Transcript Heidi Harju-Luukkainen

Vad är kvalitet inom
småbarnspedagogik?
PeD, Speciallärare, Ämneslärare
Universitetslektor
Heidi Harju-Luukkainen
Helsingfors universitet
Det finns människor som föredrar att
säga ”Ja” och det finns människor som
föredrar att säga ”Nej”. De som säger ”ja”
blir belönade genom de äventyr de får
uppleva och de som säger ”nej” blir
belönade genom den säkerhet och
trygghet de uppnår” (Keith Johnstone)
Diskutera…
Vad tycker du är god kvalitet i dagvården?
• Vad kännetecknar god kvalitet i dagvården?
• Skriv ner fem punkter som du tycker är
viktiga…
Kvalitet ur flera perspektiv…
• http://www.youtube.com/watch?v=ecinNaR3
2Qs
En förändring i definitionen
• Det har skett en förändring i hur vi ser på
kvalitet:
– 1970 –talet ”skadar dagvården barnen?”
– 1980 –talet ”Vad är kvalitet i de olika enheterna?”
– 1990 –talet ”Hur påverkar dagvården barnen på
en längre sikt?”
– 2000 –talet ”Kvalitet är subjektivt”
Teckning från Örebro småbarnskola 1865
Handarbete i en av Göteborgs småbarnsskolor
(1904)
Pysselstund i Herrgärdets barnträdgård
(Västerås), 1942
Kvalitet är ett relativit begrepp
• Innan kvaliteten kan förbättras måste den definieras
• Den bygger på värderingar och åsikter som på den
högsta nivån definieras i lagen och som i sista hand tar
sig subjektivt uttryck i det praktiska arbetet
• Därför är kvalitetskontroll inte en enskild eller lösryckt
helhet för sig utan en väsentlig del av det dagliga
arbetet och av högklassigt ledarskap
• Definitionen av kvalitet är också en dynamisk och
fortgående process. I den här processen ingår en
regelbunden omvärdering av kvaliteten
Olika utvärderingskriterier för kvalitet
Strukturella kriterier
• olika resurser och ramfaktorer som styr verksamheten =>
gruppstorlek, personalens utbildning och läroplaner och dess
innehåll
Processkriterier
• Vad som händer inom dagvården => barnets aktiviteter, personalens
verksamhet, växelverkan mellan olika grupper: personalen, barn &
vuxna, föräldrar & daghem
Resultatkriterier
• Förvärvade och uppnådda målsättningar => barnen positiva
upplevelser, barnens utveckling och inlärning, föräldrarnas tillit till
dagvårdstjänsterna, effekten av dagvården i samhället
Uppföljning och utvärderingen är
utgångspunkter
• När man utvärderar samlar man in systematiskt
kunskap / data.
• Med hjälp av utvärderingen ser man om man gör
de saker som man borde göra.
• Informationen används till att t.ex. leda social
verksamhet mot det man eftersträvar
• Med hjälp av utvärdering leder man
verksamheten mot de mål som man har
fastslagit.
• Utgångspukten är framtiden, även om
utvärderingen ger information från det förflutna.
Process för systematisk kvalitetsarbete
Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Förskolans kvalitet.
http://sandviken.se/download/18.5ad8cc4a124a9c0d608800030993/1260351422707
/allmannarad-forskola.pdf
Några tankar kring olika kvalitetsaspekter….
Den pedagogiska ledningen är en viktig
faktor
• En betydelsefull del i ledningens kompetens är
goda kunskaper om småbarnspedagogik och om
dagvårdens mål och uppdrag. För att kunna
medverka till att det pedagogiska arbetet
utvecklas är det dessutom viktigt att chefen har
möjlighet att följa det dagliga arbetet.
• Vad händer om det saknas en god pedagogiska
ledare, eller om den som är chef saknar
kännedom om verksamheten?
Om gruppstorlek och personaltäthet
• Oberoende av vad som generellt anses
”lämpligt” eller ”lagom” är det alltid
nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och
personaltäthet till de förutsättningar som
råder i varje daghem.
• I en lagom stor grupp kan varje barn skapa
relationer till de andra barnen och vara
delaktig i det som händer.
• Vad händer med kvalitén i för stora grupper?
Det bör finnas balans!
•
•
•
•
Om gruppen är för stor har barnen svårt att överblicka relationerna och känslan av
anonymitet och otrygghet ökar. Höga ljudnivåer och stress är andra negativa
effekter som uppstår i för stora barngrupper och som inverkar på hur barn mår, lär
och utvecklas.
Forskning och erfarenhet har pekat ut en rad faktorer som påverkar vilken storlek
och personaltäthet som är lämplig i en viss grupp. Personalens kompetens,
lokalernas storlek och utseende samt barngruppens sammansättning socialt,
etniskt, köns och åldersmässigt samspelar med strukturella faktorer som
personaltäthet och gruppstorlek
Det bör påpekas att låg personaltäthet och stora grupper har negativa effekter
framför allt när det gäller de yngsta barnen i dagvården som är beroende av täta
och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Om de yngsta barnen utsätts
för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras
inlärningsförmåga långt upp i åldrarna.
Även daghem som är belägna i områden med social problematik kan ha behov av
färre barn i grupperna och högre personaltäthet för att uppnå en god kvalitet.
Personalens kompetens
• För att det ska finnas möjlighet att utveckla en verksamhet av god
kvalitet i dagvården behöver personalen i arbetslaget ha utbildning
för arbete med barn.
• Personalen måste kunna planera och genomföra en genomtänkt
verksamhet som är anpassad både till de enskilda barnens och
gruppens behov samt kritiskt granska och vidareutveckla den
• Till kompetensen hör också att kunna samspela och kommunicera
med varje barn i gruppen och att ha ett engagemang för arbetet
med barnen och deras föräldrar.
• Därför i arbetet med att granska och förbättra dagvårdens kvalitet
är det nödvändigt att personalens yrkeskompetens kontinuerligt
utvecklas och breddas så att ansvaret för det systematiska
kvalitetsarbetet kan spridas på ett större antal medarbetare.
• Vad händer med kvalitén när en del i personalen inte har utbildning
för arbete med barn?
Fantasin är den mentala förmågan
som behövs för att skapa någonting
nytt. Fantasi är en förutsättning för
intellektuell rörlighet och kritiskt
tänkande
(Vygotskij)
Lokaler och miljö
•
•
•
•
•
•
•
•
I daghem med funktionella lokaler och en välplanerad utemiljö underlättas det
pedagogiska arbetet.
Lokalernas utformning och utemiljön i en vidare bemärkelse sätter ramar för det
pedagogiska arbetet, samtidigt som de är en del av det.
Utemiljö och lokaler skall vara trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom
att dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som
stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser.
Såväl inne som utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha
uppsikt över de barn de har ansvar för.
I daghem med lokaler och utemiljö som är sämre anpassade till verksamheten kan
i stället behöva kompensera brister i den fysiska miljön med färre barn i gruppen.
För att nå god kvalitet måste man kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne
och utemiljö är ändamålsenlig.
Vilka brister har ni in era lokaler och miljö? Hur kompenserar ni dessa?
Finns det ”fastspikade möbler” i era grupper?
Leken och lärandet
• Leken har en grundläggande betydelse för barns utveckling och
lärande. När barnen utforskar omvärlden och försöker förstå sig själva
sker det ofta genom lek. I leken stärks deras sociala, emotionella,
motoriska och kognitiva förmågor liksom deras kreativitet och förmåga
till inlevelse. Barns rätt till lek anses så grundläggande att den skrivits
in i FN:s konvention om barnets rättigheter (§ 31).
• Leken utgör grunden i barns utveckling och lärande. Det är därför vikigt
att personalen organiserar verksamheten så att barnen ges rikligt med
tid, rum och material för olika former av lek samt ger dem upplevelser
som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka.
• Det är viktigt att man använder leken som ett medel såväl i arbetet
med barngruppen som i arbetet med enskilda barns utveckling och
lärande.
• Hur ser en stimulerande lekmiljö ut? Vilka utmaningar har ledningen
när det gäller barns lek och lärande?
Vad är en stimulerande lekmiljö?
Helhetssyn på barns utveckling och
lärande
•
•
•
•
•
Det är viktigt att personalen återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en
helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån styrdokumenten, innebär för
det dagliga arbetet i dagvården samt hur verksamheten kan utformas så att
omsorg, fostran och lärande utgör en helhet.
Det är viktigt att personalen diskuterar hur styrdokumentens olika mål kan
integreras i den dagliga verksamheten på ett sätt som upplevs som meningsfullt
för barnen och som utmanar deras nyfikenhet och lust att lära.
Det är viktigt att personalen diskuterar hur barns utveckling och lärande kan följas
och synliggöras för både barn och personal som stöd för att vidareutveckla det
pedagogiska arbetet.
Det är viktigt att personalen fortlöpande diskuterar och reflekterar kring sin egen
betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i
vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande samt deras
värderingar
Vad händer om man har olika / ingen helhetssyn på barns utveckling och lärande i
arbetslaget?
Samverkan mellan hem och dagvård
•
•
•
•
•
•
•
Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet.
Samverkan mellan hem och förskola ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt.
Olika barn, olika situationer och olika föräldrar kräver ett medvetet förhållningssätt från
personalens sida.
Föräldrasamverkan kan upplevas både som en tillgång och som en svårighet.
Det är viktigt att personalen i kontinuerliga utvecklingssamtal med barnets
vårdnadshavare utbyter information om barnets individuella utveckling och lärande och
diskuterar på vilket sätt man kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas
Det är viktigt att personalen använder den dagliga kontakten med föräldrarna till att
föra kontinuerliga samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande
Det är viktigt att personalen tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och
påverka verksamhet genom att se till att det finns olika former/forum för inflytande och
samverkan.
Hur påverkas kvalitén om samverkan mellan hem och dagvård inte fungerar?
Ansvaret ligger hos oss alla…
• Notera att högklassig verksamhet kräver ständig
utvärdering och växelverkan.
• Alla medlemmar och föreståndare i arbetslaget
och beslutsfattarna inom kommunen ansvarar för
kvaliteten.
• Därför borde inte kvaliteten ses som en lösryckt
del av verksamheten, utan som en viktig del av
det dagliga arbetet.
• I sista hand förverkligas och definieras kvaliteten i
det dagliga arbetet tillsammans med barnen.
Välj ett fall/case som presenteras för
andra!
1. Vilka är de största utvecklingsbehoven på din
arbetsplats?
2. Hur kan ni utvärdera detta?
3. Hur kan ni ändra på detta
(utvecklingsåtgärder)?
Kvalitet inom småbarnspedagogik bygger på
kunnande och växelverkan!
Tack för ditt intresse!
[email protected]
040 8477225
Att läsa vidare
• Varhaiskasvatuksen laatu on osaamista ja
vuorovaikutusta
http://www.stm.fi/c/document_library/get_fil
e?folderId=28707&name=DLFE-3644.pdf
• Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
Förskolans kvalitet.
http://sandviken.se/download/18.5ad8cc4a12
4a9c0d608800030993/1260351422707/allma
nnarad-forskola.pdf