Transcript Granskning av servicenätet 2014

SFUN 18.09.2013
Bilaga
Granskning av servicenätet 2014-2016 / sfun
1
Kyrkslätt kommuns servicenätsutredning 2014-2016
3.5 Beskrivning av nuläget för bildningsväsendets tjänster
Tjänster inom småbarnsfostran
Kommun ska sörja för att av kommunen anordnad eller övervakad barndagvård står till buds i den
omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet inom kommunen förutsätter.
Målet för småbarnsfostran som ordnas inom dagvården är att systematiskt och målmedvetet främja
barnets balanserade tillväxt, utveckling och lärande.
Tjänsterna inom småbarnsfostran är en helhet i vilken barnets rätt till småbarnsfostran och
vårdnadshavarnas rätt att få en vårdplats för sitt barn förenas. Föräldrar till barn under skolåldern har
lagenlig rätt att efter moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperioden välja om barnets vård
ordnas vid en kommunal dagvårdsplats, vid en privat dagvårdsplats med stöd för privatvård eller att
själv sköta om sitt barn hemma med hemvårdsstödet.
Ett barn kan vara i dagvård tills han/hon börjar i den grundläggande utbildningen.
Till de öppna tjänsterna inom småbarnsfostran hör invånarparker och klubbverksamhet.
Invånarparkverksamheten har startat i Piennarpiha-invånarpark på Masabyområdet hösten 2013.
De barn som är i behov av stöd i sin tillväxt, utveckling och inlärning vårdas enligt inklusions-principen
i närdaghemmet eller familjedagvården. Det stöd som behövs ordnas i de tidigare nämnda barnens
uppväxt- och tillväxtmiljö och stödformerna utgörs av tjänster givna av specialbarnträdgårdslärare
med vidgat område, psykologen inom småbarnsfostran (finska dagvården) samt talterapeuter,
resurserade grupper och gruppassistenter. Talterapitjänster inom den kommunala svenska
småbarnsfostran genomförs som köptjänster.
Servicestrukturen och utbud av tjänster 1.8.2013:
Kommunal dagvård
 daghem: 20 finskspråkiga och 3 svenskspråkiga daghem
 familjedagvård (dagvård som sker i vårdarens hem): 43 finskspråkiga och 4
familjedagvårdare
 en svenskspråkig gruppfamiljedagvårdsgrupp

0-6-åriga barn i kommunal dagvård 30.4.2013
0-3-åringar
3-6-åringar
I förskoleåldern sammanlagt
20.9.2012
(medräknade i
3-6-åringar)
281
1516
383
1797
finskspråkiga
290
88
355
svenskspråkiga 65
b
a
r
n 346
1806
471
2152
sammanlagt
44 %
11,5 %
52 %
procentandel av 8 %
alla 0-6-åringar
(4100 barn)
svenskspråkiga
språkfördelning
i dagvården/ %
84 %
16 %
2
Privat dagvård (stöd för privat vård)
 daghem: 12 finskspråkiga, 1 engelskspråkig och 5 svenskspråkiga daghem
 familjedagvård, dagvård i vårdarens eller barnets hem: 7 finskspråkiga, 1 svenskspråkig
familjedagvårdare, 7 finskspråkiga familjedagvårdare i trefamiljsdagvård (dagvård i barnets
eget hem)
 gruppfamiljedagvård: ett svenskspråkigt gruppfamiljedaghem
/
0-6-åriga barn i privat dagvård 30.4.2013
0-3-åringar
3-6-åringar
I förskoleåldern sammanlagt språkfördelning
20.9.2012
i dagvården/ %
(medräknade i
3-6-åringar)
54
314
105
368
73 %
finskspråkiga
117
27
135
27 %
svenskspråkiga 18
b
a
r
n 72
431
132
503
tillsammans
11 %
3%
12 %
procentandel av 2 %
alla 0-6-åringar
(4100 barn)
0-6-åriga barn i kommunal och privat dagvård 30.4.2013
0-3-åringar
3-6-åringar
I förskoleåldern
20.9.2012
(medräknade i
3-6-åringar)
335
1830
488
finskspråkiga
407
115
svenskspråkiga 83
2237
603
b
a
r
n 418
sammanlagt
54,5 %
14,7 %
procentandel av 10 %
alla 0-6-åringar
(4100 barn)
sammanlag
t
språkfördelning
i dagvården/ %
2165
490
2655
81,6 %
18,4 %
64,7 %
Antal barn med hemvårdsstöd 2012
År 2012 omfattades i medeltal 960 barn (finsk- och svenskspråkiga, år 2010: 880 barn) av det
lagstadgade hemvårdsstödet och i medeltal 1 007 barn fick kommunaltillägg (år 2010: 940 barn), 24,3
% av 0-6-åriga barnen (år 2010: 23,3 %).
Partiellt hemvårdsstöd fick i medeltal 122 barn (år 2010: 110).
De enhetsvisa tjänsterna inom småbarnsfostran enligt de strukturella dagvårdsplatserna 1.8.2013
(daghem/strukturella dimensioneringen och familjedagvården/reservering av dagvårdsplatser) finns
som bilaga.
Utbildningstjänster
3
Förskoleundervisning
Kommunen är skyldig att ordna 700 h förskoleundervisning per läsår. I Kyrkslätts kommun anordnas
förskoleundervisning i huvudsak i kommunala och privata daghem (köptjänster) 760 timmar per läsår
dvs. ca 4 timmar per dag under skolornas verksamhetsdagar. I Kirkonkylän koulu fungerar en s.k.
startklass där både barn i förskoleåldern och elever i årskurs 1 i den grundläggande utbildningen
arbetar
tillsammans.
Bildningsväsendet
ansvarar
för
verksamheten
i
språkbadets
förskoleundervisningsgrupp.
I
förskoleundervisningsgrupperna
genomförs
kommunens
gemensamma
förskoleundervisning och för varje barn uppgörs en personlig läroplan.
läroplan
för
I den finskspråkiga kommunala förskoleundervisningen deltog 20.9.2012 383 barn, varav 38 i den av
skolan ordnade förskoleundervisningen. I den svenskspråkiga kommunala förskoleundervisningen
deltog 88 barn. I den privata finskspråkiga förskoleundervisningen deltog 105 barn och i den
svenskspråkiga 27 barn.
Grundläggande utbildning
Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna
grundläggande utbildning. Kommunens skyldighet är allmän och undantagslös. Kommunen anvisar
de läropliktiga en närskola där de kan få undervisning på sitt eget språk, om kommunen är skyldig att
ordna undervisning på nämnda språk.
Kyrkslätts kommun är indelad i elevupptagningsområden, av vilka vart och ett har en närskola.
Läsåret 2013–2014 har kommunen sammanlagt 18 skolor inom den grundläggande utbildningen (12
finskspråkiga och 6 svenskspråkiga skolor). (Elevupptagningsområdena som bilaga.)
Läsåret 2013–2014 är antalet elever inom den grundläggande utbildningen totalt 5 407.
 antalet finskspråkiga elever är 4 344, av vilka 2 876 går i årskurserna 1–6 och 1 468 i
årskurserna 7–9
 antalet svenskspråkiga elever är 1 056, av vilka 679 går i årskurserna 1–6 och 377 i
årskurserna 7–9.
Inom den grundläggande utbildningen med intensifierad undervisning undervisar man i ett eller flera
ämnen mer än vad som föreskrivs i den riksomfattande timfördelningen för grundläggande utbildning.
Inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen ges följande intensifierad undervisning:
 musik (Kirkonkylän koulu och Kirkkoharjun koulu)
 naturvetenskapliga och matematiska ämnen (Kirkkoharjun koulu)
 språkbadsundervisning i svenska (Gesterbyn koulu och Kirkkoharjun koulu)
 virtuell undervisning (Sepän koulu)
Inom den intensifierade undervisningen iakttas godkända elevantagningskriterier.
Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen erbjuds inte intensifierad undervisning.
Tilläggsundervisning, dvs. årskurs 10, är avsedd för personer som avlagt lärokursen i grundläggande
utbildning och den varar ett år. Målet är att stödja den studerandes uppväxt och utveckling samt
förebygga utslagning. Tilläggsundervisningen efter den grundläggande utbildningen ges i Nissnikun
koulu. Eftersom svenskspråkig tilläggsundervisning inte ordnas i Kyrkslätt söker sig elever som
behöver den till årskurs 10 i Esbo eller Karis.
Förberedande undervisning är avsedd för elever med invandrarbakgrund, vilkas kunskaper i finska
och/eller andra färdigheter inte räcker till för studier i en grupp inom den grundläggande utbildningen i
4
finskspråkiga skolor. Undervisningens omfattning motsvarar ett års lärokurs. Förberedande
undervisning ges i Kirkonkylän koulu och i Nissnikun koulu. Undervisning i finska som andra språk
ges vid behov i alla finskspråkiga grundskolor. I de svenskspråkiga skolorna erbjuds inte förberenda
undervisning.
Undervisningen i eget modersmål för invandrarna är undervisning som kompletterar den finskspråkiga
undervisningen och den ordnas med hjälp av ett separat stadsbidrag som betalas av
Utbildningsstyrelsen. Undervisning ordnas om minst fem elever har anmält sig till studier i samma
språk. Läsåret 2013–2014 erbjuds undervisning i
 albanska
 arabiska
 bosniska
 darin
 engelska
 spanska
 kinesiska
 grekiska
 franska
 tyska
 ryska
 estniska
Undervisning erbjuds också i det romanska och samiska språket. Elever i förskoleundervisningen och
studerande inom gymnasieutbildningen kan också delta i undervisningen. Eleverna med
invandrarbakgrund som studerar i de svenskspråkiga skolorna deltar i undervisning av sitt eget
modersmål i samma grupper som eleverna i de finskspråkiga skolorna.
Stödåtgärder för undervisningen
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever erbjuds elever i årskurs 1 och 2 samt de elever i
andra årskurser som fått ett beslut om särskilt stöd. Grupperna inom eftermiddagsverksamheten
ordnas i skolorna eller i närheten av dem. Verksamheten ordnas av privata serviceproducenter och
kommunen själv. Läsåret 2013–2014 finns i kommunen 13 grupper ordnade av serviceproducenter
och 7 grupper ordnade av kommunen. Grupperna har totalt 562 barn. Svenskspråkiga av dessa är 4
grupper ordnade av privata serviceproducenter samt 2 grupper ordnade av kommunen med
sammanlagt 156 barn (131 barn i privata och 25 barn i kommunens verksamhet).
Klubbverksamhet är avsedd för elever i årskurserna 1–9 i grundskolan och den är avgiftsfri för
eleverna. Målet med klubbverksamheten är att förebygga elevers utslagning genom att understöda en
aktiv hobbyverksamhet (ca 65 klubbar inom den finskspråkiga verksamheten). Läsåret 2013-2014
ordnas 36 svenskspråkiga klubbar. Undervisningsministeriet stöder skolornas klubbverksamhet med
tilläggsunderstöd.
Med elevvårdsarbete inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen förstärks
både elevens goda uppväxt och utveckling samt inlärning. Elevvården i förskoleundervisningen är
integrerad med dagvårdens specialtjänster. I elevvårdsarbetet fungerar specialbarnträdgårdslärare
med vidgat område samt inom den finskspråkiga förskoleundervisningen psykologen för
småbarnsfostran och dagvårdens talterapeuter. Inom den svenskspråkiga förskoleundervisningen
ansvarar skolpsykologen för psykologtjänsterna inom förskoleundervisningen och talterapitjänster
genomförs som köptjänst.
Kuratorstjänster enligt lagen för grundläggande utbildning 31 a § och barnskyddslagen 9 § har
kommunen inte klarat av att ordna inom förskoleundervisningen.
5
Elevvårdspersonalen stöder eleven och hans eller hennes familj vid problem i samband med
förskoleundervisningen och skolgången. Utslagningsutveckling förebygger man genom ett tätt
samarbete mellan hemmet och förskolan eller skolan och genom att så tidigt som möjligt hitta en
undervisningsform som motsvarar elevens färdigheter och förutsättningar.
Gymnasieutbildning
Enligt lagstiftningen är det inte obligatoriskt för kommunerna att anordna gymnasieutbildning eller
annan utbildning på andra stadiet. I anslutning till det lagstadgade finansieringssystemet är
kommunerna dock skyldiga att delta i kostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande
yrkesutbildning enligt kommunens finansieringsandel.
Anordnande av gymnasieutbildning är tillståndspliktigt. Undervisnings- och kulturministeriet kan
bevilja en kommun, en samkommun, ett registrerat samfund eller en stiftelse tillstånd att anordna
gymnasieutbildning.
Läsåret 2013–2014 har Kyrkslätt två gymnasier: Kyrkslätts gymnasium och Porkkalan lukio, i vars
anslutning fungerar en vuxenlinje.
Enligt gymnasielagen har den som ansöker om inträde till gymnasium rätt att fritt söka till vilket
gymnasium han eller hon önskar. Om särskilda antagningskriterier inte har fastställts, antas de
studerande till gymnasiet i en ordning som bestäms av medeltalet i avgångsbetyget från den
grundläggande utbildningen. Läsåret 2013–2014 har Kyrkslätt gymnasierna sammanlagt 779
studerande (562 finskspråkiga och 215 svenskspråkiga).
Yrkesutbildning
Utbildning till yrkesinriktade grundexamina ges på kommunens område på finska av samkommunen
Omnias yrkesinstitut, Kyrkslätts verksamhetsställe (social- och hälsovårdsbranschen, informationsoch kommunikationsteknik, el- och automationsteknik) med totalt 70 nybörjarplatser per år.
Examensinriktad yrkesutbildning ges också som vuxenutbildning (båtbyggnad). Dessutom ordnas
verkstadsverksamhet för unga. Närregionens svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildning på
andra stadiet ordnas av registrerade samfund (Yrkesinstitutet Prakticum samt Axxell). De har inte
verksamhetsställen i Kyrkslätt.
3.6 Framtidens bildningstjänster
Tjänster inom småbarnsfostran
Visionen för småbarnsfostran
Småbarnsfostran i Kyrkslätt erbjuder barnet en inlärningsmiljö av hög kvalitet med barncentrerad
småbarnspedagogik samt barnets och familjens delaktighet som utgångspunkt.
Framtidens tjänster inom småbarnsfostran är kundorienterade tjänster, där barnets rätt till
småbarnsfostran och föräldrarnas behov av tjänster inom småbarnsfostran förverkligas.
Enligt den nuvarande lagstiftningen har barn under skolåldern en subjektiv rätt till dagvård och barn
som deltar i förskoleundervisning har en subjektiv rätt till morgon- och eftermiddagsvård.
Utvecklandet av servicestrukturen och servicehandledningen
Utvecklandet av servicestrukturen innebär att det nuvarande serviceutbudet utökas och förbättras
samt utbudet ökas kvantitativt.
6
Med servicehandledning kan man hjälpa familjerna
dagvårdstjänsterna med beaktande av familjernas behov.
att
hitta
de
mest
ändamålsenliga
Till servicehandledningen hör utformning av tjänster, där kunderna inom småbarnsfostran erbjuds
kundorienterade mer skräddarsydda tjänster på både svenska och finska: daghem, familjedagvård,
del- eller heldagsvård, vård under en del av veckan, dagvårdstjänster under kvällar eller dygnet-runt,
tjänster inom eftermiddagsverksamhet och olika tjänster inom den öppna verksamheten (t.ex.
klubbverksamhet) med beaktande av olika användargrupper och serviceproducenter. När också
lättare tjänster erbjuds behöver inte alla barn välja heldagsvård för att delta i stimulerande verksamhet
några gånger i veckan. Lättare serviceformer stöder också föräldraskapet och barnets välmående
samt förebygger utslagning.
Servicehandledningen utvecklas enligt livscykelmodellen. Servicehandledning (tjänster för barn och
familjer) kan i fortsättningen utvecklas och genomföras som sektorernas gemensamma tjänst.
Servicehandledning för barn och familjer utvecklas i första hand som nätservice till vilken också kan
fogas personlig servicehandledning och vid behov mer skräddarsydda tjänster.
Serviceguiden inom småbarnsfostran publicerades på finska i elektronisk form 1.9.2012 på
kommunens webbplats. Den svenska serviceguiden färdigställs år 2013. Serviceguiden uppdateras
minst två gånger om året.
Öppen småbarnsfostran
Piennarpiha-invånarpark öppnades 2.9.2013. Målsättningen är att utreda möjligheterna att starta
invånarparkverksamhet i Veikkola år 2014 och i kommuncentrum år 2015.
Klubbverksamheten inom den öppna småbarnsfostran är ett alternativ när ett barn som vårdas
hemma behöver jämnårigt sällskap och saknar ledd verksamhet, trots att familjen inte har ett egentligt
dagvårdsbehov. I klubbverksamheten får barnet fungera som en del av gruppen. Klubben erbjuder
barnet erfarenheter av lärande genom leken, kamratgruppen, inlärningsmiljön och verksamhetens
innehåll.
Klubbverksamheten i småbarnsfostran utvidgades inom den finska dagvården fr.o.m. 1.8.2013 till att
omfatta alla områden på så sätt att det på varje dagvårdsområde erbjuds klubbverksamhet. Den
svenska dagvården strävar till att starta klubbverksamhet år 2014.
Stödandet av tillväxt, utveckling och inlärning
För barn i behov av stöd förverkligas den enhetliga lärostigen alltjämt enligt principen om inklusion;
alla barn har möjlighet att placeras i närdaghemmet eller familjedagvård. Serviceutbudet för barn i
behov av stöd bör kompletteras med grupper för intensifierat stöd. Dessutom bör multihandikappade
barns vård, till vilken också hör uppgifter inom sjukvård, ordnas i samarbete med vård- och
omsorgsväsendet.
För att stöda den enhetliga lärostigen fortsätter det tväradministrativa samarbetet, där barnets
fostringskumpaner i samarbete formar för barnet en enhetlig uppväxt, utveckling och inlärningsstig.
Produktionssätt inom dagvård
Dagvårdstjänsterna produceras antingen som kommunens egen produktion eller som privata tjänster.
Vid hög belastning används dessutom vid behov köpta tjänster. Tjänsterna utvecklas så att
kommuninvånarna behandlas jämlikt oberoende av tjänsternas produktionssätt. Kommuntillägget för
7
stödet för privat dagvård borde höjas så att stödet för privat dagvård (vårdpenning, vårdtillägg och
kommuntillägg) gradvis närmar sig nettokostnader för tjänster som produceras av kommunen.
Utbudet av privat dagvård borde utökas enligt kommunstyrelsens beslut (6.9.2010 § 294) så att minst
20 % av tjänsterna/ område produceras som privata tjänster. Privata dagvårdstjänster utökas i första
hand inom den finskspråkiga dagvården på området Centrum-Söder. Denna målsättning uppnås
2015.
Utvecklande av ett planeringssystem
Befolkningsprognoserna är utgångspunkten för planeringen av dagvårstjänsterna. Korrekta
befolkningsprognoser möjliggör dagvårdstjänster på de olika områdena i rätt tid.
Avlägsnande av hindren för en mer effektiv verksamhet.
Tillräckligt stora daghemsenheter skapar en god förutsättning för att utveckla och dela personalens
kunnande och utveckla den enhetsvisa pedagogiken. Eftersom rekryteringen av behörig pedagogisk
personal blir allt svårare, accentueras det pedagogiska ledarskapets och det pedagogiska
kunnandets betydelse. Större enheter möjliggör mera kundinriktade tjänster: stödtjänster för barnets
tillväxt, utveckling och lärande kan riktas direkt till barnets uppväxt- och utvecklingsmiljö. Dessutom
ger större enheter möjligheter till mera flexibla vårdtider för barnen.
Adekvata daghemsutrymmen möjliggör en pedagogisk inlärningsmiljö som stöder visionen för
småbarnsfostran och förverkligandet av pedagogiken. Den fysiska miljön och ändamålsenliga
redskap (ergonomi, kvaliteten på inneluften samt IKT) lockar behörig fostringspersonal och påverkar
även personalens välmående.
Den nya lagen om småbarnsfostrans inverkan har inte beaktats i texten ovan.
Undervisningstjänster
Förskoleundervisning
Målet är en enhetlig lärostig från förskolan fram till slutet av grundskolan. Utgångspunkten för det allt
tätare samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen är lösningar som stöder barnets
lärande och uppväxt. På lång sikt är målet att skapa flexibla undervisningslösningar som kan
anpassas alternativt, lokalt och regionalt. Den egna produktionen ökas inom förskoleundervisningen.
Startklasser med flexibla undervisningsarrangemang i kommuncentrum, Masaby
och Veikkola stöder också barnet på den enhetliga lärostigen.
Grundläggande utbildning
Den grundläggande utbildningens nya timfördelning och läroplansgrunden för den grundläggande
utbildningen som baserar sig på den tas i bruk i början av läsåret 2016-17. De ifrågavarande
förändringarna ger riktlinjer för kommunens grundläggande utbildning under de kommande åren.
Målet för den grundläggande utbildningen som ordnas av kommunen är att till varje elev ge enhetlig
grundläggande utbildning som beaktar elevens individuella inlärningsförutsättningar.
Övergångsmodellerna som utarbetats inom utbildningen har skapat förutsättningar för enhetliga
servicekedjor och bidrar till genomförandet av en enhetlig lärostig från småbarnsfostran till slutet av
den grundläggande utbildningen och smidiga övergångar för barn och unga från en tjänst till en
annan ända från småbarnsfostran till andra stadiet.
8
Inom det svenska undervisningsväsendet stöds genomförandet av en enhetlig lärostig bl.a. med hjälp
av samarbetsprojekt, samplanering och fortbildning för personalen samt gemensamt överenskomna
tillvägagångssätt mellan småbarnsfostran och undervisningen. Modellen fostringsgemenskap
utvidgas från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen som en samarbetsform mellan
föräldrarna och skolan.
Inlärningscentren som byggts på olika områden i kommunen (Bredberget, Herrgårdsstranden,
Vuorenmäki, Bobäck, Winellska) och där det ordnas småbarnsfostran/förskoleundervisning och
grundläggande utbildning i samma byggnad skapar fysiska ramar för en enhetlig lärostig. När Sjökulla
inlärningscentrum blir färdigt (01.08.2015) koncentreras norra Kyrkslätts dagvårds-, förskole- och
grundutbildning till inlärningscentret och de övriga verksamhetsställena läggs ned. Även situationen i
södra Kyrkslätt kartläggs och planeringen, där ett nytt inlärningscentrum skapas i Sarfviksområdet,
påbörjas. Detta inlärningscentrum betjänar både södra och östra Kyrkslätt och av de nuvarande
skolorna kan Friggesby och Karuby läggas ned.
I enlighet med kommunens linjedragning kan Kirkonkylän koulu och Kirkkoharjun koulu slås ihop till
en enhetsskola med årskurserna 1-9. Åtgärden stöder utvecklingen av pedagogiken, ger bättre
möjligheter för elevvårdens stödåtgärder och gör det enklare att använda utrymmena på ett
mångsidigt sätt. Laajakallion koulu kan slås ihop administrativt med Heikkilän koulun till en
grundskola. Åtgärden ger bättre möjligheter att arrangera utbildningen enligt läroplanen och samtidigt
kan utrymmesanvändningen intensifieras.
För förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen utvecklas flexibla pedagogiska och
funktionella lösningar, vilka kan förverkligas som alternativa, lämpade enligt lokala och regionala
förhållanden. Inom den grundläggande utbildningen är elevens primära undervisningsställe närskolan.
Detta förutsätter kontinuerliga insatser i det förebyggande arbetet samt i stödandet av inlärningen och
skolgången.
Den av kommunen ordnade, centraliserade specialundervisningen i klass inom den finskspråkiga
grundläggande utbildningen, skall utlokaliseras till skolor med allmän undervisning.
I den egna kommunen ordnas finskspråkig grundläggande utbildning för dem som behöver särskilt
stöd pga. grava språksvårigheter eller omfattande inlärningssvårigheter, för dem som behöver stöd
med det sociala och med det känslomässiga, för dem med lindriga eller medelsvåra
utvecklingsstörningar och för autistiska samt psykiskt sjuka elever. Ordnandet av undervisningen för
svårt utvecklingsstörda i kommunens egen regi bör utredas både på pedagogiska och ekonomiska
grunder. Den finskspråkiga specialundervisningens modell för resurscentret belägen i Papinmäen
koulu utvecklas.
Inom den svenska specialundervisningen förverkligas principen om närskola i en så stor utsträckning
som möjligt med hjälp av ambulerande speciallärare. Undervisningen i sammansatta klasser i de små
skolorna ställer utmaningar för stödåtgärder för undervisningen I anslutning till Winellska skolan finns
ett resurscenter för kommunens svenskspråkiga specialundervisning. Centret koordinerar och
utvecklar specialundervisningen. I skolan finns också den centraliserade specialundervisningen både
integrerad i den övriga klassundervisningen samt i några smågrupper för elever som har betydande
inlärningssvårigheter eller särskilda inlärningssvårigheter inom flera områden.
Övrig specialundervisning i klass ordnas i samarbete med Esbo och Helsingfors städer genom avtal
om köpta tjänster/betalningsförbindelser.
Ett centralt utvecklingsobjekt är anskaffning av informations- och kommunikationsteknisk utrustning till
skolorna, utveckling av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen
och utveckling av nätundervisningen så att dessa är tidsenliga och motsvarar kraven på undervisning
och inlärning både i dag och i framtiden.
9
För att kommun- och servicestrategins mål - alla elever får avgångsbetyg från grundskolan och en
studieplats efter grundskolan - ska förverkligas, ska flexibla modeller för den grundläggande
utbildningen fortfarande utvecklas. Kvaliteten på den grundläggande utbildningen i kommunen följs
upp och vid behov förbättras enligt ett kvalitetsbedömningsprogram som skapats för
undervisningsväsendet och genom deltagande i riksomfattande utvärderingar. Kyrkslätt deltar aktivt i
riksomfattande projekt och utvecklingsprogram för den grundläggande utbildningen.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever
Morgon- och eftermiddagsvården för förskoleelever och morgon- och eftermiddagsverksamheten för
skolelever ska i fortsättningen utvecklas som en helhet. Skolgångsbiträdesresurser kan också
utnyttjas vid ordnandet av servicen och samarbete kan göras med bildkonstskolan, ungdomsteatern
och musikinstitutet. En del av dessa tjänster (morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever)
kan i framtiden ordnas som en del av den öppna verksamheten. Genom att koncentrera
verksamheten till tjänster som produceras av kommunen ökar produktiviteten och det ger en möjlighet
att erbjuda personalen heltidsavtal istället för deltid.
Fr.o.m. hösten 2014 skall eftermiddagsverksamheten inom det svenska bildningsväsende till stor del
produceras av kommunen själv, vilket medför inbesparingar och förbättrar kvaliteten på
verksamheten.
Elevvård
Förskoleundervisningens elevvårdspersonal bör utökas i enlighet med lagen om grundläggande
utbildning så att båda språkgrupperna har egna kurators- och psykologtjänster
Elevvårdslagen, som är under beredning, kommer att definiera kuratorernas och psykologernas
klientunderlag. I antalet tjänster och befattningar ska utöver befolkningsprognosen också beaktas att
förutom eleverna inom den grundläggande utbildningen även barnen i förskoleåldern och
ungdomarna i gymnasieåldern med stöd av den reviderade utbildningslagstiftningen är berättigade till
elevvårdstjänster.
Gymnasieutbildning
I Kyrkslätt ges gymnasieutbildning både på finska och på svenska. Den finska gymnasieutbildningen
koncentreras till verksamhetsstället i centrum. Med denna åtgärd vill man säkerställa gymnasiets
förutsättningar för ändamålsenlig verksamhet och dess attraktion som utbildningsenhet.
Gymnasieutbildningens timfördelning och de nationella läroplansgrunderna förnyas och de träder i
kraft år 2016. Studentskrivningarna skall gradvis förändras fr.o.m. år 2016, så att de blir elektroniska.
På grund av detta måste man inom gymnasiet också övergå till användning av elektroniskt
undervisningsmaterial, utveckla nätundervisningen och skapa en fungerande infrastruktur för
elektronisk verksamhet. Ändringarna förutsätter tilläggsinvesteringar för gymnasiernas del.
Gymnasieutbildningen utvecklas dessutom genom ett ökat samarbete mellan andra stadiets
läroinrättningar och övriga läroinrättningar. Utöver detta ökas samarbetet mellan det svenska och det
finska gymnasiet i kommunen.
Antalet nybörjarplatser i gymnasiestudierna granskas i förhållande till förändringarna i antalet
ungdomar i gymnasieåldern, högskolornas volym och samhällets utbildningsbehov.
10
Yrkesutbildning
Samkommunen Omnia ordnar finskspråkig yrkesutbildning på andra stadiet i Kyrkslätt.
Utbildningsutbudet ökas och görs mångsidigare i mån av möjlighet. Samarbetet mellan
läroanstalterna på andra stadiet utvecklas.
.
4.3 Bildningsväsendet
Utrymmesbehovet för småbarnsfostran och utbildning de kommande åren
I servicenätsplanen ska byggandet (investeringsplan) ses som en tväradministrativ helhet.
Med tanke på investeringskostnadernas effektivitet ska planerna på längre sikt göras bindande
(statsandelar). Planerna bör bättre beakta de olika sektorernas serviceutbud (olika ålders- och
målgrupper), olika serviceanordnare och -producenter och de synergifördelar som dessa medför samt
eventuella kostnadsbesparingar. I planeringen av daghem och skolor ska målet vara att lokalerna ska
vara lätta att förändra och passa för flera olika ändamål. Vid planeringen av nya daghems- och
skolbyggnader ska utgångspunkten vara principen om en enhetlig grundläggande utbildning för olika
barn och elever.
Centrum – Södra
Befolkningsökningen i centrala Kyrkslätt uppgår till ca 2.140 invånare fram till år 2016.
Antalet barn i dagvårdsåldern (0–6 år) ökar något. Antalet barn i grundskoleåldern ökar, fastän den
relativa andelen av områdets befolkning förblir nästan oförändrad.
Befolkningsökningen i södra Kyrkslätt uppgår till ca 200 invånare fram till år 2016. Både antalet barn
i dagvårdsåldern och antalet barn i grundskoleåldern ökar.
I centrala – södra Kyrkslätt finns nio finska och två svenska grundskolor, tio finska och ett svenskt
kommunalt daghem. Dessutom finns fyra finska och två svenska privata daghem
Antalet 0–6-åringar ökar med ca 200 och antalet barn i skolåldern med ca 650. På grund av detta
behövs det på det centrala – södra området två nya daghem fram till år 2016 och en ny skola. I
centrumområdet behövs det dessutom en invånarpark.
Porkkalan lukio verkar tillsvidare på två ställen, i centrum och i Masaby, men det är meningen att slå
ihop verksamheten på ett ställe.
De svenskspråkiga skolorna i Friggesby och Karuby läggs ned när inlärningscentret i Sarfvik
färdigställs 01.08.2018. Dessa skolor skulle stå inför grundreparationer de närmaste åren.
Södra Kyrkslätts svenskspråkiga dagvård, förskole- och grundutbildning (åk 1-6) koncentreras till
Sarfvik.
Östra Kyrkslätt
Befolkningsökningen i östra Kyrkslätt uppgår till ca 1.275 invånare fram till år 2016. Antalet barn i
dagvårdsåldern ökar avsevärt. Antalet barn i grundskoleåldern ökar likaså. I östra Kyrkslätt finns tre
11
finska och två svenska grundskolor, fem finska och ett svenskt kommunalt daghem samt fem finska
och tre svenska privata daghem.
Enligt markanvändningsavtalet för Sarfvik bygger kommunen ett daghem och en skola på området. I
inlärningscentret byggs en svensk förskola och en grundskola för årskurserna 1 – 6 (ca 90 - 100
elever) och i daghemmet finns 63 platser. Södra Kyrkslätts svenskspråkiga dagvård, förskole- och
grundutbildning (åk 1-6) koncentreras här.
Norra Kyrkslätt
Befolkningsökningen i norra Kyrkslätt är liten fram till år 2016. Antalet barn i dagvårdsåldern ökar
något t.o.m. år 2015 och minskar därefter. Antalet barn i grundskoleåldern ökar ganska jämnt.
I norra Kyrkslätt finns två finska och två svenska grundskolor, tre finska och ett svenskt kommunalt
daghem. Det finns också fyra finska privata daghem och ett privat svenskt gruppfamiljedaghem.
Vuorenmäen päiväkoti (105 platser) stod klart 31.5.2011.
På området behövs en invånarpark år 2014.
Sjökulla inlärningscentrum färdigställs så att det kan tas ibruk 01.08.2015. Till inlärningscentret
koncentreras den svenska dagvården, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
(årskurserna 1-6) för hela norra Kyrkslätts del. I samband med detta flyttar de svenska
daghemsgrupperna från Vuorenmäen oppimiskeskus. Dessutom stängs Röda stugan och
Lappbölegrupperna. Även Oitbacka skola stängs då inlärningscentret öppnas.