Transcript Checklista för egenkontroll av brandskydd

Lunds universitet
Checklista för egenkontroll av brandskydd – ”laboratorier”
(Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)
Datum:12/10 2010
Institution/avdelning: Experimentell Högenergifysik
Underskrift av prefekt/brandskyddsansvarig:
Underskrift av skyddsombud:
Fel och brister som tas upp i protokollet skall institutionen/avdelningen normalt själva åtgärda. Brister som är fastighetsrelaterade rapporteras till respektive
fastighetsägare. Anvisningar och kommentarer till checklistan finns efter tabellerna. För vidare information om systematiskt brandskyddsarbete; www.bygg.lu.se/
arbetsmiljo
Det är viktigt att institutionen/avdelningen noga följer upp att noterade brister och fel åtgärdats!
KONTROLL AV
(se respektive rubrik)
NOTERING/ANMÄRKNING
BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN
Finns säkerhetsdata/varuinformationsHar inga brandfarliga/giftiga kemikalier för
blad för alla ämnen som hanteras på
laboratoriebruk.
laboratoriet?
Förvaras endast tillåten totalmängd
brandfarlig vara på avdelningen/institutionen?
Hur mycket brandfarlig vara förvaras
< 2 liter, rengöringsvätskor (aceton,t-sprit) – B 316
framme på laboratoriet? (bör vara < 2 -3
liter)
Förvaras den brandfarliga varan på fö- originalförpackningar
reskrivet sätt med avseende på typ av
förvaringskärl, ventilerade skåp,
gasskåp etc.?
Samförvaras brandfarliga kemikalier
och giftiga kemikalier?
Hålls kemikalier som är olämpliga att
samförvaras åtskilda? (ex baser och syror)
Är kemikalieförvaringsskåp märkta med -
BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV ÅTGÄRD VIDTAGEN
(namn/signatur)
(datum)
Lunds universitet
tillämplig farosymbol eller skylten ”Varning kemikalier” (gul med svart text)
Är alla laboratorier, kemikalieskåp,
gasskåp och kemikalieförråd med
brandfarlig vara märkta med varningsskylt (gul skylt med triangel och
flamma)?
-
KONTROLL AV
(se respektive rubrik)
NOTERING/ANMÄRKNING
Förvaras kemikalier eller annat som inte
ska användas till aktuellt arbete i
dragskåpet?
Är gasskåp och rum med gastuber
märkta med gul skylt med triangel och
gastub
Är kyl- och frysskåp godkända för förvaring av brandfarlig vara?
Är kylen/frysen märkt med flamsymbol
och att den är godkänd för brandfarlig
vara?
Läcktestas gasledningssystem minst 1
gång/år? (testen ska dokumenteras)
Vet all personal var avstängningsventilen för bränngas är placerad, om sådan
finns?
Finns bakslagsskydd monterad på acetylengastub, om sådan hanteras?
Kontrolleras detta vartannat år av behörig personal?
Används rätt sorts slang till den gas
som används? (slang ska vara märkt
med gastyp)
Förekommer öppen hantering av brandfarlig vara utanför dragskåp eller
dragbänk?
Finns klassningsplan för öppen
hantering?
Ja – gastub i rum C164
-
-
BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV ÅTGÄRD VIDTAGEN
(namn/signatur)
(datum)
Lunds universitet
Används ex-klassad utrustning där så
krävs?
SKYDDSVENTILATION
Är dragskåp med hantering av akutgiftiga ämnen utrustat med akustiskt larm?
Fungerar larm, skyddsventilation och
belysning i dragskåp? Kontrolleras detta?
Kontrollerades luftflödena till
dragskåpen/dragbänkarna minst1 gång/
år?
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
Finns lämplig skyddsutrustning tillgäng- lig? (skyddsrock, skyddsglasögon,
skyddshandskar, hörselskydd, andningsskydd, visir etc)
Är utrustningen i fullgott skick?
Kontrolleras gasfilter? Har partikelfiltret
rätt skyddsklass?
KONTROLL AV
(se respektive rubrik)
ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING
Finns absorptionsmaterial i nära anslutning till där kemikalier i vätskeform
hanteras?
Är alla kemikalieförpackningar tydligt
märkta så att innehållet går att identifiera? Är kolvar o flaskor som ska förvaras
märkta?
Förvaras större mängder av kemikalier i
fat och dunkar utan spilltråg?
Rensas gamla kemikalier ut kontinuerligt från förråd och skåp?
NOTERING/ANMÄRKNING
-
-
BEVAKAS/ÅTGÄRDAS AV ÅTGÄRD VIDTAGEN
(namn/signatur)
(datum)
Lunds universitet
Hanteras perklorsyra inom
avdelningen?
Dokumenteras var hantering sker?
Hanteras perklorsya enbart i spolbart
dragskåp anslutet till spolbart ventilationssystem? Dokumenteras spolning?
Förvaras perklorsyra på säkert sätt, så
att riskerna minimeras?
Förvaras pikrinsyra på ett säkert sätt, så
att riskerna minimeras?
Hanteras/förvaras väteperoxid enligt
gällande föreskrifter?
AVFALLSHANTERING
Är alla slaskflaskor tydligt märkta med
etikett med information om innehållet?
Beaktas riskerna med samförvaring i
skåp för slaskflaskor?
Instrueras all personal hur farligt avfall
skall hanteras vad gäller skärande/stickande, biologiskt, smittförande, kemiskt
avfall samt lågradioaktivt avfall?
Finns årlig dokumentation på sort och
mängd lämnat kemiskt avfall?
-
-
-
ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN
(Denna checklista avser laboratorieverksamhet med brandfarlig vara och övriga farliga ämnen)
BRANDFARLIG VARA/FARLIGA ÄMNEN
Säkerhetsdatablad/varuinformationsblad eller annan motsvarande information om ämnet ska finnas lätt tillgängligt och på ett språk som alla på avdelningen
förstår. Säkerhetsdatablad bör inte vara mer är 3 år gamla.
För avdelningar med tillstånd för hantering av brandfarlig vara gäller att förvaringen aldrig får överstiga den vätskevolym eller gasflaskvolym som finns angiven i tillståndet. Förvaring ska ske i ventilerat skåp och högst 50 l brandfarlig vätska får förvaras per laboratorium. I skåp med brandfarlig vätska får ej giftiga
ämnen förvaras. Vätskor som är både brandfarlig och giftiga ska förvaras bland de brandfarliga. Förvaring i dragskåp är inte tillåtet när detta används för ar-
Lunds universitet
bete med kemikalier. Brandfarlig gas får ej hanteras/förvaras i laboratoriet (flaskor med flask/tubvolym på max 5 l får hanteras tillfälligt under dagtid). All förvaring ska ske i godkända, ventilerade gasskåp. Beakta samförvaringsreglerna; ingen samförvaring av t ex giftiga och brandfarliga gaser!
Alla laboratorier, förrådsdörrar och skåp med förvaring av brandfarlig vara ska vara märkta med gul farosymbol/flamma. Förvaras huvudsakligen giftiga eller
frätande ämnen ska detta utmärkas med gul farosymbol med dödsskalle eller symbol för frätande ämnen. Gasskåp och rum med gastuber ska vara märkta
med gul skylt med triangel och gastub. Kyl- och frysskåp avsedda för förvaring av brandfarlig vara ska vara godkända för detta och ha märkning som visar
att det är så.
Med ”öppen hantering” avses t ex upphällning, utanför dragskåp/dragbänk eller motsvarande utrustning, av brandfarlig vätska
från ett kärl till ett annat. Sådan öppen hantering ställer normalt krav på ex-klassning av elektriska installationer/utrustningar.
SKYDDSVENTILATION
Dragskåp/dragbänkar och likvärdiga tekniska anordningar ska ha kontrollsystem som larmar vid för lågt flöde. Detta ska kontrolleras minst 1 gång per år. Vid arbete i dragskåp får endast de föremål som behövs för laborationen finnas i skåpet. Varma
arbeten (> 40-50°) får inte utföras på dragbänk och max 1/3 av den perforerade ytan får övertäckas. Punktutsug måste placeras
nära* föroreningskällan för att ge en bra skyddsfunktion. Nära* innebär ett avstånd som motsvaras av utsugslangens diameter.
Observera att all skyddsventilation är störningskänslig – vinddrag från förbipasserande personer, öppna dörrar eller fönster kan
slå ut skyddsfunktionen. Arbeta alltid med lugna rörelser och i en störningsfri miljö.
LAF-bänkar och liknande anordningar ska vara märkta så att det framgår om bänken är avsedd för personskydd eller produktskydd, eller både ock.
PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING
För att skyddsutrustning ska ge full effekt är det viktigt att den som använder utrustningen har tillräcklig kunskap, så att rätt sorts skydd används, att det passar och att det byts ut när det är förbrukat. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den skyddsutrustning som krävs för arbetet är tillgänglig och att den som använder den har tillräcklig information för att kunna arbeta säkert.
ÖVRIG KEMIKALIEHANTERING
Ta hänsyn till risken för skada på människan och miljön när du väljer kemikalier (produktvalsregeln). Se till att även egna
lösningar och blandningar har en godtagbar märkning, dvs namn, farosymbol och text om ämnet är brandfarligt (R 10),
starkt frätande (R 36), allergiframkallande (R 42 och 43), cancerframkallande (R 45, 49 och 340), reproduktionsstörande
( R 60, 61, 62 och 63) eller kan skada arvsmassan (R 46). Märkning på flaskor och burkar ska ha orange färg.
Om större volymer (mer än någon enstaka liter) vätskor förvaras, ska flaskan/dunken placeras i någon sort spilltråg, som
förhindrar att lösningen kommer ut i avloppssystemet. Golvbrunnar i kemikalieförråd bör sättas igen eller förses med krage.
Perklorsyra får endast hanteras i särskilda, spolbara dragskåp. Pikrinsyra ska normalt förvaras med vattenfas. Väteperoxid
med konc. ≥ 60 % kräver tillstånd för hanteringen.
Lunds universitet
AVFALLSHANTERING
Rutiner ska finnas för hur kemikalier ska omhändertas när någon slutar på avdelningen. Slaskflaskor ska i princip ha samma märkning som övriga egna
blandningar och lösningar.