Transcript Insikt - Carnegie

TOPPAD! INTERVJUER, ANALYSER & REPORTAGE
Campbell basar för
Ratos börsrevansch
Siffror i centrum för
årets konstvinnare
Han vill göra
världen klokare
INSIKT
Ett magasin från Carnegie Privatbank.
PORTFÖLJ
& STRATEGI:
Läge att
sprida dina
risker
HÖSTEN 2013
SKATT & JURIDIK
ÄNTLIGEN NYA
REGLER FÖR
STIFTELSER
Carnegie Sport Talent
hjälper fem unga
talanger att nå toppen.
En av dem är längdlöftet
Julia Svan, som siktar
mot guld i OS och VM.
I spår för
framtids
segrar
GERILLATRADING:
Torssells lukrativa strategier
för kortsiktig aktiehandel
Smarta gåvor till barn
Skattjakten hettar till
u När fyller du pension?
u
u
STOCKHOLMSBÖRSEN
2014 KAN BLI
ETT VINNARÅR
FÖR SVENSKA
SMÅBOLAG
Investeringsmöjligheter 2013
Insikt.
Grunden
för en bra
investering.
Värdet av att välja, och att välja bort
Under de senaste åren har kreditkrisen och politiska beslut dominerat
stämningen på marknaden. Oavsett marknadsklimat är vår absoluta
övertygelse att det är bolags fundamentala potential som är den
viktigaste drivkraften för lönsamma investeringar. För oss handlar det
lika mycket om vad vi väljer att ta med i våra fonder som det vi väljer
att inte ta med. Det är kärnan i vår strävan att skapa mervärde åt våra
investerare. I dagens marknad kan aktiv förvaltning vara viktigare än
någonsin – och som investerare kan det löna sig att vara aktiv i valet
av fondförvaltare.
Värdet av insikt
Vårt synsätt när det gäller fondförvaltning lämnar inget åt slumpen.
Våra närmare 300 bolagsanalytiker och fondförvaltare finns över
hela världen och ger oss djupa insikter som utgör grunden för våra
aktivt förvaltade fonder. En djupgående analysmetod gör att vi får
en god insyn i enskilda företag. Men vi tittar inte bara på företaget
utan även på dess kunder, konkurrenter och allt annat som vi tror
påverkar den långsiktiga potentialen. Det ger oss en 360-gradersvy
som resulterar i att vi väljer bort många bolag och bara investerar
i de vi verkligen tror på – något som kan göra hela skillnaden för
en investerings framgång.
Värdet av erfarenhet
I över 40 år har vi förädlat vår strategi för aktiv förvaltning till vad
den är idag: obeveklig och noggrann, strikt tillämpad på alla
marknader, i alla marknadslägen och på hela vårt utbud av fonder.
Den är utformad för att leverera, och vi tror att vi har de insikter
som verkligen kan ge långsiktigt värde.
Hur du når oss
För att ta reda på mer om våra fonder, kontakta din bank,
försäkringsbolag eller finansiella rådgivare.
Historisk avkastning är inte någon tillförlitlig indikator för framtida
resultat. Investeringars värde och eventuella intäkter från dem
kan både minska och öka, och det kan hända att investerare
inte får tillbaka sina investerade belopp.
fidelity.se
Vi rekommenderar att du inhämtar detaljerad information innan du fattar något investeringsbeslut. Denna information är inte avsedd för, och får inte ligga till grund för åtgärder av, personer i Storbritannien eller USA. Med Fidelity/Fidelity
Worldwide Investment avses FIL Limited, instiftat på Bermuda, och dess dotterbolag. Om inget annat anges kommer alla synpunkter från Fidelitys organisation. Fidelity tillhandahåller endast information om sina egna produkter och tjänster, och
tillhandahåller inga investeringsråd baserade på individuella omständigheter. Fidelity, Fidelity Worldwide Investment och F –logotypen är varumärken som tillhör FIL Limited. Utgiven av FIL (Luxembourg) S.A. (registrerat i Luxemburg), reglerat i
Luxemburg av CSSF (Commission de Surveillance du Secteur Financier). SSL1306N07/1213
Vem grattas?
Se sidan 5.
PRIVATBANK
LEDARE
PRIVATBANK
LEDARE
i nyinstiftade Carnegie Sport Talent. Tävlingsinstinkten
driver även Carnegie Privatbanks medarbetare till topp­
prestationer, konstaterar chef Karin Söderqvist Lindoff.
Bara segern räknas
J
ag har alltid älskat att tävla. Och det
är jag inte ensam om i min familj.
På sommaren träffas släkten hemma
i ­Liden i Medelpad, där vi tävlar om allt:
Vem som kan bada längst i Indalsälven,
laga mat snabbast, köra fyrhjuling bäst och
snabbast ta sig upp på berget i närheten.
Nu kan man förstås inte
jämföra vårt ­tävlande med
sport på elitnivå, som sti­
pendiaterna i nyinstiftade
Carnegie Sport Talent ägnar
sig åt, men kanske har vi
lik­nande drivkrafter. Både
längd­­talangen Julia Svan
och tennislöftet Jonathan
Mridha, stipendiater i
Carnegie Sport Talent,
beskriver sig själva som
vinnarskallar, bäst när
det gäller, på sidorna 6–8
här i Insikt. Endorfinkicken
i tävlingsspåret går inte att
jämföra med något annat, säger
Julia Svan. Jag håller med!
och de enskilda atleternas väg mot toppen
i synnerhet. Stort lycka till, säger vi på
Carnegie Privatbank.
I slutet av augusti tillkännagavs vinnar­
na i ett av världens största konstpriser
– ­Carnegie Art Award 2014. På sidorna
12–14 berättar första­
pristagaren Dag Erik Elgin
och andrapristagaren
Sophie Tottie om sina
tankeväckande verk.
Och på sidan 16 möter du
förlagschefen och tidigare
IT-entreprenören Christer
Sturmark, kund här på
Carnegie, som tycker att en
större portion förnuft och
kunskap skulle göra världen
lite bättre.
För oss är det
självklart att
jobba hårdast,
vara bäst när
det gäller och
ge allt för er
kunder.
Men det kostar att ligga på
topp. Det vet återigen de fem
stipendiaterna i Carnegie
Sport Talent, som med
­extraordinära prestationer
i bagaget nu är på väg
att ta steget från juniortill senior­arenan. Det
KARIN
är med stor glädje och
SÖDERQVIST
stolthet vi uppmunt­
LINDOFF
rar dem vidare i sina
Chef Carnegie
Privatbank
karriärer genom ett
bidrag på 50 000 kronor
vardera. Därmed vill
vi göra en insats för
ungdoms­idrotten i stort
INSIKT
Avslutningsvis:Min tävlings­
instinkt tar jag naturligtvis även
med mig hit till Carnegie
Privatbank, och delar med
många av mina kollegor. För oss
är det självklart att jobba
hårdast, vara bäst när det
gäller och ge allt för er
kunder. Vi ska erbjuda
den mest träffsäkra
rådgivningen, de
vassaste produkterna,
mest professionella
speci­alist­tjänsterna och
de roligaste eventen.
Vi ska ständigt stå
högst upp på pallen.
Och ha roligt på vägen.
Fin höst och
trevlig ­läsning!
innehåll
I NSI KT HÖSTEN 2013
4 Ratos – återkomsten
ISTOCKPHOTO
LEDARE. Bäst när det gäller – så fungerar stipendiaterna
n Ratos vd Susanna Campbell ser exit-
möjligheter på börsen för en del av
investmentbolagets portföljföretag.
5 Gerillaräder mot börsen
n Carnegies Johnny Torssell har skrivit
boken för dig som gillar kortsiktig
aktiehandel baserad på teknisk analys.
6 ”Jag vill bli bäst i världen”
n Möt tennislöftet Jonathan Mridha,
längdskidåkaren Julia Svan och ytterligare
tre stipendiater i Carnegie Sport Talent.
12 Siffror vinner 1 miljon
n Carnegie Art Award är ett av världens
stora konstpriser. Förstapristagaren
Dag Erik Elgins verk består av siffror –
med konsthistorisk bäring.
Kundprofilen: Christer Sturmark���������� 16
Skatt & juridik������������������������������������������� 18
Stiftelser: Nya regler är på gång������ 18
Familjejuridik: Gåvor och kontroll���� 19
Informationsutbyte: Nedräkning����� 20
3:12: Vad betyder reglerna för dig?�� 21
Pension: Livet efter riktåldern������������ 22
24 Portfölj & Strategi
n Marknadsanalyser och investeringstips
från Carnegies Investment Strategy-team.
Diversifiering: Brian Cordischi���������������� 24
Makroekonomi: Onödig ränteoro��������� 27
Svenska aktier: Småbolag i centrum��� 28
Selektivitet: Ett trendskifte���������������������� 30
USA: Enorma investeringsbehov������������ 31
33 Möte på greenen
n Bildspel från Carnegies populära golf­
arrangemang på Bro Hof och Bokskogen.
Gunnar Wetterberg: Historiska affärer��� 34
Kontakta oss!
n Har du frågor om investeringar, skatter eller
juridik? Carnegie Privatbanks rådgivare hjälper
dig gärna. Mejla till [email protected].
Eller ring:
Stockholm 08-5886 86 86
Göteborg 031-743 08 80
Malmö 040-665 52 00
Ett magasin från Carnegie Privatbank
ANSVARIG UTGIVARE:Karin Söderqvist Lindoff CHEFREDAKTÖR: Jenny Askåker AD: Joakim Braun
OMSLAGSFOTO Stéfan Estassy KORREKTUR: Birgit Jacobson TEL.: 08-5886 88 00 (vx.) E-POST: [email protected]
POSTADRESS Carnegie, 103 38 Stockholm BESÖKSADRESS Regeringsgatan 56, Stockholm ANNONSBOKNING: [email protected]
TRYCK: Exaktaprinting, Malmö.
3
Därför får du Insikt
n Med tidningen
Investeringar,
insikter och
inspiration
Insikt vill vi på Car­
negie ge dig som
privat­bankskund
nya kunskaper och
trivsam läsning.
Insikt bevakar
ämnes­områden som rör, eller ligger
i närheten av, vår verksamhet. n
Unga nobbar kollegornas sällskap
ARBETE Den klassiska
after worken tycks vara på
väg ut. Bara sex procent i
en studie, beställd av den
danska chefs­­organisationen
Lederne, tyckte att jobb­
relaterade sociala aktiviteter
var viktiga. ”Sociala event är
något som kommer att bli
ännu mer bortprioriterat när
yngre generationer komDet vore
mer in på arbetsmarknaden,
trevligt,
eftersom de värderar privatliv
men…
och familj väldigt högt”, säger
Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna, och spår att utvecklingen är på väg åt samma
håll i Sverige. Ur Chef.se. n
ISTOCKPHOTO
D
et var fullsatt till sista plats
när Susanna Campbell, vd
för det börsnoterade private equity-konglomeratet Ratos,
i mitten av september besökte
Carnegie för att tillsammans
med Tom Berggren, förvaltare
av fonden OPM Listed Private
Equity, medverka vid ett semina­
rium om riskkapitalinvesteringar.
KÖP OCH EXIT. Aktivt ägande är mantrat
för Ratos vd Susanna Campbell, som vill
ta revansch på bolagets svaga aktiekurs.
Ratos det senaste året gjort fyra
förvärv: norska oljeservicebola­
get Aibel och byggbolaget Hent,
finska ”molntjänst”-bolaget Ne­
bula och, inte minst omtalat,
svenska SF Bio.
– Jodå, man går absolut på
bio fortfarande, trots video on
demand och liknande tjäns­
ter. Sådan media vi tittar på i
hemmen verkar inte påverka
biokonsumtionen alls – bio är en
annan typ av produkt, en upp­
levelse, sa Susanna Campbell.
För första gången på länge ser
hon börsen som ett möjligt exitalternativ för Ratos portfölj­
bolag, då det dels finns tillräck­
ligt med kapital och intresse att
köpa aktier vid en börsintroduk­
tion, och dels en tillräckligt lång
period av stabilitet på börsen.
Från publiken kom en del kri­
tiska frågor om Ratos aktie­
utveckling. Efter att länge ha
varit bäst i klassen av invest­
mentbolag toppade bolagets ak­
tiekurs i början av 2011 och har
sedan dess utvecklats svagt. Se­
dan årsskiftet är aktien i princip
oförändrad, medan bolag som
Investor och Industrivärden har
ökat i värde.
– Aktiekursen har haft en
riktigt dålig utveckling, vilket
inte stämmer med vår bild av
verksamheten. Vi jobbar på att
komma tillbaka och är väldigt
fokuserade och motiverade för
det, sa Susanna Campbell.
JENNY ASKÅKER
[email protected]
ANNIKA AF KLERCKER/SVD/TT
Susanna Campbell, som lett
Ratos i ett och ett halvt år, åter­
kom flera gånger under sin pre­
sentation till aktivt ägande – den
röda tråden i verksamheten.
– Transaktionskompetens och
balansräkningstrixande skapar
inga långsiktigt uthålliga värden.
Man måste jobba med industri­
ell utveckling, det vill säga få
företagen att växa och förbättra
marginalerna genom att arbeta
med kostnader eller produkt­
mixeffekter. Det är så värde ska­
pas, sa Susanna Campbell.
Efter en längre period av stiltje
på transaktionsmarknaden har
LOCKANDE
NOTERING
– En börsintroduktion är inget
vi tror vi ska göra i närtid. Men
vi tycker i grunden att våra bo­
lag passar på börsen och börsfä­
highet jobbar vi med tvärs över
portföljen för att det är ett bra
sätt att skapa ordning och reda.
RATOSSöderbergarnas PE-låda
■■ Börsnoterat private equity-konglomerat sedan
1999, med fokus på onoterade bolag i Norden.
Ratos gör investeringar i intervallet 300-5
000 Mkr. Familjen Söderberg är storägare. Ratos
har i dagsläget 18 innehav. Till de mest kända
hör Nordic Cinema Group, Bisnode, Euromaint,
Invido och Hafa badrum.
AKTIVT ÄGANDE. Ratos vd Susanna Campbell har en bakgrund hos managementkonsulten McKinsey och anställdes på Ratos 2003.
4
I NS I K T Hösten 2013
miljarder
kronor
n …såldes det grönsaker för
i Sverige 2012, enligt SCB.
Varugruppen har därmed,
tillsammans med fisk,
ökat mest.
Mums!
INNOVATION IT-före­tagen är jämte bil­­till­­verkarna världens
mest innovativa
bolag, enligt en färsk
studie från konsult­­före­
taget Boston Consulting
Group (BCG). Toppar listan
gör Apple, följt av Samsung,
Google och Microsoft. Femma
är Toyota, men även Ford och
BMW kniper platser lägre än
10. BCG:s årliga rankning
bygger på 1 500 toppchefers
syn på företags inno­vationsförmåga, viktad mot hur
företagens aktie­värde, intäkter
och marginaler utvecklats. n
ISTOCKPHOTO
STRATEGIER. Att intressera sig för interference, rikoschetter
och andra aktieformationer kan vara lönsamt. Det bevisar
Carnegies case-analytiker Johnny Torssell i sin nya bok.
GERILLAN CASHAR IN
samtidigt måste vara uppfyllda:
Stängningen för fyra dagar sedan
ska vara negativ, stängningen för
tre dagar sedan ska vara positiv
och slutligen ska stängningen
för två dagar sedan, föregående
dag och i dag vara negativ.
– Vid en sådan formation får
vi i snitt en uppgång de följande
Hur tjänar
man pengar på
interferenceformationer?
Torssell vet.
fem dagarna.
Hur myc­ket
beror på vilken
typ av mark­nad
och aktie vi pra­
tar om, men ser
vi till alla forma­
Torssells
tioner vi undersökt,
lilla vita.
1 736 stycken, blir
den genomsnittliga avkastning­
en hela 1,30 procent på 5 dagar.
Det motsvarar en årsavkastning
inklusive ränta-på-ränta-effekt
på 92 procent, läser Johnny
Torssell ur sin bok.
Definitionen av en
riko­schett-formation
är en stängningskurs
i de nedre 10 procen­
ten av dagens range.
Resultatet imponerar –
den genomsnittliga av­
kastningen på de 9 537
formationerna som un­
dersökts är 0,68 procent
på 5 dagar, eller en årsav­
kastning med ränta-påränta-effekt på 41 procent.
Som en krydda i boken
beskriver Johnny Torssell
30 stycken riktiga forma­
tions-case som han under
årens lopp skickat ut till
mäklarna på Carnegie.
– Nej, självklart har det
inte gått bra i alla case –
det ska det inte göra hel­
ler rent statistiskt.
SAS vd Rickn ard Gustafson
om flygbolagets
tuffa turnaroundprogram. Ur DI
Weekend.
JUBILEUM
Carnegie Fonder
fyller 25 år!
För ett kvarts­sekel sedan
startade Carnegie Fonder.
I dag förvaltar bolaget cirka
40 miljarder kronor.
Sedan starten 1988 har Carnegie
Fonder inriktat sig på förvaltning
av svenska aktier och ränte­
bärande värdepapper, i slutet
av 90-talet tillkom även tillväxtmarknadsaktier.
I takt med goda förvaltningsresultat har kapital flutit in.
I dagsläget förvaltar fondbolaget
cirka 40 miljarder kronor åt såväl
småsparare som stora investerare, vilket gör Carnegie Fonder
till en av de största förvaltarna
efter storbankerna.
– Framgångsreceptet? Aktiv
förvaltning. Vi investerar i ett begränsat antal attraktivt värderade
tillgångar som vi verkligen tror
på. Det har vi gjort sedan starten
och det kommer vi att fortsätta
med, säger Hans Hedström, vd
för Carnegie Fonder. n
ISTOCKPHOTO
JOAKIM BRAUN
F
ör 15 år sedan skrev Johnny
Torssell, teknisk analytiker
på Carnegie Privatbank,
Boken om trading. Där samlade
han och medförfattaren Peter
Nilsson tio strategier från teknis­
ka analytiker runt om i världen
och myntade begreppet ”gerilla­
trading”: Kortsiktig aktiehandel
på 1–5 dagars sikt base­
rad på specifika forma­
tioner i aktiediagram.
Nyligen släppte de,
tillsammans med Johan
Hellström, uppföljaren
Boken om ­Gerillatrading.
Där un­der­söker de hur
”gerillaformationerna”
fungerat de senaste
15 åren, verifierat med
ett tungt statistiskt
underlag.
– Vi visar att strate­
gierna fungerat jätte­
bra, vilket i sig inte
var några nyheter för
oss – vi har ju handlat
på dessa i många år
nu. Förmodligen kom­
mer de även att fungera
framöver, även om det
förstås inte finns några garantier,
säger Johnny Torssell.
– De ger oss nämligen en
edge – en liten statistisk fördel –
gentemot resten av marknaden.
Författarna går igenom tio
olika formationer. En
av dessa, interferenceformationen, definieras
i form av tre kriterier som
”När det var som
värst och jag klev
ombord på ett
plan kunde med­
arbetarna vända
bort huvudet
och gå när jag
sträckte fram
handen för
att hälsa.”
CAMILLA LINDQVIST/SAS
20
Apple är påhittigast i världen
Miljardkalas!
JENNY ASKÅKER
[email protected]
Hösten 2013 I NSI K T
5
VINNARSKALLAR. Stenhård träning, inre driv och en bakgrund
inom fotboll har de gemensamt. Möt längdskidåkaren Julia Svan och
tennisspelaren Jonathan Mridha, två av fem unga atleter som belönats
med det nyinstiftade stipendiet Carnegie Sport Talent.
Med sikte
på toppen
Text: JENNY ASKÅKER 6
I NS I K T Hösten 2013
Foto: BJÖRN OHLSSON
E
n strålande augustidag finns de
på plats på anrika Bro Hof ut­
anför Stockholm för att ta emot
diplom och applåder. Men det
kostar att ligga på topp – egent­
ligen är de strängt upptagna med träning
och tävling. Försäsongen har dragit igång
och längdskidåkaren Julia Svan, dotter till
legendaren Gunde1, har just flyttat till Falun
för att utbilda sig på skidhögskolan Dala
Sports Academy. Året är hennes första som
senior och det är nu elitsatsningen drar
igång ”på allvar”.
Tennislöftet Jonathan Mridha vann för
bara ett par dagar sedan junior-SM i tennis
i Karlskrona. Sedan kostade han på sig en
ledig dag – den första på tre veckor.
– För tennisen är det alltid säsong, bara i
december är trycket lite mindre. Jag tävlar
20–25 veckor om året, men för seniorerna är
det dubbelt så mycket, säger han.
Och hur är det med träningen?
mridha: Oftast blir det sex
dagar i veckan, men ibland även en sjunde
då jag kör lite lättare. En vanlig dag tränar
jag 2–3 pass, först övningar på banan, typ
forehand- och serve-träning, sedan fys­
träning på gym och till sist poängspel på
banan.
XX
julia svan: Det är ganska likt för mig.
Jag tränar två gånger om dagen 5–6 dagar
i veckan. På förmiddagspasset kör jag rull­
skidor, cykling eller löpning i lugnt tempo
nu på sommaren. På eftermiddagen blir det
ofta intervall­träning.
XX
jonathan
Det låter tufft – är det kul?
Haha, det måste det vara för att
man ska orka. Fast visst kan det ta emot att
gå ut på ett intervallpass på myren fullt av
bitande bromsar eller på hösten när det är
fem minusgrader. Då får man komma ihåg
varför man gör det.
XX
julia:
Och vad är det?
minsta tvekan): För den där
känslan när man är i toppform och får till
den perfekta tävlingen, då man flyger fram i
spåret utan att bli trött. Det är värt all möda
även om det bara händer kanske en eller
högst två gånger per år. Endorfinkicken går
inte att jämföra med något annat.
XX
jonathan: Mmm, tävlingsmomentet är
speciellt, är man en vinnarskalle är det svårt
att komma ifrån. Men det är kul att träna
också – tennisen är mitt liv.
XX
julia (utan
Gunde Svan är en av världens
främsta längdskidåkare genom tiderna. Han vann fyra
OS-guld och sju VM-guld
under 1980-talet och
början av 1990-talet.
Gundeseger
1988.
IMAGO/ALL OVER PRESS
1
»
7
”Ända sedan jag var liten har målet varit att bli
tennisproffs och
vinna Grand Slam.”
VINNARE. Julia Svan och Jonathan Mridha tar emot sina Carnegie Sport Talent-stipendier av Carnegie Privatbanks chef Karin Söderqvist Lindoff.
»
Ni är två stipendiater i ny­instiftade
Carnegie Sport Talent, som stöttar
unga lovande idrottare att ta nästa steg
i karriären. Hur långt kan ni gå?
XX
jonathan: Jag vill bli bäst i världen.
Ända sedan jag var liten har målet varit att
bli tennisproffs och vinna Grand Slam. Mitt
kortsiktiga mål, som ändå är en bit kvar, är
att kvala in på topp 100. I år siktar jag på att
få en ATP-rankning, ta poäng och komma
in på topp 1 000.
XX
julia: Drömmen är att vinna OS och
VM. Jag har alltid haft långsiktiga mål, det
tar tid att bli riktigt bra inom längdskid­
åkningen – uppemot tio år med mycket
konditionsträning för att optimera syre­
upp­tagningsförmågan. Jag har också många
timmar att ta igen eftersom jag inte började
satsa så tidigt som mina konkurrenter. När­
maste stora målet är VM i Falun 2015.
Var det självklart för er att elitsatsa?
Ja, men inte på skidor. Först tänkte
jag fotboll, eftersom jag tyckte det var roli­
gare att träna ihop med ett lag, och var nära
att börja på fotbollsgymnasium. Sedan stu­
kade jag foten och började fundera på ska­
derisken. På ett skidläger med Anna Haag
XX
julia:
8
I NS I K T Hösten 2013
fick jag upp ögonen för att ­skidträning
också kunde vara roligt – att tävla hade jag
alltid älskat. Så det blev skidgymnasiet i
Torsby och i dag känner jag att det var tur.
XX
jonathan: Jag började faktiskt också
med fotboll, men gled över mer och mer på
tennisen från sju år. När jag gick till final
i Kalle Anka-cupen när jag var elva och vi
flyttade från Strängnäs till Stockholm för
tennisen när jag var 12 var det rätt självklart.
Det blir väl så när man är på toppen direkt.
rätt bra prispengar i ATP-tävlingar, då går
man plus varje vecka.
XX
julia: Jag åker inte skidor för att tjäna
pengar, då skulle jag välja något jobb som
är bättre betalt. Men att köra på heltid är
en förutsättning för att bli riktigt bra och
då måste jag ju försörja mig på sporten.
Inom längdskidåkningen ska man nog vara
topp fem-tio i världen för att kunna leva
på prispengar. Här gäller snarare att ha bra
samarbete med sponsorer.
Vad är den viktigaste egenskapen
för att nå hela vägen, tror ni?
XX
jonathan: Inre drivkraft. Man måste få
bra träning också, men drivet är viktigast.
XX
julia: Ja, att vilja och ha roligt är jätte­
viktigt, annars tappar man bort sig på vägen.
Så krävs att man är skadefri och frisk också,
det har jag fått erfara. Dessutom måste man
vara disciplinerad.
Har ni redan nu tankar om
livet efter sportkarriären?
XX
julia: Jag funderar mycket på det – man
kan ju inte åka skidor tills man är 65, utan
snarare 30-32. Jag planerar att börja plugga
på halvtid på universitet för att ha en plan
till efteråt, ekonomi eller juridik lockar. Men
i år ska jag satsa helhjärtat på skidorna.
XX
jonathan: Ibland tänker jag på vad man
ska göra om man inte lyckas, men först och
främst vill jag göra allt för att verkligen nå
mina mål. Jag började på gymnasiet för
ett par år sedan, men det tog för mycket
tid så nu spelar jag tennis på heltid. Efter
karriären får man väl bli tränare eller starta
akademi. Eller kanske bli kock. n
Är pengar en drivkraft?
Pengar är inte grejen – jag
vill bli en så bra tennisspelare som möjligt,
men det är klart att pengarna spelar roll för
att man ska kunna försörja sig och då måste
man ligga bland topp 100 i världen. Det är
XX
jonathan:
TENNIS: J onathan Mridha
nÅlder: 18 år.
Familj: Mamma Maria,
pappa Rahman och
lillasyster Jessica, 12 år.
Bor: I Solna utanför
Stockholm. Främsta
tävlingsmeriter:
Kval Semi Stockholm Open och
Swedish Open, vinnare SALK Open
(världens största juniortävling) 12–18­­årsklasserna fyra gånger, vinnare/finalist/
semifinalist junior-SM i Båstad 12-,
14-, 16- och 18-årsklassen. Förebilder:
”Den stora idolen har alltid varit Roger
Federer, men just nu försöker jag hitta
min egen identitet och sätt att spela på.
Så har jag kollat på nästan varje match
med Robin Söderling också, jag gillar
hans vinnarskalle.” Intressen: Träning
och kost. Gillar att läsa böcker och kolla
på TV-serier.
LÄNGDSKIDOR: Julia Svan
PRISET: C
arnegie Sport Talent
n Carnegie Sport Talent ska upp­
muntra lovande unga idrottare att
vidareutvecklas i sina idrottsliga karriärer.
Stipendiet består av ett ekonomiskt
bidrag på 50 000 kronor samt tillgång till
en finansiell rådgivare på Carnegie. Det
delas årligen ut till fem ovanligt lovande
ungdomar, mellan 17 och 20 år, i fem
olika idrotter. Stipendiaterna utövar i
dag sina idrotter på landslagsnivå och
är på väg att ta plats på den seniora
världsscenen. I år har stipendiaterna
noggrant valts ut av Carnegies existe­
rande nätverk inom idrotten. Från och
med nästa år väljs nya stipendiater
av en valkommitté bestående av
elitidrottare med erfarenhet av idrott
på absolut högsta nivå.
”Började spela när jag var tre år”
25 landskampsuppdrag innefattande fyra
lag-EM (varav ett med herrlandslaget) och
ett pojklag-VM i Japan. De meriter
jag är mest glad för är mitt lagEM-guld 2012 samt min
individuella seger i samma
tävling.
Från och med i höst
studerar jag vid och spelar
för University of Florida
(Gators). Mitt mål är att
vara i toppen av rankingen i
slutet av min college-period om
fyra år, för att då vara redo att ta
Proffstouren
hägrar.
steget ut på proffstouren.
Landslagsgolfaren Victor Tärnström
är 19 år och bosatt i Florida.
J
ag började spela golf när jag bara var tre
år gammal. Mina föräldrar arbetade på
golfklubb, så det blev automatiskt så. När
jag var 16 år flyttade jag till Uppsala för att
studera på Riksidrotts­gymnasiet.
Jag satsar på att bli bland de bästa golf­
spelarna i världen och spela de stora mäster­
skapen som Ryder Cup och Majors. Jag tror
det kan bli verklighet i framtiden och det
driver mig framåt under mina träningspass.
Under karriären har jag hittills spelat
i landslaget i sju år, vilket innebär cirka
”Jag tränar två gånger dagligen”
18-åriga Charlotta Säfvenberg
siktar på alpina VM 2015.
I
min familj är alla väldigt intresserade av
den alpina sporten. Som tvååring åkte
jag skidor för första gången och som
femåring började jag träna
i UHSK Umeå SK. Jag
var nio år när jag bestämde
mig för att bli bäst i världen.
I dag tränar jag två gånger
om dagen, fem dagar i veckan,
fortfarande med samma mål
för ögonen.
Säsongen 2010/2011
gjorde jag min Europa Cup-­
debut, och blev bland annat uttagen till
ungdoms-OS i L
­ iberec, Tjeckien, där jag
tog guld i slalom och team event.
Jag har varit med i alpina landslaget sedan
2011/2012. 2012/2013 vann jag min första
Europa Cup, debuterade i världs­cupen och
tog min första junior-VM-medalj.
Jag är en glad tjej med mycket energi
och läser nu sista året på samhälls­
vetenskapliga programmet på
alpina rikselitgymnasiet i Malung.
Några mål på längre sikt är att
kvalificera mig till alpina VM
2015 och vinna slalomcupen så
Tar gärna
fort som möjligt. Och gärna en
OS-medalj.
OS-medalj också!
DECA
n Ålder: 20 år.
Familj: Mamma,
pappa och lillebror.
Bor: I Falun. Främsta
tävlingsmeriter: Guld
i junior-VM stafett
2013, sjätte plats i
individuell dubbeljakt i junior-VM 2013,
tredje plats i Tjejvasan 2013, sjätte plats
i senior-SM på tremilen 2013, femte
plats på sprinten i skandinaviska cupen
för seniorer 2013. Förebilder: Charlotta
Kalla, Anna Haag, Marit Björgen och
Therese Johaug. ”Pappa? Haha, nej, jag
har förebilder som åker skidor nu. Nu var
det ganska länge sedan pappa körde och
jag har bara sett några enstaka YouTubeklipp på honom i spåret.”
GOLF, ALPINT, MÅNGKAMP. Här presenterar sig de
övriga tre stipendiaterna i årets Carnegie Sport Talent.
”En otroligt påfrestande sport”
Mångkamparen Sofia Linde,
18 år, har tangerat Carolina Klüfts
svenska juniorrekord.
M
in passion är mångkamp – en fri­
idrottsgren där man tävlar i fem
respektive sju grenar.
Jag valde mångkamp för att det är en
otroligt påfrestande och utmanande sport,
där man ställs inför både fysiska och
mentala utmaningar. Jag ser det lite som
det ultimata testet, då man samtidigt
måste vara såväl snabb och explosiv
som uthållig, stark och smidig.
Det tvingar mig att hela tiden
utveckla alla sidor hos mig själv.
Den varierande träningen passar
mig också bra.
Jag var 16 år när jag för första gången var
med i ett internationellt mästerskap. Sedan
dess har jag tränat och tävlat på högre nivå.
Jag blev fantastiskt motiverad av att få
känna på atmosfären i ett mästerskap.
De två största ögonblicken i min karriär
hittills är junior-VM 2012 och inomhusEM 2013. På junior-VM blev jag fyra
i sjukampen, trots att jag fortfarande
var ungdom och under inomhusEM fick jag uppleva mitt första
seniormästerskap. Jag gjorde mitt
livs tävling och kom femma i
femkampen med 4 531poäng.
Det är fyra poäng från Carolina
Klüfts svenska juniorrekord
och 27 poäng från världs­
rekordet i juniorklassen. n
Gillar variation.
Hösten 2013 I NSI K T
9
ALF: A
ctive Life Foundation
n ALF är en stiftelse som ger ekono­
miskt bidrag till vård och rehabilitering
av aktiva idrottare. Man vill också
främja vetenskaplig forskning rörande
idrottsskador och informerar om vikten
av gott försäkringsskydd hos idrottare.
Sedan starten 1995 har ALF hjälpt cirka
340 idrottare och delat ut bidrag till
ett totalt värde av 3,7 miljoner kronor.
Läs mer på: www.activelife.org.
VILL DU STÖDJA ACTIVE
LIFES VERKSAMHET? Köp
en unik litografi av Sven
Tumba i numrerat antal
om 200 stycken. Mejla:
[email protected].
Men vid en större skada kan tröskeln vara
hög – man behöver all hjälp man kan få. Till
exempel kostar en arm­cykel 50 000 kronor.
Själv hade han ett gott försäkringsskydd
vid sin olycka, men generellt finns ett stort
behov av ökat försäkringsskydd hos idrottare,
har Active Life identifierat.
– Många lever i tron att de har en bra för­
säkring bara genom att tillhöra en förening,
men så är det inte alls. Andra orkar inte tän­
ka på frågan eftersom den är lite tråkig eller
så blundar de för riskerna.
18 ÅR SENARE. I dag är Thomas Fogdö föreläsare, mental rådgivare och författare.
KOMMA IGEN
STIFTELSE GER STÖD. Active Life Foundation hjälper
skadade idrottare tillbaka till ett aktivt liv. ”Man behöver
all hjälp man kan få”, säger Thomas Fogdö, tidigare
världsetta i slalom och en av grundarna.
N
i kanske minns vad som hände. För
drygt 18 år sedan var Thomas Fogdö
rankad världsetta i slalom. Han hade
tagit hem fem världscupdeltävlingssegrar
och totalsegern i slalomcupen.
Men så hände det. I samband med träning
i Åre körde han in i en stubbe och bröt ryg­
gen. Sedan dess är han förlamad från midjan
och nedåt.
– Visst var jag medveten om att idrotten är
förknippad med risker, men att det kunde gå
så illa föreställde jag mig förstås inte. Det tog
två-tre år innan jag fick koll på läget igen, sä­
ger Thomas Fogdö, när Insikt träffar honom
10
I NS I K T Hösten 2013
på golfbanan Bro Hof där han under en täv­
ling samlar in medel till Active Life.
Det är stiftelsen som Thomas Fogdö grun­
dade redan sommaren efter olyckan tillsam­
mans med personer ur sitt nätverk, bland
annat managern Keith Karlsson, advokaten
Anders Grundberg och Jerker Löfgren, nu
senior legal counsel på Carnegie. Huvud­syftet
är att hjälpa skadade idrottare tillbaka till
idrotten, helst den gren man utövade före
skadan, annars en annan.
– Idrotten är ofta väldigt viktig för dem
som råkat illa ut Det är också ett sätt att byg­
ga upp självkänsla och bli mer självständig.
Vem kan söka bidrag ur Active Life?
– Alla skadade idrottare som är organi­
serade i en förening – inte alls bara på elit­
nivå. Inom fotbollen och innebandyn drab­
bas man ofta av skador, inte minst knäskador.
Ridsporten är också mycket olycksdrabbad,
och där rör det sig inte sällan om allvarli­
gare skador. Främst går bidragen till hjälp­
medel och operationer. Det kan gälla stort
som smått.
Sedan sin olycka verkar Thomas Fogdö
som föreläsare, mental rådgivare och förfat­
tare. Främsta tipset för att hantera motgång,
och vända den till medgång, är att tillåta sorg.
– Man måste få sörja något som blir en
förlust. Samtidigt får man inte fastna i sor­
gen. Första tiden efter en olycka är svårast,
för man vet inte hur förutsättningarna kom­
mer att se ut – men sedan gäller det att se
möjligheterna och inte bli förblindad av si­
tuationen.
Den offerbild som många olycksdrabbade
ger sig själva, och som samhället ofta förstär­
ker, har man mycket att vinna på att arbeta
bort, menar han.
– Det är häftigt att se människor vara kre­
ativa och hitta nya lösningar! Se till exempel
på Aron Andersson som i somras tog sig upp
på Kebnekaise som första rullstolsburne per­
son. Just det lockar inte mig, men vetskapen
om att det går att göra i ”stol” känns bra. n
”Försäkringskapital kvarstår under utbetalningstiden för ålderspension och för efterlevandeskydd när
dödsfall inträffar sedan ålderpensionen börjat utbetalas i samma förvaltningsform som det tidigare
placerats i (information om försäkringskapitalet finns i punkten D och L2).”
(utdrag ur ett försäkringsbolags villkor)
Det här med pension och
försäkring kan låta som ett
eget språk för många.
Vi hjälper dig att förstå och ta kontroll över din situation. Och du får en lösning som passar just dig.
Välkommen till oss!
www.maxm.se
CARNEGIE ART AWARD. Att problematisera och undersöka konsthistorien.
Det är den röda tråden i norrmannen Dag Erik Elgins konstnärskap. I augusti
vann han första pris i Carnegie Art Award 2014, en miljon kronor, med verket
Balance of Painters – ett annorlunda porträtt av 49 konstnärskap.
Text: JENNY ASKÅKER
Solkungens
49 recensioner
12
12
I NS I K T Hösten 2013
ØYSTEIN THORVALDSEN
KONSTSALDO. Siffrorna i Balance of Painters (här visas endast en del av verket)
är den franske 1700-talskritikern Roger de Piles betygsättning av 49 dåtida
konstnärer utifrån fyra aspekter: färg, teckning, originalitet och utförande.
erket Balance of Painters, som
kommer att visas på Carnegie Art
Award, tarvar sin förklaring: I början
av 1700-talet arbetade konstnären
och konstkritikern Roger de Piles som
ett slags kulturminister hos den franske
”solkungen” Ludvig XIV. För att övertyga
kungen om vilka verk som skulle köpas in
utarbetade han en kategorisering av konst­
närskap i termer av fyra kvaliteter – färg,
teckning, originalitet och utförande – med
en total maxpoäng på 18. de Piles betyg­
satte sedan 49 samtida konstnärer på denna
skala, bland andra Rembrandt, Rubens,
Rafael, Michelangelo och Caravaggio.
Dag Erik Elgins verk är avbildningar av
dessa 49 recensioner, eller, om man så vill,
avbildningar av konstnärer, på lika många
dukar.
KONSTPRIS Carnegie Art Award
■■
■■
■■
■■
Instiftades 1998 av investmentbanken
Carnegie. Priset delas ut vartannat år.
Syftet är att stödja framstående konst­
närer i Norden och samtida måleri.
Förstapriset uppgår till 1 miljon kronor,
vilket gör Carnegie Art Award till ett av
världens största konstpriser. Andra­priset
är 600 000 kronor och tredjepriset är
400 000 kronor. En yngre konstnär erhåller ett stipendium värt 100 000 kronor.
Priserna delas ut vid
invigningen av utställningen Carnegie Art
Award på Konstakademien i Stockholm den
14 november.
Dag Erik Elgin.
– Det finns något absurt, nästan humoris­
tiskt, över att rationalisera ett konstnärskap
till de här fyra torra siffrorna. Det blev ut­
gångspunkten för mitt verk, säger Dag Erik
Elgin, och jämför med Art Index, ett av
dagens system för att betygsätta konstnärer.
Men Balance of Painters har även andra re­
ferenser till konsthistorien: Grundfärgen på
målningarna – ljusblått, grönt, rött och beige
– användes mycket under barocken. Och
just figure and ground, siffror och bakgrund,
är en typ av abstrakt expressionism som var
populär på 50-talet i USA.
– Ett syfte med Balance of Painters är att
visa att de olika epokerna i konsthistorien
hänger samman. Men verket är inte bara en
intellektuell lek, jag är också angelägen om
kvaliteten hos själva målningen. Siffrorna är
Hösten 2013 I NSI K T
»
13
13
tjocka och har en egen fysisk närvaro, säger
Dag Erik Elgin, och fortsätter:
– Många tänker först att verket är en typ
av konceptkonst, och visst finns referenserna
där. Men jag tycker det är fint när de sedan
upptäcker att det handlar om ganska omfat­
tande måleriproblematik – allt är inte vad
du tror det är.
Är verket representativt
för dig som konstnär?
– Både ja och nej. Jag har ett stort
intresse av att undersöka och problematisera
konsthistorien, inte bara som teoretiker
utan också som konstnär. Konsthistoria blir
ofta något fackmässigt i text – att ta tillbaka
den till det målade rummet tycker jag är
intressant. Däremot är det visuella uttrycket
i Balance of Painters bara en aspekt av hur
jag arbetar.
Dag Erik Elgin har varit verksam som
konstnär sedan början av 90-talet. Sedan tre
år tillbaka är han professor vid Kunstaka­
demiet i Oslo, där han sätter högt värde på
dialogen med sina unga studenter.
– Det är viktigt för mig att konsten inte
bara är något abstrakt utan en kontaktpunkt.
Konsten ska inte uppfattas som någon liten
exklusiv enklav, utan ett språk som gör att
man kan kommunicera med människor.
I det avseendet kanske Carnegie Art
Award kan göra en insats. Vad tänkte
du när du fick reda på att du fått priset?
– Jag blev helt överväldigad – det är fan­
tastiskt. Det är ett pris jag respekterar högt
i kraft av vilka kollegor jag var nominerad
tillsammans med och tidigare pristagare.
Det är en stor ära och det är med ödmjuk­
het jag tar emot priset. n
ØYSTEIN THORVALDSEN
»
I ATELJÉN. 51-årige Dag Erik Elgin är bland
annat utbildad på Kunstakademiet i Oslo.
Mötet mellan verket och betrakta­
ren. Det är ett huvudfokus för
andrapristagaren i Carnegie Art
Award – svenska Sophie Tottie.
I
serien White Lines (wubg.tds), som kom­
mer att visas på Carnegie Art Award, har
Sophie Tottie målat stora dukar med var
sin blandning av grundfärgerna till grått –
vitt, umbra, blått, grönt och terra di sienna1.
Med markerade penseldrag har hon skapat
teckningar i färgen, vilka syns i förhållande
till hur ljuset faller i rummet.
– De här målningarna är lite luriga.
I vissa vinklar ser de nästan monokroma
ut, enfärgade i olika nyanser av grått, men
MAGDALENA DZIURLIKOWSKA
ANDRAPRIS Sophie Tottie
14
■ Bakgrund: Konstnär
och professor på Kungliga Konsthögskolan
i Stockholm. Hennes
verk visas bland annat
på MoMA i New York,
Moderna Museet i
Stockholm och Malmö
Konstmuseum. Bor:
I Berlin och Stockholm. Ålder: 49 år.
Familj: Ja. Intressen: ”Mental blindhet och
jorden vi lever på. Hur man kan ge form åt
det som både undandrar sig och tränger
sig på. Hur man kan gestalta det som inte
låter sig uttryckas i givna former men som
biter sig fast, sin formlöshet till trots.”
I NS I K T Hösten 2013
MARCUS SCHNEIDER
Grå nyanser tar form i
mötet med betraktaren
ur andra ser man att det finns något slags
teckning i färgen. Just att teckningarna
slocknar och träder fram igen är ett spel som
kräver lyhördhet från betraktaren, förklarar
Sophie Tottie.
En nyckelaspekt av verken, menar hon,
är att de ”ligger och väger” mellan att vara
figurativa och abstrakta.
Vad betraktaren möter beror på vad man
själv har med sig i bagaget.
– Någonstans snurrar de runtomkring de
här mötena och vad som händer där. Det är
individuellt för varje målning och betraktare.
Man måste ställa sig inför dem och se vad
man ser, säger Sophie Tottie och fortsätter:
– Det handlar om ett möte med måleriet
som fysisk närvaro, men också om ett måleri
som cirklar kring “anandet” – hur bilder,
liksom det som ses ur ögonvrån, både drar
sig undan och dyker upp.
JENNY ASKÅKER
[email protected]
1
Vitt (white), umbra, blått, grönt och terra di sienna
motsvarar parentesen (wubg.tds) i verkens namn.
ART AWARDÖvriga pristagare
■ Tredjepris i Carnegie Art Award 2014
tilldelades den danska konstnärsgruppen
A Kassen (Christian Bretton-Meyer,
Morten Steen Hebsgaard, Søren Petersen
och Tommy Petersen). Stipendiet till
en ung konstnär gick till islänningen
Davið Örn Halldórsson.
WHITE LINES (WUBG.TDS). Ett tema för
Sophie Totties målningar är ”hur man kan
ge form åt det som både undandrar sig
och tränger sig på”, säger konstnären.
Fördel
Catella!
Bli en del av ett vinnande team
Det är klar fördel för Team Catella just nu! Dels för
tennisteamet med Jaqueline, Rebecca och Malin som
nått nya framgångar ute i världen, dels för vårt
ränteteam. Som exempel kan nämnas Catella Nordic
Corporate Bond Flex RC, en alternativ räntefond som
investerar i företagsobligationer och med fokus på
Norden. Bara i år har den stigit med 5,31 procent* och
under de senaste två åren har den haft 16,45 procent*
i avkastning. I skrivande stund** toppar den dessutom
Morningstars lista över långa räntefonder i SEK. Oerhört effektivt spel skulle man kunna säga. Av båda
Catella-teamen!
*
2013-09-18 ** morningstar.se 2013-09-20
Ingen hänsyn är tagen till inflation.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan
både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vill du
se fondens fondbestämmelser, faktablad eller ta del av års- eller halvårsredogörelse kontakta Catella
Fonder på telefon 08-614 25 00, [email protected] eller besök vår hemsida catellafonder.se.
catellafonder.se
KUND HOS CARNEGIE. Varför ägna sig åt flum och
ytlighet när verkligheten är så häftig? Det frågade
sig tidigare IT-entreprenören Christer Sturmark och
startade tillsammas med Björn Ulvaeus bokförlaget
Fri Tanke. Ambition: Att göra världen lite mer upplyst.
EN SJÄL I
MATERIEN
K
lingar namnet Christer Sturmark be­
kant? Från 1987 till 2001 var han aktiv
inom IT-branschen och startade flera
bolag, bland annat Cell Network som börs­
noterades 1999. Han satt också i regeringens
IT-kommission i två omgångar.
– Det man kallar IT-bubbla var egent­ligen
ingen IT-bubbla utan en finansbubbla. ITaktierna övervärderades extremt mycket, men
IT var inte övervärderat i termer av dess in­
flytande i samhället. Det mesta vi pratade om
då har hänt i dag och mer därtill, säger Chris­
ter Sturmark när Insikt träffar honom över en
kopp kaffe på hotell Lydmar i Stockholm.
– Se bara på internets inflytande i demokra­
tiseringsprocessen under den arab­iska våren
och andra folkstyrda demo­
kratiserings­
processer runt om i världen!
Men sedan fick det vara nog med IT för
Christer Sturmark. År 2007 grundande han
tillsammans med tidigare ABBA-medlem­
men Björn Ulvaeus förlaget Fri Tanke, där
han sedan dess är vd och förlagschef. Am­
bitionen är att i upplysningstraditionens
anda verka för folkbildning genom att sti­
mulera utgivningen av svenskproducerad
veten­skapslitteratur och se till att den bästa
FRI TANKEFolkupplysningsprojekt med förnuft, vetenskap och Sans
■Förutom bokutgivning av författare som Richard Dawkins,
Christer Fuglesang och Michail Gorbatjov består förlaget
Fri Tanke bland annat av följande:
Kvartalstidskriften Sans som behandlar kultur, vetenskap,
etik och filosofi. ”Vi skriver om vetenskap men ofta
dess etiska, politiska och filosofiska aspekter.”
■ Sans.Dawkins.
PI-priset i samarbete med Kungliga Vetenskaps­
akademien (KVA). ”Det är en manustävling för debutanter
inom populär­vetenskaplig litteratur. Prissumman är
314 159,26 kronor samt ett bokkontrakt.”
■ En vetenskaplig talk show på Kunskapskanalen, ihop med
KVA. ”Jag är programledare och skulle beskriva det som
ett Skavlan, men med fokus på vetenskap och filosofi.”
■ Fuglesang.Gorbatjov.
16
I NS I K T Hösten 2013
DOTCOM-ÖVERLEVAREN. Christer Sturmark var aktiv
internationella vetenskapslitteraturen också
finns på svenska.
– Vi vill visa att ett vetenskapligt förhåll­
ningssätt till världen egentligen är mycket
mer fascinerande än new age och annat flum
– helt enkelt därför att det är på riktigt, säger
Christer Sturmark och fortsätter:
– Jag tror att världen skulle bli lite bättre
om människor kunde mer om hur saker fak­
tiskt fungerar och använde sitt förnuft lite
mer. Det är upplysningstraditionens grund­
kärna – använd förnuftet och vetenskapen
för att förbättra villkoren för människor ­i
stället för att slåss om olika trosinriktningar
eller se på new age- eller spökprogram på TV.
Årligen ger förlaget Fri Tanke ut cirka
20 böcker. Till övervägande del handlar det
om populärvetenskap “i alla dess sorter”, men
man publicerar även barnböcker, till exem­
pel av astronauten Christer Fuglesang (om
Carnegie-kund
sedan 2000
■ Christer Sturmark blev
kund på Carnegie efter
börsintroduktionen av
Cell Network 1999,
som han var med
och grundade. Han
använder sig i stor
utsträckning av
bankens diskretionära förvaltnings­
tjänster. ­Christer
Stur­mark bor
på Lidingö med
­hustrun Gunilla,
musikalartist,
och fyraårige
sonen Leo.
JOAKIM BRAUN
”Våra böcker ska gärna säga något mer om till­varon än att man upptäckt någon
ny liten grej – de ska säga oss något om vad det innebär att vara m
­ än­niska.”
i Cell Network under IT-yran i slutet av 1990-talet. I dag är han bland annat kompanjon med Björn Ulvaeus i förlaget Fri Tanke.
ett syskonpar som ger sig ut i rymden). Till
kategorin ”andra böcker” hör även före detta
Sovjetpresidenten Michail Gorbatjovs me­
moarer och tidigare radiokorrespondenten
Vladislav Savics bok om sitt spelmissbruk.
Förlagets senaste bok Njutning av kemi­
professor Ulf Ellervik handlar om de kemis­
ka processerna bakom allt det vi människor
tycker om, som mat, vin och kärlek.
– Våra böcker ska gärna säga något mer
om tillvaron än bara att man upptäckt någon
ny liten grej – de ska säga oss något om vad
det innebär att vara människa, understryker
Christer Sturmark.
Som förläggare plöjer du en mängd
manus. Vilka är vår tids största frågor?
– Neurovetenskapen, alltså hjärnforsk­
ningen, tror jag kommer bli jätteviktig. Man
brukar säga att 90 procent av allt vi vet om
hjärnan har vi lärt oss de senaste 10 åren.
Inom de närmaste 100 åren kommer vi tro­
ligtvis att förstå hur medvetandet kan uppstå
i materia, hur det fungerar när vi bildar oss
vår verklighetsuppfattning och mycket mer
om hur människor reagerar och varför. Det
är jättespännande.
Och vilka politiska frågor är aktuella?
– Om 1900-talet handlade om idékon­
flikten mellan olika ideologier blir 2000-ta­
let ett slag mellan olika rättighetsideologier
– individuella och kollektiva. Vi har en de­
batt i Sverige och i många andra delar av
världen om huruvida grupper kan ha speci­
ella rättig­heter eller om rättigheter alltid är
individ­baserade. Här finns starka motstridiga
intressen. I den nyutkomna boken Heder och
samvete berör vi ämnet genom att behandla
hederskultursproblematiken.
JENNY ASKÅKER
[email protected]
RATIONELL MARK. Fri Tanke är inhyst i
Observatoriemuseet i Stockholm, en plats
med vetenskapliga anor från 1700-talet.
Hösten 2013 I NSI K T
17
Fokus: SKATT & JURIDIK
JOAKIM BRAUN
REGERINGSFÖRSLAG. I höstens bugetproposition föreslås ändrade regler
för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Carnegie
Privatbanks senior legal counsel Jerker Löfgren reder ut begreppen.
UTVIDGAD OMFATTNING. Att främja omsorgen om barn och ungdom är ett av de allmännyttiga ändamål som förslaget anger.
NYA REGLER: FLER VERKSAMHETER
KAN BEDRIVAS I STIFTELSEFORM
S
å kom då äntligen det som
stiftelsesverige har efterlyst
i åratal. Behovet av ändrad
lagstiftning för stiftelser, ideella
föreningar och registrerade tros­
samfund har länge hävdats av
företrädare för dessa. Flera stat­
liga utredningar har också gjorts
som i varierande grad visat på
behovet, men förslag om änd­
ringar har dröjt.
Något förenklat är grundpro­
blemet att de allmännyttiga
ändamål som stiftelser har att
förhålla sig till med nuvarande
lagstiftning är gamla och till en
18
I NS I K T Hösten 2013
del otidsenliga. Samhällsutveck­
ligen har helt enkelt sprungit
ifrån regelverket. Därtill har
praxis utvecklats restriktivt vil­
ket innebär att många stiftelser
inte har kunnat fullfölja sitt än­
damål eftersom det helt enkelt
inte gått att finna destinatärer.
Det stora grepp som nu tas är att
enhetliga bestämmelser ska in­
föras om allmännyttiga ändamål
för stiftelser, ideella föreningar
och registrerade trossamfund.
Tekniskt görs det så att stiftelser
får samma, mycket generösare
exemplifiering av allmännyttiga
Det stora greppet som nu tas är
att enhetliga bestämmelser ska
införas om allmännyttiga ändamål
för stiftelser, ideella föreningar och
registrerade trossamfund.
ändamål, som ideella föreningar
och registrerade trossamfund
har. Några exempel har dess­
utom tillkommit eller utvidgats.
Det ändamål som med nuva­
rande lagstiftning vållat störst
bekymmer är att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Nu
föreslås i stället att ändamålet
ska vara social hjälpverksamhet.
Avsikten är att ändamålet ska få
en vidare tillämpning som även
omfattar behövande i annat än
ekonomiskt hänseende. I be­
nämningen ska även sociala och
välgörande ändamål ingå.
Fokus: SKATT & JURIDIK
GÅVOR: Har barnen
rätt att bestämma?
Klart är ändå att aktiviteter
som tidigare varit förbjudna
nu kan bli tillåtna.
Fråga: Vi har två barn som snart blir myndiga. Gåvorna
från oss och släkten har vuxit till betydande belopp och vi
börjar bli oroliga för vad som händer den dag då barnen
fyller 18. Kan vi förhindra att de får fri tillgång till sina
pengar då? Barnen har inte exakt lika stora tillgångar. Kan
vi föra över pengar från det äldre barnet till det yngre?
PROPOSITIONEN: Förändringarna i korthet
Med allmännyttiga ändamål ska enligt förslaget
avses verksamhet som främjar:
Idrott
■■ Kultur
■■ Miljövård
■■ Politisk
verk­samhet
■■ Omsorg om barn
och ungdom
■■
Sjukvård
■■ Social hjälp­
verksamhet
■■ Sveriges försvar
och krisberedskap
i samverkan med
myndighet
■■
Religiös
­verksamhet
■■ Utbildning
■■ Vetenskaplig
forskning, eller
■■ En annan likvärdig verksamhet
■■
De uppräknade ändamålen är inte uttömmande utan
exemplifierande, vilket framgår av den sista punkten.
Det ändamål som därnäst vål­
lat mest bekymmer är att främja
vård och uppfostran av barn.
Ända­
målet avses få en något
vidgad omfattning och ska be­
nämnas omsorg om barn och ungdom. Redan av ordvalet framgår
att avsikten är att utvidga såväl
vad som kan göras för att full­
följa ändamålet som åldern på
dem som omfattas. Var den övre
åldersgränsen går lämnar lagstif­
taren något öppet, men i allmän­
het inte över 21 års ålder.
En stiftelse har alltid att
förhålla sig till sina stadgar.
Det faktum att stiftelser
enligt förslaget nu får
betydligt fler allmännyttiga
ändamål betyder inte att
den enskilda stiftelsen
nödvändigtvis får
så mycket större
utrymme att agera. Det är stad­
garna som sätter de gränserna.
Klart är ändå att aktiviteter
som tidigare varit förbjudna nu
kan bli tillåtna. En stiftelse som
har till ändamål att främja vård
och uppfostran av barn kan,
­efter att förslaget blivit gällande
rätt, till exempel skicka barn och
ungdomar på politiska läger, re­
ligiösa läger eller idrottsläger så
länge stiftelsens styrelse anser
att detta är att främja vård och
uppfostran.
Vi ska i ett senare nummer
av Insikt göra en djupare
genomgång av förslaget.
Med all sanno­likhet kom­
mer vi dessutom att an­
ordna seminarier i ämnet.
JERKER LÖFGREN
jerker.lofgren
@carnegie.se
Jerker Löfgren
Senior legal counsel
Svar: Förvaltning av omyndigas
tillgångar väcker många frågor.
Reglerna har ändrats några
gånger de senaste åren på så
sätt att föräldrar har fått större
möjlighet att själva ta hand
om förvaltningen. Under vissa
förutsättningar ska de rappor­
tera till överförmyndaren och i
vissa fall kan överförmyndaren
spärra de omyndigas tillgångar.
Huvudregeln är att föräldrarna
själva får disponera över medel
på bankkonto medan förvalt­
ning av värdepapper kan kräva
överförmyndarens samtycke.
Vi tar den sista frågan först: Nej,
det är inte tillåtet att jämna ut
barnens förmögenheter genom
att ta från det ena barnet och
ge till det andra. Det finns ett
gåvo­
förbud i föräldrabalken
– det som en gång getts till
ett barn kan inte tas ifrån
denne även om föräldern själv
har gett barnet pengarna.
Vill man jämna ut barnens
förmögenhetsförhållanden får
man i stället ge en extra gåva till
det barn som har minst.
Många föräldrar oroar sig över
att barnen inte är mogna att
hantera sina tillgångar när de
fyller 18 år. Det kan ligga något
i det, men bäst är nog att försöka
förbereda barnen på vad som
kommer att hända på myndig­
hetsdagen och kanske förmå
dem att låta föräldrarna även
i fortsättningen sköta
förvaltningen av
deras till­gångar
med hjälp
av full­­makt.
Car­ne­­gie hjälper
gärna till att
informera och
I ST
OC
KP
HO
TO
§
FAMILJEJURISTEN
Susanne Forsman
[email protected]
hitta bra förvaltningsalternativ
för de nya vuxna.
Enda sätter att undvika fri
tillgång till pengarna på 18-års­
dagen är att redan vid gåvotill­
fället skriftligen ställa villkor om
så kallad särskild förvaltning.
Det innebär att någon annan
än för­
myndarna tar hand om
förvaltningen – en privatperson
som föräldrarna har förtroende
för, eller en bank. Då kan gi­
varen också ställa villkor om
vad gåvan får användas till och
hur länge den särskilda förvalt­
ningen ska fortgå. Med särskild
förvaltning kan man överskrida
18-års­
dagen och låta förvalt­
ningen gälla tills gåvotagaren
uppnått lämplig ålder.
Många föräldrar sparar i dag
till barnen på ett konto i sitt eget
namn för att undvika krångel
med förmyndarskapsreglerna.
Ett sådant beslut bör kombine­
ras med andra handlingar, som
testamente, för att inte sparmed­
len ska gå till någon annan
än den som det var
tänkt från bör­
jan. n
Vem
bestämmer
över gåvor
med guldkant?
Hösten 2013 I NSI K T
19
ETIENNE ANSOTTE/EC AUDIOVISUAL SERVICE
Fokus: SKATT & JURIDIK
INGA HEMLIGHETER LÄNGRE. I början av sommaren lade EU-kommissionen fram ett förslag till direktiv för informationsutbyte.
SKATTJAKT: 2015 BÖRJAR ALLVARET
INFORMATIONSUTBYTE. Har du oredovisade utlandstillgångar? Tiden rinner ut
för frivillig rättelse. 2015 ska finansinstitut i EU lämna kontroll­uppgifter inte bara om
kapitalinkomster, utan också om kontobalanser och transaktioner.
J
akten på de försvunna skatte­pengarna är
ett alltmer intensifierat arbete som enga­
gerar ett flertal stater. Den 13 juni 2013
lade EU-kommissionen fram ett förslag till
Direktiv för automatiskt informationsutbyte
inom EU som avser finansiella inkomster. Hål­
ler den föreslagna tidsplanen ska finansiella
institut såsom Carnegie vara kontrollupp­
giftslämnare inte bara för svenska skatte­
medborgare, utan för samtliga skattskyldiga
inom EU, så snart som den 1 januari 2015.
Omvänt gäller naturligtvis för våra utländska
kollegor som ska lämna uppgifter om finan­
siella inkomster för svenska skattskyldiga.
Förslaget är inte okontroversiellt och flera
frågor behöver hanteras innan automatiskt
informationsutbyte kan bli verklighet. Vad
som ska rapporteras kan vara mer eller min­
dre relevant för olika stater beroende på vad
som utgör skattepliktig inkomst i ett land och
hur den skattepliktiga inkomsten beräknas.
Informationsplikten enligt förslaget är
omfattande och gäller inte bara realisations­
vinster och utdelningar utan också konto­
balanser och uppgifter om transaktioner
ska redovisas för att så heltäckande som
möjligt ge alla stater möjlighet att beskatta
20
I NS I K T Hösten 2013
kapital­inkomster och förmögenheter enligt
de nationella lagstiftningarna.
Vem som är den skattskyldige och som
uppgifterna ska avse är heller ingen självklar
fråga då man i de anglosaxiska länderna vill
skattlägga the beneficial owner, det vill säga
”den verklige ägaren”, som definitionsmässigt
kan vara en annan person än den vi i Sverige
anser vara den legala ägaren och skattskyldi­
ge. Även behovet av IT-säkerhet och skyddet
för EU-medborgarnas personliga integritet
är en fråga som lär stötas och blötas.
Även i OECD vidtas åtgärder för att ef­
fektivisera samarbetet och samma rappor­
tering som är tänkt att ske inom EU görs
Vem som uppgifterna
ska avse är heller
ingen självklar
fråga då man i de
anglosaxiska länderna
vill skattlägga the
beneficial owner.
också möjlig mellan de stater som bilateralt
beslutar att uppdatera skatteavtalens artikel
om informationsutbyte till OECD:s state of
the art – artikel 26. Stater som uttryckt stort
intresse av att omförhandla sina skatteavtal
är bland annat Singapore och Australien.
Med tanke på den beslutsamhet som EU
och OECD, och även G20, visar ska nog
ingen bli förvånad om automatiskt informa­
tionsutbyte trots allt blir verklighet den 1 ja­
nuari 2015. Att ställa om till en ny verklighet
kan ta längre eller kortare tid och frågan är
om alla banker och andra finansiella aktörer
hinner anpassa sig till de nya rapporterings­
kraven i tid.
Detsamma gäller de EU-medborgare som
ännu inte anpassat sitt ägande av finansiella
tillgångar till nya förutsättningar, vare sig det
beror på byte av hemvist eller ändrad skat­
telagstiftning. Som svensk är det fortfarande
”skattebilligare” att förekomma än att före­
kommas. De som ännu inte beslutat sig för
att lämna in rättelser till Skatteverket avse­
ende tillgångar som av en eller annan anled­
ning inte redovisats har ännu lite tid på sig.
FREDRIK BEXELIUS
[email protected]
Fokus: SKATT & JURIDIK
FÅMANSFÖRETAG. Efter svidande kritik kom regeringen i september med ett
reviderat förslag till förändrade 3:12-regler. Detta gynnar framför allt ägare till
mindre fåmansföretag, medan delägare med mycket små ägarandelar och liten
kapitalinsats i personalintensiva fåmansföretag fortfarande är stora förlorare.
3:12: Ägare till mindre företag gynnas
R
egeringen lade den 15 april i år fram
ett förslag till ändrade 3:12-regler.
Kritiken från företagare, akademiker,
remissinstanser, och inte minst lagrådet, var
svidande och ledde till en massmedial virvel­
vind av debattartiklar och krönikor. Delvis
hörsammade regeringen kritiken och lade
därefter fram ett reviderat förslag.
ETT FÖRSLAG MED SKÄRPNINGAR…
Ägarandelskrav införs
n Lönebaserat utrymme ska bara
beräknas om delägaren äger en
kapitalandel i företaget som motsvarar
minst 4 procent. Ingen förändring på
denna punkt. Delägare med mycket
små ägarandelar och liten kapitalinsats
i personalintensiva fåmansföretag,
med relativt låga löneuttag och liten
risk, ska inte kunna ta ut stora belopp
som låg beskattad utdelning.
Till förslagets vinnare hör
framför allt ägare till mindre fåmansföretag
som tidigare inte har nått upp till det före­
slagna taket om 50 gånger delägarens egen,
eller närståendes, lön. Det nya förslaget gyn­
nar de minsta företagen som får ett större
utdelningsutrymme samtidigt som befintliga
regler om beräkning av löneuttagskravet i
princip helt kvarstår.
 
VINNARE 
Tak för lönebaserat utrymme
på 50 gånger eget eller
närståendes löneuttag per år
Till de stora förlorarna hör
främst ägare till bolag som omfattas av det så
kallade utvidgade fåmansföretagarbegreppet.
Det omfattar bolag med mer än fyra
delägare, där delägarna med anledning av
sin verksamhet i bolaget, betraktas som en
enda delägare. Ägare i sådana bolag, där
ägar­andelarna understiger 4 procent av kapi­
talet, har därför anledning att se över sin
ägarstruktur.
Förslaget har kritiserats för att det vä­
sentligt påverkar beskattningen av ägare i
företag som verkar på samma marknad, vars
enda skillnad är antalet delägare. Vidare kan
nyckelpersoner med minoritetsposter i få­
mansföretag komma att beskattas betydligt
hårdare än motsvarande nyckelpersoner i ett
icke fåmansföretag.
 
FÖRLORARE 
Lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 2014. Sänkning av löneuttagskravet
föreslås bli tillämpligt först från och med be­
skattningsåret 2016, och får således betydelse
för det löneuttagskrav som ska vara uppfyllt
från och med år 2015.
BJÖRN OHLSSON
[email protected]
n Ett tak införs för det lönebaserade
utrymmet, vilket begränsas till att
per år och delägare uppgå till högst
50 gånger delägarens egen, eller
närståendes, lön. I dagens regelverk
finns ingen övre gräns för det
lönebaserade utrymmet, vilket enligt
regeringen lett till stora omotiverade
skattekrediter, varför den takregel som
fanns till och med 2006 återinförs.
Ny definition av dotterföretag
n Vid beräkningen av löneunderlag
ska med dotterföretag avses ett
företag i vilket moderföretaget,
direkt eller indirekt, äger mer än
50 procent av kapitalet. Om företaget
är ett handelsbolag, eller i utlandet
delägarbeskattad juridisk person,
krävs att moderföretaget, direkt
eller indirekt, äger samtliga andelar
i företaget för att detta ska utgöra
ett dotterföretag. Förslaget innebär
att ett dotterbolag ur ett lönebaserat
hänseende endast kan ha ett
moderbolag. Detta betyder att reglerna
om dubbelkoncerntillhörighet slopas.
…MEN OCKSÅ MED LÄTTNADER
Höjt lönebaserat utrymme
Högsta löneuttags­kravet sänks
n Det lönebaserade utrymmet
höjs från 25 till 50 procent av
löneunderlaget i intervallet upp till
60 inkomstbasbelopp. Detta
förslag är oförändrat sedan
vårpropositionen. Regeringen vill
med detta förslag uppmuntra
mindre fåmansföretag att
anställa ytterligare personal.
n Högsta löneuttagskravet sänks
från 10 till 9,6 inkomstbasbelopp
(motsvarande en årslön om
543 360 kronor år 2013). Dagens
beräkning av löneuttagskravet
motsvarande 6 inkomst­basbelopp
+ 5 procent av totala löner kvarstår.
HUR PÅVERKAS DU?
FRÅGA OSS!
Äger du fåmansföretag, och
undrar hur din ekonomi
påverkas om regerings­­
förslaget blir verklighet?
Jag och mina kollegor på
Finansiell Planering vet
det mesta om fåmans­
företagares skattesituation.

Björn
Ohlsson
Finansiell
Planering
08–5886 92 12
Hösten 2013 I NSI K T
21
Fokus: PENSION
UTREDNING. Höjd pensionsålder och åldersgräns för uttag av ­
tjänste­pensioner. Det är några av Pensionsåldersutredningens förslag,
som föreslås börja gälla redan 2015.
F
ör närvarande ökar medellivslängden
med drygt ett år per decennium. I för­
längningen innebär det fler äldre i för­
hållande till yngre, och stora påfrestningar på
dagens pensionssystem. Regeringen tillsatte
därför 2011 en utredning och i april i år kom
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande.
I Sverige är den normala pensionsåldern
65 år, då cirka 80 procent tar ut sin pension.
Antalet arbetade timmar ökar bland äldre,
men mycket långsamt. Utredningen föreslår
åtgärder som ska bidra till en högre faktisk
pensionsålder, men slår samtidigt fast att
om dagens pensionsnivåer ska vara hållbara
måste pensionsåldern följa medellivslängden.
Utredningen föreslår att en riktålder för
pension införs i lag. Denna riktålder ska
följa medellivslängdens utveckling och vara
ett tydligt ickevalsalternativ för dem som vill
ha en rimlig pensionsnivå. Åldersgränserna
i det allmänna pensionssystemet och social­
försäkringarna föreslås knytas till riktåldern,
liksom tjänstepensionsavtalen och de privata
pensionerna.
Den första preliminära beräkningen av
riktåldern, som görs 2015, innebär en höjd
pensions­ålder till 66 år från och med 2019.
Därefter höjs pensionsåldern i takt med att
medellivslängden ökar i Sverige.
■■
■■
22
Den allmänna pensionen kan i dag tas ut
vid tidigast 61 års ålder. Denna åldersgräns
föreslås höjas till 62 år från och med 2015
och till 63 år från och med 2019 enligt
nuvarande prognoser.
Garantipension kan i dagsläget tas ut från
65 års ålder. Gränsen föreslås höjas till
66 år från och med 2019 enligt nuvarande
prognoser.
I NS I K T Hösten 2013
ISTOCKPHOTO
RIKTÅLDER: HUR PÅVERKAS DIN
PENSION NÄR SYSTEMET FÖRÄNDRAS?
■■
■■
■■
Åldersgränserna för sjukpenning, arbets­
löshetsersättning och sjukersättning med
mera höjs i takt med riktåldern från och
med 2019 enligt nuvarande prognoser.
Rätt att kvarstå i anställning föreslås höjas
från 67 till 69 år från och med 2016.
Tjänstepensioner och privata pensioner
kan i dag plockas ut från tidigast 55 års
ålder. Denna gräns föreslås höjas till 62 år
från och med 2017. Vissa avtal kan dock
komma att undantas.
Den första beräkningen
av riktåldern, som görs
2015, innebär en höjd
pensions­ålder till 66 år
från och med 2019.
FÖRDRÖJT OTIUM. I takt med att vi lever
längre ska också pensionsåldern anpassas,
är tanken i Pensionsåldersutredningens
slutbetänkande, som lades fram i april.
n HUR SLÅR NYHETERNA?
I Insikt finns inte utrymme att gå igenom alla Pensionsåldersutredningens
förslag. Boka gärna in ett möte med
Carnegies pensionsteam om du vill
veta mer om hur du påverkas.
CARNEGIE PENSION & FÖRSÄKRING
08–5886 86 66 u [email protected]
Utredningen är än så länge enbart underlag
för fortsatt lagstiftnings­arbete. Med tanke på
betänkandets stora omfattning är det oklart
när lagförslag kan presenteras och om en lag
kommer att hinna införas före 2015–2016.
Vad man även bör beakta är pacta sunt
servanda-principen som är grundläggande
inom avtalsrätt och säger att ingångna avtal
ska hållas. Detta torde tolkas som att redan
tecknade individuella pensionsavtal med en
lägre pensionsålder än som föreslås kan un­
dantas från en eventuell lagändring. Det kan
dock vara klokt att fundera igenom sin fram­
tida pension redan i dag för att säkerställa
att man agerar rätt inför de eventuellt kom­
mande lagförändringarna. Fråga gärna oss på
Carnegie, så ser vi över just din situation.
ERIKA CALLES & EMMA OLSSON
[email protected]
Fokus: SKATT
Fokus:
& JURIDIK
PENSION
Privatperson
Företag
Samla din pension
◆ Agera via flytträtt
där det går
◆ Skattegynnat sparande
◆ Kapitalförsäkring, ISK
◆ Livförsäkring
◆ Sjukförsäkring
◆ Pensionsutredning
◆
◆
Förvaltning
En av de viktigaste
byggstenarna i
din pension
◆ Samma förvaltning
för pension som
för fritt kapital
◆
Ytterligare information
+4% TILLkan
+6%läggas in så här.
Likviditetssparande
◆ Kapitalförsäkring
◆ Key man-försäkring
◆ Direktpension
Tjänstepension
Ägare/vd
Anställda
Skräddarsydda
lösningar
◆ Pensionspolicy
◆ Rätt lösning för er
◆ Sjuk- och riskskydd
◆
◆
◆
■■
Kommande regleringar, som
i förlängningen troligen leder
till bättre och modernare lös­
ningar från försäkrings- och
fondbolagen till förmån för
dig som kund.
Oavsett om du är gammal eller
ung, pensionär som lever på din
pension i dag eller förvärvsarbe­
tande – förändringarna kommer
att påverka oss alla, vare sig vi vill
det eller inte.
En del av dessa förändring­
ar kommer att upplevas som
Källa: Som bildbyline versalgemen
<0%
0
1
2
3
Spalt
Miljoner pensionssparare
normal
ARBETSMARKNAD
Pensionärer
hugger i
Vi börjar jobba allt senare
– men hänger även kvar
på arbetsmarknaden
längre, visar en rapport.
2 spalt
n Enligt Pensionsmyndig­
heten var debutåldern på
arbetsmarknaden i snitt
22,7 år 2012 – den högsta någonsin (tillsammans med år 2007).
Utträdes­åldern från
arbetsmarknaden
2012 var i snitt 63,4 år,
den högsta nivå som
uppmätts sedan början på
1980-talet. Orsaken till uppgången är att kvinnors och
mäns arbetskraftsdeltagande
4-spalt
ökade markant i åldrarna
över 65 år, skriver Pensionsmyndigheten i en rapport.
norma
KUND
på Carnegie
Pension & Försäkring: Erika
Calles, Magnus
Sjö, Cecilia
Forslund, Jennie
Lundqvist och
Gunnar Åkerman.
Längst fram:
Emma Olsson.
Pensionsåldersutredningen
berör både allmän pension och
avtalade tjänstepensioner.
+2% TILL +4%
0 TILL +2%
 Vi
■■
En kort förklaring så hä
+6% TILL +8%
■ Carnegie Pension & Försäkring kan hjälpa till med bl.a.:
I
Den stora livutredningen som
bland annat tittat på flytträtts­
frågan ligger just n­u på reger­
ingens bord och agenda.
RUBRIKINGÅNG Ru
> +10%
VÅRT ERBJUDANDE
våras frågade vi er läsare vad ni
tycker om Insikt. En sak som
kom upp var att ni upplever
att det är ganska tråkigt att läsa
om pensioner och försäkringar –
men att ni gör det ändå. Kanske
är det vårt lutherska arv snarare
än nyfikenhet som styr detta be­
teende, jag vet inte. Men jag skul­
le vilja uppmana er att fortsätta
läsa artiklar om detta för många
lite tråkiga ämnet – eftersom det
faktiskt berör oss alla!
■■
Årlig genomsnittlig värdeutveckling
för individuella pensionskonton
+8 TILL +10%
Räkna med omfattande
förändringar i det svenska
pensions­systemet de
närmaste åren. Det blir
viktigare än någonsin att
följa utvecklingen.
I artikeln på motstående sida
skriver vi om Pensionsåldersut­
redningen. Vi blir äldre och lever
längre, vilket är positivt. Sam­
tidigt gäller det att hitta en bra
formel för att den egna och den
offentliga ekonomin ska klara av
detta faktum. Det är enkelt att
säga åt pensionärerna att de bor­
de ha sparat bättre när de kunde,
men knappast konstruktivt.
Inget pensionssystem har nå­
gonsin överlevt sin egen genera­
tion utan att ha blivit förändrat,
helt eller delvis, under perioden.
Ett annat solklart faktum är att
pension inte handlar om nå­
gonting annat än fördelningar.
Pension är lön från i dag (eller
i går, för all del) i utbyte mot
lön i morgon. Detta oavsett om
pensionen direkt eller indirekt
är avsatt av arbetsgivaren eller av
dig som privatperson.
De närmaste åren kommer
det troligen att hända mer på
pensionsområdet än på mycket
länge. Detta berör alla svenskar,
inklusive dig och mig. Här är
några exempel:
60 000 pensionskonton har
negativ värdeutveckling.
Källa: Pensionsmyndigheten
KOMMENTAR: En ny formel
krävs när färre ska föda fler.
PENSION Valde du rätt?
negativa och stommen i det på­
ståendet är det faktum att färre
måste föda fler.
Generellt måste vi därför ar­
beta längre framöver än tidigare.
Andra förändringar kommer
helt klart att vara till det bättre.
Ett sådant exempel kan vara en
vettigt utformad flytträtt som
vi är många som länge läng­
tat ­efter.
Så fortsätt att läsa när vi
skriver! Men det kanske jag
inte behöver säga till just
dig – du läste ju det här…
GUNNAR ÅKERMAN
[email protected]
Växer med
12 procent.
norma
TAXERING
Svenska träd
ökar i värde
n Lantbruksfastigheter
beräknas i snitt öka i taxer­
ings­värde med 9 procent i
årets taxering. Siffran speglar
prisutvecklingen 2010–12.
1,5 spalt
Värdet på skog har ökat
med 12 procent medan
bostadsbyggnader ökat
med 3 procent. De
lokala variationerna är
stora, enligt Skatteverket.
Hösten 2013 I NSI K T
strate
23
Analyser från
Carnegies Investment
Strategy-team
För att möjlig­göra
en långsiktig och
hög avkastning
rekommenderar
Carnegie att du
investerar i flera
till­gångs­slag. Här
ger våra strateger sin
syn på över­gripande
portföljstrategi och
utvecklingen inom
olika tillgångsslag.
Placera rätt när tillgångsslag går i otakt
LÄS MER Var selektiv! Det är
­huvudbudskapet i höstens
Allokering och Portfölj­
strategi. I denna skrift tar vi
delvis upp samma ämnen
som här i Portfölj & Strategi, men med avsevärd
fördjupning. Vi går bland
annat igenom vilka
marknader som är
extra intressanta just nu och vilka man
bör undvika. Vi fördjupar oss även
i den investeringsvåg som USA:s
företag troligtvis står inför och
vilka investeringschanser det
ger. Allokering och Portföljstra­
tegi utkommer tre gånger om
året. Beställ av din rådgivare,
hämta på våra kontor eller
på carnegie.se. n
Valet är ditt!
ISTOCKPHOTO
till 15–20 stycken. Efter en sådan
förändring är du mycket bättre di­
versifierad och får bättre riskjusterad
avkastning. Anledningen är att den
bolagsspecifika risken i portföljen
minskar, säger Brian Cordischi.
MYCKET AV SAMMA? Ju fler tlllgångsslag som ingår i portföljen, desto mer minskar risktagandet.
DIVERSIFIERA!
INTERVJU. Lägg inte alla ägg i samma korg.
Det klassiska rådet lämpar sig inte minst för
portföljbyggaren – och är extra aktuellt just nu.
E
nligt den legendariske national­
ekonomen Milton Friedman
finns det inga gratisluncher.
Brian Cordischi, CIO på Carnegie,
håller inte med – och han är i gott
sällskap av nobelpristagarna Marko­
witz, Miller och Sharpe1.
– Det finns faktiskt en gratislunch
inom finans och den stavas diversi­
fiering. Nyligen lyssnade jag till Wil­
liam Sharpe på ett seminarium här
i Stockholm. Regel nummer ett för
framgångsrika privatinvesteringar är
1
24
Trion belönades 1990 för sina pionjära insatser
inom teorin för finansiell ekonomi.
I NS I K T Hösten 2013
att diversifiera, diversifiera, diversi­
fiera!, säger Brian Cordischi.
Vad är då diversifiering? Enkelt ut­
tryckt att sprida sina risker, det vill
säga ha olika tillgångar i värdepap­
persportföljen som inte rör sig på
samma sätt. Därigenom kan man
minska den totala risken utan att
göra avkall på den förväntade av­
kastningen. Ett nyckelord i sam­
manhanget är korrelation, det vill
säga styrkan och riktningen av sam­
bandet mellan två investeringar.
– Ett grundläggande exempel är
att gå från ett fåtal aktier i portföljen
Milton Friedman (1912–
2006, Nobelpris 1976) gav
1975 ut There’s No Such
Thing as a Free Lunch.
Uttrycket innebär att inget
är gratis. Det illustrerar
två ­nationalekonomiska
teser: Dels att alla processer
där något produceras är
förknippade med kostnader,
även om du som konsument inte står för dessa,
dels att ett val alltid innebär
att man avstår från något
annat (alternativkostnad).
Den som vill bygga en väldiversifie­
rad portfölj bör först och främst se
över fördelningen mellan olika typer
av tillgångar, förklarar Brian Cordi­
schi vidare. Generellt gäller att ju fler
tillgångsslag, desto bättre. Det klas­
siska exemplet är att balansera aktier
med ränteprodukter som obligatio­
ner, eftersom korrelationen mellan
dessa tillgångsslag ofta är negativ.
– När det är kris på aktiemarkna­
derna brukar räntorna också sjunka
och därmed går obligationspriserna
upp. Obligationer är därmed en per­
fekt portfolio balancer, säger Brian
Cordischi.
Men även andra tillgångsslag ger
liknande effekt:
– Det finns ett antal hedge­fonder
med väldigt låg korrelation med
aktie­marknaden, till exempel sådana
som använder sig av strategierna relative value fixed income och equity
market neutral.
När man väl sett över portföljens
­totala tillgångsallokering är det läge
att titta närmare på sammansätt­
ningen av sin aktieportfölj, fortsätter
Brian Cordischi. Hur pass lika var­
andra är aktierna i termer av bola­
gens sektortillhörighet, storlek och
geografiska placering?
– Väldigt tydligt är att många har
en home bias, det vill säga äger allde­
les för mycket aktier på sin hemma­
marknad. Det ser jag här i Sverige
liksom i England och USA där jag
arbetade tidigare. Man känner sig
trygg eftersom man känner bolagen,
men får för mycket landsspecifik risk.
En tumregel som framkommit i
akademiska studier är att en investe­
rare inte bör ha mer än 40–50 procent
av sina aktier på hemmamarknaden
6 sätt att ta del av Carnegies kompetens
följer två analyser av
­aktier och investeringar.
I vår STRATEGI- OCH AVKASTNINGSRAPPORT ger
vi varje månad vår makrosyn samt utvecklingen för
våra produkter under den
gångna månaden.
Månadsbrevet ALLOKERINGSSTRATEGI beskriver vår allokeringssyn,
aktievikten i våra globala
portföljer med mera.
Tre gånger per år ger
ALLOKERING & PORTFÖLJSTRATEGI en överblick över strategi- och
portföljutvecklingen.
Vill du fördjupa dina kunskaper? Vi rekommenderar följande publikationer:
SHORT TERM ut­kommer
före börs­ens öppning och
ger en teknisk bild över
Nasdaq/S&P500 samt
OMXS30. Short Term ger
vägledning kring trender
och rörelsemönster och
ger även affärsförslag.
– därefter börjar förväntad riskjuste­
rad avkastning i portföljen att påver­
kas negativt.
– I det här avseendet tror jag
att det finns stora möjligheter för
många svenska kunder, understryker
Brian Cordischi.
Men många svenska bolag
är ju internationella. Ger
inte det tillräcklig geografisk
riskspridning?
– Visst är många svenska bolag
världsbolag, men tittar man närmare
på siffrorna ser man att över 60 pro­
cent av försäljningen går till Europa
och 30 procent till tillväxtmarkna­
derna. Då blir det bara lite kvar till
exempelvis USA, som är världens
största ekonomi och står för en stor
andel av världens BNP, säger Brian
Cordi­schi, och fortsätter:
– En annan nackdel med att vara
för tungt investerad på Stockholms­
börsen är dess sektorsammansätt­
ning. Stockholmsbörsen är tung
inom finans och verkstad, men har
undervikt inom hälsovård, sällan­
köpsvaror och material.
Första delen av VECKANS
VIKTIGASTE sammanfattar veckoagendan och
kommenterar de viktigaste börshändelserna. Andra
delen beskriver marknadstrenden och ger en
rekommendation. ­Därefter
HOME BIAS Lagom mycket hemmamarknad
För många bolag på samma marknad ökar portföljrisken.
100
Påverkan på Sharpe-kvot
MORGONNYTT ut­kom­
mer före börsens öppning och sammanfattar
­gårdagens amerikanska
och asi­atiska handel.
Ana­lysavdelningen kom­men­terar mor­gonens och
nattens bolagshändelser
inför Stockholmsbörsen, kraftiga kurslyft
och ­statistik och ger en
rekommendation.
%
80
Tillväxtländerna får betala allt
mer för sina krediter. Ryska
räntetillgångar ser intressanta
ut trots den politiska risken.
60
40
20
0
0
20
40
60
80
100%
Diversifiering mot annat tillgångsslag än svenska aktier
SLAGSIDA Blågult ger snedfördelning
Svenska storbolag ger otillräcklig diversifiering.
70
%
Europa
Asien
Övrigt
60
50
Nordamerika
Sydamerika
40
30
20
10
0
Utflöden ger
möjligheter
Försäljning
Världsindex
OMX Konjunkturkänsligt Sverige
BNP
Räntemarknader i tillväxtländer­
na är de som påverkats mest av
stigande amerikanska räntor.
Sedan början av maj, när räntorna
i USA steg 100 punkter, har dessa
marknader sett en ränteuppgång
på 200–300 punkter. Det var Feds
signaler om minskade stimulanser
som ledde till stora utflöden
från dessa länder. En bidragande
orsak till dessa utflöden har
varit ett ökat investerarfokus på
ländernas inhemska obalanser.
I en mer normaliserad värld
kommer sannolikt denna trend,
där investerare i högre grad gör
skillnad på olika marknader
beroende på ekonomiska
förutsättningar, att hålla i sig.
Stockholmsbörsen ger övervikt mot cykliska bolag.
30
Men om man ökar investering­
Vi tycker att
detta har skapat
omxs30
%
arna utomlands ökar också
utvalda möjligheter tack vare
25
msci acwi
valutarisken. Hur ser du på det?
svagare valutor
och svaga lokala
20
– Svenska investerare har faktiskt
räntemarknader. Tillväxtländer
en speciellt gynnsam situation. Sve­
med starka balansräkningar och
15
rige är nämligen ett av få länder med
inflationen under kontroll tror vi
10
positiv korrelation mellan utländska
det är bäst att fokusera på.
aktiemarknader och valutan. Blir det
Ryssland har bland de lägsta
5
en chock i världsekonomin, som ex­
statsskulderna i G-20 och den
0
empelvis efter Lehman Brothers fall
senaste tidens uppgång för olje­
Sällan- Daglig- Energi Finans Hälso- Industri IT Råvaror Tele Utilities
2008 då alla aktiemarknader sjönk,
priset har ytterligare stärkt ett
vård
köps- varor
varor
försvagas kronan och svenska inves­
redan stort bytesbalansöverskott.
terare gynnas som ägare av utländska
världsindex men med högre risk
Det som hållit tillbaka rubeln
tillgångar. I Schweiz och USA är det
(vola­tilitet), men även uppgången på
under de senaste åren är betyprecis tvärtom.
de amerikanska börserna.
dande kapitalflykt, till stor del
Och nu kan det vara läge att Consumer
– Det
är ju Staples
bäst
att
diversifiera
då Telecommunication
Consumer
Discretionary
Energy
Financials
Health Information
Care
Industrial
Technology
Materials
Utilities
Servicesberoende på den politiska risken.
göra slag i saken och diversifiera
man har en överavkastning i portföl­
Vi tycker dock att investerare i
portföljen, anser Brian Cordischi.
jen, vilket många har i dag. Nu är rätt
dagsläget väl kompenseras för
Sedan börskraschen 2008 har näm­
tid att bredda sin portfölj över fler
denna risk med en billig valuta
ligen värdet på Stockholmsbörsen
tillgångsslag och utländska aktier.
och mycket höga nominella räntor.
Brian Cordischi, chief
mer än fördubblats, vilket är en ut­
investment officer på
JENNY ASKÅKER
JOAKIM KARLSSON
Carnegie.
veckling som med råge överträffar
[email protected]
[email protected]
Hösten 2013 I NSI K T
25
Sverige är fantastiskt!
“På ODIN gillar vi nischade kvalitetsbolag med
stor innovationsförmåga och hög marknadsandel på den globala arenan. Vi finner många
sådana bolag i Sverige.”
- Vegard Søraunet, norrman och förvaltare,
ODIN Sverige
Sverige är fantastiskt, det har vi på ODIN Fonder känt till länge. Vi är ett norskt fondbolag med expertis
på den svenska marknaden. ODIN Sverige lanserades 1994 och har levererat en genomsnittlig årlig
avkastning efter avgifter på 17,5% sedan start (31/10 1994). Fondens jämförelseindex har under samma
period haft en avkastning på 11,8% årligen.*
ODIN Fonder är en aktiv och ansvarsfull förvaltare. Vi investerar i ett mindre antal företag för att
maximera våra investeringsidéer. Vår investeringsfilosofi är konsekvent oavsett marknadsläge och vi är
välkända för vår inriktning på värdeinvesteringar. För mer information om ODIN Sverige och våra
andra fonder besök vår hemsida www.odinfonder.se
*Avkastningstal per 31/8 2013. ODIN Sveriges jämförelseindex är OMXSB Cap GI, index är utdelningsjusterat. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar som
placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det
insatta kapitalet. Faktablad och informationsbroschyr för fonden finner du på www.odinfonder.se
 BNP: Eurozonen fortfarande i bakvattnet
Prognoser för BNP-tillväxt helåret 2013 samt
konstaterad tillväxt på årsbasis för andra kvartalet.
2 kv 2013
8
Prognos 2013
%
Källa: The Economist
6
4
A
US
rit
rb
Sto
.
ico
ex
M
K
an
Jap
nd
a
ssl
Ry
nd
la
sk
Ty
ke
ri
nk
Fra
EN ONÖDIG
RÄNTEORO
S
Ett resultat av en gradvis förbättrad
konjunkturbild och förvänt­
ningar
om minskande stimulanser har varit
stigande räntor. De långa amerikan­
ska och europeiska räntorna har sti­
git till de högsta nivåerna på två år.
Och det har även medfört nya svå­
righeter inom tillväxtmarknaderna.
Många tillväxtländer har upplevt en
turbulent utveckling på sina valutaoch obligationsmarknader och spe­
ciellt drabbade är de länder som har
stora bytesbalans­underskott och som
så­ledes är beroende av utländskt ka­
pital, exempelvis Indonesien och In­
dien. En del av dessa
länder
har inte
2 spalt
normal
utnyttjat de senaste årens förmånliga
utländska kapitalströmmar på ett
förnuftigt sätt, utan konsumerat i
stället för investerat.
En nyckelf­
råga framöver blir
huru­vida den förväntade bättre till­
växttakten inom utvecklade markna­
der ska hjälpa tillväxtmarknaderna
Bubbeltext
ut ur krisen eller om det i stället blir
tvärtom.
Hur kan ränteuppgången komma
att påverka risktillgångar såsom aktier
i ett längre och bredare perspektiv?
Vanligtvis får snabbt stigande räntor
en dämpande inverkan på aktier, men
denna gång finns det några förmild­
rande omständigheter. Dels kommer
vi från extremt låga räntenivåer och
dels har uppgången skett tillsam­
mans med bättre tillväxt­statistik och
Den av­
görande
frågan är
när under
2014 som
stimulan­
serna ska
av­slutas.
VINSTER Dystrare prognoser
Vinstrevideringar i USA, Norden och Europa.
10
S&P500
%
En annan faktor i detta sam­
manhang blir utnämningen av ny
central­bankschef, när Ben Bernan­
kes förordnande går ut i januari
2014. I dagsläget är Janet Yellen, nu­
varande vice centralbankschef, favo­
rit att ta över. Bland övriga central­
banker fortsätter den japanska med
sina omfattande stimulanser och
såväl ECB som Bank of England
har lämnat långsiktiga prognoser för
fortsatt låga räntenivåer.
Vi har även noterat att vinstned­
revideringarna fortsatt under ytter­
ligare ett kvartal. Det gäller såväl
0
5-åriga statsobligationer.
12
-5
2010
2011
Europa
2012
2013
»
1,5
%
%
1,0
9
Norden
-2
RÄNTOR Stigande trend
10
-10
0
Samtidigt är ­likviditetssituationen
fortsatt mycket gynnsam. Visserligen
har Fed signalerat att man ämnar
0,0
minska sina stimulanser, men
minskningen kommer att ske stegvis
0,0
och i takt med att den ekonomiska
statistiken förbättras.
Den avgörande frågan är snarare
när under 2014 som stimulanserna
ska avslutas samt hur risktillgångar
Italien
Gre
globalt kommer att påverkas när den
enorma mängd likviditet som mark­
naden vant sig vid under de senaste
åren försvinner.
11
5
-15
ige
er
Sv
2
i avsaknad av inflation. Därför är vi
inte alltför oroade för tillfället, men
fortsätter den amerikanska 10-års­
räntan upp emot 4–4,5 pro­cent, från
dagens cirka 2,5–3 procent, bedömer
vi att det kan skapa turbulens bland
risktillgångar.
MAKROEKONOMI. Långräntorna stiger i USA
och Europa, och orsakar turbulens på tillväxt­
marknaderna. Så länge USA:s 10-åring inte
sticker iväg alltför långt är vi inte så oroade.
edan föregående Insikt har de
globala aktiemarknaderna över
lag fortsatt sin starka utveck­
ling och under sensommaren har
flera större börsindex noterat nya
årshögsta.
Trenden med starka börser på de
utvecklade marknaderna har fortsatt
medan tillväxtmarknaderna haft en
betydligt svagare utveckling. Det
sammanfaller med att den ekono­
miska statistiken varit bättre än för­
väntat under sommaren för de större
utvecklade marknaderna och spe­
ciellt för Europa. Samtidigt har det
omvända gällt för tillväxtmarknader.
0,1
0,3
0,5
1,2
1,2
da
a
an
ek
Gr
–3,8
ka
ea
or
fri
dk
da
Sy
Sy
d
lan
ien
l
Ita
–2,1
ien
il
as
Br
ien
an
Sp
–1,7
n
ie
Ind
en
on
roz
Eu
–0,5
a
Kin
1,4
0
1,5
2,3
2
1,5
3,3
4,4
4
1,6
6
2,0
%
7,5
8
Europa
Norden
0,5
8
7
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep
Vänster
axel
Indien
Brasilien
USA
Tyskland
0,0
Höger
axel
Hösten 2013 I NSI K T
27
+64%
4
OMXS30
0
2
SCA
-1
JULI
-2
Verkstadsjättarna
på Stockholmsbörsen levererar i
stort som förväntat
för andra kvartalet.
-3
Electrolux
-4
Sämsta storbolag –4,3%
-5
Under perioden. OMXS30.
S&P 500
»
Augusti
CYKLISKT I
MEDVIND?
VINSTER Dystrare prognoser
Vinstrevideringar i USA, Norden och Europa.
10
S&P500
%
KLIVER UPP? Janet Yellen, i dag vice
Fed-chef, bredvid Ben Bernanke.
USA som Europa. Efter rapporterna
för det andra kvartalet har vinstför­
väntningarna i Europa fortsatt att
falla för 2013 och i skrivande stund
förväntas vinsttillväxten faktiskt falla
relativt de 15 procent som markna­
den förväntade sig för ett år sedan.
De amerikanska bolagsvinsterna
har varit starkare men även här har
förväntningarna fallit från en vinst­
tillväxt om 12 procent till 8 procent
för 2013. I stället har marknaden
flyttat fram sina vinstförväntningar
till 2014.
small cap
Denna negativa v instförväntnings­
trend har hittills inte påverkat mark­
naden och faktum är att den starka
börsuppgång som vi haft sedan 2011
har drivits av multipel­
expansion
(högre värdering) och inte vinsttill­
växt. Detta är anmärkningsvärt då
vi samtidigt fått ett högre ränte­läge.
Den här diskrepansen kan natur­
ligtvis inte fortgå och i en allt mer
normaliserad värld kommer före­
tagsvinsterna att vara allt viktigare
för aktiemarknaden. Ska vinstrevi­
deringstrenden vända och bli positiv
krävs det ekonomisk tillväxt.
DAG TIGERSTEDT
[email protected]
I NS I K T Hösten 2013
5-åriga statsobligationer.
12
%
10
0
RUBRIKINGÅNG
Rubrikstil
9 Bubbeltext
Ytterligare information
-10
kan
läggas in så här.Norden
Källa: Som bildbyline versalgemen
2010
1,5
%
1,0
421
2011
D
2012
2013
Vänster
axel
Brasilien
Diagram X-axel
Tyskland
Höger
axel
en svenska börsen har sedan
skett utan stöd från företagsvinster.
Troligtvis
årsskiftet gått starkt både ab­ Diagram
SvenskaY-axel
börsen är rimligt värderad
solut och jämfört med andra
om man beaktar ett nuvarande P/Ebehöver vi
börser. Vi kommunicerade i början av
tal på cirka 15x. Vi ser inte värde­
inom en
året en positiv syn på börsåret, vilket
ringen som alarmerande eller något
verkar infrias. I skrivande stund är vi
hinder för ytterligare uppgång, även
snar fram­ upp cirka 20 procent hittills i år.
om uppgångspotentialen minskat.
Bolag med en hög direktavkast­
Enligt aktieanalytikerna förväntas
tid
få
en
STABILA Står sig i ränteuppgångar
NEDTREND
Småbolag är billiga
ning har tidigare varit en stark
in­
de svenska företagsvinsterna minska
Småbolag och tioåriga statsobligationer.
Småbolagsrabatt respektive -premium.
bekräftelse vesteringstrend. Nu lyfter
vi 60
i stället
med 0,7 procent under 2013 och
1400
7
Ränta 10-åring
fram cyk­liska bolag och
öka med 15 procent nästa år. Frågan
Index
% argumen­
på att den terar för att det är ett6 bra 40
mån framåtblickande
1200
läge att
är om 12
marknaden
diskonterar för
P/E-tal, small cap jf large cap
successivt
öka
exponeringen
för
att
mycket
för
snabbt
i
rådande
läge?
1000
förväntade ta del av en allt bättre5 konjunktur.
20
800
Vi argumenterar även 4för en små­
Risken har naturligtvis ökat i takt
vinst
­till­
0
bolagsexponering i ett läge
med multipelexpansionen. Det är
3 där vi ser
600
växten
allt fler uppköp och bolagsaffärer
normalt att börsen diskonterar fram­
-20 på
2
400
marknaden.
tida vinster, men troligtvis behöver vi
Carnegie
­i200
nfrias.
1 -40under
inom en snar framtid få en bekräf­
Small En
Cap stor del av uppgången
Höger axel
2000
1998 2000
2010 2013
året förklaras
av en multipelexpan­
sion som ägt rum med stöd från
makro­
statistiken. Viktigt att lyfta
fram är att mycket av börsuppgången
Vänster axel
VÄRDERING Rimliga priser på svenska bolag
12 mån. framåtblickande P/E-tal, OMX Sthlm All Share.
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
–9%
Euro
Nord
SVENSKA AKTIER. Makrosignaler tyder på0,5
8
ett lyft för ekonomin
7 i Europa. Svenska cykliska
0,0
Europa
Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep
bolag ligger bra till i Jan
enFeb
allmän
börsuppgång.
Indien
USA
En -5
kort förklaring så här.
-15
RÄNTOR Stigande trend
11
5
I det perspektivet är det dock po­
sitivt att de globala tillväxtutsikterna
har förbättrats under sommaren med
bättre statistik från Europa än för­
väntat, men även från USA. Det ty­
der på en starkare global tillväxttakt
under 2014.
28
0
%
Juli
GETTY IMAGES/ALL OVER PRESS
0
Atlas Copco
Securitas
20
SHB
Swedbank
Under perioden. OMXS30.
Sw. Match
40
Bästa storbolag
MTG
6
%
H&M
 BÖRS: En bra sommar
10 OMXS30 och S&P 500
2013-07-01 till 2013-09-30.
8
Nokia
Procent
12
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
2010
2013
telse på att den förväntade vinsttill­
växten infrias. Sedan början av året
har vinstestimaten fallit med cirka
14 procent för innevarande år och
cirka 9 procent för 2014. Förhopp­
ningsvis ser vi nu slutet på denna
nedrevideringstrend.
Det som överraskat oss är vilka
sektorer och aktier som överavkas­
tat börsen som helhet. Vi har sett
en stark uppgång i det vi kallar för
värdeaktier, det vill säga stabila bolag
som vanligtvis även ger en hög di­
rektavkastning. Denna trend har va­
rit ännu mer tydlig i USA. I Sverige
har exempelvis banksektorn varit en
vinnare, precis som förra året. Dock
R
P
5 SEP
Microsoft tillkännager
köp av Nokias mobiltelefoner. Affären beräknas
vara värd 5,44 miljarder
euro. Aktien rusar.
18 SEP
Riksbanken lämnar reporäntan
oförändrad på 1 procent. Där
spås den ligga kvar fram mot
slutet av 2014.
Fed överraskar: Takten i de
månadsvisa obligationsköpen
ska inte förändras. Beskedet
försvagar dollarn och lyfter
risktillgångar globalt.
OMX: +10,3%
8
6
S&P 500:
+5,9%
4
2
22 SEP
3 SEP
14 AUG
10
Procent
12
EMU-BNP uppvisar under andra kvartalet
en ökning – första gången sedan 2011.
EU:s börser stiger på beskedet.
September
Storseger för
Angela Merkel i
det tyska valet.
Källa: Bloomberg
0
SANDVIK
2014
kan småbolagen
stå i centrum
VINSTER Dystrare prognoser
RÄNTOR Stigande trend
Vinstrevideringar
i USA,
och Europa.
5-åriga
statsobligationer.
Om
vinsttillväxten
för-Norden dering
och framtida
vinster
småbolag handlas till en
10
12
bli
dominerande.
premie, inte till en rabatt (se
bättras
2014
kan
det
våras
S&P500
%
%
1,5
Historiskt kan vi11
identifiera
diagram). Svenska småbolag%
för5svenska småbolag.
flera perioder med stigande
tenderar att vara mer beroVi har
ränta då småbolag10
har haft
ende av den inhemska kon-1,0
0 i år sett en tydlig trend
där små och medelstora boen bättre avkastning,
både
junkturen än större interna9
0,5
lag-5har gått betydligt bättre
absolut och jämfört med
tionella företag. Den svenska
8
än större bolag, vilket är ett
större bolag. Detta kanske
ekonomin står sig väl jämfört
-10 på riskaptit.
7 stigan0,0
tecken
striderEuropa
mot synen att
med många andra europeiska
Norden
Jan Feb Marländer.
Apr Maj
Jun Jul Aug
Sep
Vi bedömer att denna
de räntor innebär ”motvind”
Vi bedömer
att små-15 håller i sig och har ökat
Vänster
Höger
EUROPA GER HOPP. Bättre tider kan
trend
för aktieinvesterare.
Stigande Indien
bolagen kommerUSA
att kunna
2010
2011
2012
2013
axel
Brasilien
Tyskland axel
gynna verkstadsbolag som Sandvik.
vår exponering mot småboräntor gör att avkastningsprestera väl på en positiv
lag successivt under året i
kravet stiger: Tillväxt blir mer
börs. Vi ser även en ökning av
våra svenska
”kostsam”
för företagen.
M&A-aktiviteter, vilket också
ser vi nu
tendenser
på en sektorrota­
Riksbanken
lämnar
reporäntan
oförändrad
på fondportföljer.
2 procent, skjuter
på höjningar.
I en allt bättre börsmiljö
Givet en bättre vinsttillväxt
borde öka intresset ytterligare
tion från lågbeta-aktier till mer cyk­
borde den sämre likviditeten
2014 och att mindre och
för en småbolagsexponering
liska högbeta-aktier, som i många
i dessa småbolag minska i
medelstora bolag visat bättre
bland investerare.
fall inte hängt med i årets uppgång.
betydelse och fokus på värvinsttillväxt över tid borde
MAGNUS GUSTAFSSON
I en fortsatt stark börstrend borde
cykliska aktier leda uppgången.
En annan faktor som har bäring
STABILA Står sig i ränteuppgångar
NEDTREND Småbolag är billiga
Småbolag och tioåriga statsobligationer.
Småbolagsrabatt respektive -premium.
på många av de svenska verkstads­
60
bolagen är utvecklingen i Europa.
1400
7
Ränta 10-åring
small cap
Index
%
Höger axel
Det finns positiva makrosignaler
12 mån framåtblickande
1200
6
40
som indikerar att det vänder runt i
Europa. Många av de svenska verk­
stadsbolagen har en stor exponering
mot den europeiska marknaden och
bör därför kunna gynnas.
MAGNUS GUSTAFSSON
[email protected]
5
800
4
600
3
2
400
200
2000
Carnegie
Small Cap
2010
2013
1
Norden
Pro
P/E-tal, small cap jf large cap
20
0
-20
-40
1998 2000
2010
2013
Vänster axel
JOHAN PEYRON/HÖGANÄS
Om riskaptiten p
å marknaden håller
i sig borde aktier med högt beta gyn­
nas. Ser vi en klart förbättrad omsätt­
ningstillväxt samtidigt som bolagen
lyckas behålla sina historiskt höga
marginaler kan vinsterna överraska.
Svenska företag har över lag starka
balans­
räkningar och har genom­
fört flera stora kostnadsbesparings­
program. Kostnaderna för många av
de svenska företagen har kommit ner
och detta bidrar till en hög DOL,
degree of operating leverage (det vill
säga hur känsliga ett bolags vinster är
relativt en förändring i omsättning­
en). En omsättningsökning kommer
i rådande läge att leda till en kraftig
ökning av vinsterna.
1000
Europa
VÄRDERING Rimliga priser på svenska bolag
12 mån. framåtblickande P/E-tal, OMX Sthlm All Share.
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
ÖKAD M&A-AKTIVITET. Under året har en strid om ägandet i Höganäs utkämpats. Handelsbolaget
Indutrade har visat hög aktivitet som bolagsköpare. Budrykten har även florerat om Meda.
Hösten 2013 I NSI K T
29
”Nu blir västvärlden draglok åt tillväxtmarknaderna”
4 FRÅGOR TILL… Helena Haraldsson,
makroanalytiker på Carnegie Privatbank.
Helena
Haraldsson.
Fed minskade inte
sti­mu­lanserna vid
septembermötet – det är
väl positivt?
– Jo visst, uppgången
i obligationsräntorna
kom av sig. Men med en
osäkerheten har ökat kring
kommunikationen av penningpolitiken – menar han
vad han säger? Stort fokus
på kommande Fed-möten,
särskilt de med efterföljande presskonferens.
tillväxt på 2 procent i år
och sannolikt 3 procent
2014 kommer Feds nästa
steg att vara en lägre
stimulanstakt. Dessvärre
innebär Ben ­Bernankes
omsvängning att
Vad händer när Bernanke
slutar i början av 2014?
– Huvudtipset är att vice
Fed-chefen Janet Yellen
blir ny Fed-chef – den
första kvinnan på posten.
Hon betraktas som en
”duva”: Hon är för en låg
ränta och stora stimulanser precis som Bernanke.
Låga korträntor under
lång tid i västvärlden kan
IMAGO/ALL OVER PRESS
AKTIER Lägre samvariation
Inbördes korrelation, EuroStoxx 50.
0,7
1
0,5
1
1
0,4
TILLG NGAR
G R I OTAKT
SELEKTIVITET. Korrelationen minskar. Nu gäller
det att välja rätt länder, sektorer och enskilda aktier
som drivs av egna fundamentala faktorer.
V
år nuvarande geografiska
aktieallokering ser vid en
första anblick slätstruken ut,
med neutrala rekommendationer i
samtliga stora regioner (USA, Eu­
ropa, Japan, tillväxtmarknader samt
Sverige). Men titta under ytan. Där
döljer sig nämligen flera intressanta
investeringsidéer inom såväl regio­
nerna som bland sektorerna.
Sedan finanskrisen har utvecklingen
på marknaderna ofta dominerats av
stora makroekonomiska faktorer så­
som tillväxtutsikter relativt reces­sion,
räntor och centralbankslikviditet.
30
I NS I K T Hösten 2013
Till följd av detta har de finansiella
marknaderna präglats av ett ­ensidigt
riskbeteende, där det endera varit
riskvilja eller riskaversion som kraf­
tigt dominerat. Det har medfört att
risktillgångar, såsom aktier och kre­
diter, handlats upp och ned på ett
likartat sätt i takt med att investerare
minskat eller ökat sin riskexponering.
Priserna på risktillgångar har således
varit högt korrelerade.
Men när världen nu långsamt
går mot en mer stabil tillväxtmiljö
och räntorna rör sig uppåt mot mer
normala nivåer, bör denna kor­
relation minska, vilket skapar god
2006
2010
2013
förutsättning för selektivitet. Det
blir en miljö med större fokus på
valet av länder, sektorer och enskilda
aktier, och dess utveckling kommer
troligtvis att drivas mer av sina egna
fundamentala faktorer snarare än att
tillsammans i grupp handlas upp och
ned av makro­ekonomiska drivkrafter.
TILLVÄXTMÖTET. Ryske presidenten Vladimir Putin och kollegan från Kina
Xi Jinping. Båda länderna är relativt stabila och attraktivt värderade.
Det är dags
att sluta
behandla
tillväxt­
länder som
en enhet
och en till­
gångsklass.
1
1
1
0,6
0,3
B
Tillväxtmarknadsaktier är ett bra
exempel på en tillgångsklass där det
i dagsläget är viktigt att vara selektiv.
Aktiemarknader i tillväxtländerna
som helhet värderas lägst bland värl­
dens stora regioner, men det är dags
att sluta behandla regionen som en
enhet och tillgångsklass. Var i stället
selektiv. Efter den senaste turbulen­
sen i Indien, Indonesien och Turkiet,
och det faktum att globala investe­
rare sålt hela regionen, har goda in­
vesteringstillfällen skapats på selek­
tiva marknader. Kina och Ryssland
tillhör de mer stabila tillväxtmark­
naderna. De är attraktivt värderade
med modesta vinstförväntningar,
varför de är våra favoritmarknader.
Efter tillväxtmarknadsaktier är eu­
ropeiska aktier lägst värderade, men
det finns också goda skäl därtill.
Europa har nyligen lämnat en näs­
tan två år lång recession, men en hel
del utmaningar återstår. Givet dessa
kan det ännu vara för tidigt att över­
vikta europeiska aktier. EuroStoxx50
handlas till ett P/E-tal på 11x för
2014 baserat på konsensusförvänt­
ningar om en vinsttillväxt på 12
0.
3
metern Tankan har varit
positiv två kvartal i rad
och nått den högsta nivån
sedan 2007. Deflationen
ser ut att släppa sitt grepp
om ekonomin – bland
annat stiger nu mark­
priserna i Japans tre
största städer. Regeringen
har också beslutat att höja
momsen
frånworld
5 procent
msci
till 8 procent,
men kommsci europe
Vad händer i Japan efter
de stora stimulanserna?
– Vi ser nu vissa positiva
tecken. Konjunkturbaro-
BILLIGT Rea på tillväxt
Hur mår tillväxt­
marknaderna egentligen?
– Konjunktursignalerna
från de fyra BRIC-länderna
är halvljumma. Brasilien och Indien har stora
bytes­balansunderskott,
%
MSCI World
8
10
5
2010
2011
Genomsnitt
MSCI EM
2012
0
2013
procent. Italien och Spanien är inte
billiga utan handlas till P/E-tal på
11–12x och med hög­re förväntningar
på vinstutvecklingen för 2014 (över
15 procent).
Vi ser dock goda investerings­
möjligheter på vissa aktiemarknader
i Europas utkanter, vilka är rimligt
värderade och gynnas av en åter­
hämtning i eurozonen. Man är ex­
ponerad mot europeisk tillväxt men
inte mot dess problem. Vi ser således
positivt på Ryssland, som även är
den mest attraktivt värderade mark­
naden i regionen, och Storbritannien
vars största handelspartner är euro­
zonen. Samtidigt åtnjuter den brit­
tiska ekonomin fördelarna av stora
pågående stimulanser.
Företagen
vill ligga i
framkant
och förbätt­
ra sin pro­
duktivitet
för att lyfta
vinsterna.
pelvis marknadskapitalisering.
0,6
Om USA:s tillväxt överraskar po­
sitivt nästa år bör aktiemarknader
0,5
såsom Kanada och Mexico gynnas.
Dessa länder
0,4 är, jämte Kina, USA:s
tre största handelspartners.
BRIAN CORDISCHI
[email protected]
2006
2010
1970
2011
TILLVÄXTMOTOR. Under en rad år har ett
gigantiskt investeringsbehov byggts upp i
USA.
Bolagens
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011 vinster är goda. Slår de till nu?
Även Norden har stor exponering
mot Europa, men de nordiska bo­
lagens rörelsemarginaler är rekord­
höga och den svenska aktiemarkna­
den handlas med en högre värdering
än exempelvis Storbritannien. Vi har
därför en neutral exponering mot
Sverige, men ser mer potential inom
AKTIER
Lägre
samvariation
småbolagen
relativt
storbolagen.
Det
Inbördes
korrelation,
50.
är således
även viktigt
att vara EuroStoxx
selek­
tiv inom0,7
marknader avseende exem­
0,3
USA MÅSTE
INVESTERA
Årstakt, rullande
treårsperioder.
11
MSCI Europe
Strukturreformer återstår för
Japans premiärminister Abe.
Privata investeringar i USA.
15
12
10
9
och är sårbara för stigande
obligationsräntor i USA
och valutaturbulens. Som
tur är visar Kina tecken på
att stabiliseras och Ryssland gynnas av det högre
oljepriset. Vi tror att väst
kommer att agera draglok
åt tillväxtmarknaderna,
snarare än att tillväxtmarknaderna sänker
västvärldens tillväxt. n
USA Ebb för investeringar
12 mån. framåtblickande P/E-tal.
14
13
pensera med andra åtgärder. Det stora strukturella
reformarbetet har ännu
inte satt igång.
ALL OVER PRESS
n
begränsa uppgången i
långa obligationsräntor,
men inte förhindra en
uppåttrend i takt med
bättre konjunktur. Med
Yellen vid rodret finns en
risk för fortsatt svag dollar.
2013
I
nvesteringarna i USA föll kraftigt
i samband med finanskrisen och
minskade med mer än 7 procent
av BNP, eller 900 2miljarder
dollar,
spalt normal
från toppen 2006. Efter att ha bott­
nat under slutet av 2009 har inves­
teringarna släpat efter den allmänna
ekonomiska uppgången. Vi bedömer
att detta nu förändras. Industriinves­
teringar bör avlösa bostadssektorn
som tillväxtmotor för USA.
De senaste åren har avskrivning­
arna – förbrukningen av gjorda in­
vesteringar i maskiner, utrustning,
teknologi och dylikt – inte motsva­
rats av nya investeringar. Efter år av
underinvestering är det troligt att vi
får en period av överinvestering.
4-spalt normal
Investeringsläget borde vara gynn­
samt för före­
tagen. Osäkerheten
kring ekonomin har minskat. Opti­
mismen bland USA:s företagsledare
har sedan 2012 släpat efter hushål­
lens, men nu stiger även vd:arnas
framtidstro, vilket ökar viljan att in­
vestera. Samtidigt är bolagsvinsterna
goda, vilket historiskt varit den vik­
tigaste drivkraften för investeringar.
Företagen vill av konkurrensskäl
ligga i framkant och förbättra sin
produktivitet för att lyfta vinsterna.
Effektiviseringar kräver ofta investe­
ringar i olika former. Finansieringen
för olika investeringsprojekt är också
gynnsammare. Trots ränteuppgång­
en sedan midsommar är räntorna
låga och bolagen har tillgång till his­
toriskt sett billig finansiering.
world
Ett annat sätt att se på msci
investerings­
mscistor
europe
behovet är att mäta hur
andel
HELENA HARALDSSON
av ekonomin som utgörs av investe­
[email protected]
ringar. Trots en viss uppgång sedan
finanskrisen är andelen endast i nivå
BILLIGT Rea
på tillväxt
med historiska
bottnar och tidigare USA Ebb för investeringar
12 mån. framåtblickande
P/E-tal.
Privata investeringar i USA.
lägstanivåer.
14
15
Även investeringstakten är re­
%
Årstakt, rullande
MSCI World
13
kordlåg. Investeringsökningen de
treårsperioder.
senaste
fem
åren
är
den
lägsta
nå­
12
10
gonsin. Det i sig talar för en längre
11
period av hög investeringstakt. Den
10
5
genomsnittliga investeringstakten i
varit kring 7 pro­
9 MSCI USA
Europehar historiskt 1,5
spalt strategi Genomsnitt
cent per år menMSCI
har EM
de senaste fem
8
0
2010 åren2011
20121 procent.
2013
1970
2011
legat kring
Hösten 2013 I NSI K T
31
t
Sweveerna
i
Mald l
Dea
Maldiverna skräddarsytt för dig
Vi ger dig världen som du vill ha den
Tänk Maldiverna och du ser vita sandstränder, vajande palmer och kristallklart
vatten för ditt inre öga; själva essensen av en perfekt semester. Lime Travels
kräset utvalda resorter erbjuder allt från oslagbara all inclusives till rustika öretreater och lyxigt boende som saknar motstycke i världen. Lägg till utsökta
gourmetrestauranger, fantastiska spa, spektakulär dykning och solnedgångar du
bara trodde fanns på bild; Maldiverna överträffar alla beskrivningar.
Välkommen att gömma dig på paradisön där sanden är vitare och lenare,
vattnet klarare och gästfriheten en del av varumärket. Här saknar du inget, vare
sig vattensport eller strand-dito, utflykter, barnklubb, barer eller restauranger.
Efter en dag på stranden och i vattnet, vid poolen eller på tennisbanan, på
dykkurs, snorkling vid husrevet eller öde ö-äventyr lockar kanske en kryssning
i solnedgången? Tillbaka på ön återstår valet mellan restaurangens temakväll,
asiatiskt på vattenrestaurangen eller grillade skaldjur på stranden.
Resorten har 86 vatten- och strandvillor, alla exklusivt inredda med marmor
och moderna träslag. Luftkonditionering, telefon, kaffe/te-servering, minibar,
vinkylare, TV, DVD. iPod-dockning, WiFi och roomservice dygnet runt. Strandvillorna har trädgård med minipool, vattenvillorna minipool och soldäck.
Limes erbjudande på Constance Halaveli
Pris från 26 300 kr per person inkl. flyg, transfer och boende 7 nätter i en Water
Villa med frukost • 15% rabatt är medräknat i priset • Gäller under perioden 1
november - 26 december 2013.
S TO C K H O L M • B I RG E R JA R L SG ATA N 76 • T E L 0 8 - 5 4 5 1 5 1 6 0 | H A L M S TA D • S T E L L A N M Ö R N E R S G ATA 1 2 • T E L 0 3 5 - 2 1 52 5 0
H E L S I N G B O RG • B R U K SG ATA N 1 5 • T E L 0 4 2 - 4 02 2 2 70 | G ÖT E B O RG • K U N G S TO RG E T 2 • T E L 0 3 1 - 3 4 8 8 8 8 0
W W W. L I M E T R AV E L . S E | I N F O @ L I M E T R AV E L . S E
FORE! Hösten inbjuder till perfekt golfspel. Carnegie höll välbesökta tävlingar på
Bro Hof utanför Stockholm och Bokskogen i Malmö. Tack för trevliga tillställningar!
SPELGLÄDJE PÅ CARNEGIE-GOLF
BJÖRN OHLSSON (SAMTLIGA BILDER)
BRO HOF: Inte nog med att hål 17 är helt omgivet av vatten. Deltagarna skulle även tävla mot ett golfproffs.
Ê
Ë
Ì
BRO HOF: l
À Per Apelgren, som tog hem totalsegern, gratuleras av Carnegie Privatbanks chef Karin Söderqvist Lindoff. Till vänster Amanda Olofsson på Carnegies
eventavdelning. l
Á Mitt i spelet överraskades Dan Hallström, Lars Hallén, Tolly Bertilson och Carnegie-rådgivaren Niclas Marken med ett glas champagne och
en enkel förrätt på en för dagen uppbyggd restaurang på banan. l
 Lars Kjellberg, Åke Ericson, Keith Karlsson och Stefan Bengtsson var lagkamrater.
Í
Î Ï
BOKSKOGEN: l
à På tävlingen i Malmö deltog bland andra Staffan Brandt, Jan Christenson och Eva Maria Ovin. l
Ä Andra glada golfare var Anders Rasmusson,
Inga Håkansson, Margit Johansson och Kenneth Wästberg. l
Å Tom Brundin, Michael Jonson och Oscar Lindvall på väg mot nästa utmaning.
Hösten 2013 I NSI K T
33
HISTORISKA AFFÄRER
Gunnar Wetterberg
Utredare, Saco
A.O. banade väg
för snilleföretagen
BANKER. Med Wallenbergarnas Stockholms
Enskilda Bank som fyrbåk fick Sverige ett av
världens mest moderna bankväsen redan 1856
– en av förutsättningarna för industrialiseringen.
Han började som sjöofficer, men trängseln
i flottans kö var stor. Befordran dröjde,
Oscar började göra annat vid sidan av och
under tjänstledigheter. Han började placera
pengar, egna och andras. Det var detta
som skulle bli Wallenbergarnas hemlig­
het: Konsten att mobilisera småsparar­
nas pengar.
Det tog ett tag innan han satte det
i system. Först arbetade han på sin egen
förmögenhet. För ett arv köpte han lotter
i Östgöta Enskilda Bank, vilket var en god
affär, och en andel i järngruvan Kengis, som
blev en dundrande förlust. Tidigt i livet
kom en tredjedel av hans inkomster från
flottan, en tredjedel från kapital – och en
tredjedel från kortspel.
Sedan vände han sig till bankvärlden. De
första enskilda bankerna hade skaffat kapital
genom att sätta sina egna sedlar i omlopp.
Det var svårt att locka pengar på annat
sätt: Räntan var alltför reglerad för att
34
I NS I K T Hösten 2013
Atlas fick rekonstrueras
åtskilliga gånger de
första 50–60 åren, innan
tryckluften bar bolaget
mot dagens höjder.
Levde på
flottan,
kortspel och
kapital.
HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA
O
fta föreställer man sig framgångsrika
kapitalister som rika krösusar,
driftiga entreprenörer som riskerar
sina egna pengar för att bygga upp stora
företag.
Det är sällan så det går till. Hemlig­
heten bakom många företagsgrundningar
är moster, grannen, bridgekompisen –
småspararna som är beredda att satsa sina
sparslantar på något de tror på.
Men det är mödosamt och ofta för­
ödmjukande att tigga samman kapital på
det sättet. Det var där André Oscar Wallen­
berg gjorde sin insats.
locka insättare. Bankerna blev små och för­
siktiga, eftersom deras lottägare var person­
ligen och solidariskt ansvariga för de utgivna
sedlarna och bankernas andra åtaganden.
Då kom Oscar på lösningen. ­Stockholms
Enskilda erbjöd sina sparare långa
­räkning­ar. De fick bättre ränta om de åtog
sig att säga upp sina uttag flera månader i
förväg – men då fick banken också tidig var­
ning om när den måste ha pengar till hands.
Småspararna flockades till kontoret på Lilla
Nygatan, andra banker följde efter, och med
ett modernt bankväsen bidrog Wallenberg­
arna till den finansiella basen för 1890-talets
svenska snilleföretag, de som i många fall
är världsledande än i dag: SKF, Separator
(Alfa Laval), Asea (ABB)…
Sedan gick de vidare. Krisen 1878/1879
höll på att knäcka banken, men staten gick
in och räddade Wallenbergs skapelse. Det
lärde Wallenbergarna att alltid hålla sig
likvida, och det var det som under mellan­
krigstiden gjorde dem starkare och starkare,
när första världskrigets inflation, guld­
myntfotens deflation och Kreugers krasch
knäckte den ena konkurrentgruppen efter
den andra.
1870-talets turbulens gjorde dem också
till motvilliga industrialister. De fick ta hand
om Hofors-Hammarby, och så småningom
flera andra företag i trångmål. Återigen blev
småspararna ofta lösningen – stora aktie­
konsortier satsade de pengar som krävdes för
att ge bolagen en ny start. Ibland skaffade
man sig andra fördelar, som inte skulle vara
gångbara i dag. En av dem som bjöds in att
teckna aktier var den skarpe bankinspek­
tören Robert Benckert, som ofta hade syn­
punkter på – Stockholms Enskilda Bank…
Det var inte alltid det gick bra. Atlas fick
rekonstrueras åtskilliga gånger de första
50–60 åren, innan tryckluften bar bolaget
mot dagens höjder. Var finns den sortens
riskkapitalister i dag? Men de flesta små­
sparare som tagit rygg på sfären är nog
ganska nöjda… n
GUNNAR WETTERBERG är utredare på Saco,
historiker och före detta diplomat. Författare
till Pengarna och makten (Atlantis/Riksbanken
2009), Kanslern – Axel Oxenstierna
i sin tid (Atlantis 2002) och Wallenberg:
Ett familjeimperium (Bonniers, 2013).
Vi finner värden i Sverige
Sverige är fantastiskt. Det har vi papper på. Vi är nämligen
specialister på svensk aktie- och ränteförvaltning och inte
minst Enter Sverige är ett exempel på detta.
Enter är en fristående kapitalförvaltare och har så varit
sedan starten 1999. Vi anser att närheten till bolagen och
dess ledningar är ett måste för att nå högsta möjliga kvalitet
i förvaltningen. Siffror och kalla fakta i all ära. Men att också
träffa människorna som leder företaget, kan ge ännu mer.
Inte minst om företagets kultur och framtidstro.
Vill du fondspara privat i Enters fonder gör du det enklast
genom att kontakta din rådgivare på Carnegie eller besök
enterfonder.se
De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är inte någon
garanti för framtida avkastning. Ytterligare information om Enters fonder framgår av informationsbroschyr, fondbestämmelser samt faktablad. Dessa finns på vår hemsida eller kan beställas direkt från
Enter Fonder AB, telefonnummer +468 790 57 00.
Avsändare:
Carnegie Privatbank
103 38 Stockholm
”Jag fokuserar på direktavkastning.
Om den kommer från aktier eller
från företagsobligationer spelar
mindre roll.”
– John Strömgren, förvaltare Carnegie Strategifond
Carnegie Strategifond har funnits i 25 år och har alltid
fokuserat på direktavkastning. Investeringarna har
anpassats efter var vi ser störst möjligheter att hitta
god avkastning till begränsad risk.
Marknad, börs eller tillgångsslag har varit av
sekundär betydelse. Så var det vid starten 1988 och så
är det i dag.
Det som vi tycker gör fonden unik nu är att den
investerar i både företagsobligationer och aktier, men
inte vilka som helst. Företagsobligationerna ska ha
hög ränta och aktierna hög utdelning.
Dessutom investerar fonden inte bara i Sverige,
utan i välskötta bolag i olika branscher i hela Norden.
Genom att utnyttja möjligheterna inom både aktier
och företagsobligationer – i hela Norden – anser vi
att Carnegie Strategifond får en lägre risk än en ren
aktiefond, och samtidigt större möjligheter än ett
traditionellt räntesparande.
Det gör att fonden kan passa utmärkt som bas i ett
långsiktigt sparande.
Hur det har gått hittills?
Gå in på www.carnegie.se/fonder eller ring oss på
08-5886 93 50 så berättar vi mer.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du
får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad och informationsbroschyr finns på www.carnegie.se/fonder.