Transcript Samordningsförbundens uppdrag och organisering

Samordningsförbundens uppdrag
och organisering
Kungsör
2012- 10-26
Samverkan är inte ett tillstånd som går att
uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt
levande process som varje dag måste
erövras, etableras och ständigt underhållas.
(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)
- Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den
finansiella samordningen.
- Genomgång av lagen om finansiell samordning.
- Vilka verksamheter och insatser kan finansieras av
samordningsförbunden?
Exempel på samverkansverksamheter.
- Hur styr styrelsen verksamheterna och hur följer man upp resultat?
- Samordningsförbund en nätverksorganisation.
- Vilka roller har nationella rådet, myndigheterna och de olika
parterna, i samordningsförbundet?
Vad händer i landet?
• 80 förbund i 204 kommuner av landets 290
• Nästan 600 aktiviteter
• 30 000 deltagare
Varför Samordningsförbund?
•
•
•
•
•
•
•
Organiseringen av välfärden är sektoriell
Individer behöver ibland helhetslösningar
Oklart ansvar
Saknas gemensamma metoder
Olika mål för myndigheter
Brister i informationsöverföringen
Avsaknad av ekonomiska incitament
Samverkan är svårt - Varför är det
så? (Forskning)
• Det krävs stora investeringar i tid och
energi, både för att etablera samverkan
och för att hålla den vid liv.
• Samverkan kostar innan den lönar sig
• Det är svårt att organisera och leda
samverkan.
• Det finns många hinder för samverkan.
Vilka Hinder finns? (Forskning)
• Existerande administrativa gränser:
olika budgetar och ansvarsområden
• Olika lagar och regelsystem.
• Olika professionella och organisatoriska
kulturer, olika språkbruk etc.
• Olika värderingar, attityder och
engagemang för samverkan.
• Revirtänkande och revirbevakning.
Samverkan är svårt
Men det går
Förutsätter struktur, process kultur
Och vad betyder det?
Kultur
•
•
•
•
•
Begrepp
Symboler
Bilder av varandra
Ceremonier – ritualer
Uppförande
Arbetssätt -process
•
•
•
•
•
•
•
•
Nya metoder
Samlokalisering
Gemensam handlingsplan
Kollektiva minnen
Gemensam beredning
Gemensam utvärdering
Processtödjare
Altruism dvs se helheten
Lagen om Finansiell samordning
• Ger förutsättningar att lösa problemen och
undanröja hindren
• Är en struktur för att hantera samverkan
• Har två medel som ger legitimitet för samverkan
- Gemensam Styrelse
- Gemensamma Resurser
Lagen om Finansiell samordning
• Syfte – effektivare resursanvändning. Uppnå
eller förbättra förmåga till förvärvsarbete
• Parter – Alla fyra parter med, kommundel eller
kommuner
• Samordningsförbund – en unik och egen juridisk
person som fattar beslut i eget namn
Lagen om Finansiell samordning
• Resurser
Kommun/er
25%
Försäkringskassan
50%,
Landsting
25 %
inklusive
Arbetsförmedlingn
Lagen om Finansiell samordning
• Regeringen bestämmer den totala resursnivån
samt modell
• När resurserna är överförda ”äger ” förbundet
medlen
• Riktiga pengar skall föras över – inte personal
Lagen om Finansiell samordning
Besluta om mål och riktlinjer för den
finansiella samordningen
• Hur medlen skall användas
• Områden som bör prioriteras
Lagen om Finansiell samordning
Stödja samverkan mellan
samverkansparterna
• Samverkan ett mål för förbundet
• Skapa struktur för samarbete och
samverkan
• Gemensamma inventeringar och
behovsanalyser
Lagen om Finansiell samordning
Finansiera sådana insatser som avses i 2 §
och som ligger inom de samverkande
parternas samlade ansvarsområde
• Alla insatser som finns inom det samlade
ansvarsområdet – även upphandlade
• Myndigheter fattar beslut – förbundet
betalar
Lagen om Finansiell samordning
Besluta på vilket sätt de medel som står till
förfogande för finansiell samordning skall
användas
• Styrelsen ansvar att det sker en
tillfredsställande beredning
• Stöd av tjänsteman
Lagen om Finansiell samordning
Svara för uppföljning och utvärdering av
rehabiliteringsinsatserna
• Jmfr. med Intern kontroll – kontroll och
ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet
• Utvärdering – värdera insatserna inte finansiell
samordning
• Skilj på behovet av verksamhet och
verksamhetens kvalitet
Lagen om Finansiell samordning
Upprätta budget och årsredovisning för den
finansiella samordningen
• Budgeten skall tala om vad som skall göras
• Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument
• I årsredovisningen framgår hur styrelsen har
lyckats
Lagen om Finansiell samordning
• Förbundsordning som fastställs av
medlemmarna
• Här kan medlemmarna utöva styrning av
förbundet
• Innhåller bland annat beslutsformer och
styrelsens sammansättning, hur förbundet
upplöses
Lagen om Finansiell samordning
Samordningsförbundets ledning
• Varje förbundsmedlem skall vara representerad
• Lika många ersättare
• Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare
eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal)
• Allt kan inte delegeras
• Styrelsen skall ha en helhetssyn på verksamheten
och inte en sektorssyn
Ledamöter i styrelsen
• De skall kunna anlägga en helhetssyn på de
frågor samordningsförbundet har att ta ställning
till.
• De måste ha förmåga att höja sig över ett
sektoriserat tankesätt och se till de syften och
motiv som ligger bakom den finansiella
samordningen.
Lagen om Finansiell samordning
• Ledamöter har rätt till ersättning
• Från fullmäktige eller anställd i
Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen
• Väljs för fyra år
• Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten
• Styrelsen utser ordförande och vice
• Finns jävsregler obs – delikatessjäv
Lagen om Finansiell samordning
• Ekonomi i Balans – sk Balanskravet – synnerliga
skäl – använd samrådet
• Öppet budgetmöte
• Budget senast 30 november
• Revision betalas av förbundet om inget annat
bestäms i förbundsordning
• Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av
Försäkringskassan
Samordningsförbundets verksamhet
• Målgrupp – uppskattades till 300 000 individer
• Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till
tidigt stöd, även förebyggande åtgärder.
• Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder
(vanligen 20 – 64 år).
• Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av
begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på
rehabilitering.
• De individer som behöver samordnad rehabilitering kan
både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga
behov.
Samordningsförbundets verksamhet
• Tidiga och samordnade insatser som syftar till att
motverka behovet av omfattande rehabilitering
• Sena och samordnade insatser som syftar till att
rehabilitera individer som står relativt långt från
arbetsmarknaden
• Förebyggande insatser kan vara
- på individnivå, samtalsstöd, sjukgymnastik, motion,
individuell handledning m m
- för olika definierade riskgrupper, exempelvis grupper
av personer med smärtproblematik, personer med
psykosocial problematik, ensamstående föräldrar,
arbetslösa med sociala behov med flera.
Samordningsförbundets verksamhet
• Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas
ansvarsområde
• Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter
som myndigheterna/parterna ansvarar för.
• Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte
att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda.
• Villkoret är att individen har ett klart behov av
samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.
Kunskaper före aktivitet
•
•
•
•
Vad är problemet?
På vad sätt har det att göra med FINSAM?
Behov eller mål
Få igång processer
Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå
vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande
process som varje dag måste erövras, etableras
och ständigt underhållas.
(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)
Samarbeta
Job ready
Arbetsför
Fysisk, social,
psykisk/
intellektuell
förmåga
Traditionellt
DELTA
Anställningsbar
Yrkeskomp, språk,
Social komp, ålder
Helhetssyn
• Förmåga att se individens samlade behov
• Förmåga att se den egna myndighetens insatser
i förhållande till andras
• Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i
förhållande till andras
• Förmåga att uppleva ett meningsfullt
sammanhang
Arbetssätt inom DELTA
Gemensamma
behov
Utveckla ny organisering
Och nya arbetssätt
Utvärdera
Implementera permanenta
Arbetsförmedling
Kommun
Finansiell
Samordning
Regionen
Försäkringskassa
?!
Ett gemensamt välfärdsarbete
Reguljär verksamhet
Centralt styrt
Sektoriellt
organiserad
Lokalt styrd
Gemensamt
organiserad
Vad har vi gjort?
• Kartlagt behov
• Förslag beretts i gemensam
beredningsgrupp
• Organiserat verksamheter utifrån behov
• Samlokaliserat myndigheter
• Förstärkt med kompetens
• Utvärderat – verksamhetsutveckling
• Implementerat arbetssätt och synsätt
Lokala behov fångas genom …
• Kartläggning
- Stadsdelar / Hisingsgemensamt
- Tvärsektoriellt och Tvärprofessionellt
- Gemensam beredning
• Ansökan
Ansökan
IDÉ - FASEN
• 1. UTGÅNGSPUNKTER
• 2. MÅL
• 3. BEHOVSGRUPP
• 4. AKTIVITETER
Ansökan
ANSÖKAN
• 5. PROJEKTSTYRNING - ORGANISATION
• 6. PROJEKTETS RELATION TILL ANDRA
VERKSAMHETER
• 7. RESURSER
• 8. TIDPLAN FÖR PROJEKTET
• 9. HUR UTVÄRDERAS PROJEKTET
• 10. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA
ERFARENHETER
• KONTAKTPERSONER
Mall för självvärdering
Projektets
förutsättningar
DELTAGARNA
PERSONALEN
ORGANISATIONEN
Hur drivs
processen?
Resultat/
Effekter
Medel kan ansökas för
• Testa och pröva nya professioner/tjänster,
arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns
idag.
• Kostnader som möjliggör och bidrar till att
samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare,
administration osv.
• Tjänster som innebär att det finns en
samverkanskostnad i förhållande till ordinarie
verksamhet.
•All rehabilitering utgår från individens
behov
•De samverkande myndigheterna tar ett
gemensamt ansvar
•Individens delaktighet i rehabiliteringen
eftersträvas
Denna värdegrund skall omsättas i de verksamheter som
vi bedriver.
Går inte i alltför enkla målbeskrivningar.
En diskussion pågår inom statsförvaltningen där man
försöker utveckla formerna för styrning av de statliga
myndigheterna (SOU 2007:75 Att styra staten). Här
menar man att politikens styrning kan och
skall kunna ta sig olika uttryckssätt och allt går inte att
formulera i enkla mål och man konstaterar att
Det viktiga är att uppdraget till myndigheterna
formuleras så att det kan realiseras
inom ramen för myndigheternas befogenheter.
(sid. 189)
Samordningsförbundet ger i uppdrag att samverkan
så att myndigheterna bättre kan samordna sina
insatser samt ger finansiella förutsättningar
för utveckling av relevanta nya/ bättre
kompletterande insatser.
Mål - Uppdrag
•
•
•
•
Mål
Att uppnå
Kräver kontroll över
relevanta åtgärder
Relativt enkel
verksamhet
Instrumentell styrning
•
•
•
•
Uppdrag
Att göra
Mycket
uppföljning/utvärdering
Bredare ansats
Kommunikativt
ledarskap
Våra operativa insatser för samverkan
• Åtgärds – DELTA
- Hälsodisken
- Tidig och Samordnad rehabilitering
- Unga Vuxna
- Arbetsmarknadstorget
- ViCan
- DISA
- Partnerskap Dialog & Samverkan
- Karriärcoach
- KIM
- Fyrklövern
- Mer svenska bättre hälsa
Olika former av
SAMVERKAN
Överenskommelser
behandlingsprogram
Autonomi
(Runo Axelsson)
Gränsöverskridande
team/arbetsgrupper
Fusion
Konsultation
Case
Konsolidering
informationsmanagers
samlokalisering
utbyte
samordningsgemensam
funktioner
budget
Samverkansformer
• Möten mellan berörda organisationer för
planering och informationsutbyte.
• Överenskommelser om kliniska riktlinjer,
behandlingsprogram, vårdkedjor etc.
• Case managers, samordningsfunktioner,
ansvarsgrupper etc.
• Gränsöverskridande multiprofessionella team
eller arbetsgrupper.
• Samlokalisering, gemensamma informationssystem mm.
Exempel
Hälsodiskens uppdrag är att
Utveckla och organisera nya arbetssätt och
verksamheter i gruppform där deltagarna bereds
ökade möjligheter att genom kunskap och samtal ta
ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa.
Tidig och samordnad rehabiliterings uppdrag är att
Utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av
individens behov och att koordinera insatserna genom
att organisera arbetet i tvärprofessionella och
tvärsektoriella team.
Exempel
Unga vuxnas uppdrag är att
Komplettera insatserna i Arbetsmarknadstorget, ViCan och
Navigator Center genom att erbjuda individuella
psykologsamtal till unga vuxna i åldern 20 - 25 år. Målet är
att ge den unge redskap till att styra och ta ansvar för sin
egen situation efter sin förmåga.
Arbetsmarknadstorgets uppdrag är att
Organisera verksamhet för arbetslösa Hisingsbor med
försörjningsstöd och ge ett tidigt och samlat bemötande
med samordnade insatser genom samlokalisering och
gemensamma handlingsplaner.
Exempel
Uppdraget för SANNA är att
Organisera arbetsrehabiliteringen för Hisingsbor med
missbruksproblematik aktuella hos flera myndigheter i
tvärprofessionella och tvärsektoriella team utifrån ett
samordnat arbetssätt och koordinerade insatser.
ViCan-teamens uppdrag är
Att organisera verksamhet med bred kompetens för att kunna
göra en samlad analys av individens arbetsförmåga när
arbetsförmågan är oklar och därmed identifiera vilka
insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare i
sin process mot egen försörjning.
Exempel
Rodrets uppdrag är att
Att utveckla kompletterande insatser – ge aktivt stöd i form av coachning till de
individer som har psykisk ohälsa och som har svårigheter att ta sig ut på
arbetsmarknaden. På grund av individernas oförmåga i kontakten ut mot
arbetsmarknaden får de aktivt stöd för att ta sig vidare till arbete och egen
försörjning eller sysselsättning.
Uppdrag för Navigator- och CoMcenter är att
Navigatorcenter
Utveckla kompletterande insatser för unga personer som befinner sig i utanförskap
i någon form och riskerar att bli beroende av försörjningsstöd.
Dessa personer är i behov av mer individanpassade insatser som medför hållbar
etablering på arbetsmarknaden och stöd för att komma vidare i egen
försörjning.
CoMcenter
Utveckla kompletterande insatser, nya mer individinriktade insatser, metoder för
Hisingsbor tar emot försörjningsstöd under lång tid och riskerar att inte komma
vidare mot arbete och därmed bli permanent bidragsberoende.
Att leda ett Samordningsförbundet
Arbetsförmedlingen
Kommun
Landsting
Försäkringskassa
Samordningsförbund
Styrgrupper
Aktiviteter
Tjänsteman
Aktiviteter
Aktiviteter
Beredningsgrupp
Aktiviteter
Vad är ansvarig tjänstemannens roll?
• Har ansvar för beredning av ärenden
tillsamordningsförbundet
• Ansvarar för verkställande av beslut
• Är sammankallande i beredningsgruppen
• Företräda samordningsförbundet på
tjänstemannanivå
Vad är beredningsgruppens roll?
• Utgör ett stöd för den ansvarige tjänstemannen
• Återför information från samordningsförbundet och
beredningsgruppen till den egna organisationen
• Skapar förutsättningar för samarbete mellan
handläggare där samverkan behövs
• Identifierar behov av samverkansinsatser
• Skapar förutsättningar för implementering i den egna
organisationen
Helhetssyn
• Förmåga att se individens samlade behov
• Förmåga att se den egna myndighetens insatser
i förhållande till andras
• Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i
förhållande till andras
• Förmåga att uppleva ett meningsfullt
sammanhang
Hur utveckla en helhetssyn?
• Gemensamma mål
• Samlokaliserade
• Tar tid
• Stöd
- professionellt
- processtöd
Samverkan – Samvärkan –
Samverkan – En process flera steg
Samverkan – Vi vill
Samvärkan – Vi försöker
Samverkan – Vi lyckas
Hur stödja processen?
Ledarens roll
Relation
Stödjande
Coach
Delegerande Instruktör
Organisationens mognad
Uppgift
Varför fungerar samverkan
•
•
•
•
•
•
•
•
Ta tid
Jämställdhet mellan myndigheter
Gemensamt mål
Tydlig målgrupp
Ledningens roll
Individens behov
Samsyn på samverkan
Identifiera behov/vad är problemet?
Ett gemensamt välfärdsarbete – Ledningens roll
Reguljär verksamhet
Centralt
styrt
Sektoriellt
organiserad
Lokalt styrd
Gemensamt
organiserad
Att arbeta på bredden – Kunskap - DELTA
- Våld i nära relationer
- Doktorand
- Utveckla styrning från Mål – Uppdrag
- Kunskapsöverföring Region - Kommun
- Folkhälsoarbete
- Nyanlända
- Gemensam ESF – ansökan
- Kvilledalen - idéutveckling
- Behovsanalysgrupp
- Fattigdom
Behovsanalysgruppen
• Multimodalt team
• Individuell psykosocialutredning (IPU) för ungdomar
som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd
• Förberedande och motiverande insatser inför och
under deltagande i Arbetslivsintroduktionen (ALI)
• Identifiera riskgrupper bland de som hoppar av
gymnasiet
• Nollplacerade – långtidssjukskrivna som uppbär
socialbidrag på grund av att saknar
sjukpenninggrundande inkomst
Erfarenheter av finansiell samordning
För individen
- respektfullt bemötande
- adekvata åtgärder
- delaktighet i rehabiliteringen
Erfarenheter av finansiell samordning
Personalen
- meningsfullhet
- minskad frustration
- kompetensutveckling
Erfarenheter av finansiell samordning
Samhället
- förkortad
rehabiliteringsprocess
- minskade väntetider
- tydligare ansvarsgränser
Totalt aktuella deltagare i DELTA-samverkan
(halvår)
3909
2709
år 2007
2310
2056
år 2008
år 2009
1743
1599
1216
840
Socialmedicinska
966
Arbetslivsinriktade
Totalt
Antal avslutade deltagare i DELTA-samverkan
(halvår)
1987
1849
1452
1350
1324
år 2007
år 2008
år 2009
889
461
Socialmedicinska
525 535
Arbetslivsinriktade
Totalt
Försörjning vid start resp. avslut jan-juni 2009
Arbetsmarknadstorget, SANNA och Rodret (415
deltagare)
59%
Egen (lön, CSN)
92%
SDF
Fk
Af
29%
Start
3%
1%
5%
11%
Avslut
Tid i aktivitet socialmedicinska jan-juni 2009 (1 452
deltagare)
Längre än
10 mån
7%
4-9 mån
21%
0-3 mån
72%
Uppfattningar om hur Delta-verksamheterna fungerar
• Hög tillgänglighet:
– Tre av fyra anser att väntetiden för att träffa
personal ”aldrig” eller ”sällan” blivit lång.
– 70 % menar att de ”aldrig” eller ”sällan” fått
vänta på att en aktivitet ska sättas igång.
– 83 % anser att personalen har tillräckligt med
tid för att kunna hjälpa individerna.
Synpunkter på Personalen
– 55 % anser att personalens förståelse för individens
situation är mycket stor (9 - 10 på mätskalan). 28 %
anger siffrorna ”7” eller ”8”.
– 65 % anser att personalen vilja att hjälpa till och
förbättra individernas situation är mycket stor (9 - 10 på
mätskalan). 16 % anger siffrorna ”7” eller ”8”.
– 53 % anser att personalen förmåga att hjälpa till och
förbättra individen situation är mycket stor (9 - 10 på
mätskalan). 26 % anger siffrorna ”7” eller ”8”.
Uppfattningar om samsyn
• Hälften anser att personalen ”alltid” eller ”ofta”
har samma syn på hanteringen av individens
situation.
• 42 % svarar ”vet ej”, vilket kan förklaras av att 53
% anger att de inte träffat annan personal.
• Få som svarar ”sällan” eller ”aldrig”.
Uppfattningar om de genomförda insatserna
• 43 % upplever att de fått en annan hantering av sin
situation jämfört med tidigare:
–
–
–
–
–
–
upplevt förståelse och gott bemötande.
man mår bra, både fysiskt och psykiskt.
personalens hjälpsamhet och positiva energi.
uppskattar metoder.
flera professioner samarbetar.
tid att lyssna.
Förbättring av den personliga situationen
45%
40%
35%
30%
25%
Kvinnor
20%
Män
15%
10%
5%
0%
0
1-2
3-4
5-6
7-8
9-10
Inget görs
Kostnad
Insatser via
DELTA
Normalfall
Tid
Samhällsekonomisk Utvärdering
Payoff-tiden för
staden
Payoff-tiden för
regionen
Payoff-tiden för
staten totalt
Payoff-tiden
Stadens lönsamhet på
lång sikt
Ökad inkomst per
deltagare
SANNA
två månader
Rodret
20 månader
sju månader
en månad
70 månader
29 månader
sex månader
10,5 milj.kr,
motsvarande drygt
800 tkr per deltagare
29 tkr
nio månader
10,5 milj.kr,
motsvarande 460
tkr per deltagare
35 tkr
Går det att implementera projekt i ordinarie verksamhet?
Ja - under förutsättning att man:
• Förstår
• Kan
• Vill
ÅtgärdsDELTA
Kunskaps
DELTA
Ordinarie
verksamhet
Implementering
Utvärderings
DELTA
Organisering av Intersektoriell Samverkan
• Nätverk
• Budget
• Ledningsuppdrag – styrgrupper,
Samordnare
• Horisontellt och vertikal information
Utveckling av Intersektoriell Samverkan
• Processtänk
• Tid
• Utvärdering som lärande
• Processtöd
• Gemensamma synsätt
• Gemensamma uppdrag -mål
Framgångsfaktorer för
rehabiliteringssamverkan (forskning)
Stödjande
strukturer
• Tydlig målgrupp och
relevanta aktörer
• Stark förankring
• Tydliga incitament
Faktorer som främjar
arbetsprocessen
• Standardisering,
systematisering och
formalisering
• Ett gemensamt arbetssätt
• Gemensamma
utbildningsinsatser
• Ledarskap
Framgångsfaktorer för
rehabiliteringssamverkan (forskning)
• Ett bredare synsätt på individers behov av hjälp och
stöd (helhetssyn).
• Kunskaper om inblandade professioners och
myndigheters kompetens och uppdrag.
• Förmåga att se den egna professionen och myndigheten
i relation till andra.
• Vilja att kompromissa och ge upp delar av det egna
reviret till förmån för bättre helhetslösningar (altruism).
Att leda ett Samordningsförbundet
• Styrelsens har det yttersta ansvaret
• Styrelsen väljer själv hur den skall arbete och hur
verksamheten skall organiseras
• Lämpligt att överväga vilken styrmodell som
skall tillämpas
Att leda ett Samordningsförbundet
Hur fungerar syrelsearbetet
– Vilka frågor hanteras på styrelsesammanträdena? Är det rätt
frågor?
– Är det en rimlig tid för de frågor som styrelsen hanterar?
– Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelsen och
tjänstemannen?
– Är det underlag som styrelsen får utsänt i tid och håller det
tillräckligt hög kvalitet?
– Följer styrelsen upp att besluten verkställs?
– Är ledamöterna informerade om de förutsättningar som gäller för
förbundets verksamhet?
– Är ledamöterna tillräckligt insatta och följer de förbundets
verksamhet?
Att leda ett Samordningsförbundet
Organisation
•
•
•
•
•
•
Tjänsteman
Beredningsgrupp- med beslutsmandat
Lokal samverkans grupp
Styrgrupp
Samordnare/projektledare
Handläggargrupper - team
Att leda ett Samordningsförbundet
• Tjänstemannens roll
- Sammankallande
- verkställer beslut
- representant för förbundet på tjänstemannanivå
• Processtödjare
- inventering
- skapa samverkan
- utvärdering
Att leda ett Samordningsförbundet
• Anställningsformer för personal –
arbetsgivaransvar
• Kompetensutveckling och lönepolicy
• Behålla kontakten med ”hemmaorganisationen”
• Arbetsmiljöansvar – samordning av ansvaret
Att leda ett Samordningsförbundet
Administrativ kompetens
• Samordningsförbundet är att betrakta som en myndighet. De
lagar och föreskrifter som gäller för myndigheter gäller även
för samordningsförbund. Det är mycket begärt att en
tjänsteman ska ha kompetens inom alla dessa områden och
man bör därför se över hur kompetensen säkras inom
förbundet. Det är därför av stor vikt att
samordningsförbundet och dess styrelse har kompetens inom
bland annat kommunal- och förvaltningsrätt och
lagstiftningen om offentlighet och sekretess.
• Anlita duktig nämndsekreterare
Att leda ett Samordningsförbundet
Sekretess
• Sekretess till skydd för enskild gäller inte i
förhållande till den enskilde själv och kan i
övrigt helt eller delvis efterges av honom
(sekretesslagen)
• Använd medgivande
• Medför ett mer aktivt deltagande i
rehabiliteringen
Att leda ett Samordningsförbundet
Upphandling
• Gäller endast för utvärdering och administrativa
tjänster – inte rehabilitering
• Fastställ riktlinjer för upphandling
• Medverka i parternas upphandlingsavtal
Att leda ett Samordningsförbundet
Styr med pengar
Budget och redovisning i
myndigheter
Budget och redovisning i ett
samordningsförbund
Landsting
Kommun
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Samordningsförbund
Åtgärds-DELTA
UtvärderingsDELTA
KunskapsDELTA
Ordinarie
verksamhet
Implementering
Arbetssätt
Åtgärds-DELTA
Organisering
Organisation
KunskapsDELTA
Finansiering
Ordinarie
verksamhet
Implementering
Arbetssätt
Åtgärds-DELTA
Organisering
Organisation
KunskapsDELTA
Finansiering
Ordinarie
verksamhet
Implementering
Förstå
Kunna
Vilja
Arbetssätt
Åtgärds-DELTA
Organisering
Organisation
Finansiering
KunskapsDELTA
Ordinarie
verksamhet
Implementering
Förstå
Kunna
Vilja
Subjekt
och
Subjekt
Implementeringsalternativ
• Fullständig implementering
Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet
tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller
ansvar och finansieringen.
• Delad implementering
Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över
ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten
medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt
finansiell samordning.
Implementeringsalternativ
• Strukturell implementering
Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form
och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning.
• Professionell implementering
Det fjärde innebär att man inom en aktivitet har tagit fram nya
arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på
övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att
kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda
organisationer.
En världsberömd poet
• Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.
Ur Romanska bågar
• Två sanningar närmar sig varann. En kommer
inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man
en chans att få se sig själv.
Ur Preludier II
Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av
banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer
uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden
och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i
en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten
kopplas kulturer, områden och discipliner samman och
etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom
tid kan det ge upphov till ett stort antal nya,
banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till
fantastiska innovationer och det är detta fenomen som
kallas för Medicieffekten.
Framgångsfaktorer
Ledningens roll
•
•
•
•
•
Förmågan att höja sig över det sektoriella synsättet
Formulera gränsöverskridande mål
Stimulera medarbetare och ge utrymme för utveckling
Förbundets tjänsteman ska verka som nätverksledare,
vilket innebär att arbeta horisontellt mer än vertikalt,
stödja beslutsfattande, hantera konflikter i gränssnitten
och agera som förändringsagent
Vara aktiv och förstå myndighetssystemen
Framgångsfaktorer
Organisationerna
•
•
•
•
•
•
•
Ställa kompetens till förfogande
Ta ett gemensamt ansvar för att stödja samverkan, till
exempel i en avsiktsförklaring
Ta till sig av den kompetens och kunskap som utvecklas
i samverkan
Betona det gemensamma intresset kring individen och
inte det egna besparingsperspektivet
Ta tillvara olikheterna hos myndigheterna
Skapa en effektiv struktur för samverkan
Identifiera hinder för samverkan i regelverken
Framgångsfaktorer
•
•
•
•
•
•
Medarbetare
Utveckla samverkanskompetens
Ha en hög egen kompetens inom sitt
fackområde
Utveckla en god kommunikativ förmåga
Vara öppen för att tillägna sig en helhetssyn på
individens behov
Arbeta utifrån en gemensam värdegrund
Vara intresserad och vilja samarbeta
Samverkan är inte ett tillstånd som går att
uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt
levande process som varje dag måste
erövras, etableras och ständigt underhållas.
(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)