Transcript Bilaga A - Bedömningsgrunder Projekt Slussen
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 1 (16)
Bilaga A - Bedömningsgrunder Projekt Slussen - Miljökonsekvensbeskrivning ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren
Samtliga miljöaspekter i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för Projekt Slussen – ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren konsekvensbedöms i förhållande till relevanta bedömningsgrunder (riktvärden, gränsvärden, miljökvalitetsnormer, annan lagstiftning med mera). I följande bilaga har relevanta bedömningsgrunder sammanställts för respektive miljöaspekt. I bilaga B till MKB:n finns en genomgång av miljömål på nationell, regional och lokal nivå.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MILJÖKONSEKVENSER AV MÄLARENS REGLERING ......................................................... 7
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 2 (16)
Miljökonsekvenser av vattenanläggningar och grundvattenbortledning med mera
Kulturmiljö
Se avsnitt ”Kulturmiljö” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.
Buller
Riktvärden för buller För att minska bullerstörningar på omgivningen vid byggnadsarbeten har Naturvårdsverket tagit fram allmänna råd med riktvärden som bör tillämpas på byggarbetsplatser. Riktvärdena visas i tabellen nedan. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt. Om verksamhet endast pågår under en begränsad tid – normalt två månader eller kortare – medger de allmänna råden 5 dBA högre värden. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme enligt råden, bör upp till 10 dBA högre nivåer kunna accepteras, dock inte kvälls- och nattetid. Riktvärdena är inga obligatoriska krav, utan en utgångspunkt och vägledning för verksamhetsutövarens och miljömyndigheternas bedömning i varje enskilt fall. Om riktvärdena för buller utomhus inte kan uppfyllas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiskt rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan uppfyllas.
Riktvärden i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller (frifältsvärden) från byggplatser (NFS 2004:15), ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå i dBA.
Område Ekvivalenta respektive maximala ljudnivåer, dBA Helgfri måndag-fredag Lördag, söndag, helgdag Samtliga dagar Dag 07-19 Kväll 19-22 Dag 07-19 Kväll 19-22 Natt 22-07 Natt 22 07 Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Ekv.nivå Maxnivå Bostäder - utomhus - inomhus 60 45 50 35 50 35 45 30 45 30 Arbetslokaler* - utomhus - inomhus 70 45 *) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov för att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. 70 45
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 3 (16) För vägtrafik har riksdagen beslutat om nedanstående bullerriktvärden:
Riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation av bostadsbebyggelse, ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå i dBA (infrastrukturpropositionen 1996/97:53).
UTRYMME Inomhus
– ekvivalent ljudnivå – maximal ljudnivå
Utomhus vid fasad
– ekvivalent ljudnivå
Utomhus på uteplats
– maximal ljudnivå
RIKTVÄRDE
30 dBA 45 dBA 55 dBA 70 dBA
Stomljud och komfortvibrationer inomhus
Riktvärden och riktlinjer för komfortvibrationer Komfortvibrationer i bostäder och kontor baseras på riktlinjerna och riktvärdena i den svenska standarden för vibrationer (SS 460 48 61”Vibrationer och stöt – Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader”). Beräkningarna av vibrationsnivåerna grundar sig på kännedom om vilka vibrationskällor, som är troliga och på mätningar som visar hur vibrationer fortplantar sig genom marken och in i byggnaderna. Riktlinjer för stomljud Det finns idag inga riktlinjer som enbart gäller stomljud i byggnader från byggplatser. I detta projekt används Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser för bedömning av såväl stomljuds- som luftljudsnivåerna, se avsnitt ”Buller”.
Luftmiljö
Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer i luft finns för kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen och regleras genom 5 kapitlet Miljöbalken. En miljökvalitetsnorm är den lägsta godtagbara miljökvaliteten som accepteras för människa och miljö. Miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas så snart som möjligt, dock senast till den tidpunkt som fastställts för varje specifikt ämne. I trafikmiljö är det framför allt relevant att undersöka kvävedioxid och PM10. Luften har så låga halter av alla övriga reglerade ämnen att miljökvalitetsnormerna för dessa underskrids i hela Stockholmsområdet (Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund). Miljökvalitetsnormer för vägtrafikens luftföroreningar anges i tabell nedan.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 4 (16)
Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid, bensen, svaveldioxid och bly
Parameter
Kvävedioxid
Miljökvalitetsnorm (μg/m 3 )
40 μg/m 3 (årsmedelvärde) 60 μg/m 3 (dygnsmedelvärde) 90 μg/m 3 (timmedelvärde)
Anmärkning
Får ej överskridas. Får ej överskridas mer än 7 dygn per år. Får ej överskridas mer än 175 timmar per år. Partiklar, PM10 Kolmonoxid Bensen Svaveldioxid Bly 40 μg/m 3 (årsmedelvärde) 50 μg/m 3 (dygnsmedelvärde) 10 mg/m 3 (dygnsmedelvärde) 5 μg/m 3 (årsmedelvärde) 100 µg/m 3 (dygnsmedelvärde) 200 µg/m 3 (timmedelvärde) 0,5 µg/m 3 (årsmedelvärde) Får ej överskridas. Får ej överskridas mer än 35 dygn per år. Får ej överskridas. Får ej överskridas efter den 1 januari 2010.
Vattenmiljö
Utsläpp av länshållningsvatten samt spräng- och borrvatten
Stockholm Vattens riktlinjer Nedan följer utdrag ur Stockholm Vattens riktlinjer (Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten samt spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser. Utgåva 7, mars 2011). För mer detaljer om behandling och egenkontroll hänvisas till senaste utgåvan av Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten samt spräng- och borrvatten från byggarbetsplatser.
Beskrivning av miljöpåverkan
Entreprenören skall upprätta och lämna in en beskrivning av miljöpåverkan från det avloppsvatten som ska avledas från platsen, påverkan på mottagande avloppsreningsverk eller vattendrag, avloppsvattnets innehåll av föroreningar (bland annat metaller och organiska ämnen) med mera. Länshållningsvatten med mera kan, efter lokal rening och beroende på föroreningsinnehåll, avledas direkt till en recipient, till avloppsnätet eller infiltreras i mark.
Vatten direkt till recipient eller markområde
Vatten som innehåller låga kvävehalter bör inte belasta avloppsreningsverken utan behandlas lokalt (renas till exempel genom fällning av metaller, sedimentering med mera) och avledas till mark- eller vattenområde. Vid utsläpp till mark eller vattenområde skall miljöförvaltningen alltid rådfrågas.
Vatten till avloppsreningsverk
Vatten med högt kväveinnehåll bör behandlas i avloppsreningsverk dock under förutsättning att andra förekommande föroreningar inte stör reningsprocesserna i avloppsreningsverken eller försämrar slamkvaliteten. För att sänka halten av suspenderade ämnen behöver sedimentering av vattnen ske. En effektiv slamavskiljning (>12 tim) har också visat sig medföra en markant sänkning av metallhalterna i vattnen.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 5 (16)
Stockholm Vattens krav på vatten som tillförs avloppsreningsverken
Avloppsvattnets kvalitet skall regelbundet kontrolleras med avseende på pH, konduktivitet, suspenderad substans, totalkväve, metaller och oljeindex. Flödet skall anges. Prover tas och analyseras i varje arbetsmoments inledningsskede. Analysresultaten skall skickas till Stockholm Vatten för bedömning. Avloppsvattnet skall behandlas i slamavskiljare och i oljeavskiljare. För ytterligare bedömningsgrunder, se avsnitt "Vattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.
Rekreation och stadsliv
Se avsnitt ”Friluftsliv och rekreation” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.
Sjöfart och hamnar
Se avsnitt ”Sjöfart och hamnar” under ”Miljökonsekvenser av Mälarens reglering”.
Människors hälsa
Människors hälsa påverkas av ett flertal miljöaspekter som redovisas i separata avsnitt (främst friluftsliv och rekreation, risk, buller samt luft och komfortvibrationer). Därav blir även bedömningsgrunderna som tas upp för dessa miljöaspekter av betydelse för bedömningen av hälsokonsekvenser. För bedömningsgrunder för dessa miljöaspekter hänvisas till respektive avsnitt för ”Rekreation och stadsbild”, ”Buller”, ”Luftmiljö”, ”Stomljud och komfortvibrationer inomhus” och ”Risker”.
Nationella folkhälsomål
Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att "skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen". Till detta finns elva nationella folkhälsomå1 (prop. 2007/08:110). Fyra av målen (markerade i fet stil nedan) har ansetts relevanta för detta projekt och utgör fundamentet för bedömningsgrunderna för aspekten människors hälsa. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet
5.
Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 6 (16)
Risker
Miljörisker kommer i sig inte att bedömas i förhållande till bedömningsgrunder, detta kommer istället att ligga inom ramen för ”Vattenmiljö”, ”Sjöfart och hamnar”, ”Rekreation och stadsbild” samt ”Människors hälsa”. Se även avsnitt ”Risker” under konsekvenser av Mälarens reglering.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 7 (16)
Miljökonsekvenser av Mälarens reglering
Dricksvatten
Bedömningsgrunder för grundvatten
Grundvattnets tillstånd klassas enligt bedömningsgrunder som Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med bl.a. SGU (år 1999, Rapport 4915). I klassningen ingår både grundvattnets kemiska tillstånd och avvikelser från så kallade jämförvärden. Jämförvärden kan betraktas som bakgrundsvärden. Bedömningsgrunderna för grundvattenkvalitet är i första hand avsedda att underlätta värderingar av grundvattnets användbarhet som dricksvatten. Bedömningsgrunder finns för alkalinitet och försurningspåverkan, kväve, klorid, redoxförhållanden, metaller, bekämpningsmedel och grundvattennivå. Bedömningsgrunderna kan hämtas på SGU:s hemsida: www.sgu.se
Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten
Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten, SLFVS 2001:30, gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten, oavsett om denna ingår i en yrkesmässig verksamhet eller inte. I bilagorna till föreskriften finns gränsvärden och kvalitetskrav för dricksvatten. Gränsvärden finns för bl.a. mikroorganismer, metaller och bekämpningsmedel Föreskrifterna finns att hämta på Livsmedelverkets hemsida: www.slv.se
Allmänna råd
Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2003:17, gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar som i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn, eller som försörjer färre än 50 personer, Såvida inte vattnet tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. I råden finns försiktighetsmått för dricksvatten och i bilaga 1 till råden finns riktvärden för mikrobiologiska parametrar (Escherichia coli, koliforma bakterier och mikroorganismer) och kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten. Allmänna råden kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida: www.socialstyrelsen.se
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 8 (16)
Svenskt Vattens branschriktlinjer
Svenskt Vatten har under 2008 tagit fram branschriktlinjer för krav på råvattenkvalitet, gällande ytvatten såväl som grundvatten, i samband med produktion/beredning av dricksvatten, ”Råvattenkontroll – krav på råvattenkvalitet (2008-12-08)”. Svenskt Vatten vill med dessa branschriktlinjer för producenter av dricksvatten med flera, bland annat skapa ett underlag som kan användas för att bedöma behovet av att ställa krav på verksamhetsutövare i tillrinningsområdet. Krav kan innebära reningsåtgärder för verksamhetsutövare eller förändring av verksamheter i närheten av vattentäkten för att skydda råvattnet. Riktlinjerna kan hämtas på Svenskt Vattens hemsida: www.svensktvatten.se
Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
VFF (Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) är den svenska införlivningen av ramdirektivet för vatten. Målet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) är att alla vatten inom Europa ska ha uppnått
God ekologisk
och
kemisk status
till år 2015. Därutöver får inga vatten försämras under tiden. I de fall det behövs ska åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för att vattenförekomsten ska uppnå god status, både ekologisk och kemisk god status. Naturliga vattenförekomster kan klassificeras i följande ekologiska statusklasser: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Grundregeln är att om statusen är ”hög” idag fastställs miljökvalitetsnormen till ”hög” och i alla övriga fall fastställs den till att ”god status” ska uppnås till 2015. Om det finns godtagbara skäl kan lägre status anges som kvalitetskrav eller så kan tiden till dess att det ska vara uppnått skjutas framåt. Om statusen är måttlig eller lägre krävs åtgärdsprogram för att uppnå god status liksom om risk finns för att statusen försämras. Kemisk status delas endast in i
god
eller
uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
. Åtgärdsprogram ska göras om vattnet
ej
uppnår god kemisk status. I december 2009 fattade vattendelegationen vid vattenmyndigheten i Norra Östersjöns distrikt beslut om förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vattenförekomster (ytvatten och grundvatten).
Ekologisk status
Vattnets ekologiska status bedöms enligt biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorerna består av flera parametrar. Gränsvärden för hur varje parameter ska klassas finns i NFS 2008:1
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 9 (16) För beskrivningar och bedömningar hänvisas till NFS 2008:1.
Kemisk status
Klassificering för kemisk status görs för de ämnen och ämnesgrupper som har EG gemensamma miljökvalitetsnormer och som förekommer i vattenförekomsten. Klassificeringen baseras på prioriterade ämnen som regleras av direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen. Detta direktiv anger EU gemensamma klassgränser för 33 ämnen och ämnesgrupper. Utöver dessa har man även angivit EU- gemensamma klassgränser för ”vissa andra föroreningar” (såsom DDT, cyklodiener och trikloretylen). Ämnena anges i KOM beslut 2455/2001/EG till ramdirektivet och gränsvärden regleras i ett dotterdirektiv (2008/105/EG), men detta har ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Förutom dessa ämnen finns andra förorenande ämnen som bör uppmärksammas i klassificeringen. I rapport 5799 från Naturvårdsverket finns förslag på gränsvärden för andra ämnen som kan förekomma i betydande mängder i utsläpp till vattenförekomsten. För mer information om vattendirektivet se Vattenmyndighetens hemsida: www.vattenmyndigheten.se
Bebyggelse och infrastruktur på land
Riksintressen
Trafikverkets utpekande av riksintressen sker utifrån ett hushållningsperspektiv och utifrån det övergripande transportpolitiska målet. Transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar (
Trafikverket, 2010-11-17
). Vägar som är utpekade som riksintressen är av särskild betydelse: Internationellt – vägar som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T 1 Nationellt - vägar som ingår i det nationella stamvägnätet Regionalt- vägar som förbinder regionala centra Järnvägar som är utpekade som riksintresse är av särskild betydelse: Internationellt - banor som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T Nationellt - Banor som trafikeras av långväga person- eller godstrafik Interregionalt - Banor som används för person- eller godstrafik över en eller flera regiongränser Regionalt - Banor som används för regional person- eller godstrafik Förbindelse mellan bana av riksintresse och utpekad nod av riksintresse 1 Transeuropeiska nät (Trans-European Networks, TEN) är en organisation inom EU för satsningar på infrastruktur som kopplar samman de europeiska länderna. Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) omfattar vägnät, nät för kombinerade transporter, inre vattenvägar, hamnar, sjömotorvägar, flygplatser och det europeiska järnvägsnätet. De transeuropeiska näten syftar till att göra det möjligt att binda samman de europeiska regionerna och de nationella näten med hjälp av en modern och effektiv infrastruktur. Näten är av avgörande betydelse för en väl fungerande inre marknad. (
Trafikverket, 2010-11-17
)
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 10 (16) Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 År 2005 tillsatte regeringen en utredning, den så kallade Klimat- och sårbarhetsutredningen, för att klarlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedöma kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till. År 2006 kom ett delbetänkande angående översvämningshot, risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. I delbetänkandet föreslås för alla tre sjöarna att nybyggnation bör undvikas under den dimensionerande nivån. Vissa undantag kan göras men under 100- årsnivån bör enbart enkla byggnader som uthus m.m. tillåtas. Detta bör åstadkommas genom att kommunerna i sitt ordinarie planarbete beaktar risken för översvämning till dessa nivåer. För Mälaren framkom att avtappningskapaciteten behöver byggas ut. År 2007 kom ett slutbetänkande med de viktigaste slutsatserna och förslag till åtgärder. Utredningen kom bl.a. fram till att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna i Sverige. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerheter tillräckligt robusta för att användas som underlag. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är motiverade. Ett statligt klimatanpassningsanslag bör inrättas som stöd för storskaliga kostnadskrävande insatser. Utredningen föreslår vidare att länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningsarbetet, att en särskild klimatanpassningsdelegation bör inrättas vid varje länsstyrelse, som ett förstärkt stöd till framför allt kommunerna. Ett annat förslag är att ett nytt institut för klimatforskning och anpassning inrättas. Översvämningsdirektivet, 2007/60/EG Översvämningsdirektivet trädde i kraft 26 nov 2007 och skall vara implementerat i svensk lagstiftning 26 nov 2009. Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hantera översvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom. Direktivet omfattar olika typer av översvämning av vattendrag och havsområden. Direktivet skall genomföras i flera steg och klimatförändringar skall beaktas vid genomförandet. Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktliga karteringar eller med en sammanställning av inträffade händelser. En bedömning av konsekvenser för människa, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg två är att inom de områden där stor risk föreligger kartera ett extremt scenario och ett 100 årsflöde samt om nödvändigt, även ett flöde med högre sannolikhet. Steg tre är att ta fram planer för hantering av översvämningsrisker. Länsstyrelsernas rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse Länsstyrelserna i Mellansverige gav år 2006 ut riktlinjer för nyexploatering i riskområden för översvämning. I länsstyrelsernas riktlinjer för översvämning finns följande rekommendationer för markanvändning:
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 11 (16)
Markområden med stor sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av 100-årsflöde, d v s där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.
Markområden med viss sannolikhet för översvämning
I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, d v s där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan
.
Markområden med låg sannolikhet för översvämning
Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t ex sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde.
Sjöfart och hamnar
Riksintressen
Det finns både hamnar och farleder inom påverkansområdet som är utpekade som riksintressen för kommunikationsanläggningar av Sjöfartsverket. Enligt 3 kapitlet 8 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunikationer så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
Jordbruk
2
3 kapitlet miljöbalken
Miljöbalkens 3 kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Där framgår bland annat att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. 2 Näringsläckage från jordbruksmarker etcetera tas upp under rubriker ”Dricksvatten”, ”Vattenmiljön i östra Mälaren och Saltsjön”, ”Hälsa” med mera.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 12 (16)
Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön
Riksintresse och Natura 2000 (4, 7 kapitlet miljöbalken) Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (4 kapitlet 1, 2 §§ miljöbalken). Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om: 1. det inte möter något hinder enligt miljöbalken 2-8 §§ och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Förutsättningar för att Mälarens värden skall bestå: Mälarens strandområden bevaras oexploaterade. Områdets prägel av omväxlande natur- och kulturlandskap av skärgårdskaraktär bevaras genom fortsatt jord- och skogsbruk med naturvårdshänsyn. Områdets värden kan minskas genom olika slag av exploatering, t ex bebyggelse, eller omfattande kalavverkning. Anordningar för friluftslivet underhålls och kompletteras varsamt med hänsyn till natur- och kulturmiljön. Natura 2000 är benämningen på ett nätverk av skyddad natur inom EU. Syftet är att bevara vissa utpekade naturtyper och arter som är särskilt angelägna att skydda i ett europeiskt perspektiv. Bestämmelserna om Natura 2000 finns främst i 7 kapitlet miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I miljöbalkens 7 kapitel framgår bland annat att alla nya verksamheter och åtgärder som kan påverka ett Natura 2000-område måste utformas med tanke på de naturvärden som gjort att området ingår i nätverket. Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan med
bevarandemål
och beskrivning av gynnsam bevarandestatus. Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållande till de för varje Natura 2000-område specifika bevarandemålen. Ramsarkonventionen ( SÖ 1975:76) Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. Ramsarkonventionen undertecknades 1971, trädde i kraft 1975 och var således den första moderna konventionen som rör biologisk mångfald. Åtgärdsprogram för hotade arter, ÅGP Ett åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket. Miljökonsekvenserna ska bedömas i förhållande till åtgärdsprogrammen.
Vattenmiljön i Östra Mälaren och Saltsjön samt inner- och mellanskärgården
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Den 1 september 2001 trädde Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i kraft. Genom att utfärda förordningen har Sverige genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG) som omfattas av ramdirektivet för vatten (dir 00/60/EG). Förordningens normer för fiskvatten
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 13 (16) gäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela landet, bl.a. Mälaren. Miljökvalitetsnormerna avser dels värden som inte får överskridas eller underskridas annat än i viss angiven utsträckning, dels värden som skall eftersträvas. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för temperatur, upplöst syre, pH, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning och nitrit. Miljökvalitetsnormerna kan hämtas på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se
Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Se avsnitt ”Dricksvatten”. Riksintressen Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse (4 kapitlet 1, 2 §§ miljöbalken).Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om: 1. det inte möter något hinder enligt Miljöbalken 2-8 §§ och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Sediment För sediment finns inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer fastställda av EU, och Naturvårdsverkets arbete med denna fråga har ännu inte avslutats. De äldre svenska bedömningsgrunderna för sediment (
Naturvårdsverket 2000a,b
) är i huvudsak baserade på rådande tillstånd och är inte tydligt relaterade till ekotoxikologiska risker. Därför har norska riktvärden för sediment använts, vilka också ska ses som generella effektbaserade nivåer utan explicit koppling till statusklassificeringen. Grumling För grumlighet gäller en miljökvalitetsnorm om 25 mg/l enligt SFS (2001:554).
Kulturmiljö
3
Riksintresse för kulturmiljövården Att ett område är av riksintresse enligt 3 kapitlet miljöbalken innebär att det bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Det är kommunerna som i sin planering skall se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att det sker. 3 Motsvaras i MKB:n av ”Strandnära kulturmiljöer” samt ”Kulturmiljö vatten”.
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 14 (16) Lag (1988:950) om kulturminnen med mera Lagen omfattar fornlämningar (2 kapitlet), byggnadsminnen (3 kapitlet) och kyrkor (4 kapitlet). Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Plan- och bygglag (2010:900) Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö omfattas av Plan- och bygglagens 8 kapitel. I Stockholm är de klassificerade blå (fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen, kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan), grön (fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt) eller gul (fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde). I 8 kapitlet finns även följande paragrafer: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas (13 §).
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras (14 §).
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (17 §, generell varsamhetsparagraf).
Fiske
Riksintressen Mälaren är i sin helhet av riksintresse för yrkesfisket (3 kapitlet 5 § miljöbalken). För yrkesfisket är det mycket viktigt att Mälarens vattenkvalitet inte försämras. Enligt Miljöbalken skall mark och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försämra näringarnas bedrivande. Mälaren är även av riksintresse för friluftslivet (4 kapitlet § 1,2 miljöbalken) vilket berör fritidsfisket.
Skogsbruk
I detta avsnitt bedöms projektets påverkan på skogens produktionsförmåga. Flertalet av miljömål som handlar om skog (såväl nationella som regionala och lokala) är kopplade till naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv. För en bedömning av projektets påverkan på
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 15 (16) dessa skogliga värden hänvisas till respektive avsnitt för ”Friluftsliv och rekreation” samt ”Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön”.
Friluftsliv och rekreation
Riksintressen Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse för det rörliga friluftslivet. (4 kapitlet 1, 2 §§ miljöbalken) Exploatering av och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt Miljöbalken 2-8 §§ och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom området skall turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Nya bedömningsgrunder och kommande miljökvalitetsnormer för Mälaren Se avsnitt ”Dricksvatten”.
Människors hälsa
Människors hälsa påverkas av ett flertal miljöaspekter som redovisas i separata avsnitt (främst dricksvatten, bebyggelse och infrastruktur, naturmiljö, friluftsliv och rekreation). Därav blir även bedömningsgrunderna som tas upp för dessa miljöaspekter av betydelse för bedömningen av hälsokonsekvenser. För bedömningsgrunder för dessa miljöaspekter hänvisas till respektive avsnitt för ”Dricksvatten”, ”Bebyggelse och infrastruktur på land”, ”Naturmiljö, strandzonen längs Mälaren och Saltsjön”, ”Vattenmiljön i Mälaren och Saltsjön” och ”Friluftsliv och rekreation”.
Nationella folkhälsomål
Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att "skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen". Till detta finns elva nationella folkhälsomå1 (prop. 2007/08:110). Fyra av målen (markerade i fet stil nedan) har ansetts relevanta för detta projekt och utgör fundamentet för bedömningsgrunderna för aspekten människors hälsa. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet
5.
Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
SLUSSEN BILAGA A BEDÖMNINGSGRUNDER 2011-12-21 16 (16)
Erosion på vattenanläggningar
För aktuell vattenhastighet ska vattenanläggningens stabilitet vara tillräcklig med hänsyn till glidning, stjälpning och lyftning, samtidigt som sjöbottnen vid anläggningen inte får erodera. Skulle något av ovanstående krav inte vara uppfyllt måste skyddsåtgärder sättas in
Risker
Miljöbalken I miljöbalken, (SFS 1998:808), ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan. I anslutning till ansökan om tillstånd enligt balken rörande vattenverksamhet föreskrivs att en MKB ska upprättas vari riskerna förknippade med vattenverksamheten ska beaktas. Rekommendationer och riktlinjer Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer med detaljerade specifikationer rörande innehållet i riskanalyser. Riktlinjerna utgör rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna ”Riktlinjer för riskanalys som beslutsunderlag” 2003, och ”Riskanalyser i detaljplaneprocessen– vem, vad, när & hur?”, 2003”, som är generella rekommendationer beträffande krav på innehåll i riskanalyser för bland annat MKB och planärenden. Övriga styrande dokument Förutom ovan presenterade regler och normer finns ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet för personer som kan vara relevanta i MKB sammanhang, men där det ej explicit är skrivet att riskanalyser ska genomföras. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta.