Transcript Årsredovisning - Folktandvården i Stockholm

Årsredovisning
FOLK TANDVÅRDEN STOCKHOLMS LÄN AB
ÅRSREDOVISNING 2013
VD har ordet................................ 3
Notiser från verksamheten. . .......... 4
Förvaltningsberättelse................ 10
Resultaträkning.. ........................ 13
Balansräkning........................... 14
Kassaflödesanalys.. .................... 16
Noter......................................... 17
Revisionsberättelse..................... 22
Styrelse och ledningsgrupp .........23
2
V D H AR O R D ET
Tidernas Folktandvård 75 år!
För ett år sedan, summerade jag verksamhetsåret 2012
under rubriken ”Ett historiskt år”. Nu, vid en tillbakablick på 2013, kan vi med glädje och stolthet konstatera
att Folktandvården fortsätter skriva historia.
Tidernas resultat. Våra 2 000 medarbetare skapar ett
kompetent, engagerat, ansvarsfullt tandvårdsföretag.
Tillsammans redovisar vi ett strålande resultat 2013.
Framgångarna omfattar allt från ekonomi till tandhälsa,
nöjda kunder och nöjda medarbetare. Vår goda utveckling
är ett kvitto på att kunderna uppskattar våra gemensamma
insatser. Vi har ett starkt varumärke. Det visar sig också i
medarbetarenkäten och rekryteringen av nya medarbetare.
Folktandvården är ett offentligt ägt bolag. Vår övergripande uppgift är att skapa samhällsnytta genom att
verka för en bättre tandhälsa i länet. Bolagsformen ställer
krav på effektivitet och affärsmässighet. Med offentligt
ägande följer också vissa lagar och regler. Inom ramen för
lagen om offentlig upphandling (LOU) har vi till exempel
haft en stor utmaning i att skapa utrymme för valfrihet
och hög kvalitet i våra inköp av tandtekniska tjänster.
Tandvård för alla. Våra kunder är i alla åldrar och finns
i hela länet. Deras förväntningar, förutsättningar och
behov står i fokus för vår verksamhet. Vårt erbjudande om
Frisktandvård är unikt. Det stärker dessutom relationen
till kunderna och ger oss säkra inkomster.
Bred och djup kompetens. Samarbetet mellan olika
kompetenser inom allmän-, medicinsk och specialisttandvård samt med sjukvård, utbildning och forskning är en
stor styrka. Genom kliniknära forskning i samarbete med
Odontologiska institutionen, specialistkonsultationer,
telemedicin och stora interna utbildningsinsatser driver vi
utvecklingen i branschen framåt. Utbildning av nischtandläkare samt traineeprogram för blivande arbetsledare och
klinikchefer öppnar dessutom nya karriärvägar.
Vi bygger för framtiden. Folktandvården växer och
ut­vecklas med nya kunder och medarbetare. Vi befinner
oss i en investeringsintensiv period med långsiktiga sats­­­­­­ningar på nya kliniker, modernisering av gamla lokaler,
utbildning, kliniknära forskning, IT-utveckling och nya
kommunikationslösningar. Under året etablerade vi två
nya kliniker; Sundbyberg och Medicinsk tandvård Stock­holms sjukhem.Vällingby flyttade dessutom till nya lokaler.
Nu planerar vi för en ny klinik i Liljeholmen och nya
lokaler för Solnakliniken. Samtidigt förvandlas gamla
Eastman till Nya Eastman. Där ska vi arbeta för ett ökat
flöde in och ut mellan allmäntandvården och specialist­
tandvården.
Ständiga förbättringar. Medarbetarnas tankar och idéer
är en viktig input för vårt förbättringsarbete. Under 2013
har jag träffat representanter från alla kliniker för att lyssna
in deras synpunkter och föra en dialog om vardagen och
framtiden. Flexibel arbetstid, enklare T4 (vårt journalsystem) och förmånligt erbjudande om Frisktandvård till
personalen är exempel på önskemål som vi hoppas kunna
förverkliga.
Tillsammans fortsätter vi att utveckla framtidens Folktandvård.
Ann-Charlotte Frank Lindgren
VD Folktandvården Stockholms län AB
Vår goda utveckling
är ett kvitto på kundernas
uppskattning.
”Tandvårdsbranschen bedöms stagnera
med undantag av Folktandvården som
fortsätter att expandera.”
Grant Thorntons framåtblickande rapport 2012
3
Organiskt växande. 2013 etablerade vi två nya
kliniker. Den ena i Sundbyberg, den andra på Kungs­
holmen i Stockholms sjukhem. Den senare har en nyckel­
roll i ett nytt akademiskt centrum för äldretandvård (ACT)
där Folk­tandvården, Institutionen för Odontologi (IO) och
Stiftelsen Stockholms sjukhem samarbetar kring behandling,
forskning och utbildning. Klinikerna i Vällingby och Tullinge
flyttade dessutom till nya toppmoderna tandvårdslokaler.
Samtidigt evakuerades Eastmaninstitutet. Förvandlingen av Eastmanhuset är det största projektet i
Folktandvårdens historia. Under byggperioden omlokaliseras
sju specialistkliniker med 100 medarbetare och 10 000 kunder
till ett tiotal andra kliniker. När Nya Eastman står klart hösten
2015 flyttar flera specialistkliniker in. Då kommer 200 med­
arbetare ta hand om cirka 20 000 barn och vuxna.
Folktandvårdens goda utveckling är ett resultat av
hög kompetens, stort engagemang och fram­för­allt
– ett mycket gott samarbete. Hela verksam­heten
bygger på gemensamma mål och tydliga
värderingar:
Nyfiken står för lusten att höja blicken, lyssna och lära, ut­
veckla och utvecklas.
”Vi har kunder som vill komma till oss och fantastiska
medarbetare som tar ansvar i varje stund och tänker
kvalitet, bemötande och ekonomi.”
Omtänksam visar på viljan att tillgodose kundernas behov
och önskemål samt påminner oss om ansvaret för vår gemen­
samma miljö.
Eva Nilsson, klinikchef Västertorp
Tillgänglig innebär att vi ska uppfattas som tydliga, lyhörda
”Att bygga en ny klinik är först och främst att
bygga team och kundrelationer. Vår marknadsföring
ledde till att 500 personer anmälde sig som kunder
via hemsidan långt innan vi öppnade.”
och kompetenta. Att vi finns till för våra kunder och med­
arbetare.
På våra 84 kliniker erbjuder vi ett komplett utbud av
Åsa Bergh, klinikchef Sundbyberg
allmän-, medicinsk- och specialisttandvård. 2 000 medarbetare
tar emot cirka 1,3 miljoner patientbesök per år. Flera kliniker
har kvällsöppet och Akuten har öppet såväl helger som sena
kvällar. Cirka 25 procent av de vuxna i länet och 80 procent av
barnen väljer Folktandvården.
Tandhälsan är en färskvara som kräver kontinuerliga
insatser. Preventionsprogram för barn, Frisktandvård,
satsning på Fluortanter/Fluormän och geriatrisk tandvård
samt ansträngningar för att fånga upp unga vuxna och
tandvårdsrädda är exempel på sådana långsiktiga åtgärder.
Målet är att alla i länet ska ha friska tänder hela livet. Men
än så länge är tandhälsan långt ifrån jämlik. Barn i socialt
ut­satta områden har mer än dubbelt så mycket karies som
andra barn. Många gamla har dessutom stora tandvårds­behov.
I områden där barn och vuxna har stor risk för karies gör
vi förstärkta insatser med fluor och utökad hälsoinformation.
I Stop Caries Stockholm, en stor vetenskaplig studie med
fokus på de minsta barnen, prövar vi dessutom ett utökat
vårdprogram.
Frisktandvård, tandvård till fast pris, är en unik tjänst som
uppmuntrar våra kunder att sköta om sin mun och besöka
Stora framgångar. Vår verksamhet värderas på flera sätt;
tandhälsan i länet, ekonomiskt resultat, andel nöjda kunder och
nöjda medarbetare, antal frisktandvårdskunder etc. Våra kunder
är mycket nöjda. De har stort förtroende för Folk­tandvården.
Personalen får mycket beröm för kompetens, bemötande och
behandling.
Verksamhetsresutatet blev drygt 130 Mkr. Omsättningen
uppgick till 1 536 Mkr. Vinsten används bland annat till
utvecklings­projekt, renovering, nybyggnation, ny teknik och
utrustning, fortbildning och forskning. Medarbetarna får
dessutom ta del av vinsten via resultatdelning.
4
N OT I S E R F R Å N VE R K SAM H ET E N 2 0 1 3
oss regelbundet. Vi har 50 000 aktiva avtal. Var tionde vuxen
kund är frisktandvårdskund. Våra kundenkäter visar att de är
mycket nöjda och gärna rekommenderar Frisktand­vård till
andra.
”Frisktandvård ger mig trygghet, jag får den
tandvård jag behöver, när jag behöver.”
Svar från frisktandvårdskunder via en enkät
Det goda samarbetet mellan allmän- och specialisttand­
vården, olika yrkesgrupper och specialiteter, mellan tandvården
och sjukvården berikar och kvalitetssäkrar Folktandvården.
Medarbetarenkäten visar återigen ett väldigt fint resultat, lika
bra som förra året. Att så gott som alla, hela 92 procent, har
svarat är ett bevis på medarbetarnas engagemang. Trivseln på jobbet betyder mycket för motivationen och hälsan. Nya
rutiner för sjukfrånvaro och rehabilitering har dessutom
bidragit till att sänka sjuktalen.
Strategiska satsningar på fortbildning, nischtandläkar­
befatt­ningar, telemedicin och specialistkonsultationer leder till
säkrare behandlingar, nöjdare kunder och färre remisser till
specialisttandvården. Våra utbildningsprogram omfattar allt
från protetik, rotbehandling och kirurgi till bemötande, IT,
miljö, hygien och läkemedel. Under 2013 deltog 1 500 med­
arbetare i ett 70-tal kurser och seminarier. I två nystartade
traineeprogram, ett för klinikchefer och ett för arbets­ledare,
satsar vi dessutom på morgondagens ledare.
Nischbefattningarna skapar mervärde för kunderna och
hela organisationen. Tandläkarna erbjuds en ny karriärväg,
allmän­­tandvården utvecklas och samarbetet mellan allmänoch specialisttandvården stärks. Under 2013 har åtta nisch­
tand­läkare utbildats och examinerats. Samtidigt har elva nya
ST-tandläkare påbörjat specialistutbildning.
”Att nischa sig är ett sätt att utvecklas och få
möjlighet att fokusera på ett område utan att behöva
bli specialist. Allt eftersom kan man ta hand om
svårare fall. Det är en fördel för alla. ”
I vårt förbättringsarbete finslipar vi varje steg i vård­
kedjan – från den första kundkontakten i telefon eller på
hemsidan, till bemötandet, behandlingen, betalningen och
kallelsen till nästa besök. Alla är delaktiga i förbättringarna.
Klinikerna har dessutom IT-samordnare (ITKS), miljö­
ambassadörer, hygienansvariga, marknads­förare, barntand­
vårdsambassadörer och nischtandläkare.
IT-utvecklingen har stor betydelse för kommunikationen
mellan klinikerna och med kunderna. Telemedicin, videokon­
ferenser, digital röntgen och e-legitimation är numera en del
av vår vardag. Via Romexis, det nya programmet för digital
röntgen, kan klinikerna ta del av varandras röntgenbilder.
Snart får vi också flera virtuella mötesplatser, digitala anslags­
tavlor, program som tar digitala avtryck och ger oss en 3D-bild
av en ny tands optimala form.
Torbjörn Renbäck, nischtandläkare endodonti Hornstull
”Trivseln på jobbet hänger samman med gott ledarskap,
gott medarbetarskap, god arbetsmiljö, god kommunikation
samt tydliga ansvarsområden och rutiner. ”
Lisa Engström, personalkonsult
”Kirurgikonsultation via webbkamera
och videolänk är helt suveränt.”
Björn Bergström, protetiker S:t Erik
SAMARBETE FÖR FORSKNING OCH ÖKAD PATIENTSÄKERHET
Patientsäkerhetsgruppen går igenom vårdavvikelser och tar
Gruppens specialister är sakkunniga i vårt arbete med riktlinjer.
ställ­­ning till eventuell händelseanalys eller anmälan enligt Lex
Maria. Arbetet resulterar i vårdriktlinjer, nya rutiner och utbildning.
FoU-gruppen stimulerar och stödjer vårt forsknings- och utvecklingsarbete.
Utbildningsgruppen samlar in behov av kompetensutveckling
och tar fram förslag till utbildningar som erbjuds i vår odontoloMaterialgruppen följer materialutvecklingen och medverkar vid
giska utbildningskatalog.
upphandling av dentala material.
Tandvårdsrådet lyfter fram och analyserar odontologiska frågor.
Läkemedelsgruppen arbetar med frågor som rör läkemedel och
läkemedelsrutiner. De tar till exempel fram riktlinjer och utbildning
kring antibiotika.
Strålskyddskommittén arbetar tillsammans med våra radiologer och vår strålfysiker för att säkerställa att vår röntgenverksamhet sker på rätt sätt och enligt gällande lagstiftning.
5
N OT I S E R F R Å N VE R K SAM H ET E N 2 0 1 3
Kvalitets- och miljöarbetet fokuserar på patientsäkerhet,
miljö, hygien och smittskydd. Sedan 2005 är vi miljöcerti­
fierade enligt ISO 14001.
Vi arbetar med tre målområden: Klimateffektiv, resurs­
effektiv och hälsofrämjande miljöarbete. Genom att arbeta
för en bättre tandhälsa bidrar vi till en bättre miljö. I syste­met
Händelsevis uppmärksammar vi tillbud, risker och negativa
händelser, lär av misstagen och ser till att fel blir rätt. All per­­
sonal utbildas i läkemedel och miljö. Arbetsledare och smitt­
skyddsansvariga får dessutom utbildning i hygien och smitt­
skydd.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde en inspek­
tion och vi fick gott betyg för vårt arbete med strål­säkerhet.
De få brister som identifierades är åtgärdade, de bedömdes
ha låg betydelse för säkerheten.
Våra miljömål har uppfyllts. Tack vare våra miljömedvetna
medarbetare och en aktiv miljökommunikation har vi minskat
vår miljöpåverkan.
Medicinsk tandvård bedrivs på åtta kliniker i anknytning
till sjukhus och vårdhem. God munhälsa och god allmänhälsa
går hand i hand och geriatriken efterfrågar allt mer avancerad
tandvård. Tack vare det tredje steget i tandvårdsreformen får
personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
ökat stöd för tandvård. För att möta behoven hos den växande
gruppen av äldre kunder utbildas tandläkarna i oral medicin.
Kunskapsutbyte och konsultationer sker också via Geriowebb,
en ny webbaserad kommunikationskanal.
Våra mobila tandvårdsteam besöker särskilda boenden
med sin utrustning. De utbildar också anhöriga och vård­
personal så att de kan hjälpa till med munhygienen.
I tandblek­­nings­­kampanjen erbjöd vi blekning till halva priset
och kostnadsfri konsultation i samband med behandlingen.
Årets frisktandvårdskampanj vände sig framförallt till unga
vuxna med bland annat reklam i tunnelbanan, skyltar på
bussar och pendeltåg, annonser i Metro och på Facebook.
”Små barn har känsliga tänder. Genom att hitta och
förebygga karies i tid kan vi minska risken för framtida
fyllningar, extraktioner och tandvårdsrädsla.”
Maria Anderson, pedodontist och projektledare
Stop Caries Stockholm (SCS)
Vår marknadskommunikation sker på många olika sätt.
Klinikerna annonserar, deltar i event och mässor, besöker före­
tag, föreningar, apotek, gallerior, skolor etc. Vi bjuder in barn
och föräldrar till öppet hus och ordnar frisktandvårdskvällar för
19-åringar. För att stärka vårt varumärke och komplettera klinikernas
egen marknadsföring tar vi fram gemensamma kampanjer,
faktablad och kundfoldrar.
På vår hemsida bokar fler och fler kunder tid och får in­
forma­­tion om behandling, Frisktandvård, pris, egenvård,
och sista-minuten-erbjudanden. 2013 hade hemsidan drygt 126 000 besök per månad. Antalet besök ökar lavinartat.
Informa­tionen kan översättas till 55 olika språk och läsas via
mobil­telefon och läsplatta.
”Att Folktandvården finns i Rinkeby är lika viktigt
för områdets status och trygghet som att polisen,
skolan och vårdcentralen finns på plats.”
Aneam Alieyce, arbetsledare Rinkeby
6
N OT I S E R F R Å N VE R K SAM H ET E N 2 0 1 3
Våra 17 specialistkliniker har stor betydelse den odonto­
logiska utvecklingen. Akuta fall och patienter som förbereds för
sjukhusbehandling tas emot om­gående. Med hjälp av specialist­
konsultationer, telemedicin och nischtandläkarbefattningar
utförs allt fler komplicerade behand­lingar på allmänklinikerna.
Ortodonti. Intresset för tandreglering fortsätter att öka. Allt
fler vuxna rättar till sina tänder. Många barn och vuxna väljer
dess­utom att betala extra för ”osynlig” lingual teknik.
Pedodonti (specialiserad barn- och ungdomstandvård) ser en
fortsatt ökning av antalet remisser. 1 500 barn med sär­skilda
behov är listade för kontinuerlig fullständig vård. Specialisterna
medverkar också i behandlingen av barn på sjukhus.
Klinisk forskning. I kunskapsutbytet mellan forskning och
klinik utvecklas och stärks vårdens kvalitet. Landstinget bidrar
med medel för forskning och flera FoU-projekt bedrivs i sam­
arbete med IO. Folktandvården driver dessutom över 20 verk­
samhetsnära utvecklingsprojekt. Målet är bland annat tidigare
diagnos, bättre behandlingsmetoder och ökad patient­säkerhet.
Projekten behandlar allt från implantat och brokon­struk­tioner
till barnreumatism och dentala erosioner.
Under året publicerade vi ett tiotal vetenskapliga artiklar.
Fem av våra tandläkare antogs till den nationella forskarskolan
och en av våra barnspecialister disputerade med en avhandling
rörande barn med Downs syndrom.
”Forskningen ger oss kunskap för att utveckla
och utvärdera det kliniska arbetet. Vilka patienter är
i riskzonen? Hur ska vi ställa diagnos? Vad leder
olika behandlingar till? Vad får vi för resultat
på kort respektive lång sikt? ”
Oral kirurgi. Kirurgerna utför komplicerade operationer,
tandtransplantationer och implantatbehandlingar. Bland
kunderna finns barn och vuxna med allvarlig tandsjukdom,
komplicerade olycksfallsskador och svåra tandutvecklings­
störningar.
Lars Fredriksson, med dr och FoU-samordnare
Endodonti (rotbehandling och rotfyllning). Specialisterna
”Allt fler frågar efter osynlig (lingual) teknik
och är beredda att betala för den. Vi är förmodligen den
största och mest erfarna aktören inom det området.”
tar hand om komplicerade rotbehandlingar, rotspetskirurgi
och utredning av smärta som misstänks ha koppling till tand­
infektioner. De utbildar också allmäntandvården i rot­behand­
ling med maskinell rensning.
Nadjwan Abbu, övertandläkare Eastman tandreglering
”Vår studie om implantatbehandling på ungdomar är
unik. Så vitt vi vet har ingen i hela världen gjort något
motsvarande. Jag hoppas att den ska kunna ligga till
grund för en vetenskapligt baserad vårdplan för
implantat på unga. ”
Bettfysiologin (behandling av smärta och funktionsstörningar
i tuggsystemet) är en snabbt växande specialitet. som tar
emot allt fler patienter med smärtproblematik, käkfunktions­
störning och sömnapné. Behandling som rörelseträning,
bettskena och kortisoninjektioner sker ofta i samarbete med
läkare och sjukgymnaster.
Nicole Winitsky, protetiker och forskare Eastman
Parodontologi och protetik (behandling av tandlossnings­
sjukdomar samt ersättning av förlorade tänder och vävnader)
ser allt fler fall av svår tandlossning och periimplantit (skruvar
lossnar). Fasta och avtagbara proteser kombineras ofta med
implantat. Utvecklingen går mot digitala avtryck och bättre
mer hållbara keramer.
Vår mission: Med ett personligt bemötande och genom
att erbjuda professionell tandvård bidrar Folktandvården
till en bättre munhälsa i Stockholms län.
Radiologi (röntgen) tar emot ett stort antal förfrågningar
om röntgenfynd. Ny teknik ger allt lägre stråldoser och
tydligare bilder. Folktandvårdens radiologer granskar också
bilder som tas av andra vårdgivare.
Vår vision: Folktandvården är det självklara valet för
alla i Stockholms län som värdesätter en professionell
tandvård och ett personligt bemötande.
7
OTIISSEERR FFRRÅÅNN VE
VERRKKSAM
SAMHHET
ETEENN 22001133
NNOT
Några exempel från året som gått:
I erfarenhetsutbytet med andra vårdgrenar, andra landsting och
länder väcker vårt preventionsprogram för barn, vår modell för
Medicinsk tandvård och våra kunskaper om sambandet mellan
tandhälsa och olika sjukdomar stort intresse.
Vår odontologiska utbildningskatalog omfattar drygt femtio
utbildningar. Allt från finesser i T4 till en lång rad möjligheter att ta
del av specialisttandvårdens råd och rön.
Geriowebb är ett webbaserat hjälpmedel för terapiplanering och
konsultationer kring äldretandvård. Patientfallen diskuteras i tele­
fon­konferenser och samlas i en kunskapsbank.
Tandsköterskelyftets kompetensutveckling bidrar till att team­
arbetet blir mer omväxlande och effektivt.
Nischtandläkarna följer utvecklingen inom sin nisch, bistår
med sakkunskap på sin klinik, tar emot remisser och förmedlar
specialistfall till specialistklinikerna.
Tandhygienisterna har en betydelsefull roll i det förebyggande
arbetet. De senaste åren har antalet anställda hygien­ister ökat.
Kreativt utvecklingsklimat. Medarbetarnas förbättringsförslag
bidrar till nya idéer och tydligare kundkommunikation. Varje kvartal
belönas bästa förslag med 3 000 kronor.
Frukost med IT. IT-avdelningen bjuder på tips och tricks kring
Excel, Powerpoint, digitala bilder och Windows 8.
Akuten tar emot ca 24 000 patienter per år. Kvällen före julafton
är all time high.
På marknader, torg, högskolor och företag sprider klinikerna
in­formation om Frisktandvård, tandvårdsbidrag, sista minuten,
fluor med mera. Nya kontakter knyts och samarbetet med ex­em­
pel­vis BVC, förskolor, äldreomsorg, SFI (Svenska för in­vand­rare)
och PRO stärks.
Temperaturmätare. Flera kliniker testar ett nytt snabbt webb­
baserat kundundersökningsverktyg. Via en iPad knappar kun­
der­na in sitt spontana intryck av bemötande, behandling och
service.
Vid en roadshow på Stockholms universitet och Kungliga tek­
niska högskolan (KTH) som arrangerades av Studentkortet fick
hundratals unga vuxna råd om tänder och tandvård.
FOLKTAN DVÅR D E N 75 ÅR!
1938 fattar riksdagen beslut om att införa folktandvård i Sverige.
40-talet: Länets första folktandvårdsklinik öppnar 1940 i Söder­
tälje, följt av Vaxholm, Gustavsberg och Sigtuna 1941. Stock­
holms stad har skoltandvård men dröjer till 1949 med att införa
folktandvård. Då får Folktandvården också ansvar för Eastman­
institutet.
50-talet: Barnkullarna är stora och det är svårt att rekrytera
tandläkare. Det förekommer nästan ingen förebyggande
tandvård. Lärarna informerar barnen om munhygien och kost.
60-talet: Fluortandsköterskorna dyker upp i skolorna och de
första tandhygienisterna gör entré på klinikerna.
70-talet: Lagen ger barn och ungdomar 0-19 år rätt till kostnadsfri
tandvård. Start för allmän tandvårdsförsäkring 1974.
8
Fluortantens dag vid IKEA. Den 1 september bjöds IKEA-
be­sök­­­­arna på goda råd, fluor, tandborstar och en värdecheck
på 200 kr för undersökning. Cirka 40 000 kunder besökte
varu­husen under dagen.
På mässan Underbara barn fick 15 500 vuxna och ännu fler
barn möjlighet att träffa Folktandvården. Flera föräldrar ville lista
sina barn och många var intresserade av Frisktandvård.
För att fira Folktandvården 75 år bjöds alla medarbetare till
hisnande upplevelser med familj och vänner på Gröna Lund.
Och när landstinget firade 150 år var vi på plats med lekfulla
lärorika familjeaktiviteter.
På Riksstämman och Swedental presenterade vi oss till­
sam­mans med Folktandvården i hela Sverige. Flera folk­t and­
vårdare bidrog till stämmans omfattande föreläsningsprogram.
Årets stegtävling satte fart på 26 lag från Folktandvården och
Vår Ruset lockade drygt 400 medarbetare. Det personliga frisk­
vårdsbidraget på 2 500 kr används för allt från massage till gym­
kort och hälsokontroll.
I Almedalen propagerade Folktandvården Sverige för Frisktand­
vård.
Internetbokningarna och antalet besökare på vår hemsida ökar
lavinartat. Vi hade drygt 1,5 miljoner besök på vår hemsida.
Reklam på bio och mjölkpaket. Vi hörs och syns i många olika
sammanhang. 300 000 biobesökare såg till exempel vår reklam­
film i december.
Stop Caries Stockholm fångar upp barn med hög risk för karies.
I projektet har cirka 3 500 barn undersökts och be­handlats. För
att se om bakteriefloran i munnen påverkas av det utökade pre­
ven­tionsprogrammet tas också salivprov.
SMS-påminnelserna uppskattas. Varje månad skickar vi cirka
120 000 sms till våra kunder.
Årets julklapp till medarbetarna var en gåva på 50 000 kronor till
Tandläkare Utan Gränser, en oberoende ideell organisation som
arbetar för bättre tandhälsa i flera utvecklingsländer.
På Tekniska högskolan rullade vi in en mobil enhet. Där erbjöds
studenter och personal undersökning, Frisktandvård, digital
röntgen och enklare behandlingar.
80-talet: Folktandvården fortsätter byggas ut och moderniseras.
Målet är god tandhälsa och tandvård på lika villkor för alla. Stora
satsningar under 60, 70 och 80-talet har framförallt förbättrat
barnens tandhälsa rejält. Det är överskott på tandläkare.
90-talet: Reformerad tandvårdsförsäkring och fri prissättning på
vuxentandvård. Tandhälsan förbättras för varje år. Specialisttand­
vården byggs ut till nuvarande åtta specialiteter. Introduktion av
nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet.
2000-talet: Konkurrensen ökar. 2000 blir Folktandvården Stock­
holm landstingsägt aktiebolag. Vårt preventionsprogram för barn
införs 2004. Ett politiskt beslut 2010 leder till att tio Folktand­
vårds­kliniker säljs till Distriktstandvården. Folktandvården Stock­
holm fortsätter att utvecklas och blomstra.
N OT I S E R F R Å N VE R K SAM H ET E N 2 0 1 3
Ekonomiskt resultat 2013
Budget 2014
AFFÄRSPLAN 2013
I affärsplanen presenterar ledningen årets
mål som ska ta oss mot Målbild 2015.
Varje klinik och avdelning gör sedan upp
sina handlingsplaner för att vi ska nå de
gemensamma målen. Alla medarbetare är
delaktiga i företagets framgångar.
Tandhälsan i länet
Uppdrag från landstinget
Kundernas situation, behov och
upplevelser (kundenkäter m m)
Medarbetarnas situation, behov och
upplevelser (klinikmöten, för­­änd­­
ringsdagar, medarbetarenkät m m)
FoU; forskning, utveckling, utbildning
MÅLBILD 2015
• Folktandvårdens resultatmarginal ska vara minst 8%.
• Vi ska bli ett ännu attraktivare företag. Minst 70% av alla
medarbetare ska vara ”ambassadörer” (ett uttryck för en
stolt medarbetare som mäts i medarbetarenkäten).
• Vi ska ha minst 100 000 aktiva frisktandvårdsavtal.
• Vi ska ta hand om minst 320 000 vuxna kunder.
”KBT är den vanligaste
behandlingsmetoden mot extrem
tandvårdsrädsla. Patienterna har ofta
remitterats av en tandläkare eller
husläkare som fångat upp rädslan
och förstått att den kräver vård.”
FOLKTANDVÅRDEN STOCKHOLMS LÄN AB
84 kliniker för allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialist­tandvård.
20132012
Antal anställda
ca 2 000 ca 2 000 Drygt 40% av våra medarbetare är födda utanför Sverige.
Antal kunder
Allmäntandvård inkl Medicinsk tandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
Specialisttandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
322 000
160 200
307 000
156 400
13 300
14 600
12 600
14 900
2013 hade vi 1,3 miljoner kundbesök.
19 000 vuxna kunder tecknade frisktandvårdsavtal.
Vid årets slut hade vi 50 000 frisktandvårdskunder.
311 200 barn/ungdomar var listade hos oss.
55 000 barn i förskoleklass och årskurs 5 träffade fluortanten och fick en
lektion på temat friska tänder.
Drygt 8 000 barn fluorsköljde i skolan.
3 500 barn i åldern 1-3 år undersöktes och behandlades inom projektet
Stop Caries Stockholm.
8 100 föräldrar fick information på BVC eller på Folktandvårdskliniken.
850 barn fick behandling under narkos med ersättning från landstinget.
10 500 patienter fick nödvändig tandvård och 3 500 tandvård som led
i sjukdomsbehandling (LIS).
Drygt 800 asylsökande barn och ungdomar fick tandvård och
drygt 1 700 asylsökande vuxna fick akuttandvård.
9
Tove Hasselblad, psykolog
Karolinska Huddinge
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Folktandvården Stockholms län AB
Organisationsnummer 556574-3597
Styrelsen och verkställande direktören avger härmed följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2013.01.01 – 2013.12.31.
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor (tkr).
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
INFORMATION OM VERKSAMHETEN
Under 2012 ökade pensionskostnaderna med 58,6 mkr
inklusive särskild löneskatt, medan återbetalda premier för
gruppsjukförsäkring förbättrade resultatet med 22,3 mkr.
Resultatet före förändrade pensionskostnader och
återbetalda försäkringspremier uppgick under 2013 till
130,2 mkr (114,5 mkr).
Folktandvården Stockholms län AB (Folktandvården) är ett
konkurrensutsatt företag som erbjuder ett komplett utbud av
tjänster inom allmäntandvård och specialisttandvård. Folktandvården är en av de största leverantörerna av tandvårds­
tjänster i Norden.
Folktandvården har en stor geografisk spridning med 84
kliniker inom länet.
Av Folktandvårdens omsättning är 95 procent intäkter
från konkurrensutsatt verksamhet. Tandvård för vuxna
utgjorde ca 72 procent av Folktandvårdens intäkter 2013.
Inom barn- och ungdomstandvården är Folktandvården
marknadsledande. Landstinget finansierar idag barn- och
ungdomstandvård som utförs i länet. Under 2013 utgjorde
barn- och ungdomstandvården ca 28 procent av Folktand­
vårdens totala intäkter.
Omsättningen uppgick till 1 535 946 tkr. Justerat för
intäkten från återbetalning av personalförsäkringar steg
omsättningen med 4,6 procent. Från och med 1 januari
2013 justerades Folktandvårdens prislista med + 2,8
procent.
Antal kunder. Folktandvården har tagit emot 1,3 miljoner
kundbesök under året.
• 160 291 barn och ungdomar i de obligatoriska under­
söknings­åldrarna har undersökts eller behandlats. Det är en
ökning jämfört med år 2012. Totalt har 311 208 barn och
ungdomar valt att lista sig hos Folktandvården.
Allmäntandvården som omfattar tandvård för barn, ung­
domar och vuxna är volymmässigt den största verksamheten.
I Folktandvårdens uppdrag ingår både vård av enskilda
patienter och förebyggande tandhälsovård.
• Drygt 322 000 vuxna patienter har behandlats i allmän­
tandvården inklusive medicinsk tandvård. Detta är fler
patienter än föregående år.
Medicinsk tandvård erbjuder särskild kompetens till
patienter med olika medicinska diagnoser eller med fysiska
alternativt psykiska funktionshinder.
• Drygt 27 800 patienter har behandlats inom specialist­
tandvården. Det är en ökning jämfört med 2012. Av dessa
var drygt 14 500 barn. Remisserna kommer från allmän- och
specialisttandläkare inom Folktandvården samt privattand­
vården och från sjukvården.
Specialisttandvården erbjuder tandvård inom åtta specialist­­­
områden. Utbildning av blivande specialisttandläkare,
nisch­tandläkare samt kliniskt utvecklingsarbete är en del av
verksamheten. En stor del av remissflödet till specialisttandvården kommer från privattandläkare.
Frisktandvård. Under 2013 har Folktandvården fortsatt
att erbjuda Frisktandvård till vuxna kunder i alla åldrar.
Konceptet innebär tandvård till fast pris under en treårs­
period. I slutet av 2013 har 48 000 av Folktandvårdens
patienter frisktandvårdsavtal.
Forskning. Folktandvården har under 2013 bedrivit kliniskt
forskningsarbete inom tandvård.
VERKSAMHETSÅRET 2013
FÖRETAGETS FÖRVÄNTADE FRAMTIDA
UTVECKLING
Årets resultat före bokslutsdispositioner 2013 uppgick
till 172,2 mkr (78,2 mkr). Under 2013 har pensionskostnaden inklusive särskild löneskatt minskat med 19,2 mkr på
grund av för­ä ndrad diskonteringsränta. Vidare har resultatet
ökat med 22,8 mkr genom återbetalning av premier för
grupp­sjukförsäkring för åren 2005 och 2006.
Folktandvården kommer att fortsätta sitt arbete med Frisk­tand­­
vård. Under 2014 förväntas antalet aktiva avtal öka. Ett nytt
intressant tandvårdsområde kommer att vara geriatrisk tandvård
som Folktandvården kommer att vidareutveckla under 2014.
10
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
11
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Folktandvården Stockholms län AB är ett helägt
dotterbolag till Landstingshuset i Stockholm AB,
org nr 556477-9378, vilket i sin tur är ett av Stock­holms läns landsting helägt bolag. Se not 18.
RESULTAT OCH STÄLLNING (1000-tal kronor)
Not
2013
20122011 2010 2009
Nettoomsättning
1 535 946
1 468 485
1 375 570
1 378 418
1 368 501
Resultat efter finansiella poster *
172 154
78 211
70 985
82 076
40 506
Pensionskostnad **
70 438
123 288
64 859
60 839
77 081
Soliditet 19
30,0% 30,0%30,0% 30,0% 22,0%
Avkastning på totalt kapital 19
18,3% 17,4%10,3% 12,7% 8,1%
Balansomslutning
951 999
818 225
718 088
698 790
644 424
Antal anställda 15
1 224
1 222
1 242
1 239
1 280
Nyckeltalsdefinitioner, se not 19.
*) Inklusive engångseffekt avseende förändrad diskonteringsränta i pensionsavtalet, före bokslutsdispositioner.
**) Se not 5 jämförelsestörande post.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION:
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat
173 333 922
Erhållna aktieägartillskott
20 000 000
Årets resultat
20 154 385
Summa
213 488 307 kr Styrelsen och verkställande direktören
föreslår att vinstmedlen disponeras så
att i ny räkning överförs
213 488 307 kr
LÄMNADE KONCERNBIDRAG
OCH ERHÅLLNA AKTIEÄGARTILLSKOTT
Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 176 436 tkr och
erhållit ett koncernbidrag på 24 436 tkr vilka från och med
2013 bokförs över resultaträkningen. Bolaget har även erhållit
ett villkorat aktieägartillskott på 20 000 tkr vilket bokförts
direkt mot eget kapital och därmed inte påverkat bolagets
resultat för 2013.
12
R E S U LTAT R Ä K N I N G
(1000-tal kronor, tkr)
Not
2013
2012
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 5
1 512 982
22 963
1 445 967
22 518
Summa rörelsens intäkter 14
1 535 946
1 468 485
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader
Avskrivningar 14
3, 13, 14
4, 15, 16, 17
7
-72 275
-334 785
-915 989
-50 847
-79 481
-301 016
-902 455
-51 509
-1 373 895
-1 334 461
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
162 050
134 024
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Förändringar pensionsavsättningar 6 121
-14 768
-47 166
6
6
6
4 789
-10 102
15 417
Summa resultat från finansiella investeringar
10 104
-55 813
Resultat före bokslutsdispositioner
172 154
78 211
Lämnat koncernbidrag
Erhållet koncernbidrag
-176 436
24 436
-126 712
36 312
ÅRETS RESULTAT
20 154 -12 189
13
BALAN S R ÄK N I N G
(1000-tal kronor, tkr) Not
TILLGÅNGAR
1, 2
2013-12-31
2012-12-31
153 694
39 270
152 958
30 655
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer Ombyggnad i förhyrda lokaler
Summa anläggningstillgångar7
192 964
183 613
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Förnödenheter 4 693
Summa varulager
4 693
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos Stockholms läns landsting
Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8
21 281
356
55 821
17 773
48 312
5 329
5 329
17 235
28
51 770
19 330
26 256
Summa kortfristiga fordringar
143 543
114 619
Likvida medel
Kassa och Postgiro
1 031
1 142
Koncernkonto hos Stockholms läns landsting 609 768
513 522
Summa likvida medel
610 799
514 664
Summa omsättningstillgångar
759 035
634 612
SUMMA TILLGÅNGAR
951 999
818 225
14
BALAN S R ÄK N I N G
(1000-tal kronor, tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER 2
EGET KAPITAL 9
Bundet eget kapital
Aktiekapital (36 000 aktier)
36 000
Reservfond
36 100
36 000
36 100
Summa bundet eget kapital
72 100
72 100
193 334
20 154 185 523
-12 189
Summa fritt eget kapital 213 488 173 334
Summa eget kapital
285 588
245 434
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
286 839
2 334
Fritt eget kapital
Balanserat resultat Årets resultat
10
11
302 989
1 731
Summa avsättningar
304 720
289 173
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
42 322
45 297
Skulder till koncernföretag
134 049
50 272
Skulder till Stockholms läns landsting
3 758
1 551
Övriga skulder
16 173
16 085
Skatteskuld
8 142
0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12
157 247
170 413
Summa kortfristiga skulder
361 691
283 618
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
951 999
818 225
Ställda säkerheter Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
IngaInga
15
K A S S A F L Ö D E S A N A LY S
(1000-tal kronor, tkr)
Resultatets kassaflöde
Rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader exkl avskrivningar och avsättningar Ej kassapåverkande poster Bruttovinst
Ränteintäkter
Räntekostnader
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
2013
2012
1 535 946
-1 373 895
73 900
235 950
4 789
-164
1 468 485
-1 381 626
113 725 200 584
6 121
-142
240 575
206 563
Förändring av rörelsekapital (exkl likvida medel)
Ökning (-) resp minskning (+) av varulager
636
Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar -28 925
Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder -6 331
705
-4 437
11 422
Förändring av rörelsekapital
-34 620
7 691
Kassaflöde från den löpande verksamheten
205 955
214 253
Investeringsverksamheten
Investeringar
-61 621
-71 544
Nettoförändring av investeringar
-61 621
Kassaflöde efter investeringar
144 334
Aktieägarfinansiering
Betalt lämnat koncernbidrag
-90 400
Aktieägartillskott
42 200
Nettoförändring av finansiering
-48 200
Årets kassaflöde
96 134
Likvida medel vid periodens början
514 664
-71 544
142 709
-79 500
14 300
-65 200
77 509
437 155
LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT
varav 513 522 avser koncernkonto
610 799
514 664
Outnyttjad checkräkningskredit inom koncernkonto
190 000
190 000
16
N OT E R
NOT 1: REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Bolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom vad avser
nedan uppräknade områden där Redovisningsrådets rekommendationer har tillämpats. Redovisningsprinciperna är oförändrade
jämfört med föregående år.
Intäkter. För utförda vårduppdrag redovisas inkomster som är hänförliga till uppdraget som intäkt i förhållande till
vårduppdragets färdigställandegrad på balansdagen. Ett vårduppdrags färdigställandegrad mäts kontinuerligt genom
rapportering av vårdåtgärder. Bolagets patientrelaterade utgifter kostnadsförs sålunda i takt med att de uppstår. Då beställaren
i Stockholms läns landsting, Försäkringskassan och patienterna faktureras baserat på utförda vårdåtgärder bedöms inte heller
nedlagda vårdkost­nader som relevanta för att fastställa upparbetade intäkter per balansdagen. I de fall utfallet av ett vård­
uppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de
upp­komna uppdrags­utgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren/vårdtagaren. En befarad förlust på ett
vårduppdrag redovisas omgående som kostnad.
Inkomstskatter. Bolagen i Landstingshuskoncernen betalar inte inkomstskatt då koncernen, i enlighet med gällande
skatteregler, genom koncernbidrag och aktieägartillskott, kan utjämna de skattemässiga resultaten inom koncernen.
Koncernen har hittills inte behövt betala inkomstskatter och bedömer att med oförändrade skatteregler blir det inte heller
aktuellt att betala inkomstskatter.
Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Eventuella fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
till balansdagens kurs.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.
Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för
reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar redovisas som kostnader.
Utgifter för att anpassa förhyrda lokaler till Folktandvårdens verksamhet aktiveras som anläggningstillgång.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande
avskrivningstider:
Datorer
3 år
Övriga inventarier, verktyg och installationer
5-10 år
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
5 år
Avsättningar redovisas när bolaget har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser, där det
är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av
beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs
för att reglera åtagandet. Omprövning av avsättningar sker varje balansdag.
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade för­vänt­
ningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.
Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella
leasingavtal).
Pensioner enligt den avgiftsbestämda planen kostnadsförs löpande under året. Pensionsutfästelser skuldförs i balansräkningen och värdet av skulden omprövas varje balansdag enligt prognos från KPA Pension.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som
medför in- eller utbetalning.
Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt
bedömda osäkra kundfordringar.
17
N OT E R
NOT 2: FINANSIELL RISKHANTERING
Policy för riskhantering. Folktandvården Stockholms län AB ingår i koncern under Landstingshuset i
Stockholm AB, som i sin tur ägs av Stockholms läns landsting. Finansverksamheten inom Stockholms läns landsting
samordnas av den centrala funktionen genom AB SLL Internfinans (Internfinans). För hantering av finansiella risker
inom landstinget har framtagits en finanspolicy som utgör det ramverk av regler och riktlinjer för hantering av
finansiella risker. I finanspolicyn görs ett grundläggande ställningstagande som innebär att landstinget skall bedriva
en aktiv finansförvaltning. Detta innebär att landstinget har att hantera finansiella risker inom givna ramar med
beaktande av kostnader för att minimera eller eliminera risker. I finanspolicyn anges att landstingets förvaltningar och helägda bolag ska avhända sig finansiella risker till Internfinans. Landstingsstyrelsen har att genom avtal med
Internfinans säkerställa att den operativa finansförvaltningen bedrivs inom fastställda riskramar. Folktandvården
Stockholms län AB följer finanspolicyn som ett led i hanteringen av bolagets och landstingets finansiella risker.
Likviditet i Folktandvården placeras hos Landstinget genom Internfinans i enlighet med finanspolicyn. Bolaget gör inga placeringar av likviditet utöver placering hos Internfinans.
Ränterisker. Förändringar i marknadsräntan påverkar Folktandvården genom att inlåning på koncernkonto
kan ge en lägre avkastning samt att ett eventuellt utnyttjande av krediter riskerar att medföra högre ränte­
kostnader. Den tid det tar för en förändring av räntan att påverka räntenettot beror på tecknade villkor genom
avtal. Folktandvårdens överskottslikviditet finns placerad på koncernkonto i enlighet med finanspolicy. Skuld
respektive fordran i koncernkontosystemet ränteberäknas dagligen med en rörlig räntebas till vilken en marginal
kopplas. Enligt finanspolicyn skall räntan i systemet följa räntemarknadens fluktuationer och på denna grund vara
kopplad till en räntebas med kort löptid. Respektive underkoncern beslutar om ränte- och kreditvillkor inom den
egna underkoncernen. Räntekapitalisering sker en gång per år per den sista december för såväl skuld- som
intäktsränta.
Rörelsefordringar och rörelseskulder. Kundfordringar, leverantörsskulder och liknande redovisas enligt
affärsdagsprincipen. Fordringar upptas till det belopp med vilket det efter individuell prövning förväntas inflyta.
Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundkreditrisk. Risken att Folktandvården i Stockholms län AB:s kunder inte uppfyller sina åtaganden, dvs att Folktandvården inte får betalt för sina kundfordringar, utgör en kundkreditrisk. För att begränsa risken för
kreditförluster tillämpas som huvudregel kontantbetalning av patientavgifter. Vid bokning av ny behandling
kontrolleras att obetalda fakturor på någon av Folktandvårdens kliniker inte föreligger för den aktuella patienten.
Prisrisker. Folktandvården är i sin verksamhet utsatt för risker genom prisförändringar främst på materialkostnader,
lokalkostnader och elkostnader. Risken för prisförändringar på materialkostnader begränsas av att upphandling av
sådana varor sker i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, vilket medför att priserna på aktuella produkter
därmed är reglerade för en bestämd avtalsperiod. Folktandvårdens verksamhet innebär väsentliga kostnader för för­­­hyrda
lokaler. Bolaget försöker minimera risken för väsentliga prisökningar genom tecknande av långsiktiga hyresavtal.
NOT 3: REVISIONSKOSTNADER
20132012
Revisionsuppdrag
230173
Summa
230
173
Redovisade belopp inkluderar mervärdesskatt.
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning
eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter.
18
N OT E R
NOT 4: LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR & SOCIALA KOSTNADER
Löner och andra ersättningar
Sociala avgifter och avtal
Pensionskostnader
2013
2012
603 984
186 109
76 122
619 994
157 052
70 438
847 484
866 215
Av bolagets löner och andra ersättningar avser 330 tkr (322 tkr) styrelse och 1 578 tkr (1 465 tkr) verkställande direktör.
Av bolagets pensionskostnader avser 445 tkr (264 tkr) verkställande direktör. Av pensionskostnaden avser 143 404 kr en
retroaktiv höjning.
Verkställande direktörens anställning omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Bolaget har rätt att säga upp verkställande
direktören med omedelbar verkan. Lön utgår därvid högst under 24 månader. Om verkställande direktören erhåller annan
förvärvsinkomst under dessa 24 månader, ska trots detta full uppsägningslön utgå de första 12 månaderna. För resterande
12 månader ska samordning med uppsägningslön göras på så sätt att uppsägningslönen minskas med 100% per månad av
den nya förvärvsinkomsten.
År 2013 har Folktandvårdens kostnad för särskild löneskatt minskat med 3 740 tkr till följd av minskad pensionsavsättning.
NOT 5: ÖVRIGA INTÄKTER
2013 har Folktandvården fått en återbetalning av premier för gruppsjukförsäkring. Detta till följd av att premien sänktes
för år 2005 samt 2006. Återbetalningen är 22 779 tkr och bokförs som övrig intäkt. Föregående år fick Folktandvården en
återbetalning avseende premier för gruppsjukförsäkring 2007 och 2008 på 22 296 tkr.
NOT 6: RÄNTOR
Ränteintäkter avser huvudsakligen Stockholms läns landsting. Räntekostnader avser huvudsakligen ränta på pensionsskuld.
2013 minskade pensionsskulden till följd av förändrad diskonteringsränta. Detta innebar en lägre kostnad på 15 417 tkr
som bokförs som minskad finansiell kostnad.
NOT 7: MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2013
2012
Inventarier, verktyg och installationer
Ingående anskaffningsvärden
406 545
371 880
Inköp
39 596
51 486
Försäljningar och utrangeringar
-57 527
-16 821
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
388 614
406 545
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar -253 587
56 239
-37 572
-234 139
15 691
-35 139
Utgående ackumulerade avskrivningar
-234 920
-253 587
153 694
152 958
Utgående planenligt restvärde inventarier
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
Ingående anskaffningsvärden
163 388
143 720
Inköp
21 985
20 262
Försäljningar och utrangeringar
-8 135 -594
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
177 238
163 388
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar
-132 733
8 039
-13 274
-116 745
394
-16 382
Utgående ackumulerade avskrivningar
-137 968
-132 733
39 270
30 655
Utgående planenligt restvärde ombyggnationer
19
N OT E R
NOT 8: FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2013
2012
Hyror
14 275
Programvarulicenser
3 673
Övriga förutbetalda kostnader
5 100
Upplupna intäkter, patienter
2 345
Upplupna intäkter, övriga*
2
2 919
Summa
48 312
14 553
7 661
2 006
1 305
731
26 256
* I upplupna intäkter, övriga ingår en fordran avseende återbetalning av AFA-försäkring för åren 2005 och 2006 med 22 779 tkr.
NOT 9: FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Belopp vid årets ingång
36 00036 100
185 523
Omföring av föregående års resultat enligt bolagsstämma
-12 189
Erhållet aktieägartillskott
20 000
Årets resultat
-12 189
12 189
Belopp vid årets utgång
Aktiekapital
Reservfond
36 000
36 100
193 334
20 154
20 154
Aktieägaren har lämnat villkorade aktieägartillskott som uppgår till totalt 272 858 tkr, varav 20 000 tkr under 2013. Fr o m 2012 redovisas koncernbidrag som en bokslutsdisposition via resultaträkningen.
NOT 10: AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
Pensionsskulden har 2013 bokförts enligt upprättad prognos per 31 december från KPA Pension som en avsättning för
pensioner. Den avgiftsbaserade individuella delen till Pensionsvalet AB redovisas under upplupna kostnader. 2013 har
diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden höjts. Den resultateffekt som har uppkommit på grund av den höjda diskonteringsräntan har redovisats som minskad finansiell kostnad och uppgick till 15 417 tkr.
NOT 11: ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 20132012
Avsättning vid periodens ingång
2 334
3 174
Avsatt under året 802
590
Ianspråktaget under perioden
-1 405
-1 430
Summa
1 731
2 334
Avsättningarna avser särskild ålderspension i samband med avtalspensionering samt ett avgångsvederlag.
NOT 12: UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2013
Sociala avgifter15 489
Semester- och löneskuld
46 948
Pensioner, individuell del29 769
Särskild löneskatt, pensioner*11 248
Beräknad avkastningsskatt 654
Upplupna löner20 000 Övriga poster
33 139
Summa
2012
15 116
49 350
29 398
25 562
814
20 005
30 168
157 247
170 413
* I årets löneskatt ingår en engångseffekt avseende minskad pensionskostnad till följd av förändrad diskonteringsränta (3,7 mkr).
20
N OT E R
NOT 13: OPERATIONELL LEASING
Leasingkostnad 2013
Framtida minimileasingavgifter 2013-2015 2 275 tkr
0 kr/år
NOT 14: INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG 2013
2012
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser koncernföretag inom Landstingshuset i Stockholm AB eller Stockholms läns landsting.
Inköp (rörelsens kostnader exkl personalkostnader och avskrivningar) 14%14%
Försäljning 36%37%
NOT 15: MEDELANTAL ANSTÄLLDA2013
Antal
Antal anställda
1 224
2012
Varav
män
Antal
10,57% Varav
män
1 222 11,08%
Antal närvarotimmar ställda i relation till inom företaget normal årsarbetstid.
NOT 16: FÖRDELNING MÄN/KVINNOR I LEDNINGSFUNKTIONER
2013
Styrelsen
Verkställande Direktör
Övriga ledande befattningar
Antal
Varav
män
Antal
Varav
män
7
1
8
3 7
0 1
4 8
3
0
4
NOT 17: SJUKFRÅNVARO2013
Total sjukfrånvaro
• Långtidsfrånvaro
• Sjukfrånvaro män
• Sjukfrånvaro kvinnor
• Anställda -29 år
• Anställda 30-49 år
• Anställda 50 år och äldre
2012
2012
4,6% 5,5%
48,4% 49,0%
3,5% 3,0%
4,7% 5,7%
4,8% 5,3%
4,5% 5,3%
4,8% 5,7%
Långtidsfrånvaron avser antal sjuktimmar för långtidssjuka i förhållande till total sjukfrånvaro.
NOT 18: UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG
Moderföretag i den största koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Stockholm. Moderföretag i den minsta koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Landstingshuset i
Stockholm AB, org nr 556477-9378, med säte i Stockholm.
NOT 19: NYCKELTALSDEFINITIONER
Soliditet: Eget
kapital i procent av totalt kapital.
Avkastning på totalt kapital.
Avkastning på eget kapital.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
21
Stockholm 2014-02-19
Meg Tivéus
Eva Frunk-Lind
Barbro Sjölander
Thorbjörn Ekström
Annica Dovander Chaim Zlotnik
Ann-Charlotte Frank Lindgren
Styrelseordförande
Lennart Låftman
ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits 2014-04-03
Deloitte AB
Johan Rasmusson
Auktoriserad revisor
Lekmannarevisorernas granskningsrapport har avgivits 2014-04-03
22
Verkställande direktör
Styrelse: Övre raden från vänster: Thorbjörn Ekström, Meg Tivéus (styrelseordförande), Eva Frunk-Lind, Barbro Sjölander. Nedre raden från vänster:
Gun Andersson (suppleant, arbetstagarrepresentant), Chaim Zlotnik (arbetstagarrepresentant), Annica Dovander (arbetstagarrepresentant), Lennart Låftman.
Ledningsgrupp: Övre raden från vänster: Henrik Wennergren, IT-chef.
Irene Smedberg, ToU-chef. Dick Creutz, områdeschef Allmäntandvård Norr.
Susann Kähäri Anerfält, områdeschef Medicinsk tandvård och Specialisttandvård.
Tommy Bruhn, personalchef. Nedre raden från vänster: Rebecca Fredriksson,
kommunikationschef. Ann-Charlotte Frank Lindgren, Vd. Noomi Näsström, områdes­
chef Allmäntandvård Söder. Håkan Lindgren, ekonomichef.
23
Folktandvården Stockholms län AB · Tel vx 08-123 166 00
www.folktandvardenstockholm.se
Folktandvården Stockholm 2014. Produktion Granström & Gr. Foto Stefan Bohlin, Erik Josjö, Mikael Klöväng m fl. Tr yck DanagårdLiTHO, 200 ex. Vi är miljöcer tifierade enligt ISO 14001.