Transcript Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013
AB Fortum Värme Holding
samägt med Stockholms stad
Innehåll
Fortum Värme i korthet
1
Vd har ordet
2
Vision, mål och strategi
3
Drivkrafter och omvärld
4
Marknad
6
Verksamhet
9
Vår historia och framtid
13
Riskhantering
14
Hållbarhet
16
Ledning
18
Styrelse
19
Bolagsstyrning
20
Förvaltningsberättelse
23
Vinstdisposition
24
Koncernen – fem år
i sammandrag
25
Koncernens räkningar
26
Moderbolagets räkningar
33
Notförteckning
37
Koncernens noter
38
Moderbolagets noter
69
Intygande
71
Revisionsberättelse
72
Stockholm
– en av världens
renaste huvudstäder.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Fortum Värme i korthet
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad är en koncern och
fortsättningsvis kallad Fortum Värme. Fortum Värme producerar fjärrvärme,
fjärrkyla och el. Koncernen har bidragit stort till att Stockholm räknas som en av
världens renaste huvudstäder som av EU utsågs till världens första miljöhuvudstad Green Capital 2010.
Fortum Värme är i en investeringsfas som under en femårsperiod omfattar
investeringar på cirka 7 miljarder kronor i kraftvärmeproduktionen i Stockholmsregionen. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent
av förnybar eller återvunnen energi. Koncernen har knappt 10 000 fjärrvärmekunder och 400 fjärrkylakunder i Stockholm. Det helägda dotterbolaget
Stockholm Gas AB säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas.
Året som gått i siffror
t Nettoomsättningen uppgick till 6 993 MSEK (7 049). Rörelseresultatet
utvecklades positivt och uppgick till 1 701 MSEK (1 601).
t Resultatet efter skatt uppgick till 1 168 MSEK (1 512).
t Försäljningen uppgick till 10 170 GWh varav 8 239 GWh utgjordes av värme.
Viktiga händelser
t I januari togs det första spadtaget i bygget av det nya biobränsleeldade kraft-
värmeverket i Värtaverket. Med start 2016 kommer biobränslen omvandlas
till el och värme motsvarande behovet för 190 000 lägenheter.
t I mars lanserades pilotprojektet Öppen fjärrvärme®, en affärsmodell som
innebär att den som har överskottsvärme kan sälja den till Fortum Värme
till marknadspris.
t Under hösten utökades erbjudandet om energirådgivning till kunder
för att tillsammans med dem använda energin effektivare och utveckla
energisystemet i Stockholm.
I
t november invigdes det nya avfallsbaserade kraftvärmeverket i Brista
(Brista 2) i Sigtuna kommun.
t Under hösten 2013 tecknades ett nytt konsortialavtal mellan ägarna.
t Internationell redovisningsstandard för koncernen (IFRS) implementerades
för 2013.
ANTAL KUNDER
2 000
1 500
1 000
500
0
2009 2010 2011 2012 2013
AVKASTNING EGET KAPITAL, %
25
20
15
10
5
0
2009 2010 20111) 20121) 2013
1)2011 inkluderar reavinster vid avyttring av
Värmevärden AB och 2012 inkluderar
sänkning av bolagsskatt från 26 % till 22 %.
SOLIDITET, %
40
30
20
10
0
2009 2010 2011 2012 2013
INVESTERINGAR
Produkter
Företag
Privat
Totalt
Fjärrvärme
7 258
2 635
9 893
Fjärrkyla
391
Gas
955
68 366
69 321
8 604
71 001
79 605
Samtliga produkter
JÄMFÖRBART
RÖRELSERESULTAT, MSEK
391
FÖRSÄLJNING, GWh
Värme
Kyla
Gas (inkl distribuerad gas)
El
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
8 239
426
247
1 257
Värtan, 35%
Brista 2, 31%
Underhåll, 18%
Övrigt produktivitetshöjande, 6%
Tillväxt, 6%
Lagkrav/regelverk, 5%
FORTUM VÄRME I KORTHET
1
VD har ordet
För att IT-samhällets alla datorer, telefoner och andra apparater ska fungera krävs infrastruktur
för lagring och överföring av data. Och för att vi ska kunna förse våra kunder med fjärrvärme och
fjärrkyla krävs infrastruktur för distributionen. Men vad har Fortum Värme med datalagring att göra?
Svaret är enkelt: energi. Närmare bestämt energi som annars går till spillo.
Öppen fjärrvärme® och samverkan med kunderna
I ett bergrum på Renstiernas gata på Södermalm i Stockholm har IT-företaget Bahnhof sin datahall Pionen. Bahnhof
är en av 14 piloter som prövar vår nya affärsmodell Öppen
fjärrvärme®. Det handlar om att i samarbete ta till vara
all den spillenergi som finns ute i vårt samhälle. Och det
handlar om samarbete på marknadsmässiga grunder.
Öppen fjärrvärme®, som testats under 2013 och lanseras på
bred front 2014, är både ett miljöprojekt och ett ekonomiskt
projekt.
I Bahnhofs fall kräver enorma mängder data stora
mängder servrar, som i sin tur kräver stora mängder kylning. Och där kylning sker uppstår samtidigt värme. Det är
denna värme vi tar till vara i vårt samarbete. Alla stadens
datahallar är en av många dolda energikällor i samhället.
Andra exempel är livsmedelsindustrins kylrum, och många
fler tillämpningar finns. 2013 är året då affärsmodellerna
för fjärrvärme började svänga om. Jag är stolt över att det är
vi som leder denna utveckling.
Att samverka för totalt sett
optimerad energiomvandling
inom ramen för ett sammankopplat system – ett flexibelt
nätverk av fjärrvärme- och
fjärrkylrör – är framtiden.
Att samverka för totalt sett optimerad energiomvandling
inom ramen för ett sammankopplat system – ett flexibelt
nätverk av fjärrvärme- och fjärrkylrör – är framtiden.
Att utbyta energi mellan kunder och leverantörer i detta
system, samtidigt som den storskaliga produktionen i kraftvärmeverk optimeras i en gemensam process, är receptet
för mesta möjliga energieffektivitet och bästa möjliga konkurrenskraft. Enkelt, säkert och hållbart.
Nya kraftvärmeverk och hållbar produktion
Öppen fjärrvärme® innebär inte att den traditionella fjärrvärmeverksamheten minskar i betydelse. Att ta tillvara
energi som annars går till spillo är en grundbult också i
kraftvärmeidén. Det är den el som genereras samtidigt med
2
VD HAR ORDET
värmeproduktionen som skapar mervärdet, el som annars
inte skulle alstras. 2013 var året då vårt nya avfallsbaserade kraftvärmeverk i Sigtuna, Brista 2, började producera
värme och samtidigt året då vi i Värtaverket i Stockholm
började bygga ett av världens största biobränslebaserade
kraftvärmeverk.
Vi ska med bibehållen lönsamhet ersätta de fossila inslag
av olja och kol i produktionen som ännu finns kvar med
bättre alternativ. Redan i dag är andelen förnybar och återvunnen energi 78 procent för vår totala produktion och 86
procent för fjärrvärmen, men vi ska nå längre: klimat- och
resursneutralitet till 2030 är ett minimum, ambitionen är
att klara detta väsentligt tidigare.
Varje beslut vi tar ska vara ägnat att åstadkomma ett
bättre läge ur alla hållbarhetsperspektiv. Receptet får vi när
vi lägger ihop Öppen fjärrvärme® och integrationen av systemen och utbyggnaden av hållbar kraftvärme. För ett företag
som bara kan leva på sitt eget kassaflöde är detta omöjligt
utan ekonomisk hållbarhet och jag ser med tillfredsställelse
tillbaka på ett 2013 där vi levererar ett positivt resultat och
fortsatt klarar konkurrensen från allt vassare alternativ.
Så tillsammans med våra kunder arbetar vi vidare med
omställningen, med vårt bidrag till en hållbar stad.
Stockholm, mars 2014
Anders Egelrud, VD
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Vision, mål och strategi
Fortum Värme ska producera, distribuera och sälja fjärrvärme, fjärrkyla, el och
energilösningar på ett hållbart sätt och baserat på optimerade energisystem.
Vision
Tillsammans med våra kunder och partners i marknaden
och i samhället, skapar vi de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer.
Mål
Våra kunder har en klimat- och resursneutral energilösning
senast 2030, med ambitionen att nå målet betydligt tidigare
än så.
Strategiska fokusområden
t Förstärkt marknadsposition
Fortum Värmes marknadsposition ska förstärkas genom
ökat fokus på kundförtroende samt genom aktiva samarbeten med våra kunder och övriga intressenter.
t Kostnadseffektivitet
Anläggningstillgångarna ska utnyttjas på ett effektivt
och optimalt sätt samtidigt som nya investeringsprojekt
implementeras för att ytterligare höja effektiviteteten.
Även organisationen som helhet ska arbeta kostnadseffektivt.
t Effektiv styrning
Genom en ledningsstruktur som stödjer och uppmuntrar
prestation och en säkerhetsorienterad kultur uppnås en
effektiv styrning.
t Tillväxt
Fortum Värme ska växa genom organisk tillväxt samt
utveckling av nya affärsmodeller.
t Hållbara bränslen
Fortum Värme fokuserar på att ha tillgång till bränslen
med konkurrenskraftiga priser som framställs på ett
ansvarsfullt sätt både miljömässigt och socialt, med syfte
att erbjuda våra kunder hållbara energiprodukter.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
VISION
3
Drivkrafter och omvärld
Globala makrotrender som befolkningsökning, klimatförändringar
och energibrist ställer ökade krav på en hållbar, effektiv och klimatsmart energiproduktion.
Befolkningsökning och ökad miljömedvetenhet
Enligt FN:s beräkningar väntas världens befolkning
stiga till närmare 9 miljarder år 2050. Samtidigt leder en
ökande industrialisering i utvecklingsländerna till stigande
inkomster och en växande medelklass och därmed en ökad
köpkraft och att allt fler konsumerar allt mer. Detta betyder
att efterfrågan och behovet av energi för såväl tillverkning
av varor och produkter som för privat konsumtion och
komfort ökar.
En allt större medvetenhet bland världens konsumenter
om de miljöeffekter och -konsekvenser deras konsumtion
och beteende har bidrar också till en ökad efterfrågan på
miljövänliga produkter och tjänster.
En ökad miljömedvetenhet i kombination med insikten
om att världens samlade energiresurser är begränsade gör
att det blir nödvändigt för företag och tillverkare att arbeta
energieffektivt för att kunna tillgodose en ökande efterfrågan. Kravet på energileverantörer att tillhandahålla
effektiva, tillförlitliga och miljövänliga produkter och
tjänster ökar.
Global utveckling
På global nivå påbörjades ett arbete med att utveckla gemensamma lagar och regelverk för energibranschens verksamhet i och med FN:s första miljökonferens i Stockholm
1972. Denna har sedan följts av flera konferenser för att nå
internationella överenskommelser inom miljöarbetet.
4
DRIVKRAFTER OCH OMVÄRLD
Regelverk inom EU
EU baserar sedan 2006 sin energi- och miljöpolitik på tre
grundpelare: konkurrenskraft, försörjningstrygghet och
hållbarhet. De så kallade 2020-målen har formulerats med
dessa grundpelare som bas. De tre målområdena är klimat,
förnybarhet och energieffektivitet, och ett antal direktiv har
utmejslats för att bidra till att målen uppfylls. Främst bland
dem finns direktivet om utsläppsrättshandeln, förnybarhetsdirektivet och det nya energieffektiviseringsdirektivet. EU:s
nya målpaket för 2030 kan sägas utgöra en viss skärpning
av klimatambitionen – målet är nu 40 procents minskning – och en viss uppluckring av ambitionerna avseende
förnybarhet och energieffektivisering.
Regelverk i Sverige
I Sverige är energi- och miljöpolitiken i stora delar en direkt
spegling av EU:s politik. Utöver EU-målen har Sverige ett
antal unilaterala mål för 2020 (med kontrollstation 2015):
50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i
transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning
och 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser
i den icke-handlande sektorn, varav två tredjedelar i Sverige
och en tredjedel utanför.
En rimlig bedömning är att styrningen i Sverige kommer att vara inriktad på ökad hållbarhet, klimatet, förnybarhet och energieffektivisering. Ett tydligt tecken på detta är
beslutet under inledningen av 2014 om höjda kvotplikter för
elcertifikat.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
För fjärrvärmebranschen, som är den enskilt största
anledningen till Sveriges jämförelsevis goda klimat- och
resursprestanda, är långsiktiga spelregler helt avgörande,
eftersom investeringshorisonterna är 20 till 40 år.
Värmemarknadens regelverk är under utveckling.
Regeringen remitterade sitt nya förslag till lagrådet i
februari 2014. Förslaget innebär att så kallat reglerat
tillträde ska införas. Mekanismen är enkel: vill ett företag
med tillgänglig överskottsvärme få avsättning för denna
värme hos ett näraliggande fjärrvärmeföretag så ska detta
kunna ske mot att fjärrvärmeföretaget hålls skadeslöst. Vad
gäller olika former av ökade regleringar av värmeaffären
har regeringen tagit tydlig ställning. Varken reglering av
tredjepartstillträde, så kallat TPA, eller prisreglering är
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
aktuell. Istället pekar man på Prisdialogen (se sidan 10)
som ett gott exempel på parternas egen utveckling av marknadens funktionssätt.
Miljövinster och energieffektivitet med Fortum Värme
Av den energi som Fortum Värmde levererar kommer
78 procent från förnybara och återvunna källor. På flera
områden har initiativ tagits för att effektivisera resursutnyttjandet i såväl egna anläggningar som på marknaden i
stort. Ett exempel är Öppen fjärrvärme®, där Fortum Värme
tillsammans med kunderna tillvaratar värme som annars
skulle gå förlorad (se sid 12). Målet är att vår produktion
ska vara helt resurs- och klimatneutral senast 2030 men
ambitionen är att nå målet betydligt tidigare än så.
MARKNAD
5
Marknad
Fortum Värme verkar på de lokala marknaderna för värme och kyla i flera av
Stockholms läns tätorter. Störst är Stockholm, men även Lidingö, Nacka, Sigtuna,
Täby och Upplands Väsby är hemmamarknader för Fortum Värme. Kunderna är
främst kommersiella, offentliga och privata fastighetsägare.
Energianvändningen i Sverige uppgår till cirka 379 TWh
per år1). Nästan 38 procent går till industrisektorn. Transportsektorn svarar för drygt 24 procent. Återstående 40 procent, cirka 144 TWh, går till bostads- och servicesektorn.
Av den sistnämnda sektorns användning går över hälften,
77 TWh, till uppvärmning. Fjärrvärme i sin tur svarar med
43 TWh för över hälften av värmemarknaden (ytterligare
cirka 4 TWh går till industriprocesser).
Fortum Värme säljer drygt 8 TWh per år, vilket innebär
att våra kunder svarar för cirka 17-18 procent av Sveriges
samlade fjärrvärmeanvändning. Det motsvarar cirka 10
procent av landets värmeanvändning och drygt 2 procent
av landets hela energianvändning.
Fjärrvärme är en viktig del av värmemarknaden och en stor
del i energisamhället.
Marknadsutveckling
Den fortsatt mycket stora inflyttningen i Stockholmsregionen skapar förutsättningar för marknadstillväxt. Staden
byggs främst ut ”stadsdelsvis” och utmaningen för Fortum
Värme är att kunna erbjuda helhetslösningar som matchar
moderna fastigheter med bättre energiprestanda och som
möter konkurrerande lokala alternativ. Inflyttningen medför ett ökat energibehov, medan energieffektivisering och
klimateffekten leder till ett minskat behov.
1) Källa: Energiläget 2013 (data gäller 2011), Energimyndigheten, ET 2013:22. Eftersom uppvärmning är väderberoende så varierar siffrorna mellan
varma och kalla år. Skulle 2011 års användning i bostads- och servicesektorn normalårskorrigeras så uppgår användningen till 154 TWh.
6
MARKNAD
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Efterfrågan på fjärrkyla förväntas att öka som konsekvens av förtätning i befintliga områden, efterfrågan i nya
områden samt ökat kylbehov, bland annat till följd av fler
värmealstrande apparater. Fortum Värme strävar efter att
vårda och utveckla sin ledande position genom att med en
hållbar värme- och kylaprodukt som bas samverka med
kunderna som integratör och systemoptimerare i framtidens stadsdelar.
Konkurrenter
De främsta konkurrenterna på värmemarknaden är lokala
former av uppvärmning och kyla. Den huvudsakliga
konkurrensen kommer för närvarande från värmepumpar
och kylmaskiner med möjlighet till värmeåtervinning.
Konkurrensen har hårdnat efterhand som prestanda och
ekonomi i alternativen har förbättrats. Detta förhållande
ställer kontinuerligt allt hårdare krav på oss att utveckla
och effektivisera vår verksamhet och på att fortsatt erbjuda
konkurrenskraftiga priser.
Fjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärmen och fjärrkylan är som energisektorns kollektivtrafik – istället för att var och en köper och driver en
egen anläggning kan många ta del av den värme och kyla
som produceras centralt i få anläggningar med effektiva
processer och teknik som ligger i framkant. Fortum Värme
bidrar dessutom till att skapa en mer hållbar stad genom
ett system som gör att den enes avfall och energiförluster
kan bli ny energi för andra. Fjärrvärmen och fjärrkylan i
Stockholm är en central del i Stockholms kretslopp eftersom
fjärrvärme- och fjärrkylasystemet gör det möjligt att utnyttja energi som annars går förlorad.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
De mervärden som Fortum Värmes fjärrvärme- och fjärrkylaprodukter erbjuder är enkelhet, säkerhet och hållbarhet.
Detta skapar tillsammans med ett konkurrenskraftigt pris
förutsättningen för oss att tillmötesgå kundernas efterfrågan.
t Enkelheten består i det faktum att produktionen och
distributionen av värme sköts av Fortum Värme. Kunden
slipper upphandla egna insatsvaror, som el eller pellets.
Kunden slipper också hela drift- och underhållsansvaret
och därmed sammanhängande kostnader. Dessutom
frigörs utrymme i fastigheten som annars skulle ha
upptagits av de lokala uppvärmningsformerna.
Säkerheten
som följer med fjärrvärme och fjärrkyla
t
är av två slag. Dels är leveranstryggheten regelmässigt
större för fjärrvärme och fjärrkyla än för de lokala alternativen. Fjärrvärmeleveranserna ligger år ut och år in på
nära 100 procents tillförlitlighet. Dels slipper kunderna
det verksamhetsansvar och de transporter som kan följa
med lokala uppvärmningslösningar.
Hållbarheten
skapas i produktionsledet: 86 procent av
t
värmen och 100 procent av kylan produceras med förnybara och återvunna energikällor. Dessutom följer Fortum
Värme en Code of Conduct, en uppförandekod, för att
säkerställa att all verksamhet, från bränsleanskaffning
till produktion, uppfyller långtgående krav för social
hållbarhet.
Prisutveckling
Fortum Värme har ett konkurrenskraftigt pris som baseras
på prisutvecklingen på kostnaden för alternativa uppvärmnings- och nedkylningsformer vilket säkerställer en stabil
prisutveckling och ett förutsägbart fjärrvärmepris. Fjärrvärmepriset lämnas oförändrat under 2014.
MARKNAD
7
Bahnhof
FOTO: KRISTINA SAHLÉN
IT-företaget Bahnhof, leverantör av bredband, telefoni och
olika internettjänster, är sedan 2013 fjärrvärmeproducent. Samarbetet
sker inom ramen för Fortum Värmes initiativ Öppen fjärrvärme® och
innebär att Bahnhof säljer överskottsvärme till Fortum Värme och får
marknadsmässigt betalt.
Bahnhof driver idag tre datacenter i Stockholms innerstad där
samtliga har en hög restvärmeeffekt. Ett av dem, Bahnhof Pionen, har
redan börjat leverera överskottsvärme och de andra två kommer också
att kopplas in på fjärrvärmenätet.
–Vår bransch har blivit mer och mer medveten om värdet av att driva datacenter på ett miljömässigt sätt. Vad kan vara mer energieffektivt och miljömedvetet än att all energi som servrarna i våra datahallar använder kommer till nytta i fjärr värmenätet och därmed kommer
andra till godo, säger Gustav Bergquist, teknisk chef Bahnhof.
8
CASE
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Verksamhet
Fortum Värme producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla till
kommersiella, offentliga och privata aktörer. Dotterbolaget Stockholm Gas AB säljer
och distribuerar stads- och fordonsgas. Våra kunder finns i Stockholmsregionen.
Fjärrvärme och fjärrkyla
Mer precist innebär fjärrvärme och fjärrkyla centraliserad
värme- och kylaproduktion i högeffektiva och storskaliga
kraftvärmeverk (samtidig produktion av värme och el)
och i stora värmepumpar (samtidig produktion av värme
och kyla) som distribueras i stora rörledningssystem.
Storskaligheten innebär att rest- och spillprodukter från
samhället kan tillvaratas. Det gäller allt från hushållsavfall,
till restprodukter från skogen, till spillvärme från stadens
VA-system. Återvunna och förnybara insatsvaror är basen.
Kunder
Fortum Värme producerar och levererar miljöanpassad
fjärrvärme och fjärrkyla till företag och privatpersoner i
Stockholmsregionen. Den största kundgruppen är fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Dessa svarar tillsammans för 88 procent av omsättningen. Privatpersoner och
småhus står för 2 procent av omsättningen och resten
utgörs av industri- och byggföretag samt övriga företag.
Gemensamt för dem alla är efterfrågan på en enkel, säker
och hållbar energiprodukt, oavsett om det är fråga om
värme, kyla eller en handelslösning inom ramen för Öppen
fjärrvärme®-modellen.
Fortum Värmes historiska och nuvarande kunskap om
kundernas energianvändning är unik. Vi kan vara våra
kunders energipartner och arbeta för en långsiktigt hållbar
energianvändning. Som en del i detta erbjuder vi våra kunder skräddarsydd och kostnadsfri energirådgivning. I syfte
att göra det enkelt för kunderna har vi två dagar i veckan
under hösten 2013 funnits på plats i Stadsmissionens centrala lokaler i Gamla Stan i Stockholm, för dem som vill få
energirådgivning.
Varje år arrangerar Fortum Värme Värmetävlingen för
kundsegmentet bostadsrättsföreningar. Den bostadsrättsförening som minskar sin värmeanvändning mest jämfört
med föregående år vinner en energitjänst som hjälper dem
att effektivisera energianvändningen ytterligare. Styrelsen i
de bostadsrättsföreningar som deltar får även
en utbildning inom energieffektivisering.
En kontinuerlig och god relation med kunderna är en
förutsättning för ett gott partnerskap. Alla våra kunder har
därför en personlig värmerådgivare eller ett värmeteam.
Fortum Värmes prissättning är i sig en konkurrensfördel. Vi erbjuder stabila priser som justeras högst en gång
per år, som inte bjuder på några överraskningar mellan
åren och där kunden betalar för aktuellt behov. Det är
med andra ord enkelt för kunderna att planera sina egna
värmekostnader. Till sin hjälp har kunderna ett digitalt
verktyg, Fjärrvärmeprognosen, som finns på Fortum
Värmes hemsida. Med hjälp av Fjärrvärmeprognosen kan
kunderna prognostisera kostnader för varma och kalla
år, för de olika prisamodeller vi erbjuder samt vad en
energieffektiviseringsåtgärd ger för kostnadsbesparing.
Fortum Värme erbjuder även via hemsidan mätdata och
kostnadsfria larmtjänster som kunder kan prenumerera på.
För de kunder som vill ha ytterligare stöd och hjälp i sin
energianvändning erbjuds även en rad olika tilläggstjänster.
Valfria prismodeller
Fortum Värmes kunder har olika behov. Därför lanserades
fem nya prismodeller för fjärrvärme 2012 och för fjärrkyla
2013. Kunder med olika preferenser kring energiförbrukning, långsiktighet och risk, kan nu fritt välja mellan olika
abonnemangsformer.
Valfria prisabonnemang för fjärrvärme
Valfria prisabonnemang för fjärrkyla
Trygg passar kunder som snabbt vill kunna påverka
sin värmekostnad genom en minskad energianvändning,
då en stor del av totalkostnaden är rörlig.
Komfort är en prismodell som ger stabil prisbild över
tid och passar kunder med behov av komfortkyla.
Aktiv är har en hög andel fast kostnad som baseras
på kundens effektbehov och ger i regel något lägre fjärrvärmekostnad över tid jämfört med Fjärrvärme Trygg.
Invest passar kunder som har kapital över och vill förskottsbetala
den fasta, effektbaserade, delen för att säkra uppvärmningskostnaden över en längre tid. Fjärrvärme Invest erbjuds med två olika
bindningsperioder, 24 månader och 60 månader.
Mix är en prismodell för processkunder som ger möjlighet att
välja ökad andel fast pris för baslast och därmed minska prisvariation som beror på väder.
Invest 60 är långsiktig, passar kunder med låg kapitalkostnad
och ger en lägre totalkostnad genom förskottsbetalning av den
fasta kostnaden för effektbehovet.
Flöde har en enkel taxa som är lätt att jämföra och
analysera. Modellen passar kunder med egen kylanläggning.
Flexibel riktar sig till de kunder som har fjärrvärme som ett
komplement till ett annat uppvärmningsalternativ.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
VERKSAMHET
9
Prisdialogen
För att ytterligare stärka dialogen med kunderna ansöker
Fortum Värme om medlemskap i kvalitetssystemet Prisdialogen under 2014. Inom ramen för detta system, gemensamt
framtaget av Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme,
ställer Fortum Värme ut två löften i marknaden. Det första
ges i form av en prissättningspolicy, där grunderna för
prisbildningen anges och där den mest fundamentala principen är utfästelsen om konkurrenskraft visavi alternativa
uppvärmningsformer. Den andra utfästelsen är ett rullande
flerårigt prisutvecklingstak. Sammantaget innebär Prisdialogen en väsentligt förbättrad möjlighet för våra befintliga
och potentiella kunder att fatta långsiktiga beslut och att
utvärdera Fortum Värmes erbjudanden mot alternativa
uppvärmningsformer.
Produktion och distribution
I Fortum Värmes kraftvärmeverk produceras värme och el
samtidigt. Det gör att kraftvärme är mycket energieffektivt
eftersom hela 90 procent av energin i ett bränsle kan utvinnas. Detta kan jämföras med ett kolkraftverk där sällan
mer än 40 procent av energin i bränslet kan utvinnas.
Fjärrvärmen är därför svårslaget resurssnål vilket sparar
på både bränsle och miljö. Mångfalden av anläggningar och
bränslesorter innebär optimeringsmöjligheter som genererar affärsmässiga synergier i hela affären.
Fortum Värmes fjärrvärme producerades under 2013 till
86 procent av förnybar energi (det vill säga biomassa eller
solenergi utvunnet ur sjövatten) eller av återvunnen energi
(det vill säga spillvärme och avfallsenergi). Fortum Värme
tillvaratar energi som annars skulle gå förlorad ur sorterat
brännbart avfall, renat avloppsvatten och ur överskottsvärme från fjärrkylakunder.
Fortum Värme levererar årligen cirka 8 TWh värme och
430 GWh kyla till knappt 10 000 kunder i Stockholmsområdet samt cirka 200 GWh stads- och fordonsgas till cirka
70 000 kunder.
I syfte att optimera värmeproduktionen sker även ett
omfattande produktionsutbyte med närliggande fjärrvärmeföretag.
FJÄRRVÄRMEFÖRSÄLJNING
VERKSAMHET
Den största investeringen
Den enskilt största investeringen under perioden uppgår
till 4,5 miljarder kronor och avser ett av världens största
kraftvärmeverk för biobränslen som nu byggs i Värtaverket
i Stockholm. Målet är att minska våra produktionskostnader
och klimatpåverkan.
t Biobränslen omvandlas till 750 GWh el och 1 700 GWh
värme, vilket motsvarar uppvärmningen av 190 000
lägenheter.
t Koldioxidutsläppen i Stockholm minskar med 126 000
ton per år, vilket motsvarar vad vägtrafiken i Stockholm
släpper ut under en och en halv månad.
t Europas koldioxidutsläpp minskas med 650 000 ton
per år.
t 800–1 000 personer sysselsätts under byggtiden
2013–2015.
Stockholm Gas AB
Redan 1853 introducerades stadsgas i Stockholm. Idag har
vi två separata gasnät. Det ena innehåller stadsgas och består av 60 mil långa rör i Stockholm, Solna och Sundbyberg.
Det andra är ett nybyggt 4 mil långt nät för fordonsgas.
Stockholm Gas har även ett av landets största tankställen
för fordonsgas vid Arlanda.
Kunderna är i första hand privatpersoner som använder
gasspis. Utöver det används stadsgasen av restauranger,
industrier och till uppvärmning av flerfamiljs- och småhus.
Fordonsgaskunderna är större taxibolag, tankstationer och
bussdepåer.
FJÄRRKYLAFÖRSÄLJNING
Fastighetsföretag, 52%
Bostadsrättsföreningar, 36%
Övriga företag, 7%
Byggföretag, 2%
Industriföretag, 2%
Privatpersoner
och småhus, 2%
10
Investeringar
Den långsiktiga trenden mot minskad global klimatpåverkan när hela kraftsystemet beaktas åstadkoms genom
investeringar i nya anläggningar för förnybar el- och
värmeproduktion, genom integration av regionens fjärrvärmenät och genom att öka användningen av spillvärme
i samhället. Fortum Värme investerar åren 2010–2015 cirka
7 miljarder kronor i ny och utvecklad produktion i Stockholmsregionen. Investeringarna medför lägre utsläpp både
globalt och i Fortum Värmes egna anläggningar.
Fastighetsföretag, 85%
Övriga företag, 12%
Bostadsrättsföreningar, 1%
Byggföretag, 1%
Industriföretag, 1%
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Fjärrvärme- och fjärrkyleanläggningar i Stockholmsregionen
t Sju större fjärrvärme- och fjärrkyleanläggningar
t Över 130 mil fjärrvärmeledningar
t 40 mil fjärrkylaledningar
t 64 mil gasledningar
Sigtuna
Arlanda
Bristaverket
2013
E4
t 8 239 GWh levererad fjärrvärme
t 426 GWh levererad fjärrkyla
t 1 257 GWh levererad el från kraftvärmeverk
t 247 GWh levererad stads- och fordonsgas
Upplands Väsby
E18
Täby
E18
Kista
Tensta
Hornsbergs kyllager
Värtaverket
Lidingö
S TO CK HO L M
Hässelbyverket
Kyllager i Brunkebergsåsen
Nacka
N
SSA
SMÄ
OLM
CKH
STO
Skärholmen
222
Hammarbyverket
Älvsjö
E20 E4
Farsta
Fjärrvärmenät
Högdalenverket
Fjärrkylanät
73
Anläggning
Byggår
Bränsle
Producerar/funktion
Bristaverket
1997/2013
Träflis och avfall
El och värme
Hammarbyverket
1980
El, värme från renat avloppsvatten och bioolja
Värme och kyla
Hornsbergs kyllager
2009
Kyla från Mälaren
Dygnslagring av kyla
Hässelbyverket
1959/1976/2000
Träpellets
El och värme
Högdalenverket
1970/1979/
1999/2004
Avfall (hushållsopor och industriavfall)
El och värme
1998
Kyllager i Brunkebergsåsen
Dygnslagring av kyla
1903/1969
El, kol, bioolja, olivkärnor samt värme och kyla från havsvatten
El, värme och kyla
Kyllager i Brunkebergsåsen
Värtaverket
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
VERKSAMHET
11
Tre viktiga kretslopp i samhället
Energi i sorterat avfall
från hushåll och företag
Sverige är ledande när det gäller avfallshantering. Hushållsavfall deponeras inte, genom återvinning på olika
sätt, med stora miljövinster som följd.
Energiutvinning är en viktig förklaring till detta. När plast förbränns uppstår koldioxid som är klimatpåverkande.
När det fossila bränslet avvecklats i
Fortum Värmes fjärrvärmeproduktion
kommer plasten och fossila drivmedel
för transporter att vara det enda fossila
kvar i vår produktion. Genom en kombination av utsortering för återvinning
och användning av biologiska plaster
kommer även dessa utsläpp att minska
i framtiden.
Spillvärme i avloppsvatten,
i fjärrkylareturer och från
datahallar
Förnybara biobränslen
från skogsindustrin och
solenergi från havet
Energi från avloppsvatten utgör en av
de största energikällorna för värmeproduktionen i Stockholm, 700 GWh.
Fjärrkylanätet i Stockholm är även ett
värmeåtervinningsnät. Om man köper
fjärrkyla på vintern återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013
återvann Fortum Värme 164 GWh
från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde
produktion av 246 GWh fjärrvärme.
Utsläpp av koldioxid från biobränslen
(rester från skogsindustrin) anses inte
bidra till växthuseffekten då detta kol
ingår i ett kretslopp. Fortum Värmes
målsättning är att allt biobränsle ska
komma från ett hållbart skogsbruk.
Den långsiktiga planen är att avveckla
användningen av fossila bränslen.
Totala utsläppet av fossil och förnybar
koldioxid från Fortum Värmes produktion uppgick 2013 till 2,6 Mton. För
att binda detta samlade utsläpp krävs
cirka 6,5 procent av bruttotillväxten
av skog i Sverige, eller 1,6 procent av
Sveriges skogsmarks årliga tillväxt.
Öppen fjärrvärme®
I Stockholm utvecklar Fortum
Värme en affärsmodell som innebär
ett skifte på den svenska värmemarknaden - Öppen fjärrvärme®.
Tillsammans med kunder tar vi vara
på energi som annars skulle gå
förlorad.
12
VERKSAMHET
Det kan vara spillvärme från en kylanläggning i en livsmedelsbutik eller
från en datahall. Värmen köps till
marknadspris och en teknisk lösning
hos kunden gör att deras spillvärr
men förs ut på fjärrvärmenätet.
Den återvunna energin används för
att värma bostäder och producera
varmvatten. Det gör att behovet att
producera ny energi minskar. Det
tjänar alla på.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Vår historia och framtid
Historiska milstolpar
1995 – den första fjärrkylakunden
kopplades in på nätet i centrala Stockholm
1853 – den första gaslampan tändes i centrala Stockholm
Mitten av 90-talet – stora kundavtal
2007 – avtal tecknades med Söderenergi
kring produktionssamarbete
tecknades med stadens fastighetsbolag
2009 – sammankoppling av det centrala
1999 – förvärv av Lidingö Energi
och södra distributionsnätet
1953 – den första fjärrvärmekunden koppla-
2010 – Fortum Värme renodlade och sålde
des in på nätet i nordvästra Stockholm
sina verksamheter utanför Stockholmsregionen genom avyttring av Värmevärden AB
2011 - avtal tecknades med Sollentuna
Energi kring delägarskap i Brista 2
2012 – fem nya valfria prisabonnemang
lanserades på marknaden
2013 – Brista 2 invigdes och pilotprojektet
2000 – förvärv av Brista Kraft
1959 – första storskaliga kraftvärmeproduktionen driftsattes
Öppen fjärrvärme® startades. Stockholms
stad beslutade lösa optionen från 2002 om
ökad ägarandel
2002 – AB Fortum Värme Holding samägt
med Stockholms stad bildades i samband
med att Fortum köper Birka Energi från
Stockholms stad. Staden behöll ett femtioprocentigt vinstintresse, strax under 10
procent av kapitalet och en option om att gå
upp till 50 procent av kapitalet 2016
Framtida milstolpar
2014 – lansering av Öppen fjärrvärme®
Senast 2030 – helt resurs- och klimat-
2016 – Europas största biobränsleeldade
neutral produktion
kraftvärmeverk driftsätts
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
HISTORIA OCH FRAMTID
13
Riskhantering
Riskhanteringsprocessen är väl integrerad i affärsplaneringen, affärsstyrningen
och affärsuppföljningen. För varje riskkategori följer riskhanteringen följande
steg: identifiering, bedömning, hantering, kontroll och uppföljning.
Målsättning och ramverk
Riskhantering är en integrerad del av planering, styrning
och uppföljning av affärsverksamheten. Målet med riskhanteringen är att stödja arbetet med att nå Fortum Värmes
mål, samt att undvika oönskade operativa utfall. Fortum
Värme utvecklar fortlöpande riskhanteringen för att parera
förändringar i marknadsvillkoren och i omvärlden.
En bärande princip i riskhanteringen är att hantera
riskerna så nära källan som möjligt. Riskhantering av el-,
bränsle-, och valutarisker, försäkringar, kreditrisker med
mera sköts samordnat för hela verksamheten. All riskhantering baseras på av styrelsen beslutade policyer. Häri
fastställs principer, anges ramar och tydliggörs ansvar
för riskhanteringen. Policyerna revideras en gång per och
föreläggs styrelsen för förnyat beslut.
Risker i verksamheten
Kärnaffärerna (värme, kyla och gas) medför en naturlig
exponering mot olika typer av risker – strategiska risker,
marknadsrisker, motpartsrisker och operativa risker.
Strategiska risker
Strategiska risker är främst risker som förändrar förutsättningarna på värme-, kyla- eller gasmarknaderna. Olika
politiska beslut kan påverka förmågan att nå uppsatta mål.
Dessa beslut kan beröra energiskatter och styrmedel samt
olika former av marknadsregleringar. Teknikutveckling av
konkurrerande alternativ är andra exempel på strategiska
risker. I de strategiska riskerna ingår också de legala efterlevnadsriskerna (compliance). Fortum Värmes verksam-
14
RISKER OCH RISKHANTERING
het träffas av många lagar, direktiv och förordningar. I
syfte att hantera dessa risker finns väl utvecklade interna
ramverk för hur beslut ska fattas och i vilka frågor som
legalt stöd ska inhämtas. Det finns även en uppförandekod
för att säkerställa en god kontroll och en hög affärsetik i det
dagliga arbetet.
Marknadsrisker
Med marknadsrisker avses risker kopplade till volym- eller
prisförändringar.
t Volymrisker - Kortsiktigt är försäljningen främst beroende av normal variation i temperatur. På längre sikt påverkar även ändrade förbrukningsmönster hos kunderna
och klimatförändringarna Fortum Värme.
t Elprisrisker - Fortum Värme producerar el i kraftvärmeverk och förbrukar el främst i värmepumpsanläggningar.
Nettoexponeringen begränsas därmed. Riskhantering
sker med finansiella derivat.
t Styrmedelsrisker - EU har inrättat ett system för
utsläppsrätter. På nationell nivå har ett system för stöd
av förnyelsebar elproduktion inrättats, elcertifikatssystemet. Fortum Värmes produktionsenheter omfattas av
dessa system. Dessa risker hanteras med finansiella derivat samt genom att ta hänsyn till priserna på styrmedel
vid produktionsplaneringen.
t Bränsleprisrisker - Verksamheten använder bränslen
som anskaffas på internationella och nationella marknader. Fortum Värmes flexibla produktionsmöjligheter
begränsar till viss del prisriskerna för bränsle. I övrigt
används fastprisavtal för fysiska leveranser och finansiella derivat där det är möjligt.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
t Valutarisker – valutarisker uppstår framför allt vid
investeringar och bränsleinköp. Policyn är att avtalade
kassaflöden ska prissäkras med valutaterminer.
t Ränterisker – förändringar i marknadsräntan påverkar
finansieringskostnaden. Ränterisker hanteras genom
olika typer av interna lån mot Fortumkoncernen, räntederivat är inte möjliga instrument. Ränteriskerna styrs
via mandat på genomsnittlig räntebindning samt en
maximal flow risk i samråd med de bägge ägarna.
Motpartsrisker
Fortum Värme exponeras för motpartsrisker varje gång
ett avtal ingås. För att hantera riskerna finns rutiner för
identifiering, bedömning och uppföljning av motpartsriskerna, här ingår också hantering av eventuella garantier
och limiter.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
Operativa risker
Med operativa risker menas negativa konsekvenser av
bristfälliga processer, systemfel, oönskat beteende eller
externa händelser. Operativa risker hanteras bland annat
genom dokumentation och automatisering av processer, av
en tydlig beslutsprocess samt av åtskillnad mellan beslutande och kontrollerande funktioner. För de operativa risker
som är försäkringsbara ingår bolaget i Fortumkoncernens
försäkringsprogram. I övrigt finns också ett ramverk för
interna kontroller som bland annat syftar till att minska de
operativa riskerna. Riskerna utvärderas regelbundet internt
inom Fortum Värme och av externa parter och korrigerande
åtgärder vidtas fortlöpande.
RISKER OCH RISKHANTERING
15
Hållbarhet
Fortum Värme vill bidra till en hållbar energiförsörjning. Fortum
Värme balanserar socialt och ekologiskt ansvarstagande med uthållig
lönsamhet, vilket skapar värde för våra intressenter och bidrar till att
utveckla samhället på ett hållbart sätt.
Socialt ansvarstagande
En säker arbetsmiljö är en grundpelare och en del av vår
kultur. Vi stöder våra kunders strävan efter att optimera sina
energikostnader.
Uppförandekod – vägvisare för samarbetspartners
Fortum tillämpar en uppförandekod (Supplier Code of
Conduct) som gäller för de parter vi samarbetar med, det
vill säga entreprenörer och leverantörer. Uppförandekoden
beskriver vilka krav Fortum Värme ställer på samarbetspartners när det gäller socialt ansvarstagande, miljö och
arbetsmiljö.
För att säkerställa att uppförandekoden efterlevs av
samarbetspartners utförs löpande revisioner.
Hållbart arbetsmiljöarbete
Fortum Värme är en arbetsmiljöcertifierad verksamhet
enligt OHSAS 18001, där ledningssystemets systematik
och struktur hjälper verksamheten att sätta upp relevanta
och högt ställda mål. Under 2013 har ett flertal aktiviteter
genomförts för att förbättra verksamhetens arbetsmiljöprestanda, bland annat kartläggning av säkerhetskulturen med efterföljande åtgärder och översyn av miljö- och
arbetsmiljöaspekter i projektverksamheten med tillhörande
utbildning för projektledare. Fortum Värme deltar också
i en rad olika externa fora för att delge och ta del av god
arbetsmiljöpraxis hos kollegor både inom och utanför
energibranschen.
Säker arbetskultur
Varma kundträffar på Stadsmissionen
Fortum Värmes fjärrvärmekunder kan få energitips av en
personlig värmerådgivare. För varje nyanmälan skänker vi
50 kronor till Stadsmissionen. Våra rådgivningsträffar hålls
i Stadsmissionens lokaler.
16
HÅLLBARHET
Fortum Värmes vision är att helt undvika olyckor. För att
följa utvecklingen av arbetsmiljöarbetet och säkerställa
att aktiviteterna har avsedd effekt sätts årliga mål upp för
olycksfallsfrekvensen för egen personal och för anlitade
entreprenörer. Det är vanligt inom branschen och övriga
energisektorn, vilket gör det möjligt för Fortum Värme att
jämföra arbetsmiljöprestandan med andra företag.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Ekologiskt ansvarstagande
Fortum Värme tar hänsyn till miljöaspekter och värderar
miljörisker och miljökonsekvenser ur ett globalt systemperspektiv i alla besluts- och avtalssituationer.
Tillförd energi
Siffrorna för tillförd energi gäller för Fortum Värmes totala
produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Miljöprestandan
för den energi som levereras till kund redovisas i Fortum
Värme och Miljön 2013.
Minskad klimatpåverkan
Utsläppen från anläggningarna varierar mellan åren beroende på vilka bränslen som används och den volym energi
som levereras. På grund av vädervariationer mellan åren
uppstår naturliga svängningar i den mängd energi som
produceras och därmed även den totala mängden utsläpp
av till exempel koldioxid.
Varje år sker en betydande anslutning av nya kunder.
Denna trend har pågått länge och har medfört att den samlade klimatpåverkan från Stockholm har minskat påtagligt.
TILLFÖRD ENERGI
UTSLÄPP
Utsläpp ton
(El+Värme+
Kyla+Gas)
2010
2011
2012
2013
1 285 659
880 125
749 693
913 554
Kväveoxider
1 864
1 127
1 060
1 158
Svaveloxider
560
211
230
222
Partiklar
88
35
31
24
Andel
förnybart
62%
71%
76%
71%
Andel
förnybart och
återvunnet
74%
77%
83%
78%
Koldioxid
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
Biobränslen, 30%
Avfalls- och returbränslen, 22%
Värme i avloppsvatten, 7%
Värme i sjövatten, 7%
Värmeåtervinning
genom fjärrkyla, 2%
El, 11%
Fossila bränslen, 21
HÅLLBARHET
17
Ledning
Stående från vänster:
Shamsher Khan född 1966
Energihandelsdirektör
Peter Mörke född 1964
Marknadsdirektör
Sittande från vänster:
Leif Evaldsson född 1957
Affärsutvecklingsdirektör
Stefan Patrikson född 1971
Inköps- och strategidirektör
Johanna Eriksson född 1973
Personaldirektör
Anders Egelrud född 1965
VD och Koncernchef
Kerstin Levin född 1971
Ekonomi- och finansdirektör
Anette Ullskog född 1969
Kommunikations- och
hållbarhetsdirektör
Nicklas Hörvallius född 1964
Produktions- och distributionsdirektör
18
LEDNING
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Styrelse
Cecilia Stegö Chiló
Född 1959
Ordförande
Per Langer
Född 1969
Vice ordförande
Charles Berkow
Född 1954
Ledamot
Håkan Grefberg
Född 1955
Ledamot
Per Hallberg
Född 1957
Ledamot
Göran Hult
Född 1958
Ledamot
Susanne Jonsson
Född 1957
Ledamot
Hans Schönning
Född 1981
Arbetstagarrepresentant
Jan Valeskog
Född 1958
Ledamot
Leif Viklund
Född 1952
Arbetstagarrepresentant
Anders Marklund
Född 1952
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
Jan Persson
Född 1958
Suppleant
Arbetstagarrepresentant
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
STYRELSE
19
Bolagsstyrning
På de följande sidorna lämnas information om
koncernens bolagsstyrning för räkenskapsåret 2013.
Allmänt om Fortum Värmes bolagsstyrning
Moderbolaget i Fortum Värmekoncernen, AB Fortum Värme
Holding samägt med Stockholms stad, är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Den svenska aktiebolagsslagen
gäller därmed för AB Fortum Värme Holding samägt med
Stockholms stad. Styrelsen utses av årsstämman. Styrelsen
utser i sin tur VD, som sköter den löpande förvaltningen
enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Moderbolagets verksamhet består i att äga aktier i det
operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar.
Styrande regelverk för koncernen
Externa regelverk
t Svenska rättsregler, särskilt aktiebolagslagen och
årsredovisningslagen
t Konsortialavtal och övriga ägardirektiv
Interna regelverk
t Bolagsordning
t Styrelsens arbetsordning, inklusive VD-instruk-
tion och instruktion om rapportering till styrelsen
t Fortum koncernens uppförande kod
t Fortum koncernens policys och instruktioner
Ägarförhållanden
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB och till
9,9 procent av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB
ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj.
Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme
Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika
ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och
teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika
ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ingått
ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av
koncernen.
20
BOLAGSSTYRNING
Ägarstruktur
Fortum Oyj
100%
Stockholms
stad
Fortum Power
and Heat AB
9,9%
90,1%
AB Fortum Värme Holding
samägt med Stockholms stad
100%
AB Fortum Värme
samägt med Stockholms stad
Årsstämma
Årsstämma i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ska enligt lag hållas årligen inom sex månader
efter räkenskapsårets utgång. Årsstämman utser styrelse
och revisorer samt beslutar om ersättning till dem, fastställer
resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition
av bolagets resultat, beviljar ansvarsfrihet för styrelse och VD
samt beslutar i andra ärenden enligt lag och bolagsordning.
Moderbolaget höll sin årsstämma den 25 april 2013. Inga
övriga ärenden behandlades än den stående agendan enligt
bolagsordningen.
Styrelsens sammansättning
Enligt moderbolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av
åtta (8) styrelseledamöter utöver styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet
av nästa årsstämma. Styrelseordförande skall ej ha utslagsröst. Information om styrelseledamöterna finns på sidan 19.
Lägst en (1) och högst två (2) revisorer samt högst två (2)
revisorssuppleanter utses på årsstämman. Till revisorer samt
i förkommande fall, revisorssuppleant skall utses godkänd
eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Styrelsens arbete
Affärsetik
Styrelsens uppgifter
Styrelsens grundläggande uppgifter framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning
och ett antal instruktioner. Arbetsordningen och instruktionerna reglerar bland annat rapporteringen till styrelsen,
arbetsfördelningen mellan styrelse och VD, ordförandens
uppgifter, formerna för styrelsemötena samt utvärdering
av styrelsens och VD:s arbete.
I arbetsordningen framgår att styrelsen ska godkänna
målsättningar, väsentliga policyer och strategiska planer för
bolaget och koncernen samt större investeringar.
Fortum Värme arbetar utifrån en gemensam uppförandekod (Code of Conduct) vilket är en grundläggande och
koncerngemensam plattform inom Fortum koncernen. Uppförandekod tydliggör detta genom att fastställa de allmänna
principerna för hur vi behandlar andra, hur vi gör affärer
och hur vi skyddar företagets tillgångar. Våra värderingar
utgör grundvalen för Uppförandekoden. Alla medarbetare
på Fortum Värme, styrelsemedlemmar och andra som
representerar bolag inom Fortum Värme förväntas agera
enligt Uppförandekoden. Dessutom ska lokala regler och
bestämmelser vederbörligen följas.
Styrelsemöten
Koncernchef och koncernledning
I direkt anslutning efter årsstämma ska styrelsen hålla
konstituerande möte. Styrelsen ska hålla fyra till sex sammanträden per kalenderår.
Styrelsen har sammanträtt sex gånger under 2013 i
ordinarie möten, inklusive det konstituerande mötet samt
att ett per capsulam möte hållits.
VD, som också är koncernchef för Fortum Värmekoncernen, ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med
aktiebolagslagen. VD har inrättat beslutsfunktioner för
styrningen av Fortum Värme och fattar beslut självständigt
eller med stöd av beslutsfunktionerna. Den viktigaste av
dessa är företagsledningen
Information om företagsledningen finns på sid 18.
Utvärdering av styrelsens och VD:s arbete
Styrelsen utvärderar styrelsearbetet och VD en gång per
år, i syfte att utveckla arbets- och beslutsrutiner samt
effektivitet. Utvärdering sker under ledning av ordföranden
och avrapporteras till styrelsen.
Organisation
Riktlinjer för ersättning till styrelsen
Koncernen är organiserad utifrån en traditionell funktionsorganisation baserad på värdekedjan, försäljning, bränsleförsörjning samt produktion och distribution. Till stöd
för verksamheten finns ett antal funktioner organiserade i
staber som leder, styr och stödjer affärsverksamheten.
Styrelsens arvode bestäms av årsstämman. Information om
styrelsens arvode 2013 finns i koncernens not 12.
Kontrollmiljö
Revisorer
Val av revisorer sker på årsstämman. Revisorerna väljs
numera för en mandatperiod om ett år, i enlighet med
aktiebolagslagen huvudregel. Enligt Fortum Värmes
bolagsordning ska bolaget ha en eller två revisorer med
eller utan högst två revisorssuppleanter. På årsstämman
2013 omvaldes Deloitte AB till revisor med auktoriserade
revisorn Daniel de Paula som huvudansvarig revisor och
KPMG AB till revisor med auktoriserade revisorn Mattias
Johansson som revisor.
Revisorn avrapporterade sin bokslutsgranskning för
2013 till hela styrelsen vid styrelsemötet den 11 februari
2014.
Styrelsen har enligt aktiebolagslagen det övergripande
ansvaret för den interna kontrollen avseende finansiell
rapportering. Styrelsen svarar för att ärenden om intern
kontroll och finansiell rapportering bereds åt styrelsen.
Kontrollmiljön utgår från den ansvarsfördelning mellan
styrelse och VD som fastställts i styrelsens arbetsordning
samt de rapporteringskrav som styrelsen ställer. Styrelsen
har också fastställt koncernens uppförandekod, som omfattar de övergripande uppförandereglerna för medarbetarna.
Riskhantering
Riskhanteringsprocessen är en integrerad och kontinuerlig
del av koncernens verksamhetsplanering, utveckling och resultatstyrning. Se vidare under kapitel Riskhanering, sid 14.
Intern styrning
Riskorganisationen
Vision och värderingar
Koncernens styrelse är ytterst ansvarig för att tillse att det
finns en god internkontroll inom bolagets verksamhet i enlighet med de direktiv, lagar och föreskrifter som finns för
verksamheten. Styrelsen godkänner koncernens riskpolicy
och riskmandat. Bolaget utvecklar kontinuerligt riskhanteringen och dess processer till förändrade marknadsvillkor
och förändringar i verksamheten.
Fortum Värmes värderingar är Ansvarstagande, Kreativitet, Hänsyn och Ärlighet. Fortum Värmes vision är tillsammans med kunder, partners och samhälle, skapa de mest
resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
BOLAGSSTYRNING
21
Förändringar i koncernen
Organisation
VD och koncernchef
Anders Egelrud
Ekonomi och finans
Kerstin Levin
Produktion och distribution
Nicklas Hörvallius
Marknad
Peter Mörke
Kommunikation och hållbarhet
Anette Ullskog
Strategi, inköp och projekt
Stefan Patrikson
Affärsutveckling
Leif Evaldson
Personal
Johanna Eriksson
Energihandel
Shamsher Khan
Legal struktur
Under året fattade Stockholms stad beslut om att lösa in
teckningsoptionerna. Som en konsekvens härav kommer
stadens ägarandel att per den 1 januari 2016 uppgå till
femtio procent, såväl vad avser kapital som vinstintresse.
Detta uppnås genom att preferensaktierna växlas in mot
stamaktier, till antalet lika många som Fortum Power and
Heat AB innehar. De bägge ägarna tecknade under året ett
nytt konsortialavtal som träder i kraft den 1 januari 2016.
Som en konsekvens av det nya konsortialavtalet har
aktiviteter inletts för att Fortum Värme självständigt och
fullt ut ska kunna svara för sin finansiering då det nya
konsortialavtalet träder i kraft. Fortum Värme har beslutat
att för sin finansiella rapportering tillämpa internationella
redovisningsregler enligt IFRS för 2013.
Fortum Power & Heat AB
556221-5623
Stockholms stad
Ägarandel: 9,9%
Ägarandel: 90,1%
AB Fortum Värme Holding
samägt med Stockholms stad
556040-6034
Ägarandel: 100%
Ägarandel: 100%
AB Fortum Värme
samägt med Stockholms stad
556016-9095
22
Sigtuna-Väsby Fastighets AB
556514-5751
Stockholm Gas AB
556742-7504
100%
75%
Akallaverket AB
556451-0419
Fortum Vindvärme AB
556915-3686
100%
85%
Brista 2 AB
556829-4564
Brista Spårterminal AB
556871-5436
100%
85%
Brista 2 KB
969720-4254
Fortum Värme Invest AB
556915-3694
100%
50%
Jästenergi HB
916636-7285
BOLAGSSTYRNING
Komplementär
ägarandel: 1%
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (”Fortum
Värme”), även kallad koncernen, org. nr 556040-6034, avger härmed årsredovisning för 2013.
Ägarförhållanden
Fortum Värme ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB
och till 9,9 procent av Stockholms stad. Fortum Power and Heat
AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj.
Stockholms stads ägarandel utgörs av preferensaktier som ger
ett lika stort ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB
har. Stockholms stad innehar därtill teckningsoptioner, vilka vid
inlösen resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat
AB. Ägarna reglerar sin styrning och förvaltning av Fortum Värme
genom ett konsortialavtal.
Förändringar i koncernen
Under året fattade Stockholms stad beslut om att lösa in teckningsoptionerna. Som en konsekvens härav kommer stadens
ägarandel att per den 1 januari 2016 uppgå till femtio procent,
såväl vad avser kapital som vinstintresse. Detta uppnås genom
att preferensaktierna växlas in mot stamaktier, till antalet lika
många som Fortum Power and Heat AB innehar. De bägge ägarna
tecknade under året ett nytt konsortialavtal som träder i kraft den
1 januari 2016.
Som en konsekvens av det nya konsortialavtalet har aktiviteter
inletts för att Fortum Värme självständigt och fullt ut ska kunna
svara för sin finansiering då det nya konsortialavtalet träder i kraft.
Fortum Värme har beslutat att för sin finansiella rapportering tilllämpa internationella redovisningsregler enligt IFRS för 2013.
Verksamheten
Fortum Värme är moderbolag i en koncern. Koncernen producerar
och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till
företag och privatpersoner i Stockholmsregionen. Moderbolaget
Fortum Värmes verksamhet består dels i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, dels i
att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar.
Nettoomsättning och resultat
Koncernens nettoomsättning under 2013 uppgick till 6 993 MSEK
(7 049). Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 701 MSEK
(1 601). Att rörelseresultatet utvecklats positivt trots något minskade intäkter beror huvudsakligen på effektiviseringar och på en
gynnsam utveckling av bränslekostnaderna. Koncernens resultat
före skatt uppgick till 1 453 MSEK (1 267) och efter skatt till 1 168
MSEK (1 512).
Försäljningen uppgick till 10 170 GWh varav 8 239 GWh avser
värme, en total minskning om 188 GWh jämfört med föregående
år, varav 278 GWh är en minskning av försäljning avseende värme,
huvudsakligen till följd av en varmare vinter. Därtill försåldes 1 257
GWh el, 426 GWh fjärrkyla och 247 GWh gas (inkl distribuerad
gas). Nyförsäljningen under 2013 uppgick till 128 (64) GWh fjärrvärme och till 24 (24) GWh fjärrkyla.
Nettolåneskulden uppgick till 10 549 MSEK (10 542).Antalet
anställda i koncernen vid utgången av år 2013 var 713 (707)
personer.
Likviditet och finansiell ställning
Koncernen
Likvida medel uppgick per 2013-12-31 till 31 MSEK (12). Vid
balansdagen var koncernkontokrediten utnyttjad till 1 120 MSEK
(976). De likvida medlen ökade jämfört med 2012-12-31. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 704 MSEK,
medan använda medel i investeringsverksamheten uppgick till
-2 311 MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick
till -374 MSEK. Nettokassaflödet var således positivt.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
Eget kapital uppgick till 9 508 MSEK (8 552) vid årets utgång,
vilket motsvarar en soliditet på 38 procent (36). Det egna kapitalet
har ökat med årets resultat samt med en positiv total effekt vid
övergången till IFRS; effekten uppstår vid värderingen av kassaflödessäkringar och pensionsförpliktelser.
Moderbolaget
Likvida medel uppgick per 2013-12-31 till 0 MSEK. Vid balansdagen var koncernkontokrediten upptagen till -3 893 MSEK
(–4 233). De likvida medlen var oförändrade jämfört med
2012-12-31.
Eget kapital uppgick till 4 159 (3 419) MSEK vid årets utgång,
vilket motsvarade en soliditet på 24 procent (20).
Investeringar
Fortum Värme investerar kontinuerligt i utveckling av produktion
och distribution för effektivare energiproduktion och för en förbättrad miljö. Investeringarna i koncernen uppgick till 2 424 MSEK
(1 978) MSEK varav 0 i moderbolaget.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Med fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverksamhet följer olika typer av
risker såsom finansiella, operativa och strategiska. De finansiella
riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i
relation till det pris som koncernens produkter betingar i marknaden. Med ägande och drift av anläggningar för värme-, kyla- och
elproduktion samt tillhörande distributionsnät följer operativa
risker, främst avseende olika typer av produktionsstörningar.
Förändringar i skatte- och styrmedelssystem har stor inverkan på
verksamheten, såväl vad avser produktens värde som lönsamheten i genomförda investeringar.
Regeringen presenterade under inledningen av 2014 sina
slutsatser om de utredningar om värmemarknaden som Energimarknadsinspektionen genomfört under 2013. Regeringen har till
Lagrådet remitterat ett förslag som innebär att så kallat reglerat
tillträde ska införas. Förslaget innebär i korthet att aktörer med
tillgänglig produktionskapacitet ska kunna få avsättning för denna
kapacitet genom anslutning till angränsande fjärrvärmesystem,
under förutsättning att aktören i fråga svarar för alla kostnader
för anslutningen. Ersättningen ska uppgå till den kostnad som
fjärrvärmeföretaget undviker genom den tillkommande produktionen. Övriga regleringsförslag bedömdes inte vara ändamålsenliga.
Utveckligen av värmemarknaden kan därmed fortsatt ske genom
förhandlingar mellan dess parter och på kommersiella grunder.
Miljöinformation
Koncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga
verksamheter enligt miljöbalkens 9 respektive 11 kapitel. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten,
samt genom utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen. Att ta till vara energi som annars går förlorad och att
uppnå energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortum Värmes
utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen
med både lokalt och globalt ansvarstagande.
Utsläppen av växthusgaser per kWh ökade jämfört med
2012, vilket i huvudsak beror på normaliserad förbrukning av
kol i Värtaverket. Det koleldade kraftvärmeverket drabbades av
långvariga driftstörningar under 2012 vilket minskade utsläppen.
Fortum Värmes fjärrvärme i Stockholm producerades år 2013 till
86 procent (87) av dels förnybar energi i form av biomassa eller
vattenkraft, dels spillvärme och energi ur avfallsbränslen. De
specifika utsläppen per kWh fjärrvärme av kväveoxider och svavel
ökade marginellt på grund av att anläggningar med något sämre
miljöprestanda hade ökad drifttid.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
23
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Den 4 februari överlämnade regeringen propositionen 2013/14:74
En tydligare naturgasreglering till riksdagen. Om propositionen
antas kommer Stockholm Gas verksamhet, som är ett dotterbolag
till koncernen, att omfattas av naturgaslagen från och med 1
januari 2015.
hållbara energilösningar. Fokus är ställt dels på introduktionen
av affärsmodellen Öppen fjärrvärme®, dels på kraftvärme baserad
på återvunna och förnyelsebara insatsvaror, dels på integration av
fjärrvärmesystemen.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Koncernens utveckling för att skapa en ny uthållig energiförsörjning leder till fortsatta investeringar i förnyelsebar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att även fortsättningsvis kunna erbjuda marknaden miljöriktiga och ekonomiskt
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel jämte
årets resultat i moderföretaget, 3 158 381 TSEK, disponeras enligt
följande:
FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION
TSEK
Balanseras i ny räkning
400 000
2 758 381
Summa
3 158 381
Utdelning
24
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen
Utdelning till aktieägarna kommer att - under förutsättning att årsstämman godkänner förslaget - lämnas med 400 000 000 kronor.
Utdelningen kommer att utbetalas under 2014.
Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar
bolagets soliditet till 22 procent. Denna soliditet bedöms som
betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på
en likaledes betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen
i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, och ej heller hindrar bolaget från att
fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan
därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 §
2-3 st (försiktighetsregeln).
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernen – fem år i sammandrag
2013
2012
20111)
20101)
20091)
Nettoomsättning
6 993
7 049
7 108
8 389
7 410
Jämförbart rörelseresultat
1 716
1 626
1 568
1 381
1 410
–14
–25
588
131
104
Rörelseresultat
1 701
1 601
2 156
1 512
1 515
Finansiella kostnader – netto
–248
–334
–326
–323
–427
Resultat före skatt
1 453
1 267
1 830
1 188
1 088
MSEK
Jämförelsestörande poster 2)
Inkomstskatt
–285
246
–311
–299
–304
Årets resultat
1 168
1 512
1 519
890
784
24 913
9 517
10 580
20 096
1 305
24 053
8 572
10 554
19 126
1 643
23 106
7 548
10 365
17 913
1 838
24 703
6 579
11 581
18 160
1 438
24 488
6 187
12 020
18 206
1 313
2 424
393
1 978
212
1 390
607
1 224
500
1 227
598
12,9 %
8,7 %
38 %
1,6
3,8
18,8 %
8,7 %
36 %
1,8
3,9
21,5 %
12,0 %
33 %
2,1
4,2
13,9 %
8,4 %
27 %
2,8
4,8
13,0 %
8,5 %
25 %
3,0
5,1
Summa tillgångar
Summa eget kapital
Räntebärande skulder
Sysselsatt kapital
Rörelsekapital
Investeringar
Kassaflöde före finansieringsverksamheten
Avkastning eget kapital %
Avkastning sysselsatt kapital %
Soliditet %
Skuldsättningsgrad
Nettoskuld/EBITDA
1) Resultatet för åren 2009-2011 är upprättade utifrån rapporterade siffror till Fortumkoncernen enligt IFRS men har inte omräknats
enligt de nya bestämmelserna i IAS 19, Avsättning för pensioner.
2) Jämförelsestörande poster inkluderar reavinster och reaförluster samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte
uppfyller kraven för säkringsredovisning. År 2011 inkluderar reavinst vid avyttring av Värmevärden AB, då verksamheter utanför
Stockholmsregionen avyttrades. Se vidare not 6 Jämförelsestörande poster.
Siffror redovisas i följande tabeller, räkningar och noter som regel i MSEK avrundat uppåt eller nedåt. Detta medför att vid summering kan
avrundningsdifferenser förekomma med +/– 1 MSEK. I de fall ett underliggande tal avrundat blir 0 MSEK skrivs detta som 0. Då inget tal
finns att redovisa lämnas detta blankt.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
KONCERNEN I SAMMANDRAG
25
Koncernens resultaträkning
MSEK
Nettoomsättning
Not
2013
2012
5
6 993
53
87
–2 723
–1 014
–593
7 049
53
148
–2 840
–1 134
–570
–1 078
–7
–1 074
–5
1 716
1 626
–14
–25
1 701
1 601
–254
6
–248
–338
4
–334
1 453
1 267
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga intäkter
Råvaror och förnödenheter
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
8
9
10, 11
12
13
Övriga kostnader
JÄMFÖRBART RÖRELSERESULTAT
Jämförelsestörande poster
6
RÖRELSERESULTAT
Räntekostnader och liknande poster
Ränteintäkter och liknande poster
Finansiella kostnader – netto
14
14
16
RESULTAT FÖRE SKATT
Inkomstskatt
ÅRETS RESULTAT
15
–285
246
1 168
1 512
1 180
–12
1 522
–10
1 168
1 512
RESULTAT, HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
26
KONCERNENS RESULTATRÄKNING
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernens rapport över totalresultat
2013
2012
1 168
1 512
154
–34
–37
–2
35
24
13
–16
–46
–20
2
15
176
–88
1 344
1 424
Innehav utan bestämmande inflytande
1 356
–12
1 434
–10
SUMMA TOTALRESULTAT FÖR ÅRET
1 344
1 424
MSEK
ÅRETS RESULTAT
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen
Skatteeffekt
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Årets verkligt värde vinster/förluster
Återföring till resultaträkningen
Återföring till varulager/materiella anläggningstillgångar
Skatteeffekt
ÖVRIGT TOTALRESULTAT, NETTO EFTER SKATT
SUMMA TOTALRESULTAT FÖR ÅRET
SUMMA TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderbolagets aktieägare
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
27
Koncernens balansräkning
MSEK
Not
31 dec 2013
31 dec 2012
1 jan 2012
18
19
20
3
71
21 949
2
41
130
20 612
5
6
113
19 754
5
20
22 063
20 752
19 892
992
91
1 408
328
1 381
120
1 337
364
31
1 114
67
1 711
307
88
12
2 850
3 300
3 214
24 913
24 053
23 106
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Innehav i intresseföretag
Derivatinstrument
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Derivatinstrument
Kundfordringar
Övriga fordringar
21
3
22
22
Aktuella skattefordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
28
KONCERNENS BALANSRÄKNING
23
12
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernens balansräkning
Not
31 dec 2013
31 dec 2012
1 jan 2012
24
1
–64
9 571
1
–240
8 791
1
–152
7 669
9 508
8 552
7 518
9
20
30
9 517
8 572
7 548
Övriga långfristiga skulder
7 992
34
2 960
73
131
30
10 357
13
2 924
71
276
41
9 273
19
3 381
69
237
53
Summa långfristiga skulder
11 219
13 683
13 033
2 588
83
653
797
49
8
197
105
771
724
1 092
76
569
718
70
4 177
1 798
2 525
SUMMA SKULDER
15 396
15 480
15 558
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
24 913
24 053
23 106
MSEK
EGET KAPITAL
Eget kapital som kan hänföras till
moderbolagets aktieägare
Aktiekapital
Reserver
Balanserad vinst
Summa
Innehav utan bestämmande inflytande
25
SUMMA EGET KAPITAL
SKULDER
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Derivatinstrument
Uppskjutna skatteskulder
Övriga avsättningar
Avsättningar för pensioner
26
3
27
28
29
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder
Derivatinstrument
Leverantörsskulder
Övriga skulder
26
3
30
30
Aktuella skatteskulder
Avsättningar
Summa kortfristiga skulder
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
28
1
KONCERNENS BALANSRÄKNING
29
Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital
Aktiekapital
Balanserad
vinst
Reserver
Balanserad
vinst inklusive Kassaflödesårets resultat
säkringar
MSEK
INGÅENDE BALANS
PER 1 JANUARI 2012
1
Effekt av övergång till IFRS
INGÅENDE BALANS PER
1 JANUARI 2012 ENLIGT IFRS
1
Totalt eget
kapital hänförligt
till moderföretagets
aktieägare
7 647
7 648
22
17
–169
7 669
17
–169
–50
–50
Övrigt totalresultat för året
1 522
Summa totalresultat
Totalt eget
kaptial
Pensionsförpliktelser
–130
7 648
30
–101
7 518
30
7 548
–10
–39
1 522
–88
1 512
–88
–39
1 434
–10
1 424
1 522
Årets resultat
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Transaktioner med aktieägare
–400
Utdelning
UTGÅENDE BALANS
PER 31 DECEMBER 2012
1
INGÅENDE BALANS
PER 1 JANUARI 2013
1
–400
8 791
–32
–208
8 791
–32
–208
8 552
20
8 572
–12
56
120
1 180
176
1 168
176
56
120
1 356
–12
1 344
1 180
Årets resultat
Övrigt totalresultat för året
1 180
Summa totalresultat
8 552
–400
20
8 572
Transaktioner med aktieägare
–400
Utdelning
UTGÅENDE BALANS
PER 31 DECEMBER 2013
30
1
9 571
–400
24
KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
–88
9 508
–400
9
9 517
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Koncernens rapport över kassaflöden
2013
2012
1 168
1 512
Avskrivningar och nedskrivningar
285
248
0
1 085
–246
334
0
1 080
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA)
2 787
2 680
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet1)
Betald skatt
22
6
–327
–164
–4
4
–333
–356
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
2 323
1 991
381
30
2 704
2 021
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
–2 314
0
3
–1 809
–1
1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
–2 311
–1 809
393
212
Utbetald utdelning
79
–196
143
–400
120
–244
313
–400
KASSAFLÖDE FRÅN FINANISERINGSVERKSAMHETEN
–374
–211
19
12
1
12
31
12
MSEK
Not
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justeringar:
Inkomstskatt
Finansiella intäkter och kostnader – netto
Resultatandel i intresseföretag
Erhållen ränta
Betald ränta
Förändringar i rörelsekapital
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar
18, 19
Förvärv av dotterföretag
KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån
Amortering av lån
Förändring koncernkonto
Total ökning (+)/minskning (–) i likvida medel
Likvida medel vid årets början
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
23
1) Ej kassaflödespåverkande poster avser främst justeringar för orealiserade vinster och förluster hänförliga till
derivatinstrument samt förändringar i avsättningar.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
31
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen –
koncernen
Not
2013
2012
Förändring i ränte fria skulder, minskning (–)/ökning (+)
293
122
–34
–325
267
88
TOTAL
381
30
MSEK
FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITAL
Förändring av räntefria fordringar, minskning (+)/ökning (–)
Förändring i varulager minskning (+) / ökning (–)
Den positiva effekten från förändring av rörelsekapital under 2013, 381 MSEK (2012: 30) beror främst på en minskning av
kundfordringar och lager.
INVESTERINGAR
Aktiverade lånekostnader
–2 424
32
78
–1 977
136
32
INVESTERINGAR I KASSAFLÖDET
–2 314
–1 809
Investeringar
Förändring i ännu ej betalda investeringar
18, 19
Investeringar i immateriella tillgångar och materiella tillgångar i balansräkningen var 2 424 MSEK (2012: 1 977).
Investeringar i kassaflödet 2 314 MSEK (2012: 1 809) presenteras utan ännu ej betalda investeringar d v s förändringar
i leverantörsskulder relaterade till investeringar om 32 MSEK (2012: 136) och aktiverade låneutgifter 78 MSEK (2012: 32),
vilka ingår i posten betald ränta.
32
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN, KONCERNEN
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Moderbolagets resultaträkning
MSEK
Not
2013
2012
RÖRELSENS KOSTNADER
Övriga rörelsekostnader
40, 41
–3
–3
RÖRELSERESULTAT
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
219
–331
226
–416
–112
–191
Bokslutsdispositioner övriga
1 322
253
1 201
–253
RESULTAT FÖRE SKATT
1 462
758
–322
–199
1 140
559
Ränteintäkter och liknande poster
Räntekostnader och liknande kostnader
42
42
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Koncernbidrag
Inkomstskatt
43
ÅRETS RESULTAT
I moderbolaget förekommer inget övrigt totalresultat varför summa totalresultat för moderbolaget
överensstämmer med årets resultat.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING
33
Moderbolagets balansräkning
MSEK
Not
31 dec 2013
31 dec 2012
44
45
11 888
3 734
11 888
3 734
15 622
15 622
1 540
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Övriga långfristiga fordringar hos koncernföretag
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag
0
1 432
78
0
1 540
1 509
17 163
17 131
1
1 000
1
1 000
1 001
1 001
2 018
1 140
1 860
559
3 158
2 418
4 159
3 419
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (10 000 aktier)
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
253
Periodiseringsfond
253
Långfristiga skulder
10 552
13 167
10 552
13 167
292
Aktuella skatteskulder
2 408
43
Summa kortfristiga skulder
2 451
292
SUMMA SKULDER
13 003
13 459
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
17 163
17 131
Inga
Inga
Inga
Inga
Skulder till koncernföretag
46
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
46
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, MODERBOLAGET
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
34
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Moderbolagets rapport över förändringar
i eget kapital
MSEK
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2012
Aktiekapital
1
Balanserad
vinst inklusive
Reservfond årets resultat
1 000
Årets resultat
Totalt eget
kaptial
2 260
3 261
559
559
Transaktioner med aktieägare
–400
–400
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2012
1
1 000
2 418
3 419
INGÅENDE BALANS PER 1 JANUARI 2013
1
1 000
2 418
3 419
1 140
1 140
Utdelning
Årets resultat
Transaktioner med aktieägare
Utdelning
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
1
1 000
–400
–400
3 158
4 159
MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
35
Moderbolagets kassaflödesanalys
2013
2012
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
–112
–5
–191
8
–117
–183
Inkomstskatt
–202
–343
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
–319
–527
0
15
0
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
–319
–512
KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
–319
–512
–142
1 201
–340
–400
–1 143
1 138
916
–400
319
512
0
0
MSEK
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster
Förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Amortering av lån
Erhållma koncernbidrag
Förändring koncernkonto
Utbetald utdelning
KASSAFLÖDE FRÅN FINANISERINGSVERKSAMHETEN
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
Tilläggsupplysningar till moderbolagets
kassaflödesanalys
2013
MSEK
2012
JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET
Förändring av upplupna ränteintäkter/räntekostnader
36
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS
–5
8
–5
8
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Notförteckning
KONCERNENS NOTER
Not 1
Not 2
Not 3
Not 4
Not 5
Not 6
Not 7
Not 8
Not 9
Not 10
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
Not 15
Not 16
Not 17
Not 18
Not 19
Not 20
Not 21
Not 22
Not 23
Not 24
Not 25
Not 26
Not 27
Not 28
Not 29
Not 30
Not 31
Not 32
Not 33
Not 34
Not 35
Not 36
Not 37
Not 38
Not 39
Redovisningsprinciper ..............................................................................................................................38
Uppskattningar och bedömningar.............................................................................................................44
Finansiell riskhantering.............................................................................................................................45
Hantering av kapitalrisk ............................................................................................................................48
Segmentsinformation ...............................................................................................................................48
Exceptionella poster .................................................................................................................................49
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument....................................................................................49
Övriga rörelseintäkter...............................................................................................................................49
Råvaror och förnödenheter .......................................................................................................................49
Övriga externa kostnader .........................................................................................................................50
Ersättningar till revisorerna ......................................................................................................................50
Ersättningar till anställda ..........................................................................................................................50
Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar............................................52
Finansiella intäkter och kostnader ............................................................................................................52
Inkomstskatt ............................................................................................................................................52
Finansiella instrument per kategori...........................................................................................................53
Verkligt värdeshierarki ..............................................................................................................................55
Immateriella tillgångar ..............................................................................................................................56
Materiella anläggningstillgångar ...............................................................................................................57
Andelar i intresseföretag ..........................................................................................................................58
Varulager ..................................................................................................................................................59
Kundfordringar och övriga fordringar ........................................................................................................59
Likvida medel ...........................................................................................................................................59
Aktiekapital ..............................................................................................................................................59
Innehav utan bestämmande inflytande .....................................................................................................59
Räntebärande skulder (inkl. uppgift om finansiell leasing) ........................................................................60
Uppskjuten skatt ...................................................................................................................................... 61
Övriga avsättningar .................................................................................................................................. 61
Pensionsförpliktelser ................................................................................................................................62
Leverantörsskulder och övriga skulder .....................................................................................................63
Ställda säkerheter ....................................................................................................................................63
Operationella leasingavtal ........................................................................................................................64
Investeringsåtaganden .............................................................................................................................64
Ansvarsförbindelser .................................................................................................................................64
Rättsliga åtgärder och myndighetsförfaranden .........................................................................................64
Transaktioner med närstående .................................................................................................................64
Händelser efter balansdgaen ....................................................................................................................65
Koncernens innehav av andelar i koncernföretag......................................................................................65
Första gången International Reporting Standards tillämpas (övergångsnot) ..............................................65
MODERBOLAGETS NOTER
Not 40
Not 41
Not 42
Not 43
Not 44
Not 45
Not 46
Not 47
Sid
Sid
Ersättningar till revisorerna ......................................................................................................................69
Ersättningar till anställda ..........................................................................................................................69
Finansiella intäkter och kostnader ............................................................................................................69
Inkomstskatt ............................................................................................................................................69
Andelar i koncernföretag ..........................................................................................................................69
Fordringar hos koncernföretag .................................................................................................................70
Skulder till koncernföretag .......................................................................................................................70
Likvida medel ...........................................................................................................................................70
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
NOTFÖRTECKNING
37
NOT 1
Redovisningsprinciper
Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper
1.1 Verksamheten i sammandrag
AB Fortum Värme Holding Samägt med Stockholms stad (Bolaget)
är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm.
Koncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms
stad producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla,
el och gas till företag och privatpersoner i Sverige. För ytterligare
information om verksamheten se förvaltningsberättelsen.
Moderföretagets verksamhet består dels i att äga aktier i det
operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad,
dels i att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar.
Dessa finansiella rapporter godkändes av styrelsen den 27 mars
2014.
1.1.1 Allmän information
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till
90,1 procent av Fortum Power and Heat AB, org.nr 556221-5623
med säte i Stockholm och till 9,9 procent av Stockholm Stad.
Stockholms Stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding
samägt med Stockholms stad som ger ett lika stort ekonomiskt
intresse och teckningsoptioner vilka vid utövande resulterar i ett
lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Vidare finns ett konsortialavtal mellan Fortum Power and Heat och Stockholms Stad
som reglerar ägande och förvaltning av koncernen.
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ingår i
en koncern där Fortum Oyj, med säte i Helsingfors, är moderbolag
i den största koncern där moderbolaget, Fortum Power and Heat
AB, ingår och det är detta bolag som upprättar koncernredovisning
för den största koncernen. www.Fortum.com.
1.2 Grund för rapporternas upprättande
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av International
Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsutlåtanden
av International Financial Reporting Interpretations Committee
(IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell
rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen tillämpats.
Denna årsredovisning är koncernens första finansiella rapport som
upprättas i enlighet med IFRS (International Financial Reporting
Standards). Historisk finansiell information har räknats om från
den 1 januari 2012 vilket är datum för övergång till redovisning
enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade
redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har
haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs för i not 39
Första gången International Financial Reporting Standards (IFRS)
tillämpas.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar derivatinstrument värderade till
verkligt värde via resultaträkningen.
Moderföretagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2
Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de
fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not. Övergång till RFR
2 har påverkat redovisningen av koncernbidrag men inte haft någon
effekt på moderbolagets egna kapital.
1.2.1 Användning av uppskattningar och bedömningar
Upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver
användning av uppskattningar och bedömningar för vissa viktiga
redovisningsändamål. Det kräver också att ledningen har rutiner
för att göra erforderliga bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar högre
grad av bedömning eller komplexitet, eller områden där antaganden och uppskattningar och bedömningar är betydelsefulla för
koncernredovisningen redovisas i not 2 Viktiga uppskattningar och
bedömningar för redovisningsändamål.
38
NOTER
1.2.2 Nya standarder, ändringar och tolkningar avseende
befintliga standarder
Koncernen kommer att tillämpa följande nya eller ändrade
standarder och tolkningar från och med den 1 januari 2014 eller
senare:
t*'34,PODFSOSFEPWJTOJOHPCMJHBUPSJTLUJMMÊNQOJOHJ&6GÚS
räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare).
Standarden bygger på befintliga principer genom att principen
om bestämmande inflytande ska avgöra huruvida ett bolag ska
innefattas i moderbolagets koncernredovisning. Standarden ger
ytterligare ledning för att avgöra om bestämmande inflytande
föreligger där detta är svårt att bedöma. Koncernen ser för
närvarande över effekten av detta.
t*'346QQMZTOJOHBSPNBOEFMBSJBOESBGÚSFUBHPCMJHBUPSJTL
tillämpning i EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari
2014 eller senare). Standarden innehåller upplysningskrav för
alla former av andelar i andra företag, inklusive samarbetsarrangemang, intresseföretag, företag för särskilt ändamål och
andra instrument utanför balansräkningen. Koncernen ser för
närvarande över effekten av detta.
t*'34'JOBOTJFMMBJOTUSVNFOUHÊMMBOEFGÚSSÊLFOTLBQTÌSTPN
börjar den 1 januari 2015 eller senare). Standarden har nya
krav för klassificering och värdering av finansiella tillgångar och
skulder. Nya krav väntas ingå i standarden och den kommer slutligen att ersätta IAS 39 och IFRS 7. Fortum kommer att tillämpa
den nya standarden när den blir aktuell. Standarden väntar
fortfarande på godkännande av EU. Koncernen har ännu inte
utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
t*'3*$w-FWJFTw%FUUBÊSFOUPMLOJOHBW*"4w"WTÊUUOJOHBS
FWFOUVBMGÚSQMJLUFMTFSPDIFWFOUVBMUJMMHÌOHBSwLMBSHÚSLSJUFSJFSOB
för att redovisa en skuld, varav ett kriterium är att bolaget
har en befintlig förpliktelse till följd av en inträffad händelse.
Tolkningen klargör att den förpliktade händelsen som utlöser
skyldigheten att redovisa en skuld för att betala en skatt eller
avgift redovisas. Koncernen ser för närvarande över effekten
av detta.
1.2.3 Klassificering av omsättningstillgångar, anläggningstillgångar samt kortfristiga och långfristiga skulder
En tillgång klassificeras som omsättningstillgång resp. en skuld
klassificeras som kortfristig om den förväntas att bli realiserad
inom den normala verksamhetscykeln eller inom tolv månader
efter balansdagen eller den klassificeras som finansiell tillgång
eller skuld som innehas till verkligt värde via resultaträkningen.
Likvida medel klassificeras som kortfristiga tillgångar.
Alla andra tillgångar och skulder klassificeras som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.
1.2.4 Utformning av resultaträkningen
I koncernresultaträkningen visas Jämförbart rörelseresultat för
att bättre återspegla koncernens rörelseresultat när resultatet för
aktuell period jämförs med tidigare perioder.
Poster som påverkar jämförbarheten särredovisas på egna rader.
'ÚMKBOEFQPTUFSJOHÌSJw+ÊNGÚSFMTFTUÚSBOEFQPTUFSw
tFYUSBPSEJOÊSBQPTUFSTPNGSÊNTUCFTUÌSBWSFBWJOTUFSPDI
-förluster;
tFóFLUFSBWWÊSEFSJOHUJMMWFSLMJHUWÊSEFBWEFSJWBUTPNTÊLSBS
framtida kassaflöden men inte uppfyller kraven för att tillämpa
säkringsredovisning enligt IAS 39. Huvuddelen av koncernens
kassaflödessäkringar redovisas som säkringar där förändringar
i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat.
Jämförbart rörelseresultat används för att sätta finansiella mål, uppföljning och fördelning av resurser i koncernens resultatstyrning.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 1
– fortsättning
1.3 Upprättande av koncernredovisning
1.3.1 Dotterbolag
Koncernredovisningen innefattar moderbolaget AB Fortum Värme
Holding samägt med Stockholms stad och alla de bolag i vilka
moderbolaget har rätt att utforma finansiella och operativa strategier och innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna.
Förekomsten och effekten av potentiella röster som utan dröjsmål
kan utnyttjas eller konverteras beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande över ett annat företag.
Upplysning om koncernens dotterföretag lämnas i not 38 Koncernens innehav av andelar i koncernföretag.
Förvärvsmetoden har använts för redovisning av förvärv av
dotterbolag. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag
värderas till nettot av verkliga värdet av överlämnade tillgångar
och de skulder som uppstått eller antagits per överlåtelsedagen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. De
identifierbara förvärvade tillgångarna och antagna skulderna i ett
företagsförvärv värderas inledningsvis till deras verkliga värden
per förvärvsdagen, oavsett omfattningen av eventuella minoritetsandelar. Anskaffningsvärde utöver koncernens andel av verkligt
värde på förvärvade identifierbara nettotillgångar bokförs som
goodwill. Om anskaffningsvärdet är lägre än det verkliga värdet av
det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden
direkt i resultaträkningen.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med
den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen.
De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då
det bestämmande inflytandet upphör.
Interna transaktioner, tillgodohavanden och orealiserade vinster
på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade
förluster elimineras såvida inte transaktionen klart indikerar en
värdeminskning av den överförda tillgången. Där så erfordras, har
dotterbolagens redovisningsprinciper ändrats för att säkerställa
överensstämmelse med de principer som koncernen har antagit.
1.3.2 Intresseföretag
Intresseföretag är företag där koncernen har ett betydande men
inte bestämmande inflytande, vanligen på grund av ett innehav
av mellan 20 och 50 procent av rösterna. Koncernens innehav i
intresseföretag redovisas genom tillämpning av kapitalandelsmetoden. De förvärvade tillgångarna och antagna skulderna i investeringen i intresseföretag redovisas inledningsvis till deras verkliga
värde på förvärvsdagen. Om anskaffningsvärdet är lägre än det
verkliga värdet av det förvärvade intresseföretagets nettotillgångar,
redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet
redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i
övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat
med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När
koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller
överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella
fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare
förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella
förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
1.3.3 Innehav utan bestämmande inflytande
Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisas
separat från eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare.
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas inledningsvis
till minoritetsaktieägarens andel av det verkliga värdet av det
förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Efter förvärvet
förändras innehav utan bestämmande inflytande av dess andel av
förändringar i det egna kapitalet.
1.4 Segmentrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med
den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den
funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning
av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion
identifierats som VD. Koncernen rapporterar sin verksamhet som
ett segment i den interna rapporteringen.
För ytterligare information om segmentrapporteringen, se not 5
Segmentrapportering.
1.6 Omräkning av utländsk valuta
1.6.1 Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna
i koncernen är värderade i den valuta som används i den primära
FLPOPNJTLBNJMKÚEÊSGÚSFUBHFUCFESJWFSTJOWFSLTBNIFUwEFO
GVOLUJPOFMMBWBMVUBOw
*LPODFSOSFEPWJTOJOHFOBOWÊOETTWFOTLB
kronor (SEK) som är koncernens rapportvaluta. Funktionell valuta
för samtliga bolag ingående i koncernen är också svenska kronor
(SEK).
1.6.2 Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländska valutor omräknas till den funktionella
valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen
eller den dag då posterna omvärderas. Utestående fordringar
och skulder i utländska valutor på balansdagen omräknas med
balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser har redovisats i
resultaträkningen.
1.7 Intäktsredovisning
Intäkter värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller
kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls vid
tiden för leverans av produkter. Koncernens intäkter består av
levererad energi till slutkund. Intäkter redovisas inklusive rabatter,
prisavdrag och exklusive mervärdesskatt och punktskatter, t.ex.
energiskatt. Intäkterna redovisas enligt följande:
1.7.1 Försäljning av fjärrvärme, fjärrkyla, gas och elektricitet
Försäljning av fjärrvärme, fjärrkyla, gas och elektricitet redovisas vid
leveranstidpunkten. För försäljning av gas till schablonkund debiteras
utifrån en beräknad avgift baserad på antal rum. Försäljning till industri- och företagskunder och till slutkonsumenter redovisas baserad
på värdet av levererad volym, inklusive beräknat värde av leveransvolym till kunder mellan senaste mätaravläsning och årets slut.
Fysiska försäljningskontrakt avseende energi redovisas enligt
periodiseringsprincipen eftersom de avtalas enligt koncernens
förväntade köp, försäljning eller användningskrav.
Elförsäljningen redovisas i resultaträkningen exklusive energiskatten.
Försäljning och köp av fysisk elektricitet görs genom elbörsen
Nord Pool Spot.
1.7.2 Elcertifikat
I syfte att främja elproduktionen med användning av förnyelsebara
energikällor har ett kvotsystem införts. Producenter av förnyelse bar energi tilldelas elcertifikat i förhållande till produktion av
energi från förnyelsebara källor. Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar energi redovisas som nettoomsättning och
värderas till marknadsvärdet vid produktionstidpunkten.
1.7.2 Anslutningsavgifter
Avgifter som betalas av kunden vid anslutningen till gas och
fjärrvärme redovisas som intäkt. Anslutningsavgifter avseende
fjärrkyla redovisas som intäkt fördelad över kundens avtalsperiod.
1.7.3 Övriga intäkter
Intäkter från aktiviteter utanför den normala verksamheten
redovisas i övriga intäkter. Här ingår återkommande poster, t.ex.
hyresintäkter.
NOTER
39
NOT 1
– fortsättning
1.8 Statliga bidrag
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger
rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och koncernen
kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.
Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader
bidragen är avsedda att täcka. Statliga bidrag avseende inköp av
materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens anskaffningsvärde och reducera avskrivningarna för tillgången de avser.
1.9 Utsläppsrätter
Utsläppsrätter redovisas baserat på gällande IFRS-standards inom
vilka köpta utsläppsrätter redovisas som immateriella tillgångar till
anskaffningsvärde, medan utsläppsrätter mottagna kostnadsfritt
redovisas till nominellt värde. En avsättning redovisas för att täcka
förpliktelsen att returnera utsläppsrätter. I den utsträckning som
koncernen redan innehar rättigheter som möter åtagandet redovisas åtagandet till bokfört värde av dessa rättigheter. Eventuella
utsläppsrättsunderskott innehållna utöver skulden värderas till
utsläppsrätternas innevarande marknadsvärde. Kostnaden för
BWTÊUUOJOHFOSFEPWJTBTJSFTVMUBUSÊLOJOHFOJQPTUFOw3ÌWBSPSPDI
GÚSOÚEFOIFUFSw7JOTUFSGSÌOGÚSTÊMKOJOHBSBWVUTMÊQQTSÊUUFSSFEPWJTBTJQPTUFOwÚWSJHBJOUÊLUFSw
1.10 Låneutgifter
Låneutgifter direkt hänförbara till förvärv, konstruktion eller produktion av kvalificerade tillgångar redovisas som en del av de tillgångarnas anskaffningsvärde, tills tillgångarna är färdigställda för
deras avsedda användning eller försäljning. Kvalificerade tillgångar
är tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för
avsedd användning eller försäljning.
Alla andra låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period
de uppkommit.
1.11 Kostnader för forskning och utveckling
Kostnader för forskning och utveckling redovisas som kostnader
när de uppstår och inkluderas bland övriga externa kostnader i
resultaträkningen. Om utvecklingskostnader kommer att generera
framtida ekonomiska fördelar aktiveras dessa och redovisas
som immateriella tillgångar i balansräkningen och skrivs av över
tillgångens nyttjandeperiod.
1.12 Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar består främst av produktionsanläggningar för fjärrvärme och kyla, maskiner, tunnlar, och
fjärrvärmenät. Materiella anläggningstillgångar redovisas till
anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och
ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet innefattar utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet av tillgången och låneutgifter aktiverade i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. I anskaffningsvärdet kan också ingå vinster eller förluster
som förts över från eget kapital avseende kvalificerade kassaflödessäkringar som tagits för köp av materiella anläggningstillgångar
i utländsk valuta. Förvärvade tillgångar som tillkommer via förvärv
av dotterbolag redovisas till verkligt värde vid förvärvsdatumet.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som
är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska
förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma
koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas
på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och
underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den
period de uppkommer.
Dessutom ingår i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och
återställande av plats där tillgången finns.
Se även del 1.24.2 Skyldigheter att ta hand om uttjänta tillgångar.
40
NOTER
Mark och tunnlar skrivs inte av då de har obegränsade nyttjandeperioder. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela
deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den
beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande:
Byggnader
Markanläggningar
Fjärrkylaledningar
Fjärrvärmeledningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
25-50år
20 år
30 år
40 år
5-30 år
3-10 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas, och
justeras om behov finns, vid varje rapportperiods slut. En tillgångs
redovisade värde skrivs direkt ner till dess återvinningsvärde
om tillgångens redovisade värde är större än dess uppskattade
återvinningsvärde.
1.13 Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat
med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, om tillämpligt, och skrivs av linjärt under deras beräknade nyttjandeperiod.
1.13.1 Programvaror och licenser
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader
som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts
i drift. Kostnader hänförliga till utveckling eller underhåll av programvaror kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som
är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara
och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen,
och som kommer att generera framtida ekonomiska fördelar som
överstiger kostnaderna under ett år, redovisas som immateriella
tillgångar. Direkta kostnader som balanseras som en del av
programvaran innefattar kostnader för anställda programutvecklare och en skälig andel av indirekta kostnader. Programutvecklingskostnader redovisade som tillgångar skrivs av under deras
beräknade nyttjandeperiod. Beräknad nyttjandeperiod uppgår
som huvudregel till 5 år.
1.14 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
De enskilda tillgångarnas redovisade värde bedöms med avseende
på värdenedgång vid varje balansdag för att fastställa huruvida det
ska ske någon form av nedskrivning. En tillgångs redovisade värde
skrivs ner omedelbart till återvinningsvärdet om det överstiger det
redovisade värdet.
När man överväger behovet av nedskrivning bedömer Koncernen om händelser eller förändrade omständigheter indikerar att
det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Denna
bedömning dokumenteras en gång om året i samband med Affärsplansprocessen. Indikationer för nedskrivning analyseras och
innefattar risker såsom förändringar i priset på bränsle, föreskrivande/politiska förändringar kopplade till energiskatter etc. Om
indikation på nedskrivning föreligger ska nedskrivningsprövning
utföras. Tillgångar som har obegränsad nyttjandeperiod, som
exempelvis goodwill, är inte föremål för avskrivningar och prövas
istället årligen för nedskrivning.
En nedskrivning redovisas i resultaträkningen med det belopp
som tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde
med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. I
syfte att bedöma nedskrivningsbehov grupperas tillgångar utifrån
de minsta nivåerna för vilka det finns identifierbara kassaflöden
(kassagenererande enhet).
Nyttjandevärdet fastställs genom att diskontera de framtida
kassaflöden som tillgången eller den kassagenererade enheten
förväntas generera. Kassaflödesprognoser baseras på den senaste
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 1
– fortsättning
Affärsplanen som godkänts av ledningen. Kassaflöden som härrör
från framtida investeringar, som exempelvis kraftverksanläggningar, exkluderas om inte ett projekt har påbörjats. Kassautflödet
som krävs för att färdigställa tillgången tas med.
Perioden som täcks av kassaflöden relaterar till nyttjandeperioden av tillgångarna som granskas för nedskrivning. Normalt sett
borde prognoser täcka en maximal period om fem år men så länge
nyttjandeperioden av kraftanläggningar och andra stora tillgångar
är över 20 år är prognosperioden längre. Kassaflödesprognoser
längre än ett år efter perioden som täcks av den senaste affärsplanen uppskattas genom att generalisera prognoserna med hjälp
av stadig eller avtagande tillväxttakter för nästkommande år.
För icke-finansiella tillgångar som tidigare har skrivits ner görs
per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
1.15 Finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar inom följande
kategorier: finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen respektive lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvdes. Ledningen fastställer klassificeringen av dess finansiella
tillgångar vid första redovisningstillfället och utvärderar denna
klassificering vid varje balansdag.
upplupet anskaffningsvärde och eventuella skillnader mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas som räntekostnad i resultaträkningen fördelat
över låneperioden med hjälp av effektivräntemetoden.
1.20 Leasing
1.20.1 Finansiell leasing
Leasing av materiella anläggningstillgångar där Koncernen i allt
väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen
till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av
minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan
amortering av den resterande skulden och finansiella kostnader
(räntekostnader). Motsvarande betalningsförpliktelse, efter avdrag
för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster långfristiga eller kortfristiga räntebärande skulder beroende på skuldens
löptid. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats
för den under respektive period redovisade skulden. Materiella
anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal
skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
1.15.1 Finansiella tillgångar till verkligt värde via
resultaträkningen
En finansiell tillgång klassificeras inom denna kategori om den anskaffades huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Även derivat
kategoriseras som avsedda för handel om de inte är identifierade
som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de innehas för handel eller om de förväntas
bli reglerade inom tolv månader efter rapportperiodens slut.
1.20.2 Operationell leasing
Leasing av materiella anläggningstillgångar, där Koncernen inte i
väsentlig utsträckning innehar de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet klassificeras som operationell
leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i
resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
1.15.2 Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som
inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar
som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppkommer när
koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en
gäldenär. De inkluderas i anläggningstillgångar, förutom de som
har en löptid kortare än 12 månader, dessa klassificeras som
omsättningstillgångar.
1.21 Varulager
Varulager hos koncernen består främst av bränsle som används
i produktionsprocessen. Varulager redovisas till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset för slutprodukten
med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader och andra
tillverkningskostnader. Anskaffningsvärdet fastställs med hjälp
av först in, först ut-principen (FIFU). I egentillverkade halv- och
helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.
1.16 Kundfordringar
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reserv för osäkra fordringar redovisas när det finns ett
bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla förfallna
belopp enligt kundfordringens ursprungliga villkor. Betydande
finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet att gäldenären
kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion
samt uteblivna eller försenade betalningar anses vara indikatorer på att fordringen ska skrivas ner. Nedskrivningen mäts som
skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av
uppskattade framtida kassaflöden.
I kundfordringar inkluderas intäkter baserade på uppskattningar
av redan levererad, men ej avläst, elektricitet, värme, nedkylning
och distribution av elektricitet som ännu inte är fakturerad.
1.17 Likvida medel
Likvida medel inkluderar kassa, banktillgodohavanden, depositioner och övriga kortfristiga placeringar med en löptid om högst
tre månader. Utnyttjade belopp på checkräkningskredit redovisas
som låneskulder under kortfristiga skulder i balansräkningen.
1.19 Upplåning
Låneskulden redovisas initialt vid verkligt värde, netto efter
transaktionskostnader. I efterföljande perioder redovisas dessa till
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
1.22 Inkomstskatt
Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga vinst. Den beskattningsbara vinsten skiljer sig från vinsten som rapporteras i
koncernresultaträkningen på grund av intäkts- och kostnadsposter
som är beskattningsbara eller avdragsgilla under andra år och
poster som aldrig är beskattningsbara eller avdragsgilla. Skulden
som uppstår för Koncernen i samband med den aktuella skatten
beräknas med hjälp av skattesatser som har antagits eller aviserats vid slutet av rapporteringsperioden.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan
det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värde i koncernredovisningen. Om den uppskjutna skatten
härrör från den initiala redovisningen av en tillgång eller skuld i
en transaktion annat än ett företagsförvärv som vid tidpunkten
för transaktionen varken påverkar redovisat eller skattemässigt
resultat, redovisas den emellertid inte. Uppskjuten skatt beräknas
med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller
aviserats per balansdagen och förväntas gälla när den berörda
uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det
är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas
tillgängliga mot vilken de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
NOTER
41
NOT 1
– fortsättning
Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder
när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar
och skatteskulder och när uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder hänför sig till skatter debiterade av en och
samma skattemyndighet.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som härrör från andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom för
uppskjutna skatteskulder där tidpunkten för återföring av den
temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt
att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom
överskådlig framtid.
1.23 Ersättningar till anställda
Koncernen har olika planer för ersättningar efter avslutad anställning inklusive förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner.
1.23.1 Pensioner
Koncernens väsentliga förmånsbestämda plan är ITP-planen, tryggad genom avgifter till Alecta eller genom Fortums pensionsstiftelse.
Vad gäller planer tryggade genom Alecta har koncernen, vare sig
räkenskapsåren 2013 eller 2012, haft tillgång till information som
gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd.
Planen redovisas därför som avgiftsbestämd (för ytterligare information se not 29).
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet.
Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att
betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som
hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande
eller tidigare perioder.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter
till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner
på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga
ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda.
Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till
betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida
betalningar kan komma koncernen tillgodo.
För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen
årligen av oberoende aktuarier med användning av PUC-metoden
(projected unit credit-metoden). Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade
framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningen
kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella
pensionsförpliktelsen. Kostnaden för att tillhandahålla pensioner
belastar resultaträkningen för att sprida servicekostnaden över de
anställdas bedömda tjänstgöringstid. Förvaltningstillgångar värderas till marknadsvärde. Den skuld som redovisas i balansräkningen
är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen per balansdagen med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade
justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i
övrigt totalresultat i den period då de uppstår.
1.23.2 Bonusplaner
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus baserat på de beräkningsgrunder som gäller för bonusprogrammen.
I de fall det finns en legal eller informell förpliktelse redovisas
en avsättning. För ytterligare information kring bonus se not 12
Ersättningar till anställda.
1.23.3 Aktierelaterade ersättningar
Koncernen använder ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI) som
delas upp i fem/sex-åriga aktieplaner. Den möjliga ersättningen
42
NOTER
baseras på Fortum Oyj-koncernens och de olika divisionerna
inom Fortumkoncernens resultat. Ersättningen redovisas som en
kostnad under intjänandeperioden med en motsvarande ökning
av skulderna och av transaktioner som redovisas i eget kapital. Se
vidare not 12 Ersättningar till anställda.
1.24 Avsättningar
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder av miljön, skyldigheter
att ta hand om uttjänta tillgångar, omstruktureringskostnader och
rättsliga anspråk redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse gentemot tredje part som ett resultat av tidigare
händelser, när det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer
att krävas för att reglera åtagandet och när beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas
krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som avspeglar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet och de risker som är specifika för förpliktelsen. Ökningen av avsättningen på grund av att tid förflyter
redovisas som en räntekostnad.
1.24.1 Miljöavsättningar
Miljöavsättningar redovisas baserat på nuvarande tolkning av
miljölagar och regler när det är troligt att en nuvarande förpliktelse
har uppstått och summan av ett sådant åtagande kan uppskattas
på ett tillförlitligt sätt. Miljöutgifter som uppkommer av åtgärdande
av ett befintligt problem som orsakats av tidigare verksamhet och
som bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när
de uppstår.
1.24.2 Skyldighet att ta hand om uttjänta tillgångar
En skyldighet att ta hand om uttjänta tillgångar redovisas antingen
när det finns en kontraktsskyldighet gentemot tredje part eller en
rättslig skyldighet och summan därav kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. En förpliktigande händelse är t.ex. när en anläggning
byggs på hyrd mark med en skyldighet att avveckla och avlägsna
tillgången i framtiden eller när en rättslig skyldighet gentemot
Fortum Värme förändras. Skyldigheten att ta hand om uttjänta tillgångar redovisas som en del av kostnaden för ett fastighetsobjekt
och en anläggning när tillgången tas i drift eller när förorening
sker. Kostnaderna skrivs ner över tid under återstoden av tillgångens nyttjandeperiod.
1.26 Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns en möjlig förpliktelse
som uppkommer vid vissa händelser och vars förekomst endast
bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det
finns en förpliktelse som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att
ett utflöde av resurser kommer att krävas eller när summan för
förpliktelsen inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
1.28 Utdelning
Utdelning som föreslås av styrelsen redovisas inte i årsredovisningen förrän det har godkänts av företagets aktieägare på
årsstämman.
1.29 Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder
Inom ramen för den ordinarie verksamheten ingås omfattande
försäljnings- och inköpstransaktioner avseende råvaror. Majoriteten av dessa transaktioner är i form av kontrakt som ingås med
syfte att gälla fram till fysiskt mottagande eller leverans av råvaran
i enlighet med koncernens förväntade försäljnings-, inköps- eller
användningskrav. Kontrakt avseende fysisk leverans omfattas inte
av IAS 39. Alla övriga nettoredovisade råvarukontrakt värderas
till verkligt värde och vinster och förluster redovisas i resultaträkningen.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 1
– fortsättning
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid
efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa vinster eller
förluster som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifieras som ett säkringsinstrument, och om så är fallet,
karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa
derivat som säkrar mycket troliga prognostiserade transaktioner
(kassaflödessäkring). Då transaktionen ingås dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade
posten samt sitt mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi
avseende säkringen. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de
derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva
när det gäller att motverka förändringar i kassaflöden som är
hänförliga till de säkrade posterna. Derivatinstrument klassificeras
som långfristiga eller kortfristiga baserat på dess löptid. Vad gäller
derivat hänförliga till el, vilka har kassaflöden som faller ut olika
år, fördelas dessa derivats verkliga värden mellan långfristiga och
kortfristiga tillgångar eller skulder.
1.29.1 Säkring av kassaflöde
Den effektiva delen av förändringar av det verkliga värdet på ett
derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och
som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt
totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten
jämförelsestörande poster. Belopp som ackumulerats i eget
kapital återförs till resultaträkningen i de perioder när den säkrade
posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade
försäljningen som är säkrad äger rum). Om en säkring av en
prognostiserad transaktion därefter resulterar i redovisning av en
icke-finansiell tillgång (till exempel varulager) eller skuld överförs
de vinster och förluster som tidigare redovisats i eget kapital
från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet
för tillgången eller skulden. När en säkring inte längre uppfyller
kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster
eller förluster finns i eget kapital kvarstår dessa i eget kapital och
resultat förs samtidigt som den prognostiserade transaktionen
slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad
transaktion inte längre förväntas ske överförs de ackumulerade
vinsterna eller förlusterna som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.
1.29.4 Derivatinstrument som inte uppfyller kraven
för säkringsredovisning
Vissa derivatinstrument som säkrar framtida kassaflöden uppfyller
inte kraven för säkringsredovisning. Förändringar av verkligt värde
för dessa derivatinstrument redovisas i jämförelsestörande poster
i resultaträkningen.
1.30 Uppskattning av verkligt värde
Beräkningar av verkligt värde klassificeras med hjälp av klassificeringen i verkligt värde hierarkin, dvs. Nivå 1, Nivå 2 och Nivå
3, som avspeglar betydelsen av de indata som används i beräkningen.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen till
verkligt värde presenteras i enlighet med hierarkin för verkligt
värde i not 17 Finansiella tillgångar och skulder enligt hierarkin för
verkligt värde. I koncernen finns inga övriga poster som värderas
till verkligt värde dock finns poster för vilka upplysning om verkligt
värde krävs.
1.30.1 Verkliga värden i Nivå 1 i verkligt värde hierarkin
Nivå 1 avser, noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader
för identiska tillgångar eller skulder.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
1.30.2 Verkliga värden i Nivå 2 i verkligt värde hierarkin
Nivå 2 avser, det verkliga värdet för finansiella instrument baseras på
noterade marknadspriser på balansdagen. Kända beräkningstekniker,
såsom beräknade diskonterade kassaflöden, används för att fastställa
verkligt värde för valutaderivat. Det verkliga värdet för kontrakt för
valutaterminer fastställs med hjälp av terminens verkliga värde på
balansdagen. Det verkliga värdet för finansiella skulder beräknas
genom att diskontera de framtida avtalsenliga kassaflödena till
marknadens nuvarande räntesats som är tillgänglig för koncernen för
liknande finansiella instrument. Vid uppskattning av verkligt värde har
kreditspreaden inte justerats eftersom de noterade marknadspriserna
för de instrument som används anses överensstämma med syftet
med en värdering av det verkliga värdet.
Koncernen baserar beräkningen på befintliga förutsättningar på
marknaden för varje balansdag. Finansiella instrument som används
i Fortum Värme Holding är standardiserade produkter och samtliga
kontrakt är tecknade med Fortum som motpart.
1.30.3 Verkliga värden i Nivå 3 i verkligtvärdehierarkin
Nivå 3 avser, data för tillgången eller skulden som inte baseras på
observerbara marknadsdata (d v s ej observerbara data). Inga tillgångar
eller skulder som hänför sig till nivå 3 återfinns i Fortum Värme Holding.
1.30.4 Andra värderingar
Det nominella värdet minskat med beräknade kreditjusteringar för
kundfordringar och leverantörsskulder bedöms i allt väsentligt överensstämma med dess verkliga värde.
1.31 Moderbolagets redovisningsprinciper
I samband med övergången till redovisning enligt IFRS i koncernredovisningen, har moderbolaget övergått till att tillämpa RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Övergång till redovisning enligt RFR 2 har
inte givit någon effekt på moderbolagets egna kapital.
Moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen
i de fall som anges nedan.
1.31.1 Uppställningsformer
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens (ÅRL) uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens
uppställningsform men innehåller de kolumner som anges i ÅRL. Uppställningsformerna för moderföretag ger skillnad i benämningar, jämfört
med koncernredovisningen, främst avseende poster inom eget kapital.
1.31.2 Andelar i dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag
för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar.
När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i
värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det
redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i
QPTUFOw3FTVMUBUGSÌOBOEFMBSJLPODFSOGÚSFUBHw
1.31.3 Koncernbidrag
Både lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen.
1.31.4 Uppskjuten inkomstskatt
Belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga
temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och
beskattning redovisas emellertid i en juridisk person den uppskjutna
skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade
reserverna. Även bokslutsdispositionerna i resultaträkningen redovisas inklusive uppskjuten skatt.
NOTER
43
NOT 2
Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Utarbetandet av en koncernredovisning i enlighet med IFRS kräver
att ledningen gör beräkningar och bedömningar som påverkar de
redovisade beloppen för tillgångar och skulder, redovisning av
eventualtillgångar och eventualskulder och redovisning av intäkter
och kostnader för perioden som koncernredovisningen avser.
Beräkningar och bedömningar utvärderas ständigt och baseras
på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntade
framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Faktiska resultat och timing kan skilja sig åt från dessa beräkningar. Nedan anges områden där ledningens uppskattningar och
bedömningar är avgörande för de rapporterade resultaten och den
finansiella positionen.
2.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar vid ett rörelseförvärv och samgående
Vid ett rörelseförvärv redovisas förvärvade immateriella och
materiella anläggningstillgångar till verkligt värde och deras kvarvarande nyttjandetid fastställs. Ledningen anser att de tilldelade
värdena och nyttjandetiderna, samt de underliggande antagandena,
är rimliga, men andra antaganden och tilldelade nyttjandetider
skulle kunna få betydande påverkan på de redovisade beloppen.
2.3 Uppskjuten skatt och aktuell skatt
Koncernen har uppskjutna skattefordringar och -skulder som
förväntas realiseras i resultaträkningen under längre tidsperioder
i framtiden. Vid beräkning av uppskjuten skatt måste koncernen
göra vissa antaganden och beräkningar i fråga om de framtida
skattekonsekvenserna för temporära skillnader mellan de skattemässiga och redovisningsmässiga värdena för tillgångar och
skulder.
2.4 Pensionsåtaganden
Nuvärdet av pensionsåtagandena är beroende av ett antal faktorer
som fastställs på aktuariella grunder med hjälp av ett antal
antaganden. Alla förändringar av dessa antaganden kommer att
påverka det bokförda värdet på pensionsförpliktelserna.
Antaganden som används och känslighetsanalyser vid förändringar i större antaganden läggs fram i not 29 Pensionsförpliktelser.
2.2 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar
Koncernen har betydande bokförda värden i materiella anläggningstillgångar som testas för nedskrivning enligt de redovisningsprinciper som anges i not 1 Redovisningsprinciper. Återvinningsvärde för den kassagenererande enheten har fastställts baserat
på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar baseras på
beräknade framtida kassaflöden. Utarbetandet av dessa beräkningar kräver att ledningen gör antaganden i fråga om framtida
förväntningar. Antagandena skiljer sig åt beroende på i vilken
verksamhet de testade tillgångarna finns. För värmeverksamheten
relaterar de huvudsakliga antagandena till beräknade framtida
kassaflöden för driften och de diskonteringsräntor som används
för att presentera deras värde.
Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar under 2013
baserat på ett nedskrivningstest som gjordes i slutet av 2013.
Koncernen har beaktat känsligheten för förändringar i de viktigaste antagandena som en del av nedskrivningstestet. Som ett led
i detta har även följdeffekter av förändringen av andra variabler beaktats. Beräkningarna påverkas främst av förändringar i prognostiserat rörelseresultat och förändringar i diskonteringsräntan. Om
det beräknade rörelseresultatet före avskrivningar och nedskrivningar per den 31 december 2013 och 2012 var 10 procent lägre
än ledningens bedömningar eller diskonteringsräntan före skatt
som tillämpades på de diskonterade kassaflödena var 1 procentenhet högre än ledningens bedömningar, skulle koncernen inte ha
redovisat nedskrivningar för materiella anläggningstillgångar.
44
NOTER
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 3
Finansiell riskhantering
Totalt
Positiv
1 576
74
0
74
2 205
1
74
–73
Totalt
2 027 1 754
0 3 781
75
74
1
Netto
ELDERIVATENS KLASSIFICERING 2013
Verkligt värde,
MSEK
Av vilka är
långfristiga
Kortfristiga
Netto
2 006
0 3 781
Negativ
877
2 027 1 754
Positiv
877
Totalt
898
Derivat som ej
uppfyller krav på
säkringsredovisning 1) 1 129
Över 5 år
1–5 år
Volym, GWh
Totalt
1 775
40
22
18
35
52
–17
75
74
1
16
22
–6
59
52
7
ELDERIVAT PER INSTRUMENT 2012
Positiv
Försäljningsswappar
479
368
847
19
3
16
Inköpsswappar
490
368
858
3
12
–9
Totalt
969
736
0 1 705
22
15
7
Netto
Totalt
Över 5 år
Negativ
Verkligt värde,
MSEK
Volym, GWh
Under 1 år
3.2.1 Känslighet som uppstår från finansiella
instrument enligt IFRS 7
Känslighetsanalyser visar känsligheten som uppstår genom
finansiella elderivat såsom de definieras i IFRS 7. Dessa derivat
används för säkringar och i handel för egen räkning inom koncernen. Känsligheten kalkyleras på positionen den 31 december 2013
(31 december 2012). Positioner sköts aktivt inom den dagliga
verksamheten och därför varierar känsligheten från tid till annan.
Känslighetsanalysen omfattar bara marknadsrisker som uppstår
från derivat dvs. de underliggande fysiska inköpen och försäljningarna av elektricitet är inte inkluderade. Känsligheten kalkyleras
med antagande om att framtida elterminspriser på NASDAQ OMX
Commodities SEKope och på EEX skulle ändra sig med 10 SEK/
MWh för perioden som koncernen har derivat på.
Negativ
1–5 år
614
1 065 1 140
Försäljningsswappar
Över 5 år
Under 1 år
962
Inköpsswappar
Derivat som uppfyller
krav på säkringsredovisning
3.2 Elpriser och volymrisker
Strategier och mandat för samtliga riskdrivare, inklusive el, har
godkänts av VD. Säkringsstrategierna verkställs bland annat via
derviat. Risker i säkringsstrategierna och deras verkställande
utvärderas kontinuerligt av Risk Manager och rapporteras till VD
och styrelse.
Verkligt värde,
MSEK
Volym, GWh
1–5 år
3.1 Marknadsrisker för råvaror
Riskhantering av råvaror syftar till att stabilisera kassaflöden
genom prissäkringar. Risktagande begränsas genom riskmandat
som har godkänts av VD.
ELDERIVAT PER INSTRUMENT 2013
Under 1 år
Syftet med riskhantering, dess principer och ramar vilka inbegriper styrning, organisation och processer, samt en beskrivning av
risker t.ex. strategiska, finansiella och operativa risker, se även
riskhantering i förvaltningsberättelsen.
Med marknadsrisk menas de negativa effekterna av pris- eller
volymförändringar för kärnprodukterna värme, kyla och gas, samt
elektricitet, bränslen och miljövärden. Endast ett fåtal av dessa
riskdrivare är möjliga att riskhantera med finansiella instrument.
Riskhanteringen sker därför till stor del genom att utnyttja den
produktionsflexibilitet som produktionsanläggningarna har samt
med fysiska leveransavtal och lagerhållning av bränslen. Riskanalyser görs fortlöpande för att kvantifiera marknadsriskerna, med
hänsyn taget till dessa riskers beroende av varandra. Stresstester
används för att bedöma effekterna av extrema prisförändringar på
koncernens resultat.
KÄNSLIGHET ENLIGT IFRS 7
ELDERIVATENS KLASSIFICERING 2012
2012
3.2.2 Elderivat
Tabellerna nedan visar koncernens elderivat som huvudsakligen
används för att säkra priserna på el. Verkligt värde motsvarar
värdena som visas i balansräkningen.
Se även not 1: Redovisningsprinciper, bedömning av verkligt värde
och not 7: Förändringar i derivats verkliga värde och underliggande
poster i resultaträkningen för effekterna i resultaträkningen när
elderivat inte får säkringsstatus i redovisningen.
Derivat som uppfyller
krav på säkringsredovisning
417
Netto
0
0
Negativ
6
–1
Positiv
–/+
–/+
Totalt
Påverkan på Vinst före skatt
Påverkan på Eget kapital
Verkligt värde,
MSEK
Volym, GWh
Över 5 år
2013
1–5 år
Effekt
Under 1 år
+/– 10 SEK förändring i
elterminsnoteringar,
MSEK
417
12
6
6
Derivat som ej
uppfyller krav på
säkringsredovisning 2)
552
736
1 288
10
9
1
Totalt
969
736
0 1 705
22
15
7
Av vilka är
långfristiga
4
4
0
Kortfristiga
19
11
7
1) Derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning består
av derivat som handlas och kassaflödessäkringar som inte uppfyller krav på
säkringsredovisning.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
NOTER
45
NOT 3
– fortsättning
ANALYS AV ELDERIVATS FÖRFALLOTID
CO2 UTSLÄPPSRÄTTER REDOVISADE SOM DERIVATINSTRUMENT
168
1
Verkligt
värde netto
MSEK
Volym
ktonCO2
Totalt
Över 5 år
1–5 år
Under 1 år
Totalt
Sålt
2012
Verkligt
värde netto
MSEK
2013
2012
Över 5 år
MSEK
1–5 år
Under 1 år
2013
Volym
ktonCO2
Belopp nedan är diskonterade kassaflöden för elderivat
119
8
180
–13
Elderivat
skulder
52
22
74
11
4
15
Köpt
Elderivat
tillgångar
59
16
75
19
3
22
3.5 Likviditets- och finansieringsrisker
Koncernens verksamhet är kapitalintensiv och koncernen har ett
ständigt behov av refinansiering. Koncernens finansiering sker i
huvudsak via bolag inom Fortumkoncernen. Finansieringen består
främst av långsiktig finansiering i SEK. Säsongsmässiga variationer
i rörelsekapitalet finansieras vanligtvis genom utökad upplåning
från Fortum via koncernkonto. I koncernen pågår ett arbete med
att placera om bolagets långfristiga finansiering från intern finansiering inom Fortum till externa långivare. Detta arbete beräknas
vara klart 2015.
Den 31 december 2013 var den totala räntebärande skulden
10 580 MSEK (2012: 10 554) och den räntebärande nettoskulden
var 10 549 MSEK (2012: 10 542).
Den 31 december 2013 uppgick lån som förföll till betalning
under den närmaste tolvmånadersperioden till 2 588 MSEK (2012:
197). Likvida medel uppgick till 31 MSEK (2012: 12). Den totala
summan av bundna kreditfaciliteter i form av cashpoolkonto
uppgick till 2 500 MSEK (2012: 1 500) av vilka 1 380 MSEK (2012:
524) var outnyttjade.
3.3 Bränslepris och volymrisker
Exponering mot bränslepriser är till viss del begränsad av koncernens flexibla produktionsmöjligheter vilka tillåter företaget att byta
mellan olika produktionsformer och bränslen beroende på de gällande marknadsförutsättningarna. Den kvarvarande exponeringen
för bränsleprisrisker mildras genom köp till fasta priser som täcker
prognostiserade konsumtionsnivåer. Köp genom fasta priser sker
antingen genom fysiska leveranser eller i form av finansiella säkringar såsom kol- och oljederivat.
OLJEDERIVAT
Volym
1 000 bbl
Verkligt
värde netto
MSEK
Inköpswappar och
terminskontrakt
Verkligt
värde netto
MSEK
Försäljningsswappar och
terminskontrakt
2012
Volym
1 000 bbl
2013
26
–1
126
–1
–26
1
159
3
KOLDERIVAT
Verkligt
värde netto
MSEK
Sålt
105
8
220
14
Köpt
315
–15
470
–38
Volym
kton
Volym
kton
2012
Verkligt
värde netto
MSEK
2013
RÄNTEBÄRANDE SKULDER SOM FÖRFALLER
MSEK
2013
2014
2 588
2015
4 643
2016
5
2017
4
2018
2019 eller senare
Totalt
4
3 335
10 580
3.4 Pris på utsläppsrätter och volymrisker
Koncernen lyder under kravet på ett handelssystem för utsläppsrätter. Koncernen hanterar sin exponering mot förändring i
priser på CO2-utsläppsrätter för den egna produktionen genom
användandet av CO2-terminer och genom att försäkra sig om
att kostnaderna för utsläppsrätterna tas med i beräkningen vid
produktionsplaneringen. De flesta av dessa CO2-terminer är
avtal för egen räkning värderade till anskaffningsvärde, och några
behandlas som derivat i redovisningen.
46
NOTER
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 3
– fortsättning
ANALYS AV FÖRFALLOTIDPUNKTER FÖR RÄNTEBÄRANDE SKULDER OCH DERIVATINSTRUMENT
Belopp nedan är icke-diskonterade förväntade kassaflöden (framtida räntebetalningar och amorteringar) av räntebärande skulder och valutaderivat
2013
MSEK
2012
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
Under 1 år
1-5 år
Över 5 år
Totalt
2 880
4 190
3 688
10 758
508
6 817
3 799
11 124
1 497
1 385
0
2 882
1 503
739
0
2 242
–1 502
–1 386
0
–2 888
–1 479
–719
0
–2 198
653
771
4 189
3 688
11 405
1 303
6 837
3 799
11 939
Räntebärande skulder
Valutaderivat (skulder)
Valutaderivat (fordringar)
Leverantörsskulder
653
Totalt
3 528
771
För upplysning om räntebärande skulder se not 26 Räntebärande skulder.
3.6.2 Valutarisk
Koncernens policy är att säkra större transaktionsexponeringar för
att undvika valutaavvikelser i resultaträkningen Dessa exponeringar är huvudsakligen säkrade via terminskontrakt.
Avtalad kassaflödesexponering ska säkras för att minska volatiliteten i framtida kassaflöden. Dessa säkringar består normalt av
valutaderivatavtal som stäms av mot de underliggande kassaflödena på förfallodagen. Koncernen har valutakassaflödessäkringar
både med och utan säkringsredovisning enligt IFRS.
VALUTADERIVAT PER INSTRUMENT 2013
Netto
Negativ
Positiv
Verkligt värde
Totalt
Över 5 år
Nominellt belopp
Återstående löptid
1–5 år
MSEK
Under 1 år
3.6 Ränte- och valutarisker
3.6.1 Ränterisk
Koncernens finanspolicy föreskriver medellöptiden på skuldportföljen och flödesrisk dvs. hur förändringar i räntesatserna ska
kunna påverka koncernens nettoräntebetalningar. Inom dessa
mandat utvärderas och utvecklas strategierna för att finna en
optimal balans mellan risk och finansieringskostnad.
Den 31 december 2013 var den genomsnittliga löptiden på
skuldportföljen 19,02 månader (2012: 25,29). Cirka 67 procent
(2012: 45) av skuldportföljen var till rörlig ränta eller fasta räntelån
som förföll inom den närmaste 12 månadersperioden. Effekten av
en procents förändring på räntesatsen på den nuvarande skuldportföljen var 31 december 2013 42 MSEK (2012: 33).
Den genomsnittliga räntesatsen på lån och derivat den 31
december 2013 var 2,93 procent (2012: 3,31).
Valutaterminskontrakt
1 481 1 360
2 841
46
27
19
Totalt
1 481 1 360
0 2 841
46
27
19
Av vilka är
långfristiga
23
12
11
Kortfristiga
23
15
8
KONCERNENS TRANSAKTIONSEXPONERING
2012
–562
–148
12
1 550 –1 551
–1
764 –1 314
–550
Totalt
Transaktionsexponering definieras som redan kontrakterade eller
poster som är beroende av prognostiserad utländsk valuta och
kassaflöde. Transaktionsexponering är uppdelad i balansexponering och kassaflödesexponering. Balansexponering återspeglar
valutadenominerade skulder som betalas i en annan valuta än
företagets basvaluta. Kassaflödesexponering avspeglar framtida
prognostiserade eller avtalade valutaflöden i utländsk valuta som
kommer från affärsverksamhet såsom köp eller investeringar.
Nettoomräkningsskillnader från transaktionsexponering redovisas
under finansiella intäkter eller utgifter när de hör till finansiella
poster eller kundfordringar/skulder som redovisas under poster
som ingår i den operationella vinsten. Omräkningsskillnader relaterade till kassaflödessäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat och balanseras i eget
kapital.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
Valutaderivat som
säkrar kassaflöde
1 481 1 360
Netto
–1 166
160
Negativ
604
–67
Positiv
Öppet
66
–198
Verkligt värde
Totalt
Säkring
–1 353
131
Över 5 år
Nettoposition
1 419
Nominellt belopp
Återstående löptid
1–5 år
Öppet
EUR
USD
MSEK
MSEK
Under 1 år
Säkring
VALUTADERIVAT EFTER ANVÄNDNING 2013
Nettoposition
2013
2 841
46
27
19
Valutaderivat som
inte uppfyller krav på
säkringsredovisning1)
Summa valutaterminskontrakt
0
1 481 1 360
– 2 841
46
27
19
1) Består av avtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning.
NOTER
47
NOT 3
NOT 4
– fortsättning
Hantering av kapitalrisk
VALUTADERIVAT PER INSTRUMENT 2012
724
2 226
15
41
–26
1 502
724
0 2 226
15
41 –26
Positiv
1 502
Totalt
Totalt
Valutaterminskontrakt
1–5 år
Netto
Verkligt värde
Negativ
Under 1 år
MSEK
Över 5 år
Nominellt belopp
Återstående löptid
Av vilka är
långfristiga
2
7
–5
Kortfristiga
13
34
–21
Koncernen eftersträvar en välbalanserad och effektiv kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Att bibehålla en stark balansräkning och en flexibel kapitalsammansättning är en prioritet.
Koncernen övervakar kapitalstrukturen som baseras på den
jämförande nettoskuldsättningen gentemot EBITDA kvoten. Nettoskuldsättningen beräknas på räntebärande skulder minus likvida
medel. EBITDA beräknas genom att lägga tillbaka avskrivningar,
amorteringar och värdeminskning till den operationella vinsten.
Den jämförbara EBITDA beräknas genom att exkludera poster som
påverkar jämförbarhet från EBITDA.
I koncernen pågår ett arbete med att placera om bolagets finansiering från intern finansiering inom Fortum till externa långivare.
Detta arbete beräknas vara klart 2015.
NETTOSKULD/EBITDA KVOT
VALUTADERIVAT EFTER ANVÄNDNING 2012
MSEK
Valutaderivat som
inte uppfyller krav på
säkringsredovisning1)
Summa valutaterminskontrakt
804
724
698
1 502
Verkligt värde
1 528
698
724
0 2 226
12
15
25
15
Netto
Negativ
Positiv
3
–22
–3
40 –25
1) Består av avtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning.
3.7 Kreditrisker
Koncernen är utsatt för kreditrisker så fort som det finns en
avtalsmässig förpliktelse med en extern motpart. Koncernen har
åtgärder på plats för att försäkra sig om att kreditrisker hålls på en
godtagbar nivå.
Koncernens derivatinstrument är tecknade med bolag inom
Fortumkoncernen som motpart varför kreditexponeringen är låg.
Det finns full transparens mot den bakomliggande transaktionen
i marknaden i de interna handelsavtalen mellan koncernen och
Fortumkoncernen.
Liksom varje annan kapitalintensiv affärsrörelse är koncernen
utsatt för kreditrisker i den finansiella sektorn. Koncernens
kreditrisk avseende likvida medel gentemot externa banker är
för närvarande låg då huvuddelen av likvida medel placeras inom
Fortumkoncernen varför kreditrisken bedöms låg.
Kreditrisker avseende kunder är väldiversifierade över ett stort
antal kunder.
3.7.1 Väsentliga finansiella tillgångars kreditkvalitet
Koncernen har inga räntebärande fordringar förutom likvida medel
och derivatinstrument. Likvida medel uppgår till 31 MSEK (2012:
12) och derivatinstrument som redovisas som tillgångar uppgår
till 132 MSEK (2012: 73) varav kortfristiga 91 MSEK (2012: 67).
Vad gäller kundfordringar se not 22 Kundfordringar och övriga
fordringar.
48
NOTER
2013
2012
26
10 580
10 554
Minus: Likvida medel
23
Nettoskuldsättningsgrad
Totalt
Över 5 år
Under 1 år
Valutaderivat som
säkrar kassaflöde
1–5 år
Nominellt belopp
Återstående löptid
MSEK
Not
Räntebärande skulder
Rörelseresultat
31
12
10 549
10 542
1 701
1 601
Plus: Avskrivning och nedskrivningskostnader
1 078
1 074
EBITDA
2 779
2 675
Minus: Jämförelsestörande
poster
Jämförbar EBITDA
Nettoskuld / EBITDA
14
25
2 794
2 700
3,8
3,9
NOT 5
Segmentinformation
5.1 Fortum Värme Holding
Fortums afffärsverksamhet bedrivs inom ett väsentligt segment,
värme. Dess huvudverksamhet består i att producera och leverera
fjärrvärme, fjärrkyla, gas och el till företag och privatpersoner.
Den interna rapporteringen följer denna indelning.
5.2 Segmentsinformation
IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras
på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering
som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den
högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar
för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens
resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som VD och
hela verksamheten rapporteras som ett segment i den interna
rapporteringen och således görs ej heller någon uppdelning på
segment i årsredovisningen.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 5
NOT 7
– fortsättning
Förändring i verkligt värde på derivatinstrument och
de underliggande posterna i resultaträkningen
5.3 Koncernövergripande information
KONCERNENS INTÄKTER FÖRDELADE PER VÄSENTLIG PRODUKT
De förändringar av verkligt värde i rörelseresultatet som redovisas
nedan, uppkommer från derivatinstrument som säkrar framtida
kassaflöden men som inte uppfyller kraven för att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 samt den ineffektiva delen
av kassaflödessäkringar. Koncernen har inga derivatinstrument
som redovisas i finansnettot.
MSEK
2013
2012
Värme
5 817
5 771
El
435
430
Gas
336
337
Kyla
243
247
MSEK
55
118
I rörelseresultatet
107
145
6 993
7 049
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kraven på
säkringsredovising
Elcertifikat
Övriga intäkter
Totalt
Ingen enskild extern kund står för intäkter som uppgår till mer 10
procent eller mer av koncernens nettoomsättning.
Koncernen har sitt säte i Sverige och samtliga intäkter härrör
från externa kunder i Sverige.
Samtliga tillgångar och anställda är lokaliserade i Sverige.
NOT 6
Elderivat
2013
2012
–19
–4
Valutaterminskontrakt
3
–17
Oljederivat och andra råvaruderivat
4
0
Den ineffektiva delen i kassaflödessäkringar
–1
–4
Summa effekt på rörelseresultatet
–13
–25
Summa effekt på resultat
före skatt
–13
–25
2013
2012
Jämförelsestörande poster
MSEK
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kraven för
säkringsredovisning
Reaförluster
Totalt
2013
2012
–13
–25
NOT 8
Övriga rörelseintäkter
MSEK
–1
–14
–25
Hyresintäkter
52
Upplösning gasreserv
Poster som redovisas som jämförelsestörande är antingen sådana
som påverkar jämförbarheten eller orealiserade poster som varierar mellan åren. Poster som påverkar jämförbarheten visas separat
i koncernens resultaträkning eftersom de behövs för att förstå
det finansiella resultatet när man jämför den aktuella periodens
resultat med föregående perioder. Poster som påverkar jämförelsen omfattas inte i jämförande rörelseresultat.
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som säkrar
framtida kassaflöden som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas som en jämförelsestörande post. Detta görs för
att öka förståelsen av det finansiella resultatet när man jämför
resultat från en period med en annan.
För mer information angående förändringar av verkligt värde i
derivatinstrument, se not 7 Förändring av verkligt värde i derivat
och underliggande poster i resultaträkningen.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
51
55
Övriga poster
34
42
Totalt
87
148
Intäkter från aktiviteter utanför normal verksamhet redovisas som
övrig intäkt. Detta omfattar återkommande poster som hyresintäkter och icke återkommande poster som försäkringsersättningar.
NOT 9
Råvaror och förnödenheter
Posten råvaror och förnödenheter består huvudsakligen av kostnader för bränsle såsom inköp av el, biobränslen, värmeköp, kol
och gas samt kostnader för bränslehantering, 2 723 MSEK (2012:
2 840).
Kostnader för gjorda utsläpp som ingår i denna post och som
inte täcks av erhållna utsläppsrättigheter var 23 MSEK (2012: 55).
NOTER
49
NOT 10
NOT 12
Övriga externa kostnader
– fortsättning
MSEK
2013
2012
Hyrda anläggningar och
fastighetskostnader
–126
–120
Reparationer och underhåll
–452
LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR SAMT SOCIALA KOSTNADER
2013
–477
Marknadsföring, PR och andra
försäljningskostnader
–13
–14
IT och telekommunikationskostnader
–16
–35
MSEK
Övriga externa tjänster
–55
–82
Konsulttjänster
–98
–150
Styrelseledamöter,
verkställande direktörer
och andra ledande
befattningshavare
Övriga rörelsekostnader
Totalt
–255
–257
–1 014
–1 134
NOT 11
–13
2013
2012
–811
–100
Övriga tjänster
–200
–811
Övriga anställda
–371
–52
–359
–46
Koncernen totalt
–384
–56
–371
–49
2013
Varav
män
2012
Varav
män
Sverige
713
80 %
707
79 %
Koncernen totalt
713
80 %
707
79 %
KÖNSFÖRDELNING I KONCERNEN
2013
–1 001
KPMG
Revisionsuppdrag
Skatterådgivning
Totalt
–100
–80
–25
–125
Styrelseledamöter
–125
–205
Verkställande direktör
och övriga ledande
befattningshavare
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och
bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av
iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana
övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
NOT 12
Ersättningar till anställda
MSEK
2013
2012
Löner
–384
–371
Avgiftsbestämda planer
–29
–25
Förmånsbestämda planer
–27
–24
–136
–129
Pensioner
Sociala avgifter
Aktierelaterade kostnader
Totalt
50
NOTER
–3
–2
–701
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget
Totalt
–12
–2
MEDELANTALET ANSTÄLLDA
Deloitte AB
Revisionsuppdrag
–4
varav tantiem
Ersättningar till revisorerna
TSEK
2012
Löner och
Löner och
andra erandra ersättningar
sättningar
(varav Pensions(varav Pensionstantiem) kostnader tantiem) kostnader
–2
–1
–578
–550
Koncernen totalt
2012
Antal på
balansdagen
Varav
män
Antal på
balansdagen
Varav
män
10
8
10
8
9
6
9
6
19
14
19
14
Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare
Koncernens ledningsgrupp består av nio ledamöter, inklusive den
verkställande direktören. Följande tabell visar den totala ersättningen till verkställande direktör och koncernens ledningsgrupp
och tar hänsyn till förändringar i ledningsgruppen under året.
VD är anställd i AB Fortum Värme samägt med Stockholms
stad och har i det företaget erhållit ersättningar som framgår av
tabellerna nedan. VD ingår liksom vissa övriga befattningshavare
i Fortums Long Term Incentive-program (LTI). VDs LTI är kopplat
till hans arbete i Fortum Power and Heat varför kostnaderna för
LTI inte har belastat koncernen utan har tagits i AB Fortum Värme
Holding samägt med Stockholms stads moderbolag. För övriga
ledande befattningshavare som omfattas av programmet vidarefaktureras kostnaden till AB Fortum Värme Holdings moderbolag.
För ytterligare information kring LTI hänvisas till Fortum Oyjs
årsredovisning.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 12
– fortsättning
Ledande befattningshavare har erhållit följande ersättningar:
Cecilia Stegö Chiló
(Styrelsens ordförande)
Jan Valeskog
(Styrelseledamot)
Per Langer
(Styrelseledamot)
Susanne Jonsson
(Styrelseledamot)
Per Hallberg
(Styrelseledamot)
Göran Hult
(Styrelseledamot)
Charles Berkow
(Styrelseledamot)
Håkan Grefberg
(Styrelseledamot)
Anders Egelrud
(Verkställande
direktör)
Andra ledande
befattningshavare
(8 personer)
Summa
93
93
37
37
37
37
37
37
1 739
445
8 551 1 402
114
Kapitalvärde av
pensionsåtagande
Summa av
ersättningar
och förmåner
Aktierelaterade
ersättningar
Pensionskostnad
Övriga
förmåner
Rörlig
ersättning
TSEK
Grundlön/
styrelsearvode
Ersättningar och övriga förmåner 2013
Bonus (STI)
Koncernens bonussystem är baserat på Fortumkoncernens bonussystem och omfattar alla medarbetare. Systemet består av två
olika delar:
1. Gemensamma finansiella resultatmål för AB Fortum Värme
Holding samägt med Stockholms stad och dess dotterbolag,
och
2. Bonusparametrar för enheter och enskilda inom olika verksamhetsområden.
715
3 013
4 206
327 3 029
670 13 978
9 830
10 494 1 847 440 3 744 670 17 196 14 037
Cecilia Stegö Chiló
(Styrelsens
ordförande)
Jan Valeskog
(Styrelseledamot)
Per Langer
(Styrelseledamot)
Susanne Jonsson
(Styrelseledamot)
Per Hallberg
(Styrelseledamot)
Göran Hult
(Styrelseledamot)
Charles Berkow
(Styrelseledamot)
Håkan Grefberg
(Styrelseledamot)
Anders Egelrud
(Verkställande
direktör)
Andra ledande
befattningshavare
(8 personer)
Summa
47
47
37
37
37
37
19
19
1 679
381
93
Kapitalvärde av
pensionsåtagande
Summa av
ersättningar
och förmåner
Aktierelaterade
ersättningar
Pensionskostnad
Övriga
förmåner
Rörlig
ersättning
Grundlön/
styrelsearvode
Ersättningar och övriga förmåner 2012
TSEK
Långfristiga incitamentsprogram/aktierelaterade
ersättningar (LTI)
Några av koncernens ledande befattningshavare ingår i Fortum
Oyjs aktiebonussystem, vilket är ett resultatbaserad långsiktig
incitamentsprogram (LTI). Aktiebonussystemet är uppdelat i fem/
sex-åriga aktieplaner i vilka deltagarna har möjlighet att få rätten
till aktier i Fortum Oyj. Varje aktiebonusplan börjar med en treårig
intjäningsperiod under vilken deltagarna kan tjäna in rätten till
aktier i Fortum Oyj. Intjäningsperioden följs av en två- eller treårig
inlåsningsperiod. Efter intjäningsperiodens slut används den
intjänade ersättningen för att förvärva aktier i Fortum Oyj i deltagarens namn. Under inlåsningsperioden kan inte aktierna säljas,
överlåtas, pantsättas eller avyttras på något annat sätt.
617
2 769
3 600
8 057 1 234
318 2 608
431 12 647
8 354
9 874 1 614
411 3 225 431 15 555 11 954
Systemet är uppdelat på fyra bonusklasser där maximal bonus
kan utgöras av 10-40 procent av en medarbetares årslön. För VD
utgörs maximal bonus av 40 procent av årslönen och för övriga
ledande befattningshavare av 20-30 procent av årslönen. Vid
precis måluppfyllelse erhålles 20, 15, 10 respektive 5 procent av
årslönen i bonus, vilket motsvarar precis hälften av den maximala
bonusen enligt ovan.
Avgångsvederlag
För VD gäller uppsägningstid 6 månader från VDs sida och från
bolagets sida gäller 12 månader varav 6 månader utgör avgångsvederlag.
Vad gäller övriga ledande befattningshavare föreligger inte
några avgångsvederlag utöver avtalad uppsägningstid. För övriga
ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på tre månader.
Pensionsplaner
Alla i koncernen omfattas av kollektivavtal. Det innebär ITP 1
(premiebestämd) och ITP2 (förmånsbestämd) plan. ITP2 tryggas
via Fortums pensionsstiftelse.
Koncernen har två pensionsplaner för alternativ ITP. Birkaplanen (förmånsbestämd) och Över 10 (premiebestämd trappa) Den
förmånsbestämda Birkaplanen är försäkrad i Skandia. I Över 10
finns två försäkringsgivare, Skandia och AMF. Båda är stängda för
nyteckning.
Pensionsålder för VD är 65 år. VD omfattas av en alternativ
ITP-plan, Birkaplanen. Utöver Birkaplanen omfattas VD av ett
premiebestämt pensionslöfte. Premierna motsvarar 20 procent av
den pensionsmedförande lönen i intervallet 30 – 50 inkomstbasbelopp.
Ingen av de övriga ledande befattningshavarna omfattas av
pensionsförmåner som skiljer sig från koncernens generella
pensionsplaner.
Andra ledande befattningshavare definieras som ledningsgruppen.
Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2013 (2012) kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2014 (2013). För ytterligare
upplysning om bonus se nedan.
Övriga förmåner avser främst tjänstebil.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
NOTER
51
NOT 13
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
MSEK
2013
2012
Avskrivning på materiella
anläggningstillgångar
Byggnader och markanläggningar
–104
Maskiner, andra tekniska anläggningar,
inventarier och verktyg
–103
Totalt
Totalt
Av- och nedskrivningar av
materiella och immateriella
anläggningstillgångar
–927
–905
–28
–23
–1 059
–1 030
–19
–44
–19
–44
–1 078
–1 074
Finansiella intäkter och kostnader
Not
2013
2012
Räntekostnader
Låneskulder
Räntekostnader, koncernföretag
26
–12
–12
–296
–337
–6
–7
78
32
–8
Övriga räntekostnader
–8
–4
–2
Övrigt
–5
–4
Totalt
–254
–338
1
2
Ränteintäkter
Övriga ränteintäkter
Finansiella intäkter och
kostnader – netto
52
NOTER
–204
Justeringar i aktuell skatt avseende
tidigare år
Uppkomst och återföring av
uppskjutna skatter
42
6
–300
–198
15
–131
15
444
–285
246
575
Summa inkomstskatt
Inkomstskattesatser
Tabellen nedan förklarar skillnaden mellan den teoretiska antagna
skattesatsen i Sverige jämfört med skattesatsen i resultaträkningen.
MSEK
2013
Resultat före skatt
1 453
Skatt som beräknats
enligt gällande skattesats
för moderbolaget, 22
procent (26,3)
4
2
6
4
–248
–334
%
–320 –22,0 %
2012
%
1 267
–333
–26,3 %
Ej avdragsgilla kostnader
–2
–0,1 %
–1
–0,1 %
Ej skattepliktiga intäkter
5
0,4 %
5
0,4 %
Omvärdering av uppskjuten
skatt – förändring i den
svenska skattesatsen
0
0,0 %
575
45,4 %
42
2,9 %
–1
0,2 %
–11
–0,7 %
0
0,0 %
–285 –19,6 %
246
19,4 %
Justering avseende
tidigare år
Övrigt
Räntekostnader förmånsbestämda pensioner
Totalt
2012
–342
Total uppskjuten skatt
NOT 14
Ränteintäkter, koncernföretag
2013
Aktuell skatt på årets resultat
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen
Maskiner, andra tekniska
anläggningar, inventarier och verktyg
Aktiverade lånekostnader
MSEK
Total aktuell skatt
Nedskrivningar
Skulder avseende finansiell
leasing
Inkomstskatt
Uppskjutna skatter
Avskrivningar av immateriella
tillgångar
MSEK
NOT 15
Skattekostnad
Den vägda genomsnittliga skattesatsen var 22 procent (2012:
26,3). Den effektiva skattesatsen var 19,8 procent (2012: 18,7).
Samtliga bolag inom koncernen verkar i Sverige varför den
skattesats som gäller för moderföretaget även gäller för samtliga
koncernföretag.
Därutöver administrerar och inhämtar koncernen olika skatter
som till exempel moms och energiskatt. Bruttobeloppet för dessa
skatter uppgår till 2 829 MSEK (2012: 2 644).
Engångseffekter
Under 2012 godkände den svenska riksdagen att sänka inkomstskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Den sänkta
skattesatsen är tillämplig från början av 2013 men beroende på
omvärdering av de uppskjutna skatterna var en större positiv
effekt redan tillgodoräknad under 2012.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 16
Finansiella instrument per kategori
Finansiella tillgångar och skulder som visas nedan i tabellerna är uppdelade efter de kategorier som IAS 39 föreskriver. Kategorierna är
vidare uppdelade i klasser som är basen för värdering av respektive tillgång eller skuld.
FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER KATEGORI 2013
Låne- och
kundfordringar
MSEK
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella
tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Uppfyller ej krav på
säkringsredovisning
Verkligt värde
redovisad i övrigt
totalresultat,
kassaflödessäkring
Summa
finansiella
tillgångar
Finansiella tillgångar, långfristiga
Övriga långfristiga fordringar
0
0
Derivatinstrument
Elderivat
6
10
16
23
23
1
1
1
29
30
59
22
22
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och terminskontrakt
Finansiella tillgångar, kortfristiga
Derivatinstrument
Elderivat
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och terminskontrakt
Kundfordringar
Övriga kortfristiga räntebärande
fordringar
Likvida medel
Totalt
2
8
10
1 408
1 408
328
328
31
1 767
31
37
95
1 899
FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER KATEGORI 2012
Låne- och
kundfordringar
MSEK
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiella
tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Uppfyller ej krav på
säkringsredovisning
Verkligt värde
redovisad i övrigt
totalresultat,
kassaflödessäkring
Summa
finansiella
tillgångar
Finansiella tillgångar, långfristiga
Övriga långfristiga fordringar
0
0
Derivatinstrument
Elderivat
4
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
4
2
Oljederivat och övriga derivat och terminskontrakt
2
0
0
Finansiella tillgångar, kortfristiga
Derivatinstrument
Elderivat
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och terminskontrakt
Kundfordringar
Övriga kortfristiga räntebärande
fordringar
Likvida medel
Totalt
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
7
12
19
12
1
13
35
35
1 711
1 711
307
307
12
2 031
12
58
15
2 104
NOTER
53
NOT 16
– fortsättning
FINANSIELLA SKULDER PER KATEGORI 2013
Finansiella
skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Uppfyller ej krav på
säkringsredovisning
MSEK
Övriga
finansiella skulder
Verkligt värde
redovisad i övrigt
totalresultat,
kassaflödessäkring
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiell
leasing
Summa
finansiella
skulder
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
7 807
185
7 992
Derivatinstrument
Elderivat
16
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och
terminskontrakt
0
6
22
12
12
1
1
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
2 572
16
2 588
Derivatinstrument
Elderivat
36
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och
terminskontrakt
1
16
52
15
15
15
Leverantörsskulder
16
653
Totalt
53
64
11 032
653
201
11 351
FINANSIELLA SKULDER PER KATEGORI 2012
Finansiella
skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Uppfyller ej krav på
säkringsredovisning
MSEK
Övriga
finansiella skulder
Verkligt värde
redovisad i övrigt
totalresultat,
kassaflödessäkring
Upplupet
anskaffningsvärde
Finansiell
leasing
Summa
finansiella
skulder
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
10 157
201
10 357
Derivatinstrument
Elderivat
4
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
Oljederivat och övriga derivat och
terminskontrakt
4
7
7
2
2
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder
181
16
197
Derivatinstrument
Elderivat
5
6
11
Valutaderivat (valutaterminskontrakt)
15
19
34
Oljederivat och övriga derivat och
terminskontrakt
35
25
Leverantörsskulder
Totalt
54
61
NOTER
60
771
57
11 108
771
217
11 443
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 17
Finansiella tillgångar och skulder enligt hierarkin för verkligt värde
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde samt poster för vilka upplysning om verkligt värde
ska lämnas, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.
Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt
(d v s som prisnoteringar) eller indirekt (d v s härledda från prisnoteringar).
Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (d v s ej observerbara data).
Se not 1: Redovisningsprinciper 1.30 Uppskattning av verkligt värde
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Nivå 1
MSEK
2013
Nivå 2
2012
2013
Nivå 3
2012
2013
Totalt
2012
2013
2012
I anläggningstillgångar
Derivatsinstrument
Elderivat
Säkringsredovisning
Ej säkringsredovisning
10
10
6
4
6
4
23
2
23
2
Valutaderivat
(valutaterminskontrakt)
Säkringsredovisning
Ej säkringsredovisning
Oljederivat och övriga
terminskontrakt
Säkringsredovisning
1
Ej säkringsredovisning
1
0
1
1
0
Säkringsredovisning
30
12
30
12
Ej säkringsredovisning
29
7
29
7
1
22
I omsättningstillgångar
Derivatinstrument
Elderivat
Valutaderivat
(valutaterminskontrakt)
Säkringsredovisning
22
Ej säkringsredovisning
12
1
12
Oljederivat och övriga
terminskontrakt
Säkringsredovisning
8
Ej säkringsredovisning
2
35
2
35
132
73
132
73
NOTER
55
Totalt
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
8
NOT 17
– fortsättning
FINANSIELLA SKULDER
Nivå 1
MSEK
Not
2013
Nivå 2
2012
Nivå 3
2013
2012
8 555
2013
Totalt
2012
2013
2012
11 166
8 555
11 166
16
4
16
4
12
7
12
7
2
0
I långfristiga skulder
Räntebärande skulder
Derivatsinstrument
Elderivat
Säkringsredovisning
6
Ej säkringsredovisning
6
Valutaderivat
(valutaterminskontrakt)
Säkringsredovisning
Ej säkringsredovisning
Oljederivat och övriga
terminskontrakt
Säkringsredovisning
1
Ej säkringsredovisning
0
1
2
I kortfristiga skulder
Derivativa finansiella
instrument
3
Elderivat
Säkringsredovisning
16
6
16
6
Ej säkringsredovisning
36
5
36
5
15
19
15
19
Valutaderivat
(valutaterminskontrakt)
Säkringsredovisning
Ej säkringsredovisning
15
15
Oljederivat
Säkringsredovisning
Ej säkringsredovisning
Totalt
15
25
15
25
1
35
1
35
8 672
11 284
8 672
11 284
NOT 18
Immateriella tillgångar
Balanserade utgifter
för programvaror
MSEK
Anskaffningsvärde den 1 januari
Utsläppsrätter
2013
2012
227
147
Investeringar
32
Omklassificeringar
–3
Ackumulerade avskrivningar den 1 januari
Omklassificeringar
Årets avskrivning
Ackumulerade avskrivning den 31 december
Redovisat värde den 31 december
62
2012
91
2013
290
2012
238
32
80
Förändring av utsläppsrätter
Anskaffningsvärde den 31 december
2013
Totalt
–3
80
–62
–29
–62
–29
0
62
257
290
–125
257
227
–160
–125
–160
3
–13
3
–13
–28
–23
–28
–23
–186
–160
–186
–160
71
67
71
130
0
62
Utsläppsrätter avser köpta utsläppsrätter och utsläppsrätter som erhållits gratis, vilka redovisas till det lägsta av verkligt värde
och anskaffningsvärde.
56
NOTER
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 19
Materiella anläggningstillgångar
MSEK
Anskaffningsvärde den 1 januari 2013
Mark och
tunnlar
Byggnader
anläggningar
och markanläggningar
2 855
3 627
Investeringar
Avyttringar
Omklassificeringar
Anskaffningsvärde den 31 december 2013
Totalt
28 134
2 283
36 899
3
2 389
2 392
–18
–1
–20
0
9
783
–792
0
2 855
3 637
28 902
3 878
39 272
–2 202
–13 835
–16 037
14
14
Ackumulerad avskrivning den 1 januari 2013
Avyttringar och utrangeringar
Omklassificeringar
Årets avskrivning
Ackumulerad avskrivning den 31 december 2013
Ackumulerad nedskrivning den 1 januari 2013
Maskiner Pågående nyanoch läggningar och
utrustning
förskott
–5
0
0
0
–104
–946
–1 050
–2 305
–14 767
–17 072
–13
–233
–250
Årets nedskrivning
Ackumulerad nedskrivning den 31 december 2013
Redovisat värde per den 31 december 2013
–5
–13
–233
2 850
1 318
13 902
–250
3 878
21 949
Materiella anläggningstillgångar har ökat under 2013. Ökningen beror främst på pågående investeringsprogram avseende uppförande av
kraftvärmeanläggningar i Stockholm vilka beräknas tas i bruk under 2014 och 2016. För mer information angående kreditrisker på pågående investeringar se not 3.7 Kreditrisker. Materiella anläggningstillgångar som är föremål för restriktioner i form av inteckningsbelopp
uppgår till 175 MSEK (2012: 192).
MSEK
Anskaffningsvärde den 1 januari 2012
Mark och
tunnlar
Byggnader
anläggningar
och markanläggningar
2 838
3 579
Maskiner Pågående nyanoch läggningar och
utrustning
förskott
27 385
Tillägg
Överfört från pågående nyanläggningar
17
Avyttringar och utrangeringar
49
899
–2
–113
Omklassificeringar
Anskaffningsvärde den 31 december 2012
2 855
Ackumulerad avskrivning den 1 januari 2012
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerad avskrivning den 31 december 2012
Ackumulerad nedskrivning den 1 januari 2012
–5
1 314
35 116
1 978
1 978
–1 010
–44
–115
–36
1
–36
3 627
28 134
2 283
36 899
–2 100
–13 012
–15 112
2
69
70
Omklassificeringar
Årets avskrivning
Totalt
13
13
–103
–905
–1 008
–2 202
–13 835
–16 037
–13
–233
–250
Årets nedskrivning
Ackumulerad nedskrivning den 31 december 2012
Redovisat värde per den 31 december 2012
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
–5
–13
–233
2 850
1 413
14 066
–250
2 283
20 612
NOTER
57
NOT 19
– fortsättning
19.1 AKTIVERADE LÅNEUTGIFTER
Pågående
nyanläggningar
och förskott
MSEK
2013
2012
1 januari
47
15
Ökningar
78
32
125
47
31 december
Nya upplåningskostnader på 78 MSEK aktiverades under 2013 (2012: 32) för pågående anläggningsprojekt i Stockholm. Räntesatsen för
aktiveringen uppgick till 3,53 procent (2012: 3,4).
19.2 Investeringar
I investeringar inkluderas både immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar. Investeringar under 2013 och 2012 bestod
främst i investeringar i förnybar el och värme. Underhållsinvesteringar under 2013 var 426 MSEK (2012: 526). Investeringar beroende på
krav enligt lag var 111 MSEK (2012: 68). Investeringar som ökade produktiviteten var 1 729 MSEK (2012: 1 158) och tillväxtinvesteringar
159 MSEK (2012: 225). Varken under 2013 eller 2012 har det förekommit väsentliga investeringar i immateriella tillgångar.
Under 2013 var två nya kraftvärmeanläggningar under konstruktion; Brista 2 och KVV8 i Värtan. Anläggningarna planeras att tas i
drift 2014 respektive 2016. Större pågående projekt 2013 i befintliga anläggningar bestod bland annat av ett nytt system för att hantera
bränsle i Stockholm, syftandes till att öka andelen biomassa i koleldade kraftvärmeanläggningen KVV6 i Värtan. Totala investeringar i
förnybar produktion, inklusive distributionsnätverk, var 2013 2 252 MSEK (2012: 1 599), vilket ger en andel av totala investeringar 2013 på
93 procent (2012: 81).
19.3 TILLGÅNGAR SOM LEASATS IN GENOM FINANSIELLA LEASINGAVTAL
MSEK
2013
Anskaffningsvärde
Ackumulerad avskrivning den 1 januari
2012
354
354
–162
–145
Årets avskrivningar
–17
–17
Totalt
175
192
Den 31 december 2013 hade koncernen ett finansiellt leasingavtal. De leasade anläggningstillgångarna avser en del av grundinvesteringen
i Bristaverket. Anläggningarna som leasas avser maskinutrustning i form av bl.a. panna, turbin och ställverk.
NOT 20
Andelar i intressebolag
MSEK
2013
2012
5
5
Anskaffningskostnad
1 januari
Årets andel i intresseföretags resultat
Nedskrivning
0
–3
Årets utdelning
Anskaffningsvärde den 31 december
–1
2
5
MSEK
Företag
Jästenergi HB,
916636-7285
Ägd andel %
Redovisat
belopp i
koncernen
Säte
2013
2012
2013
Stockholm
50%
50%
Totalt
2012
2
5
2
5
Ägarandelen av kapitalet överensstämmer med andelen av
rösterna för totalt antal aktier.
Inga avyttringar av intressebolag har skett under 2013 eller 2012.
KONCERNENS ANDEL AV RESULTATET I INTRESSEFÖRETAGET OCH
DESS ANDEL AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER
MSEK
Jästenergi HB
58
NOTER
Tillgångar
3
Skulder Försäljning
1
4
Vinst/
förlust
0
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 21
NOT 23
Varulager
Likvida medel
MSEK
2013
2012
Olja
258
253
Kontanter, kassa och bank
31
12
Biobränsle
365
481
Likvida medel
31
12
Flis och Pellets
136
144
Totalt
31
12
68
94
Kol
2
5
Material och reservdelar
Övrigt bränsle
163
137
Totalt
992
1 114
MSEK
2013
2012
Bolaget ingår i Fortum-koncernens cashpool-system. Cashpoolsaldot redovisas ej som likvida medel utan som kortfristiga
fordringar på koncernföretag respektive långfristiga skulder till
koncernföretag. I posten skulder till koncernföretag ingår cashpoolsaldot med 1 120 MSEK (2012: 976) för koncernen.
Inga nedskrivningar hänförliga till varulagret har redovisats 2013
eller 2012.
NOT 24
NOT 22
Aktiekapital
Kundfordringar och övriga fordringar
2013
1 408
1 711
Fordringar hos koncernföretag
29
24
Övriga kortfristiga fordringar
85
60
Elcertifikat
41
107
Aktiekapital
Kundfordringar
2012
Antal aktier
2012
Aktiekapital
2013
Antal aktier
MSEK
173
115
Registrerade aktier
den 1 januari
10 000
1
10 000
1
2 018
Registrerade aktier
den 31 december
10 000
1
10 000
1
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Totalt
1 736
Det verkliga värdet på kundfordringar och övriga fordringar,
exklusive interimsfordringar bedöms överensstämma med ovan
redovisat värde.
Utgivna stamaktier,
röstvärde 1
Utgivna preferensaktier,
röstvärde 9,064
ÅLDERSANALYS AV KUNDFORDRINGAR
Förfallna 91-180 dagar
Förfallna mer än 181 dagar
Totalt
Reserv för
osäkra kundfordringar
Brutto
Förfallna 1-90 dagar
1 370
3
1 703
1
19
3
–1
1
Brutto
MSEK
Ej förfallna
2012
Reserv för
osäkra kundfordringar
2013
3
2
2
1
67
43
30
19
1 459
51
1 734
23
Nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen var 3 MSEK
(2012: 8).
Samtliga kundfordringar är i SEK och dessa uppkommer från ett
stort antal kunder.
Koncernen hade lämnat bankgarantier som säkerhet för kundfordringar uppgående till 2 MSEK (2012: 5).
För ytterligare information om hantering av kreditrisker se not 3.7.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
9 010
9 010
990
990
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad innehar
två slag av aktier, stamaktier och preferensaktier. Det nominella
värdet på en aktie är SEK 100. Stamaktier berättigar innehavaren
till 1 röst och preferensaktier till 9,064 röster vid årsstämman.
Innehavet av preferensaktier medför att ägarna har rätt till lika stor
utdelning. Vid 2013 års slut var samtliga aktier som emitterats av
Moderbolaget till fullo betalda.
NOT 25
Innehav utan bestämmande inflytande
HUVUDSAKLIGA INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
MSEK
2013
2012
Akallaverket AB
Sverige
0
0
Brista 2 KB
Sverige
9
20
Övrigt
Sverige
0
0
9
20
NOTER
59
Summa innehav utan
bestämmande inflytande
NOT 26
Räntebärande skulder
MSEK
2013
2012
7 779
9 910
185
201
28
213
7 992
10 357
Lån från kreditinstitut
33
Skulder till koncernföretag
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga räntebärande skulder
Summa långfristiga
räntebärande skulder
Kortfristig del av lån från kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
33
33
2 275
143
Kortfristig del av övriga långfristiga
räntebärande skulder
Kortfristig del av finansiella leasingskulder
Summa kortfristiga
räntebärande skulder
Summa räntebärande skulder
263
5
16
16
2 588
197
10 580
10 554
26.1 RÄNTEBÄRANDE SKULDER
Ränteomförhandling
Effektiv
ränta, %
MSEK
Lån från Kreditinstitut
1,1
Långfristiga räntebärande skulder 1)
3,1
Redovisat
värde
2013
Under 1 år
33
33
7 992
4 487
1 880
1 625
8 555
10 324
11 133
7 992
4 487
1 880
1 625
8 555
10 357
11 166
2 588
2 588
2 588
197
197
Summa långfristiga räntebärande
skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
3,1
Summa kortfristiga räntebärande
skulder
3,1
2 588
2 588
Summa räntebärande skulder 2)
3,1
10 580
7 075
1-5 år
1 880
Över 5 år
1 625
Verkligt
värde
2013
Redovisat
värde
2012
Verkligt
värde
2012
2 588
197
197
11 143
10 554
11 363
1) Inkluderar skulder till koncernföretag om 7 779 MSEK och finansiell leasing om 185 MSEK (2012: 201)
2) Den genomsnittliga räntan på lån och derivat den 31 december 2013 var 2,93 procent (2012: 3,31).
Den räntebärande nettoskulden ökade under 2013 med 26 MSEK till 10 580 MSEK (2012: 10 554). Mängden kortfristig finansiering ökade
med 2 391 MSEK, och uppgick i slutet av året till 2 588 MSEK (2013: 197).
För mer information se not 3 Finansiell riskhantering.
26.2 Skulder avseende finansiell leasing
Den 31 december 2013 hade koncernen ett finansiellt leasingavtal. De leasade anläggningstillgångarna avser en del av grundinvesteringen i Bristaverket. Anläggningarna som leasas avser
maskinutrustning i form av bl.a. panna, turbin och ställverk.
NUVÄRDET PÅ SKULDER AVSEENDE FINANSIELL LEASING
MSEK
Minimileaseavgifter
Avdrag för framtida finansiella kostnader
för finansiell leasing
Summa nuvärde på skulder
avseende finansiell leasing
60
NOTER
2013
2012
216
244
15
27
201
217
FÖRFALLOTIDPUNKTER FÖR MINIMILEASEAVGIFTER
MSEK
2013
Mindre än 1 år
2012
23
25
1-5 år
193
219
Summa
216
244
2013
2012
FÖRFALLOTIDPUNKTER AVSEENDE NUVÄRDE PÅ
FINANSIELLA LEASINGSKULDER
MSEK
Mindre än 1 år
16
16
1-5 år
185
201
Summa
201
217
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 27
Uppskjuten skatt
Pensionsförpliktelser
60
2
Övrigt
24
–6
31 dec
2012
–2
Redovisat i
övrigt totalresultat
26
Kundfordringar
5
0
2
26
Derivatinstrument
25
–4
4
26
–34
28
Pensionsförpliktelser
60
1
–2
60
18
Övrigt
47
–23
Summa uppskjutna
skattefordringar
83
Summa uppskjutna
skattefordringar
137
–26
Byggnader och mark
Uppskjutna skattefordringar
114
1
–32
83
–1
81
2 910
–15
2 895
Derivatinstrument
18
–3
Övrigt
28
6
3 039
–14
Uppskjutna skatteskulder
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Summa uppskjutna
skatteskulder
Kvittning mot uppskjuten
skattefordran
Netto uppskjutna
skatteskulder
Redovisat
i resultaträkningen
Derivatinstrument
11
MSEK
Uppskjutna skattefordringar
Kundfordringar
1 jan
2012
6
Förändringar uppskjutna skattefordringar och skulder under 2012
31 dec
2013
Redovisat
i resultaträkningen
5
MSEK
Redovisat i
övrigt totalresultat
1 jan
2013
Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skulder under 2013
5
24
3
114
Uppskjutna skatteskulder
–114
2 924
–1
–15
18
18
98
–16
83
3 350
–441
2 910
33
Derivatinstrument
39
–10
34
Övrigt
30
–2
3 518
–468
–11
3 039
–137
26
–3
–114
3 381
–443
–14
2 924
Summa uppskjutna
skatteskulder
3 043
32
50
Maskiner och inventarier
Kvittning mot uppskjuten
skattefordran
–83
Netto uppskjutna
skatteskulder
2 960
–11
18
28
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder
och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Det finns inga underskottsavdrag inom koncernen.
NOT 28
Övriga avsättningar
2013
MSEK
2012
Miljöskuld
Övrigt
Summa
Miljöskuld
71
1
71
69
Avsättningar för perioden
14
14
Utnyttjat under året
–7
–7
2
2
72
8
80
71
8
8
72
0
73
1 januari
Upplösning av diskonteringseffekt
31 december
2
Varav kortfristiga avsättningar
Varav långfristiga avsättningar
Övrigt
Summa
69
1
1
1
71
2
1
71
1
71
Miljöskuld innefattar återställande av miljö. Avsättningar avser rivning av byggnader och konstruktioner på förorenad mark. Huvuddelen av
avsättningen beräknas användas inom tio år.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
NOTER
61
NOT 29
Pensionsförpliktelser
Alla i koncernen omfattas av kollektivavtal. Det innebär ITP 1
(premiebestämd) och ITP2 (förmånsbestämd) plan. ITP2 tryggas
via Fortums pensionsstiftelse.
Koncernen har två pensionsplaner för alternativ ITP. Birkaplanen
(förmånsbestämd) och Över 10 (premiebestämd trappa). Den
förmånsbestämda Birkaplanen är försäkrad i Skandia. I Över 10
finns två försäkringsgivare, Skandia och AMF. Båda är stängda för
nyteckning.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom
en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet för finansiell
rapportering UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras
genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som
omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har bolaget
inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och
kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa
som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas
genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd
plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön,
tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar
som är tecknade i Alecta uppgår till 3 MSEK.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet
på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade
enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka
inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om
Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller
överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet.
Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade
priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög
konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för
nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången
av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (2012: 129).
Totalt 554 (2012: 587) av koncernens anställda omfattas av
förmånsbestämda planer som tillhandahåller pensionsförmåner.
Pensioner eller liknande förmåner har utgått till sammanlagt 877
(2012: 896) personer.
2013
Kostnader för tjänstgöring
under innevarande år
Reduceringar
Summa poster som redovisas som
ersättningar till anställda
Netto Ränteintäkter/Räntekostnader
Total belopp som redovisas i resultaträkningen hänförligt till pensioner
MSEK
2013
Nuvärdet av fonderade förpliktelser
–27
724
824
–618
–601
Underskott (+) / överskott (–)
i fonderade planer
106
223
25
53
131
276
Förmånsbestämda förpliktelser
131
276
Förmånsbestämda förpliktelser
som ingår i långfristiga skulder
131
276
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 1)
Nettotillgångar (–) / nettoskulder (+)
i balansräkningen
Förmånsbestämda balansförda tillgångar
1) Ofonderade förpliktelser avser Stockholm Gas AB som tryggar sitt pensionsåtagande genom skuldföring.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2014 uppgå till 6 MSEK.
FÖRÄNDRINGAR I NUVÄRDET AV FÖRMÅNSBESTÄMDA
FÖRPLIKTELSER
MSEK
1 januari
2013
2012
877
817
Omklassificeringar
Kostnader för tjänstgöring under
innevarande år
27
24
Räntekostnader
25
28
Aktuariella vinster/förluster till följd av
förändrade finansiella antaganden
Regleringar
–153
57
–2
–19
Utbetalda ersättningar från planen
–26
–30
31 december
749
877
FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE PÅ FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
MSEK
1 januari
Ränteintäkter
2013
2012
601
580
17
20
2
20
2012
Regleringar
–1
–19
Gottgörelse (uttag ur stiftelsen)
–5
–6
–24
Insättningar
1
0
–27
–24
–8
–8
31 december
–32
5
7
618
601
2013
2012
VERKLIGT VÄRDE PÅ FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
MSEK
–35
2012
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster/förluster på
förvaltningstillgången
BELOPP SOM REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN
MSEK
BELOPP SOM REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN
Eget kapitalinstrument
236
189
Räntebärande värdepapper
341
363
4
20
Likvida medel och andra likvida
medel än kassa och bank
Fastigheter
20
15
Andra tillgångar
18
13
618
601
Summa
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar uppgår till 19 MSEK
(2012: 40).
62
NOTER
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 29
– fortsättning
Övergripande risker
Stiftelsen är en separat enhet särskiljd från de bolag som fonderas. Koncernen har inget åtagande att göra ytterligare utbetalningar till pensionsstiftelsen om det skulle föreligga underskott. Dock,
om tillgången minskar till en nivå som är lägre än pensionsförpliktelsens värde beräknad enligt svenska redovisningsregler, kommer
koncernens försäkringskostnad från PRI att öka.
Förändring i diskonteringsränta
Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som fastställs på grundval av marknadsräntan på
förstklassiga obligationer med underliggande säkerhet, med en
återstående löptid som är jämförbar med den förmånsbestämda
pensionsförpliktelsens löptid. Koncernen har använt bostadsobligationer för fastställandet av diskonteringsräntan och har därmed
en risk hänförligt till utvecklingen av marknaden för bostadsobligationer.
Risk hänförlig till använda antaganden
I de aktuariella beräkningarna används antaganden om framtida
inflation och lönenivåer och livslängd. Skulle verkligt utfall skilja
sig från de gjorda antagandena kan det leda till att skulden blir
högre.
När pensionsplanen har finansierats genom ett försäkringsbolag, har en specificiering av förvaltningstillgångarna inte varit
tillgänglig. I dessa fall har det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna inkluderats i övriga tillgångar.
PÅVERKAN PÅ FÖRMÅNSBESTÄMD FÖRPLIKTELSE AV FÖRÄNDRINGAR
I ANTAGANDEN, KÄNSLIGHETSANALYS
Förändring av antagande
2013
0,5 % ökning av diskonteringsräntan
–8 %
0,5 % minskning av diskonteringsräntan
9%
0,5 % ökning av inflationstakten
8%
0,5 % minskning av inflationstakten
–6 %
0,5 % ökning av lönetillväxttakten
3%
0,5 % minsking av lönetillväxttakten
3%
NOT 30
Leverantörsskulder och övriga skulder
MSEK
Leverantörsskulder
2013
2012
653
771
108
104
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
DE VIKTIGASTE AKTUARIELLA ANTAGANDEN SOM ANVÄNTS
Diskonteringsränta, %
Diskonteringsräntan, inflationstakten och lönetillväxttakten som
används utgör de viktigaste antaganden som används vid beräkning av förmånsbestämda förpliktelser. Påverkan av 0,5 procentenheter förändring i diskonteringsränta, inflationstakt eller lönetillväxttakt på den förmånsbestämda förpliktelsen den 31 december
2013, andra antaganden konstanta, presenteras i tabellen nedan.
Upplupna personalkostnader
2013
2012
3,90
Upplupna räntekostnader
72
75
2,90
Elcertifikat
35
40
464
334
Framtida löneökningar, %
3,00
3,50
Framtida pensionsökningar, %
2,00
2,00
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
Inflationstakt, %
2,00
2,00
Övriga skulder
Diskonteringsräntan baseras på avkastningen på statsobligationer
med löptid som bäst återspeglar den uppskattade löptiden för de
förmånsbestämda pensionsplanerna. Statsobligationer i Sverige
anses vara högkvalitativa obligationer eftersom de är säkrade med
tillgångar. Den diskonteringsränta som används för att beräkna
åtagandet används också för att fastställa förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar.
Antagande beträffande livslängd baseras på de antagande som
gjorts av Finansinspektionen (FI) och som gäller fr.o.m. 2007-12-31
(FFFS 2007:31). Antagandena baseras på Makeham modellen.
Förändringar i antagande om livslängd baseras på nya dödlighetstabeller. Dessa påverkas främst av ålder och kön. Dessa antaganden innebär följande genomsnittliga återstående levnadsår för en
person som går i pension vid 65 års ålder.
Momsskulder
26
25
Energiskatter och punktskatter
50
36
Erhållna förskott
42
48
Utsläppsrätter
Summa
0
62
1 449
1 496
Redovisat värde på leverantörsskulder och övriga skulder
bedöms motsvara dessas verkliga värde.
NOT 31
Ställda säkerheter
MSEK
Ställda säkerheter
2013
2012
Inga
Inga
2013
Män – 45 år
22
Kvinnor – 45 år
24
Män – 65 år
20
Kvinnor – 65 år
23
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till
25,2 år.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
NOTER
63
NOT 32
NOT 36
Åtagande avseende operationell leasing – leasetagare
Koncernens leasing består av kontorsutrustning, bilar och arrendeavtal under olika icke uppsägningsbara operationella leasingavtal,
varav vissa innehåller möjlighet till förlängning. De framtida kostnaderna för kontrakt avseende icke uppsägningsbara operationella
leasingavtal anges nedan. Leasingkostnader uppgående till 7
MSEK (2012: 9) ingår i resultaträkningen under övriga kostnader.
Framtida minimileaseavgifter inkluderar arrendeavtal med långa
hyrestider. Variabel avgift ingående i resultaträkningen uppgår till
25 MSEK (2012: 25).
Koncernuppgifter
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till
90,1 procent av Fortum Power and Heat AB, org nr 556221-5623
med säte i Stockholm och till 9,9 procent av Stockholm Stad.
Stockholms Stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding
samägt med Stockholms stad som ger ett lika stort ekonomiskt
intresse och teckningsoptioner vilka vid utövande resulterar i ett
lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Vidare finns ett konsortialavtal mellan Fortum Power and Heat och Stockholms Stad
som reglerar ägande och förvaltning av koncernen.
FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER FÖR ICKE UPPSÄGNINGSBARA
OPERATIONELLA LEASINGAVTAL
FÖLJANDE TRANSAKTIONER HAR SKETT MED BOLAG INOM FORTUM
KONCERNEN
MSEK
MSEK
Operationella leasingavtal
Transaktioner med närstående
2013
2012
32
30
Mellan 1 och 5 år
115
Mer än 5 år
Summa
Inom om 1 år
2013
2012
Försäljning (varor)
47
65
130
Fortum övriga koncernföretag
47
65
410
430
Försäljning (tjänster)
557
590
Inköp (varor)
–105
–70
Fortum övriga koncernföretag
–105
–70
Inköp (tjänster)
–138
–144
Fortum Power & Heat AB
–54
–50
Fortum Oyj
–53
–56
Fortum övriga koncernföretag
–31
–38
39
0
NOT 33
Investeringsåtaganden
Övriga intäkter
MSEK
2013
2012
Fortum Power & Heat AB
Fastigheter, maskiner och inventarier
2 039
1 451
Fortum övriga koncernföretag
Summa
2 039
1 451
Ränteintäkter
Fortum Power & Heat AB
Investeringsåtaganden är investeringar kontrakterade på balansdagen, men som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna.
Investeringsåtaganden har ökat jämfört med slutet av år 2012.
Åtaganden har främst ökat avseende investeringar i kraftvärmeanläggningar i Stockholm i Sverige.
För mer information om investeringar, se Not 19 Materiella anläggningstillgångar.
NOT 34
Ansvarsförbindelser
MSEK
2013
2012
Garantiåtaganden, FPG/PRI
8
8
Borgensförbindelser, övriga
3
9
316
197
Ansvarsförbindelse såsom
handelsbolagsdelägare
NOT 35
Rättsliga åtgärder och myndighetsförfaranden
Koncernföretag
Koncernen har inga stora pågående rättstvister. Vissa koncernföretag är inblandade i tvister förknippade med deras verksamhet. Ledningens uppfattning är att utfallet av sådana tvister inte
kommer att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella
ställning.
64
NOTER
2
37
0
1
2
1
2
Räntekostnader
–299
–339
Fortum Power & Heat AB
–203
–223
–96
–115
–1
–1
Fortum Oyj
Fortum övriga koncernföretag
Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 6
procent (2012: 5) av inköpen och 1procent (2012: 1) av försäljningen andra företag inom Fortum koncernen. Inköp och försäljning
till/från bolag inom Fortum koncernen sker på marknadsmässiga
villkor.
Per den 31 december uppgick koncernens kortfristiga fordringar
på andra koncernföretag inom Fortum koncernen till 35 MSEK
(2012: 32). Kortfristiga skulder uppgick till 117 MSEK (2012: 146).
Kort- och långfristiga fordringar avseende derivat uppgick till 132
MSEK (2012: 73), medan kort- och långfristiga derivatskulder uppgick till 118 MSEK (2012: 118).
Räntebärande skulder från andra koncernföretag inom Fortum
koncernen avseende koncernens finansiering och koncernkonto
uppgick till 10 054 MSEK (2012: 10 053). Härav utgör lån från
Fortum Power and Heat AB 6 720 MSEK (2012: 6 719) och lån från
Fortum Oyj 3 334 MSEK (2012: 3 334). För ytterligare information
se not 26 Räntebärande skulder.
Övriga transaktioner med närstående
Fortum Värme Holding har transaktioner med bolag som ägs av
Stockholms Stad och förvaltningar inom Stockholms stad. Dessa
sker på samma villkor som för övriga externa kunder. Av årets omsättning avser 13 procent (2012: 13) bolag och förvaltningar inom
Stockholms stad.
Aggregerad balans avseende utestående fordringar på bolag och
förvaltningar inom Stockholms Stad uppgår till 127 MSEK (2012: 152).
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 36
- fortsättning
Styrelse och Fortums Värme Holdings ledningsgrupp
Nyckelpersonerna i koncernen är medlemmar i koncernens
ledningsgrupp och styrelse. Koncernen har inte varit inblandad i
några väsentliga transaktioner med medlemmar i styrelsen eller
ledningsgruppen. Inga lån finns för någon medlem av styrelsen
eller ledningsgruppen per den 31 december 2013.
Pensionsstiftelse
Fortums pensionsstiftelse i Sverige är en fristående juridisk person som förvaltar pensionstillgångar för att trygga Fortum Värme
Holdings förmånsbestämda pensionsförpliktelser. För ytterligare
information om stiftelsen se not 29 Pensionsförpliktelser.
Se Not 12 Ersättningar till anställda för ytterligare information om
styrelsen och Fortums ledningsgrupp ersättningar och aktieinnehav.
NOT 37
Händelser efter balansdagen
Den 4 februari överlämnade regeringen propositionen 2013/14:74
En tydligare naturgasreglering till riksdagen. Om propositionen
antas kommer Stockholm Gas verksamhet, som är ett dotterbolag
till koncernen, att omfattas av naturgaslagen från och med
1 januari 2015.
NOT 38
Koncernens innehav av andelar i koncernföretag, 31 december 2013
TSEK
Företagsnamn
Org nr
Säte
Antal andelar/
andel i %
Eget kapital/
Årets resultat
Bokfört
värde
Akallaverket AB
556451–0419
Stockholm
150 / 75
220 / 21
150
Fortum Vindvärme AB
556915–3686
Stockholm
100 000/ 100
14 / 114
100
Fortum Värme Invest AB
556915–3694
Stockholm
100 000 / 100
100 / 0
100
Stockholm Gas AB
556742–7504
Stockholm
1 000 / 100
126 714 / –48 250
50 100
Brista 2 Kommanditbolag
969720–4254
– / 85
–366 967 / –342 056
100
Brista 2 AB
556829–4564
Stockholm
85 000 / 85
101 / 1
85
Brista Spårterminal AB
556871–5436
Stockholm
50 000 / 100
901 / 1
900
51 535
NOT 39
Första gången International Financial Reporting
Standards (IFRS) tillämpas
Detta är den första årsredovisning för Fortum Värme Holdingkoncernen som upprättas enligt IFRS. De redovisningsprinciper
som återfinns i not 1 har tillämpats när koncernredovisningen
upprättats per den 31 december 2013 och för den jämförande
information som presenteras per 31 december 2012 samt vid upprättandet av rapporten över periodens ingående finansiella ställning (ingångsbalansräkningen) per den 1 januari 2012 (koncernens
tidpunkt för övergång till IFRS).
När ingångsbalansräkningen enligt IFRS upprättades justerades
belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med
Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat
koncernens resultat och ställning visas i de tabeller som följer
nedan och i noterna som hör till dessa. Det totala kassaflödet har
inte påverkats av övergång till redovisning enligt IFRS.
Val som gjorts vid övergången till redovisning enligt IFRS
Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1, Första gången
IFRS tillämpas. Huvudregeln är att alla tillämpliga IFRS- och IASstandarder, som trätt i kraft och godkänts av EU, ska tillämpas
med retroaktiv verkan. IFRS 1 innehåller dock övergångsbestämmelser som ger företagen en viss valmöjlighet.
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
Fortum Värme går över till IFRS efter sitt moderbolag Fortum
Oyj och har valt att tillämpa undantaget i IFRS 1 (pkt D16) som
anger att det finns ett val avseende hur värdering av tillgångar och
skulder ska ske. Fortum Värme har valt att värdera sina tillgångar
och skulder till de redovisade värden som skulle ingå i moderföretagets koncernredovisning baserat på moderföretagets tidpunkt
för övergång till IFRS.
Avstämning mellan tidigare tillämpade
redovisningsprinciper och IFRS
Enligt IFRS 1 ska koncernen visa en avstämning av eget kapital
och summa totalresultat som redovisats enligt tidigare redovisningsprinciper för tidigare perioder med motsvarande poster enligt
IFRS. Övergången från tidigare redovisningsprinciper till IFRS har
inte haft någon effekt på redovisningen av det kassaflöde som
genererats av koncernen. Nedanstående tabeller visar avstämningen mellan tidigare tillämpade redovisningsprinciper och IFRS
för respektive period för eget kapital och summa totalresultat.
NOTER
65
NOT 39
- fortsättning
MSEK
1 JANUARI 2012
TILLGÅNGAR
31 DECEMBER 2012
IB
(enligt tidigare Total effekt
redovisnings- av övergång
Ref
principer)
till IFRS Enligt IFRS
UB
(enligt tidigare Total effekt
redovisnings- av övergång
Ref
principer)
till IFRS
Enligt IFRS
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Innehav i intresseföretag och övriga
långfristiga fordringar
Uppskjuten skattefordran
c)
Derivatinstrument
a)
113
113
130
130
19 754
19 754
20 612
20 612
5
5
5
5
c)
20
20
a)
6
6
Omsättningstillgångar
Varulager
1 381
Kundfordringar och andra fordringar
(inkl fordringar aktuell skatt)
Derivatinstrument
1 693
a)
Likvida medel
1 381
8
1 701
120
120
12
Summa tillgångar
22 958
1 114
2 098
a)
12
12
148
23 106
23 971
1
1
–152
–152
1 114
9
2 107
67
67
82
24 053
–240
–240
0
8 791
12
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital som kan hänföras till
moderföretagets ägare
e)
Aktiekapital
1
Reserver
Balanserad vinst inklusive årets
resultat
Innehav utan bestämmande inflytande
7 647
Summa eget kapital
Minoritetsintresse
22
7 669
30
30
7 648
–100
7 548
30
–30
d)
d)
8 790
d)
1
20
20
8 791
–219
8 572
20
–20
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder
9 273
Derivatinstrument
a)
Uppskjutna skatteskulder
c)
Avsättningar för pensioner
b)
Övriga avsättningar och långfristiga
skulder
9 273
10 357
10 357
19
19
a)
13
3 427
–46
3 381
c)
13
2 992
–67
2 924
8
229
237
b)
5
271
276
123
–1
122
112
112
1 092
197
197
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder
1 092
Leverantörsskulder, andra kortfristiga
skulder och kortfristiga avsättningar
Derivatinstrument
Summa eget kapital och skulder
66
NOTER
1 357
a)
22 958
1 357
76
76
148
23 106
1 496
a)
23 971
1 496
105
105
82
24 053
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
NOT 39
- fortsättning
AVSTÄMNING AV SUMMA TOTALRESULTAT PER 2012
MSEK
Summa totalresultat
2012
Resultaträkning
(enligt tidigare
Ref redovisningsprinciper)
Nettoomsättning
7 049
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
1
7 049
53
53
148
148
Råvaror och förnödenheter
–2 841
Övriga externa kostnader
–1 134
Personalkostnader
Total effekt av
övergång till IFRS Enligt IFRS
1
–2 840
–1 134
b)
–572
2
–570
Avskrivning och nedskrivning av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
f)
–1 030
–44
–1 074
Övriga rörelsekostnader
f)
–49
44
–5
–25
–25
1 622
–21
1 601
4
0
4
–330
–8
–338
Jämförbart rörelseresultat
Jämförelsestörande poster
a)
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
b)
Finansiella poster – netto
Resultat efter finansiella poster
–326
–8
–334
1 296
–30
1 267
246
Inkomstskatt
c)
237
8
Minoritetens andel i årets resultat
d)
10
–10
0
1 543
–31
1 512
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen
b)
–37
–37
Skatteeffekt
c)
–2
–2
Årets verkligt värde vinster/förluster
a)
–46
–46
Återföring till resultaträkningen
a)
–20
–20
Återföring till varulager/materiella anläggningstillgångar
a)
2
2
Skatteeffekt
c)
15
15
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Kassaflödessäkringar
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt
Summa totalresultat för året
a) Finansiella instrument värderade till verkligt värde
Koncernen innehar derivatinstrument i form av elderivat,
valutaterminer, råvaruderivat (olja och kol). Därutöver återfinns
utsläppsrätter som värderas till verkligt värde. Enligt IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering ska derivatinstrument redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt
värde varje balansdag. Enligt nuvarande tillämpade redovisningsprinciper redovisades dessa inte i balansräkningen utan först när
de realiserades. Koncernen innehar dels derivatinstrument
(elderivat, valutaderivat och kolderivat från 1/1-2012) vilka
uppfyller kraven i IAS 39 för att få tillämpa säkringsredovisning.
Förändringar i verkligt värde på dessa instrument redovisas i övrigt
totalresultat och balanseras i reserver i eget kapital. Vid tidpunkt
för övergång till redovisning enligt IFRS redovisas övergångseffekten av dessa i posten reserver i eget kapital. Vad gäller övriga
derivatinstrument, som antingen utgörs av den ineffektiva delen av
en säkring eller avser derivatinstrument som inte uppfyller kraven
på säkringsredovisning enligt IAS 39, redovisas dessa också till
verkligt värde vid varje balansdag men förändringar i verkligt värde
redovisas i resultaträkningen som en jämförelsestörande post.
Posten jämförelsestörande poster innehåller endast orealiserade
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
1 543
–88
–88
–119
1 424
värdeförändringar på derivatinstrument på vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Vid tidpunkt för övergång till redovisning enligt
IFRS redovisas övergångseffekten av dessa poster i balanserad
vinst i eget kapital. Derivatinstrumenten återfinns på en separat
SBEJCBMBOTSÊLOJOHFOCFOÊNOEwEFSJWBUJOTUSVNFOUwPDILMBTTJmDFras som kortfristig och långfristig fordran respektive skuld
beroende på det verkliga värdet och förfallotidpunkten. Uppskjuten skatt redovisas på samtliga dessa justeringar.
b) Avsättningar för pensioner
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner vilka ska
redovisas enligt IAS 19. Den främsta skillnaden vad gäller hur
skulden beräknas består i att IAS 19 tar sikte på den slutförpliktelse Fortum Värme Holding förväntas ha mot den anställde vilket
innebär att även framtida löneökningar beaktas. Skuldens verkliga
värde fastställs årligen genom att aktuarieberäkningar genomförs.
De aktuariella beräkningarna baseras på aktuariella antaganden
som t ex diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation,
livslängd etc. Vid tidpunkten för övergång till IFRS redovisas hela
effekten av övergången i balanserad vinst i eget kapital. Från år
2012 och framåt kommer vinster och förluster p g a förändringar i
NOTER
67
NOT 39
- fortsättning
aktuariella antaganden (aktuariella vinster/förluster) att redovisas
i övrigt totalresultat och balanseras i eget kapital som balanserad
vinst. Skillnader i beräkningar av årets pensionskostnad avseende
räntekostnader hänförliga till pensionsskulden redovisas i finansnettot och övriga förändringar redovisas som personalkostnader.
Uppskjuten skatt på förändringen mellan den skuld som redovisas
enligt nuvarande redovisningsprinciper och IFRS tillkommer med
22 procent.
c) Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt redovisas på samtliga IFRS justeringar i de fall
justeringarna resulterar i temporära skillnader i balansräkningen.
Detta är fallet för samtliga justeringar. Uppskjuten skatt redovisas
med 26,3 procent vid tidpunkt för övergång till IFRS och med 22
procent per 2012-12-31 för samtliga justeringar.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder brutto
är hänförliga följande IFRS justeringar. I koncernens årsredovisning nettas samtliga uppskjutna skattefordringar mot uppskjutna
skatteskulder då dessa hänför sig till samma skattemyndighet.
d) Innehav utan bestämmande inflytande
Enligt IFRS redovisas benämns minoritetsintresse innehav utan
bestämmande inflytande och redovisas som en del av koncernens
eget kapital. Enligt nuvarande tillämpade redovisningsprinciper
redovisas denna post som en skuld. Vid övergång till IFRS sker en
omklassificering av minoritetsintresse så att posten redovisas som
en del av eget kapital. I resultaträkningen redovisas årets resultat
respektive årets totalresultat inklusive minoritetens andel av resultatet. Den omföring av minoritetens andel av årets resultat som
görs enligt nuvarande tillämpade redovisningsprinciper elimineras
därmed.
e) Förändring i eget kapital p g a övergång till IFRS
2012-01-01
2012-12-31
Derivatinstrument (netto efter skatteeffekt) (balanserad vinst)
23
5
Derivatinstrument (netto efter skatteeffekt) (reserver)
17
–32
UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN
Pensionsförpliktelser (netto efter skatt)
(balanserad vinst)
MSEK
Pensionsförpliktelser (netto efter skatt)
(reserver)
2012-01-01
Förändring i penssionsskuld (IAS 19)
2012-12-31
60
60
Derivatinstrument
8
Total
60
67
2012-01-01
2012-12-31
Övrigt
Total effekt på eget kapital hänförligt
till moderbolagets aktieägare
–4
–169
–208
–1
–1
–130
–239
UPPSKJUTEN SKATTESKULD
MSEK
Derivatinstrument
14
Total
14
Netto
–46
–67
Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar förändras i takt
med att den underliggande posten till vilken skatten hör förändras.
Inkomstskatt i rapport över totalresultat är hänförliga till följande
IFRS justeringar.
UPPSKJUTNA SKATTEINTÄKTER OCH KOSTNADER
MSEK
2012
Uppskjuten skatt i resultaträkningen (post inkomstskatt)
Derivatinstrument på vilka säkringsredovisning
ej tillämpas
6
Pensionskostnader (personalkostnader och
räntekostnader)
1
Övrigt
1
Total
8
Uppskjuten skatt i övrigt totalresultat
Derivatinstrument (kassaflödessäkringar) på vilka säkringsredovisning tillämpas
15
Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen
–2
Total
14
Total uppskjuten skatt i årets totalresultat
22
68
NOTER
f) Omklassificeringar
Enligt nuvarande tillämpade redovisningsprinciper har s k scrapping av materiella anläggningstillgångar redovisats som en övrig
rörelsekostnad. I samband med övergång till IFRS omklassificeras
dessa till posten avskrivningar, nedskrivningar då dessa bedömts
vara nedskrivningar.
Övriga omklassificeringar
Balansräkningen
Inom balansräkningen har omklassificeringar skett då IAS 1
Utformning av finansiella rapporter inte kräver att balans- och
resultaträkningen ställs upp på ett visst sätt så som sker enligt
ÅRLs uppställningsform. På både skuld och tillgångssidan har
QPTUFOwEFSJWBUJOTUSVNFOUwUJMMLPNNJU,BTTBPDICBOLCFOÊNOT
numera likvida medel. Avsättningar redovisas inte längre under
separat rubrik utan som en del av långfristiga skulder. En post
CFOÊNOEwSÊOUFCÊSBOEFMÌOHGSJTUJHBTLVMEFSwSFTQwSÊOUFCÊSBOEF
LPSUGSJTUJHBTLVMEFSwIBSUJMMLPNNJU%FOOBJOOFIÌMMFSTLVMEFSUJMM
kreditinstitut och den del av skulder till koncernföretag som är
räntebärande samt räntebärande del av övriga långfristiga skulder.
Resultaträkningen
*SFTVMUBUSÊLOJOHFOIBSFOQPTUCFOÊNOEwKÊNGÚSFMTFTUÚSBOEF
QPTUFSwUJMMLPNNJU*EFOOBQPTUSFEPWJTBTPSFBMJTFSBEFWÊSEFGÚSändringar på derivatinstrument. Enligt nuvarande tillämpade redovisningsprinciper slutar resultaträkningen vid årets resultat. Enligt
IFRS ska som påhäng till resultaträkningen en rapport benämnd
w½WSJHUUPUBMSFTVMUBUwSFEPWJTBT*ÚWSJHUUPUBMSFTVMUBUSFEPWJTBT
aktuariella vinster/förluster avseende pensionsförpliktelsen samt
orealiserade värdeförändringar avseende derivatinstrument på
vilka säkringsredovisning tillämpas.
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
MB NOT 40
MB NOT 43
Revisionsarvode för moderbolaget har fakturerats dotterbolaget
AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad.
MSEK
2013
2012
Aktuell skatt på årets resultat
–322
–199
Ersättningar till revisorerna
Inkomstskatt
Justeringar i aktuell skatt avseende
tidigare år
MB NOT 41
Ersättningar till anställda
–322
Uppkomst och återföring av
uppskjutna skatter
2013
Total uppskjuten skatt
Summa inkomstskatt
2012
Varav
män
Antal på
balans
dagen
10
8
10
8
MSEK
2013
1
1
1
1
Resultat före skatt
1 462
11
9
11
9
Skatt som beräknats enligt
gällande skattesats för moderföretaget, 22 procent (26,3)
–322
22,0 %
–1
0,0 %
Verkställande direktör
och övriga ledande
befattningshavare
Koncernen totalt
Varav
män
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
MB NOT 42
0
0
–322
–199
Inkomstskattesatser
Tabellen nedan förklarar skillnaden mellan den teoretiska antagna
skattesatsen i Sverige jämfört med skattesatsen i resultaträkningen.
Antal
på balansdagen
Styrelseledamöter
–199
Uppskjutna skatter
Moderbolaget har inga anställda och inga löner och ersättningar
har således belastat moderbolaget.
Könsfördelning
i koncernen
0
Total aktuell skatt
Skattekostnad
–322
%
2012
%
758
–199
26,3 %
0,0 %
0,0 %
0
0,0 %
22,0 %
–199
26,3 %
Finansiella intäkter och kostnader
MSEK
2013
2012
Ränteintäkter
Ränteintäkter koncernföretag
219
226
Totalt
219
226
–329
–415
–2
–2
Totalt
–331
–416
Finansiella intäkter och
kostnader – netto
–112
–191
Räntekostnader
Räntekostnader koncernföretag
Övriga finansiella kostnader
koncernföretag
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
MB NOT 44
Andelar i koncernföretag
MSEK
2013
2012
Ingående anskaffningsvärden
11 888
11 888
Utgående redovisat värde
11 888
11 888
NOTER
69
MB NOT 44
– fortsättning
MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
MSEK
Företagsnamn
Organisations
nummer
Säte
Antal aktier
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
556016-9095
Stockholm
32 199 970
Sigtuna-Väsby Fastighets AB
556514-5751
Sigtuna
20
Eget kapital/
årets resultat
Bokfört
värde
100
6 975 / 1 162
11 888
100
0,1 / 0
Kapitalandel
Total
0
11 888
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
MB NOT 45
MB NOT 47
Fordringar hos koncernföretag
MSEK
Likvida medel
2013
2012
Långfristiga fordringar hos
koncernföretag
MSEK
Vid årets början
2013
2012
3 734
3 734
Likvida medel
3 734
3 734
Moderbolaget ingår i Fortumkoncernens cashpool-system. Cashpoolsaldot redovisas ej som likvida medel utan som kortfristiga
fordringar på koncernföretag respektive långfristiga skulder till
koncernföretag. Cashpoolsaldot uppgår till –3 893 MSEK (2012:
–4 233) och ingår i långfristiga skulder till kreditinstititut.
Lån som utbetalats under året
Kassa och bank
Erhållna amorteringar
Redovisat värde vid årets slut
Posterna långfristiga fordringar hos koncernföretag och kortfristiga fordringar hos koncernföretag klassificeras i sin helhet som
Låne- och Kundfordringar.
Alla långfristiga fordringar är koncerninterna och förfaller mer
än 5 år efter balansdagen. Inga fordringar bedöms osäkra varför
inga reserveringar gjorts. Utlåning sker på marknadsmässiga
villkor.
MB NOT 46
Skulder till koncernföretag
MSEK
2013
2012
13 167
11 543
Långfristiga skulder hos
koncernföretag
Vid årets början
Lån som erhållits under året
Förändring koncernkonto
Omklassificerat till kort skuld
Redovisat värde vid årets slut
850
–340
916
–2 275
–143
10 552
13 167
Posterna långfristiga skulder och kortfristiga skulder till koncernföretag klassificeras i sin helhet som Övriga finansiella skulder.
Långfristiga skulder hos koncernföretag förfaller 2 275 MSEK
inom 1 år från balansdagen, 7 227 MSEK 1-5 år från balansdagen
och 3 325 MSEK över 5 år från balansdagen.
CHECKRÄKNINGSKREDIT
MSEK
2013
2012
Beviljad kreditlimit
5 500
4 500
Outnyttjad del
–1 607
–267
Utnyttjat kreditbelopp
3 893
4 233
70
NOTER
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
Intygande
VD & Styrelsens undertecknande
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår
nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2014.
Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman
den 24 april 2014.
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har
upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder
IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed
och ger en rättvisande översikt av koncernens och moderbolagets
verksamhet, ställning och resultat, samt föreskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen
står inför.
Stockholm den 27 mars 2014
Anders Egelrud
VD
Cecilia Stegö Chiló
Ordförande
Per Langer
Vice ordförande
Charles Berkow
Håkan Grefberg
Per Hallberg
Göran Hult
Susanne Jonsson
Hans Schönning
Jan Valeskog
Leif Viklund
Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 april 2014
Deloitte AB
KPMG AB
Daniel de Paula
Auktoriserad revisor
Mattias Johansson
Auktoriserad revisor
ÅRSREDOVISNING 2013 | FORTUM VÄRME
INTYGANDE
71
Revisionsberättelse
Till årsstämman i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
Organisationsnummer 556040-6034
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholm Stad
för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta
dokument på sidorna 23 – 70.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för AB Fortum Värme Holding samägt med
Stockholm Stad för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en
rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards,
såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den
interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt
aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen
och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som
är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och
koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om
effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom
en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31
december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden
för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla
väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt International Financial
Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
72
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat
styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för
detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för
att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande
direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat
sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen
eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 8 april 2014
Deloitte AB
KPMG AB
Daniel de Paula
Auktoriserad revisor
Mattias Johansson
Auktoriserad revisor
FORTUM VÄRME | ÅRSREDOVISNING 2013
AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad
Fortum Värme producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Vi har bidragit stort
till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder som av EU
utsågs till världens första miljöhuvudstad Green Capital 2010. Mellan åren
2010 och 2015 investerar Fortum Värme cirka 7 miljarder kronor i kraftvärmeproduktionen i Stockholmsregionen. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm
produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Vi har knappt
10 000 fjärrvärmekunder och 400 fjärrkylakunder i Stockholm. Det helägda
dotterbolaget Stockholm Gas AB säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas.
Postadress
115 77 Stockholm
Telefon/utland
020-46 00 00
+46 278 276 96
E-post/hemsida
[email protected]
fortum.se
Säte/organistationsnummer
Stockholm 556016-9095