Transcript Årsberättelse 2011 - S:t Eriks Ögonsjukhus

Årsberättelse 2011
med rapport om kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet
För frågor om årsberättelsen, kontakta
avdelningen för verksamhetsutveckling
eller informationsavdelningen
på telefon 08-672 30 00.
Formgivning och produktion:
Luxlucid
Foto:
Johanna Hanno samt
S:t Eriks Ögonsjukhus (sidan 4)
Tryckt:
Trosa Tryckeri, 2012
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Förord
Vår vision är att S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara
ett av världens ledande ögonsjukhus. Genom
ett tydligt fokus på helhet, nytänkande och
kompetens kan vi närma oss visionen.
2011 präglades i mångt och mycket av en storsatsning för att klara vårdgarantin. Tack vare stora ansträngningar från alla medarbetare med
bland annat kontinuerliga kvälls- och helgmottagningar lyckades
vi komma väldigt nära målet. 97 respektive 99 procent av våra
patienter fick vård och behandling i tid.
En annan viktig aktivitet under året har varit att ta fram medicinska
mått i alla verksamheter för att kunna jämföra våra resultat nationellt
och internationellt. Vi har tagit flera initiativ inom området och på sikt
kommer kvalitetsutvecklingen inom ögonsjukvården att gynnas av detta.
Att delta i forskning, undervisning och utveckling inom ramen för sin
anställning är en självklarhet för alla medarbetare. För att än mer stärka
denna viktiga del i S:t Eriks verksamhet införde vi mer forsknings- och
utvecklingstid på klinikerna. Fler medarbetare fick möjlighet att åka
på auskultationsresor. Vi fortsatte också vår strategiska satsning på
att utöka antalet ST-läkare.
I oktober infördes vårdval inom stora delar av den specialiserade
ögonsjukvården. 22 nya vårdgivare blev auktoriserade. Vi deltog aktivt
i arbetet med att utforma vårdvalet och betonade särskilt vårdvalets
betydelse för den framtida kompetensförsörjningen i länet och landet.
Under hösten har sjukhusets medarbetare varit involverade i en dialog
kring en ny organisation som syftar till att stärka effektiviteten och
öka attraktionskraften. Att ha goda ledare är av avgörande betydelse
för att vi ska kunna genomföra förändringar, förnya oss och anpassa
oss till nya utmaningar. Utifrån en tydlig ledaridé har vi nu en bra
plattform för att stötta och utveckla våra ledare.
I slutet av året stod det också klart att vi kunde gå vidare med förberedelserna inför en upphandling av ett nytt ögonsjukhus i form
av ett Eye Center of Excellence i närheten av Karolinska Institutet
och Nya Karolinska. Visionen är ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi och industri i ändamålsenliga lokaler.
Anders Boman
VD
3
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
4
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Innehåll
Om S:t Eriks Ögonsjukhus
7
Händelser under året
8
Verksamheten i siffror
11
Våra verksamhetsområden
Akut ögonsjukvård
15
Barnögon och skelning
15
Glaukom
16
Katarakt
16
Kontaktlinser
17
Kornea
18
Neurooftalmologi
18
Onkologi
19
Refraktiv kirurgi
19
Retina och ögonbottenfotografering
20
Uvea
21
Ögonplastik, tårvägar och orbita
21
Vår forskning och utbildning
Forskning
24
Utbildning
25
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
29
Säker hälso- och sjukvård
31
Patientfokuserad vård
36
Effektiv hälso- och sjukvård
38
Jämlik vård
40
Vård i rimlig tid
41
5
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
6
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige
genom att vi erbjuder ett komplett utbud
av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning
och bred utbildning i samarbete med
Karolinska Institutet. Varje år har vi drygt
200 000 patientbesök från Stockholms län,
Sverige och utlandet.
Vi bedriver verksamhet i huvudsak på
Kungsholmen i Stockholm. Vi har även
mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och på Danderyds
sjukhus. Förutom våra olika kliniker har
vi också akutmottagning, vårdavdelning,
operation och sterilcentral samt konsultverksamhet vid andra sjukhus.
Sjukhuset har cirka 360 medarbetare och
drivs som ett aktiebolag med Stockholms
läns landsting som ägare.
7
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Händelser under året
Hornhinnebanken ombyggd
Ökad tillgänglighet
2011 byggdes hornhinnebanken om efter
Socialstyrelsens nya krav på vävnadsinrättningar. Det innebär bland annat en ny luftsluss och ny ventilation. Hornhinnebanken
är den största av fem i landet. Vi gör 200
hornhinnetransplantationer per år.
Numera kan patienterna få en smspåminnelse för att komma ihåg sina
bokade besök. Under året tog vi också
fram en telefonpolicy för att ge ett bättre
bemötande. Flera verksamheter är nu
anslutna till telefonkösystemet, vilket
förbättrar tillgängligheten avsevärt.
Bra betyg som arbetsplats
Även 2011 får S:t Erik goda resultat i
medarbetarenkäten. Det utmärkande
för S:t Erik som arbetsplats är det stora
engagemanget, ett stort förtroende för
företag och ledning samt att sjukhuset
uppfattas vara en mycket attraktiv
arbetsgivare.
Obligatoriskt med
e-tjänstekort
Patientinformation
Under 2011 arrangerade vi informationsträffar för synkorrigering, diabetes, AMD
och glaukom. Vi uppmärksammade World
Sight Day den 13 oktober genom att lyfta
fram ögondroppens betydelse inom ögonsjukvården. Vi tog fram ny patientinformation och översatte det viktigaste innehållet
på vår webbplats till engelska och finska.
S:t Erik utbildar
I maj arrangerade S:t Erik en utbildningsdag för barnläkare, skolläkare, distriktsläkare, optiker med flera om vanliga och
ovanliga ögonsjukdomar som kan drabba
barn. Vi ordnade också en SK-kurs i
ögonlocks- och orbitasjukdomar.
Ledarskap i fokus
Att stärka chefer och ledare i sin viktiga
roll har varit ett fokusområde under 2011.
Vi belyste ledaruppdraget från olika vinklar
vid årets två chefsdagar. Som grund hade
vi dokumentet ”Att vara ledare på S:t Eriks
Ögonsjukhus”.
8
Under året delade vi ut e-tjänstekort till
alla fast anställda medarbetare för att
vi framöver ska kunna logga in i system
som kräver det.
Hälsomånad i november
Under november fokuserade vi extra
på hälsa och erbjöd många olika typer
av aktiviteter och prova-på-tillfällen
för alla medarbetare. Målet är att vara
landstingets friskaste sjukhus.
Årets handledare utsedd
Överläkare Frank Träisk utnämndes till
årets handledare för ST-läkarna med
motiveringen: ”För din föredömliga
pedagogik med såväl djupgående kunskaper som blomstrande ögonintresse”.
Ansökan om nya
riksspecialiteter
S:t Erik har ansökt om att bli en av två
vårdgivare som bedriver rikssjukvård inom
barnkatarakt och barnglaukom i landet.
Ett beslut kommer under 2012.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Fyra disputerade 2011
Projekt för bättre flyt
Fyra medarbetare vid Institutionen för
klinisk neurovetenskap/sektionen för
Ögon och syn disputerade under året:
Emma Nivenius: ”Studies on inflammation
in atopic keratokonjunctivitis”, Marika
Wahlberg Ramsay: ”Accomodation –
clinical and theoretical investigations”,
Ulrika Sverkersten: ”Visually induced
ocular torsion” och Anna Lindskoog
Pettersson: ”Ocular aberrations and visual
quality in aspherical and multifocal contact
lenses”.
En arbetsgrupp har tittat över flödena inom
kataraktoperationerna och kunnat lägga
grunden till en genomtänkt och stabil
produktionsplanering. Flödena kan bli
effektivare bland annat genom ett ökat
teamarbete och genom att synkronisera
arbetsscheman.
Projekt kring gemensamma
medicinska mått
S:t Erik har inom ramen för World Association of Eye Hospitals (WAEH) drivit ett
projekt för att ta fram dels gemensamma
mått för medicinsk kvalitet, dels ett verktyg som gör det enkelt att både rapportera
resultat och att jämföra resultat mellan de
ledande ögonsjukhusen i världen.
Investeringar 2011
Det är en strategiskt viktig fråga för oss
att följa med i den tekniska utvecklingen.
Under året investerade vi i en ny excimerlaser och flera operationsmikroskop, OCT
samt spaltlampor, funduskamera, ultraljudsapparat och dataperimeter. Vi använde 14
miljoner kronor för investeringar under året.
S:t Erik reser och lär
Många medarbetare har under året rest ut
i världen för att lära nytt och för att bidra
med egen kunskap. Vi har varit representerade vid de stora internationella kongresserna och vid de möten som våra internationella samarbetsorganisationer genomfört. Vi ökade också antalet auskultationsresor under året.
Ny organisation för
bättre effektivitet
Under hösten har sjukhusets medarbetare
varit involverade i en dialog kring en ny
organisation. Beslutet om den nya organisationen fattades i november. Två nya
verksamhetschefer rekryterades. De börjar
sin verksamhet under våren 2012.
Vidare mot nytt ögonsjukhus
I december fick vi ett efterlängtat besked
om att vi kan fortsätta med planeringen
för att upphandla ett nytt ögonsjukhus.
Utnämningar och nya uppdrag
Anders Kvanta anställdes som adjungerad
professor i oftalmologi vid Karolinska
Institutet med placering vid Institutionen
för klinisk neurovetenskap. Gysbert van
Setten anställdes som adjungerad lektor i
oftalmologi vid Karolinska Institutet vid
samma institution.
Stefan Seregard valdes till ordförande för
European Association of Ophthalmic
Pathology och är också sedan 7 juni
ordförande för European Society of
Ophthalmology. Professor Jan Ygge utsågs
till prodekanus för utbildning och vice
ordförande i styrelsen för utbildning på KI.
Vd Anders Boman valdes till styrelseledamot i the American Association of Eye
and Ear Centers of Excellence.
9
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
10
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Verksamheten i siffror
Stabil ekonomi
Personal
S:t Erik redovisar ett resultat för 2011 som
är 4, 7 miljoner kronor bättre än budgeterat.
Sjukhuset har en omsättning på drygt 420
miljoner kronor.
Genomsnittsålder vid S:t Erik är 46 år.
Sjukfrånvaron gick ner något jämfört med
året innan; från 13,8 till 13,2 sjukdagar
per anställd och år. Av 363 anställda var
82 procent kvinnor och 18 procent män.
Övriga intäkter 24 946 mkr
YRKESGRUPPER
Utomlänsintäkter 27 422 mkr
Patientavgifter 21 284 mkr
FoUU-anslag 11 911 mkr
Vårdavtal SLL 341 64 mkr
Ökad produktion
Den totala öppenvårdsproduktionen är tre
procent högre jämfört med föregående år.
Den totala slutenvården ligger på samma
nivå som föregående år. Produktiviteten
(producerat antal poäng/justerad totalkostnad) ökade med 0,8 procent mellan
2010 och 2011.
UTFÖRD VÅRD
Totalt antal besök
varav akuta besök
varav öppenvårdsbesök
varav ögonbottenfotografering
varav utomlänspatienter
Slutenvårdstillfällen
ANTAL
200 324
34 888
165 436
21 562
6 159
1 656
Operationer
10 262
RESURSER
ANTAL
Vårdplatser slutenvård
16
Vårdplatser dagkirurgi
15
Operationssalar
ANTAL
Specialistläkare
67
ST-läkare
18
Ögonsjuksköterskor
62
Operationssjuksköterskor
14
Sjuksköterskor
24
Ortoptister
16
Undersköterskor
57
Optiker
10
Biomedicinska analytiker
5
Medicintekniska ingenjörer
2
Kontorsassistenter och
medicinska sekreterare
57
Administrativ och
övrig personal
31
Totalt antal anställda
363
God tillgänglighet
Fokus på att uppfylla vårdgarantin har
varit prioriterat under året. 97 procent
av våra patienter fick besökstid på våra
mottagningar inom 30 dagar. Behandling
eller operation utfördes inom 90 dagar
för 99 procent av patienterna som var i
behov av detta.
9
11
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
12
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Våra verksamhetsområden
13
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Våra verksamhetsområden
Den högspecialiserade verksamheten vid
S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett antal
verksamhetsområden samt operationsavdelning, vårdavdelning, sterilcentral
och administrativa stödfunktioner.
Vår verksamhetsidé
Vår uppgift är att skydda, bevara och
återställa synen hos barn, vuxna och äldre.
Nytänkande – Vi är ett universitetssjukhus
som håller högsta internationella kvalitet.
Vi är ledande inom forskning, utveckling
och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet.
På följande sidor presenteras de olika sub specialiteternas mål och resultat för året.
Helhet – Vi erbjuder ett komplett utbud
av ögonsjukvård i egen regi eller via
samarbetspartners.
Kompetens – Våra patienter får ett
professionellt omhändertagande och
ett respektfullt bemötande.
14
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Akut ögonsjukvård
Vid ögonakuten får patienterna rådgivning,
behandling eller slussas vidare för operation
eller fortsatt behandling inom sjukhuset.
Ögonakuten bemannas av ögonläkare,
ögonsjuksköterskor, undersköterskor och
optiker med en bred kompetens inom akut
ögonsjukvård.
Vi har under 2011 börjat med en kvällsmottagning för att kunna erbjuda en snabb
tid till dem som sökt akut men som föredrar att få en bokad tid inom några dagar.
3 193 patienter bokade en kvällstid. Kvällsmottagningen innefattar även återbesök
från akuten vilket medfört att den allmänna mottagningens läkare fått mer tid för
bland annat glaukompatienter.
Måluppfyllelse
Mått
Andel patienter som
behandlats och kan lämna
akuten inom fyra timmar
Mål
85 %
Resultat 87 %
PRODUKTION
ANTAL
Besök
33 559
varav sjuksköterskebesök
2 090
Barnögonvård och skelning
Vi behandlar och undersöker patienter
i alla åldrar med skelning, ögonmuskelrubbningar och dubbelseende. Alla barn
under åtta år med synproblem kontrolleras
hos oss. Utöver medicinska undersökningar
och behandlingar utför vi skelningsoperationer och har också en omfattande medicinsk kontaktlinsverksamhet för spädbarn
och yngre barn.
Under 2011 har vi haft en stor mängd helgmottagningar för att öka tillgängligheten
och anpassa oss efter barnfamiljernas
önskemål.
Måluppfyllelse
Under året har operationsresultatet
registrerats på alla skelningsoperationer
med kvalitetsmålet vinkel efter operationen
<10 prismadioptrier, eliminerande av
dubbelseende eller tvångshuvudhållning.
Resultatet har återkopplats till kirurgerna.
PRODUKTION
Skelningsoperationer
varav barn under 17 år
Mottagningsbesök
Screeningverksamhet barn
Kontaktlinsverksamhet
ANTAL
461
146
37 316
8 391
249
15
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Glaukom
Inom glaukomområdet behandlar vi olika
former av glaukom. Vi strävar efter att
bromsa glaukomrelaterade synskador med
individanpassad trycksänkande behandling
i form av medicin, olika sorters laserbehandlingar och olika typer av operationer. Vi
har en modern utrustning för diagnostik
och behandling samt bedriver också forskning och utvecklingsarbete.
Under året har vi minskat eftersläpningen
av återbesöken till glaukommottagningen
genom ett utökat samarbete med privata
ögonläkare. Vi har också ansökt om rikssjukvård för barnkatarakter och barnglaukom.
PRODUKTION
ANTAL
Mottagningsbesök
(behandling och uppföljning)
på S:t Erik/Kungsholmen
7 233
varav läkarbesök
3 561
varav sjuksköterskebesök
3 672
Mottagningsbesök
(behandling och uppföljning)
på Ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
2 400
Mottagningsbesök i anslutning
till glaukomoperation
3 000
Operationer
407
Laserbehandlingar
Måluppfyllelse
SLT S:t Erik/Kungsholmen
580
Mått
Mäta hornhinnans tjocklek
på alla nya patienter
SLT Ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
250
Mål
100 %
YAG iriditomi
64
Resultat 100 %
Katarakt
Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den
största i Sverige. De flesta operationerna
gör vi i lokalbedövning, men vi kan också,
som enda klinik i Stockholm, erbjuda operation i narkos. Det är allt vanligare att
patienter vill minska sitt behov av glasögon
i samband med sin kataraktoperation. Då
kan vi, när det är medicinskt lämpligt,
erbjuda speciallinser.
Vi har deltagit i det riksomfattande förbättringsprojektet ”Bättre flyt på opererande verksamheter III” som Sveriges
Kommuner och Landsting drivit. Ett stort
och omfattande arbete har lagts ned på
att kartlägga kataraktprocessens patientvolymer och mått på verksamheten. Vi
har provat och infört nya arbetssätt på
mottagningen, där teamarbete har medfört ett effektivare och samtidigt högkvalitativt omhändertagande av patienterna.
16
Måluppfyllelse
Mått
Andel operationer där
oavsiktlig kommunikation
mellan ögats främre
kammare och bakre delar
(glaskroppen) åstadkommits
Mål
<2 %
Resultat 1 % (riksgenomsnitt 1,3 %)
Mått
Skillnad mellan planerad
och slutlig refraktion
(”glasögonbehov”)
Mål
95 % inom +/- 1,0 dioptri
Resultat 94,4 % (riksgenomsnitt 92,6 %)
PRODUKTION
ANTAL
Mottagningsbesök
8 126
Kataraktoperationer
5 042
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Kontaktlinser
Optikerna på kontaktlinsmottagningen
är specialiserade på kontaktlinser och har
lång erfarenhet av svåra kontaktlinstillpassningar på sjuka och skadade ögon.
Vi samarbetar också med barnögonläkare
och ortoptister för att anpassa kontaktlinser
på barn med medfödd gråstarr och andra
komplicerade synfel.
PRODUKTION
Mottagningsbesök
varav vuxna
varav barn
ANTAL
3 631
3 384
249
Under året har vi gått igenom våra rutiner,
sett över ansvarsområden och avsatt regelbunden tid för möten och diskussion.
17
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Kornea
S:t Erik är den klinik i Sverige som gör flest
operationer och som kan erbjuda flest typer
av ingrepp inom hornhinneområdet. Utöver
transplantationer utför vi behandlingar med
cross-linking, som bromsar utvecklingen
av keratokonus och excimerlaserbehandling som kan avlägsna ytliga ärr.
Sjukhuset har en hornhinnebank som tar
emot samt förvarar donerade hornhinnor
för transplantation. Hornhinnebanken har
byggts om och dess ledningssystem har vidareutvecklats för att möta kraven i vävnadslagen. En ny hornhinnekirurg har lärts upp
och kirurgerna har gått kurser i avancerad
endotelcellstransplantationsteknik, hornhinneproteskirurgi samt laseroperationsteknik vid keratokonus. Antalet transplantationer ökade med 12 procent jämfört
med 2010.
PRODUKTION
Synförbättrande operationer
varav endotelcellsoperationer
Cross-linkingbehandlingar
ANTAL
168
Måluppfyllelse
Resultatet efter en hornhinnetransplantation rapporteras till det svenska
hornhinneregistret och avser tvåårsuppföljningen av 2009 års operationer.
Mått
Keratokonus: Andelen
patienter med synskärpa
=/>0.5 efter ingreppet
Mål
60 %
Resultat 53 %
Mått
Fuchs dystrofi : Andelen
patienter med synskärpa
=/>0.5 efter ingreppet
Mål
50 %
Resultat 48 %
Mått
Omtransplantation: Andelen
patienter med synskärpa
=/>0.5 efter ingreppet
Mål
25 %
110
216
Laserbehandlingar
79
Övriga operationer
70
Resultat 33 %
Neurooftalmologi
Ögonläkarna med specialkunskap inom
ögonneurologi utreder och behandlar patienter med sjukdomstillstånd där synen
påverkas av neurologisk sjukdom, till
exempel försämrad syn och dubbelseende
på grund av stroke, inflammation och
hjärntumör. I uppdraget ingår också
konsultverksamheten på Karolinska
universitetssjukhuset.
För att förbättra utbildning och kunskapsspridning utvecklade vi ett fellowsystem
under året. Som en del i systemet har vi
skapat teammottagningar för att maximera
lärande och produktion. Utbildningsläkarna (fellow och ST) har på så sätt fått stor
erfarenhet av att självständig ta hand om
olika typer av patienter samt haft generös
tillgång till specialistkonsultation.
18
Sektionens läkare har träffats regelbundet
för att gå igenom svåra patientfall och lära
av varandra.
Ögonsjuksköterskor med neurooftalmologisk erfarenhet har handlett optiker och
ögonsjuksköterskor under utbildning på
teammottagningarna.
PRODUKTION
Mottagningsbesök
Konsultverksamhet
ANTAL
2 550
700
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Onkologi
Vi har ansvar för den nationella ögononkologiska och ögonpatologiska verksamheten
i Sverige. Vi är specialiserade på diagnostik
och behandling av framförallt retinoblastom
och ögonmelanom. Här fi nns även Sveriges
enda ögonpatologi-laboratorium.
PRODUKTION
Mottagningsbesök
Operationer
Patologipreparat
ANTAL
2 343
374
1 016
Måluppfyllelse
Mått
Andel patienter med
intraokulär tumör som har
enukleerats inom ett år efter
strålbehandling utförd 2010
Mål
<10 %
Resultat 4 %
Mått
Andel patienter med
intraokulär tumör som har
enukleerats inom fem år efter
strålbehandling utförd 2006
Mål
<20 %
Resultat 24 %
Refraktiv kirurgi
Våra specialister erbjuder flera olika behandlingsmetoder för brytningsfelskirurgi och
behandlar alla typer av brytningsfel. Under
året installerade vi en ny excimerlaser kombinerad med nya diagnostiska instrument.
Med det nya systemet kan vi bättre registrera och kartlägga avvikelser i hornhinnan
och laserbehandla även komplexa brytningsfel säkrare och effektivare.
PRODUKTION
ANTAL ÖGON
Laserbehandling (Lasek)
133
Refractive Lens
Extraction (RLE, linsbyte)
69
ICL/PRL
34
19
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Retina och ögonbottenfotografering
Hos oss fi nns Skandinaviens största centrum för vård och behandling av ögats bakre
delar. Vi är specialiserade på medicinska
och kirurgiska behandlingar av näthinnan,
gula fläcken och glaskroppen.
De största sjukdomsgrupperna är patienter
med åldersförändringar i gula fläcken och
diabetesförändringar i ögat. Alla patienter
med diabetes erbjuds fotografering av ögonbotten och sjuttio procent av dessa fotograferas av våra mobila team på patientens
vårdcentral.
De vanligaste operationerna utförs med
anledning av näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt till följd av
diabetesförändringar.
Under 2011 gjorde vi en riskanalys av
Lucentisprocessen. Analysen har inneburit
att vi nu tar fram riktlinjer med fokus på
allergianamnes, eventuell premedicinering
samt behandling.
Vi har en ny multispotlaser vilket innebär
att patienterna kan behandlas snabbare och
mer smärtfritt. Vi har också tillgång till
ytterligare en OCT, vilket inneburit att
mottagningsverksamheten går smidigare
och snabbare med kortare väntan för
patienter och personal.
PRODUKTION
ANTAL
Mottagningsbesök
25 943
varav ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
Operationer
1 984
Intravitreala injektioner
4 276
varav Lucentis
varav Avastin
20
4 000
3 400
876
Kontrollbesök i samband
med intravitreala injektioner
(Lucentisbehandling)
5 520
Laserbehandling av
diabetesretinopati
1 202
varav ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
413
Ögonbottenfotografering
20 360
varav ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
11 231
Måluppfyllelse
Mått
Andel opererade som
läker med en operation
vid näthinneavslossning
Mål
85 %
Resultat 87,5 %
Mått
Andelen biverkningar vid angiografier (metod: granskning
av journalrapporter, sökord
biverkning)
Mål
Mindre än 10 %
Resultat Medelvärde för tolv månader
var mindre än 5 %
Mått
Tid mellan ögonbottenfotografering och postat remissvar
Mål
95 % av remissvaren skickas
inom två veckor
Resultat 98,3 %
Mått
Andel bokade patienter som
lämnat återbud eller uteblivit
från ögonbottenfotografering
Mål
Färre än 10 % uteblir
Resultat 16,3 %
Nya indikationer för Lucentisbehandling
har tillkommit och ett nytt preparat för
intravitreala injektioner, Ozurdex, har
introducerats.
Vi har prioriterat rapporteringen till natio nella makularegistret och 97 procent av
patienterna med nytillkommen makuladegeneration under 2011 har rapporteras
in till registret. Vi gör också en prövning
av läsförmågan hos patienter med makuladegeneration och detta rapporteras till
registret.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Uvea
På uveamottagningen utreder och behandlar vi patienter med intraokulära
inflammationer eller kronisk uveit, det
vill säga inflammation i iris, ciliarkroppen
och choroidea. Under året introducerade
vi en ny behandlingsform för bakre uveit
som innebär att ett kortisonpreparat
injiceras i glaskroppen.
PRODUKTION
ANTAL
Mottagningsbesök
1 500
Ögonplastik, tårvägar och orbita
Plastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus
är den största ögonplastikenheten i Sverige.
Patienter från hela landet samt även utlandet
remitteras till oss. Hälften av våra slutenvårdspatienter är utomlänspatienter. Enheten bedriver en mottagningsverksamhet
samt kirurgi av patienter med sjukdomar,
missbildningar och skador i ögonlock, tårvägar samt ögonhåla. Vi utbildar ögonspecialister från hela landet under ett fem
månaders fellowship.
Vi gjorde under året en retrospektiv studie
av postoperativa resultat av punktumstansning och prospektiva studier av operationsresultat av slangintubation och DCR pågår.
Vi undersöker också hur lång tid en silikonslang ska sitta kvar efter en slangintubation
av tårkanalen. Vi har även påbörjat en smärtstudie av patienter som genomgår en DCR
i lokalbedövning.
Måluppfyllelse
Mått
Antal reoperationer
vid utförda dacrocystorhinostomier (DCR,
ny tårkanal till näsan)
Mål
<5 %
Resultat 2 %
PRODUKTION
Operationer
varav på ögonmottagningen
Karolinska/Huddinge
Mottagningsbesök
ANTAL
2 251
270
4 598
Under året började vi följa upp antalet
postoperativa infektioner. Vi har haft nio
fall av postoperativa infektioner (0,45
procent).
21
22
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vår forskning
och utbildning
23
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vår forskning och utbildning
Forskning
Forskningen kring ögat och synen vid
S:t Eriks Ögonsjukhus är mycket omfattande. Våra forskargrupper bearbetar problem
inom alla områden från glasögon till hjärnans tolkning av bilden. Sinnesintrycket
av en klar och skarp bild kräver inte bara
friska ögon utan även en frisk hjärna.
Därför är vi intresserade av ögonen och
synen som en helhet.
Under 2011 disputerade fyra medarbetare
inom ämnena:
• Studies on inflammation in atopic
keratokonjunctivitis.
• Accomodation – clinical and theoretical
investigations.
• Visually induced ocular torsion.
• Ocular aberrations and visual quality in
aspherical and multifocal contact lenses.
Vi publicerade 55 vetenskapliga artiklar
vilket är något av ett rekord för oss. En
medarbetare utnämndes till adjungerad
professor och en utnämndes till adjungerad
lektor.
Cirka 50 specialistläkare deltar i forskningsgrupperna vid S:t Erik tillsammans
med ett antal ögonsjuksköterskor och
ortoptister samt legitimerade optiker och
optiker med magisterexamen i klinisk
optometri.
Forskningen bedrivs inom fem forskargrupper vid sjukhuset och sker tillsammans med
sjukhusets akademiska hemvist sektionen för
Ögon och syn vid Institutionen för klinisk
neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Forskargruppernas
verksamhet
Forskargrupp Bernadottelab
Forskningen vid Bernadottelaboratorierna
är fokuserad på ett övergripande mål att
förstå hur hjärnan fungerar i friskt och
sjukt tillstånd med hjälp av synen och
ögonrörelserna. Vid laboratorierna arbetar
ögonläkare, optiker, ortoptister och lingvister. Forskargruppen leds av professor
Jan Ygge med docent Tony Pansell som
ställföreträdande forskargruppsledare.
FORSKNINGSPROGRAM:
Ögonrörelseutveckling
Basal ögonrörelseforskning
Funktionell ögonrörelseforskning
Cerebral synskada och plasticitet
Synnervsskada och metabola ögonsjukdomar
Belysning, bländning och synergonomi
hos personal på ögonsjukhus
Rotationsstolen Birgit
Birgit är en nyutvecklad rotationsstol som används för att
stimulera balansorganet med extremt god precision. Detta ger
helt nya möjligheter att i detalj studera ögonrörelsekontroll hos
friska individer men också för att bättre förstå olika mekanismer
bakom nystagmus och yrsel. Metoden innebär att studera den
ögonrörelsereflex som naturligt uppstår vid huvudrörelser.
Genom Birgit kan vi stimulera balansorganet mer specifikt
och bättre mäta funktionen i innerörat.
Vi har sedan flera år ett bra forskningssamarbete med yrselkliniken
på Karolinska Universitetssjukhuset kring olika yrselmekanismer.
Med Birgit flyttar vi fram våra positioner i forskningen om
ögonrörelsekontroll.
– Ögats rörelser speglar hjärnans funktion vilket ger oss mycket
goda möjligheter att studera hjärnan i friskt och sjukt tillstånd,
säger docent Tony Pansell som är forskningsledare i projektet
och verksam i en av S:t Eriks forskargrupper.
24
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Forskargrupp retina och onkologi
Forskargruppen leds av professor Stefan
Seregard med professor Anders Kvanta
som ställföreträdande forskargruppledare.
Verksamheten innefattar dels projekt med
inriktning mot ögoncancer och främst då
malignt melanom i ögat, dels projekt med
inriktning mot kärlnybildning i ögat och
främst då kärlnybildning i ögats näthinna.
FORSKNINGSPROGRAM:
Måluppfyllelse
Mått
Antal publikationer
Mål
Fler än 30
Resultat 55
Mått
Antal disputationer
Mål
2 eller fler
Resultat 4
Ögoncancer
Kärlsjukdom i ögats näthinna
Forskargrupp katarakt
Kataraktgruppen forskar inte bara om
gråstarr utan även om refraktiv kirurgi,
barnögonsjukdomar, ögonfynd vid
Marfans syndrom, glaukom och hornhinnor. Forskargruppen leds av docent
Maria Kugelberg. Det fi nns fyra forskningsprogram inom gruppen.
FORSKNINGSPROGRAM:
Katarakt
Refraktiv kirurgi
Amblyopibehandling
Marfans syndrom
Forskargrupp inflammation/
infektion/oxidativ stress
Inom forskargrupp inflammation/infektion
finns tre forskningsprogram. Forskargruppsledare är docent Per Montan.
FORSKNINGSPROGRAM:
Kronisk ögonallergi och inflammation
Oxidativ stress och experimentell katarakt
Ögonvätskor
Forskargrupp optometri
Ämnesområdet fysiologisk optik rör allt som
har med synsinnet att göra som seendets
fysik, fysiologi och psykologi samt ögats
och synapparatens uppbyggnad och funktion. Forskargruppen leds av docent Rune
Brautaset.
Mått
Antal nya docenter
Mål
1
Resultat 0
Utbildning
Utbildningen vid sjukhuset är också
omfattande och inkluderar utbildning av
alla personalkategorier inom ögon- och
synområdet. Inom utbildningen genomgick
257 studenter på läkarprogrammet vid
KI sin kurs i oftalmologi vid S:t Erik.
Kursen var uppskattad och medelvärdet
för omdömet om ögonkursen var 8,7 på
en tiogradig skala. Fyra internationella
utbytesstudenter inom läkarprogrammet
genomförde en fyra veckors klinisk rotation på sjukhuset.
I samarbete med KI genomförde vi distanskurser till ögonsjuksköterska och ortoptist
och 20 respektive tre studenter examinerades efter en ettårig utbildning. Inom optikerskolan, belägen vid S:t Erik, tog 44 legitimerade optiker examen efter tre års studier
och 24 blev magistrar i klinisk optometri
efter ett års studier.
Måluppfyllelse
Mått
Omdömet om ögonmomentet
inom läkarutbildningen
Mål
Medelvärde >8 (av 10 möjliga)
Resultat 8,7
25
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
26
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vårt kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete
27
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
”S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för säker
sjukvård med rätt kvalitet för dagens och
morgondagens patienter. Genom att kontinuerligt och systematiskt utvärdera våra
mål, metoder och arbetssätt utvecklar och
säkrar vi ögonsjukvården.”
Med utgångspunkt i vår kvalitetspolicy arbetar vi med att ständigt förbättra vår kvalitet
och patientsäkerhet. Varje verksamhetschef
ansvarar för patientsäkerheten vid respektive
enhet. Alla medarbetare har ett ansvar i patientsäkerhetsarbetet bland annat genom att
anmäla avvikelser och delta i förbättringsarbete. Gruppen för verksamhetsutveckling
är ett stöd till klinikerna och initierar patientsäkerhetsmätningar och -projekt. Gruppen är en resurs vid risk- och händelseanalyser som initieras av chefläkaren eller
verksamhetschefen.
28
Prioriterade patientsäkerhetsmål 2011 har
varit korrekt läkemedelsjournal, vårdrelaterade infektioner och avvikelsehantering.
Patientsäkerhetsmålen följs regelbundet
upp vid ledningsmöten och på månadsvisa
verksamhetsuppföljningsmöten med verksamhetschefer och chefsjuksköterskor.
Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse
på www.sankterik.se.
Vi fortsätter att driva patientsäkerhetsarbetet genom tydliga mål och regelbunden
uppföljning för att leva upp till kraven i
patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och
den nya föreskriften om ledningssystem
och systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9).
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård
”Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap
samt formas för att möta den individuella
patientens behov på bästa möjliga sätt.”
Kvalitetsregister
Sedan ett flertal år fi nns kvalitetsindikatorer med utgångspunkt i kvalitetsregistren
med i vårdavtalen. S:t Erik deltar i åtta
nationella kvalitetsregister.
Tabell 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2011, procent.
NATIONELLA REGISTER
Nationella kataraktregistret
Barnkataraktregistret
Svenska kornearegistret
TÄCKNINGSGRAD
99 %
100 %
99 %
Refraktiva registret
52–88 %
Endoftalmitregistret
100 %
Nationellt Rop-register Swedrop
96 %
Makularegistret
97 %
Register för ögontumörer
och brachyterapi
100 %
Tabell 2. Data ur kataraktregistret, procent.
VARIABEL
Oavsiktlig kommunikation
mellan ögats främre kammare
och bakre delarna av ögat
Skillnad mellan planerad och slutlig
refraktion (”glasögonbehov”)
RESULTAT
1 % (riksgenomsnitt 1,3 %)
94,4 % (riksgenomsnitt 92,6 %)
Resultat och rapporter
från registren
Nationella kataraktregistret
S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet i alla variabler. Dock har vi
en högre andel patienter med annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet. Några variabler från kataraktregistret har använts för att försöka ranka
de kliniker som är auktoriserade inom
vårdvalet i Stockholms läns landsting
(SLL). Denna rankning har inte visat på
några säkra skillnader mellan klinikerna
i Stockholm och samtliga ligger över
riksgenomsnittet. Läs mer på sidan 16
om kataraktverksamheten.
Barnkataraktregistret
Barnkataraktregistret startade 2007 och
uppföljning av de opererade patienterna
sker efter ett, två, fem och tio år. Hittills
har inte tillräckligt många barn följts tillräckligt länge för att man ska kunna göra
en meningsfull utvärdering av resultaten.
Svenska kornearegistret
Kornearegistret inkluderar alla patienter
som genomgår hornhinnetransplantation.
Täckningsgraden är 99 procent, men den
tvåårsuppföljning som görs omfattar 89
procent av patienterna eftersom alla av
naturliga skäl inte har kunnat följas upp.
Se även sidan 18 i avsnittet om hornhinneverksamheten.
Tabell 3. Data ur kornearegistret. Preoperativ och postoperativ synskärpa vid
några diagnoser. Keratokonus innebär spontan förtunning av hornhinnan.
Fuchs dystrofi innebär en förlust av endotelvävnad i hornhinnan.
DIAGNOSGRUPP
N=ANTAL
Keratokonus N = 15
Fuchs dystrofi N = 43
Omtransplantation N = 38
SYNSKÄRPA FÖRE
INGREPPET (MEDIAN)
% MED SYN=/> 0,5
EFTER INGREPPET
MÅLVÄRDE
Fingerräkning från 2 meter
53 %
60 %
0.1
48 %
50 %
Fingerräkning från 1 meter
33 %
25 %
29
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Refraktiva registret
I refraktiva registret registreras resultat
från
• RLE (Refractive Lens Extraction).
Ögats lins ersätts av en plastlins för
att korrigera ålderssynthet.
• ICL (Implantable Intraocular Contact
Lens). Korrigering av alla grader av
närsynthet och översynthet.
• Lasek (Laser Epithelial Keratomileusis).
Ytlig behandlingsmetod som gör att även
personer med tunna hornhinnor kan
genomgå en synfelsbehandling.
Täckningsgraden vid RLE är 88 procent,
vid ICL 88 procent och vid Lasek 52 pro cent. Återbesöket vid Lasek är sex månader
efter behandlingen. Det unga klientelet har
en tendens att utebli. Vid RLE och ICL är
återbesöket tidigare, vid fyra månader, och
då är teckningsgraden bättre.
Endoftalmitregistret
Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla
ögonkliniker i landet endoftalmit till det
nationella kataraktregistret. Förekomsten
av endoftalmit i hela landet ligger idag på
ett fall av 3 000 (0,3 promille) kataraktoperationer, en mycket låg frekvens internationellt sett. S:t Eriks Ögonsjukhus hade
inget fall av endoftalmit 2011.
Rop-registret
I Rop-registret registreras ögonskador
hos för tidigt födda barn (Rop = nyföddhetsretinopati). Information från registret
har inneburit att man har kunnat ändra
riktlinjerna för screening så att man kan
bespara de allra minsta barnen en del
undersökningar. Eventuellt kommer den
nuvarande screeninggränsen (åldern när
man börjar undersöka) också att kunna
ändras så att man kan göra färre undersökningar med bibehållen säkerhet.
30
Makularegistret
Till makularegistret rapporteras alla patienter som får behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan redovisas data
från samtliga rapporterade patienter sedan
starten av registret fram till och med 2011.
Andelen patienten som uppnår synskärpa
>0.5 (Snellenvisus) ligger på 39 procent
efter 12 månaders uppföljning (39 procent
för hela riket) vilket är gränsen för körkort.
35 procent av patienterna ser sämre än 0.3
efter 12 månader (37 procent för hela riket).
Detta är den nivå som är en vanlig gräns
för en remiss till en syncentral.
Registret för ögontumörer
S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi. Patienter med intraokulära tumörer behandlas med brachyterapi (strålbehandling med kort räckvidd) och vi följer
upp hur många av dessa patienter som
genomgått enukleation (borttagande av
ögonbulben) ett respektive fem år efter
brachyterapin. Se även avsnittet om
onkologi på sidan 19.
Tabell 4. Data ur makularegistret. ETDRS – ändring i antal bokstäver
från ursprungsbesök jämfört med efter 12 månader, procent.
S:T ERIK
RIKET
Minst 15 bokstävers försämring
13 %
12 %
5–14 bokstävers försämring
16 %
16 %
Stabilt
34 %
28 %
5–14 bokstävers förbättring
23 %
27 %
Minst 15 bokstävers förbättring
14 %
17 %
Tabell 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent.
Resultat för 2010 visas inom parentes.
VARIABEL
RESULTAT
MÅLVÄRDE
Andel patienter med intraokulär
tumör som har enukleerats inom
ett år efter strålbehandling
utförd år 2010
4 % (5 %)
<10 %
Andel patienter med intraokulär
tumör som har enukleerats inom
fem år efter strålbehandling
utförd år 2006
24 % (22 %)
<20 %
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Säker hälso- och sjukvård
”Skador i samband med vård och behandling
undviks genom identifiering av riskfaktorer
och ett aktivt riskförebyggande arbete.”
Patientsäkerhetskultur
De områden som vi kan räkna som styrkor är
I början av 2011 genomfördes en mätning
av patientsäkerhetskulturen. Vi använde
den omarbetade amerikanska versionen av
”Hospital Survey on Patient Safety Culture”
som Stockholms läns landsting rekommenderar. Enkäten skickades ut till 254 medarbetare i den patientnära vården och besvarades
av 70 procent. S:t Eriks resultat ligger lika
eller högre än både riksgenomsnittet och
genomsnittet inom landstinget.
• ett bra samarbete där personalen stöttar
varandra till en ”öppen kommunikation”
och vågar säga ifrån om de ”ser något
som kan påverka vården av en patient”
• återföring och kommunikation kring
avvikelser ”diskuteras om hur man
kan undvika att fel inträffar igen”.
Diagram 1. Avvikelser 2009–2011, antal.
400
350
300
250
200
100
50
0
2009
Arbetsmiljö
2010
2011
Miljö
Diagram 2. Klassificering av vårdavvikelser 2009–2011, procent.
Rapporteringen har successivt ökat under några
år. Under 2011 minskade antalet och vi nådde
inte målet. Det kan fi nnas flera orsaker till
detta. Vi har fortfarande flest rapporterade
avvikelser inom området dokumentation och
information. Vi ser dock en liten minskning.
Vi har under 2011 förbättrat vår återkoppling om avvikelserapporteringen till chefer
och medarbetare och förmedlar regelbundet
rapporter till ledningsgruppen.
Avvikelser och avvikelsehantering har
också diskuterats i vårt kvalitetsråd och
vid möten med handläggare. Rapporterna
presenteras för alla medarbetare på vårt
intranät. Vi kommer att fortsätta att
fokusera på att förbättra analys och återkoppling och att ta fram gemensamma
hållbara förslag. Avvikelser ska vara en
stående punkt på alla arbetsplatsträffar.
100
80
60
40
20
Måluppfyllelse
0
2009
Risk
• benägenhet att rapportera händelser framför
allt när ett ”misstag inträffar som inte kan
skada patienten”
• högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete när ”sjukhusledningen endast är
intresserade av att utreda negativa händelser”
• överlämningar och överföringar av patienter
och information då ”problem uppstår vid
informationsutbyte mellan vårdenheter”.
Avvikelsehantering
150
Vård
Områden som vi kan förbättra är
Tillbud
2010
Negativ händelse
2011
Mått
Antal avvikelserapporter
Mål
400
Resultat 295 (370 st 2010)
31
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Riskanalyser och
händelseanalyser
Riskanalyser
Två riskanalyser gjordes under 2011.
I samband med att vi byggde om en enhet
på grund av ändrade patientflöden gjordes
en riskbedömning för att förebygga och
hantera risker i samband med ombyggnaden. Vi genomför en omorganisation
inom sjukhuset under 2012 och inför detta
startade vi en övergripande riskanalys i
december 2011. Vi använder vägledningen
”Handbok för patientsäkerhetsarbete”
för analysen. Medarbetare från alla yrkesgrupper och berörda enheter deltar.
Händelseanalyser
Två händelseanalyser rörande vård av patienter har genomförts under 2011. Efter
analyserna har vi bland annat tagit fram
nya riktlinjer angående ansvar, rapportering och kommunikation under jourtid,
vårdprogram vid vård av svår sjuka patienter och stödjande rutiner för handläggning och bedömning.
Patientärenden
Under 2011 har 17 ärenden med missnöje
med vård eller behandling anmälts till Socialstyrelsen. Några är överförda från Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).
Anmälningarna till Landstingets ömsesidiga
försäkringsbolag (Löf, tidigare PSR) har ökat
något under 2011. Av de 40 anmälningar som
fi nns registrerade har elva utretts och fem av
dessa har beviljats ersättning.
Patientnämnden i SLL har fått in 44 anmälningar varav 20 gällde behandling, nio tillgänglighet och fem bemötande.
Inget ärende har anmälts enligt lex Maria
under 2011.
Patientvägledare
Vår patientvägledare svarar på frågor från
patienter och anhöriga, tar emot och hanterar
patientklagomål, lotsar ärenden vidare inom
sjukhuset och medverkar i utredningar vid
anmälningsärenden och patientklagomål.
Totalt har patientvägledaren hanterat cirka
256 kontakter med patienter eller anhöriga
under 2011. Det är en minskning från 2010.
Tabell 6. Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus 2007–2011, antal.
2007
2008
2009
2010
2011
175 000
185 000
196 000
195 000
200 000
2
2
0
1
0
HSAN
10
9
8
4
0
Patientnämnden
35
32
25
38
44
Löf
29
32
36
25
40
Vårdkontakter
Lex Maria
Socialstyrelsen
17
Tabell 7. Patientvägledarens ärenden 2009–2011, antal.
TYP AV KONTAKT
Samtal
Utredningar
Totalt antal ärenden
32
2009
2010
2011
90
315
138
Egen rådgivning/kontakt med vårdgivare inom S:t Eriks Ögonsjukhus
6
50
87
Utomlänspatienter som vill komma till S:t Eriks Ögonsjukhus
4
12
13
19
6
13
Stöd vid samtal med vårdgivare
1
2
1
Anmälningsfrågor (HSAN, PSR, Patientnämnden)
4
1
4
124
386
256
Information eller hänvisning
Klagomål på behandling, bemötande eller bristande information
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vårdrelaterade infektioner
och hygienmätningar
Följsamhet till MRSA-riktlinjer
Vi har gjort stickprovsundersökningar
angående följsamheten till intagnings- och
screeningodlingar samt vård av patienter
med MRSA (Meticilinresistenta Stafylococcus Aureus) varje kvartal under 2011.
Resultatet visar att gällande riktlinjer följs
och att alla riskpatienter har odlats enligt
riktlinjen.
Vi har med hjälp av listor från landstingets
smittskyddsenhet på patienter som är bärare
av MRSA kontrollerat om patienternas journaler var märkta, det vill säga om informationen om MRSA fanns i journalen. Vi har
följt detta i flera år och sett att resultatet
kontinuerligt blir bättre. I år var det endast
två patientjournaler som inte var märkta.
Uppföljning av klädpolicy
och basala hygienrutiner
Sedan flera år har vi mätt följsamhet till
klädregler (arbetskläder, klockor, ringar)
via månatliga observationsmätningar med
mycket goda resultat som förbättrats år
från år.
Nytt för i år är att alla mottagningar och
vårdavdelningen deltagit i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) nationella
observationsmätning av basala hygienoch klädregler som gjordes vår och höst.
Resultatet från höstens observationsmätning visar en förbättring av både klädpolicy och de basala hygienreglerna jämfört
med vårens mätning. Den yrkeskategori
som förbättrat sig mest är läkarna som har
bättre resultat både gällande följsamhet till
klädrutiner och följsamheten till korrekta
basala hygienrutiner. Inför både vårens och
höstens mätning har all personal uppmanats att genomföra den interaktiva webbutbildningen, vilket kan ha bidragit till det
förbättrade resultatet.
Nationell punktprevalensmätning
av vårdrelaterade infektioner
Vårdavdelningen deltog i SKL:s nationella
punktprevalensmätning av vårdrelaterade
infektioner. Under vårens mätning fann
vi inga vårdrelaterade infektioner hos
18 inneliggande patienter vid det aktuella
datumet. Vid höstens mätning fann vi en
patient med en vårdrelaterad infektion av
totalt 15 inneliggande patienter.
Uppföljning av endoftalmit
Diagram 3. Mätning av basala kläd- och hygienregler, vår och höst 2011,
procent. I korrekta basala hygienrutiner (mittenkolumnerna) ingår korrekt
användning av handsprit och handskar etc.
100
80
Postoperativa endoftalmitfall
vid kataraktoperation
Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla
ögonkliniker i landet endoftalmit till det
nationella kataraktregistret. Förekomsten
av endoftalmit i hela landet ligger idag på
1 fall på 3 000 (0,3 ‰) kataraktoperationer,
en mycket låg frekvens internationellt sett.
60
40
20
0
Vår
Endoftalmit är den allvarligaste vårdrelaterade infektionen som kan uppstå
efter ögonkirurgi. Alltsedan sjukhusets
start 1990 har vi registrerat förekomsten
av endoftalmit efter ingrepp i ögats
främre delar.
Korrekt
arbetsdräkt
Höst
Korrekta basala
hygienrutiner
Fri från ringar, klockor
och armband
Under 2011 har vi inte sett ett enda fall av
endoftalmit (se tabell 8) efter kataraktoperation. Sedan november 2009 prövas ett
nytt medel, moxifloxacin, som ges intraokulärt som profylax. En viss minskning
av fallen har kunnat konstateras sedan införandet, men det krävs betydligt längre
observationstid för att avgöra om denna
behandling är effektivare än den tidigare.
33
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Postoperativa endoftalmitfall
vid övriga operationer
Endoftalmit kan även uppkomma efter
annan kirurgi och vid injektioner när ögats
vägg penetreras. Det snabbt ökande antalet
injektioner av läkemedel för behandling av
åldersrelaterad makuladegeneration medför
en risk för ökning av endoftalmit. Under
året inträffade ett sådant infektionsfall.
Frekvensen är dock i nivå med den efter
kataraktoperationer om man ser till samtliga ingrepp av denna typ sedan starten 2007.
I början av 2010 inträffade fem fall av
endof talmit efter vitrektomi (kirurgi i
ögats glaskropp) förmodligen beroende
på övergång till ny operationsteknik. En
rad åtgärder i syfte att minska infektionerna vidtogs under våren 2010 och vi ser
nu en viss förbättring. Vi överväger att
vidga profylaxprogrammet.
Nationell punktprevalensmätning av trycksår
Under 2011 har vi varit med i SKL:s punktprevalensmätning av trycksår under både
våren och hösten. Inga av de patienter som
vårdades hos oss under mättillfällena hade
något trycksår eller hade en ökad risk för
trycksår. Vi behöver förbättra vår journaldokumentation av utförda riskbedömningar.
WHO:s checklista vid
operationer
2010 infördes WHO:s checklista vid operationer, anpassad för vårt sjukhus. Checklistan består av tre delar: startkontroll, timeout och slutkontroll. Sedan införandet har
vi goda resultat och efterlevnaden hösten
2011 var nästan 100 procent.
Måluppfyllelse
Postoperativ infektion
vid plastikkirurgi
Under 2011 startade vi en uppföljning av
antalet postoperativa operationer. Vi hade
nio fall under året (0,45 procent).
Mått
Andel genomförda timeout
vid alla operationer
Mål
100 %
Resultat 99,7 % (100 % 2010)
Tabell 8. Endoftalmitfall efter kataraktoperation 2001–2011, antal.
FALL
Diagnostiserad endoftalmit
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
3
3
0
4
3
2
2
1
5
2
0
Tabell 9. Övriga endoftalmitfall 2011, antal. Resultat för 2010 visas inom parentes.
INGREPP
34
SUTURERING AV
BEFINTLIG LINS
GLASKROPPSOPERATION (PPV)
INTRAVITREALA
INJEKTIONER (IVT)
TOTALT
Provtagningsfall
0 (1)
3 (6)
1 (2)
4 (9)
Diagnostiserad endoftalmit
0 (1)
3 (6)
1 (2)
4 (9)
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Läkemedelshantering
Under året har totalt 45 läkemedelsavvikelser rapporterats. Samtliga läkemedelsav vikelser har analyserats.
Inom öppenvården dokumenteras läkemedel fortfarande till stor del i journaltext
och inte i läkemedelsjournalen. Detta är
något vi arbetar för att förändra. Resultatet
redovisas av chefläkaren i läkargrupperna
samt vid verksamhetsuppföljningsmöten.
Förbättrad läkemedelshantering
Kompetensutveckling
Läkemedelsavvikelser 2011
Åtgärdsförslagen från projektet Säker
läkemedelshantering som genomfördes
2010 infördes successivt under 2011. Särskilt åtgärderna avstämning med SBAR
efter rond, eftermiddagsgenomgång samt
checklista för inskrivning har lett till ökad
säkerhet. De avvikelser som kvarstår tyder
dock på att dessa åtgärder inte alltid följs
vilket visar sig genom att läkemedel fortfarande ibland saknas i läkemedelsjournalen eller är felaktiga. En sammanställning av utbildningsmaterial som stöd för
utbildning i läkemedelsmodulen fi nns på
vårt intranät.
Utbildningsverktyg
2010 startade ett projekt på operation
för att införa Tilda (Tool for Interactive
Learning and Daily Assistance), ett utbildningsverktyg för att skapa, hantera och
följa upp utbildning med kompetenskort.
Under 2011 fortsatte arbetet med att införa
utbildningsverktyget på samtliga enheter.
Flera förbättringar och anpassningar
i verktyget har gjorts tillsammans med
leverantören av programvaran.
Utbildning i hjärt-lungräddning
Under 2011 har två medarbetare utbildats
till instruktörer i barn-HLR.
Granskningar av
läkemedelsjournalen
Under året har vi granskat läkemedelsjournaler både inom slutenvården (cirka 100
journaler) och inom öppenvården (cirka
580 journaler). Målet är att 100 procent
av läkemedelsjournalerna ska vara korrekt
ifyllda. Inom slutenvården ska samtliga läkemedel fi nnas korrekt i läkemedelsjournalen
och för öppenvården ögondroppar och perorala preparat avseende ögonsjukvård.
Måluppfyllelse
Mått
Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler
Mål
100 %
Vi har satsat på utbildning i barn-HLR för
våra instruktörer samt för personalen på
kliniken för barnögonvård och skelning
samt akutmottagningen.
Måluppfyllelse
Mål
Resultat
1–2 instruktörer
per klinik
Uppfyllt
All personal ska ha
Bas-HLR-utbildning
98 %
All sjukvårdande
personal ska ha S-HLR
98 %
Resultat Öppenvården 28 % och
slutenvården 92 %
Tabell 10. Fördelningen av läkemedelsavvikelser i avvikelsesystemet, antal.
TYP AV AVVIKELSE
ANTAL
Felaktig ordination i läkemedelsjournalen
23
Ingen ordination i läkemedelsjournalen
18
Övrigt; recept, beställning med mera
4
35
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Patientfokuserad vård
” Vården ska ges med kontinuitet samt med
respekt och lyhördhet för individens specifika
behov, önskemål och värderingar.”
Patientenkäter
Vi har överlag goda resultat i vår patientenkät som skickas till patienter som har
besökt vår akutmottagning, vårdavdelning
och någon av våra dagkirurgiska verksamheter eller mottagningar. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 64 procent, vilket
innebär att 1 174 patienter har svarat på
enkäten 2011.
Resultatet presenteras med förbättringsutrymme i procent. Patienternas svar poängsätts där till exempel ”nej” = 1 poäng och
”delvis” = 0,5 poäng. Ett lågt förbättringsutrymme visar att patienterna är nöjda
med vården. Resultatet i år jämfört med
förra året är i princip oförändrat.
Måluppfyllelse
Mått
Förbättringsutrymme
enligt patientenkät
Mål
Kommunikation <13,
delaktighet <18,
tillgänglighet <11
Resultat Kommunikation 14,
delaktighet 18,
tillgänglighet 9
Resultatet från patientenkäterna används
för att förbättra vår verksamhet. Vid
kliniken för barnögonvård och skelning
genomförs ett projekt för att kartlägga
och förbättra det preoperativa flödet och
vid retinakliniken har vi tagit fram ett
informationsmaterial med vanliga frågor
och svar vid retinaoperationer.
36
Korrekt dokumenterad
smärtskattning
Sedan 2009 får alla patienter skatta sin
smärta enligt Vas-skalan. Nedanstående
moment ska ingå vid en korrekt utförd
smärtskattning och alla moment ska
registreras i journalen för att vi ska kunna
utvärdera smärtlindringen korrekt.
1. Patientundervisning om Vas utförs
innan operationen.
2. Vas-skattning utförs vid ankomst
till vårdavdelning efter operation.
3. Vas-skattning utförs därefter var
fjärde timme eller oftare vid behov,
eller fram till att Vas har skattats
under fyra vid tre tillfällen i följd.
4. Resultatet redovisas uppdelat på kön.
Måluppfyllelse
Mått
Andel av granskade journaler
för opererade patienter
Mål
I 85 % av granskade journaler
för opererade patienter ska
smärtskattning vara korrekt
dokumenterad enligt riktlinjen
Resultat 51 % (77 % 2010) av
granskade patientjournaler
är korrekt ifyllda
En orsak till det sämre resultatet är att medarbetare ibland missar att dokumentera när
patienten skattat sin smärta. Enligt patientenkäten når vårdavdelningen målet för
smärtlindring.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård
• Dokumentation av alkoholanamnes
hos patienter som söker med orbitalt
trauma på akutmottagningen.
Vi deltar i landstingets nätverk för att i
samarbete med övriga sjukhus utveckla
arbetet med hälsofrämjande vård.
Vi har lagt in sökord för detta i mottagningsmallen i journalsystemet. År 2010
gjorde vi en granskning av 60 journaler.
I 36 procent av journalerna levde vi upp
till handlingsplanen. Under 2011 har vi
fortsatt arbetet enligt handlingsplanen
men ännu inte fått fram något resultat.
Vår handlingsplan för hälsofrämjande
arbete innehåller följande indikatorer:
• Redovisning av rökstatus hos patienter
med åldersrelaterad makuladegeneration
(AMD).
• Redovisning av rökstatus och rekommendation om rökstopp hos patienter
som ska opereras i narkos.
37
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Effektiv hälso- och sjukvård
” Vården utformas och ges i samverkan
med interna och externa vårdaktörer så att
onödig förbrukning av resurser undviks.”
Strykningar och avbokningar
Vår ambition är att operationer ska genomföras som planerats i största möjliga mån.
Avbokningar som beror på oss ska vara
så få som möjligt och vi följer upp detta
årligen.
Under året ströks eller uteblev totalt 440
patienter från sin operation. De flesta
strykningarna beror på att patienten är
sjuk eller bokar av tiden av annan orsak.
Av cirka 10 100 operationer vid operationsavdelningen avbokades 55 av en
vårdgivarrelaterad orsak till exempel
läkarbrist, bristfällig planering av operationsprogram eller akuta patienter.
Måluppfyllelse
Mått
Procent av antalet
genomförda operationer
Mål
<2 % av planerade
operationer stryks av
vårdgivarrelaterad orsak
Resultat 0,5 % (0,2 % 2010)
Diagram 4. Strykningar och avbokningar från operationsprogrammet 2011, antal.
200
180
160
140
ntatie rsak
p
nan d o
An atera
rel
av
ing
r
e
n
m
n
n
pla gra
nte
nte
slig spro
e
e
l
n
i
i
ä
t
t
o
f
i
n
t
st
Pa
Pa
era
Bri eratio
op n
p
n
o
e
ist
Ing ikatio
rbr
a
k
ind
at Lä
uta r
ier
n
i
Ak iente
f
e
d
pat
O
k
sju
120
100
80
60
40
20
t
livi
b
ute
0
2009
2010
2011
Läkemedelsförbrukning
Vår läkemedelsförbrukning domineras av
några få specialläkemedel och ögondroppar.
Kloka listans basläkemedel innehåller enbart ett fåtal av våra läkemedel och täcker
en mycket begränsad del av verksamheten.
Glaukomläkemedel fi nns också på Kloka
listan, men räknas som specialläkemedel.
Tabell 11. De tio dyraste rekvirerade läkemedlen 2010 och 2011, kronor.
LÄKEMEDEL
KOSTNAD 2010
KOSTNAD 2011
24 772 847
30 678 722
705 420
819 480
50 560
707 840
Avastin-injektioner
625 272
675 818
Indocyaningrön
401 910
455 400
Cyklopentolat-fenylefrin ögondroppar
235 653
309 199
Botox-injektioner
207 550
253 353
Fluress
195 595
199 686
Tropikamid ögondroppar
165 025
157 923
Fluoresceinnatrium
164 503
156 479
Lucentis-injektioner10mg/ml
Visudyne 15mg
Ozurdex
38
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Sjukhusets läkemedelskostnader
Receptförskrivningar
Vår totalkostnad för läkemedel var under
året 36 381 240 kronor (för 2010 var kostnaden 29 649 124 kronor).
Totalbelopp för förskrivningar för 2011 var
23 247 424 kronor (22 847 753 för 2010).
Från och med 2010 belastas sjukhuset med
50 procent av kostnaderna för de öppenvårdsläkemedel som inte fi nns på Kloka
listan. Vi har kunnat ligga strax under de
budgeterade medlen för öppenvårdsläkemedlen.
Läkemedlet ranibizumab (Lucentis) för
behandling av våt makuladegeneration
står för sjukhusets absolut största kostnad.
Kostnadsökningen jämfört med förra året
förklaras av ett ökat antal behandlingar för
åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)
och på grund av att det tillkommit nya
indikationer (se sidan 20).
Ny på årets topplista är Ozurdex som är
ett kortisonpreparat som injiceras i ögat.
Preparatet började användas under oktober
2010.
Glaukomläkemedel dominerar kostnaderna
för öppenvårdsförskrivningen. Vi rekommenderar timolol som förstahandspreparat.
Förskrivningen av detta läkemedel har ökat
något. Under januari 2012 kommer patentet för Xalatan att gå ut, vilket kommer att
innebära att latanoprost kommer att bli
betydligt billigare. Latanoprost bör användas som förstahandspreparat när det gäller
prostaglandiner.
39
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Jämlik vård
” Vårdgivaren ska verka för en jämlik vård
där vården tillhandahålls och fördelas på lika
villkor oavsett ursprung, ålder och kön.”
Så uppnår vi jämlik vård
För att vården ska vara jämlik ställs krav
på att patienterna har tillgång till vården
samt får korrekt och anpassad information
om vården.
S:t Eriks Ögonsjukhus har under åren arbetat aktivt för att minska de geografiska
avstånden till vården. Exempelvis ögonbottenfotograferas patienter med diabetes
på sin egen vårdcentral genom vårt mobila
team. Vi träffar alla barn i länet med misstänkta synproblem vid screeningar på barnavårdscentralerna. Asylsökande och gömda
behandlas vid våra mottagningar.
Under året har vi tagit fram en telefonpolicy för att förbättra servicen till våra
patienter. Flera verksamheter är nu anslutna till flervalssystemet för telefonkö, vilket
förbättrar tillgängligheten avsevärt. Vi har
fortsatt med lördags- och kvällsmottagningar för att göra vården mer tillgänglig.
Vård på lika villkor innebär även att
patienten får tillgång till information på
sina egna villkor. Vi kompletterar efterhand tryckt och webbaserad patientinformation om ögonsjukdomar och har också
översatt patientinformation till andra språk.
Varje år bjuder vi in allmänheten till ett
tiotal informationsträffar som behandlat
de vanligaste ögonsjukdomarna. 2011
översatte vi valda delar av vår webbplats
till fi nska och engelska.
Vårdade patienter –
könsuppdelad statistik
Inom öppenvården behandlar vi något
fler kvinnor än män. Inom slutenvården
fi nns något fler män än kvinnor. Det kan
bero på att män oftare drabbas av skador,
näthinneavlossningar och allvarliga
diabetskomplikationer.
Resultat av patientenkäter
utifrån ett genusperspektiv
Vi har överlag låga förbättringsutrymmen.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns
uppfattning om kvaliteten inom de områden där vi har ett förbättringsutrymme
är små men kvinnor efterlyser mer information om tillstånd.
Diagram 5. Förbättringsutrymme avseende väntetider,
information och delaktighet, procent.
100
80
60
40
20
av
lse
e
v
ple en
Up tetid
vän
0
Män
40
Kvinnor
n
atio nd
m
r
tå
Info tills
om
ti
ghe vård
i
t
lak m
De slut o
e
b
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Vård i rimlig tid
”Inga patienter ska behöva vänta oskälig tid
på de vårdinsatser som de har behov av.”
Uppföljning av vårdgarantin
Under 2011 gjorde vi en särskild insats
under första halvåret genom till exempel
kvällsmottagningar, lördagsmottagningar
och extra mottagningar även under dagtid.
Målet för vårdgarantin uppnåddes på de
flesta mottagningarna. Under resten av året
har vi haft ett fortsatt fokus på att uppfylla
vårdgarantin. Under 2012 följer vi väntetiderna ännu mer noggrant för att minimera antalet patienter som inte får vård i tid.
Diagram 6. Andel väntande <30 dagar till mottagningsbesök, procent.
Måluppfyllelse
Mått
Andel patienter som kommer
till mottagning inom 30 dagar
Mål
100 %
Resultat 97 %
Mått
Andel patienter som
kommer till behandling eller
operation inom 90 dagar
Mål
100 %
Resultat 99 %
100
90
Vistelsetid på akutmottagningen
80
70
60
Vi strävar efter att reducera väntetiderna på
akuten. Vårt mål 2011 var att 85 procent
av patienterna ska vara färdigbehandlade
inom fyra timmar. Trots ett ökat antal
patienter med cirka 1 800 patienter har
vi lyckats uppnå målet.
50
40
30
20
10
0
jan
feb mars april maj
juni
juli
aug
sept okt
nov dec
Måluppfyllelse
Mått
Andel av totala antalet besök
vid akuten som är klara inom
fyra timmar
Mål
85 %
Diagram 7. Andel väntande <90 dagar till behandling/operation, procent.
100
Resultat 87 % (87 % 2010)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
jan
feb mars april maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov dec
41
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2011
Telefontillgänglighet
Vi har under 2011 tagit emot 8 000
fler samtal än 2010. Fortfarande är det
fler som vill nå oss. Vårt telefonisystem
ger klart besked till den som ringer när
han eller hon kommer att bli uppringd av
oss. Under året har vi infört inringning
under hela dygnet på en klinik, för att
patienten alltid ska nå oss och få veta
när vi ringer upp.
I telefonisystemet räknas telefontillgängligheten fram utifrån ett antal olika parametrar. Resultatet visar bra telefontillgänglighet för våra patienter men vi kan förbättra
den ytterligare. Flera kliniker ska under
2012 införa inringning hela dygnet, för
att ytterligare öka vår telefontillgänglighet och för att nå vårt mål.
42
Måluppfyllelse
Mått
Telefontillgänglighet,
samtliga kliniker
Mål
99 % telefontillgänglighet
Resultat 95 % (95 % 2010)
Antal behandlade samtal:
121 000 (113 000 st 2010)
Antal avvisade på grund av fylld
kö: 7 100 (6 100 st 2010)
S:t Eriks Ögonsjukhus
Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm
Telefon växel: 08-672 30 00
www.sankterik.se