Transcript ÅRSREDOVISNING 2010 2011

ÅRSREDOVISNING 2010 2011
ÅRSREDOVISNING 2010/2011
INNEHÅLL
VD kommenterar året 4
Verksamheten 6
hållbar utveckling 8
medarbetarna 9
historik 10
förvaltningsberättelse 12
fem år i siffror 13
koncernens resultaträkning 14
KONCERNENS BALANSRÄKNING 15
koncernens förändringar i eget kapital 16
KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS 17
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING 18
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING 19-20
moderbolagets förändringar i eget kapital 20
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS 21
NOTER 22
REVISIONSBERÄTTELSE 29
STYRELSE 30
Årsbokslutet har upprättats enligt den internationella
standarden IFRS. Även siffrorna för bokslutsåret 2009/2010
har reviderats enligt samma standard.
Mio ska inspirera
kunderna att
förnya sina hem
Mio-året 2010/2011
i korthet
Mio är en av Sveriges ledande butikskedjor för möbler och
heminredning och ett av branschens starkaste varumärken.
I kedjans butiker erbjuds framför allt ett brett eget sortiment i olika stilar och smakriktningar, men även andras
varumärken. Mios ambition är att inspirera kunderna att
förnya sina hem och vara ett spännande alternativ för alla
heminredningsintresserade.
Vid verksamhetsårets slut, den 30 april 2011, var Mio
representerat med butiker på 58 platser i Sverige samt med
en butik på Åland. Av dessa butiker ägs åtta av Mio-koncernen, medan övriga 51 ägs och drivs av franchisetagare.
Villkoren för butiksdrift regleras genom franchiseavtal och
är desamma för såväl Mio-ägda som handlarägda butiker.
Mio bildades 1962. Kedjan har växt fram genom samarbete mellan många mindre möbelhandlare. Entreprenörskap är fortsatt en stark drivkraft för att utveckla Mio.
• Butikernas sammanlagda försäljning har ökat och uppgick till 1 914 Mkr (exkl moms), en ökning med 4,7 procent
(8,6). I jämförbart butiksbestånd har försäljningen ökat
med 7,3 procent (9,3).
• Mio-koncernens resultat, efter finansiella poster, uppgår
till 59,5 Mkr (49,7).
• Under året har Mio-koncernen öppnat ny butik i Bromma,
stängt en butik samt avyttrat en butik till franchisetagare.
• Beslut har fattats om att öppna en ny butik i InfraCity,
utanför Stockholm, i september 2011.
• En satsning på uppdatering av kedjans butiker, kallad
"butikslyftet", har inletts. En fjärdedel av kedjans butiker
har under verksamhetsåret fått ny, kommersiell interiör.
• Avtal har tecknats med Marbodal, vilket lett till att kökstillverkaren har etablerat shop-in-shop i tre Mio-butiker.
• Som enda branschaktör har Mio gett ut två kataloger
under året, en höst- och en vårkatalog.
Mio årsredovisning 2010/2011 3
EN kraftfull
stabilisering
på en tuff marknad
bästa resultatet någonsin
Mio-koncernen har kraftigt förbättrat lönsamheten. För
andra året i rad levererar vi det bästa resultatet någonsin.
Vinsten för verksamhetsåret 2010/2011 uppgår till 59,5
Mkr (49,7), vilket motsvarar en resultatförbättring med
nästan 20 procent. Under Mios snart 50-åriga historia har
man aldrig tidigare varit i närheten av dessa resultatnivåer.
Utvecklingen har möjliggjorts genom ökad försäljning,
förbättrade marginaler och stark kostnadskontroll. Vi har
under verksamhetsåret fortsatt att säkerställa effektiva
processer inom en rad områden. Ett arbete som påbörjades
efter flera förlustår.
Försäljningen har ökat i Mio-koncernen och även i Miokedjan sammantaget. I jämförbart butiksbestånd ökade
försäljningen under samtliga månader, utom en, under
verksamhetsåret. Mio har under de två senaste kalenderåren överträffat branschens tillväxt.
Avgörande för att kunder i allt högre grad väljer att göra
sina inköp hos Mio, är kombinationen av ett sortiment med
hög modegrad och konkurrenskraftiga priser. Mio har tack
vare förbättrade inköpsprocesser kunnat sänka konsumentpriserna, och samtidigt öka marginalerna.
Ett koncept som håller samman
Vi fokuserar på att göra Mios erbjudande mer attraktivt och
sammanhållet. Inredningsintresserade konsumenter ska
känna trygghet i att det finns något för alla hos Mio. Olika
stilar och kvalitetsnivåer behövs. Men oavsett vad kunden
föredrar, ska signaturen tydligt vara Mio.
Bakom Mios framgångsrika sortimentsmix ligger ett
kontinuerligt arbete med trend- och marknadsanalyser,
samt ett nära samspel med butiksmedarbetare och Miohandlare som dagligen möter kunderna. Det har säkerställt
det kommersiella sortimentet.
För ett starkt och attraktivt kunderbjudande spelar
butikerna en viktig roll. Det är i dag stor skillnad mellan
4 Mio årsredovisning 2010/2011
butikernas kommersiella utformning. För att lyfta och
jämna ut skillnader, har vi startat utvecklingsprojektet
"butikslyftet". Syftet är att öka försäljningen per kvadratmeter och därmed öka lönsamheten ytterligare för både de
handlarägda butikerna och Mio-koncernen.
Det tredje viktiga faktorn för kundernas efterfrågan är
marknadskommunikationen. Mio har med två kataloger
per år bidragit till att skapa ett nytt driv i heminredningshandeln. Vi har närmat oss modebranschen genom att
förnya och kommunicera sortimentet efter säsong. Med en
höst- och en vårkatalog har vi både mött och skapat behov
av säsongsmässiga förändringar i hemmen. Förutsättningarna för detta är stora, inte minst här i Norden, där livsstilen
skiljer sig mycket åt mellan den ljusa och mörka årstiden.
Mio fortsätter framåt
Framåt ser vi en utmaning i minskad efterfrågan. Räntehöjningar och andra kostnadsökningar ger mindre pengar
kvar i plånboken för många konsumenter. Samtidigt finns
starka tillväxtområden med stor inflyttning och ny bostadsproduktion. Mio-koncernen öppnar ny butik i InfraCity,
mellan Stockholm och Arlanda, hösten 2011. Även andra
tillväxtområden i landet är intressanta för nyetablering.
Marknaden kommer att gå ner, men med rätt sortiment,
inspiration och bemötande kan Mio sälja ändå. I den tuffa
konkurrens som redan råder är det Mio som har tagit marknadsandelar. Det är ett styrkebesked.
Efter två år med rekordvinster står Mio finansiellt starkt.
Det är plattformen när vi nu går vidare och ska forma en
ny vision för framtiden. Mio drivs av en vilja att utvecklas. Entreprenörsandan är stark. Den var en tillgång som
hjälpte Mio ur den ekonomiska krisen efter flera förlustår.
Det är min övertygelse att den också kommer att vara en
stor tillgång när vi stakar ut vår fortsatta väg framåt – från
överlevnadsstrategi till tillväxtstrategi.
Christina Ståhl, vd Mio AB
Mio har som affärsidé att vara
det självklara valet när det gäller
möbler och heminredning för pris- och
kvalitetsmedvetna kunder samt att
alltid leverera ett positivt bemötande.
visionen är att inspirera kunderna att
förnya sina hem och därigenom skapa
möjligheter för mio att utvecklas.
för att nå dit erbjuder mio riktiga
möbler i prisvärd kvalitet, bästa
bemötande, service och inspiration.
Entreprenörskap, förändringsvilja
och arbetsglädje är mios starkaste
drivkrafter. kedjans uppbyggnad med
fria handlare i samverkan kring ett
gemensamt varumärke innebär att lokalt
engagemang kombineras med det
stora företagets möjligheter.
"Vi har säkrat Mios finansiella plattform.
I dag står vi starka och kan styra vår egen
framtid. Vi går från överlevnadsstrategi till
tillväxtstrategi när vi nu startar arbetet med
att forma en ny vision. Mio ska fortsätta att
utvecklas. Det finns ett behov av alternativ
på marknaden. Konsumenterna är sugna på
inredning, signerad Mio."
Mio årsredovisning 2010/2011 5
Sortiment
Butiker
Mios sortiment täcker in samtliga av hemmets rum när det
gäller riktiga möbler och inredningsdetaljer. Största produktområde är stoppmöbler, där Mio sedan flera år har en
stark position med ett stort urval soffor och fåtöljer. Även
konsumenternas uppfattning om Mio som bäst på soffor
avseende bredd, pris och kvalitet, är stark.
En grundsten i sortimentets uppbyggnad är kundens
valfrihet. Mio står för alternativ och stora möjligheter för
kunderna att forma sin unika möbel. Byggbara koncept
finns inom alla stora produktområden, och har kunnat
genomföras utan att göra avkall på behovet av effektivitet
i försäljningsarbetet.
I Mios produktportfölj finns egna varumärkeskoncept.
Översyn sker löpande och nya produkter kommer till
samtidigt som befintliga produkter vidareutvecklas för att
hela tiden möta dagens efterfrågan. Som komplement, och
för att förstärka kunderbjudandet, har Mio även externa
varumärken. Här strävar Mio efter att nå ensamrätt på den
svenska marknaden. Exempel på externa varumärken är
Ekornes, Carpe Diem och Eightmood.
Vid verksamhetsårets slut hade Mio-kedjan totalt 59
butiker, fördelade över hela Sverige samt Åland. Åtta av
butikerna ägs av Mio-koncernen och flertalet av dessa finns
i Stockholmsområdet. Mio har även en e-handelslösning
där all försäljning hanteras av kundens närmaste fysiska
Mio-butik.
Mio arbetar löpande med att lokalisera nya möjliga lägen
för etablering. Avgörande faktorer vid en nyetablering, eller
flytt av befintlig butik, är marknadsområdets tillväxt och
storlek samt aktuell konkurrenssituation.
Inom all handel är tillväxt i det befintliga butiksnätet
ett styrkebesked när det gäller varumärkets dragningskraft.
Under verksamhetsåret har försäljningsutvecklingen i jämförbart butiksbestånd överstigit kedjans totala försäljningsökning. Därtill ökade försäljningen i jämförbara butiker
dubbelt så mycket under 2010 som motsvarande siffra hos
övriga branschkedjor.
köptrohet
Sortimentets konkurrenskraft bygger på en kombination av
produkter med rätt modegrad och rätt pris i förhållande till
kvalitet. Inom samtliga produktområden har Mio ett brett
sortiment i olika pris- och kvalitetsnivåer.
Mio har förstärkt sortimentsavdelning och förbättrat inköpsrutiner för att säkra ett affärsmässigt starkt och attraktivt sortiment. Butikernas höga köptrohet med över 92 procent Mio-sortiment får ses som ett bevis på att det fungerar.
6 mio årsredovisning 2010/2011
Kundvarvet
Butikerna är Mios viktigaste kanal för att kommunicera
med kunderna och skapa försäljning. Inför varje höst och
vår görs insatser i butikerna för att harmoniera med sortimentet och katalogen.
För att effektivisera säljstyrningen och öka försäljningen per kvadratmeter, har Mio inlett en satsning kallad
"butikslyftet". Det är ett rent försäljningsinriktat projekt,
där butikens kundvarv struktureras om utifrån kunskap
om vad som skapar försäljning. Hittills har en fjärdedel av
butikerna omfattats. Innan verksamhetsåret 2011/2012 är
slut kommer hälften av butikerna vara genomgångna.
PAKETPRIS
90:−
9.9
(13.860:-)
INRED UTOMHUS!
Fyll hemmet både inne
sköna bäddsoffor och och ute med Mios senaste trender
! Provsit
lättskötta sommarmö
bler. Välkommen ut! t
Trädgårdsb
laserad furu
sund 1.490:Trädgårdssoffa Idun
Olympia, L 113, B 58, i svart konstrotting, B 200, D 83, H
75 cm 5.990:-. Träd
H 44 cm 1.890:-. Pake
gårdsfåtölj Idun,
tpris 3-sits soffa
B 78,
+ 2 fåtöljer + bord
9.990:- (13.860:-). BlomD 83, H 75 cm 2.990:-. Trädgårdsbor
SOFFA
d Idun/
sterspaljé Klänga
fr 279:-.
3.990:−
HYLLA
190:−
(290:−)
BÄDDSOFFA
10.990:−
3-sits soffa Maxi
m med armstöd
B i tyg Platin
purple och vinklat
metallben, B 193,
D 85, H 87 cm.
Mio Stad. Läge.
Bäddsoffa Gotland
med
Slite i tyg bonus Sand divan och armstöd
, B 253, D 89/223, H
89 cm.
Adress. Tel. XXXXX
kombineras med XX XX. Mån -fre XX-X X. Lör XX-X X.
Sön
andra erbjudand
en. Lokala avvikelser XX-X X Erbjudandena gäller t o
m 30/5 så lång t lagre
kan förekomma.
t räcker och kan
Reservation för
ev tryck fel. Mer
ej
info på mio.se
positionering
marknadsKOMMUNIKATION
Detaljhandeln för möbler och heminredning i Sverige
präglas av hård konkurrens. Marknaden domineras av
en aktör med relativt få försäljningsställen. Mio har flest
försäljningsställen, en jämbördig varumärkeskännedom
men en betydligt mindre marknadsandel. Utifrån dessa
förutsättningar positionerar sig Mio som ett spännande
alternativ med starkt fokus på soffor, riktiga möbler och
prisvärd kvalitet.
Kundundersökningar visar att Mios varumärke, i högre
grad än andra branschaktörer, förknippas med kvalitet.
Även när det gäller personlig service och inspirerande sortiment värderas Mio högt.
Mio strävar efter att hålla en hög servicegrad med marknadens bästa kundbemötande. Det innebär att varumärket,
förutom ett sortiment med hög konkurrenskraft, även står
för hög kompetens när det gäller inredning. Genom servicekonceptet Mio Inredare, som erbjuder kunderna personlig inredningshjälp, har konsumenternas uppfattning om
Mio som kunnigt på heminredning stärkts.
En framgångsfaktor är stolthet över varumärket Mio.
Det gäller medarbetarna som ska känna stolthet över att
företräda ett av branschens starkaste varumärken, likväl
som kunderna som ska uppleva trygghet och nöjdhet när
de väljer Mio-produkter till sina hem.
Mios kampanjer i media syftar till att i första hand skapa
kundtrafik till butikerna och driva försäljning. Dessutom
underhåller kampanjerna Mios höga varumärkeskännedom
och bidrar till att Mio blir förstahandsval för fler vid nästa
tillfälle som hemmet ska förnyas.
En bärande byggsten i marknadskommunikationen utgörs
av Mios vår- respektive höstkatalog. Två kataloger per år
har bidragit till att höja graden av mode och trend när det
gäller heminredning och göra det tydligt för konsumenterna. Sortimentet paketeras effektivt utifrån säsong i katalogerna, som har en välutvecklad "Mio-stil" i text och bild.
Kataloger och kampanjer följs upp på Mios webbplats.
Här presenteras Mios hela sortiment, alltid med aktuella priser, mått, färg- och materialval. Katalogen finns
även som nedladdningsbar applikation till mobilen. Via
Facebook nås nya kundgrupper och möjlighet ges till
direktkommunikation.
Mio ska uppfattas som ett spännande
alternativ och vara kundernas förstahandsval när hemmet ska förnyas.
SOCIALT ANSVAR
Som en del av Mios arbete för hållbar utveckling ingår även
ett socialt ansvarstagande, vilket märks i kommunikationen. Mio engagerar sig i Cancerfondens insamling Rosa
bandet, eftersom bröstcancer berör många och kvinnor
är Mios huvudsakliga kundgrupp. Barnrättsorganisationen Plan är ett annat engagemang. Mio är vänföretag till
Världsnaturfonden, WWF.
Sedan många år samarbetar Mio med Myrorna kring en
årlig soffkampanj, där kundernas gamla soffor bidrar till
hjälpverksamhet.
mio årsredovisning 2010/2011 7
Vägghylla
med 4 hyl
hållbarhetsarbete
Mio strävar ef ter at
t agera som det
ansvarsfulla företa
get. Utgångspunkten
är at t Mios verksam
het påverkar samhä
lle
och miljö. Det innebä
r at t Mio både har
och måste ta ansvar
för at t ställa krav
på den egna verksa
mheten och på
leverantörer.
Hållbarhetsarbetet
beskrivs i miljöpolicy, CSR-policy oc
h uppförandekod.
Samtliga policies ha
r fastställts av Miokoncernens styrelse
och kommer at t
finnas tillgängliga på
mio.se. Arbetet ska
genomsyra all verk
samhet. Det leds av
koncernledningen oc
h alla chefer har
inom sitt ansvarsom
råde skyldighet at t
säkerställa at t med
arbetare och af färs
partners är införstå
dda med och agerar
i enlighet med fastst
ällda policies.
Mios insatser för
et t systematiskt
hållbarhetsarbete ha
r ökat. Ambitionen
är högre som en de
l av Mios sätt at t gö
ra
af färer. Leverantörer
na har fått större
geografisk spridnin
g, vilket ställer ökad
e
krav på Mio som inkö
pare. Beslut har
tagits om at t uppför
andekoden ska
ingå i alla leverantör
savtal.
Genom hållbarhetsar
betet skapas
engagemang hos m
edarbetarna och
förtroendet ökar ho
s kunderna. Det är
et t långsiktigt arbe
te som ska vara en
del
av och även bidra til
l Mios utveckling.
Antal butiker i kedjan
per bokslutsdag
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
Antal Butiker ägda av Mio
per bokslutsdag
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
8
9
16
15
16
nettoförsäljning i kedjan
(Mkr exkl moms)
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
1 914
1 828
1 684
1 800
1 790
nettoförsäljning i butiker ägda av mio
(Mkr exkl moms)
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
499
498
515
541
544
butiker ägda av mio
andel av kedjans nettoförsäljning
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
26
27
31
30
30
%
%
%
%
%
Mio-sortimentet
Andel av kedjans nettoförsäljning
8 mio årsredovisning 2010/2011
59
60
62
63
64
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
2006/2007
92,5
92,0
91,0
88,0
88,0
%
% %
%
%
Stolta medarbetare som trivs med
arbetet är viktigt för hur kunden
upplever Mio. Vägen dit går genom
tydligt ledarskap, individuellt
ansvarstagande och stimulerande
arbetsuppgifter.
MEDARBETARE
Mio är beroende
ens upplevelse av
nd
ku
h
oc
n
ge
in
Försä ljn
re. Genom sitt
ga nde medarbeta
sta
ar
sv
an
h
oc
de
rk a
av engagera
ut veck la Mios sta
arbeta rna till att
arbete bidrar med
arknadsposition.
va rumärke och m
h ha ett gott
ktiv arbetsplats oc
ra
att
en
ra
va
a
sk
Mio
en gemensa m
För kedjan gä ller
re.
iva
tsg
be
ar
m
so
anseende
öjligheter genom
edarbeta rna ges m
t
persona lpolicy. M
utbildningsa rbete
ing via det interna
kl
ec
tv
su
ten
igt
pe
dl
m
ty
ko
et sk a va ra
-skola n. Leda rsk ap
io
M
r
fö
en
m
ra
inom
lädje, effektivitet
prenörsk ap, arbetsg
lats
och bygga på entre
jämstä lld arbetsp
ja. Mio sk a va ra en
rde
och förä ndringsvil
un
genomförs en
ng. Va rta nnat år
utan disk rimineri
ex ta s fra m.
jd-medarbeta r-ind
sökning dä r ett nö
io: personligt,
präglar arbetet i M
ta
Fyra vä rderingar
Genom att omsät
och affärsmässig t.
ge
re
ta
be
kvalitet, stilsä kert
ar
n alla med
aktisk ha nd ling ka
pr
i
na
ar
s
ng
en
eri
nd
rd
vä
erträ ffa r ku
motsvarar eller öv
io
M
att
l
til
ag
dr
sitt bi
förväntninga r.
0 personer. Av
arbeta r cirka 1 00
ioI hela Mio-kedjan
ner anstä llda i M
lutsdagen 235 perso
i
8
15
dessa va r på boks
Mio AB och
på 77 anstä llda i
t
ela
rd
fö
,
en
ern
konc
butiker.
koncernens egna
mio årsredovisning 2010/2011 9
Mios position. mio ska erbjuda riktiga möbler i prisvärd kvalitet.
mio har en marknadsledande position som bäst på soffor och denna
ska försvaras och stärkas. kunderna ska uppfatta mio som ett spännande
alternativ på marknaden.
En vårdag i april bildas Mio. Två inköpsföreningar
– Delva i södra Sverige och Möbelhandelns Inköps
Organisation i Stockholm – slås samman och 41
möbelhandlare börjar göra inköp via ett gemensamägt bolag. Huvudkontoret placeras i Helsingborg.
1985
Mio-kedjan når för första gången en total försäljning
på över en miljard kronor.
1994
Ett helägt dotterbolag till Mio AB bildas för att underlätta nyetableringar och ägarförändringar.
1976
Huvudkontoret flyttar till Tibro som utvecklats till
centrum för svensk möbelproduktion.
2002
Mios styrelse tar beslutet att Mio långsiktigt ska äga
butiker för att säkra kedjans fortlevnad.
1977
Mio ger ut sin första riktiga möbelkatalog. Därefter
har en katalog getts ut årligen fram till 2010, då Mio
inledde en ny era med två kataloger per år.
2006
En stor organisatorisk förändring genomförs när
kedjan ombildas från frivillig fackhandelskedja till
handlarägd kedja som regleras med franchiseavtal.
1962
10 mio årsredovisning 2010/2011
Mio-koncernen resultat
Mio-koncernen soliditet
efter finansiella poster (Mkr)
i procent
50
50
25
0
49,7
2006/07 2007/08 2008/09 2009/10
-18,8
-38,9
59,5
2010/11
-29,9
40
30
20
-25
10
Resultaten för 2009/10 samt 2010/11 redovisas enligt IFRS, övriga enligt BFN.
0
38,8
28,0
20,4
2006/07 2007/08 2008/09
49,0
48,3
2009/10
2010/11
mio årsredovisning 2010/2011 11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Information om verksamheten
Mio är en av landets största butikskedjor för möbler och heminredning. Kedjans butiker har en total omsättning på drygt 1,9 miljarder
exklusive mervärdesskatt. Under räkenskapsåret har försäljningen
i jämförbara butiker ökat med hela 7,3 procent (9,3).
Mio representeras i Sverige 2011-04-30 på 58 försäljningsställen
och på Åland med ett försäljningsställe.
Mio AB:s verksamhet baseras på att som franchisegivare ansvara
för kedjans utveckling och support av olika koncept. Dessa koncept
består av profil, marknadsföring, sortiment, inköp, logistik, butiksdrift, utbildning och informationssystem. Butikerna är anslutna till
Mio-kedjan genom ett franchiseavtal. Vid bokslutstillfället ingick i
koncernen ett verksamt butiksbolag omfattande 8 butiker under
samma villkor som de 51 franchisebutikerna.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
I oktober öppnades en ny butik i Bromma. Butiken ägs av Mio
Försäljning AB. Under året har två butiker stängts i Hallonbergen
samt Bäckebol. Butiken i Hallonbergen ägdes av Mio Försäljning AB
medan butiken i Bäckebol var en franchiseägd butik.
Butiken i Halmstad har under året avyttrats till franchisetagare
från att tidigare ha ägts av Mio Försäljning AB.
Nytt hyreskontrakt har tecknats i InfraCity för öppning i september 2011.
Räkenskapsåret 2010/2011 redovisar det starkaste driftresultat
någonsin i Mios historia. Hög kostnadsmedvetenhet i kombination
med stärkta marginaler och en mycket bra volymtillväxt är de tre
viktigaste hörnstenarna som har skapat årets starka resultat. Den
höga köptroheten för butiksbolagen på över 90 procent är en viktig
del för att skapa lönsamheten i Mio AB. Mio Försäljning AB redovisar
för första gången lönsamhet i butiksverksamheten, vilket är en
milsten i bolagets historia.
Under året har "butikslyftet" initierats vilket inneburit att 15
butiker har fått ett nytt interiört kommersiellt utseende. Projektet
är viktigt för att bibehålla en modern butiksmiljö och stilsäker
inredning som attraherar våra kunder. Projektet fortsätter under
innevarande år med ytterligare 14 butiker.
I samband med årsbokslutet 2011-04-30 övergår koncernen att
redovisa enligt IFRS.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Nytt hyreskontrakt har tecknats i Helsingborg för öppning i oktober
2012.
Ägarförhållanden
Vid bokslutstillfället ägs Mio AB av 130 (130) aktieägare där 27 (27)
butiksbolag har en aktieandel om cirka 88%. Övriga aktieägare
består huvudsakligen av privatpersoner som är anställda inom Miokedjan.
Mellan aktieägarna finns aktieägaravtal som innefattar ett hembud mellan parterna.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Möbelbranschen påverkas av den allmänna konjunkturen, vilket
resulterar i att efterfrågan förändras och därmed konsumtionsnivån. Ränteutvecklingen, förändrade energikostnader, arbetslöshets-
12 mio årsredovisning 2010/2011
utveckling samt valutautveckling är variabler som ligger utanför
bolagets kontroll och som påverkar kundernas konsumtionskraft.
Framför allt påverkas storstadsregioner vid ökade räntekostnader.
Konkurrens från andra branscher såsom resebranschen påverkar, likaså även konsumtionskraften för potentiella kunder. Mios
exponering mot finansiella risker och riskhantering framgår av
not 18. Ökad konkurrens från såväl nationella som internationella
företag kan resultera i prispress och minskade marknadsandelar.
Konkurrensen om attraktiva butikslägen och förmånliga hyresvillkor
påverkas också av nya aktörer.
Ett attraktivt sortiment är avgörande för bolagets framtid.
Missbedömning av sortiment och trender kan resultera i överlager
och minskad försäljning. Detta motverkas genom att rekrytera
kunniga medarbetare och samtidigt arbeta med en kundorienterad
affärsmodell med mycket inspel och deltagande från butiksbolag för
att säkerställa ett kommersiellt sortiment.
Ett väl fungerande IT-system är avgörande för att utveckla bolaget. Såväl driftsäkerhet som funktionalitet är avgörande. Detta är
en högt prioriterad fråga i företaget ur ett såväl operativt som
strategiskt arbete.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Belopp i kr
Balanserade vinstmedel
Årets totalresultat
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
till aktieägarna utdelas 8,50 kr per aktie, totalt
i ny räkning överförs
67 766 298
26 453 053
94 219 351
27 831 269
66 388 082
94 219 351
Styrelsens yttrande över koncernbidrag och utdelning
Koncernbidrag har, under förutsättning av årsstämmans godkännande, lämnats med 5 348 067 kronor till dotterbolag vilket föranlett
att fritt eget kapital per balansdagen, efter beaktande av skatteeffekten, reducerats med 3 941 525 kronor.
Den föreslagna värdeöverföringen i form av koncernbidrag och
utdelning reducerar bolagets soliditet till 50,6 procent. Soliditeten är
mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsättningsvis beräknas
bedrivas med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms
kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen, ej
hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång
sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna
värdeöverföringen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som
anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln).
Resultat och ställning
Koncernens och bolagets resultat och ställning i övrigt framgår av
efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser och tilläggsupplysningar.
fem år i översikt
Koncernens och moderbolagets utveckling i översikt
Belopp i tkr
2010/11
2009/10
2008/09
2007/08
2006/07
Koncernen
IFRS
IFRSBFNBFNBFN
Nettoomsättning
1 335 384
1 313 105
1 314 494
1 366 217
1 360 270
Resultat efter finansiella poster
59 476
49 699
-29 890
-38 893
-18 761
Eget kapital
164 605
171 108
111 684
143 439
174 209
Balansomslutning
340 601
348 875
548 790
512 928
448 659
Antal anställda
235
287
327
347
281
Soliditet i %
48,3
49,0
20,4
28,0
38,8
Antal bolag i koncernen
- Konceptgivarbolag
1
1
1
1
1
- Butiksbolag, omfattande åtta butiker
1
2
2
2
3
- Fastighetsbolag
5
5
3
- Övriga bolag
7
7
7
7
Moderbolaget
Nettoomsättning
1 143 612
1 088 786
1 139 672
1 197 808
1 147 723
Resultat efter finansiella poster
44 706
84 457
40 962
-4 839
1 243
Balansomslutning
313 876
343 508
436 355
431 484
387 951
Soliditet %
55,0
56,2
28,8
33,7
44,9
Antal anställda
77
69
69
73
71
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.
I ovanstående resultatutveckling redovisas Koncernen enligt IFRS för åren 2009/2010 och 2010/2011. Övergången till IFRS har skett enligt not 2.
mio årsredovisning 2010/2011 13
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
Belopp i tkr
Not
2010-05-01
2011-04-30
2009-05-01
2010-04-30
2
Rörelsens intäkter Nettoomsättning
3
1 335 384
1 313 105
Övriga rörelseintäkter
3
70 168
59 100
Summa intäkter 1 405 552
1 372 205
Rörelsens kostnader
Handelsvaror
-917 573
-869 449
Övriga externa kostnader
4, 5
-291 671
-293 892
Personalkostnader
6
-115 678
-128 753
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
-18 294
-27 370
Summa rörelsens kostnader
-1 343 216
-1 319 464
Rörelseresultat
62 336
52 741
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag
7
0
2 097
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
8
-1 900
-2 100
Övriga ränteintäkter
9
131
841
Räntekostnader
10
-1 091
-3 880
Summa resultat från finansiella investeringar
-2 860
-3 042
Resultat efter finansiella poster
59 476
49 699
Övriga resultatposter
Skatt på årets resultat
11
-14 101
-14 009
Årets resultat
45 375
35 690
Övrigt totalresultat
Orealiserad värdeförändring derivat, netto efter skatt -2 764
0
Årets totalresultat
42 611
35 690
14 mio årsredovisning 2010/2011
KONCERNENS BalansRÄKNING
Belopp i tkr
Not
2011-04-30
2010-04-30
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Dataprogram och licenser
12
10 139
12 550
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
13
28 875
24 422
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
14
5
1 905
Uppskjutna skattefordringar
11
4 720
5 055
Andra långfristiga fordringar
15
450
750
5 175
7 710
Summa anläggningstillgångar
44 189
44 682
Omsättningstillgångar
Varulager
16
Handelsvaror
141 310
143 011
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
73 194
87 700
Förskott till leverantörer
3 701
946
Övriga kortfristiga fordringar
1 224
2 320
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
21 369
16 998
99 488
107 964
Kassa och bank
18
55 614
53 218
Summa omsättningstillgångar
296 412
304 193
Summa tillgångar
340 601
348 875
eget kapital och Skulder Eget kapital
Aktiekapital
40 928
40 928
Övrigt tillskjutet kapital
38 418
35 136
Fria reserver
42 648
59 354
Årets totalresultat
42 611
35 690
Summa eget kapital
164 605
171 108
Långfristiga skulder
Avsättningar
19
14 823
14 638
Summa långfristiga skulder
14 823
14 638
Kortfristiga skulder
Förskott från kunder
15 043
14 675
Leverantörsskulder
69 843
89 894
Aktuella skatteskulder
13 105
285
Övriga kortfristiga skulder
25 638
17 579
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
21
37 544
40 696
Summa kortfristiga skulder
161 173
163 129
Summa eget kapital och skulder
340 601
348 875
Ställda säkerheter
22
106 000
106 000
Ansvarsförbindelser
23
4 000
9 000
mio årsredovisning 2010/2011 15
KONCERNENS förändringar i eget kapital
ÖvrigtFria
Aktietillskjutet
reserver och
Belopp i tkr
Not
kapital
kapital
årets resultat
Eget kapital 2008-05-01
35 510
35 136
Effekt av ändrad skattesats
Förändring i koncernens sammansättning
Justering IFRS
2
Årets resultat
Eget kapital 2009-04-30
35 510
35 136
Konvertering lån
5 418
Återbetalt aktieägartillskott
Årets totalresultat
Eget kapital 2010-04-30
40 928
35 136
Förskjutning mellan bundet och fritt kapital
3 282
Lämnad utdelning
Årets totalresultat
Eget kapital 2011-04-30
40 928
38 418
16 mio årsredovisning 2010/2011
Summa
eget kapital
72 793
-789
-2
1 133
-23 352
49 783
143 439
-789
-2
1 133
-23 352
120 429
9 753
-182
35 690
95 044
15 171
-182
35 690
171 108
-3 282
-49 114
42 611
85 259
-49 114
42 611
164 605
KONCERNENS kassaflödesanalays
2010-05-01
Belopp i tkr
2011-04-30
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
62 336
Avskrivningar
18 294
Övriga ej likviditetspåverkande poster
185
80 815
Erhållen ränta
131
Erlagd ränta
-1 091
Betald inkomstskatt
41
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet
79 896
Förändring av varulager
1 701
Förändring av kundfordringar
14 506
Förändring av övriga kortfristiga fordringar
-6 030
Förändring av leverantörsskulder
-20 051
Förändring av övriga kortfristiga rörelseskulder
1 524
Kassaflöde från den löpande verksamheten
71 546
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
-3 012
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-17 797
Sålda dotterbolag
0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
473
Avyttring av övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar
300
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-20 036
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
0
Förändring av kortfristiga finansiella skulder
0
Återbetalning av aktieägartillskott
0
Utbetald utdelning
-49 114
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-49 114
Årets kassaflöde
2 396
Likvida medel vid årets början
53 218
Likvida medel vid årets slut
55 614
2009-05-01
2010-04-30
54 838
27 370
12 541
94 749
841
-3 880
-403
91 307
59 536
-3 590
14 942
-19 923
-18 991
123 281
-966
-1 092
8 431
17 899
792
25 064
-20 988
-74 463
-182
0
-95 633
52 712
506
53 218
mio årsredovisning 2010/2011 17
Moderbolagets resultaträkning
2010-05-01
2009-05-01
Belopp i tkr
Not
2011-04-30
2010-04-30
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
3
1 143 612
1 088 786
Övriga rörelseintäkter
3
68 130
51 229
Summa intäkter 1 211 742
1 140 015
Rörelsens kostnader
Handelsvaror
-901 474
-840 573
Övriga externa kostnader
4, 5
-206 248
-168 468
Personalkostnader
6
-45 518
-39 831
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
-7 701
-8 524
Summa rörelsens kostnader
-1 160 941
-1 057 396
Rörelseresultat
50 801
82 619
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i dotterföretag
7, 24
-4 888
999
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
8
-1 900
-2 100
Ränteintäkter
9
1 818
4 488
Räntekostnader
10
-1 125
-1 549
Summa resultat från finansiella investeringar
-6 095
1 838
Resultat efter finansiella poster
44 706
84 457
Bokslutsdispositioner
25
-3 096
0
Skatt på årets resultat
11
-11 215
-22 972
Årets resultat
30 395
61 485
Övrigt totalresultat
Lämnat koncernbidrag netto
-3 941
-9 288
Årets totalresultat
26 454
52 197
18 mio årsredovisning 2010/2011
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
Belopp i tkr
Not
2011-04-30
2010-04-30
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Dataprogram och licenser
12
10 139
12 550
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
13
5 325
3 293
Finansiella anläggningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag
26
7 919
16 785
Andelar i koncernföretag
24
19 869
24 757
Andra långfristiga värdepappersinnehav
14
5
1 905
Uppskjutna skattefordringar
11
2 219
0
Övriga långfristiga fordringar
15
450
750
30 462
44 197
Summa anläggningstillgångar
45 926
60 040
Omsättningstillgångar
Varulager m m
16
Handelsvaror
82 033
81 647
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
71 780
85 972
Kundfordringar hos koncernföretag
36 406
35 809
Övriga fordringar hos koncernföretag
5 828
15 951
Förskott till leverantörer
3 701
946
Skattefordringar
0
237
Övriga fordringar
367
305
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
12 567
9 785
130 649
149 005
Kassa och bank
20
55 268
52 816
Summa omsättningstillgångar
267 950
283 468
Summa tillgångar
313 876
343 508
mio årsredovisning 2010/2011 19
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
Belopp i tkr
Not
2011-04-30
2010-04-30
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (Antal aktier 3 274 267 á 12,50 kr)
40 928
40 928
Reservfond
35 100
35 100
76 028
76 028
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
67 766
64 683
Årets totalresultat
26 453
52 197
94 219
116 880
Summa eget kapital
170 247
192 908
Obeskattade reserver
27
3 096
0
Avsättningar
Övriga avsättningar
19
4 000
0
Summa avsättningar
4 000
0
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
67 093
Skulder till koncernföretag
23 583
Skatteskulder
11 790
Övriga skulder
15 007
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
21
19 060
Summa kortfristiga skulder
136 533
86 149
27 828
0
11 331
25 292
150 600
Summa eget kapital och skulder
313 876
343 508
Ställda säkerheter
22
106 000
106 000
Ansvarsförbindelser
23
4 000
9 000
Moderbolagets förändringar i eget kapital
AktieReserv-Övrigt fritt
Belopp i tkr
Not
kapital
fond
eget kapital
Eget kapital 2009-05-01
35 510
35 100
Konvertering lån
5 418
Årets totalresultat
Eget kapital 2010-04-30
40 928
35 100
Lämnad utdelning
Årets totalresultat
Eget kapital 2011-04-30
40 928
35 100
20 mio årsredovisning 2010/2011
Summa
eget kapital
54 930
9 753
52 197
116 880
125 540
15 171
52 197
192 908
-49 114
26 454
94 220
-49 114
26 454
170 248
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat Avskrivningar
Förändring avsättningar
Erhållen ränta
Erhållna utdelningar
Erlagd ränta
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kundfordringar
Förändring av övriga kortfristiga fordringar
Förändring av leverantörsskulder
Förändring av övriga kortfristiga rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Sålda immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Sålda dotterföretag
Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Förändring av kortfristiga finansiella skulder
Amortering av skuld
Erhållet/Lämnat koncernbidrag
Utbetald utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
2010-05-01
2011-04-30
2009-05-01
2010-04-30
50 801
7 701
4 000
62 502
1 817
0
-1 125
-1
82 619
8 524
0
91 143
4 488
13 300
-2 143
-94
63 193
106 694
-386
14 192
3 927
-19 056
-6 800
55 070
5 103
-5 646
88 077
-20 252
-21 400
152 576
-3 012
270
-4 580
0
9 166
1 844
-966
0
-410
13 333
3 677
15 634
0
0
-5 348
-49 114
-54 462
-70 660
-32 139
-12 602
0
-115 401
2 452
52 816
55 268
52 809
7
52 816
mio årsredovisning 2010/2011 21
NOTER
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
NOT 2 Övergång till IFRS
NOT 3 Intäkternas fördelning
NOT 4 Ersättning till revisorerna
NOT 5 Operationell leasing
NOT 6 Medeltalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter
NOT 7 Resultat från andelar i koncernföretag
NOT 8 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
NOT 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
NOT 10 Räntekostnader och liknande resultatposter
NOT 11 Skatter
NOT 12 Dataprogram och licenser
NOT 13 Inventarier
NOT 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav
NOT 15 Övriga långfristiga fordringar
NOT 16 Varulager
NOT 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
NOT 18 Finansiella risker och finanspolicy
NOT 19 Avsättningar
NOT 20 Checkräkningskredit
NOT 21 Upplupna kosnader och förutbetalda intäkter
NOT 22 Ställda säkerheter
NOT 23 Ansvarsförbindelser
NOT 24 Andelar i koncernföretag
NOT 25 Bokslutsdispositioner
NOT 26 Fordringar hos koncernföretag
NOT 27 Obeskattade reserver
NOT 28 Transaktioner med närstående
NOT 29 Kritiska uppskattningar och bedömningar
NOT 30 Uppgifter om moderbolaget
Skillnaden mot tidigare redovisningsprinciper omfattar IAS 2 (Lagervärdering), IAS 36 (Nedskrivningar), IAS 37 (Avsättningar) IAS 39 (Finansiella instrument). Hur omräkning gjorts av tidigare
års redovisningar framgår av not 2.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta
för moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i
svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusentals
kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa
finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde. Finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, såsom valutaterminer
och valutaswapar.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra
faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och
skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från
dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar
redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period eller i den
period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och
framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande
inverkan på de finansiella rapporterna och uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 29.
Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering
av dotterföretag.
Klassificering m.m.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt
väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader
räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och
koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom
tolv månader räknat från balansdagen.
Om inte annat anges redovisas alla belopp i noterna i tusental kronor (tkr).
N0T 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har
godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Även tillkommande information i enlighet
med Rådet för finansiell rapportering (RFR);RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för
koncerner" har beaktats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som
anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som
förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i
möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa
fall av skatteskäl. Dessutom har tillämpning skett av rekommendationen RFR 2 "Redovisning för
juridiska personer" från Rådet för finansiell rapportering.
Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och
koncernens finansiella rapporter
Räkenskapsåret 2010/2011 är det första räkenskapsår för vilket bolaget lämnar finansiella rapporter presenterade enligt IFRS. Årsredovisningen och koncernredovisningen omfattas därför
av reglerna i IFRS 1, ”First-time Adoption of International Financial Reporting Standards”. Denna
årsredovisning är upprättad enligt de IFRS-standarder och IFRIC-uttalanden som trätt i kraft vid
tidpunkten för årsredovisningens upprättande och vilka godkänts av EU-kommissionen.
Bolaget har analyserat de IFRS-standarder och tolkningar som ännu inte trätt ikraft och som
inte tillämpats i årsredovisningen för räkenskapsåret 2010-05-01 till 2011-04-30. Ingen av dessa
förväntas vid införandet få någon väsentlig påverkan på resultat och ställning.
Redovisningen i koncernen är upprättad som om koncernen alltid redovisat enligt IFRS, vilket
innebär att jämförelseårets uppgifter omarbetats till de ändrade principerna. Koncernen har
valt att tillämpa de frivilliga undantag från denna metod vilket IFRS tillåter på följande sätt;
- Ingen retroaktiv omräkning av förvärvsanalyser avseende förvärv före övergångsdatum
2009-05-01 har gjorts.
- Koncernen omfattar endast svenska bolag varför inga differenser uppkommit i samband
med att utländska dotterföretag inräknas i koncernredovisningen.
- Övergång till IAS 32 och IAS 39 avseende redovisning av finansiella instrument har skett per
2009-05-01.
- Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner varför inga aktuariella differenser
avseende förmånsbestämda pensionsplaner föreligger.
22 mio årsredovisning 2010/2011
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Mio AB. Bestämmande
inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa
strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom
koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i
anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller
rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder
och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna
och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser
redovisas som goodwill.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om
till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar
och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid
transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden
omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till
verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag och dotterföretag.
Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta är svenska kronor. Koncernens
rapporteringsvaluta är svenska kronor.
Valutavinster/Förluster
Valutaeffekter rubriceras och redovisas som inköp handelsvaror. Se vidare under derivat och
säkerhetsredovisning.
Intäkter
Försäljning av varor
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas
till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade
rabatter.
All försäljning sker med villkor om 30 dagars öppet köp. Intäktsredovisningen sker vid försäljningstillfället med beaktande av öppet köp.
Konceptintäkter
Konceptintäkter faktureras löpande under året från Mio AB till franchiseägda butiker och Mio
Försäljning AB. Konceptintäkterna baseras på respektive butiks omsättning och slutfakturering
görs i samband med att omsättningsuppgifter intygade av revisor lämnas in.
En omklassificering av övriga intäkter har gjorts jämfört med tidigare års princip. Föregående år har ändrats för jämförelse.
Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader
Betalningar avseende operationella leasar
Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över
leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en
del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, räntekostnader och
andra finansiella poster.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångsidan kundfordringar, likvida medel samt derivat och övriga fordringar. Bland skulder och eget kapital
återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat, som redovisas som övriga kortfristiga
skulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets
verkliga värde. Till det läggs transaktionskostnader för alla finansiella instrument utom för de
som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet.
Mio AB har följande kategorier:
Kundfordringar
Kundfordringar klassificeras i egen kategori. Kundfordringar redovisas till det belopp som
förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans
förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering.
Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Räntebärande skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden
togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.
Långfristiga och övriga fordringar samt övriga kortfristiga skulder
Derivat som används för säkringsredovisning redovisas i balansräkningen under ovan rubricerade poster. Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i eget kapital vid säkring till verkligt värde. Vid kassaflödessäkring redovisas
värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade
posten redovisas i resultaträkningnen. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har
kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
säkrade flödet träffar resultaträkningen varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändring överförs till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från den säkrade
transaktionen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade.
Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiveras i balansräkning,
upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkning. Om den säkrade
posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från
säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden.
När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller när företaget bryter
identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den
prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande
sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förvänts
inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot
resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt
att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för
tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för
att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Leasade tillgångar
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.
Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade
med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om
operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats om tillgång i koncernens
balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och
kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna
redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Lånekostnader
Lånekostnader för anskaffning av kvalificerade anläggningstillgångar aktiveras.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Beräknade nyttjandeperioder:
- inventarier, verktyg och installationer 3-8 år
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Immateriella tillgångar
Programvara
Dataprogram som förvärvats av Mio AB är redovisade till anskaffningsvärden minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade
nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade
nyttjandeperioderna är:
- dataprogram och licenser
3-5 år
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Netto
försäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter
avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument utgörs av valutaterminer, valutaoptioner och valutaswapar som utnyttjas för
att täcka risker för valutakursförändringar. Koncernens finansiella vinster och riskhantering
beskrivs i not 18.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbar tillgängliga tillgodohavanden hos
banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från
anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig
risk för värdefluktuationer.
Transaktionsexponering - kassaflödessäkringar
Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutatermin.
Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt
värde. Värdeförändringen redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess att det
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar - med undantag för varulager och uppskjutna
skattefordringar - prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.
mio årsredovisning 2010/2011 23
För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång
grupperas vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna till den lägsta nivå där det går att
identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. En nedskrivning redovisas när en tillgångseller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning
belastar resultaträkningen.
Ersättningar till anställda
Avgiftsbestämda planer
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i
resultaträkningen när de uppstår.
Förmånsbestämda planer
Koncernen har inga förmånsbestämda planer
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och då det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning
av beloppet kan göras. Om det är av väsentlig betydelse när i tiden betalningen sker beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före
skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om så är
tillämpligt – de risker som är förknippade med skulden.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i
resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid
tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning
av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även
justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enlig balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära
skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Vidare beaktas heller inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas
bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur
redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade
eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet
på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan
utnyttjas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL)
och RFR Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. RFR innebär
att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU
godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen
och Tryggandelagen på grund av hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna
mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på
samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Mio AB redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering,
UFR 2. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som
lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas i totalresultatet, efter avdrag för
skatteeffekt.
Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till
balansomslutningen.
24 mio årsredovisning 2010/2011
Not 2Övergång till IFRS
Avstämning av balansräkningar vid övergång till IFRS
Tid.principer
Belopp i tkr
Not
30 april -09
Effekt övergång till IFRS
IFRSTid. principer
30 april -09
30 april -10
Effekt övergång till IFRS
IFRS
30 april -10
Immateriella anläggningstillgångar
a
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
f
Varulager
b
Kortfristiga fordringar
c
Kassa och bank
Summa tillgångar
22 689
-4 309
184 436
24 149
-5 971
199 088
3 459
117 699
3 924
506
548 567
-2 897
18 380
184 436
18 178
202 547
121 623
506
545 670
14 945
-2 395
24 422
4 403
3 307
140 947
2 064
107 964
53 218
345 899
2 976
12 550
24 422
7 710
143 011
107 964
53 218
348 875
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
g
Årets resultat
Summa eget kapital
35 510
35 136
72 002
1 133
-23 352
119 296
1 133
35 510
35 136
73 135
-23 352
120 429
40 928
35 136
58 221
1 133
48 485
-12 795
182 770
-11 662
40 928
35 136
59 354
35 690
171 108
Övriga avsättningar
d
14 638
Avsättningar för skatter
e
4 030
-4 030
Långfristiga skulder
146 731
146 731
Kortfristiga skulder
278 510
278 510
163 129
Summa skulder
429 271
-4 030
425 241
163 129
0
14 638
163 129
163 129
Summa eget kapital och skulder
348 875
548 567
-2 897
545 670
345 899
2 976
Noter till avstämning av balansräkning
a Nedskrivning av goodwill.
b Den schablonmässiga inkuransen på 3 procent avseende varulager har ersatts
med en verklig inkurans.
c Finansiella derivat redovisas till verkligt värde från och med 2009-05-01.
d Avsättning förlustkontrakt framtida hyressubventioner.
e Kvittning uppskjutna skatter.
f Posten uppskjutna skattefordringar har reducerats med Avsättningar för skatter (e) samt justerats med
skatteeffekt av korrigeringar avseende inkurans (b), marknadsvärdering av derivat (c) samt hyressubventioner (d).
g Effekten av ovanstående justeringar har påverkat eget kapital per 2009-05-01 med 1 133 tkr och per 2010-04-30 med -11 662 tkr.
Avstämning av resultaträkning för året 2009-10
Tid principer
IFRS
Belopp i tkr
Not
30 april -10
justeringar
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
1 313 105
Övriga rörelseintäkter
59 100
Summa intäkter
1 372 205
0
Rörelsens kostnader
Handelsvaror
b,c
Övriga externa kostnader
d
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
a
Summa rörelsens kostnader
-864 130
-5 319
-279 254
-14 638
-128 753
-29 284
-1 301 421
Enligt IFRS 30 april 10
1 313 105
59 100
1 372 205
-869 449
-293 892
-128 753
1 914
-18 043
-27 370
-1 319 464
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansnetto
70 784
-18 043
-3 042
67 742
-18 043
52 741
-3 042
49 699
Skatt på årets resultat
e
Resultat efter skatt
-19 257
48 485
-14 009
35 690
5 248
-12 795
a Avskrivningen av goodwill återförs i resultatet för 2009/2010.
b Den schablonmässiga inkuransen på 3 procent avseende varulager i dotterbolagen har koncernmässigt ersatts
med en verklig inkurans. Förändringar av den verkliga inkuransen under verksamhetsåret 2009/2010 korrigeras i resultatet.
c Beräkning av marknadsvärde på finansiella derivat har gjorts.
d Avsättning för framtida hyressubventioner under verksamhetsåret 2009/2010 kostnadsförs i ovanstående resultaträkning.
e Justering för skatteeffekt av punkt (b), (c) och (d) har beaktats.
mio årsredovisning 2010/2011 25
Not 3 Intäkternas fördelning
Nettoomsättningen i koncernen består i sin helhet av varuförsäljning.
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
I nettoomsättningen ingår intäkter från:
Varuförsäljning och konceptintäkter
1 335 384
1 363 575
1 143 612
1 088 786
Summa
1 335 384
1 363 575
1 143 612
1 088 786
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
2011-04-30
2010-04-30
Antal på
VaravAntal på
Varav
balansdagen
män
balansdagen
män
Koncernen (inkl dotterbolag)
Styrelseledamöter
18
78 %
18
78 %
Verkställande direktörer och
andra ledande befattningshavare
1
0%
1
0%
I övriga intäkter ingår intäkter från:
Vidarefakturerade kostnader
41 478
33 736
45 408
36 649
Övriga intäkter
28 690
25 364
22 722
14 580
Summa
70 168
59 100
68 130
51 229
Not 4 Ersättning till revisorerna
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag
702
713
486
417
Andra uppdrag än revisionsuppdraget
176
190
170
178
Summa
878
903
656
595
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets
revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan
granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är Andra uppdrag.
Moderbolaget Styrelseledamöter
10
60 %
10
Verkställande direktör och
andra ledande befattningshavare
1
0%
1
56 %
0%
Sjukfrånvaro
Moderbolaget
Total sjukfrånvaro
- långtidssjukfrånvaro
- sjukfrånvaro för män
- sjukfrånvaro för kvinnor
- anställda - 29 år
- anställda 30 - 49 år
- anställda 50 år -
2010-05-01
2011-04-30
2,1 %
0,0 %
1,8 %
2,2 %
*) %
2,4 %
1,6 %
2009-05-01
2010-04-30
2,4 %
35,6 %
2,3 %
2,5 %
*) %
1,6 %
3,8 %
*) ingen uppgiftsskyldighet föreligger
Not 7
Not 5 Operationell leasing
Leasingavtal där företaget är leasetagare avser i allt väsentligt hyresavtal för lokaler där Mio
bedriver rörelser. Normal löptid för hyresavtalen är 10 år.
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Inom ett år
70 119
64 256
14 155
13 983
Mellan ett till fem år 257 579
245 758
53 890
52 957
Över fem år
91 743
91 993
16 681
29 578
419 441
402 007
84 726
96 518
Anskaffningskostnaden uppskattas till
Bolagets leasingkostnader (inklusive
hyra för lokaler) uppgår under året till
6 741
5 258
6 741
5 258
60 014
74 573
6 493
6 487
Not 6Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Medelantalet anställda, med fördelning
på kvinnor och män har uppgått till
Kvinnor
121
145
48
41
Män
114
142
29
28
Totalt
235
287
77
69
Löner och ersättningar har uppgått till
Styrelse och verkställande direktörer
2 500
2 260
2 500
Övriga anställda
78 726
89 203
26 467
Totala löner och ersättningar
81 226
91 463
28 967
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Pensionskostnader (varav för styrelse
och verkställande direktörer i koncernen 543(436), i moderbolaget 543(425)
Totala löner, ersättningar, sociala
avgifter och pensionskostnader
2 140
23 418
25 558
26 067
28 208
10 922
9 461
5 730
5 982
4 048
3 343
113 023
125 653
43 937
38 362
För verkställande direktören i Mio AB har under räkenskapsåret utgått lön och ersättningar
samt pensionsinbetalningar på 2 293 tkr (1 815 tkr).
Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har verkställande direktör avtal om oförändrad lön
under 12 månader.
26 mio årsredovisning 2010/2011
Resultat från andelar i koncernföretag
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Utdelningar
0
0
0
13 300
Realisationsresultat vid försäljningar
0
2 097
0
999
Nedskrivning av aktier i dotterföretag
0
0
-4 887
-13 300
Summa
0
2 097
-4 887
999
Not 8Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Nedskrivningar
-1 900
-2 100
-1 900
-2 100
Not 9Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Ränteintäkter, externa
131
841
109
273
Ränteintäkter, koncernföretag
0
0
1 708
4 215
Summa
131
841
1 817
4 488
Not 10Räntekostnader och liknande resultatposter
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Räntekostnader, externa
-1 091
-3 880
-931
-1 418
Räntekostnader, koncernföretag
0
0
-194
-131
Summa
-1 091
-3 880
-1 125
-1 549
Not 11
Skatter
Aktuell skatt för året
Uppskjuten skatt avseende
temporära skillnader
Summa
Not 13 Inventarier
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
-12 779
-2 538
-12 028
-1 055
Årets uppskjutna skattekostnad
(-)/intäkt (+)
Underskottsavdrag
Varulager
Derivat verkligt värde
Anläggningstillgångar
Avsättningar
Koncernbidrag
Uppskjuten skatt i resultaträkningen
-1 322
-14 101
-11 471
-14 009
813
-11 215
-21 917
-22 972
0
-32
0
- 2 505
1 215
0
-1 322
-18 602
2 114
1 032
135
3 850
0
-11 471
0
0
0
0
2 219
- 1 406
813
-18 602
0
0
0
0
-3 315
-21 917
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive
skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i
uppskjutna skattefordringar.
Uppskjutna skattefordringar
Varulager
Avsättningar
Anläggningstillgångar
Derivat – verkligt värde
Summa uppskjutna skattefordringar
1 174
1 205
0
5 065
3 850
2 219
-2 505
0
0
986
0
0
4 720
5 055
2 219
0
0
0
0
0
2010-05-01 2009-05-01 2010-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30
Koncernen
Resultat före skatt
59 476
Skatt enligt gällande skattesats för
moderbolaget
-26,3 %
-15 644
-26,3 %
Nedskrivning av finansiella tillgångar
-0,8 %
-500
-8,1 %
Ej avdragsgilla kostnader
-0,3 %
-167
-4,3 %
Ej skattepliktiga intäkter
3,3 %
1 964
2,8 %
Ej skattepliktigt koncernresultat
avyttrade dotterbolag
0,0 %
0,7 %
Utdelning ej skattepliktig
0,0 %
7,0 %
Underskottsavdrag
0,4 %
246
0,0 %
Redovisad effektiv skatt
-23,7 %
-14 101
-28,2 %
2009-05-01
2010-04-30
Redovisad i resultaträkningen
Avstämning av effektiv skatt
Moderbolaget
Resultat före skatt
41 610
Skatt enligt gällande skattesats
-26,3 %
-10 943
-26,3 %
Nedskrivning av finansiella tillgångar
-4,3 %
-1 785
-4,8 %
Ej avdragsgilla kostnader
-0,1 %
-28
-1,9 %
Utdelning ej skattepliktig
0,0 %
4,1 %
Ej skattepliktiga intäkter
3,7 %
1 542
1,6 %
Redovisad effektiv skatt
-13,3 %
-11 215
-27,2 %
49 699
-13 072
-4 050
-2 125
1 368
372
3 498
-14 009
84 457
-22 212
-4 050
-1 575
3 498
1 367
-22 972
Not 12 Dataprogram och licenser
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Ingående anskaffningsvärden
64 438
63 472
64 438
63 472
Årets förändringar
-Årets aktiverade utgifter
3 012
966
3 012
966
-Försäljningar och utrangeringar
-270
0
-270
0
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
67 180
64 438
67 180
64 438
Ingående avskrivningar
-51 888
-45 092
-51 888
-45 092
Årets förändringar
-Avskrivningar
-5 153
-6 796
-5 153
-6 796
Utgående ackumulerade avskrivningar
-57 041
-51 888
-57 041
-51 888
Utgående restvärde enligt plan
10 139
12 550
10 139
12 550
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Ingående anskaffningsvärden
102 181
141 158
25 895
25 485
Årets förändringar
-Inköp
17 797
1 092
4 580
410
-Försäljningar och utrangeringar
-7 741
-40 069
0
0
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
112 237
102 181
30 475
25 895
Ingående avskrivningar
-77 759
-79 845
-22 602
-20 873
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar
7 537
19 927
0
0
-Avskrivningar
-13 140
-17 841
-2 548
-1 729
Utgående ackumulerade avskrivningar
-83 362
-77 759
-25 150
-22 602
Utgående restvärde enligt plan
28 875
24 422
5 325
3 293
Not 14Andra långfristiga värdepappersinnehav
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Ingående anskaffningsvärden
4 005
4 005
4 005
4 005
-Nedskrivning
-4 000
-2 100
-4 000
-2 100
Utgående redovisat värde, totalt
5
1 905
5
1 905
Not 15Övriga långfristiga fordringar
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Ingående anskaffningsvärden
750
1 542
750
1 535
Årets förändringar
- Avgående fordringar, amortering
-300
-792
-300
-785
Utgående redovisat värde
450
750
450
750
Not 16 Varulager
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
141 310
143 011
82 033
81 647
141 310
143 011
82 033
81 647
Handelsvaror
Summa
Varulagret redovisas enligt principerna i not 1.
Not 17Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Förutbetalda hyror
8 425
6 968
1 762
1 150
Reklam
1 655
2 100
1 655
2 100
Övriga poster
11 289
7 930
9 150
6 535
Summa
21 369
16 998
12 567
9 785
Not 18Finansiella risker och finanspolicy
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets egna kapital, resultat och kassaflöde till följd av
förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditrisker mot franschisetagare.
Hanteringen av koncernens finansiella risker är koncentrerad till en central finansfunktion.
Denna arbetar utifrån den finanspolicy som styrelsen årligen fastställt. Styrelsen har till uppgift
att bevaka finanspolicyns utformning samt efterlevnad och vid behov föreslå förändringar.
Koncernens finansfunktion ansvarar för kapitalanskaffning, likviditetshantering samt
valutariskhantering.
Finansfunktionen ansvarar även för finansiella policyfrågor samt fungerar som internbank
för koncernens dotterbolag. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens
resultat som en följd av marknadsfluktuationer.
Kapitalstruktur
Bolaget har ett starkt kassaflöde som en effekt av det positiva resultatet samt att förändringen
i rörelsekapitalet i stort varierar kring noll. Bolagets profil och inriktning gör att resultatet
över tiden bör ha goda förutsättningar att vara relativt stabilt. Bolagets finansiering består för
närvarande av eget kapital.
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att finansieringen inte alls kan erhållas eller erhållas till kraftigt
ökade kostnader. Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med likviditet för att möta
oförutsedda utgifter och investeringar. Per 2011-04-30 finns inga räntebärande skulder i bolaget.
I bolaget finns outnyttjad checkkredit och ej belånade kundfordringar enligt not 20.
mio årsredovisning 2010/2011 27
Kreditrisker
Bolagets finansverksamhet medför en exponering för kreditrisker. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av
derivatinstrument eller placering av överlikviditet. Finanspolicyn anger vilka motparter vi skall
placera överlikviditet i. Dessa är förutom svenska staten följande banker: SEB, Handelsbanken,
Swedbank, Nordea, DNB samt Den Danske Bank. Den genomsnittliga durationen på
medelsförvaltningen får ej överstiga 6 månader.
Not 23Ansvarsförbindelser
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Borgensförbindelse
4 000
9 000
4 000
9 000
Summa ansvarsförbindelser
4 000
9 000
4 000
9 000
Moderbolaget har tecknat borgen för dotterföretaget Mio Försäljning ABs hyreskontrakt.
Åtagandena löper under en initial kontraktstid på 8-10 år och uppgår enligt nuvärdesberäkning
till 341 066 tkr.
Kreditrisk i kundfordringar
Kreditriskerna i den operativa verksamheten avser fordringar på franchisetagare. Försäljning
till slutkonsument sker huvudsakligen kontant. Om kunden önskar avbetalningsköp förmedlas
kreditmöjlighet från fristående finansbolag.
Valutarisker
Koncernen är utsatt för valutarisk eftersom inköp till stor del sker i främmande valutor, företrädesvis USD och EUR.
Denna valutarisk benämns transaktionsexponering och påverkar koncernens rörelseresultat.
Finanspolicyn anger ramarna för hantering av denna risk, innebärande att av prognostiserade
avbetalningsflöden hänförliga till senaste katalogpriser skall upp till 75 procent vara säkrad.
Koncernens transaktionsexponering illustreras enklast genom valutaflödena i Sverige.
Valuta
USD
EUR
2010-05-01 – 2010-04-30
Utflöde
Säkrad del
16 650 tkr
8 000 tkr
17 225 tkr
11 650 tkr
Koncernen använder terminskontrakt som säkringsinstrument. För säkringar ingångna efter 1 februari 2011 tillämpar bolaget säkringsredovisning. Det verkliga värdet på terminskontrakt använda
för att säkra prognostiserade flöden uppgick netto till -3 751 tkr (0) per den 30:e april 2011.
Utgående terminskontrakts nominella värde
EUR
USD
2011-04-30
8 750 000
6 500 000
Not 19Avsättningar
KoncernenModerbolaget
2010-05-01 2009-05-01
2010-05-01 2009-05-01
2011-04-30 2010-04-30 2011-04-30 2010-04-30
Avsättningar för förlustkontrakt
Avsättning vid periodens ingång
14 638
0
0
0
Periodens avsättningar
0
14 638
0
0
Ianspråktaget under perioden
-3 815
0
0
0
10 823
14 638
0
0
Avsättning för borgensåtagande
Periodens avsättningar
Avsättning vid periodens utgång
4 000
14 823
0
14 638
4 000
4 000
0
0
Av utgående avsättningar beräknas 1 800 tkr infrias inom 1 år och 13 023 tkr infrias senare än 1 år.
Not 20Checkräkningskredit
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 30 000 tkr (30 000 tkr) och i
moderbolaget till 30 000 tkr (30 000 tkr).
Beviljat belopp att belåna kundfordringar uppgår i koncernen till 52 500 tkr (52 500 tkr) och i
moderbolaget till 52 500 tkr (52 500 tkr). Samtliga beviljade kreditutrymmen var outnyttjade på
balansdagen.
Not 21Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
Upplupna löner inkl. semesterlöner
14 458
13 817
4 827
4 762
Upplupna sociala avgifter
9 666
9 508
4 029
3 711
Övriga poster
13 420
17 371
10 204
16 819
Summa
37 544
40 696
19 060
25 292
Not 22 Ställda säkerheter
KoncernenModerbolaget
2011-04-30 2010-04-30
2011-04-30 2010-04-30
För egna avsättningar och skulder
Företagsinteckningar
106 000
106 000
106 000
106 000
Summa
106 000
106 000
106 000
106 000
28 mio årsredovisning 2010/2011
Not 24Andelar i koncernföretag
2011-04-30
2010-04-30
Ingående anskaffningsvärden
24 757
50 389
Årets förändringar
- Nedskrivning
-4 888
-13 300
- Försäljningar av andelar
0
-12 332
Utgående redovisat värde
19 869
24 757
Nedskrivning av andelar avser Griba Möbler i Umeå AB.
Org.nr
SäteKapital- Rösträtts-AntalBokfört
andel % andel %
aktier
värde
Dotterföretag
Griba Möbler
i Umeå AB
556447-7783
Umeå
100
100
5 000
14 997
Mio Försäljning AB
556345-8719
Jönköping
100
100
1 000
3 859
Möbelhuset
i Gamlestaden AB
556514-6387
Göteborg
100
100
200
200
MBI Fastigheter AB
556318-7490
Tibro
100
100
100
313
Möbelcenter
i Kiruna AB
556552-2702
Kiruna
100
100
2 000
200
Mio Fastigheter AB
556739-3359
Tibro
100
100
100
100
Mio Fastigheter
i Luleå AB
556731-7366
Tibro
100
100
100
100
Mio Vilande
Fastigheter AB
556739-1668
Tibro
100
100
100
Summa
100
19 869
Dotterdotterföretag
AB Grönlunds
Möbelhus
556106-1945
Kiruna
100
100
5 000
Summa
500
500
Not 25Bokslutsdispositioner
2010-05-01
2011-04-30
2009-05-01
2010-04-30
-3 096
-3 096
0
0
Not 26Fordringar hos koncernbolag
2010-05-01
2011-04-30
Ingående anskaffningsvärden
16 785
Avgående fordringar, amorteringar
-8 866
Utgående restvärde enligt plan
7 919
2009-05-01
2010-04-30
19 677
-2 892
16 785
Skillnad mellan bokförda avskrivningar
och avskrivningar enligt plan
Summa
Not 27 Obeskattade reserver
Ackumulerad skillnad mellan bokförda
avskrivningar och avskrivningar
enligt plan
2011-04-30
2010-04-30
3 096
0
Not 28Transaktioner med närstående
Koncernen
Mio AB står under betydande inflytande från Erik Tibergs Möbler AB och dess närstående som
innehar 30,3 procent av rösterna i moderbolaget, Brofast AB och dess närstående som innehar
18,3 procent av rösterna i moderbolaget och Ols Möbler AB och dess närstående som innehar
16,5 procent av rösterna i moderbolaget.
Moderbolaget
Utöver de närståenderelationer som anges för koncernen har moderbolaget bestämmande
inflytande över dotterbolagen som framgår enligt not 24.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Koncernen
Bolag med betydande inflytande har ingått Franchiseavtal med Mio AB. Avtal har tecknats på
marknadsmässiga villkor och intäkterna har under räkenskapsåret uppgått till 103,3 Mkr från
Erik Tibergs Möbler AB, med 200,7 Mkr från Brofast AB och med 59,4 Mkr från Ols Möbler AB. Mio
AB har under räkenskapsåret utbetalt driftsbidrag till Brofast AB uppgående till 7,4 Mkr.
Moderbolaget
Moderbolaget har under räkenskapsåret haft varuförsäljning till dotterbolag om 268,3 Mkr och
utbetalt driftsbidrag till dotterbolag om 1,1 Mkr.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Moderbolagets styrelseledamöter samt bolag ägda av dessa kontrollerar 65,9 procent av
rösterna i Mio. Beträffande styrelsen, VD och övriga ledande befattningshavares löner och andra
ersättningar, kostnader och avtal som avser pensioner och liknande förmåner samt angående
avgångsvederlag, se not 6 Anställda och personalkostnader.
not 29Kritiska uppskattningar och bedömningar
Företagsledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa
principer och uppskattningar. Nedan beskrivna poster bedöms vara väsentliga i sammanhanget.
Varulagervärdering
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Storleken av nettoförsäljningsvärde omfattar beräkningar bland annat utifrån bedömningar av
framtida försäljningspriser där bedömda prisnedsättningar beaktas. Verkligt utfall av framtida
försäljningspriser kan komma att avvika från gjorda bedömningar.
Nedskrivning av kundfordringar
Kundfordringar mot franchisetagare riskbedöms löpande och nedskrivningar sker löpande vid
behov.
Avsättning förlustkontrakt
Avtal med franchisetagare prövas löpande avseende åtagande och intäkter. Om ett förlustkontrakt identifieras sker erforderlig avsättning.
Not 30Uppgifter om moderbolaget
Mio AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer 556084-0190 med säte i
Tibro. Adressen till huvudkontoret är: Box 59, 543 21 Tibro.
Koncernredovisningen för år 2010/2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncern.
Tibro den 22 juni 2011
Torbjörn GunnarssonBo Johansson
Styrelsens ordförande
REVISIONSBERÄTTELSE
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Mio AB för
räkenskapsåret 2010-05-01 – 2011-04-30. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12-29.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att
uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen
på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det
innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte
absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar
att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av
dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen
och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och
koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i
årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot
eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har
även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på
annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen
eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra
uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen
och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med
god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits
av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens
resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Mikael MårtenssonFredrik Johansson
Åsa Myrdal Bratt Jonas Ohlsson
Fredrik Tiberg Monica Askolin
Skövde den 22 juni 2011
Bror Frid Per Erik Renström
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Arbetstagarrepresentant
Alice LindellChristina Ståhl
Arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
mio årsredovisning 2010/2011 29
Styrelse
Torbjörn Gunnarsson
Bo Johansson
Åsa Myrdal Bratt
Fredrik Tiberg
Fredrik Johansson
Jonas Ohlsson
Mikael Mårtensson
Alice Lindell
Monica Askolin
Christina Ståhl
Linus Gustafson
30 mio årsredovisning 2010/2011
Torbjörn Gunnarsson Styrelsens ordförande
sedan 2009, styrelseledamot sedan 2008.
Född 1959. Tidigare vd i Varyag Resources AB
2006-2009. Övriga styrelseuppdrag: Panare AB
(ordförande), Sectra Communication AB,
Gunnarsson Fastighets AB, Södra Hotellet AB.
Bo Johansson Styrelsens vice ordförande och
styrelseledamot sedan 1988, tidigare styrelseordförande 1996-2009. Född 1954. Delägare i
Brofastgruppen som driver tio Mio-butiker.
Åsa Myrdal Bratt Styrelseledamot sedan 2009.
Född 1960. Varumärkesexpert. Driver konsultföretaget Myrdal Bratt Partners.
Fredrik Tiberg Styrelseledamot sedan 1999.
Född 1970. Delägare i Tibergskoncernen som
driver tre Mio-butiker. Butikschef för Mio
Västra Frölunda.
Fredrik Johansson Styrelseledamot sedan
2009. Född 1971. Vd för Intersport i Sverige.
Tidigare Sverigechef för JC. Övriga styrelseuppdrag: Intersport Sverige AB.
Jonas Ohlsson Styrelseledamot sedan 1996.
Född 1966. Delägare i Ols Möbler AB som driver
tre Mio-butiker.
Mikael Mårtensson Styrelseledamot sedan
2010. Född 1968. Delägare i Avestagruppen som
driver tre Mio-butiker.
Alice Lindell Arbetstagarrepresentant
(Unionen) sedan 2002. Född 1954. Ekonomikontorist Mio AB.
Monica Askolin Arbetstagarrepresentant
(Unionen) sedan 2008. Född 1969. Redovisningsekonom Movex Mio AB.
Christina Ståhl Verkställande direktör Mio AB
sedan 2007. Född 1970.
Linus Gustafson Sekreterare i styrelsen
sedan 1998. Född 1958. IT- och administrativ
chef Mio AB.
EKBERG OCH MALM. Foto styrelse och vd: Anders Larsson, Mio.
Mio AB, Box 59, 543 21 Tibro. Tel 0504-412 00. Fax 0504-143 96. E-post [email protected]. www.mio.se