BEHOVSKARTLÄGGNING

IDENTIFIERING AV BEHOV AV SAMORDNADE INSATSER HOS MEDLEMMARNA I SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG VÄSTER April 2012 Pernilla Hofmann

Samordningsförbundet Göteborg Väster

SAMMANFATTNING

Efter att styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Väster fattat beslut om budget för 2012, blev det klart att förbundet tilldelats ytterligare medel utöver vad som fanns med i budgetbeslutet. För att få underlag till att fatta beslut om var de extra medlen bäst bör satsas, låter förbundet utföra en behovskartläggning. Målet är att de extra medlen ska kunna komma till användning redan under innevarande år. Syftet med kartläggningen är att undersöka vilka grupper medlemmarna inom Samordningsförbundet Göteborg Väster och ytterligare andra parter som har relevans för rapporten, ser som idag inte får sina behov tillgodosedda och som har behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Kartläggningen ska också ge förslag på lämpliga insatser utifrån de behov som framkommer i kartläggningen. Genom intervjuer med enhetschefer, handläggargrupper och team medlemmar inom myndigheterna samt intervjuer med ett par utomstående intressenter har information samlats in. Fyra huvudmålgrupper framkommer: 1.

Individer med svaga resurser i behov av mer omfattande stöd och tid 2.

unga med psykisk ohälsa 3.

Individer med lindrig kognitiv nedsättning, motsvarande iq 65-70 (80) samt 4.

personer i behov av prövning i reellt arbete, även de som befinner sig i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3 1 . Tre huvudförslag gällande insatser presenteras: 1.

Arbetsträning och praktikinsatser för personer med särskilda behov, bland annat inskrivna i Fas 3, 2.

teamsamarbete kring individer med psykiatrisk problematik, både avseende unga (med och utan Aktivitetsersättning) och vuxna samt 3.

samverkan med Högsbo-Sisjö Företagarförening 1 Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Insatserna ska innehålla individuellt utformade åtgärder som syftar till att så snabbt som möjligt få deltagarna i arbete. I jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas ska en arbetssökande erbjudas arbetsuppgifter hos en anordnare (arbetsgivare) 2

Samordningsförbundet Göteborg Väster

INNEHÅLL Inledning

………………………………………………………… s 4

Resultat

…………………………………………………………… s 6

Diskussion

………………………………………………………. s 11

Förslag

……………………………………………………………. s 13

Bilaga 1

…………………………………………………………… s 16

Bilaga 2

…………………………………………………………… s 17

Referenslista

…………………………………………………… s 18

3

Samordningsförbundet Göteborg Väster

INLEDNING

Samordningsförbundet Göteborg Väster låter under första kvartalet 2012 genomföra en behovskartläggning för att undersöka vilka målgrupper som samverkansparterna ser har behov av samverkan. Anledningen till detta är tvådelad; dels är det fyra år sedan den senaste kartläggningen av behov ägde rum, och dels att förbundets styrelse ska fatta beslut om en reviderad budget för 2012. Det är i första hand aktuellt med mindre insatser för att stärka nya alternativt utveckla samverkan i redan befintliga verksamheter. Idag finansierar Samordningsförbundet tre stora verksamheter. Dessa är Ayande för unga vuxna med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning FÖRSAM för individer i behov av förebyggande rehabilitering med teamsamverkan på vårdcentralerna i väster samt Nya Samverkansteamet för personer med komplex och långvarig problematik. Här ingår även Nymilen som tar emot personer för bedömning av arbetsförmåga.

Uppdrag Huvuduppdraget:

 Identifiering av behov av samordnade insatser hos medlemmarna i Samordningsförbundet Göteborg Väster samt  förslag på insatser beträffande behov som har identifierats. Häri ska även tas med möjligheten till samverkan med icke offentliga organisationer

Uppdragsbeskrivning:

 Att kartlägga myndigheters och verksamheters bild av vilka målgrupper som är i behov av samordnade insatser och vars behov idag inte kan tillgodogöras inom ramen för ordinarie myndighets uppdrag eller inom de verksamheter som redan finansieras av samordningsförbundet,   att sammanställa förslag på insatser för dessa målgrupper, att till samordningsförbundets beredningsgrupp och styrelse lägga förslag på nya verksamheter eller aktiviteter som kan förbättra stödet för personer ur dessa målgrupper. Förslaget skall utveckla på vilket sätt samordningsförbundets insats kan ge nya möjligheter tillsammans med befintliga verksamheter samt  att föreslå en finansiering av förslaget 4

Samordningsförbundet Göteborg Väster Förslagen ska ha med ett könsperspektiv genom en redogörelse för hur förslaget påverkar kvinnors och mäns behov och möjligheter till en likvärdig arbetslivsinriktad rehabilitering.

Syfte, mål och metod

Kartläggningens syfte är att utreda vilka behov som förbundets med lemmar och andra intressenter ser för att tillgodose de behov som idag inte blir tillgodosedda. Resultatet av kartläggningen ska ligga till grund för Samordningsförbundet Göteborgs Västers revidering av budget 2012. Rapporten ska lyfta fram behov och behovsgrupper hos myndigheter/ organisationer samt ge förslag på lämpliga insatser som förbundet kan satsa på. Kartläggningen har genomförts på 40 % under tre månader, från och med 2012-01-01 – 2012-03-31.

Intervjustudie

Under januari till mars 2012 har totalt 36 personer intervjuats. De har varit representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten/kommunen, men även representanter för Högsbo-Sisjö Företagarförening och Vägen Ut!-kooperativet. Intervjuerna har förts i form av ett samtal utifrån i förväg utarbetade frågor. I uppdraget har ingått att så brett som möjligt efterfråga behovsgrupper och behov som dessa har, varför många olika intressenter har kontaktats och intervjuats. Även representanter för Funktionshinderenheterna inom socialtjänsten har sökts, men det har tyvärr ej gått att etablera kontakt med dem. Frågeställningarna har varit: 1.

Vilka behovsgrupper ser du utifrån din myndighets uppdrag och behov? Vilken målgrupp har behov av samverkan? 2.

3.

4.

5.

Vilken målgrupp saknar idag samverkan? Vilka behov ser du hos målgruppen? Vilken/vilka myndigheter skulle ni behöva samverka med kring målgruppen? Har du några idéer som skulle kunna lösa behovet? Ser kvinnors och mäns behov olika ut i din organisation/myndighet? 5

Samordningsförbundet Göteborg Väster

RESULTAT

I följande stycke redogörs i sammanfattad form för svaren från intervju erna. Svaren är indelade i fyra huvudgrupper då respondenterna huvud sakligen angett dessa fyra gruppers behov av samverkan och stöd. På frågan ”vilka behovsgrupper ser du som idag inte får sina behov tillgodosedda” framträder fyra huvudgrupper:  Individer med svaga resurser, ofta med psykiska besvär, som har varit långtidsberoende av samhällets stöd,  ungdomar med större behov än vad befintligt stöd kan ge,  såväl unga som vuxna med lindrig kognitiv nedsättning mot svarande iq 65-70 (80) samt  personer i behov av reell arbetsträning, även personer i Arbetsför medlingens Fas 3. Det finns ytterligare två grupper som har identifierats i behov av samverk an och det är individer med neuropsykiatriska funktionshinder samt invandrare. Behovet för dessa båda grupper har dock ej visat sig så stort i denna kartläggning. När det gäller individer med neuropsykiatriska funktionshinder gjordes i förbundets regi en kartläggning våren 2011. Vad gäller gruppen invandrare så är den inte homogen, vilket gör det svårt att identifiera specifika behov. I de övriga behovsgrupperna ingår därför invandrare likväl som infödda svenskar. Det som försvårar för en del invandrare är att de ej har tillgodogjort sig svenska språket i tillräcklig omfattning för att kunna ta del av de insatser som erbjuds.

Behovsgrupp 1

Den första identifierade behovsgruppen är individer med svaga resurser, som behöver lång tids arbetslivsinriktad rehabilitering då de haft lång bortavaro från arbetsmarknaden. De har inte sällan utvecklat psykisk ohälsa med diffusa symtom och inte sällan i kombination med långvarig smärta. Individerna kan ha utvecklat ett missbruk, ibland med själv medicinering som grund. De kan också ha psykiatriska diagnoser och kan ha svårt att komma ut, iväg från hemmet. De är ofta svåra att ge hjälp då de kräver mer omfattande resurser och de har också ofta varit i behov av samhällets stöd, åtminstone ekonomiskt, under lång tid. Det är en svårighet för myndigheterna att arbeta med dem som har psykiska funktionsnedsättningar som inte är diagnostiserade. 6

Samordningsförbundet Göteborg Väster

Behov

De behov som identifierats hos denna grupp är att de behöver mer tid i arbetslivsinriktad rehabilitering med kontinuitet och stabilitet. De behöver få tillgång till professionell samtalskontakt. Det finns behov av att arbeta mer uppsökande, särskilt med dem som saknar egen motivation. Inte sällan finns behov av boendestöd för att stötta individer som behöver strukturera sin dag och få konkret stöd för att klara att utföra sysslor. Behovsgruppen behöver också samverkan utifrån perspektivet arbets marknad, att det är det som är målet med givna insatser. För att nå målet krävs bl a att de blir mer fysiskt aktiva och får professionellt stöd och att målet är tydligt definierat för alla parter.

Samverkansbehov

För denna målgrupp finns ett behov av utökad samverkan mellan social tjänsten och psykiatrin i första hand, men även med vårdcentralerna. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan nämns också, även om de flesta tycker att samarbetet med dessa parter kring målgruppen fungerar redan idag. Andra samverkanspartners som nämns är kriminalvården, familje centralerna och vuxenutbildningen.

Insatser

Det är många som föreslår en insats i form av ett utvecklat FÖRSAM-team med psykiatrisk kompetens och möjlighet att vara med längre i teamet. Många föreslår också att inrätta en case manager-metod för dessa individer. Utifrån tanken om team där alla parter är representerade utses en case manager för individen, som ser till att stödja individen i processen framåt och bl a har kontakt med individens behandlare. Andra förslag är att utveckla ett slags Mellansteget 2 för dem som inte nödvändigtvis hör till psykiatrin, där individen kan få möjlighet att arbetspröva i lugnt tempo eller att utveckla Nya Samverkansteamet att bli mer som det nu nedlagda Mellanvårdsteamet 3 .

Behovsgrupp 2

Den andra identifierade behovsgruppen är unga vuxna. Det finns unga som har större behov än vad befintliga verksamheter för ungdomar kan ge, 2 En daglig verksamhet som ger långsiktig arbetsinriktad rehabilitering med möjlighet till flerårig arbetsträning för att stärka arbetsförmåga, minska hinder och träna social kompetens. 3 En vårdform som verkade mellan slutenvården och öppenvården och syftade till att erbjuda patienten möjlighet att påbörja en behandling i hemmet om denne inte var förmögen att ta sig till vården. De flesta remitterades från barn- och ungdomspsykiatrin. 7

Samordningsförbundet Göteborg Väster både i form av att de behöver mer men också att de behöver rustas för att kunna tillgodogöra sig t ex Ayandes verksamhet. Det är unga vuxna med mindre funktionsnedsättningar, med aktivitetsersättning som finns inom specialistpsykiatrin som behöver mer stöd, och unga med självskadebete ende som vården behöver bli bättre på att bemöta. Det finns också de unga vuxna som fastnat och inte kommer igång, och det finns de som ännu inte är kända av någon myndighet. Det finns även unga som hoppat av skolan i förtid och som helt saknar sysselsättning.

Behov

De behov som identifierats är unga vuxna som behöver en insats som ligger innan t ex Ayande för att rusta dem att bli redo för en sådan insats, och det finns behov av att vårdcentralerna blir bättre på att fånga upp dem. Individerna behöver också motiveras att återuppta sina studier i de fall de hoppat av skolan i förtid.

Samverkansbehov

För målgruppen unga vuxna identifieras behov av utökad samverkan mellan primärvården, öppenvårdspsykiatrin, vuxenhabiliteringen (dit man hör från 16 års ålder), socialtjänsten och då kanske framför allt funktions hinderenheterna, MiniMaria 4 och narkomanvården i övrigt samt ungdoms mottagningarna. Ytterligare viktig part att samverka med är Högsbo-Sisjö företagarförening, då de är potentiella mottagare av de unga vuxna när de är redo för att gå ut i arbete.

Insatser

Från flera håll hörs önskemål om ett Nymilen för unga. Detta då det saknas en insats innan Ayande, mer av en arbetsförmågebedömningsinsats, fram för allt för dem som har olika typer av funktionshinder. Från Ayande bedömer man att Nymilen som det ser ut idag skulle fungera bra även för unga, men det är svårt att blanda unga vuxna med de äldre som annars ingår i Nymilens verksamhet. Det finns också önskemål om ett utvecklat Ayande för att kunna ta emot och motivera de ungdomar som behöver motiveras att återuppta sina studier. Det framförs också tankar om ett FÖRSAM-liknande team för ungdomar med psykiatrin som bas, där personal från alla myndigheterna ingår, och där insatser skulle kunna diskuteras tillsammans med dem som beviljas aktivitetsersättning för första gången. 4 Ungdomsteamen Mini-Maria i Göteborg har fyra öppenvårdsmottagningar för ungdomar upp till 21 år som har narkotika- och/eller alkoholproblem. 8

Samordningsförbundet Göteborg Väster

Behovsgrupp 3

En behovsgrupp som identifierats av flera är individer med lindriga kognitiva nedsättningar, ned till iq 65-70 (80). De har kanske gått i särskola men är för ”bra” för att få beviljat daglig verksamhet samtidigt som de har svårt att komma ut i ett arbete på reguljära arbetsmarknaden. Individerna riskerar att bli beroende av stöd i flera olika former under lång tid, kanske livslångt. Det kan röra sig om både ungdomar och vuxna.

Behov

De behov som identifierats är att målgruppen behöver stöd att finna en praktikplats och, när de fått tillgång till en praktikplats, har de behov av att någon följer dem under ett antal veckor för att det ska hålla över tid. Individer som haft ersättning från Försäkringskassan för förlängd skolgång men som inte får ersättning för nedsatt arbetsförmåga kan hamna i kläm, och kring dessa finns det också ett behov av att samverka.

Samverkansbehov

Här behövs utökad samverkan mellan habiliteringen, primärvården och kommunen, framför allt funktionshinderenheten inom socialtjänsten men även individ- och familjeomsorg och de kommunala psykiatrisjuk sköterskorna samt samverkan med Försäkringskassan och Arbetsför medlingen.

Insatser

Även här kan ett Nymilen vara en lösning för individer med intellektuella funktionshinder. De behöver mer tid då de behöver coachas mer konkret. Det är också viktigt att utveckla samarbetet med lokala företagare som vill ta emot individerna och att företagarna erbjuds ett nära stöd kring indivi den, att en handläggare kan gå med under några veckor för att hjälpa till att lösa problem som uppstår. Ett annat förslag till insats är att bygga upp ett nätverk kring individen, där psykiatrin, habiliteringen, primärvården och kommunen samverkar till sammans med individen och i förekommande fall också Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Detta skulle kunna ske genom ett samarbete mellan psykiatrin och kommunens psykiatrisjuksköterskor för att fånga upp de individer som annars har svårt att tillgodogöra sig det som erbjuds dem.

Behovsgrupp 4

Den fjärde stora identifierade behovsgruppen är personer som är i behov av att prövas i ett faktiskt arbete som ett led att testa den egna förmågan. Det kan vara personer med någon form av funktionsnedsättning, som har behov av att prövas i arbete under skyddade former, men det kan också 9

Samordningsförbundet Göteborg Väster vara de som finns i Fas 3 via Arbetsförmedlingen. De senare har svårighet att komma från praktik till ett arbete och de kan ha behov av anställning på Samhall men på grund av regelverket är det inte möjligt.

Behov

Behovsgruppen behöver prövas i ett faktiskt arbete för att klargöra funktionsnivå, vad de faktiskt klarar och vilka förutsättningar som krävs för att de ska klara ett arbete. De som kommer ut i arbetsprövning på en verklig arbetsplats via t ex Högsbo-Sisjö företagarförening behöver en tydlig kontaktperson, någon som följer upp och skapar trygghet. Individer i Fas 3 i behov av anställning hos Samhall kan via kommunen få möjlighet att ta det steget.

Samverkansbehov

Från kommunens planerade verksamhet Ängås gård identifieras ett behov av att samverka med Samordningsförbundets parter och även utveckla samverkan med psykiatrin. Från Arbetsförmedlingens sida identifieras behov av samverkan med framför allt kommunen och Samhall.

Insatser

Det finns ett redan utarbetat koncept inom kommunen (som ej har startat än) där man tänker sig att använda Ängås gård i detta syfte genom att i huvudsak ta emot personer från gemensamma insatsen Arbete i Väster (tidigare Jobbcentrum och Västholmen) mellan stadsdelarna Askim Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg samt socialtjänsten. Individer skulle efter arbetsträning på Ängås gård slussas vidare till olika arbetsplatser. Även från Arbetsförmedlingens sida finns en tanke om att knyta ihop stadsdelarna med Samhall och Arbetsförmedlingen för att få stöd i arbetet med individer i Fas 3 och kanske också få till ett utflöde från Samhall för dem som skulle kunna ta ett arbete på reguljära arbetsmarknaden. Det har under intervjuerna framkommit många andra konstruktiva förslag på insatser, som inte är direkt riktade mot brukare. Dessa redovisas i bilaga. 10

Samordningsförbundet Göteborg Väster

DISKUSSION

De svar som framkommer i intervjuerna färgas givetvis av vilken målgrupp myndigheterna själva arbetar med och utifrån det vilka behov av insatser och samverkan som identifieras. Från flera håll framkommer önskemål om en mer utvecklad samverkan med öppenvårdspsykiatrin och även öppenvårdspsykiatrin själva ser behov av mer samverkan. Individer rör sig emellan och är inte sällan aktuella hos flera myndigheter samtidigt. Intervjuerna ger också uttryck för ett behov av att utöka samverkan med socialtjänstens funktionshinderenheter. Flera av de individer som myndigheterna upplever svårigheter med har funktionsnedsättning av något slag och om de inte redan finns inom funktionshinderenheterna skulle de i vissa fall säkert vara betjänta av att få tillgång till deras stöd. Det finns idag samverkan av relativt låg grad mellan Försäkringskassan och psykiatrin, där det finns utsedda personer inom Försäkringskassan som psykiatrin kan kontakta, men i andra fall saknas någon form av upparbetat samarbete och då bygger det mer på personliga kontakter.

Det är alltså beroende av kontaktperson/handläggare inom respektive organisation om samverkan ska fungera. Det upplevs att vården ibland är svår att nå när det gäller samverkan och vårdpersonal uppger att handläggardagar och andra aktiviteter som Samordningsförbundet har arrangerat inte alltid har känts relevanta för dem. Vården behöver mer information om vad andra myndigheter gör, vilka insatser som finns så att de bättre kan koppla rätt patient till rätt insats. Detta skulle kunna främja samverkan med vårdgivarna. Trots att myndigheterna har olika målgrupper för ögonen är det många som nämner möjligheten att arbeta med case management som metod. Case management har under de senaste decennierna utvecklats, främst i USA, för att samordna, integrera och fördela samhällets resurser för personer med psykiska funktionshinder. En case manager arbetar med en individuell rehabiliteringsplan för att hjälpa individen att koordinera sina önskningar, talanger och färdigheter med de möjligheter och stöd som finns i omgivningen. Det är viktigt att det utvecklas en bra relation mellan individen och case managern, att det finns en ömsesidig tillit. Case managern ser till att den upprättade planen följs och att de samverkande parterna gör det som krävs av dem i detta syfte. 5 5 Vahlne Westerhäll, L m fl (2009) s 152 ff 11

Samordningsförbundet Göteborg Väster I intervjuerna talas det om teamsamverkan och det framkommer en tanke om en person ur teamet som kan arbeta som case manager. En case manager kan utses i de ärenden som kännetecknas av långvarig komplex problematik likväl som i ärenden som berör unga vuxna, kanske främst de med kognitiva nedsättningar. Vad gäller unga vuxna så är det flera som pekar på utökat behov för denna målgrupp. Denna grupp är dock redan identifierad som varande i behov av samverkan och insatser pågår för att tillgodose dessa. Bland annat det nystartade ESF-projektet Exsistre som framför allt riktar sig till unga vuxna. För Samordningsförbundet Göteborg Västers del ingår Ayande i projektet vilket kommer att innebära ökade resurser för att kunna ta emot en svårare målgrupp än vad som hittills varit fallet. Med syfte att pröva nya metoder för att få ungdomar att vända tillbaka till skolan driver nu SKL i samverkan med bland andra GR ett ESF-projekt, ”Plug in”. Det är ett angeläget arbete då dessa unga annars riskerar att få svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden med risk att bli beroende av samhällets stöd under lång tid. Flera påtalar även behovet av en verksamhet för unga vuxna liknande Nymilen. Det finns idag inget som hindrar unga vuxna att remitteras till Nymilen, men problemet som framförs är att de unga vuxna inte känner sig hemma eller bekväma i en grupp där flertalet är äldre och har en annan problematik. Ett förslag för att undvika att unga vuxna hamnar själva i grupp där övriga är betydligt äldre (eller vice versa), är ett annat in tagningsförfarande än det som tillämpas idag. Idag tilldelas plats baserat på turordning efter inkommen ansökan. Alternativet är att ta in alla ansökningar och därefter sätta ihop en grupp som köns- och åldersmässigt är så varierad som möjligt. I intervjuerna framkommer behov av samverkan även kring de individer som står längre ifrån arbetsmarknaden och som har behov av andra insatser. För en del av primärvårdens patienter löses idag dessa kontakter via FÖRSAM-teamet, då det finns möjlighet att diskutera ärenden med eller utan samtycke i ett konsultativt syfte. Det är ofta såväl vården som socialtjänsten som lyfter dessa ärenden till diskussion för att få råd kring hur de kan gå vidare. Mer samverkan med psykiatrin och funktionshinder enheterna skulle kunna erbjuda parterna en möjlig arena att diskutera de ärenden som inte direkt ingår i Samordningsförbundets målgrupp. 12

Samordningsförbundet Göteborg Väster

FÖRSLAG

Utifrån de gjorda intervjuerna framträder tre alternativ som intressanta. I uppdraget ingår också att ha med ett könsperspektiv för att se hur förslagen påverkar kvinnors och mäns behov och möjligheter till en likvärdig arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa tre alternativ är: 1) Kommunen, det vill säga stadsdelarna Västra Göteborg och Askim Frölunda-Högsbo, har för avsikt att starta upp en verksamhet för mål gruppen som har behov av att prövas i faktiskt arbete. Verksamheten planeras starta på Ängås gård som är belägen i Tynnered. Här finns redan idag en konferensverksamhet som behöver skötas och drivas. Det finns således redan reellt arbete för personer ur målgruppen att prövas inom. Här finns också närhet till Vägen Ut! Trädgård, som huserar i ett gårdshus intill Ängås gård. Det finns en vilja att utveckla samarbetet med kooperativet kring målgruppen. Stadsdelarna har med verksamheten för avsikt att erbjuda prövningsplatser för de individer som finns inom det kommunegna Arbete i väst som har behov av att få pröva sin förmåga att utföra arbete för att komma vidare. I syfte att hjälpa individerna att komma vidare till en anställning efter avslutad arbetsträning/prövning finns tankar om ett mer utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen. Det finns också ett behov av samverkan mellan kommunen och Arbets förmedlingen kring individer i Fas 3. För att få tillgång till anställning via Samhall behöver individer i Fas 3 dock lämna programmet. Arbetsförmed lingen ser därför att också Samhall bör involveras i samverkan.

Samordningsförbundet föreslås gå med som medfinansiär av den nya verksamheten på Ängås gård.

Även samordningsförbundet har behov av att kunna erbjuda arbetsprövningsplatser till deltagare i de egna verksamheterna. Det är framför allt Nya Samverkansteamet som påpekat behov för deltagare som är redo att under ordnade former få möjlighet att pröva sin förmåga till arbete. Idag är det svårt att hitta lämpliga platser som inte är förenade med en kostnad. Utifrån ett könsperspektiv finns inom verksamheten möjlighet att tillvarata kvinnors och mäns intressen då det finns variation på arbetsuppgifterna. Det är av vikt att lyssna till deltagarnas egna intressen och inte låta sig styras av det som är traditionellt kvinnliga respektive manliga sysslor. 13

Samordningsförbundet Göteborg Väster 2) Det har från flera håll framförts tankar om ett slags FÖRSAM-team riktat såväl mot vuxna som unga vuxna med psykisk ohälsa/psykiska funktions nedsättningar som finns inom psykiatrin eller som tangerar psykiatrins ansvarsområde. Ett team med representanter från alla myndigheter, där det också vore önskvärt om funktionshinderenheterna inom kommunens socialtjänster fanns med, som har möjlighet att arbeta under längre tid med individerna än FÖRSAM-teamets sex månader. Då många i intervjuerna framför detta behov av att samverka mer kring individer med svaga resurser i behov av mer omfattande stöd som finns inom eller rör sig i gränslandet till psykiatrin vore det av värde att inrätta ett sådant team.

Samordningsförbundet föreslås stödja utvecklandet av en sådan verksamhet genom finansiering av en processtödjare/ samordnare för teamet, medan myndigheterna bidrar med handläggare till teamet.

Eftersom så många individer finns inom öppenvårdspsykiatrin eller rör sig i gränslandet mot psykiatrin skulle det innebära stora vinster för myndigheterna – och individerna – att samverka kring dessa individer direkt med varandra. I ett sådant team finns ej behov av behandlare på samma vis som i FÖRSAM-teamet, då dessa individer ofta redan har pågående behandling, eller kan komma att bli aktuell för det inom psykiatrin. Här handlar det mer om att identifiera målgruppens behov, samla berörda parter kring individerna för att lägga upp realistiska planer med tydliga målsättningar och rusta individerna för arbetslivsinriktade insatser. Eventuellt skulle ett sådant team kunna pröva möjligheten med case management, att någon ur teamet utses till case manager för individen. Detta team skulle också kunna erbjuda en utökad arena som komplement till den som FÖRSAM-teamet erbjuder för att få möjlighet att konsultera och diskutera med övriga parter hur gå vidare i svåra ärenden. Inom teamet skulle gemensamma möten med dem som beviljats aktivi tetsersättning för första gången kunna rymmas. Syftet med ett sådant möte skulle vara att upprätta en plan för att försäkra sig om aktivitet i ärendet. Processtödjaren/samordnaren skulle vara sammankallande så att de för individen relevanta personerna deltar på mötet. Det är svårt att direkt se hur förslaget påverkar kvinnors och mäns behov och möjligheter till en likvärdig arbetslivsinriktad rehabilitering. Psykiatrin uppger att det är fler kvinnor än män som är villiga till och söker rehabilitering. Ett sätt att påverka är att utifrån andra myndigheter som i vissa fall också har kontakt med individen identifiera individer i behov av samverkan. Inom socialtjänsten är könsfördelningen relativt jämn, men männen är ofta svårfångade då upplevelsen är att de somatiserar sina 14

Samordningsförbundet Göteborg Väster besvär. Genom denna form av samverkan skulle männens behov kanske kunna ses tydligare. 3) För att individer med svårigheter lättare ska få plats på arbetsmark naden krävs bra relationer med företagarna i närområdet. Samordnings förbundet har redan en upparbetad kontakt med Högsbo-Sisjö Företagar förening och det är viktigt att hålla denna kontakt igång, att hålla företagarna informerade om det arbete som sker hos myndigheterna.

Samordningsförbundet föreslås satsa på att regelbundet delta på Högsbo-Sisjö Företagarförenings frukostmöten, bli ett stående inslag på deras agenda vid 1 till 2 möten per termin.

Frukostmötena hålls med en frekvens av var fjärde till var sjätte vecka och de har ofta olika teman för sina möten. Samordningsförbundet skulle kunna, tillsammans med Arbets förmedlingen, informera om vilket stöd arbetsgivarna kan få och vilken insats de kan göra för individer som har svårt att komma ut i arbete. Samordningsförbundet skulle också kunna anlita olika föreläsare inom området för att ytterligare öka intresset för frågan. En sådan satsning skulle gynna såväl kvinnor som män i behov av arbete då det finns ett stort utbud av olika arbetsplatser för att kunna tillvara många olika intressen och förmågor. 15

Samordningsförbundet Göteborg Väster

Bilaga 1

Intervjuerna genomfördes hos följande myndigheter/organisationer:

Arbetsförmedlingen

120227, Petter Rudhe, sektionschef

Försäkringskassan

120201, Kristina Nilsson, Jenny Rydqvist, Carina Sörman, PHL 120207, Ann-Sofie Nilsson, Britt-Marie Kinnmark, Kristina Eriksson, Patricia Fortes da Cruz, Malin Kjellberg, PHL Aktivitetsersättning 120309, Andreas Pettersson, enhetschef

Samordningsförbundet

120127, Kerstin Burhöi, samordnare Samverkansteamet 120130, Hanneke Seljee Svedberg, samordnare Ayande 1202016, Ayande, Tine Winther, Mona Esmailian, Daniel Axelsson, Jerry Petersson, Maria Hallberg och Hanneke Seljee Svedberg 120302, Samverkansteamet, Cecilia Jörgensdotter Wegnelius 120305, Samverkansteamet, Charlotta Catoni, Liv Larsson, Joakim Moreau

Socialtjänsten/kommunen

120203, Erika Olofsson, Utvecklingsledare, Sdf Askim- Frölunda-Högsbo 120207, Mikael Jansson och Alma Muscic, enhetschef respektive förste socialsekreterare, Sdf Västra Göteborg 120214, Mats Hedenskog, områdeschef, Sdf Askim-Frölunda-Högsbo 120214, Pirkko Eskelinen, Ami Tollmyr, Kristin Geidenmark, social sekreterare, Sdf Västra Göteborg 120308, Anita Forsberg-Heitsch, områdeschef, Sdf Västra Göteborg

VGR, Primärvården

120203, Gudny Sveinsdottir, primärvårdschef 120209, Maria Lidholm, chef för Primärvårdsrehab Frölunda 120224, Lena Ekeroth, planeringsledare, Hälso- och sjukvårdskansliet

VGR, Psykiatri

120209, Eva Hellquist, samverkansansvarig, psykiatri SU 120307, Rolf Färnlund, enhetschef inom öppenvårdpsykiatrin

Övriga

120208, Elisabet Mattsson, Vägen Ut!-kooperativet 120215, Bengt Enetjärn, Högsbo- Sisjö företagarförening 16

Samordningsförbundet Göteborg Väster

Bilaga 2

De behov av insatser som har identifierats handlar i många fall om insatser riktade mot individer, men det handlar även om insatser riktade till dem som arbetar i samverkan. Nedan följer de förslag till övriga insatser som framkommit i intervjuerna. Samordningsförbunden behöver nå ut till vården bättre. Vården behöver mer information om vad andra myndigheter gör och vilka möjligheter som finns. Detta skulle kunna ske genom lanseringsdagar riktade mot vården, flera halvdagar med olika inriktning. Det behövs insatser i form av föreläsningar för dem som arbetar för förbundet såsom föreläsningar kring våld i nära relationer för att upptäcka diffusa problem i form av värk, ångest, sömnstörning. Det behövs även föreläsningar om smärtproblematik samt missbruksproblematik. Representanter för Nordhemskliniken och Centrumkliniken kan bjudas in samt även någon som arbetar med spelmissbruk. Det behövs insatser i form av föreläsningar till personal inom de olika myndigheterna, bl a behövs mer kunskap kring personer med neuropsykiatriska diagnoser. En uppskattad föreläsning var den första i KUR (Ullakarin Nyberg,

vanliga allmänpsykiatriska diagnoser och deras konsekvenser i vardagen

). En idé är att bjuda in Claes Borgström att tala inför handläggarna i myndigheterna, för att sätta jämställdhetsintegreringen i fokus inte bara på Samordningsförbundet. Ungdomarna behöver mötas via sociala medier, den arena de är vana vid. Det är ett sätt att fånga upp dem. En idé är att utveckla förbundets hemsida med fler länkar till andra hemsidor och att andra länkar till oss. Då kan ungdomarna bättre se hur det hänger samman. Det behövs handläggarträffar, en mötesplats för att mer regelbundet väcka lusten att samverka. Det vore önskvärt att en person inventerar målgruppen med svår och komplex problematik lite djupare i alla myndigheter och organisationer för att få veta vilka de är och var de finns. Medarbetare inom Samordningsförbundet behöver mer kunskap om varandras uppdrag! Förbundet kan erbjuda en plattform för tillfällen att mingla och lära känna varandra. 17

Samordningsförbundet Göteborg Väster

Referenslista

Westerhäll L.V., Bergroth A, Ekholm J (red), Författarna och Studentlitteratur 2009

Rehabiliteringsvetenskap,

18