Transcript folktandvården stockholms län ab

folk tandvården stockholms län ab
ÅRSREDOVISNING 2012
VD har ordet................................ 3
Notiser från verksamheten. . .......... 4
Förvaltningsberättelse................ 10
Resultaträkning.. ........................ 13
Balansräkning........................... 14
Kassaflödesanalys.. .................... 16
Noter......................................... 17
Styrelsen…........................................ 22
Revisionsberättelse..................... 22
2
v d h ar o r d et
2012 – ett historiskt år
2012 går till historien som vårt mest framgångsrika år
sedan Folktandvården startade.Våra framgångar omfattar
allt från ekonomi, effektivitet och tandhälsa till nöjda
kunder och nöjda medarbetare.
Ekonomi. Vårt gemensamma engagemang ledde åter­­igen till ett lysande ekonomiskt resultat. Årets vinst räckte
både till angelägna framtidssatsningar och resultatdelning
till medarbetarna. God lönsamhet borgar för trygghet och
långsiktig utveckling.
Arbetsglädje. Vårt medarbetarindex är imponerande.
Med 91 procents svarsfrekvens på medarbetarenkäten
är vi klart bäst inom Stockholms läns landsting. Vi var
dessutom det enda bolaget i förvaltningen som lyckades
sänka sjuktalen. En förklaring är vår satsning på olika
former av teamsamarbete. Det skapar ökad delaktighet,
större omväxling och ökad möjlighet att påverka. Att man
trivs på jobbet och har goda arbetsförhållanden är viktiga
friskfaktorer. Vi är en attraktiv arbetsgivare. Det visar sig
också i strömmen av jobbansökningar och det faktum att
flera medarbetare, som känt sig för i andra tandvårdsföretag, vill komma tillbaka till Folktandvården.
Kompetens och samarbete. Vår förmåga att skapa
starka nätverk och samarbeta mellan olika kompetenser
inom allmän-, medicinsk och specialisttandvård, mellan
tandvård och sjukvård, mellan klinisk verksamhet, forsk­
ning, ut­bildning och utveckling är vår stora styrka. Nisch­
tand­läkar­befattningar, telemedicin och specialistkon­sulta­­
tioner bidrar till utveckling av hela organisationen och
stärker värdet för kunden. I samarbete med Institutionen
för Odontologi bedriver vi flera forskningsprojekt, vi har
dessutom fått förtroendet att utbilda elva nya ST-tand­
läkare. Genom vår Odontologiska utbildningskatalog
er­bjuds alla medarbetare fördjupning och fortbildning
och i ett nystartat chefsprogram attraherar och formar
vi morgondagens ledare.
Förtroende. Kundenkäten visar att våra kunder har mycket
stort förtroende för Folktandvården. Det gäller samtliga
kliniker och allt från kompetens till vård och bemötande.
99,5 procent av kunderna var nöjda eller mycket nöjda.
Nästan lika många anser att det är lätt att komma i kontakt
med klinikerna och att de får tider som passar dem.
Framtidssatsningar. Under året har vi tagit flera viktiga
beslut för framtiden. Planerna för Nya Eastman är det
största investeringsbeslut som någonsin tagits i Folktandvården. Det nya specialisthuset beräknas vara inflyttningsklart hösten 2015. I augusti 2013 inviger vi Medicinsk
tandvård Stockholms sjukhem. Kliniken ingår i ett nytt
Akademiskt centrum för äldretandvård som kommer att betyda mycket för vidareutbildning och kliniknära
forsk­­­ning. I Vällingby bygger vi en ny större klinik och i Sundbyberg etablerar vi oss på nytt.
Nya utmaningar. I takt med den accelererande inflyttningen till Stockholm växer vår marknad. Samtidigt ställer
kunderna nya krav och konkurrensen ökar. I bakgrunden
hotar lågkonjunkturen. Jag är övertygad om att vi är väl
rustade för att möta framtiden. Vi har god ekonomi, hög
kompetens, stort gemensamt engagemang och ett mycket
gott samarbete. Vi har ett starkt varumärke och tack vare
vår Frisktandvård får vi allt fler trogna kunder. Tillsammans
har vi gjort historiska fram­steg. Nu fortsätter vi att utveckla
framtidens Folktandvård!
Ann-Charlotte Frank Lindgren
VD Folktandvården Stockholms län AB
”Frisktandvård är en bra idé,
en smart grej helt enkelt.”
Kunden Erik som tecknade det 30 000:e
frisktandvårdsavtalet i Skogås
Vår verksamhet och vårt
bemötande utgår alltid ifrån
kundernas behov. Framgångarna är ett resultat av våra
medarbetares engagemang
och kompetens.
3
Vi är Folktandvården!
Och vi finns till för alla.
Friska tänder hela livet. Tandhälsan förbättras,
men den är långt ifrån jämlik. Barn i Rinkeby har
exempelvis mer än dubbelt så mycket karies som barn i
Danderyd. Många gamla i länet har dessutom stora tand­
vårdsbehov. Tandhälsan är en färskvara som kräver kontin­­u­
erliga insatser. Därför har vi också ett långsiktigt samhälls­upp­
drag: Att skapa förutsättningar för att länets alla barn och
vuxna ska ha friska tänder hela livet. Våra satsningar på Frisk­
tandvård, Fluortanter/Fluormän och geriatrisk tand­vård samt
våra ansträngningar att fånga upp unga vuxna och tandvårds­
rädda är en del i det.
Folktandvårdens framgångar är ett resultat av
ett omfattande lagarbete – hög kompetens, stort
engagemang och gott samarbete. Det bygger på
gemensamma mål och tydliga värderingar:
”Det är stort att arbeta i ett företag som gör så mycket gott
för så många. Att sprida kunskap om tänder och hur man
behåller dem friska hela livet är en spännande utmaning.”
Nyfiken står för lusten att höja blicken, lyssna och lära,
utveckla och utvecklas.
Katarina Kovacs Warnebrant, munhälsosamordnare
Omtänksam visar på viljan att tillgodose kundernas behov
och önskemål samt påminner oss om ansvaret för vår gemen­
samma miljö.
”Kulturella aspekter, utbildning, mat- och tandborstvanor påverkar tandhälsan. Många invandrare har inte
fått kunskap om tandhälsa och tillgång till fluortandkräm i sina ursprungsländer.”
Tillgänglig innebär att vi ska uppfattas som tydliga, lyhörda
Margaret Grindefjord, klinikchef specialiserad
barntandvård och projektledare Stop Caries Stockholm
och kompetenta. Att vi finns till för våra kunder och med­
arbetare.
Frisktandvård, tandvård till fast pris, är en unik tjänst
som uppmuntrar våra kunder att sköta om sina tänder och
besöka oss regelbundet. Under året tecknade vi 12 200 nya
frisktandvårdsavtal. Vid årets slut hade vi 31 000 frisktand­
vårdskunder. I kundenkäten svarade 93 procent av frisktand­
vårdskunderna att de var nöjda och 98 procent att de gärna
rekommenderade Frisktandvård till andra.
Nära kunderna. Vi erbjuder ett komplett utbud av allmän-,
medicinsk- och specialisttandvård på 80 kliniker i länet. Flera
kliniker har kvällsöppet och vår akut har öppet kl 07.45-20.30
alla dagar året runt.
Vi är 2 000 medarbetare som tar emot cirka 1,3 miljoner
patientbesök per år. Vår verksamhet och vårt bemötande utgår
från kundernas behov. Nya behov uppstår och med den stora
inflyttningen till vårt län kommer allt fler nya kunder.
”Jag älskar små barn. När jag informerar föräldrarna gör
jag det från mitt hjärta. Tänderna är ju en del av kroppen.
Alla barn borde få växa upp med fina friska tänder.”
Bättre och bättre. Årets vinst blev 78,2 Mkr. Omsätt­ningen
Nejat Abdu S Abader, tandsköterska Skärholmen
uppgick till 1 468 Mkr. Samtidigt fortsatte tand­hälsan att
förbättras. Vinsten används bland annat till ut­veckling i form
av utbildning, nybyggnation och forskning. Medarbetarna får
dessutom ta del av vinsten via resultatdelning.
Våra kunder är mycket nöjda. De har stort förtroende för Folktandvården och rekommenderar oss gärna till andra.
I vårt ständiga utvecklingsarbete fortsätter vi att finslipa varje
steg i vårdkedjan – från den första kundkontakten i telefon
eller på hemsidan, till bemötandet på våra kliniker, behand­
lingen, betalningen och kallelsen till nästa besök.
Barn och föräldrar. Drygt 70 procent av barnen i länet
väljer Folktandvården. Vårt preventions­pro­gram är ledstjärna
för svensk barntandvård. I socialt utsatta områden, där barn
och vuxna har stora tandvårdsbehov, sätter vi in förstärkta
insatser med fluor, utökad hälso­informa­tion och utbildning
för vårdpersonal och invandrare. Inom ett långsiktigt forsk­
ningsprojekt, Stop Caries Stockholm, prövar och utvärderar
vi ett utökat vårdprogram för barn med stor risk att drabbas
av karies. Projektet omfattar cirka 4 500 barn.
4
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 2
”Efter sex år på en privat klinik är jag glad att vara tillbaka
i Folktandvården. Jag stormtrivs. Arbetsuppgifterna,
kunderna och arbetskamraterna känns helt rätt för mig.”
Michael Nylund, tandläkare Fruängen
Stolta, starka, engagerade. Medarbetarenkäten visar
återigen ett väldigt fint resultat, ännu bättre än förra året.
Jämfört med andra verksamheter inom landstinget, är vårt
medarbetarindex mycket högt. Att så gott som alla, hela 91
procent, har svarat på enkäten visar att medarbetarna verk­
ligen bryr sig och är engagerade. Antalet ambassadörer, de
som anser att Folktandvården är en mycket attraktiv arbets­
givare, har ökat radikalt. Vi arbetar aktivt för att förbättra
arbetsmiljön och höja frisktalen. Rehabsamtal och tydligare
rutiner bidrar också till att minska sjukfrånvaron.
”Vi ringer alltid till den som är hemma och sjuk. Det är
ju viktigt att få veta att man är efterlängtad och behövd.”
Maija Haavisto, arbetsledare Huddinge
Kompetens, samarbete och struktur är ledord för vårt
intensiva förändringsarbete. Förändringen kommer inifrån,
från medarbetarnas vilja och engagemang. Alla är delaktiga i
framgångarna. Samarbetet mellan allmän- och specialisttand­
vården, olika yrkesgrupper och specialiteter, mellan tand­vården
och sjukvården berikar och kvalitetssäkrar Folktand­vården. Inom allmäntandvården sker en ökad inriktning på team­
tand­vård och därmed en utveckling av yrkesrollerna. På klinik­
erna finns dessutom nyckelpersoner som IT-sam­ordnare (ITKS),
ortodontisamordnare, miljöambassadörer, barntandvårds­
ambassadörer, marknadssamordnare och nischtand­läkare.
Strategiska satsningar på fortbildning, nischtandläkar­
befatt­ningar, telemedicin och specialistkonsultationer leder
till säkrare behandlingar, nöjdare kunder, färre remisser,
kortare köer till specialisttandvården och bättre ekonomi.
Vårt interna utbildningsprogram omfattar allt från ledar­
skap, protetik, rotbehandling och kirurgi till bemötande, IT,
miljö, hygien och läkemedel. Vår odontologiska kurskatalog
kommer ut två gånger per år. Under 2012 deltog 1 400 med­
arbetare i 60 olika kurser och seminarier. I ett nystartat chefs­
program satsar vi dessutom på morgondagens ledare.
”Det är viktigt att alla i teamet är med och
tänker ”vi” och ”vårt team” istället för ”jag”.
Grundtanken är ju att alla hjälps åt.”
Tiina Moilanen, tandläkare och teamledare Karlaplan
”Vi tandhygienister hoppar också in som
tandsköterskor. Det är skönt med omväxling. Och
genom att vi hör hur tandläkarna resonerar får vi
en bättre helhetsbild av patienten.”
Ida Eklund, tandhygienist Karlaplan
”På seminariet för panoramaröntgenansvariga gick vi
igenom flera patientfall och knepigheter. Det är nyttigt och
kul att träffa kollegor och utbyta erfarenheter.”
Caroline Klingberg, tandläkare Sickla
Kunskap är grunden för utveckling. Vi initierar och stimulerar
forskning, avsätter resurser och erbjuder utbildning i grund­
läggande forskningsmetodik. Från landstinget har vi beviljats
22 Mkr för odontologisk forskning; 7,3 Mkr per år under
2012-2014. Sju prioriterade FoUU-projekt genomförs i sam­
verkan med Institutionen för Odontologi (IO):
• Biomarkörer för diagnos och uppföljning av ansikts- och
käkledssmärta
• Parodontal sjukdom och hjärt-kärlsjukdom
• Omfattande tandslitage
• Genuttryck för bedömning av parodontit
• Parodontit och reumatoid artrit (ledgångsreumatism)
• Minska ojämlikheten i hälsa hos barn och ungdom
• Reglering av tuggfunktion vid oral rehabilitering.
Grupparbete för forskning och ökad patientsäkerhet
Patientsäkerhetsgruppen går igenom alla vårdavvikelser och tar
Gruppens specialister är sakkunniga i vårt arbete med rikt­linjer.
ställning till behov av händelseanalys eller anmälan enligt Lex
Maria. Arbetet resulterar i vårdriktlinjer, nya rutiner och utbildning.
FoU-gruppen stimulerar och stöttar vårt arbete med forsk­ning
och utveckling samt tar fram underlag för beslut om pro­jekt­­medel.
Utbildningsgruppen samlar in behov av kompetensutveckling
och tar fram förslag till utbildningar som erbjuds i vår odon­to­
Materialgruppen samlar och sprider kunskap samt deltar vid
logiska utbildningskatalog.
upphandling av dentala material.
Strålskyddskommittén arbetar tillsammans med våra radioloLäkemedelsgruppen arbetar med frågor som rör läkemedel och
ger och vår strålfysiker för att säkerställa att vår röntgenverkläkemedelsrutiner. De tar exempelvis fram riktlinjer och utbildsamhet sker på rätt sätt och enligt gällande lagstiftning.
ning kring antibiotika.
Tandvårdsrådet lyfter fram och analyserar odontologiska frå­gor.
5
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 2
”Under Ramadan undviker de som fastar att gå
till tandvården. Då har vi färre vuxna kunder.
Barnen kommer som vanligt.”
Aneam Alieyce, arbetsledare Rinkeby
”Våra kunder rekommenderar oss, så vi får
nya kunder varje vecka. Många säger till och med
att det är kul att komma hit.”
Annika Tollefsen, tandsköterska Sollentuna
”Ökad konkurrens kan vara nyttig, man får ju
skärpa blicken och vässa klorna.”
Siv Widholm, arbetsledare Nynäshamn
Modernt och funktionellt! Flera kliniker har byggt nytt,
Målet för 2012 års reklamkampanjer var bland annat att attra­
hera fler vuxna genom att öka kännedomen om Frisktand­vård
samt erbjuda tandblekning till konkurrenskraftigt pris. En nyhet
var att kunderna kunde boka tid via hem­sidan. Utvärderingen
visar att kampanjerna gick hem. Frisktandvård och tand­blek­
ning är lockande uppskattade tjänster som skapar positiva
kundrelationer. Möjligheten att boka via internet betyder mycket.
Vår marknadskommunikation sker på många olika sätt.
Klinikerna annonserar, deltar i event och mässor, besöker företag,
föreningar, apotek, gallerior, skolor och medborgarkontor. De
bjuder in barn och föräldrar till öppet hus och ordnar
frisktand­­vårdskvällar för 19-åringar. Vi får också mycket
redaktionell uppmärksamhet.
För att stärka vårt varumärke och komplettera de lokala
in­satserna tar vi fram gemensamma kampanjer, fakta­blad och
kund­foldrar. På vår hemsida bokar fler och fler kunder tid och får
information om be­handling, pris, egenvård och sista-minutenerbjudanden. Infor­ma­tionen kan översättas till 55 olika språk
och också läsas via exempelvis mobiltelefon och läsplatta. 2011
hade hemsidan i snitt 59 800 besökare i månaden. Under 2012
hade vi nära dubbelt så många besök – i genomsnitt 101 700 i
månaden. Antalet besök fort­sätter att öka.
renoverat, moderniserat och effektiviserat. Norrtälje, Tullinge
och Stora Sköndal har flyttat till nya moderna lokaler i bättre
läge. Kungsängen, Fruängen, Tumba, Vallentuna, Tyresö och
Danderyd har byggt om.
2013 bygger vi nya kliniker i Sundbyberg och Vällingby.
Stora investeringar görs också i vår nya klinik på Stockholms
sjukhem, vår gamla klinik i Huddinge Centrum och Specialist­
huset Nya Eastman.
Medicinsk tandvård för äldre och sjuka bedrivs på åtta
kliniker i anknytning till sjukhus och sjukhem. Verksam­
heten sker i nära samarbete med sjukhuspersonal, rehab och
geriatrik. Våra uppsökande tandvårdsteam besöker särskilda
boenden med mobil utrustning. De ger också vårdpersonal
och anhöriga utbildning och stöd för att hjälpa patienterna
med daglig munvård.
”På Medicinsk tandvård hade jag en patient med tidigare
missbruksproblem som ville förändra sitt liv. Vi fick extrahera
15 tänder, göra tre implantatbroar och laga flera tänder under
narkos. Efter behandlingen var hon som en annan människa,
hennes självförtroende hade återvänt.”
Brandon Washburn, tandläkare Vasastan
”Genom samarbetet med sjukhuset kan patienten bli
undersökt eller få ett födelsemärke borttaget under samma
narkos som tandvården utförs. Det händer till och med att
håret klipps och fötterna fixas under narkosen. Så vitt jag vet
är vi ensamma om en sådan “fullservice”.”
Caroline Fridh, klinikchef Medicinsk tandvård Danderyd
Årets kundenkät visade ett överväldigande resultat. 99,5
procent av kunderna var nöjda med bemötandet på klinikerna
och 98,5 procent ansåg att det är lätt att komma i kontakt med kliniken. Personalen får mycket beröm för kompetens,
bemöt­ande och behandling. Angelägna förbättringsområden är
bättre kost­nads­information före behandling, kortare väntetider,
snabbare telefon­service och bättre möjlighet att boka via internet.
”Jättefint bemötande! Skickliga behandlare! Bra med
sms-påminnelse! Bekvämt att bli uppringd. Jättebra
att kunna boka och boka om tid på nätet.”
Vår mission: Med ett personligt bemötande och genom
att erbjuda professionell tandvård bidrar Folktandvården
till en bättre munhälsa i Stockholms län.
Kommentarer från nöjda kunder i årets kundenkät
Vår vision: Folktandvården är det självklara valet för
alla i Stockholms län som värdesätter en professionell
tandvård och ett personligt bemötande.
”Vi har i genomsnitt 250 telefonsamtal om dagen.
Men kunderna i väntrummet kommer alltid i första hand.”
Lillebeth Katz, receptionist Karlaplan
6
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 2
Varje dag händer det något nytt och varje dag lär vi oss något nytt. Några exempel från året som gått:
Socialt och digitalt. Vår nya hemsida lanserades vid årsskiftet,
En sol som värmer oss andra. Värd sin vikt i guld! Lovorden hag­
Internetbokning är en succé. Tjänsten ska bli ännu snabbare
Tandsköterskelyftet är ett riktigt lyft. Att tandsköterskorna gör
journalanteckningar i T4, tar röntgenbilder, bedövar etc leder till
bättre kundbemötande och effektivare undersökningspass.
Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) är en nystartad
lade när medarbetarna nominerade Årets tandsköterska 2012.
Medarbetarnas förbättringsförslag handlar om allt från webb­
shop med munvårdsprodukter till smartare kundkommunikation.
Varje kvartal belönas bästa förslag med 3 000 kr.
Bilder säger mer än ord. Våra filmer om klinisk fotografering ger
råd och tips.
Passiva kunder blir aktiva. Med nya idéer och rutiner har
flera kliniker lyckats omvända var fjärde passiv kund till en
aktiv kund.
Hur bemöter man kunder med Aspergers syndrom? Två upp­
skattade seminarier har genomförts.
sedan dess har antalet besökare nästan fördubblats.
och mer flexibel.
FoUU-inriktad verksamhet där Folktandvården, Stiftelsen Stock­
­holms sjukhem och IO samarbetar kring patientverksamhet,
forsk­­ning och utbildning med fokus på äldre.
Försenad diagnos av avvikande bettutveckling kan leda till
onödigt lidande. Genom journalgranskning och tydligare rutiner
minskar vi risken för detta.
Stop Caries Stockholm fångar upp barn i riskzonen och för­
bätt­rar deras möjligheter till god tandhälsa hela livet.
TV-reklam! Under fyra veckor runt årsskiftet hälsade vi 2,8 mil­
joner tittare i Stockholmsområdet välkomna till Folktandvården
och önskade God Jul & Gott Nytt År.
Tensta testar arbetstidsförkortning. Projektet går ut på att skapa
Workshop gör arbetet med Frisktandvård roligare och mer fram­
en mer hållbar arbetssituation så att medarbetarna trivs, orkar med
sitt jobb, mår bra och stannar kvar.
Fluortantens dag och Internationella munhälsodagen är stora
I Jakobsberg har Folktandvården ett nära samarbete med primär­
­vården och närliggande geriatrisk verksamhet.
gångsrikt. Flera kliniker har testat idén och sett resultat.
årliga hälsomanifestationer.
Riksstämman och Swedental är välbesökta odontologiska
Folktandvården Handen rullade in en mobil enhet till Tekniska
mötes­­­­platser. I vår monter fick vi många frågor om lediga jobb.
hög­skolan. Där erbjöds studenter och personal undersökning,
Frisktandvård, digital röntgen och enklare behandlingar.
Mässan Underbara barn samlade mer än 15 000 föräldrar och
barn. Den vanligaste frågan till Folktandvården var: Hur får jag
min två- eller treåring att borsta tänderna?
Hallonbergen går till banken. Den personliga marknads­
för­
ingen på SE-bankens huvudkontor attraherade flera nya kunder.
I Almedalen, under politikerveckan, propagerade Folktand­vården
Sverige för Frisktandvård.
Nyheter och chatt. Tandvård blir TV-nyheter när våra med­arbe­
tare tar plats i rutan. På Svenska Dagbladets hemsida tand­
vårdschattade våra specialister med läsarna.
Produktifiering är ett sätt att paketera och prissätta tjänster så att
de blir attraktiva och lättförståeliga för kunden. Frisk­tand­vård är ett
exempel. Nu tittar vi på möjligheterna att paketera er­bjud­anden
om tandreglering, estetisk tandvård och vård till tand­vårds­rädda.
SMS-påminnelserna uppskattas. Varje månad skickar vi cirka
120 000 sms till våra kunder.
Nyinflyttade får välkomstinformation och småbarnsföräldrar får
brev med tips från Folktandvården.
Odontologiska kurskatalogen är en viktig källa till kunskap,
er­faren­hetsutbyte och inspiration.
Syste mati s kt!
EK: Landstingets elektroniska katalog.
Heroma: Administrativt system för planering och uppfölj­
ning av personal och löner.
Händelsevis: System för avvikelserapportering och kvalitets­
utveckling.
Kom&Gå: In- och utcheckningssystem för att hantera flextid.
Libretto: Landstingets system för finansiering av barn- och
ungdomstandvård. Används för remisshantering, listning av
barn, underlag för utbetalningar m m.
Lync: Nytt snabbt system för datakommunikation i realtid.
Används t ex för snabba meddelanden, möten och telemedicin.
Romexis: Ny generation programvara för digital röntgen
(ersätter Dimaxis).
T4: Vårt system för journaler, kallelse och patient­admini­
stration.
Utbildningsportalen: Administration av kurser och utbildningar.
Voxit vocal: Röststyrt system för att registrera status och
diagnos i T4.
7
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 2
Radiologi (röntgen) tar emot ett stort antal förfrågningar
om röntgenfynd. Ny teknik ger lägre stråldoser, tydligare
bilder och bättre information. Genom samarbete med medicinsk
röntgen erbjuds magnetkameraundersökningar.
Specialisthuset Nya Eastman tar äntligen form! Ombygg­
nads­arbetet beräknas starta i mars 2014 och vara klart 2015.
”Modern endodonti är mycket mer än bara att
rensa och rotfylla. Nya metoder och material har
fört specialiteten till nya dimensioner.”
Jonas Wester, ST-tandläkare S:t Erik
”Via Lync kan jag stötta allmäntandvårdens team medan
patienten sitter i stolen. De ser mig och jag ser dem. Och
jag kan plocka upp röntgenbilderna från deras datorer.”
Marie Geijer, protetiker S:t Erik
”Samarbetet med specialisttandvården betyder
mycket. Genom telemedicin får vi stöd för mer
avancerade behandlingar. Alla lär sig något
av specialistkonsultationerna.”
”Parodontologi är fascinerande. Det omfattar både ett
kirurgiskt hantverk och flera intressanta medicinska
aspekter som immunologi och genetik.”
Mikael Nilsson, parodontolog Skanstull
Carina Eng, tandhygienist Årsta
Våra 17 specialistkliniker har stor betydelse för såväl
allmäntandvården som sjukvården. En stor del av årets 19 000
nya remisser kom från privattandläkare och sjukvården. Akuta
fall och patienter som förbereds för sjukhusbehandling tas emot
omgående. Fem tandläkare har gått specialistutbildning under
året och 22 tandläkare har hittills nischutbildats. Med hjälp av
konsulta­tioner, telemedicin och nischtandläkartjänster genom­
förs nu allt fler komplicerade behandlingar på allmänklinikerna.
Ortodonti. Intresset för tandreglering ökar. Allt fler vuxna
väljer att rätta till sina tänder. Utvecklingen går mot snabbare
behandlingar med ”osynlig teknik”.
Pedodonti (specialiserad barn- och ungdomstandvård) är en
bred specialitet som ser en fortsatt ökning av patienter med
särskilda behov; tandutveckling, syndrom, sjukdom, olycks­
fall och tandvårdsrädsla. Specialisterna medverkar också i
behandling av barn på sjukhus.
Oral kirurgi. För att höja allmäntandvårdens kompetens får
klinikerna bland annat utbildning och stöd för implantat­
behandlingar.
Endodonti (rotbehandling och rotfyllning). Inom specialist­
tandvården utvecklas och prövas nya effektiva tekniker.
Allmäntandläkarna ut­bil­das kontinuerligt i rotbehandling
med maski­nell rensning.
Bettfysiologi (behandling av smärta och funktionsstörningar i
tuggsystemet) är en snabbt växande specialitet. Klinik­erna tar
emot allt fler patienter med smärtproblematik, käk­funktions­
störning och sömnapné. Rörelseträning, bettskena och korti­
son­injektioner är vanliga behandlingar som ofta sker i nära
samarbete med läkare och sjukgymnaster.
Parodontologi och protetik (behandling av tandlossnings­
sjukdomar och ersättning av förlorade tänder) ser allt fler fall
av svår tandlossning och periimplantit (skruvar går sönder
eller lossnar). Utvecklingen går mot digitala avtryck och mer
hållbara vävnadsvänliga material.
8
”En tand kan fungera utmärkt under en hel livstid, så
det gäller att behandla varje tand varsamt. Vi kan aldrig
åstadkomma något bättre än en äkta tand.”
Nicole Winitsky, protetiker Eastmaninstitutet
Vårt kvalitets-, miljö- och förbättringsarbete
fokuserar på patientsäkerhet, miljö, hygien och smittskydd.
Arbetet omfattar täta kontakter med samarbetspartners inom
vårdutveckling, smittskydd, forskning och utbildning. För att
skapa ett ännu bättre förändringsklimat och ökat värde för
kunden har våra internrevisioner utvecklats till förbättrings­
dagar. Och för att kvalitetssäkra journalföringen har ett om­
fattande journalgranskningsprojekt genomförts.
I systemet Händelsevis uppmärksammar vi tillbud, risker
och negativa händelser, lär av misstagen och ser till att fel blir
rätt. All personal utbildas i läkemedel och miljö. Arbetsledare
och smittskyddsansvariga får dessutom utbildning i hygien
och smittskydd.
Våra miljömål har uppfyllts. Vi har miljö­med­vetna med­
arbetare och en aktiv miljökommunikation. Vi har förbättrat
tandhälsan och minskat vår miljöpåverkan på flera sätt.
Genom att fortsätta förbättra tandhälsan bidrar vi till en
bättre miljö.
IT-utvecklingen har stor betydelse för vår verksamhet.
Även här ligger vi i framkant. Våra satsningar på Windows 7,
Office 2010 och Lync är exempel på förbättringar under året.
När det gäller säkerhet och miljö, två prioriterade områden,
innebär införandet av e-legitimation och automa­tiserad
avstängning ytterligare framsteg. Nu går vi mot fram­tidens
flexibla mobila teknik. På agendan står bland annat smartare
telemedicin och en ny programvara för digital röntgen. Vi
under­söker också möjligheterna att skapa ett gemensamt kon­
taktcentra och en webbshop för tandvårdsprodukter. Snart får
vi också program som tar digitala avtryck, räknar ut hur en tand
ska slipas och ger oss en 3D-bild av en ny tands optimala form.
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 2
Ekonomiskt resultat 2012
Budget 2013
Affärsplan 2012
I affärsplanen presenterar ledningen årets
mål som ska ta oss mot Målbild 2015.
Varje klinik och avdelning gör sedan upp
sina handlingsplaner för att vi ska nå de
gemensamma målen. Alla medarbetare är
delaktiga i företagets framgångar.
Tandhälsan i länet
Uppdrag från landstinget
Kundernas situation, behov och
upplevelser (kundenkäter m m)
Medarbetarnas situation, behov och
upplevelser (klinikmöten, för­­änd­­
ringsdagar, medarbetarenkät m m)
FoUU; forskning, utveckling, utbildning
Målbild 2015
• Folktandvårdens resultatmarginal ska vara minst 8%.
• Vi ska bli ett ännu attraktivare företag. Minst 70% av alla
medarbetare ska vara ”ambassadörer” (ett uttryck för en
stolt medarbetare som mäts i medarbetarenkäten).
• Vi ska ha minst 100 000 aktiva frisktandvårdsavtal.
• Vi ska ta hand om minst 320 000 vuxna kunder.
FOLKTANDVÅRDEN STOCKHOLMS LÄN AB
80 kliniker för allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialist­tandvård.
20122011
Antal anställda
ca 2 000 ca 2 000 Drygt 40% av våra medarbetare är födda utanför Sverige.
Antal kunder
Allmäntandvård inkl Medicinsk tandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
Specialisttandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
Antal nya remisser
Därav nya remisser till barnspecialisterna
307 000
156 400
292 000
154 800
12 600
14 900
19 500
9 800
12 600
14 300
18 000
9 000
Ledningsgrupp: Ann-Charlotte Frank Lindgren, vd. Tommy Bruhn, personalchef.
Henrik Wennergren, IT-chef. Rebecca Fredriksson, kommunikationschef. Håkan
Lind­gren, ekonomichef. Irene Smedberg, ToU-chef. Susann Kähäri-Anerfält, områdes­
chef Medicinsk tandvård och Specialisttandvård. Noomi Näsström, områdes­chef
Allmäntandvård Söder. Dick Creutz, områdeschef Allmäntandvård Norr.
2012 hade vi 1,3 miljoner patientbesök. 12 200 vuxna kunder tecknade frisktand­
vårdsavtal. Vid årets slut hade vi 31 000 frisktandvårdskunder. 305 000 barn/
ungdomar listade sig hos oss. 55 000 barn i förskoleklass och årskurs 5 träffade
Fluortanten och fick en lektion på temat friska tänder. Drygt 8 000 barn fluorsköljde
i skolan. 3 500 barn i åldern 1-3 år undersöktes och behandlades inom projektet
Stop Caries Stockholm. 850 barn fick behandling under narkos med ersättning
från landstinget. 8 400 föräldrar fick information på BVC eller på Folktandvårds­
kliniken. 11 600 patienter fick nödvändig tandvård och 2 600 tandvård som led i
sjukdomsbehandling (LIS). 1 040 asylsökande barn och ungdomar fick tandvård
och drygt 1 600 asylsökande vuxna fick akuttandvård. 1 740 behandlingar av
ung­domar som fått tandregleringscheck påbörjades. Dessutom behandlades 200
patienter som själva betalade för sin tandreglering.
9
”Jag älskar mitt jobb! Allt är roligt
– helheten, omväxlingen,
samarbetet! Vi har bra ledning och
god kom­mu­nikation. Vi trivs helt
enkelt med varandra.”
Marie Hofström, tandsköterska
Åkersberga – Årets tandsköterska 2012
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Folktandvården Stockholms län AB
Organisationsnummer 556574-3597
Styrelsen och verkställande direktören avger härmed följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 – 2012-12-31.
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor, tkr.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
INFORMATION OM VERKSAMHETEN
Verksamhetsåret 2012
Folktandvården Stockholms län AB (Folktandvården) är ett
konkurrenskraftigt företag som erbjuder ett komplett utbud av tjänster inom allmän-, medicinsk och specialisttandvård. Folktandvården är en av de största leverantörerna av tandvårds­
tjänster i Norden.
Folktandvården har en stor geografisk spridning med 80
kliniker inom länet. Inom barn- och ungdomstandvården är
Folktandvården marknadsledande både inom allmän- och
specialisttandvård.
Det råder fritt val på marknaden för både barn och vuxna,
fri prissättning samt fri etableringsrätt. Det betyder att den
tandvård som betalas med medel från landstinget också är
konkurrensutsatt.
Landstinget finansierar idag barn- och ungdomstandvård
som utförs i länet samt viss nödvändig tandvård, tandvård som
led i sjukdomsbehandling och uppsökande tandvård för vuxna.
Den del av vården som Folktandvården utför regleras i vård­­­avtal med beställaren (Hälso- och sjukvårdsnämnden). Barnoch ungdomstandvården utgör idag 28 procent av Folktandvårdens totala intäkter. Nödvändig tandvård och uppsökande
tandvård för vuxna som led i sjukdomsbehandling utgör 7
procent. I avtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och
Folktandvården är det överenskommet om särskilda sats­­­
ningar riktade till barn och ungdomar i riskområden och
riskåldrar.
Årets resultat före bokslutsdispositioner 2012 uppgick till
78 211 tkr. Resultatmarginalen blev 5,3 procent. År 2011
var resultatet 70 985 tkr.
I resultatet för 2012 ingår ökade pensionskostnader till
följd av förändrad diskonteringsränta samt en återbetalning
av försäkringspremier avseende 2007 och 2008. Nettoeffekten blir för 2012 en kostnad på 36 312 tkr.
Omsättningen för 2012 uppgick till 1 468 485 tkr vilket
är 92 894 tkr eller 6,8 procent högre än föregående år. Justerat för intäkten från återbetalning av personal­­
försäk­ringar till följd av sänkt premie steg omsättningen
med 5,1 procent. Från och med 1 januari 2012 justerades
Folktandvårdens prislista med + 2,8 procent.
Balansomslutningen per den 31 december 2012 var
818 225 tkr, varav kassa och bank 514 664 tkr.
Antal kunder. Folktandvården har tagit emot 1,3 miljoner
kundbesök under året.
• 156 400 barn och ungdomar i de udda obligatoriska
undersökningsåldrarna har undersökts eller behandlats.
Det är en ökning av antalet barn och ungdomar jämfört
med år 2011. Totalt har 305 000 barn och ungdomar
valt att lista sig hos Folk­tandvården.
• Drygt 307 000 vuxna patienter har behandlats i Allmän­
tandvården inklusive Medicinsk tandvård. Detta är fler
patienter än föregående år.
Allmäntandvården som omfattar tandvård för barn, ung-
domar och vuxna är volymmässigt den största verksamheten.
I Folktandvårdens uppgifter ingår både vård av enskilda
patienter och förebyggande tandhälsovård.
• Drygt 19 500 nya remisser mottogs inom Specialisttandvården, vilket är en ökning med drygt 1 500 jämfört med
2011. Av dessa var drygt 9 800 nya remisser till barnspecialister.
Remisserna kommer från allmän- och specialisttandläkare in­om
Folktandvården och privattandvården samt från sjukvården.
Medicinsk tandvård erbjuder särskild kompetens till
patienter med olika medicinska diagnoser eller med fysiska
alternativt psykiska funktionshinder.
Specialisttandvården verkar inom samtliga åtta specifika
specialist­områden. Utbildning av blivande specialist­tand­
läkare samt kliniskt utvecklingsarbete är en del av verksamheten. En stor del av remissflödet till specialisttandvården
kommer från privattandläkare.
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Frisktandvård. Under 2012 har Folktandvården fortsatt
att erbjuda Frisktandvård till vuxna kunder. Konceptet innebär
tandvård till fast pris under en treårsperiod. En stor fördel ur
hälsofrämjande aspekt är att kunden kommer regel­bundet
till tandvården eftersom besöket redan är betalt. Under 2012
tecknades 12 194 avtal. I slutet av 2012 har totalt 31 000 av
Folktandvårdens patienter frisktandvårdsavtal.
Forskning. Folktandvården har under 2012 fått ett tillägg i
ägardirektiven som innebär att det ingår i bolagets uppdrag
att bedriva kliniskt forskningsarbete inom tandvård.
10
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
• Ny allmäntandvårdsklinik i Vällingby. Kliniken ersätter
den gamla etableringen i samma stadsdel.
Listningsersättning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
har beslutat om en ökning av listningsersättningen för alla
tandvårdsleverantörer med 2,0 procent för 2012.
• Ny klinik Medicinsk tandvård i Stockholms sjukhems
lokaler på Mariebergsgatan på Kungsholmen. Verksamheten är ett samarbete med Institutionen för Odontologi
(IO) och Stockholms sjukhem och inkluderar utöver
ordinarie patientverksamhet även forskning och utbildning med fokus på tandvård för äldre.
Upphandling. De flesta beställaravtal från Hälso- och sjuk­­
vårdsförvaltningen har under de senaste åren konkurrens­
utsatts. Från och med 2011 är även områdesansvaret upp­­
handlat. Folktandvården vann de flesta uppdragen och på
dessa kliniker fortsätter vi att ha ett ”sistahandsansvar”.
Nya Eastman. Under 2013 kommer evakueringen av
Eastmanhuset, där Folktandvården bedriver en stor del av
specialisttandvården, att påbörjas. Eastmanhuset kommer
enligt beslut i Landstingsfullmäktige att renoveras under
Locums ansvar. Evakueringen kommer i huvudsak att ske
till befintliga lokaler i allmäntandvården. Renoveringen
kommer att vara klar under 2015.
FÖRETAGETS FÖRVÄNTADE
FRAMTIDA UTVECKLING
Frisktandvård. Folktandvården kommer att fortsätta att
erbjuda vuxenpatienter Frisktandvård. Under 2013 förväntas
antalet tecknade avtal öka.
Nya kliniker. Under 2013 kommer Folktandvården att
öppna tre nya kliniker:
• Ny allmäntandvårdsklinik i Sundbyberg i det nya handels­
kvarteret Signalfabriken.
11
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Folktandvården Stockholms län AB är ett helägt
dotterbolag till Landstingshuset i Stockholm AB,
org. nr 556477-9378, vilket i sin tur är ett av
Stockholms läns landsting helägt bolag. Se not 18.
RESULTAT OCH STÄLLNING (1000-tal kronor)
Not
2012
20112010 2009 2008
Nettoomsättning
1 468 485
1 375 570
1 378 418
1 368 501
1 288 349
Resultat efter finansiella poster *
78 211
70 985
82 076
40 506
27 392
Pensionskostnad **
123 288
64 859
60 839
77 081
55 062
Soliditet 19
30,0% 30,0%30,0% 22,0% 24,9%
Avkastning på totalt kapital 19
17,4% 10,3%12,7% 8,1% 4,0%
Avkastning på eget kapital 19
58,2% 34,3%48,6% 34,5% 16,7%
Balansomslutning
818 225
718 088
698 790
644 424
580 972
Antal anställda 15
1 222
1 242
1 239
1 280
1 268
*) Inklusive engångseffekt avseende förändrad diskonteringsränta i pensionsavtalet, före bokslutsdispositioner.
**) Se not 5 jämförelsestörande post.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION:
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat
143 322 458
Erhållna aktieägartillskott
42 200 000
Årets resultat
-12 188 536
Summa
173 333 922kronor
Styrelsen och verkställande direktören
föreslår att vinstmedlen disponeras så
att i ny räkning överförs
173 333 922 kronor
LÄMNADE KONCERNBIDRAG
OCH ERHÅLLNA AKTIEÄGARTILLSKOTT
Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 126 712 tkr och
erhållit ett koncernbidrag på 36 312 tkr vilka från och med
2012 bokförs över resultaträkningen. Bolaget har även erhållit
ett villkorat aktieägartillskott på 42 200 tkr vilket bokförts
direkt mot eget kapital och därmed inte påverkat bolagets
resultat för 2012.
12
R E S U LTAT R Ä K N I N G
(1000-tal kronor, tkr)
2012
2011
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Not 5
1 445 967
22 518
1 375 568
23
Summa rörelsens intäkter Not 14
1 468 485
1 375 591
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader
Avskrivningar Not 14
Not 3, 13, 14
Not 4, 15, 16, 17
Not 7
-79 481
-301 016
-902 455
-51 509
-80 128
-304 237
-869 148
-49 145
-1 334 461
-1 302 658
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
134 024
72 933
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 6 121
-61 934
6 872
-8 820
Summa resultat från finansiella investeringar
-55 813
-1 948
Resultat före bokslutsdispositioner
78 211
70 985
-126 712
36 312
-79 500
–
-12 189 -8 515
Lämnat koncernbidrag
Erhållet koncernbidrag
Not 6
Not 6
Not 1
Not 1
ÅRETS RESULTAT
13
BALAN S R ÄK N I N G
(1000-tal kronor, tkr) TILLGÅNGAR
2012-12-31
2011-12-31
152 958
30 655
137 741
26 975
Not 1, 2
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer Ombyggnad i förhyrda lokaler
Summa anläggningstillgångar
Not 7
183 613
164 716
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Förnödenheter 5 329
Summa varulager
5 329
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos Stockholms läns landsting
Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 8 17 235
28
51 770
19 330
26 256
6 034
6 034
16 933
14
50 857
18 846
23 533
Summa kortfristiga fordringar
114 619
110 183
Likvida medel
Kassa och Postgiro
1 142
1 009
Koncernkonto hos Stockholms läns landsting 513 522
436 146
Summa likvida medel
514 664
437 155
Summa omsättningstillgångar
634 612
553 372
SUMMA TILLGÅNGAR
818 225
718 088
14
BALAN S R ÄK N I N G
(1000-tal kronor, tkr)
2012-12-31
2011-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1, 2
EGET KAPITAL Not 9
Bundet eget kapital
Aktiekapital (36 000 aktier)
36 000
Reservfond
36 100
36 000
36 100
Summa bundet eget kapital
72 100
72 100
185 523
-12 189 151 838
-8 515
Summa fritt eget kapital 173 334 143 323
Summa eget kapital
245 434
215 423
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
211 135
3 174
Fritt eget kapital
Balanserat resultat Årets resultat
Not 1
Not 1 Not 10
Not 11
286 839
2 334
Summa avsättningar
289 173
214 309
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
45 297
39 286
Skulder till koncernföretag
50 272
69 596
Skulder till Stockholms läns landsting
1 551
2 313
Övriga skulder
16 085
16 200
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 12
170 413
160 961
Summa kortfristiga skulder
283 618
288 356
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
818 225
718 088
Ställda säkerheter Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
IngaInga
15
K A S S A F L Ö D E S A N A LY S
(1000-tal kronor, tkr)
2011
2012
Resultatets kassaflöde
Rörelsens intäkter
1 468 485
1 375 591
Rörelsens kostnader exkl avskrivningar och avsättningar -1 381 626
-1 302 658
Ej kassapåverkande poster 113 725
68 645 Bruttovinst
200 584
141 578
Ränteintäkter
6 121
6 872
Räntekostnader
-142
-264
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital (exkl likvida medel)
Ökning (-) resp minskning (+) av varulager
705
Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar -4 437
Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder 11 422
Förändring av rörelsekapital
148 186
206 563
73
13 438
-18 105
7 691
-4 594
Kassaflöde från den löpande verksamheten
214 253
143 592
Investeringsverksamheten
Investeringar
-71 544
-44 371
Nettoförändring av investeringar
-71 544
Kassaflöde efter investeringar
142 709
Aktieägarfinansiering
Betalt lämnat koncernbidrag
-79 500
Aktieägartillskott
14 300
Nettoförändring av finansiering
-65 200
Årets kassaflöde
77 509
Likvida medel vid periodens början
437 155
-44 371
99 221
-93 840
33 469
-60 371
38 850
398 305
Likvida medel vid periodens slut
varav 397 085 avser koncernkonto
514 664
437 155
Outnyttjad checkräkningskredit inom koncernkonto
190 000
190 000
16
N OT E R
NOT 1: REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Bolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom vad avser
nedan uppräknade områden där Redovisningsrådets rekommendationer har tillämpats.
Byte av redovisningsprincip redovisas enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 5.
Från och med 2012 har tillämpningen för redovisning av koncernbidrag ändrats. Tidigare år har erhållna samt lämnade
koncernbidrag redovisats mot eget kapital både hos lämnande och mottagande bolag. Enligt den nya tillämpningen
redovisas istället koncernbidrag som bokslutsdisposition i resultaträkningen. För att öka jämförbarheten med tidigare
år har uppgifterna avseende 2011 ändrats.
I övrigt är redovisningsprinciperna oförändrade i jämförelse med föregående år.
Intäkter. För utförda vårduppdrag redovisas inkomster som är hänförliga till uppdraget som intäkt i förhållande till
vård­­­­uppdragets färdigställandegrad på balansdagen. Ett vårduppdrags färdigställandegrad mäts kontinuerligt genom
rapportering av vårdåtgärder. Bolagets patientrelaterade utgifter kostnadsförs sålunda i takt med att de uppstår. Då be­ställare av vård, Försäkringskassan och patienterna faktureras baserat på utförda vårdåtgärder bedöms inte heller
nedlagda vårdkostnader som relevant för att fastställa upparbetade intäkter per balansdagen. I de fall utfallet av ett
vårduppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdrags­utgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren/vårdtagaren. En befarad förlust på ett
vårduppdrag redovisas omgående som kostnad.
Inkomstskatter. Bolagen i Landstingshuskoncernen betalar inte inkomstskatt då koncernen, i enlighet med gällande
skatteregler, genom koncernbidrag och aktieägartillskott, kan utjämna de skattemässiga resultaten inom koncernen.
Koncernen har hittills inte behövt betala inkomstskatter och bedömer att med oförändrade skatteregler blir det inte heller
aktuellt att betala inkomstskatter inom en överskådlig framtid.
Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Eventuella fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
till balansdagens kurs.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.
Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för
reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar redovisas som kostnader.
Utgifter för att anpassa förhyrda lokaler till Folktandvårdens verksamhet aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningsperioden anpassas i normalfallet till hyreskontraktets återstående löptid.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande
avskrivningstider:
Datorer
3 år
Övriga inventarier, verktyg och installationer
5-10 år
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
5-10 år
Avsättningar redovisas när bolaget har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser, där det
är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet
kan göras. Avsättning görs med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att
reglera åtagandet. Omprövning av avsättningar sker varje balansdag.
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade för­vänt­
ningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.
Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).
Pensioner enligt den avgiftsbestämda planen kostnadsförs löpande under året. Pensionsutfästelser skuldförs i balansräkningen och värdet av skulden omprövas varje balansdag enligt prognos från KPA Pension.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som
medför in- eller utbetalning.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörs­
skulder och leasingskulder.
Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt
bedömda osäkra kundfordringar.
17
N OT E R
NOT 2: FINANSIELL RISKHANTERING
Policy för riskhantering. Folktandvården Stockholms län AB ingår i koncern under Landstingshuset i Stockholm AB, som i sin tur ägs av Stockholms läns landsting. Finansverksamheten inom Stockholms läns landsting
samordnas av den centrala funktionen genom AB SLL Internfinans. För hantering av finansiella risker inom landstinget har framtagits en finanspolicy, som utgör det ramverk av regler och riktlinjer för hantering av finansiella risker.
I finanspolicyn görs ett grundläggande ställningstagande som innebär att landstinget ska bedriva en aktiv finansförvaltning. Detta innebär att landstinget har att hantera finansiella risker inom givna ramar med beaktande av kostnader
för att minimera eller eliminera risker. I finanspolicyn anges att landstingets förvaltningar och helägda bolag ska
avhända sig finansiella risker till Internfinans. Landstingsstyrelsen har att genom avtal med Internfinans säkerställa att
den operativa finansförvaltningen bedrivs inom fastställda riskramar. Folktandvården Stockholms län AB följer
finanspolicyn som ett led i hanteringen av bolagets och landstingets finansiella risker.
Likviditet i Folktandvården placeras hos Landstinget genom Internfinans i enlighet med finanspolicyn. Bolaget
gör inga placeringar av likviditet utöver placering hos Internfinans.
Ränterisker. Förändringar i marknadsräntan påverkar Folktandvårdens genom att inlåning på koncernkonto
kan ge en lägre avkastning samt att ett eventuellt utnyttjande av krediter riskerar att medföra högre räntekostnader.
Den tid det tar för en förändring av räntan att påverka räntenettot beror på tecknade villkor genom avtal.
Folktandvårdens överskottslikviditet finns placerad på koncernkonto i enlighet med finanspolicy. Skuld, respektive
fordran, i koncernkontosystemet ränteberäknas dagligen med en rörlig räntebas till vilken en marginal kopplas.
Enligt finanspolicyn ska räntan i systemet följa räntemarknadens fluktuationer och på denna grund vara kopplad
till en räntebas med kort löptid. Respektive underkoncern beslutar om ränte- och kreditvillkor inom den egna
underkoncernen. Räntekapitalisering sker en gång per år per den sista december för såväl skuld- som intäktsränta.
Rörelsefordringar och rörelseskulder. Kundfordringar, leverantörsskulder och liknande finansiella instrument redovisas enligt affärsdagsprincipen. Fordringar upptas till det belopp med vilket det efter individuell prövning förväntas inflyta. Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundkreditrisk. Risken att Folktandvården i Stockholms län AB:s kunder inte uppfyller sina åtaganden, d v s att
Folktandvården utgör en kundkreditrisk. För att begränsa risken för kreditförluster tillämpas som huvudregel
kontantbetalning av patientavgifter. Vid bokning av ny behandling kontrolleras att obetalda fakturor på någon av
Folktandvården Stockholms län AB:s mottagningar inte föreligger för den aktuella patienten.
Prisrisker. Folktandvården är i sin verksamhet utsatt för risker genom prisförändringar främst på materialkostnader,
lokalkostnader och elkostnader. Risken för prisförändringar på materialkostnader begränsas av att upphandling av
sådana varor sker i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, vilket medför att priserna på aktuella produkter
därmed är reglerade för en bestämd avtalsperiod. Folktandvårdens verksamhet innebär väsentliga kostnader för förhyrda
lokaler. Bolaget försöker minimera risken för väsentliga prisökningar genom tecknande av långsiktiga hyresavtal.
NOT 3: REVISIONSKOSTNADER
20122011
Revisionsuppdrag
173350
173350
Redovisade belopp inkluderar mervärdesskatt.
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning
eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter.
18
N OT E R
NOT 4: LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR & SOCIALA KOSTNADER
2012
2011
Löner och andra ersättningar
Sociala avgifter och avtal
Pensionskostnader
603 984
186 109 76 122
593 565
178 839
64 859
866 215 837 263
Av bolagets löner och andra ersättningar avser 322 tkr (313 tkr) styrelse och 1 465 tkr (2121 tkr) verkställande direktör.
Under 2011 var VD-lönen delvis dubbel p g a sjukskrivning med del av lön enligt gällande avtal. Av bolagets pensionskostnader avser 264 tkr (158 tkr) verkställande direktör.
Verkställande direktörens anställning omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Bolaget har rätt att säga upp verkställande direktören med omedelbar verkan. Lön utgår därvid högst under 24 månader. Om verkställande direktören erhåller
annan förvärvsinkomst under dessa 24 månader, ska trots detta full uppsägningslön utgå de första 12 månaderna. För
resterande 12 månader ska samordning med uppsägningslön göras på så sätt att uppsägningslönen minskas med 100%
per månad av den nya förvärvsinkomsten.
År 2012 har Folktandvården till följd av ökad pensionsavsättning ökad särskild löneskatt med 11 442 tkr.
NOT 5: Övriga intäkter
2012 har Folktandvården fått en återbetalning av premier för gruppsjukförsäkring. Detta till följd av att premien sänktes för
år 2007 samt 2008. Återbetalningen är 22 296 tkr och bokförs som övrig intäkt.
NOT 6: Räntor
Ränteintäkter avser huvudsakligen Stockholms läns landsting. Räntekostnader avser huvudsakligen ränta på pensionsskuld.
2012 ökade pensionsskulden till följd av förändrad diskonteringsränta. Detta innebar en engångskostnad på 47 166 tkr som
bokförs som finansiell kostnad.
NOT 7: MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2012
2011
Inventarier, verktyg och installationer
Ingående anskaffningsvärden
371 880
364 361
Inköp
51 486
35 317
Försäljningar och utrangeringar
-16 821
-27 798
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
406 545
371 880
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar -234 139
15 691
-35 139 -225 574
26 874
-35 439
Utgående ackumulerade avskrivningar
-253 587
-234 139
152 958
137 741
Utgående planenligt restvärde inventarier
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
Ingående anskaffningsvärden
143 720
136 059
Inköp
20 262
9 055
Försäljningar och utrangeringar
-594 -1 394
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
163 388
143 720
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar
-116 745
394
-16 382
-104 091
1 095
-13 749
Utgående ackumulerade avskrivningar
-132 733
-116 745
30 655
26 975
Utgående planenligt restvärde ombyggnationer
19
N OT E R
NOT 8: FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2012
2011
Hyror
14 553
Programvarulicenser
7 661
Övriga förutbetalda kostnader
2 006
Upplupna intäkter, patienter
1 305
Upplupna intäkter, övriga 731 Summa
26 256
NOT 9: FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
Årets
resultat
Belopp vid årets ingång
36 00036 100
72 338
Omföring av föregående års resultat enligt bolagsstämma 70 985
Erhållet aktieägartillskott
42 200
Årets resultat
70 985
-70 985
Reservfond
23 533
Balanserat
resultat
Belopp vid årets utgång
Aktiekapital
13 227
3 331
2 755
1 601
2 619
36 00036 100
185 523
-12 189
-12 189
Aktieägaren har lämnat villkorade aktieägartillskott som uppgår till totalt 252 858 tkr, varav 42 200 tkr under 2012.
Fr o m 2012 redovisas koncernbidrag som en bokslutsdisposition via resultaträkningen. Även jämförelsesiffrorna är justerade.
NOT 10: AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
Pensionsskulden har 2012 bokförts enligt upprättad prognos per 19 december från KPA Pension som en avsättning för
pensioner. Den avgiftsbaserade individuella delen till Pensionsvalet AB redovisas under upplupna kostnader. 2012 har
diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden sänkts. Den resultateffekt som har uppkommit på grund av den
sänkta diskonteringsräntan har redovisats som finansiell kostnad och uppgick till 47 166 tkr.
NOT 11: ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 20122011
Avsättning vid periodens ingång
3 174
2 742
Avsatt under året 590
1 239
Ianspråktaget under perioden
-1 430-807
Summa
2 334
3 174
Avsättningarna avser särskild ålderspension i samband med avtalspensionering.
NOT 12: UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2012
2011
Sociala avgifter
15 116
14 604
Semester- och löneskuld
49 350
46 020
Pensioner, individuell del
29 398
27 927
Särskild löneskatt, pensioner*
25 562
13 312
Beräknad avkastningsskatt 814760
Upplupna löner
20 005
20 000
Övriga poster30 168
38 388
Summa
170 413
* I årets löneskatt ingår en engångseffekt avseende ökad pensionskostnad till följd av förändrad diskonteringsränta (11,4 Mkr).
20
160 961
N OT E R
NOT 13: OPERATIONELL LEASING
Leasingkostnad 2012
Framtida minimileasingavgifter 2012-2014 2 700 tkr
0 kr/år
NOT 14: INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG 2012
2011
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser koncernföretag inom Landstingshuset i Stockholm AB eller Stockholms läns landsting.
Inköp (rörelsens kostnader exkl personalkostnader och avskrivningar) 14%13%
Försäljning 37%38%
NOT 15: MEDELANTAL ANSTÄLLDA2012
Antal
Antal anställda
1 222
2011
Varav
män
Antal
11,08% Varav
män
1 242 11,93%
Antal närvarotimmar ställda i relation till inom företaget normal årsarbetstid.
NOT 16: FÖRDELNING MÄN/KVINNOR I LEDNINGSFUNKTIONER
2012
Styrelsen
Verkställande direktör
Övriga ledningsorgan
2011
Antal
Varav
män
Antal
Varav
män
7
1
8
43% 7
0% 1
50% 8
29%
0%
50%
NOT 17: SJUKFRÅNVARO2012
2011
Total sjukfrånvaro
• Långtidsfrånvaro
• Sjukfrånvaro män
• Sjukfrånvaro kvinnor
• Anställda -29 år
• Anställda 30-49 år
• Anställda 50 år
5,9%
48%
3,3%
6,2%
5,1%
6,2%
5,7%
5,5%
49,0%
3,0%
5,7%
5,3%
5,3%
5,7%
Långtidsfrånvaron avser antal sjuktimmar för långtidssjuka i förhållande till total sjukfrånvaro.
NOT 18: UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG
Moderföretag i den största koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Stockholm. Moderföretag i den minsta koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Landstingshuset i
Stockholm AB, org nr 556477-9378, med säte i Stockholm.
NOT 19: NYCKELTALSDEFINITIONER
Soliditet: Eget
kapital i procent av totalt kapital.
Avkastning på totalt kapital.
Avkastning på eget kapital.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
21
Stockholm 2013-02-20
Meg Tivéus
Eva Frunk-Lind
Barbro Sjölander
Thorbjörn Ekström
Annika Dovander Chaim Zlotnik
Ann-Charlotte Frank Lindgren
Styrelseordförande
Lennart Låftman
ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits 2013-04-04
Deloitte AB
Johan Rasmusson
Auktoriserad revisor
Lekmannarevisorernas granskningsrapport har avgivits 2013-04-14
22
Verkställande direktör
23
Folktandvården Stockholms län AB · Tel vx 08-123 166 00
www.folktandvardenstockholm.se