Transcript ÅRSREDOVISNING 2011

ÅRSREDOVISNING 2011
Carnegie Holding AB
2011 I KORTHET
uu
Framgångsrik integration av HQ Bank och HQ Fonder i Carnegiekoncernen.
uu
Fokusering av erbjudandet inom Securities, avveckling av handel för egen räkning.
uu
Oro på de finansiella marknaderna världen över dämpade kundaktiviteten.
uu
Carnegie initierade ett omstruktureringsprogram som syftar till att öka effektiviteten,
skapa mer fokuserade affärsområden och därmed möjliggöra fortsatt tillväxt
och utveckling.
uu
Starkt inflöde till fondverksamheten: +1,7 miljarder kronor på helårsbasis.
uu
Många bevis på hög kunduppskattning – bland annat utnämndes Carnegie
till bästa nordiska mäklarhus. Se vidare sidan 4.
FINANSIELLA NYCKELTAL1
Operativt resultat:
uu
Rörelseintäkterna uppgick till 1 723 MSEK (2 2612 ).
uu
Rörelsekostnaderna uppgick till 1 754 MSEK (2 1852 ).
uu
Resultatet före jämförelsestörande poster uppgick till –31 MSEK (762 ).
uu
J ämförelsestörande poster har påverkat resultatet negativt
med 237 MSEK (positivt: 3952 ).
uu
Årets resultat uppgick till –254 MSEK (5772 ).
uu
Kapitaltäckningsgrad: 18,2 procent. Kärnprimärkapitalrelation: 12,5 procent.
uu
Förvaltat kapital om cirka 100 miljarder kronor.
■ RÖRELSEINTÄKTER
2500
2 2611
2000
1500
■ RÖRELSEKOSTNADER
MSEK
2500
1000
1000
500
500
0
1
2
2011
2010
0
■ RÖRELSERESULTAT
Före jämförelsestörande poster
100
2000
1500
1 723
MSEK
MSEK
2 1851
761
50
1 754
0
–31
–50
2011
2010
2011
aseras på den operativa resultaträkningen, se sidan 9.
B
Proforma 2010: Inkluderar resultat från HQ Bank och HQ Fonder men exklusive tradingförlust i HQ Bank på 1,2 mdr kronor.
2010
Så navigerar du
i Carnegies
­årsredovisning
n VD HAR ORDET
Carnegies VD och koncernchef
Frans Lindelöw berättar om
utvecklingen under 2011 och
företagets syn på framtiden.
nF
ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Beskriver koncernens finansiella
utveckling 2011, marknads­
utvecklingen, företagsspecifika
händelser, bolagsstyrningsmodel­
len samt ersättningspolicyn.
nR
ISK- OCH
KAPITALHANTERING
Beskriver vilka risker som kan
uppkomma i en bankverksamhet,
hur Carnegie arbetar med
riskkontroll och hur kontroll­
organisationen är uppbyggd.
nF
INANSIELLA
RAPPORTER
Resultat, balansräkningar
och kassaflödesanalyser för
koncernen och moderbolaget.
INNEHÅLL
Koncernöversikt.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
VD har ordet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Förvaltningsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Viktiga händelser efter periodens utgång.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Treårsöversikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Bolagsstyrning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Ersättningsprinciper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Risk- och kapitalhantering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Finansiella rapporter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Koncernens rapport över totalresultat.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Koncernens rapport över finansiell ställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital.. . . . . . . . . . . . . 25
Moderbolagets resultaträkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Rapport över övrigt totalresultat.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Moderbolagets balansräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Förändring av eget kapital – moderbolaget.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Kassaflödesanalyser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Redovisningsprinciper.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Noter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
Styrelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Ledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75
Definitioner och ordförklaringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
Carnegie Social Initiative. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
nR
EDOVISNINGSPRINCIPER
Beskriver de regelverk som styr
Carnegies finansiella rapporte­ring och hur dessa tillämpas.
nN
OTER
Specifikation och förklaring
av enskilda poster i Carnegies
finansiella rapporter.
n STYRELSE
OCH LEDNING
Detaljerad information
om Carnegies styrelse
och ledning.
Utmärkelser under året
BÄSTA MÄKLARHUS
I NORDEN
FÖRBÄTTRADE FONDBETYG
I MORNINGSTAR
Carnegie har av affärstidningen Euromoney utnämnts till
det bästa mäklarhuset i Norden. Utnämningen skedde
under tredje kvartalet 2011 vid Euromoneys årliga gala
”Awards for Excellence”.
Under året uppgraderades två av Carnegies
fonder, Likviditetsfonden och Sverige Select, från
det näst högsta betyget till det högsta betyget av
fondutvärderingsinstitutet Morningstar. Förutom
dessa två fonder så har Carnegies Sverigefond sedan
tidigare fem stjärnor.


CARNEGIE NORGE RANKAT
SOM BÄSTA MÄKLARHUS
TOPPRANKAT
INOM PRIVATE BANKING
Carnegies norska verksamhet, Carnegie ASA,
hamnade på första plats då TNS Sifo Prospera rankade
mäklarhusen i Norge i december 2011. I mätningen 2010
hamnade C
­ arnegie på andra plats. TNS Sifo Prosperas
undersökning bygger på telefonintervjuer med cirka
65 portföljförvaltare, handlare och analytiker hos
norska institutioner.
Carnegie rankades på första plats i åtta av de totalt
18 kategorierna i Euromoneys årliga bedömning av
privatbanker i Sverige 2011. Totalt kom Carnegie på en
andraplats i undersökningen och blev nummer ett i den
kategori som mäter kunder med de största förmögenheterna.


CARNEGIE DANMARK RANKAT
ETTA INOM CORPORATE FINANCE
BÄST PÅ BACK OFFICE I SVERIGE
1845: David
Carnegies danska verksamhet hamnade på första plats
då Prospera 2011 rankade aktörerna inom företagstransaktionsrådgivning (corporate finance). Undersökningen genomförs vartannat år och bygger på telefon­
intervjuer med ett 90-tal ledande befattningshavare.
Carnegie
hamnade
i topp i TNS Sifo Prosperas under­­
Carnegie
Jr
återvänder
sökning
i december 2011 när institutionella kunder
till Skottland
rankade
det administrativa arbetet hos sina mäklar­
och anställer Oscar Ekman
firmor.
Back
office
är det näst viktigaste kriteriet för
för att leda
verksamheten.
institutionella kunder i TNS Sifo Prosperas mätningar.
ETT AV NORDENS ÄLDSTA VARUMÄRKEN
Historien om hur Carnegie utvecklades till en ledande finansiell rådgivare.
1836: David Carnegie Jr,
grundarens 23-årige brorson, köper
sockerraffinaderiet och porterbryggeriet Lorent vid Klippan.
Den 4 maj 1803 startar
skotten David Carnegie
handelshuset D. Carnegie
& Co AB i Göteborg.
1800
1810
1820
1830
1840
1850
1890: David
Carnegie Jr dör.
Oscar Ekman,
som leder verksamheten, ärver
ett stort antal
aktier i företagen.
1890
1900
1900-talets
början:
Carnegie
avvecklar sin
handelsverksamhet och
sina industrier.
1910
1932 Carl Gustaf Langenskiöld grundar Bankirfirman
Langenskiöld
och fokuserar på
kapitalförvaltning
och handel med
värdepapper.
1920
1930
Ett ledande kunskapshus
för finansiella tjänster
■ RÖRELSEINTÄKTER
2500
2 261
2000
1500
■ RÖRELSE
2500
MSEK
1
2000
1500
1 723
1000
1000
500
500
0
0
Carnegies uppdrag är att sätta pengar i arbete. Vi är oberoende för
att garantera bästa analys och rådgivning. Vi skapar mervärde för
institutioner, företag och privatpersoner och har som ambition att
vara den ledande finansiella rådgivaren i Norden. Carnegie finns
i åtta länder och har cirka 800 medarbetare.
2011
2010
1 754
2011
SECURITIES
Carnegie Securities erbjuder tjänster inom analys, mäkleri, sales trading och aktiemarknads­relaterade
transaktioner och vänder sig till institutionella kunder. Carnegies topprankade analys och mäkleri
täcker cirka 300 nordiska företag och har en globalt ledande position på området nordiska aktier.
Fonder
9%
Private
Banking
31%
Securities
35%
Marknader: Danmark, Finland, Norge, Storbritannien, Sverige och USA.
INVESTMENT BANKING
Investment
Banking
25%
Carnegie Investment Banking erbjuder kvalificerad rådgivning inom samgåenden och förvärv (M&A),
kapitalmarknadstransaktioner (ECM) och strukturerade instrument. Carnegie har sedan länge
en ­lokal närvaro och en unik förståelse samt kunskap om branscher och aktiemarknader i Norden.
Rörelseintäkter, 2011
Totalt: 1 723 MSEK
Marknader: Danmark, Finland, Norge och Sverige.
PRIVATE BANKING
Carnegies Private Banking erbjuder samlad finansiell rådgivning till förmögna privatpersoner,
mindre företag samt stiftelser. Vi har ett team av experter som behärskar de detaljer
som tillsammans formar kundens vardag: familjejuridik, stiftelseförvaltning, skattehantering,
pensionsfrågor, förvaltning och aktiemäkleri – alla under ett och samma tak.
Private
Banking
29%
■
Investment
Banking
26%
Marknader: Danmark, Luxemburg, Schweiz och Sverige.
Securities
40%
FONDER
Carnegie Fonder specialiserar sig på svenska aktier, nordiska räntepapper och utvalda tillväxt­
marknader till fondsparare och institutioner. Fonderna är investerade i ett begränsat antal
­attraktivt värderade tillgångar – en investeringsfilosofi vi kallar för aktiv värdeförvaltning.
Cirka ­80 ­procent av fondkapitalet har 4 eller 5 stjärnor i betyg hos Morningstar.
Marknad: Sverige.
1980-talet: Carnegie expanderar till
Danmark, London och New York.
Slutet av 1960-talet:
Bankirfirman
Langenskiöld
växer kraftigt och
blir ett av Sveriges
största mäklarhus.
1960
1990-talet: Expanderar
till Norge, Finland och
Luxemburg. Strategin är
att bli Nordens ledande
investmentbank.
1980 Bankirfirman byter
namn till
Carnegie.
1970
1994: Personalen och
Singer & Friedlander
tar över Carnegie.
1980
1990
2001: Carnegie
börsnoteras.
Fonder
5%
Medarbetare, 2011
Totalt: 778 anställda1
1
Koncernen hade 778 anställda den 31 december
2011, motsvarande 758 heltidstjänster.
2008: I efterspelet
till finanskrisen
tar Riksgälden
över ägandet och
säljer Carnegie
vidare till Altor
och Bure 2009.
2000
2010: Köpet av
HQ Bank och
HQ Fonder
stärker Carnegies
ställning som
Nordens ledande
finansiella rådgivare.
2010
Foto: Juliana Yondt
vd har ordet
”När de ekonomiska
utsikterna är ovissa är
behovet av kvalificerad
rådgivning som störst.”
6
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
vd har ordet
FOKUS PÅ
RÅDGIVNING
Året som gått präglades av oro på de finansiella marknaderna, samtidigt
som Carnegie stärkte sin relativa marknadsposition och påbörjade
ett omfattande omstruktureringsarbete.
C
arnegies vision är att vara den ledande finansiella
rådgivaren i Norden. Det är ett mål som förpliktigar.
Mer konkret innebär det att vi ska erbjuda den bästa
aktieanalysen, vara den självklara rådgivaren i företagsaffärer,
den mest uppskattade investeringsrådgivaren och mest attraktiva förvaltaren när det gäller Sverigefonder, tillväxtmarknadsfonder och räntefonder.
Ett viktigt steg mot denna vision tog vi 2010 i samband
med förvärven av HQ Bank och HQ Fonder. Under fjolåret
integrerades dessa i Carnegiekoncernen och vi har i dag ett
betydligt starkare erbjudande och större resurser inom private
banking samt en fondverksamhet i toppklass. Under 2011
fick vi också många externa bevis på att vi är på rätt väg då
alla våra affärsområden samt supportorganisationen tog hem
priser och rankades högt i prestigefulla branschutvärderingar.
Året 2011 kom dock att präglas av betydande ekonomisk
osäkerhet i eurozonen och medföljande oro på de ­finansiella
marknaderna. Situationen dämpade aktiviteten hos såväl institutionella investerare som på företagstrans­aktionsmarknaden
och privatkunderna blev mer försiktiga.
Detta påverkade förstås Carnegie och vi måste konstatera
att resultatet för 2011 inte blev tillfredsställande. Vi levererar
ett positivt bidrag på operativ nivå, men medräknat finansieringskostnader och avskrivningar på koncernnivå blir
resultatet negativt. Koncernen har dessutom belastats med
höga jämförelsestörande kostnader, främst relaterade till den
pågående omstruktureringen.
På affärsområdesnivå kan vi konstatera att Private Banking
uppvisade en stabil utveckling under 2011. Fonder påverkades negativt av lägre tillgångsvärden men lyckades trots
osäkerheten på marknaden att attrahera nytt kapital och nya
kunder. Vår verksamhet inom företagsrådgivning, Investment Banking, hade en svagare utveckling jämfört med 2010.
Året började starkt men försämrades i takt med den ökade
marknadsturbulensen. Affärsområdet Securities påverkades
negativt av att den courtagedrivna handeln på de nordiska
börserna var lägre än under 2010.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
I syfte att väsentligt förbättra lönsamheten inom Carnegie
påbörjade vi under hösten ett omfattande omstruktureringsarbete. Målet är att sänka kostnaderna, öka affärsfokus inom
varje område och skapa förutsättningar för tillväxt, inte minst
inom sparandeområdet. Som en del i detta arbete delade vi
in Carnegie i tre nya affärsområden: Fonder, Private Banking
& Structured Finance samt Investment Banking & Securities.
Dessa enheter kommer under innevarande år att bilda egna
bolag och verka under det gemensamma varumärket.
Finansmarknaden är i transformering bland annat till följd av
förändrade kundbeteenden, tekniska framsteg och hårdare
krav från myndigheter. Branschens och Carnegies lönsamhet
är under press och vi måste
agera för att säkerställa att vi
Vi har den kritiska
kan leverera tillfredsställande
massan som krävs
för att kunna ha ett avkastning också under svaga
perioder.
heltäckande erbjuUnder fjolåret såg vi att
dande inom våra
antalet strukturaffärer i
respektive segment. branschen ökade och många
av våra konkurrenter valde att
förändra sina verksamheter. Vi är dock övertygade om att det
finns utrymme för en stark oberoende aktör. Vi har fördelen
att kunna vara personliga och flexibla samtidigt som vi har
den kritiska massan som krävs för att kunna ha ett heltäckande erbjudande inom våra respektive segment.
När de ekonomiska utsikterna är ovissa är behovet av
kvalificerad råd­givning som störst och vi ska oförtrutet
fortsätta att leverera oberoende råd i syfte att vägleda
våra kunder till bättre affärer.
Frans Lindelöw
VD och koncernchef
7
carnegie holding ab
Organisationsnummer 556780-4983, styrelsens säte Stockholm
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Året 2011 kom att präglas av den marknadsturbulens
som påverkade finansmarknader världen över, vilket också
återspeglas i Carnegies ­resultat.
Styrelsen och verkställande direktören för Carnegie Holding AB
får härmed avge årsredovisning för verksamheten i moderbolaget och
koncernen för räkenskapsåret 2011.
Under 2011 fick Carnegie många bevis på den starka mark­
nadsposition som företaget har inom alla sina områden.
I syfte att skapa en högre effektivitet och mer fokuserade
affärsområden påbörjades ett omstruktureringsarbete under
året. De förvärvade verksamheterna HQ Bank och HQ Fonder har under året framgångsrikt integrerats i Carnegie.
MARKNADSUTVECKLING
Carnegies intäkter är starkt kopplade till utvecklingen på
värl­dens börser och det allmänna affärsklimatet. De nordiska börserna påverkades negativt av den allmänna marknadsturbulens som drabbade Europa under andra halvåret
2011. Omsättningen på börserna minskade under året,
tillgångsvärden minskade, investerare blev mindre aktiva
och företagen blev mer avvaktande till förvärv och andra
strukturaffärer. I Norden minskade antalet transaktioner
både inom företagsförvärv (M&A) och inom aktiemarknadstransaktioner (ECM). Private banking- och fondmarknaden påverkades negativt av fallande tillgångsvärden på
världens börser. En annan effekt av marknadsturbulensen
var att privatpersoner viktade om från sparande i aktie­
fonder till räntefonder.
INTÄKTER1
Intäkterna under 2011 uppgick till 1 723 MSEK (2 2612 ).
Samtliga affärsområden rapporterade lägre intäkter som
1
2
aseras på den operativa resultaträkningen, se sidan 9.
B
Pro forma 2010: Inkluderar resultat från HQ Bank och HQ Fonder
men exklusive tradingförlust i HQ Bank på 1,2 mdr kronor.
8
en konsekvens av oron på de finansiella marknaderna och
minskade tillgångsvärden på de nordiska börserna.
Affärsområdet Securities rapporterade lägre intäkter som
en konsekvens av avvecklad verksamhet relaterad till före
detta HQ Bank och på grund av lägre kundaktivitet under
marknadsturbulensen andra halvåret 2011.
Intäkterna inom affärsområdet Investment Banking var
lägre jämfört med det starka 2010. Den underliggande aktiviteten var god i början av året men försämrades successivt
i efterspelet av eurokrisen.
Affärsområdet Private Banking uppvisar en stabil utveckling med inflöde av kapital och kunder under året. På grund
av lägre tillgångsvärden sjönk intäkterna dock något.
Affärsområdet Fonder uppvisade också en stabil utveckling med nettoinflöden på 1,7 miljarder kronor under 2011.
Intäkt­erna var dock lägre i relation till 2010 som en konsekvens av att kunder viktat om från aktie- till räntefonder
samt att fallande tillgångsvärden minskat det genomsnittliga
förvaltade kapitalet.
KOSTNADER1
Rörelsekostnaderna under 2011 uppgick till 1 754 MSEK
(2 1852 ). De lägre kostnaderna var en effekt av ett pågående
besparingsprogram och att ingen rörlig ersättning utgick för
2011. Koncernen har belastats med jämförelsestörande poster om netto –237 MSEK (3952 ) under perioden. Detta kan
härledas till omstrukturering av verksamheten, främst relaterat till integrationen av HQ Bank och det pågående omstruktureringsprogrammet, samt extra kostnader för sociala
avgifter i Norge. Läs mer om dessa poster på sidan 11.
I sifforna för 2010 har jämförelsestörande poster minskat
kostnaderna med netto 395 MSEK, varav 656 MSEK avser
upplösning av negativ goodwill och –261 MSEK relaterar
till kostnader i samband med förvärv och omstrukturering.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
RESULTAT1
AFFÄRSOMRÅDESSPECIFIKA
­KOMMENTARER1
Resultatet före jämförelsestörande poster under 2011
uppgick till –31 MSEK (762 ). Som framgår ovan har
jämförelsestörande poster därutöver påverkat resultatet
med –237 MSEK (3952 ). Resultatet före kreditreserveringar uppgick därmed till –268 MSEK (4722 ). Kredit­
återvinningar har påverkat resultatet positivt med 5 MSEK
(1352 ). Årets resultat uppgick till –254 MSEK (5772 ).
Securities
Inom Securities uppgick intäkterna till 602 MSEK
(8542 ). Nedgången förklaras av lägre intäkter som en
konsekvens av avvecklad verksamhet relaterad till före
detta HQ Bank samt lägre kundaktivitet i efterspelet
av marknads­turbulensen andra halvåret 2011. Carnegie
påbörjade ett omfattande omstruktureringsarbete under
2011 som till stora delar är hänförligt till Securities och
som bland annat innebär en centralisering av koncernens
supportverksamhet.
Den starka marknadspositionen inom aktiehandel
och aktieanalys har befästs under året. Prospera rankade
Carnegie som bästa mäklarhus i Norge, den svenska
analysverksamheten fick flera topprankningar i Prosperas
svenska undersökning och Financial Hearings utnämnde
Carnegies analyschef till bästa analytiker i Sverige för
andra året i rad.
OPERATIV RESULTATRÄKNING FÖR
CARNEGIE HOLDING-KONCERNEN
Jan–dec
2011
Proforma
20102
Securities
Investment Banking
Private Banking
Carnegie Fonder
Rörelseintäkter
602
427
536
158
1 723
854
637
573
197
2 261
Personalkostnader
Övriga kostnader
Rörelsekostnader
–1 065
–689
–1 754
–1 412
–773
–2 185
–31
76
MSEK
Resultat före
­jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster
Resultat före
kreditreserveringar
–237
395
–268
472
Kreditreserveringar, netto
Resultat före skatt
5
–263
135
607
Skatt
Årets resultat
9
–254
–29
577
808
758
874
837
Genomsnittligt antal h­ eltidsanställda
Antal heltidsanställda vid årets slut
Investment Banking
Affärsområdet Investment Banking uppvisade i­ntäkter
på 427 MSEK (6372 ). Marknadsaktiviteten var hög
under inledningen av året men minskade i takt med att
turbulensen på de finansiella marknaderna ökade. Med
undantag för ett antal större affärer var aktiviteten lägre
både avseende företagsförvärv och aktiemarknadstransaktioner. Carnegie var rådgivare i flest antal transaktioner
på den nordiska ECM-marknaden under 20113. Under
året rankade Prospera Carnegie som nummer ett inom
området corporate finance i Danmark och av tidningen
Euromoney blev Carnegie rankat som bästa investmentbank i Norden.
Private Banking
Inom affärsområdet Private Banking uppgick intäkterna
under året till 536 MSEK (5732 ). Intäkterna minskade
något som en konsekvens av lägre tillgångsvärden relaterade till fallande börser världen över. Integrationen med
privatbanken inom HQ Bank som förvärvades i september 2010 har gått enligt plan och verksamheten i Sverige
riskkontrollfunktion
kontrollerar affärsuppvisar ett inflöde avCarnegies
både kunder
och kapital. Verksamområdenas
riskhantering
och
att
heten i Luxemburg har fortsatt att utvecklas väl med sta-varje risk hålls
inom de av styrelsen
fastställda
gränserna.
bila intäkter och god kostnadskontroll.
Carnegie
fick 2011
toppresultat i den årliga ­undersökningen av privatbanker i
Sverige av affärstidningen Euromoney.Chief Risk Officer
■ RISKKONTROLL
■ RÖRELSEINTÄKTER
Andel av rörelseintäkter 2011
per affärsområde.
Totalt:
1 723 MSEK
Fonder
9%
CARNEGIE HOLDING
u
Investment
Banking
25%
Årsredovisning 2011
Securities
35%
Private
Banking
31%
3
Group
Financial
Risk Manager
Enligt statistik från Thomson Financial.
Group Market
Risk Manager
Riskkontrollfunktioner
dotterbolag
Group
Operational
Risk Manager
9
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
Carnegie Holding
VERKSAMHETSBESKRIVNINGÄGANDE
Carnegie Bank
EG I E
H O L D I NG
Bure
24%
SÄ
GA
RE
C
N
AR
Medarbetare
22%
Altor
44%
den
Pe
r
Öresund
10%
Pe
r
den
Medarbetare
22%
Altor
44%
20 1 1 -1 2 -3 1
■
RE
Carnegie Holding är moderbolag
anknytning till finansiell ­verksamhet
i Carnegiekoncernen, som i sin
samt bedriva därmed förenlig
tur ­består av de helägda bolagen
verksamhet. All operativ verksamhet
Carnegie Investment Bank AB (publ)
inom Carnegiekoncernen sker inom
(”Carnegie Bank”) och Carnegie IE HOLDbolagen
INGS Carnegie Bank med dotter­
EG
ÄGCarnegie Fonder. Carnegie
N
Fonder AB (”Carnegie Fonder”).
bolag
och
R
A
A
C
­Carnegie Holdings verksamhet
är att
Bank konsoliderades i Carnegie
Bure
direkt eller indirekt äga, förvalta, stäl­
­Holding från och med den 1 juni
24%
la säkerhet och ge lån till bank­rörelse
2009 och Carnegie Fonder från och
och andra koncernföretag med
med den 22 september 2010.
Fonder
Vinstdisposition
Intäkterna under 2011 uppgick till 158 MSEK (1971). Öresund
Minskningen relaterar till lägre tillgångsvärden och som en 10%
konsekvens av att kunder viktat om från aktiefonder till
räntefonder med lägre förvaltningsavgifter. Carnegie Fonder
har trots det turbulenta marknadsklimatet lyckats att attrahera nytt kapital och nettoinflödet under 2011 uppgick till
1,7 miljarder kronor,
som marknaden
somaffärsområde.
helhet
Andelsamtidigt
av rörelseintäkter
2011 per
minskade något. Störst inflöde uppvisade Likviditetsfonden,
Totalt: samt Sverigefonden. Vid årsskiftet
Corporate Bond-fonden
1 723 kapitalet
Mkr till 25 miljarder kronor.
uppgick det förvaltade
■ XXXXXXX RUBRIK XX
UTDELNINGSFÖRSLAG
■ XXXXXXX RUBRIK XX
Till årsstämmans förfogande, SEK
Andel av rörelseintäkter 2011
per533
affärsområde.
1 009
512
Balanserade vinstmedel
Styrelsen föreslårTotalt:
att vinstmedlen
disponeras på följande sätt:
1 723 Mkr
Utdelning till Investment AB Öresund,
100,1785 SEK per preferensaktie
I ny räkning överförs
Summa
987 518 686 Securities
34,9%
1 009 533 512
LIKVIDITET, FINANSIERING
OCH INVESTERINGAR
Securities
Private Banking
31,1%
22 014 826
Carnegies styrelse föreslår årsstämman att besluta om en
Carnegies likviditetssituation är god. Carnegie har främst
34,9%
Investment
kontant utdelning om 100,1785 kronor per preferensaktie.
­behov av kortfristig
finansiering vilket säkras genom upp­
Banking
Detta motsvarar en utdelning om totalt 22 014 826 SEK.
låning från allmänheten. Fasta tillgångar och en del av
24,8%
Utdelningen är i enlighet med de villkor som finns för
likviditets­reserven finansieras med eget kapital och emittePrivate Banking
preferensaktier i bolagsordningen.
rade obligationer med lång löptid. Likviditetsreserven inne31,1%
Ingen utdelning föreslås gällande stamaktier.
håller kontanta medel och tillgångar som är re­belåningsbara
Investment
Carnegies kapitalisering förväntas vara god och väl
i Riksbanken.
Banking
anpassad till de krav som verksamhetens art, omfattning
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till
24,8%
och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt
31 MSEK (28) under året. Förvärv av dotterföretag upp­gick
koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning
under året till 0 MSEK (1 241), se vidare Not 30 Rörelse­
i övrigt.
förvärv, sidan 70.
Koncernens inlåning har under perioden minskat med
1 068
MSEK (ökat: 985) medan koncernens utlåning
1
Pro forma 2010: Inkluderar resultat från HQ Bank och HQ Fonder
­minskat med 241 MSEK (minskat: 303).
men exklusive tradingförlust i HQ Bank på 1,2 mdr kronor.
10
20 1 1 -1 2 -3 1
Carnegie Fonder
■
Carnegie Holding
Carnegie Holding ägs av fonden Carnegie Bank
Carnegie Fonder
Altor Fund III (”Altor”, 44 procent),
investmentbolaget Bure Equity AB
(”Bure”, 24 procent), investmentbola­
get Öresund (10 procent) och med­
arbetare i Carnegie (22 procent).
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
ALLMÄNT OM RISKER OCH
OSÄKERHETSFAKTORER
Moderbolaget finansieras med både skulder och eget
kapital. Finansiering med skulder innebär till sin natur
likviditets- och refinansieringsrisker. De materiella riskerna
inom Carnegie Holding-koncernen finns i Carnegie Bank
och Carnegie Fonder, som inrymmer koncernens affärs­
verksamhet. Riskerna inom Carnegie finns beskrivna i
avsnittet Risk- och kapitalhantering, sidorna 17–22.
MEDARBETARE
VD Frans Lindelöw är den ende anställde i moderbolaget
Carnegie Holding AB. Carnegiekoncernen med Carnegie
Bank och Carnegie Fonder hade sammanlagt 778 anställda
i åtta länder, motsvarande 758 heltidstjänster, vid utgången
av 2011. Carnegies ständiga utmaning är att rekrytera och
behålla de bästa medarbetarna genom ett aktivt ledarskap,
tydliga mål, konkurrenskraftiga ersättningssystem och
genom att skapa en arbetsmiljö som ger de allra bästa
möjligheterna till personlig och professionell utveckling.
Mer data om löner och övriga ersättningar för moderbolaget och koncernen framgår av Not 6 Personalkostnader på
sidorna 43–46.
MILJÖARBETE
Carnegies målsättning är att minimera företagets belastning
på miljön, avseende såväl direkt som indirekt påverkan.
Miljöarbetet drivs genom kontinuerlig anpassning av verksamheten, förbättrade rutiner och ständig uppdatering av
kunskaps- och informationshantering avseende miljöfrågor.
Personalens behov av kontorslokaler, IT-utrustning, förbrukningsmaterial, resor och energi­förbrukning är exempel
på den direkta miljöpåverkan som Carnegies verksamhet
medför.
ÖVRIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN
Omstruktureringsprogram
Carnegie initierade ett omstruktureringsprogram under
­fjärde kvartalet 2011 som syftar till att öka effektiviteten,
skapa mer fokuserade affärsområden och därmed möjlig­
göra fortsatt tillväxt och utveckling. Som en del i detta
­arbete kommer Carnegie att organiseras i tre affärsom­
råden: Fonder, Private Banking & Structured Finance samt
Investment Banking & Securities. Ett av målen med programmet är att sänka kostnaderna med minst 250 MSEK
på årsbasis. Besparingarna får effekt successivt under
2012. Resultatet för 2011 har belastats med kostnader på
103 MSEK relaterat till omstruktureringen.
Fokusering av verksamheten inom Securities
Carnegies styrelse bestämde en ny strategisk inriktning för
affärsområdet Securities under 2011, där verksamheten
ska fokusera på kundhandel mot institutioner. Carnegie
har därför avvecklat följande verksamheter inom Securities Sverige: market making inom derivat på den svenska
marknaden, warrantemissioner samt arbitragehandel. Även i
fortsättningen kommer Carnegie att bedriva en aktiv market
making för att betjäna Carnegies kunder.
en resultateffekt efter skatt på koncernen på netto
–41 MSEK. Dessa kostnader belastade resultatet för tredje
kvartalet 2011. Skattemyndigheternas beslut överklagades
till domstol och Carnegie har fått rätt i första instans.
Ägande i OPM och Burgundy
I samband med Carnegies förvärv av HQ Bank den 3 september 2010 fick Carnegie även rätt att förvärva HQ AB:s
aktier i ett antal dotterbolag och intressebolag. Carnegie har
valt att utnyttja denna rätt. Optionen reglerades i den ursprungliga köpeskillingen och någon ytterligare köpeskilling
utgår inte. I juli 2011 blev ägarprövningen klar vad gäller
förvärv av 50 procent av aktierna i Optimized Portfolio Management AB samt 7,2 procent av aktierna i Burgundy AB.
Carnegie Fonder avvecklar ETF-verksamheten
Carnegie Fonder har avvecklat sin verksamhet inom
börshandlade fonder, så kallade ETF:er. Därmed fokuserar
Carnegie Fonder åter helt på kärnverksamheten med aktivt
förvaltade fonder.
Information om extra arbetsgivaravgifter
Försäljning av bolaget Carnegie Fund
Management Company S.A
Carnegie har av skattemyndigheterna i Norge påförts
ex­tra arbetsgivaravgifter som är hänförliga till p
­ erioden
2006–2008. Bruttobeloppet är –66 MSEK, vilket ger
Under perioden har dotterdotterbolaget Carnegie Fund
Management Company S.A. (Luxemburg) sålts med en
realisationsvinst på 26 MSEK.
LEDNINGSFÖRÄNDRINGAR
Ny chef för Private Banking i Luxemburg
Frank Reisböl har utnämnts till VD för Carnegies private banking-verksamhet i Luxemburg, Banque Carnegie
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Luxembourg S.A., efter att Claes-Johan Geijer slutade i
november 2011. Frank har en mycket gedigen erfarenhet av
private banking och har arbetat på Carnegie sedan 2002.
11
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
Ny chef för Carnegies norska verksamhet
Ny internrevisor för koncernen
Natasja Henriksen tillträdde som VD för Carnegies norska
verksamhet, Carnegie ASA, i september 2011 då hon
ersatte Anders Onarheim. Natasja har arbetat på ­Carnegie
sedan 2008, senast som chef för Carnegie Securities
Finance i Norge.
Lars-Göran Älgevik utsågs under 2011 till chef för Carnegies koncerninternrevision. Lars-Göran har tidigare arbetat
bland annat som chef för SEB:s koncern-controlfunktion
och som CFO för Trygg Hansa Liv.
UTMÄRKELSER
Carnegie utnämnt till bästa
mäklarhus i Norden
Carnegie har av affärstidningen Euromoney utnämnts till bästa
mäklarhus i Norden. Utnämningen skedde under tredje kvartalet 2011 vid Euromoneys årliga gala Awards for Excellence.
Förbättrade fondbetyg i Morningstar
Under året uppgraderades två av Carnegies fonder,
Likviditetsfonden och Sverige Select, från det näst högsta
betyget till det högsta betyget av fondutvärderingsinstitutet
Morningstar. Förutom dessa två fonder så har Carnegies
Sverigefond sedan tidigare fem stjärnor.
Carnegie Norge rankat som bästa mäklarhus
Carnegies norska verksamhet, Carnegie ASA, hamnade på
första plats då TNS Sifo Prospera rankade mäklarhusen
i Norge i december 2011. I mätningen 2010 hamnade
Carnegie på andra plats. TNS Sifo Prosperas undersökning
bygger på telefonintervjuer med cirka 65 portföljförvaltare,
handlare och analytiker hos norska institutioner.
Carnegie topprankat inom Private Banking
Carnegie Danmark rankat som
etta inom corporate finance
Carnegie bäst på back office i Sverige
Carnegies danska verksamhet hamnade på första plats
då Prospera 2011 rankade aktörerna inom företagstransaktionsrådgivning (corporate finance). Undersökningen
genomförs vartannat år och bygger på telefonintervjuer
med ett 90-tal ledande befattningshavare i företag som
är transaktionsaktiva.
Carnegie rankades på första plats i åtta av de totalt 18 kate­
gorierna i Euromoneys årliga bedömning av privatbanker
i Sverige 2011. Totalt kom Carnegie på en andraplats i
­undersökningen och blev nummer ett inom den kategori
som mäter kunder med de största förmögenheterna.
Carnegie hamnade i topp i TNS Sifo Prosperas under­
sökning i december 2011 när institutionella kunder
rankade det administrativa arbetet hos sina mäklarfirmor.
Back ­office är det näst viktigaste kriteriet för institutionella
kunder i TNS Sifo Prosperas mätningar.
VIKTIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG
Frans Lindelöw lämnar Carnegie
när bolaget går in i en ny fas
Carnegies VD och koncernchef Frans Lindelöw kommer
under hösten 2012 att lämna sina uppdrag, mot bakgrund
av att Carnegie-koncernen nu går in i en ny fas där VDrollen ändras.
I Carnegies nya organisation kommer de tre affärs­
områdena att bilda separata bolag under det gemensamma
varumärket Carnegie.
Björn Jansson utnämnd till chef för IBS
Förändringar i koncernledningen
I samband med den pågående omorganisationen har kon­
cern­ledningen ändrat sammansättning. Sedan den 1 januari
2012 består koncernledningen av VD Frans Lindelöw, de
tre affärsområdescheferna Jan Enberg (Private Banking
& Structured Finance), Björn Jansson (Investment
Banking & Securities) och Hans Hedström (Fonder) samt
följande stabschefer: Fredrik Leetmaa (CRO), Katja Levén
(chefsjurist) och Pia Marions (CFO). För en specifikation
av ledningsgruppens sammansättning under 2011 se Not 6
Personalkostnader, sidan 44.
Björn Jansson, tidigare delat affärsområdesansvarig för
Securities, har utsetts till chef för det nybildade affärs­
området Investment Banking & Securities (IBS). IBS består
av enheterna Securities och Investment Banking i Sverige
samt Carnegies verksamheter i Danmark, Finland, Norge,
Storbritannien och USA.
12
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
MSEK
2011 (jan–dec)
20101 (jan–dec)
20092 (jun–dec)
623
421
530
–
158
–
1 732
745
534
463
–
54
–
1 796
502
233
227
326
–
158
1 446
–1 309
–691
–2 000
–1 225
–166
–1 391
–762
129
–633
Rörelseresultat före kreditförluster
–268
405
813
Kreditförluster, netto
Resultat före skatt
5
–263
135
540
–2
811
Skatt
Årets resultat
9
–254
–39
501
17
828
115
2,1
neg.
neg.
12 483
70
2,6
28
22
15 078
44
2,1
57
39
13 997
Eget kapital
Goodwill
Immateriella tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Utdelning
Primärkapital
2 189
–431
–257
–572
–22
906
2 459
–431
–278
–560
–6
1 185
2 109
–9
–8
–251
–525
1 316
Supplementärt kapital
Total kapitalbas
410
1 316
410
1 594
–
1 316
Kapitalkrav, MSEK
Kreditrisker
Marknadsrisker
Operativa risker
Primärkapitalrelation, %
Kapitaltäckningsgrad, %
Kapitaltäckningskvot
579
164
99
317
12,5
18,2
2,3
726
166
93
468
13,1
17,6
2,2
688
184
99
405
15,3
15,3
1,9
Genomsnittligt antal heltidsanställda
Antal heltidsanställda vid årets slut
808
758
685
838
689
603
Resultaträkning
Securities
Investment Banking
Private Banking
Asset Management
Carnegie Fonder
Resultat avyttrad verksamhet
Totala intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Kostnader före kreditförluster
Finansiella nyckeltal
K/I-tal, %
Intäkter per anställd genomsnitt
Vinstmarginal, %
Avkastning på eget kapital, %
Totala tillgångar
Kapitalbas
TREÅRSÖVERSIKT
Koncernen
Kapitalkrav
1
HQ Bank ingår fr.o.m. den 3 september 2010. Carnegie Fonder ingår fr.o.m. den 22 september 2010.
2
Moderbolaget nybildades den 19 mars 2009. Carnegiekoncernen konsolideras i Carnegie Holding fr.o.m. den 1 juni 2009.
Resultaträkningen omfattar därmed endast perioden juni–december 2009.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
13
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
BOLAGSSTYRNING
Bolagsstyrning avser de beslutssystem genom vilka ägarna, direkt eller
indirekt, styr koncernen. Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan
aktieägare, styrelse, dess kommittéer samt den verkställande direktören.
Bolagsordningen anger ramarna för bolagets verksamhet. Utöver bolagsordningen bildar också externa regler
och ­rekommendationer ramar för verksamheten. Styrningen inom Carnegiekoncernen regleras också av interna
policydoku­ment och instruktioner som uppdateras och
godkänns årligen av styrelsen och VD.
STYRELSENS ANSVAR
Styrelsens övergripande uppgift är att för ägarnas r­ äkning
förvalta koncernens angelägenheter på ett sådant sätt
att ägarnas intresse av långsiktigt god kapitalavkastning
tillgodoses på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande
bedöma koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska se
till att organisationen är utformad så att bokföring, medels­
förvaltning samt de ekonomiska förhållandena i övrigt
kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens centrala
uppgifter är bland annat att:
ll
ll
ll
Fastställa de övergripande målen och
strategin för verksamheterna
Carnegie förvärvade bolagen HQ Bank i likvidation och
HQ Fonder i september 2010. Under inledningen av 2011
ägnade styrelsen mycket tid åt att följa upp i­ntegrationen
av dessa verksamheter. I efterspelet av krisen inom
Euro­området analyserades påverkan på marknaden och
konsekvenser för Carnegie. Under försommaren ­inleddes
arbetet i styrelsen med att utvärdera strategier för att
strukturellt reducera kostnadsbasen i Carnegie. Detta
resulterade i ett omstruktureringsprogram som togs fram
av ledningen och som kommunicerades till organisationen
under hösten. Uppföljning och utveckling av programmet har varit i fokus för styrelsens arbete under andra
halvåret 2011.
Revisionskommittén
Revisionskommittén bereder och bistår vid styrelsens
­uppföljning och granskning av:
ll
Följa upp den finansiella utvecklingen
Säkerställa tillfredsställande riskkontroll
och efterlevnad av lagar och regler
ll
Fortlöpande utvärdera den operativa ledningen
ll
Säkerställa att etiska riktlinjer finns upprättade
ll
STYRELSEARBETET UNDER ÅRET
Säkerställa att den externa informationsgivningen
präglas av öppenhet och saklighet
Styrelsen ska vidare utfärda en arbetsordning för det egna
arbetet, en instruktion för den verkställande direktören
och andra instruktioner och riktlinjer som krävs i och för
verksamheten.
Styrelsen tillträdde den 19 maj 2009 i samband med att
Altor och Bure tog över ägandet av Carnegie från Riksgälden. Sammansättningen är oförändrad sedan dess och finns
beskriven på sidan 74.
Styrelsen har haft 14 sammanträden under 2011. Styrelsen har tre beredande organ som löpande bistår styrelsen
i dess arbete: revisionskommittén, ersättningskommittén
samt kredit- och riskkommittén.
14
Finansiell och operativ information som
rapporteras till aktieägare och andra intressenter
ll
Organisationen för intern kontroll
ll
Internt och externt revisionsarbete
Revisionskommittén består av tre ledamöter från styrelsen.
Kommittén har minst sex möten per år, varav minst ett
möte i samband med varje kvartalsrapport. Revisions­
kommittén granskar rapporter till styrelsen från funktionerna Intern­revision, Compliance och Juridik.
Ersättningskommittén
Ersättningskommittén består av två medlemmar ur styrelsen. Kommitténs uppgift är att i samråd med Carnegies
VD lämna förslag till styrelsen avseende övergripande
ersättningsprinciper och föreslå den årliga allokeringen
av tillgänglig rörlig ersättning. Ersättningskommittén ska
vidare granska och föreslå lön och förmåner för ledande
befattningshavare samt föreslå principer och övergripande
policy för löner, förmåner och pensioner för koncernens
ledande befattningshavare. Därutöver ska ersättningskommittén överse implementeringen av incitamentssystemet.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
■ STYRMODELL
Internrevision
Revisionskommittén
Styrelse
Ersättningskommittén
VD
Kredit- och
riskkommittén
Koncernledning
VD och koncernledning
Den verkställande direktören (VD) utses av styrelsen,
arbetar under instruktioner från styrelsen och rapporterar
till densamma. Carnegies VD och koncernchef ansvarar
för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget och
koncernen och är operativt ansvarig för dess verksamhet.
Till stöd för sitt arbete har VD utsett en koncernledning
som består av VD, CFO, CRO, chefsjurist, samt cheferna
för de tre affärsområdena. Bolagets ledning presenteras
utförligare på sidan 75.
Internrevision
Kredit- och riskkommittén
Kredit- och riskkommittén ska förbereda, kontrollera och
ge råd till styrelsen i frågor som avser kredithantering,
riskkontroll (marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och
operationella risker) och kapitaltäckningsfrågor, vilket
inbegriper den interna kapitalutvärderingsprocessen
(IKU). Kredit- och riskkommittén består av tre medlemmar ur styrelsen.
Internrevisionen har till uppgift att utvärdera och verifiera
att den interna kontrollen och riskhanteringen fungerar
tillfredsställande. Internrevisionen är oberoende från
affärsverksamheten och rapporterar direkt till styrelsen.
Principerna som styr internrevisionens arbete granskas
Tredje
och godkänns årligen av styrelsens
revisionskommitté och
försvarslinjen
beslutas av styrelsen.
Internrevision
Risksäkring
För en mer detaljerad beskrivning av Carnegies riskkontroll,
se sidorna 17–22.
Andra försvarslinjen
Risk & Compliance
ERSÄTTNINGSPRINCIPER
Carnegies ersättningsmodell syftar till att stödja en fram­
gångsrik och långsiktig utveckling av koncernen. Vidare
ska systemet premiera individuella prestationer och upp­
muntra till ett långsiktigt värdeskapande i kombination
med ett balanserat risktagande.
Oberoende kontroll av risker
och regelefterlevnad
Första försvarslinjen
Affärsledning, linjefunktioner
Carnegies styrelse har fastställt en ersättningspolicy
som
Äger risken
omfattar samtliga anställda i koncernen. Policyn baseras
på en riskanalys från Carnegies koncernriskchef, CRO.
Policyn revideras årligen och i detta arbete bistår personalavdelningen och finansfunktionen på koncernnivå.
Policy
Ersättningsmodell
Kompetenta och engagerade medarbetare är nyckeln till
Carnegies långsiktiga utveckling och framgång. För att
lyckas med att attrahera, motivera och behålla medarbetare erbjuder Carnegie en ersättningsmodell baserad på
konkurrenskraftiga villkor. Ersättningsmodellen ska stödja
ägarnas långsiktiga mål och innehålla en balans mellan fast
och rörlig ersättning samt andra ersättningskomponenter.
Den rörliga ersättningen är ett verktyg för att säkerställa
att de anställdas insatser går hand i hand med de affärsmål
som ägarna och styrelsen beslutar om. Kombinationen av
ersättningskomponenter och uppskjutande av ersättningar
stödjer långsiktig värdetillväxt och en sund riskkultur.
Följande komponenter ingår i ersättningsmodellen:
ll
ll
ll
ll
Fast ersättning (lön) och andra förmåner
Pensionsförmåner
Rörlig ersättning (kontantersättning)
Kompetensutveckling
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Fast ersättning
Fast ersättning är basen i ersättningsmodellen. Den fasta
lönen baseras på ett flertal parametrar, till exempel den
anställdes kompetens, ansvar och långsiktiga insatser.
Carnegie bevakar utvecklingen på arbetsmarknaden för
att behålla sin position som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare.
Rörlig ersättning för koncernen
som helhet och till respektive enhet
Den totala avsättningen till rörlig ersättning för koncernen
som helhet baseras på det riskjusterade rörelseresultatet.
Utifrån det riskjusterade helårsresultatet förbereder VD
tillsammans med enhetscheferna ett förslag på allokering
av rörlig ersättning till varje enhet baserat på:
ll
I vilken grad enheterna har uppnått sina
verksamhetsmål
15
f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e
ll
ll
Branschpraxis avseende balans mellan fast och rörlig
lön för de yrkeskategorier som är verksamma inom
enheterna
Risktagande och riskhantering inom enheterna
För denna grupp blir 40–60 procent av den rörliga ersättningen uppskjuten i tre till fem år. Den uppskjutna delen
kan innehållas om kriterierna som satts upp i samband med
beslutet om rörlig ersättning inte uppfylls.
Medarbetare inom kontrollfunktioner
Förslaget, inklusive analys av ovannämnda faktorer, föredras av VD i ersättningskommittén. Ersättnings­kommittén
genomför en analys som beaktar de risker som kan vara
förknippade med förslaget. Analysen ska visa hur de sammantagna effekterna av föreslagna rörliga ersättningar
påverkar Carnegies finansiella ställning, både i nuläget och
framöver. Analysen tar sin utgångspunkt från de prognoser
som används i den interna kapitalutvärderingen. Särskild
vikt ska läggas vid att de kapitalmål styrelsen beslutat om
inte riskerar att underskridas.
Ersättningskommittén utvärderar om den föreslagna
­nivån på rörlig ersättning är i linje med koncernens önska­de
risknivå. Slutligen ska analysen omfatta en bedömning om
det föreligger någon risk för intressekonflikter och i så fall
hur dessa ska hanteras.
Rekommendationen från ersättningskommittén utgör
grunden för styrelsens slutgiltiga beslut om rörlig ersättning.
Utvärdering av prestation på individnivå
Carnegie har en koncerngemensam årlig process för att
utvärdera varje medarbetares prestation. Utvärderingen sker
mot i förväg uppställda mål och omfattar både finansiella
och icke finansiella områden. Eventuell tilldelning av rörlig
ersättning och eventuell ökning av fast lön styrs av uppfyllande av individuella mål, enhetens samt koncernens resultat.
Särskilt reglerad personal
Baserat på Finansinspektionens riktlinjer har Carnegie
identifierat så kallad särskilt reglerad personal, det vill
säga medarbetare som utövar ett väsentligt inflytande på
bolagets risker som kan medföra att resultatet eller den
­finansiella ställningen försämras avsevärt. Kretsen av
särskilt reglerad personal består av:
ll
Verkställande ledningen
ll
Medarbetare i ledande strategiska befattningar
ll
Anställda med ansvar för kontrollfunktioner
ll
Risktagare
ll
Kriterier för rörlig ersättning rörande medarbetare inom
kontrollfunktioner är utformande för att säkerställa deras
integritet och oberoende, vilket bland annat innefattar att
ersättningen är oberoende av de enheter som kontrolleras.
För denna grupp blir 40–60 procent av den rörliga ersättningen uppskjuten i tre till fem år.
Avsättning för rörlig ersättning avseende 2011
Då Carnegiekoncernen uppvisade ett negativt resultat för
helåret 2011 beslutade styrelsen att ingen rörlig ersättning
ska utgå avseende räkenskapsåret 2011.
För mer information om ersättningar avseende 2011 och
jämförelseåret 2010, se Not 6 Personalkostnader, sidan 43.
Uppföljning och kontroll
Internrevisionen genomför årligen en oberoende granskning av att bankens ersättningar följer ersättningspolicyn
och återrapporterar till styrelsen senast i samband med att
årsredovisningen fastställs.
Delägande
Carnegie Holding ägs till cirka 22 procent av medarbetare i
Carnegiekoncernen. Personalägandet är en viktig komponent för att skapa engagemang för hela bolagets utveckling och för att säkerställa att medarbetarna har samma
incitament som ägarna av långsiktigt värdeskapande. Det
finns inga pågående incitamentsprogram där medarbetare
får ersättning i form av aktier eller optioner.
Medarbetare vars totala ersättning uppgår till eller överstiger den totala ersättningen till någon i verkställande
ledningen och som väsentligt kan påverka Carnegies
risknivå
16
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
■ RISKKONTROLL
Carnegies riskkontrollfunktion kontrollerar affärsområdenas riskhantering och att varje risk hålls
inom de av styrelsen fastställda gränserna.
INTÄKTER
kter 2011
Securities
35%
nder
Investment
Banking
25%
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
Chief Risk Officer
Private
Banking
31%
Group
Financial
Risk Manager
Group Market
Risk Manager
Group
Operational
Risk Manager
RISK- OCH
KAPITALHANTERING
Riskkontrollfunktioner
dotterbolag
Risk innefattar osäkerhet i olika former och är ett naturligt inslag
i alla typer av verksamheter. Carnegies förmåga att bedöma och
hantera risker och samtidigt hålla en tillräcklig kapitalstyrka för
att kunna möta oförutsedda händelser är avgörande för bankens
långsiktiga lönsamhet och utveckling.
DELL
Styrelse
VD
cernledning
2011 har varit präglat av ökad osäkerhet i omvärlden.
återfinns där risken uppkommer. Detta innebär att varje
Eurokrisen i kombination med den ekonomiska krisen i
anställd är ansvarig för att hantera riskerna inom det egna
USA Revisionshar medfört en hög turbulens på världens finansmarkansvars­området. Som sådan omfattar riskhantering samtliga
nader.kommittén
I den pågående finansiella oron är aktiv riskhantering
anställda, från verkställande direktören till andra ledande
viktig­are än någonsin – både för Carnegie och för våra
befattnings­havare och de anställda.
kunders
räkning.
Utöver den kontroll och uppföljning som genomförs i
Ersättningskommittén innebär att identifiera, analysera och vidta
Riskhantering
affärsenheterna har Carnegie tre från verksamheten oberoåtgärder för risker som kan påverka koncernen. Under 2011
ende kontrollfunktioner – riskkontroll, compliance och internhar Carnegie
till
exempel
vidtagit
åtgärder
för
att
begränsa
revision. Riskkontroll och compliance övervakar affärsområKredit- och
exponeringen
mot de så kallade PIIGS-ekonomierna.
denas riskhantering och regelefterlevnad. Internrevisionen
riskkommittén
Därutöver har Carnegie beslutat att stänga ner stora delar
har i tredje led ansvar för att verifiera att affärsområdena
av koncernens tradingverksamhet, det vill säga den verkoch de övriga kontrollfunktionerna upp­fyller sina uppgifter.
samhet som bedriver handel i finansiella instrument för
koncernens räkning. Genom bland annat dessa åtgärder har
Första försvarslinjen:
Carnegie reducerat sin exponering mot risker förknipVerksamhetens riskhantering
pade med det rådande marknadsläget.
Den första försvarslinjen utgörs av affärsområden och
Den pågående omstruktureringen inom Carnegie
stödfunktioner under ledning av verksamhetsansvar­iga.
kommer att stärka förutsättningarna för att ytter­
Som första försvarslinje bär dessa funktioner fullt
Tredje
ligare vidareutveckla hanteringen av bankens
ansvar för de risker som den egna verksam­heten
försvarslinjen
risker.
medför. Detta innefattar ansvaret för att säkerInternrevision
ställa att processer och system för riskhanteRisksäkring
ORGANISATION OCH ANSVAR
ring och intern kontroll fungerar i enlighet
I Carnegie är ansvaret för riskhantering
med såväl styrelsens riktlinjer som externa
Andra försvarslinjen
baserat på principen om tre försvars­
lagar och regler. Verksamhets­ansvariga
Risk & Compliance
linjer. Modellen skiljer mellan funktioner
ska se till att den egna verksamheten
Oberoende kontroll av risker
som äger risk och regelefterlevnad (första
är organiserad på ett sådant sätt att
och regelefterlevnad
linjen), funktioner för övervakriskerna hanteras och ­kontrolleras
ning av risker och regelefterlevnad
enligt koncernens riktlinjer.
Första försvarslinjen
­(andra linjen) och funktioner för
I deras ansvar ligger även att
Affärsledning, linjefunktioner
oberoende granskning (tredje
se till att personalen är väl
Äger risken
linjen). I grunden ligger
förtrogen med koncernens
att ansvaret för riskhanteriskhanteringsprocesser
ring och kontroll alltid
och regelverk.
Carnegies riskhantering bygger på principen om tre försvarslinjer.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
17
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
Andra försvarslinjen:
Riskkontroll och compliance
Riskkontrollfunktionen ansvarar för att kontrollera affärs­
områdenas riskhantering och att varje risk hålls inom de av
Andel av rörelseintäkter
2011 gränserna. Funktionen består av riskstyrelsen fastställda
Securities
per affärsområde.
kontrollansvariga på såväl koncernsom lokal nivå.
35%
Riskkontrollfunktionen på koncernnivå
leds av Chief
Risk Officer (CRO) som rapporterar direkt till VD och styFonder
relse.
Koncernfunktionen
Investmentutövar den koncernövergripande
Private
Totalt:
9%
Banking
riskkontrollen.
I detta
ingår att Banking
utveckla riskprocessen och
1 723 MSEK
25% samt övervaka tillämpningen av
metoder för riskhantering
31%
dessa. I koncernfunktionens ansvar ingår även att oberoende identifiera, mäta och övervaka hur koncernens risker
utvecklas över tid samt på aggregerad nivå rapportera
dessa till styrelse och ledning. Detta inbegriper även analys
av ­effekterna av händelser i omvärlden och potentiellt
extrema situationer (stresstester).
Utöver koncernfunktionen finns lokala riskkontrollfunktioner i respektive dotterbolag och filial. Dessa
rapporterar till såväl CRO som till lokal VD och styrelse.
De är ansvariga för att koordinera riskarbetet inom
enheten samt att oberoende kontrollera och rapportera
enhetens risker.
Compliancefunktionens ansvarsområde är att kontrollera verksamhetens efterlevnad av lagar, förordningar och
interna regler. Funktionen är helt oberoende från affärs­
verksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för
verksamheten. Uppgifterna för compliancefunktionen
innefattar bland annat att tolka gällande regler, ­informera
berörda funktioner om ändringar i regelverk, bistå
verksamheten i framtagandet av interna regler och stödja
Revisionssåväl verksamhet som ledning med
råd och stöd vad gäller
kommittén
compliancefrågor. Funktionen utvärderar även de åtgärder
som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister.
ErsättningsCarnegies compliancefunktion
leds av Group CompliStyrelse
Internrevision
kommittén
ance Officer (GCO) som rapporterar
direkt till VD och
styrelse. I likhet med riskkontrollfunktionen finns också
complianceansvariga
inom respektive
och filial.
Kredit-dotterbolag
och
VD
Dessa rapporterar till såväl Group
Compliance Officer som
riskkommittén
lokal VD och styrelse.
■ RÖRELSEINTÄKTER
■ STYRMODELL
■ RISKKONTROLL
Carnegies riskkontrollfunktion kontrollerar affärsområdenas riskhantering och att varje risk hålls
inom de av styrelsen fastställda gränserna.
Chief Risk Officer
Group
Financial
Risk Manager
Group Market
Risk Manager
Riskkontrollfunktioner
dotterbolag
tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från
affärsverksamheten och rapporterar direkt till styrelsen.
Principerna som styr internrevisionens arbete granskas
och godkänns årligen av styrelsens revisionskommitté och
beslutas av styrelsen.
RISKOMRÅDEN
Risk representerar osäkerhet som kan påverka Carnegie
­negativt i form av exempelvis finansiella förluster eller
skadat rykte. Carnegies verksamhet medför främst en
exponering mot risktyperna marknadsrisk, kreditrisk,
­likviditetsrisk, operativ risk, compliancerisk, ryktesrisk
och ­affärsrisk/strategisk risk.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för förluster till följd av
oväntade förändringar i priser och volatilitet på de
finansiella marknaderna.
Aktiekursrisk
Koncernledning
Tredje försvarslinjen:
Internrevision
Internrevisionen har till uppgift att systematiskt, utifrån
såväl ett regulativt perspektiv som ett riskbaserat förhållningssätt, utvärdera och verifiera att den interna kontrollen och riskhanteringen fungerar tillfredsställande. Detta
ansvar innefattar även att kontrollera att både verksamheten inom första försvarslinjen och de oberoende kontrollfunktionerna inom andra försvarslinjen fungerar på ett
18
Group
Operational
Risk Manager
Risken för förluster till följd av
förändringar i aktiekurser.
Volatilitetsrisk Risken för förlust till följd av
förändringar i ett instruments
prisrörlighet.
Valutakursrisk
Risken för förlust till följd av
förändringar i valutakurser.
Tredje
Ränterisk
Risken för förlust till följd av
försvarslinjen
förändringar i marknadsräntor.
Internrevision
Risksäkring
Årsredovisning 2011
Andra försvarslinjen
Risk & Compliance
Oberoende kontroll av risker
och regelefterlevnad
u
CARNEGIE HOLDING
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
Carnegie erbjuder sina kunder olika typer av kvalificerade
finansiella tjänster och produkter på ett flertal marknader.
Som en naturlig del av denna verksamhet uppkommer olika
typer av marknadsrisker. Marknadsrisker kan uppkomma
vid prisställande till bankens kunder, det vill säga i samband
med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt
i den övriga bankverksamheten. Det finns fyra huvudtyper
av marknadsrisker: aktiekursrisk, volatilitetsrisk, valutakursrisk och ränterisk. För dessa enskilda risktyper används av
varandra kompletterande riskmått och limiter som baseras
på känsligheter för förändringar av olika marknadspriser.
Marknadsrisker mäts även med stresstester där förlust
till följd av ett antal extrema scenarier beräknas. Riskexponering och utnyttjandet av limiter rapporteras löpande
till CRO, VD och styrelsen.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för förluster på grund av förändringar i aktiekurser. Aktiekursrisk uppstår när Carnegie är
marknadsgarant (market maker) för, eller handlar i, aktier
och aktierelaterade instrument. Carnegies aktivitet på olika
finansiella marknader motiveras dels av kundernas behov
av likviditet och dels av behovet att underlätta koncernens
egen finansiering
Volatilitetsrisk
Volatilitetsrisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i instrumentets
prisrörlighet. Volatilitetsrisk uppstår i positioner i inne­havda
respektive utställda optioner och warranter.
Valutakursrisk
Carnegies valutakursrisk är av dels operationell och dels
strukturell karaktär. Med operationell valutakursrisk avses
valutakursrisker som uppstår när Carnegie innehar positioner i finansiella instrument noterade i utländsk valuta.
Strukturell valutakursrisk definieras som valutaexponering
som uppstår i balansräkningen genom att delar av verksamheten bedrivs i olika valutor. Den största strukturella
valutakursrisken är kopplad till koncernens dotterbolag i
andra länder.
Ränterisk
Ränterisk uppstår både i handelslagret och i den övriga
verksamheten. Ränterisk i handelslagret definieras som
­risken för värdeminskning i finansiella instrument orsakad
av ränteförändringar. Ränterisk i handelslagret uppstår
främst på grund av positioner i derivat. Dessa risker säkras
vid behov genom räntebärande instrument, såsom obligationer.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Ränterisk i övrig verksamhet är risken för att räntenettot
påverkas negativt på grund av förändringar i marknadsräntor och uppstår i allmänhet när räntebindningstider för
tillgångar och skulder ej sammanfaller. Carnegies ut- och
inlåning sker huvudsakligen till rörlig ränta.
Kreditrisk
Kreditrisk är risken för förlust till följd av att
bankens motparter inte kan fullfölja sina
kontraktsenliga förpliktelser.
Motpartsrisk Risken för förlust till följd av att en
motpart i en finansiell transaktion
fallerar före slutlig avveckling av
kassaflödet i transaktionen.
Koncentrations- Uppstår från koncentrationer i
risk kreditportföljen till en enskild
motpart, industriell sektor och
geografisk region eller från kon­cen­
trationer i pantsatta säkerheter.
Carnegies exponering mot kreditrisk härrör företrädesvis
från depåbelåning och övrig värdepappersutlåning, samt
­exponering mot centralbanker och de nordiska storbankerna. Merparten av exponeringen mot icke finansiella motparter säkras genom pantförskrivning av likvida värdepapper.
För att hantera negativa rörelser på värde­pappersmarknaden
åsätts belåningsvärden utifrån säkerhetens riskkaraktär och
värdet på säkerheten följs dagligen. Exponeringen mot
­centralbanker och nordiska storbanker uppstår framförallt
när Carnegie placerar sin överskotts­likviditet och av säker­
heter ställda för kunddriven värdepappershandel.
Kreditrelaterade tjänster erbjuds inom affärsområdena Investment Banking och Securities som en del av
­affärsområdenas normala verksamhet och affärsstrategi.
Säkerställande av en andrahandsmarknad för strukturerade
produkter som Carnegie tillhandahåller ger upphov till
kredit­risk gentemot emitterande motpart. Denna exponering är framförallt mot svenska staten.
Motpartsrisken är begränsad och drivs framförallt av
kunddriven handel i OTC-derivat.
Under 2011 har risktoleransen justerats för att anpassas
till rådande osäkerhet på finansmarknaden framförallt i
euroområdet och i PIIGS-ekonomierna i synnerhet.
Kreditpolicyn sätter ramverket för hanteringen av
kreditrisk och återspeglar den riskaptit som fastställts av
styrelsen. Policyn fastställer att kreditverksamheten ska
baseras på:
19
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
ll
ll
ll
ll
Motpartsanalys: Kreditbesluten baseras på en nog­grann
analys av kreditrisken. Detta innefattar analys av motpartens finansiella ställning och återbetalningsförmåga,
kvaliteten på ställda säkerheter eller andra kreditrisk­
reducerande åtgärder.
Säkerheter: Säkerheter för exponeringar är i första hand
kontanta insättningar, likvida finansiella instrument eller
bankgarantier. När säkerheter antas ska Carnegie alltid
ha första prioritet på pant och därmed inte vara efterställt andra borgenärer.
nettokassaflödet under en 30-dagarsperiod. Likviditets­
reserven ska bestå av tillgångar som är rebelåningsbara
hos Riksbanken samt kontanter. Stresstesterna är
ut­formade för att utvärdera potentiella effekter av en
serie extrema men möjliga händelser. Stresstesterna
antar en markant minskning av inlåning från kunder
samtidigt som marknadsvärdet för refinansieringsbara
tillgångar sänks.
Operativ risk
Operativ risk är risken för förluster till följd av en
icke ändamålsenlig organisation, den mänskliga faktorn,
misslyckade interna processer, felaktiga system eller
externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk.
Diversifiering: Banken har som mål att hålla kreditport­
följerna väldiversifierade. Portföljen av ställda säkerheter
ska återspegla utvecklingen i de allmänna ekonomiska
förhållandena inom varje marknadsområde.
Sunda principer: Godkännandet av krediter baseras på
sunda bankprinciper och höga etiska normer. Rättsliga
principer och allmänt accepterade metoder får inte på
något sätt äventyras.
Avvecklingsrisk
Avvecklingsrisk är risken att banken infriar förplikt­
elser i en kontrakterad utväxling av en finansiell
tillgång men misslyckas med att erhålla motsvarande
avräkning från motparten.
Avvecklingsrisken drivs framförallt av handel i värde­papper
för kunders räkning. I de flesta transaktioner sker leverans
och betalning av de finansiella instrumenten samtidigt.
Avvecklingsrisken är därför begränsad till eventuell kostnad
för att ersätta motpart i transaktionen och påverkas av rörelser i marknadspriset på det underliggande instrumentet.
Operativa risker kan bero på många olika faktorer. Det kan
handla om omständigheter relaterade till allt från trans­
aktionsprocesser, bedrägerier, såväl internt som externt,
till systemfel och naturkatastrofer. Denna typ av risker
kan vara svår att definiera och kvantifiera. Därutöver kan
de i värsta fall leda till tillräckligt stora konsekvenser för
att orsaka allvarliga problem och betydande förluster. Det
är därför extra viktigt att förstå och analysera potentiella
operativa risker.
För att hantera de operativa riskerna i verksamheten har
Carnegie etablerat ett koncernövergripande ramverk som
omfattar principer och standardiserade processer för hur
operativa risker ska identifieras, bedömas och rapporteras.
Ramverket bygger bland annat på följande processer:
ll
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken att banken inte skulle kunna
fullgöra sina betalningsåtaganden eller endast skulle
kunna göra det till en väsentligt förhöjd kostnad.
Enligt Carnegies finans- och kapitalpolicy ska koncer­
nen och varje enskilt dotterbolag upprätthålla en
likvidi­tets­reserv som överstiger det förväntade maximala
20
ll
Självutvärdering: Varje enhet inom Carnegie genomför
regelbundet en så kallad självutvärdering där operativa risker i samtliga väsentliga processer identifieras,
värderas och analyseras. Syftet med analysen är att
öka medvetenheten kring operativa risker och åtgärda
väsentliga risker.
Incidentrapportering: Som ett stöd för identifiering, hantering och bedömning av operativa risker har Carnegie en
process för rapportering av operativa riskhändelser, så
kallade incidenter. Samtliga medarbetare har ett ansvar
för att rapportera incidenter och verksamhetsansvariga
ansvarar för att åtgärda oacceptabla risker inom sitt
ansvarsområde. Riskkontrollfunktionen följer upp och
analyserar incidenter.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
ll
Godkännande av nya produkter och tjänster: Carnegie har en
process för att pröva och godkänna nya, och större för­
ändringar av, produkter och tjänster. Rutinen innebär en
genomgång av risker och kontroller relaterade till nya
produkter där samtliga berörda funktioner är involverade
och ger sitt godkännande innan produkten introduceras.
Syftet med processen är bland annat att säkerställa att
potentiella operativa risker belyses och hanteras på ett
effektivt sätt.
Arbetet med att förbättra och vidareutveckla hanteringen
av operativa risker är en kontinuerlig process. Detta arbete
drivs av Group Operational Risk Manager på koncernnivå
i nära samarbete med lokala riskkontrollfunktioner i varje
koncernenhet. I slutänden ligger dock ansvaret för hantering av operativa risker där risken uppstår. Detta innebär
att varje anställd är ansvarig för att hantera riskerna inom
det egna ansvarsområdet med stöd av riskkontrollfunktionen. En viktig del i arbetet med operativa risker är därför
att öka riskmedvetenheten hos samtliga medarbetare.
Compliancerisk
Compliancerisk är risken för sanktioner, ekonomiska
förluster eller skadat rykte på grund av bristande
efterlevnad av reglerna för verksamheten.
Carnegies verksamhet är föremål för omfattande lag­­
stiftning och regleringar som syftar till att ge ett gott
konsumentskydd och säkra det finansiella systemets
stabilitet. Att upprätthålla våra kunders och tillsyns­
myndigheternas förtroende är en förutsättning för
Carnegies verksamhet. Bristande regelefterlevnad kan
få långtgående konsekvenser – i form av såväl rätts­
liga påföljder som skadat anseende. Hanteringen av
compliancerisker utgör därför en viktig del av bankens
riskhantering. Detta arbete innefattar bland annat att
skapa pålitliga rutiner för:
ll
ll
ll
ll
Hur vi uppträder på marknaden
Att proaktivt förhindra marknadsmissbruk
och penningtvätt
Identifiering och hantering av intressekonflikter
Utarbetande av gemensamma policies,
instruktioner och rutiner inom koncernen
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Ryktesrisk
Ryktesrisk är risken för inkomstbortfall från bankens
potentiella och existerande kunder om dessa förlorar
tilltron till banken på grund av negativ publicitet eller
rykten om koncernen eller allmänt om branschen.
Ryktesrisk uppstår huvudsakligen som en konsekvens
av interna eller externa händelser som rubbar kunders,
myndigheters eller motparters förtroende för banken.
­Ryktesrisk är en av de svåraste riskerna att bedöma och
skydda sig mot. Samtidigt kan konsekvenserna bli om­
fattande om förtroendet för en bank rubbas.
Carnegie har gått igenom turbulenta tider under de
senaste åren. Proaktiv hantering av ryktesrisk är därför särskilt viktigt för koncernen. I Carnegie hanteras ryktesrisk
främst genom öppen och tät dialog med bolagets intressenter. Carnegie har många kommunikationsvägar både
med kunder och med andra motparter i marknaden som
gör det möjligt att fånga upp eventuella negativa signaler.
Därutöver strävar Carnegie efter att hålla en frekvent och
transparent informationsgivning.
Affärsrisk och strategisk risk
Affärsrisk är risken för inkomstbortfall till följd av
ändringar i den externa affärsmiljön.
Strategisk risk är risken för inkomstbortfall på grund
av missriktade affärsbeslut, felaktigt genomförande av
beslut eller oförmåga att reagera adekvat på för­
ändringar i affärsmiljön, regelsystemen eller branschen.
Affärsrisk handlar om förändringar i omvärlden som till
exempel utvecklingen på världens börser och det allmänna
affärsklimatet. Strategisk risk handlar om förmågan att
anpassa sig till dessa förändringar. Affärsrisk och strategisk
risk är nära relaterade.
Finansbranschen står inför stora utmaningar i form av
en turbulent marknad i kombination med snabb teknologisk utveckling och regulatoriska förändringar. Dessa faktorer gör att dynamiken i marknaden förändras i grunden.
Under sådana marknadslägen är förmågan att snabbt dra
nytta av möjligheter som uppstår och reducera potentiella
hot avgörande för den strategiska positionen.
21
r i s k - o c h k a p i ta l h a n t e r i n g
Carnegie arbetar kontinuerligt med att utreda sin strategiska
position och genomför omvärldsanalys för att vara förberett på förändringar i marknadsförhållanden och i konkurrensbilden. Till exempel genomför Carnegie regelbundet
scenarioanalyser för att utvärdera effekterna av ändrade
marknadsförutsättningar. Dessa analyser syftar till att skapa
så bra beslutsunderlag som möjligt för strategiska beslut.
att kapitaltäckningskvoten ska vara minst 1,5 och att eget
kapital även ska täcka kapitalbehovet fastställt i den interna
kapitalutvärderingsprocessen (IKU).
Carnegie Holding-koncernen hade per den 31 december 2011 en kapitaltäckningskvot på 2,27, motsvarande
en kapital­täckningsgrad på 18,18 procent.
Pelare 2: Riskbedömning
KAPITALTÄCKNING
Kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om
hur stor kapitalbas en bank måste ha i förhållande till hur
stora risker banken tar. Kapitaltäckningskvoten, det vill
säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska överstiga 1,0. Kapitaltäckningsreglerna är indelade i följande
tre pelare:
Pelare 1: Grundläggande kapitalkrav
En bank ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som minst
motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningsregelverket
ger en bank flera möjligheter att välja mellan olika metoder
vid beräkning av storleken på det kapital som behövs för att
möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker som en bank utsätter sig för.
ll
ll
ll
Kreditrisker: Carnegie tillämpar schablonmetoden
för beräkning av kreditrisk och den fullständiga
metoden för finansiella säkerheter.
Marknadsrisker: Carnegie använder Finansinspek­
tionens standardiserade modell.
Operativa risker: Carnegie använder basmodellen, som
innebär att kapitalkravet beräknas på 15 procent av ett
genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter.
Enligt Carnegies kapitalpolicy är målet att optimera kapital­
strukturen avseende primärkapital. Policyn anger även
22
Regelverket ställer krav på att banken ska ha en tillfredsställande hantering och bedömning av risker. Banken ska se
till att dess sammantagna risker inte medför att förmågan
att fullgöra dess förpliktelser äventyras. För att uppfylla
detta krav ska banken ha processer och metoder som gör
det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett
kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt
för att täcka arten och nivån på de risker som den är eller
kan komma att bli exponerad för. Processen kallas intern
kapital­utvärdering (IKU). Alla väsentliga risker ska identifieras, ­mätas och rapporteras i IKU, inklusive risker som
inte hanteras under Pelare 1. Detta innebär att instituten
förväntas hålla en större kapitalbas än den miniminivå som
Pelare 1 specificerar. Carnegie genomförde under 2011
en omfattande IKU. Rapporten godkändes av styrelsen
i december och skickades i samband med detta in till
Finansinspektionen. Inom ramen för den interna kapital­
utvärderingen gjordes en djupgående analys av alla potentiella risker som kan uppkomma inom Carnegie. Styrelse och
affärsledning var delaktiga i hela processen genom att bidra
till identifiering och analys av risker, definition av scenarier och stressmetoder samt godkännande av det slutliga
kapitalbehovet.
Pelare 3: Informationskrav
I kapitaltäckningsreglerna ställs krav på att företagen ska
offentliggöra information om sin kapitaltäckning och
riskhantering. Fördjupad information om Carnegies kapital­
täckning 2011 finns att läsa i Risk- och kapitaltäcknings­
rapporten (Pelare 3) på www.carnegie.se.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
finansiella rapporter
KONCERNENS RAPPORT
ÖVER TOTALRESULTAT
TSEK
Not
Jan–dec 2011
Jan–dec 2010
1 712 362
–89 664
1 622 697
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Provisionsnetto
1
2
1 750 610
–230 343
1 520 267
Ränteintäkter
1
210 558
158 960
Räntekostnader
Räntenetto
3
–140 437
70 121
–107 211
51 749
97
116 221
25 571
1 732 278
20
122 517
–791
1 796 192
–1 308 641
–609 859
–81 379
–1 999 880
–1 224 729
–719 019
552 822
–1 390 926
–267 602
405 266
Övriga utdelningsintäkter
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Resultat vid avyttring av verksamhet
Summa rörelseintäkter
Personalkostnader
Övriga administrationskostnader
Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar
Summa rörelsekostnader
4
1, 5
1, 14
6
7
8
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Resultat före skatt
9
4 587
–263 015
135 156
540 423
Skatter
10
8 969
–39 125
–254 046
501 298
–4 515
–5 818
–264 379
–66 295
–
435 003
Årets resultat
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser, netto efter skatt
Säkring av nettoinvestering utländsk verksamhet
Summa totalresultat för året
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
23
finansiella rapporter
KONCERNENS RAPPORT
ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
TSEK
Not
31 dec 2011
31 dec 2010
265 203
144 392
6 198 212
2 696 945
438 743
295 231
211 820
12 161
775 945
111 340
15 572
572 023
573 348
171 585
12 482 519
286 728
827 382
5 519 376
3 616 761
467 894
1 681 658
343 455
–
803 019
125 608
26 411
560 011
577 083
242 611
15 077 996
205 645
6 889 314
935 000
314 428
66 765
31 500
94 682
766 624
512 776
67 372
409 702
10 293 808
552 238
7 610 500
935 000
877 825
349 594
65 379
109 184
831 718
715 571
162 080
409 702
12 618 792
221 976
1 018 321
–121 122
1 069 536
2 188 711
221 976
1 018 321
–110 789
1 329 697
2 459 205
12 482 519
15 077 996
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Belåningsbara statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut1
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Aktier i intresseföretag
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
11
11
12, 13
12, 13
12
15
16
17
18
19
20
24
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten1
Emitterade värdepapper
Korta positioner, aktier
Derivatinstrument
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
Efterställda skulder
Summa skulder
11
11
12
12
12
18
21
22
23
32
24
Eget kapital
Aktiekapital (2 219 756 aktier)
Övrigt tillskjutet kapital
Reserver
Balanserad vinst
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
1
Varav klientmedel 504 902 (387 956).
24
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
finansiella rapporter
KONCERNENS RAPPORT ÖVER
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
TSEK
Aktiekapital
Eget kapital vid årets ingång 2010
Årets resultat
200 000
Övrigt
tillskjutet kapital
Omräknings­
reserv
Balanserade
vinstmedel
Summa
1 125 000
–44 494
828 399
501 298
2 108 905
501 298
501 298
–66 295
435 003
1 329 697
440 297
–525 000
2 459 205
–254 046
–254 046
–4 515
–5 818
–10 333
–254 046
–4 515
–5 818
–264 379
–121 122
–6 115
1 069 536
–6 115
2 188 711
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet
Summa totalresultat (netto efter skatt)
Nyemission
Återbetalning av aktieägartillskott
Eget kapital vid årets utgång 2010
–66 295
–66 295
21 976
221 976
418 321
–525 000
1 018 321
–110 789
Årets resultat
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet
Säkring av nettoinvestering utländsk verksamhet
Summa totalresultat (netto efter skatt)
Utdelning
Eget kapital vid årets utgång 2011
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
221 976
1 018 321
25
finansiella rapporter
MODERBOLAGETS
RESULTATRÄKNING
TSEK
Nettoomsättning
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Rörelseresultat
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
Räntekostnader och liknande kostnader
Resultat från andelar i dotterbolag
Resultat från finansiella poster
Not
1
7
6
1, 3
3
33
Resultat före skatt
Skatter
Årets resultat
10
Jan–dec 2011
Jan–dec 2010
12 000
–878
–12 523
–1 401
12 001
–1 950
–14 039
–3 988
188
–29 538
75 550
46 200
15
–21 995
505 000
483 021
44 798
479 033
254
45 052
237
479 270
RAPPORT ÖVER
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
TSEK
Årets resultat
Övriga totalresultat
Summa totalresultat för året
26
Jan–dec 2011
Jan–dec 2010
45 052
–
45 052
479 270
–
479 270
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
finansiella rapporter
MODERBOLAGETS
BALANSRÄKNING
TSEK
Not
31 dec 2011
31 dec 2010
Aktier och andelar i koncernbolag
Uppskjuten skattefordran
Summa finansiella anläggningstillgångar
14
2 674 290
492
2 674 782
2 638 353
237
2 638 590
Fordran på koncernbolag
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
27
5 037
437 559
523
2 813
445 933
506 000
1 449
303
3 665
511 416
Summa tillgångar
3 120 714
3 150 006
Aktiekapital (2 219 756 aktier)
Överkursfond
Balanserade vinstmedel
Årets resultat
Summa eget kapital
221 976
1 018 321
991 331
45 052
2 276 680
221 976
1 018 321
518 177
479 270
2 237 743
1 869
1 869
903
903
409 702
409 702
409 702
409 702
808
37 686
369 242
24 727
432 463
315
212 444
279 088
9 811
501 659
844 034
912 263
3 120 714
3 150 006
18
Avsättningar till pensioner
Summa avsättningar
Konvertibelt förlagslån
Summa långfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skuld till koncernbolag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital och skulder
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
32
27
22
27
finansiella rapporter
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
– MODERBOLAGET
TSEK
Eget kapital vid årets ingång 2010
Årets resultat
Summa intäkter och kostnader för perioden
Nyemission (219 756 st preferensaktier)
Återbetalning av aktieägartillskott
Eget kapital vid årets utgång 2010
Aktiekapital
Överkursfond
200 000
600 000
21 976
418 321
221 976
1 018 321
Årets resultat
Summa intäkter och kostnader för perioden
Utdelning
Eget kapital vid årets utgång 2011
28
221 976
1 018 321
Balanserade
vinstmedel
Summa
1 043 177
479 270
479 270
1 843 177
479 270
2 322 447
–525 000
997 447
440 297
–525 000
2 237 744
45 052
45 052
45 052
45 052
–6 115
1 036 384
–6 115
2 276 680
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
finansiella rapporter
KASSAFLÖDESANALYSER
Koncernen
TSEK
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
–263 015
540 423
44 798
479 033
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
70 957
–499 879
–74 584
–504 097
–46 654
17 394
–
–
–238 712
57 938
–29 786
–25 064
Förändring av rörelsekapital
1 336 969
–2 140 720
39 085
620 491
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 098 257
–2 082 782
9 299
595 427
–
1 687 087
–
–923 293
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag
Försäljning av dotterbolag
Förvärv av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
50 000
–
–
–
–31 045
–27 939
–
–
18 955
1 659 148
–
–923 293
–
440 297
–
440 297
–
409 702
–
409 702
Finansieringsverksamheten
Nyemission
Emission av konvertibellån
Utbetald utdelning
–6 115
Återbetalt kapitaltillskott
–6 115
–
–
–525 000
–
–525 000
–6 115
324 999
–6 115
324 999
Årets kassaflöde
1 111 097
–98 635
3 184
–2 867
Likvida medel vid årets början
4 475 192
4 974 390
3 666
6 533
Kursdifferenser i likvida medel
–14 295
–400 563
–
–
5 571 994
4 475 192
6 850
3 666
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
För upplysningar till kassaflödesanalyser se Not 31, sidan 71.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
29
REDOVISNINGS­PRINCIPER
ALLMÄN INFORMATION
Carnegie Holding AB, med organisationsnummer 5567804983, har sitt säte i Stockholm, med adress Regerings­
gatan 56. Bolagets verksamhet är att direkt eller indirekt
äga, förvalta, ställa säkerhet, ge lån till bankrörelsen och
andra koncernföretag med anknytning till finansiell verksamhet samt att bedriva därmed förenlig verksamhet. All
affärsverksamhet inom Carnegie Holding sker i Carnegie
Fonder AB och i Carnegie Investment Bank AB med
­dotterbolag.
Carnegie är en oberoende nordisk investmentbank, med
verksamhet inom Securities, Investment Banking, Private
Banking, Structured Finance och Carnegie Fonder. Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder:
Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz,
Storbritannien och USA.
Carnegie Holding AB ägs av fonden Altor Fund III,
­investmentbolaget Bure Equity AB, Investment AB
Öresund och medarbetare i Carnegie.
som värderats till verkligt värde. De finansiella rapporterna
för koncernen och moderbolaget presenteras i tusental
svenska kronor (TSEK). Moderbolagets funktionella valuta
är svenska kronor (SEK).
Moderbolagets tillämpade redovisningsprinciper framgår
nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGS­
STANDARDER OCH TOLKNINGAR
Följande omarbetningar av befintliga standarder från
International Accounting Standards Board (IASB) har trätt
i kraft under året:
ll
ll
GRUND FÖR UPPRÄTTANDE
AV FINANSIELLA RAPPORTER
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av Inter­
national Accounting Standards Board (IASB), sådana de
antagits av EU, med undantag av IFRS 8 som inte behöver
tillämpas av företag vars aktier inte är föremål för allmän
handel. Vidare har tillämpliga tolkningsuttalanden från
International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sådana de antagits av EU, Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL 1995:1559),
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1
Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Finans­
inspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) tillämpats.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för de finansiella instrument
30
ll
ll
IAS 24 (ändring), Upplysningar om närstående (för kalender­
årsföretag gällande från januari 2011) berör främst
upplysningar för statligt relaterade företag, men även
avseende definitionen av närstående. Ändringen har inte
haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
IAS 32 (ändring), Finansiella instrument: Klassificering: Klassi­
ficering av teckningsrätter (för kalenderårsföretag gällande
från januari 2011). Ändringen behandlar klassificering
av utställda derivat på egna egetkapitalinstrument.
Ändringen har inte haft någon effekt på koncernens
finansiella rapporter.
Vidare har förbättringar skett i fem standarder inom
ramen för IASB:s årliga översyn ”Improvements to IFRS”.
Ingen av ändringarna har medfört någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har utgivit följande tolkningar som,
för kalenderårsföretag, har effekt från 2011: IFRIC 19
Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument
samt IFRIC 14 (ändring), Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav. Ingen av tolkningarna har haft någon effekt på
koncernens finansiella rapporter.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
redovisningsprinciper
STANDARDER, ÄNDRINGAR
OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU
INTE TRÄTT I KRAFT
Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2012 eller senare och har inte förtidstillämpats
vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Förutom
för IFRS 7, som godkändes av EU i november 2011, har
EU ännu inte antagit/godkänt nedanstående standarder
och ändringar.
ll
ll
ll
ll
ll
IFRS 7 (ändring), Finansiella instrument: Upplysningar
– Överföringar av Finansiella Tillgångar (för kalenderårs­
företag gällande från januari 2012). Ändringen berör
nya upplysningar i syfte att förbättra användarnas
förståelse av de risker som kan kvarstå vid överföringar
av finansiella tillgångar exempelvis vid factoring och
utlåning av aktier. Ändringen förväntas endast få effekt
på upplysningarna i koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9, Finansiella Instrument – Klassificering och värdering är
den första delen i det större projektet att ersätta IAS 39.
IFRS 9 innehåller två primära värderingskategorier för
finansiella tillgångar: Upplupet anskaffningsvärde och
verkligt värde. Klassificering sker utifrån företagets
affärsmodell samt de karaktäristiska egenskaperna i de
avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder bi­
behålls till största delen de nuvarande reglerna i IAS 39.
Vägledning i IAS 39 avseende nedskrivningstest på
finansiella tillgångar och säkringsredovisning fortsätter att gälla tills IASB färdigställt de delarna i IFRS 9.
Standarden föreslås obligatorisk från och med januari
2015. Carnegies preliminära bedömning är att införandet av standarden, rörande klassificering och värdering
av finansiella tillgångar och skulder, får en begränsad
påverkan på de finansiella rapporterna.
IAS 12 (ändring), Deferred Tax – Recovery of Underlying
Assets (gällande från januari 2012). Ändringen
innebär ett undantag från principen att värderingen
av uppskjutna skattefordringar och -skulder ska
reflektera skattekonsekvenserna utifrån hur företaget
förväntas återvinna eller reglera det bokförda värdet av
tillgången eller skulden. Förslaget anger att, under vissa
förhållanden, ska värderingen ske med antagande om
att återvinning i sin helhet ska ske genom försäljning
av tillgången. Ändringen förväntas inte påverka de
finansiella rapporterna.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
ll
ll
ll
IFRS 10, Consolidated financial statements (gällande från
januari 2013), bygger på redan existerande principer då
den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för
att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncern­
redovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för
att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt
att bedöma. Ändringen förväntas inte få någon effekt
på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 11, Joint Arrangements (gällande från januari 2013),
kommer att ersätta IAS 31 Andelar i joint ventures. Den
nya standarden kommer i huvudsak att medföra två förändringar jämfört med IAS 31. Den ena förändringen
är om en investering bedöms vara joint operation eller joint
venture. Beroende på vilket, finns olika redovisnings­
regler. Den andra förändringen är att joint ventures ska
­redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Klyvnings­
metoden kommer inte att vara tillåten. Ändringen
förväntas inte påverka de finansiella rapporterna.
IFRS 12, Disclosures of interests in other entities (gällande
från januari 2013), omfattar upplysningskrav för
dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej
konsoliderade structured entities. Standarden förväntas
inte få någon väsentlig påverkan på de finansiella
rapporterna.
IFRS 13, Fair value measurement (gäller från januari
2013), syftar till att värderingar till verkligt värde ska
bli mer konsekventa och mindre komplexa genom
att standarden tillhandahåller en exakt definition
och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven
utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde
ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring
hur det ska tillämpas där andra IFRS:er redan kräver
eller tillåter värdering till verkligt värde. Standarden
förväntas inte få någon väsentlig effekt på de
finansiella rapporterna.
IAS 27 (ändring), Separata finansiella rapporter (gällande
från januari 2013). När IFRS 10 ersätter IAS 27 vad
gäller reglerna om koncernredovisning, kommer IAS 27
endast att innehålla regler och upplysningar om dotterföretag, intresseföretag och joint ventures i separata
finansiella rapporter. I allt väsentligt kommer reglerna
att motsvara nuvarande IAS 27. Ändringen förväntas
inte påverka de finansiella rapporterna.
31
redovisningsprinciper
ll
ll
IAS 28 (ändring), Investments in Associates and Joint Ventures
(gällande från januari 2013). IAS 28 har ändrats i
samband med projektet för joint arrangements. Ändringen
medför inga väsentliga skillnader jämfört med den
tidigare IAS 28 och förväntas därmed inte påverka de
finansiella rapporterna.
IAS 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter (gällande
från januari 2013 för kalenderårsföretag). Ändringen
är en del av projektet Financial Statement Presentation
som är ett samarbetsprojekt med FASB. Syftet med ändringen är att förbättra presentationen av poster i övrigt
totalresultat och att likställa presentationen mellan IFRS
och US GAAP. Ändringen förväntas inte få någon
väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
ll
ll
IAS 19 (ändring), Ersättningar till anställda (gällande från
januari 2013). Ändringarna avser förmånsbestämda
pensionsplaner och då sådana för närvarande inte finns
i koncernen kommer ändringarna inte att påverka koncernens finansiella rapporter.
Inga nya tolkningsuttalanden, med ikraftträdande 2012
eller senare, har hittills utgivits från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som
förväntas påverka Carnegies finansiella rapporter.
KONCERNREDOVISNING
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt
samtliga de företag över vilka moderbolaget direkt eller
indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande menas att koncernen har rätt att
utforma finansiella och operativa strategier i syfte att
erhålla ekonomiska fördelar. Bestämmande inflytande
antas föreligga när ägarandelen uppgår till minst 50 procent av rösterna i d­ otterföretaget, men kan även uppnås
om ett bestämmande inflytande kan utövas på annat sätt
än genom aktieägande. Moderbolaget äger i samtliga
fall, direkt eller indirekt, aktier/andelar i de företag som
omfattas av koncernredovisningen. Dotterföretag inkluderas i koncern­redovisningen från och med den tidpunkt
då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas ur
koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det
bestämmande inflytandet upphör.
Alla interna transaktioner mellan dotterföretag samt
koncernmellanhavanden elimineras i koncernredovisningen. Där det är nödvändigt har dotterföretagens
redovisningsprinciper ändrats i syfte att uppnå överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper.
­Egetkapitalandelen av obeskattade reserver redovisas i
eget kapital som balanserade vinstmedel. Skatteandelen av
obeskattade reserver redovisas som uppskjuten skatteskuld baserat på aktuell skattesats i respektive land.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Detta
innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder
32
och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på
förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av skillnaden
mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och
summan av verkligt värde på de förvärvade identifier­bara
nettotillgångarna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellan­
skillnaden direkt i resultaträkningen. Anskaffningsvärde för
ett dotterföretag utgörs av summan av verkligt värde för
erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt
för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat
i utbyte mot det bestämmande inflytandet i dotterföretaget. Minoritets­ägarnas intresse i det förvärvade företaget
beräknas initialt som minoritetens andel av det verkliga
värdet (netto) av de redovisade tillgångarna, skulderna och
eventualförpliktelserna.
Fusion
Fusionen av HQ Bank under jämförelseåret 2010
var en transaktion under gemensamt bestämmande
inflytande och redovisades enligt koncernvärdemetoden,
vilket innebar att tillgångar och skulder övertogs till
värden med grund i den förvärvsanalys som upprättades
vid det ursprungliga förvärvet av det överlåtande
bolaget. Då förvärvet var ett förvärv till lågt pris
innebar det också att resultatet påverkades positivt i
det övertagande bolaget.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
redovisningsprinciper
Intresseföretag
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett
betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den
driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom
andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från
och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden
innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i
intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresse­
företagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och
andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga
över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat
för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Denna
andel av resultaten utgör den huvudsakliga förändringen av
det redovisade värdet på andelar i intresseföretag redo­
visade som tillgång i balansräkningen. Carnegie-koncernen
redovisar från och med Q3 2011 innehav i ett intresse­
företag, se Not 15 Aktier i intresseföretag, sidan 54.
Egetkapitalinstrument
Egetkapitalinstrument som utfärdats av koncernen tas upp
till det värde som erhållits med avdrag för direkta utgifter
för utfärdandet.
Utländska valutor
Dotterföretagens och filialernas redovisning sker i dessas
funktionella valuta, vilket för Carnegies vidkommande
sammanfaller med den lokala valutan, det vill säga den
valuta som används i den primära ekonomiska miljö där
dotter­bolaget är verksamt. Transaktioner i utländsk valuta
omräknas till genomsnittskurs. Monetära tillgångar och
skulder i utländsk valuta (exempelvis kundfordringar och
leverantörsskulder) omräknas till balansdagens kurs och de
valutakursdifferenser som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Kurs­differenser redovisas i resultaträkningen
som ”Nettoresultat av finansiella transaktioner till verkligt
värde”.
Vid upprättande av koncernredovisningen omräknas
utländska dotterföretags och filialers balansräkningar till
svenska kronor per balansdagens valutakurs medan resultaträkningar omräknas baserat på periodens genomsnittskurs. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas
i övrigt totalresultat och blir en del av eget kapital.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sanno­
likt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. I normalfallet redovisas intäkten under den period
då tjänsten utförts. Prestationsbaserade arvoden och
provisioner redo­visas när intäkten säkert kan beräknas
och resultatförs i samband med kapitalisering. Detta
sker normalt kvartalsvis, men kan även ske endast på
årsbasis.
Bland provisionsintäkterna från bankverksamheten
ingår courtage, förvaltningsintäkter från diskretionär
förvaltning av kapital och förvaltning av fonder samt
rådgivnings­intäkter.
I koncernen redovisas arvoden avseende rådgivning
som provisionsintäkter. Arvodesintäkter avser intäkter
för rådgivning inom Private Banking och Investment
Banking. Dessa tjänster redovisas i resultaträkningen när
tjänsterna har utförts och det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och
dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden enligt
­effektivräntemetoden.
Nettoresultat från finansiella transaktioner utgörs av
realiserat resultat och orealiserade värdeförändringar på
finansiella instrument baserat på verkligt värde av aktier,
andelar, obligationer, derivat och övriga värdepapper.
Nettoposten inkluderar även räntor, aktieutdelningar och
valuta­kursförändringar. Principer avseende intäktsredo­
visning för finansiella instrument framgår också av av­
snittet Finansiella tillgångar och skulder nedan.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla
­betalningen fastställts.
Kostnadsredovisning
Rörelse- och administrationskostnader, ersättningar till
anställda, övriga personalkostnader samt lånekostnader
kostnadsförs löpande för den period de avser.
Ersättning till anställda
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester,
betald sjukfrånvaro, andra kortfristiga ersättningar och
liknande samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.
Eventuella andra ersättningar efter avslutad anställning
klassificeras och redovisas på motsvarande sätt som för
pensionsåtaganden.
33
redovisningsprinciper
Aktierelaterade ersättningar – Incitamentsprogram
Det har inte lämnats några aktierelaterade ersättningar till
anställda inom koncernen.
Rörlig ersättning
Koncernen redovisar eventuella kostnader för rörlig ersättning som personalkostnad, vilken skuldförs som upplupen
kostnad. Kostnaden redovisas i takt med intjänandet, det
vill säga när den är knuten till ett avtal eller när det finns
en etablerad praxis som skapat en informell förpliktelse.
För 2011 har ingen rörlig ersättning utgått.
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag utbetalas när en anställning ofrivilligt
avslutas före uppnådd pensionsålder, eller när en anställd
slutar frivilligt i utbyte mot ett avgångsvederlag. Koncernen
redovisar en kostnad för ett avgångsvederlag när ­företaget
bevisligen är förpliktigat, utan realistisk möjlighet till
tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta
en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra till
frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt
att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda
som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan
fastställas. Förmåner som förfaller till betalning mer än
12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde,
om de är väsentliga.
Pensionsåtaganden
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan
enligt vilken ett företag betalar fasta avgifter till en separat
juridisk enhet. Företaget har därefter inga rättsliga eller
informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter relaterat till den anställdes intjänade pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som garanterar
den anställde ett visst belopp i pension vid pensionering,
vanligen baserat på ett flertal olika faktorer såsom exempelvis slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen innehar
endast avgiftsbestämda pensionsåtaganden. Kostnaderna
för avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas i resultaträkningen i takt med att förmånerna intjänas, vilket normalt
sammanfaller med tidpunkterna då pensionspremierna
erläggs. Kostnaden för särskild löneskatt periodiseras i takt
med att pensionskostnaderna uppstår.
34
Leasing
Finansiella leasingavtal är avtal enligt vilka de ekonomiska
fördelar och risker som är förknippade med ägandet av det
leasade objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren
till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella. För närvarande har koncernen
endast ingått operationella leasingavtal.
Leasingavgifter som erläggs för operationella leasingavtal
kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Variabla avgifter
redovisas som kostnader för de perioder i vilka de uppkommer. I de fall koncernen erhåller förmåner (exempelvis
hyresrabatter) vid ingången av ett operationellt leasing­
kontrakt, redovisas dessa förmåner initialt som en skuld
och därefter som en minskning av leasingavgifterna linjärt
över leasingperioden såvida inte något annat systematiskt
sätt bättre återspeglar koncernens nytta över tiden.
Aktuell och uppskjuten inkomstskatt
Periodens skattekostnad/intäkt utgörs av summan av
aktuell och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom när skatten avser poster som redovisas i
övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall
redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget
kapital. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det
skatte­pliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga
resultat skiljer sig åt jämfört med det redovisade resultatet
före skatt, vilket förklaras av att det skattepliktiga resultatet
har justerats för ej avdragsgilla kostnader och ej skatte­
pliktiga intäkter, och andra korrigeringar, till exempel
dubbel­beskattningsavtal med andra länder. Koncernens
aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är
beslutade eller i praktiken beslutade (aviserade) per balansdagen i respektive land.
För redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balans­
räkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna
skatte­skulder i balansräkningen för alla skattepliktiga
temporära skillnader baserat på skillnader mellan redo­
visade och skattemässiga värden för tillgångar och skulder.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen
avseende skattemässiga underskottsavdrag och avdragsgilla
temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att
beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar
prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
redovisningsprinciper
det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga
överskott kommer att finnas tillgängliga i framtiden för att
kunna utnyttjas mot skattemässiga underskottsavdrag och/
eller avdragsgilla temporära skillnader. Uppskjuten skatt
redovisas baserat på de skattesatser som förväntas gälla för
den period då skulden regleras eller tillgången återvinns.
Skattefordringar och skatteskulder redovisas med ett
nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att
kvitta och när avsikt finns att antingen erhålla eller betala
ett nettobelopp eller erhålla betalning för fordran och
betala skulden vid samma tidpunkt.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen
inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar,
aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar
och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulderna
återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument,
låneskulder, derivatinstrument samt även korta positioner i
olika former av avistainstrument.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas
i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets
avtalsmässiga villkor. En skuld redovisas när motparten
har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala,
även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en
finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat
sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
För derivatinstrument samt köp och försäljning av penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden
tillämpas affärsdagsredovisning. Finansiella tillgångar och
finansiella skulder värderas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Om marknadspriser finns på en etablerad handelsplats
används dessa för värderingen. När ingen aktiv marknad
finns, eller noterade priser saknas tillfälligtvis, fastställer
Carnegie det verkliga värdet med olika v­ ärderingstekniker.
Dessa tekniker inkluderar Black-Scholes-baserade modeller.
Ett antal parametrar ingår i dessa värderingsmodeller, såsom till exempel volatilitets-, ränte- och utdelningsantaganden. Ett förändrat antagande avseende dessa parametrar i
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
värderingsmodellen kan påverka det rapporterade värdet på
det finansiella instrumentet. De antaganden som används,
i avsaknad av observerbara parametrar på marknaden, är
i enlighet med instruktioner som definieras av Credit and
Risk Committee (CRC). Värderingsmetoderna används
primärt till att värdera derivatinstrument. Alla värderingsmodeller och antaganden valideras löpande av intern
riskkontroll, månadsvis av CRC och kvartalsvis av extern
oberoende part.
Ovanstående modeller tillämpas konsekvent från en
period till en annan för att säkerställa jämförbarhet och
kontinuitet i värderingarna över tiden.
Varje ny värderingsmodell godkänns av koncernens
Risk Manager-grupp och samtliga modeller granskas
­regel­bundet.
För de finansiella instrument där verkligt värde avviker
från bokfört värde, lämnas upplysning om det verkliga
värdet i not.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder beror
på avsikten med förvärvet av den finansiella posten.
Kategorierna inom IAS 39 som tillämpas av Carnegie
är följande:
ll
ll
ll
ll
Innehav för handel
Verkligt värde-option
Lånefordringar och kundfordringar
Övriga finansiella skulder
Likvida medel
Likvida medel utgörs av kassa och tillgodohavande hos
centralbanker, utlåning till kreditinstitut samt kortfristiga
likvida placeringar, med en löptid från anskaffnings­
tidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta
för endast en obetydlig risk för värdeförändringar.
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker kategoriseras som låne- och kundfordringar och värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till kreditinstitut består av lånefordringar,
betalbara vid anfordran och som inte noteras på en aktiv
marknad samt koncernens placerade överlikviditet.
35
redovisningsprinciper
Dessa kategoriseras som kund- och lånefordringar och
värderas till upplupet anskaffningsvärde. Reservering för
sannolika kreditförluster sker efter individuell prövning.
Reserveringar avseende sannolika kreditförluster sker där
pant, åtaganden eller övriga garantier inte beräknas täcka
fordringsbeloppet. Principen för vad som rubriceras som
konstaterade kreditförluster är sådana förluster som fastställts genom konkursförfarande eller genom ackordsuppgörelse. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till Kreditförluster, netto.
Utlåning till allmänheten
Utlåning till allmänheten består av lånefordringar, betalbara
vid anfordran och som inte noterats på en aktiv marknad.
Dessa kategoriseras som låne- och kundfordringar och
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Reservering för sannolika kreditförluster sker efter
individuell prövning. Carnegie har ingen företagsfinansiering, bolån, konsumtionskrediter eller annan kreditgivning
som normalt förknippas med bankverksamhet. Carnegies
kundstock är väl diversifierad och består till största delen
av ­privatpersoner och små företag och risken för kreditförluster är kopplad till varje kunds säkerheter, som normalt
består av marknadsnoterade värdepapper. Detta gör att
motpartsklasserna har samma kreditegenskaper och innebär att Carnegie inte gör gruppvisa prövningar av nedskrivningsbehov. Efter individuell prövning sker reservering
avseende sannolika kreditförluster där pant, åtaganden eller
övriga garantier inte beräknas täcka upp fordringsbeloppet.
Principen för vad som rubriceras som konstaterade
kundförluster är sådana förluster som fastställts genom
konkursförfarande eller ackordsuppgörelse. Värdenedgång
hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till
­Kreditförluster, netto.
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Obligationer och andra räntebärande värdepapper utgörs
av belåningsbara statspapper, bostadsobligationer och
andra räntebärande instrument. Dessa kategoriseras som
innehav för handel och värderas till verkligt värde med
förändringar i verkligt värde redovisade i resultaträkningen
som Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktier och andelar
Aktier och andelar består i huvudsak av aktieinnehav avsedda för handel vilka kategoriseras som innehav för handel
och värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som inte
36
är innehav för handel kategoriseras som finansiella instrument, som vid första redovisningstillfället identifierats som
en post värderad till verkligt värde via resultaträkningen,
den så kallade verkligt värde-optionen. Valet att använda
verkligt värde-optionen görs för att eliminera redovisnings­
mässig volatilitet som annars uppstår till följd av olika
värderingsprinciper under IAS 39. Förändringar i verkligt
värde för aktier och andelar redovisas i resultaträkningen
som Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.
Derivatinstrument
Samtliga derivatinstrument kategoriseras som innehav för
handel. Derivatinstrument värderas till verkligt värde, med
förändringar i verkligt värde redovisade som Nettoresultat
av finansiella poster till verkligt värde. I de fall det verkliga
värdet är positivt redovisas det som en tillgång. I de fall det
verkliga värdet är negativt redovisas derivatinstrumentet
som en skuld.
Skulder till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut utgörs främst av kortfristig upp­
låning. De kategoriseras som Övriga finansiella skulder
och värderas till upplupet anskaffningsvärde.
In- och upplåning från allmänheten
In- och upplåning från allmänheten består i huvudsak
av kortfristig upplåning från allmänheten. Dessa skulder
kategoriseras som Övriga finansiella skulder och värderas
till upplupet anskaffningsvärde.
Värdepapperslån och korta positioner aktier
Värdepapper som Carnegie lånar ut kvarstår i balans­
räkningen. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång
i balansräkningen. Då ett inlånat värdepapper avyttras, så
kallad blankning, redovisas en skuld motsvarande det avyttrade värdepapperets verkliga värde. Erhållna säkerheter
i form av kontanter redovisas som Skuld till kreditinstitut
alternativt In- och upplåning från allmänheten beroende på
motpart. Lämnade säkerheter i form av kontanter redovisas
i balansräkningen som Utlåning till kreditinstitut eller som
Utlåning till allmänheten beroende på motpart.
Återköpstransaktioner
Med återköpstransaktioner, även kallade repotransaktioner,
avses försäljning av värdepapper samtidigt som parterna
har kommit överens om att värdepapperet ska återköpas
till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som Carnegie
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
redovisningsprinciper
säljer i en återköpstransaktion kvarstår i balansräkningen
och värdepapper som Carnegie köper i en omvänd återköpstransaktion redovisas inte i balansräkningen. Den
likvid som Carnegie ska erlägga i en återköpstransaktion
redovisas som fondlikvidskuld. Den likvid som Carnegie
ska erhålla i en omvänd återköpstransaktion redovisas som
fondlikvidfordran.
Belopp mot samma motpart nettoredovisas.
Distributionsavtal
Distributionsavtal som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen.
Distributionsavtal med bestämbar nyttjandeperiod skrivs
av över åtta år, vilket motsvarar den förväntade avtalstiden.
Distributionsavtal som har en obestämbar nyttjandeperiod
skrivs inte av löpande utan blir föremål för nedskrivningsprövning.
Immateriella tillgångar
Internt upparbetade immateriella
tillgångar inklusive IT-system
En internt upparbetad immateriell tillgång, det vill säga
utgifter för utveckling, redovisas som en tillgång endast
om följande villkor är uppfyllda:
Immateriella tillgångar består av goodwill, kundrelationer,
distributionsavtal, förvärvade IT-system och internt upp­
arbetade utgifter för utveckling av IT-system.
Goodwill
Goodwill redovisas initialt som en tillgång värderad till
anskaffningsvärde och redovisas därefter till anskaff­
n­ings­värde med avdrag för eventuella ackumulerade
ned­skrivningar. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redo­visat värde
på den goodwill som avser den av­yttrade verksamheten.
Goodwill har en obestämbar nyttjande­period. Goodwill
fördelas till de kassagenererande en­heter inom koncernen
som förväntas dra nytta av de synergieffekter som uppstår i
samband med rörelseförvärvet.
Kassagenererande enheter till vilka goodwill har
fördelats testas årligen för om det föreligger ett nedskrivningsbehov, eller oftare när det finns indikationer på att det
föreligger ett nedskrivningsbehov. Nedskrivning sker när
det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Om den kassagenererande enhetens återvinningsvärde är lägre än enhetens
redovisade värde fördelas nedskrivningen först för att
minska eventuell goodwills redovisade värde som fördelats
till enheten och sedan till enhetens andra tillgångar prorata utifrån ­redovisat värde för varje tillgång i enheten.
En nedskrivning av goodwill återförs inte under någon
senare period.
Kundrelationer
Avtalsenliga kundrelationer som förvärvats genom ett
rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna har en bestämbar
nyttjande­period och redovisas till anskaffningsvärde
minskat med ackumulerade avskrivningar. Kundrelationers
förväntade varaktighet är 20 år.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
ll
ll
ll
Tillgången är identifierbar
Det är sannolikt att tillgången kommer att generera
ekonomiska fördelar
Anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas
initialt till summan av de utgifter som uppkommer från
den tidpunkt då den immateriella tillgången först upp­fyller
kriterierna som beskrivs ovan fram till den tidpunkt då
tillgången kan användas. Internt upparbetade immateriella
tillgångar skrivs av linjärt över den bedömda nyttjande­
perioden, som är tre till fem år.
Övriga immateriella tillgångar
Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar som för­
värvats separat motsvaras av den faktiska inköpskostnaden
inklusive direkt hänförbara utgifter för att färdigställa
tillgången för dess avsedda användning.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar
består av aktiverade ombyggnadskostnader, datautrustning
samt inventarier.
Avskrivningar enligt plan utgår från tillgångarnas anskaffningsvärden och bedömd nyttjandeperiod. Aktiverade
ombyggnadskostnader skrivs av enligt plan med 5–10 procent per år. Datautrustning och inventarier skrivs av enligt
plan med 20–33 procent per år. Den vinst eller förlust som
uppstår vid avyttring eller utrangering av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen.
37
redovisningsprinciper
Nedskrivning av immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar
med bestämbar nyttjandeperiod
kassainflöden, beräknas återvinningsvärdet för den
kassagenererande enhet som tillgången tillhör.
Nedskrivning sker i de fall då en immateriell tillgång
eller en materiell anläggningstillgångs redovisade värde
överstiger återvinningsvärdet. De redovisade värdena
för anläggningstillgångarna bedöms vid varje balansdag
för att bedöma om det föreligger något nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation föreligger, beräknas
tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs
av det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus
försäljningskostnader.
Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida
kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att
beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och
risken förknippad med den specifika tillgången. För en
tillgång som inte oberoende av andra tillgångar genererar
Avsättningar
En avsättning redovisas när det finns ett formellt eller
informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse
och vars förekomst bekräftats endast av en eller flera
osäkra framtida händelser, eller det är troligt att ett utflöde
av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig
uppskattning av åtagandet storlek kan göras.
En avsättning för omstruktureringsavgifter görs endast
när en informell förpliktelse föreligger att omstrukturera.
Informell förpliktelse föreligger när en utförlig omstruktureringsplan har fastställts, som beräknas slutföras inom en
tidsram som gör förändringar av planen osannolika, och
genomförandet av planen påbörjats eller planens huvuddrag tillkännagivits.
KRITISKA BEDÖMNINGSFAKTORER
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder i tradingportföljen värderas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Kritiska bedömningsfaktorer relaterar till hur man ska
fastställa verkligt värde för dessa tillgångar och skulder.
Om marknadspriser finns på en etablerad handelsplats
används dessa för värdering. När ingen aktiv marknad
finns, eller noterade priser saknas tillfälligtvis, fastställer
Carnegie det verkliga värdet med olika värderingstekniker.
Dessa tekniker inkluderar Black-Scholes-baserade modeller. Ett antal parametrar ingår i dessa värderingsmodeller,
såsom till exempel volatilitets-, ränte- och utdelnings­
antaganden. Ett förändrat antagande avseende dessa
parametrar kan påverka det rapporterade värdet på det
finansiella instrumentet. De antaganden som används, i
avsaknad av observerbara parametrar på marknaden, är
i enlighet med instruktioner som definierats av Carnegies
Credit and Risk Committee (CRC).
Värderingsmetoderna används primärt till att värdera
derivatinstrument. Löpande avstämning sker av de beräknade teoretiska priserna mot noterade marknadspriser.
Kvartalsvis verifieras även samtliga derivatinstrument av
38
extern oberoende part. Ovanstående modeller tillämpas
konsekvent från en period till en annan för att säkerställa
jämförbarhet och kontinuitet i värderingarna över tiden.
Nedskrivningsbehov goodwill
För att bedöma om nedskrivningsbehov på värdet av
goodwill föreligger krävs en prövning av goodwillens värde
baserat på de kassagenererande enheternas nyttjandevärde.
Prövningen innefattar att Carnegie bedömer de förväntade
framtida kassaflödena från den kassagenererande enheten
och en lämplig diskonteringsränta för att beräkna nuvärdet.
Det redovisade värdet för goodwill vid balansdagen var
431 116 TSEK (431 030). Upplysningar angående nedskrivningsprövningen finns i Not 16 Immateriella tillgångar,
sidorna 54–55.
Avsättning till omstruktureringsreserv
Carnegie initierade ett omstruktureringsprogram ­under
fjärde kvartalet 2011 i syfte att sänka kostnaderna.
­Pro­gram­met omfattar centralisering av ett flertal funktioner, effektivare systemlösningar och reducerad komplexitet. Kostnadsbesparingarna kommer successivt att få
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
redovisningsprinciper
effekt under 2012. En avsättning har gjorts baserat på en
be­dömning av kostnaden för omstruktureringen. Avsättningen omfattar kostnader för personalneddragningar
och IT-system.
Redovisning av uppskjutna skattefordringar
Carnegie redovisar en uppskjuten skattefordran hänförlig
till temporära skillnader och skattemässiga underskott.
I posten ingår även fordringar avseende kupong- och
filial­skatt som förfaller under 2013 och 2014 (se Not 18
­Uppskjuten skattefordran/skuld, sidan 57). De största
skatte­mässiga underskotten finns i Sverige, med en
obegränsad nyttjandeperiod (det vill säga de har inget
förfallodatum). Möjligheten att utnyttja de uppskjutna
skattefordringarna är hänförlig till Carnegies förmåga
att redovisa skattepliktiga vinster i framtiden. Baserat på
Carnegies framtids­utsikter, bedömer Carnegies att bolaget
kommer att kunna redovisa beskattningsbara vinster inom
en överskådlig snar framtid för att kunna utnyttja fördelarna relaterade till kupong- och filialskattefordringarna
och de skattemässiga underskotten.
Redovisning av kapitalförsäkringar
Vissa individuella pensionsåtaganden har säkerställts i form
av så kallade företagsägda kapitalförsäkringar. Carnegie
har inte något ytterligare åtagande att täcka eventuella
nedgångar i kapitalförsäkringen eller att betala något utöver
inbetald premie varför Carnegie har bedömt att dessa
pensionsplaner är avgiftsbestämda pensionsplaner. Således
motsvarar betalningen av premierna en slutreglering av
åtagandet mot den anställde. I enlighet med IAS 19 och
reglerna för avgiftsbestämda pensionsplaner, redovisar
Carnegie därför varken någon tillgång eller skuld, med
undantag för särskild löneskatt, relaterat till dessa kapitalförsäkringar.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
MODERBOLAGETS
REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt
Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för
juridiska personer samt tillämpliga uttalanden. RFR 2 innebär
att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska
­personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS:er
och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för
årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet
mellan redovisning och beskattning. Detta innebär att
moderbolaget, med undantag för vad som anges nedan, har
tillämpat samma redovisningsprinciper som koncernen.
Finansiella anläggningstillgångar
Moderbolagets innehav av aktier i dotterföretag redovisas
enligt anskaffningsvärdemetoden.
Anteciperad utdelning
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall
formella beslut fattats i dotterföretagen eller där moder­
bolaget på annat sätt har full kontroll över beslutsprocessen
innan moderbolaget publicerar sina finansiella rapporter.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Erhållna koncernbidrag redovisas enligt samma principer
som en vanlig utdelning, det vill säga som en finansiell
intäkt. Lämnade koncernbidrag redovisas, som huvudregel,
i likhet med aktieägartillskott som en ökning av moderbolagets investering.
Uppskjuten skatt relaterad
till obeskattade reserver
På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning
särredovisas inte i moderbolaget den uppskjutna skatte­
skuld som är hänförbar till obeskattade reserver. Dessa
­redovisas således med bruttobelopp i balansräkningen,
vilket även gäller för bokslutsdispositioner i resultat­
räkningen. Eventuella belopp som sätts av till obeskattade
reserver utgör temporära skillnader.
39
NOTER
Samtliga noter presenteras i TSEK, om ej annat anges.
NOT 1 Intäkternas geografiska fördelning......................................... 40
NOT 2 Provisionsnetto. . .............................................................. 41
NOT 3 Räntenetto..................................................................... 41
NOT 4 Övriga utdelningsintäkter................................................. 41
NOT 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner.. .......................... 42
NOT 6 Personalkostnader........................................................... 43
NOT 7 Övriga administrationskostnader....................................... 47
NOT 8 Avskrivningar på immateriella tillgångar
NOT 16 Immateriella tillgångar..................................................... 54
NOT 17 Materiella anläggningstillgångar........................................ 56
NOT 18 Uppskjuten skattefordran/skuld........................................ 57
NOT 19 Övriga tillgångar............................................................. 58
NOT 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.................... 58
NOT 21 Övriga skulder................................................................ 58
NOT 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. . .................. 58
NOT 23 Övriga avsättningar......................................................... 59
NOT 24 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder. . ............... 60
NOT 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser........................ 62
NOT 26 Operationell leasing......................................................... 63
NOT 27 Transaktioner med närstående. . ........................................ 63
NOT 28 Väsentliga händelser efter den 31 december 2011. . ............ 64
NOT 29 Risk- och kapitalhantering................................................ 64
NOT 30 Rörelseförvärv................................................................ 70
NOT 31 Upplysningar till kassaflödesanalyser................................. 71
NOT 32 Efterställd skuld.............................................................. 71
NOT 33 Resultat från andelar i dotterbolag.. ................................... 71
och materiella anläggningstillgångar.. ................................. 47
NOT 9 Kreditförluster, netto
och avsättningar osäkra fordringar.. ................................... 48
NOT 10 Skatter.. ......................................................................... 48
NOT 11 Löptidsinformation.......................................................... 50
NOT 12Finansiella tillgångar och skulder
– värderingsmetod och löptidsinformation.......................... 51
NOT 13 Övrig information finansiella tillgångar............................... 53
NOT 14 Aktier och andelar i koncernföretag................................... 53
NOT 15 Aktier i intresseföretag..................................................... 54
NOT 1 Intäkternas geografiska fördelning
Provisionsintäkter
2011
Övriga
­utdel­nings­–
intäkter
Ränteintäkter
Nettoresultat
av finansiella
transaktioner
Resultat
avyttring
verksamhet
Summa
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
2010
103 980
139 542
Danmark
51 546
49 901
Finland
Luxemburg
107 946
137 433
och Schweiz
170 095
337 835
Norge
89 863
109 493
Storbritannien
1 215 285
898 506
Sverige
49 044
54 542
USA
–37 149
–14 890
Elimineringar
1 750 610 1 712 362
Summa
11 772
1 774
9 843
986
–
–
–
–
4 690
–10 141
15 639
–1 566
–
–
–
–
120 442
43 179
165 024
49 321
52 752
43 344
–
–
71 878
53 855
25 571
–
258 147
234 631
7 048
97
–
–
–
–
97
20
151 260
123
–14 171
210 558
35 317
3
92 061
207
–22 800
158 960
–
–
–
20
–1 117
–2 263
47 074
–268
6 368
116 221
24 168
–2 295
77 190
–1 278
–43 194
122 517
–
–
–
–
–
25 571
188
188
15
15
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Koncernen
–
176 123 397 339
–
87 600 107 200
–791 1 413 619 1 066 966
–
48 899
53 471
–
–44 952 –80 884
–791 2 103 057 1 993 067
Moderbolaget
Sverige
Summa
40
12 000
12 000
12 001
12 001
Årsredovisning 2011
–
–
u
12 188
12 188
12 017
12 017
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 2 Provisionsnetto
Koncernen
2011
2010
Courtage
Övriga provisionsintäkter
Marknadsplatsavgifter
Summa provisionsintäkter
933 991
874 724
–58 105
1 750 610
1 114 678
635 531
–37 848
1 712 362
Summa provisionskostnader
–230 343
–89 664
Summa provisionsnetto
1 520 267
1 622 697
NOT 3 Räntenetto
Koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
93 391
103 985
10 272
2 910
210 558
40 018
106 097
9 978
2 867
158 960
188
–
–
–
188
15
–
–
–
15
–19 939
–59 373
–61 124
–140 437
–64 201
–22 369
–20 640
–107 211
–7 516
–
–22 023
–29 538
–5 696
–
–16 299
–21 995
70 121
51 749
–29 351
–21 979
Ränteintäkter
Ränteintäkter på utlåning till kreditinstitut
Ränteintäkter på utlåning till allmänheten
Ränteintäkter på räntebärande värdepapper
Övriga ränteintäkter
Summa ränteintäkter 1, 2
Räntekostnader
Räntekostnader för skulder till kreditinstitut
Räntekostnader för in- och upplåning från allmänheten
Övriga räntekostnader
Summa räntekostnader1
Summa räntenetto3
1 Varav belopp vars balanspost ej värderats till verkligt värde:
Ränteintäkter
Räntekostnader
Summa
210 558
158 960
188
15
–140 437
–107 211
–29 538
–21 995
70 121
51 749
–29 351
–21 979
–
462
–
–
2
Varav ränta på osäkra fordringar
3
Räntenetto värderat till verkligt värde ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
NOT 4 Övriga utdelningsintäkter
Koncernen
Utdelningar på aktier och andelar av anläggningskaraktär1
Summa övriga utdelningsintäkter
1
2011
2010
97
97
20
20
Utdelningar från Tradingverksamheten ingår i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
41
noter
NOT 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Orealiserade värde­förändringar1
Realiserade
värde­­
förändringar
Marknads- Observerbara
pris
marknadsdata
Ej
observer­bara
marknadsdata
Effekt av
valuta­kurs­
föränd­ringar
Annan
metod
Totalt
Koncernen 2011
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper samt hänförliga derivat
Aktier och andelar
samt hänförliga derivat
Andra finansiella instrument
samt hänförliga derivat
Valutakursförändringar
Nettoresultat av
finansiella transaktioner
31 452
–967
–4 848
–
–
–
25 636
46 756
16 080
–33 342
–
–
–
29 494
82 774
–2 260
–
–
–20 960
–
59 553
1 537
1 537
1 537
116 221
160 982
12 852
–38 190
–
–20 960
Orealiserade värde­förändringar1
Realiserade
värde­­­f­öränd­ringar
Marknadspris
Observerbara
marknadsdata
Ej
observer­bara
marknadsdata
Effekt av
valutakurs­­för­ändringar
Totalt
Koncernen 2010
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper samt hänförliga derivat
Aktier och andelar
samt hänförliga derivat
Andra finansiella instrument
samt hänförliga derivat
Valutakursförändringar
Nettoresultat av
finansiella transaktioner
1
19 535
–3 554
2 545
–
–
18 525
41 156
25 326
–18 661
–
–
47 821
43 025
8 343
–
–
–
51 368
–
–
–
–
4 803
4 803
103 716
30 115
–16 116
–
4 803
122 517
Orealiserat resultat är hänförligt till finansiella poster värderade till verkligt värde.
Verkligt värde baseras på en av följande värderingsmetoder:
n
Marknadspris: Värdet baseras på ett pris noterat på en börs eller annan marknadsplats.
n
Observerbara marknadsdata: Värdet baseras på ett pris som har beräknats
med en värderingsteknik med antaganden som utgörs av observerbara marknadsdata.
n
Ej observerbara marknadsdata: Värdet baseras på ett pris som har beräknats
med en värderingsteknik med antaganden som inte kan baseras på observerbara marknadsdata.
n
Annan metod: Värdet baseras på ett pris som fastställs med en annan metod,
till exempel anskaffningsvärdes­metoden eller kapitalandelsmetoden.
42
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 6 Personalkostnader
Koncernen
Löner och arvoden
Socialförsäkringsavgifter
Avsättning till rörlig ersättning1
Pensionskostnader för styrelse och VD
Pensionskostnader för övriga anställda
Övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
1
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
–877 994
–256 948
–
–5 353
–118 545
–49 800
–1 308 641
–672 846
–147 524
–252 135
–3 469
–85 695
–63 060
–1 224 729
–5 521
–1 175
–
–4 481
–
–1 347
–12 523
–8 497
–1 625
–
–2 959
–
–959
–14 040
–23 575
–21 601
–5 521
–8 497
–854 419
–651 245
–
–
–877 994
–672 846
–5 521
–8 497
78(23) 65(19)
42(17) 45(18)
47(10) 46(10)
89(16) 88(17)
5(1) 4(2)
35(12) 36(15)
498(151) 386(118)
15(3) 15(3)
808(233) 685(202)
–
–
–
–
–
–
1 (–)
–
1 (–)
–
–
–
–
–
–
1 (–)
–
1 (–)
Inklusive sociala avgifter.
Löner och arvoden, specificerade på kategorier
Löner och arvoden till styrelser
och verkställande direktörer
Löner och ersättningar till övriga anställda,
som ej ingår i styrelse eller ledningsgrupp
Summa löner och arvoden
Medeltalet anställda (varav kvinnor)
Danmark
Finland
Luxemburg
Norge
Schweiz
Storbritannien
Sverige
USA
Summa
Ersättning till nuvarande styrelse
Koncernen
2011
Arne Liljedahl, ordf
Björn Björnsson
Fredrik Cappelen
Harald Mix
Fredrik Strömholm
Patrik Tigerschiöld
Summa
1
8002
5003
5004
–
–
–
1 800
Moderbolaget
1
2010
2011
20101
1 6002
1 0003
1 0004
–
–
–
3 600
600
350
350
–
–
–
1 300
1200
700
700
–
–
–
2 600
Ersättning avseende 2009 utgick retroaktivt och kostnadsfördes först 2010.
Kostnadsförda arvoden 2010 avser därmed perioden 19 maj 2009–31 december 2010.
2
Varav 200 TSEK (400 TSEK) avser arvode för uppdrag i Carnegie Investment Bank AB.
3
Varav 150 TSEK (300 TSEK) avser arvode för uppdrag i Carnegie Investment Bank AB.
4
Varav 150 TSEK (300 TSEK) avser arvode för uppdrag i Carnegie Investment Bank AB.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
43
noter
forts. NOT 6 Personalkostnader
Ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare
Moderbolaget 2011
VD Frans Lindelöw2
Bruttolön
och förmåner
Rörlig
ersättning1
Pensioner och
liknande förmåner
3 740
–
4 507
–
6 903
19 892
–
–
1 135
3 009
9 835
–
Avgångsvederlag
n
n
Carnegie Bank–koncernen
och Carnegie Fonder 20113
Avgående övriga ledande befattningshavare4
Nuvarande övriga ledande befattningshavare5
1
Rörlig ersättning inkluderar garanterad rörlig ersättning
vid nyrekrytering.
4
Beloppen avser den period de innehaft tjänst som övrig
ledande befattningshavare. I gruppen ingår tre personer.
2
Frans Lindelöw är anställd och får lön och förmåner från
­ oderbolaget Carnegie Holding AB.
m
5
Beloppen avser den period de innehaft tjänst som övrig
ledande befattningshavare. I gruppen ingår åtta personer.
3
Övriga ledande befattningshavare har erhållit lön och förmåner från
Carnegie Investment Bank AB, dess dotterbolag eller Carnegie Fonder
AB. Ingen ersättning till dessa har utbetalats från Carnegie Holding AB.
I tabellen ovan anges ersättning för avgående övriga ledande befattningshavare, vilket omfattar: Anders Onarheim (1 jan–20 sept),
Peter Bäärnhielm (1 jan–24 okt) och Claes-Johan Geijer (1 jan–24 nov). Under kategorin nuvarande övriga ledande befattningshavare
ingår: Björn Jansson (1 jan–31 dec), Henric Falkenberg (1 jan–31 dec), Claus Gregersen (1 jan–31 dec), Hans Hedström (1 jan–31 dec),
Pia Marions (1 jan–31 dec), Fredrik Leetmaa (1 jan–31 dec), Katja Levén (1 jan–31 dec) och Natasja Henriksen (21 sept–31 dec).
Ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare
Bruttolön
och förmåner
Moderbolaget 2010
VD Frans Lindelöw2
Rörlig
ersättning1
Pensioner och
liknande förmåner
Avgångsvederlag
n
Carnegie Bank–koncernen 20103
Avgående övriga ledande befattningshavare4
Nuvarande övriga ledande befattningshavare5
5 113
–
2 959
–
2 205
15 942
–
16 961
364
2 626
–
–
n
1
Rörlig ersättning inkluderar garanterad rörlig ersättning
vid nyrekrytering.
4
Beloppen avser den period de innehaft tjänst som övrig
ledande befattningshavare. I gruppen ingår två personer.
2
Frans Lindelöw är anställd och får lön och förmåner från
moderbolaget Carnegie Holding AB.
5
Beloppen avser den period de innehaft tjänst som övrig
ledande befattningshavare. I gruppen ingår åtta personer.
3
Övriga ledande befattningshavare har erhållit lön och förmåner från
Carnegie Investment Bank AB, dess dotterbolag eller Carnegie Fonder
AB. Ingen ersättning till dessa har utbetalats från Carnegie Holding AB.
I tabellen ovan, avseende 2010, anges ersättning för avgående övriga ledande befattningshavare, vilket omfattar: Anders Karlsson (1 jan–23 jun)
och Anders Antas (24 jun–30 sept). Under kategorin nuvarande övriga ledande befattningshavare ingår: Björn Jansson (1 jan–31 dec),
Henric ­Falkenberg (1 jan–31 dec), Peter Bäärnhielm (1 jan–31 dec), Claes-Johan Geijer (1 jan–31 dec), Anders Onarheim (1 jan–31 dec),
Claus Gregersen (1 maj–31 dec), Hans Hedström (22 sept–31 dec) och Pia Marions (1 okt–31 dec).
44
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 6 Personalkostnader
Könsfördelning
Pensioner
Nuvarande styrelsen består av 0 procent (0) kvinnor
och 100 procent (100) män. Nuvarande lednings­
gruppen består av 33 procent (18) kvinnor och
67 procent (82) män.
Carnegie gör lönebaserade avsättningar till pensions­
försäkringar (inbetalningarna baseras på totala löner
exklusive eventuell allokering av vinstdelning) i enlighet
med sedvanliga regler i varje land. Dessa avsättningar
uppgick till följande andel i förhållande till den totala
löne­kostnaden: Koncernen 13 procent (13), moder­
bolaget 51 procent (51). Samtliga Carnegies pensions­
åtaganden utgörs av avgiftsbestämda pensionsplaner och
är återförsäkrade hos externa parter.
Carnegie har inga utestående pensionsåtaganden
och gör inga avsättningar till pensionsförsäkringar för
styrelse­ledamöter som inte är anställda i Carnegie.
Verkställande direktören har rätt att gå i pension vid
65 år, och företaget kan även begära detsamma. Övriga
ledande befattningshavare omfattas av sedvanliga villkor
i respektive land och har pensionsålder på 65 till 67 år.
När pensionsåldern infaller innebär det inga ytterligare
kostnader för Carnegie.
Ersättningar
Styrelsen granskar verkställande direktörens lön
och förmåner i enlighet med dennes avtal. Styrelsen
fastslår också principer och övergripande policy för
löner, ­förmåner och pensioner för koncernens ledande
­befattningshavare.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
Inga avtal om avgångsvederlag finns för de styrelseleda­
möter som inte är anställda inom koncernen. Uppsäg­
ningstiden från koncernchefens sida är tolv månader.
Från Carnegies sida är uppsägningstiden 24 månader.
I händelse av uppsägning med omedelbar verkan från
Carnegies sida, erhåller verkställande direktören, istället
för lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag mot­
svarande 24 månadslöner, samt ersättning för förlust av
övriga förmåner för 24-månadersperioden.
Ledande befattningshavare inom Carnegie har upp­
sägningstider som varierar mellan tre och tolv månader,
medan uppsägningstiden från Carnegies sida varierar
mellan tre och 24 månader.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Kapitalförsäkringar
Individuella pensionsåtaganden, som till fullo säkerställts
av företagsägda kapitalförsäkringar och där Carnegie
inte har något ytterligare åtagande att täcka eventuella
förluster på dessa försäkringar eller betalt något utöver
redan inbetalda premier, behandlas enligt reglerna för
avgiftsbestämda planer.
Totalt marknadsvärde uppgår till: I koncernen
353 703 TSEK (364 473) varav i moderbolaget
1 869 TSEK (903). Inbetalda premier under året upp­
gick till: I koncernen 1 451 (9 004) varav 901 (903) i
moderbolaget.
45
noter
forts. NOT 6 Personalkostnader
Redogörelse för Carnegie Holding-koncernens ersättningar 2011
enligt Finansinspektionens regelverk FFFS 2007:5 (med ändringar i FFFS 2011:3):
n
Kostnadsförda ersättningar 2011
Totala ersättningar till anställda i koncernen
Totala ersättningar till
anställda i koncernen
Total ersättning
exklusive rörlig del1
Totalt antal
anställda
Rörlig
ersättning1
Antal mottagare med
rörlig ersättning
916 540
814
–
–
Specifikation av ersättningar enligt kategorierna
Särskilt reglerad personal
Verkställande
ledningen
Fast ersättning1
Antal anställda
1
2
764 828
721
916 540
814
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
62 616
–
89 096
–
764 828
–
916 540
3 500
3
–
–
13 786
12
8 657
2
67 483
70
43 882
66
3 424
84 769
85
52 539
68
3 424
Rörliga ersättningar definieras som ersättning som inte på förhand
är fastställd till belopp eller storlek. All annan ersättning rappor­
teras som fast ersättning och omfattar lön, pensionsavsättningar,
avgångsvederlag och förmåner som t.ex. bilförmån i enlighet med
FFFS 2011:1. Rapporterade belopp är exklusive sociala avgifter.
ndelen uppskjuten ersättning varierar mellan 40 och 60 procent
A
och perioden för uppskjuten utbetalning varierar mellan tre och
fem år beroende på den rörliga ersättningens storlek och med
ansvar och riskmandat hos respektive särskilt reglerad personal.
46
Totalt
89 096
65
Varav:
Kontanta rörliga ersättningar
Aktierelaterade rörliga ersättningar
Avgångsvederlag (utbetalda)4
Antal personer
Utfästa avgångsvederlag (ej utbetalda)
Antal personer
Högsta enskilda avgångsvederlag (ej utbetalt)
Andra anställda
62 616
28
Rörlig ersättning1
Antal anställda
Uppskjuten ersättning2
Utfästa och utbetalade ersättningar3
Andra anställda som
kan påverka risknivån
3
Belopp som betalas ut under första kvartalet 2012 har inkluderats.
4
I beloppen ingår även garanterade rörliga ersättningar, vilket före­
kommer vid nyrekrytering.
Avgångsvederlag beslutas och utbetalas när en anställning ofrivilligt
avslutas före uppnådd pensionsålder, eller när en anställd slutar frivilligt
i utbyte mot avgångsvederlag. Avgångsvederlag 2011 är kopplade till
kostnadsbesparingsprogram eller förändringar i ledningsgruppen.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 7 Ö
vriga administrationskostnader
I övriga administrationskostnader ingår nedanstående kostnader till valda revisorer:
Koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
–11 224
–325
–11 548
–12 083
–288
–12 371
–265
–
–265
–300
–
–300
–554
–554
–3 276
–3 276
–283
–283
–250
–250
–506
–506
–587
–587
–
–
–
–
–769
–367
–1 137
–791
–336
–1 127
–
–
–
–
–
–
Lagstadgad revision
PwC
Regen, Benz & MacKenzie
Summa lagstadgad revision
Övrig revision
PwC
Summa övrig revision
Skatterådgivning
PwC
Summa skatterådgivning
Övriga konsultuppdrag
PwC
Regen, Benz & MacKenzie
Summa övriga konsultuppdrag
Med lagstadgad revision avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga
arbets­uppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan
granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Övrig revision innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighets­
rapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och
andra beskattnings­frågor. Övriga konsultuppdrag innefattar exempelvis rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/
verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.
NOT 8 A
vskrivningar på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
Koncernen
Datautrustning och andra inventarier
Ombyggnad
Intäktsförd negativ goodwill/justering förvärvsanalys
Övriga immateriella tillgångar
Summa avskrivningar på immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
2011
2010
–33 111
–8 222
–9 087
–30 960
–57 425
–4 140
625 710
–11 322
–81 379
552 822
47
noter
NOT 9 K
reditförluster, netto och avsättningar osäkra fordringar
Koncernen
Ingående balans avsättning osäkra fordringar
Förvärv genom dotterbolag
2011
2010
–496 905
–
–692 246
–3 558
6 202
–1 615
4 587
135 279
–122
135 156
296
4 883
27 947
163 104
–3 479
130 470
–365 031
–10 176
45 972
–496 905
Resultat individuellt värderade krediter
över resultaträkningen (minus är ökad avsättning):
Återförda tidigare gjorda reserveringar
Årets reserveringar
Summa kreditförluster, netto
Kursdifferens
Summa resultatpåverkande poster
Tidigare bortförd som konstaterad, nu återförd och intäktsförd
Tidigare redovisad som osäker fordran, nu bortförd som konstaterad
Utgående balans avsättning osäkra fordringar
NOT 10 S
katter
Koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
–29 637
17 238
–12 399
–27 745
2 564
–25 181
–
–
–
–
–
–
5 051
–57 555
254
–237
16 317
43 611
–
–
21 368
–13 944
254
–237
8 969
–39 125
254
–237
Aktuell skattekostnad
Årets skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Summa aktuell skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag
Summa uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt
Totalt redovisad skattekostnad
48
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 10 Skatter
Avstämning av effektiv skatt – Koncernen
2011
Skattesats, %
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
2010
Belopp
Skattesats, %
Belopp
26,3
–263 015
69 173
26,3
540 423
–142 131
–1,0
–48,8
42,3
–2 542
–128 298
111 350
0,4
6,8
–32,0
–2 182
–36 887
173 078
–23,6
–62 023
2,5
–13 518
1,9
6,6
–0,4
3,4
5 045
17 238
–974
8 969
–
–0,5
3,7
7,2
–
2 564
–20 048
–39 125
Skatteeffekt avseende:
Andra skattesatser för utländska bolag
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Ökning av underskottsavdrag
utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt
Utnyttjande av ej aktiverat underskottsavdrag
Skatt hänförlig till tidigare år
Övrigt
Redovisad effektiv skatt1
1
Vägd genomsnittlig skattesats för koncernen uppgår till 10,5 procent (25,8).
Avstämning av effektiv skatt – Moderbolaget
2011
Skattesats, %
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
2010
Belopp
Skattesats, %
Belopp
26,3
44 798
–11 782
26,3
479 032
–125 985
211,4
–211,3
–94 697
94 680
0
–27,7
–14
132 815
0,2
–71
1,4
–6 815
–11,3
–15,8
–0,5
5 045
7 079
254
–
0
0
–
–237
–237
Skatteeffekt avseende:
Ej avdragsgilla kostnader
Anteciperade utdelningar
Ökning av underskottsavdrag
utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt
Utnyttjande av ej aktiverat underskottsavdrag
Övrigt
Redovisad effektiv skatt
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
49
noter
NOT 11 Löptidsinformation
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
6 134 801
63 411
6 198 212
5 011 038
508 338
5 519 376
1 978 591
619 004
99 350
2 696 945
2 761 391
684 359
171 012
3 616 761
205 644
1
–
205 645
546 264
5 974
–
552 238
6 145 263
737 255
6 796
6 889 314
7 007 854
585 421
17 224
7 610 500
Utlåning till kreditinstitut
Betalbar på anfordran
Återstående löptid om högst tre månader
Summa utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Betalbar på anfordran
Återstående löptid om högst tre månader
Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år
Summa utlåning till allmänheten
Skulder till kreditinstitut
Betalbar på anfordran
Återstående löptid om högst tre månader
Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år
Summa skulder till kreditinstitut
In– och upplåning från allmänheten
Betalbar på anfordran
Återstående löptid om högst tre månader
Återstående löptid längre än tre månader men högst ett år
Summa in- och upplåning från allmänheten
50
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 12 F
inansiella tillgångar och skulder – värderingsmetod och löptidsinformation
Värderingsmetod1
Löptidsinformation
Innehav för handel
Koncernen,
31 dec 2011
Marknadspris (nivå 1)
Obligationer och
andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Derivatinstrument
S:a finansiella
tillgångar
Emitterade
­värdepapper
Korta positioner,
aktier
Derivatinstrument
S:a finansiella
skulder
1
ObserverEj obserbara markverbara
nadsdata marknads(nivå 2) data (nivå 3)
Annan
metod
Summa
<=1 år
1–2 år
>2 år
Ej tilllämp­bart
Summa
Senaste
förfallo­
datum
om >2 år
353 535
85 208
–
–
438 743
366 517
24 208
48 017
–
438 743 2015-05-28
204 175
109 703
66 356
102 117
1 573
–
23 126
–
295 231
211 820
27 754
211 820
–
–
–
–
267 477
–
295 231
211 820
667 413
253 681
1 573
23 126
945 793
606 090
24 208
48 017
267 477
945 793
–
–
–
935 000
935 000
–
– 935 000
–
935 000
2015
314 428
–
–
–
314 428
24
–
–
314 404
314 428
–
48 513
18 252
–
–
66 765
66 314
451
–
–
66 765
–
362 941
18 252
–
935 000
1 316 193
66 338
451 935 000
314 404
1 316 193
–
–
För värderingsmetod se Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner på sidan 42.
Under räkenskapsåret förekommer inga väsentliga förflyttningar mellan Nivå 1 och Nivå 2.
CARNEGIE HOLDING
n
Årsredovisning 2011
51
noter
forts. NOT 12 F inansiella tillgångar och skulder – värderingsmetod och löptidsinformation
Värderingsmetod1
Löptidsinformation
Innehav för handel
Koncernen,
31 dec 2010
Obligationer och
andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Derivatinstrument
S:a finansiella
tillgångar
Emitterade
­värdepapper
Korta positioner,
aktier
Derivatinstrument
S:a finansiella
skulder
1
ObserverEj obserbara markverbara
Marknads­ nadsdata marknadspris (nivå 1)
(nivå 2) data (nivå 3)
Annan
metod
Summa
<=1 år
1–2 år
>2 år
Ej tilllämp­bart
Senaste
förfallo­
datum
om
Summa >2 år
201505-28
410 355
57 538
–
–
467 894
416 980
3 371
29 289
18 254
467 894
1 471 957
318 783
190 033
24 672
1 583
–
18 085
–
1 681 658
343 455
33 916
199 729
–
143 725
–
–
1 647 742
–
1 681 658
343 455
2 201 095
272 243
1 583
18 085
2 493 007
650 625
147 096
29 289
1 665 996
2 493 007
–
–
–
935 000
935 000
–
–
935 000
–
935 000
2015
872 401
5 424
–
–
877 825
1 751
–
–
876 074
877 825
–
189 386
160 208
–
–
349 594
346 015
3 580
–
–
349 594
–
1 061 788
165 632
–
935 000
2 162 420
347 766
3 580
935 000
876 074
2 162 420
–
–
För värderingsmetod se Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner på sidan 42.
Väsentliga förflyttningar
mellan Nivå 1 och Nivå 2 2010
Överföring till
Nivå 1 (från Nivå 2)
Överföring till
Nivå 2 (från Nivå 1)
S:a finansiella
tillgångar
Överföring till
Nivå 1 (från Nivå 2)
Överföring till
Nivå 2 (från Nivå 1)
S:a finansiella
skulder
Nivå 1
Nivå 2
–
–
–119 940
119 940
–119 940
119 940
195
–195
–
–
195
–195
Anledningen till överföring från Nivå 1 till
Nivå 2 är avsaknad av marknadspris medan
anledningen till överföring mellan Nivå 2 och
Nivå 1 är att marknadspris nu föreligger.
52
Årsredovisning 2011
n
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 13 Ö
vrig information finansiella tillgångar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Obligationer, noterade
Obligationer, onoterade
Totalt
401 421
37 322
438 743
467 892
2
467 894
Svenska staten
Övriga svenska emittenter
Utländska stater
Övriga utländska emittenter
4 576
85 221
13 782
335 164
–
81 344
26 899
359 651
Totalt
438 743
467 894
274 968
20 263
295 231
1 657 710
23 948
1 681 658
Obligationer
Aktier
Aktier, teckningsoptioner, noterade
Aktier, teckningsoptioner, onoterade
Totalt
NOT 14 A
ktier och andelar i koncernföretag
Moderbolaget
Ingående anskaffningsvärde aktier
och andelar i koncernföretag, 1 januari
Anskaffning under året
Utgående anskaffningsvärde aktier
och andelar i koncernföretag, 31 december
Organisations­
nummer
Carnegie Investment Bank AB (publ)2
516406-0138
Dotterbolag till Carnegie Investment Bank AB:
Carnegie, Inc.
13-3392829
Carnegie ASA2
936 310 974
Carnegie Ltd
2 941 368
Familjeföretagens Pensionsredovisning
556636-7776
i Värmland AB
Carnegie Properties AB
556680-5288
Carnegie Bank A/S2
79 73 74 17
Banque Carnegie Luxembourg S.A.2
1993-2201863
Dotterbolag till Banque Carnegie Luxembourg S.A.:
Carnegie Asset Management S.A.
Carnegie Fonder AB
556266-6049
Totalt
31 dec 2011
31 dec 2010
2 638 353
1 715 061
35 937
923 292
2 674 290
2 638 353
Antal
andelar
Redovisat
värde 2011
Eget kapital
20111
Stockholm
400 000
1 780 084
2 279 306
Delaware
Oslo
London
100
20 000
1
Karlstad
1 000
894 206
2 674 290
49 378
2 328 684
Säte
Stockholm
Köpenhamn
Luxemburg
1 000
1
349 999
Luxemburg
Stockholm
30 000
1
Eget kapital i dotterbolagen redovisas efter avdrag för anteciperad utdelning till moderbolag.
Ovanstående aktier är samtliga onoterade och ägda till 100 procent.
2
Bolag klassificerade som kreditinstitut.
Under året har Banque Carnegie Luxembourg S.A. sålt dotterföretaget Carnegie Fund Management Company S.A..
Koncernens realisationsresultat blev 25 571 TSEK.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
53
noter
NOT 15 Aktier i intresseföretag
Optimized Portfolio
Management Stockholm AB
Organisationsnummer
Säte
556648-6832
Stockholm
Andel av
Antal andelar kapital/röster i %
1 000 000
50
Bokfört värde i
moderbolaget
Bokfört värde
i koncernen
15 436
12 161
I samband med Carnegies förvärv av HQ Bank 2010 fick Carnegie även rätt att förvärva HQ AB:s aktier i bl.a. Optimized Portfolio Management
Stockholm AB (OPM). Carnegie har valt att utnyttja denna rätt. Optionen reglerades i den ursprungliga köpeskillingen och någon ytterligare köpe­
skilling har inte utgått. Ägarprövningen blev klar avseende OPM i juli 2011. Ägarandelen är, som framgår ovan, 50 procent, men då ett bestämman­
de inflytande saknas på grund av villkor i aktieägaravtal, konsolideras OPM som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i Carnegie-koncernen.
Skillnaden mellan bokfört värde i koncernen och moderbolaget beror på att resultatandelar i intresseföretag medräknas i koncern­
redovisningen. Skillnaden, –3.275, består av andelar i intresseföretagets förlust med avdrag för av-/nedskrivning av övervärden.
Övrig finansiell information
Optimized Portfolio Management Stockholm AB
Tillgångar
Skulder exkl.
eget kapital
Intäkter
Rörelse­resultat
27 400
4 196
20 850
–1 429
NOT 16 I mmateriella tillgångar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv under året
Utgående anskaffningsvärde
431 030
–
431 030
9 207
421 823
431 030
Redovisat värde1
431 030
431 030
421 823
9 207
421 823
9 207
Goodwill
1
En nedskrivningsbedömning görs årligen av redovisad goodwill, oavsett om det finns
någon indikation på att det redovisade värdet är i behov av nedskrivning eller ej.
Redovisat värde goodwill är hänförligt till följande bolag:
Carnegie Fonder AB
Familjeföretagens Pensionsredovisning i Värmland AB
Nedskrivningsbedömning Familjeföretagens Pensionsredovisning i Värmland AB
Det beräknade nyttjandevärdet i Familjeföretagens Pensionsredovisning i Värmland AB bedöms överstiga det redovisade
värdet och inga rimliga förändringar i de viktigaste antagandena bedöms leda till att det beräknade nyttjandevärdet blir
lägre än bolagets redovisade värde.
Nedskrivningsbedömning Carnegie Fonder AB
Nedskrivningsprövning har skett enligt IAS 36 för att utvärdera återvinningsvärdet.Vid värderingen har en P/E-tals­
beräkning med multipel använts inklusive branschjämförelse. Prognosperioden uppgår till tre år. Återvinningsvärdet
­överstiger det redovisade värdet.
Se Not 30 Rörelseförvärv på sidan 70 för information om jämförelseårets förvärv av goodwill.
54
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 16 Immateriella tillgångar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Ingående anskaffningsvärde
Valutakursförändring
Förvärv under året
Avyttring/utrangerat, kvarvarande verksamhet
Utgående anskaffningsvärde
373 980
–102
4 744
–2 396
376 226
25 009
–10 898
376 345
–16 476
373 980
Ingående avskrivningar
Valutakursförändring
Avyttring/utrangerat, kvarvarande verksamhet
Årets avskrivning
Utgående avskrivningar
–1 991
39
1 601
–30 960
–31 311
–16 785
9 640
16 476
–11 322
–1 991
Redovisat värde1
344 915
371 989
Summa redovisat värde immateriella tillgångar
775 945
803 018
Övriga immateriella tillgångar
1
Övriga immateriella tillgångar består av egenutvecklade system, kundrelationer och distributionsavtal.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
55
noter
NOT 17 M
ateriella anläggningstillgångar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv genom dotterbolag
Valutakursförändring
Förvärv under året
Avyttring/utrangerat, kvarvarande verksamhet
Omklassificering
Utgående anskaffningsvärde
298 679
–
–112
18 518
–14 769
–44 078
258 238
297 854
86 981
–22 309
14 607
–78 454
–
298 679
Ingående avskrivningar
Förvärv genom dotterbolag
Valutakursförändring
Avyttring/utrangerat, kvarvarande verksamhet
Årets avskrivningar
Omklassificering
Utgående avskrivningar
–212 666
–
136
14 132
–33 110
37 527
–193 981
–197 263
–55 225
18 793
78 454
–57 425
–
–212 666
64 257
86 013
44 726
208
9 288
44 078
98 300
41 461
–
3 265
–
44 726
–5 130
–272
–67
–8 221
–37 527
–51 217
–990
–
–
–4 140
–
–5 130
47 083
39 596
111 340
125 608
Datautrustning och andra inventarier
Redovisat värde
Ombyggnad i förhyrda lokaler
Ingående anskaffningsvärde
Valutakursförändring
Förvärv under året
Omklassificering
Utgående anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Valutakursförändring
Avyttring/utrangerat, kvarvarande verksamhet
Årets avskrivningar
Omklassificering
Utgående avskrivningar
Redovisat värde
Summa redovisat värde materiella anläggningstillgångar
56
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 18 U
ppskjuten skattefordran/skuld
Koncernen
Moderbolaget
31 dec 2011
31 dec 2010
31 dec 2011
31 dec 2010
93 515
434 308
44 200
572 023
95 856
417 991
46 164
560 011
492
–
–
492
237
–
–
237
–87 476
–7 205
–94 681
–94 435
–14 747
–109 182
–
–
–
–
–
–
Uppskjuten skattefordran
Pensioner
Förlustavdrag, aktiverade1
Övrigt2
Summa uppskjuten skattefordran
Uppskjuten skatteskuld
Immateriella tillgångar
Övrigt
Summa uppskjuten skatteskuld
Årets förändring – uppskjuten skattefordran
Koncernen
Redovisat direkt
mot eget kapital,
kurs­differenser samt förvärv
och elimineringar
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
i resultaträkning
(plus är ökad fordran)
Utgående
balans (plus
är fordran)
Pensioner
Förlustavdrag, aktiverade1
Övrigt2
95 856
417 991
46 164
–2 340
16 317
–1 964
–
–
–
93 515
434 308
44 200
Summa
560 011
12 013
–
572 023
Årets förändring – uppskjuten skatteskuld
Koncernen
Ingående
balans
Immateriella tillgångar
Övrigt
Summa
Uppskjuten skatt
i resultaträkning
(minus är ökad skuld)
Redovisat direkt
mot eget kapital,
kurs­differenser samt förvärv
och elimineringar
Utgående
balans (minus
är skuld)
–94 435
–14 747
6 959
2 396
–
5 146
–87 476
–7 205
–109 182
9 355
5 146
–94 682
Årets förändring – uppskjuten skattefordran
Moderbolaget
Ingående
balans
Uppskjuten skatt
i resultaträkning
(plus är ökad fordran)
Redovisat direkt
mot eget kapital,
kurs­differenser samt förvärv
och elimineringar
Utgående
balans (plus
är fordran)
Pensioner
237
255
–
492
Summa
237
255
–
492
1
A
ktiverade förlustavdrag i koncernen: Ingående balans aktiverat förlustavdrag är hänförligt till Carnegie Investment Bank AB. Det förlustavdrag som
aktiverats under året härrör från Carnegies danska dotterbolag, 16 317 TSEK. Förlustavdragen uppgår totalt till 1 932 683 TSEK (1 677 150), varav
270 TSEK (19 183) är hänförligt till moderbolaget. Av det totala beloppet är 256 643 TSEK spärrat och kan ej utnyttjas förrän taxeringsår 2017.
2
Övriga uppskjutna fordringar består främst av kupong- och filialskatter.
Inga väsentliga uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder förväntas att regleras inom de närmaste tolv månaderna.
Till grund för aktiverade förlustavdrag ligger budget för kommande år som utvisar positivt resultat för Carnegie.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
57
noter
NOT 19 Ö
vriga tillgångar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Likvidfordringar
Kundfordringar
Övrigt
60 713
432 577
80 058
293 609
175 987
107 487
Summa övriga tillgångar1
573 348
577 083
1
Återstående löptid kortare än ett år.
NOT 20 F
örutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen
Upplupen ränta
Hyror
Arvoden
Personalrelaterat
Pensioner
Övrigt
Summa förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter1
1
Moderbolaget
31 dec 2011
31 dec 2010
31 dec 2011
31 dec 2010
15 787
17 147
5 927
14 315
804
117 604
13 701
21 524
18 046
5 852
5 091
178 398
–
–
–
–
523
–
–
–
–
–
299
4
171 585
242 611
523
303
Återstående löptid kortare än ett år.
NOT 21 Ö
vriga skulder
Koncernen
Likvidskulder
Leverantörsskuld
Övrigt
Summa övriga skulder1
1
31 dec 2011
31 dec 2010
89 821
50 410
626 393
766 624
148 059
85 598
598 062
831 718
Återstående löptid kortare än ett år.
NOT 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
Upplupen ränta
Arvoden
Personalrelaterat
Pensioner
Övrigt
Summa upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter1
1
Moderbolaget
31 dec 2011
31 dec 2010
31 dec 2011
31 dec 2010
27 612
24 523
131 311
3 022
326 308
11 490
94 087
378 058
2 232
229 705
20 770
1 552
2 405
–
–
–
2 928
1 306
–
5 577
512 776
715 571
24 727
9 811
Återstående löptid kortare än ett år.
58
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 23 Ö
vriga avsättningar
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
152 592
–648
–31 755
–74 215
–26 888
43 644
98 974
–5 967
–133 513
–1 307
–
194 405
62 730
152 592
Ingående balans
Valutakursförändring
Utnyttjat belopp
Omklassificering
Årets avsättning
Utgående balans
9 488
595
–176
–5 265
–
4 642
7 553
–
–641
–
2 576
9 488
Summa övriga avsättningar
67 372
162 080
Omstruktureringsreserv
Ingående balans
Valutakursförändring
Utnyttjat belopp
Återföring, ej utnyttjat belopp
Omklassificering
Årets avsättning
Utgående balans
Övriga avsättningar
Merparten av avsättningarna förväntas tas i anspråk under 2012–2013.
Under året har 74 MSEK återförts avseende avsättning till omstruktureringsreserv som gjordes 2010 i samband med
förvärvet av HQ Bank. Merparten av återföringen avser reserv för outnyttjade lokaler som inte har behövt utnyttjas då
Carnegie kommit ur hyresavtalet tidigare än beräknat.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
59
noter
NOT 24 K
lassificering av finansiella tillgångar och skulder
Koncernen, 31 dec 2011
Innehav
för handel
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Belåningsbara statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Aktier i intressebolag
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Korta positioner aktier
Derivatinstrument
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
Efterställd skuld
Summa skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
60
Verkligt
värdeoption
Låneoch kund­
fordringar
Övriga
finansiella
skulder
Ej finansiella
tillgångar/
skulder
265 203
144 392
6 198 212
2 696 945
438 743
289 908
211 820
438 743
5 323
12 161
775 945
111 340
15 572
572 023
940 470
Summa
265 203
144 392
6 198 212
2 696 945
5 323
573 348
15 787
9 906 047
155 798
1 630 678
205 645
6 889 314
935 000
295 231
211 820
12 161
775 945
111 340
15 572
572 023
573 348
171 585
12 482 519
381 193
409 702
8 612 574
1 300 041
205 645
6 889 314
935 000
314 428
66 765
31 500
94 682
766 624
512 776
67 372
409 702
10 293 808
381 193
8 612 574
2 188 711
3 488 752
2 188 711
12 482 519
314 428
66 765
31 500
94 682
621 323
485 164
67 372
145 301
27 612
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 24 K
lassificering av finansiella tillgångar och skulder
Koncernen, 31 dec 2010
Innehav
för handel
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Belåningsbara statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
467 894
räntebärande värdepapper
1 675 795
Aktier och andelar
343 455
Derivatinstrument
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Aktuella skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar
Likvid- och kundfordringar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2 487 144
Summa tillgångar
Verkligt
värdeoption
Låneoch kund­
fordringar
Övriga
finansiella
skulder
Ej finansiella
tillgångar/
skulder
286 728
827 382
5 519 376
3 616 761
Summa
286 728
827 382
5 519 376
3 616 761
467 894
5 863
803 019
125 608
26 411
560 011
469 596
107 486
13 701
5 863 10 841 031
228 910
1 743 959
1 681 658
343 455
803 019
125 608
26 411
560 011
469 596
107 486
242 611
15 077 996
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
877 825
Korta positioner finansiella aktier
349 594
Derivatinstrument
Aktuella skatteskulder
Uppskjutna skatteskulder
Likvid- och leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
Efterställd skuld
1 227 420
Summa skulder
409 702
10 036 761
1 354 611
552 238
7 610 500
935 000
877 825
349 594
65 379
109 184
233 656
598 061
715 571
162 080
409 702
12 618 792
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
10 036 761
2 459 205
3 813 816
2 459 205
15 077 996
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
1 227 420
552 238
7 610 500
935 000
65 379
109 184
233 656
284 175
11 490
313 886
704 081
162 080
61
noter
NOT 25 S
tällda säkerheter och eventualförpliktelser
Koncernen
Moderbolaget
31 dec 2011
31 dec 2010
31 dec 2011
31 dec 2010
121 708
743 192
–
204 231
121 708
538 961
–
–
–
–
–
–
14 180
131 537
14 180
131 537
–
–
–
–
250 807
564 000
–
400 000
–
164 000
–
–
–
400 000
400 000
–
För egna skulder ställda säkerheter
Säkerheter ställda för:
Inlånade värdepapper1
n
varav ställda egna värdepapper
varav ställda likvida medel
Derivatinstrument
2
varav ställda likvida medel
Övriga skulder
varav ställda egna värdepapper
varav ställda likvida medel
varav ställda kunders värdepapper
Summa ställda säkerheter för egna skulder
250 807
–
–
–
386 696
1 438 729
–
400 000
160 639
615 150
–
358 356
160 639
256 794
–
–
–
–
–
–
91 513
217 834
91 513
217 834
–
–
–
–
–
426 609
–
426 609
–
–
–
–
191 756
454 139
19 345
25 843
172 411
428 296
443 908
1 713 732
–
–
–
–
–
–
–
–
13 332
77 737
2 763
93 510
–
–
–
–
Övriga ställda säkerheter
n Säkerheter ställda för:
Inlånade värdepapper för kunds räkning3
varav ställda kunders värdepapper
varav ställda likvida medel
Derivatinstrument för kunds räkning4
varav ställda likvida medel
Kreditlimit5
varav ställda kunders värdepapper
Handel med värdepapper för egen och kunds räkning6
varav ställda egna värdepapper
varav ställda likvida medel
Summa övriga ställda säkerheter
Eventualförpliktelser och garantier
Eventualförpliktelser
Garantier
Säkerhetskravet var 118 812 TSEK (438 592) medan 2 896 TSEK
(277 915) var översäkerheter.
1
2
Säkerhetskravet var 12 628 TSEK (112 612) medan 1 552 TSEK
(18 925) var översäkerheter.
3
S äkerhetskravet var 155 079 TSEK (503 691) medan 5 560 TSEK
(106 015) var översäkerheter.
4
Säkerhetskravet var 86 133 TSEK (190 382) medan 5 380 TSEK
(27 452) var översäkerheter.
62
5
Under 2010 hade Carnegie möjlighet att rebelåna kunders värde­
papper. Ändrat regelverk gjorde att denna möjlighet togs bort
under hösten 2011. Per 2011-12-31 fanns det följaktligen 0 TSEK
(426 609) i rebelåningsbara värdepapper.
6
Säkerhetskravet var 185 758 tsek (454 139) medan 5 998 TSEK (0)
var översäkerheter.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 26 O
perationell leasing
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
88 290
292 039
136 672
63 593
263 981
179 337
12 597
5 836
–
13 859
24 126
–
Avtalade betalningar avseende mark och byggnader
Inom ett år
Senare än ett år men inom fem år
Senare än fem år
Övriga avtalade betalningar
Inom ett år
Senare än ett år men inom fem år
Senare än fem år
Beloppen i sammanställningen avser huvudsakligen lokalhyror. Hyresavtalen är indexreglerade och har ej indexberäknats.
NOT 27 Transaktioner med närstående
Informationen nedan presenteras ur Carnegie Holdings perspektiv, det vill säga hur Carnegie Holdings siffror påverkats
av transaktioner med närstående parter. Utlåning har skett till marknadsmässiga villkor. Information om ersättning till
­nyckel­personer i ledande positioner återfinns i Not 6 Personalkostnader, sidorna 43–46.
Koncernen
Moderbolaget
31 dec 2011
31 dec 2010
31 dec 2011
31 dec 2010
10 650
79
4 904
240
172 929
9 336
15
4 639
155
279 209
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
37 686
7 516
440 587
132
–
12 000
212 444
5 696
505 000
–
73
12 000
Närståendetransaktioner med VD och styrelse
Inlåning/skuld
Räntekostnader
Utlåning/fordran
Ränteintäkter
Ställda panter och garantier
Närståendetransaktioner med koncernbolag
Inlåning/skuld
Räntekostnader
Utlåning/fordran
Ränteintäkter
Inköp
Försäljning
Närståendetransaktioner med ägare
Inlåning/skuld
Räntekostnader
Ränteintäkter
Inköp
555 750
25 210
5
–
1 081 735
6 734
11
376
430 472
22 021
–
–
415 279
5 577
–
376
60 249
1 011
–
58 704
294
–
–
–
–
–
–
–
För övriga transaktioner med ägare,
se förändring eget kapital för moderbolaget
(sidan 28) respektive koncernen (sidan 25).
Närståendetransaktioner med övriga
Inlåning/skuld
Räntekostnader
Ränteintäkter
Övriga närstående parter är Carnegie Personal AB och Stiftelsen D. Carnegie & Co.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
63
noter
NOT 28 V
äsentliga händelser efter den 31 december 2011
Årsredovisningen godkändes av styrelsen den 29 mars 2012.
Årsstämma är planerad till den 4 april 2012.
Frans Lindelöw lämnar Carnegie när bolaget går in i en ny fas
Carnegies VD och koncernchef Frans Lindelöw kommer under hösten 2012 att lämna sina uppdrag, mot bakgrund av
att Carnegie-koncernen nu går in i en ny fas där VD-rollen ändras.
I Carnegies nya organisation kommer de tre affärsområdena att bilda separata bolag under det gemensamma
varumärket Carnegie.
Björn Jansson utnämnd till chef för Investment Banking & Securities
Björn Jansson, tidigare delat affärsområdesansvarig för Securities, har utsetts till chef för det nybildade affärsområdet
Investment Banking & Securities (IBS). IBS består av enheterna Securities och Investment Banking i Sverige samt
Carnegies verksamheter i Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och USA.
Förändringar i koncernledningen
I samband med den pågående omorganisationen har koncernledningen ändrat sammansättning. Sedan den 1 januari 2012
består koncernledningen av VD Frans Lindelöw, de tre affärsområdescheferna Jan Enberg (Private Banking & Structured
Finance), Björn Jansson (Investment Banking & Securities) och Hans Hedström (Fonder) samt följande stabschefer:
Fredrik Leetmaa (CRO), Katja Levén (chefsjurist) och Pia Marions (CFO). För en specifikation av ledningsgruppens
sammansättning under 2011 se Not 6 Personalkostnader, sidan 44.
NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Kreditrisker
Redovisade belopp avser koncernen. Föregående års belopp anges inom parentes. Standard & Poor’s
långsiktiga kredit­värdering används för att redovisa kreditkvaliteten på tillgångar som inte har förfallit till
betalning och vars värde inte har nedskrivits.
nn
Tabell 1: Carnegies totala kreditriskexponering per exponeringsklass
Koncernen, 31 dec 2011
Stater och centralbanker
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Totalt
AAA, AA–
A+, A–
1 734 415
2 895 057
–
–
4 629 472
–
1 574 133
–
–
1 574 133
BBB+,
BBB–
–
3
–
–
3
Extern
rating saknas
2
24 423
1 664 712
1 020 958
2 710 096
Förfallen men
ej reserverad
Reserveringar
–
–
–
–
–
729
207 764
156 539
365 032
Ställda säkerheter
Carnegies exponeringar mot företag och hushåll är till största delen säkerställda med pant i likvida finansiella tillgångar
(så kallad depåbelåning). Endast en mycket liten del av denna exponering är utan säkerhet (blanco). Exponeringen
­säkerställs vanligen av en diversifierad portfölj med finansiella säkerheter.
Exponering anger storleken på utestående kredit som är säkerställd av det enskilda instrumentet. Med Övriga säkerheter
avses fonder, strukturerade produkter, garantier, pantsatta depåkonton med underliggande finansiella säkerheter.
nn
Tabell 2: Kunders ställda säkerheter för depåbelåning
Finansiella säkerheter
Koncernen, 31 dec 2011
Aktier
Obligationer
Kontanter
Övriga säkerheter
Totalt
64
Marknadsvärde
Belåningsvärde
Exponering
14 753 275
5 560 545
2 295 737
3 982 379
26 591 936
7 674 853
3 149 575
2 295 256
2 393 836
15 513 520
1 332 682
611 700
383 135
665 602
2 993 120
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Reserverade krediter
Nedskrivning görs utifrån en enskild analys av varje
individuell motpart (specifika reserveringar). Carnegie
har bedömt att denna metod är mest lämpad eftersom
portföljen innehåller få homogena grupper.
Carnegie beaktar olika parametrar vid bedömning
av om nedskrivningsbehov finns, parametrarna finns
beskrivna i Carnegies interna styrdokument. Ett ned­
skrivningsbehov kan initieras av olika händelser som till
exempel ökad risk genom förändringar i kundens balansoch resultaträkning och/eller förändringar i samman­
sättning av pantsatta tillgångar. Carnegie genomför regel­
bundet genomgångar av specifika nedskrivningsbehov.
Reserveringar i Carnegies danska dotterbolag, Carne­
gie Bank A/S, följer den metod som är fastställd av den
lokala tillsynsmyndigheten. Per den 31 december 2011
var reserveringarna i Carnegie Bank A/S 50 TSEK.
Per den 31 december var värdet på säkerheter som
banken håller för lån där värdet är nedskrivet 47 MSEK.
Säker­heterna består företrädesvis av aktier, obligationer
och fondandelar.
Samtliga lånefordringar som har omförhandlats har
fått nya villkor i form av omförhandlade räntor och
amorterings­planer.
Förfallna finansiella tillgångar ej nedskrivna hanteras
enligt Carnegies rutiner för osäkra fordringar och be­
döms löpande i verksamheten. Individuella beslut fattas
för varje enskilt ärende och kan innefatta till exempel
realisering av pant i form av avyttring av pantsatta note­
rade värdepapper.
Tabell 3: Finansiella tillgångar vars villkor omförhandlats
Koncernen
Stater och centralbanker
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Totalt
31 dec 2011
31 dec 2010
–
–
23 344
–
23 344
–
–
42 805
–
42 805
Värdet på övertagna finansiella tillgångar var vid periodens utgång 23 MSEK (29). Samtliga övertagna tillgångar är aktier och
Carnegies strategi är att successivt avyttra tillgångarna. Hela värdet på de övertagna tillgångarna avser realiserade panter.
Marknadsrisker
Redovisade belopp avser koncernen. Föregående års belopp anges inom parentes.
Aktiekursrisk
Carnegies egen exponering mot aktie- och aktierelate­
rade instrument utgörs av poster såväl på balansräkning­
ens tillgångssida som på dess skuldsida. Per årets utgång
uppgick det sammanlagda värdet av dessa tillgångar och
skulder till 888 MSEK (3 253). Av koncernens belopp
utgjorde 610 MSEK (2 559) aktier och 279 MSEK (693)
derivatinstrument. Nettoexponeringen vid årsskiftet var
126 MSEK (797).
Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde,
vilket sammanfaller med det bokförda värdet. Aktieposi­
tioner består av såväl långa som korta positioner i aktier
och aktierelaterade derivatinstrument, huvudsakligen
noterade i Sverige och på internationella marknads­
platser. En simultan prisförändring på –3 procent för
nn
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
samtliga aktieinnehav i koncernens handelslager hade
vid årsskiftet gett en resultateffekt på –0,4 MSEK (0,9).
En prisförändring på +3 procent vid samma tidpunkt
hade gett en resultateffekt på 0,7 MSEK (5,2) i koncer­
nen. Derivatpositioner består av innehavda och utställda
terminer, köpoptioner, säljoptioner och warranter.
Volatilitetsrisk
Exponering mot volatilitetsrisk mäts med Vega, viket
beskriver positionens värdeförändring om volatiliteten
i den aktuella positionen ökar med 1 procentenhet.
Vid årsskiftet hade Carnegie en volatilitetsrisk på Vega
0,1 MSEK (–0,1). Exponeringen i koncernen represen­
terar ett netto av positioner med positiv respektive
negativ Vega-exponering.
nn
65
noter
forts. NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Scenarioanalys
Risker på avdelningar exponerade för marknadsrisk
inom Carnegies består i huvudsak av aktiekursrisk och
volatilitetsrisk. Dessa risker mäts genom att s­ imulera
resultatpåverkan av en kombinerad förändring av
aktiekurser och volatilitet. Carnegie fokuserar på och
har begränsningar på den maximala potentiella förlusten
för två specifika scenarier, medium och stress scenario.
Medium scenario innebär att priserna på hela aktiemark­
naden förändras ±3 procent samtidigt som volatiliteten
på marknaden förändras med ±10 procent. Den största
potentiella förlusten i ett sådant scenario kallas Medium
Max Loss och var vid årsskiftet 0,7 MSEK (2,1). Stress
scenario innebär att priserna på hela aktiemarknaden
förändras med ±10 procent samtidigt som volatiliteten
på marknaden förändras med ±30 procent. Den största
potentiella förlusten i ett sådant scenario kallas Stress
Max Loss och var vid årsskiftet 1,3 MSEK (5,6).
nn
Ränterisk i handelslagret
Carnegies egna lager påverkas av ränteförändringar
genom innehav i obligationer och derivatinstrument.Vid
årsskiftet uppgick resultatpåverkan på egna lager vid en
ökning av räntan med 1 procentenhet till 0,3 MSEK (0,7).
Ränterisken i handelslagret är limiterad och beräknas
och rapporteras dagligen till risk management och
ledande befattningshavare.
nn
Ränterisk i övrig verksamhet
Carnegie genomför regelbundet känslighetsanalyser
som beräknar effekten på balansräkningen av ränte­
förändringar. I analysen simuleras en räntechock som
motsvarar en plötslig och uthållig parallellförskjutning
med 100 ränte­punkter applicerat på de avkastnings­
kurvor till vilka aktuella positioner knyts.Vid årsskiftet
var förlustrisken, vid en sådan förskjutning nedåt med
100 räntepunkter 0,5 MSEK (2,1).
nn
Valutakursrisk
Valutakursrisken delas in i strukturell och operationell
valutakursrisk. Strukturell valutakursrisk uppstår vid
finansiering av utländska dotterbolag med eget kapital
eller efterställda lån i annan valuta. Operationell valuta­
kursrisk uppstår i den löpande affärsverksamheten. Car­
negie har begränsad operationell valutaexponering som
endast innefattar mycket likvida valutor. Egna portföljer
hade ingen valutaexponering per 31 december 2011.
nn
Koncernens valutaexponering per 31 december 2011:
500
MSEK
413
Strukturell
Operationell
Nettoposition
400
300
199
206
200
63
100
0
EUR
DKK
NOK
USD
19
GBP
–100
66
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Likviditetsrisker
Nedanstående tabell visar en förfalloanalys för finansiella skulders kontraktsmässiga förfallotider. Motsvarande
information för finansiella tillgångar presenteras i Not 14 Finansiella tillgångar och skulder, sidorna 51–52.
nn
Tabell 6: Finansiella skulders kontraktmässiga förfallotider, 31 dec 2011
Koncernen, 31 dec 2011
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Korta positioner
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Totalt
Derivat
Skulder marknadsvärden
Tillgångar marknadsvärden
”Betalbar på
anfordran”
Upp till 3 mån
3–12 mån
Över 1 år,
mindre än 5 år
205 644
6 145 263
–
314 404
–
–
6 665 311
1
737 255
–
–
514 388
27 612
1 279 256
–
6 796
–
–
–
–
6 796
–
–
935 000
–
–
–
935 000
–
–
–
–
66 314
211 820
451
–
”Betalbar på
anfordran”
Upp till 3 mån
3–12 mån
Över 1 år,
mindre än 5 år
546 264
7 007 854
–
–
–
–
7 554 118
5 974
585 421
–
876 074
517 832
11 490
1 996 791
–
17 224
–
1 751
–
–
18 975
–
–
935 000
–
–
–
935 000
–
–
–
–
346 015
199 729
3 580
143 725
n
nn
Tabell 7: Finansiella skulders kontraktmässiga förfallotider, 31 dec 2010
Koncernen, 31 dec 2010
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Korta positioner
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Totalt
Derivat
Skulder marknadsvärden
Tillgångar marknadsvärden
n
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
67
noter
forts. NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Kapitaltäckningsanalys
Kapitaltäckningsanalysen avser Carnegie Holding AB med dotterbolag (koncernen). För specifikation av
dotterbolag se Not 14 Aktier och andelar i koncernföretag, sidan 53.
Carnegie analyserar framtida kapitalbehov genom IKU-processen (intern kapitalutvärdering) som innebär
att framtida kapitalbehov kan säkras. För mer information om IKU-processen se sidan 22.
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
Kapitaltäckning
Kapitalbas
Kapitalkrav
Överskott av kapital
Kapitaltäckningskvot
Primärkapitalkvot
1 315 907
–579 173
736 734
2,27
1,56
1 594 199
–725 967
868 232
2,20
1,63
Kapitalbas
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital/reservfond
Reserver
Balanserad vinst
Anteciperad utdelning
221 976
1 018 321
–121 122
1 069 536
–22 015
221 976
1 018 321
–110 789
1 329 697
–6 115
Avdragsposter
Goodwill och immateriella tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Summa primärt kapital
–688 468
–572 023
906 205
–708 582
–560 011
1 184 497
409 702
409 702
1 315 907
1 594 199
nn
nn
nn
Supplementärt kapital
Evigt konvertibelt förlagslån
nn
Total kapitalbas
68
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
forts. NOT 29 R
isk- och kapitalhantering
Kapitalkrav kreditrisker
Carnegie tillämpar schablonmetoden för beräkning av kreditrisker.
Koncernen
31 dec 2011
31 dec 2010
–
–
76 864
37 757
12 409
–
–
2 674
34 059
–
–
61 793
36 381
19 057
28
–
2 814
40 812
163 763
160 885
281
281
4 813
4 813
Aktiekursrisk
Specifik risk
Generell risk
15193
3 815
17 463
8 425
Totalt kapitalkrav för aktiekursrisker
19 008
25 889
Ränterisk
Specifik risk
Generell risk
5 916
2 924
1 409
12 120
Totalt kapitalkrav för ränterisker
8 840
13 528
70 490
53 341
2 111 939
3 116 738
316 791
467 511
n
Kapitalkrav från exponering mot:
Stater och centralbanker
Kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastigheter
Högriskposter
Exponeringar mot fonder
Övriga poster
Totalt kapitalkrav för kreditrisker
Kapitalkrav från risker i handelslager
Avvecklingsrisk
Totalt kapitalkrav för avvecklingsrisk
n
Valutakursrisk
Totalt kapitalkrav för valutakursrisker
Kapitalkrav från operativa risker
Carnegie tillämpar basmetoden för beräkning av operativa risker. Kapitalkravet
beräknas på 15 procent av intäktsindikatorn som representerar ett genomsnitt
av de tre senaste årens rörelseintäkter.
n
Intäktsindikator
Kapitalkrav för operativa risker
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
69
noter
NOT 30 R
örelseförvärv
HQ Bank AB
HQ Fonder Sverige AB
Den 3 september 2010 förvärvade Carnegie Investment
Bank AB samtliga aktier i HQ Bank AB i likvidation.
Preliminär förvärvsanalys presenterades i Årsredovis­
ningen 2010 och resulterade i en negativ goodwill om
656 MSEK som redovisades som intäkt i koncernens
resultaträkning 2010. Inga justeringar av förvärvsanalysen
har skett under året. Förvärvet har fått följande defini­
tiva effekt på Carnegiekoncernen:
Den 22 september 2010 förvärvade Carnegie
­Holding AB samtliga aktier i HQ Fonder Sverige AB
(namnändrat till Carnegie Fonder AB) från Investment
AB Öresund. Preliminär förvärvsanalys presenterades i
Årsredovisningen 2010 och resulterade i en goodwill om
422 MSEK. Inga justeringar av förvärvsanalysen har skett
under året. Förvärvet har fått följande definitiva effekt på
Carnegiekoncernen:
Förvärv HQ Bank 2010, MSEK
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Övriga tillgångar
exkl likvida medel
Likvida medel
Efterställd skuld
Uppskjuten skatteskuld
Övriga skulder
Netto identifierbara
tillgångar och skulder
Negativ goodwill
Köpeskilling
Redo­visat
värde
Verkligt
värde
redovisat i
koncernen
30
31
–
31
3 313
3 331
2 318
–171
–11
–4 667
2 318
–
–14
–4 641
843
1 025
–656
369
Övertagen skuld
Säljarreverser
Betald köpeskilling
–101
–268
–
Likvida medel i förvärvat bolag
2 318
Påverkan på kassaflödet
2 318
Förvärv HQ Fonder
Sverige AB 2010, MSEK
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Övriga tillgångar exkl likvida medel
Likvida medel
Uppskjuten skatteskuld
Övriga skulder
Netto identifierbara
tillgångar och skulder
Redo­visat
värde
Verkligt
värde
redovisat i
koncernen
–
1
35
241
–
–97
366
1
35
241
–96
–97
180
450
Goodwill
Betald köpeskilling
422
872
Likvida medel i förvärvat bolag
–241
Påverkan på kassaflödet
–631
För mer detaljerad information om de båda förvärven 2010 hänvisas till Årsredovisningen 2010 (Not 30, sidan 70).
70
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
noter
NOT 31 U
pplysningar till kassaflödesanalyser
Koncernen
Betald ränta
Inbetald ränta
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
179 538
208 472
139 138
152 200
50 308
188
22 613
15
–
360 000
–360 000
89 967
1 615
–94 641
–25 513
3 274
–
30 483
9 087
56 685
–
–
–
72 887
211
58 837
791
–
13 407
–20 302
–625 710
–
–435 550
360 000
–
–
–
966
–
–
–
–
–
–
–505 000
–
–
–
–
903
–
–
–
–
–
–
70 957
–499 879
–74 584
–504 097
265 203
286 728
–
–
144 392
5 693 310
–63 411
–467 500
5 571 994
827 382
5 131 420
–508 338
–1 262 000
4 475 192
–
6 850
–
–
6 850
–
3 665
–
–
3 665
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Anteciperad utdelning och koncernbidrag från dotterbolag
Kostnad avseende tilläggsköpeskilling, ännu ej erlagd
Intäkt från Valot Group, ännu ej erhållen
Av- och nedskrivning av tillgångar
Kreditreserveringar
Förändring balanspost avsättningar
Realisationsresultat försäljning/likvidation av dotterbolag
Resultatandel intresseföretag
Orealiserade kursdifferenser
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Intäktsförd negativ goodwill/justering förvärvsanalys
Övriga ej likviditetspåverkande resultatposter
Summa justeringar för poster
som inte ingår i kassaflödet
Likvida medel
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker
Belåningsbara statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till kreditinstitut, ej betalbara på anfordran
Avgår: ställda likvida medel
Likvida medel vid årets slut
För påverkan i kassaflödesanalysen avseende förvärv 2010, se Not 30 Rörelseförvärv på sidan 70.
NOT 32 E
fterställd skuld
Moderbolaget har emitterat 204 486 st konvertibler, betald av Investment AB Öresund, med ett nominellt och
betalt belopp per konvertibel motsvarande 2 003 svenska kronor 57 öre per konvertibel. Totalt nominellt belopp:
409 702 015 svenska kronor.
Upplupen ränta beräknad på 5 procent uppgår detta år till 20 770 TSEK, och ingår i balansposten Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter.
NOT 33 R
esultat från andelar i dotterbolag
Moderbolaget
Anteciperad utdelning från dotterbolag
Koncernbidrag från dotterbolag
Kostnad för tilläggsköpeskilling avseende förvärv av Carnegie Investment Bank AB1
Summa resultat från andelar i dotterbolag
1
31 dec 2011
31 dec 2010
360 000
75 550
–360 000
75 550
505 000
–
–
505 000
Kostnaden avser tilläggsköpeskilling till Riksgälden. I dotterföretaget Carnegie Investment Bank AB finns en intäkt om 360 MSEK
från Valot Group, hänförlig till dess försäljning av Norrvidden, varför effekten i Carnegie Holding-koncernen är noll.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
71
intygande
INTYGANDE
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att
årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen
(ÅRL) samt RFR 2 Redo­visning för ­juridiska personer och ger en
rättvisande bild av moder­bolagets ställning och resultat och
att förvaltningsberättelsen ger en r­ ättvisande översikt över
utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat
samt beskriver väsentliga ­risker och osäkerhetsfaktorer som
­företaget står inför.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial
Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och ­värdepappersbolag (ÅRKL), FFFS
2008:25 samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner,
och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och
resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en
rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och
osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står
inför.
Stockholm 2012-03-29
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2012-04-04 för fastställelse.
Arne Liljedahl
Styrelsens ordförande
Björn Björnsson
Fredrik Cappelen
Fredrik Strömholm
Harald Mix
Patrik Tigerschiöld
Frans Lindelöw
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2012-03-29
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson
Sussanne Sundvall
Auktoriserad revisor,
huvudansvarig
72
Auktoriserad revisor
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
revisionsberättelse
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i Carnegie Holding AB (publ), organisationsnummer 556780-4983.
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen
för Carnegie Holding AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att
upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild
enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av
EU, och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören
­bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige.
Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och
utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och
koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions­
bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och
koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att
ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens
och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en
utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och
koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassa­
flöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits
av EU, och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­
redovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har
vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst
eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för
Carnegie Holding AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed
i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens
motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna
bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig
mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags­
lagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 29 mars 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Michael Bengtsson
Auktoriserad revisor, huvudansvarig
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Sussanne Sundvall
Auktoriserad revisor
73
styrelse och ledning
STYRELSE
Arne Liljedahl
Björn Björnsson
Fredrik Cappelen
Styrelseordförande, född 1950.
Styrelsemedlem, född 1946.
Styrelsemedlem, född 1957.
Arne Liljedahl är styrelseord­
förande i SBAB Bank, styrelse­
ledamot i Lindorff Group och
Electroengine in Sweden samt
Senior Advisor Ernst & Young.
Arne har tidigare varit CFO/
vVD och medlem i Nordeas
koncernledning.
Björn Björnsson är styrelse­
ordförande i Bure Equity, Carnegie
Asset Management Holding A/S,
Cape Capital AG och Eikos.
Fredrik Cappelen är styrelse­
ordförande i Byggmax, Munksjö,
Dustin samt Sanitec. Fredrik är
även styrelseledamot i Securitas
och Granngården.
Harald Mix
Fredrik Strömholm
Patrik Tigerschiöld
Styrelsemedlem, född 1960.
Styrelsemedlem, född 1965.
Styrelsemedlem, född 1964.
Harald Mix är grundare av och
partner i Altor Equity Partners.
Harald är också styrelseledamot i
Lindorff Group, Dustin Group,
N Holding, Papyrus Holding
och Valot.
Fredrik Strömholm är grundare av
och partner i Altor Equity Partners. Fredrik är styrelseledamot i
Apotek Hjärtat, Ferrosan Medical
Devices, Nimbus, Q-Matic samt
Åkers. Han har tidigare haft befattningar som bland annat Managing
Director på Goldman Sachs samt
Director på Nordic Capital.
Patrik Tigerschiöld är VD i Bure
Equity. Patrik är styrelseord­
förande i Vitrolife, PartnerTech
och Carnegie Fonder. Han är även
styrelseledamot i Micronic Mydata
och vid Stockholms Universitet.
74
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
styrelse och ledning
LEDNING
Frans Lindelöw
Jan Enberg
Hans Hedström
Född 1962.
Född 1966.
Född 1957.
VD och Koncernchef sedan
september 2009. Frans arbetade
tidigare inom Nordea-koncernen,
senast som chef för den svenska
Retail-­verksamheten och före det som
VD för Nordea Securities. Han var
även medlem i koncernledningen.
Tidigare befattningar innefattar Head
of European Equities för HSBC
i London och Stockholm.
Chef för affärsområdet Private
Banking och Structured Finance.
Jan började på Carnegie 1993 då
avdelningen Structured Finance
bildades. Sedan 1999 har Jan varit
ansvarig för denna verksamhet.
Dessförinnan var Jan med om att
starta motsvarande verksamhet
på Handelsbanken.
VD för Carnegie Fonder sedan
december 2010. Dessförinnan var
Hans ordförande i Carnegie Fonder.
Under perioden 2000–mars 2010
var han VD i HQ Fonder. Tidigare
anställd hos Hagströmer & Qviberg
som läkemedelsanalytiker, p
­ rojekt­­
­ledare inom Corporate Finance,
chefs­strateg och analys­chef. Anställd
som fond­för­valtare sedan årsskiftet
1999/2000.
Björn Jansson
Fredrik Leetmaa
Katja Levén
Pia Marions
Född 1963.
Född 1971.
Född 1966.
Född 1963.
Chef för affärsområdet
In­vestment Banking och Securities sedan februari 2012.
Dessförinnan var Björn
co-head för affärsområdet
Securities sedan oktober
2009. Björn arbe­tade i 11 år
på SEB Enskilda Securities,
bland annat som global
analys­chef och co-head.
1993–1998 var han global
analyschef på Alfred Berg.
Chief Risk Officer
(CRO) sedan december
2010. Fredrik började
inom Carnegie i augusti
2009 och arbetade som
koncernkreditchef fram till
december 2010. Dess­för­
innan var han kreditchef
inom SEB Luxemburg.
Först bolagsjurist och
sedan chefsjurist i banken
sedan 2008. Dessförinnan
var Katja bolagsjurist i
Nordea Bank och Nordea
Securities under åren
1999–2008. Tidigare
erfarenheter omfattar
bland annat Linklaters
advokatbyrå.
Chief Financial officer
(CFO) sedan oktober
2010. Pia kommer från
Royal Bank of Scotland, där
hon varit Chief Operating ­Officer för Norden.
Dessförinnan arbetade
Pia som CFO för Skandia
Liv. ­Tidigare erfarenheter
omfattar bland annat Länsförsäkringar Liv och Finans­
inspektionen.
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
75
definitioner och ordförklaringar
DEFINITIONER OCH
ORDFÖRKLARINGAR
uu Antal
anställda
vid periodens slut
Antal årsanställda (heltidsekvi­
valenter) vid periodens slut.
uu Avkastning
på eget kapital
Periodens vinst för de senaste
12 månaderna i procent av
­genomsnittligt eget kapital.
uu Diskretionär
kapitalförvaltning
Kapitalförvaltning på uppdrag av
enskild kund enligt angivna rikt­
linjer och investeringsstrategier.
uu Genomsnittligt
antal anställda
Det totala antalet betalda arbets­
timmar för samtliga anställda
dividerat med normalt antal
arbetstimmar per anställd för hela
perioden.
uu K/I-tal
Totala kostnader (inklusive
avsättning till vinst­­­delnings­­system)
i procent av totala intäkter
(inklusive resultat från intresse­
företag och övriga väsentliga
innehav).
Ett mått på hur mycket kapital
ett institut ska ha med hänsyn till
riskerna i verksamheten. Kapital­
krav beräknas för kreditrisker,
marknadsrisker och operativa
risker.
reserveringar
Lånefordringar där det skett en
individuell nedskrivningspröv­
ning och där det finns objektiva
omständigheter som lett till att
tillgången har skrivits ned.
uu Supplementärt
uu Likviditetsreserv
Reserv av högkvalitativa likvida
tillgångar i syfte att säkra bankens
betalningsförmåga.
uu Primärkapital
Definieras som eget kapital plus
egetkapitalandel av obeskattade
reserver minus goodwill, eventuell
föreslagen utdelning, uppskjutna
skattefordringar, immateriella
tillgångar samt eventuella
återköpta aktier.
uu Primärkapitalrelation
uu Kapitalkrav
uu Specifika
Primärkapital i procent av risk­
vägda tillgångar.
uu Regulativ
kapitalbas
Primärkapitalet plus supplementärt
kapital.
kapital
Efterställda skuldförbindelser,
förlagslån och andra kapital­tillskott
som får ingå i supplementärt
kapital.
uu Utlåning
till allmänheten
Utlåning till allmänheten, främst
privatkunder, mot säkerhet i form
av aktier.
uu Vinstmarginal
Periodens vinst i procent av
totala intäkter (inklusive resultat
från intresseföretag och övriga
­väsentliga innehav).
uu Vinst
per aktie
Periodens vinst dividerat med
genomsnittligt antal aktier.
uu Resultat
uu Kapitaltäckningsgrad
Total regulativ kapitalbas i procent
av riskvägda tillgångar.
per aktie
Periodens resultat dividerat med
genomsnittligt antal aktier.
uu Riskvägda
uu Kapitaltäckningskvot
Total regulativ kapitalbas dividerat
med det totala kapitalkravet för
kredit­risk, marknadsrisk och
operativ risk.
76
tillgångar
Ett mått på den totala riskexpone­
ringen vid varje tidpunkt.
Årsredovisning 2011
u
CARNEGIE HOLDING
carnegie social initiative
EN BÄTTRE FRAMTID
FÖR UTSATTA BARN
Carnegie och våra medarbetare har sedan 2002 bidragit till att mer
än 10 000 utsatta barn och ungdomar fått möjlighet att skapa sig en bättre
framtid. Insatserna görs genom den ideella föreningen Carnegie Social Initiative.
Carnegie Social Initiative är en ideell förening som startades
år 2002 och engagerar medarbetare på Carnegies kontor i alla
länder. Det genomgående temat för Carnegie Social ­Initiative
är att ”investera i utsatta barns och ungdomars framtid”.
I speciellt utvalda projekt bidrar Carnegie till framtidsinriktade
insatser för barn och ungdomar i Uganda, Indien och Lettland.
Carnegie som företag värderar ett starkt socialt engagemang. Engagemanget i Carnegie Social Initiatives projekt
bidrar till sammanhållning och förenar våra medarbetare från
olika delar av vår verksamhet. Genom regelbunden feedback
är det lätt att följa hur projekten utvecklas. Medarbetare kan
också arbeta som volontärer i projekten.
100 procent av bidragen går oavkortat till projekten. Social
Initiative kvalitetsgranskar och följer upp, så att vi kan vara
säkra på att varje krona gör största möjliga nytta på plats.
TRE PROJEKT DÄR BARN SKAPAR SIG EN BÄTTRE FRAMTID – MED CARNEGIES STÖD
INDIEN: Door Step School lär
barn läsa och hantera datorn
LETTLAND: Dardedze
gör barn säkrare
UGANDA: Flickorna skapar
bättre lokala livsvillkor
Door Step School utbildar barn i
slummen i Mumbai med innovativa
metoder. Carnegie stödjer organisa­
tionens förskolor som varje år ger
520 barn en bra grund att stå på. Med
Carnegies stöd driver Door Step
också två datorcenter som ger 1 500
barn grundläggande IT-kunskaper.
Dardedze arbetar för att förebygga
övergrepp mot barn. Med C
­ arnegies
stöd har de utvecklat ”Safety Trip”,
där 7–8-åringar genom lekar och
rollspel lär sig att undvika att bli
utsatta för övergrepp. 2 350 barn och
110 lärare i Lettland har deltagit i
Dardedzes utbildningsprogram.
Uganda Rural Development Training
Programme (URDT) ger invånare i
västra Uganda verktyg för att själva
driva den lokala utvecklingen. URDT:s
flickskola engagerar eleven och hen­
nes familj. Tillsammans skapar de en
bild av hur de vill ha sin hemmiljö och
arbetar sedan för att nå dit.
Läs mer: doorstepschool.org
CARNEGIE HOLDING
u
Årsredovisning 2011
Läs mer: centrsdardedze.lv
Läs mer: urdt.net
77
Verken som ingår i utställningen Carnegie Art Award
2012 turnerar i de nordiska huvudstäderna. Nedan
visas förstapristagaren Heikki Marilas oljemålningar
Flowers när de ställdes ut på Konstakademien i
Stockholm under våren 2012.
På omslaget
Heikki Marila
Flowers XXVII (2009)
Olja på duk, 250×200 cm
Foto: Johann Bergenholtz.
Omslagsbilden är beskuren.
Heikki Marila: Pristagare
i Carnegie Art Award 2012
Heikki Marila föddes 1966 i Lahti i Finland. I dag bor
han i Helsingfors. Under åren 1988–1992 studerade
han vid Åbo konstakademi. Sedan 1990-talets
början har Heikki Marila ställt ut sina verk på många
gallerier och museer, inte bara i Finland utan i hela
Europa. Hösten 2011 tilldelades han förstapriset i
Carnegie Art Award.
Heikki Marila har i expressiva målningar
arbetat med flera olika teman. På stora dukar
har han återgivit detaljer efter religiösa motiv av
1500-talskonstnärer som Albrecht Dürer och
Matthias Grünewald. Han har gjort dynamiska
självporträtt och måleriska kartbilder efter flygfoton,
främst över mindre industriella städer. Under de
senaste åren har Marila återigen låtit sig influeras av
de gamla mästarna. I sina likaledes storskaliga Flowers
har han med sitt karakteristiskt flödande expressiva
uttryck skapat samtida släktningar till 1600-talets
symbolladdade holländska blomsterstilleben.
Läs mer: www.heikkimarila.fi
Carnegie Art Award
Carnegie Art Award instiftades 1998 för att stödja
fram­stående konstnärer i Norden och främja nordisk
samtidskonst. Under ett knappt decennium har det
blivit ett etablerat och erkänt inslag i det nordiska
konstlivet. Med sin totala prissumma om 2,1 MSEK
är Carnegie Art Award ett av världens största konstpriser. Flera av de konstnärer som uppmärksammats
genom Carnegie Art Award är numera välkända, inte
bara i Norden utan även internationellt.
Läs mer: www.carnegieartaward.com
Foto: Joakim Braun
Sverige
Carnegie Investment Bank AB
103 38 Stockholm
Regeringsgatan 56
Tel 08-5886 88 00
Fax 08-5886 91 38
www.carnegie.se
Sankt Eriksgatan 6
411 05 Göteborg
Tel 031-711 34 00
Fax 031-10 11 80
www.carnegie.se
Stortorget 9
211 22 Malmö
Tel 040-12 00 00
Fax 040-12 48 00
www.carnegie.se
Familjeföretagens Pensions­
redovisning i Värmland AB
Box 409
651 09 Karlstad
Tel 054-24 06 40
Fax 054-24 06 41
www.ffp.se
Danmark
Carnegie Bank A/S
PO Box 1935
DK-1023 Köpenhamn K
Overgaden neden Vandet 9 B
Tel +45 32 88 02 00
Fax +45 32 96 10 22
www.carnegie.dk
Finland
Carnegie Investment Bank AB,
Finland Branch
PO Box 36
FI-00131 Helsingfors
Södra Esplanaden 12
Tel +358 9 61 87 11
Fax +358 9 61 87 17 20
www.carnegie.fi
Norge
Carnegie ASA
PO Box 684 Sentrum
NO-0106 Oslo
Stranden 1 Aker Brygge
Tel +47 22 00 93 00
Fax +47 22 00 94 00
www.carnegie.no
Storbritannien
Carnegie Investment Bank AB,
UK Branch
24 Chiswell Street
London EC1Y 4UE, UK
Tel +44 20 7216 40 00
Fax +44 20 7417 94 24/26
www.carnegie.co.uk
Luxemburg
Banque Carnegie
Luxembourg S.A.
PO Box 1141
LU-1011 Luxemburg
Centre Europe,
5 Place de la Gare
Tel +352 40 40 30-1
Fax +352 49 18 02
www.carnegie.lu
USA
Carnegie, Inc.
20 West 55th Street
New York N.Y. 10019, USA
Tel +1 212 262 58 00
Fax +1 212 265 39 46
www.carnegieinc.com
Schweiz
Carnegie Asset Management SA
6, rue de la Confédération
CH-1204 Genève
Tel +41 22 316 6565
Fax +41 22 316 6560