Transcript TEKNISK UTREDNING AV NY FÖRBINDELSE KALVSUND

02 2013
ÖCKERÖ KOMMUN
TEKNISK UTREDNING AV
NY FÖRBINDELSE
KALVSUND – BJÖRKÖ
TEKNISK UTREDNING
ADRESS
COWI AB
Skärgårdsgatan 1
Box 12076
402 41 Göteborg
TEL
010 850 10 00
FAX
010 850 10 10
WWW
02 2013
ÖCKERÖ KOMMUN
TEKNISK UTREDNING AV
NY FÖRBINDELSE
KALVSUND – BJÖRKÖ
TEKNISK UTREDNING
PROJEKTNR.
A031583
DOKUMENTNR.
RAP001
VERSION
1.0
UTGIVNINGSDATUM 2013-02-18
UTARBETAD
Georgi Stojanovski
GRANSKAD
Henriette Rudhag
GODKÄND
Henriette Rudhag
cowi.se
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
5
INNEHÅLL
1
Sammanfattning
7
2
Bakgrund och syfte
8
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
Förutsättningar
Lokala kommunala förutsättningar
Trafik och trafikanter
Viktiga målpunkter
Riksintressen och kommunala planer
Miljö
Byggnadstekniska förutsättningar
9
9
9
11
12
13
15
4
4.1
4.2
Tänkbara åtgärder
Broalternativ
Linfärja
17
17
20
5
Kostnad
22
6
Funktionsanalys
23
7
7.1
7.2
7.3
Effekter och konsekvenser
Kommunikationer
Landskap och miljö
Risk
24
24
25
26
8
Fortsatt arbete
31
2 Bilagor
PM Miljö
PM Risk
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
1
7
Sammanfattning
Denna tekniska utredning är tänkt att vara en del av underlagen som behövs för att
Öckerö kommun ska kunna ta ställning till om kommunen ska ersätta/komplettera
dagens färjetrafik mellan Framnäs och Kalvsund med en annan lösning eller
behålla dagens färja.
Utredningen beskriver översiktligt tre olika lösningar samt risker vid dessa och
olika miljöaspekter som måste belysas vid ett eventuellt fortsatt arbete.
Alternativen med broar ger en förändrad landskapsbild. Bron blir ett nytt element i
landskapet och påverkar den visuella bilden för boende och andra som rör sig i
området. Från sjövägen kan bron uppfattas som en barriär. Alternativ "Bro läge
norr" ger en kort gångväg och bron förbinder etablerade strukturer så som kajer och
vägnät. Alternativ "Bro läge söder" kräver att bryggan längs stranden på Björkö
förstärks och förlängs för att skapa förbindelse till befintlig parkeringsplats och
vägnät. Läget för bron ger en längre väg för de gående jämfört med alternativ "bro
norr" men förslaget ger samtidigt en ökad tillgänglighet till Björkös södra udde.
Vid förslaget med linfärja blir landskapsbilden oförändrad. Skillnaden från dagens
situation blir möjligtvis ett ökat antal turer.
Många olika aspekter måste vägas mot varandra i denna fråga. För- och nackdelar
finns i samtliga studerade alternativ. Denna utredning tar inte ställning till vilket
alternativ som anses vara det bästa utan lyfter tekniska frågor, risker och
miljöaspekter vid olika lösningar.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
8
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
2
Bakgrund och syfte
COWI AB har av Öckerö kommun fått i uppdrag att översiktligt studera
möjligheterna att anlägga en fast förbindelse i form av en gång- och cykelbro,
alternativt en linfärja, mellan Framnäs på Björkö och ön Kalven, över sundet Lilla
Kalvsund.
Syfte med denna tekniska utredning är att ta fram ett underlag som kan användas
vid vidare prövning i frågan om huruvida Öckerö kommun ska ersätta dagens
färjetrafik mellan Framnäs och Kalvsund med en annan lösning eller behålla
dagens färja. Övriga förbindelser för färja 296 kommer inte att påverkas.
Utredningen beskriver översiktligt tre olika lösningar samt risker vid dessa och
olika miljöaspekter som måste belysas vid ett eventuellt fortsatt arbete.
En översiktlig anläggningskostnad har tagits fram. Miljö och landskapsbild har
översiktligt beskrivits. Avslutningsvis har en sammanställning med jämförelse av
de tre alternativen tagits fram.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
3
Förutsättningar
3.1
Lokala kommunala förutsättningar
9
Kalvsund har drygt 100 bostadsenheter med ett invånarantal på 222 personer
(årsskiftet 2008/2009). Befolkningsmängden har under de senaste åren legat på
samma nivå. Förutom Kalvsunds skola finns ingen kommunal service på ön. I
anslutning till den norra hamnen och färjeläget finns en kiosk och café, som främst
är öppet sommartid. För ytterligare kommunal och kommersiell service är boende
på Kalvsund hänvisade till övriga öar inom Öckerö kommunen eller Hisingen.
3.2
Trafik och trafikanter
Öckerö kommun är beroende av fungerande färjetrafik eftersom kommunen saknar
fast förbindelse med såväl fastlandet som mellan flera av de bebodda öarna.
3.2.1
Färje- och båttrafik
Mellan Kalvsund och Björkö finns Lilla Kalvsund som utgör del i en farled av
riksintresse. Enligt Sjöfartsverket passerar ca 40 000 båtar i yrkestrafik Lilla
Kalvsund varje år. Statistik över hur många fritidsbåtar som passerar Lilla
Kalvsund finns inte, men bedöms stå för fler passager än yrkestrafiken, framför allt
under sommarsäsongen.
Färjelinje 296 trafikerar förutom Kalvsund också Framnäs på Björkö, Öckerö hamn
och Grötö. Färjelinjen är det enda sättet att resa till och från Kalvsund förutsatt att
man inte har egen båt. Färjetrafiken har god turtäthet till och från Kalvsund. Till
följd av att färjan trafikerar Kalvsund - Framnäs och sedan Framnäs - Kalvsund i
båda riktningarna erbjuds Kalvsundsborna halvtimmestrafik både till och från ön
under morgon- och eftermiddagstrafiken. Mitt på dagen, på kvällarna samt på
helgerna är det glesare mellan turerna. I kommunens översiktsplan anges att
efterfrågan på färjeturer bedöms stämma överens med kapaciteten. Av ekonomiska
skäl kommer därför inte turtätheten att öka som resandeunderlaget ser ut i
dagsläget.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
10
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Enligt Öckerö kommun åkte ca 160 000 passagerare med linje 296 under år 2012,
vilket är samma antal som år 2009. Västtrafiks resvaneundersökning för 2006-2007
visar att ca 500 passagerare reste med färjelinjen per dygn fördelat på ca 15 stycken
per tur.
Utifrån Västtrafiks resvaneundersökning har mer detaljerad resandestatistik tagits
fram vilket redovisas i Figur 1. I figuren kan skönjas att resorna från Kalvsund
genomförs via Björkö medan resorna till Kalvsund genomförs via Öckerö. En
studie av riktningsfördelningen visar att de resande med start på Kalvsund gör
knappt 40 % av sina resor till Öckerö och knappt 60 % till Framnäs medan resorna
till Grötö endast utgör några procent.
Figur 1
visar resandestatistik per dygn med färjelinje 296 enligt Västtrafiks
resvaneundersökning för 2006-2007.
3.2.2 Vägtrafik
Kalvsund är en av två bilfria öar i Öckerö kommun. Boende på ön och besökande
är hänvisade till att parkera vid färjeläget vid Framnäs på Björkö och därefter ta
personfärjan över till Kalvsund. På onsdagar finns möjligheten att mot avgift ta
med sig sin bil över till ön. Dessa turer går till och från Öckerö. Vägnätet på ön är
dock inte utformat för vägtrafik. Parkeringsmöjligheterna i anslutning till färjeläget
vid Framnäs är goda. Det går att mot särskild avgift och beställning nyttja
kommunens bilfärja även andra dagar än onsdag
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
11
3.2.3 Kollektivtrafik
Färjetrafiken är en viktig del i kollektivtrafiksystemet för Kalvsundsborna. Utöver
färjetrafiken utgör busstrafiken på angränsande öar och i anslutning till färjeläget
vid Lilla Varholmen i Göteborg en förutsättning för att kunna åka kollektivt längre
sträckor.
För resa med kollektivtrafiken från Kalvsund till Göteborg finns två alternativ. Det
ena är att ta färjan 296 från Kalvsund till Framnäs och därifrån byta till buss 294
till Grönevikens färjeläge på Björkö. Från Grönviken tas färjan över till Lilla
Varholmen för ytterligare ett byte till buss Röd Express som trafikerar till och från
centrala Göteborg. Det andra alternativet är att ta färjan från Kalvsund till Öckerö
färjeläge och byta till buss 290 som går hela vägen till Göteborgs centralstation.
3.2.4 Gång- och cykeltrafik
Lokalt på Kalvsund är avstånden korta vilket gör gång och cykel till ett självklart
val för lokala förflyttningar. Avståndet mellan färjeläget vid Framnäs och vid
Gröneviken är kort, ca 350 m, vilket innebär ger goda förutsättningar att kunna åka
kollektivt. Skolan på Kalvsund sträcker sig till årskurs tre, därefter måste barnen ta
sig över till Björkö. Barnen kan välja mellan att ta buss 294 från hållplats Framnäs
till hållplats Posten eller att cykla en sträcka på ca 3 km.
3.3
Viktiga målpunkter
På Kalvsund är hamnplan och färjeläget en naturlig målpunkt. Färjeläget utgör
förbindelsepunkt vidare till kommuncentrat på Öckerö, men även till Björkö med
möjlighet till vidare transport till Göteborg, och i viss mån Grötö. På Öckerö
respektive Björkö finns tillgång till kommunal och kommersiell service. I
anslutning till hamnplan finns öns återvinningsplats.
På Kalvsund finns tre hamnar, vid hamnplan, norr om hamnplan och en längre
söderut på öns östsida. Vid hamnplan finns en gästhamnsdel med plats för 10 båtar.
Längre söderut längs öns östsida finns ett båtvarv.
En annan viktig målpunkt är Kalvsunds skola med undervisning från förkola till
årskurs tre. Eleverna i Kalvsunds skola kommer främst från Kalvsund och Grötö
men även från Björkö och Öckerö. För de högre årskurserna är eleverna hänvisade
till skolor på Björkö eller Öckerö.
Skol- och förskolebarn bosatta på Kalvsund förutsätts från läsåret 2013/2014
pendla till Björkö och Öckerö. Kommunens gymnasieskola finns på Öckerö medan
en del men huvuddelen av gymnasieelever pendlar in till skolor i Göteborg. Figur 2
visar en överblick över aktuella målpunkter.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
12
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Figur 2 visar viktiga målpunkter på och i nära anslutning till Kalvsund
3.4
Riksintressen och kommunala planer
Riksintressen fastställs av Länsstyrelsen tillsammans med centrala statliga
myndigheter och är skyddade genom lagstiftning. Det är bara när markanvändning
ska ändras som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse och
således behövs ett beslut från en myndighet för att kunna ändra markanvändningen.
Följande riksintressen berör denna utredning:
›
Hela Öckerö kommun omfattas av riksintresse enligt miljöbalkens 4 kapitel 4§
med hänsyn till natur- och kulturvärden som finns i området. Bestämmelsen
syftar till att skydda dessa värden från ingrepp som påtagligt kan skada
områdets bevarandevärden. Exempel på sådant skydd är restriktioner för ny
fritidsbebyggelse samt större infrastruktur- och industrietableringar.
›
Lilla Kalvsund, sundet mellan Kalvsund och Björkö, är del av farled 106,
vilken är av riksintresse för sjöfarten. Farleden kallas i folkmun för
”fritidsbåtarnas E6”.
›
Vattnet omkring Kalvsund och delar av sundet Lilla Kalvsund är del av
riksintresse för friluftslivet.
Kalvsund är detaljplanelagt område. I översiktsplanen anges att Öckerö kommun
anser att Kalvsund är fullbyggd och att inga nya utbyggnadsområden planeras.
Däremot kan kompletteringsbebyggelse ske via bygglovspliktiga åtgärder inom det
idag redan detaljplanelagda området. I översiktsplanen anges också att höga krav
ska ställas på gestaltningen samt att inga bullerstörande verksamheter får finnas i
områdets södra del.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
13
Öckerö kommun har planer på ett nytt stort bostadsområde söder om Björkö
samhälle och vill av den anledningen öka tillgängligheten mellan kommuns
huvudöar, Öckerö och Björkö genom förändrad färjetrafik. Detta kan påverka
dagens färjetrafik till och från Kalvsund men för att ge Kalvsundsborna fortsatt god
tillgänglighet till Björkö har ett förslag om en fast förbindelse mellan Kalvsund och
Framnäs på södra Björkö diskuterats.
3.5
Miljö
3.5.1 Landskapsbild
Landskapet kring öarna Kalvsund och Björkö är av karaktären innerskärgård. Det
aktuella utredningsområdet är ett småskaligt landskapsrum där de två
kustsamhällena Kalvsund och Framnäs vetter mot varandra över sundet. Kalvsund
och Framnäs upplevs visuellt som ett samhälle trots att de skiljs åt av vatten.
Landskapet utgörs av vattenyta, klippor och runda karga berg. Bebyggelsen på
Kalvsund domineras av villabebyggelse men det återfinns även båthus, båtbryggor
och en större kaj med färjeläge. I Framnäs finns några större byggnader med bland
annat föreningsverksamhet, båtbryggor, kaj med färjeläge samt en större
bilparkeringsplats tillhörande färjetrafiken.
3.5.2 Skyddade och skyddsvärda områden
Strandskydd råder längs västra Kalvsund och längs Björkös västra kust, det senare
upphör strax norr om befintligt färjeläge vid Framnäs, se Figur 3.
Vid färjeläget på Kalvsund är bottnarna av typen skyddad mjukbotten med inslag
av grönalger. Enligt de nya gränser som fastslogs 2002 är området numera
undantaget från strandskyddet.
Figur 3 visar viktiga områden för naturmiljön
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
14
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
På Björkö finns fyra områden som är utpekade i Öckerö kommuns
kulturminnesprogram. Inom utredningsområdet finns inga fornminnen. Dock finns
ett objekt utmärkt sydost om området mellan Björkö och Florentinskären, objektet
benämns Öckerö 286:1. Kalvsunds samhälle är utpekat som kommunalt
bevarandeprogram och omfattas av kommunens kulturmiljöprogram. Vilket
område som omfattas av bevaringsprogramet illustreras i Figur 4.
Figur 4 visar fornminnen i och i anslutning till utredningsområdet samt att Kalvsunds
samhälle är i utpekat som kommunalt bevaringsprogram
3.5.3 Rekreation och friluftsliv
Förutom gästhamnen belägen norr om färjeläget på Kalvsund finns inga badplatser
eller andra rekreationsområden inom utredningsområdet. I sundet mellan Kalvsund
och Björkö passerar ett stort antal fritidsbåtar under sommarmånaderna.
3.5.4 Miljöbelastning
I dag belastas utredningsområdets miljö av den personfärja som passerar sundet
mellan Kalvsund och Björkö. Färjan släpper dagligen ut emissioner till luften
genom de avgaser som bildas. Båtar i allmänhet brukar även släppa ifrån sig olja
och bränsle från maskiner vilka tillförs vattnet. Vid tilläggning och passage över
sundet skapas vågor och det bildas strömmar under och kring färjan. Dessa
påverkar vattnet och bottnarna i området negativt, beroende på det rådande djupet.
Färjan genererar även buller genom sin drift.
Växter och djur inom området påverkas negativt av färjan och ett antagande är att
även bottnarna kring färjelägena är påverkade med avseende på innehåll av
miljögifter i bottensedimenten.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
3.6
15
Byggnadstekniska förutsättningar
De topografiska förhållandena för en fast förbindelse mellan Kalvsund och
Framnäs bedöms vara goda. På ömse sidor om Lilla Kalvsund finns berg i dagen.
Likaså bedöms bottnen i sundet till stora delar bestå av berg. Sjökortet visar på
relativt stora djup, upp till ca 15 m. I södra delarna av utredningsområdet är sundet
grundare vilket kan ses i Figur 5. I det södra läget finns grund vilka underlättar
placering av brostöd.
Figur 5
visar utredningsområdet med sjökortet som bakgrund. De två grunden i södra
utredningsområdet är markerade med +-tecken.
Vattenledningar för både dricks- och spillvatten finns på Kalvsund och ansluter till
kommunens övriga nät i två punkter. Norr om utredningsområdet finns en koppling
mellan Kalvsund och Björkö. Där finns också en dricksvattenledning mellan
Björkö och Öckerö. I söder, i höjd med badplatsen vid Bindes, finns en koppling
mellan Kalvsund och Grötö. Figur 6 redovisas ett utdrag av Öckerö kommuns
allmänna VA-anläggning.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
16
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Figur 6
visar ett utdrag ur Öckerö kommuns allmänna VA-anläggning.
Renvatten (blå färg) respektive spillvatten(röd färg).
Inom utredningsområdet finns ett flertal elledningar vilka illustreras i figur 7.
Särskild hänsyn behöver tas i det fortsatta arbetet till de ledningar som går mellan
Kalvsund och Björkö strax norr om befintliga färjelägen samt i södra delarna av
utredningsområdet. Både på Kalvsund och södra Björkö finns elledningar för att
försörja bostadsbebyggelsen.
Figur 7 visar Fortums ledningsnät i Öckerö kommun
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
4
17
Tänkbara åtgärder
Nedan redovisas tre tänkbara åtgärder vars uppgift blir att ersätta dagens befintliga
färjeförbindelse mellan Kalvsund och Framnäs, två broalternativ och en
linfärjelösning. Alternativen namnges hädanefter med ”Bro läge nord”, ”Bro läge
syd” samt ”Linfärja”.
4.1
Broalternativ
Alternativen Bro läge nord och syd är av typen stängningsbar svängbro som består
av tre sektioner, en fast förankrad sektion på respektive sida av sundet och en
svängningsbar mittensektionen. Mittsektionen svänger runt centrum av sin egen
axel och öppningen är utrustad med ledverk. Broarna är dimensionerad för att klara
av gång och cykeltrafikanter samt ett mindre räddningsfordon av typen ambulans. I
normalt läge ska bron hållas öppen så att båtar kan passera ostört och stängs bara
när gång och cykeltrafikanter ska ta sig över sundet. I stängt läge kan inte båtar ta
sig igenom sundet. Förbindelsen ska kunna manövreras av användare med
behörighet. Broalternativen illustreras i kapitel 4.1.1 och 4.1.2.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
18
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
4.1.1 Bro läge nord
Bron i norra läget är cirka 120 meter lång och är placerad mellan Framnäs färjeläge
och färjeläget på Kalvsund. Brons placering måste medge fortsatt möjlighet för
färjan att angöra på Kalvsund som i dagsläget. Bro läge nord illustreras av
figurerna nedan.
Figur 8 visar en översiktsbild av Bro läge nord
Figur 9 visar sektion A-A för Bro läge nord
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
19
4.1.2 Bro läge syd
Bro läge syd nås genom en ny gångbrygga om 150 m som går längs med
strandlinjen med start ifrån Framnäs färjeläge. Bron sträcker sig cirka 140 m över
Lilla Kalvsund och landar cirka 100 m söder om befintligt färjeläge på Kalvsund. I
Figur 8 illustreras föreslagen bro och gångbrygga.
Figur 8 visar en översiktsbild av Bro läge syd
Figur 9 visar sektion B-B för Bro läge syd
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
20
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
4.2
Linfärja
Alternativet ersätter dagens personfärja med en mindre linfärja som manövreras av
användarna. Linfärjan går mellan Framnäs färjeläge och Kalvsund. Figur 10 visar
den tänkta färdvägen.
Figur 10 Linje A-A visar linfärjans tänkta färdväg
Anläggningen kommer att bestå av dels en linfärja som framförs längst en nedsänkt
löpvajer belägen på ett segelfritt djup cirka 5 m under vattenytan. Färjelägena på
båda sidor bör eventuellt förses med propellrar vars uppgift blir att skapa
vattenströmar för att motverka och mota bort isbildning. Figur 13 visar linfärjan
som trafikerar Kostersundet i Strömstad kommun och är ett bra exempel på en
linfärjelösning som skulle kunna passa mellan Framnäs och Kalvsund.
Figur 11 Färjan över Kostersundet. Bild hämtat på internet.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
21
Med erfarenhet från linfärjan över Kostersundet finns det några aspekter som bör
beaktas. Vid dåligt väder eller vid isbildning har denna typ av färja svårt att lägga
till, eftersom is packas framför färjan. En annan viktig aspekt att beakta är drift och
underhåll. På Kosteröarna uppstår problemet med handhavande fel vilket leder till
återkommande avbrott i förbindelsen. Strömstad kommun har minst en anställd
redo för att ta hand eventuella avbrott. För att få framföra linfärjan mellan
Kosteröarna måste personen vara minst 12 år gammal och ha genomfört en
utbildning, på cirka en timma. Strömstad kommun ansvarar för kort och utbildning.
Varje kort kostar en årsavgift på 200 kr samt en sommaravgift på 500 kr per år och
person. Med kortet kan personen aktivera och köra linfärjan över sundet.
Sommartid och under påskhelgen är linfärjan på Koster bemannad för att kunna
erbjuda bra service åt sina turister till en avgift på 10 kr per tur.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
22
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
5
Kostnad
Nedan presenteras översiktliga investeringskostnader, samt kostnaden för drift och
underhåll per år för respektive alternativ.
Kostnad
Investering
Drift och underhåll per år
Bro läge nord
34 Mkr
Bro läge syd
30 Mkr*
Linfärja
11 Mkr
0,2 Mkr
0,2 Mkr
1 Mkr
Tabell 1 visar investerings- samt drift och underhållskostnader för respektive alternativ
*kostnad för möjlig anslutning till bron för fordon finns inte med i sammanställningen. Möjlig
lokalisering för anslutande väg behöver utredas vidare.
Baserat på den översiktliga riskscreeningen har COWI identifierat ett antal
säkerhetshöjande åtgärder som har större kostnadspåverkan, dessa listas kortfattat
nedan. Denna lista kan komma att förändras och utökas vid en fortsatt planering av
bron/linfärjan.
›
Påseglingslaster som bron/linfärjan ska klara ska definieras.
›
Islaster och laster vid isbrytning som bron/linfärjan ska klara ska definieras.
›
Åtgärder för att hålla färjelägena isfria skall övervägas.
›
Överväg seglingsförbud förbi bron om broalternativet väljs.
›
Sjötrafiksignaler ska finnas som ger besked om bron/linfärjan kan passeras.
›
Personliga nyckelkort för att manövrera bron/linfärjan som registrerar varje
användande.
›
Reservfärjeläge och tillgång till färja måste finnas vid skada på bron/linfärjan
eller reparation/underhåll.
Överväg någon typ av kameraövervakning från ständigt bemannad plats.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
6
23
Funktionsanalys
Dagens transportsystem i anslutning till Kalvsund bedöms vara av relativt bra
kvalitet utifrån förutsättningarna som råder för en mindre ö. Med halvtimmestrafik
med kollektivtrafiken, i form av färjelinje 296, under högtrafik ger möjlighet till
goda kommunikationer med angränsande öar, och då främst Björkö. Dagens färja
ger Kalvsundsborna tillgänglighet till kommunal och kommersiell service vilket i
stor utsträckning saknas på Kalvsund. Färjetrafiken är även viktig del i
Kalvsundsbornas dagliga resor till arbete och utbildning.
En stängningsbar bro mellan Kalvsund och Framnäs innebär bibehållen eller ökad
tillgänglighet mellan Kalvsund och Björkö. Förslaget innebär att bron står öppen i
grundläget, för att inte påverka båttrafikens framkomlighet genom Lilla Kalvsund
mer än nödvändigt. Hur bron bör öppnas eller stängas är en fråga som behöver
utredas vidare. En annan lösning vore att etablera en linfärja över sundet mellan
Kalvsund och Framnäs.
För att bibehålla tillgängligheten till övriga kommunen, och då framför allt
huvudön Öckerö, behöver bron kompletteras med någon form av färjetrafik.
Detsamma gäller tillgängligheten för Grötöborna.
En stängningsbar bro kommer att påverka framkomligheten för båttrafiken i
farleden av riksintresse samt riksintresset för rekreation och friluftslivet genom
Lilla Kalvsund varför de olika intressena får vägas mot varandra i det fortsatta
arbetet. Med en linfärja kommer framkomligheten för båttrafiken att vara påverkas
mycket lite och är jämförbar med dagens situation.
Det är också viktigt att bibehålla en god tillgänglighet och säkerhet för båttrafiken
generellt och för angöring av befintliga hamnar. Kalvsund måste ha färjeläget kvar
för förbindelse till Öckerö.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
24
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
7
Effekter och konsekvenser
Tabellerna nedan visar effekter och konsekvenser av alternativen med hänseendena
på kommunikation, miljö, risk och investeringskostnad. För en fullständig
redovisning av miljö och risk se bilaga PM Risk och PM Miljö.
7.1
Kommunikationer
Kommunikationer
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Gångavstånd till
bro/linfärja
Oförändrat gångavstånd
Förlängt gångavstånd
Oförändrat gångavstånd
Påverkan på sjöfart
genom Lilla Kalvsund
Viss påverkan då passagen i
sundet smalnas av genom
bron
Viss påverkan då passagen
i sundet smalnas av genom
bron
I stort oförändrat
Manövrering
Kort utbildning behövs
Kort utbildning behövs
Något längre utbildning
behövs.
Tillgänglighet till
Björkös södra udde
Oförändrad
Ökad tillgänglighet
Oförändrad
Pålitlighet
Större tillförlitlighet vinter.
Hänsyn till båttrafik
sommarmånaderna.
Större tillförlitlighet
vintertid. Hänsyn till
båttrafik sommarmånader
Större tillförlitlighet
sommarmånaderna. Viss
osäkerhet vintertid pga. is.
Möjlighet för
fordonstrafik
Inga särskilda åtgärder utöver
brons bärighet
Kräver större åtgärder i
form av körbar väg fram
till bron på Kalvsund och
Björkö*
Ingen större åtgärd behövs
*kostnad för möjlig anslutning till bron för fordon finns inte med i
sammanställningen
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
7.2
25
Landskap och miljö
Nedan visas en kort sammanställning av olika miljöaspekter inför fortsatt arbete.
För en fullständig sammanställning av dessa hänvisas till bilaga.
Möjlig miljöpåverkan
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Landskap
Landskapsbild
Stor påverkan
Stor påverkan
Ingen påverkan
Miljöpåverkan i anläggningsfasen
Grumling
Stor påverkan
Medelstor påverkan
Ingen påverkan
Buller
Stor påverkan
Stor påverkan
Medelstor påverkan
Miljöpåverkan i driftfasen
Buller
Ingen påverkan
Ingen påverkan
Medelstor påverkan
Förändringar av
bottensubstrat
Stor påverkan
Medelstor påverkan
Ingen påverkan
Strömmar
Medelstor påverkan
Medelstor påverkan
Ingen påverkan
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
26
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
7.3
Risk
Nedan visas en kort sammanställning av olika riskfaktorer. För en fullständig
sammanställning av dessa hänvisas till bilaga.
Risk
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Risk Sjöfart
Bro: Påsegling av
stängd rörlig brodel.
Linfärja: Påsegling av
linfärja under färd
Fartyg eller fritidsbåt kan
segla på en stängd
klaff/rörlig brodel och skada
bron, fartyget eller
fritidsbåten.
Fartyg eller fritidsbåt kan
segla på en stängd
klaff/rörlig brodel och
skada bron, fartyget eller
fritidsbåten.
Fartyg eller fritidsbåt kan
segla på en linfärja då den
färdas mellan färjelägena
och skada färjan, fartyget
eller fritidsbåten.
Då linfärjan aldrig stänger
farledspassagen helt så
som en stängd bro gör så
är riskerna lägre för
sjöfarten. Färjan blockerar
ca 1/5 del (ca 15 meter) av
djuprännan (ca 100 meter)
med sina ramper och
färjan. Tillgänglig
seglingsbredd akter om
färjan ökar under en
färjepassage.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
27
Risk
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Kollision
fartyg/fritidsbåt fartyg/fritidsbåt
Farleden blir mycket trängre
än den är idag vilket ökar
riskerna för kollisioner.
Fartyg/fritidsbåtar kan t.ex.
mötas, hinna ikapp varandra,
få en gipp eller en kraftig
vindby. Idag är det tillåtet att
segla genom sundet. Ett
eventuellt seglingsförbud
måste övervägas, om det
sedan efterlevs är en annan
fråga.
Farleden blir mycket
trängre än den är idag
vilket ökar riskerna för
kollisioner.
Fartyg/fritidsbåtar kan
t.ex. mötas, hinna ikapp
varandra, få en gipp eller
en kraftig vindby. Idag är
det tillåtet att segla genom
sundet. Ett eventuellt
seglingsförbud måste
övervägas, om det sedan
efterlevs är en annan fråga.
Farleden blir något
smalare än den är idag (ca
20 meter) vilket ökar
riskerna för kollision
något. Här förutsätts att
färjelägena ligger vid
befintligt färjeläge på
Björkö och vid kajfästet
på Kalven.
Fartyg/fritidsbåtar kan
t.ex. mötas, hinna ikapp
varandra, få en gipp eller
en kraftig vindby. Idag är
det tillåtet att segla genom
sundet.
Med två passager känns det
naturligt att passera i den
högra passagen och därmed
få en enkelriktning i
respektive passage. Men det
kommer inte att fungera för
fartyg med större djupgående
då de alltid måste välja
passagen med det största
farledsdjupet (östra
passagen). Detta leder till ett
inkonsekvent beteende viket
ökar riskerna för en
fartygskollision.
Passagen hamnar mycket
nära befintligt färjeläge som
fortfarande kommer att
trafikeras. Detta ökar
riskerna för kollision
fritidsbåt/fartyg med färjan
jämfört det södra broläget.
Den östra passagen vid
svängbron kommer att ha
ett mindre seglingsfritt
djup jämfört med bro i
läge norr. Detta kommer
att medföra att fler
fartyg/fritidsbåtar kommer
att välja den djupare
passagen vilket medför en
ökad kollisionsrisk där.
Med två passager känns
det också naturligt att
passera i den högra
passagen och därmed få en
enkelriktning i respektive
passage. Men det kommer
inte att fungera för fartyg
med större djupgående då
de alltid måste välja
passagen med det största
farledsdjupet (västra
passagen). Detta leder till
ett inkonsekvent beteende
viket ökar riskerna för en
fartygskollision.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
28
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Risk
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Bro:
Drivande/manöverodugligt fartyg
/fritidsbåt skadar bron
Ett drivande
/manöverodugligt fartyg
/fritidsbåt kan med
strömmens eller vindens
hjälp träffa bron och skada
den.
Ett drivande
/manöverodugligt fartyg
/fritidsbåt kan med
strömmens eller vindens
hjälp träffa bron och skada
den.
Ett drivande
/manöverodugligt fartyg
/fritidsbåt kan med
strömmens eller vindens
hjälp träffa färjan vid
färjeläget eller under färd.
En observant användare av
färjan kan undvika
kollision genom att inte
starta färjan om ett
drivande fartyg
observerats.
Troligen kan bron
konstrueras för att klara
uppkommen last vid
isbildning.
Troligen kan bron
konstrueras för att klara
uppkommen last vid
isbildning.
Det är i dagsläget osäkert
om linfärjan konstrueras
för att klara uppkommen
last vid isbildning.
Bron kommer att behöva
stängas av för
underhåll/reparationer. Vid
dessa tillfällen kommer
sjöfarten att behöva ledas om
till Stora Kalvsund och GCtrafiken att gå via färja.
Bron kommer att behöva
stängas av för
underhåll/reparationer.
Vid dessa tillfällen
kommer sjöfarten att
behöva ledas om till Stora
Kalvsund och GC-trafiken
att gå via färja.
Färjan kommer att behöva
tas ur drift för
underhåll/reparationer.
Vid dessa tillfällen
kommer sjöfarten att
behöva ledas om till Stora
Kalvsund om arbete skall
ske på styrvajern annars
kan sjötrafiken fortsätta
som vanligt. GC-trafiken
kommer att behöva gå
med annan färja.
Beroende på båtens höjd och
segelfri höjd kan detta
inträffa, (denna typ av olycka
har skett med snabbgående
motorbåtar i
Stockholmsregionen med
dödlig utgång).
Beroende på båtens höjd
och segelfri höjd kan detta
inträffa, (denna typ av
olycka har skett med
snabbgående motorbåtar i
Stockholmsregionen med
dödlig utgång).
-
Linfärja:
Drivande/manöverodug
ligt fartyg/fritidsbåt
skadar linfärja
Bro: Bron skadas vid
isbrytning
Linfärja: Färjan
skadas vid isbrytning
Bro: Bron avstängd för
underhåll/reparation
Linfärja: Färjan
avstängd för
underhåll/reparation
Bro: Fritidsbåt som
tror sig kunna passera
under bron
missbedömer segelfri
höjd och kör på bron.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Risk
Bro, läge nord
Bro, läge syd
29
Linfärja
Risker för användare av GC-bron/linfärjan
Bro: Person befinner
sig på broklaff som
öppnas
Person kan stå på broklaff
som öppnas automatiskt.
Person kan stå på broklaff
som öppnas automatiskt.
-
Bro: Person
kläms/skadas då bron
öppnas eller stängs
Bron förutsätts innehålla ett
antal rörliga delar, klaff,
bommar, etc. Denna risk bör
kunna minimeras med
sedvanliga personskydd
såsom räcken etc.
Bron förutsätts innehålla
ett antal rörliga delar,
klaff, bommar, etc. Denna
risk bör kunna minimeras
med sedvanliga
personskydd såsom räcken
etc.
Färjelägena förutsätts
innehålla ett antal rörliga
delar, bommar, etc. Denna
risk bör kunna minimeras
med sedvanliga
personskydd såsom räcken
etc.
-
-
Då mycket is finns i
området kan is packas i
färjeläget så att färjan ej
kan komma in. I sådana
fall kan resenärer bli
stående på färjan en längre
tid i väntan på assistans.
Risk finns då också att
resenärer försöker
klättra/hoppa iland med
risk för personskada.
Linfärja: Person
kläms/skadas då färjan
manövrerar, bommar
öppnas eller stängs
Linfärja: färjan
kommer inte in i
färjeläget
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
30
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Risk
Bro, läge nord
Bro, läge syd
Linfärja
Missbruk av användare
Bro: Person stänger
bron av okynne när
fartyg eller fritidsbåt
närmar sig
Linfärja: Person
startar/kallar på färjan
precis när fartyg eller
fritidsbåt närmar sig
Varje gång bron är i stängt
läge ökar riskerna för
påsegling. Det vore lämpligt
att ha någon typ av
personliga nyckelkort för att
manövrera bron och som
registrerar varje manöver,
detta skulle minimera
missbruk.
Varje gång bron är i stängt
läge ökar riskerna för
påsegling. Det vore
lämpligt att ha någon typ
av personliga nyckelkort
för att manövrera bron och
som registrerar varje
manöver, detta skulle
minimera missbruk.
Varje gång färjan är i
rörelse ökar riskerna för
påsegling. Det vore
lämpligt att ha någon typ
av personliga nyckelkort
för att manövrera bron och
som registrerar varje
manöver, detta skulle
minimera missbruk.
För färjan i Kostersundet
gäller bl.a. följande regel:
"Starta/Kalla inte om
större fartyg är på väg att
passera leden"
Bro: Person leker på
brodel eller brodel som
är i rörelse
Linfärja: Person leker
på färjan
Då bron ska kunna
manövreras av brukaren är
detta en risk som tillkommer
mot en bro som öppnas av
brovakt. Det förekommer att
personer inte vill lämna
klaffen på broar som öppnas
av brovakt. Även här vore
det lämpligt att ha någon typ
av personliga nyckelkort för
att manövrera bron och som
registrerar varje manöver,
detta skulle minimera
missbruk.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
Då bron ska kunna
manövreras av brukaren är
detta en risk som
tillkommer mot en bro
som öppnas av brovakt.
Det förekommer att
personer inte vill lämna
klaffen på broar som
öppnas av brovakt. Även
här vore det lämpligt att ha
någon typ av personliga
nyckelkort för att
manövrera bron och som
registrerar varje manöver,
detta skulle minimera
missbruk.
Då färjan ska kunna
manövreras av brukaren är
detta en risk som
tillkommer mot en färja
som körs av en
färjeskeppare. Även här
vore det lämpligt att ha
någon typ av personliga
nyckelkort för att
manövrera färjan och som
registrerar varje manöver,
detta skulle minimera
missbruk.
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
8
31
Fortsatt arbete
Om Öckerö kommun väljer att gå vidare med arbetet med en ny förbindelse mellan
Kalvsund och Björkö finns det två olika sätt att gå till väga. Det är viktigt att
samtliga berörda parter får information och kan framföra sina åsikter för att få den
bästa lösningen. Detta gäller såväl allmänhet som organisationer och myndigheter
så som länsstyrelsen, Sjöfartsverket m fl.
Om Trafikverket hade varit ansvarig för färjeleden vore det naturligt att följa
väglagen. Sedan 1/1 2013 arbetar Trafikverket efter en ny planeringsprocess.
Denna inleds med en så kallad Åtgärdsvalstudie. Åtgärdsvalsstudier ska ge
underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga
resurser och bidra till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en
del i en hållbar samhällsutveckling. Nästa steg i processen är framtagande av
Vägplan.
Med Väglagen och en Vägplan kommer staten dvs. Trafikverket åt marken för att
kunna bygga infrastruktur. I fallet med förbindelsen mellan Kalvsund och Björkö
har Trafikverket troligtvis inget intresse av denna förbindelse som är av kommunal
karaktär såväl i dag men även i framtiden.
Figur 12 visar Trafikverkets planeringsmodell efter den 1 januari 2013
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx
32
FÖRSTUDIE BRO MELLAN KALVSUND OCH BJÖRKÖ
Den kommunala planeringsmodellen är oförändrad och illustreras nedan.
Figur 13 är hämtad från Öckerö kommuns hemsida och illustrerar planeringsmodellen
enligt PBL.
Kommunen ansvarar för den fysiska samhällsplaneringen enligt plan- och
bygglagen, PBL. Det betyder att de själva väljer vilka områden som ska planläggas
och när. Kravet att göra en detaljplan uppstår alltid då det behöver göras större
förändringar och vid nya anspråk på att använda mark- och vattenområden för
bebyggelse. De flesta detaljplaner bestämmer var och hur man får bygga inom
tätorter. Länsstyrelsen har ansvaret för att det nationella perspektivet tas om hand i
den kommunala planeringen.
Tidsåtgången för normalt planförfarande varierar beroende på omfattning av både
ytor och planens påverkan på området. Även behovet av utredningar som behöver
göras påverkar tidsåtgången. I detta fall behövs troligen naturinventering både
under och ovan vattenytan.
Om detaljplanen inte överklagas och arbetet med nödvändiga utredningar planeras
väl kan arbetet med detaljplanen ta uppemot 18 månader. Planprocessen kan
komma ta längre tid om till exempel utredningarna drar ut på tiden men även
beroende på hur samrådsprocessen fortskrider.
Rekommendation
Vår rekommendation blir att Öckerö kommun följer Plan- och bygglagen och
tar fram en detaljplan för en ny förbindelse mellan Kalvsund och Björkö.
Föreliggande utredning kan vara ett underlag för detaljplanen men
ytterligare utredningar behövs för fördjupning och kartläggning av vald
teknisk lösning.
\\cowi.net\projects\A030000\A031583\3_Pdoc\DOC\RAP001 rev.docx