Transcript Förvaltningsrådets berättelse till riksdagen om rundradions

Förvaltningsrådets berättelse
till riksdagen om Rundradions
verksamhet 2011 och 2012
1
B 9/2013 rd
Förvaltningsrådets berättelse
till riksdagen om Rundradions
verksamhet 2011 och 2012
Enligt 6 § i lagen om Rundradion Ab ska
förvaltningsrådet lämna
en berättelse till riksdagen om hur den
allmännyttiga verksamheten har genomförts.
Innehåll
4
Yles public serviceuppdrag och strategi
25
5. Yles publikrelation
34
6. Yles finansiering och
kostnadsstruktur
1.1.Rundradions uppgifterä
1.2. Yles strategiska mål under redovisningsperioden
5
2. Förändringar i
omvärlden
2.1. Europeiska riktlinjer
2.2.Nationell reglering
2.3. Förändringar i mediemiljön
8
21
3. Yles medier och innehåll
3.1. Yle i radio, tv och på webben
3.2. Yles program- och tjänsteutbud enligt innehållssegment
Nyheter och aktualiteter
Kreativa innehåll
Svenska Yle
3.3. Program och tjänster på samiska
3.4. Yle i en jämförelse om
det finländska tv-utbudets mångsidighet
3.5. Kulturell mångfald
3.6. Oberoende inhemska producenters roll i Yles utbud under redovisningsperioden
5.1. Förtroende för Yle, Yles status och
betydelse
5.2. Yle stöder
medborgarsamhället och den
finländska kulturen
5.3. Yles publikrelation i radio, tv och
på webben
5.4. Tillfredsställelse med Yles utbud
5.5 Uppföljning av publikresponsen
på Yle
6.1. Yles ekonomi under redovisningsåren
6.2. Tv-avgiften avskaffades
6.3. Utveckling av kostnadsstrukturen
40
7. Rundradions förvaltning
2011 och 2012
7.1. Förvaltningsrådet och dess uppgifter
7.2 Styrelsen och dess uppgifter
7.3. Förvaltningsrådets beslut
7.4. Styrelsens beslut
7.5. Förvaltningsrådets och styrelsens
medlemmar
4. Specialtjänster
4.1. Andaktsprogram
4.2. Programtextning och tolkning av program
4.3. Tjänster utomlands och sändningar på andra språk
4.4. Säkerhet, myndighetsinformation och
beredskap för undantagstillstånd
3
45
8. Personalens utveckling och jämställdhet
46
9. Yles miljöansvar
47
10. Framtidsplaner
49
Bilaga
Sametingets utlåtande
6.3.2013
1. Yles public serviceuppdrag och strategi
1.1. Rundradions uppgifter
Bolagets uppgift är att på lika villkor för alla
tillhandahålla ett mångsidigt och heltäckande televisions- och radioprogramutbud jämte
special- och tilläggstjänster. Dessa och andra
innehållstjänster som ansluter sig till public
service kan tillhandahållas i alla telenät.
1.2. Yles strategiska mål under
redovisningsperioden
I strategin för Yles verksamhet 2011 och 2012
låg fokus på urskiljbarheten, kundinriktningen
och öppenheten i den allmännyttiga verksamheten. Yle vill vara den viktigaste innehållsleverantören av ektronisk kommunikation för
finländarna, och också den som finländarna
uppfattar som sin egen. Samtidigt vill Yle vara en djärv och kreativ tongivare inom journalistik och kultur. Yle arbetar för att trygga livskraften i den finländska kulturen, de inhemska
språken och det demokratiska samhället. Bolaget är även en aktiv riktgivare i det öppna
informationssamhället.
Åren 2011 och 2012 kännetecknades av en
effektivisering av arbetsrutinerna i den förnyade organisationen. Största delen av det tidigare underskottet i ekonomin kunde tas igen
under 2011. Strategin har fokuserat på att nå
ut till den unga publiken genom ett förnyat
programutbud och förnyade kanalprofiler.
Programverksamheten lades upp enligt
strategierna för innehåll, produktion och
utgivning som godkändes våren 2011.
Den programverksamhet som bedrivs som
public service ska särskilt:
→ stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka genom att tillhandahålla ett
mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt möjligheter till interaktion;
→ producera, skapa och bevara inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning;
→ i programutbudet främja bildning och
jämställdhet, främja lärande och självutveckling, lägga vikt vid program för barn och unga
samt tillhandahålla andaktsprogram;
→ behandla den finskspråkiga och svensk­
språkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten, tillhandahålla tjänster på
samiska, romani och teckenspråk och i till­
lämpliga delar också för andra språkgrupper i
landet;
→ stödja tolerans och kulturell mångfald
samt sörja för programutbud även för minoriteter och specialgrupper;
→ främja växelverkan mellan olika kulturer
och upprätthålla ett programutbud som riktar
sig utomlands;
→ förmedla myndighetsmeddelanden som
anges närmare genom förordning och ha
beredskap att sköta televisions- och radioverksamheten under undantagsförhållanden.
Målen för kundrelationer och resurser är härledda ur följande tre löften:
→ Yle når alla finländare allt bättre
→ Yle utvecklar, effektiviserar och förnyar sina
handlingssätt
→ Yle uppnår ekonomisk balans och utvecklar uppföljningen.
Lagen om Rundradion Ab 7 §, Allmännyttig verksamhet
4
2. Förändringar i
omvärlden
2.1. Europeiska riktlinjer
Införandet av EU-kommissionens meddelande från 2009 om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i
allmänhetens tjänst framskred under redovisningsperioden. Allt fler medlemsländer införde bland annat förhandsprövning av
nya betydande tjänster, vilket krävs i meddelandet. Om förhandsprövning stadgas
bland annat i artikel 84 i tillkännagivandet:
”… medlemsstaterna [ska] genom ett förfarande med förhandsbedömning som grundar
sig på ett offentligt samråd undersöka om väsentliga nya audiovisuella tjänster som placeras av offentliga programföretag uppfyller
villkoren i Amsterdamprotokollet … samtidigt
som hänsyn tas till de potentiella effekterna
på handelsvillkor och konkurrens.”
År 2011 fattade EU-kommissionen fem beslut om statligt stöd till rundradiobolag inom
public service. De ur finländskt perspektiv intressantaste besluten, på grund av det geografiska läget, gällde i två fall Danmarks TV2
och i ett fall den danska radiokanalen FM4,
trots att omständigheterna i dessa fall inte
är jämförliga med Finland. I samtliga fall
bedömde kommissionen att den danska staten hade handlat i enlighet med reglerna för
den gemensamma marknaden. År 2012 fattade kommissionen inga beslut om statligt stöd
till rundradiobolag.
Andra händelser inom EU som påverkar
Rundradions verksamhetsbetingelser var
→ förlängning av skyddstiden för upphovsrätter från 50 till 70 år (direktivförändring
2011/77/EU, 27.9.2011),
→ den europeiska planeringen av
om­allokering av 700 MHz-bandet från tv till
trådlöst bredband som inleddes efter Internationella teleunionens (FN-organisationen ITU)
världsradiokonferens (World Radiocommuni-
cation Conference 2012, WRC-12) i januarifebruari 2012
→ europeiska programmet för radiospektrumpolitik (Radio Spectrum Policy Programme, RSPP), som godkändes i mars 2012 och
som bland annat förutsätter att mer frekvensband anvisas till trådlösa bredbandsnät och
därigenom kan påverka antalet radiofrekvenser som finns till förfogande för tv.
2.2. Nationell reglering
Politisk lösning om huvudprinciperna för
Rundradions finansieringsmodell uppnåddes
före utgången av 2011, i enlighet med regeringsprogrammet för regeringen som tillträdde sommaren 2011. Den 16 december 2011
enades riksdagsgruppernas ordföranden och
bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru om finansieringen, uppgiften och
tillsynen för Rundradion. Riksdagen godkände ändringarna i lagen om Rundradion och
den helt nya lagen om rundradioskatt i juni
2012. De nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2013.
Från och med 2013 finansieras Rundradions allmännyttiga verksamhet med en
ny, individuell rundradioskatt som fastställs
enligt den individuella förvärvs- och kapital­
inkomsten. Beroende på inkomsterna är skatten 50–140 euro, under en viss inkomstnivå
tas ingen skatt. Samfund vars beskattningsbara inkomst överstiger 50 000 euro betalar 140–3 000 euro i rundradioskatt. År 2013
ger skatten Rundradion en finansiering om
500 miljoner euro, inklusive moms. Finansieringen justeras årligen enligt index för
kostnadsnivåstegringen.
Yles styrning och tillsyn kompletterades med
en ny paragraf 6 a i lagen om Rundradion. I
paragrafen bestäms om förhandsprövning av
nya betydande tjänster. En förhandsprövning
5
i sitt beslut följande: ”Allmännyttan i Rundradions HD-tjänst är uppenbar. Tjänsten består av public service-kanalerna TV1 och TV2,
vilka riksdagen i sin bedömning av Rundradions allmännyttiga verksamhet och Kommunikationsverket i sin årliga utvärdering
har ansett verkställa Rundradions lagstadgade uppgifter. Målet för HD-tjänsten är att på
bästa möjliga sätt genomföra public serviceverksamheten i den föränderliga omvärlden
med beaktande av bolagets resurser. Dessutom kan man anse att det ingår public service
rundradioverksamheten hör att främja kommande kommunikationstekniker inom public service för allmänt bruk (jfr tidigare t.ex.
färg-tv).” Förvaltningsrådet konstaterade vidare att HD-tjänsten inte har sådana marknadskonsekvenser som på ett väsentligt sätt skulle
medföra en negativ förändring i de nuvarande marknadsstrukturerna. Vid vägning av den
planerade HD-tjänstens marknadskonsekvenser och public service-värde kan det senare
anses vara betydligt större än eventuella negativa marknadskonsekvenser.
Den nya definitionen av de tv- och radiokanaler som omfattas av distributionsplikten
(s.k. must carry) för kabel-tv-operatörer trädde
i kraft den 1 juli 2011. För Rundradions kanaler
var situationen oförändrad. Av de kommersiella tv-kanalerna inkluderades endast följande
tre: MTV3; Nelonen och SuomiTV (nuv. FOX).
Tidigare omfattade distributionsplikten samtliga åtta kommersiella tv-kanaler som kunde ses fritt i det markbundna nätet. För att
omfattas av distributionsplikten ska kanalen i
lagstadgad omfattning och inom en lagstadgad tid införa ljud- och textningstjänst för
syn- och hörselskadade, äldre och invandrare.
En ny lag om bildprogram trädde i kraft i
början av 2012. Genom lagen vill man skydda
barnen mot skadligt innehåll i det allt större
mediala utbudet. Enligt lagen ska alla bildprogram, filmer, spel och tv-program som erbjuds
i Finland klassificeras enligt samma principer.
Den största delen av programmen (gäller inte
nyhets-, aktualitets- och faktaprogram) klassificeras antingen som lämpligt för alla åldrar
eller så märks de med åldersgränsen 7, 12, 16
ska göras av sådana nya tjänster eller funktioner som har mer än obetydlig inverkan på
helhetsutbudet av innehållstjänster och som
är väsentliga till sin betydelse, sin varaktighet
och sina kostnader. I prövningen ska ingå en
bedömning av den planerade tjänstens eller
funktionens marknads- och konkurrensin­
verkan samt övriga inverkan.
Dessutom utökas riksdagens möjligheter att
få information om hur den allmännyttiga verksamheten har genomförts och om styrningen
och tillsynen. Yles public service-uppdrag uppdaterades bland annat genom att program för
ungdomar lades till i Yles uppgifter.
Redan innan bestämmelserna om förhandsprövning lades till i lagen om Rundradion beslutade förvaltningsrådet den 14 december 2010 att i enlighet med regeringens
proposition genomföra förhandsprövning av
HD-tjänsten. Förhandsprövningen ska enligt
beslutet utföras av förvaltningsrådets arbetsutskott. Utskottet utsåg juristen Ilkka AaltoSetälä från advokatbyrå Borenius&Kemppinen
Oy till expert med huvudansvar för samrådsförfarandet och för bedömningen av
­marknadskonsekvenserna av lanseringen av
en högupplösningskanal. Utskottet utsåg professorn i kommunikationspolitik Hannu Nieminen från Helsingfors universitet för bedömning av tjänstens konsekvenser för samhället.
Frågorna för samrådsförfarandet om marknadskonsekvenserna utarbetades och den
slutliga bedömningen av desamma gjordes
i samarbete med Konkurrensverket. Frågorna om värdet av public service utarbetades av
professor Nieminen.
Samrådsförfarandet genomfördes som en
webbenkät mellan den 25 januari och den 18
februari 2011. En bred krets marknads­parter
och intressenter gavs möjlighet att svara på
enkäten som även lades ut för allmänheten
på Yles webbplats. Sammanlagt fick man 25
svar på samrådet. Kommunikationsverket
yttrade sig på begäran om frågan om ”must
carry”. Kommunikationsministeriet meddelade att det inte lämnar något officiellt yttrande i ärendet.
Förvaltningsrådet beslutade den 29 mars
2011 att starta en HD-kanal och konstaterade
6
tainment Oy) lade ner sin verksamhet i april
2012, ungefär ett år efter att den hade inletts.
I konkurrensen om tv-innehållens distributionsvägar uppnådde teleoperatörernas
IPTV, d.v.s. bredbands-tv, en andel på ca 10 %
av hushållen, vilket redan är mer än satellittv-distributionens andel. Trots det bibehöll de
markbundna tv- och kabel-tv-näten sin ledande ställning med sina respektive andelar på
dryga 40 %. Webb-tv, som är oberoende av
bredbandsoperatörer, har tills vidare en andel
på under 10 % av hemmens primära tv-mottagningssätt. Men tv på webben har blivit vanligare som komplement till övrigt tv-tittande.
Enligt Kommunikationsverkets utredning
om AV-innehållstjänster uppger över 55 %
av internetanvändarna att de ser på tv-program och motsvarande innehåll via webben.
Tjänsteutvecklingen på webben inriktar sig
bland annat på tjänster som förenar mobilitet,
sociala nätverk och lokal närvaro allt eftersom
smarttelefoner och pekskärmar, d.v.s. surfplattor, blir allt vanligare.
Marknaden för sådan videodistribution som
är oberoende av bredbandsoperatörer (s.k.
over-the-top, OTT-videodistribution) ökade märkbart inom fältet för betaltjänster när
amerikanska Netflix och HBO introducerade
sina månadsavgiftsbelagda tjänster i Finland
år 2012. Tjänsterna är inriktade på tv-drama
och film.
Året 2012 inledde den åttaåriga koncessionstiden för kommersiell radio. Av sammanlagt 66 radiokoncessioner är tio rikstäckande.
Den kommersiella radiomarknaden koncentrerades ytterligare när Sanoma-koncernen
(Nelonen Media) blev marknadsledande genom sitt förvärv av Metroradios hela aktiestock. De övriga stora radioaktörerna är Bonnier och SBS-koncernen. MTV3 och Sanoma,
centrala konkurrenter inom nyhetsjournalistik, omarbetade båda sina nyhetsredaktioner till multimedieredaktioner, som producerar nyhetsinnehåll till koncernernas alla
distributionskanaler.
Radiokanalernas musikutbud konkurrerar
numera inte bara med skivinspelningar. YouTubes videoportal har blivit en viktig källa till
eller 18 år. Dessutom ska programmen märkas med en symbol och motivering för åldersgränsen. Programmen klassificeras av personer inom bildprogrambranschen som arbetar
på tv-bolag eller andra företag inom branschen. Man avstod från den tidigare förhandskontrollen av bildprogram, som inte gällde tvsändningar. Statens filmgranskningsbyrå blev
Centralen för mediefostran och bildprogram
(MEKU) och det är den som ger råd om och
övervakar efterlevnaden av lagen.
De första klassificerarna på Yle som genomgått utbidningen enligt lagen fick i december
2011 officiell behörighet att klassificera program. Under år 2012 fick klassificerarna ytterligare utbildning och våren 2013 har Rund­
radion cirka 40 klassificerare. Alla klassificerare
gör klassificeringsarbetet jämsides med sina
övriga arbetsuppgifter, bolaget har inga klassificerare på heltid. Klassificeringsarbetet på
Rundradion är i det första skedet över 4 500
timmar på årsnivå. Då det programutbud som
finns i arkivet har klassificerats minskar mängden timmar något.
2.3. Förändringar i mediemiljön
Globaliseringen i mediemiljön har fortsatt och
inom innehållsproduktionen och -distributionen finns nu aktörer som är nya i branschen.
Samtidigt har de traditionella medierna, bland
annat tvoch radio, börjat samarbeta med helt
nya parter. Utvecklingen de senaste åren har
lett till en allt hårdare konkurrens mellan medierna om de mest lockande programmen, innehållen och rättigheterna.
Den reklambaserade finansieringen inom
kommersiella media har omfördelats i och
med ökande webbreklam. När man jämför
de olika medierna var det endast på webben
som annonseringen fortsättningsvis märkbart
ökade. Webbannonseringen (240,4 Me) närmar sig redan tv-reklamens siffror (280,1 Me).
Betal-tv är internationellt en mogen b
­ ransch,
men inte ännu i Finland. Också nya distributionssätt för innehåll på webben kan hota
tillväxten för betal-tv. År 2012 steg andelen
betal-tv-abonnemang i 30 procent av hushållen. Digitas systerbolag TV Viihde (TDF Enter-
7
skarp-tv. Smarttelefon finns i 52 % av hushållen medan bara 18 % har kvar sin fasta telefon.
(Statistikcentralen Laitetiedustelut 11/2012)
Under 2012 anskaffades mest skarp-tv-mottagare, platt-tv-mottagare samt smarttelefoner.
Antalet hushåll med tv uppgick vid utgången av 2012 till 91 % av alla hushåll (Statistikcentralen Laitetiedustelut 11/2012). De som
inte har tv är fortfarande fler bland ensamboende och personer under 35 år.
musik on demand. Den når varje vecka 20 %
av finländarna. Musiktjänsten Spotify nådde
varje vecka 10 % av finländarna.
De vanligaste apparaterna inom underhållningselektronik i de finska hushållen är mobiltelefonen, tv och datorn. De finns i nästan alla
hem. Nu har också 80 % av hushållen bredband, och 51 % har trådlöst bredband. 70 %
av hemmen har pekdator, 48 % har bandande
digital tv-mottagare eller dvd-spelare, 37 % har
3. Yles medier och
innehåll
3.1. Yle i radio, tv och på webben
Yles mediestrategi baserar sig på strategin
för 2011 och 2012 där målet är en allt bättre
kontroll av utgivningshelheten (tv- och radiokanalerna samt webben). Genom en enhetlig utgivningsstyrning vill man också säkerställa att målen för kundrelationerna uppnås.
Eftersom finländarna i ökande utsträckning
använder medieinnehåll på webben, flyttade
Yle resurser från broadcastverksamheten till
webben.
År 2012 fortsatte arbetet, som inleddes
året innan, med profilering av tv- och radiokanalerna i enlighet med målen för kundrelationerna. År 2011 förnyades kanalprofilerna så
att kanalerna fick en tydligare egen framtoning och bättre målgruppsinriktning. Yle TV1
fick en tydligare profil som en kanal för nyheter, aktualiteter och faktaprogram. De största förändringarna gällde Yle TV2, vars mål var
att utvecklas till en kanal som riktar sig till
barn, ungdomar och familjer. Kanalen fokuserade mer än tidigare på målgruppen under 45
år. Yle Teema fick större fokus på kultur, vid
sidan av historia och vetenskap, och samarbetet med Yle TV1 utökades. Yle Fem har ett
täckande programutbud för den finlandssvenska befolkningen och förnyelsen stärkte
kanalens nordiska profil.
Bland radiokanalerna fick Yle Radio Suomi mer programtid för aktualitetsprogram
och tyngdpunkten i innehållet var på regionala program. Hörbarhetsområdet för Yle Puhe
utvidgades till hela riket och bevakningen av
sportevenemang flyttades från Yle Radio Suomi till Yle Puhe. YleX fick mer musikutbud och
kvällssändningarna i YleX fogades till kanalens
sändningsflöde samtidigt som webbtjänsterna stärktes. Regionala inslag och nyheter fick
en större roll i Yle Radio Suomi och Yle Radio
1:s kulturella profil skärptes genom att programtablån fick en tydligare struktur för programhelheter. Utvecklingsarbetet och förnyelsen av programutbudet fortsätter 2013.
År 2011 beslutade Yle att koncentrera sitt
webbutbud och samtidigt skära ner antalet
tjänster. Avsikten var att minska mängden
men höja kvaliteten: tjänsterna på Yle Arenan och inom nyheter, barnprogram och Arkivet utvecklades, medan färre enskilda tv- och
radioprogram fick ha en egen webbsida. Yles
webbtjänster struktureras framöver som större helheter där användarna enkelt hittar önskat innehåll. Yle Arenan förnyades och den nya
tjänsten provkördes parallellt med den gamla i slutet av 2011. År 2012 omorganiserades
webbfunktionen genom att decentralisera
8
delar av den till olika enheter inom Yle. Tjänsterna på Yle.fi grupperades i fem kategorier
•huvudtjänsterna är Yle Areena och Yle
Uutiset
•övriga tjänster är barn, lärande och annan
webbjournalistik.
•tjänsterna inom Svenska.yle.fi består av
samma kategorier på svenska med undantag
av Yle Arenan som betjänar både svensk- och
finskspråkiga.
Bolagets och alla kanalers uttryck förnyades
våren 2012. Genom förnyelsen ville man göra
innehållen lättare att hitta och känna igen.
Internet, multimedia och den mobila utvecklingen har förändrat användningsbehovet för
till exempel bolagslogotyper. De nya uttrycken
stödde ändringarna i kanalernas profiler.
Yles tv-sändningar 2012 uppgick till sammanlagt 18 432 timmar, varav 4 909 timmar
var första sändningar av inhemska program.
Jämfört med 2011 minskade antalet programtimmar med sammanlagt 1 572 bland annat
på grund av färre sändningstimmar dagtid i
Yle Teema. Volymen av första sändningar av
inhemska program ökade med 225 timmar
under året.
Yles riksomfattande radiosändningar 2012
uppgick till sammanlagt 45 278 timmar, de
regionala sändningarna till 32 531 timmar.
Jämfört med året innan ökade antalet programtimmar i riksomfattande sändningar
med 112 timmar, och de regionala sändningarna minskade med sammanlagt 5 225 timmar.
Minskningen berodde på att de riksomfattande sändningarna som producerades i regionerna inte syns i siffrorna och att det 2012
var ovanligt många söckenhelgdagar då inga
regionala program sändes.
Svenska Yle sände sammanlagt 17 863 timmar, vilket var en minskning på 124 timmar
från året innan.
Utbudet på Yle Arenan kan ses och höras
via webben i olika slags apparater, från tv till
smarttelefoner. Radio- och tv-programmen
finns i tjänsten i 7 eller 30 dagar efter första sändningsdatum. Arkivet bjuder på tv- och
radioprogram från förr: viktiga nyhetshändelser, höjdpunkter från idrottesarenorna, nostalgiska tidsbilder och underhållning, musik och
drama. Tjänsten utvecklas kontinuerligt och
den reagerar också på aktuella teman genom
att plocka fram bakgrundsmaterial och fakta
ur arkivet.
Webbtjänsterna har utvecklats så att de tillgodoser allmänhetens behov också i fråga om
utbudet för mobila enheter. Webbsidorna har
automatisk anpassning för alla slags mottagare, vilket har åstadkommits i samarbete med
användarna. Det är numera också lättare att
hitta olika innehåll.
Tv-sändningar sammanlagt*
2012 förändring sedan 2011
Programtimmar ** . . ...................................... 18 432 ........... (- 1 572 timmar) *****
Inhemska första sändningar *** . . ....................................... 4 909 .. ........... (+ 255 timmar)
Svenska Yles programtimmar **** . . ........................................ 2 827 .. ........... (- 331 timmar)
* Markbundna sändningar (förutom HD-sändningar och SVT World.)
** Om man inte räknar med parallella regionala nyhetssändningar var antalet programtimmar 18 095 timmar.
*** Omfattar inte idrottsprogram via internationell signal (356 timmar).
**** Omfattar inte de samiskspråkiga nyheternas parallellsändningar (48 timmar) och SVT World.
***** Minskningen i programtimmar beror bl.a. på att Yle Teema har färre sändningar dagstid.
9
Radiosändningar sammanlagt*
2012 förändring sedan 2011
Riksomfattande programtimmar** .. ..................................... 45 278 ..................... + 112 timmar - första sändningar av programutbudet .......................................... 91 % .. ...... + 10 %-procentenhet - andel musik i utbudet . . ......................................... 46 % .. ......... + 1 %-procentenhet
Regionala programtimmar .. ..................................... 32 531 .. .................. - 5225 timmar ****
Programtimmar på samiska .. ....................................... 1 574 .. ....................... - 17 timmar
Yle Mondo .. ....................................... 8 784 .. ..................... + 24 timmar
Ylen Klassinen*** .. ...................................... 5 986 .. .................... - 240 timmar
Programtid sammanlagt .. ..................................... 94 153
Svenska Yles programtimmar*** .. ..................................... 17 863 .. ................. (-124 timmar)
*Markbundna sändningar exklusive samtidiga sändningar i det digitala televisionsnätet.
**Alla kanaler sänder program dygnet runt och lånar delvis varandras sändningar. Programtiden
omfattar inte programtimmar som lånats från övriga Ylekanaler. När sådana timmar räknas med
var sändningstiden sammanlagt 105 280 timmar (förutom kanalen Yle Saam Radios lån från
Yle Radio Suomi eller Yle Lapin Radio).
***Sänds endast i det digitala televisionsnätet.
****Minskningen i programtimmarna i radio beror bland annat på de många söckenhelgdagarna 2012 då inga
regionala program sändes och på ökningen av de regionalt producerade programtimmarna med
rikstäckning, som inte syns i siffrorna för regionerna.
Internetutbudet 2012 (den 31 december 2012)
YLE Arenan
Video ....................... 24 041 st ......... 21 517 timmar
(från år 2011 + 9 635 timmar)
Ljudspelningar ...................... 25 960 st ....... 33 200 timmar
(från år 2011 + 12 680 timmar)
Yle Arkivet
Bakgrundsartiklar ....................... 10 551 st
Video ....................... 19 629 st ........ 2 650 timmar
Ljudspelningar ......................... 5 573 st ......... 1 299 timmar
10
%), så att parallella sändningar i regionalradio
ingår bara en gång. Fakta stod för 7 % (2011:
12 %) och Sporten för 4 % (2011: 2 %). Även i
radio har Sportens andel ökat på grund av flera idrottsevenemang.
Barnprogrammen har sin minsta andel i
radio, men där ingår både drama och musik.
På webben finns det on-demand-innehåll för
barn. Jämfört med 2011 var proportionerna
mellan radiosegmenten i stort sett oförändrade 2012.
En stor del av Yles radio- och tvutbud strömmar genom Yle Arenan. Vid utgången av 2012
fanns det 24 041 videoklipp och 25 960 audioklipp på Yle Arenan. Arkivet innehöll 10 511
bakgrundsartiklar,18 629 videoklipp och 5 573
audioklipp. Jämfört med 2011 har utbudet nästan fördubblats.
För närvarande är största delen av Yles
webb­innehåll på något sätt länkat till broadcast-innehållet. De närmaste åren kommer
andelen material som tagits fram uttryckligen för webben att öka betydligt. Meningen
är att förbättra tjänsten speciellt för de finländare som redan ser webben som sitt viktigaste elektroniska medium.
3.2. Yles program- och tjänsteutbud enligt innehållssegment
Ett av temana i Yles strategi 2011 och 2012
var bättre kontroll över innehållet genom sju
innehållssegment som hade var sin roll och
funktionslogik. De sju segmenten var Nyheter, Aktualiteter, Sport, Fakta, Kultur och underhållning, Drama samt Barn och unga.
År 2012 innehades den största andelen av
programtimmarna i tv av Fakta 28 % (2011: 28
%) och Drama 27 %. Före omklassificeringen
2011 ingick Drama i Kultur och underhållning,
vilka sammanlagt stod för 39 % av programtimmarna (jämförelsetal för 2012: 37 %). Nyheter och Aktualiteter stod för sammanlagt 19 %
(2011: 18 %). Barn- och ungdomsprogrammen
hade en andel på 9 % (2011: 9 %) och Sport 8 %
(2011: 6 %). Sportens andel har ökat på grund
av de många storevenemangen 2012. Jämfört
med 2011 var proportionerna mellan tv-segmenten i stort sett oförändrade 2012.
Siffrorna för radio innehåller riksomfattande
sändningar, inklusive Yle X3M. Däremot ingår
parallella regionala och lokala sändningar inte,
men det regionala fönstret finns med.
Av programtimmarna i radio 2012 hade Kultur och underhållning den största andelen,
58 %, och drama den minsta, 1 % (2011: kultur, underhållning och drama sammanlagt
59 %). Den näststörsta andelen i radio innehas av aktualitetsprogram, 23 % (2011: tillsammans med nyheter 27 %; 2012: sammanlagt 30
Innehållens andel av tvtimmarna 2012
%
149
10
7
27
39
� Nyheter
1711
6
8
� Aktualiteter
� Sport
� Fakta
� Drama
24
28
� Kultur och underhållning
� Barn och unga
Innehållens andel av
radiotimmarna 2012*
%
� Nyheter
7
� Aktualiteter
23
� Sport
� Fakta
58
1
7
4
� Drama
� Kultur och underhållning
� Barn och unga (0,03 %)
* Sammanlagt 47 658 timmar. Omfattar rikstäckande sändningar
inkl. Yle X3M. Omfattar inte parallella landskaps- och regionalsändningar, förutom ”lokalfönstret”.
11
Nyheter och aktualiteter
I enheten ingår innehåll och tjänster inom nyheter och aktualiteter samt sport.
ala sändningar och regionala nyheter för Yle
Radio Suomi vid 18 regionala radioredaktioner vardagar kl. 6.30-17.00 och förmiddagsprogram kl. 6.30-10.00 vid Yle Helsinkis två filialer
i Lojo och Borgå. Regionala nyhetsinslag på 10
minuter sändes i tv i åtta regioner inom nyhetsblocket kl. 19.00 i Yle TV2. De regionala aktualitetsprogrammen Ajantasa som sänds i Yle
Radio Suomi två gånger varje vardag förlängdes i oktober 2011 från en halv timme till en
timme när de regionala inslagen fick mera rum.
I samband med riksdagsvalet och kommunalvalet arrangerade regionredaktionerna
regionala och valkretsinriktade debatter och
bjöd på resultatservice inom ramen för den
riksomfattande helheten. I samband med presidentvalet bevakade de regionala redaktionerna kandidaternas kampanjer. För resultatservicen vid kommunalvalet producerades för
första gången regionala tv-sändningar morgonen efter valet i Yle TV1.
Yles nyheter och aktualiteter fick ett nytt
koncept och en ny plattform för webbtjänsten våren 2012. Det nya konceptet baserar sig
på att visningen anpassas automatiskt enligt
den apparat som används. Speciellt i fråga om
användningen av mobila enheter har utvecklingen varit positiv, i och med att nästan 16 %
av alla besök i nyhetstjänsten gjordes med
smarttelefoner och pekdatorer, inom sport var
andelen 20 %.
Studiotekniken för nyheter och aktualiteter i tv förnyades och togs i bruk 2012. Samtidigt förberedde man sig för införandet
av en enhetlig audiovisuell image för bolagets nyhetsvarumärke i början av 2013. Den
nya nyhetsimagen omfattar både finska och
svenska nyheter och även nyheter på ryska
som lanseras våren 2013.
Inom nyhets- och aktualitetsverksamheten
förnyades i februari 2012 den dagliga aktualitetsserien med A-program, som består av
fyra A-studior och tisdagens Aktuella Tvåan.
Alla A-program fick nytt utseende och A-studio-programmen flyttades till en aktualitetsstudio som verkar i samband med nyheterna.
A-plus knöts till A-studiorna och för fredagen utarbetades ett nytt A-program. Genom
Nyheter
Yle Nyheter förnyade redaktionens operativa ledningssystem 2011. Efter förnyelsen löper
nyhetsarbetet mellan de olika medierna (radio, tv och webben) smidigare, snabbare och
effektivare. För programutbudet och webben
togs det fram olika experimentella koncept
som byggde på innehållsutveckling i samarbete med allmänheten. Suora Linja och även
innehållet i A-Studio på fredagarna bygger på
teman som diskuterats på webben och målet
är att ge allmänheten en möjlighet att delta i
diskussionen, lämna tips till nyheter och bjuda på nya infallsvinklar.
År 2011 producerade enheten programmen
inför riksdagsvalet och resultatkvällen i Yles
samtliga medier och 2012 båda omgångarna
i presidentvalet i januari-februari samt kommunalvalet. Tittarsiffrorna för valsändningarna fortsatte att öka: resultatkvällarna följdes
av 1,4 miljoner tittare och valdebatterna lockade i genomsnitt över 900 000 tittare. Valkompassen förnyades och användes över en miljon gånger.
Yle Radio 1 lanserade nya, för kanalen
skrädd­
arsydda huvudnyheter med kulturell
inriktning. Yle Radio Suomi lanserade ekonominyheter, Talousuutiset, i samband med
nyhetspaketet kl. 16.00.
Yles regioner som ingår i nyhetsverksamheten har under perioden (2011-2012) utvecklat
sin verksamhet så att de med bättre samordning kan betjäna tittare och lyssnare i regionerna och hela landet i Yles samtliga medier.
Andelen för multimedialt innehåll från de
regionala redaktionerna har ökat i de riks­
omfattande sändningarna. Samtidigt har
regionredaktionerna axlat ansvaret för produktionen av riksomfattande nyheter i sina
respektive områden. I de regionala sändningarna har man allt mer fokuserat på innehåll
med lokalt intresse, som inte når över tröskeln
för riksnyheter.
Under perioden producerades region-
12
förnyelsen ville man förbättra programmens
genomslagskraft och stärka samarbetet inom
nyheter.
tjänsten inleddes i början av 2012, och i slutet av december publicerades betaversionen
av Yle Oppiminen.
Naturredaktören Kimmo Ohtonen, från programmet Puoli Seitsemän, simmade över hela
Saimen för att skydda vikaren, och kampanjen drog in över 135 000 euro. Den viktigaste samarbetsparten var WWF. Den multimediala helheten Livet på spel väckte också stort
intresse: ca 300 000 människor gjorde webbtestet och över 50 000 finländare anmälde sig
till livsstilscoachningen.
Sport
År 2011 sände Yle Sporten bland annat VMtävlingarna på skidor, alpint och skidskytte samt VM i ishockey och friidrott. År 2012
kännetecknades av ett exceptionellt stort
­idrottsutbud och många storevenemang. I juni sände Yle fotbolls-EM samt EM i friidrott
som arrangerades i Helsingfors. I augusti stod
OS i London i tur. Yle svarade också för den internationella tv-utsändningen av invigningen,
avslutningsfesten och friidrottsevenemangen
vid OS. OS 2012 var en av de populäraste tvsändningarna, där finalen i spjutkastning hade över 1,6 miljoner tittare i Finland.
Kultur och underhållning
Yle Kultur och underhållning producerar konst
och kultur, skapar kulturjournalistik, beställer
verk samt förmedlar och spelar in kultur- och
underhållningsevenemang. Den största satsningen 2012 var Musikhusets öppningssäsong.
År 2012 förändrades tyngdpunkten i produktionen av underhållningsprogram så att stora
produktioner huvudsakligen köps av externa
produktionsbolag och Yles egen produktion
fokuserar på evenemang, musikunderhållning
och serier.
Musikunderhållning som Finlands bästa kör,
Maestro, Skydda mig! och Rockfinland lockade tv-tittare. I början av 2012 började en livlig
debatt om att förnya uttagningen av Finlands
representant för Melodifestivalen genom den
nya Tävlingen för ny musik som är öppen för
alla.
Operation Mannerheim, som genomfördes
som ett finskt-estniskt-kenyanskt samarbete,
väckte debatt på hösten. Ett kenyanskt produktionsbolag spelade in filmen Marskalken
av Finland i Nairobi, Kenya. Yle gjorde en sexdelad realityserie om produktionsprocessen.
Den traditionella Näsdagen gav ett rekordstort insamlingsresultat, och genom det nya
konceptet Näsradion, nådde man särskilt ut
till unga publikgrupper.
Sommaren 2012 lanserades en ny webb­
tjänst för musik, yle.fi/musiikki, där Yles hela
musikutbud ska samlas. Fokus ligger på evenemang, men tjänsten innehåller även webbhelheter, som Tävlingen för ny musik, Eurovisionsschlagerfestivalen och Tangomarknaden.
Kreativa innehåll
Enheten Kreativa innehåll består av fyra innehållssegment och svarar för den övergripande utvecklingen inom sina segment och
för den interna innehållsproduktionen vid Yle.
De fyra innehållssegmenten är fakta, drama,
kultur och underhållning samt barn och unga.
Fakta
Det multimediala, tekniskt krävande projektet Midsommartåget var den största evenemangsproduktionen för Yle Fakta och hela
bolaget år 2012. Produktionen genomfördes
under midsommaraftonens kväll och natt i direktsändning i tv, radio och på webben.
Midsommartåget sammanförde finländare och presenterade den finländska kulturen
och livsstilen också för internationella tittare.
En del av tv-programmet visades i direktsändning i Tyskland och Frankrike. Yles samarbetsparter i projektet var VR och den fransk-tyska
kulturkanalen Arte. Midsommartågets blogg
hade under midsommarveckoslutet besökare
av cirka 50 000 unika webbläsare.
Ett viktigt beslut fattades angående innehållet på Yle Oppiminen; allt innehåll som berör
Yle Oppiminen flyttas till webben och innehållet utvecklas till en helhet för finländare i alla
åldrar. Arbetet med den tekniska biten av
13
också börjat bra inom Norden. Internationella anskaffningar har bidragit till mångfalden i
dramautbudet.
Åren 2011–2012 kännetecknades av stora
förändringar för RSO genom flytten till Musikhuset och bytet av chefsdirigent. Avsikten är
att göra Musikhuset till en "konsertsal för hela
Finland". Lyssnarantalet för de direktsända
konserterna i radio har ökat till över 100 000
lyssnare per sändning. RSO:s konserter började sändas direkt på webben hösten 2011, antalet televiseringar ökade och därigenom har
RSO uppnått nationalorkesterstatus.
Konstnärliga höjdpunkter för Radions symfoniorkester under året var bl.a. Wagners opera Tristan och Isolde, dirigerad av Esa-Pekka
Salonen under Helsingfors festveckor, Bartókfestivalen som arrangerades med András
Schiff samt konserten med sångaren Ismo
Alanko hösten 2012. I slutet av november
gjorde RSO en konsertserie i östra Finland
och uppträdde för full salar i Nyslott, Varkaus,
Joensuu och Lieksa.
Barn och unga
I den nya lagen om Rundradion, i definitionerna av bolagets uppgifter i 3 kap. 7 § 2 mom.
3 punkten, stadgas att bolaget från och med
början av 2013 ska ”lägga vikt vid program
avsedda för barn och ungdomar”. Yle har för
avsikt att behålla sin ställning som den viktigaste inhemska leverantören av program för
barn och unga. Servicen för barn tillhandahålls
via tv och Internet.
Det populäraste programmet är Lilla Tvåan,
som sänds dagligen till målgruppen barn under
skolåldern. Enligt tv-mätarundersökningen
tittade 37 % av barn i åldern 3–6 år dagligen
på Yle TV2, 13 % på MTV3 och 10 % på MTV3
Junior. Barnprogrammen i Yle TV2 anses vara
trygga, utvecklande, lyhörda och underhållande för barn. Utbudet anses vara tillräckligt då
ett ökat utbud i tv inte medfört en ökning av
barnpubliken. År 2012 fokuserade man således
på webbtjänster för barnprogrammen och gav
ut de första pekskärmsapparna.
Med den nya programplatsen (vardagar kl.
16.30–17 och veckoslut kl. 9–10) för Yle TV2:s
finskspråkiga magasinprogram Galaxi för barn
i åldern 7-10 år fördubblade Yle sitt utbud för
barn i skolåldern 2012. Utbudet i Galaxi finns
även på webben.
Yle TV2:s ungdomsprogram för målgruppen 11–14 år förnyades helt år 2012, både i tv
och på webben. Programmet är också mycket
populärt i de sociala medierna, där det når 22
% av de totalt 180 000 ungdomarna i målgruppen. Enligt TV-mätarundersökningen har Yles
tv-täckning i åldersgruppen 10-14 år minskat
från och med 2011.
Unga i åldern 15-24 år har i många avseende samma programsmak som unga vuxna i
åldern 18-34 år. Underhållning och allt som är
nytt och annorlunda intresserar mer än fakta.
Yle erbjuder ungdomar och unga vuxna populärkultur i radion på finska i kanal YleX.
Drama
Yle Dramas utbud av inhemskt drama har som
mål att spegla den finländska vardagen ur
många olika perspektiv och med olika röster.
Man har tagit nya medel (bl.a. sociala medier)
i bruk för att nå den publik för vilken webben
är ett bekantare medium än de traditionella kanalerna. Den största förändringen i bas­
utbudets stomme skedde i december 2012, då
Yles mest långvariga dramaserie Hemgatan,
som sändes i över sjutton år, avslutades. Dramaserien Uusi päivä, som särskilt riktar sig till
en yngre publik, fortsätter. Uusi päivä med sitt
”extramaterial på webben” är ett av de mest
sedda programmen på Yle Arenan, och det har
också nästan 27 000 fans på Facebook.
I utbudet av radiodrama i Yle Radio 1 och
Yle Radio Suomi ingick bland annat politisk
satir, underhållningsserier, radiomusikaler och
ljudkonst. Drama för barn fick en ny plats i Yle
Puhe 2012.
År 2012 öppnades en ny sektor för drama
genom ett treårigt ramavtal med Finlands
Nationalteater. Genom avtalet kan Yle spela in teaterföreställningar i samarbete med
en av landets ledande kulturinstitutioner. Det
internationella samarbetet för Yle Drama har
14
Svenska Yle
Svenska Yle är Yles svenskspråkiga innehåll i
tv, radio och på webben som i första hand riktar sig till finlandssvenskarna. Men Svenska
Yles uppgift är också att vara ett alternativ för
finskspråkiga som är intresserade av att ta del
av kultur och journalistik på svenska samt av
det fönster mot resten av Norden som sär­skilt
Yle Fem erbjuder.
I kärnan av Svenska Yles verksamhet finns
nyheterna och aktualiteterna. Under de senaste åren har betoningen legat på mer fördjupning, bakgrund, kommentarer och analys,
samtidigt som det fortsättningsvis är viktigt
att de nyheter som är viktiga för den svensk­
språkiga publiken förmedlas snabbt och tillförlitligt, både på riks- och lokalplanet. Också
Yles roll som ett forum för samhällelig diskussion har breddats, bland annat i och med att
aktualitetsprogrammet OBS har renodlats till
ett debattprogram i Yles nya studiomiljö med
fler möjligheter till interaktivitet.
Också sportjournalistiken har breddats med
en större satsning på idrottens samhälleliga roll. För att ge en bred bevakning av grenar och händelser har samarbetet med övriga kanaler stärkts, bland annat fungerade Yle
Fem som Yles andra sportkanal under OS i
London 2012.
2011 fyllde den svenskspråkiga tv-kanalen
tio år. Samma år inleddes ett samarbete med
SVT World. Den delade kanalen ledde till att
Yles egna program fick något mindre programtid, men det var främst repriser som föll
bort. I stället fick tittarna på samkanalen ett
utbud dygnet runt och speciellt helgernas
stora satsningar på SVT samlar en stor publik. 2012 bytte kanalen namn från FST5 till Yle
Fem i samband med förnyelsen av Yles audiovisuella uttryck.
Av Yle Fems program har de nordiska dramaserierna väckt ett särskilt stort intresset:
roman, slog publikrekord. Även det första finlandssvenska familjedramat genom tiderna,
Iris av Ulrika Bengts, samlade en stor publik
under julhelgen 2012.
Strömsö firade 10-årsjubileum med öppet
hus som lockade över 2000 besökare. Samtidigt öppnades en upplevelsestig som kan
besökas året runt och en utställning. Också
de andra programmen i programfamiljen, som
Mat så in i Norden och Gårdhuset på Strömsö, lockar en stor publik över språkgränserna.
Yle Fem stod också för ett av de internationellt mest uppmärksammade Yle-programmen, då minister Elisabeth Rehn intervjuade
kända utländska påverkare i Elisabeth möter.
Barnredaktionen har jobbat intensivt med
program och evenemang för de yngsta. Sär­
skilt mycket uppmärksamhet väckte antimobbningskampanjen Säg hej och le, som
blev bekant för de flesta svenskspråkiga barn
i dagis- och skolålder i BUU-klubben och som
kulminerade i en snabbt slutsåld och televiserad konsert i Musikhuset. BUU-klubbens julkalender hör till de populäraste innehållen på
svenska.yle.fi.
Radio Vega har profilerats om för att nå en
något bredare målgrupp, bland annat genom specialmusikprogram och långa direktsändningar med sport och musik. Yle X3M
hittar den för många mediehus svårflörtade
unga publiken ännu bättre än tidigare, både
på radio och genom sina webbsidor, också
över språkgränserna. X3M har blivit speciellt
känt för sina webbsatsningar som uppmärksammats över språkgränserna. Till dem hör
den prisbelönade Hurriksi.fi-kampanjen och
musikvideon Drottningen av Åland, som var
ett inlägg i debatten om det hårdare samhällsklimatet och som fick 400 000 visningar på
webben.
3.3.Program och tjänster på samiska
Yle Sápmi levererar innehåll på samiska för
Yles radio, tv och webben. Den är den viktigaste dagliga källan för nyheter om samer och
ursprungsfolk i Finland samtidigt som den
stärker de samiska språken,den samiska kulturen och identiteten.
• svenska Solsidan
• norska Lillyhammer
• danska Borgen, Livvakterna och Bonderøven
(En tvättäkta lantis)
Också den stora inhemska dramasatsningen
Där vi en gång gått, baserad på Kjell Westös
15
Yle Sámi Radios programtimmar 2011–2012
2011 2012
timmar
%timmar
%
Nordsamiska ................................... 1 236 ........................... 78 . . ....................... .1 217 ....... 77
Enaresamiska ....................................... 230 ........................... 14 ........................... 231 ......... 15
Skoltsamiska ....................................... 126 ............................. 8 ........................... 126 .......... 8
TOTALT ..................................... 1 591 ......................... 100 ......................... .1 547 ..... 100
Yle Sámi Radio sänder program i sin egen
kanal i norra Lappland på nord-, enare- och
skoltsamiska på vardagar kl. 07.15-10.00 och k
­ l.
15.00-19.00 (före hösten 2011: kl. 14.30-19.00).
Under övriga tider sänder kanalen Yle Radio
Suomis program.
År 2012 hade radioprogram på samiska sammanlagt 1 574 programtimmar (2011: 1 591 timmar), i snitt 6 timmar om dagen, fördelat på
enaresamiska (15 %), skoltsamiska (8 %) och
nordsamiska (77 %). Antalet timmar minskade
mellan 2011 och 2012 på grund av förändringar
i programmen.
Innehållet i radio består av nyhets-, aktualitets-, kultur- och andaktsprogram samt barnprogram enligt följande:
•varje vardag sänds fem gånger egna radio­
nyheter och ett aktualitetsmagasin
•varje vardag sänds också två gånger nyheter
av NRK Sápmi och aktualitetsprogram av NRK
Sápmi
•varje vecka sänds barnprogrammet Binna
Bánna som har innehåll på samtliga samiska
språk som talas i Finland
•varje vecka sänds ett magasinprogram på
enaresamiska, ett magasinprogram på skoltsamiska och ett andaktsprogram på samtliga tre
samiska språk
•den musik som spelas i kanalen är huvudsakligen samisk.
som riktar sig till unga vuxna ska få en enaresamisk redaktör.
Tv-nyheter på samiska, Ođđasat, produceras
vardagar i samarbete med de norska och svenska rundradiobolagen, NRK och SVT.
•Ođđasats första sändningär i norra Lappland
och i Tervola och Kemi i Yle Fem på vardagar kl.
19.10-19.25. Nyheterna har haft en rikstäckande repris med textning på finska och svenska
och på senkvällen i Yle TV1 kl. 23.00-01.00 och
följande förmiddag i Yle TV2 kl. 08.50-11.00. År
2011 sändes Ođđasat (15 minuter) och repriser
sammanlagt 131 timmar, år 2012 var programtimmarna 134.
•Ođđasat har producerats huvudsakligen på
nordsamiska. Nyheterna ska översättas och
textas före reprissändningen i hela landet, vilket orsakar dröjsmål.
•Ođđasat med textning har funnits på
Yle Arenan i en veckas tid efter den sena
kvällssändningen.
•Ođđasat har sänts fem dagar i veckan, med
undantag av en åtta veckor lång sommarpaus.
I december 2012 tillkännagav riksdagens biträdande justitieombudsman Maija Sakslin för
Rundradion sitt avgörande gällande sändningstiden för Ođđasat. Hon yrkade på att rikssändningen av tv-nyheter på samiska ska ges en tillgängligare sändningstid tidigare på kvällen och
ålade Rundradion Ab att senast den 31 oktober 2013 meddela vilka åtgärder bolaget har
vidtagit.
Barnprogrammen i tv på samiska produceras av Yle Sápmi, men i utbudet ingår även program av SVT enligt följande:
Den utveckling av innehållet som inleddes i slutet av 2012 börjar synas i aktualitetsprogrammen våren 2013. Även den regionala mångsidigheten ska förbättras. År 2013 torde utbudet
utökas med ett andaktsprogram på skoltsamiska och eftermiddagsprogrammet på fredagar
16
•Barnprogrammet Unna Junná sänds varje
på samiska samt tv-programmen Ođđasat och
Unna Junná mycket kända bland den samisk­
talande befolkningen i Finland. Siffrorna för
genomslagskraften är bättre än för de norska
och svenska motsvarigheterna. Enligt undersökningen använder personer med samiska
som modersmål radio och tv mer än Internet
och de anser att Yle Sápmis radio- och tv-program är de bästa informationsspridarna om
samefrågor i Finland. Förhållandet till olika
media varierar mellan åldersgrupperna: över
60-åringar anser radion vara bäst på information om samefrågor, medan 30-60-åringar nämner tv-programmen på samiska och 15-29-åringar Yle Sápmis webbtjänster. Gällande Yle
Sápmis radioinnehåll uppger 72 % av samerna
att de är åtminstone ganska nöjda, en tredjedel ger tv-utbudet samma betyg och 40 % är
åtminstone ganska nöjda med webbtjänsterna.
(Samernas medieanvändning i Finland, Sverige
och Norge våren 2011. Samprojekt mellan Yle,
SR, SVT och NRK.)
Samiska medier är mer än informationsförmedling, de är också viktiga för samhörighetskänslan. Yle Sápmi har länge spelat en
betydande roll i att befästa och utveckla de
samiska språken och den samiska kulturen och
identiteten. Nyhets- och aktualitetsredaktionen upprätthåller det traditionella ordförrådet
samtidigt som den förankrar modern vokabulär på samiska i det dagliga språkbruket. Barnprogrammen i tv och radio stödjer de samiska
barnens språkliga utveckling och identitet. De
samiska språken syns och hörs varje vardag i
utbudet från Yle Sápmi, och Yle Sápmi är också en av de största samiska arbetsplatserna i
Finland. Innehåll som produceras i samarbete med de nordiska rundradiobolagen stärker
samhörigheten mellan samerna över riksgränserna. Yle Sápmis tv-program med textning ger
också majoritetsbefolkningen och dem som
inte behärskar samiska information om såväl
samerna i Finland, Norge, Sverige och Ryssland
som andra ursprungsfolk.
Det samnordiska strategiarbetet med sameradio vid rundradiobolagen i Sverige och Norge och med same-tv vid SVT, SR och NRK fokuserade på nyhetssamarbete 2011-2012. År 2012
vecka under vår- och höstsäsongen i Yle TV2 på
söndagsmorgnar kl. 07.45-08.00, med innehåll
på samtliga tre samiska språk som talas i Finland. Reprissändningen har varit i Yle Fem på
söndagar kl. 8.15. År 2011 sändes Unna Junná,
inkl. repriserna, sammanlagt 9,5 timmar, 2012
var antalet programtimmar 9,6.
•Avsnitten har finsk och svensk text. År 2012
kunde man producera fyra extra avsnitt tack
vare mer budgeterade medel.
•Både 2011 och 2012 sändes 10 avsnitt av
SVT:s barnprogram Uldá under höstsäsongerna i Yle TV2. Uldá är ett 15 minuter långt barnprogram på nordsamiska.
Utvecklingen av tjänsterna på webben har förbättrat tillgängligheten av tjänster på samiska
även utanför norra Lappland, där cirka 65 % av
de cirka 9 900 samerna i Finland bor (Sametingets statistik 2011).
På Yle Sápmis webbplats läggs alla nyheter ut
som Yle Sápmi producerar på nordsamiska. På
webbplatsen finns också länkar till radio- och
tv-innehåll på nord-, enare- och skoltsamiska
på Yle Arenan. Yle Sápmis webbplats läses varje vecka av 1 500-2 000 besökare. På Yle Sápmis finska webbplats kan huvudnyheterna läsas
i textform även på finska. På webben kan man
lyssna på Yle Sápmi Radio direkt via Yle Arenan och med mobilappar. På Yle Arenan kan
man dessutom ta del av radio- och tv-program
av Yle Sápmi.
Utöver radio-, tv- och webbinnehåll producerar Yle Sápmi musik på samiska. De senaste
åren har man gjort masterband för Yle Sápmi
speciellt med traditionell musik på enaresamiska samt pop och underhållningsmusik. Dessutom har Yle Sápmi genom strömning på webb­
en bland annat sänt ett konstevenemang för
samiska ungdomar, invigningen av samekulturcentret Sajos samt barnkonserten och huvudkonserten vid musikfestivalen för ursprungsfolk
Ijahis Idja.
Bland samerna utförs inga regelbundna
undersökningar om medieanvändningen, men
enligt den samnordiska publikundersökningen
2011 var Yle Sápmis radio-, tv- och webbinnehåll
17
godkände samecheferna vid Yle, SVT, SR och
NRK de nordiska värderingarna för nyheterna på
samiska och en gemensam nyhets­vision. Enligt
visionen ska de nordiska same­nyheterna, i synnerhet Ođđasat, vara den viktigaste källan för
information om vad som händer i sameområdena och de övriga u­
rsprungsområdena.
Nyhet­
erna styrs av gemensamma värderingar för nyheter på samiska, det vill säga trovärdighet, mod, publikservice och sametänkande.
fört med föregående år hade sportens andel
minskat till 2 % när Fyrans sportkanal blev
avgiftsbelagd.
Den mångsidigaste kanalen var Yle TV2,
men även MTV3 hade god mångfald. De övriga kanalernas mångsidighet har de senaste
åren antingen varit oförändrad eller långsamt
minskat. Kanaler med god mångsidighet var
även Yle FST5, som blev trea i jämförelsen,
och Yle TV1 och Fyran på en delad fjärdeplats.
Överlag var Yles public service lika mångsidig
som kanalerna med den bästa mångsidigheten, det vill säga Yle TV2 och MTV3.
Som helhet betraktat har Yles fyra public
service-kanaler ett mycket täckande utbud.
År 2011 ökade andelen faktainriktade program
med tre procentenheter till 56 % och andelen
underhållningsbetonade program minskade
från 41 % till 37 %. Faktaandelen ökade mest
i Yle FST5 och Yle Teema. Den mest underhållningsinriktade av Yles kanaler var Yle TV2,
trots att även där minskade underhållningens
andel något jämfört med året innan. Underhållningsandelen minskade mest i Yle Teema, med 10 procentenheter jämfört med året
innan. I hela Yles utbud framhävdes fakta (38
%) och utländsk fiktion (19 %). Överlag var Yles
utbud mer faktainriktat (fakta 56 % - underhållning 37 %) än de kommersiella kanalernas
utbud (fakta 38 % - underhållning 60 %).
Av Yles utbud var 49 % första sändningar,
51 % repriser (under stickprovsveckan i november 2011). År 2011 ökade andelen inhemska
program till 50 %.
3.4. Yle i en jämförelse om det finländska tv-utbudets mångsidighet
Kommunikationsministeriet beställer varje år
en utredning över mångsidigheten i tv-utbudet i Finland. Den senaste rapporten från 2011
innehåller en allmän beskrivning av tv-kanalerna och förändringarna. Rapporten för 2012 är
inte tillgänglig ännu.
I utredningen granskas mångsidigheten hos
de olika typerna av program, enligt en grundläggande indelning i 13 kategorier. Enligt rapporten - något förenklat - verkställs mångfalden bäst när utbudet i en kanal fördelas så
jämnt som möjligt mellan de 13 kategorierna.
I dagens värld med många olika kanaler är det
emellertid inte alltid meningsfullt att studera mångsidigheten per kanal. Yle har inte som
mål att tillhandahålla finländarna fyra mångsidiga kanaler, utan att uppnå optimal mångsidighet genom en helhet med fyra kanaler.
Utredningen 2011 omfattade alla riksomfattande avgiftsfria kanaler. Dessa tolv kanaler
hade ett utbud på i genomsnitt 1 199 timmar
i veckan, eller över 171 programtimmar per
dygn. Programutbudet och det övriga utbudet
(inkl. nyhetsfönster, chattar och mobilspel)
uppgick sammanlagt till över 1 750 timmar i
veckan, eller 250 timmar per dag. Både det
egentliga programutbudet och det kompletterande utbudet ökade något från året innan.
Trots förändringarna i kanalfältet kan man
inte se några större förändringar i kanalernas
utbud överlag. Den största enskilda programkategorin i det riksomfattande utbudet var
faktaprogram som stod för 35 %. Underhållning stod för 23 %, utländsk fiktion för nästan
en femtedel och barnprogram för 4 %. Jäm-
18
TV-UTBUDENS MÅNGSIDIGHET PÅ DE OLIKA KANALERNA ÅR 2011 (Hrel*)
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,8
0,9
yle tv2
0,9
mtv3
0,89
0,79
yle fst5
Fyran
0,71
yle tv1
0,71
0,65
suomitv
0,62
yle teema
tv5
0,55
sub
0,52
0,45
jim
0,29
liv
the voice
0,06
Yles kanaler
totalt
0,89
*Hrel är en matematisk mätare för relativ entropi.
Med den undersöker man diversiteten i kommunikationsinnehåll.
Kommunikationsministeriet: Suomalainen televisiotarjonta 2011
3.5. Kulturell mångfald
I lagen om Rundradion Ab åläggs Yle att främja jämställdhet, tolerans, samt kulturell mångfald och växelverkan. Efter 2011 övergick Yle
från en separat tjänstestrategi för minoriteter och specialgrupper till att integrera denna tjänst i den övriga programplaneringen.
För att främja kulturell mångfald är Yles avsikt att låta representanter för minoriteter och
specialgrupper i allt högre grad medverka som
deltagare, experter och skapare samtidigt som
man lyfter fram olika teman och perspektiv på
kulturell mångfald.
I fråga om jämställdhet och mångfald har
kulturell mångfald och invandrare fått synlighet speciellt i faktaprogrammen 2011 och
2012. Ett exempel på faktaprogrammen 2012
är tv-serien Annorlunda kompisar som berät-
tar om handikappade ungdomar. Serien fortsätter 2013. I fråga om barnprogrammen har
kulturell mångfald fastställts som ett speciellt
viktigt perspektiv i programmen. Radioprogrammet Romano mirits, eller ”Romska pärlor” (söndagar kl. 17.45), innehåller aktualiteter om romerna och även nyheter på romani.
Yle låter personer från olika språkgrupper, kulturer och etniska grupper komma till
tals om programutbudet och hur det kunde
utvecklas. Även behov hos personer med hörsel-, syn- eller talskada eller rörelsehandikapp
har beaktats. Diskussioner har förts med olika
grupper vid möten och seminarier.
Yle har också bidragit till den europeiska
diskussionen om mediernas roll i fråga om
jämställdhet, kulturell mångfald och invand­
rartematik. Detta arbete har utförts gen-
19
mer långsiktig produktutveckling inom branschen. Genom växelverkan och samprojekt
bidrar Yle också till att sprida den yrkeskompetens som finns i bolaget.
Under åren med osäker finansiering fokuserade Yle på att sysselsätta den egna personalen. Därmed riktades sparåtgärderna
framför allt på anskaffningen av inhemska
program.
Genom tv-kanalerna och Yle Arenan ger Yle
alla finländare tillgång till inhemska filmer, och
genom tv når filmerna en mångfaldig publik
jämfört med andra distributionskanaler.
Näst efter Finlands filmstiftelse är Yle den
största finansiären av finländsk film och den
största distributionskanalen för inhemska filmer. Nästan hälften av inhemska långfilmer
görs med stöd av förhandsfinansiering från
Yle. Inom dokumentärer och kortfilmer är Yle
i praktiken det enda tv-bolaget som deltar i
finansieringen av dem. Yles förköp av tv-rättigheterna står ofta för 10-30 procent av den
totala finansieringen. Även Yles totala satsningar i finländsk film har skurits ner till ungefär
hälften av vad de var tidigare.
om Europeiska radio- och tv-unionen och de
europeiska nätverken för jämställdhet och
mångfald.
3.6. Oberoende inhemska producenters roll i Yles utbud under
redovisningsperioden
Till Yles public service-uppdrag hör speciellt
att upprätthålla och stärka den inhemska
kulturen.
För att kunna fullgöra sitt uppdrag söker Yle
de bästa förmågorna i landet. Genom samarbete mellan Yle och oberoende inhemska producenter, den så kallade independent-sektorn,
söker Yle efter kompletterande innehåll till den
egna produktionen. Samtidigt kan Yle tillgodogöra sig independent-sektorns förmåga
att reagera snabbt och hitta utmärkande och
­originellt innehåll.
Målet med samarbetet är att utveckla produktionen av audiovisuella innehåll i Finland
i riktning mot bättre kvalitet, mer särpräglade egenskaper och större internationell framgångspotential. Den audiovisuella sektorn är
en arbetsintensiv bransch och har därför en
stor sysselsättande effekt. Rundradion sammanför olika aktörer i syfte att åstadkomma
Oberoende inhemska producenters andel av de inhemska första
sändningarna (%, omfattar inte nyheter och sport)
YLE TV1
YLE TV2
YLE TEEMA
YLE FEM *
YLE TOTALT
2008 ............... 19,3 . . ............ 26,0 ................. 18,6 . . ................... 20,9 ................... 21,1
2009 ............... 15,5 . . ............. 27,9 ................. 25,4 . . ................... 17,9 ................... 19,2
2010 ............... 16,8 . . ............. 28,7 ................. 25,5 . . ................... 50,7 .................. 27,6
2011 .............. 14,0 . . ............. 24,4 ................. 28,8 . . ................... 59,8 ................... 27,1
2012 ............... 11,6 . . ............. 19,8 ................. 40,9 . . ................... 56,0 ................... 24,1
*
Yle Fem som tidigare hette Yle FST5 har en hög andel p.g.a. av morgon-tv-programmet Min Morgon som sänds varje vardag kl. 6.45-8.30
20
4. Specialtjänster
4.1. Andaktsprogram
Innehållet i Yles andaktsprogram levereras av
Kyrkans informationscentral och Yle Fakta står
för produktionen. Högsta organ är Rundradions övervakningsorgan för andaktsprogram, som godkänner sändningsplanerna och
ser till att de olika kyrkosamfunden får egna
andaktsprogram i Yles utbud. Övervakningsorganet består av representanter för Rundradion samt för Kyrkans informationscentral, Kyrkans central för det svenska arbetet och de
olika kristna kyrkosamfunden i Finland. För
innehållet i andaktsprogrammen på svenska
svarar Kyrkans central för det svenska arbetet i samarbete med Kristliga radioutskottet.
För redaktionen svarar Kyrkans central för det
svenska arbetet.
Morgon- och kvällsandakter på finska sänds
dagligen i Yle Radio 1. År 2012 sändes 66 lutherska gudstjänster (2011: 64), 31 ortodoxa
gudstjänster och aftongudstjänster (2011:
30) och 28 fria kristliga samfunds gudstjänster och vesprar (2011: 31). Dessutom sändes
5 religiösa sommargudstjänster i radio 2012
(2011: 5). År 2012 sändes sammanlagt 624
andakter (2011: 624) och 312 reprissändningar (2011: 312) i radio. Andaktsprogrammen
inklusive reprisen i Yle Radio 1 fick sammanlagt 274 sändningstimmar 2012 (2011: 280).
Andaktsprogrammen i Yle Radio 1 hör
till de populäraste programmen i kanalen:
2012 hade morgonandakterna i genomsnitt
160 000 lyssnare och söndagsgudstjänsterna
i genomsnitt 180 000 lyssnare.
År 2012 sände Yle TV1 på söndagarna sammanlagt 32 gudstjänster (2011: 34), av vilka 14 (2011: 9) var direktsändningar och resten inspelningar från olika håll i Finland. Av
dessa var 23 evangelisk-lutherska gudstjänster (2011: 25), tre ortodoxa gudstjänster, en
katolsk gudstjänst och fem fria kyrkosamfunds andakter. Många av andakterna sändes i repris på tisdagseftermiddagar. På lör-
dagsförmiddagarna sände Yle TV1 det fem
minuter långa andaktsprogrammet Droppen
(redaktion Kyrkans informationscentral och
produktion Yle Fakta). År 2012 sände Yle TV1
andaktsprogram i 147 timmar, av vilket första
sändningarna stod för 77 timmar (2011: 66).
Tv-andakterna hade i genomsnitt 133 000
tittare 2011-2012. Över hälften av dem var
över 65 år och största delen var kvinnor.
Droppen på lördagarna kl. 11.05 hade i genomsnitt 98 000 tittare 2011-2012.
I Yle Radio Vega sänds i stort sett dagligen
Andrum och Aftonandakt samt Familjeandakt på lördagsmorgnarna. År 2012 var antalet sändningar 644, inklusive 577 första sändningar och 67 repriser (2011: 615 sändningar,
498 nya och 117 repriser). Ett ord inför helgen
ingår i kvällsprogrammet på lördagarna i Yle
Radio Vega. Antalet gudstjänster i radio var
63 (2011: 62). År 2012 hade andaktsprogrammen 161 sändningstimmar (2011: 159).
År 2012 televiserade Yle Fem 12 gudstjänster av vilka 11 också sändes i repris (2011: 12,
samtliga även i repris). Med anledning av
50 år av tv-gudstjänster på svenska sände
kanalen dessutom varje söndag 2012 en tvgudstjänst ur arkiven, under rubriken Gud 50.
I Yle Fem sänds även Himlaliv som behandlar
andliga teman; år 2012 sändes nio avsnitt och
30 avsnitt visades som repris (2011 11, 19 repriser). År 2012 uppgick första sändningar av
andaktsprogram i Yle Fem till totalt 36 timmar (2011: 39). I kanalens utbud av program
med andliga och livsåskådningsrelaterade
teman ingår även innehåll som erhålls genom programutbytet inom Nordvision. Första
sändningarna av dessa program hade totalt
18 sändningstimmar 2012.
Sammanlagt sände Rundradion andaktsprogram på finska i 274 timmar (inkl. repriser) i radio och tv i 147 timmar (inkl. repriser)
och på svenska i 157 timmar (inkl. repriser) i
radio och i 36 timmar (inkl. repriser) i tv.
21
4.2. Programtextning och tolkning
av program
Praktiskt taget alla utländska program som
sänds i Rundradions finskspråkiga tv-kanaler
har finsk text. Alla självproducerade program
i Yle Fem textas på finska (med undantag av
nyheter, andra direktsändningar och barnprogram). Detta omfattar sammanlagt cirka 400
timmar första sändningar per år. Alla program
på främmande språk i Yle Fem har svensk text
eller berättarröst och alla andra program, med
undantag av programmen för småbarn, har
även finsk text eller berättarröst. Programmen för småbarn omarbetas till svenska (t.ex.
dubbning).
Under perioden 1.7–31.12.2011 var andelen programtextning för personer med nedsatt hörsel 51 % i programutbudet på finska och svenska (exkl. sport och barnprogram
samt musik (förordningen om ljud- och textningstjänst trädde i kraft den 1 juli 2011). Yle
har ålagts att öka andelen program med text
till hundra procent före år 2016. År 2012 ökade
textningens andel till 56 %, och när man beaktar programmen med text på Yle Arenan kunde den fastställda nivån uppnås.
Programtextningen hjälper tittare med nedsatt hörsel, enligt uppskattning cirka 700 000
personer i Finland. Exempelvis invandrare och
personer som bor i landet och vill lära sig språket har också hjälp av textningen. Detsamma
gäller nyheterna på enkel finska som sänds
varje dag kl. 21.30 i Yle Radio Suomi och flera
gånger om dagen i Yle Mondo. I nyhetssändningarna på enkel finska och i dito materialet
på Yles webbplats avgränsas ämnet så tydligt
som möjligt och endast det väsentliga sägs.
Ljudtextning går ut på att texten i rutan förvandlas till syntetiskt tal. Tittarna kan ta del
av tjänsten genom att ange holländska som
ljudval (audio) i sin apparat. Ljudtextning har
sedan 2010 funnits att få för alla utländska
program med finsk eller svensk text. Undantag är textningen i nyheterna som tillsvidare
görs med en teknik där ljudtextning inte är
möjlig. Även program som läggs ut i den nuvarande Arena-tjänsten kan tillsvidare inte få
ljudtextning. Enligt förordningen skulle ljud­
tjänst införas före 2012 i samtliga program
med översättningstext i det allmännyttiga
programutbudet, men i Yles utbud var andelen 89 %.
Den nyaste tjänsten för synskadade är syntolkning som går ut på att synförnimmelser
beskrivs med ord. I filmer beskriver tolken till
exempel personers utseende, agerande samt
landskap eller scenografi.
Nyheter på finskt teckenspråk sänds varje
dag (vardagar kl. 16:55 Yle TV1) och förmedlas även via webben och mobilt, liksom även
nyheter på engelska (från 2013 även nyheter
på ryska). Även sportsändningar har sänts på
finskt teckenspråk och från och med 2012 har
direktsändningarna från riksdagens frågetimme haft tolkning.
4.3. Tjänster utomlands och
sändningar på andra språk
År 2012 bestod 48 % (2011: 49 %) av Rundradions tv-utbud av utländska program. Ur­
sprungsländerna representerade de olika
världsdelarna på ett mångsidigt sätt (andelarna 2011 i parentes). Av Rundradions tv-utbud
härstammade 17 % (13 %) från Storbritannien,
7 % (7 %) USA, 11 % (9 %) Norden, 12 % (13 %)
Europa och 5 % (7 %) övriga världen.
TV Finland är en avgiftsbelagd satellitkanal
för finländare bosatta i Europa. År 2011 be­stod
utbudet i TV Finland av program i Yle TV1, Yle
TV2 och MTV3 och nyheter på svenska i Yle
Fem. Hösten 2012 meddelade MTV3 att det
hoppar av TV Finland. Det minskade utbudet kompenserades genom att från och med
den 3 december 2012 lägga till program från
Yle Fem och Yle Teema. MTV3 sade upp avtalet om TV Finland från och med den 1 januari
2013, varefter endast Yle har ansvarat för
kanalen.
I Sverige ses TV Finland digitalt i det markbundna nätet och gratis i Storstockholm samt
i Västerås, Uppsala, Norrtälje och Södertälje.
Dessutom visas tjänsten i över tjugo kabel-tvnät på andra orter i Sverige och kan ses via
satellit överallt i landet.
22
och efter övningen. I övningen deltog cirka
130 representanter för Yle och olika tjänsteleverantörer. Erfarenheterna från beredskapsövningarna samlades i en rapport där en
detaljerad åtgärdsförteckning över de utvecklingsbehov som uppdagats ingick. Utvecklingsplanen verkställdes under rapporteringsperioden enligt planerna med avseende på
produktionslokalerna, tekniska arrangemang
och beredskapsplaner. För att upprätthålla
och utveckla samarbetet ingicks avtal eller befintliga avtal uppdaterades med de viktigaste
samarbetsparterna.
För medlemmarna i ledningsgruppen arrangerades våren 2012 en övning för specialsituationer, där fokus var på förberedelser för
produktionerna vid OS i London. Övningsscenarierna behandlades utifrån instruktionerna för krisledningsgruppen och samtidigt
evaluerades instruktionerna. En övning för
specialsituationer enligt handlingsplanen arrangerades för ledningsgruppen och en del av
cheferna i slutet av 2012. Avsikten var att höja
ledningens handlingspotential med tanke på
hot mot personalen och verksamheten.
Bolagets funktionssäkerhet förbättrades under rapporteringsperioden genom att
slutföra säkringen av sändningsrutterna för
radion med optiska kablar i Böle och fortsätta an­skaffningen av mobila sändningsenheter för radio. År 2012 inleddes ett projekt
för säkerställande av den för Rundradion kritiska it-infrastrukturen. Avsikten är att trygga Yles medieinnehåll och säkerställa produktions- och sändningssystemens funktion vid
allvarliga störningar. Projektet ska genomföras stegvis 2012–2015. De genomförda projekten har till en del fått finansiering från
Försörjningsberedskapsfonden. Bolagets kontinuitetshantering evaluerades för första gången med hjälp av en analysmall som Försörjningsberedskapscentralen tagit fram. Enligt
analysen var situationen i bolaget god. I fråga om att förbättra kontinuitetshanteringen i
de kritiska funktionerna satte man sig in i och
utarbetade beredskapen enligt det avtalsbaserade beredskapsförfarandet (SOPIVA) som
Försörjningsberedskapscentralen har tagit
fram.
TV Finland ses via satellit i hela Europa, från
Kanarieöarna till Mellanöstern. Kanalen sände totalt 5 614 programtimmar (2011: 5 523),
av vilket Rundradions andel var 5 165 timmar.
Dessutom ingick 2 921 timmar av nyhetsfönstret Uutisikkuna. TV Finlands programtablå finns på Rundradions webbplats och i
Yle Text-TV på sidan 323. Med programkortet
för TV Finland hör man också radiokanalerna
i Ylesat1 (Yle Puhe) och Ylesat2 (sammanställning av de övriga kanalerna).
Yle Ulkomailla (f.d. Radio Finland) betjänar finländare i utlandet via satellit, mobil
och webben. År 2011 täckte satellitdistributionen (radio) Europa, Nordamerika (en del av
dagen), Asien och Australien. Från och med
den 1 januari 2012 hörs de satellitburna radiokanalerna inte längre utanför Europa.
Volymen sändningar till utlandet per år var
17 568 timmar (2011: 37 579 timmar. I uppgifterna om tidigare år har kanalerna i satelliter
till olika världsdelar behandlats separat. 2012
ingår inga satellitsändningar), varav 16 890,5
timmar (2011: 34 186) bestod av kanallån.
Samtliga av Rundradions radiokanaler, med
undantag av Yle Mondo, kunde man lyssna på
via webben. Rundradion har också en särskild
webbplats för finländare i utlandet, där det
finns specialprogram på finska och svenska.
4.4. Säkerhet, myndighets­
information och beredskap för
undantagstillstånd
Med anledning av Rundradions nya organisation utarbetades beredskapsplanerna 2011
så att de motsvarade de nya enheternas uppgifter och ansvarsområden. Planerna uppdaterades vid de årliga genomgångarna 2012.
Kommunikationen såg över sin plan för kommunikation i krissituationer 2012. Utifrån erfarenheterna från beredskapsövningarna 2011
uppdaterades planen för beredskap för allvarliga störningar och undantagstillstånd 2012.
Beredskapsövningen som genomförs vartannat år arrangerades i anslutning till övningen Tieto i september 2011. Bolagets
ledningsgrupp deltog i behandlingen av övningsscenarierna i flera möten både före
23
I slutet av 2012 fattade Yle beslut om att
ansluta sig till Kommunikationsverkets observations- och rapporteringssystem för försörjningsberedskapskritiska aktörer (HAVARO).
Genom systemet kan Yle framledes bättre
avvärja dataintrång med hjälp av en bättre
lägesbild.
Under rapporteringsperioden fortsatte
Kom­
muni­
kationsministeriet inte längre sin
långvariga praxis med beredskapskontroller.
Rundradion medverkade i beredningen
av den nya lagen om varningsmeddelanden genom att delta i informationsmötet
för myndigheter, ge utlåtanden och delta i
förvaltnings­utskottets samrådsmöte. För Yle
kommer förmedlingen av varningsmeddelanden att medföra endast små förändringar jämfört med nuläget, förutom med avseende på
beredskap att ge ut meddelanden på samiska. Denna beredskap förutsätter att Yle före
den 1 juni 2013 bygger upp ett dygnet-runt-
joursystem så att det vid behov i radio kan
förmedla meddelanden på de tre olika samiska dialekterna.
År 2012 förmedlade Yle sammanlagt 36
myndighetsmeddelanden (2011: 111). Av dessa hänförde sig 6 meddelanden (2011: 23) till
störningar i alarmkommunikation, med andra
ord att det inte gick att ringa larmcentralen.
År 2012 förmedlades två nödunderrättelser
(2011: 2). År 2012 hade sju av myndighetsmeddelandena (2011: 27) upprättats på både
finska och svenska. Antalet myndighetsmeddelanden var 2012 ungefär en fjärdedel av det
långvariga medeltalet. Användningen av systemet för förmedling av nödunderrättelser via
tv testades fortfarande den första måndagen i
varje månad. I det årliga testet den 11 februari
2012 förmedlade 94 % av de kommersiella
radiostationerna (2011: 97 %) övningsmeddelandet. Överlag har Yle god beredskap för förmedling av myndighetsmeddelanden.
24
5. Yles publikrelation
5.1. Förtroende för Yle, Yles status
och betydelse
Den offentliga debatten om Rundradions
ställning och betydelsen av public service fortsatte åren 2011 och 2012. I slutet av år 2011
enades riksdagsgruppernas ordförande och
ministern om bolagets nya finansieringsmodell. Riksdagen godkände förändringarna i lagen om Rundradion Ab och den helt nya lagen
om rundradioskatten i juni 2012. Rundradion
fick därmed ett starkt budskap om sitt existensberättigande från riksdagen. Nu är det ännu viktigare än tidigare att finländarna tar till
sig Rundradion och att de känner att det finns
ett förtroende dem emellan.
År 2011 frågade TNS Gallup 1 000 finländare
hur mycket de litade på de finländska institutionerna. Tre fjärdedelar av finländarna litar på
Rundradion som institution åtminstone ganska mycket och endast 5 % svarade ”litet” eller
”inte alls”. Kvinnor och män gav ungefär samma betyg, men medan 79 % av över 45-åringar
litade på Yle åtminstone ganska mycket var
motsvarande andel bland under 45-åringar 67
%. De yngsta åldersgrupperna litar mindre på
Rundradion och har också mindre intresse för
utbudet. Under år 2011 har man särskilt satsat
på att utveckla ännu bättre tjänster för unga.
Generellt sett var förtroendet för Rundradion 2011 starkt jämfört med andra finländska
institutioner. Rundradion placerar sig bland
de tio mest tillförlitliga institutionerna bland
22 offentliga inrättningar, politiska institutioner och andra samhällsinstanser. Det bör också noteras att Rundradion upplevs som klart
mer tillförlitlig än de övriga medierna. Resultatet för Rundradion var år 2011 på samma sjunde plats som redan år 2009. Uppfattningarna
om institutionerna är överlag väldigt konstanta i samhället.
FINLÄNDARNAS FÖRTROENDE FÖR YLE ÅR 2011 (% av befolkningsgrupperna)
%
0
10 20 30
40
50
60
70
80
12 62 Kvinnor
11 63 21
Män
13 60 21 51 11
56 26 5 11
13 66
16 32
Över 45 år
21
100
Alla
Under 45 år
90
41
41
� Jag litar väldigt mycket
� Jag litar ganska mycket
� Jag litar varken mycket eller litet
� Jag litar endast lite
� Jag litar inte alls � Kan inte säga
Undersökning om kundtillfredställelse 2011 på Yle: TNS Gallup-Yle
25
År 2012 gjordes en ny enkätundersökning
bland 1 000 finländare om Rundradions betydelse (TNS Gallup Oy). Rundradions betydelse
i det finländska samhället upplevs som klart
större än Rundradions betydelse på det personliga planet. Av finländarna upplever 64 %
Yle som betydelsefullt i samhället (ger betyget 10 eller 9). Däremot upplever 28 % (av alla
över 15 år) att Rundradion är mycket betydelsefull i den egna medieanvändningen (ger Yle
betyget 9 eller 10).
Skillnaderna i uppfattning är stora mellan
åldersgrupperna, speciellt när det gäller den
personliga medieanvändningen. 19 % av alla
under 45 ger Rundradion betyget 9 eller 10 i
den egna medieanvändningen, medan samma betyg ges av 37 % av alla över 45. Finländarna är alltså oberoende av ålder rätt ense
om vikten av Rundradions existens. Däremot
stämmer betydelsen i den egna medieanvändningen överens med medieanvändningens
verklighet. Yle når äldre publikgrupper bättre
än unga.
66 % av alla under 45 anser att Rundradion
är viktig i samhället (betyg 9 eller 10). 63 % av
alla över 45 ger samma höga betyg. De yngre
åldersgrupperna ger Rundradions betydelse i
samhället ett något högre betyg än de äldre.
YLES BETYDELSE I DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET ÅR 2012 (% av befolkningen)
%
0
20
40
60
80
Alla
40 24 18 Under 45 år
41 25 14
Över 45 år
40 23 21 100
9 4 4 1
7 5 5 1 1
10
3 2 1
� 10 � 9 � 8 � 7 � 6 � 5 � 4 � 3 � 2 � 1
10 = mycket viktig
1 = mycket oviktig
Undersökning om kundtillfredställelse 2012 på Yle: TNS Gallup-Yle Strategi
YLES BETYDELSE I DEN EGNA MEDIEANVÄNDNINGEN ÅR 2012
(% av befolkningen)
%
0
20
40
60
Alla
7 21 29 Under 45 år
6 13 29
Över 45 år
9 28 16 17 30
80
8
6 6
100
7 6 1 1
6 11 8 1 1
16 4 54 4
� 10 � 9 � 8 � 7 � 6 � 5 � 4 � 3 � 2 � 1
10 = mycket viktig
1 = mycket oviktig
Undersökning om kundtillfredställelse 2012 på Yle: TNS Gallup-Yle Strategi
26
5.2. Yle stöder medborgarsamhället och den finländska kulturen
Hur Rundradion har lyckats med sitt uppdrag
evaluerades 2011 och 2012 särskilt utgående från dess roll som främjare av medborgarsamhället och den finländska kulturen. Som
medium har Rundradion en unik uppgift och
betydelse som främjare av den inhemska kulturen och demokratin.
Rundradion har i sitt program- och tjänsteutbud lyckats bäst när det gäller nyhets-, faktaoch aktualitetsutbudets trovärdighet (4,9 på
skalan 1–6). Man har också lyckats mycket bra
när det gäller nyttig information, tidsenlighet
och produktion av trygga program och tjänster för barn.
Särskilt när det gäller att stärka medborgarsamhället och demokratin får Yle de bästa betygen för sitt arbete med att lyfta fram
viktiga och svåra ämnen, och för sitt kritiska
perspektiv. När det gäller att främja finländsk
kultur får barnprogrammen de högsta betygen, och publiken uppskattar också att program och tjänster är inhemska. Minst upp­
skattat är Yles förmåga att få människor att
påverka saker. Tanken att bli påverkad utifrån
är ofta främmande för finländarna – man vill
själv fatta sina beslut. Att sprida pålitlig information är följaktligen en annan sak än att försöka påverka med hjälp av denna.
Hur Yle har lyckats stödja medborgarsamhället och den finländska
kulturen i sitt program- och TJÄNSTEINNEHÅLL åren 2011 och 2012
2011 2012
Nyhets- och aktualitetsutbudet är pålitligt ........... 4,9 .................... 4,9
Håller befolkningen informerad om viktiga frågor ........... 4,6 .................... 4,8
Erbjuder användbar information ........... 4,6 .................... 4,7
Producerar trygga program och webbtjänster för barn ........... 4,6 .................... 4,7
Öppnar diskussion om viktiga frågor ........... 4,5 .................... 4,6
Erbjuder ett rikligt finländskt program- och tjänsteutbud ........... 4,5 .................... 4,6
Vågar lyfta fram också svåra frågor ........... 4,4 .................... 4,4
Berikar den finländska kulturen ........... 4,2 .................... 4,4
Erbjuder ett kritiskt perspektiv på saker och ting ........... 4,2 .................... 4,3
Informerar ur regionala synvinklar ........... 4,2 .................... 4,3
Erbjuder gemensamma upplevelser och
erfarenheter som man kan diskutera ........... 4,2 .................... 4,3
Belyser frågor jämlikt ur olika synvinklar ........... 4,2 .................... 4,2
Ger mig/människorna möjligheter att dela med sig av
sina uppfattningar och erfarenheter ........... 4,1 .................... 4,1
Ger impulser att se saker på ett nytt sät ........... 4,1 .................... 4,1
Får mig/människorna att engagera sig ........... 3,8 .................... 3,6
Hela befolkningen, skala 1–6
1 = mycket dåligt
6 = mycket bra
Kundtillfredsställelsen 2011–2012 på Yle TNS Gallup – Yle Strategi
27
5.3. Yles publikrelation i radio,
tv och på webben
År 2011 satte man på bolagsnivå upp som mål
att Yle år 2013 skulle nå alla finländare med
sitt totala utbud, 80 % av finländarna dagligen, och att Yles program och tjänster skulle intressera 90 % av finländarna. Samtidigt
startade man utvecklingsprojekt för att bättre
nå de unga, den publikgrupp som man dittills
hade nått sämst.
Man började genomföra projekten 2012 och
kunde närma sig målnivåerna, med undantag
av intresset för innehåll och service: täckningen per dag ökade till 75 % medan intresset
för utbudet totalt sjönk till 80 %.
Av hela Yles utbud är tv-kanalerna mediet
med den största räckvidden, eftersom merparten av Yles publikgrupper är tv-tittare.
Tv-tittandets utveckling
Tv:ns räckvidd har under de senaste åren varit
stabil: enligt TV-mätarundersökningen når tv
dagligen nästan tre fjärdedelar (73 %) av alla
över fyra år, det vill säga ca 3,7 miljoner finländare. Yles kanaler når dagligen 59 % (2011
60 %) av finländarna, MTV3 49 % (2011 51 %)
och Fyran 35 %, vilket är samma som 2011.
Varje vecka når Yles kanaler 86 % (2011 86 %)
av befolkningen, och totalt når tv 92 % av finländarna varje vecka.
År 2012 tittade personer över 4 år dagligen 2
timmar och 55 minuter på tv, vilket är 3 minuter mer än året innan (2011 2 h 52 min). Under
7 % av tittartiden ser man program efter deras
faktiska sändningstid (2011 6 %). Mest senarelägger man tittandet på underhållning och
drama.
Yles strategiska mål för publik år 2013 och hur målen förverkligades
2011 och 2012 (% av befolkningen över 15 år)
%
0
20
Daglig räckvidd för Yles
program och tjänster
(minst en)
73
75
80
Intresse för Yles
program och tjänster
(minst en)
82
80
90
40
60
80
100
97
99
100
Årlig räckvidd för
Yles program
och tjänster
� Förverkligat 2011
� Förverkligat 2012
� Mål 2013
Undersökning av kanalernas image 2011 och 2012: Yle Medier – TNS Gallup
28
Tv-kanalernas andel av den dagliga tittartiden år 2011
(befolkningen över 4 år)
%
FOX 2,2
10,9
TV5 3,3
Övriga
LIV 2,3
24,3
Yle totalt
Yle TV1
JIM 3,2
42,2 % (2011 44,2 %)
Tittartid sammanlagt 2h 55 min/dag
9,0
FYRAN
AVA 1,5
5,7 SUB
13,7
Yle TV2
19,8
MTV3
Yle Teema 2,5
Yle Fem 1,6
TV-mätarundersökningen: Finnpanel Oy – Yle Medier
i den undersökta populationen som tittar på
tv minst en minut under dygnet. Tittartiden
anger den tid som har ägnats åt tv-tittande i
förhållande till hela den undersökta populationen. I tittandet beaktas hushållets alla medlemmars och gästers live-tittande samt även
tittandet på program som spelats in och setts
under veckan.
Yles andel av tittartiden har minskat något:
2012 var andelen 42,2 %, 2011 44,2 %. Yle TV1:s
andel ökade från 23 % till 24,3 %, och behöll
sin ställning som marknadsledande kanal. Yle
TV2:s andel sjönk från 17 % till 13,7 %. Minskningen beror på att kanalens profil förnyades,
och det är ett långsiktigt arbete. Yle Teemas
och Yle Fems andelar var oförändrade. De fyra
största fria kanalernas (Yle TV1 och TV2 samt
MTV3 och Fyran) gemensamma marknadsandel har minskat och var år 2012 sammanlagt
66,8 % (2011 71 %). Den gemensamma andelen
är fortfarande stor, men förskjutningen som
gagnar temakanalerna har ökat. Jämfört med
de övriga grupperna tittar över 45-åringar klart
mer på tv, i grupper över 65-åringar är Yles andel (60 %) betydligt större än de kommersiella kanalernas.
Av landets svenskspråkiga befolkning nådde
tv år 2012 dagligen 70 % av de svenskspråkiga
över 10 år, precis som 2011. Yles kanaler nådde sammanlagt 55 % (2011 54 %). Yle TV1 når
de svenskspråkiga bäst med 40 %, följt av Yle
Fem med 35 %. År 2012 tittade de svenskspråkiga på tv i 2 timmar 28 minuter dagligen
(2011 sammanlagt 2 h 22 min). Yle-kanalernas
sammanlagda andel steg till 42 % (2011 41 %)
av tittartiden.
Det program som samlade flest tittare år
2012, liksom tidigare år, var Republikens presidents mottagning på självständighetsdagen
(Yle TV1). Publiken bestod i fjol av 2,2 av miljo-
• I TV-mätarundersökningen (bygger på ett
urval av 1 100 hushåll, med ca 2 300 personer,
genomförs av Finnpanel Oy) avses med televisionens räckvidd den relativa mängd tittare
29
ningen, och 16 % av kanalens huvudmålgrupp,
personer i åldern 15–34. Yle Puhes andel var
densamma som tidigare, 2 %. Personer över 55
år lyssnar klart mer än andra dagligen på radio.
De lyssnar också klart mest på Yles kanaler.
ner tittare, då nästan hälften (46 %) av befolkningen såg på mottagningen. Också det programm med näst flest tittare är en gammal
bekant: Yles Nyheters sändning under mottagningen nådde nästan lika många tittare
som själva mottagningen. De olympiska spelen och ishockeyn spelade en särskilt central
roll bland programmen med flest tittare år
2012.
Det genomsnittliga tittarantalet för Yles
regionala tv-nyheter (Yle TV2) på vardagar
varierar regionvis. År 2012 hade de regionala nyheternas första visning proportionellt
sett flest tittare i Mellersta Finland (9 %) och i
Österbotten (9 %). Kvantitativt sett har Tavast­
land det största antalet tittare, där har vardagskvällarnas regionala nyheter 60 000 tittare
varje vecka.
• I den nationella radioundersökningen (KRT,
urvalet omfattar totalt mer än 18 000 personer landskapsvis, undersökningen genomförs av Finnpanel Oy) avses med räckvidd den
relativa mängden lyssnare i den undersökta
populationen som lyssnar på radio minst en
halv 15-minutersperiod under tidsintervallet
som undersöks. Radions lyssnartid beräknas
utifrån det antal 15-minutersperioder som svararna har angivit att de har ägnat åt att lyssna på radio.
År 2012 når Yle Radio Suomis regionala program sina lyssnare bäst i Lappland. Där lyssnar
66 % av invånarna på Yle Radio Suomi varje
vecka (2011 73 %). Den andra ytterligheten är
södra Finland, där utbudet är rikligt och konkurrensen därmed hårdast.
Varje vecka lyssnar 94 % (2011 93 %) av Finlands svenskspråkiga befolkning på radio, och
77 % gör det dagligen. 57 % av de svenskspråkiga lyssnar varje vecka på Radio Vega (2011
59 %), 43 % gör det dagligen (2011 45 %). 36
% av alla svenskspråkiga lyssnar varje vecka på
Yle X3M (2011 34 %). Ungefär var fjärde lyssnar på Yles finskspråkiga kanaler. Den dagliga
lyssnartiden var 3 timmar, vilket är 5 minuter
mer än året innan (2011 2 t 55 min). Marknadsledaren bland de svenskspråkiga är Yle Radio
Vega, vars andel av lyssnartiden var 51 %, samma som året innan. Yle Radio Vega når precis i
linje med sin profil bättre de äldre åldersgrupperna, och Yle X3M når i sin tur bättre de yngre åldersgrupperna.
Radiolyssnandets utveckling
Nästan alla finländare, dvs. 95 % av befolkningen över 9 år, lyssnar på radio varje vecka. Under en genomsnittlig dag når radion 77 % av
befolkningen (2011 78 %). År 2012 nådde Yles
radiokanaler varje vecka sammanlagt 63 % av
finländarna (2011 63 %) och dagligen 44 %,
som föregående år. Yle Radio Suomi var kanalen med flest lyssnare varje vecka, den nådde 41 % av befolkningen (2011 44 %). Dagligen
nådde kanalen 22 % (2011 29 %). Kanalen når
därmed över en femtedel av finländarna också dagligen.
Den dagliga lyssnartiden 2012 var i medeltal 3 h 7 min, vilket är en minut mindre än året
innan. Yles andel av radiolyssnandet är som
tidigare 53 %. Yle Radio Suomi är fortfarande
marknadsledare; 35 % av alla lyssnartid (2011
36 %). Yle Radio 1 hade en andel på 7 % (2011 8
%). Andelen för YleX, som inriktar sig på populärmusik, var som tidigare 5 % av hela befolk-
30
RADIOKANALERNAS ANDELAR AV DEN DAGLIGA LYSSNARTIDEN ÅR 2012
(befolkningen över 9 år)
%
Yle totalt
Yle Radio
Suomi
YleX 5
Lyssnartid tot. 3h 7 min/dag
35
Yle Radio 1
7
övriga
kommersiella tot.
SBS Iskelmä*
157
53 % (2011 53 %)
Radio Nova
� Yle Puhe 2
� Yle X3M 1
� Yle Radio Vega 3
9
 The Voice* 2
� Radio Rock* 4
� SBS Iskelmä* 6
� NRJ* 5
*täcker inte hela Finland
� SuomiPOP* 4
KRT: Finnpanel Oy – Yle Medier
� Radio Aalto* 2
Utveckling av webb- och mobilanvändning
När det gäller mätning av tidsanvändning på
webben finns det i Finland ännu inget auktoriserat mätinstrument, så som det finns för
radio och tv. Webben erbjuder möjlighet att
använda många olika medier.
Att titta på video på webben är typiskt mera
kortvarigt jämfört med att titta på traditionella tv-kanaler. På webben tittar man bara på
ett valt program, en del av ett program eller
korta videoklipp på exempelvis YouTube. Finländska webbanvändare över 15 år tillbringar
i snitt 67 minuter dagligen på webben (2011
50 min.), de yngre åldersgrupperna klart mer
än de äldre (comScore Media Metrix, december 2012). Videotittandets andel av den tid
som används på webbtjänster är fortfarande
marginell.
TNS Gallup gjorde 2012 en radikal ändring
i sättet att mäta den rikstäckande webbanvändningen. På grund av tekniska ändringar
kan listan över de mest populära tjänsterna
2012 inte publiceras. De mest populära tjänsterna 2011 var:
Användningen av yle.fi:s tjänster (hösten 2011)
Genomsnittliga unika webbläsare/vecka 1 Yle Uutiset (nyheter, sport, väder) . . ................... 1 019 000 2
3
Yle Arenan . . ..................... 494 000
Yles innehåll för barn . . ..................... 145 000 4YleX . . ...................... 105 000
5
Yle Arkivet . . ...................... 80 000
6Olotila . . ....................... 41 000
7Satumaa. . ......................... 18 000 31
comScore 2012
Yle har både en finskspråkig (yle.fi) och en
svenskspråkig (svenska.yle.fi) webbtjänst på
internet. Den mest populära tjänsten på både
yle.fi och svenska.yle.fi är nyheterna (nästan 1,4
miljoner webbläsare i veckan). Också Yle Arenans audio- och videotjänster når över en miljon
webbläsare i veckan. Innehåll för barn intar tredje platsen bland de populäraste tjänsterna, med i
genomsnitt nästan 160 000 webbläsare i veckan.
Precis som på den övriga marknaden ökade
användningen av Rundradions webbtjänster på
mobila plattformar starkt under 2012. I slutet av
året skedde nästan 16 % av alla besök via smarttelefoner och pekplattor.
5.4. Tillfredsställelse med Yles utbud
Finländarna är mycket nöjda med Yles utbud. År
2012 var nästan alla som hade följt med program
och använt tjänster åtminstone nöjda (98 %)
med något eller flera av dessa. Resultatet har
förbättrats sedan 2011, då 95 % var åtminstone
nöjda. Av de svenskspråkiga som följer Svenska
Yles utbud var 94 % minst ganska nöjda med något eller några av innehållen. Resultatet har förbättrats med 3 % sedan 2011.
Det programutbud som Yle har för sin svenskspråkiga publik är mindre än det finskspråkiga
och kompletteras därför ofta med utbudet från
Yles övriga kanaler. Det är föklaringen till skillnaden mellan hur tillfreds man är med innehållet
på finskt håll och svenskt håll: Av hela befolkningen var rentav 59 % mycket nöjda med någon del
av utbudet (2011 53 %), men motsvarande resultat var 20 % för den svenskspråkiga befolkningen (2011 13 %).
Tillfredsställelsen med Yles utbud oberoende av medium
(% av hela befolkningen och de svenskspråkiga som nåddes) 2011 och 2012
%
0
20
2011
Hela
befolkningen 2012
40
60
80
100
53
42
4 1
59
39
2
Den svenskspråkiga 2011
befolkningens
tillfredsställelse
med Svenska Yle 2012
13
45
33
6 111
20
49
25
211 2
 Mycket nöjd  Nöjd
 Ganska missnöjd  Missnöjd
 Ganska nöjd
 Mycket missnöjd  Vet ej
Undersökning om kundtillfredsställelsen på Yle 2011 och 2012: TNS Gallup – Yle Strategi
32
5.5. Uppföljning av publikresponsen
på Yle
Finländarna har möjlighet att ta kontakt och ge
direkt respons till Rundradion genom den centraliserade Publikresponsen, per telefon, e-post
eller på webben. Responsen på svenska togs ännu år 2012 emot Svenska Yles egen publikresponstjänst. En del av responsen riktas direkt till
kanalernas ledning, redaktionerna och också till
programmakare.
Yle fick över 29 000 reaktioner på program:
•
•
•
•
21 600 per e-post,
6 300 per telefon
1 300 per röstbrev
100 per brev
Av den registrerade responsen handlade merparten, 94 %, om program, 10 % om kanalerna och 6
% om allmänna saker.
Nästan 65 % av den registrerade responsen
gällde tv, 27 % radion och drygt 3 % webben samt
Rundradion som bolag. Av den totala mängden
respons rörde en stor del webben, för utöver den
registrerade responsen gav över 15 000 respons
genom Areena.info och över 1 000 genom de
mobila tjänsterna. Totalt kontaktades publikresponstjänsterna under året sammanlagt 56 000
gånger.
Också en stor del av responsen till Svenska Yle
kommer numera per e-post. Man tar emot över
10 000 mejl årligen, medan antalet telefonsamtal har sjunkit till ungefär 1 000.
Kanalen och formen för kontakterna när det
gäller respons förändras klart i och med att
mejlresponsen ökar. Responsmängden är knuten till olika situationer; när ärenden eller program väcker starka känslor och gör intryck får
Yle mångdubbelt mer respons genom de olika
kanalerna. Vid ungefär hälften av kontakterna
svarar vi på frågor; en annan stor grupp är åsikter
som väcks av olika program och deras upphovsmän. Vi blir också kontaktade när det gäller olika
problem med apparater och mobila plattformar i
hemmen. Varje år väcker val, stora idrottsevenemang och slottsbalen mest diskussion.
Våren 2012 öppnade Yle en medborgardiskussion för alla finländare, ”Mina drömmars
Yle”, om public service-mediet och Yles uppgifter. Under tre veckor samlade man in finländares tankar om drömmarnas Yle. Diskussionen
skedde främst på webben men därutöver höll
Yles regionalredaktioner öppet hus en förmiddag, då alla som inte använder webben kunde få
hjälp med att delta i diskussionen. Motsvarande
samarbete skedde också med allmänna bibliotek. Över 8 000 personer deltog i diskussionen
på finska och på svenska, sammanlagt presenterades över 10 000 drömmar.
I diskussionerna inriktade sig drömmarna
främst på faktorer i programmens innehåll. Diskussionerna skedde i en konstruktiv anda och
Yles existens som offentlig institution kritiserades inte mycket. Drömmarna hade anknytning
till historien; man upplevde drömmarnas Yle som
Yle före sin senaste omdaning. Deltagarna ansåg
att mycket i Yle redan nu är bra, eftersom Yle för
fram samhälleliga frågor, är trovärdig, inhemsk
och undviker kommersialism.
Men Yles framtid borde ändå vara mer objektiv
och tydlig, och man borde bättre skapa generationsöverbryggande gemensamma upplevelser.
Deltagarna önskade konkreta ändringar i kanalprofileringen utifrån ålder, samt mera transparens när det gäller förvaltningsmodell och politiska kopplingar. Drömmarnas Yle blir verklighet när
Yle kan garantera att utbudet finns tillgängligt
för alla, oberoende av plattform och kunnande.
Man önskar också att framtidens Yle ska bygga
upp en bred bildning samt hjälpa folket att möta
framtidens utmaningar och finländarna att tolerera det som är annorlunda.
33
6. Yles finansiering och
kostnadsstruktur
6.1. Yles ekonomi under
redovisningsåren
Inom ramen för bolagets strategi beslutade man
2011 att ekonomin ska vara i balans 2012 och
att ekonomiuppföljningen ska utvecklas. Räken­
skapsperioden visade en vinst på 3,7 miljoner euro. Förlusten under föregående år uppgick till 0,3
miljoner euro.
Yles omsättning var 422,7 miljoner euro, vilket
innebär en ökning på 1,8 %, dvs. 7,3 miljoner euro,
från året innan. Omsättningen utgjordes endast
av tv-avgifterna. Övriga rörelseintäkter uppgick
till 33,4 miljoner euro. Ökningen från föregående år var 16,3 miljoner euro. Programintäkterna
och försäljningen av tjänster ökade med sammanlagt 4,5 miljoner euro. Den ökade försäljningen beror främst på intäkter från program
som producerats tillsammans med internationella broadcastbolag, samt sålda produktionstjänster för vissa idrottstävlingar. Dessa avtal är att
be­trakta som engångsföreteelser.
6.2. Tv-avgiften avskaffades
År 2012 var det sista året när Rundradions verksamhet finansierades med tv-avgifter. Som mest
betalade över två miljoner personer tv-avgift i
slutet av 2003. Den ekonomiska recessionen på
1990-talet hade ringa effekt på antalet betalare.
En något större effekt hade höjningen av avgiften med 13 % 2004, men antalet minskade mest
till följd av övergången till digitalsystem, ökningen i det kommersiella tv-utbudet och den ökande användningen av internet. Antalet tv-avgiftsbetalare stannade under rekordnivån i början av
2000-talet, trots att antalet hushåll fortsatte att
öka. På 35 år minskade antalet tv-avgiftsbetalare från 83 % till 72 % av hushållen, trots att tvtittandet överlag ökade markant under samma
period.
I slutet av 2012 var betalarna sammanlagt 1
852 624 av alla 2 237 842 hushåll i Finland. Enligt
undersökningar hade 91 %, det vill säga drygt 2
34
miljoner av alla hushåll, en tv-mottagare som
förutsatte att man betalade avgiften (Statistikcentralen, Laitebarometri 11/2012), men endast
72 % av hushållen betalade tv-avgift. Under det
sista året minskade antalet betalande med nästan 30 000. Men majoriteten av de finländska
hushållen förblev lojala betalare ända till slutet
och ännu i december 2012 betalade över 1 000
hushåll en ny avgift för resten av månaden.
Trots att avgiften minskade i popularitet de
sista åren, upplevde finländarna ändå att de fick
valuta för pengarna i form av Yles utbud. År 2012
ansåg 73 % av befolkningen att man fick åtminstone ganska god valuta för tv-avgiften (2011 66
%). Uppsvinget är märkbart och förekommer i
alla åldersgrupper. Andelen mycket nöjda har
vuxit mest bland alla över 60 år och också i gruppen under 30 år.
71 % av finländarna känner till den nya betalningsmodellen, 12 % känner inte till den och 15
% förmodar att systemet med tv-avgift fortsätter. Övriga betalningsmodeller fick knappt något
understöd i undersökningen, trots att svararen
gavs möjlighet att nämna flera alternativ.
På frågan om man var nöjd med den nya
betalningsmodellen svarade 71 % av dem, som
kände till modellen, att de var åtminstone nöjda
med riksdagens finansieringsbeslut. En fjärdedel
av befolkningen (25 %) är ganska eller mycket
missnöjda. I åldersgruppen 30–59 år är man lika
nöjd som befolkningen i genomsnitt. Gruppen
under 30 år är däremot klart mer missnöjd än
andra grupper, och gruppen över 60 år är klart
nöjdare än andra. Resultatet är ingen överraskning, eftersom det i de yngsta åldersgrupperna
fanns klart färre tv-avgiftsbetalare. De kommer
nu att omfattas av den nya skatten, ifall deras
beskattningsbara inkomster överstiger miniminivån. I de äldsta åldersgrupperna finner man
de flesta betalarna, och för ensamboende och
personer med små inkomster minskar avgiften
2013, vissa blir rentav helt befriade från den.
Tv-avgiftens kvantitativa utveckling åren 1970-2012
milj.st.
3
2,5
2,579 000
2 1,755 000
1,5
1,454 484
1,852 624
Avgiften höjs
med 13 % 2004
Recessionen
började 1990
Analog tv upphör
1.9.2007 och
28.2.2008
Radiolicensen
1 upphörde 1977
0,5
0
1977
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
2007
2010
2012
Tv-licens, från och med 1999 tv-avgift
Hushållen
Kommunikationsverket/TV-maksuhallinto ja Kotitaloudet Tilastokeskuksen tulonjakotilaston mukaan
(Från och med 2004 omfattas Åland inte)
”Hur nöjd är du med riksdagens beslut att finansiera Yle med en Yleskatt?”
(% av personer som kände till skattefinansieringsbeslutet) 2012
%
0
10 20 30
40
50
ALLA
27 44 15-29-v.
17 43 30-44-v.
28 43 45-59-v.
28
47 yli 60-v.
37 43
60
70
80
90
14 100
11
16 20
18 10
9
� Mycket nöjd
� Ganska nöjd
� Mycket missnöjd
� Vet ej
4
4
9 2 11 3
5 7
� Ganska missnöjd
Inställningen till Yles finansiering 2012: TNS Gallup Oy – Yle Strategi
35
6.3. UTVECKLING AV
KOSTNADSSTRUKTUREN
Enligt kostnadsstrukturkalkylen användes största delen av Yles tillgångar 2012 på innehålls- och
tjänstehelheterna, 305 miljoner euro eller 67 %
(2011: 300,9 euro, eller 69 %). Näst mest användes på teknik och infrastruktur, 45,8 miljoner euro eller 10 % (44,1 miljoner euro eller 10 %) och
på tredje plats kom distribution, 34 miljoner euro eller 8 % (35,4 miljoner euro eller 8 %). Fjärde mest tillgångar användes på gemensamma
funktioner (HR, juridiska ärenden, strategi, säkerhet och kommunikation), 18,4 miljoner euro eller 4 % (17,9 miljoner euro eller 4 %). Avskrivningar och centraliserade poster uppgick till
50,1 miljoner euro eller 11 % (35,6 miljoner euro eller 8 %).
Till de största investeringarna 2011 hörde förnyandet av sändningsbilarna och övergången
till högupplösningsteknik samt investeringarna
i nyhetsstudiorna och därtill hörande produktionstekniska lokaler och anordningar. Dessutom gjordes omfattande investeringar i byggkostnader och utrustning för Musikhuset. De
största investeringarna 2012 var renoveringen
av bolagets lokaliteter, förnyandet av nyhetsstudiorna och -landskapen samt investeringarna i
it-infrastrukturen.
YLES KOSTNADSSTRUKTUR 2012
Sammanlagt 453 milj. euro
(förändring + 7,3 milj. euro)
%
4
11
10
8
67
� Innehåll och tjänster
� Distribution
� Teknologi och infra
� Gemensamma funktioner
� Avskrivningar och gemensamma medel
36
I Yles egenkontrollssystem är det de ansvariga redaktörerna enligt yttrandefrihetslagen som
övervakar efterlevnaden av lagstiftningen om
Yles programverksamhet gällande bl.a. reklamoch sponsringsförbud. Det är också de ansvariga redaktörerna som ser till att Yles etiska regler
samt en god redaktionell sed följs. De ansvariga
redaktörer som har de mest betydande ansvarsområden är också direktörer och medlemmar i
bolagets ledningsgrupp. En förteckning över de
ansvariga redaktörerna finns på Yles webbplats.
Bolagets interna självreglering kompletterar den
lagstiftning som förpliktar Yle. Grund för självregleringen är de etiska reglerna för programoch innehållsproduktion som förbjuder reklam,
sponsring och smygreklam.
Kommunikationsverket har 25.1.2013 begärt
en utredning om samarbetet mellan Rundradion Ab och Oy Veikkaus Ab ifråga om genomförandet och sändandet av penningspelsutlottningsprogram på Yles kanaler med avseende på
reklam- och sponsringsförbudet. Yle har gett
Kommunikationsverket sin utredning 13.2.2013
och 14.3.
Det finns två mätare för granskning på bolagsnivå av prisutvecklingen för tv- och radioverksamhet: utgifterna för den operativa verksamheten, som fram till år 2011 har hållits på nästan
samma nivå som år 2001, samt bruket av tidavlönad arbetskraft (utreds närmare i kapitel 8:
Personalens utveckling och jämställdhet), som
sammanlagt har minskat med 1008 årsverken
(23 procent) från år 2000 till 2012. Volymen
av första sändningar i tv som producerats med
ovannämnda resurser har vuxit med 7 procent
från år 2000.
Yles operativa verksamhet åren 2001-2012
M €
500
450
400
350
300
250
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
� Utgifter + avskrivningar � Intäkter
� Nivån år 2001 utgifter + avskrivningar,
förutom engångsposter
Programmens prisutveckling presenteras som
det till kostnaderna år 2012 tagits med sådana
kostnader som inte tidigare ingått i beräkningarförhållandet mellan programtid och programkostnader. Då resultaten tolkas ska man beakta
na. Dessa är till exempel kostnaderna för enheternas ledning, utgifterna för produktionsplattatt priset för ett enskilt program varierar mycket
formarna och andra utvecklingsprojekt samt
enligt programtyp, och också inom en viss programtyp inverkar olika val på priset. Förändringar
förvaltningskostnader, som tidigare lämnats
i timprisen kan också bero på olika val som har
utanför. Timprisen har stigit år 2012 delvis på
med programmets uppbyggnad att göra, val som
grund av det här. På tv-sidan har de exceptiohänför sig till utbudets kvalitet, mångsidighet,
nellt dyra idrottsåren 2010 och 2012 orsakat en
programgenre och produktionssätt. Variationer
höjning av kostnaderna.
i timprisen kan vara motiverade av många andra
Under motsvarande tid (2007–2012( var
förändringen i inkomstnivåindex 19,7 procent.
legitima skäl, så som världshändelser, sportevenemang samt utveckling och förnyelse. Dylika
De innehållsklasser (genrerna) som ingår i
variationer kan också märkas då saken granskas
granskningen avviker från dem som använts tidigare i rapporten, dvs. de innehållshelheter som
genom den totala summan.
I beräkningarna för timprisen framställs timpritogs i bruk år 2011, så siffrorna kan inte jämfösen som uträknade utgående från totalantalet
ras med det här tidigare materialet.
(förutom sändningar till utlandet). Dessutom har
37
Programtimmar i tv (tusen euro/programtimme) per genre åren 2007–2012
26,0
25,2
25
22,0
20,5
19,6
20
16,1
13,0
9,8
8,3
5
0
11,8
5,5
5,0
8,9
7,1
2009
2010
8,2
8,0
7,8
7,5
5,8
5,5
5,7
5,4
5,0
10,8
8,2
6,7
5,9
5,4
5,7
5,4
2008
10,6
11,9
8,2
8,4
6,1
5,7
12,2
12,7
10,8
8,0
5,4
5,3
2007
14,3
13,2
11,2
10
15,4
14,5
15
2011
4,6
2012
� Sport � Underhållning � Nyheter och aktualiteter � Allt � Barn � Kultur, inklusive drama � Fakta � Specialtjänster
Programtimmar i radio (tusen euro/programtimme) per genre 2007–2012
2,5
2
1,9
1,5
1,5
1,5
1,4
1,3
1,3
1
0,7
0,6
0,5
0,1
0
1,0
0,7
0,7
1,0
1,0
0,7
0,5
1,2
1,0
2007
0,8
1,0
1,1
0,7
0,7
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,5
0,4
0,5
0,4
0,1
0,1
0,1
0,1
2008
2009
2010
0,6
2011
0,7
0,5
0,1
2012
� Fakta � Nyheter och aktualiteter � Sport � Allt � Kultur, inklusive drama � Underhållning � Specialtjänster 38
Innehållssegmentens kostnader av innehållsoch tjänstekostnaderna totalt (305 mn €) 2012
visar att andelarna för nyheter och för kultur och
underhållning de största, med nästan en femtedel var (19 %). Fakta, drama och sport står för de
näst största andelarna, med nästan en sjundedel
var (15 %, 14 % och 13 %), aktualiteter för 11 % och
barn och ungdomar för endast 5 %.
Andelarna av kostnaderna 2011 var i stort sett
desamma: nyheter 21 %, aktualiteter 10 %, sport
10 %, Fakta 15 %, Drama 13 %, Kultur och nöje 19
%, barn % och övriga 8 %. År 2012 hade sporten
en större andel än året innan, eftersom sportbudgeten varierar från år till år beroende på vilka
evenemang som arrangeras under året. OS och
stortävlingarna i fotboll som arrangeras jämna
år har dyra tv-rättigheter. Grupperna "barn" och
"barn och unga" som används olika år baserar
sig på samma värden och är därmed jämförbara.
För att göra produktionsplaneringen effektivare utvecklar man och effektiverar produktionssätten för program, och hit räknas också
att man optimerar användningsgraden för de till
buds stående resurserna (personal, lokaler, arbetsredskap mm.). Exempelvis tunga tv-produktioner görs under större övervägande och med en
mera skärpt riktning. Som motvikt till detta är
målet också att använda flera lätta produktioner.
I framtiden fokuserar Yle i enlighet med sin
strategi på innehåll i stället för fastighetsägande.
Fastighetsägandet kommer att minskas stegvis.
Genom det nya verksamhetssättet vill Yle förbättra sin public service och den kreativa branschen även utanför huvudstadsregionen och på
så sätt vara en fortsatt stark regional aktör. Yles
Technopolis-affär utgår från en mediekoncentration som har planerats i Tohloppi och där Yle har
en ledande roll. Målet är att skapa ett ekosystem
för kreativa branscher och en växande företagsoch utbildningskoncentration för flera medieaktörer. Redan cirka 40 företag i Birkaland har
undertecknat intentionsavtalet och är intresserade av samarbete.
INNEHÅLL OCH TJÄNSTER 2012, Sammanlagt 305 milj. euro
%
5
20
� Nyheter
� Aktualiteter
18
� Sport
12
15
16
14
� Fakta
� Drama
� Kultur och underhållning
� Barn och unga
39
7. Rundradions
förvaltning 2011 och 2012
7.1. Förvaltningsrådet och dess
uppgifter
Rundradions högsta beslutande organ är förvaltningsrådet, som har 21 medlemmar. Riksdagen
väljer förvaltningsrådets medlemmar under det
första sammanträdet i riksdagen under den berörda mandatperioden. Till förvaltningsrådet utses personer med kunskaper inom vetenskap,
konst, bildningsarbete, näringsliv och ekonomi
samt personer som representerar olika samhällsoch språkgrupper. Därtill har två representanter
som har utsetts av bolagets personal närvarooch yttranderätt vid förvaltningsrådets möten.
genomförts och hur det har fullgjort sina styrnings- och tillsynsuppgifter under det föregående kalenderåret. Innan berättelsen lämnas ska
Sametinget höras.
Förvaltningsrådets uppgifter är enligt lag att
→ välja och entlediga bolagets styrelse och
styrelseordförande
→ besluta i ärenden som avser betydande
in­
skränkningar eller utvidgning av verksamheten eller väsentliga förändringar i bolagets
organisation
→ se till och övervaka att uppgifter som hör till
den public service programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte blir fullgjorda
→ bereda förhandsprövning av tjänster och funktioner i förhållande till public service och kommunikationsmarknaden som helhet, samt i förhållande till huruvida dessa svarar mot samhällets
demokratiska, sociala och kulturella behov. Till
detta hör ytterligare att besluta om tjänsten eller
funktionen ska tillgängliggöras eller inte.
→ besluta om riktlinjerna för ekonomin och
verksamheten
→ granska och godkänna styrelsens årsberättelse
→ övervaka bolagets administration och lämna
bolagsstämman sitt utlåtande om bokslutet och
revisionsberättelsen.
Styrelsen har bl.a. till uppgift att
→ utse och entlediga bolagets verkställande
direktör samt fastställa hans/hennes lön och
avtala om övriga villkor i anslutning till befattningarna; verkställande direktören får inte vara
medlem i förvaltningsrådet eller styrelsen
→ välja bolagets övriga högsta ledning och
fastställa hans/hennes lön och avtala om övriga
villkor i anslutning till befattningarna
→ fastställa budgeten för nästa år
→ sammankalla till bolagsstämma och bereda
de ärenden som behandlas där
→ varje år överlämna bolagets verksamhetsberättelse till Kommunikationsverket.
Förvaltningsrådet ska dessutom årligen före
utgången av april lämna riksdagen en berättelse om hur den allmännyttiga verksamheten har
40
7.2. Styrelsen och dess uppgifter
Enligt lagen om Rundradion Ab ska Rundradions
styrelse bestå av minst fem och högst åtta medlemmar. Styrelseledamöterna får inte vara medlemmar i förvaltningsrådet eller i bolagets övriga
högsta ledning. I bolagets styrelse ska en tillräckligt mångsidig sakkunskap och båda språkgrupperna vara representerade.
7.3. Förvaltningsrådets beslut
Förvaltningsrådet sammanträdde sex gånger
2011 och sju gånger 2012.
Vid sitt sammanträde den 29 mars 2011 godkände förvaltningsrådet styrelsens verksamhetsberättelser och gav bolagsstämman sitt utlåtande om boksluten och revisionsberättelserna för
2010. Bokslutet för 2011 godkändes i sammanträdet den 11 april 2012.
Till förvaltningsrådets viktigaste beslut hörde
följande:
2011
8.2.2011:
Beslut om att i enlighet med styrelsens förslag
lämna till statsrådet en ansökan om programkoncession för SVT World för fortsatt sändning
av kanalen.
29.3.2009:
Beslut om att Rundradion ska inleda samtidiga
högupplösningssändningar (s.k. simulcast) i en
kanal. Kanalen ska sända utbud i Yle TV2 på vardagar och i Yle TV1 under veckoslut.
Beslut om att godkänna styrelsens verksamhetsberättelse och ge bolagsstämman utlåtande
om bokslutet och revisionsberättelsen för 2010.
7.9.2011:
Konstituerande möte för det nya förvaltningsrådet. Till ordförande valdes riksdagsledamot Ilkka Kantola och vice ordförande riksdagsledamot
Pekka Ravi.
Beslut enligt styrelsens förslag om att hörbarhetsområdet för Yle Puhe ska utvidgas till hela
Finland från och med den 1 januari 2012.
Beslut om att fastställa styrelsens beslut om
att sälja aktierna i Fastighetsbolag Mannerheimvägen 13 a enligt de villkor som styrelsen
fastställt.
4.10.2011:
Fastställande av styrelsens beslut om de strategiska riktlinjerna för innehållssegment, samarbetspartnerskap och mediehelheter.
Beslut om att i enlighet med styrelsens förslag
framställa för statsrådet en höjning av tv-avgiften med 3 % från och med den 1 januari 2012.
Riksdagsledamot Jouni Backman hade meddelat att han lämnar styrelsen den 1 september
2011 och förvaltningsrådet beslutade att komplettera styrelsen för 2011. Till styrelsen valdes
Senior Partner Ilkka Wäck.
För förvaltningsrådet utsågs ett arbets­utskott.
Ordförande är Ilkka Kantola, vice ordförande
Pekka Ravi och medlemmarna Reijo Tossavainen, Mika Lintilä, Pekka Haavisto, Ulla-Maj Wideroos och Silvia Modig.
15.11.2011:
Beslut om principerna för Rundradions program
vid presidentvalet 2012.
20.12.2011:
Förvaltningsrådets beslut om att komplettera redogörelsen till riksdagen om program och
tjänster på samiska.
Beslut om styrelsens sammansättning för
2012. Som ordförande fortsätter bergsrådet,
professor Kari Neilimo och som vice ordförande verkställande direktör Gunvor Kronman. Medlemmarna är professor Laura Kolbe, verkställande direktör Kirsi-Marja Laitinen, verkställande
direktör Juhani Pekkala, Senior Partner Tuomo
Raasio och Senior Partner Ilkka Wäck.
Styrelsens arvoden är oförändrade. Till ordföranden betalas 25 000 euro, vice ordföranden 19 000
euro och medlemmarna 15 000 euro per år.
2012
11.4.2012
Beslut om att godkänna styrelsens verksamhetsberättelse och ge bolagsstämman utlåtande om
bokslutet och revisionsberättelsen för 2011.
Beslut om att i enlighet med styrelsens fram­
ställan fastställa riktlinjerna för bolagets ekonomi och verksamhet.
12.9.2012
Fastställande av styrelsens beslut om att ta kredit hos Pohjola Bank Abp.
Beslut i enlighet med styrelsens framställan
om principerna för programmen vid kommunalvalet 2012.
25.9.2012:
Beslut om att att säga upp arrendeavtalet mellan
Rundradion och Tammerfors stad och ingående av ett nytt arrendeavtal samt om överföring
av arrendeavtalet mellan Rundradion och Tammerfors stad och försäljning av byggnaderna i
fastigheten i Tohloppi och återhyrning av dessa
byggnader till Rundradion.
Beslut i enlighet med styrelsens framställan
om Rundradions etiska riktlinjer för programverksamheten och innehållet.
41
11.12.2012
Förvaltningsrådet fastställde i enlighet med styrelsens framställan Rundradions mission, vision,
värderingar och strategi.
Förvaltningsrådet beslutade om förändringar
i Rundradions förvaltningsmodell. Förändringarna baserar sig på lagändringar som träder i kraft
i början av 2013.
Förvaltningsrådet godkände förändringarna i
förvaltningsrådets arbetsordning och arbetsordningen för förvaltningsrådets arbetsutskott.
Förvaltningsrådet beslutade om kriterierna för
valet av de experter som bistår förvaltningsrådet vid beredningen av förhandsprövningen av
nya tjänster.
Förvaltningsrådet valde den nya styrelsen för
Rundradion Ab 2013. Som ordförande fortsätter bergsrådet, professor Kari Neilimo och vice
ordförande verkställande direktör Gunvor Kronman. Medlemmarna är direktör Heikki Hellman,
professor Laura Kolbe, verkställande direktör Kirsi-Marja Laitinen, Senior Partner Tuomo Raasio
och Senior Partner Ilkka Wäck.
Styrelsens arvoden är oförändrade. Till ordföranden betalas 25 000 euro, vice ordföranden 19 000
euro och medlemmarna 15 000 euro per år.
7.4. Styrelsens beslut
Styrelsen sammankallade ordinarie bolagsstämma den 20 maj 2011 och den 28 maj 2012.
Styrelsen godkände budgetarna för 2011 den
14 november 2011 och för 2012 den 27 november 2012.
Styrelsen lämnade Kommunikationsverket
sina redogörelser för den allmännyttiga verksamheten 2010 den 20 april 2011 och för verksamheten 2011 den 26 april 2012.
Styrelsen sammanträdde tolv gånger både
2011 och 2012.
Utöver de ärenden som behandlades i förvaltningsrådet fattade styrelsen följande viktiga beslut:
2011
•U
. tnämning av de ansvariga redaktörerna för
andaktsprogram.
•. Beslut om den summa som erbjuds via bolaget Sportfive till Internationella olympiska kom42
mittén (IOK) för sändningsrättigheterna för OS
2014–2016.
•. Beslut om att lägga fram bokslutet och styrelsens verksamhetsberättelse 2010 till förvaltningsrådet för godkännande. Styrelsen beslutade
att för bolagsstämman föreslå att räkenskapsperiodens förlust ska dras av från de överförda
vinstmedlen från tidigare räkenskapsperioder.
• Beslut om utfallet på styrkorten 2010 och ledningens personliga lönejusteringar.
•. Beslut i enlighet med förvaltningsrådets riktlinjer om bolagets resursstruktur och innehållsramar för de tre följande åren.
•. Godkännande av Rundradion Ab:s redogörelse
till Kommunikationsverket om den allmännyttiga verksamheten 2010.
•. Godkännande av bolagsordningen för Fastighetsbolag Mannerheimvägen 13 a.
•. Godkännande av rapporten om bolagets förvaltnings- och styrsystem (Corporate Governance).
•. Beslut om Rundradions representanter i styrelsen för Fastighetsbolag Mannerheimvägen 13 a.
•. Beslut om att utvidga hörbarhetsområdet för
radiokanalen Yle Puhe till hela riket från och med
den 1 januari 2012.
•. Godkännande av avtal mellan Rundradion Ab
och Digita Ab om ULA sändningstjänst i radio
och befullmäktigande av verkställande direktören att godkänna och underteckna avtalet.
•V
. al av Rundradions representanter i styrelsen
för Helsingfors Musikhus Ab.
•. Beslut om att lägga fram styrelsens beslut om
de strategiska riktlinjerna för innehållssegment,
samarbetspartnerskap och mediehelheter till
förvaltningsrådet för godkännande.
•. Beslut om bolagets allmänna handlingsprinciper gällande finansiering, riskhantering och
försäkringar.
•. Beslut om att de primära målet för de strategibaserade investeringsprojekten 2012–2014 är
att främja att bolagets tjänster når bättre ut till
alla finländare och att investeringarna ska syfta
till att förnya bolagets verksamhetssätt.
•. Godkännande av bolagets riktlinjer för
belöningar.
•. Godkännande av paketet om resultatbaserad
belöning.
•.Godkännande av budgeten och verksam-
• .Godkännande av konvertering av det åter­
hetsplanen för 2012.
•. Befullmäktigande av verkställande direktören eller av denne utsedd person att godkänna och underteckna ramöverenskommelse om
it-infrastrukturen.
•. Beslut om förnyelse av produktionslokalerna i
Tohloppi.
•. Beslut om avtal inom ramen för ramöverenskommelsen för it-infrastrukturen.
•. Beslut om att godkänna apport för Musikhuset
Ab.
•. Godkännande av delägaravtal för Helsingfors
Musikhus Ab.
stående lånekapitalet för Fastighetsbolag Mannerheimvägen 13 a till byggnadsfondandel.
•.Godkännande av riktlinjerna för belönings och
resultatpremiehelhetenfrån och med 2013.
2012
• .Marit af Björkesten utnämndes till direktör
för Svenska Yle och Ismo Silvo till direktör för
Medier.
• .Beslut om riktlinjerna för det tvåspråkiga Yle.
• .Beslut om jämställdhetsplanen 2012–2014.
• .Utnämning av de ansvariga redaktörerna från
och med den 15 mars 2012.
• .Beslut om att godkänna bokslutet och styrelsens verksamhetsberättelse.
• .Janne Yli-Äyhö utnämndes till direktör för
Produktionsenheten.
• .Beslut om att godkänna ändringarna i delägaravtalet för Fastighetsbolag Mannerheimvägen
13 a.
• .Beslut om riktlinjerna för program- och
resursplaneringen 2013–2015.
• .Godkännande av Rundradion Ab:s redogörelse
till Kommunikationsverket om den allmännyttiga verksamheten 2011.
• .Godkännande av rapporten om bolagets förvaltnings- och styrsystem (Corporate Governance).
• .Godkännande av avtal mellan Rundradion Ab
och BBC World Wide för tiden 1.4.2012–31.3.2015.
• .Utnämnande av bolagets representation i styrelsen för servicebolaget Helsingfors Musikhus
Ab från och med den 5 juni 2012.
• .Godkännande av finansieringspolicyn och principerna för riskhantering och försäkringar.
• .Beslut om att välja Appelsiini Oy till leverantör
av maskinsalstjänster.
• .Godkännande av budgeten för 2013.
• .Godkännande verksamhetsplanen för 2013.
7.5. Förvaltningsrådets och styrelsens medlemmar
Förvaltningsrådets medlemmar 2011
Kimmo Sasi (Saml), ordförande
Elsi Katainen (C), vice ordförande
Mikko Alatalo (C)
Sirpa Asko-Seljavaara (Saml)
Risto Autio (C)
Maria Guzenina-Richardson (SDP)
Anne Kalmari (C)
Ilkka Kantola (SDP)
Timo Kaunisto (C)
Päivi Lipponen (SDP)
Tapani Mäkinen (Saml)
Mikaela Nylander (SFP)
Erkki Pulliainen (Gröna)
Lyly Rajala (Saml)
Jouko Skinnari (SDP)
Esko-Juhani Tennilä (VF)
Pentti Tiusanen (VF)
Tuulikki Ukkola (Saml)
Mirja Vehkaperä (C)
Pia Viitanen (SDP)
Ilkka Viljanen (Saml)
Personalrepresentant, redaktionsassistent
Jukka Kuusinen
Personalrepresentant, systemexpert
Pekka T. J. Salo
Förvaltningsrådets sekreterare,
direktör för juridiska ärenden Katri Olmo
Förvaltningsrådets medlemmar från
30.6.2011 och 2012
Ilkka Kantola (SDP), ordförande
Pekka Ravi (Saml), vice ordförande
Mikko Alatalo (C)
Maarit Feldt-Ranta (SDP)
Tarja Filatov (SDP)
Pekka Haavisto (Gröna)
43
Styrelsens medlemmar 2012
Leena Harkimo (Saml)
Kalle Jokinen (Saml)
Kimmo Kivelä (Sannf)
Katri Komi (C)
Mika Lintilä (C)
Päivi Lipponen (SDP)
Silvia Modig (VF)
Tapani Mäkinen (Saml)
Jaana Pelkonen (Saml)
Jouko Skinnari (SDP)
Maria Tolppanen (Sannf)
Reijo Tossavainen (Sannf)
Mirja Vehkaperä (C)
Pertti Virtanen (Sannf)
Ulla-Maj Wideroos (SFP)
Personalrepresentant, redaktionsassistent
Jukka Kuusinen
Personalrepresentant, systemexpert
Pekka T.J. Salo till 6.9.2011
Personalrepresentant,
Aapo Parviainen från 7.9.2011
Förvaltningsrådets sekreterare,
direktör för juridiska ärenden Katri Olmo
Bergsråd, professor Kari Neilimo, ordförande
Direktör Heikki Hellman från 1.1.2013
Professor Laura Kolbe
Verkställande direktör Gunvor Kronman,
vice ordförande
Verkställande direktör Kirsi-Marja Laitinen
från 1.1.2012
Verkställande direktör Juhani Pekkala
till 31.12.2012
Senior Partner, JK Tuomo Raasio
Senior Partner Ilkka Wäck
Personalens representant, redaktör
Raino Hurme
Styrelsens sekreterare, direktör för juridiska
ärenden Katri Olmo
Styrelsens medlemmar 2011
Bergsråd, professor Kari Neilimo, ordförande
Executive Advisor Jouni Backman till 1.9.2011
Professor Laura Kolbe
Verkställande direktör Gunvor Kronman,
vice ordförande från 8.2.2011
Verkställande direktör Juhani Pekkala
Senior Partner, JK Tuomo Raasio
Teaterregissör Raija-Sinikka Rantala
till 31.12.2011
Senior Partner Ilkka Wäck från 4.10.2011
Personalens representant, redaktör
Raino Hurme
Styrelsens sekreterare, direktör för juridiska
ärenden Katri Olmo
44
8. Personalens
utveckling och
jämställdhet
Vid utgången av år 2011 hade Yle 3 092 tillsvidareanställda personer med månadslön och i slutet av år 2012 sammanlagt 3 103, vilket är 11 fler
än året innan. Man gav upp det personalstrategiska målet att minska antalet tillsvidarean­
ställda till 3 000 till utgången av 2012, eftersom
man medvetet ville rätta till arbetsavtalsstrukturen. Den tillsvidareanställda personalens andel
av lönesumman ökade med en procentenhet.
Samtidigt minskade de visstidsanställdas andel
lika mycket. Bruket av frilans, dvs. prestationsavlönad arbetskraft minskade i euro med 15 %.
Under de samarbetsförhandlingar som fördes
2012 avtalades om omorganisering av uppgifter,
men inga uppsägningar gjordes.
Yles personal åren 2003–2012
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2003 2004 20052006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
� Tillsvidareanställda, antal � Månads- och timavlönad totalt, årsverken
I förhållande till utbetalda löner bestod Yles personalstyrka 2012 av
•78 % tillsvidareanställda med månadslön
•10 % visstidsanställda med månadslön
•4 % timavlönade
•8 % med prestationsbaserad lön.
Stöd- och förvaltningsfunktionerna sysselsatte
15 % av de tillsvidareanställda. Denna andel har
varit nästan oförändrad i flera år.
Personalomsättningen på Yle är relativt liten.
Nya tillsvidareanställningar ingicks med 119 personer; av dem hade två tredjedelar varit visstidsanställda på Yle. Totalt 102 tillsvidareanställningar upphörde (2011: 134). Av dessa upphörde 28
på grund av egen uppsägning, de återstående 67
personerna gick i pension.
Yle erbjuder mångsidiga karriärmöjligheter
och det här främjas bl.a. genom arbetsrotation.
Arbetsrotationen ökar rörligheten och med hjälp
av den kan man dra fördel av personalens kompetens och potential i olika delar av bolaget samtidigt som den anställda själv lär sig nya saker
och utvecklar nya färdigheter. År 2012 fick cirka
270 personer nya uppgifter inom Yle antingen
genom organisationsförändringar eller på egen
begäran.
Karriärerna är långa på Yle. En anställning varar
i genomsnitt 17,3 år. Siffran har blivit något mindre sedan millennieskiftet, men karriärerna är
fortsättningsvis långa på Yle. De anställdas genomsnittsålder var 47 år. I genomsnitt går man i
pension på Yle vid 63 års ålder.
Jämställdhet iakttas vid Yle i både programverksamheten och personalpolitiken. I den jäm­
ställdhetsplan som godkändes för åren 2012–
2014 betonas både jämlikhet och jämställdhet:
det är viktigt och eftersträvansvärt med lika
45
behandling av personer i olika åldrar, med kulturell bakgrund och med olika uppgifter. I planen
fastställs målen för jämlikhet mellan könen samt
nu för första gången även för större mångfald.
En mångkulturell personal är ett mervärde för
Yle. Målet är att Yle ska vara en mer mångkulturell arbetsplats år 2014 så att personalstrukturen
bättre speglar det finländska samhället.
Enligt de anställda förverkligas jämställdheten
väl vid Yle. Målutfallet mäts genom personalenkäter varje år. År 2011 gav Yleanställda jämställdheten vid Yle betyget 3,9 på en skala från 1 till
5. Män (4,1) kände sig något mer likabehandlade än kvinnor (3,7). På Yle är 49 % av de tillsvidareanställda och 54 % av de visstidsanställda
kvinnor. Utfallet har varit ungefär detsamma de
senaste åren. Deltidsanställning är vanligare hos
kvinnor (64 %) än hos män (36 %); vårdledighet
är en vanligare orsak hos kvinnor och deltidspension hos män.
Yles framgång bygger på en professionell och
kreativ personal. Den stöds av ett målinriktat,
uppmuntrande ledarskap som delar ansvaret i
en öppen och diskuterande arbetskultur. Ledarskapet ska förnya verksamheten och belöna
goda prestationer. Yle utvecklar toppkompetensen hos sina journalister och andra proffs inom
mediesektorn. Målet är att Yle ska ha den bästa
kompetensen och vara den mest eftertraktade
arbetsplatsen i branschen. Till kompetensutvecklingen hör framgångsrik rekrytering, mångsidig
utbildning, arbetsrotation, utvecklingsprojekt
och lärande i arbetet. Mediebranschen förändras i snabb takt och kräver allt mångsidigare
arbetssätt.
Respekt för människan, som en av bolagets
värderingar, innebär också respekt för medarbetarna. Det innebär att bolaget värnar om yrkes­
skickligheten och säkerställer jämlik behandling,
en trygg arbetsmiljö samt möjligheter att göra
ett gott arbete och upprätthålla en god arbetsförmåga. Vi har genomfört enkäter som mäter
arbetsklimatet, och de visar att Yle har engagerade medarbetare som trivs bra i sitt arbete.
9. Yles miljöansvar
Yle har sedan 2009 haft ett miljöprogram för
att främja miljövänliga handlingssätt inom bolaget. Speciell uppmärksamhet fästs vid att minska energiförbrukningen och utsläppen från resor
samt för att förbättra källsortering och återvinning. Yle uppmuntrar också de anställda till att
göra miljövänliga val i det dagliga arbetet. Yle
följer i alla sina kontor WWF:s miljöprogram
Green Office och alla regionalredaktioner anslöt
sig till programmet före slutet av 2011.
Målutfallet följs upp regelbundet och resultaten rapporteras årligen. Sedan 2009 har Yle
uppnått målen för bland annat energibesparing och utsläppsminskning från personbilar, vilket också har gett kostnadsinbesparingar. Återvinningen av utrustning, material och varor har
effektiviserats.
I september 2012 anslöt Yle sig till Klimatpartnerna, som är ett samarbetsnätverk mellan Helsingfors stad och näringslivet. Dess mål är att
46
minska luftutsläppen och i samarbete främja
miljöeffektivitet i företagen genom klimatåtaganden. Yle ställde upp tre mål fram till år 2016:
15 % mindre elförbrukning, andelen blandavfall
av den totala avfallsmängden i Böle ska vara
under 10 % samt 20 % av fordonsparken ska vara
hybridbilar eller motsvarande lågutsläppsbilar.
I början av 2012 integrerades miljöansvaret på
Yle i ett större projekt för utveckling av samhällsansvaret som även omfattar ekonomiska, sociala och kulturella ansvarsperspektiv. Yle ger ut sin
första samhällsansvarsrapport för 2012 våren
2013. Centrala teman i rapporten är utöver miljön och en ansvarskännande personal­
politik
bland annat Yles roll som främjare av den kreativa branschen, jämställdhet mellan regionerna och verksamhet i de lokala samhällena samt
främjande av kulturell mångfald i Yles innehåll
och på arbetsplatserna.
10. Framtidsplaner
Ur ett europeiskt perspektiv har Yle en stark
ställning som public service-mediebolag. Det
enhälliga politiska stödet och den nya finansieringsmodellen ger verksamheten stabilitet och
långsiktighet. Trots de stora omvälvningarna på
mediefältet är Yles relation till finländarna fortsättningsvis stark. Samtidigt finns det ett ökande antal finländare, för vilka Yle saknar betydelse i det dagliga livet och medieanvändningen.
Yles strategi uppdaterades under hösten 2012
på grund av förändringarna i verksamhetsmiljön
samt den förnyade lagen och finansieringsmodellen. Förvaltningsrådet bestyrkte den nya strategin i december 2012. Visionen för åren 2013–
2015 är att Yle vill göra public service i världsklass.
Yle har tre gemensamma mål: att finnas till för
alla finländare, vara ett mervärde för samhället
och att ha mediebranschens bästa kompetens.
I strategin framhävs uttryckligen Yles roll som
hela folkets Yle. Yles mission utgår direkt från
det lagstadgade uppdraget; att stöda det finländska samhället och den finländska kulturen
genom att erbjuda alla information, bildning,
insikter och upplevelser. I strategin betonas också Yles roll när det gäller att skapa mervärde i
samhället. Att stärka medborgarsamhället är en
viktig uppgift för Yle. Yles betydelse när det gäller att främja den kreativa branschen framhävs
allt mer.
Bolagets mål följs upp med både kvantitativa och kvalitativa mätare. Bolagets styrelse gör
hösten 2013 en första bedömning av hur den nya
strategin har lyckats.
Det primära målet i Yles utgivningsstrategi är
att göra det enklare att hitta innehåll i Yles olika kanaler och på webben. Dessutom effektiviserar man den övergripande publiceringen av
innehåll och stärker ytterligare kanalernas profilering i radio och tv. För samarbetet med oberoende innehållsproducenter har Yles förvaltningsråd godkänt en plan för 2014–2015 där målet
är samma finansieringsnivå som före sparkuren.
Åren 2013–2014 kommer samarbetet att fokusera på drama och komedi i serieformat. Till
fokusområdena hör också nöjesevenemang där
Rundradion vill hitta unikt innehåll som förenar
finländarna. Det tredje fokusområdet är ett nytt
koncept av faktaprogram som bygger på upplevelser. Rundradion stärker samarbetet med
independent-sektorn för att ta fram inhemska
programformat.
Även de totala satsningarna i finländsk film
har skurits ner till ungefär hälften av vad de var
tidigare. Åren 2013–2015 ska Yle stegvis höja sin
finansiering till den tidigare nivån, med andra
ord cirka sex miljoner euro per år.
Förvaltningsrådet har fastställt omfattningen av Yles tjänster som riktas till utlandet. Yle
erbjuder innehåll till finländare i utlandet främst
via Yle Arenan och de övriga webbtjänsterna.
Där finns allt radioinnehåll och det inhemska
tv-utbudet med undantag av det innehåll som
omfattas av avtalsbaserade landsbegränsningar.
TV Finland distribueras endast i Sverige, där den
markbundna distributionen fortsätter i sin nuvarande omfattning åtminstone till utgången av
2014. Distributionen av TV Finland via satellit till
det övriga Europa upphör den 1 juli 2013.
År 2013 lanserar Yles nyhets- och aktualitetsverksamhet i enlighet med innehållsstrategin
tv-nyheter på ryska utöver nuvarande radio- och
webbnyheter. Med den nya nyhetssändningen vill Yle förbättra public service och bättre
be­tjäna den ryskspråkiga befolkningen i Finland.
Yle inför märkbära förbättringar i nyhetstjänsten på samiska. Hösten 2013 börjar eftermiddagsnyheter i Yle TV1 som i sin helhet görs av
Yles samiska redaktion. Dessutom tidigareläggs
den riksomfattande sändningen av de samnordiska tv-nyheterna Ođđasat. Från och med hösten finns alla nyheter på samiska också bättre
på Yle Arenan. Även utbudet av regionala nyheter förbättras när de korta regionalfönstren på 3
minuter också visas i nyhetssändningen kl. 18.00
i Yle TV1. Regionalnyheterna inleder också hela
nyhetsblocket kl. 19.00 i Yle TV2.
För att uppnå sitt mål för kundrelationer arbetar Yle för att höja intresseprofilen och täck47
ningen av tjänsterna speciellt i åldersgruppen
under 45 år. Speciellt i de yngsta åldersgruppernas medieanvändning betonas underhållning
och avkoppling vid sidan av aktualiteter. Yle
strävar efter att svara mot dessa användarmotiv utifrån sina public service-värderingar. Rätt
innehåll erbjuds i rätta plattformar och sammanhang. Inom Kreativa innehåll ligger fokus 2013
på sju områden: mångsidiga realityproduktioner,
program med personfokus, multimediala evenemang och sociala projekt, dokumentärserier, livsstilsserier, faktaunderhållning och undersökande
journalistik.
I produktionsstrategin förnyar man det befintliga och utvecklar nytt både för produktionsplattformar och inom webbtjänster. Centrala stora
projekt är förnyelsen av tv-studiorna och övergången till högupplösningskvalitet. Utöver de
investeringar som behövs i den operativa verk-
48
samheten kommer Yle att satsa på att utveckla
arbetsmiljön (TYP-projektet). Projektet omfattar
förbättring av den fysiska, digitala och virtuella
arbetsmiljön. Som en fortsättning på projektet i
Tohloppi är avsikten att även i Böle i minska fastighetsägandet. Båda Toloppi och Böle utvecklas
till kreativa centrum och samtidigt utvidgas produktionspartnerskapen i bägge områdena.
Förvaltningsrådet har slagit fast riktlinjerna för
Yles ekonomi fram till år 2015. Enligt beslutet ska
Yles utbud ha åtminstone sin nuvarande omfattning och ekonomin ska hållas i balans. Programverksamhetens andel av kostnaderna ska vara
åtminstone densamma som i dag.
Enligt personalstrategin 2013–2015 ska Yle
anpassa antalet anställda enligt den kontinuerliga verksamheten (ca 3 500 årsverken), minska
användningen av tillfällig arbetskraft och rekrytera för att förnya kompetensen.
SametingetS
UTLÅTANDE 6.3.2013
Referens: Rundradion Ab:s begäran om utlåtande
SAMETINGETS UTLÅTANDE OM RUNDRADIONS FÖRVALTNINGSRÅDS BERÄTTELSE TILL
RIKSDAGEN OM ÅREN 2011–2012 BETRÄFFANDE PROGRAM OCH TJÄNSTER PÅ SAMISKA
Enligt lagen on Rundradion Ab § 6 ska bolagets förvaltningsråd vartannat år ge riksdagen
en berättelse om hur bolagets public serviceuppdrag har genomförts under de två senaste
verksamhetsåren. Efter lagändringen som trädde i kraft 2013 ska berättelsen ges riksdagen
årligen. Innan berättelsen överlämnas ska förvaltningsrådet höra Sametinget.
Sametingets styrelse har vid sitt möte 6.3.2013
behandlat Rundradion Ab:s förvaltningsråds
berättelse till riksdagen om bolagets verksamhet åren 2011 och 2012 och ger följande utlåtande i ärendet:
1. Rundradions samiskspråkiga
tjänster och public service-uppdrag
Enligt lagen om Rundradion Ab hör tjänster på
samiska till bolagets lagstadgade uppgifter. Yles
uppgifter hänför sig till att främja jämställdhet,
tolerans, kulturell mångfald och växelverkan mellan kulturer. Yle ska enligt lagen producera programutbud för minoriteter och specialgrupper
på samiska, romani och teckenspråk samt i tilllämpliga delar också på språk som andra språk­
grupper i landet företräder.
Bolagets uppgift är att på lika villkor för alla
tillhandahålla ett mångsidigt och heltäckande televisions- och radioprogramutbud jämte
special- och tilläggstjänster. Yles allmännyttiga
verksamhet ska behandla den finskspråkiga och
den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten, samt tillhandahål-
la tjänster på samiska, romani och teckenspråk.
Sametinget understryker att Yles verksamhet i
sitt särskilda public service-uppdrag ska behandla den finsk-, svensk- och samiskspråkiga befolkningen i programverksamheten på lika grunder
och på ett likvärdigt sätt.
Sametinget förhåller sig positivt till Yles meddelande att de samiska nyheterna kommer att
förnyas. Yle informerade 27.2.2013 att bolaget i slutet av 2013 märkbart förbättrar sin
nyhetstjänst på samiska. I höst introducerar Yle
en nyhetssändning på samiska i Yle TV1 med
sändningstid på eftermiddagen. Dessutom får
nyhetssändningen Ođđasat, som kan ses överallt
i Finland, en bestämd, tidigarelagd sändningstid.
De planerade ändringarna förbättrar Yles public
service när det gäller nyhetsutbudet på samiska.
Förutom ovan nämnda förbättringar framlägger Sametinget utvecklingsförslag beträffande Yles radio- och tv-utbud på samiska, samt
ett förslag om att Sametingets möjligheter att
påverka ska utökas när det gäller planering och
utarbetning av Yles program och tjänster på
samiska.
Lagen om Rundradion Ab förnyades med verkan från och med år 2013. Förvaltningsrådets
uppgifter har specificerats och omfattar nu också förhandsprövning av nya betydande tjänster och funktioner. Sametinget anser att också Sametinget och Yle Sámi Radio bör delta när
man bereder förhandsprövningen av nya betydande tjänster och funktioner på samiska.
Sametinget har redan tidigare framställt
en begäran och förnyar i detta utlåtande denna begäran om att man väljer en av Sametinget utnämnd medlem till Rundradions
förvaltningsråd.
49
2. Centrala utvecklingsbehov när
det gäller att uppfylla public
service- programverksamhet och
förbättra Sametingets möjligheter
att påverka
När det gäller att uppfylla särskilda uppgifter inom public service-programverksamhet:
→ Yle ska i samarbete med Yle Sámi Radio göra upp en strategi gällande den samiska (nord-, enare- och skoltsamiska) public
service-programverksamheten.
→ Yle bör utöka sin programproduktion när det
gäller barn- och ungdomsprogram samt aktualiteter på alla samiska språk som talas i Finland.
→ Yle Sámi Radios räckvidd bör utökas också
till resten av landet, som bland annat Uleåborg
och huvudstadsregionen. Yle Sámi Radios sändningar hörs för närvarande norr om linjen Rovaniemi, Kemi och Tervola, och de samiskspråkiga
radiotjänsterna når inte de samer som bor utanför nämnda område. Grundlagens stadgande
om samernas rätt att upprätthålla och utveckla
sitt språk och sin kultur gäller i hela Finland. Det
handlar om kärnan i samernas grundrättigheter,
och den kan inte begränsas.
→Man bör trygga en tillräcklig och kontinuerlig årlig finansiering för barnprogram på samiska,
som Unná Junná, på ett sådant sätt att programmet Unná Junná kan produceras på enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska.
→ Yle Sápmi bör inleda nyhetsproduktion på
enare- och skoltsamiska för att verkställa den
språkliga likvärdigheten.
Framställningar gällande en ökning av Same­
tingets möjligheter att påverka:
→ När man förbereder en förhandsprövning av
nya betydande tjänster och funktioner på samiska bör också Sametinget och Yle Sámi Radio
delta.
→ Man väljer in en medlem utnämnd av Sametinget i Rundradions förvaltningsråd.
50
3. Långsiktig strategi- och
verksamhetsplan beträffande
program och tjänster på samiska
Yle har ingen långsiktig strategi- och verksamhetsplan när det gäller programutbudet på
samiska. I Yles förvaltningsråds berättelse nämner man att utarbetandet av en samnordisk strategi för samiska program 2010–2014 inte har
framskridit och att målet inte har uppnåtts. Men
Yle Sápmi har i slutet av 2012 börjat utarbeta
sina egna mål för Yles strategiperiod 2013–2015.
Man bör utveckla Yle Sámi Radios ställning så
att Yle Sápmi kan omvandlas till en egen enhet
i likhet med Svenska Yle. Inom Yles organisation
konkurrerar Yle Sápmi för närvarande direkt med
övriga regionalradior om finansieringen.
En långsiktig strategi tryggar det samiska
urfolkets programutbud på eget språk, och att
detta utbud utvecklas. Rundradion har en central ställning när det gäller att stöda de samiska
språken och stärka samiskspråkiga vuxnas och i
synnerhet ungdomars och barns identitet.
4. Programutbud på enare-, skoltoch nordsamiska
De samiska språk som talas i Finland (enare-,
skolt- och nordsamiska) riskerar att dö ut. Språkens existens är hotad på samernas bosättningsområde och i hela Finland. Alla samiska
språk har av UNESCO klassats som hotade språk,
och av dessa är enaresamiska och skoltsamiska
starkt hotade. Sedan den förra berättelsen har
Yle utökat sin radioproduktion på enaresamiska
och skoltsamiska, men det behövs mera resurser
för programproduktion på alla tre samiska språk,
och programutbudet bör utökas. Det framgår av
förvaltningsrådets berättelse att Yle Sámi Radios
sändningar på enaresamiska upptog 14 % av
sändningstiden år 2011 och 15 % år 2012. Sändningarna på skoltsamiska upptog under båda
dessa år 8 % av sändningstiden. Sändningstiden
för program på enaresamiska och skoltsamiska
har ökat, vilket framgår av Yles förvaltningsråds
föregående berättelse om åren 2009 och 2010.
Sändningstiden för nordsamiska program har i
motsvarande mån minskat. Sametinget anser
att den nu genomförda ökningen av sändningstid för att betjäna den enaresamiska och den
skoltsamiska befolkningen på deras eget språk
ännu inte uppfyller det krav som public serviceuppdraget ställer på Rundradion Ab när det gäller enare- och skoltsamiskan.
Yle Sápmi har utvecklat sina webbsidor och
på sajten finns alla centrala nyheter på nordsamiska och finska. Nyheterna är inte tillgängliga
på enare- och skoltsamiska. Nyhetsförmedlingen på enare- och skoltsamiska bör utvecklas,
och på webben bör de centrala nyheterna sammanställas också i enaresamiska och skoltsamiska versioner. Materialet på webben bör produceras också på enare- och skoltsamiska för att göra
de olika samiska språken likvärdiga, och för att
Rundradions public service-uppdrag ska uppfyllas för enare- och skoltsamiskans del.
Nordsamiska talas förutom i Finland också i
Norge och Sverige, men i Finland är nordsamiskan regionalt mycket utsatt inom Enare kommun
och särskilt i Enontekis och Vuotso i Sodankylä.
Program på nordsamiska produceras förutom av
Finlands rundradio också av NRK Sápmi i Norge
och SR Sápmi i Sverige. Man ska särskilt beakta
att enare- och skoltsamiska talas huvudsakligen
i Enare kommun och bägge språken har ungefär
300 talare. Programproduktionen på enare- och
skoltsamiska faller helt på Finlands ansvar.
Det finns cirka 10 000 samer i Finland. Över
hälften av dem bor utanför samernas hem­
bygdsområde. Det innebär att behovet av programutbud på Finlands tre samiska språk finns
i hela landet. Räckvidden för Yle Sámi Radios
sändningar bör utökas så att den täcker hela
landet.
5. Tv-nyheter på samiska – Ođđasat –
och aktualiteter
De samiska mediernas uppgift är inte bara att
förmedla information. De har också en roll när
det gäller att skapa samhörighet mellan samer.
Yle Sápmi har länge haft en central roll när det
gäller att stärka och utveckla den samiska kulturen och identiteten samt de samiska språken. Yle Sápmis nyhets- och aktualitetsredaktion upprätthåller den traditionella vokabulären
och befäster också den moderna vokabulären i
det dagliga samiska språkbruket. Barnprogrammen i teve och radio stöder de samiska barnens
identitet och språkliga utveckling. Enligt Yles
förvaltningsråds berättelse stärker innehåll producerade i samarbete med de nordiska radiobolagen samernas samhörighet över riksgränserna.
Yle Sápmis textade tv-program ger majoritetsbefolkningen och samer som inte behärskar samiska information om samerna och allmän information om andra urfolk.
Yles public service-uppdrag när det gäller
samiskspråkiga sändningar förverkligas till en del
när man utökar räckvidden för tv-nyheterna på
samiska – Ođđasat – så att de kan ses i hela landet med textning på landets nationalspråk, med
regelbundna sändningar på en bestämd kanal.
Yle Sápmi bör inleda produktion av tv-nyheter på
enare- och skoltsamiska för att förverkliga den
språkliga likvärdigheten. Sametinget instämmer i det som presenteras i förvaltningsrådets
berättelse, nämligen att sändningarna på samiska samt textade tv-nyheter betjänar den samiska
befolkningen, men att de också förmedlar information till landets övriga befolkning om samerna som urfolk och om samisk kultur. När man
ökar medvetenheten om samerna främjar man
också toleransen i samhället.
I Yles förvaltningsråds berättelse till riksdagen
konstateras att bolaget på vardagar dagligen sänder ett aktualitetsmagasin, och att utvecklingen
av innehåll som inleddes i slutet av år 2012 börjar märkas i aktualitetsprogrammen våren 2013.
Sametinget betraktar arbetet med att kvalitativt
utveckla innehållen i Yles aktualitetsprogram på
samiska som en positiv utveckling. Sametinget
förväntar sig att utvecklingsarbetet när det gäller innehåll utökar mängden och höjer kvaliteten
på Yles samiska aktualitetsprogram.
6. Produktionen av barn- och
ungdomsprogram på samiska
I lagen om Rundradion Ab fastställs att public
servicen bland annat särskilt ska betona utbud
som riktas till barn och unga. Samiska barn och
ungdomar behöver egna samiskspråkiga barnoch ungdomsprogram med anknytning till
samernas kultur, språk, livsföring och näringsgrenar. Över hälften av alla samer och rentav 70
% av alla samer under tio år bor utanför samernas bosättningsområde. För samiska barn och
51
ungdomar som bor bland den övriga befolkningen är det därför av yttersta vikt att det samiska
programutbudet blir rikstäckande.
Yles betydelse är mycket stor när det gäller att
bevara och främja det samiska språket och stärka de samiska barnens och ungdomarnas identitet. De samiska ungdomarna behöver program
som är aktuella och som har anknytning till den
samiska kulturen. Samiska unga bör liksom alla
landets ungdomar ha möjlighet att få ett mångsidigt programutbud som omfattar aktuell information samt underhållande ungdomsprogram
på modersmålet. Sametinget anser att det är
viktigt att ungdomsprogrammen är på samiska,
men också att de är gjorda ur de samiska ungdomarnas synvinkel och behandlar ämnen som
berör samiska unga. I en finskspråkig kulturmiljö har Yles barnprogram på samiska en stor och
positiv inverkan på hur de samiska barnens och
ungdomarna uppskattar sitt eget språk och sin
egen kultur. Det ökar också användningen av det
samiska språket. Att i medierna få höra och uppleva det egna språket och den egna kulturen stöder uppbyggnaden av en stark samisk identitet.
Tv:n har tillhandahållit det samiskspråkiga
barnprogrammet Unná Junná sedan 2007. Programmen producerades i samarbete med SVT
till 2010. År 2011 sände man 15 avsnitt av Yle
Sápmis egen produktion. Det är hälften av den
tidigare mängden. År 2012 sände man 19 avsnitt.
Dessutom har man bägge åren sänt 10 avsnitt av
programmet Uldá, som produceras av SVT.
Av Yles förvaltningsråds berättelse till riksdagen om åren 2011 och 2012 framgår att man
för år 2013 har budgeterat 100 000 euro för det
samiskspråkiga barnprogrammet Unná Junná.
För nämnda summa kan man anställa tre personer för ett halvt år och anlita frilansredaktörer. Målet för 2013 är att producera 30 avsnitt
och i hög grad utnyttja repriser. Program som
är gratis för Yle produceras dessutom tillsammans med samarbetsparter (bl.a. sameområdets utbildningscentral). De samiska barnen
bör ha möjlighet att se tv-program på samiska året runt. Resurserna för barn-tv på samiska både när det gäller ekonomi och personal bör
ligga på en sådan nivå att man årligen kan producera minst 52 nya högklassiga barnprogram
52
med an­knytning till den samiska kulturen, på tre
språk (nord-, skolt- och enaresamiska). Såsom
redan nämns i Yles förvaltningsråds berättelse till riksdagen om åren 2009 och 2010 anser
Sametinget att det preliminära målet är att man
årligen för televisionen producerar 52 Unná Junná och andra tv-program för barn genom att
öka resurserna, utveckla produktionssätten samt
byta program och material med NRK och SVT.
Budgeten för produktionen av barnprogram bör
omfatta fyra tillsvidareanställda, inköp utifrån
som t.ex. kostnader för animationer, behövlig
frilansarbetskraft (olikspråkiga redaktörer, översättare, programledare, skådespelare för dubbning av animationer, musiker etc.) samt kostnader för bygget av en egen studio. Barnprogram
på samiska bör ges permanent finansiering.
För produktionen av barnprogram på samiska bör man budgetera en permanent, tillräcklig
årlig finansiering, från och med 2013 minst 300
000 euro. Grundlagen (§ 17.3) förutsätter att de
samiska barnen får det stöd de behöver av ett
programutbud året runt på sitt eget språk för
att bygga upp sin identitet. Utbudet ska grunda sig på den samiska kulturen och livsföringen.
I Yles förvaltningsråds berättelse till riksdagen
konstaterar man att Yle introducerar ett eftermiddagsprogram för unga vuxna på fredagar
med en enaresamiskspråkig redaktör som programledare. Sametinget ser Yle Sápmis initiativ
som en god början. Yle Sápmi bör erbjuda programutbud för unga vuxna också på nord- och
skoltsamiska.
7. Den rättsliga grunden för
samernas ställning och
internationella konventioner
som binder Finland
Finlands grundlag (GrL 731/1999, § 17.3) tryggar
samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk
och sin kultur. Dessutom har Finland genom flera internationella konventioner förbundit sig till
att främja samernas rättigheter och ställning. I
Finland är samerna ett urfolk med en egen kultur och ett eget språk. Det handlar om samernas
grundläggande rättighet till en egen kultur och
ett eget språk. Enligt GrL § 121.4 har samerna i
samernas bosättningsområde språklig och kultu-
rell autonomi i enlighet med lagstiftningen. I den
samiska språklagen (1086/03) har man definierat de i Finland talade och av språklagen skyddade samiska språken, och de är enaresamiska,
skoltsamiska och nordsamiska.
Sametinget betonar att det inte räcker till
med programutbud för den vuxna befolkningen. Barn och ungdomar behöver program på
det egna språket (enare-, skolt- och nordsamiska) med innehåll som anknyter till den samiska
kulturen och livsföringen. Särskilt för barn är detta av yttersta vikt för att de ska kunna bygga upp
en samisk identitet.
I lagen om likabehandling (21/2004) § 1 och 2
understryker man genomförandet av likabehandling i diskriminerande situationer inom lagens
tillämpningsområde. Lagens § 7 säger ”Genom
denna lag förhindras inte sådana specialåtgärder vilkas syfte är att uppnå faktisk likabehandling för att förhindra eller lindra olägenheter
som beror på diskriminering enligt 6 § 1 mom.
(positiv särbehandling). Den positiva särbehandlingen skall stå i rätt proportion till det mål som
eftersträvas.”
Sametinget anser att lagen om Rundradion
Ab ska tolkas och tillämpas så att Yle i praktiken när det gäller full service inom radio- och
tv-utbud förverkligar grundlagens bestämmelser
om samernas rättigheter att som urfolk bevara
och utveckla sitt språk och sin kultur.
Samerna är ett urfolk. Verksamheten mellan
urfolk och nationer styrs av FN:s deklaration om
ursprungsfolkens rättigheter (United Nations
Declaration on the Rights of Indigenous Peoples). FN:s generalförsamling antog 2008 deklarationen om ur­sprungsfolkens rättigheter. Finland
undertecknade deklarationen utan förbehåll och
stödde aktivt godkännandet av deklarationen i
FN. Enligt deklarationens artikel 13 har urfolken
rätt att återuppliva, använda, utveckla och till
kommande generationer ge vidare sin historia,
sina språk, sina muntliga traditioner, sitt skriftsystem och sin litteratur. Urfolken har också rätt
att namnge och bevara egna ort-, plats- och personnamn. I deklarationens 16 artikel konstateras vidare att urfolken har rätt att grunda egna
medier på egna språk, och att ha tillgång till alla
former av andra än urfolkens medier, utan diskri-
minering. Stater vidtar effektiva åtgärder som
säkrar att statsägda medier återspeglar urfolkens kulturella mångfald på tillbörligt sätt.
Konventionen om barnets rättigheter (FördrS. 60/1991), artikel 17 punkt d, innehåller en
bestämmelse som omfattar de samiska barnens
situation. Enligt den erkänner de stater som har
undertecknat konventionen massmediernas viktiga uppgift och uppmuntrar massmedierna att
ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos
barn som tillhör ett urfolk. Detta stöder sametingets krav på finansieringen av programmet Unná
Junná. Kommittén som övervakar att konventionen realiseras (Barnets rättigheters kommitté
2011 (CRC/C/FIN/CO/4)) har fäst uppmärksamhet vid sameminoriteternas barns rättigheter
och rekommenderar att Finland intensifierar
sitt samarbete med regeringarna i Sverige och
Norge i bland annat ärenden som rör skolornas
undervisningsplaner, lärarutbildning, produktion
av material för lärare och produktion av medieinnehåll för samiska barn. Man hänvisar också till
kommitténs allmänna anmärkning nr 11 (2009)
om urfolkens barn och deras rättigheter enligt
konventionen (CRC/C/GC/11).
FN:s urfolksrapportör James Anaya har i sin
rapport till FN:s människorättsråd om situationen för samer bosatta i Finland, Norge och Sverige rekommenderat att staterna och sametingen
tillsammans borde utveckla och vidta åtgärder
för att öka den allmänna kunskapen om samefolken i medierna och bland den stora allmänheten. En ökad kunskap bör främjas bland annat
i grundskolornas, mellanstadiets och universitetens undervisningsprogram (A/HRC/18/XX/
Add.Y). Utöver detta spelar Yle Sámi Radio en
central roll när det gäller att öka kunskapen
om den samiska befolkningen, samernas historia och deras liv som urfolk. När man ökar kunskapen om samerna hos den stora allmänheten
främjar man tolerans och likabehandling av den
samiskspråkiga befolkningen.
Det samiska språket är ett språk i enlighet
med europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk (FördrS 149/1998). Europarådets
ministerkommitté uppmanar med hänvisning till
expertkommitténs iakttagelser att man i Finland
med hjälp av massmedierna ökar medvetenhe53
ten om och toleransen för Finlands landsdels- och
minoritetsspråk (RecChl(2012)2). Europarådets
ministerkommitté fäste år 2007 uppmärksamhet
vid expertkommitténs utlåtanden med hänvisning till tjänster på samiska i massmedierna och
rekommenderar en vidareutveckling av användningen av samiska i massmedierna, särskilt i teve
och vid behov i samarbete med de andra nordiska länderna (RecChL(2007)7). Ministerkommittén har uppmanat Finland att bygga upp samiskans ställning i medierna genom regelbundna
tv-sändningar (RecChL (2001)3), och 2004 fäste kommittén uppmärksamhet vid livsdugligheten hos enaresamiskan och skoltsamiskan, vilka
löper en allvarlig risk att dö ut (RecChL(2004)6).
Ministerkommittén som övervakar verkställandet av Europarådets ramkonvention för skydd
av nationella minoriteter har uppmanat Finland att ge minoriteternas massmedier mera
stöd, bland annat de samiskspråkiga medierna,
för att minoritetsspråken på ett sakligt sätt ska
vara närvarande i båda tryckta och elektroniska massmedier CM/ResCMN(2012)3). Kommittén uppmanade Finland år 2007 att vidareutveckla medierna på minoritetsspråk (Re5CIVIN
(2007)1).
Sverige, Norge och Finland förbereder som bäst
tillsammans med de tre ländernas sameting ett
förslag till en nordisk samekonvention. Avsikten
är att förhandlingarna om konventionen ska vara
slutförda år 2015. Syftet med förslaget till en
nordisk samekonvention är att främja och stärka samernas rättigheter så att de kan bevara och
utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringsgrenar
och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder
av landgränserna. Konventionsutkastet förutsätter att staterna skapar omständigheter som tillåter samerna att effektivt bevara och utveckla sitt
språk, sin kultur, sina traditionella näringsgrenar
och sitt samhällsliv.
54
Enligt artikel 25 (1) i utkastet till nordisk samekonvention ska de stater konventionen gäller
skapa förutsättningar för en självständig samisk
mediepolitik som gör det möjligt för samiska
medier att styra sin egen utveckling, och för den
samiska befolkningen tillhandahålla ett rikt och
mångsidigt utbud av information och debatt i
frågor av allmänt intresse. Konventionsutkastets artikel 25 (a) ålägger staterna att se till att
program på det samiska språket kan sändas i
radio och tv samt främja utgivning av tidningar på samiska språk. I samarbete med sametingen skall staterna också främja samarbete över
landgränserna mellan medieinstitutioner som
erbjuder program eller nyheter på det samiska
språket.
Statsminister Jyrki Katainens regering förbinder sig i sitt regeringsprogram till för samernas
rättigheter viktiga åtgärder, som ratificeringen
av ILO-konventionen och verkställandet av program för återupplivning av samiska språk. I Finland har man inlett planeringen av de samiska
språkens återupplivningsprogram. Programmets
syfte är att göra verksamheten mer övergripande och långsiktig än tidigare, för att därmed
trygga det samiska språkets fortbestånd och
utveckling. Också de samiskspråkiga medierna
innehar en central ställning när programmet ska
genomföras.
Heikki Paltto
Sametingets andra viceordförande
Inker-Anni Sara kultursekreterare Siiri Jomppanen
språkskyddssekreterare
RUNDRADION AB
Radiogatan 5
00024 Rundradion
tfn 09 14 801
yle.fi/yleisradio/om-yle
[email protected]
Strategi/Ekonomi/Kommunikation
Text: Erja Ruohomaa/Strategi
Produktion: Tanja Rasila/Kommunikation
Översättning: AAC Global, Karin Nynäs-Aspö, Pia Stoltzenberg
Layout: Heli Suurkaulio-Skogster
Tryckeri: Edita Prima Ab 4/2013
55
Mitt. Ditt. Vårt.
56