Transcript Magasinet Hets - WordPress.com

1
VINJETT
HETS
Journalistklassen på Skurups Folkhögskola 2010/2011
Ett magasin om samtiden
Vår medborgerliga plikt
Konsumera mera!
Framavlad för att tävla
Åskbollen
står i skuld
Dansa tills hjärtat brister
Tid för liv
Hugo Norell fann lugnet på Brännö
Shangaan
Electro
INGÅNG
2
3
INNEHÅLL
14
Hej!
Dansa tills hjärtat brister
26 Öl, svett och brottning
16 Åskbollen i rullning
Läs om travhästens
debut på sidan 16.
Foto: Malin Lind
38 Vakter med makter
32 Den heliga konsumtionen
V
issa tycker att Jyllandsposten ägnar sig åt den. I det forna Jugoslavien användes den som ett vapen av krigsmaskineriet. I
Egypten försöker folket att störta en diktator med hjälp av den.
Fransmännen är ett folk som verkar genomsyras av den, åtminstone om man ska tro karikatyren av en typisk fransos.
En del låter den ta över deras liv och segnar till sist ner i hjärtattack. Andra
hoppar i säng med någon de inte hade tänkt sig för att de menar att de inte
kan styra över den.
Den ger oss ångest och högre puls. Den hämmar oss, bryter ner oss och till
och med dödar oss. Några av oss vill fly från den. Vi lider av den. Vi till och
med ägnar oss åt den för att slippa den.
Men den för oss också framåt, får oss att utvecklas och prestera. Den är
en positiv kraft som får oss att explodera, att störta förtryckare och blicka
framåt, mot en framtid som är ännu bättre.
Hugo Norell tycker att vi ska använda oss av den väl. Han valde att jobba
mindre för att få tid till att dansa och odla och engagera sig för miljön. Läs
om hans livsfilosofi på sidan 8. För Ellinor Sundström blev den till en sjukdom som hon fortfarande kämpar mot. Hur hennes liv ser ut idag läser du
om på sidan 23.
Den flåsar Alexander Castro i nacken; han hoppas på att kunna springa ifrån
den med ytterligare ett par sneakers. Om hans fascination för skor läser du
på sidan 12. En som sprungit rakt in i en värld full av den utan att veta om
det är travhästen Åskbollen. Hur fort han springer och hur hans värld ser ut
läser du om på sidan 16.
Välkommen till ett magasin fyllt av hets. Vi har synat den i alla dess gestalter, men vi har också jagat rätt på dem som valt bort hetsen för att ge plats åt
stillheten. Vi hoppas att du gillar vad du läser och att du tar dig tid. Hets i all
ära, men vid läsningen av vårt magasin råder vi dig att lägga den åt sidan.
Emma Niwén och Joakim Borgudd, textchefer
REDAKTIONEN
Joakim Borgudd, Textchef
Emma Niwén, Textchef
Johanna Hinteregger, Redigeringschef
Lina Lund, Redigeringschef
Ellinor Höglund Wetterwik, Bildchef
Malin Lind, Bildchef
Mette Carlbom
Anna Ekström
Tomas Hanslep
Sebastian Keta
Marcus Larsson
Moa Lundgren
Fredrik Stenbeck
Henrik Svensson
Omslagsbild: Emma Niwén
Ansvarig utgivare
Digitalsocial 22
stress
Han jobbar för tid
Jakten på det perfekta
Hur många skor har du?
Läs om Sneakerssamlaren
Alexander på sida 12.
8
25
Största möjliga tystnad
Långt från stadens stressiga
vardag lever nunnorna i Sankt
Dominikanus kloster i Rögle. Vår
reporter åkte dit och fann, tid.
34
Adress
”Döda norrmännen”
publiken var enad på
wrestling matchen
Sverige - Norge. Läs
mer om fanshets på
sida 26.
Foto: Marcus Larsson
Skurups folkhögskola
Kyrkogatan 68
274 33 Skurup
0411-558912
Tack till
www.magasinethets.wordpress.com
[email protected]
Sneakerhets
Foto: Marcus Larsson
Pia Rydlöv
Ida Persson Lännerberg
Julia Svensson
12
Foto: Emma Niwén
ÅRET
4
FYRFALD
5
4 X HETS
Kalendariet
Varje månad har sin egen hets. Vi guidar genom året och
upplyser om de hetsigaste tillfällena.
januari
Diethets
februari
Schlagerhets
Ännu en gång byts julmusten och julskinkan På med lösögonfransarna och fjäderut mot morotsjuice och quinoa. Gymmen
boan. Nu blir det hett om öronen samtiär fullpackade med amatörer i nyinköpta
digt som händerna spricker av torr kyla.
träningskläder.
april
Fotbollshets
Äntligen får svenska fotbollsälskare utlopp
för alla känslor de hållit inom sig under den
iskalla vintern. Nu blir det iskall öl istället.
juli
Semesterhets
Det är på semestern vi ska njuta av lugnet
och stillheten. Istället upptäcker många att
de är gifta med ett monster och vill skiljas.
Kanske är klostersemester det nya svenska
semesterparadiset?
oktober
Halloween-hets
Jobbiga barn som hotar att sabotera din
lugna hemmakväll. Köp mycket godis så
slipper du få brevlådan bortsprängd.
maj
När något heter hets skapar det vissa förväntningar
på innehållet. Vi har undersökt fyra HETS-exempel.
mars
Fettisdagshets
Ture Sventons temla vill vi inte bara ha
kvar i svenska språket, vi vill äta den
också. Högtidsdagen är i början av mars
och fram till dess är det legitimt att vräka i
sig dessa mumsiga bakverk.
juni
Sommarhets
Vinterns bilringar ska panikbantas bort
inför badstranden och nervös planering
av semestern är vardag för många i maj.
augusti
Jobb- och skolhets
Paraplydrinkar, glass och solstolshäng
byts ut mot studier, jobb och fiskpinnar.
Genom kontorsfönstret hetsar solen dig
som tog ut hela semestern i juli. Känn dig
blåst.
november
Twilight-hets
Tycker du att det är stressigt att alltid
behöva tänka ut middagsmaten? För
vampyrer är det lätt. Desto hetsigare
verkar det vara att behöva ge sig ut och
jaga varje kväll.
Nationaldagshets
Tänk på att inte vara alltför hetsig denna
dag, det kan misstolkas. Men detta är nog
enda dagen på året då det känns okej att
vifta med en svensk flagga.
september
Ölhets
Oktoberfest startar i Tyskland och även i
Sverige kan man dricka extra mycket öl
då. Det är månaden när dina arbetskamrater fortfarande känns spännande och
exotiska eftersom ni knappt träffats under
sommaren. Afterwork-varning.
Filmen
Det må vara väntat och uttjatat. Men
vi kommer alla att hetsa med julklappar och julmat. Varje år tror du att du är
förberredd, men du kommer hamna i
stressen.
Snabb bil!
Snabbt tåg!
Med en exklusiv svensk sportbil
kan man köra från Ängelholm
till Madrid på drygt sex timmar.
Det är märket Koenigsegg som
har en toppfart på 390 kilometer
i timmen. Bilen tillverkas i liten
skala i Ängelholm och priset för
guldklimpen beräknas ligga på
drygt fem miljoner.
En hastighet på 581 kilometer i timmen
uppmättes i början av milleniumet på ett
japanskt tåg.
Med de speciella magneter som används för att
få upp farten på tågen hoppas förespråkare på
hastigheter på 8000 kilometer i timmen.
För detta skulle speciella vakumtunnlar krävas.
Till Shanghais flygplats kan man komma med
ett tåg som går i 431 kilometer i timmen, om
man startar sin resa i närheten.
Teatern
Alf Sjöbergs drama från 1944 är en studie i undertryckt HETS. Den tryckande stämningen finns
ständigt närvarande. En spänd väntan på att latinläraren Caligula, spelad av Stig Järrel, ska explodera i raseri. Det faktum att många direkt associerar
ordet till filmen visar hur mycket HETS som ryms
i klassikern.
Bandet
2
3
Hur mycket HETS är det med prova-på-dagar för
teater? Kan vara mycket, men teatergruppen i
Hässleholm verkar mest syssla med relationsdramer av Anton Tjechov. De får nog vara lite mer provocerande än så för att leva upp till namnet. Rondellhundar och Lars Wilks på scenen kanske?
HETSFAKTOR
december
Julhets
4
HETSFAKTOR
HETSFAKTOR
1
HETSFAKTOR
Supergruppen med Markus Krunegård i spetsen
gav ut sitt album 2007. Punkinfluenserna är tydliga. Med låtar som ”Napalm på Östermalm” lever
de verkligen upp till förväntningarna som namnet
skapar. Dessutom räcker Markus Krunegårds gälla
röst för att man ska tänka på just HETS.
Boken
Sven-Eric Liedmans nyutkomna bok ”Hets! En bok
om skolan” omnämns som en av årets viktigaste debattböcker. Författaren målar upp en dystopisk bild
av det svenska skolsystemet i kris. Men han hetsar
inte riktigt upp sig utan verkar nöjd med att konstatera att skolan inte fungerar. Det är inte gott nog
för att infria de förväntningar som titeln skapar.
Snabb värme!
Snabb hund!
Efter en lång vinter är det många som ser fram emot
våren. April är den månad som borde ge
mest glädje för frusna själar då temperaturen ökar snabbast. Men det är också
den månad som är mest ombytlig. Ena
stundenär det varmt. Sedan plötsligt blir
det kallt. Hagel är också vanligt.
Världens snabbaste hund heter
Greyhound. Sjuttio kilometer i
timmen kan den springa när det
går snabbt. Det kan jämföras
med Usain Bolt, världens snabbaste man. Han kommer ändå
bara upp i trettiosex kilometer i
timmen när det går som bäst.
Foto:Scanpix
Text: Moa Lungren
Foto: Scanpix
TEMA
6
7
MUSIK
Hetsens nya ansikte
De flesta förknippar ”hets mot folkgrupp”
med storvuxna män i bomberjacka, rakade
huvuden och en förkärlek för tredje riket.
Men hets mot folkgrupp har satt fler avtryck
än så i vår samtid.
bob hund tyckte att ljudreglerna på Siestafestivalen i Hässleholm var hetsiga.
Pophetsen,
det nya svarta?
Foto: Scanpix
Den jamicanska versionen
G
ång på gång fångas västerlandet
i de karibiska rytmerna. Jamaicafebern slår till och alla vill
gunga till reggaetoner. Men rätt vad det
är så går febern över. Och västerländska
baktaktsälskare börjar inse att det inte
är vilket mumbojumbo som helst som
sjungs med jamaicansk dialekt över de
svängiga takterna. När HBT-rörelsen
än en gång lyckats tyda vad ”chi-chi
man” och ”batty boy” betyder botas Jamaicafebern som i ett trollslag.
I Malmö fick artisten Beennie Man
så sent som 2010 ställa in sin konsert
efter massiva protester. Men lyckan för
de protesterande blev kort. När arrangörerna till sist såg till att den jamaicanska hetsaren trots allt fick äntra scenen,
så visade aktivisterna sin avsky för detta genom att ställa sig utanför konsertlokalen för att hångla upp varandra.
Det var en protest mot de våldsamma
uppmaningarna i artistens texter om
att lemlästa och ha ihjäl homosexuella. På Jamaica är det mer eller mindre statspolitik, men i konungariket
Sverige gick inte den jargongen hem,
åtminstone inte efter att dialekten var
avkodad.
Foto: Claudio Bresciani/ Scanpix
Hets mot popgrupp. Det ville Thomas
Öberg från indiepopgruppen bob hund anmäla Hässleholms kommun för.
Foto: Scanpix
Hip-hop versionen
A
tt vara hip-hop artist byggde på
90-talet till stor del på att sälja skivor. Även om artisterna var svarta
och hade en stor svart publik, så låg skivköparkapitalet hos någon annan. Det var
främst vita förortskids i USA som köpte
skivor på 90-talet. De svarta barnen som
växte upp i slummen var mer inriktade
på att få sina elementära överlevnadsbehov tillgodosedda. Apache hette en av
90-talets rapstjärnor från New Jersey som
bland annat gjorde låten ”Gangsta bitch”
(som även den är smått kontroversiell).
På sin skiva ”Apache ain´t shit” tyckte
han det var smart att lägga in ett litet mellansnack. I mellansnacket vrålar Apache:
”Kill all the white people! (sen blir det tyst
en stund)… ”But buy my album first”. Behöver jag säga att Apaches skiva inte fick
någon uppföljare?
Foto: Scanpix
Den oklara versionen
V
alrörelse 2010. Sverigedemokraterna som har ett rykte om sig
att vara främlingsfientliga går
fram med stormsteg i undersökningarna. Alla väntar på att de ska hoppa
upp som gubben i lådan och idka hets
mot folkgrupp. Så smäller det till. Aftonbladet publicerar en debattartikel
av Sverigedemokraternas ordförande,
Jimmy Åkesson. Där satt den. Centrum
mot rasism anmäler direkt för hets mot
folkgrupp. Men vem blev anmäld? Sverigedemokraterna? Jimmy Åkesson?
Nej, såklart inte. Aftonbladet såklart!
Det är ett otacksamt jobb det där, att
vara budbärare.
Text: Marcus Larsson
till decibelnivån är att musiken är störande. Och
vad är det som är störande? Jo, oljud är störande.
Ja, då skulle man kunna hävda det.
Det var under en spelning på Siestafestivalen i Enligt Fredrik Ljung skulle brottet hets mot popHässleholm 2010 som han tyckte att ljudbestäm- grupp kunna ge diverse påföljder, beroende på
melserna var på tok för hårda. Trots Thomas hur allvarlig hets det är fråga om. Han jämför med
Öbergs entusiasm tycks det svårt att lyckas stämma tryckfrihetsbrott och drar slutsatsen att en offentlig
kommunen. Vore det möjligt att klassificera popp- ursäkt kan vara ett lägsta straff.
– Man kan tänka sig att kommunen ordnar en graare som en egen folkgrupp? Enligt
brottsförebyggande rådet gjordes 722 anmälningar tiskonsert som inleds med en offentlig ursäkt.
om Hets mot folkgrupp 2010. Ingen av folkgrupEn genomgång av diverse
perna var poppare. Vad
musikforum avskulle krävas för att
Man kan tänka sig att nätbaserade
slöjar en stor entusiasm till
stämma kommunen för
Hets mot popgrupp? Vid
kommunen ordnar en Thomas Öbergs uttalande.
Signaturen Ola tycker att det
en jämförelse med liknanär ”tråkigt att höra att dessa
de brott krävs det att man gratiskonsert som inleds
kränkningar fortsätter mot
talar nedsättande offent- med en offentlig ursäkt.
popgrupper och deras anligt om en grupp, berättar
hängare.” Ola föreslår att grajuristen Fredrik Ljung.
Fredrik Ljung, jurist
tis öronproppar ska delas ut.
Signaturen FJ välkomnar att
Är Hässleholms komnågon äntligen säger något om ”volymdöden”.
muns decibelnivå hets mot popgrupp?
– Man skulle kunna se det som att anledningen
Anna Ekström
bob hund
Svenskt indierockband
som bildades 1991 i
Stockholm.
Den första EP:n var
”bob hund (album
1993)” Året efter släpptes det första albumet
”bob hund (album
1994)”.
Ett nytt album släpps
15 mars 2011.
bob hund har ett
engelskspråkigt projekt:
Bergman Rock.
8
9
ARBETE I TIDEN
Han jobbar för tid
D
et rasslar till när Brännöfärjan lämnar Saltholmsbryggan och stöter undan isblock. Massiva, vita gungar de
på ytan. På vågor från båtens framfart och från stormvindarna som är
i antåg. Tjugo magkittlande minuter senare möter
Hugo Norell upp i Brännö hamn. I arton år har han
bott på ön i Göteborgs skärgård. Hugo Norell är
egenföretagare och kan styra mycket över sin tid.
Det är ett aktivt val, något han har jobbat för.
– Jag är väldigt privilegierad. Jag är medveten
om att långtifrån alla har möjlighet att styra över
sin tid så här mycket och arbeta så lite men ändå
få det att gå ihop ekonomiskt. De flesta i Sverige
kan inte det och i de flesta länder är det fullständigt
orimligt.
Hugo Norell arbetar som sjukgymnast tre dagar i
veckan. Han har valt bort heltidslönen för att göra
viktigare saker.
– Mer tid borde istället läggas på att odla, dansa,
umgås och ta vara på jorden.
Text och foto: Anna Ekström
Det är föreställningen om hans roll som människa, hans roll i världen, som en del i ett ekologiskt system, som styr hur Hugo Norell disponerar
sin tid.
– Tid är det mest demokratiska som finns. Jag
kan disponera min tid och där skiljer jag mig inte
från någon annan människa. Jag har min frihet på
något sätt.
Ungefär lika mycket tid som Hugo Norell lägger på
lönearbete lägger han på miljöengagemang. Just
nu handlar det om en överklagan av att försvaret
ska få skjuta mer i Göteborgs skärgård.
Det är lördag och Hugo Norell steg upp klockan sju.
Sedan dess har han skrivit mail, läst texter och lyssnat på radio för att sätta sig in i olika frågor. Saker
som han inte får lön för och inte skulle ha tid med
om han arbetade heltid.
– Man måste hela tiden göra grejer. Annars blir
det ingen förändring.
Egentligen är inte skiljelinjen mellan arbetstid
och fritid särskilt viktig för Hugo Norell. Han ser
det inte som ett självändamål att arbeta lite. Det
är vad man gör, att tiden spenderas på det som är
värdefullt, som är det viktiga.
– Man snackar mycket om tid, att vi är så stressade, att vi måste varva ned. Men vi måste dra ned
på det som inte är värdefullt och göra mer av det
där andra, säger Hugo Norell.
Vissa använder sin arbetstid till det som är viktigt.
Men många arbeten ser han som rent onödiga.
ARBETE I TIDEN
10
11
ARBETE I TIDEN
Tid är bara tid
Karin Lilja har börjat arbeta heltid efter många
år av nedväxling. Hennes syn på tid och arbete har förändrats radikalt.
Vad är nedväxling för dig?
– Rent praktiskt är det att arbeta lite mindre än
normaltid och få mer tid att göra andra saker.
– Tid är den friheten vi har. Rika och fattiga har samma mängd tid. Genom att man går in i konsumtionshetsen och produktionshetsen
förlorar man den makten till någon annan, säger Hugo Norell.
– Om man jobbar på en bank så är det fullständigt kontraproduktivt. Då ska man inte åka till jobbet ju, därför att det leder åt fel håll.
Hur menar du då?
– Banker går ju ut på att låna ut pengar, pengar
som inte finns, genom att de trycker på en knapp
att nu lånar vi ut pengar så nu får du en skuld till
oss och då kan vi ta ut en viss ränta.
Enligt Hugo Norell blir följden att ekonomin tar
fart så att vi konsumerar ännu mer och förstör
ännu mer. Så väldigt lite av det är adekvat. Själv
levde Hugo Norell på minimala utgifter under tio
års tid för att spara ihop till sitt hus på Brännö.
– Men det finns ju jobb som faktiskt leder framåt, det finns ju faktiskt det. Det finns ju dem man
ska säga till ”ja men för fan jobba på nu!”, säger
Hugo Norell och skrattar till.
Han väger på stolen och fortsätter:
– Men samtidigt måste man ju dra ner på sin
konsumtion i alla fall. Då får man lägga de pengarna på ett sätt som inte sabbar. Men till de flesta
skulle jag vilja säga, men sluta jobba, varför jobbar
du?
Egentligen finns det evinnerligt mycket tid, me-
nar Hugo Norell. Han tycker att alldeles för mycket
tid läggs på sådant som onödiga omorganiseringar
i sjukvården. Det ser han som ett fullständigt slöseri med tid.
– Och här står klockan still.
Träklockan på den randiga väggen i Hugo Norells
allrum har stannat på tre. Under slutet av sjuttiotalet lade Hugo Norell mycket tid på att försöka få
till stånd havsbaserad vindkraft. Det skulle dröja
decennier innan något hände.
– Tiden har ju gått och jag kan se tillbaka. Det
tog trettio år innan folk förstod att detta var sant.
Att vi inte kan bränna olja. Men de flesta har fortfarande inte fattat det.
Han har ändrat tonläge nu, talar tystare, mer dovt
och långsamt än förut.
– Ja, det finns ju en stark hopplöshetskänsla för
jag tror ju att det kommer att gå åt helvete, säger
Hugo Norell och kommer av sig.
Han säger att flygresorna har ökat 400 procent
sedan 1980. De flesta har inte begripit någonting
och lägger sin tid på att delta i det hela och tjäna
mycket pengar. Det handlar om att prioritera tiden
annorlunda, göra saker som leder till förändring
Hugo Norell umgås hellre med sin familj och engagerar sig för miljön än arbetar heltid.
och är viktiga för miljön. Att inte lönearbeta blir på
så vis en del av Hugo Norells livsstil, en helhet.
– Vi har bara en viss tid kvar på oss att göra radikala förändringar. Och antagligen kommer vi
inte att lyckas. Det är oerhört sorgligt, det är oerhört sorgligt att det kommer att vara så, säger Hugo
Norell.
Har du någonsin tänkt tanken på att strunta i
allt det där och bara njuta i nuet?
– Nej. Det finns ingen njutning i det. Det finns
ingen njutning i att veta att det finns en hopplöshet
och ge efter för den hopplösheten. Vi måste komma
förbi det. Ägna vår tid.
Och vänner och familj, ägnar du tid åt dem?
– Ja, det får jag säga. Min son är min första prioritet och kvinnan jag är tillsammans med är min
andra prioritet.
Prioriteringar som Hugo Norell inte skulle hinna
med om han arbetade mer. Hugo Norell berättar
att han och hans son gjorde om en skateboard till
en surfingbräda på is.
– Den ligger där nere. Energin tillsammans med
min son. Det är den som är den viktiga här i livet.
Varför började du växla ner?
– Jag bodde i Stockholm under några år och
levde ett stressigt stureplansliv. Jag fick många
stressrelaterade sjukdomar, men fortsatte arbeta
lika mycket ändå eftersom det var så kul.
– När jag fick mitt andra barn fick jag en allvarlig foglossning. Jag låg still i en säng i åtta veckor.
Tid var det enda jag hade just då. Jag började fundera över vad man egentligen har tid till.
– Sedan tog jag en jättelång mammaledighet.
Det var en bra väckarklocka, jag nedväxlade i sex
år. Under en period var jag nere i 15 timmar per
vecka. Jag arbetade aldrig mer än 32 timmar per
vecka.
Varför har du växlat upp igen?
– Jag kände att jag ville lägga på en växel till.
Tid är bara tid. Det handlar om vad man gör med
den, om medvetna val.
Och hur har det gått?
– Bra! Jag kom in i det efter en vecka. Jag jobbar inte övertid, eller nästan aldrig i alla fall. Jag
försöker ta det lugnt och inte stressa. Stress sprider sig. När alla andra pratade om hur stressade
de var tänkte jag: jag borde också vara stressad.
Men jag är inte det. Jag tycker att ord är viktiga.
Jag bestämde mig för att tänka att jag var lugn
istället för stressad. Och det funkar. Jag är fortfarande ostressad även om jag har mycket saker
att göra.
Hur har din syn på arbete förändrats?
– Förut var jobbet allt. Det var min livsstil, det
var jag. Jag drogs in i det helt. Nu trivs jag också
jättebra på jobbet, men det är bara ett jobb. Jag är
så mycket mer än det.
Anna Ekström
Foto: Privat
Namn: Karin Lilja
Född: 1969
Gör: Författare,
kolumnist, föreläser
och bloggar om
nedväxling, Har
skrivit boken ”Växla
ner! : 77 sätt att leva
bättre på mindre”
Aktuell: Arbetar
heltid efter sex års
nedväxling.
SAMLANDE
12
– Det värsta jag gjort för skor?
Alexander Castro ser bekymrad ut, som om han
gått över ett oändligt antal lik för skor. Hur mycket
har han egentligen offrat för rätt par kicks?
I hallen syns det. I vardagsrummet likaså. Här bor
en person med mycket skor. Alexander Castro har
inte riktigt koll på hur många par han har men det
finns runt 40 par i lägenheten.
I nästan tio år har han varit inne i sneaker- och
streetwear-scenen på olika sätt.
– Det är en rolig bransch att vara konsument i,
säger Alexander Castro.
Alexander Castro,
sneakersfantast.
Han har dragit ner på sin konsumtion av sneakers,
kläder och tillbehör nu. Ekonomin har tagits över
av planerna med sambon. Ett lägenhetsköp och en
resa till New York måste få gå före skorna.
– Jag har inte ens vågat ta hem det senaste jag
köpte. Det ligger tre par Jordans i Köpenhamn som
snart har legat där i ett halvår. Jag vet inte hur jag
ska förklara dem, säger Alexander Castro med en
skamsen röst och fortsätter:
– Jag kan inte bara smyga in dem i högen heller.
Hon skulle se det direkt. Hon ser rakt igenom mig,
säger han med skam i rösten.
Hela Alexander Castros ansikte ler när han nostalgiskt berättar om skorna han önskade sig som liten
men aldrig fick. Leendet blir ännu större när han
berättar om revanschen i att kunna köpa dem som
vuxen. Förmodligen var det redan då som sneakersuget väcktes. Men som för många sneakerheads
gick suget inte att tillfredställa fullt ut förrän Alexander Castro kunde börja försörja sig själv. Han
flyttade till Stockholm år 2000 och kunde då börja
hänga i de butiker som han tidigare bara stiftat bekantskap med på nätet.
– Sedan gick det bara utför, säger han och tittar
bort på sina staplar av skolådor.
Trots planerna med sambon så händer det att
Alexander Castro fortfarande surfar på nätet efter
skor.
– Som när de körde reor nu efter jul, så hittar
man ett par schyssta Vans för fyrahundra kronor,
och så tänker man givetvis att fyrahundra är så bil-
ligt så då tar man två, berättar han.
Den heliga graalen för Alexander Castro är Wu
Tang-dunksen. Det är skorna han hade kunnat ge
en hel del för.
– Hade jag hittat dem för femtusen och jag vid
det tillfället hade haft femtusen så hade jag köpt
dem direkt. säger han.
Han börjar skruva på sig i fåtöljen, när han ställs
inför frågeställningen om inköpet av drömskorna
och planerna som han och flickvännen byggt upp
ställs emot varandra. Det märks att den hypotetiska frågan om drömskorna och de gemensamma
planernas eventuella konflikt är besvärande för
honom. Han skruvar på sig länge, han suckar, och
funderar. Till sist svarar han.
– Nej, det hade jag inte gjort. Jag har många
kompisar som har ganska stora samlingar, som säljer av grejer nuförtiden. Det är helt grymma skor,
men som de aldrig har använt. Och så kanske det
hade slutat för mig med Wu Tang-dunksen. Jag
hade köpt dem för 5000, och haft dem i fem år utan
att använda dem. Sen plockar jag fram dem en dag
ur samlingen och tänker: ”Fan, jag skulle åkt till
New York istället”.
Alexander Castro har gjort mycket för skor. Under en period i sitt liv köpte han cirka fem par i månaden. När arbetslöshet lämnat honom med inget
mer än ludd i fickorna så har han på något sätt ändå
lyckats prioritera skoinköp. Han har legat efter med
räkningar på grund av sin skokonsumtion. Han tror
sig minnas att hyran halkat efter vid något tillfälle
till förmån för nya sneakers.
– Det värsta jag gjort för skor? Jag sjukade mig
en gång för att kunna åka och köpa skor. Det var
bara en butik som fick in dem i hela Köpenhamn,
och jag ville vara där i tid. Så jag sjukskrev mig den
dagen. Jag köpte två par direkt.
Text och foto: Marcus Larsson
13
SAMLANDE
MUSIK
15
MUSIK
Foto Privat
14
Dansa tills
hjärtat brister
Från sin primitivt inredda studio i Soweto har Richard Mthetwas byggt upp eget musikimperium vars
popularitet ökar världen över.
M
usiken är extremt snabb men jag
vill inte sluta. Målet är hela tiden
att göra det snabbare. Jag vill
uppåt!
Orden är Richard Mthetwas,
också känd som Nozinja. Han är mannen bakom
Shangaan electro, den elektroniska dansmusik med
rötterna i det sydafrikanska flodområdet Limpopo
som under det gångna året tagit ett stadigt grepp
om den västerländska klubbkulturen.
Shangaan electro är precis som Nozinja beskriver den, vansinnigt snabb. Musiken når i de flesta
fall upp till 180 BPM (beats per minute). Jämför
med till exempel samtida populära låtar som
Ladys Gaga Bad Romance (119 BPM) eller Katy
Perrys Firework (125 BPM).
Shangaan electro är konsturerad kring en rytm
som ligger närmare en hjärtattack än vad som vanligtvis dunkar i svartklubbarnas betongväggar. Det
är modern och kontinental dansmusik för en urban
publik som sveper i sig ofantliga mängder Red Bullspetsade vodkadrinkar snarare än rockmännens
utslagna öl.
– Jag tog den traditionella slagverksbaserade
Shangaan-musiken och gjorde den snabbare. Vid
den tidpunkten var den mest populära musiken på
130-135 BPM. Genom att ersatta den traditionella
gitarren och basen med marimba och keyboards så
kunde jag skruva upp tempot, berättar Richard
Mthetwas över en trasslig telefonlinje över Atlanten.
gjorde att västvärldens alla klubbkids och hipsters
började yra om hypersnabba marimba-beats och
artister som Tshetsha Boys och BBC. Idag utgörs
rörelsen av ett trettiotal band och artister med rötter i Shangaan-kulturen.
Han skrattar hela tiden. Inte vänligt. Inte ovänligt heller. Skrattet finns bara där som en ständig
följeslagare under vår intervju. Jag ringer upp
honom i hemmastudion i Soweto där han trängs
bland MIDI-syntar, antik inspelningsutrustning
och trasiga mobiltelefoner (han arbetar till vardags
som mobilreperatör). Det är här han har byggt upp
sitt musikimperium genom skivbolaget Nozinja
Music Productions.
Det är många epitet som kan läggas till hans namn.
Tekniker, producent, kompositör, skivbolagsboss,
distributionschef, och artist är bara några. Från
starten 2005 tills idag har han enligt egen utsago
sålt mer än 50 000 skivor.
Nästan lika viktigt som musiken är dansen.
På Youtube cirkulerar dussintals videor från så
kallade Shangaan-fester där en hängiven publik
samlas kring en eller flera dansare som oftare än
sällan klätt upp sig i färgglada kjolar och ibland i
häpnadsväckande kläder som oranga jumpsuits
och clownmasker.
– Det är en del av vårt arv. Vår kultur är uråldrig
och det var så våra förfäder brukade fira. Spelar du
lugnt, kommer de inte att dansa. Vår traditionella
Shangaan-musik var snabb men vi lever i 2000-talet och därför tyckte jag att vi måste anpassa oss
och spela ännu snabbare, säger han.
Förra året fick det lilla entusiastbolaget Honest
Jon’s upp ögonen för musiken och gav under
september ut ett samlingsalbum med Shangaan
electro som spelats in i Nozinjas studio mellan
2006 och 2009. Skivan som heter Shangaan
Electro: New Dance Music From South Africa
1
Under slutet av
1930-talet ville jazzmusiker som Charlie
Parker och Dizzy
Gillespie skapa musik
som representerade
afroamerikanerna i
rasismens brinnande
USA. Och där föddes
bebopen. Stilen var
kompromisslös och
fokuserade på den
tekniska förmågan.
Men viktigast av
allt – den spelades i
ett rasande tempo.
Publiken klagade på
att musiken var för
snabb att dansa till
medan artisterna såg
att jazzen togs till en
ny nivå.
Lyssna på: Charlie
Parker – Yardbird
Sessions
När dansgolven letar efter den nästa stora grejen
väljer man att vända blicken mot Sydafrika.
Magasinet Hets har pratat med Richard ”Nozinja”
Mthetwas, innovatören bakom världens just nu snabbaste
musikstil - Shangaan electro.
Text: Henrik Svensson
SNABBA
TAKTER
Dansen känns lika overklig som musiken, som
om allt egentligen gick i ultrarapid. Rörelserna är
lika graciöst återhållna som hos en balettdansös
med den väsentliga skillnaden att de är framförda i
hypertempo. Det enda som avslöjar att någon inte
mixtrat med videorna är hur publiken i bakgrunden ler och klappar i en normal takt.
Limpopo i Sydafrika där Shangaan-kultren har sin
hemvist. Foto Scanpix
- De dansar som om de inte har några ben,
säger Richard Mthetwas och skrattar.
Han berättar att han väldigt gärna hade kommit
till Sverige och spelat men att varken han eller någon av hans artister från Nozinja Music Productions fått några erbjudande. Till dess får vi hoppas
att någon barmhärtig DJ slänger upp Nozinjas egen
N’wagezani My Love nästa gång vi är ute och
dansar.
2
James Brown
borde för längesedan
tilldelats Nobelpriset
i fysik för att på egen
hand uppfunnit funken. Knepet? Ett enkelt rock n’ roll-riff och
upprepa det frenetiskt
snabbt, tillsätt sedan
lite råa soulshouts.
Musik så avväpnande
att James Brown på
egen hand lyckades
stoppa raskravaller i
USA under slutet av
1960-talet.
Lyssna på:
James Brown –
In the Jungle Groove
3
Om speedmetal är en genre är
omtvistat. Men hårdrocksentusiaster som
håller tidiga album av
Anthrax och Slayer
högt hävdar att musiken som strömmade
ut från de skivorna är
så furiöst snabb att
genren speedmetal
föddes där och då.
Lyssna på: Slayer –
Reign In Blood
Åskbollen
är i rullning
Än så länge har han bara kostat pengar. Åskbollen Hornline är
framavlad för att tävla. Nu är det dags att betala tillbaka.
Text och foto: Malin Lind
HÄSTHETS
18
Joakim Lövgren i stallet tillsammans med Poseidon C.L.O. och Åskbollen Hornline. När travtränaren pratar med de äldre djuren på gården växlar han från rikssvenska till skånska.
F
laggorna på Jägersros travbana står
rakt ut och på läktaren lyser publiken
med sin frånvaro. Mellan loppen cirklar
två traktorer runt och preparerar den
ovala banan så att underlaget inte ska stelna av
minusgraderna. Åskbollen Hornline ska, efter ett
och ett halvt års träning, debutera som tävlingshäst. Omedveten om kvällens förväntningar ligger
han och sover i sin box i stallet bakom läktaren.
Med minuter kvar till kvällens sista lopp har han
vaknat till och när han travar in på banan glänser
pälsen i strålkastarnas sken. Starten går och Åskbollen Hornline tar ledningen direkt.
sex miljoner kronor och befinner sig för tillfället
i Paris där storloppen just nu avlöser varandra.
Fullt så långt har unghästen Åskbollen Hornline
inte kommit. En kilometer från Granliden ligger
Joakim Lövgrens andra gård: Camp Janstorp. Där
står den snart treåriga hingsten selad i väntan på
det sista träningspasset inför debuten på Jägersro.
Han är lugn och ser liten ut jämfört med de andra
hästarna.
– Han är framför allt snabb. Han kommer att
växa lite till men kommer att förbli en liten häst.
Men det finns ingen direkt koppling mellan storlek
och prestation, säger Joakim Lövgren.
Fyra dagar tidigare på Granliden gård, strax norr
om Skurup. Det har knappt blivit ljust ute när
­Joakim Lövgren, en av Skånes främsta travtränare,
kliver in i stallet. Han hälsar på en ny hästskötare och tittar på dagens schema på en whiteboard.
­Skötarna har redan varit igång i flera timmar.
­Hästar har utfodrats och boxar har mockats.
På väggen hänger ett antal startnummerplåtar
från Stall Lövgrens största stjärna Brioni. Han är i
slutet av karriären, har hittills kammat in närmare
Han är en av cirka 400 professionella trav­tränare
i Sverige som arbetar heltid med att ställa i ordning
sina hästar så att de ska kunna delta i så många
lopp som möjligt. 24 lopp om dagen har de att
välja mellan om man bortser från julafton som är
årets enda tävlingsfria dag. Travets eget spelbolag,
ATG, omsatte 2010 nästan 13 miljarder kronor. I
centrum för maskineriet står runt 20 000 aktiva
tävlingshästar som i princip tränas och behandlas
som vilken elitidrottare som helst.
19
HÄSTHETS
Efter dagens träning får hästarna en dusch. Skötaren Ola Frisell berättar att Åskbollen Hornline är okomplicerad, rolig och gör som man
säger. ”Det finns många hästar som är stökiga, men Åskbollen, han är king”, säger han.
– Fördelen är att du inte behöver vara orolig över
hästar som det finns en ekonomisk koppling till.
Det är värre med de som köper en häst av en nyck.
Just travhästar står nog långt ner på listan över
djur som far illa, säger Joakim Lövgren.
Tillsammans med åtta andra hästar beger sig
­Åskbollen Hornline ut för dagens ­intervallträning.
På skogsslingan några kilometer från gården
­blandas isiga fläckar med lera och hästarna har fått
på sig speciella broddskor för att inte halka. När
de har fått upp värmen fortsätter de ut på en 600
­meter lång raksträcka. Efter några ruscher ångar
det kring klungan när de dundrar fram i 35 kilometer i timmen. Marken vibrerar och leran skvätter
upp i kuskarnas ansikten.
Hur kändes han?
– Som vanligt. Han är en okomplicerad häst. Han
har talang och ger mig inga bekymmer som tränare,
säger Joakim Lövgren.
Hur förbereder man en debutanthäst inför en
tävling?
– Det handlar om att tämja och vänja honom vid
all utrustning. Se till att han har en stark kropp och
se till att han vet vad han ska göra, säger Joakim
Lövgren.
Han berättar att det viktigaste är att träna
­­­­­­­hästarna optimalt. Om de tränas för mycket så
märks det på en gång att man bryter ned dem.
– Tycker de inte att det är kul vill de inte leka,
säger han.
I slutändan handlar nästan allt i travvärlden om
prestation. Det finns ägare som behandlar en häst
som en familjemedlem och mest ser dem som en
rolig hobby. Men enligt Joakim Lövgren skulle
de flesta ägare inte ens kunna leda en häst från
stallet till hagen. Ändå förväntar de sig resultat.
För ­resultat ger pengar och att köpa och äga en
­tävlingshäst kostar. Han jämför sin roll som travtränare med en fotbollstränare som när som helst
kan bli uppsagd.
– Huvuduppdraget är att leverera resultat.
­Antingen är ägarna nöjda eller så byter de tränare.
– Uppsägningstiden är på ett telefonsamtal,
säger Joakim Lövgren.
Några gånger per år får han dessutom sms från
ÅSKBOLLEN
Åskbollen Hornline
­föddes den 16 maj 2008
på ett stuteri i Västervik.
Han ägs av två
­travsportsintresserade
killar från Österlen.
En vanlig dag leker han
i hagen, tränar motion
eller fortkörning och
vilar i boxen.
För att vara en tävlingshäst är han ovanligt
matglad och har lätt
för att bli rund. Hans
ranson av hö är därmed
begränsad till sex kilo
per dag.
HÄSTHETS
20
Camp Janstorp är ett av Joakim Lövgrens fyra stall. De andra är Granliden,
­Jägersro och Halmstad.
Drygt en timme innan tävlingsdebuten får Åskbollen Hornline bekanta sig med
banan under uppvärmningen.
spelare som skriver saker i stil med att han är en
idiot eller att han borde sluta. Han berättar att han
ibland kan bli less på att alltid vara tillgänglig. Att
folk vill ha sina tips och anser att han är skyldig
dem det för att det är de som föder sporten.
– Man börjar inte jobba med det här för att
­producera spel. Men samtidigt är vi beroende av
det. Vi lever i symbios, säger Joakim Lövgren.
I Jägersros programblad rankas Åskbollen Hornline som bästa häst inför tisdagens lopp medan
branschtidningen Travronden håller honom som
tvåa. I december förra året gjorde han ett kvallopp.
Joakim Lövgren sa efter det loppet att han tyckte
sig kunna se bra tävlingsnerver men är försiktig
med förväntningarna inför den riktiga tävlingsdebuten. Åskbollen Hornlines skötare, Ola Frisell,
­säger också att det är helt omöjligt att veta.
– Det kanske visar sig att han inte alls har vad
som krävs. Eller också kan han springa in en miljon
på ett år, säger han.
Åskbollen Hornline kommer att ha ­bomullstussar
i öronen under debuten. Att stänga ljudet ute är ett
vanligt sätt att hålla en häst lugn i både tränings-
och tävlingssammanhang. Rutinerade hästar är
vana vid att kusken rycker tussarna ur öronen när
han vill att hästen ska få en extra skjuts. Men det är
svårt att förutse reaktionen på en ovan häst.
– Jag kommer att köra med utrustning som gör
det möjligt för mig att rycka tussarna, men jag tror
att jag väntar några lopp med att göra det. Han får
inte tappa förtroendet för mig. Hans enda kompis
på tisdag, det är ju jag, säger Joakim Lövgren.
Tillbaka på Jägersro. Efter knappt tre minuter
passerar Åskbollen Hornline mållinjen. 1500 meter in i loppet fick debutanten hemlängtan och vek
av från resten av fältet. Till slut tar han sig i mål
men är så långt efter de andra att han inte ens får
en officiell tid. Trots att han var storfavorit och
knappt skulle gett pengarna tillbaka vid vinst.
– Att en unghäst inte förstår vilka krav och förväntningar vi har är inte konstigt. Nu vet jag bara
att vi måste lösa det här, säger Joakim Lövgren
efter loppet och fortsätter:
– Det finns egentligen ingenting hos hästen som
säger att han ska springa ifrån flocken. Det här är
något vi människor roar oss med.
21
HÄSTHETS
FENOMEN
22
Digitalsocial stress
en mejlinglista och pratar i telefon. Allt på en förmiddag och utan att lämna lägenheten, det kan bli
ganska mycket hantera för våra stenåldershjärnor,
menar Kerstin.
Karin Adelsjö har fyra twitterkonton, tre olika facebooksidor och två bloggar. Hon tror att stress är
något som nybörjare på sociala medier känner.
–Telefonen däremot kan stressa mig otroligt, den
kan jag inte välja själv när den ska ringa, berättar
hon.
Med den oavbrutna tillgängligheten som internet
ger kan vi inte bara läsa tidningar eller titta på tv- Att vara ständigt tillgänglig är något många av de
program när vi vill. Vi kan också vara konstant till- luttrade internetanvändarna inte verkar bry sig om.
gängliga för andra. Med dagens teknik är det möj- De har inga svårigheter med att koppla bort jobbet
ligt att posta semesterbilderna direkt till din blogg, istället och använda Internet som ett rent privat
ditt facebookkonto, eller twittra om hur knöligt det socialt forum, därför skulle de inte ha några som
helst problem med att ta med sig sin läsplatta eller
är att åka tåg i Indien. Flödena pågår konstant.
Iphone på semestern.
– Med tanke på att du hela
– Det vore som att gräva
tiden kan se dina vänners flö”Jag har inga problem
ned sig i en grop. Jag bor
den, så kan du tänka”shit vad
utanför Stockholm och gede hinner med mycket”, säger med att stänga av. Nu låTwitter och Facebook
Martin Berg som är fil dr i
ter jag som en luttrad he- nom
har jag kontakt med mina
sociologi, forskare på medvänner.
iestrategiföretaget Good Old roinist som säger att han
– Jag tror att de som
och specialiserad på området.
känner ångest med att uppMen han tror ändå att de kan sluta när han vill ”
Martin Berg datera sin Facebookstatus
positiva effekterna överväger.
och gör det väldigt ofta är
Att det är väldigt många som
känner sig bekväma med att kunna ingå i ett grupp- folk som tror att de måste vara populära och roliga
hela tiden, säger Karin Adelsjö.
sammanhang.
Psykologen Kerstin Jeding tror att den största
Du är själv väldigt aktiv. Känner du att det kan
risken med tillgängligheten är att vi inte kopplar av
bli för mycket ibland?
– Det kan jag absolut känna någon gång men och får tid för återhämtning.
jag har inga problem med att stänga av. Nu låter Har du något konkret tips till den som känner
jag som en luttrad heroinist som säger att han kan digital stress?
– Att välja när man vill vara tillgänglig. Gör upp
sluta när han vill men twitter kan jag absolut stänga
ett schema hur ofta du vill kolla din mejl, twitter
av. Det kan bli för mycket jobb, berättar Martin.
och facebook. Försök att följa det schemat. Om
Psykologen Kerstin Jeding som jobbar på en detta känns oöverstigligt så gräv djupare, fråga dig
stressmottagning utanför Stockholm kallar sociala själv varför du vill leva ditt liv online. Om du kommer fram till att det är viktigt för dig, så ge plats åt
medier för ett tveeggat svärd.
– Nya sätt att bli störd på. Både stöd och mob- det utan att ditt övriga liv blir lidande av det, råder
Kerstin Jeding.
bing kan förstärkas genom internet.
Både Karin Adelsköld och Martin Berg spår en
Hon menar att vi förr levde i grupper på 20 till 30
personer och att dagens flöde av information kan ljus framtid för sociala medier och ser att nya åldersgrupper gör sitt inträde i flödena. De tror att
bli för mycket för somliga.
Kerstin Jeding tycker att det är intressant att stu- tillgängligheten kommer att öka men att vi kommer
dera konsekvenserna av att ständigt bli avbruten, att bli mer försiktiga med hur vi delar information
i framtiden.
något som kom i och med telefonen.
– Idag kanske du tittar lite på nyheter, går med i
Fredrik Stenbeck
Skillnaden mellan att hjälpa och stjälpa är hårfin.
Ellinor Sundsten skriver öppet om sin hetsätning och sin
panikångest på internet.
FAKTA
Om du lider av uppdateringsångest.
1.Försök att tämja dig
själv, betäm hur ofta
du ska uppdatera.
2.Tänk över varför det
är viktigt för dig.
3.Om du använder
sociala medier i jobbet, tänk över hur du
kan jobba även på
andra sätt.
Twitter fick sitt stora
genombrott under
presidentvalet i USA
2008.
Facebook har idag
över 500 miljoner
användare.
Hon vill inte hetsa andra
D
e som läser min blogg
är människor med panikångest och ätstörningar. Om man har
ätstörningar så söker
man sig till andra som också har ätstörningar, säger Ellinor Sundsten.
I arton år av hennes trettiofyraåriga
liv har hon varit sjuk. Hon är friskare
nu men fortfarande sjukskriven. Och
hon försöker tänka på vad hon skriver. Hon vill inte trigga andra. Hon
vill försöka ha en mer friskinriktad
blogg.
– Jag vill inte lägga upp en bild på
mig själv och skriva hur tjock jag är.
Då ser kanske andra den och jämför
sig, säger hon.
Samtidigt finns det ett stort behov
av att prata om tankar och problem
med hetsätning. Det märker hon på
responsen hon får på bloggen.
– Bloggen handlar ju om mina
ätstörningar, det är svårt att helt ta
bort det. Men jag försöker skriva om
andra saker också, säger hon.
Bloggen har förändrats under åren.
Det sista hon vill är att andra ska
hamna i den självdestruktiva värld
som tagit stor plats i hennes liv.
– Jag kan skriva om att jag hetsätit en dag. Men jag skriver mer om
skillnaden. Att nu hetsäter jag bara
en gång i veckan istället för varje dag.
Men mina tankar är ju inte friska heller, säger hon.
Hon tycker att andra stora bloggare
som till exempel den omåttligt populära Kissie tar för lite ansvar för vad
de skriver.
– Hon skriver om att hon ätit en
burk barnmat per dag och retuscherar
bilderna så att hon får pinnsmala ben.
Mina ätstörningstankar finns absolut
kvar, men jag försöker ta upp det med
min kontaktperson och inte i bloggen,
säger hon.
Foto: Privat
Hur påverkar det oss att vara ständigt
uppkopplade? I USA förekommer uttrycket ”uppdateringsångest” hos bloggare. Men enligt många så finns det mest
fördelar med internetumgänge.
– Jag kan ha kontakt med föräldrar från
mina barns skola utan att ringa och störa
dem på jobbet, säger den härdade bloggaren Karin Adelsjö.
HÄLSA
23
Ellinor Sundsten tror att för mycket
prat om självskadebeteende lätt smittar andra.
– Jag läser också ätstörningsbloggar, men jag försöker läsa mer friskinriktade bloggar. Inte de där målet
är att svälta sig själv. Det är ju inte
mitt mål, säger hon.
Hur varvar du själv ner?
– Jag försöker göra saker som jag
själv tycker är jobbiga, men som är
bra för att komma bort från tankar
om ångest och mat. Bara att ta tunnelbanan in till stan, försöka komma
ut ur lägenheten, det har inte alltid
varit en självklarhet, säger hon.
Moa Lundgren
Utdrag från Ellinor Sundstens blogg. Hon har
flera gånger tänkt ta bort bilder från bloggen
eftersom hon ofta får kommentarer om sin vikt.
TELEVISION
24
BERÄTTELSE
25
Koppla av framför TV:n
...eller hetsa dig igenom en kväll med dumburken
Text: Marcus Larsson
Janice Soprano –
Sopranos
Hetsen rinner över till
ren otrevlighet och ett
visst mått av obehag
sprider sig i kroppen
varje gång man hör
henne öppna munnen.
Touronga Leelah –
Futurama
Enögdheten får en helt
ny innebörd när det gäller
Leelah. Retar du upp
henne kan du kallt räkna
med att få en arbetskänga
fast parkerad där solen
inte skiner.
Sheila Broflovski –
South Park
Hon hetsar till krig
mot Kanada i South
Park-musikalen ”Bigger, longer & uncut”.
När du hör hennes
”what, what, what!?”
så vet du att den
kokta koschermiddagen plötsligt blivit
stekt.
Simon Adebisi – Oz
Den monstruöst byggde
Adebisi sätter skräck i
de hårdaste av de hårda.
Adabisis ilskna blick får
hans fiender att ångra sin
livsgärning när inget annat
får det.
Gordon Ramsey – Hells
Kitchen/Kitchen Nightmares. Genom gap, skrik
och personliga förolämpningar styr han sina kök.
Arbestmiljöverkets fiende
nummer ett.
Efter bröstoperationen för fem år sedan tänker inte Filippa så mycket på sin kropp längre. Jakten på det perfekta
Vissa drömmer om ett sexpack
magmuskler. Andra om en rakare
näsa. För Filippa var det brösten
som fattades.
Miss Piggy –
The Muppet Show
Hon må vara mupparnas
självutnämnde världsstjärna
men faktum kvarstår. Så
länge ingen vågar säga till
henne något annat, så är hon
ju stjärnan.
Ari Gold –
Entourage
Hans temperament ligger
som en tunn hinna utanpå
nerverna som i sin tur ligger en centimeter ovanför
huden. Duracellkaninen
har ingenting på honom.
Sverker Olofsson –
programledarprofil
Ska det vara på det här
viset? Behöver man säga
mer om en person som
hade en soptunna som
enda beväpning.
Samtliga bilder är från Scanpix
Foto: Ellinor Höglund Wetterwik
Filippa knäpper upp sin stickade kofta och
slår ut med armarna. Under har hon ett
mörkblått linne med knappar upp till kanten. Hon tittar ner på sina bröst och ser
sedan strålande upp igen för att demonstrera hur glad hon blev första gången hon
öppnade morgonrocken.
– Det var som kvällen innan julafton när
man var liten. Jag hade jättehöga förväntningar och var alldeles sprallig. Kliniken
var som ett slott och jättevacker. Ljus
överallt och alla hade vita morgonrockar.
Själva stunden jag var nersövd kändes
som två minuter. Någon stod ovanför mig
och sa God natt. Sen vaknade jag i uppvakningsrummet. Då kändes det ungefär som
att någon satt på bröstkorgen. En elefant
på bröstet. Det höll väl på i en vecka i alla
fall, men trycket minskade såklart. Efter
narkos mår man illa. Men jag var så glad.
Ville inte äta motgift mot narkosmedicinen utan var uppe och gick. Det fick jag
sota för sen. Jag kräktes som bara den.
Operationen tog en halvtimme. Utåt sett
märktes det inte så stor skillnad eftersom
Filippa stoppat upp sin BH med fyllning
sedan 14-årsåldern. Första året var det
bara en kompis som visste om.
– Hon tyckte inte att jag skulle göra det.
Även om hon förstod att det var jobbigt för
mig. Det var ju inte så att jag ville ha jättebröst, men jag ville känna mig fri och vara
som alla andra. Kunna åka utomlands och
känna mig bekväm i alla sorters kläder.
Innan operationen var Filippas bröst så
små att landstinget hade kunnat bekosta
hennes operation. För det krävs det att det
inte finns ett veck under dem. Men hon
valde att göra det på en privat klinik för
att få välja exakt vilka inplantat det skulle
bli.
– Det är ju svårt att säga hur mitt liv hade
sett ut utan yttre påverkan från media till
exempel. Samtidigt tycker jag om att likna
min operation med en kvinna som har haft
bröstcancer och behöver proteser. Detta
då jag utan bröst kände mig halv precis
som jag kan tänka mig att en kvinna som
tvingats operera bort sina bröst kan känna
sig.
Det är fem år sen nu. Idag är Filippa 24
år. I diskussioner om skönhetsoperationer har hon ofta ett annat perspektiv än
många andra.
– Operationen har verkligen gjort mitt
liv bättre. Jag tänker inte så mycket på hur
jag ser ut längre. Står inte så mycket framför spegeln. Det här med skönhetsoperationer är ju ett ämne många klankar ner
på som en dålig sak och då har jag tagit
det i försvar ibland. Folk blir lite chockade
kanske. Jag är ju inte så typisk. Det hade
säkert varit skillnad om jag hade gjort jättestora bomber men nu syns det ju inte
alls. Jag sympatiserar inte med den amerikanska skönhetsindustrin men kan en
sådan här operation hjälpa någon att må
bättre är det ju bra.
Ellinor Höglund Wetterwik
Filippa tycker inte att operationen är något att kontroversiellt men vill ändå inte
ha med sitt efternamn.
26
WRESTLING
27
WRESTLING
Öl, svett
och brottning
I starkt strålkastarljus står Anderson och
Killer Karlsson i varsin ringhörna. Publiken
är i extas.
– Döda norrmännen! Döda norrmännen!
skriker de. Brottaren Manimal
är nere för räkning.
Det är wrestling ikväll, Sverige mot Norge. Kön
ringlar sig femtiotalet meter utanför Tangopalatset
i Malmö. Taxibilarna rundar övergångsstället för
att släppa av folk på rätt sida. Ett sällskap på fyra personer kliver ur en grå taxi. – Fan, jag har ingen biljett, jag kommer aldrig att
komma in! säger en kille i svart lodenrock som kliver ut ur framsätet när han ser kön. Stötvis rör sig kön framåt, och klockan nio är hela
Tangopalatset fullt. Mitt i lokalen står en svart wrestlingring med röda
kraftiga gummilinor omkring. Huset är Malmös
gamla Filadelfiakyrka och de stora ljuskronorna i
taket hänger kvar. De knappt glödande lamporna
ger en kuslig känsla. Runt omkring står människor med vinglas och ölflaskor och pratar. Ramones
medryckande gitarrer och hey ho-ande i låten ”The
KKK took my baby away” strömmar ur högtalarna. Musiken tystnar för ett ögonblick och från ingenstans vrålar hela den nyss så samlade publiken. En
man med stora vita CREW-bokstäver på ryggen viftar upp mot mixerbordet på läktaren. Ljudet tornar
upp sig igen och ramoneslåten fortsätter. Publiken
samlar sig och fortsätter prata. Stämningen är högre nu, det märks att något är på gång. Musiken tonar ner ännu en gång och nu är det på
riktigt. Publiken vrålar. Mysljuset ersätts med kraftiga spotligths och kvällens konferencier dyker upp
bakom ett svart skynke. Klädd i hög hatt, svarta trikåer och svarta läderstövlar presenterar han under
publikens tjoande och applåderande kvällens brottare som väntar i kulisserna.
Första matchen står mellan Agila Roja i en röd
wrestlingmask och en av tvillingarna ur wrestlarduon Doppelgangsters. Varje rörelse i matchen följs
av en uppjagad publik. Brottarna studsar i linorna
och åker i golvet om vartannat.
Några filmar med mobilkamera. – Jävla mexare! Ut ur ringen! skriker en man i
skinnväst från läktaren. Hans röst är sprucken
redan efter första matchen. Hetsen stiger i match
efter match. De lokala favoriterna Anderson och
Killer Karlsson stiger in i ringen, vrålen höjs ytterligare några decibel. De ska inte slåss, de ska hetsa
oss mot gästbrottarna från Norge. Publiken är med.
På en given signal skriker högersidan: Döda! Vänstersidan följer efter med: Norrmännen! Det brottas ett par matcher till det till slut är
dags för den stora finalen. Sverige mot Norge, Killer Karlsson i bar överkropp mot Gromgutten i
lusekofta. De som har rösten kvar vrålar som aldrig förr. Från skinnvästmannen på läktaren görs
tappra försök men det blir bara ett svagt kväkande
genom den kraftiga ljudmassan. Mobilkamerorna
är borta, nu är det bara knutna nävar och vrål från
maggropen som gäller. Killer Karlsson vänder sig
mot publiken och vi vet vad vi ska säga:
– Döda norrmännen! Döda norrmännen! Döda
norrmännen!
Brottare efter brottare kommer upp i ringen. Tillslut slåss tiotalet brottare med varandra och publiken är i extas. Ölflaskor och vinglas ramlar från
borden och krossas och golvet skakar under hundratals wrestlingfrälsta. Den sista gongongen slår och hela publiken står
upp och applåderar och visslar. Kvällen är över. Vem som tog hem vinsten spelar
ingen roll. Svettiga och blodstänkta bugar och tackar brottarna för publikens uppskattning. Vi har fått
vråla en stund. Wrestlingen hade inte varit något
utan publiken och utan wrestlingen hade vi inte fått
vråla och skrika. En solklar symbios. Publiken går mot garderoben och omplåstrade
hjälps brottarna åt att plocka ner ringen. Brottningen är på låtsas men bandagen på näsor, armar
och fotleder är riktiga. Killen från taxin står i dörren med lodenrocken över armen. Hans vita skjorta
är blöt av svett och öl. Tomas Hanslep
Tangopalatset har många kostymer. Några gånger per år intar wrestlingfansen lokalen. Publiken skriker sig svettig när
brottarna kastar varandra som trasdockor i brottarringen.
Foto: Marcus Larsson
VINJETT
2
29
HERRFOTBOLL
YOU’RE FIRED!
Roy Hodgson fick sparken efter endast ett halvår
som manager för fotbollsklubben Liverpool FC.
Och han är inte ensam. Bara den här säsongen
har fyra tränare fått foten från engelska Premier
League-klubbar. Varför denna hets att sparka?
Text: Sebastian Keta
Det talas ofta om en psykologisk effekt vid tränarbyte. Nya, friska vindar blåser in med en ny röst och
energi i ett desillusionerat omklädningsrum. Viasat
Fotbolls expert Bosse Petersson håller med om detmen ser samtidigt att många rotationer inte betalat
sig utan förblivit alltför kortsiktiga lösningar.
– Det är som på vilken arbetsplats som helst. Alla
sträcker upp sig temporärt. Det fungerar ju ibland.
Du vinner en eller enstaka match. Men om inte den
processen fortsätter är vi tillbaka igen. Många tror
att fotbollstränare är trollkarlar som kan rycka kaniner ur hatten.
Bosse Petersson är starkt kritisk till att det inom
toppfotbollen ofta uppvisas en total avsaknad på
kontinuitet. Petersson, som själv haft en tränarkarriär på över 35 år, tänder till när vi pratar om ämnet. Och lyfter flera gånger fram sin mönsterelev på
kontinuitetsområdet.
– Det bästa exemplet är Alex Ferguson. Sedan
1986 har han under lång tid kunnat utveckla och
förbättra Manchester United till ett av världens
bästa lag. Under samma tid har Chelsea bytt tränare sex sju gånger. Kontinuitet på tränarsidan är
grunden, precis som det är på företagssidan.
Roy Hodgson deppar ihop
på jobbet i Liverpool.
Foto: Scanpix
Italienaren Roberto Di Matteo fick silkessnöret
efter att hans West Bromwich Albion åkt på en, i
sanningens namn ganska väntad, 0-3-uppvisning
borta mot topplaget Manchester City. 20 månader
var han lagets manager. WBA:s styelseordförande
Jeremy Peace motiverade beslutet: ”Vi är i en resultatdriven bransch och kände att vi inte hade något
annat val än att agera nu. Om den här utvecklingen
fortsätter länge till blir det svårt att uppnå vårt mål
att behålla Premier League-statusen.”
Bosse Petersson säger att många stormrika ägarkonstellationer inte har kunskapen att driva fotbollsverksamhet.
– Det här förstår inte de som tar besluten. Det
som förvånar är att man samtidigt gör sig av med
kunskap om situationen.
Hur stor skillnad kan det göra, är det inte spelarna som spelar?
– Jo, det håller jag som det viktigaste. Ibland gör
man tränarbyten men har för dålig trupp. Inte ens
Mourinho kan göra topplag av WBA. Spelar ingen
roll hur mycket talang man har om det inte finns
resurser.
Ekonomiskt kan en klubb mista flera hundra miljoner kronor vid nedflyttning från högsta ligan alternativt missat Champions League-spel. I det sammanhanget känns det som ett billigt alternativ att
sparka tränaren om det kan ge resultat?
– Detta är ju huvudargumentet. Naturligtvis är
det lättare att byta ut en person än att göra sig av
med spelarna. Men det finns egentligen bara ett fall
då jag accepterar att man sparkar tränaren och det
är när kemin mellan tränare och spelare försvinner.
När tränaren tappar omklädningsrummet, som
man säger.
Vad känner du om Roys Hodgsons öde?
– Kommer såväl ihåg vad jag kände när jag fick
veta att han skulle ta jobbet. Det kändes feltajmat.
En av de största begåvningarna är att vara på rätt
plats vid rätt tillfälle. Han fick ett knackigt lag som
var ganska nedkört. Förstår att han tackade ja men
det var feltajmat.
Enligt Petersson var Roy Hodgson framme vid
sina drömmars mål som tränare för klassiska Liverpool. Den korta sejouren där blev mycket tung och
engelsmannen såg ut att åldras fem år i månaden.
Till slut slängdes han ut i kylan när klubben tog tillbaka gamle legenden Kenny Dalglish i januari.
– Det är ett stort sorgearbete som du får sköta
alldeles själv. Det finns ingen organisation som tar
hand om dig. Det tar ett tag att bearbeta det.
Experten Bosse
Petersson då han
tränade Enköping i
Superettan.
Foto: Scanpix
HERRFOTBOLL
30
FEM TRÄNARE SOM
INTE BORDE SPARKATS
FEM TRÄNARE SOM
FÖRTJÄNADE SPARKEN
Sören Cratz, Hammarby 2001
Sören Cratz, Helsingborg 2002
För första gången någonsin vann Hammarby SMguld 2001. Sören Cratz blev som guldtränare älskad
bland bajenfansen. Problemet var bara att klubbens styrelse redan beslutat att sparka Cratz efter
säsongen då laget spelade ”för tråkig fotboll”.
Efter en knackig inledning på Allsvenskan återvände
Guld-Cratz till Söderstadion med sin nya arbetsgivare,
Helsingborg. Själva matchen förlorades med 3-1 men
det är efterspelet som blivit historiskt. När helsingborgsspelarna deppade ikapp i katakomberna sprang
Cratz ärevarv och gav slängkyssar till bajenfansen. Dagen efter var Cratz utan arbete.
Livet på ett skrov
Hammarbyhamnen. Tre fiskargubbar med
kastspön i ryggsäckarna och fiskelådan och
dagens fångst på pakethållaren puttrar försiktigt
fram i skymningen på varsin moped.På väg hem
från Konsum en bit längre fram letar en kvinna i
grönrutig tweedkavaj och vit halsduk efter de få
sandade fläckarna för att inte halka. Hon heter
Frida Wikström och hon bor på en sextio år
gammal båt, mitt i det fashionabla Hammarby
sjöstad. Däcket på den tvåmastade skonaren är
inklätt med en tältkonstruktion med vit plast. – Det började läcka in massor med vatten
genom däcket så tre ryssar var här och byggde det
här tältet. Det blev klart dagen innan snön kom, vi
hade tur, säger hon.
Marcelo Lippi, Italien 2010
Katastrofalt VM för världsmästarna. Mötte mesigt
motstånd i Slovakien, Paraguay och Nya Zeeland
men lyckades inte ens ta
sig vidare från gruppen.
Frida och barnen flyttade till Sverige från England
för fyra år sedan. Där bodde de på en båt i London
och i Sverige hittade de skonaren Maria Sofia. Livet på en båt är fullt av överraskningar, inte så
trevliga alla gånger. Men trots att utgifterna kan
komma plötsligt och ofta är kostsamma är det ändå
en möjlighet för en ensamstående mamma att bo
med två barn mitt i staden. Frida har precis sagt
upp sig från sitt jobb som förskollärare och söka
jobb som marknadsförare, ett jobb hon verkligen
vill ha. Det hade hon inte kunnat göra om hon suttit i en lägenhet med höga lån. – Jag har träffat människor som hållit fast vid
en dålig relation, bara för att det är så dyrt och omständligt att byta bostad, det är det inte värt. Frida och dottern Klara går en promenad ett par
hundra meter till Hammarby allé. ”Mellanchefsghettot” som elaka tungor kallar det. Måndagskvällar är näst efter söndagar den stora dagen för lägenhetsvisningar.
pi
cini
Man
Lip
Chris Hughton, Newcastle 2010
Chris Hughton var riktigt omtyckt av fansen och uppbackad av spelarna efter avancemanget till Premier
League inför denna säsong. Kärleken växte än mer efter ligasegrar mot bland annat Aston Villa (6-0) och
lokalkonkurrenten Sunderland (5-1). Därför chockades många när Hughton plötsligt fick sparken av presidenten Mike Ashley. Beslutet ledde till stora supporterprotester. Backen Sol Campbell kommenterade det
hela med ”makes no sense”.
Ron Atkinson, Man United 1986
Efter en dålig ligainledning och 4-1-stryk mot
Southampton i Ligacupen åkte ”Big Ron”. Visst,
Atkinson tog hem två FA-cupguld med United.
Men då efterföljaren blev en viss Sir Alex Ferguson kan inte avskedningen av Atkinson ses som
annat än en formidabel succé. Med Fergie har
United vunnit allt som går att vinna.
Olle Nordin, Sverige 1990
Manuel Pellegrini, Real Madrid 2010
Chilenaren Manuel Pellegrini fick gå efter ett titelfritt år hos marängerna. Detta trots att man vann 75
procent av matcherna (bäst i klubbens historia). OK,
klubben vann inga titlar men det var mest för att FC
Barcelona med coach Pep Guardiola spelade i samma
liga och vann ännu fler matcher.
Diego Maradona,
Argentina 2010
Maradona,
en lugn typ
Sammanställt av:
Sebastian Keta
Foton: Scanpix
Frida Wikström bor på en båt, förankrad i Hammarby hamn. Foto Tomas Hanslep
Raymond Domenech, Frankrike
Som en av guldfavoriterna misslyckades
Frankrike kapitalt i Sydafrika-VM. Resultat: ett gjort mål, en poäng och sist i
gruppen. En spelarstrejk och andra inre
stridigheter störde harmonin. Galningen Domenech, bland annat känd för
att ha petat Robert Pires på grund
av hans stjärntecken, skickades ut
i kylan efter turneringen. Med en
gigantisk check i näven.
Domenech tjurar
Man sparkar inte
el Diego.
1-2, 1-2, 1-2. Nej, det är ingen som testar ljudet på en
mikrofon utan den svenska resultatraden i VM 1990.
Trots en lovande spelartrupp och en överkomlig grupp
åkte Sverige ut direkt. Det blev förlust 1-2 i alla tre
matcherna mot Brasilien, Skottland och svaga Costa
Rica. Tommy Svensson tog över och fyra år senare var
Sverige tredje bäst i världen.
– Vi i båtarna har inte så mycket gemensamt med de omkringboende, vi lever som
i en liten bubbla.
Frida Wikström och hennes barn Klara
och Hugo bor i en tjugofyra meter lång träbåt i Hammarbykanalen, granne med nybyggda Hammarby sjöstad.
Regnet har slipat isen på kajen i Norra
Roberto Mancini, Inter 2008
Mannen med världens vackraste frisyr gjorde galna Inter
till en veritabel vinstmaskin.
Han förde klubben till tre
raka ligavinster 2006-2008
och två italienska cupbucklor. Han fick gå efter alltför
svaga resultat i europeiska
sammanhang.
BÅTLIV
31
Det har gått nästan fyra år sedan Frida flyttade från London till skonaren Maria
Sofia. Foto Tomas Hanslep
Mäklaren Jörgen Petersson visar några prospekt
på lägenheter vars boyta motsvarar Fridas båt. Priserna ligger mellan tre och sex miljoner kronor. – Vill man ha kanalutsikt så blir det två miljoner
extra, berättar han.
Frida tar några papper, tackar för sig och går därifrån.
– Hörde du, två miljoner extra! Vad är det som är
så speciellt med att titta på en kanal? säger Frida. Skulle du vilja bo i en av de där lägenheterna?
– På somrarna när det är grönt ser Hammarby
sjöstad ut som en katalog. Inget smuts eller trasiga
kläder men är det slitet så är det slitet på rätt sätt,
chubby chick liksom. Men visst skulle jag ibland
vilja bo i en katalog, speciellt på vintern.
Hur hade du bott om du inte bott på en båt?
– Då hade det varit i en stuga på landet, absolut
inte i en tråkig förort.
Tomas Hanslep
REPORTAGE
32
33
REPORTAGE
Vi handlar allt fler och dyrare prylar.
Många nationalekonomer och politiker anser
att det är nödvändigt att vi konsumerar för jobb
och tillväxt. Men Nina Björk, kontroversiell författare och opinionsbildare, är en av konsumtionens
starkaste kritiker.
Den heliga
konsumtionen
D
Foto: Scanpix
Nina Björk är författaren och debattören
som går mot konsumtionshetsen. Det är
våra behov inte vårt
begär som måste
styra oss, anser hon.
et är människors begär som driver
konsumtionen vilken inte är hållbar i
längden. Vi måste börja producera utifrån våra behov istället, menar hon.
Det är söndag eftermiddag på Ikea.
Vid lampavdelningen står Annika Gustavsson som
i dag åkt hit med hela familjen.
– Hon vill ha en myslampa. Men jag tycker att
hon ska ha en lampa som hon ser ordentligt med
när hon sitter och skriver.
Annika Gustavsson förklarar vad hon ska köpa
till tonårsdottern som stryker omkring några hyllor
bort. Hon lyfter på en lampskärm, kollar på prislappen.
– Jag vill bara ha något som är fint på mitt rum,
men jag hittar inte så mycket här, säger dottern
när jag frågar vad det är hon behöver köpa. Hon
har plockat på sig några extra saker i sin gula Ikeakasse.
Handeln sysselsätter i dag en halv miljon människor och anses vara en av landets viktigaste drivkrafter för tillväxten. Det är alltså bra att vi konsumerar. Det är det som vårt samhälle bygger på.
Varje år ökar den och slår nya rekord, uppger SCB.
Vi handlar allt mer och inget tyder på att trenden
kommer att avta.
– Det går inte att reformera kapitalismen, det
krävs en revolution.
Nina Björk säger orden under ett föredrag i Malmö. Lokalen är fullsatt till bristningsgränsen. Pu-
bliken skrattar, men skruvar samtidigt lite på sig.
Vad var det hon sa egentligen?
Författaren och debattören Nina Björk är en stark
kritiker mot hur mycket vi konsumerar. Vi handlar
utifrån begär och inte behov, menar hon. Och vår
överkonsumtion förstör miljön.
Några dagar efter föredraget i Malmö ringer jag
upp henne för att prata om konsumtion.
– Jag har svårt att se att det skulle finnas en hållbar konsumtion. Vi lever i en värld med ändliga
resurser och hoppas på en oändlig tillväxt, säger
Nina Björk när jag frågar om hon verkligen tror att
det behövs en revolution för att vår konsumtion ska
kunna bli hållbar.
”Vi lever i en värld med ändliga resurser och hoppas på en
Nina Björk
oändlig tillväxt”
Varför tror du att vi konsumerar så mycket?
– För att vi tror att vi måste det. Vi lär oss det, säger
hon.
Nina Björk beskriver hur vi matas med budskapet
om att vi ska konsumera.
– Som samhällsmedborgare är det vår plikt att
konsumera. Ett kapitalistiskt samhälle bygger på
att företag gör vinst.
Det är också där problemen kommer in, anser
Foto: Mette Carlbom
Nina Björk. Vi tillverkar inte vad som behövs, utan
för att göra vinst. Sen så ska medborgarna köpa
det.
Går det att ställa sig utanför konsumtionssamhället och bara sluta att köpa saker?
– Klart att man kan ställa sig utanför i juridisk
mening. Sen kan det finnas ett socialt straff och
utanförskap.
Att konsumera är en stor del av vårt samhälle. Under den ekonomiska krisen 2008 sa statsminister
Fredrik Reinfeldt att det var viktigt att människor
fortsatte att konsumera. ”Konsumera mera för
tillväxtens skull”, skrev representanter för Svenskt
näringsliv.
Sofia Tano är nationalekonom vid Umeå Universitet. Hon menar att tillväxt är komplicerat.
Varför är det så viktigt att vi konsumerar?
– Konsumtion genererar inkomst. Om folk bara
sparar utan att spendera sina inkomster så drivs
inte ekonomin framåt. Så på något sätt måste vi
ha tillväxt, det är en förutsättning för att invånare
i landet ska ha det bra. Men det är samtidigt inte
det enda som avgör om ett land har det bra. Det
handlar också om hur inkomsterna fördelas inom
landet, säger Sofia Tano.
Nina Björk säger också att det inte är så lätt att
bara sluta handla.
– Det skulle inte gå om alla slutade konsumera.
Då skulle hela samhället kollapsa.
Skola och sjukvård är något som finansieras av tillväxt och i längden konsumtionen. Enligt Nina Björk
är felet att fokus ligger på konsumtionen.
– Allting bygger på arbete. Jag får inte vård för
att jag köper en espressomaskin, utan för att ett arbete utförs, säger Nina Björk.
I stället önskar hon att behoven skulle styra produktionen. Att vi bara skulle producera sådant som
vi behöver och inte det vi begär.
– Det är ingen naturlag att man genom lönearbete får samhället att gå runt, säger Nina Björk.
Så vad är egentligen bäst? Att sluta handla saker
vi egentligen inte behöver eller fortsätta att göra
det för tillväxtens skull? Sofia Tano pekar på att det
inte är ett helt enkelt dilemma:
– Samtidigt som vi behöver det, så finns det en
hel del problem med att vi konsumerar allt mer.
Bland annat om man ser till naturresurser. Vi vet
att det inte går att ha tillväxt i all oändlighet.
Den här söndagseftermiddagen bekymrar det
inte människorna som köar till kassorna på Ikea
bredvid travar av billigt godis.
– Ursäkta, säger en flicka från kön bredvid. Hon
sträcker sig upp mot kartongerna med godis och tar
en låda som ligger högst upp.
Behovet och begäret är här och nu.
Mette Carbom
Nina Björk
- Nina Björk är författare, litteraturvetare och
journalist. Väckte stor
debatt med feministiska
debattboken Under det
rosa täcket (1996).
- Hon har även gett ut
böckerna Sireners sång
(1999) och Fria själar
(2008)
- Hon är även med i
det nybildade nätverket
Steg Tre. Det kritiserar
vår samhällsmodell
som kräver ständig
tillväxt.
BILDREPORTAGE
Största möjliga tystnad
Bildreportage från Sankt Dominikus kloster
Text och foto: Emma Niwén
34
35
BILDREPORTAGE
Sankt Dominikus kloster ligger alldeles
i närheten av Rögle dammar, strax utanför Lund. Omgivna av lövskog och
höga granar lever sex stycken nunnor
i stillhet och tystnad. De har valt bort
den stress det vanliga livet innebär för
ett liv av bön, studier och meditation.
Systrarna har ett gästhem dit många
söker sig. De kommer för att njuta av
tystnaden och för att vila upp sig.
Tystnaden är ett medel, inte ett mål för systrarna. Bönen är ett tillstånd, inte bara ett samtal.
Syster Céline jämför den med en förälskelse. När man är kär måste man inte tala med personen hela tiden: han eller hon finns ändå i ens
tankar. Så är det med bönen också.
BILDREPORTAGE
36
37
Syster Céline säger att
hennes Gud talar tyst, utan
att tränga sig på. Därför
behöver hon tystnaden, för
att höra hans röst. Det är
i tystnaden som ett ord får
sin tyngd.
Här får man vara ensam utan att vara ensam. Här får man tänka utan att komma fram till något. Här finns rum för ro. De flesta som kommer hit kommer för tystnaden och stillhetens skull. Men det finns också en inre tystnad, säger syster Céline. Den tar längre tid att finna.
Folk tror ofta att vi är helt
skyddade här. Visst är vi
bortskämda med tystnaden.
Ändå lider vi också av stressen.
Det händer oväntade saker hela
tiden. Vi får många mejl som vi
måste svara snabbt på. Vi har
anställda här i klostret vars lön
måste betalas ut. Räkenskaper
tar mycket av vår tid. Vi talar
ofta om det. Det handlar om
prioritering, om vad vi kan
slippa, vad vi kan förenkla. De
som kommer hit är ofta mycket
präglade av stressen
Syster Céline
För syster Céline har Bibeln bäst formulerat definitionen av tystnad. Hon plockar
fram en franska utgåva, ”La Bible de Jerusalem”. Hon läser högt. Gud finns i den
stilla susningen, inte i den ljudliga stormen, står det.
BILDREPORTAGE
BERÄTTELSE
38
39
BERÄTTELSE
Vakter
med makter
Hundratals frusna personer vill in.
- Ibland blir folk arga bara när man säger hej,
säger Pontus, ordningsvakt på en nattklubb.
Det är vakterna som bestämmer tempot i
lördagshetsens Malmö.
P
Det är vanligt att
många flirtar med
vakterna. Men ordningsvakten Karim
låter bli på jobbet.
ontus står och lutar sig mot väggen vid
innerdörren till baren och trycker på sin
mobiltelefon.
– Det är ett jobb helt enkelt. Förut
gjorde jag det för uppmärksamheten.
Men nu gör jag det för pengarna, inte för något annat, säger han.
Han trycker in dörröppnaren för en gäst som vill
in.
– Jag känner inte att jag har någon särskild makt.
Det känns inte som att jag bestämmer så mycket,
säger han.
Däremot tror Pontus att yrket drar till sig många
som vill ha makt.
– Ursäkta, du måste hänga av dig och betala i
garderoben innan du går in.
Han avbryter resonemanget för att säga till en
gäst som ber om ursäkt och vänder på klacken.
– Förut var det väldigt vänstervridet här. Många
som var emot auktoriteter som inte kunde acceptera att det fanns något som hette vakt. Så fort man
sa hej blev folk arga, säger han.
Att trycka ner någon på golvet och sätta sig på någon gör bara att den kommer tillbaka med en pistol
resonerar han vidare. Det gäller att vara lugn.
– Jag är fyrtio år nu, jag behöver inte de där endorfinerna, säger han.
Några tiotal meter bort från entrén köar Sophia
och Lina. De har väntat länge.
– Berätta om förra helgen, säger Sophia.
Lina berättar om en person som oprovocerat blev
utknuffad av en vakt från en klubb.
– Den där människan var helt oskyldig. Han hade
inte gjort någonting, säger hon.
Hon tror att vissa vakter verkar vilja ha mer makt
än vad de egentligen har. Som att de ville bli poliser
men inte fick. Som att de ser till att något händer
när det är för lugnt.
Vakten öppnar dörren och tittar ut över kön.
Några kroppar piggnar förhoppningsfullt till. Sedan stänger han igen.
– Han verkar ju helt dum i huvudet, varför släpper han inte bara in säger någon.
– Elva personer, vi är elva personer, finns det
någon chans att vi kan komma in ikväll? frågar en
annan.
På andra sidan dörren bestämmer Karim.
Han lägger en lätt hand på den huttrande kvinnas
Foto Ellinor Höglund Wettervik
Inne på dansgolvet försöker Karim se till att folk inte är drogpåverkade eller somnar eller snor. Väskor i hörnen är ett hett byte. Uppe i
foajén händer det ofta att folk kommer fram till vakterna och gråter och vill prata. De kan ha skilt sig. Eller ha det jobbigt på något sätt.
axel och förklarar att det är fullt. Sedan får hon ta
ett steg tillbaka och lämna plats åt dörren som går
igen framför henne.
– Vad ska jag göra? Vi har tillstånd och regler.
Man kan inte ge efter för tjat. Man får vara bestämd, så är det, säger han.
Personer som är alldeles för fulla är aldrig välkomna. Inte heller för arga personer. Men det kan
vara svåra avvägningar förklarar han.
– Visst har man makt, det gäller att inte missbruka den. Men om vi släpper in två arga personer
så smittar det av sig och då får vi genast en mycket
otrevligare stämning här, säger han.
Varken Karim eller Pontus vill ge ut sina riktiga
namn. De vill inte att gästerna ska komma för nära.
Ropa deras namn i kön. Det händer att han blir hotad.
– Folk är så fulla, jag vet inte vad man ska ta seriöst. Det är ofta äldre personer som hotar. De tycker
inte att jag har någon rätt att bestämma över dem
eftersom jag är ung, säger Karim.
Inne i lokalen trycks det ihop mer folk på dansgolvet samtidigt som baren tunnas ut. Sista beställningen går och högljudda röster drar sig mot gar-
deroben. På en trappavsats i foajén sitter Pontus.
Bredvid honom sitter Amanda. Hon är arton år och
här med sina vänner. Men hon har suttit i foajén
en timme nu.
– Jag brukar sitta här och prata med Pontus, han
är schysst, det är så jobbigt därinne, säger hon och
nickar mot baren och dansgolvet. Mycket lugnare
här, säger hon.
Karim och Pontus sammanfattar en typisk kväll
samtidigt som en person faller ihop i garderobskön.
Klungan runtomkring drar efter andan. Vakterna
är borta vid garderoben på tre sekunder och tillbaka ganska fort.
– När det händer något så brukar det hända nu i
slutet, någon som vill ha lite uppmärksamhet eller
som bara är för full, sammanfattar Karim och går in
i baren för att tända i taket.
Folk brukar gå hem då.
– Det hjälper inte att rycka i folk och hetsa de att
dricka upp sin öl på två sekunder. De bästa är att
bara säga till, avslutar han.
Moa Lundgren
Ordningsvakten
Pontus tror att det är
sista chansen att få
med någon hem som
är anledningen till
gästernas flirtar.
KÖKSSTÖK
40
KÖKSSTÖK
41
Arbetet pågår för fullt för att bereda mat åt mer än 150 elever och lärare på Skurups Folkhögskola. Kerstin Hansson och Monica Larsson
är erfarna inom den kulinariska världen och driver köket i hård regi även om ett par skratt slinker förbi då och då. Foto: Marcus Larsson
Ingen rast och ingen ro
i kökets hektiska vrå
-Det här är
inget för
trötta husmödrar!
Kertin Hansson,
Skurups Folkhögskola
Mörkret ligger tätt kring huskropparna. I
matsalsbyggnaden lyser det i fönstren. Det
gör det inte i några av de närliggande husen. Därinne är förberedelserna för skollunchen redan i full gång, trots att eleverna
inte ens vaknat.
Redan klockan sex på morgonen börjar Maria
Mårtensson förberedelserna. De 60 liter kaffe som
kommer säljas idag står i skymundan för de dryga
160 luncher som ska förberedas. Det tillagas specialkost för bland annat vegetarianer och veganer.
Elever och personal på Skurups Folkhögskola ska
inte behöva gå hungriga. Maria Mårtensson skivar
frallor i köket. Dansbandsmusiken fyller köket med
ljud. Utan den hade hennes steg och arbete med
brödkniven ekat tungt i den stora lokalen.
När klockans visare snubblat över kvart i sjumarkeringen anländer arbetskamraterna Monica Larsson och Kerstin Hansson. De två nyanlända griper
vanemässigt tag i sina ordinarie arbetsuppgifter.
Monica Larsson tar över arbetet med att få caféets
montrar att fyllas med färdigberedda mackor samtidigt som hon drar igång dagens första disk.
Kerstin Hansson avbryter sitt arbete med att skala majrovor för att hjälpa Maria. De bär ut en balja
med färdighackad sallad till kylrummet. De pustar
när de lyfter den tunga baljan.
– Det här är inget för trötta husmödrar! Utbrister
Kerstin, och kollegan på andra sidan baljan skrattar till.
Klockan tickar på och när visarna pekar på tjugo
över sju hojtar Monica Larsson till:
– Är vi inte hungriga idag?
– Jo, vi väntar bara på signalen! Replikerar Maria
Mårtensson snabbt.
– Där gick den! Säger Monica.
– Då släpper man allt man har för sina händer, bry
ter Kerstin Hansson in med, och så släpper de tre
omedelbart sitt arbete.
Någon minut senare sitter de tre arbetskamra-
terna på sina invanda stolar och äter frukost. Alla
tre går igenom tidningarna från pärm till pärm.
Samtalsämnena växlar med artiklarna.
– Direktörernas löner drar iväg. Läser man inte
det varenda år? Säger Maria Mårtensson.
– Jo, det är väl samma visa, svarar Monica Larsson.
Alla tre jonglerar minst tre arbetsuppgifter i taget.
Steker Maria Mårtensson fisk, så skalar hon lök och
gör dillmajonäs samtidigt.
De rör sig invant i köket.
De vet var allt är.
Två par händer förbereder de 160 portionerna
lunch i köket. Ett par händer diskar och sköter caféet. Allt medan tre munnar gör sig hörda mellan
dansbandsmusik och maskinbuller. De tre skojar
och skämtar med varandra näst intill oavbrutet.
När någon sjunger med i en refräng slänger någon
annan ifrån sig att hon kanske kan vara med i doakören.
Klockan 11.00 får de tre förstärkning i form av kollegan Ann-Britt Larsson. Hon ger sig direkt i kast
med att förbereda matsalen för den väntande anstormningen av hungrande lunchgäster.
När lunchgästerna härjat vid buffébordet i tjugo
minuter får det stora stekbordet än en gång fyllas
med fisk. Även dillmajonäsen och citronen är slut.
Kerstin Hansson och Maria Mårtensson gör en insatts och helt plötsligt finns det mer mat att sätta
fram.
När buffébordet plockats ihop, är det äntligen
arbetslagets tur att äta. De tar för sig av maten och
sätter sig på sina bestämda platser.
Efter lunchrasten reser de fyra kommunalarbetarna sig för att städa köket, diska, driva vidare
caféet och ta hand om tvättstugan. Då hörs en gammal sketch av Martin Ljung på radion. Skämtet är
att dina små muskler i ansiktet arbetar mer på en
dag än vad tio kommunalarbetare någonsin gjort.
Marcus Larsson
Köket i siffror
2 par händer arbetar
6 börjar förberedelserna
60 liter kaffe kokas
160 luncher tillagas
SEMESTERHETS
42
KNEP OCH KNÅP
43
Ett drev i maskineriet
Mediernas bröd, politikernas död.
Mediedreven driver de drabbade till vansinne.
Har du koll på fenomenet?
Text: Lina Lund
”Jag ringde vårt
städbolag som drivs
av invandrare som
på en halvtimme
skickade över en
ryska som städade
och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det”
Vad är ett mediedrev?
Ester Pollack, medieforskare vid JMK och redaktör till boken ”Skandalernas Marknadsplats”,
defineriar ett drev såhär:
– Ett mediedrev är en omfattande, intensiv och kritisk
rapportering kring en person eller en organisation. Det
kännetecknas av att vara personfixerat och ofta mynna ut
i en skandal.
– I drevet deltar flera dominerande medieorgansiationer som alla rapporterar med samma perspektiv, vinkling
och dramaturgi. Utgången är oviss.
Rätt person
med rätt drev.
Para ihop!
Började som företrädare för ett
parti utan väljare. Slutade som
klippdocka i Aftonbladet, efter att
bland mycket annat ha hävdat att
”kvinnor som har sex med män är
könsförrädare”.
Foton: Scanpix
Edvard Unsgaard, Fredrik
Reinfeldts pressekreterare
Björn Ranelid
Foto: Tobias Hultin
Det stora semesterprojektet
Huset i Finland måste renoveras. Allt måste klaffa, och alla måste hjälpa
till. Zandra Hultin är den som ska organisera det hela. Semestern
förvandlas sakta men säkert om till ett arbetsprojekt.
Z
andra Hultin började skissa på sina semesterplaner redan i januari. Det var
viktigt att alla bitar föll på plats. Många
familjemedlemmar är inblandade, och
att få alla att ha sin semester under samma period är inte det lättaste.
– Nu känns det lite lugnare, men det har varit
lite rörigt här tills man lagt grunden, säger Zandra
Hultin.
Det är fortfarande mycket som ska planeras inför
de fyra semesterveckorna i sommar.
– Det är inte som om man bokar flygstol och hotell och sen är det klart. Det krävs betydligt mer när
man ska åka ut och jobba, berättar Zandra Hultin.
De allra flesta somrar i Zandra Hultins liv har spenderats i faderns barndomshem i Finland. Men efter
att han gick bort för drygt fyra månader sedan så
ärvde hon huset och det är därmed hennes ansvar.
Renoveringsbehovet är stort och i sommar ska
grunden dräneras.
– Huset är byggt på urberg så man måste spränga
och ha sig. Det är inte det lättaste när det står ett
skört gammalt hus ovanpå där man ska spränga,
säger Zandra Hultin.
Att huset ligger på en ö i Åbo skärgård gör inte
saken lättare. Hon har länge försökt övertala olika
hantverkare att ta sig ut för att hjälpa henne. De
flesta har varit ovilliga, då det är sommar och ett
litet uppdrag som ger dåligt betalt.
– Men nu har jag hittat två gubbar som ska hjälpa
mig spränga, berättar hon.
Ett annat problem i planeringen är hennes fyra
hundar. För att de ska få följa med till Finland krävs
att de vaccineras för rabies. Det är en process som
tar tid i anspråk. Dels är det två veterinärbesök och
sedan ett blodprov. Det hela tar sex månader.
– Nu verkar det som om hundarna inte får följa
med. Vi kom igång med vaccineringen två veckor
för sent. Det är surt, säger Zandra Hultin.
När Zandra Hultin får frågan om när hon ska få tid
att vila så skrattar hon högt och ljudligt.
– Kanske någon kväll på semestern blir över till
att fiska eller något sådant, säger hon efter hon
skrattat färdigt åt frågan.
– Jag tog sovmorgon idag! Tillägger hon.
Sommarsemestern 2012 ska hon börja planera redan under vistelsen i Finland i sommar.
Marcus Larsson
Foto: Bengt Forsling
Zandra Hultins
semester har mer
fått formen av ett
arbetsprojekt än
ledighet.
Så fixar du ett drev
Vill du ha uppmärksamhet? Det är enkelt.
Bästa sättet är att få ett drev efter dig.
Här är några tips på vägen:
1.
2.
3.
4.
Gå med i ett av rikdsagspartierna.
Välj helst ett parti på nedgång,
Drevet mot honom fick oss att
förstå att vi är vad vi har på läpparna.
Konststudenten som hotade
att ta livet av sig genom att
hoppa från Liljeholmsbron i
Stockholm. Fick spaltmeter i
tidningarna och Kristdemokraterna att lansera begreppet
”Verklighetens folk”.
Carl XVI Gustav
Cecilia
Stegö Chilò
chansen att göra karriär är då större.
Gör dig ett namn, kom upp dig inom partiet.
Lev inte som du lär.
Anklagades för att ha köpt
sex. Odlade skägg. Skyllde på
barnen.
Edvard Unsgaard
Förespråka solidaritet, ät guld.
Du ställs nu inför fyra valmöjligheter:
A. Förskingra skattebetalarnas pengar.
B. Köp sex.
Censur på svenska. Dreven
mot X blir aldrig större än en
älgjakt och en kaffeflicka.
Tiina Rosenberg
C. Betala inte tv-avgiften.
5.
6.
7.
8.
D. Betala barnflickan svart.
Gör aldrig en pudel.
Ett bra drev bör ge dig cirka
2000 artiklar i de stora tidningarna.
Näringslivsmagnaten som
blev kulturminister som blev
arbetslös. Femton års obetalda
tv-licenser i byrålådan blev för
mycket.
Anna Odell
Många drev slutar med att du tvingas avgå.
Ge inte upp. Ju längre tid du lyckas klamra dig fast
desto mer uppmärksamhet får du.
Avgå inte – få sparken.
Satsa sedan på en karriär som tv-kock.
Pressekreteraren som gav
arbetslinjen en ny innebörd
genom att i en statusuppdatering på Facebook hävda att
invandrare ska torka bajs.
Sven-Otto Littorin
HETSFAKTOR
Magasinet
5
Vi är förvisso väldigt partiska. Men ett magasin
på 44 sidor späckat med olika sorters HETS lever
verkligen upp till namnet. Visst hade vi kunnat göra
det ännu hetsigare och en del saker är faktiskt rena
motsatsen till HETS. Men vi känner oss ändå trygga
med att ge magasinet högsta betyg.
Bra jobbat redaktionen, vi är bäst.