Transcript Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A

Säkerhetsrutiner och
ordningsregler för Biologihus A
Biologiska institutionen | Lunds universitet
2
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
Allmänna labbrutiner
LABBANSVARIG
Alla har ett ansvar för att det råder god ordning på labben. En person har
det yttersta ansvaret för att arbetet på labbet utförs på rätt och ansvarsfullt
sätt. Du skall veta vem som ansvarar för det labb där du arbetar.
LABBRUTINER
Man får inte gå omkring med handskar på sig, det kan finnas stänk på dem
(och då utsätts övriga på labbet för kemikalien eller radionukliden).
Man får inte äta eller dricka på labbet.
Labbrock används endast på labb.
Kasta inte farliga och ohälsosamma ”labbrester”, t.ex. agarplattor, plastspetsar m.m. i papperskorgarna. Tänk på att städpersonalen kan bli skadad.
Håll rent på labbet och där du arbetar.
Vid spill av farlig vätska används vermiculit för att suga upp vätskan.
Vermiculit finns utanför rum 144 på vån 1, vid ismaskinen på vån 2 och
i sluss till rum 318 på vån 3. Spill med vermiculit behandlas som kemiskt
avfall.
REGLER
Gällande lag och föreskrifter (AFS) finns på Arbetsmiljöverkets hemsida
www.av.se där bl.a. föreskrifterna ”Systematisk arbetsmiljö” och ”Kemiska
hälsorisker” finns, även på engelska. Regler ges även ut av andra instanser
t.ex. Sprängämnesinspektionen och Kemikalieinspektionen.
RISKANALYS
För särskilt riskabla laborationer och arbetsuppgifter bör en riskanalys
göras så att preventiva åtgärder kan göras. Det
finns särskilda mallar och regler för detta. Enligt
lag från 1999 skall egentligen alla laborationer
och arbetsuppgifter riskbedömas. Detta ärende
hanteras av forskningshandledaren.
DRAGSKÅP
Vid arbete: dra upp skyddsglaset till arbetsläge.
Dra ej upp helt, då fungerar inte utsuget på rätt
sätt och skyddseffekten försvinner.
Efter arbete: dra ner skyddsglaset (tar väldigt
mycket luft från rummet annars). Visst sug även
i nerfällt läge.
Elapparater i dragskåp skall anslutas till eluttagen på dragskåpets framsida, särskilt om
brandfarliga varor finns i skåpet. Eluttagen har
jordfelsbrytare.
Belamra ej dragskåp med flaskor och apparater. Dragskåp är särskilt lämpligt vid arbete med
lättflyktiga ämnen.
DRAGBÄNK
Starta dragbänk med vredet på väggen bakom.
Efter avslutat arbete ställs vredet på 0. Även i
läget 0 sker ett visst utsug. Maximalt en tredjedel av den perforerade bottenplåten får täckas
för att få bästa utsug vid arbete på dragbänk.
3
4
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
Dragbänk är särskilt lämplig vid arbete med
svårflyktiga ämnen.
Både dragskåp och dragbänk fungerar dock
för både lättflyktiga och svårflyktiga ämnen
– men dragbänk får inte användas vid varma
processer, maximal temperatur 40-50 grader.
Grupp C – cancerframkallande ämnen.
Grupp D – sensibiliserande ämnen.
Grupp E – reproduktionsstörande ämnen.
PUNKTUTSUG
Vid vissa arbeten med farliga ämnen som ej får
plats i dragskåp eller dragbänk (t.ex. mikroskopering och vägning), använd punktutsug. Stäng
av efter användandet.
Information om universitetets avfallsregler finns på: www.bygg.lu.se/
blanketter-och-checklistor, klicka på farligt avfall. Kartonger, plastpåsar,
etiketter, farosymboler och tejp finns i rum 181. Vermiculit finns i rum 172.
Kemikalier
KEMIKALIEHANTERING
Före användning av en kemikalie åligger det
användaren att informera sig om lämplig hantering av kemikalien. Lösningsmedel skall förvaras i
ventilerade skåp i labb eller i kemikalieförråd. Kemikalier som är klassade som giftiga (dödskalle​
märkta) skall stå i giftskåp (alternativt i kyl eller
frys på separat hylla som är märkt). Rengör alltid
våg vid eventuellt spill!
BRANDFARLIGA LÖSNINGSMEDEL
Max 10 liter brandfarliga lösningsmedel får
finnas framme på labbbänkar och max 50 liter
får förvaras i ventilerat skåp i labblokal. Undvik
förvaring i dragskåp, då detta kan innebära ett
sämre skydd vid arbetet.
INKÖP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN
Bokför inköp av radioaktiva ämnen i
”radioaktiv”-pärmen i postrummet, rum 217.
Sätt också in en kopia av produktbladet, märkt
med datum, i pärmen.
VARUINFORMATIONSBLAD
för farliga ämnen skall förvaras i pärm i labbet,
så att man lätt kan ta reda på risker med kemikalien (brandfarlig, allergen, cancerogen,
giftig etc.) och åtgärder vid olycka samt regler
för destruering). Det åligger den som beställer
kemikalien att sätta varuinformationsbladet på
rätt ställe. Numera har en del firmor börjat publicera bladen enbart på webben, då bör man leta
upp det och notera det viktigaste, eller skriva
ut viktig info. Om varuinformationsbladet är på
svenska, instruera icke-svenskspråkiga användare om risker med kemikalien
GRÄNSVÄRDESLISTAN
Listade kemikalier från arbetarskyddsstyrelsen.
Grupp A – ämnen som inte får användas.
Grupp B – ämnen som får hanteras efter tillstånd.
Avfall
SMITTFÖRANDE MATERIAL
GMM-avfall
GMM; genetiskt modifierade mikroorganismer
GMO-avfall
GMO; genetiskt modifierade organismer
GMV–avfall
GMV; genetiskt modifierade växter
Smittförande material packas i välförsluten plastpåse i Riskavfallskartong 1 märkt SMITTFÖRANDE/SKÄRANDE/STICKANDE. Försluten och
vägd kartong placeras i rum 172.
GMV-avfall märks även med ”Genmodifierat växtmaterial” och
förvaras i respektive odlingsrum tills hämtning sker.
Riskavfallskartong 1 finns i två storlekar, 25 och 55 liter. Varje fylld
kartong får väga max 8 kg resp. 12,5 kg.
RADIOAKTIVT AVFALL
Avklingning
Radioaktiva lösningar av 32P, 35S kan förvaras i flaskor. Märk med etikett
”Radioaktivt avfall, Avklingning” och fyll i alla uppgifter. Förvaras i
rum 199.
Radioaktivt avfall med 32P, 35S t.ex. geler, spetsar, papper, handskar
m.m. förvaras i plexiglasbehållare märkt med etikett ”Radioaktivt avfall,
Avklingning” och fyll i alla uppgifter. Plexiglasbehållaren förvaras i rum
199 i 1 år. Väl försluten påse kastas därefter i container på gården.
Den som sätter ner material för avklingning ansvarar för att det tas
undan när avklingningen är klar.
Lågradioaktivt Avfall
Lågradioaktiva scintburkar, rör, spetsar, glas, papper m.m. behandlas
som riskavfall. Lågradioaktivt avfall ska märkas med etikett ”Riskavfall,
Lågradioaktivt avfall”, med uppgift om radionuklid(er) och aktivitet.
Packas i försluten plastpåse i riskavfallskartong 2, märkt RISKAVFALL.
Förvaras i rum 199.
Riskavfallskartong 2 finns i två storlekar, 25 och 55 liter. Varje fylld
kartong får väga max 8 kg resp. 12,5 kg.
Scintillationsburkar betraktas som kemiskt avfall om de ej innehåller
α-strålande ämnen och aktivitetskoncentrationen är lägre än 10 Bq/ml
eller, för 3H och 14C, lägre än 100 Bq/ml. Packas i OMÄRKT KARTONG
innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor
och burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett ”Kemiskt avfall,
Vätskescintillationslösning”. Förvaras i rum 144.
Medel- Och Högradioaktivt Avfall
Medel- och högradioaktivt avfall packas i OMÄRKT KARTONG och ställs i
rum 199. Märks med Radioaktivt avfall, nuklid och namn. Hämtning av
radioaktivt avfall ombesörjes av Marita Cohn
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
KEMISKT AVFALL
Slaskflaskor
Vissa kemikalier uppsamlas i slaskflaskor. Flaskorna måste vara uppmärkta
med etikett ”Laboratorieavfall/Chemical waste” och farosymbol (vid
blandningar anges alla ingredienserna på etiketten). Befintliga etiketter på
tömda kemikalieflaskor skall avlägsnas eller göras oläsliga. Fylld slaskflaska
förvaras i ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144.
Större mängder packas av användaren i OMÄRKT KARTONG innehållande försluten plastpåse med vermiculit i botten och kring flaskor och
burkar. Kartongen tejpas och förses med ifylld etikett ”Laboratorieavfall/
Chemical waste” som anger innehåll och användare. Kartonger förvaras
i rum 144.
Etidiumbromid avfall
Kemiskt avfall kombinerat med stickande/skärande, t.ex. EtBr-lösning med
kanyler i slaskflaska och agarosgeler med EtBr, hanteras som kemiskt avfall.
Flaskorna måste vara uppmärkta med etikett ”Laboratorieavfall/Chemical waste” och farosymbol (vid blandningar anges alla ingredienserna på
etiketten). Befintliga etiketter på tömda kemikalieflaskor skall avlägsnas
eller göras oläsliga. Fylld slaskflaska förvaras i ventilerat kemikalieskåp, nr
1, i rum 144.
Gamla farliga kemikalier
Gamla farliga kemikalier som ska destrueras märks med etikett ”Laboratorieavfall/Chemical waste” och placeras i ventilerat kemikalieskåp,
nr 1, i rum 144. Sofia Mebrathu Wisen är ansvarig för kemiskt avfall och
ombesörjer hämtning av detta.
ÖVRIGT FARLIGT AVFALL
• Trasigt labbglas, engångspipetter och pipettspetsar packas i lämplig
kartong (ej riskavfallskartong eller omärkt kartong) innehållande
svart plastpåse. Plastpåse och kartong försluts med tejp och kastas i
container på gården.
• Kanyler och skalpellblad samlas upp i burk med lock och packas i
kartong t.ex. tillsammans med trasigt glas och kastas som ovan.
• Kvicksilvertermometrar och kvicksilverlampor: till ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144. Lämnas som kemiskt avfall
• Batterier: till uppsamling i verkstaden.
• Lysrör: till lysrörsbehållare i rum 173.
• Glödlampor och lågenergilampor: till behållare i rum 173.
• Övrig utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen, t.ex. PCB: kontakta byggnadsenheten.
• Elektronikavfall (datorer, skrivare): till elektronikcontainer på gården.
• Fotokemikalier, kasserad film, framkallare och fixlösningar lämnas som
kemiskt avfall.
• Tomma blybehållare: till ventilerat kemikalieskåp, nr 1, i rum 144.
Lämnas som kemiskt avfall
Övrigt Avfall
• Klarglas (torrt och rent): till klarglascontainer på gården.
• Färgat glas (torrt och rent): till container för färgat glas på gården.
• Metall: till metallcontainer på gården.
• Plastförpackningar: tomma och rena plastförpackningar: till container
för plast på gården.
• Papper: till vanliga papperscontainrar i korridorer.
• Kartong och wellpapp: till container på gården.
Smärre mängder av vattenlösliga alkoholer, neutraliserade syror och baser får spolas ut i vask.
Spola efter med rejäl mängd kallt vatten.
Särskilda frågor
RUMS- OCH APPARATANSVARIG
Namn på dem som har ansvar finns på skylt
utanför varje rum. Om apparater inte fungerar
eller går sönder, meddela omedelbart rums- eller
apparatansvarig. Vid fel som kan framkalla fara
– kontakta skyddsombud. Glöm ej att ”skylta”
om faran, ifall detta behövs.
DATORARBETE
För att undvika belastnings- och arbetsskador,
tänk på arbetsplatsens utformning och hur du
sitter när du arbetar.
GAS
Endast de som har detaljerade kunskaper får
byta gasoltuber i skåp på gården.
Gastuber: Kontrollera huvudkran, packning,
gängning och dra åt tätt vid byte av reduceringsventil mellan tuber. Tuber får ej transporteras
med monterad reduceringsventil. Tuber skall
alltid vara säkrade med kätting. Brandfarlig gas
får enbart förvaras i härför avsett utrymme.
Undantaget är små tuber, max 2 liter tubvolym
(t.ex. gasol) som får hanteras på labbet, men
ska åter till förvaringsstället omedelbart efter
användning.
Gas på labb: Den som använder gas på
labbet är ansvarig för att den också stängs av.
FLYTANDE KVÄVE
När flytande kväve förångas ökar kvävehalten
i luften, i dåligt ventilerade utrymmen kan det
medföra att syrebrist uppstår. Använd skyddsglasögon! Kontakt med flytande kväve kan ge
köldskada, hudreaktionen liknar bränn-skada.
UV-LJUS
Använd godkända UV-skyddsglasögon eller UVskyddsskärm vid arbete med UV-ljus (ljusbord,
lysrör etc.). Ett par skyddsglasögon eller skyddsskärm skall finnas vid varje UV-arbetsplats.
BIOLOGISKA ÄMNEN
Mikroorganismer, cellkulturer och humana invärtesparasiter som kan framkalla ohälsa definieras
i AFS 1997:12 2§ som biologiska ämnen. Biologiska ämnen indelas i följande skyddsklasser:
Skyddsklass 1 – låg risk
Skyddsklass 2 – måttlig risk
5
6
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
Skyddsklass 3 – hög risk
Skyddsklass 4 – mycket hög risk
I biologihuset hanteras endast organismer
hörande till skyddsklasserna 1 och 2. Ytterligare
information finns i postrummet, rum 217.
VÄXTHUS
Särskilda växthus och kammare finns för odling
av GMV
Bra att veta
BRANDLARM OCH
BRANDSKYDDSUTRUSTNING
• Brandlarm finns kopplat till brandkåren.
• Vid brand, ring 0 112 (0 behövs om du
ringer via fast telefon)
• Tavla med utrymningsväg sitter vid trappan
på varje våning och vid entrén.
• Brandsläckare (med skum för kemikalier,
elektronik etc.) finns i korridorerna och på
kurslabb.
•
•
•
•
Vattenslangar finns i särskilda skåp i korridorerna och på kurslabb.
Brandfilt finns i korridor utanför rum 144 och på kurslabb.
Vid mindre brand, försök att släcka med hjälp av brandfilt, brandsläckare eller vattenslang.
Vid brandlarm måste enligt lag alla utrymma Biologihuset. Återsamlingsplats är gräsmattan i sydost intill växthus och i riktning Kårhuset.
Enhetschef räknar in anställda, för att kontrollera att ingen är kvar
i huset.
Övrig skyddsutrustning
• Använd skyddsglasögon vid arbete där man riskerar stänk.
• Vid stänk i ögonen: Spola länge med ögondusch.
• Nödduschar och ögonduschar finns i korridorerna vid labben och på
kurslab. Får ej blockeras!
• Ögonduschflaskor finns i alla laboratorier. Flaskan skall bara användas
under transport till läkare.
• Förbandsstationer finns i korridorer och utanför kurslabb.
olyckor och incidenter
Alla olyckor och även incidenter (som skulle ha kunnat bli en olycka) måste
enligt lag rapporteras. Kontakta både skyddsombud och enhetschef..
Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A
Efter genomgång av informationen skall intyg undertecknas i två exemplar, ett lämnas till
husansvarig för att arkiveras på kansli i Biologihus A, det andra behålls av nyttjaren.
Intyg över säkerhetsgenomgång
Instruktör eller handledare:..................................................................................................
Härmed intygas dels att jag tagit del av ovanstående ”Säkerhetsrutiner och ordningsregler
för Biologihus A, Biologiska institutionen, Lunds Universitet” och dels att jag kommer att
följa dessa rutiner och regler.
Datum:................................................................................................................................
Namnteckning:....................................................................................................................
Namnförtydligande:.............................................................................................................
7
Enhetschef............................................... Lars Hetderstedt ...046-222 86 22, 073 023 16 08
Skyddsombud.......................................... Sofia Mebrahtu-Wisén................. -046-222 71 19
Biträdande skyddsombud......................... Stefan Sydoff....... 046-222 77 84, 073-575 36 98
Föreståndare för brandfarliga varor.......... Elisabeth Barane .......................... 046-222 77 94
Ansvarig för joniserande strålning............ Marita Cohn................................. 046-222 86 24
Yrkeshygieniker........................................ Åsa Gustafson.............................. 046-222 70 26
Kemiskt avfall.......................................... Per Malmqvist............................... 040-635 19 02
Strålskyddsfysiker..................................... Christer Samuelsson ......................046-17 31 21
Akademiska Hus...................................... Lars Pålsson.................................... 046-31 14 65
Företagshälsan.............................................................................................. 046-222 32 80
Lunds unversitet | Biologiska institutionen | Foto: Erling Jirle, Kennet Ruona Layout: Inger Ekström. Senaste revideringen 16 januari, 2013
Nyttiga adresser, telefonnummer
och kontaktpersoner
www.bygg.lu.se/blanketter-och-checklistor
www.av.se
larm: ring 0 112 (0 behövs om du ringer via fast telefon
Denna instruktion är omarbetad efter förlaga skriven av Erling Jirle, oktober 2002, reviderad
av Carina Rasmussen, juni 2003, anpassad till Biologihuset av Ingrid Stål och Lena Carlsson,
januari 2004. Reviderad av Lars Hederstedt, februari 2011. Reviderad av Elisabeth Barane,
augusti 2011. Reviderad av Lars Hederstedt, januari 2013.Hederstedt.
www.biologi.lu.se/internt
Biologiska institutionen
Biologihus A
223 62 Lund
046-2223812--046-2227315
www.biologi.lu.se