Transcript Årsberättelse 2012 - S:t Eriks Ögonsjukhus

Årsberättelse 2012
– med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
Våra verksamhetsområden
S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige genom att vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning och bred utbildning i samarbete med Karolinska Institutet.
Varje år har vi cirka 200 000 patientbesök från Stockholms län, Sverige och utlandet.
Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm. Vi har även mottagningar
på Karolinska Universitetssjukhuset. Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra
olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och steril­central samt
konsultverksamhet vid andra sjukhus.
Sjukhuset har cirka 370 medarbetare och drivs som ett aktiebolag med Stockholms läns
landsting som ägare.
2 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
För frågor om årsberättelsen, kontakta
avdelningen för verksamhets­utveckling
eller informationsavdelningen på telefon
08-672 30 00.
Formgivning och produktion: Fidelity AB
Foto: Johanna Hanno
Tryck: Danagård Litho AB
Förord
Medicinska resultat och patientsäkerhet
Kompetensutveckling och undervisning
Vi har ett stort engagemang, inte minst internationellt,
när det gäller att mäta och jämföra medicinsk kvalitet.
Vi har lyckats definiera ännu fler medicinska mål under
året och rapporteringen till kvalitetsregistren är fortsatt
hög. Vi uppnår de medicinska mål som beställaren anger
i avtalet.
För ett universitetssjukhus är forskning, undervisning
och kompetensutveckling ett huvuduppdrag. Fyra
personer disputerade förra året, tre blev docenter och
ett trettiotal vetenskapliga artiklar publicerades. Våra
medarbetare har kunnat auskultera på världsledande
kliniker och vi har tagit hem nya tekniker och metoder
till vårt sjukhus.
Vi tar ett stort ansvar för den framtida kompetens­
försörjningen där vi till exempel kan se att vår satsning
på ST-läkarutbildningen gett resultat på flera plan. Vi
fick också fina betyg av de läkarkandidater som utbildades här.
Ännu bättre tillgänglighet
Även under 2012 har vi haft största fokus på att kunna
hjälpa så många som möjligt till en bättre syn genom att
leva upp till landstingets vårdgaranti. Tillgängligheten
till S:t Eriks vård är mycket god. Vi uppfyller vårdgarantin på 90 dagar till operation och behandling till 100
procent. Vårdgarantin för mottagningsbesök inom 30
dagar följs i 98 procent av alla fall. Hela 92 procent av
akutens besökare hade en vistelsetid under fyra timmar,
vilket överträffar både landstingets och vårt eget mål.
Vi har dessutom påtagligt minskat antalet väntande
återbesök.
Produktion och produktionsplanering
Genom vår nya klinikstruktur har vi skapat bra förutsättningar för att göra S:t Erik till en mer effektiv
organisation. Vi har under året kartlagt flera av våra
processer och också deltagit i det nationella projektet
Akut förbättring.
Vi hade en något lägre produktion under året jämfört
med 2011. Det beror bland annat på fyra fler röda dagar
och fler ST-läkare, som innebär ökade krav på handledning. Dock ökade antalet slutenvårdstillfällen, ögonbottenfotografering och injektioner jämfört med året
innan. Trots personalbrist inom barnögonvård- och
skelningsverksamheten har vi ändå hållit en bra kvalitet
och tillgänglighet.
Nytt ögonsjukhus
Målsättningen för året var att, med ett klartecken från
landstingsledningen i ryggen, upphandla ett nytt ”Eye
Center of Excellence” i närheten av KI och NKS. I slutet
av året fick vi istället beskedet att landstinget avsåg att
göra en ny utredning om länets ögonsjukvård inom
ramen för planen för framtidens hälso- och sjukvård. Vi
avvaktar därför utredningens resultat, men utgår ifrån
att vi kan återuppta arbetet med att fullborda visionen
om ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi
och industri i ändamålsenliga lokaler.
Anders Boman
Vd
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 3
Våra verksamhetsområden
4 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Innehåll
Händelser under året 6
Verksamheten i siffror 9
Våra verksamhetsområden
Akut ögonsjukvård 13
Barnögon och skelning 13
Glaukom 13
Katarakt 13
Kontaktlinser 14
Kornea 14
Neurooftalmologi 16
Refraktiv behandling 16
Retina 16
Ögononkologi 17
Ögonplastik, tårvägar och orbita 17
Vår forskning och utbildning
Forskning 20
Utbildning 20
Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 26
Säker hälso- och sjukvård 28
Patientfokuserad vård 32
Effektiv hälso- och sjukvård 35
Jämlik vård 36
Vård i rimlig tid 37
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 5
Händelser under året
S:t Erik en attraktiv arbetsplats
S:t Erik har både goda resultat och hög svarsfrekvens i
medarbetarundersökningen. Medarbetarindex ligger på
77 och andelen engagerade och motiverade ambassadörer är fortsatt hög. Vi arrangerade prova-på-aktiviteter,
föreläsningar och konditionstester för att sporra till
ett hälsosamt liv och uppnå målet att vara landstingets
friskaste sjukhus.
Ny organisation
Genom vår nya klinikstruktur har vi skapat bra
förutsätt­ningar för att göra S:t Erik till en mer effektiv
organisation. Vi har bland annat definierat roller,
rekryterat chefer och etablerat lokala ledningsgrupper.
Som en följd av den nya organisationsstrukturen med
färre kliniker har vi också sett över den gemensamma
sekreterarorganisationen. Syftet är att utvärdera hur det
administrativa stödet för klinikerna ska fungera på bästa
sätt i framtiden.
Satsning på ST-läkarutbildningen
Vi har fortsatt vår satsning på att öka antalet ST-läkare
för att trygga länets kompetensförsörjning. ST-läkar­
utbildningen innehåller nu fler föreläsningstillfällen,
kunskapskontroller och möjligheter till återkoppling.
Vi har även infört falldiskussioner för alla läkare på
fredagar. Allmänmottagningen fungerar som en undervisningsmottagning där handledningen av ST-läkare
prioriteras. Under året invigde vi ett nytt kirurgiskt
träningscenter där ST-läkare och andra kan träna olika
kirurgiska färdigheter.
Bättre miljö i entréhallen
För att förbättra arbetssituationen i entréhallen anställde vi en arbetsledare och slog ihop två organisationer.
Vi byggde om kassa- och receptionsdiskarna och åtgärdade problem med ventilation, buller och kyla. Arbetsgruppen har därefter inlett ett arbete om bemötande och
värdskap.
S:t Erik får rikssjukvård inom barnkatarakt
och barn­glaukom
Socialstyrelsen beslutade att det blir S:t Erik tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset som får
ansvara för att behandla barnkatarakt och barnglaukom.
Först i Skandinavien med ny hornhinne­
operationsmetod
För första gången i Skandinavien genomförde hornhinnekirurgerna Branka Samolov och Per Montan en ny
tekniskt mycket krävande typ av hornhinnetransplantation, en så kallad Descemets Membrane Endothelial
Keratoplasty (DMEK).
Framgångsrik forskning på S:t Erik
Tre medarbetare knutna till Institutionen för klinisk
neurovetenskap/sektionen för ögon och syn disputerade
under 2012:
Kaziwe Mollazadegan: Celiac Disease and Eye Disorders.
Sylvia Almlöf Sarman: Inhibition of experimental retinopathy och Tiina Rysä Konradsen: Congenital ectopia lentis
– diagnosis and treatment.
Per Montan, Tony Pansell och Stefan Lövgren antogs
som docenter. I en serie forskarporträtt visar vi upp våra
framstående forskare för att synliggöra S:t Eriks samlade
kunskap och kompetens.
Enping Chen årets handledare
Docent och överläkare Enping Chen fick utmärkelsen
Guldögat som årets handledare. Motiveringen lyder
”För osvikligt tålamod och för ojämförbar kunskap och
skicklighet i professionen”.
Internationellt engagemang
Vi har ett stor internationellt engagemang med studiebesök, auskultationsresor, forsknings- och kunskapsutbyte. Vi driver på det internationella samarbetet för att
hitta gemensamma mått för medicinska resultat.
Förbättrad akutprocess
Viktiga investeringar under 2012
S:t Erik deltar i det nationella projektet Akut för­
bättring. Det är ett initiativ från Sveriges Kommuner
och Landsting som ska leda till minskade väntetider,
ökad kvalitet och patientsäkerhet samt nöjda med­
arbetare.
Under 2012 investerade vi i ytterligare en synfälts­
apparat, OCT-apparater, en vidvinkelkamera, mikroskop och ögonbottenkameror. Summan för investeringarna var totalt 13 miljoner inklusive it-investeringar
och möbler.
6 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Pris för patientsäkerhet
Operationsavdelningen fick pris för sitt arbete med att
säkerställa rätt kompetens hos medarbetarna och för
att öka säkerheten vid ögonoperationer. Landstingets
patientsäkerhetspris går till den arbetsmetod som dels
bäst leder till god och säker vård, dels är innovativ och
lätt kan omsättas i praktiskt arbete i vården.
På nya poster
Överläkare Carl-Gustaf Laurell blev vald till ordförande
i Scandinavian Society of Cataract and Refractive Surgery. Föreningen har till uppgift att främja kunskap och
kvalitet samt stödja forskning och utveckling inom den
intraokulära linskirurgin och den refraktiva kirurgin.
Chefläkare Leif Tallstedt samt verksamhetsutvecklare och ögonsjuksköterska Carina Libert fick förlängda
förordnanden som ordförande och specialsakkunnig
respektive vårdsakkunnig i specialitetsrådet ögonsjuk­
domar. Förordnandena gäller till 2015-05-31.
Jan Liliemark utsågs till ny ledamot i styrelsen för
S:t Erik. Jan Liliemark är programchef vid Statens
beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Bättre tillgänglighet
Allt fler surfar från mobila enheter när de besöker
sankterik.se. Därför har vi byggt om vår webbplats så
att den anpassar sig till storleken på användarens skärm,
oavsett om det är en mobil, läsplatta eller dator som
besökaren använder.
Vi gjorde också en nysatsning på e-tjänsten Mina
vårdkontakter för att göra vården ännu mer tillgänglig.
Med hjälp av Mina vårdkontakter kan våra patienter
dygnet runt utföra en rad olika tjänster över internet.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 7
Våra verksamhetsområden
8 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Verksamheten i siffror
Stabil ekonomi
Personal
S:t Erik redovisar ett resultat 2012 som är en miljon
bättre än budgeterat. Sjukhuset har en omsättning på
448 miljoner kronor
Genomsnittsåldern vid S:t Erik är 45,9 år.
Sjukfrånvaron gick ned något jämfört med året innan;
från 13,2 till 12,5 sjukdagar per anställd och år.
Av 376 anställda var 81,1 procent kvinnor och 18,9
procent män.
Intäkter
Yrkesgrupper antal 2012-12-31
FoUU-anslag 10,5 mkr
Specialistläkare74
Patientavgifter
21,9 mkr
Utomlänsintäkter
30,9 mkr
ST-läkare24
Ögonsjuksköterskor62
Vårdavtal
SLL 350,7 mkr
Operationssjuksköterskor14
Sjuksköterskor30
Ortoptister16
Övriga intäkter
34,0 mkr
Undersköterskor56
Optiker14
Biomedicinska analytiker
Medicintekniska ingenjörer
Kontorsassistenter och medicinska sekreterare
Administrativ och övrig personal
Totalt antal anställda
Produktion
Den totala öppenvårdsproduktionen är en procent lägre
jämfört med föregående år. Den totala slutenvården
ökade med tre procent. Produktiviteten (producerat
antal poäng/justerad totalkostnad) minskade med 2,5
procent mellan 2011 och 2012.
Utförd vård
Totalt antal besök
5
2
59
20
376
God tillgänglighet
98 procent av patienterna fick besökstid inom 30 dagar.
Behandling eller operation utfördes inom 90 dagar för
100 procent av patienterna. På akuten togs patienten
omhand inom fyra timmar i 92 procent av fallen.
Antal
197 340
– Varav akuta besök
35 064
Ögonbottenfotografering
21 119
Utomlänspatienter Antal
6260
Slutenvårdstillfällen1707
Operationer 10 045
ResurserAntal
Vårdplatser slutenvård 16
Vårdplatser dagkirurgi
15
Operationssalar9
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 9
Våra verksamhetsområden
10 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Våra verksamhetsområden
Våra verksamhets­områden
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 11
Våra verksamhetsområden
Våra verksamhetsområden
Vår verksamhetsidé
Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett
antal verksamhetsområden samt operationsav­delning,
vårdavdelning, sterilcentral och administrativa stödfunktioner.
Vår uppgift är att skydda, bevara och återställa synen
hos barn, vuxna och äldre. På följande sidor presenteras
de olika subspecialiteternas mål och resultat för året.
Helhet – Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård
i egen regi eller via samarbetspartners.
Nytänkande – Vi är ett universitetssjukhus som håller
högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom
forskning, utveckling och utbildning i samverkan med
Karolinska Institutet.
Kompetens – Våra patienter får ett professionellt
omhänder­tagande och ett respektfullt bemötande.
12 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Våra verksamhetsområden
Akut ögonsjukvård
Måluppfyllelse barnögonsjukvård och skelning
Vid ögonakuten får patienterna rådgivning, behandling
eller slussas vidare för operation eller fortsatt behandling
inom sjukhuset. Vi har kvällsmottagning för att kunna
erbjuda en snabb tid till dem som sökt akut men som
föredrar att få en bokad tid inom några dagar.
Ögonakuten bemannas av ögonläkare, ögonsjuksköterskor, undersköterskor och optiker med en bred
kompetens inom akut ögonsjukvård.
Vi deltar i det riksomfattande förbättringsprojektet
”Akut förbättring” som Sveriges Kommuner och Landsting driver. Ett stort och omfattande arbete har lagts
ned på att bl.a. kartlägga patientflöden. Vi har provat ett
nytt arbetssätt på akutmottagningen, teamarbete, med
förhoppningen att det nya arbetssättet ska medföra effektivare omhändertagande av patienterna och samtidigt
höja kvalitén på handledningen av ST-läkare.
Måluppfyllelse akut ögonsjukvård
Mått
Andel patienter som behandlats och kan
lämna akuten inom fyra timmar.
Mål
85 %
Resultat
92 %
ProduktionAntal
Besök
Varav sjuksköterskebesök
33 343
3503
Under året har operationsresultatet registrerats på alla
skelningsoperationer med kvalitetsmålet vinkel efter
operationen <10 prismadioptrier, eliminerande av dubbelseende eller tvångshuvudhållning. Resultatet har återkopplats till kirurgerna.
ProduktionAntal
Skelningsoperationer435
– varav barn under 17 år
Mottagningsbesök
121
35 842
Screeningverksamhet barn
6877
Kontaklinsverksamhet249 Glaukom
Inom glaukomområdet behandlar vi olika former av
glaukom. Vi strävar efter att bromsa glaukomrelaterade
synskador med individanpassad trycksänkande behandling i form av medicin, laserbehandlingar och operationer. Vi har en modern utrustning för diagnostik och
behandling samt bedriver också forskning och utvecklingsarbete.
Under året har vi åstadkommit en ännu kortare efter­
släpning av återbesöken så att vi kan koncentrera oss på
att ge vård till de komplicerade glaukomfallen och de
patienter som är mer vårdkrävande.
Måluppfyllelse glaukom
Barnögonsjukvård och skelning
Vi behandlar och undersöker patienter i alla åldrar med
skelning, ögonmuskelrubbningar och dubbelseende. Alla
barn under åtta år samt patienter i alla åldrar med utvecklingsförsening och synproblem, kontrolleras hos oss.
Utöver medicinska undersökningar och behandlingar
utför vi skelningsoperationer och har också en omfattande medicinsk kontaktlinsverksamhet för spädbarn
och yngre barn.
Under 2012 har vi haft regelbundna helgmottagningar för att ytterligare förbättra vår tillgänglighet,
hålla vårdgarantin och anpassa oss efter barnfamiljernas
önskemål.
Mått Mäta hornhinnans tjocklek på alla
nya patienter
Mål 100 %
Resultat 100 %
ProduktionAntal
Mottagningsbesök (behandling och uppföljning)
9979
Varav läkarbesök
5283
Varav sjuksköterskebesök
4696
Operationer407
Laserbehandlingar840
Katarakt
Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den största i
Sverige. Mer än hälften av de patienter som remitteras
till sektionen lider av någon annan synhotande ögonsjukdom. De flesta operationerna gör vi i lokalbedövning, men vi kan också, som enda klinik i Stockholm,
erbjuda operation i narkos.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 13
Våra verksamhetsområden
Kataraktsektionen fortsatte under året med att kartlägga
patientvolymer och mått på verksamheten. Vi har minskat väntetiden till förundersökning inför kataraktoperation med mer än 80 procent och kunnat ge patienterna
operationstid omgående.
Måluppfyllelse katarakt
Mått
Andel operationer där oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare
och bakre delar (glaskroppen) uppkommit.
Mål < 2 %
Resultat 1,1 % (riksgenomsnitt 1,4 %)
Mått Skillnad mellan planerad och slutlig
refraktion (”glasögonbehov”)
Mål 95 % inom +/- 1,0 dioptri
Resultat 91,6 % (riksgenomsnitt 91,9 %)
grepp) samt excimerlaserbehandlingar som kan avlägsna
ytliga ärr eller grumlingar och som främjar läkning av
svårläkta sår.
Under det gångna året har hornhinnebankens personal vidareutbildats i avancerat omhändertagande av
endotelcellstransplantat. Hornhinnebankens rutiner
har anpassats till nya tekniskt mer krävande trans­
plantationsmetoder och nya krav i vävnadslagen.
Vi genomförde Skandinaviens första så kallade
DMEK-transplantation och verksamheten anpassas
kontinuerligt till att fler patienter ska kunna erbjudas
denna typ av kirurgi.
En ny hornhinnekirurg har lärts upp och en specialisttjänst inom medicinsk kornea med ansvar för inne­
liggande patienter har skapats.
Sektionens medarbetare har hållit en lång rad före­
läsningar världen över.
Måluppfyllelse kornea
ProduktionAntal
Mottagningsbesök7305
Kataraktoperationer4546
Kontaktlinser
Våra specialutbildade optiker är inriktade på komplicerade linstillpassningar på sjuka och skadade ögon och på
ögon som av olika skäl behöver individuellt anpassade
linser.
Vi gjorde under året en total genomlysning av verksamheten. Det har skapat en grund för hur vi ska arbeta
i framtiden.
Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det
svenska hornhinneregistret, med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av
2010 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade.
Mått
Keratokonus: andelen patienter med
synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen
Mål
60 %
Resultat
54 %
Mått
Fuchs dystrofi: andelen patienter med
synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen
Mål
50 %
Resultat
60 %
ProduktionAntal
Mottagningsbesök3536
- varav vuxna
3287
- varav barn
249
Kornea
På S:t Erik utförs flest hornhinneoperationer i landet. Vi
kan också erbjuda flest typer av behandlingar. Cirka en
tredjedel av transplantationerna som årligen genomförs
i Sverige sker hos oss och antalet remisser från andra län
ökar. Vi är ledande i landet inom den nya transplantationskirurgin. Utöver transplantationer utför vi behand­
lingar med cross-linking som bromsar utvecklingen
av vissa hornhinnesjukdomar; medicinskt indicerade
synkorrigerande behandlingar (laser och kirurgiska in-
14 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Mått
Omtransplantation: andelen patienter
med synskärpa ≥ 0,5 efter transplantationen
Mål
25 %
Resultat
22 %
ProduktionAntal
Transplantationer187
– varav endotelcellsoperationer
124
Crosslinkingbehandlingar251
Medicinska laserbehandlingar
Övriga operationer
83
280
Våra verksamhetsområden
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 15
Våra verksamhetsområden
Neurooftalmologi
Retina
Ögonläkarna med specialkunskap inom ögonneurologi
utreder och behandlar patienter med sjukdomstillstånd där synen påverkas av neurologisk sjukdom, till
exempel försämrad syn och dubbelseende på grund av
stroke, inflammation och hjärntumör. I uppdraget ingår
också konsultverksamheten på Karolinska universitets­
sjukhuset.
Vi har infört nya mottagningsrutiner under året.
Läkare under utbildning arbetar i nära samarbete med
specialistläkare kring varje patient. Syftet har varit att
optimera resursutnyttjandet av sektionens specialistkompetens, öka utbildningsvärdet av den kliniska verksamheten för ST-läkarna samt säkra hög vårdkvalitet för
patienterna.
Ögonsjuksköterskor med neurooftalmologisk erfarenhet har handlett optiker och ögonsjuksköterskor
under utbildning på teammottagningarna.
Hos oss finns Skandinaviens största centrum för vård
och behandling av ögats bakre delar. Vi är specialiserade
på medicinska och kirurgiska behandlingar av näthinnan, gula fläcken och glaskroppen.
De största sjukdomsgrupperna är patienter med åldersförändringar i gula fläcken och diabetesförändringar
i ögat. Alla patienter med diabetes erbjuds fotografering
av ögonbotten och sjuttio procent av dessa fotograferas
av våra mobila team på patientens vårdcentral.
De vanligaste operationerna utförs med anledning av
näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt till
följd av diabetesförändringar.
Vi har under året haft en del extra mottagningar
på kvällar och helger för att behålla den goda tillgängligheten. Vi har också strukturerat våra väntelistor i
”besöksorsaker” som grundar sig på medicinsk angelägenhetsgrad. Det innebär att vi kan försäkra oss om att
de patienter med högst medicinsk risk prioriteras.
Preparatet Ozurdex introducerades och vi fick nya
indikationer för Lucentisbehandling under 2011. Denna
verksamhet har stadigt fortsatt att öka under 2012. I
slutet av 2012 registrerades Eyelea (aflibercept) som ett
nytt läkemedel mot våt makuladegeneration. Preparatet
har en annan behandlingsalgoritm, vilket gör att man
sannolikt behöver färre läkarkontroller.
ProduktionAntal
Mottagningsbesök3200
Konsultverksamhet600
Refraktiv behandling
Våra specialister erbjuder flera olika behandlingsmetoder för brytningsfelskirurgi och behandlar alla typer av
brytningsfel.
Under året har en ny excimerlaser ökad möjligheten
för avancerade laserbehandlingar både för refraktiva
och medicinska fall. Ny teknologi för intraokulära
linser (ICL) som opereras framför den egna linsen har
förenklat operationsrutinerna för korrektion av svår
närsynthet och översynthet samt utökat den medicinska möjligheten att använda metoden säkert i ögon hos
svårt sjuka unga vuxna med problem att bära glasögon
och kontaktlinser. ICL med torisk komponent för
korrektion av astigmatism har använts med framgång i
keratokonus­ögon. Inom den refraktiva linskirurgin har
trifokala linser gett ytterligare förbättring genom att ge
bra syn även på mellanavståndet utöver näroch avståndsseende.
ProduktionAntal
Laserbehandling Lasek 120
Refractive Lens Extraction (RLE, linsbyte) 61
ICL/PRL 36
16 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Måluppfyllelse retina
Mått
Andel opererade som läker med en
operation vid näthinneavlossning.
Mål
85 %
Resultat 87 %
ProduktionAntal
Mottagningsbesök
23 608
Operationer1954
Intravitreala injektioner
4496
Kontrollbesök i samband med injektioner
6926
Laserbehandling av diabetesretinopati
Ögonbottenfotografering
911
21 119
Våra verksamhetsområden
Ögononkologi
Ögonplastik, tårvägar och orbita
Vi har ansvar för den nationella ögononkologiska och
ögonpatologiska verksamheten i Sverige. Vi är specialiserade på diagnostik och behandling av framförallt retinoblastom och ögonmelanom. Här finns även Sveriges
enda ögonpatologi-laboratorium.
Under har året har vi påbörjat att lägga upp ett nytt
webb-baserat kvalitetsregister för uvealt melanom i
samarbete med EyeNet Sweden.
Ögonplastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus är den
största ögonplastikenheten i Sverige. Patienter från hela
landet remitteras till oss. Enheten bedriver en mottagningsverksamhet samt kirurgi av patienter med sjukdomar, missbildningar och skador i ögonlock, tårvägar
samt ögonhåla.
Under året har vi introducerat en ny operationsmetod
för hängande ögonlock (ptoser). Vi har utfört en smärtstudie på patienter som genomgått en dacryocystorhinostomi (ny tårkanal till näsan) i lokalbedövning. Vi har
också börjat med så kallade undervisningsmottagningar,
där läkare under utbildning och yngre specialister arbetar
tillsammans med en överläkare. Arbetssättet har inneburit ett effektivare sätt att utnyttja överläkarens kompetens och dessutom höjt kvaliteten på undervisningen.
Vi har haft låg frekvens av postoperativa infektioner
(0,36 procent).
Måluppfyllelse ögononkologi
Mått
ndel patienter med intraokulär tumör
A
som har enukleerats inom ett år efter
strålbehandling utförd 2011.
Mål
<10 %
Resultat
1 % (4 %)
Mått
Andel patienter med intraokulär tumör
som har enukleerats inom fem år efter
strålbehandling utförd 2007.
Mål
<20 %
Resultat
10 % (24 %)
Måluppfyllelse ögonplastik, tårvägar och orbita
Mått Antal reoperationer vid utförda
dacryocystorhinostomier
(DCR, ny tårkanal till näsan)
ProduktionAntal
Mål
<5 %
Mottagningsbesök2354
Resultat
0 %
Mått
Vas-mätning vid DCR i lokalbedövning
Mål
<3
Resultat
2,8
Operationer465
Patologipreparat944
ProduktionAntal
Mottagningsbesök3993
Operationer1935
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 17
Våra verksamhetsområden
18 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Våra verksamhetsområden
Vår forskning
och utbildning
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 19
Vår forskning och utbildning
Forskning
Utbildning
Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och
ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel över kirurgisk utveckling till hur hjärnan
uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till
Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska
Institutet. Under 2012 har fyra medarbetare disputerat.
Vi publicerade drygt 30 vetenskapliga artiklar under
året. Tre medarbetare utsåg till docent vid Karolinska
Institutet och en medarbetare fick en anställning som
lektor/optiker och en som ortoptist/optiker, s.k. kombinationsanställningar. I båda fallen var dessa anställningar de första i Sverige i denna kombination.
Utbildning av ST-läkare
Måluppfyllelse forskning
Mått
Antal publikationer
Mål
Fler än 30
Resultat
30
Mått
Antal disputationer
Mål
2 eller fler
Resultat
4
Mått Antal nya docenter
Mål
1
Resultat
3
S:t Eriks Ögonsjukhus har som uppdrag att utbilda specialistläkare inom oftalmologi. Under 2012 har vi ökat
antalet ST-läkare och infört en ny organisation för STutbildningen. Vi utbildar inom oftalmologins alla olika
subspecialiteterna. Detta innebär att ST-läkare hos oss
cirkulerar på tio olika stationer under sin fem år långa
specialistutbildning.
Under året har ST-utbildningen strukturerats och
omorganiserats. Nu fungerar allmänmottagningen som
en undervisningsmottagning där handledningen av STläkaren prioriteras.
Vi har gjort flera förbättringar såsom fler föreläsningstillfällen, kunskapskontroller och möjligheter till
återkoppling. Vi införde så kallade Grand Rounds varje
fredagsmorgon där ST-läkarna presenterar patientfall
som diskuteras och kommenteras av samtliga läkare vid
sjukhuset.
Läs mer om våra forskare
Branka Samolov
Kärlnybildning hett forskningsområde
Branka Samolov, medicine doktor och över­
läkare, forskar om kärlnybildning. Branka och
hennes forskarkollegor har upptäckt att kärl­
nybildning styrs av förändringar i uppbyggnaden av ny vävnad, som till exempel sårläkning.
20 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Vår forskning och utbildning
Ett kirurgiskt träningscenter har ställts i ordning där
ST-läkarna praktiskt kan öva sina kirurgiska färdigheter.
I träningscentret har ST-läkarna tillgång till sju mikroskop samt två apparater för kataraktkirurgi.
Under nästa år planerar vi att införa ytterligare
utbildningstillfällen i form av seminarier på varje enhet.
Denna utbildningsmetod har redan prövats på sektionen
för neurooftalmologi där den fallit väl ut. Vi kommer
också att införa en kunskapskontroll i form av en skriftlig tentamen årligen. Nästa år kommer antalet ST-läkare
att utökas till totalt 30.
Övrig utbildning
20 ögonsjuksköterskor examinerades efter en ettårig
utbildning och 19 ögonsjuksköterskor gick en fristående
kurs i diabetesögonsjukvård. Fem ortoptister examinerades efter 3/4 års utbildning. 36 legitimerade optiker examinerades på kandidatnivå (tre år). 28 blev magistrar i
klinisk optometri (ett års utbildning) och nio utbildades
till optiker i diagnostisk optometri (1/2 års utbildning).
Måluppfyllelse utbildning
Mått
Omdömet om ögonmomentet inom
läkarutbildningen
Mål
Medelvärde >8 (av 10 möjliga)
Resultat
8,5
251 studenter gjorde sitt moment i oftalmologi på
termin nio på läkarprogrammet. Momentet är cirka
två veckor långt och ges fyra gånger per termin. Medel­
värdet för omdömet om ögonmomentet är 8,5 på en
tiogradig skala. Fyra utbytesstudenter gjorde en klinisk
rotation på fyra veckor.
Läs mer om våra forskare och den forskning som bedrivs på S:t Erik på www.sankterik.se.
Helder André
Stefan Löfgren
Brist på syre bakom skadliga blodkärl i ögat
Oxidativ stress får ditt öga att ”rosta”
Forskare Helder Andrés forskning har kunnat
visa att det ofta är brist på syre i ögats vävnader
som föregår bildandet av skadliga blodkärl, exempel vid våt makuladegeneration. När processen är
fullt kartlagd kommer nya behandlingsmetoder
bli möjliga.
Stefan Löfgren, biträdande överläkare och
docent, är intresserad av att veta mer om hur vi
kan skydda ögat mot sjukdomar. Han hoppas att
ökade kunskaper kring kroppens antioxidativa
försvar kan leda till nya behandlingsmetoder mot
några av våra folkögonsjukdomar.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 21
Våra verksamhetsområden
22 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Våra verksamhetsområden
Vårt kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 23
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
24 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
”S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för
säker sjukvård med rätt kvalitet för
dagens och morgondagens patienter.
Genom att kontinuerligt och systematiskt utvärdera våra mål, metoder och
arbetssätt utvecklar och säkrar vi
ögonsjukvården.”
Vården vid S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara säker och
av god kvalitet. Våra patienter ska känna sig trygga och
väl omhändertagna. Vi arbetar för att ständigt förbättra
kvalitet och patientsäkerhet i vården genom tydligt
ledarskap, ansvarstagande och aktiv medverkan av alla
medarbetare.
Verksamhetscheferna ansvarar för kvalitet och patientsäkerhet vid respektive enhet och alla medarbetare
medverkar till ökad kvalitet och patientsäkerhet genom
att anmäla avvikelser och medverka i förbättringsar­
betet. Gruppen för verksamhetsutveckling är ett stöd till
klinikerna och initierar patientsäkerhetsmätningar och
-projekt. Vårt kvalitetsråd med kvalitetsombud från alla
yrkesgrupper och verksamheter är ett forum för diskussioner och lärande.
Några utgångspunkter i vårt patient­
säkerhetsarbete
• Vården blir säker när vi har en hög riskmedvetenhet
och en icke skuldbeläggande kultur.
• Riskanalyser vid förändringar i verksamheten och
händelseanalyser när en negativ händelse inträffat
leder till ökad medvetenhet om risker och till förebyggande åtgärder.
• En hög rapportering av risker, tillbud och negativa
händelser ger oss ökad kunskap om risker och problem
och leder till förbättringar.
• Uppföljning av avvikelser och återkoppling till verksamheten är förutsättningar för att vi ska lära oss av
det som inträffat.
Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse på
www.sankterik.se.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 25
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
”Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den
individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.”
Kvalitetsregister
Barnkataraktregistret
S:t Erik deltar i åtta nationella kvalitetsregister.
Tabell 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2012, procent.
Nationella register Täckningsgrad
Nationella kataraktregistret
99
Barnkataraktregistret100
Svenska kornearegistret
99
Refraktiva registret
65–91
Endoftalmitregistret100
Nationellt Rop-register Swedrop
96
Makularegistret90
Register för ögontumörer och brachyterapi 100
Resultat och rapporter från registren
Nationella kataraktregistret
S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet
i alla variabler. Dock har vi en högre andel patienter med
annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet.
Några variabler från kataraktregistret har använts för
att försöka ranka de kliniker som är auktoriserade inom
vårdvalet i Stockholms läns landsting. Denna rankning
har inte visat på några säkra skillnader mellan klinikerna
i Stockholm och samtliga ligger över riksgenomsnittet.
Läs mer på sidan 13 om kataraktverksamheten.
Barnkataraktregistret startade 2007 och uppföljning av
de opererade patienterna sker vid ett, två, fem och tio
års ålder. Endast 62 av 425 opererade ögon i Sverige har
synskärpa registrerad vid fem års ålder och endast fem
ögon vid tio års ålder. Således kan man ännu inte göra en
meningsfull utvärdering av resultaten.
Svenska kornearegistret
Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till
det svenska hornhinneregistret, med tvåårsdata som
slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2010 års operationer. Alla fall oavsett annan
syninskränkande sjukdom är inkluderade.
Tabell 3. Data ur kornearegistret, procent. Preoperativ och
postoperativ synskärpa vid några diagnoser. Keratokonus innebär
spontan förtunning av hornhinnan. Fuchs dystrofi innebär en
förlust av endotelvävnad i hornhinnan.
Mått
MålResultat
Keratokonus: andelen
patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
60
54
Fuchs dystrofi: andelen
patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
50
60
Omtransplantation: andelen
patienter med synskärpa
≥ 0,5 efter transplantationen
25
22
Tabell 2. Data ur kataraktregistret, procent.
VariabelResultat
Oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare och bakre delarna av ögat
1,1
(riksgenomsnitt 1,4)
Andel som uppnått avsedd refraktion (”glasögonbehov”)
91,6 (riksgenomsnitt 91,9)
26 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Refraktiva registret
I refraktiva registret registreras resultat från:
• RLE (Refractive Lens Extraction). Ögats lins ersätts
av en plastlins för att korrigera ålderssynthet.
• ICL (Implantable Intraocular Contact Lens). Korrigering av alla grader av närsynthet och översynthet.
• Lasek (Laser Epithelial Keratomileusis). Ytlig behandlingsmetod som gör att även personer med tunna
hornhinnor kan genomgå en synfelsbehandling.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Täckningsgraden vid RLE är 91 procent, vid ICL 78
procent och vid Lasek 65 procent. Återbesöket vid Lasek
är sex månader efter behandlingen. Det unga klientelet
har en tendens att utebli. Vid RLE och ICL är återbesöket tidigare, vid fyra månader, och då är täckningsgraden
bättre.
Endoftalmitregistret
Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla ögonkliniker i
landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret.
Förekomsten av endoftalmit i hela landet ligger idag på
ett fall av 5 000 (0,3 promille) kataraktoperationer, en
mycket låg frekvens internationellt sett. S:t Eriks Ögonsjukhus hade ett fall av endoftalmit 2012.
Rop-registret
I Rop-registret registreras ögonskador hos för tidigt födda barn (Rop = nyföddhetsretinopati). Som ett resultat
av registreringen har vi kunnat ändra screeninggränserna. Nu undersöker vi alla prematurfödda barn födda före
vecka 31 (t.o.m vecka 30+6). Tidigare undersöktes alla
födda före vecka 32 (t.o.m vecka 31+6). Denna ändring
av screeninggränsen innebär att vi har kunnat minska
antalet prematurundersökningar med tio procent.
Registret för ögontumörer
S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi.
Patienter med intraokulära tumörer behandlas med
brachyterapi (strålbehandling med kort räckvidd) och vi
följer upp hur många av dessa patienter som genomgått
enukleation (borttagande av ögonbulben) ett respektive
fem år efter brachyterapin. Se även avsnittet om onkologi på sidan 17.
Tabell 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent.
Resultat för 2011 visas inom parentes.
Variabel
ResultatMålvärde
Andel patienter med intraokulär tumör som
har enukleerats inom
ett år efter strålbehandling
utförd år 2011
1 (4 )
<10
Andel patienter med intraokulär tumör som
har enukleerats inom fem
år efter strålbehandling
utförd år 2007
10 (24 )
<20
Makularegistret
Till makularegistret rapporteras alla patienter som får
behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan redovisas data från samtliga rapporterade patienter sedan
starten av registret fram till och med 2012.
Andelen patienter som uppnår synskärpa >0.5 (Snellenvisus) ligger på 44 procent efter 12 månaders uppföljning (42 procent för hela riket) vilket är gränsen för
körkort. 28 procent av patienterna ser sämre än 0.3 efter
12 månader (29 procent för hela riket). Detta är den nivå
som är en vanlig gräns för en remiss till en syncentral.
Tabell 4. Data ur makularegistret. ETDRS – ändring i antal
bokstäver från ursprungsbesök jämfört med efter 12 månader,
procent. Resultat för 2011 visas inom parentes.
S:t Erik
Riket
Minst 15 bokstävers försämring
11 (13)
11 (12)
5–14 bokstävers försämring
17 (16)
16 (16)
Stabilt
33 (34)
29 (28)
5–14 bokstävers
förbättring
24 (23)
28 (27)
Minst 15 bokstävers
förbättring
15 (14)
16 (17)
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 27
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Säker hälso- och sjukvård
”Skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering
av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete.”
Patientsäkerhetskultur
Under 2012 har fyra kliniker utarbetat handlingsplaner
utifrån resultatet från 2011 års patientsäkerhetskulturmätning. Exempel på påbörjade åtgärder är:
• Ändra operationsdag för att förbättra överlämningar
och överföringar av patienter
• Bevara de bra rutinerna kring återföring och kommunikation om avvikelser
• Diskutera patientsäkerhet/skuld/straff på planeringsdag
• Använda SBAR vid överrapportering till vårdavdelningen.
Vi planerar att göra en ny patientsäkerhetskulturmätning våren 2013.
Avvikelsehantering
Så här arbetar vi med våra avvikelser
• Avvikelser rapporteras inom en vecka
• Handläggaren öppnar rapporterade avvikelser varje
vecka
• Kvalitetsombudet eller annan medarbetare kan vara
bollplank vid handläggning
• Avvikelser är en stående punkt på ledningsmöten och
arbetsplatsträffar
Diagram 1. Antal avvikelserapporter 2009–2012
400
300
200
100
Måluppfyllelse avvikelsehantering
Mått Antal avvikelserapporter
Mål 400
Resultat 529 (295 st 2011)
Under 2012 har rapporteringen av avvikelser återigen
ökat och vi nådde vårt mål. Många rapporter ger oss
ett bättre underlag för att identifiera förbättringar som
behöver göras för att öka patientsäkerheten.
Under året diskuterade vi rollen som avvikelsehandläggare. För att stödja verksamhetschefer och avvikelsehandläggare tog vi fram en beskrivning av handläggarens uppgifter. Vi tog även fram en beskrivning av rollen
som kvalitetsombud där bland annat kvalitetsombudets
stödjande roll i avvikelsehanteringen tydliggörs.
Vi har haft möten med avvikelsehandläggare och
kvalitetsombud. Ledningen har fått månadsvisa rapporter om avvikelser.
28 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
0
20092010 20112012
Vård Arbetsmiljö Miljö
Riskanalyser och händelseanalyser
Våren 2012 gjorde vi en riskanalys inför omorganisationen. Vi analyserade processerna för remisshantering,
tidbokning och mottagningsbesök.
De riskområden vi identifierade var fördröjning,
felbedömning och felprioritering av remisser, felbokning, risk för fel vid undersökning eller bedömning av
undersökningsresultat samt ej korrekt registrering.
De åtgärdsförslag vi prioriterade var produktionsplanering, kompetens/personalplanering/bemanning,
åtgärder för remissbedömning och introduktion av nya
medarbetare.
Vi gjorde en händelseanalys av en vårdskada under
hösten 2012. Analysen kommer att leda till att vi tar fram
fler apparatkörkort och nya rutiner för vissa behandlingar.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Tabell 6. Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus 2007–2012, antal.
Vårdkontakter
2007 2008 20092010 20112012
175 000
185 000
196 000
195 000
200 000
197 000
Lex Maria
2 2 01 00
HSAN
10 9 84 00
Patientnämnden
35 32 2538 4444
Löf
29 32 3625 4042
Socialstyrelsen 175
Patientärenden
Under 2012 har fem ärenden med missnöje med vård
eller behandling anmälts till Socialstyrelsen.
Anmälningarna till Patientförsäkringen Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) ligger väsentligen
oförändrat jämfört med 2011. Under 2012 har 42 anmälningar inkommit. Av dessa har sex beviljats ersättning,
tio har avböjts och övriga 26 är ännu inte beslutade.
Patientnämnden i SLL har fått in 44 anmälningar
varav 17 gällde vård och behandling, tio gällde kommunikation, sex gällde administrativ hantering och ekonomi, sex gällde organisation och fem gällde rådgivning,
sekretess m.m. Inget ärende har anmälts enligt lex Maria
under 2012 (se tabell 6).
Följsamhet till MRSA-riktlinjer
Vi har gjort stickprovsundersökningar angående följsamheten till intagnings- och screeningodlingar samt
vård av patienter med MRSA (Meticilinresistenta Stafylococcus Aureus) varje kvartal under 2012. 95 procent av
risk­patienterna har odlats enligt riktlinjen.
Vi har med hjälp av listor från landstingets smittskydds­­
enhet på patienter som är bärare av MRSA kontrollerat
om patienternas journaler var märkta, det vill säga om
informationen om MRSA fanns i journalen. Vi har
följt detta i flera år och sett att resultatet kontinuerligt
blir bättre. Men i år noterar vi en liten ökning till fem
patientjournaler som inte var märkta.
Uppföljning av basala hygien- och klädregler
Patientvägledare
Vår patientvägledare svarar på frågor från patienter och
anhöriga, tar emot och hanterar patientklagomål, lotsar
ärenden vidare inom sjukhuset och medverkar i utredningar vid anmälningsärenden och patientklagomål.
Antalet kontakter som patientvägledaren har minskat de senaste åren – från 386 år 2010 till 198 år 2012.
Detta kan vara en följd av vårt arbete med förbättrad
tillgänglighet till vår telefonrådgivning. Det är ungefär
lika många män som kvinnor som kontaktar patientväg­
ledaren.
Vårdrelaterade infektioner
och hygienmätningar
Hygienronder
Under året har vi genomfört flera hygienronder tillsammans med hygiensjuksköterskan från Vårdhygien
Stockholm. Vi har bl.a. använt oss av Svensk förening för
vårdhygiens självskattningsinstrument. Handlingsplaner
för förbättringar tas fram och följs upp i samband med
de årliga hygienronderna.
Sedan 2011 deltar alla mottagningar och vårdavdelningen i SKL:s nationella observationsmätning av basala
hygien- och klädregler som genomförs årligen varje vår
och höst. Jämfört med förra året har vi behållit resultatet på drygt 80 procent korrekta basala hygienrutiner.
Inför både vårens och höstens mätning har all personal
uppmanats att genomföra den interaktiva webbutbildningen, vilket kan ha bidragit till resultatet.
Diagram 2. Mätning av basala kläd- och hygienregler vår och höst
2012. I korrekta basala hygienrutiner (mittenkolumnerna) ingår
korrekt användning av handsprit och handskar etc.
100
80
60
40
20
0
Korrekt
arbetsdräkt
Vår Korrekta basala
hygienrutiner
Fri från ringar,
klockor och
armband
Höst
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 29
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Nationell punktprevalensmätning
av vårdrelaterade infektioner
Vårdavdelningen deltog i SKL:s nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Under vårens
och höstens mätning fann vi inga vårdrelaterade infektioner hos de 32 inneliggande patienter vid de aktuella
datumen.
Uppföljning av endoftalmit
Endoftalmit är den allvarligaste vårdrelaterade infektionen som kan uppstå efter ögonkirurgi. Alltsedan sjukhusets start 1990 har vi registrerat denna komplikation.
Postoperativa endoftalmitfall vid
kataraktoperation
snabbt ökande antalet injektioner av läkemedel för
behandling av åldersrelaterad makuladegeneration
medför en risk för att endoftalmitfallen ökar. Under året
inträffade två sådana infektionsfall. Frekvensen är dock
nästan lika låg som den efter kataraktoperationer om
man ser till samtliga ingrepp av denna typ sedan starten
2007. I början av 2010 inträffade fem fall av endoftalmit
efter vitrektomi (kirurgi i ögats glaskropp) förmodligen
beroende på att vi gick över till en ny operationsteknik.
En rad åtgärder i syfte att minska infektionernas vidtogs
under våren 2010 men infektionernas antal har fortsatt
att ligga något över det förväntade. En ytterligare skärpning av profylaxrutiner infördes i november 2012.
Postoperativ infektion vid plastikkirurgi
Sedan 1998 rapporterar alla ögonkliniker i landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret. Förekomsten
av endoftalmit i hela landet ligger idag på ett fall på
5000 (0,2 promille) kataraktoperationer, en mycket låg
frekvens internationellt sett.
Under 2012 har vi haft ett enda fall av endoftalmit (se
tabell 7) efter kataraktoperation. Sedan november 2009
prövas ett nytt medel, moxifloxacin, som ges intraokulärt
som profylax. En viss minskning av fallen har kunnat
konstateras på S:t Erik sedan införandet, men det krävs
betydligt längre observationstid för att avgöra om denna
behandling är effektivare än den tidigare.
Sedan 2011 följer vi upp antalet postoperativa infektioner vid ögonplastikkirurgiska ingrepp. 2012 hade vi sex
fall (0,36 procent) av infektioner jämfört med nio fall
2011 (se tabell 8).
Nationell punktprevalensmätning av trycksår
Vi har genomfört SKL:s punktprevalensmätning av
trycksår under både våren och hösten 2012. Även detta
år utan att finna patienter med trycksår eller någon
patient med ökad risk för trycksår. Dokumentationen
av riskbedömningar har blivit bättre men det finns fort­
farande förbättringsmöjligheter.
Postoperativa endoftalmitfall vid övriga
operationer
Endoftalmit kan även uppkomma efter annan kirurgi
och vid injektioner när ögats vägg penetreras. Det
Tabell 7.
Endoftalmitfall efter kataraktoperation 2001–2012, antal.
20032004 20052006 20072008 2009 201020112012
Diagnostiserad endoftalmit
Tabell 8.
04 32 21 5 201
Övriga endoftalmitfall 2012, antal. Resultat för 2011 visas inom parentes
Ingrepp
Glaskropps-operation (ppv)
Intravitreal injektioner (ivt)
Totalt
3 (3)
2 (1)
5 (4)
Diagnostiserad endoftalmit
30 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
WHO:s checklista vid
operationer
2010 införde vi WHO:s checklista vid operationer
speciellt anpassad för vårt sjukhus. Checklistan består
av tre delar: startkontroll, timeout och slutkontroll.
Timeout finns nu som sökord i den elektroniska operationsjournalen och där bekräftar operatören att timeout
har skett. Sedan införandet har vi goda resultat och
efterlevnaden under kontrollmånaden november var
100 procent.
Måluppfyllelse timeout vid operation
Mått Andel genomförda timeout vid alla
operationer
Mål 100 %
Resultat 100 % (99,7 % 2011)
Måluppfyllelse läkemedelsjournaler
Mått Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler
Mål 100 %
Resultat ppenvården 50 % och
Ö
slutenvården 100 %
Granskningen av läkemedelsjournaler ska göras lokalt på
kliniken. Det gjordes under hösten på en av våra kliniker.
Granskningen följdes av en diskussion och en lokal handlingsplan för att stödja och förbättra en korrekt läkemedelsjournal även i öppenvården.
Vi har granskat läkemedelsjournaler hos patienter som
genomgått en operation i narkos i dagkirurgi. 90 procent
av läkemedelsjournalerna var korrekta. Vi kommer att
se över rutinerna för journalföring och läkemedelsdokumentation i samband med dessa operationer.
Kompetensutveckling
Läkemedelshantering
Läkemedelsavvikelser 2012
Under året har totalt 50 läkemedelsavvikelser rapporterats men ingen negativ händelse. 40 var rapporterade
risker och tio var tillbud.
Nytt beställningssystem för läkemedel
I november bytte vi beställningssystem för läkemedelsbeställning tillsammans med hela SLL. Alla sjuksköterskor som beställer fick utbildning internt i systemet samt
ett skriftligt uppdrag från sin verksamhetschef. Bytet
gick bra med enbart enstaka förseningar av specialpreparat inom ögonsjukvården.
Granskningar av läkemedelsjournalen
Under våren granskades läkemedelsjournaler inom slutenvården utifrån följande kriterier:
• Korrekt ordination i läkemedelsjournalen
• Korrekta tidpunkter för administration
• Läkarsignatur
• Korrekt ordination i läkemedelsjournalen vid utskrivning inklusive dosändringar under vårdtiden
Fortfarande finns många läkemedelsavvikelser från
slutenvården där korrekta ordinationer och underlag
saknas. Dessa har rättats till under vårdtiden och syns då
inte under en granskning.
Inom öppenvården granskades läkemedel utifrån
journaltext och överensstämmelsen med läkemedelsjournalen gällande ögonläkemedel.
Utbildningsverktyg
Under 2012 fortsatte arbetet med att införa utbildnings­
verktyget Tilda på klinikerna. Anpassningar till organisa­
tionsförändringar drog ner tempot i införandet något.
För närvarande finns 26 färdiga kompetenskort i systemet
och 16 ytterligare under arbete. Nästa år ska flera kompetenskort för läkarna läggas till. Behovet av apparatkörkort identifierades vid en händelseanalys av en vårdskada.
Kompetensförsörjning
För att trygga kompetensförsörjning på lång sikt gör vi
extra satsningar på kompetensutveckling, undervisning
och forskning. Vi fortsatte under året att utöka antalet
ST-läkare och vi utbildade flera nya handledare. Vi har
skapat fler tillfällen till lärande och möten, t.ex. Grand
rounds och sektionsvisa föreläsningar.
Två sjuksköterskor har kunnat vidareutbilda sig till
ögonsjuksköterskor och en till ortoptist genom en så
kallad utbildningsförmån. Dessutom utvecklar vi andra
arbetssätt och samarbeten samt använder annan kompetens i större omfattning som exempelvis optiker på flera
enheter.
Utbildning i hjärt-lungräddning
Under 2012 har all vårdpersonal på barn och skelnings­
kliniken kompletterat sin S-HLR-utbildning med barnHLR-utbildning. Även HLR-instruktörer har gått barnHLR-utbildningen. Målet är att samtliga medarbetare i
patientnära vård genomgår utbildning en gång om året.
All administrativ personal ska genomgå Bas-HLR vartannat år.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 31
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Patientfokuserad vård
”Vården ska ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för
individens specifika behov, önskemål och värderingar.”
Patientenkäter
Vi har överlag goda resultat i vår patientenkät som
skickas till patienter som har besökt vår akutmottagning, vårdavdelning och någon av våra dagkirurgiska
verksamheter eller mottagningar. Den genomsnittliga
svarsfrekvensen är 65 procent (44–81 procent), vilket
innebär att 1336 patienter har svarat på enkäten 2012.
Resultatet presenteras med förbättringsutrymme i
procent. Ett lågt förbättringsutrymme visar att patienterna är nöjda med vården. Resultatet i år jämfört med
förra året är i princip oförändrat.
Måluppfyllelse patientenkäter
Resultat av patientenkät 2012.
Förbättringsutrymme.
Diagram 3.
25
20
15
10
5
0
Mot­
tagning
Dagkirurgi
Akuten
Vårdavdelning
Totalt
St: Erik
Mått Förbättringsutrymme enligt patientenkät
Mål Kommunikation <13,
delaktighet <18,
tillgänglighet <11
Resultat Kommunikation <13 (14),
delaktighet <18 (18),
tillgänglighet <9 (9)
Resultatet från patientenkäterna används för att förbättra vår verksamhet. Vid kliniken för barnögonvård och
skelning mäter vi patientupplevd kvalitet före och efter
skelningskirurgi. Patienten får en enkät före operationen
och en tre månader efter operationen. På retinamottagningen har vi tagit fram en handlingsplan för att
förbättra informationen till patienter som behandlas för
åldersförändringar i gula fläcken. Vi gör en utvärdering
under 2013.
Kommunikation
Delaktighet
Tillgänglighet
Korrekt dokumenterad
smärtskattning
Alla patienter får skatta sin smärta enligt Vas-skalan.
Smärtskattningen dokumenteras enligt bestämda kriterier i journalen.
Under 2012 utfördes granskning av dokumentationen vid två tillfällen. Vid det första mättillfället i maj var
smärtskattningen korrekt dokumenterad i 67 procent av
journalerna och i november i 92 procent av journalerna.
Efter första mätningen infördes kollegial granskning
vilket har bidragit till det bättre resultatet.
Måluppfyllelse smärtskattning
Mått Andel av granskade journaler för
opererade patienter
Mål I 85 % av granskade journaler för
opererade patienter ska smärtskattning
vara korrekt dokumenterad enligt rikt­
linjen
Resultat 80 % (51 % 2011) av granskade patientjournaler är korrekt ifyllda
32 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 33
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Under 2013 ska vi se över vilka kriterier och moment
som ska ingå i journalgranskningen av smärtskattning
på vårdavdelningen. Vi kommer att inrikta vårt arbete
mer på patientens upplevelse av smärta med hjälp av
journalgranskning och av resultat från patientenkät.
Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
2012 års handlingsplan för hälsofrämjande arbete innehåller följande indikatorer:
• Redovisning av rökstatus hos patienter med ålders­
relaterad makuladegeneration (AMD).
• Redovisning av rökstatus och rekommendation om
rökstopp hos patienter som ska opereras i narkos.
Resultatet av redovisning av rökstatus i journalen
hos patienter med åldersrelaterad makuladegeneration
(AMD) är 53 procent. Detta är en förbättring från 2010
när resultatet var 36 procent. I 66 procent av journalerna
34 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
hade vi dokumenterat rökstatus hos patienter som ska
opereras i narkos.
Varje år genomför S:t Erik ett antal informationsträffar för allmänhet och patienter om de vanligaste
ögonsjukdomarna. För nyblivna glaukompatienter har vi
en glaukomskola.
Vi menar att det är viktigt att leva som vi lär och
därför satsar vi på att bli det friskaste sjukhuset inom
Stockholms läns landsting. Vi vill stimulera till ett friskt
och hälsosamt liv genom t.ex. friskvårdsersättning, flera
olika friskvårdsaktiviteter och lokala hälsoinspiratörer
med uppgift att inspirera och stödja medarbetarna till en
bättre hälsa.
Samtidigt ska våra arbetsförhållanden vara goda.
Därför har medarbetarna tillgång till bland annat massagestol, massage och ljuslampa. Under året har sjukhuset
medverkat i en studie kring ljus och belysning, som rätt
säkert kommer att påverka framtida arbetsmiljöer.
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Effektiv hälso- och sjukvård
”Vården utformas och ges i samverkan med interna och externa vård­
aktörer så att onödig förbrukning av resurser undviks.”
Läkemedelsförbrukning
Vår läkemedelsförbrukning domineras av några få specialläkemedel och ögondroppar. Kloka listans basläkemedel innehåller enbart ett fåtal av våra läkemedel och
täcker en mycket begränsad del av verksamheten. Glaukomläkemedel finns också på Kloka listan, men räknas
som specialläkemedel.
Vår totalkostnad för läkemedel var under året 39 584
635 (för 2011 var kostnaden 36 381 240 kronor).
Läkemedlet ranibizumab (Lucentis) för behandling
av våt makuladegeneration står för sjukhusets absolut
största kostnad. Kostnadsökningen jämfört med förra
året förklaras av ett ökat antal behandlingar för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) och på grund av
att de nya indikationerna har ökat jämfört med 2011 (se
sid 16). Användningen av Ozurdex (ett kortisonpreparat
som injiceras i ögat vid tromboser och inflammationer)
ökar. Preparatet började användas under oktober 2010.
Antalet injektioner med Avastin har minskat, liksom
användningen av Visudyne.
Tabell 9. De tio dyraste rekvirerade läkemedlen
2011 och 2012, kronor
Sjukhusets rekvisitioner
Preparat
Kostnad 2011
Kostnad 2012
Lucentis
30 678 722
32 171 327
Ozurdex
707 840
3 238 400
Indocyaningrönt
559 590
465 448
Visudyne
819 480
451 856
Botox
253 353
381 217
Cyklopentolat-
fenylefrin
309 199
342 173
Avastin
516 970
246 425
Fluress
199 686
192 694
Tetrakain
115 979
177 366
Tropikamid 157 923
150 561
Fluoresceinnatrium
156 479
108 427
Receptförskrivningar
Totalbelopp för förskrivningar för 2012 var 21 271 453
kr (23 247 424 kronor för 2011). Från och med 2010
belastas sjukhuset med 50 procent av kostnaderna för
de öppenvårdsläkemedel som inte finns på Kloka listan.
Orsaken till att kostnaderna har sjunkit är huvudsakligen att patentet för Xalatan har gått ut under januari
2012 och priset har sjunkit till omkring 20 procent av
det tidigare.
Glaukomläkemedel dominerar fortfarande kostnaderna för öppenvårdsförskrivningen. Vi rekommenderade tidigare timolol som förstahandspreparat, men
från 2013 rekommenderas även latanoprost. Under 2013
kommer ytterligare patent att gå ut, vilket kan innebära
lägre kostnader för receptförskrivna läkemedel.
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 35
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Jämlik vård
”Vårdgivaren ska verka för en jämlik vård där vården tillhandahålls
och fördelas på lika villkor oavsett ursprung, ålder och kön.”
Så uppnår vi jämlik vård
För att vården ska vara jämlik ställs krav på att patienterna har tillgång till vården samt får korrekt och anpassad
information om vården
Vi arbetar på olika sätt för att öka tillgängligheten
till ögonsjukvården. Exempelvis ögonbottenfotograferar vi patienter med diabetes på deras egen vårdcentral
genom vårt mobila team. Vi träffar alla barn i länet med
misstänkta synproblem vid screeningar på barnavårdscentralerna. Vi har under året fortsatt med lördags- och
kvällsmottagningar vilket uppskattas av många patienter.
Vård på lika villkor innebär även att patienten får
tillgång till information på sina egna villkor. Vi kompletterar efterhand tryckt och webbaserad patientinformation om ögonsjukdomar och har också översatt patientinformation till andra språk. Vi skriver successivt om all
patientinformation till ett lättillgängligt och mottagaranpassat språk och enligt en konsekvent struktur. Ny
patientinformation tas fram där det saknas. Resultaten
från patientenkäten visar var insatserna behövs.
Varje år bjuder vi in allmänheten till ett tiotal informationsträffar som behandlar de vanligaste ögonsjukdomarna. 2012 anpassade vi vår externa webbplats till
mobila plattformar. Vi analyserar också patienternas
sökningar på Google för att kunna komplettera med den
information de efterfrågar och de sökord de använder.
Vårdade patienter
– könsuppdelad statistik
Inom öppenvården behandlar vi något fler kvinnor än
män. Inom slutenvården finns något fler män än kvinnor. Det kan bero på att män oftare drabbas av skador,
näthinneavlossningar och allvarliga diabetskomplika­
tioner.
36 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
Resultat av patientenkäter utifrån
ett genusperspektiv
Vi har bra resultat från patientenkäterna. Skillnaderna
mellan kvinnors och mäns uppfattning om kvaliteten
inom de områden där vi har ett förbättringsutrymme
är små men kvinnor efterlyser mer information om
tillstånd.
Förbättringsutrymme avseende väntetider,
information och delaktighet, procent.
Diagram 4.
100
80
60
40
20
0
Upplevelse av
väntetiden
Män Information om
tillstånd
Kvinnor
Delaktighet i
beslut om vård
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Vård i rimlig tid
”Inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser
som de har behov av.”
Uppföljning av vårdgarantin
Under året har vi haft fortsatt fokus på att öka tillgängligheten till våra olika mottagningar liksom till operation och behandling. Genom bland annat kvälls- och
lördagsmottagningar har vi kortat våra väntelistor, både
beträffande nybesök och återbesök. Endast ett fåtal patienter har under året fått vänta längre än vårdgarantin
anvisar.
Måluppfyllelse vårdgaranti
ndel patienter som kommer till
A
mottagning inom 30 dagar
Mål 100 %
Resultat 98 % (97 %)
Mått Andel patienter som kommer till
behandling eller operation inom 90 dagar
100 %
Resultat
100 % (99 %)
Diagram 5.
Andel väntande <30 dagar till mottagningsbesök,
100
80
60
40
20
Mått Mål
Diagram 6.
procent.
Andel väntande <90 dagar till behandling/operation,
procent.
100
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Jul Aug Sept Okt Nov Dec
Vistelsetid på akutmottagningen
Vi arbetar för en bättre akut tillgänglighet med en
door-to-door-tid under fyra timmar. Inrättandet av en
tidsbeställd kvällsmottagning på akutmottagningen har
minskat våra väntetider och andelen patienter som har
blivit handlagda inom fyra timmar har under året ökat
med fem procent. Vårt eget mål på 90 procent har därmed uppfyllts, liksom beställarens mål på 85 procent.
Måluppfyllelse akut tillgänglighet
80
Mått Andel av totala antalet besök vid akuten
som är klara inom fyra timmar
60
40
Mål 90 %
Resultat 92 % (87 % 2011)
20
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Jul Aug Sept Okt Nov Dec
S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012 37
Vår t kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Telefontillgänglighet
Vi har under 2012 tagit emot 5 000 färre samtal än 2011.
Fortfarande är det fler patienter som vill nå oss än de
som kommer fram på telefon. Under år 2012 uppdaterade vi vårt telefonhanteringssystem. Detta medför att
statistiken för år 2012 inte är helt tillförlitlig. Flera enheter har under 2012 infört inringning hela dygnet, för att
ytterligare öka vår telefontillgänglighet.
Måluppfyllelse telefontillgänglighet
Mått Telefontillgänglighet
Mål 99 % telefontillgänglighet
Resultat 92 % (95 % 2011)
Antal behandlade samtal:
116 000 (121 000 st 2011)
38 S:t Eriks Ögonsjukhus – Årsberättelse 2012
S:t Eriks Ögonsjukhus
Polhemsgatan 50, 112 82 Stockholm
Telefon växel: 08-672 30 00
www.sankterik.se