Transcript Årsberättelse 2013 - S:t Eriks Ögonsjukhus

Årsberättelse 2013
– med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
Våra verksamhetsområden
S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige genom att vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning och bred utbildning i samarbete med Karolinska Institutet.
Varje år har vi cirka 200 000 patientbesök från Stockholms län, Sverige och utlandet.
Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm. Vi har även mottagningar
på Karolinska Universitetssjukhuset. Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra
olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och steril­central samt
konsultverksamhet vid andra sjukhus.
Sjukhuset har cirka 370 medarbetare och drivs som ett aktiebolag med Stockholms läns
landsting som ägare.
2 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
För frågor om årsberättelsen, kontakta
avdelningen för verksamhets­utveckling
eller informationsavdelningen på telefon
08-672 30 00.
Formgivning och produktion: Fidelity AB
Foto: Johanna Hanno
Tryck: Åtta.45
Förord
Medicinska resultat och patientsäkerhet
För att säkerställa att våra patienter får den bästa ögon­
sjukvården lägger vi stor vikt vid att mäta och jämföra
medicinsk kvalitet. Under året har vi definierat ännu fler
medicinska mål och rapporteringen till kvalitetsregistren
är fortsatt hög. Vi har etablerat ytterligare samarbeten med
ledande ögonsjukhus i världen för att jämföra medicinska
resultat. Det visar sig att vi mycket väl kan mäta oss med
deras kvalitet. Vi uppnår de medicinska målen i vård­
avtalet.
Resultatet av den satsningen bör vi kunna se på lite längre
sikt. Under 2013 har en medarbetare disputerat och en
avlagt licentiatexamen. Vi publicerade drygt 50 vetenskap­
liga artiklar. Vid S:t Eriksdagen i början av året visade vi
upp all den forskning som pågår.
Våra medarbetare har som tidigare haft möjlighet att
auskultera på världsledande kliniker och vi har tagit hem
nya tekniker och metoder till vårt sjukhus.
Vi fortsätter också den viktiga satsningen på ST-utbild­
ningen, för att kunna trygga kompetensförsörjningen i
länet.
Fortsatt hög tillgänglighet
Även under 2013 har vårt mål varit att kunna hjälpa så
många som möjligt till en bättre syn genom att leva upp
till landstingets vårdgaranti. Tillgängligheten till S:t Eriks
vård är mycket god. Vi uppfyller vårdgarantin på 90 dagar
till operation och behandling till 98,3 procent. Vårdgaran­
tin för mottagningsbesök inom 30 dagar följs i 97,3 pro­
cent av alla fall. Hela 94 procent av akutens besökare hade
en vistelsetid under fyra timmar, vilket överträffar både
landstingets och vårt eget mål. Antalet väntande återbesök
har ökat något under året.
Nytt ögonsjukhus
Under året har vi deltagit i den nya utredningen om länets
ögonsjukvård inom ramen för planen för framtidens
hälso- och sjukvård. Utredningen resulterade i ett uppdrag
att återkomma med ett konkret förslag på lokalisation av
S:t Eriks Ögonsjukhus i närheten av Nya Karolinska Solna
och Karolinska Institutet. Vi ser fram emot ett beslut om
att inrätta ett Centrum för ögonsjukvård i Hagastaden
under våren 2014.
Bättre planering
Vi hade en högre produktion under året jämfört med 2012.
Det beror bland annat på ett stort antal extramottagningar
och att vi blir allt bättre på att planera vår produktion. Vi
har nu t.ex. ingen väntetid för nybesök för kataraktpatien­
ter tack vare en framgångsrik resursplanering som också
bidragit till ett jämnare patientflöde.
Anders Boman
Vd
Kompetensutveckling och undervisning
För att ytterligare stimulera våra läkare att forska och
undervisa, gjorde vi en särskild lönesatsning under året.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 3
Våra verksamhetsområden
4 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Innehåll
Händelser under året 6
Verksamheten i siffror 9
Våra verksamhetsområden
Akut och allmän ögonsjukvård 12
Barnögon och skelning 13
Glaukom 13
Katarakt 14
Kirurgisk retina 14
Kornea 15
Medicinsk retina 16
Neurooftalmologi 16
Ögononkologi 17
Ögonplastik, tårvägar och orbita 17
Vår forskning och utbildning
Forskning 20
Utbildning 23
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 26
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 28
Säker hälso- och sjukvård 30
Patientfokuserad vård 36
Effektiv hälso- och sjukvård 38
Jämlik vård 39
Vård i rimlig tid 41
Organisation 42
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 5
Händelser under året
S:t Eriksdagen
Ny leverantör av anestesitjänster
Under S:t Eriksdagen i februari gav våra forskande med­
arbetare en översikt över alla de olika typer av forskningsoch utvecklingsarbeten som pågår. Arrangemanget riktade
sig framförallt till alla medarbetare, inbjudna privatprakti­
ker i länet, patientföreningar med flera.
Under året slutförhandlades ett nytt avtal om anestesi­
tjänster med Södersjukhuset.
Översyn av den medicinska administrationen
En översyn av organisationen för den medicinska admi­
nistrationen visade på fördelarna med en sammanhållen
organisation, men också behovet av att förstärka organi­
sationen med gruppchefer för respektive klinik och för
centralkassan.
Nöjda medarbetare
Resultatet från årets medarbetarenkät visade på fortsatt
höga värden där medarbetarindex låg på 78 jämfört med
förra årets 77. Hela 88 procent svarade på enkäten, vilket
visar på ett stort engagemang och att många vill vara med
och påverka.
Utredning om framtidens ögonsjukvård
I juni fattade Landstingsstyrelsen beslut om att göra en
fördjupad utredning om S:t Eriks framtida lokalisering.
Frågan om hur den landstingsdrivna ögonsjukvården kan
bli än mer samlad utreddes också under året.
Nya i S:t Eriks styrelse
Inger Andersson tillträdde under året som ny ordförande
i styrelsen. Christina Torstensson tillträdde som ny
ledamot. PO Karlsson, Claes Hulting och Jan Liliemark är
fortsatta ledamöter i styrelsen.
Patientnöjdhet mäts med smileys
Under året startade vi ett försök med att mäta den patient­
upplevda kvaliteten i centralkassan och på akuten med
hjälp av smileys. Den övervägande majoriteten är nöjda
med servicen på sjukhuset.
Internationellt utbyte
För att vi ska vara ett ledande ögonsjukhus är det viktigt med
ett utbyte av kunskap och erfarenhet. Exempel på det var
den amerikanske ögonplastikkirurg som arbetade på S:t
Erik under ett halvår. Vi hade också fyra utbytesstudenter
under året samt auskulterande läkare från andra länder.
Mer ögonkunskap på AT-stämman
Ögonspecialisten Steffen Schulz-Key och ST-läkarna
Katarina Granath och Stamatios Aslanisi medverkade på
AT-stämman för att ge AT-läkarna möjlighet att testa på
olika sätt att undersöka ögat på.
Världsbokdagen 2013
Den 23 april uppmärksammade vi Världsbokdagen genom
att vi arrangerade högläsning i väntrummet på vår mottag­
ning på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
S:t Erik i strejkvarsel
Svenska Kommunalarbetareförbundet varslade om strids­
åtgärder på försommaren efter att deras förhandlingar
om ett nytt kollektivavtal med Sveriges Kommuner och
Landsting hade strandat. Varslet berörde S:t Erik och
omfattade undersköterskor vid sterilcentralen och opera­
tionsavdelningen. Även Medicarrier var uttaget.
Strejken trädde aldrig i kraft.
6 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Översyn av flöden och arbetssätt
Under året har flera flöden och arbetssätt setts över för att
effektivisera verksamheten och skapa en bättre arbets­
miljö. Bland annat utmärkte sig vår akuta verksamhet
inom landstingsvärlden genom korta väntetider. Även
främre segmentets framgångsrika resursplanering är ett
bra exempel på förbättringsarbete.
Landstinget 150 år
När landstingen i Sverige fyllde 150 år bjöd Stockholms
läns landsting in till Öppet Hus den 28 september. S:t Erik
fanns på plats för att visa upp verksamheten och för att
möta patienter och allmänhet.
Anders Kvanta får Axel Hirsch pris
Anders Kvanta tilldelades Axel Hirsch pris 2013 för ”att
han med sin forskning lagt grunden för behandling av våra
vanligaste näthinnesjukdomar”.
Flitiga föreläsare från S:t Erik
S:t Eriks medarbetare är ofta anlitade föreläsare i många
skiftande sammanhang.
Exempel på sammanhang under året var Svenska
ögonläkarföreningens årsmöte, patientsäkerhetsdagarna,
Seniormässan samt många internationella sammanhang.
Guldögat till Emma Nivenius
Forskning och utbildning stimuleras
Emma Nivenius utsågs till 2013 års handledare av STläkarna och fick utmärkelsen Guldögat. Motiveringen löd:
”För ditt brinnande engagemang, ditt självklara sätt att
alltid ta dig tid, din pedagogiska läggning och din stora
kunskap. Ett föredöme för alla läkare.”
Styrelsen fattade beslut om att göra en extrasatsning på
forsknings- och utbildningsaktiva läkare i årets löneför­
handlingar.
S:t Erik utbildar med kvalitet
Även i år fick vi fina betyg av studenterna vid läkar­
programmet. Även deltagarna på våra SK-kurser var
mycket nöjda.
Docenturföreläsning om hornhinne­
transplantation
Disputation och halvtidskontroll
Bing Zahn disputerade den 15 mars. Hon försvarade
sin avhandling ”Detailed analysis of slow oscillatory
movements of eye position”.
I april presenterade David Epstein sitt hittills utförda
arbete vid en halvtidskontroll.
Titeln på arbetet är: Treatment with Bevacizumab
for central retinal vein occlusion and its seasonal charac­
teristics.
Per Montan gav sin docenturföreläsning på temat ”Avstöt­
ning vid hornhinnetransplantation”. Titeln docent innebär
att man är självständig forskare och en erkänd utbildare.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 7
Våra verksamhetsområden
8 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Verksamheten i siffror 2013
Stabil ekonomi
Personal
S:t Erik redovisade ett operativt positivt resultat 2013 på
12,5 Mkr över budget. Sjukhuset hade en omsättning på
472 miljoner kronor.
Genomsnittsåldern vid S:t Erik var 46,3 år.
Sjukfrånvaron har ökat jämfört med året innan; från 12,5
till 14,1 sjukdagar per anställd och år. Till stor del är det
långtidsjukfrånvaron över 90 sjukdagar som har ökat.
Av 377 anställda var 82 procent kvinnor och 18 procent
män.
Intäkter (Mkr)
Övriga intäkter
33,7 mkr
Utomlänsintäkter
34,9 mkr
Yrkesgrupper antal 13-12-31
Ögonläkare68
Vårdavtal SLL
372,8 mkr
ST-läkare28
Ögonsjuksköterskor58
Operationssjuksköterskor17
Patientavgifter
20,0 mkr
Sjuksköterskor32
Ortoptister13
FoUU-anslag
10,7 mkr
Undersköterskor57
Optiker17
Biomedicinska analytiker
Medicintekniska ingenjörer
Produktion
Utförd vård
Totalt antal besök
201 561
varav akuta besök
33 488
varav ögonbottenfotografering
21 624
varav utomlänspatienter
Slutenvårdstillfällen
Operationer Intravitreala injektioner 2
Medicinska sekreterare och vårdadministratörer
56
Administrativ och övrig personal
25
Totalt antal anställda Den totala öppenvårdsproduktionen var 2,1 procent högre
jämfört med föregående år. Den totala slutenvården ökade
med 7,4 procent. Produktiviteten (producerat antal poäng/
justerad totalkostnad) steg med 2,4 procent mellan 2012
och 2013.
4
377
God tillgänglighet
97,3 procent av patienterna fick besökstid inom 30 dagar.
Behandling eller operation utfördes inom 90 dagar för 98,3
procent av patienterna. På akuten togs patienten omhand
inom fyra timmar i 94 procent av fallen.
6 122
1 833
10 206
4 703
Resurser
Vårdplatser slutenvård 16
Vårdplatser dagkirurgi
15
Operationssalar (inklusive dagkirurgiska operationssalar)
11
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 9
Våra verksamhetsområden
10 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Våra verksamhetsområden
Våra verksamhets­områden
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 11
Våra verksamhetsområden
Våra verksamhetsområden
Akut och allmän ögonsjukvård
Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett
antal kliniker samt operationsav­delning, vårdavdelning,
sterilcentral och administrativa stödfunktioner.
Vår uppgift är att skydda, bevara och återställa synen
hos barn, vuxna och äldre. På följande sidor presenteras
de olika subspecialiteternas mål och resultat för året.
Vid ögonakuten får patienterna rådgivning, behandling
eller slussas vidare för operation eller fortsatt behandling
inom sjukhuset. Vi har kvällsmottagning för att kunna
erbjuda en snabb tid till dem som sökt akut men som före­
drar att få en bokad tid inom några dagar.
Ögonakuten bemannas av ögonläkare, ögonsjuksköter­
skor, undersköterskor och optiker med en bred kompetens
inom akut ögonsjukvård.
Vi har deltagit i det riksomfattande projektet ”Akut
förbättring” som Sveriges Kommuner och Landsting
bedrivit. Under året har vi granskat våra arbetsmetoder
och rutiner, identifierat förbättringsområden och genom­
fört ett flertal konkreta förändringar. Numera arbetar vi
pappersfritt genom att endast utgå från akutliggaren i vårt
datasystem Take Care. Vi införde även en tydligare daglig
styrning med en morgon- och eftermiddagsrapport. Vi har
analyserat jourbemanningen och fattat beslut om att utöka
bemanningen. Vi tog också fram ett introduktionsprogram
för nyanställd personal. Vi har sett över medarbetarnas
kompetens när det gäller att hantera medicinteknisk
utrustning och vi har tagit fram fler så kallade apparatkör­
Vår verksamhetsidé
Helhet – Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård
i egen regi eller via samarbetspartners.
Nytänkande – Vi är ett universitetssjukhus som håller
högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom
forskning, utveckling och utbildning i samverkan med
Karolinska Institutet.
Kompetens – Våra patienter får ett professionellt
omhänder­tagande och ett respektfullt bemötande.
12 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Våra verksamhetsområden
kort. Dessutom förbättrade vi uppföljningen av undervis­
ningen i hjärt-och lungräddning.
Vi utreder och behandlar också patienter med allmänna
ögonsjukdomar samt fungerar som en undervisningsmot­
tagning där handledningen av ST-läkare är prioriterad.
Vi kan erbjuda en snabb återbesökstid till patienter som
varit på ögonakuten. Utöver detta ger vi botoxinjektioner
för tillstånd som t.ex blefarospasm och resttillstånd efter
tidigare ansiktsförlamning.
Måluppfyllelse
MåttAndel patienter som behandlats och
kan lämna akuten inom fyra timmar
Mål
85 %
Resultat
94 %
Produktion
Akuta besök varav sjuksköterskebesök
Antal allmänna besök Antal botoxinjektioner 33 488
4 337
14 830
1 300
Barnögonsjukvård och skelning
På kliniken undersöker och behandlar vi patienter i alla
åldrar med skelning, ögonmuskelförlamningar och dubbel­
seende. Alla barn under åtta år med syn- och ögonproblem
kontrolleras hos oss. Vi tar också hand om patienter i alla
åldrar med utvecklingsförsening och problem med ögonen.
Tillsammans med katarakt- och glaukomkirurgerna på
sjukhuset har vi riksspecialitet för barnkatarakt och barn­
glaukom. Vi har också en omfattande verksamhet för små
barn som behöver medicinska kontaktlinser.
Som enda aktör i landstinget utför vi skelningsopera­
tioner och nystagmusoperationer.
Vi har haft många extra kvällsmottagningar för att
möta den stora befolkningstillväxten i länet och klara
vårdgarantin.
Glaukom
Inom glaukomområdet behandlar vi olika former av
glaukom. Vi strävar efter att bromsa glaukomrelaterade
synskador med individanpassad trycksänkande behand­
ling i form av medicin, laserbehandlingar och operationer.
Vi har en rad olika moderna utrustningar för diagnostik
och behandling samt bedriver också forskning, utbildning
och utvecklingsarbete.
Vi har åstadkommit en ännu kortare eftersläpning av
återbesöken så att vi kan koncentrera oss på att ge vård till
de komplicerade glaukomfallen och de patienter som är
mer vårdkrävande.
Vi har infört en nybesökmottagning för våra nya
patienter. Patienterna får en visusundersökning, tryckmät­
ning, pachymetri, synfältsundersökning, papillbedömning
och gonioskopi av ögonsjuksköterska och läkare. De får
sin diagnos samt eventuell behandling vid samma tillfälle.
Denna typ av mottagning gynnar våra patienter, förbättrar
vårdkvaliteten och innebär en utmärkt utbildningstillfälle
för våra yngre kollegor.
Under året har vi introducerat en ny variant av trabeku­
lektomi med så kallade ”tagbara suturer” som förebygger
hypotoni (för lågt tryck) i det tidiga postoperativa förlop­
pet. Vi har också introducerat en ny shunt som heter Baer­
veldt som ska ge bättre trycksänkning jämfört med andra
typer av ventiler. Samtidigt fortsätter vi att använda de
andra typerna av glaukomkirurgi d.v.s. icke-penetrerande
metoder (djup sklerektomi), Ahmed-ventil och cyklodiod
samt den traditionella typen av trabekulektomi.
Vi arrangerade för första gången en glaukomkurs för
ST-läkare i maj 2013. Kursen har fått bra kritik från kurs­
deltagarna.
Måluppfyllelse
Mått
Mäta hornhinnans tjocklek på alla nya
patienter
Mål 100 %
Resultat 100 %
ProduktionAntal
ProduktionAntal
Mottagningsbesök (behandling och uppföljning)
Skelningsoperationer422
varav läkarbesök
6 186
varav barn under 17 år
varav sjuksköterskebesök
4 271
Mottagningsbesök
Screeningverksamhet BVC 143
34 479
6 040
10 457
Operationer394
Laserbehandlingar 588
Kontaktlinsbesök290
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 13
Våra verksamhetsområden
Katarakt
Kirurgisk retina
Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den största i Sverige.
Mer än hälften av de patienter som remitteras till oss lider
av någon annan synhotande ögonsjukdom, vilket är vä­
sentligt mer än vid andra kliniker i Stockholm och Sverige
i övrigt. De flesta operationerna gör vi i lokalbedövning,
men vi kan också, som enda klinik i Stockholm, erbjuda
operation i narkos.
Under året har vårt arbete med produktionsplanering
lett fram till att vi ligger helt i fas och inte har någon kö till
förundersökning eller operation av katarakt i lokalbedöv­
ning.
Vi har ökat möjligheten för patienten att före operation
få träffa en av våra optiker som vägleder i valet av post­
operativ refraktion och planering av behandlingen.
Sektionen är Skandinaviens största för kirurgiska
sjuk­domar i näthinnan, gula fläcken och glaskroppen.
De vanligaste operationerna utförs med anledning av
näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt vid
diabetesförändringar. Vi behandlar även näthinnesjukdom
hos för tidigt födda samt utför intraokulära biopsier som vi
är ensamma om i landet.
Under en tioårsperiod har antalet operationer vid enheten
ökat med nästan 30 procent och under det gångna året
gjordes fler ingrepp än någonsin. Ökningen är relativt jämt
fördelad mellan typingreppen. Trots denna ökning har vi
kunnat hålla våra korta väntetider för elektiv kirurgi sam­
tidigt som den förhållandevis omfattande akuta kirurgin
upprätthållits. De kirurgiska resultaten är fortsatt mycket
goda och internationellt konkurrenskraftiga.
Trenden mot att allt fler glaskroppsingrepp görs med
finare instrument har förstärkts och en stor del av opera­
tionerna görs nu med så små snitt att vi helt kan undvika
suturer.
Under året har vi introducerat ett nytt läkemedel,
Jetrea, för behandling av tidiga stadier av vissa kirur­
giska sjuk­domar i gula fläcken. Då en ersättningsmodell
inte etablerats har läkemedlet ännu inte fått genomslag i
verksamheten.
Måluppfyllelse
Mått
Andel operationer där oavsiktlig
kommunikation mellan ögats främre
kammare och bakre delar
(glaskroppen) uppkommit.
Mål
<2%
Resultat
0,7 % (Riket: 1,1 %)
Mått
Skillnad mellan planerad och slutlig
refraktion (”glasögonbehov”)
Mål
95 % inom +/- 1,0 dioptri
Måluppfyllelse
Resultat
91,34 % (Riket: 92,64)
Mått
Andel opererade näthinneavlossningar
som läker med ett ingrepp.
Mått patientupplevd kvalitet
Nationella kataraktregistrets patientenkät under mars
månad visade att 89,5 % av våra patienter upplevde en
förbättring efter operation. (Riket: 90,2 %)
Mål
85 %
Resultat 90 %
ProduktionAntal
Operationer varav näthinneavlossning
2 135
479
ProduktionAntal
varav glaskropp (blödning, makulahål, membran) 1 424
Mottagningsbesök
7 200
varav övriga ingrepp
Kataraktoperationer
4 342
14 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
232
Våra verksamhetsområden
Kornea
Måluppfyllelse
Korneasektionen håller alltjämt ställningen som ledande i
landet vad gäller antal transplantationer och spektrum av
behandlingsalternativ.
Under det gångna året har docent Per Montan med
framgång utfört den första operationen med hornhinne­
protes som är ett sista synräddande behandlingsalternativ
för patienter där det inte är möjligt att transplantera.
Den senaste typen av endotelcellstransplantation,
DMEK, har införlivats bland våra metoder. Med denna
teknik kan skilda delar av ett enda transplantat användas
till två patienter, vilket har kunnat utnyttjas i ett par fall.
Ytterligare utvecklingsarbete i hornhinnebanken har
lagts på färdigställning av transplantat, med positivt utfall
på kliniska resultat, liksom på kvalitetssäkring av bankens
arbetsrutiner.
En ny hornhinnespecialist, utbildad i USA och en
nybliven specialistutbildad på sjukhuset har rekryterats till
läkarteamet.
Flera kliniska studier och två kvalitetsregister har sjösatts
under det gångna året.
Sektionens medarbetare fortsätter vara mycket föreläs­
ningsaktiva både inom riket och internationellt.
Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det
svenska hornhinneregistret med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen
av 2011 års operationer och visar ytterligare förbättring
inom samtliga målgrupper. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade.
Mått
Andelen patienter med synskärpa ≥0,5
efter transplantation
Keratokonus; mål: 60 %, resultat: 65 %
Fuchs dystrofi; mål: 50 %, resultat: 75 %
Omtransplantation; mål: 25 %, resultat: 45 %
Produktion Transplantationer175
varav endotelcellstransplantationer
108
Crosslinkingbehandlingar
215
Medicinska laserbehandlingar
Övriga operationer
83
200
Kontaktlinsmottagningen Mottagningsbesök kontaktlinser
3 372
varav vuxna
3 164
varav barn
208
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 15
Våra verksamhetsområden
Medicinsk retina
Hos oss finns Skandinaviens största centrum för utredning
och medicinsk behandling av sjukdomar i näthinnan och
gula fläcken. Här finns också uveamottagningen, där vi tar
hand om patienter med inflammatoriska tillstånd i ögat.
De största sjukdomsgrupperna på medicinsk retina är
patienter med åldersförändringar i gula fläcken, diabetes­
förändringar samt venproppar i ögat. Behandling består
till viss del av laser, men flertalet tillstånd behandlas idag
med läkemedel som injiceras in i ögat. Dessa läkemedel
har inneburit ett stort genombrott i möjligheten att för­
hindra allvarlig permanent synnedsättning hos kroniskt
progressiva sjukdomstillstånd i ögat.
Alla patienter med diabetes erbjuds regelbunden foto­
grafering av ögonbotten. Sjuttio procent fotograferas av
våra mobila team på patientens vårdcentral. Övriga patien­
ter fotograferas på mottagningen på Kungsholmen eller
vår filial på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
Under 2013 infördes en gemensam mottagning på
både uvea- och den medicinska retinamottagningen. Det
innebär att patienter inte kallas till en namngiven läkare.
Istället är det ST-läkarna som gör en första undersökning
och bedömning av de flesta patienterna. En specialist finns
tillgänglig för frågor och diskussion. Denna mottagnings­
form har fungerat väl och uppskattas mycket av läkarna
som är under utbildning.
Under 2013 infördes det nya läkemedlet Eylea för att
behandla våt åldersförändring i gula fläcken. Till skillnad
från läkemedlet Lucentis, som ges vid behov, får patien­
ten en injektion varannan månad under första året. Det
underlättar för patienten och gör injektionsverksamheten
enklare att planera. De preliminära synresultaten ser
lovande ut.
Undersökningsutrustningen har förbättrats under året
med inköp av två nya digitala kameror. Ett toppmodernt
kamerasystem (så kallat SLO – Scanning laser opthalmos­
copy) för samtidig kontrastfotografering och OCT (nät­
hinnetomografi) upphandlades också under hösten.
Inom medicinsk retina behandlas många kroniska
sjukdomstillstånd som kräver kontinuerliga kontroller och
injektionsbehandlingar. Trots ökade krav och en större
patienttillströmning har vi kunnat upprätthålla en god
produktion, genom bland annat extramottagningar och
regelbundna kvällsmottagningar.
Måluppfyllelse
Mått
Andel förbättrade patienter efter behand­
ling 12 månader vid makuladegeneration
Mål
>43 % (rikssnittet ur Nationella
makularegistret)
Resultat 47 %
ProduktionAntal
Mottagningsbesök
26 476
Intravitreala injektioner
4 703
Kontrollbesök i samband med injektioner
7 360
Laserbehandling av diabetesretinopati
Ögonbottenfotografering
Mottagningsbesök uvea
900
21 624
1 782
Neurooftalmologi
Ögonläkarna med specialkunskap inom neurooftalmologi
utreder och behandlar patienter med synsymtom som
kan kopplas till sjukdomar i nervsystemet, exempelvis
stroke, inflammatoriska tillstånd och tumörer i hjärnan. I
uppdraget ingår också konsultverksamheten på Karolinska
universitetssjukhuset i Solna.
För att göra korrekt bedömning av en patient med ett
neurooftalmologiskt sjukdomstillstånd behövs ofta många
kringundersökningar. Exempel på sådana är synfälts­
undersökning, OCT av synnerv och näthinna samt mät­
ning av ögonrörligheten. Ett av målen under det gångna
året har varit att utveckla mottagningsrutinerna för att
samtliga undersökningar ska kunna utföras vid ett och
samma tillfälle. Dels för att undvika onödiga återbesök,
dels för att patienten ska få besked om sitt tillstånd så
snabbt som möjligt. En mätning under första halvåret 2013
visade 100 procents måluppfyllelse för klinisk neurooftal­
mologisk utredning ett vårdtillfälle.
För att effektivisera logistiken kring patientens väg
från ”kassa till utgång” har ett datajournalbaserat projekt
genomförts, som har förbättrat kommunikationen mellan
kassa och mottagning samt mellan de olika vårdgivarna på
mottagningen.
Produktion
Mottagningsbesök 16 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
2 750
Besök ögonsköterska/optiker 780
Konsult 620
Våra verksamhetsområden
Ögononkologi
Ögonplastik, tårvägar och orbita
Vi har ansvar för den nationella ögononkologiska och
ögonpatologiska verksamheten i Sverige. Vi är specialise­
rade på diagnostik och behandling av framförallt retino­
blastom och ögonmelanom. Här finns även Sveriges enda
ögonpatologi-laboratorium.
Under året har vi infört två nya behandlingsmöjligheter
för barn med retinoblastom. I samarbete med neurokirur­
giska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset har
vi startat med intraarteriell cytostatikabehandling och vi
har nu också möjlighet att ge intravitreala injektioner med
cytostatika på S:t Eriks Ögonsjukhus.
Nästa år kommer vårt nya webb-baserade kvalitets­
register för uvealt melanom att tas i bruk. Detta sker i
samarbete med EyeNet Sweden.
Ögonplastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus är den
största ögonplastikenheten i Sverige. Patienter från hela
landet remitteras till oss. Vi bedriver en mottagningsverk­
samhet samt kirurgi av patienter med sjuk­domar, missbild­
ningar och skador i ögonlock, tårvägar samt ögonhåla.
Vi håller årligen tillsammans med onkologsektionen
en mycket uppskattad veckokurs för blivande ögonspecia­
lister. En av våra läkartjänster är en så kallad fellowtjänst
vilket innebär att en läkare som oftast kommer från en
annan ort i Sverige får en subspecialistutbildning hos oss.
Under året har flera av sektionens specialistläkare varit
föräldralediga. Vi har fått söka vikarier från utlandet och
lyckats rekrytera erfarna ögonplastikkirurger från USA
och Island. Detta har inneburit att vi introducerat nya
kirurgiska tekniker som bland annat pannlyft vid avance­
rade ögonbrynsptoser (hängande ögonbryn) samt mel­
lanansiktslyft vid avancerat ektropion (hängande undre
ögonlock).
Vi har införskaffat en videokamera till en av de poli­
kliniska operationssalarna som gör operationerna lättare
att se för auskultanter och operationspersonal samt även
möjliggör inspelning av polikliniska operationer. Två
nya vårdprogram har upprättats: kliniska riktlinjer för
periorbitalt ödem (svullnad runt ögonen) och riktlinjer
för genetisk screening vid talgkörtelcancer. Vi har via
patien­tenkäter följt upp resultatet av två olika tårvägs­
operationer ett år efter operationen.
Vi har haft en låg frekvens (0,58 procent) av post­
operativa infektioner.
Som kvalitetsmått under året har vi räknat antalet
patienter som opererats för basalcellscancer där den
patologiska undersökningen (PAD) visat att tumören
var radikalt borttagen primärt.
Måluppfyllelse
Mått
Andel patienter med intraokulär tumör
som har enukleerats inom ett år efter
strålbehandling utförd 2012.
Mål
<10 %
Resultat
3%
Mått
Andel patienter med intraokulär tumör
som har enukleerats inom fem år efter
strålbehandling utförd 2008.
Mål
<20 %
Resultat
12 %
Produktion Mottagningsbesök
Antal
2 223
Operationer521
Patologipreparat944
Måluppfyllelse
Mått
Radikalt PAD vid primärslutning.
Mål
> 95 %
Resultat 90 %
ProduktionAntal
Mottagningsbesök
2 835
Operationer 1 728
varav bilaterala 256
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 17
Våra verksamhetsområden
Vår forskning och utbildning
18 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Våra verksamhetsområden
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 19
Vår forskning och utbildning
Forskning
Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och ögon­
forskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel
över kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar syn­
intryck. Forskargrupperna är knutna till Institutionen för
klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Under
2013 har en medarbetare disputerat och en avlagt licenti­
atexamen. Vi publicerade drygt 50 vetenskapliga artiklar
under året.
Grupp Seregard/Kvanta
I forskargrupp Seregard/Kvanta finns två inriktningar,
dels forskar man om ögontumörer och dels om näthinnans
sjukdomar.
Ögontumörer
Professor Stefan Seregard leder en forskargrupp med
inriktning mot tumörer i uvea (främst uvealt melanom),
retina (främst retinoblastom) och konjunktiva (främst kon­
junktivalt melanom). Arbetet inbegriper huvudsakligen
molekylära, epidemiologiska och kliniska aspekter och
sker i samarbete med såväl nationella som internationella
forskargrupper.
Tillgängliga tekniker sträcker sig från histopatologi
och cellodling till epidemiologi och radiofysik. Arbetet
innefattar basalvetenskapliga aspekter men har till stor del
diagnostisk och klinisk inriktning.
I forskargruppen ingår en professor, en docent, två
disputerade forskare och två doktorander.
Under verksamhetsåret har medlemmar av gruppen
deltagit i the American Brachytherapy Ophthalmic Onco­
logy Task Force samt Svenska Melanomstudiegruppen för
att utarbeta nationella och internationella riktlinjer inom
ögononkologi. Företrädare för gruppen är flitigt anlitade
som författare av kapitel i internationella textböcker.
Ett urval aktuella publikationer 2012–2013:
• Radberger P, Radberger A, Bykov V, Seregard S, Eco­
nomou M. JARID1B protein expression and prognostic
implications in uveal melanoma Invest Ophthalmol Vis
Sci 2012;53:4442-4449.
• Seregard S, All-Eriksson C, Hjelmqvist L, Berglin L,
Kvanta A. Diagnostic incisional biopsies in clinically
indeterminate choroidal tumours. Eye 2013;27:115-118.
• Seregard S, Pelayes D, Singh AD. Radiation therapy:
posterior segment complications Dev Ophthalmol
2013;52:114-123.
20 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Näthinnans sjukdomar
Professor Anders Kvantas forskargrupp studerar näthin­
nan och dess sjukdomar. De kliniska studierna är om­
fattande och i huvudsak inriktade mot att hitta nya och
förbättrade behandlingar vid våra vanligaste näthinnesjuk­
domar. Flera studier drivs med syfte att bromsa skadlig
kärlnybildning vid makuladegeneration, retinal ventrom­
bos och diabetesretinopati. I ett translationellt samarbets­
projekt vill vi med differentierade embryonala stamceller
ersätta döda celler med målsättningen att behandla den
vanliga och allvarliga torra formen av makuladegenera­
tion. Våra experimentella projekt inbegriper molekyläroch cellbiologiska studier och prekliniska djurmodeller
och har som mål att identifiera nya molekyler av betydelse
för uppkomsten av kärlnybildning och celldöd vid ovan­
stående näthinnesjukdomar.
Forskargruppen är translationell med såväl kliniskt
verksamma läkare som grundforskare och innefattar en
adjungerad professor, fyra disputerade forskare, två dokto­
rander och två gästforskare.
Ett urval aktuella publikationer 2012–2013
• Epstein D, Algvere PV, von Wendt G, Seregard S, Kvanta
A. Bevacizumab for macular edema in central retinal
vein occlusion. A prospective, double-masked, randomi­
zed clinical study. Ophthalmology 2012;119:1184-1189.
• Epstein D, Algvere PV, von Wendt G, Seregard S, Kvanta
A. Long-term benefit from bevaczizumab for macular
edema in central retinal vein occlusion. Twelve month
results of a prospective randomized clinical study.
Ophthalmology 2012;119:2587-2591.
Odlade humana blodkärlsceller från näthinnan (höger)
respektive åderhinnan (vänster)
anti-EGFR
anti-HER3
Negative Control
DAPI
Cy3
Merge
Uttryck av
proteinerna
EGFR och HER3
i tumör-celler
från uvealt
melanom.
Vår forskning och utbildning
Grupp Ygge (Bernadottelaboratorierna)
Inom denna forskargrupp som leds av professor Jan Ygge
bearbetar vi frågeställningar om hur hjärnan fungerar i
sjukt och friskt tillstånd med hjälp av detaljerade ögon­
rörelseanalyser och läsning som ett mått på högre kognitiv
förmåga och synfunktion.
Vi har under det senaste året intresserat oss mer och
mer för läsfunktion som en indikator på funktionell syn.
Detta har fört oss in på dyslexi och vi har utarbetat ett
screeningverktyg för att upptäcka dyslexi i ett tidigt skede
för att kunna sätta in adekvata remedieringsinsatser.
ter, en medicine doktor, två filosofie doktorer, två dokto­
rander samt ett par gästforskare. Vi har olika professioner
som inkluderar ögonläkare, optiker, datorlingvister,
ortoptister och neuropsykologer.
Nya apparater och tekniker som gruppen
har introducerat under året
Under året har vi bland annat utvecklat en webbaserad
metod för insamling av ögonrörelsedata vid multicenter­
studier. Eye trackers kan placeras på exempelvis skolor
eller ögonkliniker där inspelningen av ögonrörelser auto­
matiskt laddas upp till en server för en direkt och delvis
automatiserad analys av ögonrörelseförmågan.
Ett urval aktuella publikationer 2012–2013
• Pansell T, Hellgren K, Jacobson L, Brautaset R,
Tedroff K. The accommodative process in children with
cerebral palsy – different strategies to obtain clear vision
at near. Dev Med Child Neurol. 2013;56:171-177.
• Zhang B, Bolzani R, Öqvist Seimyr G, Ygge J,
Pansell T. The influence of horizontal convergence on
slow oscillatory eye movements during visual fixation.
Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54:8091-8094.
Vi försöker också förstå samarbetet mellan innerörat och
synfunktion genom att använda en translations- och rota­
tionsstol som vi konstruerat på labbet. Med stolens hjälp
kan vi stimulera innerörats balansorgan på ett kontrollerat
sätt och utläsa svaret av ögonrörelserna som kompenserar
för de rörelser som utförs med stolen.
Ett doktorandprojekt behandlar traumatiska hjärnska­
dors effekt på synfunktionen och hur man kan hjälpa dessa
patienter med glasögon och ögonträning. Ett annat dokto­
randprojekt går ut på att utvärdera ett kliniskt instrument
för en enkel kvantitativ analys av ögonrörelseförmågan.
Barn med cerebral pares har en försämrad närinställ­
ning, vilket leder till en suddigare bild vid exempelvis
läsning. Exakt hur suddigheten påverkar läsning avser vi
att fortsatt studera under 2014.
Den långsamma darrningen av ögonpositionen kring ett
fixationsobjekt som vi tidigare beskrivit påverkas av fixa­
tionsavståndet. Ett fixationsobjekt på nära avstånd ökar
frekvensen på darrningen. Vår hypotes är att muskeltonus
har en effekt på hastigheten (frekvensen) medan amplitu­
den (storleken), som tidigare visats, kontrolleras perceptu­
ellt av synen.
Labbets medarbetare är engagerade i den s.k. Expressstudien som utvärderar synfunktion hos extremt prematur­
födda barn. Denna studie sker i samarbete med barnögon­
läkarna vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Forskargruppen består av två professorer, fyra docen­
Grupp Kugelberg
Forskargrupp Kugelberg forskar huvudsakligen om
katarakt (grå starr) men även om barnögonsjukdomar och
glaukom.
Vi bedriver forskning om olika intraokulära linser som
implanteras i ögat vid gråstarrskirurgi, för att förbättra
kvaliteten vid och resultaten efter kirurgin. I dessa studier
använder vi bland annat Sirius kamera och Optec 6500
Vision Tester. Vi använder också data från det svenska
nationella kataraktregistret för att titta på utfallet och
patientnöjdheten efter gråstarrskirurgi.
Efter gråstarrsoperationen får man en lättare inflam­
mation i ögat som brukar behandlas med ögondroppar. Vi
har precis påbörjat studier av ett nytt ögonläkemedel som
kanske kan förenkla denna behandling betydligt. Detta
vore en fördel då många av gråstarrspatienterna är gamla
och har svårt att få in droppar i ögonen.
Barn med synnedsättning på ett öga på grund av bryt­
ningsfel eller skelning kan behöva täcka för det friska ögat
för att träna upp det sämre ögat. Vi bedriver studier av hur
lång tid och hur mycket barnen behöver behandlas.
Barn med juvenil idiopatisk artrit kan få inflamma­
tion i ögat, så kallad uveit. Hos dessa barn ger det inga
smärtsamma symtom och sjukdomen kan därför ha gått
långt innan man upptäcker den. Stor skada kan då vara
skedd vilket kan vara synhotande för barnen. Dessa barn
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 21
Vår forskning och utbildning
screenas därför regelbundet hos ögonläkare, om man
upptäcker uveit är den ofta svårbehandlad. I ett projekt
studerar vi dessa patienter, hur de reagerar på olika
behandlingar med mera, och vi har också utökat barn­
reumaregistret med en ögondel för att lättare kunna följa
uveitaktiviteten över tid.
Gruppen bedriver också forskning kring glaukom hos
vuxna och barn. Frågeställningar inom detta område är
exempelvis om glaukompatienter kan hantera en mobil
ögontryckmätare (iCare One) själv. Vi vill ta reda på
hur mycket ögontrycket varierar under ett dygn och hur
mycket en trycksänkning påverkar laserbehandlingen.
I denna studie använder vi nya apparater; iCare One och
Trygger Fish. Vi undersöker också om en 90 graders SLTbehandling ger lika bra trycksänkande effekt som en 360
gradersbehandling. Vi jämför även känslighet mellan en
funktionell undersökningsmetod (synfältsundersökning)
och en morfologisk metod (Heidelberg Retina Tomograf
– HRT) vid glaukomuppföljning för att se om HRT är
lika känslig som synfältsundersökningen för att upptäcka
glaukom­f örsämringar.
Maria Kugelberg är forskargruppsledare. I gruppen
ingår i övrigt sex docenter, sju medicine doktorer, tre
registrerade doktorander och fem blivande doktorander.
Ett urval aktuella publikationer 2012–2013
• Agervi P, Kugelberg U, Kugelberg M, Zetterström C.
Two-year follow-up of a randomized trial of spectacles
plus alternate-day patching to treat strabismic amblyopia.
Acta Ophthalmol. 2013; 91:678-684.
• Chang A, Behndig A, Rønbeck M, Kugelberg
M.Comparison of posterior capsule opacification and
glistenings with 2 hydrophobic acrylic intraocular
lenses: 5- to 7-year follow-up. J Cataract Refract Surg.
2013;39:694-698.
Grupp Montan
Forskningen inom gruppen är inriktad på ögats främre
delar såsom ögonlocken, tårapparaten, tårvätskan, horn­
hinnan och linsen. Epidemiologi, sjukdomsorsaker, be­
handlingseffekter och – komplikationer är vårt fokus. Mer
precist studerar vi inflammationsmekanismer vid kronisk
ögonallergi, kärlnybildning i hornhinnan, tillväxtfaktorer i
tårar och deras betydelse för sårläkningsprocesser på ögats
yta, produktion av så kallade fria radikaler som orsak till
gråstarr, tänkbar prevention av gråstarr, ärrbildningspre­
vention efter glaukomoperationer samt infektionskompli­
kationer till ögonoperationer. Vidare gör vi prospektiva
studier med långtidsuppföljning av olika tårvägsoperatio­
ner. Vi har påbörjat incidensstudier av elakartade hud­
22 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
cancrar i ögonlocken samt utvecklingen av en biosyntetisk
tarsalplatta. Ett utvecklingsarbete pågår på diagnossidan
inom torra ögon-området och i fråga om sjukdomstillstånd
i ögonhålan.
Gruppen består totalt av tre docenter, fyra disputerade
överläkare samt sex specialist- eller ST-läkare som kom­
mit olika långt i sin forskning. Vi har ett samarbete med
kvalitetsregister inom landet samt universiteten i Uppsala,
Umeå, Lincoln och Gainesville i USA samt Bonn.
Bland årets viktigaste forskningsrön märks
• att man kan se gråstarrsutveckling i båda ögon hos för­
söksdjur som bestrålats med ultraviolett ljus i endast ett
öga vilket tyder på en inflammationskomponent i denna
typ av experimentell gråstarr (se ref)
• att synhotande infektioner efter gråstarrsoperation kan
undvikas genom att operera tidigt i förloppet eftersom
ingreppen då sker på yngre patienter vilka tycks ha lägre
bakterietal på ögats yta än riktigt gamla individer. Grå­
starr i tidig fas är också lättare att operera och det finns
ett tydligt samband mellan komplikation vid operationen
och efterföljande infektion
Ett urval av aktuella publikationer 2012–2013
• Friling E, Lundström M, Stenevi U, Montan P. Six-year
incidence of endophthalmitis after cataract surgery:
Swedish national study. J Cataract Refract Surg
2013; 39: 15 – 21
• Meyer L, Löfgren S, Holz F, Wegener A, Söderberg P.
Bilateral cataract induced by unilateral UVR-B
exposure – evidence for an inflammatory response.
Acta Ophthalmol 2013;91:236–242.
Grupp Brautaset
Gruppen bedriver forskning inom områden relaterade till
fysiologisk optik. Forskargruppen har åtta aktiva medar­
betare. Förutom doktoranderna inom gruppen så undervi­
sar övriga medlemmar heltid inom KI:s optikerprogram.
Exempel på pågående projekt (som delvis även görs i
samarbete med andra forskargrupper och universitet) är:
• Objektiv automatiserad kataraktgradering
• Näthinnans struktur hos för tidigt födda (NEOBIG)
• Visibilitet av näthinnestrukturer med OCT
• OCT som parameter i svensk MS-vård
• Synergonomi
• Makulapigment och kosttillskott i relation till AMD
• Torra ögon
• Binokulärseende
Under 2013 hade gruppen tio publicerade och accepte­
rade publikationer.
Vår forskning och utbildning
Foto Eva Tov.
Utbildning
Utbildning av ST-läkare
S:t Eriks Ögonsjukhus har som uppdrag att utbilda specia­
listläkare inom oftalmologi. Vi utbildar inom oftalmolo­
gins alla olika subspecialiteter. Detta innebär att ST-läkarna
hos oss cirkulerar på tio olika stationer under sin fem år
långa specialistutbildning.
Allmänmottagningen fungerar som en undervisnings­
mottagning. Här handleds ST-läkare av erfarna ögonspe­
cialister och dessutom deltar ögonspecialister från andra
sektioner i handledningen.
Vi har flera föreläsningstillfällen per vecka samt
kunskapskontroller på respektive sektion. Återkoppling
sker regelbundet i form av handledarkontakt, sit-in och
specialistkollegium. Varje fredagsmorgon presenterar
ST-läkarna patientfall som diskuteras och kommenteras av
samtliga läkare vid sjukhuset.
ST-läkarna kan öva sina kirurgiska färdigheter i ett
träningscentrum där det finns tillgång till sju mikroskop
samt två apparater för simulerad kataraktkirurgi.
Läkarutbildning
S:t Erik har ett stort utbildningsuppdrag och 310 läkarstu­
denter gjorde sin kurs i oftalmologi. Kursen är två veckor
lång och ges fyra gånger per termin. Varje kursomgång
utvärderas både avseende på vad studenterna anser om
kursen men också avseende lärandemål. Under 2013 har 93
procent av studenterna svarat att kursen i hög grad hjälpt
dem att nå lärandemålen och 80 procent av studenterna
anser att deras intresse för ögonspecialiteten ökat efter
kursen. På en tiogradig skala gav studenterna kursen
medelbetyget 8,8.
Ögonsköterske- och
ortoptistutbildning
En uppdragsutbildning tillsammans med KI för blivande
ögonsjuksköterskor genomfördes vid sjukhuset under året.
I juni 2013 examinerades 17 ögonsköterskor varav två är
anställda på S:t Erik. Utbildningen löper under ett läsår,
består av fem delkurser och bedrivs som distansutbildning
med sju kursträffar på S:t Erik samt praktik på hemorten.
En kurs för blivande ortoptister har också genomförts
under året. 13 studenter blev ortoptister i oktober 2013.
Kursen genomförs som en distanskurs.
Optikerutbildning
I anslutning till S:t Eriks Ögonsjukhus bedrivs också i
Karolinska Institutets regi utbildningsprogrammet för
blivande legitimerade optiker (tre års utbildning) samt ma­
gisterutbildningen i klinisk optometri (ett års utbildning).
Vid vårterminens slut var det 40 studenter som blev legiti­
merade optiker och 20 studenter hade genomgått magister­
utbildningen. Några av de magisterutbildade optikerna har
anställts på sjukhuset och utgör ett värdefullt komplement
till övrig personal inom ögonsjukvården.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 23
Våra verksamhetsområden
24 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Våra verksamhetsområden
Vårt kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 25
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
”S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för
säker sjukvård med rätt kvalitet för
dagens och morgondagens patienter.
Genom att kontinuerligt och syste­
matiskt utvärdera våra mål, metoder
och arbetssätt utvecklar och säkrar
vi ögonsjukvården.”
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
I vårt systematiska kvalitetsarbete följer vi kontinuer­
ligt upp och analyserar verksamhetens mål och resultat
samt återför resultat till medarbetarna. Ledningsmöten,
verksamhetsuppföljningsmöten, kvalitetsrådsmöten och
arbetsplatsträffar är forum där resultat och effekter av
åtgärder diskuteras och följs upp.
Några viktiga områden som vi arbetar med
• R iskbedömningar och riskanalyser – för att identifiera
och värdera risker i verksamheten, analysera orsaker,
vidta åtgärder och följa upp
• Händelseanalyser – för att analysera avvikelsernas orsa­
ker, vidta åtgärder och följa upp åtgärdernas effekt
• Avvikelserapportering – för att identifiera tillbud, risker
och negativa händelser och få underlag för att minska
risker och förbättra verksamheten
• Patientenkäter – för att identifiera förbättringsområden i
vården
• Uppföljning av basala hygienrutiner och vårdrelaterade
infektioner
• Mätningar av patientsäkerhetskulturen – för att utveckla
riskmedvetenhet och utveckla en icke skuldbeläggande
kultur
• Kompetens och kompetensutveckling för en säker vård
Patientsäkerheten är allas ansvar
Alla medarbetare har ett ansvar att bidra till ökad patient­
säkerhet. Vårt kvalitetsråd med kvalitetsombud finns som
stöd för verksamhetscheferna och utsedda avvikelsehand­
läggare finns inom varje verksamhetsområde.
Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse på
www.sankterik.se.
26 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 27
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
”Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den
individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.”
Kvalitetsregister
Svenska cornearegistret
S:t Erik deltar i sju nationella kvalitetsregister.
Tabell 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2013, procent.
Nationella register
Täckningsgrad
Nationella kataraktregistret
99
Barnkataraktregistret100
Svenska cornearegistret
100
Endoftalmitregistret100
Nationellt ROP-register Swedrop
96
Makularegistret95
Registret för ögontumörer och brachyterapi
100
Resultat och rapporter från registren
Nationella kataraktregistret
S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet
i alla variabler. Dock har vi en högre andel patienter med
annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet.
Tabell 2. Data ur kataraktregistret, procent. 2012 års resultat inom
parentes
VariabelResultat
Oavsiktlig kommunikation mellan ögats
främre kammare (riksgenomsnitt 1,1)
och bakre delarna av ögat
Andel som uppnått avsedd refraktion (riksgenomsnitt 92,6)
0,7 (1,1)
91,3 (91,6)
Barnkataraktregistret
Barnkataraktregistret startade 2007 och uppföljning av
de opererade patienterna sker vid ett, två, fem och tio
års ålder. Synskärpan har hittills endast registrerats vid
ett mindre antal besök vid fem respektive tio års ålder i
Sverige. Därför går det ännu inte att göra en meningsfull
utvärdering av resultaten.
28 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det
svenska cornearegistret, med tvåårsdata som slutuppfölj­
ning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av
2011 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskrän­
kande sjukdom är inkluderade.
Tabell 3. Data ur cornearegistret, procent. Preoperativ och
postoperativ synskärpa vid några diagnoser. Keratokonus innebär
spontan förtunning av hornhinnan. Fuchs dystrofi innebär en
förlust av endotelvävnad i hornhinnan.
Mått
MålResultat
Keratokonus: andelen 60
patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
65 (54)
Fuchs dystrofi: andelen patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
50
75 (60)
Omtransplantation: andelen patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
25
45 (22)
Endoftalmitregistret
Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla ögonkliniker i
landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret.
Förekomsten av endoftalmit i hela landet ligger idag på ett
fall av 5 000 (0,3 promille) kataraktoperationer, en mycket
låg frekvens internationellt sett.
ROP-registret
I ROP-registret registreras ögonskador hos för tidigt födda
barn (ROP = nyföddhetsretinopati). Vi undersöker alla
prematurfödda barn födda före vecka 31 (t.o.m. vecka
30+6).
Makularegistret
Till makularegistret rapporteras alla patienter som får
behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan
redovisas data från samtliga rapporterade patienter sedan
starten av registret fram till och med 2013.
Andelen patienter som uppnår synskärpa >0,5 (Snellen­
visus) ligger på 50 procent efter 12 månaders uppfölj­
ning (även 50 procent för hela riket) vilket är gränsen för
körkort.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Tabell 4. Data ur makularegistret. ETDRS – ändring i antal
Tabell 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent.
bokstäver från ursprungsbesök jämfört med efter 12 månader,
procent. Resultat för 2012 visas inom parentes.
Resultat för 2012 visas inom parentes.
S:t Erik
Riket
Minst 15 bokstävers försämring
10 (11)
11.3 (11)
5–14 bokstävers försämring
18 (17)
16 (16)
Stabilt
31 (33)
29 (29)
5–14 bokstävers förbättring 27 (24)
28 (28)
Minst 15 bokstävers förbättring 15 (15)
16 (16)
Variabel
ResultatMålvärde
Andel patienter med intraokulär tumör som
har enukleerats inom
ett år efter strålbehandling
utförd år 2012.
3 procent
(1 procent)
<10 procent
Andel patienter med intraokulär tumör som
har enukleerats inom fem
år efter strålbehandling
utförd år 2008.
12 procent
(10 procent)
<20 procent
Registret för ögontumörer
S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi. Patien­
ter med intraokulära tumörer behandlas med brachyterapi
(strålbehandling med kort räckvidd) och vi följer upp hur
många av dessa patienter som genomgått enukleation
(borttagande av ögonbulben) ett respektive fem år efter
brachyterapin.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 29
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Säker hälso- och sjukvård
”Skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering
av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete.”
Patientsäkerhetskultur
Avvikelsehantering
S:t Eriks Ögonsjukhus har hittills genomfört två patient­
säkerhetskulturmätningar.
Under 2013 har alla kliniker haft en genomgång av både
2011 och 2013 års resultat.
Det sammantagna resultatet har presenterats för led­
ningsgruppen på sjukhuset. Genomgång av resultat samt
upprättande av handlingsplan genomfördes tillsammans
med de olika verksamheterna och samtidigt utvärderades
handlingsplanerna från 2011. Resultat och handlingsplaner
redovisades därefter för alla medarbetare.
Avvikelserapporter ger oss ett underlag för att identifiera
förbättringar som behöver göras för att öka patientsäker­
heten.
Måluppfyllelse avvikelsehantering
Mått
Antal avvikelserapporter
Mål
400
Resultat
372 (529 stycken 2012)
400
År
Antal utskickade
enkäter
Svarsfrekvens
(procent)
350
2011254
70
250
2013245
73
200
300
150
Exempel på påbörjade åtgärder 2011 var:
• Ä ndra operationsdag för att förbättra överlämningar och
överföringar av patienter. Genomfört med gott resultat.
• Bevara de bra rutinerna kring återföring och kommuni­
kation om avvikelser. Genomfört och permanentat.
Exempel på åtgärd efter 2013 års resultat:
• En icke straff- och skuldbeläggande kultur: Återkoppla
på möten en gång per månad och prata om nära- hän­
delser eller misstag i ett öppet klimat för att lära sig av
varandra.
• Benägenhet att rapportera händelser: Underlätta rapport­
skrivning, supportroll, skapa mall. Lägga till en läkar­
handläggare i avvikelsesystemet.
Vi planerar att göra nästa patientsäkerhetskulturmätning
våren 2015.
30 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
100
50
0
Vård
Miljö
Arbetsmiljö
Totalt
Under året har vi fortsatt diskutera rollen som avvikelse­
handläggare och följt upp arbetsbeskrivningarna för av­
vikelsehandläggare och kvalitetsombud. Vi har haft möten
där vi fokuserat på hur vi kan komma fram till effektiva
åtgärder.
• På önskemål från en grupp läkare har en alternativ rutin
prövats under hösten. Läkaren rapporterar på papper och
en sekreterare lägger därefter in rapporten i avvikelse­
systemet.
• Utifrån resultatet från patientsäkerhetskulturmätningen
har handlingsplaner skapats för att öka motivationen att
rapportera avvikelser bland annat genom att införa en
kort sammanställning av avvikelser på arbetsplatsträffar
med fokus på ökad kunskap om patientsäkerhet.
• Efter upptäckten av utfällningar i ett läkemedel för in­
travenöst bruk vid angiografi infördes nya rutiner bland
annat visuell inspektion och filterkanyler.
Våra verksamhetsområden
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 31
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Riskanalyser och händelseanalyser
Patientvägledare
Riskbedömningar och riskanalyser i förebyggande syfte
ska göras i samband med förändringar i verksamheten eller
vid upprepade avvikelser. Vi gjorde en riskbedömning i
samband med att vi byggde om en vävnadsinrättning och
vidtog åtgärder för att undvika att lokaler och preparat blir
förorenade.
Våren 2013 gjorde vi en riskanalys inför en förändring
av rutiner vid inskrivning och anestesibedömning inom
främre segmentet. Processen som analyserades börjar vid
förundersökningstillfället då beslut om operation i narkos
fattas, och slutar när patienten är inskriven av sjuksköter­
ska på vårdavdelning på operationsdagen.
De risker vi identifierade var hanteringen av hälso­
deklarationer och bristande kommunikation vid opera­
tionsplanering. Därefter tog vi fram en arbetsbeskrivning
för operationsplanerare och vi förtydligade rutinen för
bedömning av hälsodeklarationer. Under 2013 har ingen
händelse föranlett en händelseanalys.
Patienter med frågor och problem kan kontakta vår patient­
vägledare som är tillgänglig dagligen. Patientvägledaren
tar emot och hanterar patientklagomål, lotsar ärenden
vidare inom sjukhuset och medverkar i utredningar vid
anmälningsärenden och patientklagomål.
Patientärenden
Vi har gjort stickprovsundersökningar angående följsam­
heten till intagnings- och screeningodlingar samt vård av
patienter med multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL,
ESBL-Carba, VRE) varje kvartal under 2013.
• 95 procent av riskpatienterna för MRSA har odlats
enligt riktlinjen.
• 100 procent av patienter och personal som varit i kontakt
eller arbetat med sjukvården utomlands de senaste sex
månaderna har odlats för VRE och ESBL enligt rikt­linjen.
Anmälningarna till Patientförsäkringen Löf (Landstingens
ömsesidiga försäkringsbolag) har ökat något jämfört med
2012. Under 2013 har 51 anmälningar kommit in. Av dessa
har sex beviljats ersättning, arton har avböjts och övriga 27
är ännu inte beslutade.
Patientnämnden i landstinget har fått in 46 anmälningar
varav 17 gällde vård och behandling, tio gällde kommu­
nikation, sex gällde administrativ hantering och eko­
nomi, sex gällde organisation och fem gällde rådgivning,
sekretess med mera. Under 2013 har 14 ärenden angående
missnöje med vård eller behandling anmälts till Inspektio­
nen för vård och omsorg (IVO). Inget ärende har anmälts
enligt Lex Maria under 2013 (se tabell 6).
I regel är det verksamhetschefen som utreder ären­
den, eventuellt i samråd med chefläkaren. Vi går igenom
patientklagomål och anmälningar i samband med att vi
sammanställer årsrapporten för kvalitet och patientsäker­
het. Resultatet kommuniceras via ledningsgruppen och
kvalitetsrådet.
Vårdrelaterade infektioner
och hygienmätningar
Hygienronder
Vi gör hygienronder och följer upp tidigare gjorda ronder
tillsammans med hygiensjuksköterskan från Vårdhygien
Stockholm. Vi har bland annat använt oss av Svensk fören­
ing för vårdhygiens självskattningsinstrument. I stort sett
alla identifierade brister är åtgärdade.
Följsamhet till riktlinjer om
multiresistenta bakterier
Vi har med hjälp av listor från landstingets smittskydds­
enhet på patienter som är bärare av MRSA kontrollerat om
patienternas journaler var märkta, det vill säga om infor­
mationen om MRSA fanns i journalen. Av alla kontrol­
lerade journaler var 97,5 procent märkta. Övriga journaler
märktes upp efter genomgång av listorna.
Uppföljning av basala hygien- och klädregler
Alla våra mottagningar och vårdavdelningen deltar i
SKL:s nationella observationsmätning av basala hygienoch klädregler som genomförs varje vår och höst.
Tabell 6. Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus, 2008-2013, antal.
Vårdkontakter
Lex Maria
2008 2009 20102011 20122013
185 000
196 000
195 000
200 000
197 000
201 000
2 0 10 00
Patientnämnden
32 25 3844 4446
Löf
32 36 2540 4251
Inspektionen för vård
och omsorg
32 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
17
5
14
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Under 2013 förbättrades resultatet angående korrekta
basala hygienrutiner jämfört med 2012 till 94 procent (80
procent 2012). En anledning till det förbättrade resultatet
är läkargruppens användning av handsprit före och efter
patientbesök.
Inför mätningarna har all personal uppmanats att
genomföra den interaktiva webbutbildningen, vilket
också kan ha bidragit till resultatet.
Postoperativa endoftalmitfall vid
övriga operationer
40
Endoftalmit kan även uppkomma efter annan kirurgi och
vid injektioner när ögats vägg penetreras. I början av 2010
inträffade fem fall av endoftalmit efter vitrektomi (kirurgi
i ögats glaskropp) förmodligen beroende på att vi gick
över till en ny operationsteknik. En rad åtgärder i syfte
att minska infektionernas vidtogs under våren 2010 men
infektionernas antal har fortsatt att ligga något över det
förväntade och under 2013 inträffade fyra sådana fall trots
en ytterligare skärpning av profylaxrutinerna i november
2012. En genomgång har gjorts av samtliga fall och en yt­
terligare vidgning har skett avseende profylaxprogrammet.
Under året inträffade även ett fall av endoftalmit efter
så kallad DSAEK. En ny och mera skonsam typ av horn­
hinneoperation där bara den del av hornhinnan som är sjuk
byts ut.
20
Postoperativ infektion vid plastikkirurgi
Diagram 1. Basala hygien- och klädregler 2013 (procent)
100
80
60
0
Korrekt
arbetsdräkt
Våren
Korrekta basala
hygienrutiner
Fri från ringar,
klockor och
armband
Sedan 2011 följer vi upp antalet postoperativa infektioner
vid ögonplastikkirurgiska ingrepp. 2013 hade vi fem fall
(0,58 procent) av infektioner och har därmed med god
marginal uppnått sjukhusets interna mål.
Hösten
Nationell punktprevalensmätning av
vårdrelaterade infektioner
WHO:s checklista vid operationer
Vårdavdelningen deltog i SKL:s nationella punktpre­
valensmätning av vårdrelaterade infektioner. Vid årets
mätningar fann vi endast en vårdrelaterad infektion hos de
27 patienter som var inskrivna vid vårdavdelningen vid de
aktuella datumen.
WHO:s checklista består av tre delar: startkontroll,
timeout och slutkontroll. Timeout finns som sökord i den
elektroniska operationsberättelsen och där bekräftar
operatören att timeout har skett. Sedan införandet har vi
goda resultat.
Uppföljning av endoftalmit
Endoftalmit är den allvarligaste vårdrelaterade infektionen
som kan uppstå efter ögonkirurgi. Alltsedan sjukhusets
start 1990 har vi registrerat denna komplikation.
Måluppfyllelse timeout vid operation
Mått Andel genomförda timeout vid alla operationer
Mål 100 %
Resultat 99,6 % (100 %)
Postoperativa endoftalmitfall vid
kataraktoperation
Sedan 1998 rapporterar alla ögonkliniker i landet endof­
talmit till det nationella kataraktregistret. Förekomsten av
endoftalmit i hela landet ligger idag på ett (1) fall på 5000
(0,2 promille) kataraktoperationer, en mycket låg frek­
vens internationellt sett. Under 2013 har vi haft två fall av
endoftalmit efter kataraktoperation varav en var efter en
reoperation med borttagande av starrester.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 33
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Läkemedelshantering
Läkemedelsavvikelser 2013
Under året har totalt 43 (50 stycken 2012) läkemedelsav­
vikelser rapporterats, 33 var rapporterade som risker, nio
var tillbud och en var negativ händelse.
Granskningar av läkemedelsjournalen
Vi har fortsatt att följa upp läkemedelshanteringen och
granskat läkemedelsjournaler.
Diagram 2. Resultat av läkemedelsgranskningen vid
retinamottagningen (procent)
100
Måluppfyllelse läkemedelsgranskning
Mått
På glaukommottagningen har man under hösten arbetat
med att säkerställa korrekt läkemedelslista i journalen.
Sista kvartalet noterades korrekt läkemedelslista i 85 pro­
cent av journalerna, vilket är en klar förbättring jämfört
med tidigare.
Vi arbetar vidare med att förbättra vårt resultat inom
öppenvården.
Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler
80
Mål
100 %
60
Resultat
Dagkirurgi narkos Slutenvården Öppenvården
100 %
100 %
56 %
40
20
0
100 procent av läkemedelsjournalerna var korrekta vid
granskning i dagkirurgin samt slutenvården men antalet
avvikelser indikerar att granskningsmetoden inte fångar
den verkliga situationen. Observationer och avvikelser
har visat att man främst saknar preoperativa ordinationer.
Fokus kommer att vara att förbättra dessa resultat under
2014.
Resultatet inom öppenvården blev 56 procent. Det ser
lite olika ut vid de två mottagningarna som genomfört
granskningen. På retinamottagningen hade man efter den
första granskningen 30 procent korrekta läkemedelsjour­
naler och införde därefter ett antal åtgärder som förbättrat
resultatet.
34 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
Diagram 3. Resultat av läkemedelsgranskningen vid
glaukommottagningen (procent)
100
80
60
40
20
0
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Kompetensutveckling
Nutritionsbedömning
Utbildningsverktyg
Under perioden 1 september till den 30 november genom­
fördes 94 nutritionsbedömningar på vårdavdelningen. Av
dessa var det 88 som inte bedömdes ha risk för undernä­
ring, tre som hade problem med sin aptit och av illamå­
ende samt en vars initiala bedömning visade på risk för
undernäring. I två av bedömningarna var utfallet oklart.
Adekvata åtgärder sattes in utifrån bedömningen.
Under 2013 fortsatte arbetet med att införa utbildnings­
verktyget Tilda på klinikerna. Nytt för året är att nu finns
bättre representation från läkarna för att skapa nya kompe­
tenskort.
För närvarande finns:
• 29 publicerade kompetenskort
• 18 kompetenskort ska granskas av antingen MTA
eller kortets ägare
• 34 blockerade kompetenskort (detta innebär att de
fortfarande skapas)
Vi kommer fortsätta arbetet för att de kort som är under
granskning och skapande ska bli klara att publicera. Arbe­
tet kommer även fokusera på att inkludera läkargruppen
ännu mera i utbildningsverktyget och få dem att använda
kompetenskorten som ett viktigt redskap för att säkra
kompetensen.
Kompetensförsörjning
För att säkra kompetensen och tillgången på ögonläkare
har vi under de senaste åren utökat antalet ST-läkare. Vi
gör extra satsningar på kompetensutveckling, undervis­
ning och forskning samt beviljar kompetenshöjande aus­
kultations- och studieresor för ögonläkare. Fortbildning
genomförs regelbundet via gemensamma fallbeskrivning­
ar, sektionsvisa föreläsningar och möjligheten att delta på
Karolinska Institutets föreläsningar för medicinstudenter.
För att möta framtida behov av sjuksköterskor med
vidareutbildning inom ögon har vi beslutat att köpa
platser på Karolinska Institutets uppdragsutbildningar. I
augusti fick tre sjuksköterskor en utbildningsförmån för
att vidareutbilda sig till ögonsjuksköterskor och i januari
anställdes en sjuksköterska för att gå den landstingsfinan­
sierade uppdragsutbildningen till operationssjuksköterska.
Dessutom utvecklar vi andra arbetssätt och samarbeten
samt använder annan kompetens i större omfattning som
exempelvis optiker.
Riskbedömning avseende fall
Under perioden 1 september till den 30 november initie­
rades 361 fallriskbedömningar på patienter som föll inom
kriterierna. Utav dessa var det en patient som fick >3 på
Downton Fall Risk Index och en åtgärdsplan skapades.
Nationell punktprevalensmätning av trycksår
Vi har deltagit i SKL:s punktprevalensmätning av trycksår
under våren och hösten 2013. Resultatet är att inga pa­
tienter hade trycksår eller hade en ökad risk för trycksår
(0 av 20 patienter). Hälften av alla patienterna hade varit
inlagda mindre än 24 timmar och ingen patient hade ökad
risk för trycksår vid de två mättillfällena. Dokumentatio­
nen av riskbedömningar har blivit bättre. Över hälften av
patienterna har dokumenterad riskbedömning trots att vår
patientgrupp sällan är i riskgruppen för trycksår.
Utbildning i hjärt-lungräddning
Samtliga medarbetare som arbetar i patientnära vård ska
delta i HLR-utbildning en gång per år. Administrativ
personal ska genomgå Bas-HLR vartannat år. Under 2013
uppnådde vi inte vårt mål. Nu införs en rutin för bokning
av utbildningstid via ett bokningssystem för att underlätta
för vårdpersonalen att boka in sin utbildning.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 35
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Patientfokuserad vård
”Vården ska ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för
individens specifika behov, önskemål och värderingar.”
Patientenkäter
Smärtskattning
2013 gick vi över till den nationella patientenkäten som
redovisar sitt resultat i form av patientupplevd kvalitet
istället för att ange ett förbättringsutrymme som i tidigare
enkäter. Detta innebär att resultatet för årets enkät inte är
fullt ut jämförbart med tidigare års enkäter. Resultatet pre­
senteras nu med positivt resultat i patientupplevd kvalitet
med ett värde mellan 1 och 100. Man eftersträvar så höga
värden som möjligt.
Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 60 procent
(41–76 procent) vilket innebär att 963 av 1665 patienter har
svarat på enkäten januari till och med oktober 2013.
Vi har valt att redovisa enkätresultatet för slutenvården,
öppenvården och akutmottagningen utifrån dimensioner­
na information, patientmedverkan och bemötande.
Alla patienter som vårdas på vårdavdelningen i samband
med sin operation får skatta sin smärta enligt Vas-skalan.
Smärtskattningen dokumenteras enligt bestämda kriterier
i journalen.
Under 2013 granskade vi dokumentationen vid två
tillfällen. Vid det första mättillfället i maj var smärtskatt­
ningen korrekt dokumenterad i 77 procent av journalerna
och i december i 57 procent av journalerna.
Diagram 4. Resultat av patientenkäten januari – oktober 2013.
Patientupplevd kvalitet (procent).
100
Måluppfyllelse dokumentation
av smärtskattning
Mått
Andel av granskade journaler för
opererade patienter
Mål
I 75 % av granskade journaler för
opererade patienter ska smärtskattning
vara korrekt dokumenterad enligt
riktlinjen
Resultat
67 % (80 % 2012) av granskade patient­
journaler är korrekt ifyllda
80
60
40
20
0
Slutenvård
Information
Öppenvård
Patientmedverkan
Akut
Bemötande
Resultatet från patientenkäterna används för att förbättra
vår verksamhet. Vid kliniken för barnögonvård och
skelning mäter vi patientupplevd kvalitet före och efter
skelningskirurgi. Patienten får en enkät före operationen
och en tre månader efter operationen. En rapport utifrån
enkätsammanställningen planeras under 2014.
På retinamottagningen har vi tagit fram en handlings­
plan för att förbättra informationen till patienter som
behandlas för åldersförändringar i gula fläcken. Vi har
gjort en utvärdering under 2013 och bland annat tagit fram
en ny informationsbroschyr.
Under 2014 kommer vårdavdelningen börja följa
patientens upplevelse av smärta via patientenkäterna.
36 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
I den årliga patientenkäten uppgick värdet för den patient­
upplevda kvaliteten angående smärtlindring till 98 (män
95 och kvinnor 100).
Under 2014 planerar vi att följa patientens upplevelse
av smärta via patientenkäterna samt även fortsätta följa
korrekt dokumenterad smärtskattning i journalen hos
opererade patienter två gånger per år.
Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
Vår handlingsplan för hälsofrämjande arbete utgår
ifrån målområdena i Folkhälsopolicyn:
• Goda livsvillkor
• God miljö
• Goda arbetsförhållanden
• Hälsosamma levnadsförhållanden
• Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Vi följer två indikatorer för hälsofrämjande
hälso- och sjukvård.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
• Redovisning av rökstatus hos patienter med ålders­
relaterad makuladegeneration.
• Redovisning av rökstatus och rekommendation om
rökstopp hos patienter som ska opereras i narkos.
Resultatet av redovisning av rökstatus hos patienter med
åldersrelaterad makuladegeneration är 33 procent för 2013.
I 47 procent av journalerna hade vi dokumenterat röksta­
tus hos elektiva patienter som ska opereras i narkos. Hos
dessa hade termen tobak- och rökslutarstöd använts vid
36 procent av tillfällena och då för att vid majoriteten av
tillfällena registrera att patienten var icke-rökare.
Under 2013 tog vi fram en informationsbroschyr om
rökning och dess betydelse i samband med operation,
anpassad för vår verksamhet. Broschyren delas ut till
patienter som ska opereras i narkos i samband med ett
mottagningsbesök
Varje år genomför S:t Erik ett antal informationsträffar
för allmänhet och patienter om de vanligaste ögonsjuk­
domarna. För nyblivna glaukompatienter har vi en
glaukomskola.
Vi menar att det är viktigt att leva som vi lär och därför
satsar vi på att bli det friskaste sjukhuset inom Stockholms
läns landsting. Vi vill stimulera till ett friskt och hälsosamt
liv genom t.ex. friskvårdsersättning, flera olika friskvårds­
aktiviteter och lokala hälsoinspiratörer med uppgift att
inspirera och stödja medarbetarna till en bättre hälsa.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 37
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Effektiv hälso- och sjukvård
”Vården utformas och ges i samverkan med interna och externa
vårdaktörer så att onödig förbrukning av resurser undviks.”
Läkemedelsförbrukning
Läkemedelsförbrukningen på sjukhuset domineras av
några få specialläkemedel och ögondroppar. Beträffande
receptförskrivning innehåller Kloka listans basläkemedel
enbart ett fåtal av våra läkemedel och täcker en mycket
begränsad del av verksamheten. Glaukomläkemedel finns
också på Kloka listan, men räknas som specialläkemedel.
Sjukhuset har kostnadsansvar för ögonvårdsläkemedel
som förskrivs på recept och som inte är basläkemedel.
Sjukhusets rekvisitioner
En förändring jämfört med 2012 är att ett nytt preparat
för behandling av våt makuladegeneration har introdu­
cerats under januari 2013. Aflibercept (Eylea) har börjat
användas alltmer, vilket betyder att användningen av
Lucentis har minskat. Den sammanlagda kostnaden för
dessa preparat är dock något större jämfört med 2012,
vilket återspeglar att ett ökat antal patienter kommer ifråga
för behandling. Användningen av Avastin har minskat
ytterligare. Injektioner av steroid i glaskroppen (Ozurdex)
ökar successivt.
Vår totalkostnad för rekvisition av läkemedel till sjuk­
huset var under året 41 767 248 kronor (jämfört med
39 671 600 för 2012).
38 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Tabell 7. De dyraste rekvirerade läkemedlen 2012 och 2013,
kronor
Preparat
Kostnad 2012
Kostnad 2013
32 171 327
26 626 157
0
7 762 794
Ozurdex
3 238 400
3 426 521
Visudyne 451 856
603 195
Indocyaningrön
465 448
525 576
Botox
381 217
486 200
Cyklogyl
342 173
277 870
Avastin
246 425
136 197
Tropikamid
150 561
128 023
Tetrakain
177 366
127 137
Lucentis Eylea
Receptförskrivningar
Antalet recept som skrivits har ökat med 3,6 procent till
97 512 stycken, medan kostnaderna för receptläkemedlen
ökat något mindre, med 2,6 procent till 21 903 208 kronor.
Det är framförallt patentutgången på Xalatan som gör att
kostnaderna relativt sett sjunkit, men även kostnaderna för
timololkombinationer har minskat något på grund av att
patenten gått ut. Användningen av Nevanac har ökat be­
tydligt. Det är ett preparat som minskar risken för svullnad
i gula fläcken efter gråstarrskirurgi.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Jämlik vård
”Vårdgivaren ska verka för en jämlik vård där vården tillhandahålls och
fördelas på lika villkor oavsett ursprung, ålder och kön.”
Så uppnår vi jämlik vård
För att vården ska vara jämlik ska patienterna ha tillgång
till vården samt få korrekt och anpassad information om
vården.
Vi arbetar på olika sätt för att öka tillgängligheten till
ögonsjukvården. Exempelvis ögonbottenfotograferar vi
patienter med diabetes på deras egen vårdcentral genom
vårt mobila team. Vi träffar alla barn i länet med misstänk­
ta synproblem vid screeningar på barnavårdscentralerna.
Vi har lördags- och kvällsmottagningar för att minska
väntetiderna där det finns behov.
Vård på lika villkor innebär även att patienten får till­
gång till information på sina egna villkor. Vi kompletterar
efterhand tryckt och webbaserad patientinformation om
ögonsjukdomar och har också översatt patientinformation
till andra språk. Vi skriver successivt om all patientinfor­
mation till ett lättillgängligt och mottagaranpassat språk
och enligt en konsekvent struktur. Ny patientinformation
tas fram där det saknas. Resultaten från patientenkäten
visar var insatserna behövs.
Varje år bjuder vi in allmänheten till informationsträf­
far som behandlar de vanligaste ögonsjukdomarna. Vi
analyserar patienternas sökningar på Google för att kunna
komplettera med den information de efterfrågar och de
sökord de använder.
Diagram 5. Vårdade patienter i slutenvård respektive öppenvård
2013. Jämförelse kvinnor/män.
Slutenvården
Öppenvården
57%
49%
43%
51%
Män
Kvinnor
Resultat av patientenkäter
utifrån ett genusperspektiv
Diagram 6. Patientupplevd kvalitet 2013 (procent).
Jämförelse kvinnor/män.
100
80
Vårdade patienter
– könsuppdelad statistik
Inom öppenvården behandlas lika många kvinnor som
män. Inom slutenvården finns något fler män än kvinnor.
Det kan bero på att män oftare drabbas av skador, näthin­
neavlossningar och allvarliga diabeteskomplikationer.
60
40
20
0
Kände du dig
delaktig i beslut
om din vård och
behandling
Blev du
bemött på ett
respektfullt sätt
av personalen
Fick du
tillräcklig
information om
ditt tillstånd
Öppenvård Män
Öppenvård Kvinnor
Slutenvård Män
Slutenvård Kvinnor
En jämförelse mellan kvinnors och mäns uppfattning av
delaktighet och bemötande samt information om tillstånd i
öppenvården visar ingen skillnad. Däremot kan man se en
liten skillnad inom slutenvården.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 39
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
40 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Vård i rimlig tid
”Inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser
som de har behov av.”
Uppföljning av vårdgarantin
Vistelsetid på akutmottagningen
Under året har vi haft fortsatt fokus på att öka tillgänglig­
heten till våra olika mottagningar liksom till operation och
behandling, bland annat genom att erbjuda kvälls- och lör­
dagsbesök. Antalet väntande patienter under året har varit
ungefär detsamma som 2012, och endast ett fåtal patienter
har fått vänta längre än vårdgarantin anvisar.
Vi arbetar för en bättre akut tillgänglighet med en total
vistelsetid under fyra timmar. Under året har vi deltagit i
det nationella projektet ”Akut förbättring” och de föränd­
ringar vi gjort utifrån det arbetet har troligtvis bidragit till
en minskning av våra väntetider. Andelen patienter som
har blivit handlagda inom fyra timmar har under året ökat
med två procent. Vårt eget mål på 90 procent har därmed
uppfyllts.
Måluppfyllelse vårdgaranti 2013
MåttAndel patienter som kommer till
mottagning inom 30 dagar
Mål
100 %
Resultat
97,3 % (98 %)
MåttAndel patienter som kommer till
behandling eller operation inom 90 dagar
Mål 100 %
Resultat 98,3 % (100 %)
Måluppfyllelse akut tillgänglighet
Mått
Andel av totala antalet besök vid
akuten som är klara inom fyra timmar
Mål
90 %
Resultat
94 % (92 %)
Telefontillgänglighet
Vi har ökat antalet mottagna samtal till 120 000 samtal un­
der 2013. Fortfarande är det fler patienter som vill nå oss än
som kommer fram på telefon. Under året gick vår telefon­
tillgänglighet ner något vilket främst beror på resursbrist
på vissa enheter. Under hösten har flera insatser gjorts för
att förbättra tillgängligheten. Bland annat har vi nu inring­
ning till kösystemet dygnet runt måndag till fredag på 18
av 24 köer.
Måluppfyllelse telefontillgänglighet
MåttTelefontillgänglighet
Mål
99 % telefontillgänglighet
Resultat
90 % (92 %)
Antal behandlade samtal:
120 000 (116 000)
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 41
Organisation
Vd
Anders Boman
Stab
Kliniken för
främre segmentet,
glaukom, neuro­
oftalmologi och
ögonplastik
FoUU
Kliniken för
vitreoretinala
sjukdomar
Verksamhetschef
Stefan Seregard
Verksamhetschef
Maria Kugelberg
Kliniken för
utbildning och
akut ögonsjukvård
Verksamhetschef
Pia Agervi
Sektionen för
kornea
Sektionen för
medicinsk retina
Sektionschef
Branka Samolov
Sektionschef
Urban Eriksson
ST-läkarchef
Charlotta
All-Eriksson
Sektionen för
katarakt
Sektionen för
kirurgisk retina
Sektionen för
allmän oftalmologi
Sektionschef
Gisela Wejde
Sektionschef
Göran Olivestedt
Sektionschef
Christina Persson
Sektionen för
glaukom
Sektionen för
ögononkologi
Sektionen för
akut ögonsjukvård
Sektionschef
Enping Chen
Sektionschef
Charlotta
All-Eriksson
Sektionschef
Eva Zand
Sektionen för
neurooftalmologi
Sektionschef
Frank Träisk
Sektionen för
ögonplastik, tårvägar och orbita
Sektionschef
Eva Dafgård
42 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013
ST-läkarsektionen
Kliniken för
barnögonvård
och skelning
Verksamhetschef
Ulla Kugelberg
Styrelseledamöter
Inger Andersson, styrelseordförande
Claes Hultling
Per-Olof Karlsson
Christina Torstensson
Jan Liliemark
Jan Ygge (Adjungerad KI)
Fackliga företrädare:
Lena Ivert, Läkarförbundet
Ulla Hurtig,Vårdförbundet
Operation och
vårdavdelning
Medicinsk
administration
Verksamhetschef
Lena Ekstrand
Verksamhetschef
Kicki Morsing
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2013 43
S:t Eriks Ögonsjukhus
Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm
Telefon: 08-672 30 00
www.sankterik.se