Transcript Hämta pdf här

© TYA 2014 ART.NR: 32 092-H 1 500 ex, 2014.10 BILDINFO.SE ÅTTA.45 TRYCKERI AB
SKO
LA
ÅD
AMR
R
G
YRKES
Programrådshandboken
PRO
D
1
l
e
Handbok för ledamöter
LIV
Programrådshandboken
Gymnasieskolornas lokala programråd är mycket viktiga för samarbetet mellan skolorna och transportföretagen. Samarbetet tar sig framför allt uttryck
i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, som ska vara minst 15 veckor för
eleverna. TYA ser gärna att APL kan ske under lite längre tid.
Att APL har god kvalitet är avgörande för att eleverna ska få en bra yrkesutbildning. Tre av fyra åkerier anser att bra APL-perioder ökar möjligheterna
för eleverna att få arbete enligt TYAs enkätundersökningar.
Programrådet är forumet där bransch- och skolföreträdare möts. Här kan ni
tillsammans diskutera hur man på bästa sätt kan utveckla transportutbildningen inklusive det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi på TYA hoppas att programrådshandboken kan ge idéer för hur programrådsarbetet kan utvecklas.
Bill Rehn, vd
Innehåll
Del 1
LOKALA PROGRAMRÅD.................................................................................................................... 4
CHECKLISTA ...................................................................................................................................... 7
Utbildningen .................................................................................................................................... 7
Arbetsplatsförlagt lärande, APL ...................................................................................................... 8
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ......................................................................................................... 9
Programrådets arbete .. .................................................................................................................. 10
UTVÄRDERING ................................................................................................................................ 12
ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN ........................................................................................ 14
TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND ......................................... 18
TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare ......................................................... 18
Del 2
FÖRDJUPNING OCH KOMMENTARER
...........................................................................................
4
Utbildningen..................................................................................................................................... 4
Arbetsplatsförlagt lärande, APL .................................................................................................... 12
Checklista för säker APL - Riskbedömning ................................................................................... 15
TYA-modellen för APL inom inriktning transport . . ....................................................................... 16
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ....................................................................................................... 21
Programrådets arbete .. ................................................................................................................... 26
FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET ............................................................................ 30
Gymnasieskolans styrdokument .................................................................................................... 31
Yrkesexamen ................................................................................................................................. 32
Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare ........................................................ 33
Inriktning transport utgång lastbilsförare ...................................................................................... 35
Inriktning transport utgång taxi-/bussförare . . ................................................................................ 38
Grundläggande behörighet ............................................................................................................ 40
NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET . . ............................. 42
BILAGA .............................................................................................................................................. 44
Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport ......................................................... 44
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
3(19)
Programråd – ett gemensamt ansvar
Lokala programråd
– ett gemensamt ansvar!
I gymnasieskolan ska finnas ett programråd med representanter från branschen.
Rekryteringen av välutbildade transportarbetare från gymnasieskolan är en viktig
fråga för branschen.
Programrådets övergripande
uppgift är att bidra till att
skapa bra kvalitet i utbildningen så att eleverna blir
anställningsbara.
Bra yrkesutbildning kräver därför en utvecklad samverkan mellan skola och
arbetsliv. Det är därför viktigt att branschen engagerar sig i programrådens
arbete.
Gymnasieskolan ansvarar för att programråd är knutna till yrkesutbildningarna.
Men det är ett branschansvar att ställa upp med ledamöter i programråden.
Saknar skolan ett fungerande programråd finns det risk att utbildningen läggs
ned, vilket vore olyckligt då samtliga utbildningar behövs.
Fördelar med att vara representant i ett programråd
Att medverka i ett programråd ger många fördelar:
Du får tillgång till ett stort nätverk som du kan ha nytta av vid rekryteringar
och olika kompetensfrågor.
Du kan påverka yrkesutbildningen inom gymnasieskolan.
Du bidrar till branschens kompetensförsörjning.
Programrådets uppgifter i korthet
Frågor som återkommande kan behandlas i programråden är till exempel:
Lägesrapporter från ledamöterna.
Elevernas resultat.
Träffar med företagens handledare för arbetsplatsförlagt
lärande, APL.
Programrådets sammansättning
Ett starkt gemensamt
intresse i programrådet
leder till ett djupare
engagemang.
I programråden ingår skolledare, yrkeslärare och elevrepresentant, ett flertal
företagsrepresentanter samt en representant från Svenska Transportarbetareförbundet.
Välutbildade
transportelever
4(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Programråd – ett gemensamt ansvar
Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Minst 15 veckor av utbildningen ska ske på företag. En viktig uppgift för
programrådet är att planera och utvärdera de APL-perioder som genomförs i
företagen.
En god kvalitet på APL-perioderna gör eleverna mer anställningsbara.
TYA har tagit fram en utvecklad APL-modell som bidrar till skolans kvalitetsarbete. TYA-modellen syftar till att kvalitetssäkra APL-perioderna inom inriktning transport.
Aktiva programråd
Ett aktivt och framgångsrikt programråd kännetecknas av att:
Möten sker minst två gånger per år (vanligtvis två till fyra gånger per år).
Mötena behandlar viktiga utbildningsfrågor
Det som diskuterats och beslutats vid ett möte protokollförs och följs upp
på nästa möte.
För att skapa balans mellan skola och arbetsliv anser TYA att programrådet
gärna kan ha en företagsrepresentant som ordförande.
Branschens representation i programrådet ska spegla de utgångar man har på gymnasieskolan, till exempel lastbilsförare och terminalarbetare. Den nya gymnasieskolan har
även möjligt att ordna kurser inom hjulutrustningsteknik och taxi.
TYAs regionala utbildningsråd
TYA har åtta regionala utbildningsråd som består av representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Utbildningsråden arbetar för kvalitet inom det arbetsplatsförlagda lärandet och stöttar skolorna i det lokala programrådsarbetet.
TYAs regionala projektledare administrerar TYAs regionala utbildningsråd.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
5(19)
TYAs regionala projektledare
TYAs regionala projektledare
TYAs regionala projektledare är transportbranschens kontaktpersoner när det
gäller yrkesförarutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner inom följande län:
BD Norrbotten, AC Västerbotten
Y Västernorrland, Z Jämtland
AB Stockholm, C Uppsala, D Södermanland, I Gotland S Värmland, T Örebro inkl Skaraborg U Västmanland,
E Östergötland, W Dalarna, X Gävleborg
O Västra Götaland exkl Skaraborg, N Halland, M Skåne,
F Jönköping, G Kronoberg, H Kalmar, K Blekinge
Vill du vara med och utveckla samverkan
mellan skola och företag?
Kontakta i så fall någon av TYAs
regionala projektledare.
Information finns på TYAs hemsida.
BD
AC
Z
Y
X
W
S
U
T
C
AB
D
E
O
F
N
M
6(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
H
G
I
K
©TYA 2014-10
Checklista – Utbildningen
Checklista
Checklistan ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i
programrådet.
Utbildningen
Dimensionering
Är antalet utbildningsplatser inom inrikt ning transport/inriktning godshantering
tillräckliga i förhållande till arbetsmarknadsbehovet?
Platser
Behov
Bör eleverna bli garanterade en plats på
inriktning transport eller inriktning godshantering (inriktningsgaranti) redan när de
blir antagna till årskurs 1?
Mål för utbildningen
BILD
Finns det några fastställda mätbara mål för
utbildningen och är målen i så fall väl för ankrade inom skolan och på de arbets platser som tar emot APL-elever?
Rekrytering och marknadsföring
Hur många elever söker i första hand till
inriktning transport och inriktning godshantering?
Hur kan skolan bli bättre på att marknadsföra utbildningen och vad kan branschen
bidra med när det gäller elevrekrytering?
Uppläggning och inriktning
Sker det en integrering mellan yrkes ämnena och de s.k. gymnasiegemensamma
ämnena, bl.a. svenska, engelska och
matematik?
Erbjuder skolan, på ett tydligt sätt, högskolebehörighetsgivande kurser?
Erbjuder skolan relevanta fördjupnings kurser/yrkesutgångar i förhållande till
arbetsmarknadsbehovet?
©TYA 2014-10
Upplägg
Integration
Fördjupning
Behörighet
Programråd - TYAs handbok, del 1
7(19)
Checklista - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Uppföljning
Sker någon uppföljning av att eleverna får
sin rätt till APL tillgodosedd?
Vilka kurser eller delar av kurser bör
genomföras i form av APL?
I vilken omfattning besöker yrkeslärare
arbetsplatsen under en APL-period?
Vilka resurser avsätter skolan för att
möjliggöra arbetsplatsbesök?
Kan TYA-modellen ligga till grund för
hur det arbetsplatsförlagda lärandet
genomförs inom inriktning transport?
Handledarutbildning
I vilka former bedriver skolorna utbildning
av handledare på arbetsplatserna?
Behöver de företag som låter medarbetare
genomgå handledarutbildning kompen seras ekonomiskt?
Hur stor andel av de nuvarande hand ledarna har genomgått handledarutbild ning? Vilka åtgärder behöver eventuellt
vidtas?
Motsvarar tillgången på APL-handledare
behoven?
Har APL-handledarna passande
utbildning?
Kollektivavtal på APL-företag
Har APL-företagen, när det är fråga om
företag som har anställda medarbetare,
kollektivavtal?
Övningskörning/körträning på åkeri –
skolans och företagens ansvar
Har de APL-handledare som används för
övningskörning/körträning under APL,
inom inriktning transport, utbildning som
ligger i nivå med TYAs APL-handledarutbildning?
8(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Checklista - Ansvars- och säkerhetsfrågor
Ansvars- och säkerhetsfrågor
Ansvarsfördelningen mellan skolan och
företagen
Finns det ett skriftligt avtal/överenskom melse mellan skola och företag innan
företagen tar emot APL-elever?
SKOLA
FÖRETAG
Finns det rutiner för att säkerställa att ett
avtal/skoldokument medföljer under färd
så att den som bedriver uppsikt kan styrka
att eleven är under utbildning?
Har skolan och arbetsplatsen gemensamt
bestämt vem som ska förse eleven med
personlig skyddsutrustning?
Har rådet diskuterat APL-avtalens
generella utformning samt ansvars-,
arbetsmiljö- och försäkringsfrågor?
Elevsäkerhet på arbetsplatsen
Har skolan, gemensamt med arbetsplatsen, bestämt vilka uppgifter eleven ska
utföra under APL?
Har arbetsplatsens skyddsombud infor merats om elevens arbetsuppgifter och
kunskapsnivå?
ET
ERH
ÄK FTER UD
S
V
B
I
ELE UPPG SOM
DD
LJÖ
SKY ETSMI TION
K
ARB RODU
INT INER
RUT ER
ER
RISK PORT
RAP
Har arbetsplatsen kännedom om vad det
innebär att den har det direkta arbetsmiljö ansvaret under APL-perioden?
Har arbetsplatsen genomfört en tillräcklig
introduktion av eleven?
Har arbetsplatsen rutiner och planer för
hur handledningen ska gå till?
Har arbetsplatsen bedömt vilka risker som
finns i samband med elevens olika arbetsuppgifter?
Finns det rutiner för att rapportera tillbud
och skador till skolan?
Försäkringsfrågor
Vad omfattar kommunens elevförsäkring?
Ersätter kommunen även företagets
självrisk?
Är försäkringsfrågan reglerad i avtalen
mellan skolan och företagen?
©TYA 2014-10
FÖRSÄKRAD
Programråd - TYAs handbok, del 1
9(19)
Checklista - Programrådets arbete
Programrådets arbete
Skolans och branschens förväntningar
Är syftet med samarbetet mellan bransch
och skola väl förankrat i rådet?
Har branschens förväntningar tydliggjorts?
Har en policy för samarbetet mellan skolan
och branschen upprättats för att underlätta
det fortsatta arbetet?
Organisation och arbetsformer
13 Måndag
Hur ofta ska rådet sammanträda?
14 Tisda
Augusti
September
g
7 Måndag
Torsdag
15
8
Tisdag
Fredag
9
Lördag
Vilka rutiner behövs för ledamöternas
kontakter mellan sammanträdena?
Finns behov av att få med en representant
från Arbetsförmedlingen?
17
Onsdag
Vilket administrativt stöd och andra resur ser kommer att knytas till programrådet?
16
Onsdag
Finns förutsättningar att ha ett lokalt
programråd per utgång? (Exempelvis
lastbilsförare – åkerisidan.)
Söndag
18
19
Kvalitetsuppföljning
Ingår det arbetsplatsförlagda lärandet
(APL) i skolans program för kvalitetsuppföljning?
Diskuteras hur många elever som får
gymnasieexamen, aktuella behörigheter
och elevernas sysselsättning efter avslutad
utbildning?
Kommunikation med APL-företagen i
viktiga frågor
Hur kommunicerar programrådsleda möterna och skolan med de olika APLföretagen?
SKOLA
FÖRETAG
Regional samverkan
10(19)
Finns det behov av regional samverkan
eller kanske ett regionalt programråd?
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Checklista - Programrådets arbete
Förslag till mötespunkter
Augusti/September
– Avstämning av resurser och elevunderlag.
–
–
–
Oktober/November
– Marknadsföring av utbildningen.
–
–
–
April/Maj
– Uppföljning av utbildningens kvalitet inklusive APL.
–
–
–
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
11(19)
Utvärdering
Utvärdering
En gång om året kan ni stämma av hur läget är inom punkterna A-D.
Var sätter du ditt kryss?
1 (fungerar dåligt), 4 (fungerar mycket bra)
A. Utbildningen på skolan
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
Utbildningsplatserna motsvarar
arbetsmarknadsbehovet
Fordonen utnyttjas effektivt för att ge
eleverna så mycket körtid som möjligt
B. Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Arbetsuppgifterna är tillräckligt varierade
och kvalificerade
Lärare och handledare har kontinuerlig
kontakt
Uppgifterna under APL har koppling till kursplaner och ämnesplaner
Bedömning av hur elevernas kunskapsutveckling fungerar (exempelvis via loggboken)
Eleven och handledaren diskuterar kring de
uppgifter som utförs i ett lärandeperspektiv
APL-handledaren har fått en bra handledarutbildning
Eleven övningskör på åkerier med stöd av
välutbildade handledare (Se vidare TYAmodellen inom inriktning transport, i del 2)
C. Ansvars- och säkerhetsfrågor
Det finns skriftliga avtal mellan skola och
företag
D. Programrådets arbete
Det görs uppföljning beträffande antal
elever som får gymnasieexamen och aktuella behörigheter samt om de är anställningsbara
Det görs uppföljning beträffande andelen
elever som får jobb efter utbildningen
Vilka är styrkorna och vilka är svagheterna på din skola?
Hur kan skolan och branschen stärka de svagare delarna?
12(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Anteckningar
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
13(19)
Ett programråd i verkligheten
Ett programråd i verkligheten
Passivt programråd gör ingen nytta
Både skolans och branschens representanter vill ha högt i tak och raka rör i
programrådet i Sunne. Så säkrar man bäst att de elever som skolan utbildar
blir den arbetskraft som branschen behöver rekrytera.
TYA-modellen i Sunne har kommit till mot bakgrund av en tradition av samverkan mellan skolan och transportbranschen, förklarar Joakim Guttman, ombudsman på Transport med förflutet som regionalt skyddsombud i Värmland.
- Vid Södra Viken har man tidigt visat en lyhördhet för erfarenheter som vi från
parternas sida fört fram. Det har både gällt att sätta fokus på mängdträning och
att ge ungdomarna en helhetssyn på utbildningen, till exempel när det gäller
behovet av matematik för att få godkänt i yrkesämnena.
- Bland annat har man ordnat med projekt där eleverna fått räkna på N-värden
och godsvikter i realistiska case. På så vis har man även intresserat skoltrötta
elever för de teoretiska delarna, säger Joakim Guttman.
- Även engelskan har man blandat in i yrkesämnena. Jag vet att det har underlättat för några elever som inte klarat körkortet att fortsätta som speditörer och
transportledare.
- Jag hoppas att man i programrådet kommer att uppmärksamma behovet av ett
arbetsmiljötänk. Om våra ungdomar inte lär sig att lyfta och sitta rätt riskerar de
att inte hålla alla år som de har framför sig.
”... uppmärksamma
behovet av ett arbetsmiljötänk ...”
Populärt bland eleverna
Att skolan samverkar med åkeriföretagen genom APL - eleverna har därigenom
omkring en tredjedel av sin utbildning förlagd till ett åkeriföretag - är inte bara
ett nödvändigt, utan även ett mycket uppskattat inslag vid transportutbildningen
vid Södra Vikens gymnasieskola i Sunne. Eleverna märker att utbildningen leder
till jobb.
Ann-Charlotte Carlsson är APL-samordnare och sammanställer bland annat
elevernas erfarenheter av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Överlag visar fjolårets APL-enkät positiva omdömen. Nästan alla elever skulle rekommendera en annan elev att göra praktik på det egna APL-företaget. Eleverna
framhåller bland annat att de under APL får lära sig hur man ska bära sig åt när
det blir stressigt, att det inte skulle gå att i skolan lära ut allt man får göra på
APL och att man får lära sig extra tips och trix och se hur företagen fungerar.
14(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Ett programråd i verkligheten
”Den utbildningen litar
vi på.”
- APL är fruktansvär t vik
tigt för oss som ska kö
ra, säger andraårseleven
Marcus Tönnsen. På sk
olan lär man sig allt på
ett likadant sätt, men
på praktiken får vi möjlig
het att experimentera
lite och att hitta vår eg
förarstil. Det märks oc
en
kså när vi kommer tillba
ks
att lärarna tycker att vi
mognat.
- Vi lär oss att hantera
växeln på ett sätt i skola
n, men med den erfare
het vi får under praktike
nn lär vi oss att det finns
många tekniker. Det so
är bra med skolan är att
m
vi lär oss grunden för
att kunna utvecklas till
bli säkra bakom ratten
att
.
Emma Berg går också årskurs två på transportprogrammet vid Södra Viken.
”Jobb, det är inget att stå
och vänta på.”
- Arbetsmarknaden är
väldigt bra för oss som
går ut här, säger Emma
Och det finns jobb. I Hä
.
llefors där jag bor går
må
nga förare i pension.
Och säger man att ma
n har gått på Södra Vik
en, då är man attraktiv.
Det är en bra utbildnin
g - den litar vi på, bruka
r man få höra.
Ställningstagande för branschens betydelse
När programrådet för transportutbildningen vid Södra Vikens gymnasieskola i
Sunne sammanträder en decemberdag bockar man först av vad som hänt sedan
sist. Det handlar bland annat om försäkringsfrågor och hur arbetet fortskrider
med en checklista för handledarna.
Detta
har
hänt
En av de stående punkterna vid mötet är planering. Fredrik Gustavsson vid
Godsservice i Karlstad samarbetar med flera gymnasieskolor i Värmland. Han
tog upp problemet som uppstår när praktikperioderna krockar. Även om det
finns fjorton handledare i företaget räcker resurserna för APL inte till för elever
från två skolor samtidigt.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
15(19)
Ett programråd i verkligheten
Rektor Ulf Blomqvist lovade att ta kontakt med sina rektorskollegor för att resonera om hur skolorna ska kunna öka sin effektivitet genom bättre planering.
”Har vi inte branschen
med oss och bra praktikplatser kan vi som skola
inte prestera ...”
Samarbetet i programrådet betyder mycket för skolans möjlighet att fullgöra sin
uppgift.
- Idag är det tydligare framskrivet än tidigare att skolan ska samverka med branschen, konstaterar han. Har vi inte branschen med oss och bra praktikplatser kan
vi som skola inte prestera det vi ska.
- Att ordföranden i programrådet kommer från branschen gör företagens engagemang tydligt och det är en bra markering. Från skolans sida ska man se det som
ett ställningstagande för att branschen är viktig.
- Det är klart att vi inte alltid är överens i alla frågor, säger Ulf Blomqvist, men
så är det i en arbetsgrupp. Då kan man inte sitta och dela information och hålla
med varandra hela tiden. Om man inte vågar lämna kritik och ha synpunkter på
det som sker och i någon fråga stå ut med att bli nedröstad, då får man ett passivt programråd som inte är till så mycket nytta.
KRITIK
FRÅGOR INFORMATION
SYNPUNKTER
Säkerställa rekryteringsbasen
För Godsservice är fördelarna med att samarbeta med skolan i utbildningsfrågor
uppenbara.
- Det handlar helt krasst om att säkerställa en rekryteringsbas, säger Fredrik
Gustavsson, och synergieffekterna i företaget är stora. Vi kan följa eleverna under utbildningen och de får möjlighet att lära känna vårt företag som arbetsplats.
- Bland annat slipper vi i stort sett kostnaderna för att lära upp en elev som under sin utbildning kommit in i yrkesrollen här hos oss.
V- R
ELE ULÄ
M
R
FO
Fredrik Gustavsson säger att programrådet är en viktig informationskanal mellan skola och företag. Här kan man gemensamt läsa av branschens och skolans
behov. Ett tydligt resultat av samrådet i programrådet är det formulär som följer
med varje elev som underlag för den handledare som ska arbeta med eleven.
- Vi har spridit idén vidare till andra gymnasieskolor som vi arbetar med och jag
funderar också på att göra en likadan blankett om varje handledare så att vi får
feedback tillbaks på våra insatser för eleverna.
På elevformuläret - det används parallellt till utbildningsloggboken - finns en bild
på eleven, kontaktuppgifter, uppgifter om målsman och eventuellt någon kompletterande information. Där finns även uppgifter om elevens utbildningsnivå och
utrymme för kommentarer om hur det fungerar under praktiken.
16(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
Ett programråd i verkligheten
Hårt jobb som gäller
Ordförande för programrådet vid Södra Vikens transportutbildning kommer från
branschen.
- Det är vi som vet vilken erfarenhet som branschen behöver, säger rådets nuvarande ordförande Per Ljungberg, avdelningschef för SITA Sverige AB i Värmland. Han har på ett tydligt sätt sett till att de företag som idag sitter i programrådet aktivt medverkar i transportutbildningen och att dess representanter är
beredda att göra en aktiv insats.
”Det är viktigt att vi kan
föra en öppen dialog i programrådet och att de som
deltar är aktiva, har handledare och kommer med
egna åsikter.”
- Det är viktigt att vi kan föra en öppen dialog i programrådet och att de som
deltar är aktiva, har handledare och kommer med egna åsikter, säger han.
- Det är inte skolans roll att vara med och värdera vilka kolleger som ska vara
med, utan något som vi i branschen bör klara ut, och det har vi gjort. En annan
fördel med att branschen har en stark ställning är att det är lättare för oss att
diskutera med näringslivet om vi till exempel behöver pengar till en viss aktivitet.
- Sedan är det viktigt att våra möten är informella, säger Per Ljungberg, så att
man kan prata om svåra saker. Vi är inte formalistiska vid våra möten. Vi jobbar
alla i en tuff verklighet och behöver kunna slappna av när vi träffas och prata om
det som är viktigt.
- Det ligger ingen status i att vara med i programrådet - sånt tar vi bort på en
gång för det beteendet vill vi inte ha. Här är det hårt jobb för det som är viktigt
för branschen som gäller.
Stöd till lärarna
Lars Thyberg, vid Kenneth Thybergs åkeri som arbetar inom skogstransporter,
gick in i programrådet för att han ville vara med och säkerställa att skolans
utbildning är tidsenlig.
- De som är lärare i skolan har ofta inte arbetat ute i verksamheten på flera år, så
de kan inte känna till allt som förändrats. De kan behöva stöd för att utbilda på
det sätt att arbeta som vi tillämpar idag. Det kan till exempel handla om att man
inte kastar kätting som man gjorde förr. Det medför alldeles för stora skaderisker.
- Det är viktigt att programrådet inte fungerar alltför stelbent så att man vågar ta
upp sådana här saker utan att någon ska känna sig trampad på tårna, säger Lars
Thyberg.
- Det råder ingen tvekan om skolans och åkeriföretagens roller när det gäller betygsättning av en elev. Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget.
I andra frågor, säger rektor Ulf Blomqvist, kan gränsen vara mer flytande, till
exempel om vem som har ansvar för att handledarna i APL-företagen är uppdaterade och när skolans eller företagets försäkring ska gälla.
”Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget.”
- Men det är sådant som vi tillsammans hittar bra lösningar på. Jag skulle vara
mycket mer oroad om vi inte pratade engagerat med varandra.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 1
17(19)
TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd
TYA,
Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd
TYAs verksamhet
TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i
transportsektorn. Cirka 17 000 företag med ungefär 100 000 anställda, är anslutna till TYA. Verksamheten bedrivs genom kurs- och projektverksamhet som
tar sikte på yrkeskompetens och arbetsmiljö. TYA samverkar med skolor och
myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel.
TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare
TYA har åtta regionala utbildningsråd. Utbildningsråden är partsammansatta
med ledamöter från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. (Ledamöterna representerar Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet. Rådens främsta uppgifter är att stärka samverkan mellan skola, företag och
arbetsförmedling samt förbättra rekryteringen av välutbildade transportarbetare
till TYA-anslutna företag. Många ledamöter i TYAs regionala utbildningsråd
sitter också med i skolornas lokala programråd. Beträffande regionindelning se
kapitlet Lokala programråd.
TYA har fem regionala projektledare. De är TYAs kontaktpersoner gentemot
gymnasieskolor med transportutbildning när det gäller yrkesutbildning och
arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna har sin bas i
TYAs regionala utbildningsråd. De arbetar för en eller flera regioner och administrerar rådens arbete. TYAs regionala projektledare arbetar på uppdrag av TYAs
kansli. Kontakta gärna TYAs regionala projektledare (se sid 6) om du har några
frågor som du vill diskutera med TYAs regionala utbildningsråd eller behöver
stöd i det lokala programrådsarbetet.
För mer information, besök gärna hemsidan www.tya.se.
... eller ring oss på 08-734 52 00.
... eller maila oss på [email protected]
18(19)
Programråd - TYAs handbok, del 1
©TYA 2014-10
TYAs Programrådsenkät
Ordförande i Lokala
programrådet?
Skolledare = 60%
Branschföreträdare = 30%
Politiker = 10%
%
Skolledare
©TYA 2014-10
Branschföreträdare
Programråd - TYAs handbok, del 1
Politiker
19(19)
© TYA 2014 ART.NR: 32 092-H 1 500 ex, 2014.10 BILDINFO.SE ÅTTA.45 TRYCKERI AB
Programrådshandboken
SKO
LA
ÅD
AMR
R
G
YRKES
Fördjupning
PRO
D
2
l
e
Handbok för ledamöter
LIV
Programrådshandboken
Gymnasieskolornas lokala programråd är mycket viktiga för samarbetet mellan skolorna och transportföretagen. Samarbetet tar sig framför allt uttryck
i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, som ska vara minst 15 veckor för
eleverna. TYA ser gärna att APL kan ske under lite längre tid.
Att APL har god kvalitet är avgörande för att eleverna ska få en bra yrkesutbildning. Tre av fyra åkerier anser att bra APL-perioder ökar möjligheterna
för eleverna att få arbete enligt TYAs enkätundersökningar.
Programrådet är forumet där bransch- och skolföreträdare möts. Här kan ni
tillsammans diskutera hur man på bästa sätt kan utveckla transportutbildningen inklusive det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi på TYA hoppas att programrådshandboken kan ge idéer för hur programrådsarbetet kan utvecklas.
Bill Rehn, vd
2(48)
Innehåll
Del 1
LOKALA PROGRAMRÅD ................................................................................................................... 4
CHECKLISTA ...................................................................................................................................... 7
Utbildningen .................................................................................................................................... 7
Arbetsplatsförlagt lärande, APL ...................................................................................................... 8
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ......................................................................................................... 9
Programrådets arbete .. .................................................................................................................. 10
UTVÄRDERING ................................................................................................................................ 12
ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN ........................................................................................ 14
TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND ......................................... 18
TYAs regionala utbildningsråd och regionala projektledare ......................................................... 18
Del 2
FÖRDJUPNING OCH KOMMENTARER ........................................................................................... 4
Utbildningen..................................................................................................................................... 4
Arbetsplatsförlagt lärande, APL .................................................................................................... 12
Checklista för säker APL - Riskbedömning ................................................................................... 15
TYA-modellen för APL inom inriktning transport . . ....................................................................... 16
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ....................................................................................................... 21
Programrådets arbete .. ................................................................................................................... 26
FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET ............................................................................ 30
Gymnasieskolans styrdokument .................................................................................................... 31
Yrkesexamen ................................................................................................................................. 32
Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare ........................................................ 33
Inriktning transport utgång lastbilsförare ...................................................................................... 35
Inriktning transport utgång taxi-/bussförare . . ................................................................................ 38
Grundläggande behörighet ............................................................................................................ 40
NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET . . ............................. 42
BILAGA .............................................................................................................................................. 44
Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport ......................................................... 44
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
3(48)
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
Fördjupning och kommentarer
Här får du information som ger en bakgrund till de frågeställningar som
lyftes fram i checklistan, i TYAs handbok del 1, samt TYAs kommenterar och
ställningstaganden i frågor som branschen finner angelägna.
Utbildningen
Dimensionering
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera dimensioneringen inom aktuella inriktningar på skolan
inför varje nytt läsår genom att följa upp antalet förstahandssökande till
utbildningen och arbetsmarknadens behov av nya medarbetare.
Exempel på yrkesutgångar
Inriktning transport: lastbilsförare, bussförare och taxiförare.
Däck- och hjulmekaniker (Hjulutrustningsteknik)
Inriktning godshantering: terminal- och lagerarbetare.
Däck- och hjulmekaniker (Hjulutrustningsteknik)
Mål för utbildningen
Anställningsbara och välutbildade elever bör vara det övergripande målet för ditt
och rådets arbete. God måluppfyllelse kännetecknas bland annat av att:
elevernas kompetens efterfrågas av transportföretagen,
APL-företagens sammansättning avspeglar ortens/regionens logistikföretag
och för inom inriktning transport även de vanligast förekommande transportslagen.
För varje program i gymnasieskolan finns s.k. examensmål. Examensmålen anger
mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för
gymnasiearbetet. Examensmålen styr utbildningens uppläggning och ligger till
grund för planeringen av undervisningen och av gymnasiearbetet.
Ytterligare mål finns i yrkesämnenas ämnes- och kursplaner. En utgångspunkt för
Skolverkets arbete med ämnes- och kursplanerna har varit att såväl lärare, elever
och avnämare ska kunna förstå vilka kunskaper som ska uppnås.
Enligt TYA finns det vissa mätbara mål som är viktiga för att bedöma utbildningens kvalitet trots att de inte finns med bland examens- och ämnesmålen.
4(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
PROGRAMRÅDET BÖR
fastställa mätbara mål för utbildningen samt
se till att målen är väl förankrade inom såväl skolan som på de
arbetsplatser som tar emot elever för APL.
Ett mål ska vara lätt
att mäta.
Exempel på mätbara mål
Andel godkända elever med C-behörighet och YKB
Andel godkända elever med CE-behörighet och YKB
Rekryteringsunderlag och marknadsföring
Det är bra om du som rådsledamot inför ett nytt läsår har information om olika
grundläggande förhållanden som rör utbildningen, t.ex:
Hur många elever som söker i första hand till inriktning transport och
inriktning godshantering?
Om skolan har tillräckligt med sökande i förhållande till antalet utbildningsplatser?
Om antalet utbildningsplatser räcker för arbetsmarknadens behov?
Det är också bra om du diskuterat med branschen lokalt om:
Hur skolan kan bli bättre på att marknadsföra utbildningen?
Vad branschen kan bidra med när det gäller elevrekrytering?
Utbildningens upplägg och inriktning
Skolor som lyckats integrera undervisningen i de allmänna ämnena svenska,
engelska och matematik med undervisningen i yrkesämnena har ofta kunnat visa
goda resultat. Elevernas motivation att nå målen i dessa ämnen har ökat och
kunskaperna har förbättrats.
Inom inriktningarna transport och godshantering kan en ämnesintegrerad undervisning hjälpa eleverna att förstå att det teoretiska och praktiska arbetet går hand
i hand. De blir mer engagerade när de känner att uppgifterna de arbetar med
ligger inom deras intressesfär.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
5(48)
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
En utbildning som utvecklar duktiga blivande transportarbetare anlägger en
helhetssyn på undervisningen. Den präglas av samarbete mellan samtliga undervisande lärare på programmet och mellan lärare och APL-handledare. Undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar samt prövar nya vägar att
utveckla och använda undervisningsmaterial.
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera om
utbildningen har en bra uppläggning och goda arbetsformer?
det sker en integrering mellan yrkesämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik?
skolan erbjuder relevanta fördjupningskurser/yrkesutgångar i
förhållande till arbetsmarknadens behov?
(Var finns de stora behoven inom regionen och lokalt för eleverna
inom inriktningarna godshantering och transport? Inom vilken typ
av lager- och terminalverksamhet? Är det inom distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter, skogstransporter eller inom några av de övriga transportslagen?)
Gymnasiearbetet
Varje elev ska genomföra ett gymnasiearbete om 100 poäng motsvarande ca
4 veckors studier/arbete. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på de kunskaper
eleven tillägnat sig under utbildningen.
På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet även visa att eleven är väl förberedd
för det eller de yrken som följer av den valda yrkesutgången. Det innebär att
gymnasiearbetet lämpligen genomförs i slutet av utbildningen.
Gymnasiearbetet ska utformas så att eleven får möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande. Arbetet bör så långt möjligt motsvara verkliga uppgifter i arbetslivet.
Eleven ska planera, genomföra och utvärdera sin uppgift på ett yrkesmässigt sätt.
Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för verkliga
arbetsuppgifter inom yrket.
Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang, enligt Skolverket, en yrkesmässighet som är anpassad till den gymnasiala nivån vad gäller behärskning av metoder och arbetstempo samt att arbetet är utfört i enlighet med lagar och andra
bestämmelser som gäller för yrkesområdet.
Varje elev ska bedömas och betygssättas individuellt även om arbetet genomförts
gemensamt av fler än en elev. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd
för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt
förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet.
6(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
I propositionen (2008/09: 199)
som ligger till grund för den nya
gymnasieskolan GY11, som
trädde i kraft hösten 2011:
”det lokala programrådets
uppgifter bör till exempel vara
att bistå huvudmannen när det
gäller det arbetsplatsförlagda
lärandet samt att medverka
vid utformning och bedömning
av gymnasiearbeten i samband
med yrkesexamen.”
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
7(48)
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
Rättigheter och skyldigheter samt arbetsmiljö- och miljöfrågor
Transportarbetare har mer
rygg- och belastningsbesvär
än många andra yrkesverksamma.
Frågor som handlar om kollektivavtal och en anställds rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen är viktiga frågor som bör belysas i utbildningen. I programrådet kan man stämma av att dessa frågor tas upp liksom att skolan informerar
om rättigheter och skyldigheter under APL-perioderna.
Hur utbildningen generellt behandlar arbetsmiljö- och miljöfrågor bör också vara
angelägna frågor att diskutera i programrådet.
Men även de specifika frågor som finns inom transportbranschen behöver lyftas
upp. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverkets undersökningar visat att transportarbetaren har större frekvens av rygg- och belastningsbesvär än genomsnittet
yrkesverksamma.
Utöver egen kompetens inom området kan du som ledamot i rådet kanske tipsa
om var skolan kan hitta expertkompetens inom branschen.
Regionala skyddsombud inom Svenska Transportarbetareförbundet har t.ex. stor
erfarenhet inom området.
Inom trafiksäkerhetsområdet finns samhällets nollvision. Ungdomar är extra
utsatta i trafiken. Att träna defensiv körning är en angelägen uppgift inom transportutbildningen.
Transportarbetareförbundets syn på arbetsmiljö- och miljöfrågor framgår av
nedanstående citat från förbundets hemsida.
”Vi har bland annat en
arbetsmiljölag, lag om
källsortering, krav på mi
vänligare bränsle, lagkra
ljöv på avgasrening på die
selfordon. Detta gynna
medlemmarna i Svensk
r
a Transportarbetareförbu
ndet vilka har både de
inre och yttre miljön so
n
m arbetsmiljö.
Arbetsmiljölagen vill ås
tadkomma det ”goda arb
etet” som omfattar arbetslivets olika aspekte
r.
Förutom en bra arbets
miljö fri från olycksfall
och arbetssjukdomar sk
även ges möjlighet till
a
inflytande över den eg
na
arbetssituationen och
utvecklas såväl personli
att
gt som i sin yrkesroll.
Arbetsuppgifterna ska
vara meningsfulla och
arbetstagaren ska se
sammanhang i de olika
ett
arbetsuppgifterna samt
känna att han/hon
behövs.”
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera de arbetsmiljö- och miljöfrågor som har koppling till
elevernas utbildning i skolan och APL-perioder samt hur man kan
informera eleverna om deras rättigheter och skyldigheter när de
är ute på APL.
8(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
Elevinflytande
Elever som känner sig delaktiga i frågor som rör den utbildning de genomgår och
som kan påverka förhållandena inom utbildningen blir mer motiverade för sina
studier och lyckas bättre.
Elevernas uppfattning om utbildningen är även en viktig utgångspunkt när kvaliteten i utbildningen ska bedömas.
Utbildningen kan utvecklas och förbättras om eleverna t.ex. får svara på frågor
om hur de upplever tiden på företagen.
PROGRAMRÅDET KAN
diskutera elevernas synpunkter. (De kan bidra till en bra diskussion
om kvaliteten i APL och utbildningen som helhet och vad man kan
göra för att höja den.)
Exempel på frågor till eleverna
Fråga
Instämmer
Helt
Instämmer
delvis
Instämmer
Knappast
Instämmer
Inte alls
Jag får under APL träna
det jag har behov av att
träna
Jag har med mig loggboken och den används
under APL
Jag förstår syftet med
loggboken
Jag känner till syftet
med APL
Jag får delta i verkligt
arbete under APL
APL-företagets handledare lyssnar på mig
Sysselsättning efter avslutad utbildning
En viktig aspekt av en utbildningskvalitet är om utbildningen leder till sysselsättning.
PROGRAMRÅDET BÖR
ta fram en modell för uppföljning av elevernas sysselsättning efter
avslutad utbildning.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
9(48)
Fördjupning och kommentarer - Utbildningen
Uppföljningen bör avse perioden mellan ett och fem år efter avslutad utbildning.
Det kommer alltid finnas
behov av transportutbildade ungdomar.
Generellt finns det ett stort behov av utbildningsplatser inom gymnasieskolan.
Gymnasieskolan täcker endast en del av yrkesutbildningsbehovet. Därför finns
det även behov av arbetsmarknadsutbildning och kommunal yrkesutbildning för
vuxna.
Det kan naturligtvis finnas lokala omständigheter och konjunkturskäl som gör
att arbetskraftsbehovet på kort sikt kan gå ned. Men långsiktigt kommer det med
stor sannolikhet att finnas efterfrågan på välutbildade ungdomar från gymnasieskolans transportutbildningar.
10(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
”APL har avgörande betydelse
för att yrkesutbildningen ska få
sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir
anställningsbara.”
Proposition 2008/09:199
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
11(48)
Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Allmänt
Syftet med arbetsplatsförlagt lärande, APL är att yrkesutbildningen ska få sådan
kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara.
APL ska ge kunskaper som ingår i gymnasieskolans kurser i yrkesämnen.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det ska bidra
till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Av gymnasieförordningen framgår att:
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst
15 veckor.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars
garanterad undervisningstid.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet.
Det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.
På arbetsplatsen utses en handledare som har nödvändiga kunskaper och
erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser
och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
PROGRAMRÅDET BÖR
varje år följa upp att varje elev fått sin rätt till APL tillgodosedd och
diskutera vilka krav som bör ställas på de företag som ställer
APL-platser till förfogande samt
stimulera deltagande i handledarutbildning
12(48)
då och då kontrollera att nya APL-företag och APL-handledare
har fått APL-handboken.
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Kommunikation och arbetsplatsbesök
Det är viktigt att det sker en löpande kommunikation mellan elevens kontaktperson på skolan och handledaren på arbetsplatsen – inte bara vid APL-periodens
början och slut. Kontakterna bör vara ömsesidiga, så att kontakter tas av såväl
arbetsplatsen som skolan. Det är också angeläget att yrkeslärarna gör regelbundna besök på arbetsplatserna.
PROGRAMRÅDET BÖR
årligen samla in information som visar
i vilken omfattning yrkeslärare besöker arbetsplatserna och
vilka resurser skolan avsätter för att möjliggöra arbetsplatsbesök
om företag och skola har gjort någon form av riskbedömning
inför APL. Se ”Checklista för Säker APL - Riskbedömning”.
Resurser och kvalitet
För att transportutbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det tillräckligt med fordon och utrustning. Samtidigt är det viktigt att fordons-, maskin- och utrustningsdelen drivs så ekonomiskt som möjligt för att säkerställa utbildningen på sikt.
PROGRAMRÅDET BÖR
försäkra sig om att
tillgången på lärare och APL-handledare motsvarar behoven.
lärare och APL-handledare har adekvat utbildning och att
fordonen inte är för gamla.
PROGRAMRÅDET KAN
även undersöka möjligheter till leasing och
diskutera förutsättningar för ett utökat APL för att minska antalet
fordon och därmed drift- och investeringskostnaderna samt ökad
flexibilitet i utbildningen.
Kursplaner
Årskurs 1
ht
Kursplaner med APL
Fordonsteknik
En fråga som kan diskuteras i programrådet är hur APL kan kopplas till
skolans kursplaner. Om eleverna förstår hur kursplanerna hänger samman med den lärarledda utbildningen och det arbetsplatsförlagda
lärandet ökar utbildningens kvalitet.
För att underlätta diskussionen kan skolan fylla i fördelning av APLveckor för respektive årskurs och kursplan enligt exemplet till höger.
ht
ht
vt
1
Yrkestrafik 1a
Yrkestrafik 1b
1
Maskinell godshantering
4
3
1
Godstrafik
Fordonskombinationer
Programråd - TYAs handbok, del 2
Årskurs 3
vt
1
Fordons- och transportb
ranschens
villkor och arbetsområden
Antal veckor
©TYA 2014-10
Årskurs 2
vt
1
1
1
5
2
5
3
3
6
13(48)
Fördjupning och kommentarer - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Kursplaner
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
ht
ht
ht
vt
vt
vt
Fordonsteknik
Fordons- och transportbr. villkor
Yrkestrafik 1 a
Yrkestrafik 1 b
Skolan fyller i fördelning av APL-veckor för
respektive årskurs
och kursplan.
Maskinell godshantering
Godstrafik
Fordonskombinationer
Antal veckor
Programrådet kan därefter komma
överens om hur de olika kursplaneavsnitten ska fördelas mellan skola
Steg 2.
och företag. Rektor beslutar.
Skola och företag
Kursplaneblad (Exempel)
Skolans/programrådets fördelning av kursplaneavsnitten mellan skola
och APL-företag markeras i vänsterspalten.
A = Hanteras i huvudsak på skolan
B = Påbörjas på skolan och tränas på APL-företag
C = Hanteras i huvudsak på APL-företag
kommer
överens
TYA föreslår följande
fördelning:
A –Avsnittet hanteras i huvudsak
på skolan.
B – Avsnittet påbörjas på skolan
och tränas på APL-företag.
C –Avsnittet hanteras i huvudsak
på APL-företag.
Steg 3.
Skolan fyller i kursplanebladets
Eleven signerar
vänstra kolumn.
I TYAs Loggbok för arbetsplatsförlagt lärande inom transportutbildning, finns kursplaneblad och
exempel på hur lärare, APL-handledare och elev kan fylla i dessa.
Exempel på hur man kan gå till
Steg 4.
väga finns även i APL-handboken.
Lärare och handledare skriver
under
PROGRAMRÅDET BÖR
Skola/APL-företag/elev
Sign.
skola
Yrkestrafik 1b
Kursen ska behandla följande innehåll:
Sign.
företag
X
B
Tekniska egenskaper och funktioner hos bromssystem,
bromshjälpsystem och utrustningar på transportfordon.
PP
B
Kraftöverföring: motor, vridmoment, växellåda och
differential.
PP KK MM JJ
A
Begreppet yrkesmässig trafik och dess olika indelningar
samt förutsättningar för gods- och persontrafik.
PP
JJ
A
Arbetstidsregler vid vägtransporter samt användning av
utrustning för registrering och dokumentation.
PP
JJ
B
Lagar och andra bestämmelser som reglerar, och används
i samband med, lastvikter på fordon, vägnätets bärighetsklassning och beräkning av lastvikter.
PP
KK
KK
JJ
Färdvägsplanering med hjälp av olika informationssystem.*)
PP
KK MM JJ
PP
KK MM JJ
Lagar och andra bestämmelser som reglerar hantering
och märkning av farligt gods.*)
PP
JJ
C
Frakthandlingar och anvisningar som reglerar gods och
varudistribution.
PP
A
Agerande i kris, olyckssituationer och brand samt första
hjälpen till skadade.
PP
JJ
B
Ergonomi, riskfyllda rörelser, arbetsställningar och förebyggande av fysiska skador.
PP
KK MM JJ
C
Kundrelationer och kvalitetsbegreppets innebörd i samband med transportuppdrag.
PP
KK MM JJ
Datum:
2014-05-21
Lärare:
Per Persson (PP)
Datum:
2014-05-21
Handledare:
Datum:
2014-05-21
Handledare:
Skola:
Karl Karlsson (KK)
Mats Mattsson (MM)
KK
Företag X:
Laståkeriet AB
Företag Y:
Skogsåkeriet AB
hur man ska signera genomförda kursplaneavsnitt.
hur ofta handledare och lärare ska stämma av APL.
Övningskörning på åkerier
I syfte att ge eleverna möjlighet till mer träning i att köra lastbil – än vad skolan
kan ge – är det möjligt för en APL-handledare/lastbilsförare på ett åkeri att låta
eleven övningsköra. Det är också önskvärt.
TYA rekommenderar då åkerierna och APL-handledarna samt skolan att följa
TYA-modellen. Se vidare under TYA-modellen, punkten Övningskörning/körträning på åkeri – skolans och företagets ansvar.
Programråd - TYAs handbok, del 2
JJ
Yrkesskolan
hur kursplanebladen i loggboken kan användas under APL-perioden.
14(48)
JJ
Krav och metoder för lastsäkring av gods och lastbärare.*)
B
B
A
diskutera
Möjligt och önskvärt att
eleven övningskör med
välutbildade handledare
på åkerierna.
Sign.
elev
Y
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Checklista för säker APL - Riskbedömning
CHECKLISTA FÖR SÄKER APL - Riskbedömning
Gymnasieskolans och företagets ansvar
Att gå igenom elevens arbetsuppgifter innan APL-perioden och göra en riskbedömning.
Att det finns ett skriftligt avtal mellan skolan och företaget.
Att det finns rutiner för hur kommunikationen ska gå till mellan skolan och företaget.
Att det finns rutiner för rapportering av tillbud och skador.
Att hänsyn tas till ungdomar under 18 år/minderåriga. (AFS 2012:3)
Att elevens handledare kontaktar skolans kontaktperson om eleven är sjuk mer än en vecka, eller sjuk vid fler än
fyra tillfällen under en månad och när eleven är borta från arbetsplatsen utan giltigt skäl.
(Skolverket Dnr 2012:217)
Vid övningskörning/mängdträning
Att följande dokument medförs under färd:
√ Skriftligt avtal som styrker att eleven är under utbildning.
√ Elevens körkortstillstånd/körkort för det aktuella fordonet.
√ Elevens loggbok.
√ Röd skylt med vit text – ÖVNINGSKÖR.
√ Färdskrivar-/förarkort för elev och APL-handledare, (ska användas under övningskörning).
Företagets ansvar
Gymnasieskolans ansvar
Att delge skolan de instruktioner som gäller på
arbetet.
Att försäkra sig om att eleven förstår instruktionerna på arbetsplatsen.
Att utse APL-handledare och bestämma vem eller
vilka som genomför APL-introduktionen.
Att handledaren har kunskap om riskfyllda arbetsuppgifter och kan visa ett säkert arbetssätt.
Att informera skyddsombudet om elevens uppgifter.
Vid användning av truck
Att eleven har körtillstånd. (Blankett på www.tya.se)
Att eleven har med sig personlig skyddsutrustning.
Att eleven har loggbok eller motsvarande.
(Loggbokens anteckningar kan vara ett viktigt underlag för bedömning av elevens säkerhet, framsteg
och betygsättning.)
Att informera APL-handledaren om eleven har funktionsnedsättningar, som man inte omedelbart ser,
eller om eleven har visat prov på bristande omdöme
som kan ha betydelse ur säkerhetssynpunkt.
(Skolverket Dnr 2012:217)
Vid användning av truck under APL
Vid användning av bakgavellyft
Att eleven har körtillstånd. (Blankett på www.tya.se)
Vid användning av lastbilsmonterad kran
Att eleven har körtillstånd. (Blankett på www.tya.se)
Att eleven får grundläggande truckutbildning.
(Samtliga truckinstruktörer som TYA har avtal med
erbjuder utbildning enligt TLP10, se www.tya.se)
Vid användning av bakgavellyft under APL
Att eleven får utbildning på bakgavellyft.
Efter APL-perioden
Att informera eleven om de instruktioner som gäller
på arbetsplatsen.
Att kopiering av data från digital färdskrivare och
förarkort sker efter avslutad APL-period och innan
eleven lämnar företaget. (Kopiering av data ska ske
så ofta att inga data går förlorade.)
Vid användning av lastbilsmonterad kran
under APL
Att eleven får utbildning på lastbilsmonterad kran.
Eleven ska
vara säkerhetsmedveten och ta reda på de instruktioner som gäller på arbetsplatsen.
ha med loggbok eller motsvarande och fylla i sin del samt påminna APL-handledaren att fylla i aktuella avsnitt.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
15(48)
Fördjupning och kommentarer - TYA-modellen inom inriktning transport
TYA-modellen för APL inom inriktning transport
TYA-modellen är flexibel.
TYA-modellen ger eleverna möjligheter till övningskörning/mängdträning på
åkerierna med välutbildade handledare. Modellen innebär att samarbetet mellan
skola och företag formaliseras samt att ansvarsområden tydliggörs. Syftet är att
kvalitetssäkra utbildningen med målsättningen att elevernas yrkeskompetens och
trafiksäkerhet förbättras.
TYA-modellen är flexibel. TYA anser att mer än 15 veckor av utbildningen bör
vara arbetsplatsförlagd beroende på lokala och individuella förutsättningar.
Modellen ger möjligheter för skola och företag att komma överens om viss ersättning till företagen för att täcka merkostnader i samband med utökat åtagande.
Samarbetet mellan skolan och företaget regleras i skriftliga avtal.
Branschgodkända företag och handledare
Godkända företag och
handledare.
När skolor och företag genomför utbildningen enligt TYA-modellen ska företag
och handledare vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skälet är att
TYA-modellen innebär ett utökat åtagande där eleven får träna på yrket som
lastbilsförare under övervakning av en utbildad handledare.
Under APL-perioden ges eleven möjlighet att övningsköra för körkortsbehörigheten C eller CE och att träna körförmågan under ordnade former.
Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet har
beslutat att det företag som tar emot elever enligt TYA-modellen ska vara:
Medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och/eller ha kollektivavtal med
Svenska Transportarbetareförbundet.
Juridisk person.
Godkänd
handledarutbildning.
Seriöst och följa god sed på arbetsmarknaden.
Lämpligt och ha förutsättningar att genomföra arbetsplatsförlagt lärande
inom ungdoms- och/eller vuxenutbildningen.
Enligt beslut av Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet krävs vidare att:
Övningskörning/mängdträning på åkerier.
Handledaren har genomgått en APL-handledarutbildning som är
godkänd av TYA.
TYA-modellen
Kvalitetschecklista
Arbetsplatsfö
rlagt lärande
– APL –
TYAs verktyg ”Kvalitetschecklista –
APL”, är ett hjälpmedel och ett stöd för
kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda
lärandet.
16(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
TYA-modellen
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - TYA-modellen inom inriktning transport
Loggbok
Som stöd för god kommunikation mellan skola och företag, och som hjälp för
planering och genomförande av APL, har TYA tagit fram en loggbok som vänder
sig till APL-eleven. Loggboken fylls i av APL-handledaren (eller APL-instruktören) och elevens lärare samt eleven.
Ett viktigt syfte med loggboken är att den ska tjäna som ett stöd vid övningskörning/mängdträning på åkerierna och på skolan.
Skolan ska ge en bra
grund innan övningskörningen på åkerierna.
Övningskörning/mängdträning på åkeri – skolans och företagens
ansvar
Skolan ska ge eleverna en bra grund i att framföra tung lastbil i trafik innan
övningskörning/mängdträning av körförmågan blir aktuell på godkända åkerier
under övervakning av APL-handledare som utbildats enligt TYA-modellen.
PROGRAMRÅDET KAN
diskutera hur eleverna kan vidareutveckla sin körförmåga på åkerierna.
Trafiksäkerhetsforskningen har betonat vikten av att ge ungdomar möjlighet
att öva körförmågan i så stor utsträckning som möjligt för att för att minimera
risken för trafikolyckor.
Övningskörning med fordon som kräver behörigheten C får inte ske innan de
kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts.
PROGRAMRÅDET BÖR
försäkra sig om att de åkerier som används i syfte att utveckla elevernas
körförmåga har
ett skriftligt avtal/en skriftlig överenskommelse mellan skola och
transportföretag samt att avtalet medföljer under färd och styrker att eleven är under utbildning.
upprättat ett dokument där eleverna förbundit sig till tystnadsplikt
beträffande gods som transporteras.
förstått att syftet med körningen under APL är att träna elevens
färdigheter.
handledare som genomgått TYAs handledarutbildning (eller motsvarande utbildning som är godkänd av TYA).
fordon som är försedda med en skylt med texten ”Övningskör” på
röd botten i de fall eleven inte har körkortsbehörighet för fordonet.
har fått del av ”Checklista för säker APL - Riskbedömning”
Handledaren är ansvarig för vad som sker i den aktuella trafiksituationen.
Därför vill TYA och TYAs ägare Biltrafikens Arbetsgivareförbund och
Svenska Transportarbetareförbundet att handledaren ska vara utbildad för
ett trafiksäkert handledarskap.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
17(48)
Fördjupning och kommentarer - TYA-modellen inom inriktning transport
PROGRAMRÅDET BÖR
vidare försäkra sig om att företagen har rutiner för att se till att eleven
har körkortstillstånd/körkort för det aktuella fordonet.
har loggboken med under färd.
använder eget färdskrivarblad eller förarkort och att data kopieras
innan eleven lämnar företaget.
får tillräckligt antal körtimmar för att bli optimalt trafiksäker.
PROGRAMRÅDET BÖR
följa upp
att skola och företag sätter upp individuella mål för körträningen och
ger feedback till eleverna, samt
att eleverna får tillräckligt med körtimmar för att de ska bli optimalt
trafiksäkra genom att sätta mål för
C- & YKB - Körträning med lärare C- & YKB - Körträning med APL-handledare
CE- & YKB - Körträning med lärare
CE- & YKB - Körträning med APL-handledare … timmar
… timmar
… timmar
… timmar
Skälen för TYA-modellen
Bakgrunden till TYA-modellen är att branschen under åren efter år 2000 uppmärksammade att många transportföretag ville bli mer delaktiga i yrkesutbildningen för att på så sätt bidra till att höja utbildningskvaliteten. Företagen ville
dela med sig av sin kompetens på ett mer utvecklat sätt än tidigare och komplettera skolans utbildning med mer tid på företagen.
Antalet transportutbildningar och utbildningsplatser behövde ökas. TYA uppmärksammade att kommuner som var intresserade av att starta transportutbildningar ibland tvekade på grund av dyra investeringskostnader. Kommuner som
hade transportutbildning hade svårt att utöka antalet platser på ett flexibelt sätt
om antalet sökande ökade.
Mer körträning ökar unga
förares trafiksäkerhet.
TYA-modellen ger förutsättningar för att starta inriktning transport utan alltför
kostsamma investeringar eftersom den senare delen av utbildningen – träningen
av elevernas körförmåga – även kan ske på företagen. Av detta skäl startade
TYA utbildningar för APL-handledare och APL-instruktörer (vidareutbildade
APL-handledare).
Ökad trafiksäkerhet
Det viktigaste syftet med TYA-modellen är att ge eleverna möjlighet till ökad yrkeskompetens och trafiksäkerhet genom utökad övningskörning eller mängdträning på företag. Trafiksäkerhetsforskningen har visat att mer körning ökar unga
förares trafiksäkerhet.
18(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - TYA-modellen inom inriktning transport
Eftertraktade elever
En positiv effekt är också att eleverna blir ännu mer eftertraktade av företagen i
och med ett utökat och mer meningsfullt arbetsplatsförlagt lärande.
Ökad anställningsbarhet.
Mindre investeringar för kommunerna
Ett annat syfte är att erbjuda intresserade kommuner en utbildningsmodell som
gör det möjligt att bedriva en transportutbildning med mindre investeringar än
traditionell yrkesutbildning inom transportområdet. Det blir möjligt att ge eleverna ökad körvana och yrkeskompetens utan att utbildningen blir dyrare.
Erbjuda kommuner en
mer kostnadseffektiv
transportutbildning.
Åkerierna mer delaktiga
APL-företagen ges möjlighet att bli mer delaktiga i utbildningen. Med välutbildade handledare höjs kompetensen i företagen. En ny karriärväg för medarbetare
skapas vilket underlättar framtida rekrytering. Företagens kompetens ökar vilket
i sin tur ger förutsättningar för konkurrenskraftiga transportföretag.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
Ger APL-företag ökad
konkurrenskraft.
19(48)
TYAs vision för skolornas lokala
programråd:
Skol- och branschföreträdare i
samverkan för välutbildade och
säkra transportelever
20(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
Avtal
Ansvarsfördelningen mellan skolan och företagen bör regleras i avtal. Regelverket kräver inte att det finns ett avtal mellan skolan, eleven och arbetsplatsen om
det arbetsplatsförlagda lärandet. Sådana avtal föreskrivs endast när det gäller
lärlingsutbildning.
TYA anser dock att ett genomtänkt APL-avtal mellan skolan och företaget är
grunden för att APL ska fungera på ett bra sätt. Därför anser TYA att företaget/
arbetsplatsen alltid ska kräva att ett avtal skrivs – oavsett om APL ingår som en
del i en skolförlagd yrkesutbildning eller som huvudparten i en lärlingsutbildning.
Avtalet bör innehålla överenskommelser om
Generell lagstiftning som
berör elever under APL är
vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa,
hur kostnaderna för skador som eleven eventuellt kan orsaka under den
arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas (mellan skolan och det
företag som tillhandahåller APL-platsen),
•Föreskrifter som
Minderårigas arbets-
miljö (AFS 2012:3)
fördelning av arbetsmiljöuppgifter mellan skola och företag,
•Lagen om förbud mot
kränkande behandling
övriga försäkringsfrågor, dvs. vem som är ansvarig om eleven drabbas av
en personskada under APL-perioden, vem som anmäler allvarliga tillbud och
olyckor till Arbetsmiljöverket, m.m.
•Arbetsmiljölagen (AML)
avtalstiden, dvs. under vilken tid som eleven ska genomföra sin APL,
villkor för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, samt
vilken lärare på skolan och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara
kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Vidare bör avtalet kunna innehålla uppgifter om
hur bedömningen av elevens prestationer ska gå till.
om någon del av APL-perioden ska användas för elevens gymnasiearbete och
i så fall hur detta ska gå till.
hur uppföljningen av APL ska gå till, dvs. hur genomförandet av det arbetsplatsförlagda lärandet fungerat för eleven, arbetsplatsen och skolan.
vad som behöver förbättras till nästa gång.
PROGRAMRÅDET BÖR
varje år diskutera APL-avtalens generella utformning samt ansvars-,
arbetsmiljö- och försäkringsfrågor.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
21(48)
Fördjupning och kommentarer - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
För att få idéer till hur APL-avtal kan utvecklas kan du som programrådsledamot
kontakta andra APL-företag som samarbetar med andra skolor och be att få ta
del av deras APL-avtal.
PROGRAMRÅDET BÖR
vid behov följa upp avtalsmallen/avtalen genom att kontrollera att
skriftliga avtal, kontrakt eller överenskommelser är upprättade
mellan parterna, samt att
avtalen reglerar samarbetet mellan skola och företag när det gäller
roller och ansvar.
På Skolverkets hemsida finns ett förslag till avtal vid lärlingsutbildning som kan
fungera som utgångspunkt även för diskussioner om APL-avtalen.
Elevsäkerhet på arbetsplatsen
Gymnasieskolan har ansvar för att välja APL-platser. Detta bör helst ske i samverkan med branschen, så att eleverna inte utsätts för risker. När det gäller skolor
och företag som bedriver APL enligt TYA-modellen ska TYAs medlemsföretag
vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skolan ansvarar för att företaget får information om elevens kunskaper och mognad som förare.
PROGRAMRÅDET KAN
medverka till bra elevsäkerhet genom att följa upp att
skolan och arbetsplatsen gemensamt har bestämt vilka uppgifter
eleven ska utföra samt formen och omfattningen på handledningen.
det är klargjort vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning.
arbetsplatsens skyddsombud har informerats om elevens arbets uppgifter och kunskapsnivå.
arbetsplatsena ledning och tillsyn fungerar bra.
arbetsplatsens introduktion av APL-eleven har varit tillräckligt
omfattande.
handledningen fungerar.
det sker en fortlöpande bedömning av olika riskfaktorer kopplade
till APL-elevens arbetsuppgifter.
tillbud och skador har rapporterats till skolan.
22(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Ansvars-, säkerhets-, försäkringsfrågor
Skolan ansvarar för att allvarliga olyckor och tillbud som berör eleven anmäls till
Arbetsmiljöverket, men det är en fördel om det görs direkt av företaget. Det är
därför nödvändigt att komma överens om vilka rutiner som ska tillämpas.
Elev under 18 år
PROGRAMRÅDET KAN
agera förebyggande genom att informera företagen om att vissa
arbetsuppgifter, t.ex. arbete med lyftande truck, bara får utföras
under direkt ledning av handledare så länge eleven är minderårig,
d.v.s. under 18 år.
Försäkringsfrågor
Som branschföreträdare i programrådet bör du hjälpa till att bevaka att APLföretagen är medvetna om vad som gäller när en olycka sker.
De allra flesta kommuner har en gruppolycksfallsförsäkring för sina elever. I
de fall en elev orsakar en skada som täcks genom åkeriets försäkringar ersätter
många kommuner åkeriet för självrisken.
Observera att kommunens ansvarsförsäkring inte täcker trafikskador. Skador i
samband med körning regleras alltid genom trafikförsäkringen och aldrig genom
skolans ansvarsförsäkring.
PROGRAMRÅDET BÖR
stämma av följande frågor:
Innehåll och omfattning av kommunens elevförsäkring.
Ersätter kommunen företagets självrisk?
Finns försäkringsfrågan reglerad i avtalet mellan skolan och
företagen?
Huvudregeln är att skolan svarar för ansvars- och olycksfallsförsäkring för eleven
under APL. När det gäller skadestånd svarar skolan för eventuella person- eller
sakskador som en elev orsakar företaget eller anställda.
Elev drabbas av skada. Staten ersätter.
Elev skadar en anställd. Ansvarsförsäkring gäller.
Elev skadar tredje mans egendom. Huvudregeln
är att det är företagets ansvar. (Det är viktigt att
eleven fått tillräckliga kunskaper i skolan för att
klara arbetet)
©TYA 2014-10
Minderårigas arbets
miljö
Programråd - TYAs handbok, del 2
23(48)
Fördjupning och kommentarer - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
En kommuns ”lathund” i försäkringsfrågor när det gäller APL kan exempelvis se
ut så här:
Företaget upptäcker skada på sin egen egendom och personal som elev
(på kommunens initiativ placerat) orsakat.
1. Anmälan till företagets försäkringsbolag.
2. Efter att företaget fått svar från försäkringsbolaget, ställer företaget
krav (självrisk eller hela skadan) mot kommunen. Kommunen an mäler detta skadeståndskrav till kommunens försäkringsbolag via
kommunskyddet.
Företaget får skadeståndsanspråk på sig för person- eller sakskada hos
tredje person som elev orsakat.
3. Företaget anmäler till företagets försäkringsbolag och informerar
”kommunen”.
4. Om företagets försäkringsbolag avböjer skada gör kommunen, via
kommunskyddet, skadeanmälan till kommunens försäkringsbolag.
PROGRAMRÅDET BÖR
informera sig om hur informationen om försäkringsfrågor ser ut i
kommunen/ gymnasieskolan.
Lagstiftning
Grundregeln är att APL ska ske inom ramen för det dagliga arbetet i företaget.
Eleven är inte arbetstagare eftersom APL är en del av skolarbetet. Däremot
betraktas eleven som arbetstagare när det gäller tillämpning av arbetsrätten,
miljölagen och föreskriften om minderåriga. Andra delar av arbetsrätten gäller
inte under APL eftersom det arbetsplatsförlagda lärandet inte räknas som någon
anställning.
ontrakt
Utbildningsk
ARBETSPLATS
24(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
? SKOLA
©TYA 2014-10
”En organiserad och nära
samverkan mellan huvudmän
och avnämare är avgörande
för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet.”
Proposition 2008/09:199
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
25(48)
Fördjupning och kommentarer - Programrådets arbete
Programrådets arbete
Det är skolan som äger frågan om utbildningens kvalitet. Det innebär att det är
skolans ansvar att tillsammans med branschrepresentanter sätta mål, utvärdera
samt förbättra yrkesutbildningen.
Som branschrepresentant i programrådet har du en rådgivande roll i skolans
arbete.
Ordförande i rådet kan vara rektor, någon annan verksam inom skolan eller en
branschrepresentant. TYA ser gärna att en företagsrepresentant inom BAområdet (Biltrafikens Arbetsgivareförbund) är ordförande i programrådet.
Skolan äger frågan om
utbildningens kvalitet.
Representation i programrådet
I programrådet bör ingå personer som tillsammans gör att rådet har god kunskap
om utbildningen, branschen och yrkesområdet.
Personer från skolan kan vara rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt
elever.
Personer från kommunen kan vara politiker.
Personer från branschen kan vara företrädare för företag som är anslutna till
TYA, företrädare för Biltrafikens Arbetsgivareförbund (www.transportgruppen.se) och företrädare för Svenska Transportarbetareförbundet
(www.transport.se)
Företrädare för branschen kan t.ex. vara åkare, personalansvarig på företag,
ombudsman och utbildningsansvarig från Biltrafikens Arbetsgivareförbunds regionkontor, ombudsman från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar,
regionalt skyddsombud från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar
samt transportarbetare i produktionen, t.ex. APL-handledare (utsedd av Transportarbetareförbundets avdelning).
PROGRAMRÅDET KAN
diskutera om det finns intresse av att få med en representant från
Arbetsförmedlingen och om det finns möjligheter att få med en skolpolitiker.
Skolans och branschens förväntningar
Både skolan och branschföreträdarna har sannolikt olika förväntningar på sin
medverkan i programrådet. Dessa förväntningar bör då och då lyftas fram och
diskuteras i programrådet så att arbetet i rådet får rätt riktning.
Som ledamot i programrådet kan du bland annat medverka till att
syftet med samarbetet mellan bransch och skola förankras i rådet.
även branschens förväntningar tydliggörs.
26(48)
en policy för samarbetet mellan skolan och branschen upprättas för att
underlätta det fortsatta arbetet.
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fördjupning och kommentarer - Programrådets arbete
Organisation och arbetsformer
Regelverket talar endast om att för varje yrkesprogram ska det finnas ett eller
flera programråd.
Hur programrådet ska organiseras och arbetet bedrivas lämnas öppet. Det lämnar stort utrymme för att lokalt diskutera och anpassa organisation och arbetsformer.
När? Hur? Vad?
Vilket?
PROGRAMRÅDET BÖR
tidigt ta ställning till bl.a. följande frågor:
Hur ofta ska rådet sammanträda?
Hur avser skolan att hantera ansvaret, dels för beredning av ärenden
inför rådets möten, dels för att diskussionerna i rådets förs vidare och
omsätts i de berörda verksamheterna?
Vilket administrativt stöd och andra resurser kommer att knytas
till programrådet?
Bestämma rutinerna för ledamöternas kontakter mellan sammanträdena liksom för ledamöternas kontakter med arbetsplatser och
vice versa.
Programråd på program-, inriktnings- eller utgångsnivå?
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera om programrådet ska vara gemensamt för hela programmet
eller om det ska det finnas ett råd för respektive inriktning eller
utgång?
TYAs uppfattning är att det, helst som alternativ ett, bör finnas ett råd per
utgång (t.ex. lastbilsförare och åkerisidan företrädd i lokala programrådet.) Som
alternativ två per inriktning. Inriktning transport och inriktning godshantering
kan utgöras av ett eller två råd beroende på inriktningarnas omfattning.
PROGRAMRÅDET KAN
diskutera behovet av viss samordning av programrådsarbetet med
mekanikersidan. (Där det finns utbildning till lastbilsmekaniker på
skolan)
Åkerierna är beroende av en väl fungerande utbildning till lastbilsmekaniker. Det
råder brist på dessa mekaniker.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
27(48)
Fördjupning och kommentarer - Programrådets arbete
Kvalitetsuppföljning
En viktig uppgift i rådet bör vara att arbeta med kvalitetssäkring av yrkesutbildningen som helhet, dvs. såväl den skolförlagda som den arbetsplatsförlagda
delen. Det är ett utvecklingsarbete som bör pågå över tid.
PROGRAMRÅDET BÖR
bevaka att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och medverka
till att stärka detta arbete, t.ex. genom att:
utveckla former för hur branschen kan involveras i kvalitetsarbetet.
försäkra sig om att APL har god kvalitet.
(En förutsättning är att yrkeslärare och handledare är medvetna om
sina roller samt ges tid och förutsättningar att göra ett bra jobb. Det
är t.ex. viktigt att APL-företagen och handledarna på arbetsplatsen
återkommande får en ”feedback” på sina utförda insatser.)
PROGRAMRÅDET KAN
följa upp kvaliteten i APL t.ex. genom att elever, lärare och APLhandledare svarar på enkäter en gång per termin eller en gång per år.
Regional samverkan
När det gäller regional samverkan med transportbranschen är TYAs regionala
utbildningsråd en naturlig partner. Som ledamot i programrådet bör du lyfta
regionala samverkansfrågor som kan bli aktuella (t.ex. dimensionerings- och
inriktningsfrågor) med företrädare för TYAs regionala utbildningsråd och TYAs
regionala projektledare.
TYA ser gärna att minnesanteckningar från det lokala programrådet översänds
till ledamöterna i TYAs regionala utbildningsråd, via TYAs regionala projektledare. På detta sätt skapas naturlig informationsöverföring och möjlighet att
sprida goda exempel.
Kommuner har ibland inrättat kommunförbund för att möta behovet av regional samverkan i utbildningsfrågor mellan kommunerna i ett län. Det kan också
finnas s.k. regionala självstyrelseorgan. I dessa organ samverkar kommunerna
och länsstyrelsen i länet bl.a. om utbildningsfrågor. Regional samverkan mellan
kommunerna inom en region eller ett län kommer sannolikt att utvecklas för att
möta samordnings- och dimensioneringsfrågor.
PROGRAMRÅDET KAN
diskutera följande frågor vid behov:
Vad kännetecknar, eller hur definierar man, skolans lokala programråd och hur är kopplingen till eventuellt regionalt programråd?
Vilket upptagningsområde har skolan och var söker eleverna arbete?
28(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Programrådsenkät
Ett lokalt programråd
per inriktning? = 60 %
för hela programmet? = 40 %
Sammanträder
1-2 ggr/år? = 70 %
3-4 ggr/år? = 30 %
Sammanträden
Lokalt
programråd
©TYA 2014-10
60%
40%
70%
30%
Per inriktning
För hela
programmet
1-2
gånger/år
3-4
gånger/år
Programråd - TYAs handbok, del 2
29(48)
Fordons- och transportprogrammet
Fordons- och
transportprogrammet
Fordons- och transportprogrammet finns i ett stort antal kommuner. Nästan
100 gymnasieskolor har utbildningar inriktade mot godstransporter.
Godshantering
Transport
Transport
Taxi
HjulGodsGodshantering
Transport
utrustningshantering
teknik
Gymnasieskolans yrkesutbildningar är treåriga och består av allmänna, s.k. gymnasiegemensamma ämnen (bl.a. svenska, engelska och matematik) och yrkesämnen. Varje ämne kan innehålla en eller flera kurser.
Inriktningar och programfördjupningar
Inom fordons- och transportprogrammet finns fem inriktningar: godshantering,
transport, karosseri och lackering, personbilsteknik samt lastbil och mobila
maskiner.
Inom varje inriktning kan eleven även välja ett antal fördjupningskurser som
leder till specifika yrkesutgångar.
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera vilka fördjupningar som ska erbjudas inom de inriktningar
som erbjuds av skolan.
Den nya gymnasieskolan har även möjlighet att anordna kurser inom hjulutrustningsteknik. Dessa kurser kan genomföras inom samtliga inriktningar.
30(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fordons- och transportprogrammet - Gymnasieskolans styrdokument
Gymnasieskolans styrdokument
SKOLLAG
Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer. Det som särskilt
gäller gymnasieskolan regleras i kapitel 15-17. Riksdagen beslutar.
GYMNASIEFÖRORDNING
Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar.
g
Skolla
dning
Gymnasieföror
Läroplan
Examensmå
l
Ämnes
plan
LÄROPLAN
Läroplanen beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och
riktlinjer för arbetet. Regeringen beslutar.
EXAMENSMÅL
Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet.
ÄMNESPLAN
För varje ämne finns en ämnesplan som beskriver de kurser som ingår i ämnet.
Regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena.
Ämnes- och kursplaner
För varje ämne finns en ämnesplan och en kursplan för varje kurs som ingår i
ämnet. Ämnes- och kursplanerna finns på Skolverkets hemsida
(www.skolverket.se).
I kommande avsnitt får du en överblick över kursplanerna inom inriktning transport och inriktning godshantering. Här kan du också se vilka kursplaner som är
obligatoriska för körkortsbehörigheter och yrkesexamen.
Ett exempel på en ämnesplan och en kursplan inom inriktning transport finns
med i kommande avsnitt.
Kursplanerna maskinell godshantering och godstransporter specialisering rymmer
ett visst mått av flexibilitet för att kunna spegla arbetsmarknadens behov.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
31(48)
Fordons- och transportprogrammet - Yrkesexamen
Yrkesexamen
Den som fullföljt ett yrkesprogram i gymnasieskolan kan få en yrkesexamen.
Syftet med en examen är att den ska vara ett dokument som anger en viss kvalitet, dvs. visa att innehavaren generellt uppnått goda kunskaper under sin utbildningstid. Kraven för yrkesexamen är att eleven har
1. Slutfört en utbildning på ett nationellt program som omfattar minst
2 500 gymnasiepoäng.
2. Godkända betyg på kurser om minst 2250 gymnasiepoäng.
3. Godkända betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk
(kursen 1, 100 gp), engelska (kursen 5, 100 gp) och matematik
(kursen 1 a, 100 gp).
4. Godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena
motsvarande 400 poäng ingår i de 2 250 poängen.
5. Godkänt betyg på gymnasiearbetet.
32(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare
Inriktning godshantering utgång lager-/
terminalarbetare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar.
Inriktning godshantering är inte knutet till någon speciell lager- eller terminalverksamhet. Skolor som exempelvis vill profilera sig mot hamn eller lager har
möjlighet att göra det i ett tidigt skede av utbildningen
För att en elev ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng
(gp) av totalt 2500 gp. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända betyg.
Dessa är märkta med (YX) nedan (Yrkesexamen). Eleverna ska beredas möjlighet
att utöka programmet med 100-300 p för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA) Engelska/Engelska 5 (YX) 600 P
100 p
Historia/Historia 1a1
50 p
Idrott & hälsa/idrott och hälsa 1
100 p
Matematik/Matematik 1a
100 p
(YX)
Naturkunskap/Naturkunskap 1a1
50 p
Religionskunskap/Religionskunskap 1
50 p
Samhällskunskap/Samhällskunskap 1a1 50 p
Svenska/Svenska 1
(YX)
100 p
GYMNASIEARBETE (YX) 100 P
PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA) 400 P
Fordons och transportbranschens villkor och arbetsområden (YX) 200 p
Fordonsteknik/Fordonsteknik - introduktion
200 p
(YX)
INRIKTNINGSÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA)
400 P
Godshantering/Maskinell godshantering **
200 p
Lager och terminal/Lageradministration och terminallogistik
200 p
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
33(48)
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare
PROGRAMFÖRDJUPNING (KURSPAKET BESLUTAS AV SKOLAN)
800 P
Paketet kan bestå av följande ämnen/kurser:
Godshantering/Hantering av varor och gods
200 p
Godshantering/Lastbärare
200 p
Godshantering/Tunga arbetsmaskiner
200 p
Lager och terminal/Lagerprocesser
200 p
Lager och terminal/Plocklagerhantering
100 p
Exempel på andra tänkbara ämnen/kurser i paketet:
Service och bemötande/Service och bemötande 1
100 p
Entreprenörskap/Entreprenörskap
100 p
Individuellt val
200 p
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordon- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för däck- och hjulmekaniker kan eleverna välja
kurser inom detta område.
Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att eleven ska erhålla
yrkesexamen.
(YX)
** Godshantering/Maskinell godshantering – kommentarer, se inriktning
transport (nästa avsnitt).
34(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
Inriktning transport utgång lastbilsförare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar.
Inriktning transport är inte knutet till något speciellt transportslag vilket innebär
att skolor som exempelvis vill profilera sig mot skogstransportförare har möjlighet att påbörja den utbildningen i ett tidigt skede.
För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 gp Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända
betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen).
Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med 100-300 gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA) Engelska (YX) 600 P
100 p
Historia 50 p
Idrott & hälsa 100 p
Matematik
100 p
(YX)
Naturkunskap
50 p
Religionskunskap 50 p
Samhällskunskap 50 p
Svenska
(YX)
100 p
GYMNASIEARBETE (OBLIGATORISKT) (YX)
100 P
PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA FÖR C+YKB) 400 P
Fordons- och transportbranschens villkor * (YX) 200 p
Fordonsteknik *
200 p
(YX)
INRIKTNINGSÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA FÖR C+YKB) 500 P
Yrkestrafik 1a *
200 p
Yrkestrafik 1b *
300 p
PROGRAMFÖRDJUPNINGSÄMNEN/KURSER
(OBLIGATORISKA FÖR C+YKB) 500 P
Maskinell godshantering **, *
200 p
Godstrafik *
200 p
Godstransporter - specialisering *
100 p
PROGRAMFÖRDJUPNINGSÄMNEN/KURSER 200 P
Fordonskombinationer (CE) *
200 p
Lastbilsmonterad kran
100 p
Godstransporter specialisering***
100 p
Entreprenörskap
100 p
INDIVIDUELLT VAL
©TYA 2014-10
200 P
Programråd - TYAs handbok, del 2
35(48)
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för däck- och hjulmekaniker kan eleven välja kurser
inom detta område.
Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att erhålla
yrkesexamen
(YX)
* Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB. Efter att eleverna har
fått sina 1400 poäng i stjärnmärkta kurser (exklusive Fordonskombina
tioner CE) kan de erhålla körkortsbehörighet C och YKB.
** Maskinell godshantering, 200 poäng.
Undervisningen i kursen ska behandla följande områden:
• Kapacitet hos lyftredskap.
• Tillsatsaggregat och bakgavellyft.
• Fraktdokument och godshandlingar.
• Kapacitetsskyltar och märkning på truckar och maskiner.
• Godsmärkning och symboler på gods som visar föraren hur godset ska
hanteras, till exempel godstyngdpunkt, hanteras varsamt, denna sida
upp, och slingas här.
• Körning och manövrering av truckar och maskiner som väger mindre
än tio ton.
• Hantering och byte av redskap för olika användningsområden.
• Lyftmetoder, staplingsmetoder och förankringsmetoder.
• Tyngdpunktsberäkning för lastning, stapling och hantering av gods.
•Lyftdiagram.
• Hantering av olika typer av lastbärare, till exempel EUR-pallen, burar
och IBC-behållare.
•Säkerhetsföreskrifter
TYAs kommentarer: Kursen kan genomföras med flera maskintyper. Exempel på
maskiner kan vara truckar, hjullastare, bakgavellyft och lastbilsmonterade kranar. Till maskinslagen bör olika tillsatsaggregat användas. TYA har uppfattningen att mycket av kursens innehåll kan genomföras ute på företag genom APL.
TYAs utgångspunkt är att det regionala behovet styr innehållet i kursen.
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera vilket eller vilka maskinslag som ska utgöra det väsentliga
innehållet i kursen.
(Är det regionala behovet stort av kranbilsförare bör kursen fokusera mot
den utgången, är behovet stort av distributionsförare bör kursen fokusera
mot truck och bakgavellyft).
36(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
TYA ser också behovet av att eleven själv ges möjlighet att styra innehållet i
kursen. Starkt intresse för en utgång, till exempel timmerbilsförare, bör kunna
tillgodoses. En annan elev i samma klass visar ett starkt intresse för utgången
distributionsförare, också detta bör kunna tillgodoses.
Innehållet i kursen uppfyller de krav som TYA ställer för att utfärda truckoch maskinförarbevis vilket möjliggör för eleverna att ta de förarbevis som är
nödvändiga enligt gällande kollektivavtal. För att läraren skall kunna registrera
utbildningen i TYAs truck- och maskinförarregister krävs ett gällande avtal med
TYA.
*** Godstransporter - specialisering, 100 poäng.
I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom vald specialisering.
Kursen ska behandla följande:
• Transportledning och rutiner för administration och fakturering av
transportverksamhet.
• Körning och manövrering av vald lastbil inom specialiseringen i
skiftande trafikmiljöer med ett avancerat, rationellt och trafiksäkert
körsätt. Funktionstillsyn och säkerhetskontroll av fordon och
utrustning.
• Planering och genomförande av transportuppdrag med hänsyn till
mängden gods som ska transporteras samt till vikt, volym och för delningen på fordonets axlar.
• Rutiner vid lastning och leveranser av gods, med system och metoder
för vägning och mätning för att beräkna godsvolym och vikt
TYAs kommentarer: Kursen kan läsas en eller flera gånger med olika innehåll och
innehållet bör läsas som vald yrkesutgång. Följande yrkesutgångar arbetar TYA
med:
Distributionsförare
Fjärrbilsförare
Utlandsförare
Bohag- och flyttbilsförare
Bygg- och anläggningsförare
Kranbilsförare
Specialtransportförare
Liftdumper- och lastväxlarförare
Renhållningsförare
Sug- och spolbilsförare
Tank- och bulkbilsförare
Skogstransportförare
Djurtransportförare
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera vilken eller vilka specialiseringar som ska erbjudas.
(Elevens eget intresse ska självklart beaktas. Kursen kan genomföras helt
eller delvis ute på företag genom APL.)
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
37(48)
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar
Inriktning transport är inte knutet till någon speciell typ av persontransporter,
skolor som exempelvis vill profilera sig mot olika typer av persontransporter har
möjlighet att påbörja utbildningen i ett tidigt skede
För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 p. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända
betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen).
Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med 100-300 gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
Taxi är en valbar kurs och eleverna ska göra sina taxilegitimationsprov på
trafikverket efter att ha erhållit YKB för buss.
GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA) Engelska (YX) 600 P
100 p
Historia 50 p
Idrott & hälsa 100 p
Matematik
100 p
(YX)
Naturkunskap
50 p
Religionskunskap 50 p
Samhällskunskap 50 p
Svenska
(YX)
100 p
GYMNASIEARBETE (OBLIGATORISKT) (YX)
100 P
PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA)
400 P
Fordons- och transportbranschens villkor * (YX)
200 p
Fordonsteknik *
200 p
(YX)
INRIKTNINGSÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA)
500 P
Yrkestrafik 1a *
200 p
Yrkestrafik 1b *
300 p
PROGRAMFÖRDJUPNINGSÄMNEN/KURSER (OBLIGATORISKA FÖR D+YKB)500 P
Persontrafik 1a *
200 p
Persontrafik 1b *
200 p
Persontransporter - specialisering *
100 p
PROGRAMFÖRDJUPNINGSÄMNEN/KURSER
Fordonskombinationer (DE) *
100 p
Taxi
100 p
Service och bemötande
100 p
Persontransporter - specialisering**
100 p
INDIVIDUELLT VAL
38(48)
200 P
Programråd - TYAs handbok, del 2
200 P
©TYA 2014-10
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för däck- och hjulmekaniker kan eleven välja kurser
inom detta område.
Kurser som måste vara godkända inom 2250 p för att eleven ska kunna
erhålla yrkesexamen.
*
Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB.
** Persontransporter specialisering kan läsas flera gånger, t.ex. kollektivtrafik, turistbuss, etc.
(YX)
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
39(48)
Fordons- och Transportprogrammet - Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet
För de elever som börjar sina studier i gymnasieskolan från och med hösten
2011, gäller följande krav för grundläggande behörighet för högskolestudier:
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder
sig till nybörjare har den som:
Avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska
eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.
Yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan innehåller alltså inte alla de kurser
som krävs för grundläggande högskolebehörighet.
De kurser som behöver kompletteras är:
Svenska 2 (SVESVE02, 100 gp) eller
Svenska som andraspråk 2 (SVASVA02, 100 gp)
Svenska 3 (SVESVE03, 100 gp) eller
Svenska som andraspråk 3 (SVASVA03, 100 gp)
Engelska 6 (ENGENG06, 100 gp).
Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att komplettera sin utbildning med
dessa kurser och därmed skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.
Detta kan göras på flera sätt:
1. Eleven läser de behörighetsgivande kurser inom det utrymme som finns för
individuellt val inom varje program. För vissa program kan kurserna även
rymmas i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen.
2. Eleven läser ett utökat program, dvs. läser de behörighetsgivande kurserna
utöver de kurser om 2 500 poäng som tillsammans utgör ett fullständigt
program.
3. Eleven läser de behörighetsgivande kurserna i komvux efter att studierna
Eleven har alltid rätt att
läsa in hela den grundläggande högskolebehörigheten.
i gymnasieskolan avslutats.
Vilka möjligheter som står till buds för den enskilde eleven beror på vilket program eleven går. Inom vissa av yrkesprogrammen ingår de behörighetsgivande
kurserna i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen.
Eleverna får då den grundläggande högskolebehörigheten utan att behöva läsa ett
utökat program.
För att eleverna på fordons- och transportprogrammet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet måste de läsa utökat program med minst 100 poäng.
Detta förutsätter dock att de väljer att läsa de andra behörighetsgivande kurserna
inom ramen för sitt individuella val.
Skolan måste alltid erbjuda svenska 2 och 3 samt svenska som andraspråk 2 och
3 som individuellt val. Dessutom måste skolan erbjuda engelska 6 som individuellt val. Eleven har dessutom alltid rätt att läsa in hela den grundläggande
högskolebehörigheten som utökat program.
40(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
TYAs Programrådsenkät
Engagemanget i Lokala
programrådet?
Kunde vara bättre = 35 %
Helt ok = 45 %
Mycket stort = 20 %
Engagemanget
30%
45%
Kunde
Helt OK
vara bättre
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
20%
Mycket
stort
41(48)
Nationella rådet för fordons- och transportprogrammet
Nationella rådet för fordonsoch transportprogrammet
Skolverket har nationella råd för vart och ett av de tolv nationella yrkesprogrammen.
En av uppgifterna för de nationella programråden är att ge Skolverket råd och
stöd när det gäller att anpassa, utveckla och förnya utbildningsutbudet och
innehållet i yrkesutbildningen så att den motsvarar den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. En annan uppgift är att bistå Skolverket i arbetet med
att utveckla examensmål och ge exempel på uppgifter och bedömning av gymnasiearbeten. De nationella programråden ger också Skolverket råd och stöd vid
bedömningen av ansökningar om särskilda varianter inom nationella program
och riksrekryterande utbildningar, så att dessa motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden samt att de har de kvalifikationer som utbildningarna ska leda till.
Råden är sammansatta av en bred representation av branschföreträdare och
företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom det yrkesområde
som programmet utbildar för.
Källa:
Gymnasieskola 2011, Skolverket.
Representanter från TYA ingår i det nationella programrådet för fordons- och
transportprogrammet.
42(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
TYAs Programrådsenkät
Vad ägnas tiden åt i Lokala
programrådet?
1.Informationsutbyte
2. APL-avtal och relation
skola-företag
3. Anskaffning av APL-platser
4.Kvalitetssäkring
5. Uppföljning av APL
6.Utvecklingsfrågor
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
43(48)
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Bilaga
Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning
transport
Ämne - Transportteknik
Ämnet transportteknik behandlar yrkesmässiga vägtransporter. Det omfattar dels
yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamheter, dels
säker hantering av det som transporteras.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet transportteknik ska syfta till att eleverna utvecklar
förmåga att framföra transportfordon på ett ansvarsfullt sätt samt kunskaper om
trafikregler och om hur den mänskliga faktorn inverkar på trafikmiljön. Eleverna
ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika tekniska funktioner i fordon
och utrustning som förekommer i branschen. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om transportsektorns olika delar samt om
dess betydelse och konsekvenser för samhället och samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur viktigt det
är med goda relationer till kunder och medarbetare. Den ska även ge eleverna
möjlighet att utveckla kunskaper om ergonomi, hälsa, säkerhet och miljö.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med uppgifter som konstrueras så att de återspeglar och förbereder för situationer som eleverna kommer att möta i sitt yrke. Ett problemlösande och laborativt arbetssätt ska prägla
undervisningen.
Undervisningen i ämnet transportteknik ska ge eleverna förutsättningar att
utveckla följande:
Kunskaper om tekniska funktioner hos fordon och utrustning.
Kunskaper om olika vägtransportverksamheter.
Förmåga att köra och manövrera fordon i varierande trafikmiljöer.
Kunskaper om planering och genomförande av transportuppdrag.
Förmåga att utföra säkerhetskontroller på fordon och utrustning.
Förmåga att göra lastviktsberäkningar utifrån fordonets och vägnätets
bärighetsbegränsningar.
Förmåga att arbeta säkert och med miljöhänsyn samt på ett sätt som
förebygger ohälsa och personskador.
44(48)
Förmåga att samarbeta med andra och att kommunicera med medarbetare
och kunder.
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Kurser i ämnet
Fordonskombinationer – godstransporter, 200 poäng, som bygger på kursen
godstransporter – specialisering.
Fordonskombinationer – persontransporter, 100 poäng, som bygger på
kursen persontransporter – specialisering.
Yrkestrafik 1a, 200 poäng, som bygger på kursen fordons- och transport branschens villkor och arbetsområden samt kursen fordonsteknik –
introduktion.
Yrkestrafik 1b, 300 poäng, som bygger på kursen fordons- och transport branschens villkor och arbetsområden samt kursen fordonsteknik – introduktion.
Kursplan - Yrkestrafik 1a, 200 poäng.
Kursen yrkestrafik 1a omfattar punkterna 1 och 3—8 under rubriken Ämnets
syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Körning och manövrering av fordon på ett trafiksäkert och miljövänligt sätt
i varierande trafikmiljöer.
Olika typer av transportuppdrag samt de krav på säkerhet, kvalitet och
noggrannhet som de olika uppdragen kräver.
Säkerhetskontroll, funktionstillsyn och underhåll av transportfordon.
Olika fordons säkerhetsanordningar samt säkerhetsanordningarnas tekniska
egenskaper och funktioner.
Tillståndskrav, utbildning och ekonomiska villkor i vägtransportverksamheter.
Lastning av fordon, lastsäkringsmetoder och lastviktsberäkning med hänsyn
till begränsningar för bruttovikter, axeltryck och vägnätets bärighet.
Kör- och vilotidsregler samt färdskrivarens funktioner och användning.
Faktorer som kan orsaka olyckor samt hur man kan förebygga olyckor och
agera när en olycka har hänt.
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
45(48)
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Kunskapskrav
BETYGET
E
Eleven kör och manövrerar i samråd med handledare och i bekanta situationer
fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven redogör översiktligt för
hur man planerar och genomför enkla transportuppdrag samt redogör översiktligt för säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför i samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon samt
vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar
dessa översiktligt. Eleven följer med viss säkerhet körtidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven översiktligt några metoder
för lastförankring. Dessutom gör eleven, med tillfredsställande resultat, enkla
lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt värderar
resultatet med enkla omdömen. Eleven väljer med viss säkerhet relevant utrustning och arbetsmetod.
Eleven identifierar med viss säkerhet och beskriver översiktligt gods med speciella
egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också något exempel på riskerna
med denna hantering. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur man förebygger
personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till
ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom samarbetar eleven med andra och anpassar med viss säkerhet bemötande
och språk efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
BETYGET
D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda.
BETYGET
C
Eleven kör och manövrerar efter samråd med handledare och i bekanta och
delvis nya situationer fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven
redogör utförligt för hur man planerar och genomför transportuppdrag samt
redogör utförligt för miljö- och säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför efter samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon
samt vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar dessa utförligt. Eleven följer med viss säkerhet körtidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven utförligt några metoder för
lastförankring. Dessutom gör eleven, med tillfredsställande resultat, lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt värderar resultatet
med enkla omdömen. Eleven väljer med viss säkerhet relevant utrustning och
arbetsmetod.
Eleven identifierar med viss säkerhet och beskriver utförligt gods med speciella
egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också några exempel på riskerna
46(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
med denna hantering. Dessutom beskriver eleven utförligt hur man förebygger
personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till
ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom
samarbetar eleven med andra och anpassar med viss säkerhet bemötande och
språk efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
BETYGET
B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
BETYGET
A
Eleven kör och manövrerar efter samråd med handledare och i bekanta och nya
situationer fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur man planerar och genomför transportuppdrag samt
redogör utförligt och nyanserat för miljö- och säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför efter samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon
samt vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar dessa utförligt och nyanserat. Eleven följer med säkerhet kör- och vilotidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven utförligt
och nyanserat några metoder för lastförankring. Dessutom gör eleven, med gott
resultat, lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt
värderar resultatet med nyanserade omdömen. Eleven väljer med säkerhet relevant utrustning och arbetsmetod.
Eleven identifierar med säkerhet och beskriver utförligt och nyanserat gods med
speciella egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också flera exempel på
riskerna med denna hantering. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat
hur man förebygger personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom
samarbetar eleven med andra och anpassar med säkerhet bemötande och språk
efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är gott.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den
egna förmågan och situationens krav
©TYA 2014-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
47(48)
TYA, Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd
Ett samarbetsorgan mellan
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
17.000 företag med 100.000
anställda
Åtta regionala utbildningsråd
och fem regionala projektledare (samordnar bran schens insatser i gymnasie skolornas programråd)
www.tya.se
48(48)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2014-10
TYA Box 1826, 171 26 Solna Tel 08-734 52 00 Fax 08-734 52 02 [email protected] tya.se
Vår verksamhetsidé är att aktivt bidra till att utveckla kompetens,
arbetsmiljö och status i transportbranschen, och därmed bidra till ökad
produktivitet och lönsamhet i företagen. TYA är ett samarbetsorgan
mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn.
Verksamheten bedrivs genom kurser och projekt som tar sikte på
yrkeskunskap och arbetsmiljö. Vi samverkar med skolor och myndigheter
samt utarbetar informationsmaterial och läromedel.
Vad är TYA?
Vad är TYA?
Vår verksamhetsidé är att aktivt bidra till att utveckla kompetens,
arbetsmiljö och status i transportbranschen, och därmed bidra till ökad
produktivitet och lönsamhet i företagen. TYA är ett samarbetsorgan
mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn.
Verksamheten bedrivs genom kurser och projekt som tar sikte på
yrkeskunskap och arbetsmiljö. Vi samverkar med skolor och myndigheter
samt utarbetar informationsmaterial och läromedel.
TYA Box 1826, 171 26 Solna Tel 08-734 52 00 Fax 08-734 52 02 [email protected] tya.se
49(48)