Transcript och sjukvård för kommunerna inom HUCS

UTKAST
1 (29)
14.6.2013
Dnr: 811/05.00.00/2013
PLAN FÖR ORDNANDE AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR KOMMUNERNA
INOM HUCS-OMRÅDET ÅREN 2013–2016
Version 2013-06-14
UTKAST
2 (29)
14.6.2013
1.
INLEDNING
3
2.
UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR ORDNANDE AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH
UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET
4
3.
BEDÖMNING AV BEFOLKNINGENS SERVICEBEHOV
4
3.1
Kommunernas välfärdsberättelser
6
3.2 Kommunernas centrala strategiska tyngdpunktsområden år 2013
8
4. SAMARBETE MELLAN KOMMUNERNA
9
4.1 Laboratorietjänster
9
4.2 Bilddiagnostiska tjänster
9
4.3 Övriga stödtjänster (transporter, lagring, textilvård, läkemedelsförsörjning)
10
4.4 Upphandlingssamarbete
10
4.5 Hälsofrämjande verksamhet
10
4.6 Screening
11
4.7 Informationssystem och elektronisk kommunikation
12
4.8 Hälsorådgivning (09) 10023
13
4.9 Användning av tjänster över kommungränserna
13
4.10 Företagshälsovård
14
4.11 Mun- och tandvård
14
4.12 Beredskap för exceptionella situationer
15
5.
UTVECKLING AV PRIMÄRVÅRDEN OCH FORSKNING SOM BEHÖVS TILL STÖD FÖR
DEN 15
5.1 Patientsäkerhet och kvalitetsledning
16
5.2 Forskning och utveckling
16
6.
MULTIDISCIPLINÄR PRIMÄRVÅRDSENHET
18
7.
SAMARBETET MELLAN PRIMÄRVÅRDEN OCH DEN SPECIALISERADE
SJUKVÅRDEN
19
7.1 Integration av primärvården, socialtjänsterna och den specialiserade sjukvården
21
7.2 Remisser och konsultationer
22
7.3 Medicinsk rehabilitering
23
7.4 Patienthänvisning
24
8.
BRÅDSKANDE SJUKVÅRD
24
8.1. Jour
24
8.2 Prehospital akutvård och sjuktransport
26
9.
PERSONALEN INOM PRIMVÅRDEN
26
10. SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER
27
10.1 Socialväsendet
27
10.2 Den privata sektorn och den tredje sektorn
27
11. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR PLANPERIODEN
27
UTKAST
3 (29)
14.6.2013
1. INLEDNING
I enlighet med 34 § i hälso- och sjukvårdslagen och stadsrådets förordning som
getts med stöd av paragrafen i fråga ska kommunerna inom samma samkommun
för ett sjukvårdsdistrikt göra upp en gemensam plan för ordnande av hälso- och
sjukvård. Planen ska göras upp för varje fullmäktigeperiod, för första gången för
fullmäktigeperioden som inleds vid ingången av år 2013. Genomförandet av planen
följs upp och planen uppdateras vid behov årligen. Planen för ordnande ska
godkännas med en kvalificerad majoritet i samkommunen för sjukvårdsdistriktet.
Beslut om ändring av planen fattas av samma myndighet som har godkänt planen.
Målet med planen för ordnande är att främja det regionala samarbetet vid
ordnande och produktion av hälsovårdstjänsterna samt samordnande av
tjänsterna. Med hjälp av den gemensamma planen kan man eliminera
överlappningar och gradera serviceverksamheten på ett regionalt ändamålsenligt
sätt.
Planen baserar sig på uppföljningsuppgifter om befolkningens hälsa och på
befolkningens servicebehov.
Enligt 33 § i hälso- och sjukvårdslagen ska sjukvårdsdistriktet samordna tjänsterna
inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och
primärvårdens behov. Sjukvårdsdistriktet ska i samarbete med kommunerna och
deras samarbetsorganisationer, som ansvarar för primärvården, planera och
utveckla den specialiserade sjukvården så att hela hälso- och sjukvården bildar en
funkgerande helhet.
Sjukvårdsdistriktet ska ordna och producera sådana tjänster inom den
specialiserade sjukvården som det inte är ändamålsenligt att kommunerna eller
samarbetsområdet skötar själva. Sjukvårdsdistriktet kan erbjuda tjänster inom den
specialiserade sjukvården också i samband med primärvården. Sjukvårdsdistriktet
ansvarar för att utvecklingen styrs och kvaliteten övervakas i fråga om
laboratorieservice, bilddiagnostik och medicinsk rehabilitering och andra
motsvarande specialtjänster.
Sådana författningar har trätt och träder i kraft under åren 2011–2014 som ökar
klientens och patientens valmöjligheter och ändrar innehållet i och organiseringen
av social- och hälsovården. Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft
1.5.2011. Den är en gemensam innehållslag för primärvården och den
specialiserade sjukvården och första delen av reformeringen av hälso- och
sjukvården i etapper. Dessutom bereder man som bäst lagstiftning som gäller
strukturerna för och ordnandet av social- och hälsovården samt en
lagstiftningsreform inom socialvården. Servicestrukturreformen har inte beaktats i
denna plan. Ledningen för social- och hälsovården i huvudstadsregionens
kommuner är dock enig om att man även i fortsättningen vill ordna social- och
hälsovårdstjänsterna på basnivå i kommunerna. Man vill att Helsingfors
universitetscentralsjukhus verksamhet även i framtiden ägs gemensamt av
huvudstadsregionen och att Hucs producerar specialtjänsterna.
UTKAST
4 (29)
14.6.2013
På social- och hälsovårdsministeriet bereds verkställigheten av
Europaparlamentets
och rådets direktiv (2011/24/EU, patientdirektiv) samt
regeringens proposition med förslag till lag om gränsöverskridande hälso- och
sjukvård. Direktivet ska verkställas nationellt senast 25.10.2013.
I social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö kommer stora förändringar att ske
inom de närmaste åren. Serviceefterfrågan som beror på att befolkningen åldras
och den kommande bristen på arbetskraft kräver nytt slags lösningar bl.a. för att
styra vårdkedjor och skräddarsy kundorienterade tjänster. Att byta perspektivet så
att utgångspunkten för all planering är patienten eller patientgrupperna och deras
behov kan hjälpa att hitta nya sätt att ordna och producera hälso- och
sjukvårdstjänster i framtiden.
2. UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR ORDNANDE AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH
UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET
Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) utarbetas planen för
ordnande av hälso- och sjukvård sjukvårdsområdesvis för fullmäktigeperioden
2013–2016.
Denna plan för ordnande av hälso- och sjukvård för kommunerna inom
HUCS-området (Helsingfors, Esbo, Vanda, Kervo, Kyrkslätt och Grankulla) har
beretts i samarbete med kommunerna i fråga och HUCS i en arbetsgrupp som
tillsatts av social- och hälsovårdsdirektörernas möte (PKS-SOSTER). Denna plan
är en del av planen för ordnande för hela HNS-området, vilken godkänns av HNS
fullmäktige. Kommunerna godkänner för sin del planen för sjukvårdsområdet i sina
beslutande organ.
Åtgärd 1:
Genomförandet av planen för ordnande av hälso- och sjukvård för
HUCS-området följs av en uppföljningsgrupp som sammanträder minst en
gång om året. Uppföljninsgruppen utses av PKS-SOSTER-mötet och gruppen
rapporterar till mötet.
3. BEDÖMNING AV BEFOLKNINGENS SERVICEBEHOV
Den sammanräknade folkmängden i kommunerna inom HUCS-området uppgick
vid utgången av 2011 till 1 131 372. Ökningen från föregående år var 1,3 %
(14 885). Procentuellt var ökningen störst i Esbo och Vanda.
Befolkning 2010 och 2011 och preliminära uppgifter 1.4.2013 (Statistikcentralen)
Esbo
Helsingfors
År 2010
År 2011
247 970
588 549
252 439
595 384
Förändring Preliminär
i%
uppgift
1.4.2013
1,8
258 002
1,2
603 380
UTKAST
5 (29)
14.6.2013
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
Totalt
8 689
34 282
36 942
200 055
1 116 487
8 807
34 549
37 192
203 001
1 131 372
1,4
0,8
0,7
1,5
1,3
8 836
34 689
37 666
205 900
1 148 473
Andel svenskspråkiga kommunvis 31.12.2011:
%
8,0
6,0
37,
5
1,1
17,
9
2,8
Esbo
Helsingfors
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
Andelen personer som talar något annat modersmål än finska eller svenska av
befolkningen i HUCS-områdets kommuner är 10,7 %.
Enligt befolkningsprognoserna ökar kommunernas folkmängd fram till år 2016 med
4,2 % och fram till år 2021 med 9,4 %.
Befolkningsprognos 2013–2021 (Statistikcentralen):
år 2013
år 2014
år 2015
år 2016
år 2019
år 2021
Esbo
Helsingfors
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
255 000
599 822
8 914
35 348
39 970
204 671
258 500
604 561
9019
35 741
40 720
206 877
262 000
609 373
9123
36 128
41 454
209 172
265 500
614 246
9226
36 514
42 166
211 460
275 400
629 093
9532
37 651
44 231
218 254
281 800
639 046
9733
38 386
45 515
222 524
Totalt
1 144 380
1 156 112
1 167 985
1 179 886
1 215 057
1 237 966
Åldersstandardiserade kostnader för den öppna hälsovården och den
specialiserade sjukvården i HUCS-områdets kommuner (2011:
www.kommunerna.net)
Åldersstandardiserade
kostnader för den öppna
UTKAST
6 (29)
14.6.2013
Esbo
Helsingfors
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
hälsovården och den
specialiserade sjukvården,
euro/invånare
Öppen hälsovård
297
269
ej jämförbara uppgifter
335
308
293
Specialiserad sjukvård
881
1003
ej jämförbara uppgifter
987
809
911
Jä
Rjestäm
Under planens giltighetstid är centrala utmaningar som föranleds av social- och
hälsovårdens verksamhetsmiljö:
 socioekonomiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper och ökade
hälsoskillnader
 ökning av fetma och diabetes
 olägenheter till följd av missbruk
 illabefinnande hos barn och unga
 utslagning bland unga
 ökning av minnessjukdomar
 ökning i antalet äldre och därtill relaterad ökning i sjukdomar,
funktionsnedsättningar och vård samt behovet av vårdtjänster
 utmaningar med integrationen med anknytning till kulturell mångfald och
segregation
 social- och hälsovårdens datasystem är tröga och deras kompatibilitet är dålig
 tillgång till arbetskraft
 problem med den offentliga servicens produktivitet
 gemensam utveckling och arrangemang för av egenvård och distansvård
 hantering av förändringar i metropolområdets servicestrukturer och
verksamhetsmodeller fram till år 2016 och den riksomfattande
servicestrukturförändringens samband med detta
 utmaningar till följd av att den ekonomiska rörelsemarginalen minskar
Befolkningens behov av primärvårdstjänster, företagshälsovårdstjänster samt
tjänster inom olika specialområden och faktorerna som inverkar på dessa bedöms
och uppföljs med hjälp av enkäter såsom t.ex. skolhälsoenkäten, den vuxna
befolkningens hälsobeteende och hälsa samt kundenkäter. Användningen av
tjänsterna inom den specialiserade sjukvården uppföljs med hjälp av både
rapporter och datasystem (t.ex. rapporterna HUS-Total- och HUSLAB och
HNS-Bilddiagnostik).
3.1 Kommunernas välfärdsberättelser
UTKAST
7 (29)
14.6.2013
Kommunerna utarbetar varje fullmäktigeperiod välfärdsberättelser. Centrala
utmaningar som framgår av kommunernas välfärdsberättelser:
Esbo
Helsingfors
(2013)
Grankulla
Kervo
Befolkningsökningen är fortsatt snabb, ca 4000 invånare/år.
Andelen äldre ökar ännu snabbare, antalet personer över 75 år
ökar med 8 % per år. Andelen personer med främmande språk
som modersmål har ökat. Fattigdom drabbar alla åldersgrupper
från barn till äldre. Andelen unga som prövat narkotika har börjat
öka. En del av ungdomarna blir utan utbildningsplats på andra
stadiet. Särskilt elever med invandrarbakgrund löper en stor risk
att bli utanför både utbildning och arbetsliv.
Ungdomsarbetslösheten ökar. Nästan var femte Esbobo i
arbetsför ålder tror sig inte orka arbeta till pensionsåldern. Av
männen i arbetsför ålder använder nästan hälften (45 %) för
mycket alkohol. Esboborna är i en jämförelse Finlands friskaste
befolkning (Fpa), men skillnaderna i hälsa och välfärd är stora
mellan olika befolkninsgrupper och stadsdelar. Polarisationen är
stor särskilt i indikatorer som gäller hälsa, livskvalitet, ensamhet
och flera olika levnadssätt.
Åren 2008–2011 ökade befolkningen i genomsnitt med 6 200
personer. Antalet personer i pensionsåldern ökar snabbt.
Befolkningen med utländsk bakgrund ökar. Behovet av
barnskydd ökar. Det förekommer socioekonomiska skillnader
och hälsoskillnader mellan områdena. Tillgången till offentliga
läkartjänster är bristfällig. Kommunekonomin åtstramas.
Sysselsättningsituationen bland personer under 25 år och
nyutexaminerade har försämrats. Antalet långtidsarbetslösa är
mer än 6000. Levnadssätten hos gymnasisterna har blivit
sämre. Den största orsaken till arbetsoförmåga är psykiska
störningar. Diabetes ökar. Självmord är den vanligaste
dödsorsaken bland 16–29-åringarna. Alkoholrelaterade orsaker
är den vanligaste dödsorsaken bland personerna i arbetsför
ålder. Antalet minnessjukdomar ökar.
Största delen av barn och unga mår bra, men nästan 20 % av
gymnasisterna röker och nästan hälften dricker sig berusad.
Ordnande av tjänster för den stora och växande
älderbefolkningen; andelen 75 år fyllda 8,8 % (Esbo 4,5 %, hela
landet 8,2 %), andelen 75 år fyllda som bor hemma 94,3 %
(Esbo 91,6 %, hela landet 89,6 %).
En långvarig trend är att invånarantalet ökar. Under de
kommande åren är ökningen störst bland personerna över 65 år.
Andelen låginkomsttagare har ökat de senaste åren. Andelen
personer med främmande språk som modersmål ökar kraftigt.
Antalet 0–17-åringar som placerats utom hemmet har ökat år
2011 jämfört med åren innan.
Andelen barnfamiljer som
fått utkomststöd ökar något. Ungdomsarbetslösheten ökar.
Andelen 17–24-åringar som blivit utanför utbildning har förblivit
densamma under de senaste åren. Utgångspunkten är ganska
hög jämfört med de andra kommunerna i mellersta Nyland.
Andelen personer i arbetsför ålder som använder
UTKAST
8 (29)
14.6.2013
Kyrkslätt
Vanda
depressionsmediciner ökar fortfarande, men ökningen har
utjämnats. Antalet personer i arbetsförålder inom den öppna
missbrukarvården har utjämnats och minskat något år 2011
jämfört med åren innan. Antalet sjukpensionerade 16–64-åringar
har minskat jämnt under de senaste åren. Antalet läkarbesök
bland personerna i arbetsför ålder har minskat långsamt.
Andelen 75 år fyllda som bor hemma har ökat och hör till de
största i området. Andelen personer som omfattas av hemvård
och andelen ensamstående minskat. Polariseringen av välfärd
kan noteras.
Frågor som gäller livskontrollen hos unga vuxna: brist på
utbildning och jobb samt utkomstproblem. Rökning och
prövande av narkotika bland högstadieeleverna har ökat samt
utövande av hälsomotion har minskatProblem med anknytning
till barn och ungas mentala hälsa. Vuxenbefolkningen utövar för
lite motion. Dessutom medför den under de närmaste åren
snabbt ökande mängden äldre utmaningar för det förebyggande
arbetet. Det i välfärdsindikatorerna osynliga, men ändå verkliga
bekymret är också den ringa mängden mentalvårds- och
missbrukarvårdstjänsterna i Kyrkslätt.
Invånarantalet beräknas under de närmaste åren öka i
genomsnitt med 2 350 invånare per år. Andelen personer med
främmande språk som modersmål har ökat. Andelen arbetslösa
arbetssökande, särskilt andelen långtidsarbetslösa, är stor i
Vanda. Arbetslösheten bland personer som fyllt 50 år har ökat.
Utbildningsnivån är lägre än i de andra stora kommunerna i
huvudstadsregionen. Barnskyddets stödåtgärder bland barn och
unga har ökat och andelen personer i arbetsför ålder och
andelen barnfamiljer som fått utkomststöd har ökat.
Yrkesstuderande röker och använder mer alkohol samt prövar
oftare narkotika än gymnasister. Prövning av narkotika har ökat
bland högstadieelever och studerande på andra stadiet. 40 % av
männen och var tredje kvinna använder för mycket alkohol.
Övervikten bland unga har ökat. Av personerna i arbetsför ålder
är var femte överviktig. Användningen av depressionsmediciner
har ökat bland barn och vuxna. Bland personer i arbetsför ålder
och äldre har även användningen av diabetesmediciner ökat.
Olika minnessjukdomar hos äldre har blivit vanligare.
Vårdperioder med anknytning till olycksfall i hemmet och på
fritiden har ökat.
3.2 Kommunernas centrala strategiska tyngdpunktsområden år 2013
Esbo
Helsingfors
Förbättrad tillgång och tillgänglighet.
Förstärkande av öppenvården och minskat behov av
anstaltsvård.
Förebyggande, egenvård och självbetjäning (inkl. e-tjänster).
Hälsofrämjande och minskande av hälsoskillnaderna mellan de
olika befolkningsgrupperna.
Tryggande av tillgången till vård och av servicekvaliteten.
UTKAST
9 (29)
14.6.2013
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
Tryggande av en tillräcklig och kompetent personal samt
sörjande för personalens arbetshälsa.
Ökning av produktiviteten och fortsatt kontrollerad
strukturomvandling inom tjänsterna med strategiska partner.
Förnyande av klient- och patientdatasystemen.
Utveckling av mentalvårds- och missbrukarvårdstjänsterna –
barnfamiljer, öppenvård av rehabiliteringsklienter inom
mentalvården och patienter inom missbrukarvården.
Bedömningen av vårdbehovet, handledning och rådgivning för
patienter vid mottagningen samt e-tjänsterna för patienter
utvecklas.
Utveckling av servicestrukturen för äldre från
institutionsbetoning mot hemlik vård och mångsidigt stöd för
boende hemma.
Förnyande av klient- och patientdatasystemen.
Ökad hälsa och välfärd samt minskad utslagning.
Förbättrad servicetillgång.
Utveckling av servicestrukturen för äldre från
institutionsbetoning mot hemlik vård och mångsidigt stöd för
boende hemma.
Tryggande av tillgången till personal och av dess arbetshälsa.
Förnyande av klient- och patientdatasystemen.
Förbättrande av människors välbefinnande och hälsa samt
minskande av ojämlikheten.
Uppmuntrande av invånarna till ansvarsfullt hälsobeteende.
Förbättrande av tillgången till mentalvårdstjänsterna, speciellt till
tjänsterna med låg tröskel.
Stödjande av äldre personers funktionsförmåga.
Förnyande av klient- och patientdatasystemen.
Förbättrad servicetillgång.
Främjande av hälsa och välfärd.
Inriktning av tjänster till dem behöver mest stöd.
Ökning av nya innovativa sätt ordna tjänster.
Ökning av e-tjänster.
Förnyande av klient- och patientdatasystemen.
Satsningar på arbetshälsa.
4. SAMARBETE MELLAN KOMMUNERNA
Kommunerna inom HUCS-området samarbetar intensivt. Under planens
giltighetstid intensifieras samarbetet mellan kommunerna ytterligare. Vid mötena
för social- och hälsovårdssektorns ledning i huvudstadsregionen (PKS-Soster)
behandlas betydande gemensamma social- och hälsovårdsfrågor. Dessutom har
chefsläkarna för folkhälsoarbetet vid hälsovårdscentralerna inom HNS-området
bildat nätverk.
UTKAST
10 (29)
14.6.2013
4.1 Laboratorietjänster
Alla kommuner inom HUCS-området köper sina laboratorietjänster av HUSLAB.
Alla HUSLAB:s verksamhetsställen kan användas över kommungränserna. På de
hälsostationer som inte har HUSLAB:s verksamhetsställe används snabbdiagnostik
för centrala undersökningar av jourkaraktär. HUSLAB procerar
undersökningsspecifika uppgifter om utvecklingen av antalet olika undersökningar.
Representanterna för hälsovårdscentralerna och HUSLAB sammanträder
regelbundet till kommunspecifika samarbetsmöten. HUSLAB förhandlar med
kommunerna om utvecklingsplaner för laboratorienätet.
4.2 Bilddiagnostiska tjänster
Alla kommuner inom HUCS-området skaffar sina bilddiagnostiska tjänster av
HNS-Bilddiagnostik med undantag av mun- och tandvård som i regel tar bilder
själv. Patienterna inom primärvården och den specialiserade sjukvården i
HNS-området får fritt välja stället för nativröntgenundersökningar oberoende av
kommungränser. Inom HUCS-området finns det fem sådana verksamhetsställen i
Helsingfors, fyra i Esbo, ett i Kyrkslätt, tre i Vanda och ett i Kervo.
Representanterna för hälsovårdscentralerna och HNS-Bilddiagnostik
sammanträder regelbundet till kommunspecifika samarbetsmöten.
HNS-Bilddiagnostik förhandlar med kommunerna om utvecklingsplaner för nätet av
bilddiagnostiska tjänster.
4.3 Övriga stödtjänster (transporter, lagring, textilvård, läkemedelsförsörjning)
HNS sjukhusapotek leverar läkemedel till kommunernas hälsovårdscentraler inom
HUCS-området med undantag av Helsingfors och Kyrkslätt som har egna
sjukhusapotek. En sammanslagning av Helsingfors sjukhusapotek och HNSApotek utreddes år 2011. År 2012 beslutade hälsovårdsnämnden i Helsingfors
föreslå stadsstyrelsen att Helsingfors stads sjukhusapotek och HNS-Apotek inte
slås samman och att Helsingfors sjukhusapotek inte ansluter sig till HNS-Apoteks
upphandlingsring för läkemedel. Nämnden beslutade återkomma till frågan efter
det att social- och hälsovårdsväsendets nya organisation har startat och
kommunstrukturreformen tagit form.
Instrumentservicen ordnas antingen som kommunernas egen verksamhet eller
produceras av HNS-Desiko. Mun- och tandvårdens andel av instrumentservice är
betydande.
Varje kommun svarar för sina egna transport- och lagringstjänster inklusive
säkerhetsupplagring.
4.4 Upphandlingssamarbete
Kommunernas upphandlingssamarbete vid köp av förnödenheter och tjänster har
varit relativt litet med undantag av mun- och tandvården. År 2013 har
huvudstadsregionens kommuner avtal om gemensam upphandling av
UTKAST
11 (29)
14.6.2013
tandvårdsmaterial och -förnödenheter. Från ingången av år 2014 gäller följande
avtal om gemensam upphandling: 1) basmaterial och -förnödenheter för mun- och
tandvård, 2) material och förnödenheter för tandreglering, 3) tekniska material och
förnödenheter för mun- och tandvård samt 4) tandimplantat och kompletterande
produkter.
Under planens giltighetstid utreds eventuella behov av att öka den gemensamma
upphandlingen (t.ex. hjälpmedel för medicinsk rehabilitering, fysioterapiutrustning
och sjukvårdsutrustning och -anordningar, förbrukningsartiklar).
4.5 Hälsofrämjande verksamhet
Främjande av hälsa och minskande av hälsoskillnaderna är centrala mål för
Finlands hälsopolitik. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar kommunerna och
sjukvårdsdistrikten att arbeta tväradministrativt och i samarbete med andra aktörer
för främjande av hälsa och välfärd.
Styrgruppen för hälsofrämjande vid HNS har utarbetat en plan för ordnande av
hälsofrämjande arbete inom HNS-området. Planen skapar en god grund för
nätverksbaserat samarbete mellan kommunerna och HUCS vid hälsofrämjande.
Sakkunnigläkarens och planerarens i hälsofrämjande arbetsinsats vid
sjukvårdsdistriktets primärvårdsenhet riktas till att stödja detta samarbete.
Kommunerna ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
 i sin strategiska planering ställa upp
mål för främjandet av hälsa och välfärd och fastställa de åtgärder som
stöder målen
 bevaka befolkningens hälsotillstånd och de faktorer som påverkar det inom
varje befolkningsgrupp
 varje år lämna fullmäktige en rapport om kommuninvånarnas hälsa och
välfärd och om de åtgärder som har vidtagits och ta fram en mer
omfattande välfärdsberättelse en gång per fullmäktigeperiod.
 ordna hälsorådgivning och hälsoundersökningar för att främja arbets- och
funktionsförmågan, förebygga sjukdomar och främja psykisk hälsa och
livskompetens.
 utse ansvariga för hälsofrämjande verksamhet och anvisa bl.a. lokaler för
verksamheten samt samordna sammansätttningen och storleken av
personalen
med ansvar för hälso- och sjukvården så att den svarar mot behovet av
verksamhet som främjar hälsa och välfärd
hos befolkningen i området
Kommuner och samkommuner ska bedöma och beakta de konsekvenser beslut
och avgöranden som fattas har för befolkningens hälsa och sociala välfärd.
Genom det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE)
2012–2015 förbättras kommunernas möjligheter att ingripa i hälsoskadliga
riskfaktorer, främja invånarnas hälsa och bidra till en mer jämlik fördelning av
hälsan. Esbo, Vanda, Helsingfors, Kervo och HNS har representanter i
programmets regionala ledningsgrupp för Södra Finland.
UTKAST
12 (29)
14.6.2013
Åtgärd 2:
Alla kommuner har hand om de hälsofrämjande åtgärder som avses i hälsooch sjukvårdslagen. Primärvårdsenheten koordinerar samarbetsnätverket för
kommunernas ansvariga för hälsofrämjande verksamhet.
4.6 Screening
Mammografiscreening för bröstcancer
Esbo
Helsingfors
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
Åldersklasser som
omfattas av screening
50–68-åringar med 2
års mellanrum
50–68-åringar med 2
års mellanrum
50–68-åringar med 2
års mellanrum
50–68-åringar med 2
års mellanrum
År 2013 50–64-åringar;
fram till år 2015
50–68-åringar
50–68-åringar med 2
års mellanrum
Producent (avtalets
giltighetstid)
Terveystalo Oy
(31.12.2014 + möjlighet till
2 års option)
Terveystalo Oy
(31.12.2014)
Terveystalo Oy
Terveystalo Oy
(31.12.2014)
Terveystalo Oy
(31.12.2015)
Vita-Terveyspalvelut Oy
(31.12.2016)
Screening för cancer i livmoderhalsen
Esbo
Helsingfors
Grankulla
Kervo
Kyrkslätt
Vanda
Åldersklasser som
omfattas av
screening
25–65-åringar, med
5 års mellanrum
25–65-åringar, med
5 års mellanrum
Producent (avtalets
giltighetstid)
HUSLAB
Vita-Terveyspalvelut
Oy (t.o.m.
31.12.2013);
HUSLAB fr.o.m.
1.1.2014
25–65-åringar, med HUSLAB
5 års mellanrum
30–65-åringar, med HUSLAB
5 års mellanrum
30–60-åringar med HUSLAB
5 års mellanrum
30–60-åringar, med HUSLAB
5 års mellanrum
UTKAST
13 (29)
14.6.2013
Vid fosterscreening följs enhetlig praxis enligt lagstiftningen i hela HUCS-området
och tjänsterna skaffas från HNS.
Vid andra än lagstadgade screeningundersökningar syftar man till enhetlig praxis
mellan kommunerna.
4.7 Informationssystem och elektronisk kommunikation
Kommunernas i HUCS-området och HNS projekthelhet APOTTI (Klient- och
patientdatasystemtjänst, 2012–2017) utgörs av ett projekt för utveckling och
förändring av verksamhet och service samt av upphandling och ibruktagning av en
internationellt högklassig gemensam klient- och patientdatasystemtjänst för socialoch hälsovården som stöder detta. Esbo deltar inte upphandlingssamarbetet.
Syftet med upphandlingen av en gemensam klient- och patientdatasystemtjänst är
bl.a. bättre kontroll över vård- och omsorgshelheter, förbättring av
tjänsteproduktiviteten, förbättrad kvalitet och förnyande av förfaringssätten och
processerna inom hälso- och sjukvården. Målet är ett modernt gemensamt
datasystem för socialvården och primärvården samt den specialiserade sjukvården
som möjliggör mångsidigt stöd för verksamheten, enkel utvidgningsmöjlighet och
sådant öppet gränssnitt med vars hjälp man enkelt kan ansluta sig till andra
datasystem i användning.
Upphandlingen beräknas ske åren 2013–2014. Det egentliga upphandlingsbeslutet
fattas av det behöriga beslutsorganet för varje upphandlande enhet. Om man
beslutar sig för gemensam anskaffning, beräknas den nya systemtjänsten vara i
produktionsbruk år 2017.
Utökandet av den elektroniska kommunikationen är ett strategiskt mål för de
närmaste åren och detta har beaktats även i det kommande datasystemprojektet.
För närvarande kan sjukjournalsuppgifter, svar från laboratorie- och
bilddiagnostiska tjänster och undersökningsresultat inom klinisk fysiologi användas
via det regionala referensdatasystemet Navitas.
4.8 Hälsorådgivning (09) 10023
Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt samt HNS har en
gemensam hälsorådgivningstjänst som fungerar dygnet runt (09 10023). Tjänsten
är utlagd och avtalet går ut efter en optionsperiod 31.12.2014. Beställarna har med
anknytning till ett inbördes samarbetsavtal en gemensam styrgrupp för
rådgivningstjänster, till vilken varje beställare har utsett 1–3 representanter.
Helsingfors representant har varit ordförande för styrgruppen.
4.9 Användning av tjänster över kommungränserna
Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt och Vanda har planer på att utveckla
hälsostationsnätet. Man har planerat att hälsostationerna koncentreras till större
enheter för att utvidga serviceurvalet. I Helsingfors blir planen färdig under 2013.
UTKAST
14 (29)
14.6.2013
Vanda har tre hälsostationer med omfattande tjänster och fyra hälsostationer med
närservice. Man fortsätter att utveckla verksamheterna. I planeringsarbetet är det
nyttigt att beakta andra kommunernas motsvarande planer.
Fr.o.m. 1.1.2014 får en person i enlighet med 48 § i hälso- och sjukvårdslagen välja
den hälsovårdscentral och den hälsostation vid hälsovårdscentralen som ska
ansvara för personens primärvård. En skriftlig anmälan om valet ska lämnas till
hälsovårdscentralen både i den kommun som har vårdansvaret och i den valda
kommunen. Vårdansvaret övergår till hälsovårdscentralen i den valda kommunen
senast tre veckor efter det att anmälan har kommit in. Valet kan gälla endast en
hälsovårdscentral och hälsostation åt gången. Personen kan välja
hälsovårdscentral och hälsostation på nytt tidigast ett år efter det föregående valet.
Valet gäller inte skolhälsovård, studerandehälsovård eller långvarig sluten vård.
Kommunen har ingen skyldighet att ordna hemsjukvård utanför sitt eget område.
Det finns tills vidare inga riksomfattande eller lokala riktlinjer för fakturering mellan
kommunerna. Dagens prestationsbaserade kommunfakturering uppmuntrar inte
serviceproducenterna inom HUCS-området att aktivt främja val av hälsotjänster
över kommungränserna. Produktbaserad fakturering verkar inte vara möjlig från
ingången av 2014.
Åtgärd 3:
Kommunerna planerar informationen till kommuninvånarna om valfriheten
och bytesprocessen så att den är enhetlig. Vid planeringen av nätverket av
verksamhetsställen beaktas valfrihet över kommungränser särskilt i
närheten av kommungränserna. Om några specialgrupper aktivt hänvisas till
tjänsterna i en viss kommun ska kommunerna särskilt avtala om detta.
Åtgärd 4:
Kommunerna inom HUCS-området avtalar om enhetlig faktureringspraxis i
fråga om hälso- och sjukvård över kommungränser om riksomfattande
anvisningar inte finns till förfogande. Beredningen av detta förutsätter en
särskild arbetsgrupp som består av sakkunniga inom ekonomiförvaltning.
4.10 Företagshälsovård
Skötseln av verksamheterna inom hälsovården för företag i Helsingfors, Esbo,
Vanda och Grankulla inklusive Helsingfors stads hälsovård för sjömän överfördes
till affärsverket Företagshälsan i Vanda 1.4.2009. Målet med sammanslagningen
var att nå synergieffekter av verksamhet i en större enhet. Huvudstadsregionens
kommuner täcker förlusten för verksamheten till utgången av 2013, varefter Vanda
svarar för det ekonomiska resultatet för verksamheten. Kunderna i
företagshälsovården består i huvudsak av små och medelstora företag.
Största delen av företagshälsovårdstjänsterna i HUCS-området produceras av
andra aktörer än hälsovårdscentralen: Företagshälsovårdscentralen i Helsingfors
för stadens personal, företagshälsovårdsenheten i Esbo för stadens egen personal,
UTKAST
15 (29)
14.6.2013
affärsverket Företagshälsan i Vanda, stora företags egna
företagshälsovårdsenheter och många stora privata aktörer.
Enligt en färsk undersökning från Fpa stöder företagshälsovården kraftigt särskilt
metropolområdet, stora städer och kommuner nära dem. Som högst kan
företagshälsovårdens andel av de kalkylerade öppenvårdskostnaderna inom
primärvården per invånare uppgå till ca 40 procent (bl.a. Träskända, Kervo, Esbo
och Vanda). I största delen av kommunerna är andelen under 10 procent och
beroende på sjukvårdsdistrikt varierar andelen mellan 20 och 30 procent. I
synnerhet sjukvårdens betydelse har ökat.
4.11 Mun- och tandvård
I huvudstadsregionens kommuners egna tandkliniker på basnivå vårdas patienter
vars vård kräver hälsocentraltandläkares och specialisttandläkare i tandreglerings
kompetens. Patienter vars vård kräver kompetens i andra kliniska specialiteter
inom odontologi vårdas i huvudstadsregionens enhet för specialtandvård
(PKS-Sehyk) i Helsingfors med undantag av Kervo som producerar
specialisttandläkartjänsterna självt eller som köpta tjänster. Enheten har
specialisttandläkare inom alla kliniska områden och fungerar också som
utbildningsplats för tandläkare under specialistutbildning. Enhetens verksamhet
grundar sig på ett av stadsdirektörerna undertecknat avtal om samarbete mellan
kommunerna enligt 76 § i kommunallagen.
Enheten använder som produkt och faktureringsgrund besök, såsom i allmänhet
inom mund- och tandvården. Målet är att komma överens om att produkten ska
vara en åtgärd vägd med dess svårighetsgrad. Man strävar efter att planera saken
tillsammans med Tandläkarförbundet som för privata tandläkare upprätthåller en
åtgärdsspecifik tabell med svårighetskoefficienter omfattande en del av åtgärderna.
4.12 Beredskap för exceptionella situationer
Enligt 38 § i hälso- och sjukvårdslagen ska en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt
i samråd med kommunerna inom sitt område besluta om den regionala hälso- och
sjukvårdsberedskapen för storolyckor och exceptionella situationer inom hälso- och
sjukvården. Samkommunen ska dessutom i samråd med kommunerna inom sitt
område utarbeta en regional beredskapsplan för hälso- och sjukvård.
Alla kommuner har sina egna beredskapsplaner. Vid planeringen samarbetas med
HNS (t.ex. beredskap för pandemier) och räddningsverken. Gemensamma
beredskapsövningar mellan olika myndigheter ordnas varje år.
5. UTVECKLING AV PRIMÄRVÅRDEN OCH FORSKNING SOM BEHÖVS TILL STÖD FÖR
DEN
Hälso- och sjukvården utvecklas på ett patientorienterat sätt. Detta betyder bl.a. att


patienter får den hjälp de behöver och när de behöver den utan dröjsmål.
Bemötande och kontinuerlig vård av patienten säkerställs enligt patientens
önskemål.
UTKAST
16 (29)
14.6.2013








Vårdstigarna planeras utifrån patientens behov (enligt principen "hemifrån
hem") över organisationsgränser.
Vårdresultaten och patientens erfarenheter följs upp och rapporteras
systematiskt.
Varje organisation har en patientsäkerhetsplan som uppdateras kontinuerligt
och utifrån vilken verksamheten ständigt utvecklas så att den blir säkrare
och felrisken minskas och när fel sker informeras även patienten öppet om
dem.
Patienter har möjlighet att rapportera om fel och avvikelser de upptäckt och
rapporterna behandlas på samma sätt som rapporter som getts av
yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.
Patienter (och vid behov deras anhöriga) deltar i planeringen av vården och
patienter får all information som gäller dem i en förståelig form.
Patienter får en skriftlig vårdplan.
Patienter får information och träning med hjälp av vilken de själva kan delta i
vården och uppföljningen av den.
I hälso- och sjukvården tar man särskilt hand om patienter som inte kan ta
hand om sig själva (t.ex. s.k. care manager-verksamhet).
5.1 Patientsäkerhet och kvalitetsledning
Patientsäkerhet är en central del av vårdens och verksamhetens kvalitet.
HNS och alla kommuner inom HUCS-området har utarbetat en lagstadgad
patientsäkerhetsplan. Enligt förordningen som gäller patientsäkerhetsplanen
(341/2011) ska det i patientsäkerhetsplanen överenskommas om det samarbete
som behövs med andra verksamhetsenheter inom social- och hälsovården vid
tillgodoseende av patientsäkerheten inom området för en samkommun för ett
sjukvårdsdistrikt. Detta samarbete kan genomföras av ett nätverk som består av de
ansvariga personerna för patientsäkerhet.
I kommunerna inom HUCS-området följs verksamheten upp ur kvalitetsperspektiv
med kundenkäter, befolkningsenkäter, arbetshälsoenkäter, kvalitetsmätningar,
ledningens syneförrättningar, självvärderingar, miljöberättelser, utfallsprognoser för
verksamhet och ekonomi samt med hjälp av bokslut och verksamhetsberättelser.
Om verksamhetens kvalitet rapporteras varje år.
Riksomfattande registeruppgifter utnyttjas vid patientsäkerhets- och
kvalitetsledningsarbetet. HNS primärvårdsenhet stöder tillsammans med Institutet
för hälsa och välfärd utnyttjande av registeruppgifter, t.ex. genom att ordna
utbildning. Tillförlitliga jämförelseuppgifter i fråga om primärvården finns inte så
mycket att få. Uppgifterna fokuserar främst på kostnader.
Användningen av rapporteringssystemet för rikssituationer i hälso- och sjukvården
HaiPro utvidgas och syftet är att det tas i bruk i alla kommuner inom
HUCS-området.
5.2 Forskning och utveckling
UTKAST
17 (29)
14.6.2013
Det görs omfattande utvecklingsarbete i HNS. Kommunerna och HNS gör som
egen verksamhet långsiktigt utvecklingsarbete bl.a. inom kvalitetsledning och
arbete för implementering av behandlingar som baserar sig på dokumentation. En
stor del av utvecklingsverksamheten genomförs dock i form av projekt med många
aktörer (kommuner, tredje sektorn, föreningar, privata sektorn, HNS, universitet,
yrkeshögskolor, kompetenscentret för det sociala området). Utvecklande
forskningsarbete har gjorts av universitet, HNS, forskningsanstalter samt av
yrkeshögskolor och kompetenscenter för det sociala området). Forsknings- och
utvecklingsarbetets fält är spritt, projekten är små, splittrade och kortvariga och ofta
har förankringen av även goda resultat förblivit ringa efter det att finansieringen
upphört. Många aktörer kan upprepa varandras projekt. Således har
utvecklingsarbetet inte alltid på bästa möjliga sätt stött uppnåendet av de olika
aktörernas och hela social- och hälsovårdens strategiska mål.
Även utveckling och forskning vanligen har gällt tyngdpunktsområden som är
centrala med tanke på befolkningens välfärd i metropolområdet har forskning som
utvecklar verksamheten, såsom forskning i verkningsfullheten av olika
interventioner, arbete eller vårdmodeller gjorts mycket lite i metropolområdet
jämfört med antalet utvecklingsprojekt.
HNS primärvårdsenhet som beskrivs nedan ska ha en central ställning i
koordineringen av utveckling och forskning inom primävråden. För att förbättra
koordineringen av forskning och utveckling inom HNS-området inbjuder HNS
primärvårdsenhet de centrala aktörerna till ett strategiarbete för forskning och
utveckling inom primärvården. På så sätt strävar man efter att stödja olika aktörers
samarbete, förstärka konsensus och kompetens på centrala tyngdpunktsområden.
Man koordinerar programmässiga, starka och långvariga projekt, verksamhetens
målinriktning och långsiktighet. Man strävar efter att komma överens om program
mellan HNS, universitet, forskningsanstalter, yrkeshögskolor, kompetenscenter för
det sociala området och aktörer inom tredje sektor så att de är stora
programmässiga helheter för vilka fastställer en eventuell koordinator och hemvist.
Genom detta vill man komma från det nuvarande kortvariga projektarbetet till ett
bättre utnyttjande och implemtering av resultaten. På detta sätt kan man så
småningom också bilda multidisciplinär och tvärvetenskaplig forskningskompetens
inom primärvården och tillräckligt stora och starka konsortier för sökande av
finansiering. HNS primärvårdsenhet kan tillsammans med HU förstärka
forskningskompetensen inom primärvården genom att erbjuda utbildning och
genom att handleda forskning.
Kompetenscentret för det sociala området i huvudstadsregionen Socca är ett av de
riksomfattande kompetenscentren för det sociala området. Centrets verksamhet
baserar sig på lagen och förordningen om kompetenscentrumverksamhet och det
får statsbidrag för sin verksamhet. Fr.o.m. 2004 har Socca verkat enligt
värdorganisationsmodellen vid Helsinfors socialverk. Som en del av Socca finns
Heikki Waris -instituutti som grundats år 2001 och vars verksamhet
huvudstadsregionens kommuner och Helsingfors universitet tillsammans
finansierar.
Från ingången av år 2014 kommer Socca att administrativt bli en del av
HNS-koncernen.
UTKAST
18 (29)
14.6.2013
Tyngdpunkten flyttas så småningom från kortvariga och fragmentariska
utvecklingsprojekt mot forskningsprojekt som främjar vårdpraxis och befolkningens
hälsa. I synnerhet behövs det forskning i verkningsfullheten av vård, vårdmodeller
och hälsofrämjande verksamhet på centrala tyngdpunktsområden med hot mot
folkhälsa och välfärd, såsom hälsoskillnader, fetma och diabetes, psykisk hälsa och
berusningsmedel, utslagning bland barn och unga, minnessjukdomar,
funktionsnedsättningar och hjälpbehov hos äldre samt invandrares integration.
Statens specialstatsandel (EVO) motsvarar inte kostnaderna för utbildning och
forskning, varför sjukhuset är tvungna att inkludera kostnader för dem i priserna för
sina serviceprodukter. Detta har lett till att kostnaderna för läkar- och
tandläkarutbildningen under de senaste 15 åren i högre grad har övergått att
betalas av metropolområdets kommuner.
År 2010 var HNS direkta och indirekta forskningskostnader uppskattningsvis ca 45
milj. euro. Specialstatsandelen som beviljats för forskning var 17 milj. euro, så 28
milj. euro måste täckas på något annat sätt, t.ex. betalas av HNS eller extern
finansiering för forskning.
Kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildningen uppgick till ca 80 milj. euro och
specialstatsandelen som beviljats för undervisning var 20 milj. euro, så
sjukvårdsdistriktet måste stå för 60 milj. euro. Även de direkta kostnaderna för
undervisningen uppgick år 2010 till 34,5 milj. euro och översteg statens ersättning
för undervisning. De indirekta kostnaderna för undervisningen, såsom
långsammare processer, beräknades vara ännu större än de direkta kostnaderna.
Kommunerna är eniga om behovet av att korrigera eftersläpnaden av
specialstatsandelen och samarbetar för att korrigera missförhållandet och
förutsätter att staten ska stå för utbildningskostnaderna till fullt belopp.
6. MULTIDISCIPLINÄR PRIMÄRVÅRDSENHET
HNS har en i 35 § i hälso- och sjukvårdslagen avsedd multidisciplinär
primärvårdsenhet som lyder under koncernledningen. Enligt lagen tillhandahåller
enheten sakkunskap och samordnar inom sitt område forskningen,
utvecklingsarbetet, utformningen av vård- och rehabiliteringskedjorna och
fortbildningen inom primärvården och sörjer för kartläggningen av personalbehovet
och för samordningen av den specialiserade sjukvården, primärvården och, i
tillämpliga delar, socialväsendet. Dessutom stöder enheten arbetet med att ta fram
en plan för ordnande av hälso- och sjukvård. Enligt statsrådets förordning ska det i
planen för ordnande av social- och hälsovård överenskommas om verksamheten
hos, verksamhetsmöjligheterna för och styrningen vid primärvårdsenheten.
Primärvårdsenhetens roll är att vara primärvårdens budbärare och utveckla den på
bred bas, främja samarbetet och fungera som en regional koordinator. Enheten
representerar primärvårdens synvinkel i sjukvårdsdistriktet och samarbetar tätt med
nätverket för direktörerna för folkhälsoarbetet inom HNS-området. Verksamheten
vid enheten bygger på kommunernas gemensamma syn på enhetens uppgifter.
Målet för verksamheten är att förstärka primärvården. Enhetens roll vid
UTKAST
19 (29)
14.6.2013
förstärkandet av primärvåden förutsätter att kommunerna ger stöd, handledning
och befogenheter liksom också att ledningen för primärvården i kommunerna och
ledningen för sjukvårdsdistriktet strategiskt förbinder sig till att utnyttja enheten.
I enhetens verksamhet ska tyngdpunkten ligga på kommunerna i HNS-områdets
gemensamma utvecklingsteman, såsom hälsofrämjande verksamhet, utveckling av
innehållet i primärvården och deltagande i utvecklingen av den elektroniska
kommunikationen. Primärvårdsenheten ska utveckla och koordinera sådant arbete
som det lönar sig för kommunerna i HNS-området att göra tillsammans. Enheten
koordinerar också planerna för ordnande av hälso- och sjukvård för
sjukvårdsområdena inom HNS. Primävårdsenheten samarbetar med
kompetenscentren för det sociala området i sin region.
Utvecklingsnätverket som bildats utifrån nätverket Rohto länkas starkt till
primärvårdsenheten och av utvecklingsnätverket skapas ett starkt nätverk som
stöder regional utveckling.
Primärvårdsenhetens roll i undervisningen vid hälsovårdscentral i läkarnas
grundstudier, specialistutbildningen i allmänmedicin, hälsovårdscentraltjänsterna
för andra specialiteter och i forskning och utveckling har fastställts i samarbetsavtal
mellan Helsingfors universitet, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och
hälsovårdscentralen i respektive område.
För närvarande består enhetens personal förutom av en överläkare som är direktör
för enheten två professorer i allmänmedicin som överläkare i bisyssla och experter
från olika områden. Enhetens resurser och multidisciplinära natur bestäms enligt
kommunernas behov utifrån de uppgifter som planerats för enheten. I enhetens
kommande resurser ska vårdvetenskap ha en större andel än för närvarande.
Förutom av personalen i huvudsyssla utgörs utvecklingsresurserna inom
primärvården av eventuella projektarbetare och av kommunerna utsedda
medlemmar i utvecklingsnätverket, t.ex. regionala utbildningsöverläkare som utses
till både ständiga medlemmar och vid behov projektspecifika medlemmar.
Utvecklingsarbetet inom mun- och tandvården kan i metropolområdet anslutas till
avtalet om kliniskt skede i grundundervisningen för tandläkare mellan Helsingfors
universitet, HNS och Helsingfors stad.
Primärvårdsenhetens mål för det första egentliga verksamhetsåret är förutom att
koordinera den första planen för ordnande av hälso- och sjukvård också att
utarbeta en strategi för enheten och förankra strategin tillsammans med
hälsovårdscentralerna i området. För detta krävs en kontinuerlig dialog med
hälsovårdscentralerna. Enhetens representanter besöker alla hälsovårdscentraler i
HNS-området före utgången av år 2013.
Åtgärd 5:
Utvecklingsnätverket som bildats utifrån nätverket Rohto länkas starkt till
primärvårdsenheten och av utvecklingsnätverket skapas ett starkt nätverk
som stöder regional utveckling.
UTKAST
20 (29)
14.6.2013
7. SAMARBETET MELLAN PRIMÄRVÅRDEN OCH DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN
Samkommunen HNS uppgifter bestäms enligt lagen om specialiserade sjukvård,
hälso- och sjukvårdslagen och HNS grundavtal. HNS har grundats för
medlemskommunernas samverkan inom den specialiserade sjukvården. HNS är
också en universitetssjukhusdistrikt som har hand om läkar- och
tandläkarutbildning och hälsovetenskaplig forskning.
HNS har till uppgift att
 producera sådana tjänster inom den specialiserade sjukvården och vården av
utvecklingsstörda för vilka medlemskommunerna och sjukvårdsdistriktet bär
ansvaret
 sköta andra uppgifter som universitetssjukvårdsdistriktet har enligt lag
 godkänna en plan för ordnande av hälso- och sjukvårdstjänster
 producera också andra social- och hälsovårdstjänster för sina
medlemskommuner till den del som kommunerna överfört uppgiften till att
skötas av samkommunen
 producera tjänster som anknyter till eller stödjer verksamhetsområdet också för
andra än medlemskommunerna.
HNS strategiska mål för åren 2012–2016 är patientorienterad och rättidig vård,
högklassig forskning och undervisning, intensivare partnerskap med primärvården
samt effektiv och konkurrenskraftig verksamhet. Det intensivare partnerskapet
omfattar bl.a. samarbete i fråga om hälsofrämjande verksamhet, gemensamma
servicekedjor, remiss- och konsultationstjänster, specialomsorger om
utvecklingsstörda samt jourtjänster.
I utredarnas slutrapport för delprojekt 4 i intentionsavtalet mellan staten och
huvudstadsregionens kommuner (klarare ägarstyrning, styrstrukturer, finansiering
och faktureringsprinciper i fråga om HNS) föreslås att planen för ordnande av
hälso- och sjukvård ska fungera som en central mekanism för styrning och
verksamhet och ekonomi. Planen för ordnande av hälso- och sjukvård kunde skapa
grund för den årliga planeringen och arbetsfördelningen mellan
medlemskommunerna och HNS. Varje år förs kommun-/områdesspecifika
förhandlingar där man skapar en serviceplan för det följande året. Dessa
förhandlingar är en del av beredningen av HNS verksamhets- och ekonomiplan och
utgör underlag också för kommunernas budgetar. HNS verksamhet följs upp mot
denna plan. Serviceplanen är medlemskommunernas och HNS gemensamma
målinriktade syn på verksamheten och avgifterna under det kommande året – den
alltså inte ett avtal som juridiskt binder parterna.
I rapporten för delprojektet föreslås det att nämnderna för sjukvårdsområdena
ersätts med sjukvårdsområdesspecifika forum för ägarsamarbete/delegationer för
hälso- och sjukvård. Syftet med delegationer som ska bestå av den politiska och
tjänstemannaledningen för medlemskommunerna och HNS ska enligt förslaget
vara att utveckla växelverkan och informationsgången mellan kommunerna och
UTKAST
21 (29)
14.6.2013
HNS. På HNS nivå ska ärenden koordineras av presidiet för delegationerna och
presidiet för HNS styrelse och verkställande direktören.
Kommunernas egen produktion av specialiserad sjukvård varierar avsevärt enligt
kommun. T.ex. Helsingfors stad producerar för sina invånare 80 procent av
tjänsterna inom specialiserad sjukvård i psykiatri och 56 procent av
poliklinikverksamheten för invärtes sjukdomar. Arbetsfördelningen mellan staden
och HNS ses över i arbetsfördelningsavtal som upprättas årligen. Den
specialiserade sjukvård som kommunerna själva producerar planeras i planen för
ordnande av hälso- och sjukvården som inte får strida mot avtalet om ordnande av
specialiserad sjukvård enligt 43 § i hälso- och sjukvårdslagen.
Primärvården svarar för att samordna vård och rehabilitering av patienten med
undantag av sällsynta sjukdomar som man separat kommer överens om. Vid avtal
om arbetsfördelningen mellan den specialiserade sjukvården och primärvården ska
de betydande skillnaderna i HUCS-kommunernas servicestruktur beaktas. HNS
och kommunen ska avtala om betydande ändringar i arbetsfördelningen genom
särskilda förhandlingar.
När patienter remitteras till den specialiserade sjukvården och tas för vård ska de
av social- och hälsovårdsministeriet utarbetade enhetliga grunderna för
icke-brådskande vård följas i fråga om alla patienter som remitteras från både den
offentliga och den privata sektorn.
Alla kommuner har som mål en smidig tillgång från den specialiserade sjukvården
till fortsatt vård inom det kommunala social- och hälsovårdsväsendets tjänster så
att förflyttningsfördröjningar uppstår bara i undantagsfall. Den specialiserade
sjukvårdens skyldighet är att se till att patienter som behöver vård på HUCS-nivå
inte remitteras till primärvården.
Under de senaste åren har ett betydande antal uppgifter som tidigare hört till den
specialiserade sjukvården överförts till primärvården. När arbetsfördelningen
ändras är det nödvändigt att detta sker på ett kontrollerat sätt så att man samtidigt
kommer överens om och sörjer för att resurserna och kompetensen överförs.
Åtgärd 6:
Om betydande frågor som gäller arbetsfördelningen avtalas kommunvis vid
förhandlingar mellan organisationernas ledande tjänsteinnehavare.
7.1 Integration av primärvården, socialtjänsterna och den specialiserade sjukvården
Syftet med det år 2010 slutna intentionsavtalet mellan social- och
hälsovårdsministeriet och kommunerna inom HUCS-området är att trygga
invånarna i metropolområdet en sammanhängande servicehelhet inom social- och
hälsovården och förstärka servicens klientorientering. Syftet är därtill att avtala om
projekt där nya lösningar för ägarstyrning inom social- och hälsovården beskrivs.
Med de nya modellerna eftersträvas i synnerhet en bättre integration än för
närvarande av bastjänsterna och den specialiserade sjukvården.
UTKAST
22 (29)
14.6.2013
För genomförandet av intentionsavtalet utarbetades en projektplan för utveckling
av social- och hälsovården inom metropolområdet (18.3.2011). Projektet delades
in i fem delprojekt av vilka projekt 1 var "Integrering av primärvården,
socialtjänsterna och den specialiserade sjukvården genom att förstärka basnivån".
Slutrapporten för detta delprojekt blev färdig 6.7.2012.
Enligt delprojekt 1 kan ett multidisciplinärt arbetssätt och en verksamhetsmodell
som överskrider de administrativa organisationsgränserna uppnås genom
fungerande vårdkedjor som sammanställs genom multidisciplinärt samarbete över
organisationsgränserna.
För utveckling av vårdkedjor och vårdpraxis mellan kommunerna och HUCS och för
bedömning av resultaten har projektgruppen utarbetat ett förslag till
samarbetsmodell. Det i modellen ingående samarbetsforumet för HUCS-området
föreslås bestå av en cirkulerande ordförande och sekreterare samt medlemmar
från kommunerna och HNS. I rapporten ingår ett detaljerat förslag till
samarbetsstrukturens verksamhetsmetoder och uppgifter.
Bl.a. följande centrala vårdprocesser har utvecklats: Höftfrakturer, sårbehandling,
fetma, lindringsvård, hjärninfarkt samt en servicekedja för barn och familjer som
omfattas av många olika tjänster (t.ex. hemförlovning av en nyfödd baby,
invandrarfamiljer, familjer med missbruksproblem, graviditetsdiabetes,
barnpsykiatri).
I vårdprocesserna ska äldres behov särskilt beaktas.
I och med att huvudstadsregionens kompetenscentrum för det sociala området
Socca administrativt blir en del av HNS-koncernen skapas det möjligheter att
förstärka den gemensamma utvecklingen och forskningen av social- och
hälsovården i samarbete med primärvårdsenheten.
Åtgärd 7:
Det i intentionsavtalsprojektet beskrivna samarbetsforumet för
HUCS-området bildas för utveckling av vårdkedjor och vårdpraxis och
bedömning av resultaten. Här ska primärvårdsenheten ha en central
ställning, vilket förutsätter tillräckliga personalresurser. Detta forum fungerar
som ett beredande organ för PKS-soster-mötet och kommunförhandlingar.
7.2 Remisser och konsultationer
I HUCS-området kan varierande modeller användas vid konsultation och
samarbete med specialistläkare:
 Normal remiss med vilken patienten remitteras till den specialiserade
sjukvården
 Förankrande konsultation varvid specialistläkaren kommer till primärvården.
Kan också vara gruppkonsultationer. Förankrande konsultationer minskar
UTKAST
23 (29)
14.6.2013
antalet remisser till den specialiserade sjukvården och fungerar även som
undervisningstillfällen.
 Elektronisk konsultation.
 Telefonkonsultation.
 Tjänsterna för vissa patientgrupper produceras i samarbete (t.ex. Esbos
koncept Diabetescenter och Reumacenter, Helsingfors sårmottagning,
Vandas reuma-, ortoped- och psykiaterkonsultationer).
HNS förenhetligar kriterierna för vårdtillgång, intagning till vård, åtgärdsindikation
samt för förfarandet vid remisshandläggning och remissindikation.
Resmiss-responssystemen avviker från varandra enligt specialområde och det är
motiverat att skapa en enhetlig modell. I ett sjukvårdsdistrikt av HNS storlek är
kommunernas resurser och behov samt i fråga om HNS de olika sjukhusens
särdrag och kompetensprofiler olika.
Inom den offentliga sektorn kan man påverka både remiss- och mottagningspraxis.
Däremot kan man inte anmärkningsvärt påverka den privata sektorns remisser.
Kontroll av innehållet i den privata sektorns remisser ligger i både primärvårdens
och den specialiserade sjukvårdens intresse. I offentligheten har det framförts
misstankar om att det skulle vara lättare att komma till den specialiserade
sjukvården via den privata sektorn än inom den offentliga sektorn. Utredning av
ärendet förutsätter särskilda auditeringar.
Ett mångsidigt genomförande av konsultationer med specialistläkare inom
primärvården är ett sätt att förstärka primärvården. Det är inte bara fråga om
specialistläkarmottagningar inom primärvården utan vid konsultationer och
remisspraxis är syftet att för centrala sjukdomsgrupper skapa verksamhetsmodeller
som stöder läkarens arbete inom primärvården, bättre hantering och optimering av
vård- och servicekedjor samt kompetensutveckling inom primärvården.
Med tanke på en effektiv användning av resurserna är det inte ändamålsenligt att i
stor skala överflytta specialistläkarpoliklinikverksamhet till hälsostationer.
Åtgärd 8:
Under planperioden överflyttar HNS specialistläkarkonsultationer till
primärvården.
Åtgärd 9:
HNS auditerar regelbundet antalet remisser och kvaliteten på dem från både
den offentliga och den privata sektorn.
Åtgärd 10:
Arbetsfördelningen mellan den specialsierade sjukvård som kommunerna
själva ordnar och HNS specialiserade sjukvård avtalas klart och även den
privata sektorn informeras om den.
UTKAST
24 (29)
14.6.2013
7.3 Medicinsk rehabilitering
Medicinsk rehabilitering ordnas så att den bildar en funktionell helhet med
patientens behovsenliga vård. Rehabiliteringen ordnas antingen inom primärvården
eller inom den specialiserade sjukvården enligt samma arbetsfördelning och
gradering som övrig sjukvård. Ordnande av rehabilitering för gravt handikappade
under 65 år hör till Folkpensionsanstaltens ansvar så som närmare föreskrivs i
lagstiftningen i fråga. Patientens rehabiliteringsplan upprättas av den enhet inom
den offentliga hälso- och sjukvården som ansvarar för patientens vård.
Kommunen ansvarar för planeringen av patientens medicinska rehabilitering men
sjukvårdsdistriktet ger sådan service som det inte är ändamålsenligt att producera
inom primärvården. Dessutom ansvarar sjukvårdsdistriktet för styrning av
utvecklingen av tjänsterna inom medicinsk rehabilitering och för övervakning av
kvaliteten.
Upphandlingsbeslut som gäller psykoterapeutisk rehabilitering fattas inom HNS, i
Helsingfors också av stadens egen psykiatri. I Helsingfors ansvarar psykiatrin
också för upphandling av köpt service inom medicinsk rehabilitering inom
neuropsykiatri.
Vid överlåtelse av hjälpmedel till användning följer man gemensam praxis. HNS
hjälpmedelscentral producerar de hjälpmedelstjänster som hör till den
specialiserade sjukvårdens ansvar och erbjuder i fortsättningen service också till
kommuner.
Åtgärd 11:
Samarbetet mellan kommunerna och HNS i fråga om medicinsk rehabilitering
ökas och man gör upp enhetliga tillgångsprinciper för hjälpmedel och
vårdmaterial.
7.4 Patienthänvisning
Alla kommuner på HUCS-området har gjort upp regelbundet uppdaterade
anvisningar om patienthänvisning till brådskande och icke-brådskande service och
de är bindande för både offentliga och privata serviceproducenter. HNS ska
hänvisa remisser som inkommit på felaktiga grunder till vårdplatsen enligt
anvisningarna eller returnera dem till den remitterande läkaren.
UTKAST
25 (29)
14.6.2013
8. BRÅDSKANDE SJUKVÅRD
8.1. Jour
Inom jouren är målet att jourpoliklinikerna koncentrerar sig enbart på vård av
jourpatienter. Vård och service av andra patienter genomförs i andra
ändamålsenliga verksamhetsenheter. Största delen av patienterna i behov av
jourvård vårdas vid hälsostationernas dagsjour.
Vid Helsingfors hälsovårdscentral är jourenheter koncentrerade till Haartmanska
och Malms sjukhus jourenheter (i Maria sjukhus fram till år 2014). Där vårdas
vuxna patienter. Barn och unga under 16 år vårdas vid Barn- och
ungdomssjukhuset. Nattetid är barnjouren förlagd till Barnklinikens jourpoliklinik
inom den specialiserade sjukvården. Jourerna för invärtesmedicin och traumatologi
vid Haartmanska sjukhuset och Malms sjukhus betjänar Helsingforsbor dygnet runt.
För övrig jour inom den specialiserade sjukvården ansvarar HNS. Den s.k.
hälsocentraljouren vid Haartmanska sjukhuset och Malms sjukhus betjänar
Helsingforsbor vardagar kl. 16–22 och veckoslut kl. 8–22.
I Esbo och Grankulla har jouren utanför tjänstetid koncentrerats till Jorvs jour och
HNS producerar där tjänsterna inom hela samjouren. Under tjänstetid har Jorvs
jour hand om vården av ambulanspatienter som kräver sjukhusvård.
I Vanda har jouren utanför tjänstetid koncentrerats till Pejas sjukhus. För jouren
inom den specialiserade sjukvården svarar HNS. Vanda stad ordnar
primärvårdsjouren som en del av samjouren och servicen produceras av en
utomstående serviceproducent.
I Kyrkslätt och Kervo finns tills vidare en egen kvälls- och veckoslutsjour.
Kyrkslätts nattjour finns i Jorv och Kervos nattjour i Pejas.
Jourarrangemangen ovan konstateras också i avtalet om ordnande för HUCS
specialupptagningsområde.
I huvudstadsregionens kommuner (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla) har
man kommit överens om att patienter utanför tjänstetid kan besöka vilken
jourenhet som helst i regionen. I fråga om ambulanspatienter finns en särskild
patienthänvisning i bruk. I praktiken uträttar största delen av patienterna sina
ärenden i sin egen kommun.
Vid alla jourenheter används ett system för bedömning av hur brådskande vården
är (triage). Vid jouren i Haartmanska sjukhuset används ESI-triage och vid övriga
jourenheter används systemet ABCDE som skapats i jourprojektet (2006–2008)
och som modifierats så att det motsvarar social- och hälsovårdsministeriets
rekommendationer om enhetliga kriterier för jourvården.
I Helsingfors och Esbo finns en tillnyktringsstation som fungerar som en
observationsenhet med vård, till vilken hälso- och sjukvårdsenheter, sjuktransport
UTKAST
26 (29)
14.6.2013
och polis för observation kan flytta berusade patienter som utöver ett betydande
berusningstillstånd har någon skada eller sjukdom som kräver omedelbar
uppföljning av hälso- och sjukvården.
Den psykiatriska jouren har i Helsingfors ordnats separat vid Aurora sjukhus. I
övriga kommuner undersöks och vårdas psykiatriska patienter vid
allmänläkarjourerna och psykiatrin har sjukhusjour. Av läkarbesöken gjorda av
Helsingfors hälsovårdscentrals hembesökstjänst (10023) riktar sig 60–70 % till
mentalvårdspatienter.
Mun- och tandvårdsjouren ordnas vardagar på kommunernas egna
verksamhetsställen. Kvällar och veckoslut har jouren koncentrerats till en jourenhet
som fungerar vid Haartmanska sjukhuset i fråga om Esbo, Helsingfors, Vanda,
Grankulla och Kyrkslätt samt på veckoslut också i fråga om Sibbo. Kervos jour
utanför tjänstetid ordnas kvällar och veckoslut i samarbete med övriga
HNS-kommuner.
Om den förordning om jour som är under beredning och som utfärdas med stöd av
hälso- och sjukvårdslagen kommer att förutsätta att en läkare i tjänsteförhållande
måste kunna nås, har detta konsekvenser för organiseringen av jourverksamheten.
Särskilt kravet på att M1-remissen vid remittering till bedömning för tvångsvård kan
skrivas endast av en läkare i tjänsteförhållande medför problem för ordnandet av
dessa tjänster. Även den nya specialiteten akutmedicin och den därtill hörande
utbildningen kommer antagligen att förändra verksamheten vid jourenheterna och
sättet för ordnande av jourverksamheten och ger mer kompetens till främsta linjen.
Social- och krisjour dygnet runt finns i Helsingfors (administrativt tillsammans
med den somatiska jouren), Esbo och Vanda. Esbo social- och krisjour svarar
också för social- och krisjouren i Grankulla och Kyrkslätt. Social- och krisjouren i
Kervo har ordnats tillsammans med kommunerna inom Hyvinge sjukvårdsområde.
Helsingfors, Esbo och Vanda har en gemensam beredskapsarbetsgrupp för socialoch krisjourverksamhet. Gruppen har upprättat principer för ordnande av
psykosocialt stöd i huvudstadsregionen. Gruppen planerar och utvecklar
verksamheten, koordinerar samordningen av verksamhetsmodellerna och fungerar
som ett koordinerande organ vid operativa storolyckssituationer och som
expertgrupp.
8.2 Prehospital akutvård och sjuktransport
Enligt 39 § i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt
organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Vården ska planeras
och genomföras i samarbete med de verksamhetsställen inom hälso- och
sjukvården som håller jour så att de tillsammans bildar en regionalt sett funktionell
helhet.
Den prehospitala akutsjukvården hör tätt samman med jourarrangemangen.
Fr.o.m. 1.1.2013 ansvarar HNS för ordnandet av den prehospitala akutsjukvården
inom hela området. HNS avtalar med serviceproducenterna om hur den
prehospitala akutsjukvården produceras. De regionala räddningsverken producerar
UTKAST
27 (29)
14.6.2013
största delen av den brådskande sjuktransporten och prehospitala akutsjukvården.
I mindre brådskande uppgifter används också privata serviceproducenter. Vid
icke-brådskande överflyttningar har HNS Logistik en betydande roll. I Helsingfors
har HNS Logistik redan hand om transporter som kräver ambulans och även i de
andra kommunerna pågår förhandlingarna.
9.
PERSONALEN INOM PRIMVÅRDEN
I kommunernas personalstruktur i fråga om hälso- och sjukvården finns avsevärda
skillnader som särskilt påverkas av hurdan andel av den specialiserade sjukvården
kommunen producerar.
De begränsade personalresurserna ska hanteras i samarbete med
sjukvårdsdistriktet. För hantering av de begränsade personalresuserna ska man
skapa förfaranden i samarbete med sjukvårdsdistriktet.
Rekryteringsförfarandena varierar enligt kommun. Kommunerna använder olika
elektroniska rekryteringsverktyg.
Om kommunens egen rekrytering inte ger resultat och det behövs en vikarie för en
tjänst eller befattning använder man i första hand bemanningsföretaget Seures
tjänster (exkl. Kervo och Kyrkslätt) och i andra hand andra bemanningsföretag som
valts på basis av konkurrensutsättning. Målet är att minska personalhyrningen.
Om grund- och specialiseringsutbildning för läkare finns separata avtal mellan
universitetet, HNS och kommunerna. Om tandläkarutbildning har avtalats mellan
Helsingfors stad, universitetet och HNS.
Samarbetet mellan sjukvårdsdistriktets primärvårdsenhet och enheten för
allmänmedicin och primärvård vid universitet inom läkarutbildningen stöder för sin
del en bättre tillgång till läkararbetskraft i framtiden.
Enligt lagen ska alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i tillräcklig
utsträckning delta i fortbildning. HNS ordnar fortbildning i hälso- och sjukvård för
sina medlemskommuner.
10. SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER
10.1 Socialväsendet
I alla kommuner inom HUCS-området finns social- och hälsovårdsväsendet inom
en organisation och under en nämnd, vilket stöder samarbetet mellan hälso- och
sjukvården och socialvården.
Hälso- och sjukvården och socialvården har gemensamma klientgrupper, såsom
klienter inom mental- och missbrukarvården, äldre, barn och familjer samt
handikappade. I kommunerna och vid behov även mellan dem ska man avtala om
samarbetet mellan hälso- och sjukvården och socialvården så att särskilt de
gemensamma klientgrupperna får den vård, rehabilitering och de tjänster inom
socialväsendet som de behöver. Tjänsterna kan ordnas med den offentliga hälso-
UTKAST
28 (29)
14.6.2013
och sjukvården och andra aktörer, bl.a. kommunens övriga sektorer, företag och
föreningar.
Vid beredningen av reformeringen av socialvårdslagen har man föreslagit
upprättande av separat plan för ordnande av socialvården.
Åtgärd 12:
Vid beskrivning av vårdstigar tar man särskilt hänsyn till social- och
hälsovårdens gemensamma klienter, såsom äldre, mentalvårdspatienter,
patienter inom missbrukarvården och barnpsykiatriska patienter.
10.2 Den privata sektorn och den tredje sektorn
Den privata sektorn och den tredje sektorn kompletterar den offentliga sektorns
serviceutbud.
Kommunerna ger i sina servicestrategier riktlinjer för användning av köpta tjänster
och servicesedlar. Kommunerna utnyttjar varandras erfarenheter vid köpta tjänster
och användning av servicesedlar.
Kommunerna beviljar på ansökan bidrag till organisationer inom social- och
hälsovården enligt separata fastställda kriterier.
Mellan kommunerna finns det skillnader i hur den medicinska vården av personer
som permanent placerats i boendeservice i en annan kommun har ordnats.
Åtgärd 13:
Man utreder ansvaret för den medicinska vården vid privata
boendeserviceenheter och avtalar om gemensamma förfaringssätt.
11. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR PLANPERIODEN
1. Genomförandet av planen för ordnande av hälso- och sjukvård för
HUCS-området följs av en uppföljningsgrupp som sammanträder minst en gång
om året. Uppföljninsgruppen utses av PKS-SOSTER-mötet och gruppen
rapporterar till mötet.
2. Alla kommuner har hand om de hälsofrämjande åtgärder som avses i hälsooch sjukvårdslagen. Primärvårdsenheten koordinerar samarbetsnätverket för
kommunernas ansvariga för hälsofrämjande verksamhet.
3. Kommunerna planerar informationen till kommuninvånarna om valfriheten och
bytesprocessen så att den är enhetlig. Vid planeringen av nätverket av
verksamhetsställen beaktas valfrihet över kommungränser särskilt i närheten
av kommungränserna. Om några specialgrupper aktivt hänvisas till tjänsterna i
en viss kommun ska kommunerna särskilt avtala om detta.
UTKAST
29 (29)
14.6.2013
4. Kommunerna inom HUCS-området avtalar om enhetlig faktureringspraxis i
fråga om hälso- och sjukvård över kommungränser om riksomfattande
anvisningar inte finns till förfogande. Beredningen av detta förutsätter en
särskild arbetsgrupp som består av sakkunniga inom ekonomiförvaltning.
5. Utvecklingsnätverket som bildats utifrån nätverket Rohto länkas starkt till
primärvårdsenheten och av utvecklingsnätverket skapas ett starkt nätverk som
stöder regional utveckling.
6. Om betydande frågor som gäller arbetsfördelningen avtalas kommunvis vid
förhandlingar mellan organisationernas ledande tjänsteinnehavare.
7. Det i intentionsavtalsprojektet beskrivna samarbetsforumet för HUCS-området
bildas för utveckling av vårdkedjor och vårdpraxis och bedömning av
resultaten. Här ska primärvårdsenheten ha en central ställning, vilket
förutsätter tillräckliga personalresurser. Detta forum fungerar som ett
beredande organ för PKS-soster-mötet och kommunförhandlingar.
8. Under planperioden ökar HNS specialistläkarkonsultationerna till primärvården.
9. HNS auditerar regelbundet antalet remisser och kvaliteten på dem från både
den offentliga och den privata sektorn.
10. Arbetsfördelningen mellan den specialsierade sjukvård som kommunerna
själva ordnar och HNS specialiserade sjukvård avtalas klart och även den
privata sektorn informeras om den.
11. Samarbetet mellan kommunerna och HNS i fråga om medicinsk rehabilitering
ökas och man gör upp enhetliga tillgångsprinciper för hjälpmedel och
vårdmaterial.
12. Vid beskrivning av vårdstigar tar man särskilt hänsyn till social- och
hälsovårdens gemensamma klienter, såsom äldre, mentalvårdspatienter,
patienter inom missbrukarvården och barnpsykiatriska patienter.
13. Man utreder ansvaret för den medicinska vården vid privata
boendeserviceenheter och avtalar om gemensamma förfaringssätt.