gäller
klientskapet per e-post, eftersom e-posten i så fall ska vara tillräckligt skyddad och parterna
identifierbara. Om myndigheten mottar e-post av klienten ska myndigheten kontakta klienten per
telefon, varvid klienten själv får besluta om han eller hon trots allt vill använda e-post.
(Dataombudsmannens ställningstagande 1/2007.)
Det kan förutsättas att den sökande infinner sig personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska
kunna utredas (12 § 1 mom. i förvaltningslagen).
En sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades kan i efterhand
beaktas såsom inkomst, om utkomststöd söks under de två första kalendermånaderna som följer på
beslutet.
Blanketter för ansökan om utkomststöd samt instruktioner om ansökningsförfarandet och bilagorna
finns på socialbyrån och på Lovisa stads webbplats.
2.6 Vistelsekommun
Beviljandet av utkomststöd är inte bundet till hemorten. Den kommun inom vilken den som söker
stöd vistas stadigvarande är skyldig att bevilja utkomststöd. Den stadigvarande
vistelsekommunen är i allmänhet den kommun där personen eller familjen har sin stadigvarande
bostad. Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas
utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna
uppkom. När klienten eller en medlem av klientens familj vistas annars än tillfälligt i två kommuner,
ska utkomststöd sökas i den kommun inom vars område klienten eller familjen haft utgifter som
uppstått eller förorsakats av vistelsen i fråga. Om vistelsen i båda kommunerna orsakar klienten
utgifter som leder till behov av utkomststöd ska stöd också sökas i båda kommunerna. Kommunerna
ska sinsemellan utreda vilka utkomststödsberättigande inkomster och utgifter har uppstått i
respektive kommun. Kommunerna ska också sinsemellan separat avgöra hur grundläggande
utkomststöd och övriga utkomststöd ska beviljas, till exempel att studieorten ansvarar för
boendeutgifter på studieorten och organet i hemkommunen för boendeutgifter i hemkommunen.
Icke brådskande utkomststöd ska sökas hos klientens stadigvarande vistelsekommun. Brådskande
behov av utkomststöd bedöms i den kommun där klienten vistas vid tiden för det brådskande
hjälpbehovets uppkomst. I brådskande fall kan beslut fattas utan ansökan.
Om behovet av utkomststöd uppstår när klienten vistas på viss tid på en anstalt eller i annan
serviceboendeenhet i en annan kommun, beviljas utkomststöd av klientens stadigvarande
vistelsekommun/boningskommun. När klienten vistas tillsvidare på en sådan enhet som nämndes
ovan, beviljas utkomststöd av kommunen där anstalten eller serviceboendeenheten är belägen.
7
Ingen grupp av personer kan utestängas från utkomststöd. Varje sökandes behov av stöd ska
bedömas individuellt för personen eller familjen i fråga.
Den grundläggande delen för utkomststöd kan minskas om en persons eller familjs frånvaro är
återkommande, regelbunden eller långvarig och det i frånvaron ingår övernattning på annan ort.
(Tabell 1.)
Tabell 1. Hur frånvaro från kommunen inverkar på utkomststödet
FRÅNVARO
FRÅNVARO
KOMMUNEN
DYGN/MÅN.
FRÅN
1–7
FRÅNVARO
KOMMUNEN
DYGN/MÅN.
FRÅN
8–14
FRÅNVARO
FRÅN
KOMMUNEN 15 DYGN/MÅN.
Frånvaron tillfällig/
av engångskaraktär
Stödet minskas inte för
den tid frånvaron
varar.
Stödet minskas inte för
den tid
frånvaron
varar.
Stödet minskas
frånvaron varar.
Frånvaron
återkommande/regelbunden
Stödet minskas inte för
den tid frånvaron
varar.
Stödet minskas för den
tid frånvaron varar.
Vistelsekommunen
någon
annanstans, ingen rätt till
grundläggande utkomststöd.
för
den
tid
2.7 Återkrav av utkomststöd
Utkomststödet får inte återkrävas, om lagen om utkomststöd inte särskilt tillåter detta.
Utkomststödet eller någon del därav kan återkrävas av understödtagaren om
1. beviljandet av stöd har grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter
2. utkomststödet beviljas i förskott mot emotsedda förmåner, d.v.s. att understödstagaren är
berättigad till något primärt stöd (till exempel pension, bostadsbidrag) men att det inte står till
den sökandes förfogande när stödet beviljas
3. understödstagaren har inkomst eller förmögenhet som inte står till personens förfogande när
stödet beviljas (till exempel andel i dödsbo, realisation av egendom)
4. understödstagaren uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle
5. den försörjningspliktige uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt – i detta fall
återkrävs stödet av den försörjningspliktige
6. stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk.
Beslut om återkrav på grundval av punkterna 1–2 grundar sig på 23 § i lagen om utkomststöd och
beslutet om återkrav fattas av en tjänsteinnehavare. Återkrav på grundval av punkterna 3–6 sker i
enlighet med 21–22 § i lagen om utkomststöd utgående från ansökan om återkrav hos
förvaltningsdomstolen.
Beslutet om återkrav ska fattas i samband med beslutet om utkomststöd. Återkravet ska hänföras till
förmånen för den månad för vilken utkomststöd beviljats. Återkravet får inte leda till att det på nytt
uppstår behov av utkomststöd för den sökande. Den återkrävda förmånen får återlämnas om
alternativet är beviljande av utkomststöd.
Utkomststöd kan undantagsvis också återkrävas i efterskott, om beviljandet av stöd har grundat sig
på att understödstagaren eller dess försörjningspliktige uppsåtligen lämnat vilseledande uppgifter.
Återkrav kan ske till den del som beviljandet av stöd har grundat sig på dessa uppgifter. Beslut om
ersättningsskyldighet söks hos förvaltningsdomstolen.
8
2.8 Ändringssökande
Som bilaga till tjänsteinnehavarbeslutet finns en anvisning om ändringssökande och begäran om
omprövning (rättelseyrkande). Den som är missnöjd med ett beslut kan begära omprövning inom 14
dagar från delfåendet av beslutet. En delgivning som sker per post anses ha anlänt på sjunde (7:e)
dagen efter att beslutet postades. Begäran om omprövning behandlas av grundtrygghetsnämnden i
Lovisa stads sektion för individärenden. Den som är missnöjd med sektionens beslut kan söka
ändring hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
En begäran om omprövning ska göras skriftligen. Vid behov hänvisas klienten att söka hjälp av till
exempel socialombudsmannen med att avfatta begäran om omprövning. Av skrivelsen ska framgå
vilket beslut som avses, hurdan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs.
Begäran om omprövning ges in till grundtrygghetsnämnden i Lovisa stads sektion för individärenden
vid adressen
Lovisa stads grundtrygghetscentral
Sektionen för individärenden
PB 49
07901 Lovisa
Skrivelsen som gäller sökandet av ändring kan också ges in till socialbyrån för vidarebefordran.
En myndighet kan undanröja ett oriktigt beslut som den har fattat och avgöra saken på nytt, om
beslutet grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning, beslutet grundar sig på uppenbart
oriktig tillämpning av lag, det har skett ett fel i förfarandet när beslutet fattades, eller om det har
tillkommit sådan ny utredning i saken som väsentligt kan påverka beslutet (50 § i förvaltningslagen).
3 Grundläggande utkomststöd
Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det
grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster
och tillgångar som fastställts enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande
utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd.
I utkomststödskalkylen beräknas huruvida familjens inkomster räcker till för att täcka de utgifter som
fastställts som nödvändiga i utkomststödet. Från den sökandes/familjens disponibla inkomster och
tillgångar avdras den sökandes/familjens grunddelar (den summa som reserveras för kost och övriga
grundutgifter) och andra utgifter som ska beaktas. När inkomsterna inte räcker till för att täcka
nödvändiga utgifter har personen rätt att få grundläggande utkomststöd. Utgifter och inkomster som
kan beaktas i utkomststödskalkylen är fastställda i lagen om utkomststöd.
9
3.1 Inkomster och förmögenhet
I 11 § i lagen om utkomststöd finns följande bestämmelser om vilka inkomster som ska beaktas när
storleken på utkomststödet fastställs: som inkomster beaktas ifrågavarande persons och
familjemedlemmarnas disponibla inkomster. I regel beaktas personens eller familjemedlemmarnas
alla inkomster för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs i utkomststödskalkylen.
3.1.1 Beaktande av inkomster
Inkomster som ska beaktas är till exempel löneinkomster, företagarlön och inkomster av egendom
samt inkomster från privata och offentliga källor. Av inkomsterna beaktas de nettoinkomster som är
disponibla efter beskattning och utmätning. (Tabell 2.)
När inkomsterna är föremål för utsökning (till exempel Folkpensionsanstaltens indrivning av
förmån) instrueras klienten vid behov att ansöka om jämkning av avtalet om återkrav. I
utkomststödskalkylen beaktas som inkomst nettobeloppet som kvarstår efter en skälig utmätning (till
exempel 30 euro/månad).
Skäliga, faktiska utgifter för arbetsresor dras av från förvärvsinkomsterna. Utgifterna för arbetsresor
beaktas på pendlingsområdet (inom en radie av 80 kilometer från bostadsorten) och i regel enligt
taxan för kollektivtrafik (till exempel stads-, region- eller seriebiljett). Utgifterna för arbetsresor
beaktas också för personer med deltidsarbete. För användningen av egen bil beaktas 0,20 euro/km
endast av grundad anledning, till exempel om det inte finns kollektivtrafik, tidtabellerna inte passar
(utredning om arbetsskift och tidtabeller) eller om hälsoskäl eller arbetsuppgifternas karaktär
förutsätter användning av egen bil. I första hand ska en justering av förskottsinnehållningen sökas
hos skattemyndigheterna om utgifterna för arbetsresorna är större än vanligt och de inte har beaktats
när innehållningsprocenten fastställdes.
Tabell 2. Inkomster som ska beaktas i kalkylen över utkomststöd.
Inkomster som beaktas till Att observera
sitt nettobelopp
Löneinkomster, företagarlön och
inkomster av egendom






Från nettobeloppet avdras 20 % och högst 150 euro per hushåll (11 § i
lagen om utkomststöd).
Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del
som är disponibel efter utmätningen. Av löneinkomster beaktas den del
som finns kvar efter direkt utmätning eller avbetalning enligt
betalningsplan som fastställts av utmätningsmannen. Övriga frivilliga
avbetalningar till utsökningen eller andra fordringsägare beaktas inte som
utgift.
Löneförskott som lyfts noteras som inkomst enligt den officiella
avlöningsdagen.
Om det ingår naturaförmåner (bl.a. telefon- och kostförmåner) ska dessa
beaktas som inkomst i utkomststödet.
Utgifter
för
arbetsresor
och
medlemsavgifter
till
fackförening/arbetslöshetskassa dras av från inkomsterna som ska
beaktas.
I regel dras kostnadsersättningar av från förvärvsinkomsterna. Om
arbetsinkomsten i huvudsak består av skattefria kostnads- och
10
Arbetslöshetsförmåner
(inkomstrelaterad
arbetslöshetsersättning,
arbetsmarknadsstöd,
grunddagpenning)
Studiestöd (inkl. studiepenning,
bostadstillägg och studielån)

Stöd för barnfamiljer

Underhållsbetalningar
(underhållsstöd/underhållsbidrag)

Pension

Sjukdagpenning
Stöd för närståendevård

Militärunderstöd
Skatteåterbäring

Understöd, gåvor, spelvinster

Ersättningar från
försäkringsbolag

Minderåriga barns inkomster

Kapitalinkomster
Integrationsstöd
Bostadsbidrag
Skulder, krediter, snabblån



reseersättningar, anses dessa vara inkomst, i enlighet med de riktlinjer
som också skattemyndigheterna har.
Beaktas till sitt nettobelopp med undantag av vissa förhöjningsdelar för
den aktiva tiden (tabell 3).
Studielånet är en primär förmån i förhållande till utkomststödet och den
studerande förpliktas att lyfta studielån för att trygga sin utkomst.
Studielånet periodiseras i regel under perioden för vilken studielånet
beviljats. Studielånet kan också beaktas till det belopp som lyfts och som
en post av engångskaraktär, om det finns grunder för det. (HFD
30.11.1999, liggarnummer 3854 och 23.3.2005, liggarnummer 629), se
närmare kap. 6.2.
Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, stöd för vård av barn,
kommuntillägg och barnbidrag.
Primär inkomst i förhållande till utkomststöd. Om underhållsbidraget ska
det finnas ett avtal som barnatillsyningsmannen eller en domstol fastställt
eller ett domstolsbeslut.
Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del
som är disponibel efter utmätningen, på samma sätt som gäller
löneinkomster.
Från nettobeloppet avdras den prioriterade inkomstandelen på 20 % och
högst 150 euro.
Av skatteåterbäring beaktas som inkomst den del som överskrider 100
euro/hushåll + 50 euro/barn. Om maken/makan ska betala restskatt
beaktas som inkomst skillnaden mellan skatteåterbäringen och
restskatten. Om skatteåterbäringen går till utsökning eller kvitteras,
beaktas den inte som inkomst. Över utmätning/kvittering ska verifikat
lämnas in.
Små och tillfälliga inkomster på högst 70 euro per månad som syns i den
sökandes kontoutdrag kan anses ringa och lämnas obeaktade. Små
”handlån” lämnas obeaktade som inkomst, om återbetalningen har skett
inom en kort tid och kan bestyrkas. Enbart en anmälan om att det är fråga
om ett lån berättigar inte till att stryka det som inkomst. Särskild vikt ska
fästas vid att beakta lån och handlån, så att HFD:s beslut 2011:6 och
2010:71 blir beaktade i beslutsfattandet och så att klienten inte hamnar i
en oskälig situation. När utkomststödsärendet behandlas ska det beaktas
huruvida det är möjligt att bryta klientens eventuella skuldspiral.
Till exempel olycksfallsersättning, ersättning för sveda och värk eller till
oberättigat häktade eller dömda, med beaktande av kostnader och
skälighetsfaktorer.
Om ett barn under 18 år har regelbundna och betydande inkomster
beaktas dessa inkomster till den del som de täcker barnets andel av
grunddelen och utgifterna för hälso- och sjukvård efter det att utgifter för
arbetsresor och s.k. prioriterad inkomst har avdragits. Barns tillfälliga
sommar- och veckoslutslöner (till exempel ringa löner för
tidningsutdelning) är sådana förvärvsinkomster som i regel inte beaktas.
Möjligheterna att realisera egendom ska redas ut, se punkt 3.1.3.
Bank- eller kreditkortskredit som tagits ut hos kreditgivare beaktas inte
som inkomst.
11
Även inkomster som förtjänats före den månad då stöd söks kan beaktas. För nya klienter görs det
alltid upp kalkyler för innevarande månad och föregående månad. I dessa kalkyler beaktas
inkomsterna och utgifterna för ansökningsmånaden och föregående månad. Sådan förvärvsinkomst
som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades, kan beaktas som inkomst i efterhand,
om klienten söker utkomststöd under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet.
Om den sökande har haft en betydande inkomst av engångskaraktär till sitt förfogande, kan
inkomsten periodiseras som inkomst under flera månader. Alternativt kan inkomstöverskottet
fördelas på de efterföljande kalkylerna. Dylika inkomster av engångskaraktär är till exempel arv,
inkomster från försäljning av egendom och tipsvinster.
Som inkomst ska beaktas skadeersättning som betalats på basis av hemförsäkring eller
ersättningar på grund av brottsskada för bestående men och skada, sveda och värk samt förlust av
kläder eller egendom (Högsta förvaltningsdomstolen 1999:4117). Kostnader, som det lämnats in
verifikat över, kan dras av från ersättningen, och som inkomst beaktas då skillnaden mellan
ersättningen och kostnaderna.
Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd är sammanförda i tabell 3:
Tabell 3. Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd.
Inkomster
beaktas
som
Arbetsmarknadsstödets
förhöjningsdelar
för
aktiva tiden
inte Att observera:

den
Handikappbidrag/vårdbidrag
Fronttillägg
Moderskapsunderstöd
Ersättning för arbetskläder,
kilometerersättning, ersättning
för övernattning
Kostnadsersättningar
som
betalas till familjedagvårdare



Som inkomst beaktas inte sådan kostnadsersättning, ersättning för uppehälle,
sysselsättningspenning,
arbetsmarknadsstödets
förhöjningsdel,
omställningsskyddstillägg, den inkomstrelaterade dagpenningens förhöjda
förtjänstdel och omställningsskyddets förtjänstdel som betalas under den tid
då klienten deltar i aktiveringsåtgärder eller sysselsättningsfrämjande
åtgärder. Som den prioriterade förhöjda förtjänstdelens belopp betraktas
också skillnaden mellan förtjänstdelen och den förhöjda förtjänstdelen.
På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är
avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd. De utgifter
som ska täckas med vårdbidrag och handikappbidrag antecknas i kalkylen i
punkten för hälso- och sjukvårdskostnader. Nödvändiga utgifter, som
vårdbidraget inte täcker, beaktas. I oklara situationer ber man klienten lämna
in läkarintyg och vårdbidragsbeslutet.
Inkomst för överlåtelse av modersmjölk beaktas inte.
På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är
avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd.
3.1.2 Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst
Arbetslöshetsdagpenningen för långtidsarbetslösa beräknas som inkomst enligt utbetalningen av ett
belopp som räknats ut på grundval av 20 dagar ända tills dagpenningen för första gången utbetalats
två gånger (för 20 dagar) under samma kalendermånad. Denna månad och därefter beaktas
dagpenningen som en genomsnittlig månatlig inkomst på 21,5 dagar (euro/dag/netto). När det sker
förändringar, d.v.s. att en förmån börjar eller upphör, beaktas dagpenningarna i kalkylen enligt de
12
faktiska månatliga utbetalningarna (HFD 7.11.2001, liggarnummer 2762 och HFD1.12.2001,
liggarnummer 3320).
Om den sökande har beviljats alterneringsledighet, deltidstillägg eller oavlönad tjänstledighet
och det leder till behov av utkomststöd, ska situationen bedömas fall för fall.
3.1.3 Beaktande av tillgångar
När utkomststöd beviljas är i regel en persons och dess familjemedlemmars alla disponibla eller
realiserbara tillgångar primära i förhållande till utkomststödet (11 § och 12 § i lagen om
utkomststöd).
Förmögenheten granskas när klientskapet inleds och årligen genom att förmånshandläggaren ber om
att få se klientens förhandsifyllda skattedeklaration/beskattningsbeslut med specifikationsdel
(deklarationsdel, beskattningsdel och skatteintyg).
Besparingar, värdepapper, aktier och övrig förmögenhet som är lätta att realisera ska beaktas. Om
förmögenheten inte kan realiseras på ett lätt sätt, men är så stor att dess värde ska beaktas, kan
beviljat utkomststöd återkrävas. Klienten kan också stödas under en kort tid utan förpliktelse att
realisera egendom. Enligt ett beslut av högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012:95) kan man endast
beakta inkomster som står till klientens förfogande då stödet beviljas, och försäljning av fast
egendom kan inte ställas som villkor för beviljande av utkomststöd. Återkrav av stödet kan
bestämmas för sådan förmögenhet som inte är nödvändig för att trygga den sökandes utkomst. Om
klienten har lyft lån för att anskaffa egendomen eller om egendomen är ställd som säkerhet för ett
lån, beaktas förmögenheten till sitt nettobelopp vid återkravet. Tiden för realisering av egendom som
inte är i klientens eget bostadsbruk fastställs till högst sex månader.
Som tillgångar beaktas inte (12 § i lagen om utkomststöd):
1) den stadigvarande bostad som är i personens eller familjens bruk och behövligt bostadslösöre
2) nödvändiga arbets- och studieredskap
3) tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som
enligt 7 § (grundläggande utkomststöd) och 7 c § (kompletterande utkomststöd) ska beaktas för
barnets del
4) andra tillgångar som anses nödvändiga för tryggande av fortsatt utkomst (29.12.2005/1218).
3.2 Utgifter i det grundläggande utkomststödet
Vid beräkningen av grundläggande utkomststöd består utgifterna av sådana som ska täckas med
grunddelen i enlighet med familjens sammansättning och av övriga utgifter som ska beaktas.
Utgifterna beaktas i kalkylen för den månad då betalningen ska ske.
Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig
utsträckning (7 b § i lagen om utkomststöd)
13
1) sådana boendeutgifter som avses i lagen om bostadsbidrag
2) kostnader för användning av hushållselektricitet
3) hemförsäkringspremier
4) hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa.
3.2.1 Grunddelar och sänkning av grunddel
Utkomststödets grunddel är avsett för att trygga en persons och familjs nödvändiga dagliga
uppehälle. Beloppen av utkomststödets grunddel justeras årligen landsomfattande utgående från
folkpensionsindexet.
Utgifter som ingår i grunddelen beaktas inte ånyo som utgifter i utkomststödskalkylen.
Tabell 4. Utgifter som ingår i utkomststödets grunddel (social- och hälsovårdsministeriet 2013:5)
Utgifter för kost
49 %
Utgifter för kläder
9%
Kostnader för information (tidning, internetanslutning, 20 %
användning av telefon)
Smärre hälso- och sjukvårdsutgifter
3%
Övriga utgifter som hänför sig till dagligt uppehälle 19 %
(personlig hygien och hemmets hygien, resor för att uträtta
ärenden, utgifter för hobby och rekreation)
Sammanlagt
100 %
I utkomststödskalkylen bestäms grunddelarna utgående från familjens sammansättning. Uppgifterna
grundar sig på befolkningsregistrets uppgifter.
Utkomststödets grunddel kan sänkas med 20 procent på grund av att
 personen har vägrat ta emot ett arbete eller delta i offentlig arbetskraftsservice
 personen genom sin försummelse har orsakat att arbete eller arbetskraftsservice inte har
kunnat erbjudas
 personen vägrat att anmäla sig som arbetssökande eller att förnya sin arbetsansökan
 personen vägrat att utarbeta och genomföra en aktiveringsplan (inbegriper bedömning av
arbets- och funktionsförmågan)
 vägrat att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit deltagandet utan
grundad anledning
 en arbetslös som inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har försummat att söka
studieplats (våren, även våren som abiturient), om man inte kommit överens om något annat i
sysselsättningsplanen eller i en motsvarande plan)
 en invandrare vägrat att utarbeta eller genomföra en integrationsplan.
En sänkning av grunddelen kan också komma i fråga vad beträffar en studerande eller företagare. Då
är det fråga om situationer då studeranden inte har varit berättigad till studiestöd på grund utdragna
studier, studeranden har avbrutit sina studier, eller studerar vid öppna universitetet eller
kvällsgymnasium utan rätt till studiestöd.
14
Vad beträffar en företagare kan en sänkning komma i fråga då företagaren har velat fortsätta olönsam
företagsverksamhet och inte från annat håll skaffat sig utkomst på ett sådant annat primärt sätt som
avses i 2 § 1 mom. i lagen om utkomststöd.
Sänkningen kan göras och fortsättas i perioder på två månader förutsatt att det finns grunder för
det och att utkomsten som förutsätts för ett människovärdigt liv inte äventyras. Om det är möjligt ska
det i samband med sänkningen av grunddelen alltid utarbetas en plan tillsammans med den som
söker utkomststöd för att på så sätt främja personens förmåga att klara sig på egen hand. Om vägran
sker upprepade gånger kan grunddelen sänkas med högst 40 procent. Som grund för sänkning av
grunddelen används till exempel ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån.
Sänkningen gäller såväl personer som förelagts skyldighet att vara i arbete som övriga arbetslösa.
3.2.2 Boendeutgifter
I utkomststödskalkylen beaktas utöver utkomststödets grunddel dessutom rimliga boendeutgifter.
När den behövliga storleken på boendeutgifterna bedöms beaktas storleken och kvaliteten på
bostaden i förhållande till storleken på familjen och familjens behov samt en kostnadsnivå som
motsvarar skälig boendenivå på orten.
För att fastställa de rimliga boendekostnaderna används en tabell över maximala boendeutgifter
(tabell 5). Beloppen i tabellen justeras årligen.
Boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna beaktas till sitt faktiska belopp i tre
månader. Därefter beaktas boendeutgifterna i utkomststödskalkylen enligt de maximala
boendeutgifterna. Tiden för arrangemang (tre månader) gäller inte situationer då den sökande
flyttade till en ny bostad och kände till att det, med beaktande av familjens storlek och inkomstnivå,
var fråga om en bostad med för stora boendeutgifter.
Boendeutgifter som överskrider de maximala boendeutgifterna kan beaktas om bostaden har
planerats eller utrustats med tanke på den sökandes särskilda behov (gäller inte serviceboende) eller
om familjeförhållandena i övrigt så förutsätter, till exempel det behov av utrymme som en
handikappad person hjälpmedel orsakar eller behovet av rum för barn som enligt umgängesrätten bor
växelvis hos föräldrarna.
Beslut om att godkänna boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna fattas
utgående från en bedömning av situationen.
Tabell 5. Maximala boendeutgifter
ANTAL
PERSONER
I MAXIMALA
BOENDEUTGIFTER
HUSHÅLLET
EURO/MÅNAD
1
2
3
4
5
6
7
470
550
610
650
680
750
800
ANTALET
KVADRATMETER
SOM
BERÄTTIGAR
TILL
BOSTADSBIDRAG
37
57
77
90
105
115
125
15
Åtta personer eller flera: rimligt antal kvadratmeter är ytterligare 10 m2 per person (+ 10 m2/person), rimligt
hyresbelopp fås när 20 euro per månad per person läggs till föregående belopp.
Boendeutgifter som ska beaktas, ända upp till övre gränsen för maximala boendeutgifter:
1) Hyresbostad:



hyra
vattenavgift (max. 28,07 euro/person/månad för person som bor i flervåningshus och max. 29,17
euro/person/månad för person som bor i egnahemshus Folkpensionsanstalten 2014).
uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m3/år, max. 450 euro/år).
2) Ägarbostad








vederlag och ränta på finansieringsvederlag. (Kapitalvederlag beaktas i regel inte. Kapitalvederlag som
inbegriper amortering av lån för en obligatorisk totalrenovering beaktas.)
räntor på bostadslån beaktas om räntorna för bostadslånet har beaktats i förskottsinnehållningen för den som
söker utkomststöd. Det krävs ett verifikat av banken, finansieringsbolaget eller annan dylik långivare över att
det är fråga om bostadslån (för anskaffning av bostad eller totalrenovering). De senaste kvittona ska uppvisas,
endast ränta som betalats via en bank eller annat offentligt finansieringsinstitut godkänns (observera att det är
möjligt att få uppskov för räntebetalning på aravalån för tre år)
uppvärmningskostnader (bl.a. ved, maximalt 12 m3/år, max. 450 euro/år. Eldningsolja för egnahemshus beaktas
i första hand i poster per månad. Om detta inte är möjligt p.g.a. betalningsstörningar, kan det beviljas
utkomststöd för 1 000 liter om året.)
vattenavgift (max. 28,07 euro/person/månad för person som bor i flervåningshus och max. 29,17
euro/person/månad för person som bor i egnahemshus Folkpensionsanstalten 2014).
utgifter för fastighetsskötsel (bl.a. avgifter för avfallshantering, sotning, plogning och vägunderhåll)
brandförsäkring
tomtarrende
fastighetsskatt.
3) Bostadsrättsbostad och delägarbostad



bruksvederlag, observera att kapitalvederlag inte beaktas som utgift. (Kapitalvederlaget för delägda bostäder är
en amortering på lånet och dras av på priset för slutbetalningen av bostadsaktierna i bostaden. Vid bostadsbidrag
godtas de inte som hyra. Räntor på lån som tagits för bostadsrättsavgiften och delbetalningen på delägande
godtas inte som boendeutgifter vid anhållan om bostadsbidrag. Vid beviljande av utkomststöd utgör de därför
inte heller sådana boendeutgifter som ingår i det grundläggande utkomststödet och som avses i 6 § i lagen om
bostadsbidrag.)
vattenavgift (max. 28,07 euro/person/månad för person som bor i flervåningshus och max. 29,17
euro/person/månad för person som bor i egnahemshus Folkpensionsanstalten 2014).
uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m3/år, max. 450 euro/år).
Övriga boendeutgifter
Tabell 6. Boendeutgifter som beaktas utöver de maximala boendeutgifterna.
ÖVRIGA
ATT OBSERVERA
BOENDEUTGIFTER
Hushållselektricitet

Bastuavgift

Hemförsäkring

Räntor på bostadslån och

Om det ingår både eluppvärmning och hushållselektricitet i fakturan är
hushållselektricitetens andel av fakturan 35 %. Eluppvärmningens andel
på 65 % ingår i de maximala boendeutgifterna.
max. 10 euro/månad
Beaktas enligt fakturan och försäkringsbrevet. Godtagbara försäkringar
är lösöresförsäkring för stadigvarande bostad, bostadshusförsäkring,
VVS-försäkring för småhus samt ansvars- och rättsskyddsförsäkring.
Garageförsäkringar och andra dylika beaktas inte. Högst 120 euro/år.
Till boendeutgifterna räknas även till sitt fulla belopp årliga räntor på
personliga lån för anskaffande och ombyggnad av bostaden ända till
16
kostnader för ombyggnad av
gränsen för de maximala boendeutgifterna, under förutsättning att
räntorna på bostadslånen redan har beaktats i förskottsinnehållningen för
den sökande. Den sökande hänvisas till kommunen för att reda ut
möjligheten att få ombyggnadsbidrag.
bostaden
Garantihyra/säkerhet för hyra

Utgift som hör till det kompletterande utkomststödet, se närmare punkt
4.2.1.
Riktlinjer för boendeutgifter:











Bostadsbidraget är en primär förmån som ska sökas.
I regel beaktas inte överlappande hyror eller övriga boendeutgifter för samma familj, till
exempel hyra för uppsägningstiden.
Elektricitetsfakturor, vattenfakturor och övriga fakturor som baserar sig på förbrukning och
som är större än vad dylika fakturor vanligen är: storleken på fakturan kan vid behov
jämföras och nedsättas till ett skäligt belopp som motsvarar förbrukning i medeltal enligt
storleken på familjen.
Avgift för bilplats beaktas inte.
För personer som bor i gemensamt hushåll gäller följande: om el-, värmeförbruknings- och
vattenmätarna är gemensamma i bostaden, fördelas boendeutgifterna enligt antalet personer
oberoende av vems namn det är som står på fakturan.
I regel beaktas inte boendeutgifter för barn som uppnått myndighetsåldern och som bor hos
sina föräldrar, utan boendeutgifterna betraktas till sitt fulla belopp som föräldrarnas utgifter
med undantag av förbrukningen av vatten och el som fördelas enligt antalet boende.
Om en förälder eller föräldrarna söker utkomststöd och ett barn, som uppnått
myndighetsåldern och som har inkomster och betalningsförmåga, bor hos dem, anses detta
barn kunna delta i de totala boendeutgifterna med en andel som beräknas enligt antalet
boende.
Om en förälder hyr en bostad till sitt barn som uppnått myndighetsåldern, är deras inbördes
hyresavtal giltigt i utkomststödet, om det är fråga on en separat bostad. Bostaden anses vara
separat om den har egen ingång, kök och badrum.
Om kompisar eller en förälder och ett vuxet barn bor i samma hyreslägenhet, men har
separata hyresavtal, beaktas boendeutgifterna separat. De maximala boendeutgifterna
fastställs dock enligt antalet boende i bostaden och på så sätt att stöden sammanlagt inte kan
överskrida de boendeutgifter som beaktas. Om boendeutgifterna delas, justeras de
bostadsbidragsbeslut som gäller bostaden.
Vad gäller motstridiga tolkningar beaktas Folkpensionsanstaltens riktlinjer för allmänt
bostadsbidrag.
Obetalda hyror är skulder. Om det beviljas utkomststöd för sådana, blir det fråga om
kompletterande eller förebyggande stöd.
3.2.3 Hälso- och sjukvårdsutgifter
Kostnader som uppstår av vård inom offentlig hälso- och sjukvård beaktas i utkomststödskalkylen.
Som utgifter för hälso- och sjukvård beaktas bl.a. poliklinik- och vårdavdelningsavgifter,
tandvårdsavgifter och receptbelagda läkemedel som förskrivits av offentlig hälso- och sjukvård.
17
Kostnader för privata hälso- och sjukvårdstjänster kan beaktas endast i undantagsfall, till exempel
om en för klienten nödvändig form av service eller vårdform inte har stått till buds inom den
offentliga hälso- och sjukvården (behov av specialiserad vård), behovet av vård har varit brådskande
och det skulle ha dröjt alltför länge innan offentlig service hade kunnat fås eller klienten har varit
klient inom den privata hälso- och sjukvården och det är viktigt att vårdförhållandet fortsätter.
Ringa utgifter för hälso- och sjukvård, såsom receptfria läkemedel och vårdförnödenheter, är sådana
ringa utgifter som ingår i grunddelen (3 % av grunddelen) och de beaktas inte separat som utgift.
Kostnader eller förseningsavgifter för tidsbeställningar som inte avbokats är inte godtagbara utgifter i
utkomststödet.
Tabell 7. Hälso- och sjukvårdsutgifter
HÄLSOOCH ATT OBSERVERA
SJUKVÅRDSUTGIFTER
Läkemedelsutgifter
 För receptbelagda läkemedel som ordinerats av läkare beaktas
självriskandelarna enligt recepten och apotekets kvitton. I första hand ska det
billigaste ersättande läkemedlet väljas, om läkaren inte har förbjudit utbyte av
läkemedlet.
 Preventivtabletter som ordinerats för förhindrande av graviditet och övriga
preventivmedel som en läkare ordinerat kan beaktas också när de förskrivits
av en privatläkare.
 Potensläkemedel godkänns som utgift endast på basis av läkarutlåtande och
för vården av en primärsjukdom som Folkpensionsanstalten godkänt (HFD
2006:1887 och 1889).
 Medicinering för rökavvänjning eller bantningsläkemedel om de ordinerats
för behandling av sjukdom.
 Klienter, vars FPA-gräns för stora läkemedelskostnader överskrids (610 euro
år 2014), beviljas inte längre betalningsförbindelse för läkemedel av
socialbyrån. Tilläggsersättningarna fås direkt på apoteket när gränsen för
självriskandelen överskridits. Folkpensionsanstalten skickar klienten
information om att självriskandelen fyllts utgående från uppgifter från
apoteket. Om rätten till tilläggsersättning skickar Folkpensionsanstalten en
separat anmälan som kan uppvisas på apoteket.
Glasögon
 Lovisa stad har utgående från konkurrensutsättning ingått avtal med angivna
optikaffärer.
Till
dessa
avtalsoptikaffärer
beviljas
vid
behov
betalningsförbindelse. Klienten ska därför alltid ansöka om utkomststöd för
glasögon innan glasögonen beställs.
 Betalningsförbindelse för anskaffning av glasögon beviljas enligt behov, dock
högst en gång per två år.
 Betalningsförbindelse till en optikaffär beviljas till avtalat pris. Endast då det
är fråga om en produkt eller tjänst som inte ingår i avtalet ska man be
optikaffären om en kostnadsberäkning.
 En betalningsförbindelse enligt upphandlingskontraktet kan inkludera
enkelslipade, dubbelslipade eller progressiva glasögon (bågar, linser,
synundersökning och behövliga arbeten), enbart glasögonlinser eller bågar.
 Specialbehandling
(fotokromatiska
glas,
hårdhetsbehandling,
antireflexbehandling) betalar den sökande i regel själv för.
Tandvård
 Tandvårdskostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som
utgift.
 Kostnader för vård hos privat tandläkare kan endast beaktas av särskilda skäl
som grundar sig på utlåtande av en hälsocentraltandläkare.
 Självriskandelarna för Lovisa stads servicesedlar beaktas som utgift.
 Kostnader som orsakas av anskaffning av tandprotes är utgifter som beaktas i
utkomststödet. Klienten hänvisas till den offentliga hälso- och sjukvården för
bedömning av vårdbehovet.
 Om det är fråga om en delprotes eller dylikt ska klienten kontakta
18

Fertilitetsbehandling

Fysikalisk vård

Klientavgifter inom
missbrukarvård
Specialiserade läkare


hälsovårdscentralen för bedömning av hälsotillståndet i munnen och för
bedömning av eventuell protetisk vård.
Att beakta implantatvård kommer endast sällan på fråga. Klienten hänvisas till
den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av vårdbehovet.
Kostnaderna för fertilitetsbehandling som ges inom den offentliga hälso- och
sjukvården beaktas som utgifter.
Kostnader för fysikalisk vård inom den offentliga hälso- och sjukvården
beaktas som utgifter. Fysikalisk vård som ges på en privat vårdinrättning
beaktas inte. Den offentliga hälso- och sjukvården ansvarar utgående från
sjukdomens beskaffenhet för ordnandet av brådskande fysioterapi.
Klientavgifter för Lovisa stads tjänster och klientavgifter i enlighet med
Lovisa A-kliniks separata placeringsbeslut beaktas som utgifter.
Kostnaderna för vård hos en privat ögonläkare kan beaktas som utgift om en
synkontroll utförd av en optiker inte är tillräcklig.
4 Kompletterande utkomststöd
I lagen om utkomststöd bestäms det att beviljandet av utkomststöd delvis kan ske enligt prövning,
eftersom utkomststödet i egenskap av stödform i sista hand är svårt att fastställa i eurobelopp, bland
annat på grund av klienternas varierande situationer och konsumtionsnivån på boendeorten.
Om det gäller ett prövningsbaserat ärende som det inte finns anvisningar för, eller om klienten
separat har motiverat sin ansökan som avviker från de allmänna riktlinjerna, ska den ansvariga för
vuxensocialarbetet eller den ansvariga för socialarbetet konsulteras.
Förmånshandläggaren kan fatta beslut i ett sådant ärende som det finns tydliga åtgärdsmodeller för i
anvisningarna om utkomststöd.
Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas enligt 7 c § i lagen om utkomststöd i behövlig
utsträckning särskilda utgifter, som omfattar
1) utgifter för barndagvård
2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b §
3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts
nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen
hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel
långvarigt utkomststöd, kontinuerligt små inkomster, en långvarig eller svår sjukdom samt
särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet.
Behovet av kompletterande utkomststöd bedöms klientspecifikt utgående från en utkomststödskalkyl
som läggs upp för klienten.
4.1 Utgifter för barndagvård
I regel ska sådan dagvårdsservice som kommunen tillhandahåller anlitas. Dagvårdsavgifterna
godkänns tillfälligt som utgift i det kompletterande utkomststödet. Om familjen har ett
19
återkommande behov av utkomststöd, hänvisas familjen till kommunens dagvårdskansli för att inom
en månad ansöka om nedsättning eller efterskänkande av dagvårdsavgiften i enlighet med lagen om
klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).
Familjens utgifter för privat dagvård beaktas som utgift i utkomststödskalkylen.
På motsvarande sätt beaktas stöd som beviljats enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av
barn som inkomst i kalkylen. Om behovet av utkomststöd är långvarigt (över tre månader) är det allt
skäl att reda ut familjens möjligheter att få kommunal dagvård.
Avgifter för eftermiddagsklubbverksamhet som kommunen ordnar eller köper beaktas för elever i
årskurserna 1–2 och för övriga endast av särskilda skäl.
4.2 Övriga utgifter för boende
4.2.1 Säkerhet för hyra
För garantihyran svarar den kommun som klienten flyttar ifrån. Om garantihyran förfaller till
betalning först när klienten redan flyttat till kommunen, ska betalningen av garantihyran tas till
prövning av boningskommunens socialbyrå (HFD 2000:1735).
Förutsättning för att bevilja hyresgaranti är hemlöshet, omedelbart hot om hemlöshet eller
något annat synnerligen vägande skäl till att byta bostad. Hyresgaranti beviljas inte för en dyrare
eller rymligare bostad, om det inte föreligger särdeles vägande skäl för det. Hyresgaranti beviljas
högst en gång om året. I beslutet antecknas att hyresgarantin tas ut av klienten om klienten genom
sitt eget förfarande orsakar att socialväsendet måste betala hyresgarantin till hyresgivaren.
Hyresgarantin ges i regel i form av en skriftlig förbindelse. Som garantihyra kan beviljas ett belopp
som motsvarar en som skälig godkänd hyra för en månad. Om klienten själv har betalat garantihyran,
beaktas den inte i kalkylen över utkomststöd. Garantihyra som motsvarar hyra för två månader
beviljas endast på exceptionellt vägande grunder och beslutet ska fattas av en socialarbetare eller en
socionom.
Om klienten tidigare har beviljats hyresgaranti, som kommunen har varit tvungen att betala på
grund av att klienten inte betalat hyran eller haft sönder bostaden, beviljas inte ny hyresgaranti
förutom på särdeles vägande grunder.
Förmedlingsprovision för en hyresbostad ingår i allmänhet inte i de utgifter som ska beaktas i
utkomststödet. Enligt lag kan förmedlingsprovision endast tas ut av uppdragsgivaren.
För hyresskulder kan utkomststöd endast beviljas på särdeles vägande grunder. Med klienten
läggs det upp en plan för att sköta hyresskulderna, och i planen framhålls klientens ansvar för att
genomföra planen. Hyresskulder kan beaktas endast en gång för samma klient. Beslutet att betala
hyresskulden tas alltid av en socialarbetare eller en socionom efter diskussion med chefen.
20
En betalningsförbindelse som beviljas för en bostad som är belägen utanför Lovisa eller Lappträsk är
i kraft i högst ett år från det att hyresförhållandet började. Under denna tid ska den sökande antingen
ordna säkerhet själv eller söka beslut om säkerhet hos utkomststödsmyndigheten i
vistelsekommunen.
4.2.2 Flyttningskostnader
Det kan beviljas utkomststöd för flyttningskostnader, såvitt flyttningen är oundviklig på grund av
familjens situation, studier eller en arbetsplats. Den sökande ska visa upp en kostnadsberäkning för
flyttningskostnaderna. Det är ofta fråga om bränslekostnader, hyra för släpvagn eller skåpbil eller ett
företags kostnadsförslag för flyttningskostnaderna enligt det billigaste alternativet. Kostnader för
anlitande av chaufför och/eller hjälpkarl beaktas i regel inte, med undantag av om det finns
hälsoorsaker. En betalningsförbindelse för flyttning ges endast till ett företag som finns i
förskottsuppbördsregistret, inte till privatpersoner.
Som flyttningskostnader beaktas inom kommunen högst 100 euro för en ensamboende och 120
euro för en familj, och till en närbelägen kommun högst 200 euro. En avsevärt lång flyttningsresa
förutsätter att klienten ber om 2–3 anbud. För överskridande kostnader svarar den sökande själv.
4.3 Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden
Kompletterande stöd kan beviljas för utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda
behov eller förhållanden ansetts nödvändiga. Kompletterande stöd beviljas för att trygga en persons
eller familjs utkomst och för att främja förmågan att klara sig på egen hand. Behovet av stöd bedöms
utgående från en behovsutredning som klienten ska lämna in och från klientspecifik prövning. När
kostnaderna bedöms används en prisnivå som motsvarar begagnad utrustning.
4.3.1 Särskilda utgifter som anknyter till barns behov
Utgifter för umgänge mellan barn och föräldrar
Ett barns rätt att träffa sina föräldrar tryggas genom att det vid behov beviljas utkomststöd för
kostnaderna för umgänget. Umgängeskostnaderna beaktas enligt de verkställda umgängesdagarna
och barnets dagvisa grunddel.
Utkomststöd beviljas utgående från verkställt umgänge högst i enlighet med ett avtal om
umgängesrätt som en barnatillsyningsman fastställt eller med ett domstolsbeslut. Ett umgängesavtal
som barnatillsyningsmannen fastställt eller ett domstolbeslut om umgänge samt närförälderns
(boförälderns) skriftliga utredning om verkställt umgänge ska finnas som bilaga till ansökan om
utkomststöd. För veckoslutsumgänge (från fredag till söndag) beaktas grunddelen för barn för två
dagar.
21
Om ett specificerat, fastställt avtal om umgänge inte finns (endast ett så kallat muntligt avtal), kan
utkomststöd beviljas utgående från närförälderns (boförälderns) utredning på så sätt att det maximala
antalet som ska beaktas i grunddelen är fyra dygn per månad och två hela semesterveckor om året.
När barnet och föräldrarna bor på samma ort ingår resekostnaderna för umgänget i grunddelen. När
föräldrarna bor på olika orter och det inte finns ett fastställt avtal eller ett domstolsbeslut om
resekostnaderna, ansvarar föräldrarna i regel för barnets resekostnader med hälften var. Vad beträffar
barn som bor långt borta kan det vara motiverat att enligt överenskommelse bevilja till exempel fyra
gånger per år (under lov). Klienten ska lägga fram en tillräcklig utredning om hur kostnaderna
uppstått.
Resekostnaderna beaktas enligt verifikaten, i efterskott enligt taxan för kollektivtrafik.
Bränslekostnader beaktas enligt de faktiska kostnaderna om det inte är möjligt att använda
kollektivtrafik.
När barnen bor växelvis hos sina föräldrar en vecka i taget enligt ett fastställt avtal om vårdnad och
umgänge är det fråga om en utgift som ska beaktas i det grundläggande utkomststödet. Grunddelen
för barn beaktas då för vistelsedagarnas del i utkomststödskalkylen.
På motsvarande sätt beaktas i utkomststödskalkylen hälften av barnets förmåner (till exempel
barnbidrag) som inkomst för barnets uppehälle. När växelvis boende övervägs är det bra att komma
ihåg att den adress som meddelats som barnets adress i befolkningsregistret inverkar på de primära
förmånerna, som till exempel bostadsbidrag.
Underhållsbidrag
I en ny klients kalkyl beaktas underhållsbidrag (betalning) som utgift. Den sökande ska lämna in en
kopia på underhållsavtalet eller ett domstolsbeslut och verifikat över betalningarna (från bankkontot).
Om underhållsbidraget är för stort i förhållande till den sökandes betalningsförmåga, ska den
sökande uppmanas att inleda en procedur för sänkning av underhållsbidraget. Underhållsbidraget kan
också sänkas för en viss tid genom ett beslut som föräldrarna fattar sinsemellan och som
barnatillsyningsmannen fastställer. Underhållsbidraget och Folkpensionsanstaltens underhållsstöd är
i förhållande till utkomststödet primära inkomster för underhåll av barnet. Om ett avtal om underhåll
inte ingåtts beviljas föräldrarna rimligt med tid att åstadkomma ett avtal (tre månader). Därefter kan
ett belopp som motsvarar underhållsstödet beaktas som inkomst. Underhållsbidraget är inte en utgift
som berättigar till utkomststöd.
Barnens hobbyutgifter
Barnens hobbyutgifter ingår i regel i de utgifter som ska täckas med grunddelen för barn. För
sedvanliga utgifter för barns hobbyaktiviteter (till exempel medlems- och klubbavgifter till
idrottsföreningar och konstintressen) kan det beviljas utkomststöd i de fall då familjens klientskap
varat i över ett år eller då det föreligger risk att barnets långvariga hobby upphör på grund av
familjens ekonomiska svårigheter.
Utkomststöd kan beviljas högst 300 euro om året och i regel för en av barnets hobbyaktiviteter åt
gången.
22
Utöver hobbyutgifterna kan det beviljas utkomststöd på 50 euro för ett för en skolelev nödvändigt
skidpaket och 25 euro för skridskor. Klienten ska lämna in verifikat över hobbyutgifterna till
socialväsendet. För anskaffning av en cykel kan det beviljas högst 50 euro.
När beviljande av stöd för utgifter för barnens hobbyaktiviteter övervägs, ska särskilt det
förebyggande barnskyddets betydelse och förebyggandet av marginalisering av barnet beaktas.
Utrustning för barnen
Nödvändig utrustning som anknyter till vården av barn kan beaktas enligt följande:
barnvagn/sittvagn högst 120 euro, säng för barn högst 50 euro och bilbarnstol högst 60 euro.
För övrig nödvändig utrustning för barn kan det beviljas högst 100 euro. På särskilda grunder kan
också annan utrustning beaktas. Klienten hänvisas till att i regel skaffa begagnad utrustning för barn.
Vad beträffar tvillingar kan utgifterna för dessa beaktas med det dubbla.
4.3.2 Begravningskostnader
För nödvändiga begravningskostnader kan det beviljas utkomststöd om dödsboets tillgångar inte
räcker till för att täcka begravningskostnaderna. För nödvändiga begravningskostnader kan det
beviljas högst 1 000 euro.
Utkomststöd ska sökas från socialväsendet i den avlidnas sista bostadsort. Utkomststöd för
begravningskostnader beviljas i form av betalningsförbindelse och stödet ska i regel sökas innan man
börjar ordna begravningen. Utkomststöd för begravningskostnader kan sökas på en separat blankett.
Kostnader som ingår i de nödvändiga begravningsutgifterna:







kista
klädsel
kistläggning
blomsterdekoration för kistan
transport av den avlidna i Lovisa/Lappträsk
gravplats eller motsvarande
kremering; utan individuell gravplats.
För en nära anhörigs (den avlidnas egna föräldrar eller far- och morföräldrar, egna syskon och egna
barn) deltagande i begravningen kan det enligt prövning beviljas stöd för resorna enligt de faktiska
kostnaderna. För begravningsblommor kan det beviljas högst 40 euro.
När utkomststöd söks ska dödsboförvaltarens kontaktuppgifter och en utredning om dödsboets
tillgångar, till exempel bankkontots saldo på dödsdagen, uppges i ansökan. Begravningsbidrag
beviljas med efterkrav på egendomen och dödsboförvaltaren ombes ge in bouppteckningen när den
är klar.
23
4.3.3 Övriga utgifter som orsakas av särskilt behov
Tabell 8. Utgifter som orsakas av särskilt behov
ÖVRIGA UTGIFTER
ATT OBSERVERA
Hemmets lösöre
 Om den sökande inte har något som helst lösöre eller utrustning för hemmet vid
flyttningen, kan det för nödvändiga anskaffningar beviljas högst 250 euro och för
familjer högst 400 euro.
 Nödvändiga anskaffningar är madrass, säng, bord, stolar, bestick och kärl.
 För att täcka utgifterna för anskaffning av nödvändigt lösöre för hemmet beviljas i
regel en betalningsförbindelse till en återvinningsbutik.
 För anskaffning av en tvättmaskin kan en barnfamilj i särskilda situationer
beviljas högst 250 euro om det inte finns en allmän tvättmaskin som kan utnyttjas
(till exempel om husbolaget inte har en tvättmaskin) eller också i andra fall om
den sökandes skick eller sjukdom kräver användning av en egen maskin.
 För anskaffning av ett kylskåp kan det beviljas högst 200 euro om ett sådant inte
ingår i köksutrustningen.
 För anskaffning av en dammsugare kan det beviljas högst 40 euro.
Klädsel
 Kläder ingår i utkomststödets grunddel (9 %).
 För en romsk kvinnas kjol kan det beviljas högst 500 euro vartannat år om kjolen
är i kontinuerligt bruk, i övrigt vart femte år. För en person som tillfälligt söker
utkomststöd görs det upp en kalkyl för två månader. Stödet betalas mot
tillverkarens postförskottsanmälan eller mot kvitto (ett verifikat över betalningen
av kjolens totala pris ska visas upp). För att reparera en romsk kjol beviljas det
inte separat utkomststöd. Romska mäns kostnader för kläder ingår i grunddelen.
 Skäliga utgifter för moderskapskläder kan beaktas vid behov.
 I regel beviljas det inte kompletterande utkomststöd för begravningskläder eller
dylikt.
Intressebevakning
 Ett arvode för intressebevakning beaktas i sin helhet i kalkylen för månaden då
avgiften förfaller till betalning.
Resekostnader för
 Till exempel arbetskraftsutbildning, arbetsprövning, arbetsverksamhet i
person som omfattas av
rehabiliteringssyfte, övrig rehabilitering.
offentlig
 Kostnadsersättningen är avsedd för att täcka resekostnader och övriga kostnader
arbetskraftsservice och
som deltagandet orsakar.
utgifter som orsakas av
 Innan kostnadsersättningen blir disponibel, kan utkomststöd beviljas för faktiska
främjande av
resekostnader inom pendlingsregionen, när resan är över tre kilometer lång i enkel
sysselsättning
riktning.
 Till person inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas en
sysselsättningspenning vid behov och dessutom de faktiska resekostnaderna.
 Om ersättning för utbildning som främjar sysselsättning ska klienten i första hand
höra sig för hos arbets- och näringsbyrån.
Utgifter som orsakas av
 Kostnader som orsakas av studier ingår i regel i de utgifter som ska täckas med
studier
studiestöd.
 Utkomststöd kan beviljas enligt prövning för nödvändiga läroböcker och -material
till ett belopp av högst 300 euro per läsår. Vanligen förekommer det mest
anskaffningar av böcker det första studieåret.
 För arbetskläder, studentskrivningsavgifter, avgifter för inträdesförhör och annat
dylikt kan det beviljas högst 100 euro per läsår.
24
5 Förebyggande utkomststöd
Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och
förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga utslagning och långvarigt beroende av
utkomststöd.
Kommunen beviljar enligt grunder som den fastställer förebyggande utkomststöd för uppnående av
dessa mål. Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att
aktivera stödtagaren, trygga dennes boende, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en
plötsligt försämrad ekonomisk ställning samt för andra syften som främjar stödtagarens förmåga att
klara sig på egen hand (13 § i lagen om utkomststöd).
Genom att bevilja stödet strävar man efter att åstadkomma en ändring i klientens och familjens
situation. Beviljandet av förebyggande utkomststöd förutsätter alltid individuell prövning och är i
regel av engångsnatur. Därför är det inte möjligt eller ändamålsenligt att fastställa noggrannare
grunder för beviljandet av stödet eller gränser för stödets eurobelopp. Beslut om förebyggande
utkomststöd fattas av en socialarbetare eller en socionom.
Genom att bevilja förebyggande utkomststöd kan man hjälpa den som behöver stöd att klara
försörjningsproblem som är att vänta och hjälpa den att inte hamna i en situation där personen länge
skulle vara tvungen att söka utkomststöd. Förebyggande utkomststöd kan också beviljas i situationer
då klienten inte är berättigad att få grundläggande eller kompletterande utkomststöd. Förebyggande
utkomststöd används i första hand för att trygga boende och för att främja att klienten klarar sig på
egen hand och särskilt för att stöda barnfamiljer.
Till exempel kräver beviljande av förebyggande utkomststöd för obetalda hyror alltid individuell
prövning och bedömning av boendet. I bedömningen ska det fästas vikt vid bland annat hur stort
belopp den obetalda hyran uppgår till, betalningsplanen för den obetalda hyran samt vid huruvida
boendet in den nuvarande bostaden tryggas genom betalningen av den förfallna hyresräkningen eller
om boendet borde tryggas på ett annat sätt. Vid beviljande av förebyggande stöd ska det dessutom
tillsammans med klienten läggas upp en plan, med hjälp av vilken man får en ändring till stånd och
tryggar betalningen av hyrorna i fortsättningen. Avsikten är att det inte ska börja samlas obetalda
hyror igen. I planen kan det till exempel ingå att bostadsbidraget styrs direkt till hyresgivarens konto,
att ett förmedlingskonto tas i bruk, att det anhålls om en intressebevakare eller att klienten söker sig
till ekonomi- och skuldrådgivning eller till andra tjänster som bedöms vara nödvändiga.
Förebyggande utkomststöd kan bland annat beviljas för





att klienten ska klara av akuta krissituationer
 för att underlätta olycksoffers tillfälliga utkomstsvårigheter
 vid dödsfall eller ett svårt sjukdomsfall inom familjen eller när någon annan olycka
drabbar familjen
 när en brand inträffat eller när klienten fallit offer för brott
att trygga boendet
 i första hand för barnfamiljers boendeutgifter för att förhindra vräkning
att lindra svårigheter till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk ställning
att förhindra eller bryta överskuldsättning
verksamhet som främjar stödtagarens förmåga att klara sig på egen hand såsom
 att förebygga långvarigt klientskap inom utkomststödet
 att främja att klienten kan lämna klientskapet inom utkomststödet
25
 ändamål som främjar mottagarens förmåga att klara sig på egen hand, rehabilitering
och sysselsättning
 att stöda utbildningen och ett självständigt liv för unga som löper risk att
marginaliseras
 att studera när studiestödsförmåner inte står till buds
 att stöda handikappade personers förmåga att klara sig på egen hand när de inte kan få
stöd enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp.
Förebyggande utkomststöd ska användas enligt behov och användningen är inte begränsad till
ändamålen ovan. Beslut om förebyggande utkomststöd fattas av en socialarbetare eller en socionom.
6 Specialsituationer inom utkomststödet
6.1 Företagare
Följande uppgifter om företaget behövs för att ta reda på hur stora tillgångar företagaren har till sitt
eget förfogande:





företagets bokslut och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden (finns
inte alltid för firma eller kommanditbolag)
kontoutdrag och/eller delårsbokslut
de senaste beskattningsbesluten för företaget och företagaren
beslut om startpenning (för vilken tid, summa per månad)
övriga motsvarande utredningar om företagarens och företagets ekonomiska situation.
En företagare kan beaktas som inkomstlös endast en skälig tid (vanligen tre månader). Det är viktigt
att det görs upp en klientplan för en företagare som driver olönsam företagsverksamhet. En
företagare är inte berättigad till utkomststöd för arbetslösa. Om en klient inte vill lägga ner sin
olönsamma företagsverksamhet och på så sätt försummar sin skyldighet att sörja för sin utkomst kan
grunddelen sänkas med 20 % efter tre månader.
Företagsverksamhetens säsongbetonade inkomster kan periodiseras över en längre period än en
månad om det kan anses vara skäligt med beaktande av företagarens och familjens övriga
omständigheter.
Startpenningen är den primära förmånen för en företagare som inleder företagsverksamhet.
Startpenning ska alltid sökas på förhand hos arbets- och näringsbyrån. Penningen kan inte beviljas
företagare som redan inlett sin verksamhet. Med startpenningen tryggas företagarens utkomst under
den tid det uppskattas det tar att starta och befästa företagsverksamheten, dock högst för 18 månader.
Startpenningen söks hos arbets- och näringsbyrån med arbets- och näringsministeriets blankett, där
det bland annat ska redogöras för företagets verksamhets- och finansieringsplan. Beslutet om att
bevilja startpenningen fattas av arbets- och näringsbyrån, som bland annat beaktar konkurrensläget
för företagen i branschen och behovet av ny företagsverksamhet på orten. Beslutet om startpenning
är därmed ett ställningstagande om företagets verksamhetsförutsättningar
26
6.2 Studerande
För en studerande är det primära utkomststödssystemet det studiestöd som avses i lagen om
studiestöd (studiepenning, bostadstillägg och stadsborgen för studielånet) och som är avsett för att
täcka studie- och levnadskostnaderna under studietiden. En person som fyllt 17 år kan få
studiepenning. En studerande som är under 17 år kan också beviljas studielån och bostadstillägg.
Studiestöd betalas i regel för perioden september–maj (nio månader). En studerande kan också få
studiestöd under sommarsäsongen, om studeranden studerar ämnen som ingår i examen på heltid
(gäller inte gymnasieelever).
Det förutsätts att studerandena innan studierna inleds reder ut och försäkrar sig om sina möjligheter
att klara sig ekonomiskt under studietiden. I anknytning till detta är ett studenthem studerandenas
primära boendeform, såtillvida det i verkligheten finns en plats att få i ett sådant. Om till exempel
hyran för en enrumslägenhet är den främsta orsaken till behov av utkomststöd, är det möjligt att efter
en övergångsperiod jämka studerandens hyra till att motsvara prisnivån på studenthem.
Ekonomiskt stöd från föräldrarna beaktas som den sökandes disponibla inkomster och tillgångar.
Om underhållsbidrag för utbildning har fastställts genom domstolsbeslut eller av
socialmyndigheterna, beaktas det som inkomst enligt de faktiska betalningarna. Enligt lagen om
utkomststöd är föräldrarna inte försörjningspliktiga gentemot sina barn som uppnått
myndighetsåldern. Möjligheterna för en studerande som uppnått myndighetsåldern att få medel av
sina föräldrar för sitt underhåll utgör sådana andra inkomster som avses i 2 § 1 i lagen om
utkomststöd, med vilka studeranden kan få adekvat utkomst eller en del av den.
Statsborgen för studielån är primär inkomst i förhållande till utkomststödet. Det faktum att lånet
inte har tagits ut eller att studeranden inte har sökt statsborgen kan vara grund för att
utkomststödsansökan avslås.
Studielånet periodiseras i utkomststödskalkylen med en summa som motsvarar en månatlig post, till
exempel 300 euro per månad. Räntor på studielån beaktas inte som utgift inom utkomststödet. Det är
möjligt att söka räntebidrag hos Folkpensionsanstalten.
När studeranden söker utkomststöd ska verifikat över uttag av studielånet visas upp. Om studielånet
inte tagits ut ska studeranden redogöra för det i samband med ansökan om utkomststöd. Om
studeranden på grund av betalningsstörningar inte kan beviljas statsborgen, ska den sökande lägga
fram ett utdrag från Suomen Asiakastieto Oy om sina kredituppgifter.
Betalningsstörningar utgör inte hinder för att få statsborgen för studielån. Studeranden kan få
statsborgen för lånet av särskilda skäl, till exempel on betalningsstörningen gäller ett enda fall, ett
litet belopp och om det har förflutit en skäligt lång tid från registreringen. Till exempel i dessa
situationer ska studeranden framlägga Folkpensionsanstalten en utredning om särskilda grunder för
att behandla låneborgen på nytt. Ytterligare uppgifter om hur man ska gå till väga fås av
Folkpensionsanstalten.
Om borgen för studielånet inte har sökts för en termin, förpliktas studeranden att ända till den 31 maj
söka statsborgen för studielån för de månader som det ännu är möjligt att få borgen för.
Studielånsposten för höstterminen kan tas ut från och med den 1 augusti. Vad gäller studerande inom
grundläggande yrkesutbildning beaktas studielånsposten för augusti som inkomst i augusti, eftersom
de har rätt till studiestöd för 9,5–10 månader (augusti-maj). Däremot beaktas inte studiepenningen
och bostadstillägget för augusti som inkomst i augusti, eftersom dessa belopp betalas först i samband
27
med studiestödet för september. Utkomststöd för augusti tas undantagsvis inte ut från det studiestöd
för augusti som betalas i september.
Antalet studiestödsmånader för andra studerande än studerande inom grundläggande yrkesutbildning
är nio per läsår (september–maj).
Studielånet är avsett för att trygga studerandens levnad under dessa månader. Därför beaktas
studielånet i regel inte i utkomststödskalkylen för augusti, även om det står att lyfta från och med den
1 augusti (HFD 23.5.2005).
Tabell 9. Studieförmåner och utkomststöd
STUDERANDE
Studerande under 18 år och som bor hos sina
föräldrar
Studerande som fyllt 18 år och som bor hos sina
föräldrar
Studerande under
självständigt
18
år
och
som
bor
Studerande som fyllt 18 år och som bor
självständigt
Kvälls- och flerformsstuderande, öppna
universitetet
Studerande som inte får studiepenning kan
likväl beviljas statsborgen för studielån i
följande situationer:
INKOMSTER
 Studiepenning som är avsedd för yrkes- eller
gymnasiestudier beaktas som inkomst i föräldrarnas kalkyl,
och det förutsätts inte att studeranden lyfter studielån.
 Studiepenning och studielån som är avsedda för yrkeseller gymnasiestudier beaktas som inkomst. Om
föräldrarna är långvariga utkomststödsklienter (över ett år)
föreligger ingen förpliktelse att ta ut studielånet. Ett lån
som redan tagits ut beaktas dock som inkomst.
 Föräldrarna är försörjningsskyldiga, varmed föräldrarnas
faktiska försörjningsförmåga, eventuella fastställda
underhållsbidrag och underhållsstöd beaktas. Studiestödet
inklusive studielån beaktas som inkomst. Det förutsätts
inte att studeranden tar ut studielån.
 Studiestödet inklusive studielån beaktas som inkomst.



Studerande vars studieförmåner sänks på grund
av föräldrarnas inkomster

Förälder som studerar

Arbetslöshetsförmån, förvärvsinkomst eller annan primär
inkomst. Utkomststödet kan inte utgöra enda formen för
finansiering av studierna.
Studerande som är 18–19 år gammal, som bor självständigt
och som fått avslag på ansökan om studiepenning på grund
av föräldrarnas inkomster. Statsborgen för studielån
beviljas oberoende av föräldrarnas inkomster.
Studerande som är under 17 år och som bor självständigt
kan inte få studiepenning, men kan vara berättigad att få
bostadstillägg och statsborgen för studielån.
Studeranden ombeds lämna in en utredning om
föräldrarnas deltagande i studerandens uppehälle och
utbildningskostnader.
En förälder som studerar kan utöver studieförmånerna ha
rätt till Folkpensionsanstaltens hemvårdsstöd om det finns
ett under tre år gammalt barn i familjen och barnet inte har
en kommunal dagvårdsplats.
Under sommaren ska studeranden främst trygga sin utkomst med förvärvsarbete eller på annat
sätt. Om studeranden trots försök inte får sommarjobb, ska utkomststöd beviljas.
När en studerande söker utkomststöd under sommaren ska det först redas ut huruvida


studeranden bevisligen har sökt sommarjobb (arbets- och näringsbyråns intyg)
det ännu finns studielån som inte tagits ut (lånet kan tas ut ända till utgången av juli), varmed
det beaktas som inkomst
28

studeranden har möjlighet att studera på sommaren och få studiestöd för det, varmed
studierna är primära i förhållande till utkomststöd.
För heltidsstudier står studielånet att lyfta ända till den 31 juli när det har beviljats före den 31 maj.
Om en studerande som söker utkomststöd under sommaren inte har tagit ut studielån under läsåret,
ska studeranden ta ut det studielån som kan lyftas för att trygga uppehället under sommaren. Därmed
beaktas studielånet som inkomst i utkomststödskalkylen för ansökningsmånaden som ett
engångsbelopp och överskottet i kalkylen överförs till de följande månaderna (2 § och 15 § i lagen
om utkomststöd, högsta förvaltningsdomstolen 30.11.1999 och 23.3.2005).
Boendekostnader på studieorten beaktas inte under sommaren om studeranden vistas på annan ort.
Framgång i studierna och utdragna studier
Folkpensionsanstalten följer regelbundet studerandens framgång i studierna. Studeranden kan söka
utkomststöd om utbetalningen av studiestöd upphör på grund av bristfälliga studieprestationer och
studeranden inte kan ordna någon ersättande finansiering av studierna. Som bilaga till ansökan om
utkomststöd ska studeranden lägga fram en plan om hur studierna ska fortskrida och planen följas.
Planen och dess fortskridande inverkar också på utkomststödsbeloppet när en sänkning av
grunddelen bedöms. Grunddelen i utkomststödet kan enligt 10 § i lagen om utkomststöd sänkas på
grund av utdragna studier med högst 20–40 %.
6.3 Minderåriga som bor självständigt
För försörjningen av minderåriga svarar barnets föräldrar. Om en minderårig person av grundad och
nödvändig anledning bor på något annat ställe än hos sina föräldrar utan att på annat sätt försörjas,
ska den minderårigas rätt till utkomststöd granskas. Primära förmåner och de underhållsskyldigas
försörjningsförmåga reds ut. Försörjningsförmågan kontrolleras med uppgifter som finns att få, till
exempel beskattningsuppgifter, och vid behov i samarbete med barnatillsyningsmannen. Beviljat
utkomststöd tas ut av en underhållsskyldig som har försörjningsförmåga, om personen har
försummat sin underhållsskyldighet. Den faktiska underhållsförmågan kontrolleras när beskattningen
blivit klar, och därmed kan eventuell försummelse av underhållskyldigheten eller uppsåtligt lämnade
vilseledande uppgifter konstateras (20 § i lagen om utkomststöd).
6.4 Fångar
Den försörjning som fängelset ger är det primära utkomstsystemet för fångar. I ett slutet fängelse
sköter anstalten om fångarnas dagliga uppehälle. I öppna anstalter får fångar som arbetar lön. Till
fångar som deltar i förberedande arbete, utbildning eller någon annan sysselsättning som ordnas av
fängelset betalas sysselsättningspenning såväl i slutna fängelser som öppna anstalter. För häktades
del och i andra särskilda fall är det inte alltid möjligt att arbeta eller delta i annan sysselsättning, och
då får fången inte heller sysselsättningspenning.
Om en fånge enligt fängelsets utredning inte kan delta i arbetsverksamhet och täcka sina behov av
bruksmedel med det ekonomiska stöd som fängelset ger eller med andra medel, ska skillnaden täckas
med utkomststöd.
29
Efter utkomststödskalkyleringen ska det finnas kvar bruksmedel på 105 euro för en fånge i ett slutet
fängelse och i regel 175 euro för en fånge i en öppen anstalt, beroende på vilka utgifter fången ska
betala själv. Från inkomsten för arbete i fängelset ska det inte göras ett sådant avdrag som gäller
prioriterad inkomst.
Utkomststödet beviljas av fångens hemkommun och fångens kontokort från fängelset ska finnas som
bilaga till ansökan. Vid behov ska också makans eller makens uppgifter om inkomster och utgifter
också läggas fram.
Fångvårdsväsendet svarar inte för de kostnader som en fånge har för att upprätthålla förhållandena
utanför fängelset och för kontakter med närstående. I utkomststödet kan boendekostnader och
kostnader för umgänge med barnen anses vara utgifter som orsakas av särskilda behov eller
förhållanden. Fångens boendekostnader kan beaktas när domen är kortvarig (högst sex månader) och
under samma tid som Folkpensionsanstalten beviljar bostadsbidrag. Utkomststöd för att täcka
kostnaderna för umgänge kan i regel beviljas barnfamiljer. När en fånge söker utkomststöd för
glasögon eller tandproteser utreds det huruvida fångvårdsväsendets hälso- och sjukvård täcker
kostnaderna.
6.5 Utlänningar och invandrare
Uppehållets karaktär och förutsättningarna för en utlännings vistelse i Finland ska alltid redas ut när
utkomstsärenden behandlas. Vistelsens natur har betydelse när det ska bedömas huruvida
utlänningen ska anses bo permanent i landet och huruvida personen är berättigad till utkomststöd i
enlighet med 2 § i lagen om utkomststöd. I handboken om utkomststöd (Handbok för tillämpning av
lagen om utkomststöd, social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:5) finns det information
om utlänningars rätt till utkomststöd. Med utlänningar avses här medborgare i EU/EES-stater,
turister, utländska studerande och övriga utlänningar och invandrare.
Integrationsstödet är ett stöd vars syfte är att trygga invandrarens försörjning under den tid han eller
hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen. Integrationsstödet betalas som arbetsmarknadsstöd
eller utkomststöd. Utkomststödet betalas i form av integrationsstöd under den tid som invandraren
har en integrationsplan som är i kraft.
Integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller
uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Integrationsplanens varaktighet är
individuell utgående från invandrarens egna målsättningar, arbets- och utbildningsbakgrund samt de
åtgärder som planerats och erbjudits invandraren. Varaktigheten av invandrarens integrationsplan
bestäms individuellt utifrån hans eller hennes egna mål, arbets- och utbildningshistoria och de
åtgärder som planerats och tillhandahållits för honom eller henne. Den tid som berättigar till en
integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen undertecknades. Tiden
ovan kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver
särskilda åtgärder för att integreras. (Lag om främjande av integration 2010/1386, Handbok för
tillämpning av lagen om utkomststöd, social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:5).
Att skaffa och förnya pass och resedokument
Kostnader för att skaffa pass/resedokument och uppehållstillstånd kan godkännas som utgift i
utkomststödet den månad då betalningen skett och enligt polisstationens kvitto i de fall då
30
dokumenten är nödvändiga för klientens ansökan om förmåner eller då de är obligatoriska för
vistelsen i Finland. Kostnader för resedokument som skaffas enbart för utrikesresor godkänns inte.
Kursavgifter
I integrationens begynnelseskede är studier i finska av största vikt. Alla klienter har inte möjlighet att
söka sig till arbetskraftspolitisk språkutbildning. I utkomststödskalkylen beaktas en avgift för en
integrationsplansenlig språkkurs åt gången.
Kursavgifterna för sysselsättningsfrämjande språkkurser för invandrare som bott en längre tid i
Finland kan beaktas endast om kurserna ingår i sysselsättnings- eller aktiveringsplanen och de är
motiverade.
Att ansöka om medborgarskap
Kostnader som orsakas av att klienten ansöker om medborgarskap kan endast beaktas av särskilda
skäl. Särskilda skäl är till exempel den sökandes statslöshet eller att medborgarskapet väsentligt
främjar den sökandes möjligheter att klara sig på egen hand. I regel bör det vara fråga om
möjliggörande av sysselsättning.
Kostnader för översättning av arbetsintyg och skolbetyg
För kostnaderna för översättning av arbetsintyg och skolbetyg kan det enligt prövning beviljas
utkomststöd om översättningen av dokumenten väsentligt främjar klientens förutsättningar att få
sysselsättning, utbildningsplats och därigenom också integrationen.
6.6 Serviceboende och institutionsvård
Vissa av de tjänster som kommunen tillhandahåller sina invånare är klientavgiftsbelagda. Dessa
avgifter tas ut enligt betalningsförmåga. Klientavgifterna grundar sig på lagen om klientavgifter
inom social- och hälsovården (734/92) och på förordning (912/92). De klientvisa avgifterna fastställs
enligt de anvisningar som grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad gett. Nedsättning eller
efterskänkande av klientavgifter inom serviceboende är en primär åtgärd i förhållande till
utkomststödet.
Kortvarig institutionsvård
Institutionsvården är kortvarig om den varar under tre månader. Ett beslut om långvarig vård fattas
efter tre månader lång oavbruten vård.


En vårdperiod på 14 dygn eller kortare tid: kostutgifterna dras inte av från grunddelen.
En vårdperiod på 15 dygn eller längre: kostutgifterna dras av för den del som överskrider 14
dygn.
Utgifter som motsvarar förmåner som ingår i institutionsvården beaktas inte som utgifter som
berättigar till utkomststöd. Utöver kost kan dylika förmåner beroende på vårdens natur vara till
exempel hälso- och sjukvård och kläder. En person som får institutionsvård kan likväl också ha
sådana utgifter som berättigar till utkomststöd och som inte ingår i institutionsvården.
31
Inom serviceboende betalar klienten hyran separat utgående från ett hyreskontrakt och enligt
klientens vård- och serviceplan. Det är allt skäl att reda ut vilka tjänster som ingår i klientens
servicepaket.
Inom serviceboende med heldygnsomsorg bildar tjänsterna ett helhetspaket, där det ingår måltider,
tvätt och städning, vård, omsorg och omvårdnad. Avgiften för servicepaketet bestäms enligt
klientens nettoinkomster. Hyran betalar klienten separat utgående från ett hyreskontrakt.
För en klient inom serviceboende kvarstår det 175 euro per månad som dispositionsmedel för eget
bruk och för en klient inom serviceboende med heldygnsomsorg 175 euro per månad.
Dispositionsmedlen täcker sedvanliga och ringa (under 20 euro per månad) utgifter för sådana
läkemedel, som Folkpensionsanstalten inte ersätter, apotekets dosdispenseringsarvode, utgifter för
kläder och för skötseln av personlig hygien, barberar- och frisörutgifter, utgifter för fotvård,
resekostnader, telefonkostnader, utgifter för hobbyaktiviteter och andra motsvarande utgifter.
Avgiften som tas ut av en klient inom långvarig institutionsvård bestäms enligt
betalningsförmågan. Utöver vården ingår kost, medicin, hygien, kläder samt tjänster som främjar
social välfärd. Avgiften får dock vara högst så stor att den som får vård månatligen har minst 105
euro till sitt förfogande. I stället för grunddelen fastställs detta minimibelopp för dispositionsmedel
för en person inom långvarig institutionsvård till dispositionsmedel i utkomststödet.
Det kan föreligga grunder att bevilja klienter inom serviceboende och långvarig institutionsvård
utkomststöd för sådana utgifter som inte ingår i servicen eller i utgifter som ska täckas med
dispositionsmedel och som är sådana nödvändiga utgifter som avses i lagen om utkomststöd. Bland
annat kan proteser, glasögon, anskaffning av möbler, intressebevakningsarvoden och plötsliga hälsooch sjukvårdsutgifter komma i fråga. Om klientens behov av utkomststöd fortsätter, är nedsättning
eller efterskänkande av klientavgiften en primär åtgärd i förhållande till utkomststödet.
Enligt 3 § 2 punkten i lagen om hemkommun ändras en persons hemkommun inte om personen bor i
en annan kommun huvudsakligen på grund av vård eller omsorg i en verksamhetsenhet inom socialoch hälsovården eller i motsvarande förhållanden. Personens hemkommun ordnar och betalar för den
ifrågavarande servicen i vistelsekommunen. Vistelsekommunen är å sin sida skyldig att bevilja
utkomststöd vid behov i en dylik situation.
6.7 Bostadslösa
När en person som har poste restante-adress (som syns i uppgifterna i befolkningsregistret) söker
utkomststöd ska den sökande i samband med ansökan ge in en utredning om adressen, där personen
vistas och ett skriftligt intyg om sakförhållandet av bostadens innehavare. Av en bostadslös förutsätts
det också att personen har en bostadsansökan som är i kraft.
32
Bilaga 1: Begrepp och tidsfrister
Begrepp och tidsfrister
Klient
Med klient avses en person eller familj som söker utkomststöd och/eller socialarbetstjänster
Familj
Med familj avses i lagen om utkomststöd i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders
minderåriga barn och adoptivbarn, äkta makar, en man och en kvinna som lever i äktenskapsliknande
förhållanden samt personer av samma kön som lever i ett registrerat partnerskap. För personerna i
samma familj görs en gemensam kalkyl, och stödet betraktas som fördelat mellan respektive person i
lika stora andelar (3 § i lagen om utkomststöd, social- och hälsovårdsministeriets handbok för
tillämpning av lagen om utkomststöd 2013:5, s.71).
Långvarig utkomststödsklient
Med långvarig utkomststödsklient avses en klient som fått utkomststöd minst ett år i sträck.
Tillfälligt bistånd
Utkomststöd beviljas för cirka 1–3 månader.
Tillfällig mottagare av utkomststöd
Klienten söker ett bidrag av engångsnatur för en stor utgiftspost, till exempel glasögon. Den
sökandes ekonomiska situation under de två senaste månaderna ska då kartläggas genom att det görs
upp retroaktiva utkomststödskalkyler.
Grunddel
Grunddelens belopp justeras årligen landsomfattande enligt folkpensionsindexet. Med grunddelarna
avses sådana utgifter som en person månatligen har för kost och övriga vardagliga utgifter. Till de
utgifter som täcks med grunddelen hör utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och
sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av
lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, televisionslicens, användning av telefon, hobby- och
rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs
dagliga uppehälle (7 a § i lagen om utkomststöd).
Utkomststödskalkyl
Med hjälp av kalkylen beräknas skillnaden mellan den sökandes eller familjens disponibla inkomster
och tillgångar och de nödvändiga utgifter som fastställts enligt lagen om utkomststöd.
Underskott i kalkylen
När inkomsterna och tillgångarna i utkomststödskalkylen är mindre än de utgifter som beaktas i
utkomststödet talar man om ett underskott i kalkylen. Det innebär att familjens inkomster inte räcker
till för att täcka nödvändiga utgifter och skillnaden täcks genom att det beviljas grundläggande
utkomststöd.
Överskott i kalkylen
33
När inkomsterna och tillgångarna i utkomststödskalkylen är större än de utgifter som beaktas i
utkomststödet talar man om ett överskott i kalkylen. Det innebär att familjens inkomster enligt
utkomststödskalkylen räcker till för att täcka familjens nödvändiga utgifter och då förkastas i regel
ansökan.
Brådskande situation för att fatta utkomststödsbeslut
Akuta och oväntade situationer som personen rimligtvis inte har kunnat bereda sig på; krissituationer
av ekonomiska skäl, hälsoskäl eller sociala skäl, bl.a. om personen fallit offer för våld eller brott, är i
en skilsmässosituation eller fått beslut om en verkställbar vräkning. Medellöshet är i sig inte en
garanti för att en person får en utkomststödsförmån som brådskande hjälp (1 §, 2 § och 14 § i lagen
om utkomststöd).
Servicegaranti
I enlighet med servicegarantin ska beslut i brådskande situationer fattas samma eller senast följande
vardag. I andra än brådskande fall ska beslutet fattas inom sju dagar. Första dagen för behandling är
vardagen som följer på inlämningsdagen för ansökan. Om ansökan är bristfällig och man måste be
om kompletterande utredningar, börjar behandlingstiden löpa på nytt från vardagen som följer på den
dag då tilläggsutredningarna lämnats in.
Utkomststödsklienten ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller
socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att klienten begärt detta (14 § i lagen om
utkomststöd).
Kortvarig institutionsvård
Institutionsvården är kortvarig om den varar under tre månader. Ett beslut om långvarig vård fattas
efter tre månader lång oavbruten vård.


En vårdperiod på 14 dygn eller kortare tid: kostutgifterna dras inte av från grunddelen.
En vårdperiod på 15 dygn eller längre: kostutgifterna dras av för den del som överskrider 14
dygn.
Långvarig institutionsvård
Ett beslut om långtidsvård som fattats efter tre månader lång oavbruten vård inom hälso- och
sjukvården eller äldreomsorgen. Beslutet om klientavgiften har fattats utgående från klientens
betalningsförmåga.
Tidsfrist för att lämna in utredningar, bilagor och verifikat
Tidsfristen är i regel två veckor efter delfåendet.
Övriga tidsfrister
I uppmaningen att realisera förmögenhet ges det tre (3) månader tid för att vidta åtgärder och
därutöver högst tre (3) månader för det slutliga genomförandet av åtgärderna. För aktualiserandet av
ärenden (primära förmåner, till exempel underhållsärenden) ges det högst en (1) månad tid från
delfåendet. Utkomststöd för boendeutgifter under den tid som klienten tillbringar i fängelse kan
betalas för högst sex månader (grundar sig Folkpensionsanstaltens grunder för att betala
bostadsbidrag).
34
Bilaga 2: Beloppet av utkomststödets grunddelar fr.o.m. 1.1.2014
GRUNDDEL
Ensamstående
480,20 euro/mån.
 nedsättning -20 %
384,16 euro/mån.
 nedsättning -40 %
288,12 euro/mån.
DEFINITION
Enpersonshushåll eller en förälder som
bor tillsammans med sitt barn som fyllt
18 år och föräldern inte är gift eller i ett
samboförhållande.
Ensamförsörjare
(ensamförälder)
528,22 euro/mån.
– nedsättning -20 %
422,58 euro/mån.
– nedsättning -40 %
316,93 euro/mån.
Övriga personer över 18 år
408,17 euro/mån.
– nedsättning -20 %
326,54 euro/mån.
– nedsättning -40 %
244,90 euro/mån.
Person som fyllt 18 år och
som bor hos förälder
350,55 euro/mån.
– nedsättning -20 %
280,44 euro/mån.
– nedsättning -40 %
210,33 euro/mån.
Grunddelen för person i
kollektivboende
408,17 euro/mån.
– nedsättning -20 %
326,54euro/mån.
– nedsättning -40 %
244,90 euro/mån.
Beloppen för grunddelen för
barn
254,51 euro–336,14 euro
Vårdnadshavare av minderårigt barn som
enligt befolkningsregistret bor hos
personen i fråga.
Äkta makar och sambor
EXEMPEL
 Studerande
i
delad
studentbostad/studenthem
där
det råder hyresansvar med eget
hyreskontrakt.
 Maken
eller
makan
i
armén/civiltjänstgöring.
 Maken eller makan bor på en
annan ort.
 Barn i privatplacering.
 Om barnen enligt avtalet om
vårdnad och umgänge bor
växelvis hos sina föräldrar,
anses föräldern i kalkylen vara
ensamförsörjare (ensamförälder)
halva
månaden
och
ensamstående halva månaden.
 Par
som
bor
under
äktenskapsliknande
förhållanden.
Alla personer över 18 år som bor
tillsammans med en förälder.

Grunddelen för ensamförsörjare
(ensamförälder) tillämpas när en
person över 18 år bor hos sin
förälder och tillsammans med
sitt eget barn.
Till exempel är köket, TV-apparaten,
dagstidningarna och hushållsapparaterna
i gemensamt bruk.



Syskon som bor tillsammans.
Kompisar som bor tillsammans.
Bostadslösa i allmänhet, även
om adressen är poste restante.
Bestäms enligt barnets ålder
ordningsföljden i syskonskaran.

Barnen bor hos föräldrarna
växelvis en vecka åt gången: i
kalkylen beaktas hälften av
grunddelen för barn.
Grunddelen för ett spädbarn
beaktas från barnets födelsedag.
och

35
Bilaga 3: Elförbrukning i medeltal
ELFÖRBRUKNING I MEDELTAL, konsumtion per år:
Enspersonshushåll, sedvanlig utrustningsnivå (45 m²) 1 250 kWh
Hem i flervåningshus, sedvanlig utrustningsnivå (75 m², tre personer) 2 550 kWh
Bostad i radhuslänga, sedvanlig utrustningsnivå (75 m2) 2850 kWh
Bostad i radhuslänga, tämligen hög utrustningsnivå (90 m2) 4 800 kWh
Egnahemshus med eluppvärmning (120 m², fyra personer) 18 500 kWh
Egnahemshus, ingen eluppvärmning (120 m2, fyra personer) 7 000 kWh
36