Transcript Politiskt förtroende i kommunala kontexter

2.1.11 P OLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA
KONTEXTER
Y LVA N ORÉN B RE TZE R
Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men
har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv (se till exempel ”Beliefs in Government-projektet”, Kaase och Newton 1995). Debatten
om det sociala kapitalets betydelse kom under 1990-talet att återspegla en
forskningstradition som tidigare var stark under 1960-talet, under beteckningen ”The Civic Culture” (Almond och Verba 1963, Verba, Nye och Kim 1978).
Mitt forskningsintresse för dessa frågor väcktes då flera politiska skandaler
briserade i svensk politik under nittonhundranittiotalets mitt, och medierna
återkommande refererade till en sjunkande politisk legitimitet och minskat
politiskt förtroende på både nationell och kommunal nivå.
Avhandlingsarbetet inleddes med sikte på att överföra insikter om det politiska förtroendet för den nationella nivån, till att även förstå hur det politiska
förtroendet varierar och bestäms i de kommunala sammanhangen. I ett länderjämförande perspektiv kan man lätt dra slutsatsen att det politiska förtroendet är beroende av att de institutionella systemen ser olika ut från land
till land. Om man däremot konstanthåller för ett och samma politiska system,
i detta fall Sverige, och ändå finner en variation mellan kommuner, så borde
det gå att hitta mer konkreta förklaringar till vad som påverkar det politiska
förtroendet i de lokala sammanhangen. Den internationella forskningen hänvisade i hög grad till makronivå och institutionella teorier, men även till individegenskaper som hade att göra med politiskt beteende och individens bedömning av det politiska systemets prestation (Mishler och Rose 2001, Norris
1999).
Centrala frågor som ställdes i avhandlingsarbetet var huruvida föreningsaktiva
medborgare hyste högre politiskt förtroende än de icke-aktiva? Eller handlade
politiskt förtroende mer om utbildning, ålder och koppling till arbetsmarknaden? Kanske kunde olika kontextuella förhållanden i kommunerna, till exempel tidningsläsning, föreningsengagemang eller medborgaranda förklara
varför det politiska förtroendet varierar mellan kommuner? Flera olika teorier
konkurrerade som förklaringar till politiskt förtroende, och huvudmålet var att
närmare pröva vilka teorier som bäst kunde bidra med förklaring i svenska
kommunsammanhang.
55
F ORSK NINGSRESUL TAT
Med avstamp i Mishler och Roses indelning i makro-teorier och kulturteorier,
korsades dessa med data på struktur- respektive individnivå. Resultaten på
individnivå i de Västsvenska kommunerna visade att det knappast fanns något
samband mellan politiskt förtroende och ålder, utbildning, att vara arbetslös
eller politiskt intresse. Om man lade till olika förklaringar utifrån Putnams teori om socialt kapital, ökade förklaringsmodellens värde ganska svagt. Ett intressant resultat i detta sammanhang var att föreningsaktivitet eller inte, visade sig vara betydelselöst som förklaring till varför människor hyser ett högre
eller lägre politiskt förtroende. Tillit till andra människor och medborgaranda
var de komponenter i teorin som visade sig vara betydelsefulla, det vill säga
man tror gott om personerna i sin nära omgivning.
En alternativ teori som prövades, var Tom Tylers teori som säger att det är
betydelsefullt huruvida medborgarna uppfattar rättsstaten som rättvis – det
vill säga att man tror att alla står lika inför lagen, givet samma slags brott (Tyler 1990). Förtroende för rättsstatens procedurer visade sig öka det politiska
förtroendet med 13 procentenheter, och förtroendet för rättsstatens aktörer
(domare, jurister, poliser) ökade det politiska förtroendet med 17 procentenheter. Ytterligare ett resultat var att de som uppfattade det möjligt att vara
med och påverka politiska beslut i den egna kommunen, hade 24 procent
högre politiskt förtroende jämfört med de som inte trodde detta.
FIGUR 1. FAKTORER SOM FÖRKLARAR KOMMUNALT POLITISKT FÖRTROENDE (ÅR 2000).
Medelvärde=49
Att kunna påverka politiska beslut i
kommunen (+24)
Förtroende för rättsväsendets
aktörer (+17)
73
66
62
Förtroende för rättsstatens procedurer (+13)
60
Tillit till andra människor (+11)
55 Medborgaranda (+6)
55 Politiskt intresse (+6)
53
Ålder (+4)
53 Sympati med kommunat hemmalag (+4)
47
Utbildning (-2)
45
Att vara arbetslös (-6)
38
0
10
20
30
40
50
56
Informellt politisk deltagande (-11)
60
100
70
80
90
Politiskt förtroende i kommunen (KPF)
Huvudresultatet var att insatser för ökad rättssäkerhet, att medborgarna hyser tilltro till de rättsliga processerna och hanteringen av normöverträdelser,
samt att medborgarna uppfattar att de kan påverka kommunala beslut är
bland de mest centrala insatser som kan göras för att stärka det politiska förtroendet i en kommun. Även tillit till andra människor är en betydelsefull faktor för det politiska förtroendet i kommunen. Vad gäller föreningslivet och
dess koppling till politiskt förtroende, stödjer denna forskning inte antagandet
att ökat föreningsdeltagande skulle leda till ökat politiskt förtroende. Däremot
är det sannolikt att politisk misstro kan mobilisera både föreningsdeltagande
och politiskt deltagande, men här krävs fortsatt forskning.
P ERSPEKTIV
PÅ FORSKNI NGSFÄLTET
Detta forskningsarbete inleddes under en tidsperiod då många politiska skandaler uppdagade i Sverige (se t ex Zapata 2004). Bland de mest kända var
Motalaaffären och Stenungsunds kommun där kontokortsaffärer och tveksamma resor uppdagades. År 2000 skrev jag om hur förtroendet för kommunstyrelsen faktiskt återhämtar sig efter en sådan affär (Norén Bretzer 2000).
En annan fråga som har varit aktuell på senare år efter att Ansvarsutredningen presenterade sitt slutbetänkande år 2007, är huruvida kommunstorlek påverkar det politiska förtroendet. I en antologi från samma år analyserade jag
det kommunala politiska förtroendet i kommuner av olika storlek, och fann
att om de minsta kommunerna slås samman finns det inget som stödjer att
det kommunala förtroendet skulle minska, snarare tvärt om (Norén Bretzer
2007), åtminstone om kommunens befolkningssammansättning inte ändras i
alltför hög grad. En sådan sammanslagning kan till och med öka möjligheten
till rättssäker service och att medborgarnas grundläggande behov kan tillgodoses i högre grad. I figur 2 visas en uppdatering av det kommunala politiska
förtroendet så som det redovisades i nämnda publikation, och som även låg
till grund för det ovan diskuterade avhandlingsarbetet. 5
57
FIGUR 2. KOMMUNALT POLITISKT FÖRTROENDE I VÄSTSVERIGE (KPF), 1992 – 2010.
75
(0>medelvärde>100)
70
70
(1)
65
61
60
56
54
55
47
46
47
51
49
48
46
45
53
52
51
50
56
54
53
52
50
41
41
53
41
57
55 57
54
54
52
52
50
44
45
45
59
58
(KPF)
58
57
55
58
55
54
54
53
49
46
43
55
51
47 47
44
40
53
55
54
56
59
53 (2)
53
50(3)
49
49
47
46
41
35
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Nöjd med demokratins funktion i den kommun där Du bor? (1)
Hur tycker Du att kommunstyrelsen sköter sin uppgift? (2)
Förtroende för hur kommunens politiker sköter sitt arbete? (3)
KPF = (1+2+3)/3
Figur 2 visar att under det senaste årtiondet har det kommunala politiska förtroendet successivt ökat, särskilt valår. Den heldragna svarta linjen, som
sammantaget mäter det kommunala politiska förtroendet (KPF) visar att det
politiska förtroendet i de västsvenska kommunerna successivt har stärkts under 2000-talet.
Under 2010 upprepades frågorna om tilltro till rättsväsendet som ställdes tio
år tidigare i den regionala Väst-SOM-undersökningen. Olika regeringar hade
under denna period genomfört olika satsningar utifrån målsättningen att öka
tilltron till rättsväsendet, därför var det nu intressant att undersöka huruvida
denna tilltro hade ökat. Resultatet visade sig stå robust i både Riks- och VästSOM, men sammantaget befann det sig på exakt samma nivå som år 2000
(Norén Bretzer 2011). En rimlig tolkning är att debatten kring FRA-frågan och
integritetsfrågorna kommit att förta effekterna av satsningarna på exempelvis
en mer rättssäker ärendehantering inom domstolarna. Den fortsatta forsk58
ningen på området kommer att vidareutveckla relationerna mellan politiskt
förtroende och tilltron till rättsväsendet på både nationell och kommunal
nivå.
P UBLIKATIONER
I URVAL
Norén Bretzer, Ylva, 2005, Politiskt förtroende – betydelsen av socialt kapital
och rättvisa procedurer. Doktorsavhandling. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Norén Bretzer, Ylva, 2007, ”Vad betyder kommunstorlek för det politiska förtroendet?” I Johansson, Folke, David Karlsson, Bengt Johansson och Ylva
Norén Bretzer (red) Kommunstorlek och demokrati. Stockholm: Sveriges
kommuner och Landsting.
Norén Bretzer, Ylva, 2011, ”Svenskarnas tilltro till domstolarna”. I Holmberg,
Sören, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö.
SOM-rapport 52. Göteborg: Göteborgs universitet.
Norén, Ylva, 1998, ”Hur sköter kommunstyrelsen sin uppgift?” I Nilsson,
Lennart (red) Mångfald – bilder av en storstadsregion. SOM-rapport 21. Göteborg: Göteborgs universitet.
Norén, Ylva, 2000, ”Vinden har vänt – kommunalt förtroende på ny kurs”. I
Nilsson, Lennart (red) Den nya regionen. SOM-rapport 25. Göteborg: Göteborgs universitet.
59