Transcript Handlingsplan för elevinflytande i undervisningen(283

Bilaga 2
Elevinflytande på Sätraskolan SVG 2014-04-09
Grunden för att kunna delta i alla demokratiska processer och ha ett reellt inflytande i sin
vardag och sin kunskapsinhämtning är att kunna förstå innehållet i tal och skrift. Sätraskolan
har därför valt att genomgående arbeta på ett språkutvecklande sätt. I grundsärskolan har vi
därför valt att genomgående arbeta med bildstöd ,tecken och på ett språkutvecklande sätt.
Demokratiskt värdegrundsarbete behöver gestaltas av läraren dagligen, inte i form av ett
temaarbete eller ett arbetsområde inom samhällskunskapen. Alla som jobbar i skolan
behöver ha detta förhållningssätt, säger Johan Kant i Skolvärlden # 3, mars 2014. Vi kan göra
klassrummet till den sista bastionen för det fria ordet. Här är läraren ovärderlig. Eleverna ska
ges ökat inflytande och ansvar över sin inlärning och skolvardag efter förmåga och med
stigande ålder.
Basen för elevdemokratin är att förstå de demokratiska principerna, vilket vi tränar i
klassråden och inom grundsärskolan i individuella samtal. I schemat ska det finnas tid avsatt
för klassråd. Mentorerna ansvarar för att klassråd genomförs. I fritidsverksamheten bygger
stor del av verksamheten på elevernas tankar och idéer.
I varje stadium ska det finnas minst två vuxna som har i uppdrag att tillsammans med
elevrådsrepresentanterna planera, sammankalla, genomföra, redovisa och utvärdera
elevrådsmöten. Minst en gång per termin ska elevrådsarbetet utvärderas. Elevrådets
uppdrag och förbättringsförslag bör stärkas och uppmärksammas.
Målen i Lgr 11
Skolans mål är att varje elev
 tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
 efter förmåga successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det
inre arbetet i skolan.
 har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former.
Fritidsverksamhet (F-6 och Särskolan)
Mål
Eleverna på fritids ska ha möjlighet att påverka verksamhetens form och innehåll. Eleverna
ska göras medvetna om denna möjlighet och om sina möjligheter att förändra och förbättra
verksamheten.
Metod
Varje fritids ska planera och genomföra fritidsråd (motsvarande klassråd) ett flertal gånger
per termin där eleverna utvärderar och påverkar verksamhetens innehåll. Mötenas storlek
och sammansättning anpassas efter barngruppen. Utöver detta utvärderar varje fritids
kontinuerligt verksamheten tillsammans med eleverna.
Årskurs F-3 och Särskolan
Mål
Under de första åren ska eleverna Lära sig om hur beslut fattas i en demokrati. Eleverna ska
uppmuntras att vara så delaktiga som möjligt. De ska känna trygghet att påverka och komma
med egna förslag om undervisningen och andra skolfrågor. Förutom frågor som berör
undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att påverka skolans inom- och
utomhusmiljö.
Metod
Eleverna ska få upptäcka, undersöka och prova på olika redovisningsmetoder och arbetssätt.
Eleverna ska ges möjlighet att komma med önskemål på innehållet och kunna och påverka
innehållet i undervisningen samt arbetssätt och redovisningsmetoder. De ska även ges
möjlighet att välja till exempel fördjupningsområden i olika ämnen. Eleverna är delaktiga i
planering och utvärdering av lektionsarbetet. Varje arbetslag ska ta fram exempel på hur
detta ska ske.
Klassrådet är ett viktigt forum där barnen ska skolas in i elevinflytande. Klassrådet ska en fast
dagordning som eleverna ska ha möjlighet att påverka.
I elevrådet ska varje klass i årskurs 1-3 vara representerad. Där ska förslag från de olika
klassråden samt fritidsråden tas upp. Elevrådet träffas ett flertal gånger per termin.
På elevrådet väljs två representanter från årskurs 3 som representerar lågstadiet i matrådet.
För elevinflytande i grundsärskolan med inriktning ämnesområden bedrivs individuella
samtal
Åk 4-6 och Särskolan
Mål
Eleverna ska ges ett reellt inflytande över sin inlärning. Det ska vara tydligt för eleverna vad
de ska lära sig och hur kriterierna för bedömning ser ut. Eleverna ska vara med och påverka
hur de ska lära sig. Varje arbetslag ger exempel på hur detta ska ske. Eleverna ska träna
demokratiska arbetsformer bland annat genom klassråd, samtal, elevråd och matråd. I de
olika råden och samtalen ges eleverna möjlighet att påverka undervisningen, den yttre och
inre miljön, rastverksamheten och trivselfrågor.
Metod
Eleverna ska kontinuerligt ges möjlighet att pröva olika arbetsmetoder. Läraren har ansvar
för ramen kring undervisningen inom vilken eleverna sedan skall kunna ges möjlighet till
fördjupning och något sidospår. Vid presentation av nya arbetsområden ska eleverna inom
ramen för kursplanen succesivt ges möjlighet att påverka valet av något arbetssätt och
någon redovisningsmetod. I detta arbete bör läraren beakta elevgruppens mognad och
ansvarstagande, samt väl informera om och diskutera kunskapskraven med eleverna.
Eleverna bör även varje läsår få möjlighet att planera något/någon del av ett arbetsområde.
Utvärdering ska ske kontinuerligt efter varje slutfört arbetsområde och bör vara vägledande
inför nästkommande arbetsperiod. Åtagandet ska utvärderas i APT.
Klassråd samtal och elevråd är ett viktigt forum där eleverna ska skolas in i elevinflytande.
Klassråden leds av eleverna med stöd av mentor och har en dagordning som eleverna har
varit med om att utforma. I elevrådet ska varje klass i årskurs 4-6 vara representerad. Där
ska förslag från de olika klassråden samt från fritidsrådet tas upp. Elevrådet bör träffas ett
flertal gånger per termin.
I matrådet sitter två representanter per årskurs.
Årskurs 7-9 och Särskolan
Mål
Eleverna ska vara delaktiga i och därmed också känna ansvar och engagemang för sin
kunskapsutveckling. Delaktighet föder engagemang. Det vi gör i skolan ska vara ”viktigt och
på riktigt”. Varje elev ska uppmuntras att föra fram sina åsikter och ges respons på sina
idéer. Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och
ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och
förutsättningarna (LGR 11). Eleverna ska ges ett reellt inflytande över sin inlärning. Det ska
vara tydligt för eleverna vad de ska lära sig och hur kriterierna för bedömning ser ut.
Eleverna ska också inom ramen för kursplanen i största möjliga utsträckning vara med och
påverka hur de ska lära sig. Eleverna ska praktisera demokratiska arbetssätt bland annat
genom klassråd, samtal, elevråd och matråd. I de olika råden och samtalen ges eleverna
möjlighet att påverka undervisningen, den yttre och inre miljön, rastverksamheten och
trivselfrågor.
Metod
Läraren har ansvar för ramen kring undervisningen inom vilken eleverna sedan ska kunna
påverka fördjupning och sidospår. Vid presentation av nya arbetsområden ska eleverna inom
ramen för kursplanen ges möjlighet att påverka undervisningssätt, inlärningsmetoder,
innehåll och redovisningsformer. Undervisningen utvärderas kontinuerligt förslagsvis med
loggbok, lapp i dörren mm, för att medvetandegöra och synliggöra lärande och
elevinflytande. Vidare kan elevledda utvecklingssamtal stärka elevens inflytande över sin
lärandeprocess. Varje undervisningstillfälle är ett forum för elevinflytande.
Klassrådet och samtalet är ett viktigt forum där eleverna ska skolas in i elevinflytande.
Klassrådet leds av eleverna. Klassrådet har en fast dagordning som eleverna själva är med
och utformar. I elevrådet ska varje klass i årskurs 7-9 vara representerade. Där ska förslag
från de olika klassråden tas upp. Elevrådet bör träffas ett flertal gånger per termin.
I matrådet sitter två representanter per årskurs.