Transcript Handout av presentationen

2011-­‐10-­‐21 Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende •  Självskadebeteende – inget nyH inom psykiatrisk vård •  Generellt betraktat som eH svårbegripligt och svårhanterat fenomen relaterat Cll allvarlig psykisk sjukdom/lidande •  Förekomsten har ökat under senare år och blivit mer allmänt förekommande •  Vården (och samhället) har haQ erkänt svårt aH hantera deHa 1 2011-­‐10-­‐21 Självskadebeteende i psykiatrin •  Självskadebeteende har (Cdigare) studerats främst relaterat Cll: •  Suicidalt beteende •  EmoConellt instabil personlighetsstörning EmoConellt instabil personlighet
(Linehan, 1993) •  “genomgående mönster av instabilitet i relaConer med andra människor, i självbild och affekter samt markerad impulsivitet“ –  EmoConella: ilska och affektlabilitet –  KogniCva: ”mikropsykoCska episoder” så som paranoida tankegångar,dissociaCon –  Interpersonella: rädsla för aH bli övergiven, kaoCska relaConer –  Uplevelse av själv: idenCtetssvårigheter,kroniska tomhetskänslor –  Beteenden: impulskontroll,självdestrukCvitet 2 2011-­‐10-­‐21 Självskadebeteende utanför psykitrin •  Rikligt förekommande som kulturellt fenomen •  Flera innebörder, varav en är eH uHryck för psykisk ohälsa •  Särskilt hos ungdomar •  Exponerats i media & populärkultur En integrerad syn på självskadebeteende idag •  RelaCvt vanligt förekommande hos ungdomar/unga vuxna (ca. 20-­‐30 %) •  Associerat Cll psykisk ohälsa, dock i varierande grad •  Självskadare är en heterogen grupp •  Särskilt från suicidala beteenden •  VariaCon i funkCon •  “BorderlinepaCenten” bara en subtyp 3 2011-­‐10-­‐21 Självskadetankar och -­‐beteenden Icke-­‐suicidala (ingen avsikt a. dö) Suicidala (avsikt a. dö) Suicidhot/gest Suicid-­‐
tankar Självskade-­‐
tankar Suicidförsök Suicid plan Icke-­‐suicidalt självskdebeteende Stereotypt Förberedelse handlingar Omfa.ande Lindrigt Må.ligt Svårt Nock, 2009 DSM-­‐V ”Proposed revision” Non-­‐Suicidal Self Injury: •  A: Under senaste året självskadebeteende vid 5 dagar eller mer med endast milda eller moderata förväntade skador. Avsaknad av suicid intenCon är explicit eller kan antas. •  B: Självskadebeteendet är relaterat Cll (minst 2): NegaCva känslor; svårighet aH motstå impulsen; återkommande impulser; beteendet har eH syQe. •  C & D: Kliniskt lidande och förklaras inte bäHre av… 4 2011-­‐10-­‐21 PosiCv konsekvens, sr+ PosiCvt förstärkt Socialt posiCvt förstärkt -­‐ AH få uppmärksamhet -­‐ AH Cllhöra en grupp -­‐ Kommunicera negaCv känsla/hopplöshet -­‐ AH likna någon man respekterar -­‐ NågonCng aH göra när ensam eller Cllsammans med andra AutomaCskt posiCvt förstärkt -­‐ AH känna något, vad som helst -­‐  AH straffa sig själv -­‐  För aH kunna slappna av Intra-­‐personligt, automaCskt förstärkt Socialt förstärkt AH påverka omgivningen AH reducera spänning eller åstadkomma mer behagligt inre Cllstånd AutomaCskt negaCvt förstärkt Socialt negaCvt förstärkt -­‐ AH ta bort negaCva känslor -­‐  AH sluta känna sig tom eller domnad -­‐ AH undvika akCviteter -­‐  AH slippa vara med folk -­‐  AH slippa bestraffning 4-­‐faktorsmodell för självskada, från Nock & Prinstein (2004) NegaCvt förstärkt Obehag undviks, sr-­‐ Olika typer av självskadebeteende (1) •  “experimenterar med självskadebeteende (Klonsky & Olino, 2008) •  Majoriteten av självskadande personer (ca 60 %) •  Ingen förhöjd psykopatologi •  (Socialt posiCvt förstärkt?) 5 2011-­‐10-­‐21 Olika typer av självskadebeteende (2) •  “mulCple funcCons/anxious group” (Klonsky & Olino, 2008) •  Hög ångest •  Stor variaCon av olika självskadebeteenden •  VariaCon av funkCon för självskadebeteende •  Hög grad av psykopatologi •  Särskilt beteendeproblem/
uppförandeproblem •  (Generaliserad funkCon/
mulCpla funkConer) Olika typer av självskadebeteende (3) •  “automaCc funcCons/
suicidal group” (Klonsky & Olino, 2008) •  Huvudsakligen skärandebeteenden •  I emoConsreglerande syQe •  MåHlig grad av psykopatologi •  Uteslutande internalisernade problem •  (automaCskt negaCvt förstärkt) 6 2011-­‐10-­‐21 Konsekvenser av deHa •  Behov av olika bemötanden –  Det mesta av kunskapen vad gäller behandling handlar om dem med allra störst problem –  Vad blir konsekvensen om vi vi hanterar alla lika? Vad kan man tänka på? •  BreH spektra av åtgärder •  Olika vårdorganisatorisk nivå Indikerad prevenCon (drabbade) SelekCv prevenCon (riskgrupper) Universell prevenCon (alla) 7 2011-­‐10-­‐21 IntervenConsnivåer IdenKfikaKon/
bedömning PrevenKva/behandlande insatser Universell prevenCon (Alla) Hälsoundersökningar Kartläggningar Hälsofrämjande (stresshantering, sömn, moCon) SelekCv prevenCon (Riskgrupper) Utreda Stöd/ i vissa fall behandling -­‐  Kontakt med familjer -­‐  ”Bevaka” Indikerad prevenCon Uoörlig bedömning Behandling för komorbiditet (Öppenvård) Individuell/familjebehandling (Slutenvård) Bör undvikas – stabilisera situaConen och återföras i öppenvård Exempel på vårdkedja Första linjen: Skolhälsovård/boenden/
socialtjänst: -­‐ Screening -­‐ IdenCfiera riskindivider -­‐ Behandling inom ramen för ordinarie uppdrag Specialistvård: -­‐Uoörlig utredning av självskadebeteende -­‐ Behandling uCfrån individuella funkConella analyser -­‐ Behandling med evidensbaserade metoder Högspecialiserad vård -­‐ Då moCverat -­‐ Då omständigheterna kräver det 8 2011-­‐10-­‐21 Ex. beslutsträd SammanfaHning •  Tydligare begreppsanvänding •  Vårdkedja med olika typer av insatser –  Form, frekvens, funkCon •  Undvik aH eCkeHera paCenten •  Tydlig inventering av andra problem –  Behandlingsmål •  Tydligare disCnkCon av subgrupper 9