Det svenska politiska systemet, Föreläsning 2, Den kommunala självstyrelsen, ht 2013.pptx

Download Report

Transcript Det svenska politiska systemet, Föreläsning 2, Den kommunala självstyrelsen, ht 2013.pptx

Den kommunala
självstyrelsen
Ester Andréasson
Fil lic
Doktorand i Statsvetenskap
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Linköpings Universitet
[email protected]
Agenda
 Vad är en kommun?
 Vad får kommunen göra?
 Hur är kommunen organiserad?
 Vad är ett landsting?
 Vilka uppgifter har landstingen?
 Möjligheter och utmaningar kring den
kommunala självstyrelsen
 De flesta av bilderna baseras på Norén Bretzer
(2010), kap. 6 och 7
2016-06-28
Vad är en kommun?
2016-06-28
Vad är en kommun?
 Ett geografiskt område
 Vardagen (ex. förskola, cykelvägar, alkoholtillstånd,
snöskottning)
 Organiseringen
 Politiken
 ”Den lokala staten” (Norén Bretzer)
 Byggnaden (kommunhuset med reception, sammanträdesrum,
förvaltningar, fullmäktigesal)
 Medborgarna
2016-06-28
Vad får kommunen göra?
 ”Den kommunala kompetensen” = vad kommunerna måste
och kan göra.
 Styrs av lagstiftning och av lokala beslut i kommunfullmäktige.
2016-06-28
Lagstiftning
 Regeringsformen (RF)
 Kommunallagen (KL)
 Speciallagar
2016-06-28
Regeringsformens portalparagraf (1:1)
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på
allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.”
2016-06-28
Kommunallagen, KL 1:1
”Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på
demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de
angelägenheter som anges i denna lag eller i speciella
föreskrifter.”
2016-06-28
Den kommunala självstyrelsen…
 …är inte total.
 …bygger på ett samspel mellan centralt (staten) och lokalt
(kommunerna).
 Det är heller inte givet vilka verksamheter som är statliga
respektive kommunala – förändras över tid.
 Exempel: Skolan (från statlig till kommunal) och polisen (från
kommun till stat).
2016-06-28
Den kommunala självstyrelsen forts.
 Grundläggande princip för relationen mellan stat och kommun.
 Innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om de
kommunala angelägenheterna.
 En förutsättning är den kommunala beskattningsrätten. (Att
kommun och landsting har rätt att beskatta sina invånare.)
(SOU 1961:129)
2016-06-28
Den kommunala kompetensen – två delar
 Den allmänna kompetensen.
 Kommunens rätt att vårda de egna angelägenheterna.
 Den speciallagsreglerade kompetensen.
 Tvingande: Kommuner och landsting måste fullgöra vissa uppgifter.
 Exempel: skola, barnomsorg, äldrevård, miljövård, socialtjänst, stöd
till funktionshindrade.
 Den kommunala självstyrelsen handlar alltså framförallt om det
beslutsutrymme som blir kvar när de obligatoriska uppgifterna
är tillgodosedda.
2016-06-28
Den kommunala beskattningsrätten
 Upp till varje kommun/landsting att bestämma skattenivån.
 Olika förutsättningar i olika kommuner att göra saker utöver de
obligatoriska uppgifterna.
 (Trots ett visst utjämningssystem i form av statsbidrag.)
2016-06-28
Kommunernas obligatoriska uppgifter
 Tar ca 80% av de kommunala resurserna, varav:
 Äldreomsorg 20%
 Skola 30%
 Förskola 12%
 Staten bestämmer – kommunen utför (men viss frihet i
utformningen, se ex. Norén Bretzers exempel om läskunnighet).
 Rättssäkerhet – medborgarna bör kunna räkna med en viss
grundnivå av offentlig service som ska finnas i hela landet.
2016-06-28
De obligatoriska uppgifterna är:
 Socialtjänst
 Vård av äldre och funktionshindrade
 Barnomsorg och förskoleverksamhet
 Grundskola och gymnasium
 Stadsplanering och byggande
 Miljö- och hälsoskydd
 Renhållning och avfall
 Räddningstjänst
 Vatten och avloppshantering
 Krisberedskap
2016-06-28
Den allmänna kompetensen (KL 2:1)
”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana
angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till
kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar
och som inte skall handhas enbart av staten, en annan
kommun, ett annat landsting eller någon annan.”
2016-06-28
Den allmänna kompetensen, forts.
 Lokaliseringsprincipen:
 Det kommunen gör ska vara till nytta för invånarna.
 Kravet på det ”allmänna intresset”:
 Kommunen kan ej särbehandla medborgare – varken positivt eller
negativt.
 (Gråzoner finns, bl.a. när det gäller näringslivspolitik.)
 (Finns också lagstöd för inkomstprövad subventionering av tex.
förskola och hemtjänst.)
2016-06-28
Den allmänna kompetensen, forts.
 Kommunen får inte verka konkurrenssnedvridande.
 Men stöd till enskilda näringsidkare kan ges om det finns synnerliga
skäl.
 Grundprincip är dock att det lokala näringslivet ska stödjas med
mer generella satsningar.
 Självkostnadsprincipen: Kommuner och landsting får driva
företag, men dessa ska inte ha till syfte att ge en vinst.
2016-06-28
Vanliga uppgifter som kommuner frivilligt
tar på sig
 Energiförsörjning
 Kultur- och fritidsverksamhet
 Bostäder
 Främja näringsliv
 Men stor variation mellan kommuner!
 Höger: låg skatt, mer egenavgifter, mer frivilligorganisationer
 Vänster: kontroll över bostäder o kommunala bolag, mer kultur,
ibland högre skatt
2016-06-28
De kommunala maktmedlen – hur kan
kommunen agera?
 Beskattningsrätten
 Avgifter (för ex förskola, sophämtning, vård, parkering)
 Lokala ordningsstadgar
 Vetorätt (i vissa frågor)
 Planmonopol
2016-06-28
Hur är kommunen organiserad?
 Alla kommuner ska ha (enlig KL resp. Vallagen)
 Kommunstyrelse (KS)
 Fullmäktige (KF)
 Överförmyndare
 Valnämnd
 Revisorerna
 Men stor frihet för kommunerna att därutöver själva välja sin
organisation, vilka nämnder som ska finnas etc!
2016-06-28
Kommunfullmäktige (KF)
 Ledamöterna tillsätts genom allmänna val och partier
 Kommunfullmäktige (KF) = antalet mandat, hälften som
ersättare
 Koalitionsskapande efter valet
 Ledamöterna är som regel fritidspolitiker (och sitter vanligtvis
även i nämnder)
 Kommunalråd = heltidsarvoderade förtroendevalda
2016-06-28
Vad gör fullmäktige?
 Sammanträder 8-10 ggr/år
 Beslutar i frågor som är viktiga för kommuninvånarna.
 Exempel:
 Den kommunala organisationen
 Mål och riktlinjer
 Skatt och budget
 Delegerar också ärenden till nämnderna
2016-06-28
Kommunstyrelsen (KS)
 Kommunfullmäktige tillsätter KS = kommunens regering
 KS uppgifter:
 Leda och samordna arbetet i kommunen
 Ha koll på kommunala bolag
 Yttersta ansvaret för att obligatoriska uppgifter och KF:s beslut
genomförs
 Ansvar för att kommunens budget följs
 Bevaka kommunens långsiktiga utveckling
 Vara ”ansiktet utåt”
2016-06-28
Nämnderna
 De kommunala nämndernas uppgifter:
 Ansvara för de speciallagsreglerade uppgifterna
 Bereda frågor som ska tas upp i KF
 Verkställa beslut som fattats i KF eller nämnd
 Leda ”sin” förvaltning enligt instruktioner från KF
2016-06-28
Nämnderna, forts.
 Fritt att organisera i kommunerna
 Funktionellt (beställare o utförare)
 Geografiskt (kommundelsnämnder)
 Sakområden (skola, omsorg etc.)
 Kombinationer av dessa
 Myndighetsnämnder
 Bygglov, stadsplanering, miljö och hälsoskydd, brand, social
2016-06-28
Kommunala tjänstemän
 I verksamheterna
 På ledningsfunktioner
 På beredningsfunktioner
 Professionalism  Politik
2016-06-28
Den kommunala beslutsprocessen
 Initiativ i KF eller nämnd
 Berörd förvaltning bereder frågan inför KS
 KS tar ställning, rekommenderar bifall eller avslag
 KF tar upp frågan och fattar beslut
 Beslutet kan överklagas inom tre veckor. Om det inte görs, kan
förvaltningen implementera beslutet.
2016-06-28
Den kommunala beslutsprocessen, forts.
2016-06-28
Vad är ett landsting?
 Kallas för ”sekundärkommuner” (”vanliga kommuner” =
primärkommuner)
 Lyder precis som kommunerna under KL
 Står inte ”över” kommunerna utan ”bredvid”. (Och stat och
länsstyrelser står ”över” kommuner och landsting.)
 Styrs politiskt på liknande sätt som kommunerna: val, partier,
landstingsfullmäktige, nämnder, fritidspolitiker, landstingsråd
 Har beskattningsrätt precis som kommunerna
2016-06-28
Vilka uppgifter har landstingen?
 Specialansvar för hälso- och sjukvård (på lika villkor för hela
befolkningen).
 Vissa vårduppgifter har dock primärkommunerna ansvar för, ex.
omsorg om äldre och funktionshindrade.
 Landstingen har också visst övergripande ansvar för frågor som
rör:
 Kultur
 Turism
 Planering
 Folkhögskolor
 Lokaltrafik
2016-06-28
Hur finansieras landstingens
verksamhet?
 Landstingsskatt
 Patientavgifter
 Statsbidrag
2016-06-28
Kommunerna och landstingens framtid
 Regionfrågan
 Mer än att rita om kartan
 De demografiska utmaningarna
 En åldrande befolkning
 Fortsatt urbanisering
 Immigration
 Segregation
2016-06-28
Möjligheter och utmaningar kring den
kommunala självstyrelsen
 Flernivådemokrati
 Möjligheter för kommuner att besluta enligt lokal kultur och
värderingar (ex vid annan politisk majoritet än i riksdagen)
 Kan ge motsättningar och konflikter centralt – lokalt
 Exempel: tillstånd för nya friskolor, satsningar på infrastruktur
(Ostlänken)
2016-06-28
Möjligheter och utmaningar kring den
kommunala självstyrelsen, forts.
 Kan leda till skillnader i offentlig service beroende på var du bor
(kan alltså försvåra likvärdighet)
 Exempel: veganmat i skolan, matbidrag till glutenintoleranta
(landsting), varierande kulturutbud osv.
 Kan försvåra samarbete mellan olika kommuner/landsting (ex
vid val av olika elektroniska administrativa system)
 X?
2016-06-28