Transcript SH Rapport 2010-09-01 - Västfastigheter

vid Östra sjukhuset
Ultraljudsmottagning
Första levnadsveckan
Rapport
Program- och systemhandling
2010-09-01
1
INNEHÅLL
Sid
1. INLEDNING
3
2. SAMMANFATTNING
4
3. BAKGRUND
5
3.1 Nuvarande verksamhet
5
3.2 Förändrad verksamhet och nya uppdrag
7
4. FÖRSLAG
4.1 Möjligheter och mål
9
9
4.2 Lokaldisposition
10
5. GENOMFÖRANDE
13
5.1 Byggetapper och evakuering
13
5.2 Tidplan
15
5.3 Organisation
15
6. KOSTNADER
16
7. BYGGNADEN
16
7.1 Byggnadstekniska förutsättningar
16
7.2 Byggnadsteknisk beskrivning
17
8. BILAGOR
22
2
1. INLEDNING
Förlossningsvården har det senaste 10-årsperioden genomgått stora förändringar.
Medicinska utredningar har till stora delar övergått från sluten till öppen vård. Nya
vårdformer har skapats och stegvisa förändringar har skett under en längre tid.
Prognoserna visar på fortsatt ökade förlossningsantal och nya uppdrag tillkommer varje
år.
Lokalerna, i KK-byggnaden på Östra sjukhuset, har med tiden blivit alltmer otidsenliga.
Byggnaden, som är Östra sjukhuset äldsta, är uppförd 1968.
Under 2006 genomfördes en förstudie, oktober 2006, som redovisade en omfattande
ombyggnad och renovering av KK-byggnadens nedre våningsplan.
Förstudien fick stöd i en Lokalförsöjningsplan för KK-byggnaden, som redovisades
2007.
Förstudien var starten för en programutredning om hur lokalerna skulle disponeras.
Programhandlingen bekräftade i september 2008, den tidigare förstudien, om en
omfattande ombyggnadsinvestering.
Verksamhetsområdet Obstetrik tillhörde vid utredningsarbetets start område OSS för att
för senare övergå till Område 1.
Denna systemhandling omfattar ombyggnad av KK- byggnadens, höghusdelen, nedre
våningsplan, plan 99, 00 och 01. Projekteringsarbetet har ägt rum under våren 2010.
Anneli Falk
Tf verksamhetschef
Obstetrik
Lennart Ring
Planeringschef
Resursplaneringsenheten
3
2. SAMMANFATTNING
Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedrivs en omfattande öppenvårdsverksamhet
för gravida eller nyförlösta kvinnor samt nyfödda barn. Denna verksamhet drivs av
Antenatalenheten Östra som är en del av verksamhetsområdet Obstetrik/Område 1.
Nya vårdformer har skapats och stegvisa förändringar har skett under en längre tid.
Prognoser visar på fortsatt ökade förlossningsantal, samtidigt som verksamheten får nya
uppdrag, vilket visas i följande diagram:
Faktorer som ökar inom verksamheten:
förlossningsantal
andel äldre gravida kvinnor
andel gravida kvinnor med kroniska sjukdomar
dagsjukvård som avlastar slutenvården
Exempel på nya uppdrag:
utökat ultraljudsuppdrag (fosterdiagnostik)
Första levnadsveckan en följd av tidig hemgång
hörselscreening av nyfödda
Antenatalenhetens fortsatta utveckling kommer att stödjas av en samlad, modern
mottagning där stor vikt läggs på tillgänglighet, samband och patientflöden, och som
kan möta de krav på vård och miljö som ställs av föräldrar och personal.
Systemhandlingen avser ombyggnad för nedanstående verksamheter enligt följande:
Plan 99: omklädning, konferens, läkarexpeditioner, kandidatutrymmen, förråd
Plan 00: ultraljudsmottagning, första levnadsveckan, kuratorer, café, aula, foajé
Plan 01: administration, läkarexpeditioner, personalrum, konferens, perinatallab,
nationella navelsträngsblodbanken
4
3. BAKGRUND
3.1 Nuvarande verksamhet
Inom Antenatalenheten bedrivs öppenvård för patienter både före och efter
förlossningen. Ett förlossningsantal på 10 480 (2009) genererar ett stort antal besök
inom öppenvården per år.
Några fakta:
Antenatalenheten är en öppenvårdsenhet för gravida och upp till 12 veckor efter
förlossningen.
Upptagningsområdet är Storgöteborg och Södra Bohuslän.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset svarar för läns- och regionvård i samband
med komplikationer under graviditet och födande.
Antenatalenheten är öppen sex dagar/vecka.
Ett stort antal besök sker på Antenatalenheten varje dag (vid samma tillfälle kan
besök vid flera av mottagningarna ingå). I sällskap har kvinnan oftast med sig
sin partner och ibland ett eller flera barn. Ytterligare anhöriga samt tolkar är inte
ovanligt.
Det finns mottagningar för återbesök för det nyfödda barnet och den nyförlösta
kvinnan. Dessa mottagningar är lokalmässigt spridda.
De mottagningsverksamheter som ingår i de två första ombyggnadsetapperna
presenteras i denna systemhandling och beskrivs i följande tabell sid 6.
Ytterligare verksamheter så som specialistmödravård, dagsjukvård och obstetrisk
mottagning för planerade och akuta besök ingår i öppenvårdsverksamheten men
omfattas inte i denna systemhandling.
5
Tillhör Antenatalenheten
Bemannas av flera enheter inom obstetriken
Tillhör annat område men är starkt knuten till obstetriken
Öppenvård före förlossning
Enhet
Verksamhetens innehåll
Antal patienter 2009
Ultraljudsmottagning
På denna mottagning utför specialutbildade barnmorskor
rutinultraljud på gravida i 17-20: e graviditetsveckan.
Enheten utgör regioncentrum för missbildningsdiagnostik,
handläggning av immunisering och fosterterapi. Denna
enhet sköts av förlossningsläkare med specialistkompetens i
ultraljud. Vid ökad risk för fostersjukdom kopplas ofta
andra specialister in för rådgivning så som genetiker,
barnkardiologer, kirurger och neurologer. Förlossningsläkare utför fostervattenprov samt olika typer av ultraljudsundersökningar på patienter vilka inremitterats pga.
komplikation under graviditet. Ultraljudsmottagningen
saknar väntrum. Patienterna sitter idag i en korridor utan
närliggande toalett.
Rutinultraljud
Läkarultraljud
Specialistultraljud
Fostervattenprov
9 527
1 882
1 472
719
Aurora
Aurora är en mottagning för kvinnor med svår förlossningsrädsla eller tidigare upplevelse av en traumatisk förlossning.
Dessa kvinnor behöver stödjande samtal inför en
förlossning med en barnmorska som är knuten till detta
team. Patienten remitteras från mödravårdscentralerna.
Även läkare arbetar i teamet. Verksamheten är idag förlagd
i tillfälliga lokaler utan tillgång till väntrum.
Antal besök
1 378
Kuratorer
Stödfunktion för hela vårdkedjan. Kuratorerna har stor
kunskap i omhändertagande av patient och anhörig i kris.
Besökare måste passera specialmödravården och sedan sitta
ner i en korridor. Väntrum saknas.
Öppenvård efter förlossning
Enhet
Verksamhetens innehåll
Antal patienter 2009
Amningsmottagning
Amningsmottagningen är sista utpost i de komplicerade fall
då kvinnor med bröstkomplikationer och amningsproblem
ej kan behandlas eller få hjälp på barnavårdscentralen. Här
arbetar barnmorskor med specialistkompetens inom
amning. Med allt kortare vårdtider behövs rådgivning
rörande amning och bröstproblem under den första tiden
efter förlossningen. Enheten har fått ett uppdrag att skapa
ett behandlings- och kunskapscentra för amning, vilket idag
är svårt att fullfölja, bl a beroende på lokalbrist. En mindre
verksamhet bedrivs idag i tillfälliga lokaler.
Besök
Storken
Hit kommer föräldrarna tillbaka ett par dagar efter
förlossningen för undersökning och provtagningar av
barnet. Personal från BB-avdelningarna bemannar
mottagningen. Lokalerna är mycket bristfälliga. Väntrum
finns ej utan man får uppehålla sig i hisshallen.
Antal besök
Hörselscreening
På uppdrag av Västra Götalandsregionen infördes hörselscreening av alla nyfödda i Göteborg 2007. Verksamheten
bedrivs i tillfälliga lokaler i annan byggnad.
95 % av alla födda barn
Neonatalmottagning
När nyfödda barn insjuknar hänvisas de idag till
barnakuten. Detta är ingen bra lösning för barn/föräldrar.
Vissa besök sker idag på BB eller neonatalavdelningen utan
anpassade lokaler.
428
7 350
6
3.2 Förändrad verksamhet och nya uppdrag
Vårdformerna inom förlossningsvården har genomgått stora förändringar under den
senaste 10-årsperioden. Den så kallade BB-vården har radikalt förkortats från en vecka
(där gott om tid fanns för olika medicinska observationer och undersökningar av det
nyfödda barnet) till hemgång efter 24-48 timmar. Medicinska utredningar och
övervakning i samband med graviditetskomplikationer har i stor omfattning överförts
från slutenvård till dagsjukvård och poliklinisk övervakning.
Det råder stor ojämlikhet inom Västra Götalandsregionen när det gäller mödrahälsovård och nyföddhetsvård, d v s den vårdkedja som börjar med graviditet och slutar
där besök på barnavårdscentral tar vid. Sektorsrådet inom regionen har i
undersökningar visat att storstadsbefolkningen har sämre tillgång till vård än övriga
regionen när det gäller normala, okomplicerade graviditeter. En anpassning till den
efterfrågan av vård som finns inom Storgöteborg måste göras i syfte att uppnå samma
nivå inom regionen, oavsett bostadsort.
Ultraljud
2008 fattade Västra Götalandsregionen beslut om att erbjuda organscreening till
samtliga gravida i samband med rutinultraljudet. Det nya uppdraget inom
fosterdiagnostiken implementerades våren 2009 och påverkar tiden för undersökningen
från 20 till 30 min per patient. Den utökade tiden multiplicerad med ca 11 000
gravida/år, leder till ökat behov av lokaler, utrustning och personal. I uppdraget ingår
även att erbjuda alla gravida över 35 år (ca 20 %) nya metoder för tidig
fosterdiagnostik. I framtiden kommer sannolikt alla gravida ett erbjudas tidig
fosterdiagnostik. Möjlighet att arbeta med telemedicin underlättar utbildning,
undervisning samt konsultation både på regional och på nationell nivå.
7
Första levnadsveckan
Första levnadsveckan är arbetsnamnet för den period i vårdkedjan som startar när mor
och barn går hem från BB tills barnavårdscentralen tar över ansvaret. Vårdtiden på BB
har minskat från ca en vecka till 24-48 timmar. Detta har skapat ett stort behov av en
väl fungerande mottagning för mor och barn under första levnadsveckan. Det är en
nackdel att de verksamheter som svarar för denna länk i vården ligger utspridda.
Problemet är väl känt och obstetriken har fått i uppdrag att erbjuda föräldrar och det
nyfödda barnet ett tryggt och säkert omhändertagande under första levnadsveckan.
Genom att lokalmässigt och organisatoriskt skapa rätt förutsättningar för Första
levnadsveckan kan följande uppnås:
Föräldrarna kan känna trygghet med sitt barn då de under den första
nyföddhetstiden har en samlad kompetens runt sig bestående av barnläkare,
obstetriker, barnmorskor samt barn- och undersköterskor
God anknytning mellan mor och barn kan underlättas, vilket främjar amning.
Ett behandlings- och kunskapscentra för amning skapas dit kvinnan kan vända
sig med frågor och problem som rör amning. Hit kan även barnavårdscentralens
personal vända sig för råd och stöd från amningsexperter.
Tillgängligheten för nyblivna föräldrar ökar. Det blir möjligt för dem att ställa
frågor om sitt nyfödda barn under veckans alla dagar, vilket avlastar BBavdelningarna.
8
4. FÖRSLAG
4.1 Möjligheter och mål
Nya vårdformer har skapats och stegvisa förändringar har skett under en längre tid och
en gradvis anpassning och provisoriska lösningar har blivit vardag. Redan idag är det
svårt att klara vissa av uppdragen, bl a beroende på bristfälliga lokaler. Det saknas
väntrum, tillgången till handikapp-wc är begränsad och vid inskrivning och
patientsamtal kan inte sekretessen upprätthållas. För att nå vissa av mottagningarna får
patienterna passera igenom andra. Det är svårt att få en överblick och hitta i lokalerna.
Inom vissa enheter blir det onödigt mycket förflyttningar både för personal och för
patienter, vilket bl a beror på att lokalerna inte har förändrats i takt med verksamheten.
Ultraljudsmottagningen har redan idag förlängt sina öppettider för att klara patienttillströmningen. Med det utökade uppdraget kommer det att bli nödvändigt att utöka
mottagningen med fler ultraljudsapparater och personal. Även fungerande väntrum och
samtalsrum något som idag saknas - kommer att behövas för att mottagningen ska
kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.
Lokaler för verksamhet som utgör Första levnadsveckan är idag spridda på olika håll i
byggnaden samt i en annan byggnad på sjukhustomten. Denna verksamhet måste
samlas för att fungera optimalt.
Förlossningsvården kan innebära stor dramatik och har i akuta situationer behov av att
ha tjänstgörande läkare i omedelbar anslutning till verksamheten. Händelse-förlopp kan
snabbt förändras, vilket kräver omedelbara läkarinsatser.
Ett steg på vägen för att uppnå en mottagning, där patienten känner sig välkommen i en
trivsam miljö och där personalen ges möjlighet att arbeta på ett välplanerat och effektivt
sätt är att bygga anpassade lokaler för Ultraljudsmottagningen och Första
levnadsveckan. Förhoppningen är att även arbeta fram en systemhandling för de övriga
mottagningarna inom Antenatalenheten d.v.s. Dagsjukvård, Specialmödravård samt
Obstetrisk mottagning för planerade och akuta besök.
9
4.2 Lokaldisposition
Plan 00
Bland de många faktorer som tillsammans skapar en fungerande enhet är lokalernas
disponering och utformning en viktig del. En samlad, modern öppenvårdsmottagning
där stor vikt läggs på tillgänglighet, samband och patientflöden skapas. Mottagningarna
kommer att nås från entréhallen. Ultraljudsmottagningen, med stora patientflöden finns
nära huvudentrén.
Första levnadsveckan samlar lokalmässigt mottagningar och enheter som tidigare
beskrivits; amnings-, Storken-, neonatal- och Auroramottagning samt hörselscreening.
Kuratorsenheten får en separat entré med eget väntrum för sina besökare.
Plan 00, norra delen
Plan 00, södra delen
10
Plan 01
Administrativa lokaler placeras i huvudsak på plan 01, undantaget de funktioner som är
direkt knutna till Antenatalenheten. Vissa funktioner inryms i enskilda rum, med
möjlighet att ta emot besökare. Denna placering av administrativa lokaler är dock inte
permanent eftersom den obstetriska slutenvården i framtiden kommer att behöva utöka
sin lokalyta på plan 01.
Perinatallaboratoriet och Navelsträngsblodbanken har en mycket stark koppling till
förlossningsverksamheten. Vid förlossningen tas blod- och vävnadsprover från
moderkaka, fostervatten, mor och foster. Prover som senare används inom forskning.
Verksamheten förläggs till plan 01, på samma plan som förlossningsavdelningen.
Plan 01, norra delen
11
Plan 99 (K1)
Omklädningsrum för samtliga enheter inom obstetrik, gynekologi och neonatalverksamhet placeras i plan 99. I detta plan finns även kandidatutrymmen,
läkarexpeditioner och konferensrum.
Plan 99, norra delen
Plan 99, södra delen
12
5. GENOMFÖRANDE
5.1 Byggetapper och evakuering
Ombyggnaden av Antenatalenheten omfattar en stor del av byggnad KK. Merparten av
plan 99 och höghusdelen av plan 00 samt norra delen av plan 01 kommer att bli direkt
berörda av byggverksamhet. Även övrig verksamhet i huset kommer att beröras vid
byggåtgärder inom allmänna ytor och kommunikationsvägar, t ex aula, foajé, entréhall
och café.
Ombyggnaden är indelad i två etapper, varav den första är tämligen omfattande med
byggverksamhet på tre plan. Trots interna omflyttningar mellan de olika byggetapperna är det nödvändigt att under ombyggnadstiden evakuera delar av
verksamheten till externa lokaler. Det kommer att bli ett stort antal omflyttningar innan
och under ombyggnadstiden, vilket redovisas mer utförligt i separat bilaga.
Det finns inte några befintliga lokaler inom ett rimligt avstånd, så valet har blivit att
placera en paviljong i två plan på tillgänglig markyta, söder om KK-husets lågdel.
Paviljongen kommer att förbindas med KK-huset i plan 00. Patientverksamhet kan ej
förläggas i denna paviljong, eftersom det skulle ställa höga och kostsamma krav på
utförandet. I stället är det administrativ verksamhet som i två omgångar kommer att
nyttja dessa lokaler. De mottagningar som enligt förslaget ska samlas inom Första
levnadsveckan kommer därför redan under ombyggnadstiden att samlokaliseras i en del
av låghuset. Tillfälliga omklädningsrum kommer att ordnas i f.d. journalarkivet på plan
99.
Etapp Plan
I
99
00
01
II
99
00
Byggnadsdel
Omklädningsrum
Ultraljudsmottagning
Aula och foajé
Café
Administration
Forskning o Utveckling
Expeditioner
Perinatallaboratoriet
Nationella navelsträngsblodbanken
Omklädningsrum
Konferensrum
Expeditioner
Kandidatutrymmen
Första levnadsveckan
Kuratorer
Evakueringsplanering
13
14
5.2 Tidplan
Systemhandling inkl. rumsfunktionsprogram (rfp) färdigställs under juni 2010 och
utgör underlag för kostnadsbedömning och denna rapport.
Projektering av förfrågningsunderlag beräknas ske under november 2010 till april 2011
med byggstart september 2011.
Etappindelningen har utgått från att tidigt få klart Ultraljudsmottagningen och Första
levnadsveckan. Under ombyggnadstiden kommer delar av verksamheten att evakueras
till en paviljong. Innan den första byggetappen påbörjas placeras därför en paviljong
anpassad till administrativ verksamhet i anslutning till KK-huset.
5.3 Organisation
Styrgruppen för Antenatalprojektet består av Anneli Falk, t f verksamhetschef och
projektledare för verksamheten, Lennart Ring, planeringschef SU, Reino Moberg,
projektledare SU, Claes Henricson, projektledare Västfastigheter, Anna Skoog,
lokalplanerare SU, område 1, Michael Kullberg, förvaltare Västfastigheter, Lars Janson,
fastighetschef Västfastigheter.
Arbetsutskott består av Anneli Falk, projektledare verksamheten, Claes Henricson,
projektledare Västfastigheter, Anna Skoog, lokalplanerare SU, område 1, Leif Petersen,
arkitekt, YLP arkitekter AB.
Berörd personal har aktivt deltagit i arbetet. Samverkan har skett på arbetsplats-träffar
(APT) och i lokal samverkansgrupp (LSG). Företrädare för fackliga organisationer har
informerats fortlöpande.
Ledningsgruppen för Obstetrik samt för Område 1 har informerats under arbetets gång.
Tekniska konsulter inom VVS, el, tele, byggnadskonstruktion, säkerhet/brand, akustik,
och miljö har medverkat. Dessutom har tagits kontakt med SU Säkerhet, SU
Infektionshygien, SU Medicinsk Teknik (MTA), SU Beställarenhet, SU
Konferensservice, VGR Regionservice Transport/Städ samt VGR IT Service/
Kommunikation. Utrustningsplanerare och kalkylator har anlitats.
15
6. KOSTNADER
Projektkostnaden för etapp 1 och 2 är beräknad till 78.600 kkr exklusive verksamhetens
utrustning och lös inredning i kostnadsläge juni 2010.
I kostnaden ingår 1.120 kkr för tillfälligt omklädningsrum och etablering av paviljonger
för evakuering.
Projektkostnaden finansieras genom följande fördelning angiven i kkr:
SU
Investering
Utrustning och inredning, byggnadsberoende
Regionservice
Investering
Utrustning och inredning, byggnadsberoende
Västfastigheter
Planerat underhåll
Totalt
64 270
7 400
0
460
7 270
79 400
För verksamhetens utrustning och lös inredning tillkommer 7.560 kkr.
Hyran för paviljongen är beräknad till en årshyra av 1.250 kkr/år och en upplåtelse-tid
om 2 år.
7. BYGGNADEN
7.1 Byggnadstekniska förutsättningar
Byggnad KK uppfördes 1968-69 och har delvis annorlunda och äldre byggnads-teknik
än övriga byggnader inom Östra sjukhuset. Installationssystemen i byggnaden är av
ursprungligt utförande och endast ett fåtal mindre ombyggnader har genomförts i
byggnaden.
Byggnadsstommen består av väggar/pelare och bjälklag av betong. Ytterväggar har en
beklädnad av förtillverkade sandwichelement i betong med frilagd ballast av dansk
sjösten och fönsterband med profilerad ytbelagd aluminiumplåt. Övergolv är i
huvudsak s k Duofloorgolv, d v s flytande golv av träfiberskivor på sand. Befintliga
innerväggar består i huvudsak av putsad kalksandsten eller tegel, även gipsskiveväggar
förekommer. Dörrkarmar är utförda av stål och inputsade i vägg-konstruktionen.
Metallpartier i fasad är glasade med 2-glas isolerruta med undermålig värmeisolering.
Undertak utgöres i huvudsak av äldre plåtpaneler/-kassetter.
De befintliga installationerna är uttjänta och i behov av utbyte. De uppfyller inte dagens
miljökrav, verksamhetens behov av installationer för ny utrustning och har inte
erforderliga prestanda för att i den nya lokalanpassningen kunna tillskapa en god
standard på inomhusklimatet för patienter och personal. Samtliga media-installationer,
såsom ventilation, värme/kyla, vatten och avlopp, elkraft och belysning samt teletekniska anläggningar behöver bytas ut.
16
7.2 Byggnadsteknisk beskrivning
Byggnadsteknik
I lokaler för administration på plan 01 bibehålles i huvudsak befintlig rums-indelning,
mindre omfattande ändringar av rumsindelning, undertak och golv-beläggningar utförs.
Samtliga lokaler ytskiktsupprustas med målningsbehandling på såväl nya som
befintliga väggar.
I lokaler på plan 01 dit Perinatallaboratoriet och Nationella navelsträngsblodbanken
flyttar utförs en genomgripande anpassning för den nya verksamheten. Övriga lokaler
anpassas till Antenatalenhetens förändrade verksamhet och nya uppdrag. Detta medför
nya rumsbildningar med omfattande ingrepp i undertak, innerväggar samt nya övergolv
som följd. Samtliga lokaler förses med nya ytskikt. Lokalerna och installationerna
utformas i enlighet med Västra Götalandsregionens miljö- och tillgänglighetsregler.
Byggnadsstomme, fasader och skärmtak
Enligt utförda tekniska undersökningar har både fasader och fönster brister vad gäller
täthet och värmeisolering. Västfastigheter avser att åtgärda dessa brister i kommande
fasadrenoveringsprojekt för hela Byggnad KK. Invändig renovering av fönster utförs i
detta projekt.
Glaspartier i fasader till foajén vid aulan och till entréhallen byts till nya med god
värmeisolering. Befintliga skjutdörrpartier till slussen i entrén tätas, öppningshastigheter justeras och slussen förses med nytt undertak.
Befintligt skärmtak vid entrén rivs och ersätts med nytt med utformning lika
Infektionsklinikens skärmtak. Entrén förses med skyltmarkering enligt ny standard för
sjukhusets entrépunkter.
Stomkomplettering
Där flytande golv av träfiberskivor på sand rivs ersätts dessa med pågjutning av betong
som stålglättas.
Nya innerväggar utförs med gipsskivor på stålregelstomme. Nya innertak utförs som
pendlat ramverk med ljudabsorberande mineralullsplattor; korridorer utförs med fast
gipsfris och demonterbart/fällbart systemundertak.
Nya dörrblad utförs som plastlaminerade massiva trädörrar, måttanpassade till
befintliga dörrkarmar av stål alternativt nya träkarmar. Befintliga stålkarmar förses med
nya gångjärn. Befintliga dörrar som behålls målas. Nya glaspartier/spaljé utförs av
lackad björk.
Två nya tvättnedkast installeras till höghusets samtliga plan samt tvättuppsamlings-rum
för respektive nedkast i plan 99.
Ytskikt
Nya ytskikt utförs inom större delen av de berörda lokalerna I korridorer, personal-rum
och expeditioner läggs linoleummatta, i övriga utrymmen plastmatta. Naturstensgolv
bibehålls i entréhallen. I omklädningsrum läggs klinkergolv.
Kakel monteras på väggar i wc och duschrum, stänkskydd av kakel i pentry och
pausrum. Övriga nya och befintliga väggar målningsbehandlas.
17
Övriga kompletteringar
Aula och foajé rustas upp med ny golvbeläggning, nytt innertak och målning av väggar.
Fasta stolar byts och gradänger byggs om, för ökad sittkomfort och bättre städbarhet.
Mörkläggningsgardiner byts och ny AV-utrustning installeras.
Entréhallens café rustas upp med ombyggd köksdel och ny serveringsdisk.
Befintliga skyddsrum i plan 99 nyttjas i fredsanvändning till omklädningsrum.
Brandskydd
I denna ändring beaktas myndighetskrav (t ex Boverkets Ändringsråd) samt Västra
Götalandsregionens egen brandskyddspolicy.
En översyn av (hela) byggnadens brandskydd görs, generellt sett behålls principerna för
byggnadens brandskydd, framförallt gällande utrymningsstrategi och brandcellsgränser. Justeringar görs dock i de fall brister förekommer eller att verksamheterna
ändras.
Utrymning från berörda lokaler bygger på att patienter och besökare ska kunna
utrymma på egen hand.
Brandskyddsbeskrivning har upprättats för projektet.
Miljö
Ett miljöprogram som redovisar och följer upp miljöfrågorna i projektets olika skeden
har upprättats för projektet.
De viktigaste miljöaspekterna i projektet bedöms vara sanering av asbest, sanering av
PCB, energieffektivisering med bl a behovsstyrning av belysning och ventilation samt
materialval med hänsyn till miljöpåverkan.
I projektet återanvänds befintliga konstruktioner så långt det är möjligt. Ingrepp i
klimatskalet (t ex ytterväggar och fönster) utförs ej, med undantag för renovering och
uppgradering av glaspartier i entréplan. I projektet söks därför möjligheter till
energibesparing främst i byggnadens installationer, t ex genom behovsstyrning av
ventilation och belysning med hjälp av närvarogivare och tidkanaler.
Vid miljöinventeringen har bl a konstaterats att sanering av asbest kommer att behöva
utföras i utrymmen med äldre kakelbeklädnader där asbest i betydande mängder
förekommer i fix och fog material. Asbest har även konstaterats vid stickprov på
skarvtätningar i ventilationssystemet.
Miljöinventeringen visar även på saneringsbehov av miljögiftet PCB som finns i lister
och fogar till glaspartier i entréplanet.
Vid val av byggnadsmaterial och byggprodukter skall hänsyn till miljöpåverkan beaktas
med hjälp av materialdatabasen Byggvarubedömningen.
18
El, tele, säkerhet och hiss
För att möta sjukvårdens framtida behov och ökad förändringstakt väljs hållbara
tekniska system så att en mycket god flexibilitet uppnås. För att skapa en byggnad med
god tillgänglighet för alla människor skall elsystemen utföras så att detta optimeras.
Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för Fysisk tillgänglighet för
personer med olika funktionshinder skall beaktas.
Energi och miljö
Energieffektiva lösningar prioriteras, verifieras via LCC-kakyler. Närvarostyrning av
belysning utförs i stor omfattning och energisnåla belysningsarmaturer väljs. För
uppföljning av energiförbrukning installeras lokala energimätare. För att skapa en god
elmiljö för personal och patienter utförs åtgärder för att minimera elektriska och
magnetiska fält. Materialval utvärderas så att miljövänliga alternativ väljs.
Tekniska utrymmen och stråk
Befintliga tekniska utrymmen kan i de flesta fall återanvändas. Nya utrymmen skapas
för elförsörjning till Aula och nya tele/data nischer för kommunikations-system.
Kanalisationssystem
Inom korridorer och andra kommunikationsstråk förläggs horisontella kabelstegar ovan
undertak. Fönsterbänkskanaler monteras för god flexibilitet, företrädelsevis utefter
fasadväggar.
Kraftsystem
Befintliga allmäncentraler återanvänds, anpassas och kompletteras. Nya elcentraler
monteras för Aula, servering och skyddsrum. Byggnaden försörjs idag med
ofavoriserad (B)-, favoriserad (A)- och nödkraft (N). Inom ombyggnadsytan ersätts
nödkraften med avbrottsfri kraft (O).
Belysningssystem
En god ljusmiljö och energieffektiv belysningsanläggning skapas. Energieffektiva
armaturer väljs och där så är möjligt sträva mot diodljuskällor.
För att uppnå en energieffektiv belysningsanläggning skall system för belysningsstyrning i kombination med närvarodetektering installeras.
Kommunikationssystem
Ny struktur byggs upp för datakommunikation, ett gemensamt nät för data och telefoni
installeras inom byggnaden. Nytt system och nät ansluts till befintlig dataserver för
sjukhusområdet.
I byggnaden installeras ett fastighetsnät för kabel-TV, ansluts till befintligt system inom
sjukhusområdet.
19
Säkerhetssystem
Inom byggnaden ska ett automatiskt brand- och utrymningslarm installeras.
Anläggningen utförs som fullskydd och adresserbart system. Ny brandlarmcentral
kommer att installeras.
Passerkontrollanläggning med kortläsare utföres för skalskyddade dörrar samt alla
passager in till avdelningarna, omklädningsrum och läkemedelsrum. Systemet ansluts
till befintligt överordnat system för sjukhusområdet.
Inbrottslarmsystem installeras för att skydda verksamhetsytor i marknivå och andra
utsatta områden.
Signalsystem
En patientsignalanläggning installeras inom alla avdelningar med patient-mottagning.
Detta system ska hantera larm från patienter, utlöst brandlarm, entrésignaler och annan
signalindikering. Signalpresentation sker i fasta displayer och där behov finns kan även
detta ske i trådlösa handenheter via lokalt person-sökningssystem.
Avdelningar med mottagningsverksamhet förses med kösignalsystem, integreras med
datasystem för patientregister.
Hissystem
Befintlig hiss anpassas på ett plan där hissdörr utgår.
Rör- och ventilationsinstallationer
Befintliga installationer är i stort sett intakta sedan byggnaden uppfördes i slutet av
1960-talet och är inte anpassade för dagens verksamhet och uppfyller inte heller
verksamhetens temperatur- och luftkvalitetskrav. Anläggningarna är inte energieffektiva, och omfattande ombyggnader kommer därför att utföras på installationssystemen.
Vatten och avlopp
Nya brunnar, diskbänkar, tvättställ, wc-stolar mm installeras och befintliga horisontella
ledningssystem för vatten och avlopp ersätts med nya.
Värme
Värmeelement under fönster är i dagsläget något underdimensionerade vilket
kompenserats med att tillföra varmare luft till rummen för att hålla önskad
rumstemperatur vintertid. Nya större värmeelement kommer att ersätta befintliga och
förses med termostatventiler för individuell temperaturinställning i rummet.
Värmeanläggningen blir mer energieffektiv eftersom värmetillförseln blir
behovsanpassad.
I entré installeras ny luftridåvärmare för att förhindra inträngande kalluft till
entréhallen.
Befintliga värmeledningar ersätts med nya.
20
Kyla
Ventilationsluften kyls centralt för hela huset. I rum med värmealstrande utrustningar
eller stora personbelastningar installeras lokala rumskylare infällda i undertak och
anslutna till nytt kylrörsystem. I rum med stora värmelaster typ datanischer och
uppställningsrum för frysskåp installeras kylare med fläkt för effektiv kylning av
rummet.
Ventilation
Ny ventilationsanläggning utformas för att skapa god luftkvalitet, dragfrihet och god
ljudmiljö. I Aula, väntrum och konferensrum behovsanpassas luftflöden med hänsyn till
belastning och temperatur.
I perinatallaboratoriet installeras dragskåp.
Styr- och övervakningssystem
I rum med kylinstallation anpassas kyltillförsel för att bibehålla önskad rumstemperatur vid ökade värmelaster. Under icke verksamhetstid minskas luftflöden i
rummen för att minska energiförbrukningen. I uppställningsrum för lågtemperaturfrysar på perinatallaboratoriet övervakas rumstemperaturen. Syrehalten övervakas inom
perinatallaboratoriet för att indikera ev läckage från kvävgasbehållare. Vid
läckageindikering utgår lokalt ljud- och ljuslarm samt larm via centralt
övervakningssystem.
21
BILAGOR
Östra sjukhuset, Byggnad 4233 KK Antenatal ombyggnad, Projekt 712M
I Systemhandlingen ingår denna rapport och följande dokument:
1. Rumsfunktionsprogram, dat. 2010-06-21
2. Systemhandling bygg, dat. 2010-06-21
3. Systemhandling vvs, dat. 2010-06-21
4. Systemhandling el, dat. 2010-06-21
5. Brandskyddsbeskrivning, dat. 2010-06-21
6. Miljöprogram & Miljöinventering, dat. 2010-06-21
7. Evakueringsplanering, dat. 2010-03-15
Dessa dokument bifogas ej denna rapport. Bilagorna finns att tillgå hos Västfastigheters
projektledning.
Fotografier:
Fotograf Anette Ericsson AB
22