Transcript TYAs handbok, del 2

Programråd
- Kommentarer –
ÅD
PRO
LA
AMR
R
G
YRKES
SKO
TYAs handbok,
del 2
LIV
för transportbranschens ledamöter
i gymnasieskolans programråd
Inledning
HANDBOKEN består av två delar. Den vänder sig, i första hand, till dig som
är utsedd som arbetsgivar- eller arbetstagarrepresentant för företag anslutna till
TYA i gymnasieskolornas programråd inom fordons- och transportprogrammet.
Vi hoppas att även andra inom transportbranschen med intresse för utbildningsfrågor vill ta del av handboken liksom skolledare och lärare inom gymnasieskolans transportutbildningar.
Handboken är anpassad för arbetet i de programråd som har fordons- och transportprogrammets inriktningar transport och godshantering. Dessa båda inriktningar utgör två av programmets fem inriktningar.
SYFTET MED DIN MEDVERKAN i skolornas programråd är att bidra till att
gymnasieeleverna blir välutbildade och att TYA-anslutna företag får kompetenta
medarbetare. Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är en huvudfråga för det lokala
programrådet.
I gymnasiepropositionen 2008/09:199 säger regeringen följande: ”APL har avgörande betydelse för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara.”
HANDBOKENS del 1 INLEDS med en kort sammanfattning som kan beställas
som separat folder.
Checklistan i del 1 ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i programrådet. Kommentarer till checklistan, i del två, går lite djupare in i frågeställningarna.
HJÄLP GÄRNA TILL att utveckla handboken genom att höra av dig till oss via
exempelvis [email protected].
2
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Innehåll
Del 1
PROGRAMRÅD – ETT GEMENSAMT ANSVAR .............................................................................. 4
CHECKLISTA ...................................................................................................................................... 7
Utbildningen .................................................................................................................................... 7
Arbetsplatsförlagt lärande, APL ...................................................................................................... 8
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ......................................................................................................... 9
Programrådets arbete .. .................................................................................................................. 10
UTVÄRDERING ................................................................................................................................ 12
ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN ........................................................................................ 14
TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND ......................................... 18
TYAs regionala utbildningsråd ..................................................................................................... 18
Del 2
KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN .. ........................................................................................... 4
Utbildningen..................................................................................................................................... 4
Arbetsplatsförlagt lärande, APL .................................................................................................... 12
TYA-modellen inom inriktning transport ...................................................................................... 15
Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ....................................................................................................... 21
Programrådets arbete .. ................................................................................................................... 26
FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET ............................................................................ 30
Gymnasieskolans styrdokument .................................................................................................... 31
Yrkesexamen ................................................................................................................................. 32
Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare ........................................................ 33
Inriktning transport utgång lastbilsförare ...................................................................................... 35
Inriktning transport utgång taxi-/bussförare . . ................................................................................ 38
Lärlingsutbildning ......................................................................................................................... 40
Grundläggande behörighet ............................................................................................................ 41
NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET . . ............................. 43
TYAs RAPPORT: REKRYTERING AV LASTBILSFÖRARE 2012. ................................................ 45
BILAGA .............................................................................................................................................. 48
Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport ......................................................... 48
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
3
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
Kommentarer till checklistan i del 1
Här får du information som ger en bakgrund till de frågeställningar som
lyftes fram i checklistan, i TYAs handbok del 1, samt TYAs kommenterar och
ställningstaganden i frågor som branschen finner angelägna.
Utbildningen
Dimensionering
Programrådet bör
diskutera dimensioneringen inom aktuella inriktningar på skolan
inför varje nytt läsår genom att följa upp antalet förstahandssökande till
utbildningen och arbetsmarknadens behov av nya medarbetare.
Exempel på yrkesutgångar
Inriktning transport: lastbilsförare, bussförare och taxiförare.
(Bussförare är inte TYAs ansvarsområde)
Inriktning godshantering: terminal- och lagerarbetare.
Som ledamot i programrådet bör du också hålla dig informerad om eventuella
förändringar när det gäller skolornas erbjudande av inriktningarna transport och
godshantering inom länet eller inom den närmaste regionen.
Mål för utbildningen
Anställningsbara och välutbildade elever bör vara det övergripande målet för ditt
och rådets arbete. God måluppfyllelse kännetecknas bland annat av att:
elevernas kompetens efterfrågas av transportföretagen,
APL-företagens sammansättning avspeglar ortens/regionens logistikföretag
och för inom inriktning transport även de vanligast förekommande transportslagen.
För varje program i gymnasieskolan finns s.k. examensmål. Examensmålen anger
mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för
gymnasiearbetet. Examensmålen styr utbildningens uppläggning och ligger till
grund för planeringen av undervisningen och av gymnasiearbetet.
Ytterligare mål finns i yrkesämnenas ämnes- och kursplaner. En utgångspunkt för
Skolverkets arbete med ämnes- och kursplanerna har varit att såväl lärare, elever
och avnämare ska kunna förstå vilka kunskaper som ska uppnås.
Enligt TYA finns det vissa mätbara mål som är viktiga för att bedöma utbildningens kvalitet trots att de inte finns med bland examens- och ämnesmålen.
4
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
Programrådet bör
fastställa mätbara mål för utbildningen samt
se till att målen är väl förankrade inom såväl skolan som på de
arbetsplatser som tar emot elever för APL.
Ett mål ska vara lätt
att mäta.
Exempel på mätbara mål
Andel godkända elever med C-behörighet och YKB
Andel godkända elever med CE-behörighet och YKB
Rekryteringsunderlag och marknadsföring
Det är bra om du som rådsledamot inför ett nytt läsår har information om olika
grundläggande förhållanden som rör utbildningen, t.ex:
Hur många elever som söker i första hand till inriktning transport och
inriktning godshantering?
Om skolan har tillräckligt med sökande i förhållande till antalet utbildningsplatser?
Om antalet utbildningsplatser räcker för arbetsmarknadens behov?
Det är också bra om du diskuterat med branschen lokalt om:
Hur skolan kan bli bättre på att marknadsföra utbildningen?
Vad branschen kan bidra med när det gäller elevrekrytering?
Utbildningens upplägg och inriktning
Skolor som lyckats integrera undervisningen i de allmänna ämnena svenska,
engelska och matematik med undervisningen i yrkesämnena har ofta kunnat visa
goda resultat. Elevernas motivation att nå målen i dessa ämnen har ökat och
kunskaperna har förbättrats.
Inom inriktningarna transport och godshantering kan en ämnesintegrerad undervisning hjälpa eleverna att förstå att det teoretiska och praktiska arbetet går hand
i hand. De blir mer engagerade när de känner att uppgifterna de arbetar med
ligger inom deras intressesfär.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
5
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
En utbildning som utvecklar duktiga blivande transportarbetare anlägger en
helhetssyn på undervisningen. Den präglas av samarbete mellan samtliga undervisande lärare på programmet och mellan lärare och APL-handledare. Undervisningen anpassas till elevernas olika förutsättningar samt prövar nya vägar att
utveckla och använda undervisningsmaterial.
Programrådet bör
diskutera om
utbildningen har en bra uppläggning och goda arbetsformer?
det sker en integrering mellan yrkesämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik?
skolan erbjuder relevanta fördjupningskurser/yrkesutgångar i
förhållande till arbetsmarknadens behov?
(Var finns de stora behoven inom regionen och lokalt för eleverna
inom inriktningarna godshantering och transport? Inom vilken typ
av lager- och terminalverksamhet? Är det inom distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter, skogstransporter eller inom några av de övriga transportslagen?)
Gymnasiearbetet
Varje elev ska genomföra ett gymnasiearbete om 100 poäng motsvarande ca
4 veckors studier/arbete. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på de kunskaper
eleven tillägnat sig under utbildningen.
På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet även visa att eleven är väl förberedd
för det eller de yrken som följer av den valda yrkesutgången. Det innebär att
gymnasiearbetet lämpligen genomförs i slutet av utbildningen.
Gymnasiearbetet ska utformas så att eleven får möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande. Arbetet bör så långt möjligt motsvara verkliga uppgifter i arbetslivet.
Eleven ska planera, genomföra och utvärdera sin uppgift på ett yrkesmässigt sätt.
Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för verkliga
arbetsuppgifter inom yrket.
Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang, enligt Skolverket, en yrkesmässighet som är anpassad till den gymnasiala nivån vad gäller behärskning av metoder och arbetstempo samt att arbetet är utfört i enlighet med lagar och andra
bestämmelser som gäller för yrkesområdet.
Varje elev ska bedömas och betygssättas individuellt även om arbetet genomförts
gemensamt av fler än en elev. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd
för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt
förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet.
6
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Regeringen skriver i proposition
(2008/09: 199) som ligger till
grund för den nya gymnasieskolan GY11, som trädde i kraft
hösten 2011:
”det lokala programrådets
uppgifter bör till exempel vara
att bistå huvudmannen när det
gäller det arbetsplatsförlagda
lärandet samt att medverka
vid utformning och bedömning
av gymnasiearbeten i samband
med yrkesexamen.”
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
7
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
Rättigheter och skyldigheter samt arbetsmiljö- och miljöfrågor
Transportarbetare har mer
rygg- och belastningsbesvär
än många andra yrkesverksamma.
Frågor som handlar om kollektivavtal och en anställds rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen är viktiga frågor som bör belysas i utbildningen. I programrådet kan man stämma av att dessa frågor tas upp liksom att skolan informerar
om rättigheter och skyldigheter under APL-perioderna.
Hur utbildningen generellt behandlar arbetsmiljö- och miljöfrågor bör också vara
angelägna frågor att diskutera i programrådet.
Men även de specifika frågor som finns inom transportbranschen behöver lyftas
upp. Bakgrunden är att Arbetsmiljöverkets undersökningar visat att transportarbetaren har större frekvens av rygg- och belastningsbesvär än genomsnittet
yrkesverksamma.
Utöver egen kompetens inom området kan du som ledamot i rådet kanske tipsa
om var skolan kan hitta expertkompetens inom branschen.
Regionala skyddsombud inom Svenska Transportarbetareförbundet har t.ex. stor
erfarenhet inom området.
Inom trafiksäkerhetsområdet finns samhällets nollvision. Ungdomar är extra
utsatta i trafiken. Att träna defensiv körning är en angelägen uppgift inom transportutbildningen.
Transportarbetareförbundets syn på arbetsmiljö- och miljöfrågor framgår av
nedanstående citat från förbundets hemsida.
”Vi har bland annat en
arbetsmiljölag, lag om
källsortering, krav på mi
vänligare bränsle, lagkra
ljöv på avgasrening på die
selfordon. Detta gynna
medlemmarna i Svensk
r
a Transportarbetareförbu
ndet vilka har både de
inre och yttre miljön so
n
m arbetsmiljö.
Arbetsmiljölagen vill ås
tadkomma det ”goda arb
etet” som omfattar arbetslivets olika aspekte
r.
Förutom en bra arbets
miljö fri från olycksfall
och arbetssjukdomar sk
även ges möjlighet till
a
inflytande över den eg
na
arbetssituationen och
utvecklas såväl personli
att
gt som i sin yrkesroll.
Arbetsuppgifterna ska
vara meningsfulla och
arbetstagaren ska se
sammanhang i de olika
ett
arbetsuppgifterna samt
känna att han/hon
behövs.”
Programrådet bör
diskutera de arbetsmiljö- och miljöfrågor som har koppling till
elevernas utbildning i skolan och APL-perioder samt hur man kan
informera eleverna om deras rättigheter och skyldigheter när de
är ute på APL.
8
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
Elevinflytande
Elever som känner sig delaktiga i frågor som rör den utbildning de genomgår och
som kan påverka förhållandena inom utbildningen blir mer motiverade för sina
studier och lyckas bättre.
Elevernas uppfattning om utbildningen är även en viktig utgångspunkt när kvaliteten i utbildningen ska bedömas.
Utbildningen kan utvecklas och förbättras om eleverna t.ex. får svara på frågor
om hur de upplever tiden på företagen.
Programrådet kan
diskutera elevernas synpunkter. (De kan bidra till en bra diskussion
om kvaliteten i APL och utbildningen som helhet och vad man kan
göra för att höja den.)
Exempel på frågor till eleverna
Fråga
Instämmer
Helt
Instämmer
delvis
Instämmer
Knappast
Instämmer
Inte alls
Jag får under APL träna
det jag har behov av att
träna
Jag har med mig loggboken och den används
under APL
Jag förstår syftet med
loggboken
Jag känner till syftet
med APL
Jag får delta i verkligt
arbete under APL
APL-företaget lyssnar
på mig
Fler exempel finns i TYA-publikationen Kvalitetschecklista för APL
– arbetsplatsförlagt lärande.
Sysselsättning efter avslutad utbildning
En viktig aspekt av en utbildningskvalitet är om utbildningen leder till sysselsättning.
Programrådet bör
ta fram en modell för uppföljning av elevernas sysselsättning efter
avslutad utbildning.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
9
Kommentarer till checklistan - Utbildningen
Uppföljningen bör avse perioden mellan ett och fem år efter avslutad utbildning.
Det kommer alltid finnas
behov av transportutbildade ungdomar.
Generellt finns det ett stort behov av utbildningsplatser inom gymnasieskolan.
Gymnasieskolan täcker endast en del av yrkesutbildningsbehovet. Därför finns
det även behov av arbetsmarknadsutbildning och kommunal yrkesutbildning för
vuxna.
Det kan naturligtvis finnas lokala omständigheter och konjunkturskäl som gör
att arbetskraftsbehovet på kort sikt kan gå ned. Men långsiktigt kommer det med
stor sannolikhet att finnas efterfrågan på välutbildade ungdomar från gymnasieskolans transportutbildningar.
TYA riktar sig, i samarbete med Statisticon, en gång per år till ett stort antal
BA-företag i en förhållandevis omfattande enkät. Syftet är att undersöka behovet
av lastbilsförare eftersom denna grupp är TYAs enskilt största yrkesgrupp och
arbetskraftsbehovet här är störst.
Programrådet kan
diskutera arbetskraftsbehovet inom regionen med stöd av TYAs
rapport Rekrytering av lastbilsförare.
I bilagda utdrag ur rapporten Rekrytering av lastbilsförare 2012 har TYA frågat
åkerierna inom vilka transportslag man anställt förare under det senaste året,
t.ex. distributionstransporter, fjärrtransporter, bygg- och anläggningstransporter.
Uppgifterna kan ge viss vägledning när det gäller att välja APL-platser.
10
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
”APL har avgörande betydelse
för att yrkesutbildningen ska få
sådan kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir
anställningsbara.”
Proposition 2008/09:199
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
11
Kommentarer till checklistan - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Allmänt
Syftet med arbetsplatsförlagt lärande, APL är att yrkesutbildningen ska få sådan
kvalitet, djup och verklighetsförankring att eleverna blir anställningsbara.
APL ska ge kunskaper som ingår i gymnasieskolans kurser i yrkesämnen.
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det ska bidra
till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Av gymnasieförordningen framgår att:
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst
15 veckor.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars
garanterad undervisningstid.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet.
Det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.
På arbetsplatsen utses en handledare som har nödvändiga kunskaper och
erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser
och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
Programrådet bör
varje år följa upp att varje elev fått sin rätt till APL tillgodosedd och
diskutera vilka krav som bör ställas på de företag som ställer
APL-platser till förfogande samt
stimulera deltagande i handledarutbildning.
APL
SKOLA + ARBETE
12
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Arbetsplatsförlagt lärande, APL
Kommunikation och arbetsplatsbesök
Det är viktigt att det sker en löpande kommunikation mellan elevens kontaktperson på skolan och handledaren på arbetsplatsen – inte bara vid APL-periodens
början och slut. När perioden är slut är det för sent att rätta till eventuella brister! Kontakterna bör vara ömsesidiga, så att kontakter tas av såväl arbetsplatsen
som skolan. Det är också angeläget att yrkeslärarna gör regelbundna besök på
arbetsplatserna.
Programrådet bör
årligen samla in information som visar
i vilken omfattning yrkeslärare besöker arbetsplatserna och
vilka resurser skolan avsätter för att möjliggöra arbetsplatsbesök.
Resurser och kvalitet
För att transportutbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det tillräckligt med fordon och utrustning. Samtidigt är det viktigt att fordons-, maskin- och utrustningsdelen drivs så ekonomiskt som möjligt för att säkerställa utbildningen på sikt.
Programrådet bör
försäkra sig om att
tillgången på lärare och APL-handledare motsvarar behoven.
lärare och APL-handledare har adekvat utbildning och att
fordonen inte är för gamla.
Programrådet kan
även undersöka möjligheter till leasing och
diskutera förutsättningar för ett utökat APL för att minska antalet
fordon och därmed drift- och investeringskostnaderna samt ökad
flexibilitet i utbildningen.
Övningskörning på åkerier
I syfte att ge eleverna möjlighet till mer träning i att köra lastbil – än vad skolan
kan ge – är det möjligt för en APL-handledare/lastbilsförare på ett åkeri att låta
eleven övningsköra. Det är också önskvärt.
Möjligt och önskvärt att
eleven övningskör med
välutbildade handledare
på åkerierna.
TYA rekommenderar då åkerierna och APL-handledarna samt skolan att följa
TYA-modellen. Se vidare under TYA-modellen, punkten Övningskörning/körträning på åkeri – skolans och företagets ansvar.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
13
Som ledamot i programrådet bör
du verka för att:
TYA-modellen ligger till
grund för hur APL ska genomföras – om skola och
företag är överens om att
eleverna ska övningsköra
på åkerierna.
14
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport
TYA-modellen inom inriktning transport
TYA-modellen ger eleverna möjligheter till övningskörning/mängdträning på
åkerierna med välutbildade handledare. Modellen innebär att samarbetet mellan
skola och företag formaliseras samt att ansvarsområden tydliggörs. Syftet är att
kvalitetssäkra utbildningen med målsättningen att elevernas yrkeskompetens och
trafiksäkerhet förbättras.
TYA-modellen är flexibel.
TYA-modellen är flexibel. TYA anser att 15-30 veckor av utbildningen bör vara
arbetsplatsförlagd beroende på lokala och individuella förutsättningar. Modellen
ger möjligheter för skola och företag att komma överens om viss ersättning till
företagen för att täcka merkostnader i samband med utökat åtagande.
Samarbetet mellan skolan och företaget regleras i skriftliga avtal.
Branschgodkända företag och handledare
När skolor och företag genomför utbildningen enligt TYA-modellen ska företag
och handledare vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skälet är att
TYA-modellen innebär ett utökat arbetsplatsförlagt lärande där eleven får träna
på yrket som lastbilsförare under övervakning av en utbildad handledare.
Godkända företag och
handledare.
Under APL-perioden ges eleven möjlighet att övningsköra för körkortsbehörigheten C eller CE och att träna körförmågan under ordnade former.
Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet har
beslutat att det företag som tar emot elever enligt TYA-modellen ska vara:
Medlem i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och/eller ha kollektivavtal med
Svenska Transportarbetareförbundet.
Juridisk person.
Seriöst och följa god sed på arbetsmarknaden.
Lämpligt och ha förutsättningar att genomföra arbetsplatsförlagt lärande
inom ungdoms- och/eller vuxenutbildningen.
Godkänd handledarutbildning.
Enligt beslut av Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet krävs vidare att:
Handledaren har genomgått en APL-handledarutbildning som är
godkänd av TYA.
Övningskörning/mängdträning på åkerier.
TYA-modellen
Kvalitetschecklista
Arbetsplatsfö
rlagt lärande
– APL –
TYAs verktyg ”Kvalitetschecklista – APL”,
är ett hjälpmedel och ett stöd för kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet.
©TYA 2012-10
TYA-modellen
Programråd - TYAs handbok, del 2
15
Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport
Handledarutbildning
Att handledaren på arbetsplatsen har genomgått APL-handledarutbildning är en
förutsättning för kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Efter skolans grundläggande handledarutbildning erbjuder TYA, till företag som ansluter sig till
TYA-modellen, en fördjupad handledarutbildning.
En genomgången godkänd APL-handledarutbildning innebär att en medarbetare
på åkeriet blir certifierad APL-handledare. Efter en påbyggnadsutbildning kan
medarbetaren bli certifierad APL-instruktör.
Programrådet bör
stimulera deltagande i handledarutbildning, t.ex. genom att
följa utvecklingen vad gäller antalet handledare som genomgått
handledarutbildning och
diskutera skolans arbete med handledarutbildning samt
formerna för att ekonomiskt kompensera de företag som låter med arbetare genomgå TYAs fördjupade utbildning.
TYAs kurser för blivande APL-handledare
Pedagogik och metodik
Innehåll: Pedagogik, grunderna för lärande och arbetsplatsförlagt
lärande.
Mål: Efter genomgången kurs ska deltagaren ha erhållit grundläggande kunskaper i pedagogik för att kunna handleda
gymnasieelever och vuxna i arbetsplatsförlagt lärande.
Trafiksäkerhetsmetodik
Innehåll: Nollvisionen, trafiksäkerhetspolicy, trafikolyckor samt köroch vilotider.
Mål: Efter genomgången kurs ska deltagaren ha erhållit ökade
kunskaper om trafiksäkerhet och fått ökad förståelse för vikten
av trafiksäkert beteende i rollen som handledare.
Körträningsmetodik
Innehåll: Praktiska övningar, regler för övningskörning, loggbok och
metodisk mängdträning.
Mål: Efter genomgången kurs ska deltagaren vara väl medveten om
sin roll vid körkortsutbildning när det gäller arbetsplatsförlagt
lärande. Deltagaren ska kunna genomföra mängdträning med
elever under APL.
Mer info på www.tya.se
16
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport
Loggbok
Som stöd för god kommunikation mellan skola och företag, och som hjälp för
planering och genomförande av APL, har TYA tagit fram en loggbok som vänder
sig till APL-eleven. Loggboken fylls i av APL-handledaren (eller APL-instruktören) samt elevens lärare.
Ett viktigt syfte med loggboken är att den ska tjäna som ett stöd vid övningskörning/mängdträning på åkerierna och på skolan.
Skolan ska ge en bra
grund innan övningskörningen på åkerierna.
Övningskörning/körträning på åkeri – skolans och företagens ansvar
Skolan ska ge eleverna en bra grund i att framföra tung lastbil i trafik innan övningskörning/körträning av körförmågan blir aktuell på godkända åkerier under
övervakning av APL-handledare som utbildats enligt TYA-modellen.
Programrådet kan
diskutera fortlöpande hur eleverna kan vidareutveckla sin körförmåga på åkerierna.
Trafiksäkerhetsforskningen har betonat vikten av att ge ungdomar möjlighet
att öva körförmågan i så stor utsträckning som möjligt för att för att minimera
risken för trafikolyckor.
Övningskörning med fordon som kräver behörigheten C får inte ske innan de
kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts.
Programrådet bör
försäkra sig om att de åkerier som används i syfte att utveckla elevernas
körförmåga har
ett skriftligt avtal/en skriftlig överenskommelse mellan skola och
transportföretag samt att avtalet medföljer under färd och styrker att eleven är under utbildning.
upprättat ett dokument där eleverna förbundit sig till tystnadsplikt
beträffande gods som transporteras.
förstått att syftet med körningen under APL är att träna elevens
färdigheter.
handledare som genomgått TYAs handledarutbildning (eller motsvarande utbildning som är godkänd av TYA).
fordon som är försedda med en skylt med texten ”Övningskör” på
röd botten i de fall eleven inte har körkortsbehörighet för fordonet.
Handledaren är ansvarig för vad som sker i den aktuella trafiksituationen.
Därför vill TYA och TYAs ägare Biltrafikens Arbetsgivareförbund och
Svenska Transportarbetareförbundet att handledaren ska vara utbildad för
ett trafiksäkert handledarskap.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
17
Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport
Programrådet bör
vidare försäkra sig om att företagen har rutiner för att se till att eleven
har körkortstillstånd/körkort för det aktuella fordonet.
har loggboken med under färd.
använder eget färdskrivarblad eller förarkort.
får tillräckligt antal körtimmar för att bli optimalt trafiksäker.
Programrådet bör
följa upp
att skola och företag sätter upp individuella mål för körträningen och
ger feedback till eleverna, samt
att eleverna får tillräckligt med körtimmar för att de ska bli optimalt
trafiksäkra genom att sätta mål för
C- & YKB - Körträning med lärare C- & YKB - Körträning med APL-handledare
CE- & YKB - Körträning med lärare
CE- & YKB - Körträning med APL-handledare … timmar
… timmar
… timmar
… timmar
Skälen för TYA-modellen
Bakgrunden till TYA-modellen är att branschen under åren efter år 2000 uppmärksammade att många transportföretag ville bli mer delaktiga i yrkesutbildningen för att på så sätt bidra till att höja utbildningskvaliteten. Företagen ville
dela med sig av sin kompetens på ett mer utvecklat sätt än tidigare och komplettera skolans utbildning med mer tid på företagen.
Antalet transportutbildningar och utbildningsplatser behövde ökas. TYA uppmärksammade att kommuner som var intresserade av att starta transportutbildningar ibland tvekade på grund av dyra investeringskostnader. Kommuner som
hade transportutbildning hade svårt att utöka antalet platser på ett flexibelt sätt
om antalet sökande ökade.
Mer körträning ökar unga
förares trafiksäkerhet.
TYA-modellen ger förutsättningar för att starta inriktningen transport utan alltför kostsamma investeringar eftersom den senare delen av utbildningen – träningen av elevernas körförmåga – även kan ske på företagen. Av detta skäl startade
TYA utbildningar för APL-handledare och APL-instruktörer (vidareutbildning
för APL-handledare).
Ökad trafiksäkerhet
Det viktigaste syftet med TYA-modellen är att ge eleverna möjlighet till ökad
yrkeskompetens och trafiksäkerhet genom utökad övningskörning eller mängdträning på företag. Trafiksäkerhetsforskningen har visat att mer körträning ökar
unga förares trafiksäkerhet.
18
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - TYA-modellen inom inriktning transport
Eftertraktade elever
En positiv effekt är också att eleverna blir ännu mer eftertraktade av företagen i
och med ett utökat och mer meningsfullt arbetsplatsförlagt lärande.
Ökad anställningsbarhet.
Mindre investeringar för kommunerna
Ett annat syfte är att erbjuda intresserade kommuner en utbildningsmodell som
gör det möjligt att bedriva en transportutbildning med mindre investeringar
än traditionell yrkesutbildning inom transportområdet. Det blir möjligt att ge
eleverna ökad körvana och yrkeskompetens utan att utbildningen blir dyrare. På
intäktssidan kan kommunen dessutom räkna med att få tillbaka de investerade
pengarna i ungdomarnas utbildning den dagen eleverna får arbete och börjar
betala skatt. Anställningsbarheten är högre än i traditionell transportutbildning.
Erbjuda kommuner en
mer kostnadseffektiv
transportutbildning.
Ger APL-företag ökad
konkurrenskraft.
Åkerierna mer delaktiga
Ett tredje syfte är att ge APL-företagen möjlighet att bli mer delaktiga i utbildningen. Med välutbildade handledare höjs kompetensen i företagen. En ny
karriärväg för medarbetare och elever (blivande medarbetare) skapas vilket
underlättar framtida rekrytering. Företagens kompetens ökar vilket i sin tur ger
förutsättningar för konkurrenskraftiga transportföretag.
Information
Mer information om TYA-modellen finner du på www.tya.se.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
19
TYAs vision för skolornas lokala
programråd:
Skol- och branschföreträdare i
samverkan för välutbildade och
säkra transportelever
20
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
Avtal
Ansvarsfördelningen mellan skolan och företagen bör regleras i avtal. Regelverket kräver inte att det finns ett avtal mellan skolan, eleven och arbetsplatsen om
det arbetsplatsförlagda lärandet. Sådana avtal föreskrivs endast när det gäller
lärlingsutbildning.
TYA anser dock att ett genomtänkt APL-avtal mellan skolan och företaget är
grunden för att APL ska fungera på ett bra sätt. Därför anser TYA att företaget/
arbetsplatsen alltid ska kräva att ett avtal skrivs – oavsett om APL ingår som en
del i en skolförlagd yrkesutbildning eller som huvudparten i en lärlingsutbildning.
Avtalet bör innehålla överenskommelser om
Generell lagstiftning som
berör elever under APL är
vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa,
hur kostnaderna för skador som eleven eventuellt kan orsaka under den
arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas (mellan skolan och det
företag som tillhandahåller APL-platsen),
•Föreskrifter som
Minderårigas arbets-
miljö (AFS 2012:3)
fördelning av arbetsmiljöuppgifter mellan skola och företag,
•Lagen om förbud mot
kränkande behandling
övriga försäkringsfrågor, dvs. vem som är ansvarig om eleven drabbas av
en personskada under APL-perioden, vem som anmäler allvarliga tillbud och
olyckor till Arbetsmiljöverket, m.m.
•Arbetsmiljölagen (AML)
avtalstiden, dvs. under vilken tid som eleven ska genomföra sin APL,
villkor för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, samt
vilken lärare på skolan och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara
kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Vidare bör avtalet kunna innehålla uppgifter om
hur bedömningen av elevens prestationer ska gå till.
om någon del av APL-perioden ska användas för elevens gymnasiearbete och
i så fall hur detta ska gå till.
hur uppföljningen av APL ska gå till, dvs. hur genomförandet av det arbetsplatsförlagda lärandet fungerat för eleven, arbetsplatsen och skolan.
vad som behöver förbättras till nästa gång.
Programrådet bör
varje år diskutera APL-avtalens generella utformning samt ansvars-,
arbetsmiljö- och försäkringsfrågor.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
21
Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
För att få idéer till hur APL-avtal kan utvecklas kan du som programrådsledamot
kontakta andra APL-företag som samarbetar med andra skolor och be att få ta
del av deras APL-avtal.
Programrådet bör
vid behov följa upp avtalsmallen/avtalen genom att kontrollera att
skriftliga avtal, kontrakt eller överenskommelser är upprättade
mellan parterna, samt att
avtalen reglerar samarbetet mellan skola och företag när det gäller
roller och ansvar.
På Skolverkets hemsida finns ett förslag till avtal vid lärlingsutbildning som kan
fungera som utgångspunkt även för diskussioner om APL-avtalen.
Elevsäkerhet på arbetsplatsen
Gymnasieskolan har ansvar för att välja APL-platser. Detta bör helst ske i samverkan med branschen, så att eleverna inte utsätts för risker. När det gäller skolor
och företag som bedriver APL enligt TYA-modellen ska TYAs medlemsföretag
vara godkända av TYAs regionala utbildningsråd. Skolan ansvarar för att företaget får information om elevens kunskaper och mognad som förare.
Programrådet kan
medverka till bra elevsäkerhet genom att följa upp att
skolan och arbetsplatsen gemensamt har bestämt vilka uppgifter
eleven ska utföra samt formen och omfattningen på handledningen.
det är klargjort vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning.
arbetsplatsens skyddsombud har informerats om elevens arbets uppgifter och kunskapsnivå.
arbetsplatsena ledning och tillsyn fungerar bra.
arbetsplatsens introduktion av APL-eleven har varit tillräckligt
omfattande.
handledningen fungerar.
det sker en fortlöpande bedömning av olika riskfaktorer kopplade
till APL-elevens arbetsuppgifter.
tillbud och skador har rapporterats till skolan.
22
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets-, försäkringsfrågor
Skolan ansvarar för att allvarliga olyckor och tillbud som berör eleven anmäls till
Arbetsmiljöverket, men det är en fördel om det görs direkt av företaget. Det är
därför nödvändigt att komma överens om vilka rutiner som ska tillämpas.
Elev under 18 år
Programrådet kan
agera förebyggande genom att informera företagen om att vissa
arbetsuppgifter, t.ex. arbete
med lyftande truck, bara får utföras under direkt ledning av hand ledare så länge eleven är minderårig, d.v.s. under 18 år.
Försäkringsfrågor
Som branschföreträdare i programrådet bör du hjälpa till att bevaka att APLföretagen är medvetna om vad som gäller när en olycka sker.
De allra flesta kommuner har en gruppolycksfallsförsäkring för sina elever. I
de fall en elev orsakar en skada som täcks genom åkeriets försäkringar ersätter
många kommuner åkeriet för självrisken.
Observera att kommunens ansvarsförsäkring inte täcker trafikskador. Skador i
samband med körning regleras alltid genom trafikförsäkringen och aldrig genom
skolans ansvarsförsäkring.
Programrådet bör
stämma av följande frågor:
Innehåll och omfattning av kommunens elevförsäkring.
Ersätter kommunen företagets självrisk?
Finns försäkringsfrågan reglerad i avtalet mellan skolan och
företagen?
Huvudregeln är att skolan svarar för ansvars- och olycksfallsförsäkring för eleven
under APL. När det gäller skadestånd svarar skolan för eventuella person- eller
sakskador som en elev orsakar företaget eller anställda.
Elev drabbas av skada. Staten ersätter.
Elev skadar en anställd. Ansvarsförsäkring gäller.
Elev skadar tredje mans egendom. Huvudregeln
är att det är företagets ansvar. (Det är viktigt att
eleven fått tillräckliga kunskaper i skolan för att
klara arbetet)
©TYA 2012-10
Minderårigas arbets
miljö
Programråd - TYAs handbok, del 2
23
Kommentarer till checklistan - Ansvars-, säkerhets- och försäkringsfrågor
En kommuns ”lathund” i försäkringsfrågor när det gäller APL kan exempelvis se
ut så här:
Företaget upptäcker skada på sin egen egendom och personal som elev
(på kommunens initiativ placerat) orsakat.
1. Anmälan till företagets försäkringsbolag.
2. Efter att företaget fått svar från försäkringsbolaget, ställer företaget
krav (självrisk eller hela skadan) mot kommunen. Kommunen an mäler detta skadeståndskrav till kommunens försäkringsbolag via
kommunskyddet.
Företaget får skadeståndsanspråk på sig för person- eller sakskada hos
tredje person som elev orsakat.
3. Företaget anmäler till företagets försäkringsbolag och informerar
”kommunen”.
4. Om företagets försäkringsbolag avböjer skada gör kommunen, via
kommunskyddet, skadeanmälan till kommunens försäkringsbolag.
Programrådet bör
informera sig om hur informationen om försäkringsfrågor ser ut i
kommunen/ gymnasieskolan.
Lagstiftning
Grundregeln är att APL ska ske inom ramen för det dagliga arbetet i företaget.
Eleven är inte arbetstagare eftersom APL är en del av skolarbetet. Däremot
betraktas eleven som arbetstagare när det gäller tillämpning av arbetsrätten,
miljölagen och föreskriften om minderåriga. Andra delar av arbetsrätten gäller
inte under APL eftersom det arbetsplatsförlagda lärandet inte räknas som någon
anställning.
ontrakt
Utbildningsk
ARBETSPLATS
24
Programråd - TYAs handbok, del 2
? SKOLA
©TYA 2012-10
”En organiserad och nära
samverkan mellan huvudmän
och avnämare är avgörande
för att utveckla yrkesutbildningens kvalitet.”
Proposition 2008/09:199
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
25
Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete
Programrådets arbete
Det är skolan som äger frågan om utbildningens kvalitet. Det innebär att det är
skolans ansvar att tillsammans med branschrepresentanter sätta mål, utvärdera
samt förbättra yrkesutbildningen.
Som branschrepresentant i programrådet har du en rådgivande roll i skolans
arbete.
Ordförande i rådet kan vara rektor, någon annan verksam inom skolan eller en
branschrepresentant. TYA ser gärna att en företagsrepresentant inom BAområdet (Biltrafikens Arbetsgivareförbund) är ordförande i programrådet.
Skolan äger frågan om
utbildningens kvalitet.
Representation i programrådet
I programrådet bör ingå personer som tillsammans gör att rådet har god kunskap
om utbildningen, branschen och yrkesområdet.
Personer från skolan kan vara rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt
elever.
Personer från kommunen kan vara politiker.
Personer från branschen kan vara företrädare för företag som är anslutna till
TYA, företrädare för Biltrafikens Arbetsgivareförbund (www.transportgruppen.se) och företrädare för Svenska Transportarbetareförbundet
(www.transport.se)
Företrädare för branschen kan t.ex. vara åkare, personalansvarig på företag,
ombudsman och utbildningsansvarig från Biltrafikens Arbetsgivareförbunds regionkontor, ombudsman från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar,
regionalt skyddsombud från Svenska Transportarbetareförbundets avdelningar
samt transportarbetare i produktionen, t.ex. APL-handledare (utsedd av Transportarbetareförbundets avdelning).
Programrådet kan
diskutera om det finns intresse av att få med en representant från
Arbetsförmedlingen och om det finns möjligheter att få med en skolpolitiker.
Skolans och branschens förväntningar
Både skolan och branschföreträdarna har sannolikt olika förväntningar på sin
medverkan i programrådet. Dessa förväntningar bör då och då lyftas fram och
diskuteras i programrådet så att arbetet i rådet får rätt riktning.
Som ledamot i programrådet kan du bland annat medverka till att
syftet med samarbetet mellan bransch och skola förankras i rådet.
även branschens förväntningar tydliggörs.
26
en policy för samarbetet mellan skolan och branschen upprättas för att
underlätta det fortsatta arbetet.
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete
Organisation och arbetsformer
Regelverket talar endast om att för varje yrkesprogram ska det finnas ett eller
flera programråd.
Hur programrådet ska organiseras och arbetet bedrivas lämnas öppet. Det lämnar stort utrymme för att lokalt diskutera och anpassa organisation och arbetsformer.
När? Hur? Vad?
Vilket?
Programrådet bör
tidigt ta ställning till bl.a. följande frågor:
Hur ofta ska rådet sammanträda?
Hur avser skolan att hantera ansvaret, dels för beredning av ärenden
inför rådets möten, dels för att diskussionerna i rådets förs vidare och
omsätts i de berörda verksamheterna?
Vilket administrativt stöd och andra resurser kommer att knytas
till programrådet?
Bestämma rutinerna för ledamöternas kontakter mellan sammanträdena liksom för ledamöternas kontakter med arbetsplatser och
vice versa.
Programråd på program-, inriktnings- eller utgångsnivå?
Programrådet bör
diskutera om programrådet ska vara gemensamt för hela programmet
eller om det ska det finnas ett råd för respektive inriktning eller
utgång?
TYAs uppfattning är att det, helst som alternativ ett, bör finnas ett råd per
utgång (t.ex. lastbilsförare och åkerisidan företrädd i lokala programrådet.) Som
alternativ två per inriktning. Inriktning transport och inriktning godshantering
kan utgöras av ett eller två råd beroende på inriktningarnas omfattning.
Programrådet kan
diskutera behovet av viss samordning av programrådsarbetet med
mekanikersidan. (Där det finns utbildning till lastbilsmekaniker på
skolan)
Åkerierna är beroende av en väl fungerande utbildning till lastbilsmekaniker. Det
råder brist på dessa mekaniker.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
27
Kommentarer till checklistan - Programrådets arbete
Kvalitetsuppföljning
En viktig uppgift i rådet bör vara att arbeta med kvalitetssäkring av yrkesutbildningen som helhet, dvs. såväl den skolförlagda som den arbetsplatsförlagda
delen. Det är ett utvecklingsarbete som bör pågå över tid.
Programrådet bör
bevaka att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och medverka
till att stärka detta arbete, t.ex. genom att:
utveckla former för hur branschen kan involveras i kvalitetsarbetet.
försäkra sig om att APL har god kvalitet.
(En förutsättning är att yrkeslärare och handledare är medvetna om
sina roller samt ges tid och förutsättningar att göra ett bra jobb. Det
är t.ex. viktigt att APL-företagen och handledarna på arbetsplatsen
återkommande får en ”feedback” på sina utförda insatser.)
Programrådet kan
följa upp kvaliteten i APL t.ex. genom att elever, lärare och APLhandledare svarar på enkäter en gång per termin eller en gång per år.
Regional samverkan
När det gäller regional samverkan med transportbranschen är TYAs regionala
utbildningsråd en naturlig partner. Som ledamot i programrådet bör du lyfta
regionala samverkansfrågor som kan bli aktuella (t.ex. dimensionerings- och
inriktningsfrågor) med företrädare för TYAs regionala utbildningsråd och TYAs
regionala projektledare.
TYA ser gärna att minnesanteckningar från det lokala programrådet översänds
till ledamöterna i TYAs regionala utbildningsråd, via TYAs regionala projektledare. På detta sätt skapas naturlig informationsöverföring och möjlighet att
sprida goda exempel.
Kommuner har ibland inrättat kommunförbund för att möta behovet av regional samverkan i utbildningsfrågor mellan kommunerna i ett län. Det kan också
finnas s.k. regionala självstyrelseorgan. I dessa organ samverkar kommunerna
och länsstyrelsen i länet bl.a. om utbildningsfrågor. Regional samverkan mellan
kommunerna inom en region eller ett län kommer sannolikt att utvecklas för att
möta samordnings- och dimensioneringsfrågor.
Programrådet kan
diskutera följande frågor vid behov:
Vad kännetecknar, eller hur definierar man, skolans lokala
programråd?
Vilket upptagningsområde har skolan och var söker eleverna arbete?
28
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Programrådsenkät
Ett lokalt programråd
per inriktning? = 60 %
för hela programmet? = 40 %
Sammanträder
1-2 ggr/år? = 70 %
3-4 ggr/år? = 30 %
Sammanträden
Lokalt
programråd
©TYA 2012-10
60%
40%
70%
30%
Per inriktning
För hela
programmet
1-2
gånger/år
3-4
gånger/år
Programråd - TYAs handbok, del 2
29
Fordons- och transportprogrammet
Fordons- och
transportprogrammet
Fordons- och transportprogrammet finns i ett stort antal kommuner. Nästan
100 gymnasieskolor har utbildningar inriktade mot godstransporter.
Godshantering
Transport
Transport
Taxi
HjulGodsGodshantering
Transport
utrustningshantering
teknik
Gymnasieskolans yrkesutbildningar är treåriga och består av allmänna, s.k. gymnasiegemensamma ämnen (bl.a. svenska, engelska och matematik) och yrkesämnen. Varje ämne kan innehålla en eller flera kurser.
Inriktningar och programfördjupningar
Inom fordons- och transportprogrammet finns fem inriktningar: godshantering,
transport, karosseri och lackering, personbilsteknik samt lastbil och mobila
maskiner.
Inom varje inriktning kan eleven även välja ett antal fördjupningskurser som
leder till specifika yrkesutgångar.
Programrådet bör
diskutera vilka fördjupningar som ska erbjudas inom de inriktningar
som erbjuds av skolan.
(Se t.ex. bilagda utdrag ur TYAs rapport Rekrytering av lastbilsförare
2012. Där redovisas regionvis inom vilka transportslag som BA-företagen
anställt flest förare. Men lokalt kan naturligtvis arbetsmarknadsbehovet
skilja sig från det regionala behovet.)
Den nya gymnasieskolan har även möjlighet att anordna kurser inom hjulutrustningsteknik. Dessa kurser kan genomföras inom samtliga inriktningar.
30
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Fordons- och transportprogrammet - Gymnasieskolans styrdokument
Gymnasieskolans styrdokument
Skollag
Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer. Det som särskilt
gäller gymnasieskolan regleras i kapitel 15-17. Riksdagen beslutar.
Gymnasieförordning
Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar.
g
Skolla
dning
Gymnasieföror
Läroplan
Examensmå
l
Ämnes
plan
Läroplan
Läroplanen beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och
riktlinjer för arbetet. Regeringen beslutar.
Examensmål
Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet.
Ämnesplan
För varje ämne finns en ämnesplan som beskriver de kurser som ingår i ämnet.
Regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnena.
Ämnes- och kursplaner
För varje ämne finns en ämnesplan och en kursplan för varje kurs som ingår i
ämnet. Ämnes- och kursplanerna finns på Skolverkets hemsida
(www.skolverket.se).
I kommande avsnitt får du en överblick över kursplanerna inom inriktning transport och inriktning godshantering. Här kan du också se vilka kursplaner som är
obligatoriska för körkortsbehörigheter och yrkesexamen.
Ett exempel på en ämnesplan och en kursplan inom inriktning transport finns
med i kommande avsnitt.
Kursplanerna maskinell godshantering och godstransporter specialisering rymmer
ett visst mått av flexibilitet för att kunna spegla arbetsmarknadens behov.
Inriktningsgaranti
Med inriktningsgaranti menas att en gymnasieskola som anordnar en inriktning
som börjar i årskurs 2 kan välja att ge eleven en möjlighet att välja inriktning
redan i samband med ansökan till gymnasieskolan. I årskurs 1 har eleverna möjlighet att påbörja kursen maskinell godshantering.
Programrådet kan
diskutera exempelvis för- och nackdelar med att eleverna blir garanterade en plats på inriktning transport eller inriktning godshantering
redan när de blir antagna till årskurs 1.
Skolans storlek och antal inriktningar kan ha betydelse för skolans beslut.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
31
Fordons- och transportprogrammet - Yrkesexamen
Yrkesexamen
Den som fullföljt ett yrkesprogram i gymnasieskolan kan få en yrkesexamen.
Syftet med en examen är att den ska vara ett dokument som anger en viss kvalitet, dvs. visa att innehavaren generellt uppnått goda kunskaper under sin utbildningstid. Kraven för yrkesexamen är att eleven har
1. Slutfört en utbildning på ett nationellt program som omfattar minst
2 500 gymnasiepoäng.
2. Godkända betyg på kurser om minst 2250 gymnasiepoäng.
3. Godkända betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk
(kursen 1, 100 gp), engelska (kursen 5, 100 gp) och matematik
(kursen 1 a, 100 gp).
4. Godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena
motsvarande 400 poäng ingår i de 2 250 poängen.
5. Godkänt betyg på gymnasiearbetet.
32
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare
Inriktning godshantering utgång lager-/
terminalarbetare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar.
Inriktning godshantering är inte knutet till någon speciell lager- eller terminalverksamhet. Skolor som exempelvis vill profilera sig mot hamn eller lager har
möjlighet att göra det i ett tidigt skede av utbildningen
För att en elev ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng
(gp) av totalt 2500 gp. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända betyg.
Dessa är märkta med (YX) nedan (Yrkesexamen). Eleverna ska beredas möjlighet
att utöka programmet med 100-300 p för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) 600 p
100 p
Engelska/Engelska 5 (YX) Historia/Historia 1a1
50 p
Idrott & hälsa/idrott och hälsa 1
100 p
Matematik/Matematik 1a
100 p
(YX)
Naturkunskap/Naturkunskap 1a1
50 p
Religionskunskap/Religionskunskap 1
50 p
Samhällskunskap/Samhällskunskap 1a1 50 p
Svenska/Svenska 1
(YX)
100 p
Gymnasiearbete (YX) 100 p
Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) 400 p
Fordons och transportbranschens villkor och arbetsområden (YX) 200 p
Fordonsteknik/Fordonsteknik - introduktion
200 p
(YX)
InriktningsÄmnen/kurser (obligatoriska)
400 p
Godshantering/Maskinell godshantering **
200 p
Lager och terminal/Lageradministration och terminallogistik
200 p
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
33
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning godshantering utgång lager-/terminalarbetare
Programfördjupning (kurspaket beslutas av skolan)
800 p
Paketet kan bestå av följande ämnen/kurser:
Godshantering/Hantering av varor och gods
200 p
Godshantering/Lastbärare
200 p
Godshantering/Tunga arbetsmaskiner
200 p
Lager och terminal/Lagerprocesser
200 p
Lager och terminal/Plocklagerhantering
100 p
Exempel på andra tänkbara ämnen/kurser i paketet:
Service och bemötande/Service och bemötande 1
100 p
Entreprenörskap/Entreprenörskap
100 p
Individuellt val
200 p
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordon- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för Däck och hjulmekaniker kan eleverna välja kurser
inom detta område.
Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att eleven ska erhålla
yrkesexamen.
(YX)
** 34
Godshantering/Maskinell godshantering – kommentarer, se inriktning
transport (nästa avsnitt).
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Fordons- och transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
Inriktning transport utgång lastbilsförare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar.
Inriktning transport är inte knutet till något speciellt transportslag vilket innebär
att skolor som exempelvis vill profilera sig mot skogstransportförare har möjlighet att påbörja den utbildningen i ett tidigt skede.
För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 gp Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända
betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen).
Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med 100-300 gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Engelska (YX) 600 p
100 p
Historia 50 p
Idrott & hälsa 100 p
100 p
Matematik
(YX)
Naturkunskap
50 p
Religionskunskap 50 p
Samhällskunskap 50 p
Svenska
(YX)
100 p
Gymnasiearbete (obligatoriskt) (YX)
100 p
Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska för C+YKB) 400 p
Fordons- och transportbranschens villkor * (YX) Fordonsteknik *
200 p
200 p
(YX)
InriktningsÄmnen/kurser (obligatoriska för C+YKB) 500 p
Yrkestrafik 1a *
200 p
Yrkestrafik 1b *
300 p
Programfördjupningsämnen/kurser
(obligatoriska för C+YKB) 500 p
Maskinell godshantering **, *
200 p
Godstrafik *
200 p
Godstransporter - specialisering *
100 p
Programfördjupningsämnen/kurser 200 p
Fordonskombinationer (CE) *
200 p
Lastbilsmonterad kran
100 p
Godstransporter specialisering***
100 p
Entreprenörskap
100 p
Individuellt val
©TYA 2012-10
200 p
Programråd - TYAs handbok, del 2
35
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för däck- och hjulmekaniker kan eleven välja kurser
inom detta område.
Kurser som måste vara betygsatta inom 2250 p för att erhålla
yrkesexamen
(YX)
*
Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB. Efter att eleverna har
fått sina 1400 poäng i stjärnmärkta kurser (exklusive Fordonskombinationer CE) kan de erhålla körkortsbehörighet C och YKB.
** Maskinell godshantering, 200 poäng.
Undervisningen i kursen ska behandla följande områden:
• Kapacitet hos lyftredskap.
• Tillsatsaggregat och bakgavellyft.
• Fraktdokument och godshandlingar.
• Kapacitetsskyltar och märkning på truckar och maskiner.
• Godsmärkning och symboler på gods som visar föraren hur godset ska
hanteras, till exempel godstyngdpunkt, hanteras varsamt, denna sida
upp, och slingas här.
• Körning och manövrering av truckar och maskiner som väger mindre
än tio ton.
• Hantering och byte av redskap för olika användningsområden.
• Lyftmetoder, staplingsmetoder och förankringsmetoder.
• Tyngdpunktsberäkning för lastning, stapling och hantering av gods.
• Lyftdiagram.
• Hantering av olika typer av lastbärare, till exempel EUR-pallen, burar
och IBC-behållare.
• Säkerhetsföreskrifter
TYAs kommentarer: Kursen kan genomföras med flera maskintyper. Exempel på
maskiner kan vara truckar, hjullastare, bakgavellyft och lastbilsmonterade kranar. Till maskinslagen bör olika tillsatsaggregat användas. TYA har uppfattningen att mycket av kursens innehåll kan genomföras ute på företag genom APL.
TYAs utgångspunkt är att det regionala behovet styr innehållet i kursen.
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera vilket eller vilka maskinslag som ska utgöra det väsentliga
innehållet i kursen.
(Är det regionala behovet stort av kranbilsförare bör kursen fokusera mot
den utgången, är behovet stort av distributionsförare bör kursen fokusera
mot truck och bakgavellyft).
36
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång lastbilsförare
TYA ser också behovet av att eleven själv ges möjlighet att styra innehållet i
kursen. Starkt intresse för en utgång, till exempel timmerbilsförare, bör kunna
tillgodoses. En annan elev i samma klass visar ett starkt intresse för utgången
distributionsförare, också detta bör kunna tillgodoses.
Innehållet i kursen uppfyller de krav som TYA ställer för att utfärda truckoch maskinförarbevis vilket möjliggör för eleverna att ta de förarbevis som är
nödvändiga enligt gällande kollektivavtal. För att läraren skall kunna registrera
utbildningen i TYAs truck- och maskinförarregister krävs ett gällande avtal med
TYA.
*** Godstransporter - specialisering, 100 poäng.
I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom vald specialisering.
Kursen ska behandla följande:
• Transportledning och rutiner för administration och fakturering av
transportverksamhet.
• Körning och manövrering av vald lastbil inom specialiseringen i
skiftande trafikmiljöer med ett avancerat, rationellt och trafiksäkert
körsätt. Funktionstillsyn och säkerhetskontroll av fordon och
utrustning.
• Planering och genomförande av transportuppdrag med hänsyn till
mängden gods som ska transporteras samt till vikt, volym och för delningen på fordonets axlar.
• Rutiner vid lastning och leveranser av gods, med system och metoder
för vägning och mätning för att beräkna godsvolym och vikt
TYAs kommentarer: Kursen kan läsas en eller flera gånger med olika innehåll och
innehållet bör läsas som vald yrkesutgång. Följande yrkesutgångar arbetar TYA
med:
Distributionsförare
Fjärrbilsförare
Utlandsförare
Bohag- och flyttbilsförare
Bygg- och anläggningsförare
Kranbilsförare
Specialtransportförare
Liftdumper- och lastväxlarförare
Renhållningsförare
Sug- och spolbilsförare
Tank- och bulkbilsförare
Skogstransportförare
Djurtransportförare
PROGRAMRÅDET BÖR
diskutera vilken eller vilka specialiseringar som ska erbjudas.
(Elevens eget intresse ska självklart beaktas. Kursen kan genomföras helt
eller delvis ute på företag genom APL.)
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
37
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Ämnes- och kursplanerna är öppet skrivna. Det innebär att skolan har möjlighet
att forma utbildningen efter regionala behov och skolans förutsättningar
Inriktning transport är inte knutet till någon speciell typ av persontransporter,
skolor som exempelvis vill profilera sig mot olika typer av persontransporter har
möjlighet att påbörja utbildningen i ett tidigt skede
För att eleverna ska få yrkesexamen krävs godkända betyg i 2250 gymnasiepoäng (gp) av totalt 2500 p. Några utpekade ämnen/kurser måste ha godkända
betyg. Dessa är märkta med (YX) nedan (yrkesexamen).
Eleverna ska beredas möjlighet att utöka programmet med 100-300 gymnasiepoäng för att kunna nå grundläggande högskolebehörighet.
Taxi är en valbar kurs och eleverna ska göra sina taxilegitimationsprov på
trafikverket efter att ha erhållit YKB för buss.
Gymnasiegemensamma ämnen/kurser (obligatoriska) Engelska (YX) 600 p
100 p
Historia 50 p
Idrott & hälsa 100 p
100 p
Matematik
(YX)
Naturkunskap
50 p
Religionskunskap 50 p
Samhällskunskap 50 p
Svenska
(YX)
100 p
Gymnasiearbete (obligatoriskt) (YX)
100 p
Programgemensamma ämnen/kurser (obligatoriska)
400 p
Fordons- och transportbranschens villkor * (YX)
Fordonsteknik *
(YX)
Inriktningsämnen/kurser (obligatoriska)
200 p
200 p
500 p
Yrkestrafik 1a *
200 p
Yrkestrafik 1b *
300 p
Programfördjupningsämnen/kurser (obligatoriska för D+YKB)500 p
Persontrafik 1a *
200 p
Persontrafik 1b *
200 p
Persontransporter - specialisering *
100 p
Programfördjupningsämnen/kurser
Fordonskombinationer (DE) *
100 p
Taxi
100 p
Service och bemötande
100 p
Persontransporter - specialisering**
100 p
Individuellt val
38
200 p
Programråd - TYAs handbok, del 2
200 p
©TYA 2012-10
Fordons- och Transportprogrammet - Inriktning transport utgång taxi-/bussförare
Eleven gör egna val utifrån vad skolan erbjuder i fordons- och transportprogrammet. Om skolan har kurser för Däck och hjulmekaniker kan eleven välja kurser
inom detta område.
Kurser som måste vara godkända inom 2250 p för att eleven ska kunna
erhålla yrkesexamen.
*
Kurser som är obligatoriska för körkort och YKB.
** Persontransporter specialisering kan läsas flera gånger, t.ex. kollektivtrafik, turistbuss, etc.
(YX)
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
39
Fordons- och Transportprogrammet - Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning ska till
minst hälften vara arbetsplatsförlagd.
Från och med hösten 2010 kan en yrkesutbildning genomföras som lärlingsutbildning. Den leder till yrkesexamen och har alltså samma mål som den skolförlagda yrkesutbildningen.
En lärlingsutbildning ska till minst hälften av utbildningstiden bestå av arbetsplatsplatsförlagt lärande. En lärlingsutbildning kan börja i årskurs 2 eller 3 eller
redan i första årskursen. Det är skolan som står för antagning av elever till gymnasieskolan samt till lärlingsutbildning. Fördelning av lärlingar på olika arbetsplatser bör dock ske först efter samråd med företagen/arbetsplatserna.
För varje lärling som deltar i lärlingsutbildning lämnas ett statsbidrag till skolhuvudmannen.
Ett belopp om högst 25 000 kronor lämnas för varje elev/läsår för huvudmannens kostnader för ersättning till den som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda
delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Av summan får högst 10 000 kronor per elev och läsår användas för huvudmannens utvecklingskostnader. (Förordning om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning, SFS 2011:947).
Programrådet kan
diskutera om det finns lokala förutsättningar för att genomföra
gymnasial lärlingsutbildning* inom inriktning godshantering, samt
vilka kostnader som kan ingå i huvudmannens utvecklingskostnader,
utöver den ersättning som företagen ska ha för sina insatser.
Lärlingsutbildning och utgång lastbilsförare
TYA anser att den arbetsplatsförlagda delen av en gymnasial lärlingsutbildning
inom inriktning transports område, med utgång lastbilsförare, borde vara 30
procent med tanke på att nationella och internationella regler kräver en stor
andel skolförlagd utbildning. Även denna procentandel kräver mycket av företagen. TYA vill därför i dagsläget inte rekommendera gymnasial lärlingsutbildning
med ”minst 50 procent som arbetsplatsförlagt lärande” även om det är gällande
kriterium.
*
40
Gymnasial lärlingsutbildning – eleven har elevstatus.
(Det saknas lärlingsavtal inom transportbranschen.)
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Fordons- och Transportprogrammet - Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet
För de elever som börjar sina studier i gymnasieskolan från och med hösten
2011, gäller följande krav för grundläggande behörighet för högskolestudier:
Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder
sig till nybörjare har den som:
Avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska
eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.
Yrkesprogrammen i den nya gymnasieskolan innehåller alltså inte alla de kurser
som krävs för grundläggande högskolebehörighet.
De kurser som behöver kompletteras är:
Svenska 2 (SVESVE02, 100 gp) eller
Svenska som andraspråk 2 (SVASVA02, 100 gp)
Svenska 3 (SVESVE03, 100 gp) eller
Svenska som andraspråk 3 (SVASVA03, 100 gp)
Engelska 6 (ENGENG06, 100 gp).
Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att komplettera sin utbildning med
dessa kurser och därmed skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.
Detta kan göras på flera sätt:
1. Eleven läser de behörighetsgivande kurser inom det utrymme som finns för
individuellt val inom varje program. För vissa program kan kurserna även
rymmas i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen.
2. Eleven läser ett utökat program, dvs. läser de behörighetsgivande kurserna
utöver de kurser om 2 500 poäng som tillsammans utgör ett fullständigt
program.
3. Eleven läser de behörighetsgivande kurserna i komvux efter att studierna
i gymnasieskolan avslutats.
Vilka möjligheter som står till buds för den enskilde eleven beror på vilket program eleven går. Inom vissa av yrkesprogrammen ingår de behörighetsgivande
kurserna i de programgemensamma ämnena eller i programfördjupningen.
Eleverna får då den grundläggande högskolebehörigheten utan att behöva läsa ett
utökat program.
För att eleverna på fordons- och transportprogrammet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet måste de läsa utökat program med minst 100 poäng.
Detta förutsätter dock att de väljer att läsa de andra behörighetsgivande kurserna
inom ramen för sitt individuella val.
Eleven har alltid rätt att
läsa in hela den grundläggande högskolebehörigheten.
Skolan måste alltid erbjuda svenska 2 och 3 samt svenska som andraspråk 2 och
3 som individuellt val. Dessutom måste skolan erbjuda engelska 6 som individuellt val. Eleven har dessutom alltid rätt att läsa in hela den grundläggande
högskolebehörigheten som utökat program.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
41
TYAs Programrådsenkät
Engagemanget i Lokala
programrådet?
Kunde vara bättre = 35 %
Helt ok = 45 %
Mycket stort = 20 %
Engagemanget
30%
45%
Kunde
Helt OK
vara bättre
42
Programråd - TYAs handbok, del 2
20%
Mycket
stort
©TYA 2012-10
Nationella rådet för fordons- och transportprogrammet
Nationella rådet för fordonsoch transportprogrammet
Skolverket har inrättat nationella råd för vart och ett av de tolv nationella
yrkesprogrammen.
Representanter från TYA ingår i det nationella programrådet för fordons- och
transportprogrammet. TYAs representanter verkar för att arbetet i det nationella
programrådet ska komma de lokala programråden till del och bli ett stöd i deras
arbete.
I september 2011 lämnade Skolverket till regeringen en redovisning av verkets
arbete med nationella råd för yrkesprogrammen. Skolverket återger bl.a. diskussioner som förts i de olika nationella programråden. Till de frågor som återkommer hör följande:
De lokala programrådens roll, uppdrag och hur de kan organiseras behöver
vara tydligare.
Det behövs stödinsatser för att utveckla det lokala programrådsarbetet.
Vilka möjligheter som Skolverket, de nationella programråden och andra
branschföreträdare har att påverka de lokala programrådens arbete.
Hur kan programråden på nationell nivå och lokal nivå samverka?
Vilka möjligheter finns det att påverka antalet elever som utbildas inom
olika yrken (dimensioneringen)?
Programsrådsarbete
ger stora möjligheter att
påverka viktiga framtidsfrågor.
Handledarutbildningen bör vara obligatorisk.
Utbildningskontrakt bör vara obligatoriskt för alla elever, dvs. även för
elever som deltar i arbetsplatsförlagt lärande, APL.
TYA anser att dessa frågor är av central betydelse för kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar och för arbetslivets inflytande på utbildningarna.
Att delta i det lokala programrådsarbetet ger därför stora möjligheter att möta
många spännande utmaningar och att påverka viktiga framtidsfrågor.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
43
TYAs rapport – Rekrytering av lastbilsförare 2012
TYAs rapport
Rekrytering av lastbilsförare
2012
Anställningsbehov inom olika transportslag
BA-företagens anställningsbehov har varit störst inom distributionstransporter,
fjärrbilstransporter, tank- och bulktransporter, skogstransporter samt bygg- och
anläggningstransporter. Det finns vissa regionala olikheter.
Övre norra
Distributionstransporter21 %
Bygg- och anläggningstransp. 20 %
Tank- och bulkbilstransporter 16 %
Andel nyanställda lastbilsförare
inom de tre största transportslagen i förhållande till antalet
anställda.
Nedre norra
Fjärrbilstransporter25 %
Distributionstransporter22 %
Bygg- och anläggningstransp. 18 %
Övre mellan
Fjärrbilstransporter31 %
Distributionstransporter24 %
Skogstransporter16 %
Mellersta
Fjärrbilstransporter29 %
Distributionstransporter26 %
Tank- och bulkbilstransporter 11 %
Östra
Distributionstransporter24 %
Fjärrbilstransporter15 %
Specialtransporter10 %
Sydvästra
Distributionstransporter37 %
Fjärrbilstransporter24 %
Tank- och bulkbilstransporter 13 %
Sydöstra
Distributionstransporter29 %
Fjärrbilstransporter26 %
Tank- och bulkbilstransporter14 %
Södra
Fjärrbilstransporter16 %
Distributionstransporter16 %
Liftdumper- och lastväxlartransporter 11%
44
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
TYAs rapport – Rekrytering av lastbilsförare 2012
Andel rekryterade inom samtliga transportslag
Distributionsförare utgör 25 procent av de nyanställda förarna.
Andel rekryterade inom BA-företagen efter verksamhetsområde och i
förhållande till antalet rekryterade totalt sett.
Distributionstransporter
Fjärrbilstransporter
Tank- och bulkbilstransporter
Renhållningstransporter
Bygg- och anläggningstransporter
Skogstransporter
Liftdumper- och lastväxlartransporter
Kranbilstransporter
Specialtransporter
Utlandstransporter
Sug- och spolbilstransporter
Djurtransporter
Bohags- och flyttbilstransporter
Annan
0%
©TYA 2012-10
5%
10%
15%
20%
Programråd - TYAs handbok, del 2
25%
30%
45
TYAs Programrådsenkät
Vad ägnas tiden åt i Lokala
programrådet?
1.Informationsutbyte
2. APL-avtal och relation
skola-företag
3. Anskaffning av APL-platser
4.Kvalitetssäkring
5. Uppföljning av APL
6.Utvecklingsfrågor
46
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Bilaga
Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning
transport
Ämne - Transportteknik
Ämnet transportteknik behandlar yrkesmässiga vägtransporter. Det omfattar dels
yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamheter, dels
säker hantering av det som transporteras.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet transportteknik ska syfta till att eleverna utvecklar
förmåga att framföra transportfordon på ett ansvarsfullt sätt samt kunskaper om
trafikregler och om hur den mänskliga faktorn inverkar på trafikmiljön. Eleverna
ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika tekniska funktioner i fordon
och utrustning som förekommer i branschen. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om transportsektorns olika delar samt om
dess betydelse och konsekvenser för samhället och samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur viktigt det
är med goda relationer till kunder och medarbetare. Den ska även ge eleverna
möjlighet att utveckla kunskaper om ergonomi, hälsa, säkerhet och miljö.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med uppgifter som konstrueras så att de återspeglar och förbereder för situationer som eleverna kommer att möta i sitt yrke. Ett problemlösande och laborativt arbetssätt ska prägla
undervisningen.
Undervisningen i ämnet transportteknik ska ge eleverna förutsättningar att
utveckla följande:
Kunskaper om tekniska funktioner hos fordon och utrustning.
Kunskaper om olika vägtransportverksamheter.
Förmåga att köra och manövrera fordon i varierande trafikmiljöer.
Kunskaper om planering och genomförande av transportuppdrag.
Förmåga att utföra säkerhetskontroller på fordon och utrustning.
Förmåga att göra lastviktsberäkningar utifrån fordonets och vägnätets
bärighetsbegränsningar.
Förmåga att arbeta säkert och med miljöhänsyn samt på ett sätt som
förebygger ohälsa och personskador.
Förmåga att samarbeta med andra och att kommunicera med medarbetare
och kunder.
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
47
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Kurser i ämnet
Fordonskombinationer – godstransporter, 200 poäng, som bygger på kursen
godstransporter – specialisering.
Fordonskombinationer – persontransporter, 100 poäng, som bygger på
kursen persontransporter – specialisering.
Yrkestrafik 1a, 200 poäng, som bygger på kursen fordons- och transport branschens villkor och arbetsområden samt kursen fordonsteknik –
introduktion.
Yrkestrafik 1b, 300 poäng, som bygger på kursen fordons- och transport branschens villkor och arbetsområden samt kursen fordonsteknik – introduktion.
Kursplan - Yrkestrafik 1a, 200 poäng.
Kursen yrkestrafik 1a omfattar punkterna 1 och 3—8 under rubriken Ämnets
syfte.
Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Körning och manövrering av fordon på ett trafiksäkert och miljövänligt sätt
i varierande trafikmiljöer.
Olika typer av transportuppdrag samt de krav på säkerhet, kvalitet och
noggrannhet som de olika uppdragen kräver.
Säkerhetskontroll, funktionstillsyn och underhåll av transportfordon.
Olika fordons säkerhetsanordningar samt säkerhetsanordningarnas tekniska
egenskaper och funktioner.
Tillståndskrav, utbildning och ekonomiska villkor i vägtransportverksamheter.
Lastning av fordon, lastsäkringsmetoder och lastviktsberäkning med hänsyn
till begränsningar för bruttovikter, axeltryck och vägnätets bärighet.
Kör- och vilotidsregler samt färdskrivarens funktioner och användning.
48
Faktorer som kan orsaka olyckor samt hur man kan förebygga olyckor och
agera när en olycka har hänt.
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
Kunskapskrav
Betyget
E
Eleven kör och manövrerar i samråd med handledare och i bekanta situationer
fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven redogör översiktligt för
hur man planerar och genomför enkla transportuppdrag samt redogör översiktligt för säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför i samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon samt
vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar
dessa översiktligt. Eleven följer med viss säkerhet körtidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven översiktligt några metoder
för lastförankring. Dessutom gör eleven, med tillfredsställande resultat, enkla
lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt värderar
resultatet med enkla omdömen. Eleven väljer med viss säkerhet relevant utrustning och arbetsmetod.
Eleven identifierar med viss säkerhet och beskriver översiktligt gods med speciella
egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också något exempel på riskerna
med denna hantering. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur man förebygger
personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till
ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom samarbetar eleven med andra och anpassar med viss säkerhet bemötande
och språk efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
Betyget
D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda.
Betyget
C
Eleven kör och manövrerar efter samråd med handledare och i bekanta och
delvis nya situationer fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven
redogör utförligt för hur man planerar och genomför transportuppdrag samt
redogör utförligt för miljö- och säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför efter samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon
samt vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar dessa utförligt. Eleven följer med viss säkerhet körtidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven utförligt några metoder för
lastförankring. Dessutom gör eleven, med tillfredsställande resultat, lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt värderar resultatet
med enkla omdömen. Eleven väljer med viss säkerhet relevant utrustning och
arbetsmetod.
Eleven identifierar med viss säkerhet och beskriver utförligt gods med speciella
egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också några exempel på riskerna
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
49
Bilaga – Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport
med denna hantering. Dessutom beskriver eleven utförligt hur man förebygger
personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till
ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom
samarbetar eleven med andra och anpassar med viss säkerhet bemötande och
språk efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
Betyget
B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
Betyget
A
Eleven kör och manövrerar efter samråd med handledare och i bekanta och nya
situationer fordon på ett trafiksäkert och miljömedvetet sätt. Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur man planerar och genomför transportuppdrag samt
redogör utförligt och nyanserat för miljö- och säkerhetsaspekter vid transportuppdrag.
Eleven utför efter samråd med handledare säkerhetskontroll av transportfordon
samt vidtar vid behov åtgärder som krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt och motiverar dessa utförligt och nyanserat. Eleven följer med säkerhet kör- och vilotidsregler samt registrerar körtiden enligt praxis. I arbetet beskriver eleven utförligt
och nyanserat några metoder för lastförankring. Dessutom gör eleven, med gott
resultat, lastviktsberäkningar för olika fordon utifrån givna förutsättningar samt
värderar resultatet med nyanserade omdömen. Eleven väljer med säkerhet relevant utrustning och arbetsmetod.
Eleven identifierar med säkerhet och beskriver utförligt och nyanserat gods med
speciella egenskaper och hur det ska hanteras. Eleven ger också flera exempel på
riskerna med denna hantering. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat
hur man förebygger personskador vid godshantering och transporter samt faktorer som kan bidra till ohälsa.
Eleven tar ansvar för kundens egendom samt för lastbil och utrustning. Dessutom
samarbetar eleven med andra och anpassar med säkerhet bemötande och språk
efter situation och mottagare. Resultatet av elevens arbete är gott.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den
egna förmågan och situationens krav
50
Programråd - TYAs handbok, del 2
©TYA 2012-10
TYA, Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd
Ett samarbetsorgan mellan
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
17.000 företag med 100.000
anställda
Åtta regionala utbildningsråd
och fem regionala projektledare (samordnar bran schens insatser i gymnasie skolornas programråd)
www.tya.se
©TYA 2012-10
Programråd - TYAs handbok, del 2
51
© TYA 2012 Art.nr: 32 088-H (Del 2) upplaga 1:1, 500 ex, 2012.10 bildinfo.se
TYA Box 1826, 171 26 Solna
Tel 08-734 52 00 Fax 08-734 52 02 [email protected] tya.se