Fallstudien för Hållbar utveckling 2012 Norra och Västra Hisingen 2050

Visioner för hållbar utveckling i tre dimensioner

Fallstudien för Hållbar Utveckling 2012 Norra & Västra Hisingen år 2050

Visioner för hållbar utveckling i tre dimensioner

Göteborgs Universitet / Högskolan i Väst Andreas Östling Ann-Christine Andersson Daniela Fjellman Elin Palmertz Jenny Lindh Jenny Nilsson Johan Hansson Johan Jellbo Louise Engberg Pernilla Karlsson Robert Eriksson Sara Shröder Sofie Smederöd Stina Wennergrund

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . 1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Hisingen - omgivet av vatten . . . . . . . . . 6

Historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Näringsliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Bebyggelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Hållbar Utveckling . . . . . . . . . . . . . . . 9 SWOT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Gemensamt för scenarierna . . . . . . . . . 12 Översikt scenarier . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Den giftfria staden . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ombyggnation . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Bostadsområden . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Livsmedelsproduktion . . . . . . . . . . . . . 16 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Djurhållning och fiske . . . . . . . . . . . . 17 Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Näringsliv, handel och industri . . . . . . 19 Konsumtionsvaror . . . . . . . . . . . . . . 19 Läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Verksamheter och logistik . . . . . . . . . . 20 Föroreningar och avfall . . . . . . . . . . . . 21 Turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Barnens stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Kollektivtrafik . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Trafik och transporter . . . . . . . . . . . . 24 Tillgänglighet till närområdet . . . . . . 25 Social hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kulturliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Trygghet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Utomhusmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Grönområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Lekplatser och rörlighet . . . . . . . . . . 27 Utbildning och arbete . . . . . . . . . . . . . 28 Skola och undervisning . . . . . . . . . . . 28 Sysselsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Bostäder och bebyggelse . . . . . . . . . . . 29 Bostadsområden . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Energiförsörjning och avfall . . . . . . . . 30

Den klimatsmarta staden . . . . . . . . . . . . 32

Livsstil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Matproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Bostadsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Förtätning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Bostäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kollektivtrafik . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vattenåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Energiförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Förnyelsebar energi . . . . . . . . . . . . . . . 38 Vindkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Solenergi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Vågkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 MRC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Hållbara drivmedel . . . . . . . . . . . . . . . 40 Biogas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Biodiesel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Etanol och metanol . . . . . . . . . . . . . . 40 Energicenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Vattenfallsmonument . . . . . . . . . . . . . 41 Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Medverkande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Handledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Tidigare fallstudier . . . . . . . . . . . . . . . 55

Sammanfattning

I kursen Fallstudie i hållbar utveckling har tre framtidsscenarier för Norra och Västra Hisingen år 2050 utarbetats: Den Giftfria staden, Barnens stad  och  den Klimatsmarta staden . Syftet med scenariererna är att skapa en hållbar utveckling för Norra och Västra Hisingen där ekonomiska, sociala och  ekologiska aspekter beaktas. Begreppet hållbar utveckling defineras enligt Brundtlandkommissionen och förankras i Hisingens lokala kontext.  Scenarierna verkar som inspiration, kompletterar varandra och lyfter fram visionära idéer för framtidens stadsplanering .

Den Giftfria staden lägger fokus på att det skett en attitydförändring vad  gäller människans relation till naturen. Här finns ett tydligt kretsloppstänk från producent till konsument.  Närodlade och ekologiska varor används i omfattande utsträckning och en stor del av befolkningen har valt att bli vegetarianer för miljöns och hälsans skull. Den spårbaserade kollektivtrafiken har utvecklats, stadsnära odlingar är vanligt förekommande och energieffektiva hus byggs av material med få kemikalier . Hisingen är välkänt för ekoturism och människor värdesätter naturens rekreationsvärde .

Barnens stad är en trygg stad där barnen, vilka är våra känsligaste och viktigaste medborgare, sätts i fokus.  Utformningen av staden tilltalar barn som tidigt utbildas gällande miljöfrågor och inkluderas i beslutsprocesser . Tillgänglighet och gröna områden genomsyrar stadsbilden vilket återspeglas i bostadsområden och infrastruktur . Pedagogiska och nyskapande lekplatser stimulerar lek och lärande hos såväl barn som vuxna . Den sociala hållbarheten främjas genom 2 Hisingen 2050

sociala resursbanker, gemenskap och möteplatser där medborgarna samverkar för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling . Miljöengagemanget förs vidare till kommande generationer.   Den Klimatsmarta staden bygger på innovativa och smarta lösningar där energisparade åtgärder och minskad klimatpåverkan är i fokus . Staden är kompakt och expanderar således på höjden vilket medför effektiva transporter och möter kraven utifrån ökad befolkningsmängd . Omfattande resurser läggs på ny teknik och alternativa multifunktionella energikällor . Dessa integreras som konstverk i staden, vilket leder till en ökad medvetenhet gällande en energisparande livsstil.  I stadens parker finns möjlighet till rekreation och här skapas en social möteplats för invånarna .

Gemensamt för de tre scenarierna är att det har skett en attitydförändrig hos invånarna vilket möjliggör den utveckling som skett . Scenarierna har olika fokus på de tre dimensionerna av hållbar utveckling, även om respektive scenarie avser att omfatta ett helhetsperspektiv.  Vid anpassning till bredare kontext och andra lokala förutsättningar kan således enskilda aspekter hos de olika  scenarierna lyftas fram. Denna breda förankring visar dynamiken i begreppet hållbar utveckling och dess möjligheter att integreras i stadsplanering . Vidare kan denna rapport leda till mer kunskap och bättre förståelse för samhällsutveckling generellt .

Sammanfattning 3

4 Hisingen 2050

Staden är vårt äldsta konstverk, ett konstverk som hela tiden förnyas.

Staden är också vårt gemensamma vardagsrum.

Vi har fått staden av våra förfäder och ska överlämna den till våra barn och barnbarn.

Lewis Mumford (1895-1990)

Inledning

Fallstudiekursen i hållbar utveckling är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst. Kursen omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts under tio veckor, våren år 2012 . Fallstudiekursen har genomförts med projektledningsperspektiv, där fjorton studenter med blandad akademisk bakgrund tillämpat och utvecklat sina kunskaper inom ramen för projektets omfattning .

Fallstudiekursens syfte är att studenterna gemensamt skall utforma framtidsvisioner med utgångspunkt i hållbar utveckling . Studenterna skall integrera ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv . Framtidsvisionerna tillämpas på ett angivet område, vilket har varierat under de tio år som kursen har genomförts . I år valdes Norra och Västra Hisingen ut som tillämpningsområde . Området uppvisar mångfald gällande verksamheter, medborgare, landskap, bebyggelse och natur, vilket medför att det lämpar sig för en fallstudie av detta slag . Ambitionen är att belysa denna mångfald och lyfta fram Hisingens potential . Lundby utelämnas då stadsdelen tidigare varit fokus för en fallstudie .

Projektet har genomförts i flera faser där studenterna har arbetat i grupp för att uppnå olika mål . Under första fasen arbetades det utifrån ett brett perspektiv med fokus på insamling av information ifrån olika intressenter, politiker, företag och akademiska källor . Informationen användes för att skapa en helhetsbild över Norra och Västra Hisingen vilken låg till grund för andra fasen där utvecklingen av respektive vision ägde rum . Under den tredje fasen sammanställdes dessa tillsammans med ett gediget underlag till denna rapport .

Årets fallstudie har genererat tre framtidsscenarier som lyfter fram Västra och Norra Hisingen som hållbar stad år 2050 . Visioner och realitet blandas i en framtida inblick där fokus har lagts vid barnperspektivet, klimatpåverkan och ett samhälle fritt från gifter.  Följande rapport presenterar således Barnens stad, Giftfria staden samt Klimatsmarta staden, där grundtanken är att främja och möjliggöra en hållbar livsstil . Resultatet genererar förhoppningsvis nya idéer och intressanta diskussioner som kan bidra till en hållbar stadsutveckling .

Trevlig läsning!

Inledning 5

Hisingen - omgivet av vatten

Hisingen är Sveriges fjärde största ö och ligger i Göteborgs Stad, i Västra Götalands län . Med sina cirka 130 000 invånare, vilket utgör drygt en fjärdedel av Göteborgs totala befolkning, är Hisingen den mest befolkade ön i Sverige . Den totala arean är 199 km² . Hisingen utgörs av tre av Göteborgs tio stadsdelar: Norra Hisingen, Västra Hisingen och Lundby . Hisingen omges av Nordre Älv i norr, Kattegatt i väster och Göta Älv i söder och öster . Ön har förankring mot fastlandet i alla väderstreck förutom mot väster, där den gränsar mot havet . Hisingen förbinds med fastlandet genom broar; Göta älvbron, Älvsborgsbron, Angeredsbron och Kungälvsbron . Tingstadstunneln förbinder E6 med centrala Göteborg och Marieholmsbron leder tågtrafi k över älven. Färjetrafi k återfi nns för person- och fordonstrafi k mot Kornhall och skärgården samt mot centrala Göteborg . I Säve fi nns Göteborg City Airport belägen, vilken trafi kerar såväl nationella som internationella destinationer .

Västra Hisingen Norra Hisingen Karta över Göteborgs tio stadsdelar. Fallstudien berör de två markerade, Västra Hisingen och Norra Hisingen.

6 Hisingen 2050

Historia

Det har funnits bosättningar på Hisingen sedan stenåldern . Förutsättningarna för försörjning har skiljt sig över tid, vilket har påverkat människors val av boplats . Områden som Torslanda, Björlanda, Säve och Tuve har nyttjats under sten-, brons- och järnåldern som exempelvis jakt- och betesmarker . Under vikingatiden var Hisingen föremål för ständiga strider mellan Sverige, Norge och Danmark . Det var inte förrän i mitten av 1600-talet som hela ön blev svenskt område .

Göteborg växte som handelsstad under 1700-talet, vilket bidrog till att man använde Hisingen som en koloni . På Hisingen odlades säd och grönsaker som såldes på fastlandet och försörjde staden . Under 1800-talet industrialiserades Göteborg, då främst genom att varvsindustrin etablerades . Anläggandet av skeppsvarven på Hisingen blev startpunkten för etableringen av betydelsefulla industriområden, vilket också påverkade den omkringliggande bebyggelsen och dess kultur . Från slutet av 1800-talet inkorporerade Göteborg Hisingen alltmer för att tillfredsställa behovet av ökat utrymme för industrier och bostäder . Då Hisingen länge låg utanför Göteborgs stadsgräns var byggbestämmelserna generösa . Först år 1974 blev hela Hisingen en del av Göteborg . Ett par år senare drog varvskrisen in över Göteborg och många av Hisingens varv lades ner . Detta ledde till att befolkningen minskade för första gången sedan staden grundades . Perspektiv gällande hållbar stadsutveckling och förnyelse av befintliga bostads- och industriområden lyftes fram på 1980- och 1990-talen .

Analys 7

Natur

Berggrunden på Hisingen består huvudsakligen av granit och gnejs. Då kustlinjen tidigare låg flera meter lägre än idag, har delar av området tidigare varit havsbotten . Lera är vanligt förekommande, framförallt på de östra delarna av Hisingen . Denna typ av markunderlag har medfört viss problematik, då skredrisken kring Göta Älv är stor . År 1977 miste nio människor livet vid Tuveskredet då 27 hektar jordmassor rasade, vilket bedöms vara en av Sveriges största naturkatastrofer . En stor del av Hisingens yta består av jordbruksmark, vilken används som åker- och betesmark med fokus kring potatisodling och hästhållning. Vidare finns ett antal skyddsvärda naturområden och Natura 2000-områden, exempelvis naturreservat med lövurskog och skalgrusbankar. Här finns ett rikt växt- och djurliv, fågellivet kan särskilt framhållas . Olika rödlistade arter återfinns här, exempelvis flodpärlmusslan. Ett nät av vandringsleder skapar möjligheter för människor att ta del av Hisingens natur . Längs med kusten mot Kattegatt blandas vikar och badplatser tillsammans med småbåtshamnar . Norra Europas största småbåtshamn, Björlanda Kile, finns här.

Näringsliv

På Västra Hisingen finns stora aktörer som producerar energi genom anläggningar såsom kraftvärmeverk och vindkraftverk . Vid Göta Älvs utlopp är en biogasanläggning under uppförande . Göteborgs största avloppsreningsverk, Gryaab, är etablerat på Västra Hisingen och svarar för avloppsreningen i Göteborgsregionen samt viss biogasproduktion . Två återvinningscentraler är belägna på Hisingen: Tagene Återvinningscentral och Bulycke Återvinningscentral.  I Tagene finns även en deponi för avfall som i dagsläget inte kan återvinnas . Ett stort antal verksamheter finns etablerade på Hisingen, vilka är relativt koncentrerade till specifika områden. Industriområden finns vid Göta Älvs utlopp med fokus kring hamn- och raffinaderiverksamhet, i Torslanda med fokus kring bilindustri samt Tagene och Hisings-Backa med fokus kring blandade mindre verksamheter . Ett antal större handelsområden återfinns på Hisingen, exempelvis Bäckebol Köpcentrum, Backaplan och Amhult . Centrala aktörer av regional och nationell betydelse innehar etablerad verksamhet på Hisingen, framförallt AB Volvo, Göteborgs Hamn och IKEA . Hamnen är ett riksintresse och en tredjedel av Sveriges import och export beräknas transporteras här . Dessa verksamheter genererar arbetstillfällen på Hisingen .

Bebyggelse

På Hisingen finns många olika typer av bostadsområden, vilka representerar en mångfald av människor som bor spridda över stadsdelarna . Generellt är bebyggelse av småhus koncentrerat till vissa områden, medan olika typer av låg- och höghus med lägenheter är koncentrerade till andra områden . Denna struktur av delvis uppdelning mellan enskilda hus, bostadsrätter och hyresrätter påverkar områdenas demografiska uppdelning. Segregationsproblematik återfinns således på Hisingen, där ekonomisk, åldersmässig och etnisk uppdelning medför en rad utmaningar . Dessa inkluderar låga inkomster, ohälsa och arbetslöshet, något som kan bidra till en känsla av otrygghet och social problematik . Vidare medför detta att Hisingens rykte och bilden av staden påverkas negativt .

8 Hisingen 2050

Hållbar Utveckling

“En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” Ekologisk hållbarhet handlar om att nyttja världens ekosystem och naturresurer på ett sätt som möjliggör att produktionsförmågan kan säkerställas över tid samt minska negativ inverkan på naturen .

Ovanstående definition av hållbar utveckling är den mest vedertagna och myntades av Brundtlandkommissionen år 1987 . En hållbar utveckling handlar således om att ta ett gemensamt ansvar för vad vi nyttjar i dagens samhällen samt att möjliggöra för kommande generationer att förvalta och nyttja resurser . Hållbar utveckling är ett brett begrepp med tre dimensioner, vilka bör belysas på djupet .

Dessa benämns på följande sätt av regeringen:

”Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättning och stöd”.

Ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är tillsammans således centrala för att uppnå ett hållbart samhälle, oavsett vilket perspektiv man kan tänkas ha i övrigt . Ekonomisk hållbarhet handlar om konsumtionsmönster och hushållning av materiella resurser över tid . Social hållbarhet handlar om uppfyllnad av människors behov och skapandet av ett stabilt och dynamiskt samhälle . Vid planering och utveckling av hållbara städer krävs att samtliga hållbarhetsaspekter tas i beaktande . Att integrera perspektivet om hållbar utveckling med övriga processer blir centralt, exempelvis infrastrukturplanering, fordonsteknik, bostadsbyggande och etablering av verksamheter, produktion samt sociala strukturer . I följande framtidsscenarier avser vi att utgå ifrån de tre dimensionerna för att säkerställa att respektive scenario blir hållbart på sikt . För att möjliggöra ett djupare perspektiv har respektive scenario valt att betona vissa aspekter mer än andra . Förhoppningsvis kan dessa perspektiv komplettera varandra och tillsammans bidra till bilden av ett hållbart Hisingen år 2050 .

Analys 9

SWOT

För att skapa en översikt över Norra och Västra Hisingen har en SWOT analys genomförts, vilket är en metod för att identifiera faktorer för styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) gällande dessa områden . Sammanställningen bygger på olika former av kontakt med människor som bor och verkar på Norra och Västra Hisingen .

10 Hisingen 2050 S

Styrkor:

Närheten till havet och olika naturområden är en styrka då närheten till naturen stärker människors livsmiljöer. Detta är något som man vill bevara i ett framtidsperspektiv.

Närheten till centrum ökar attraktionsvärdet hos såväl medborgare som företagsetableringar.

Befolkningen är mångkulturell och representerar många olika typer av bakgrunder.

Blandad bebyggelse och stora ytor möjliggör en bostadsexpansion som passar många olika typer av människor. Affärer och industrier möjliggör arbetstillfällen.

Stark kulturhistoria och föreningsliv har positiva sociala effekter. Varvshistoria, fornlämningar och idrottstraditioner kan bidra till att skapa en identitet för området och människorna som bor där.

Hisingen har ett strategiskt läge i regionen och ett omfattande näringsliv, exempelvis AB Volvo och Göteborgs Hamn. Området är således en stark motor för tillväxt i regionen och besitter arbetskraft med betydande kompetens.

Möjligheter:

Bra geografiskt läge och möjligheter till utveckling av kollektivtrafik. Exempelvis spårvägar till Hisings-Backa, Torslanda, Lindholmen. Utöka hamnbanan.

Hisingen har stora industriområden med bred kompetens; möjligheter till effektiv och miljövänlig produktion kan således finnas här.

O Stora orörda områden med möjlighet till ökat rekreationsvärde, exempelvis parker, bad, lekplatser osv.

Att Hisingen omges av vatten skapar möjligheter för vattenförsörjning, transporter och energiutvinning vilket kan betraktas vara viktiga faktorer för utveckling av ett hållbart samhälle.

Jordbruksområdena möjliggör utvecklingen av ett omfattande stadsnära ekologiskt jordbruk.

Dagens bostadsetablering skapar möjligheter för framtida förtätning och därmed klimatsmarta lösningar.

På Hisingen finns mycket byggbar mark vilket skapar förutsättningar för att hantera expansionen av Göteborg och bygga fler bostäder. Detta skulle möjliggöra att Hisingen blir en mer integrerad del av staden.

W

Svagheter:

Negativt rykte och varumärke försvårar möjligheterna till satsningar och expansion.

Bristande vägnät och kollektivtrafik gör stora delar av befolkningen på Hisingen bilberoende. Detta leder till att stora delar av befolkningen samt verksamheter blir väldigt sårbara och hindrar interaktion med stadskärnan.

Vissa områden har exploaterats med tung industri, något som har skapat behov av marksanering och försvårar hållbara alternativ.

Sociala och ekonomiska skillnader mellan de olika delarna av Hisingen har medfört ökad segregation och problematik som följer med det.

T

Hot:

Många intressen konkurrerar på Hisingen, vilket blir problematiskt om vissa utelämnas till förmån för andra.

Ökad segregation i områden som upplevs som otrygga är ett hot för utvecklingen på Hisingen. Detta motverkar viljan till satsningar i respektive område och har olika negativa sociala effekter.

Ökad exploatering och utbyggd industri kan få kraftiga negativa effekter om inte hållbarhetsperspektiv lyfts in kring dessa verksamheter. Vidare är nedläggning av verksamheterna ett hot mot sysselsättningen.

Dåliga kommunikationsmöjligheter och bristande älvförbindelser är ett hot mot all utveckling på Hisingen.

Klimathoten kan slå hårt mot Hisingen, vilket kan leda till effekter såsom brist på grundvatten, höjda havsnivåer samt ökad skredrisk. Många områden på Hisingen som kan bli särskilt drabbade uppvisar redan idag potentiella skador och effekter av dessa hot Analys 11

Gemensamt för scenarierna Vid utvecklingen av de olika scenarierna har ett antal gemensamma förutsättningar fastställts. De tre olika visionerna om utvecklingen på Hisingen tar avstamp i en gemensam vision om grunden från vilken ett hållbart Hisingen kan utvecklas.

Befolkningsökningen i regionen antas fortlöpa och beräkningar visar på att områdena på Hisingen kan väntas ha en betydande befolkningsökning . Utgångspunkten är att visionerna och dess scenarier skall ta hänsyn till en ökning på upp till 100 000 invånare . Denna ökning ställer krav på olika typer av samhällsnyttig produktion och sociala verksamheter, något som förväntas hanteras inom ramen för respektive scenario . Vidare ställer befolkningsökningen krav på kollektivtrafiken och övrig infrastruktur . En viktig gemensam förutsättning är således en grön utveckling samt avsevärd utökning gällande älvförbindelserna . Detta avser förbindelser med såväl centrala Göteborg som andra delar där olika former av passager över vattnet efterfrågas, exempelvis mot Kungälv och Öckerö . Broar, färjor och/eller tunnlar för kollektivtrafik, cyklister och gående är av yttersta vikt för att möjliggöra en realistisk social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling på Hisingen . Reversibla körfält används i stor utsträckning för att kunna hantera trafiksituationen. Detta innebär att man kan stänga av eller öppna upp fler körfält i olika körriktningar vid behov, exempelvis under rusningstrafik. Göteborg City Airport i Säve har avvecklats till år 2050 och all dess verksamhet har flyttats till Landvetter. Den utökade kollektivtrafiken möjliggör snabbare och enklare resor dit, vilket möter de krav som kan ställas av resenärer och andra aktörer . Följderna på Hisingen blir minskade ljud- och luft föroreningar samt att mark frigörs för bebyggelse och etablering av andra verksamheter .

Klimatförändringarna kommer att medföra ändrade förutsättningar i området . Trots osäkra beräkningar har hänsyn tagits till att temperaturen kommer att stiga på sikt med minst 1,5 grader . Effekterna av detta kräver hantering gällande extrema väder, höjda vattennivåer och ökad skredrisk som kan uppstå . Potentiella riskområden har således identifierats och hanteras enligt olika lösningar i vissa av scenarierna . Generellt tas detta hänsyn till gällande bebyggelse i direkt anslutning till havsnära områden samt områden med stor skredrisk. Ökande vattenflöden och vindstyrkor medför utmaningar för jordbruk, såväl som möjligheter till energiproduktion . I samtliga scenarier förutsätts etablering av ekologiskt jordbruk och odlingar samt produktion av förnyelsebar energi . Hisingens stora ytor möjliggör att man kan gå i framkant och skapa hållbar produktion som kan stå som förebild för övriga delar av regionen . Förutsättningar för försäljning av närproducerade varor förbättras och minskade ekologiska effekter av industriella verksamheter krävs .

I den gemensamma visionen är en förbättrad social struktur en förutsättning för att nå en hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . Omfattande sysselsättning, utbildning och social samverkan är således centralt . Flera av områdena är idag drabbade av ett negativt rykte, vilket präglas av upplevd otrygghet, något som beaktas i en framtidsvision . Genom förändrade rörelsemönster bland befolkningen och sociala möten kan segregationsproblematiken och de ökade klyftorna mellan områdena stävjas .

År 2050 präglas utvecklingen på Norra och Västra Hisingen av mångkultur, kompetens och miljömässig medvetenhet . En känsla av gemenskap 12 Hisingen 2050

och minskad stress för individen är viktiga faktorer . År 2050 kommer arbetstiden ha minskat, och människor kommer att kunna använda tiden till sådant som främjar en människas hälsa och livskvalité . Människor skall ha nära till arbetet och andra viktiga serviceenheter som exempelvis skolor, affärer och andra samhällsfunktioner . Fokus kring tillgänglighet i närområdet och till naturen påvisas på olika sätt i respektive scenario, samtidigt som rätten till en miljö fri från luft- och ljudföroreningar är en grundläggande förutsättning . Utbildning inom hållbar utveckling kommer att integreras i skolan för att barnen redan som små skall integrera aspekter om hållbar utveckling i sin vardag . Detta kommer att ske genom temadagar i skolan med olika miljöteman, med exempelvis återvinning eller biologisk mångfald . Att ha mer utbildning förlagd utomhus ger även barnen ökat intresse för naturen och engagemang för miljön .

Giftfria staden: Kretslopp Närproducerat Hälsa Barnens stad: Trygghet Grönområden Närhet Klimatsmarta staden: Förtätning Energisparande teknik Gemenskap

Analys 13

Den giftfria staden

Den Giftfria staden är en stad där en hållbar livsstil är i fokus!

Hisingens invånare är medvetna om ekosystemens begränsningar och hur hårt de pressas av mänsklig aktivitet . Kretsloppstänkandet är ständigt närvarande i den Giftfria staden där invånarna är medvetna konsumenter såväl som producenter . Invånarna äter i hög grad vegetarisk kost och väljer ekologiska varor . Den Giftfria staden har omfattande grönområden, vilka främjar välmående hos invånarna och ger ett naturligt översvämningsskydd då växtligheten binder vatten . Vid byggnation är det stort fokus på både långsiktig renovering av befintliga områden och nybyggnation med material som är skonsamma mot såväl människa som miljö. Kollektivtrafiken har tyngdpunkten på spårbunden trafik. Den är utbyggd i samtliga riktningar för att öka tillgängligheten till Hisingens olika områden samt för att minska bilberoendet . Bilar, i den mån de används, drivs av el .

en attitydförändring som är kopplad till aktiv handling har Hisingen blivit en plats för alla att trivas på . Att satsa på en bra livsstil som ett sätt att förebygga ohälsa, är att föredra framför att tvingas bota uppkomna sjukdomar med läkemedel . I den Giftfria staden håller sig invånarna friska med hjälp av fysisk aktivitet och nyttig kost i högre Arbetsdagarna är generellt sett kortare, vilket frigör mer tid för medborgarna att ägna sig åt fritidsaktiviteter, odling och umgänge . Med Det turkosa fältet är ett område för exploatering för bostäder. Det gula fältet är områden med hyresrätter och flerfamiljshus, där omfattande restaureringar planeras. Det orangea området är Hisingens upplevelsecentrum och de röda linjerna är det nya tunnelbanesystemet. Blåa linjen är kustbanan och den ljusgröna linjen är en gång och cykel bro över Göta älv.

14 Hisingen 2050

grad än tidigare . Med utbildning i skolor, kurser på arbetsplatser och allmän kunskapsspridning har attitydförändringen genererat positiva effekter i form av kemikaliefria och energieffektiva bostäder, stadsnära odling, utökad kollektivtrafik, hållbara industrier och ökad rekreation .

Bostäder

I den Giftfria staden utgörs bostäderna av energieffektiva byggnader som är konstruerade av hållbara och miljövänliga material . Isoleringen i byggnaderna är gjorda av naturmaterial och de färger som används både inomhus och utomhus är giftfria . Bostäderna är utrustade med energieffektiva hushållsapparater och inkluderar snålspolande kök och badrum . Det är vanligt förekommande att småskalig energiproduktion ingår, exempelvis mindre vindkraftverk och solceller på tak och tomt .

Göteborgs Stad har satt upp riktlinjer för miljövänligt och hälsosamt byggande och välkomnar invånarna att kontakta dem för rådgivning . För att utveckla hållbarhetsperspektivet inom byggnadssektorn till att omfatta mer än Upplevelsecentret på gamla Göteborgs city airport energieffektivisering och minskad negativ påverkan har konceptet Biofilisk design börjat beaktas . Denna riktning inom byggnadsdesign fokuserar på att skapa miljöer för optimal hälsa och livskvalité genom att ta hänsyn till det mänskliga behovet av närhet till naturen . Detta görs genom att inkludera bland annat naturlig ventilation, dynamiskt naturligt ljus, tillgång till strömmande vatten och möjligheter för spontana interaktioner med naturen, i designen av byggnader .

Takodlingar Giftfria staden 15

Ombyggnation Bostäderna som byggdes under miljonprogrammet i exempelvis Biskopsgården har genomgått fullständiga renoveringar och flera våningar har lagts till . Detta sker enligt Göteborg Stads riktlinjer för miljövänligt byggande . I bostadsområden med fokus kring förtätning har det varit svårt att skapa gemensamma odlingsmöjligheter på marknivå, vilket medfört att takodlingar istället blivit ett alternativ . En viktig del i upprustningen av byggnader har således varit att förstärka taken så att de klarar av den extra tyngd som takodling innebär . Miljöeffekterna av att inkorporera gröna tak är bättre isolering, renare luft samt ljuddämpande inverkan, vidare är de mer hållbara över tid. I alla lägenheter finns tillgång till utrustning för fönsterodling, så kallad window farming, i vilken det bland annat kan odlas bär, kryddor och grönsaker .

Bostadsområden Utvecklingen av bostadsområden har framförallt förlagts till Hisingens norra delar, exempelvis Gerrebacka . Trädgårdsstaden i Amhult är en framgång och har således expanderat samt varit en modell för övriga bostadsområden . I bostadsområdena blandas numera radhus, vars odlingar består av takodlingar eller gemensamma kolonilotter, med friliggande villor med enskilda växthusträdgårdar . Trädgårdarna nyttjas för att odla frukt, grönsaker och örter, där målet är att öka självförsörjningen . Människor kan hyra ut sin trädgård för odling eller anlita människor som sköter den, vilket genererar arbetstillfällen och tillgång till egenodlade grönsaker .

I bostadsområden där tillgången till tomter är begränsad finns det kvartersträdgårdar med växthus, vattentillgång och ekologisk kompostjord från hushållen . Trädgården är såväl en mötesplats som en plats för avkoppling och rekreation . Vidare medför odlingsutrymmet en ökad gemenskap, vilket bidrar till samhällets sociala hållbarhet i den Giftfria staden . Växthusen i kvartersträdgårdarna nyttjar passiv solinstrålning för värme, men energieffektiviteten kan öka ytterligare genom placering av solceller på taken, vilka genererar elektricitet som kan användas i hushållet . Detta påverkar inte växthusens kapacitet . I anslutning till växthusen finns anordningar som ansamlar regnvatten, vilket används till bevattning .

Livsmedelsproduktion

I den Giftfria staden är livsmedelsproduktionens villkor och utformning av stor betydelse . Lokalproducerade ekologiska varor medför ökad möjlighet till kontroll och rimliga priser för den enskilde, dessutom är invånarna medvetna om dess goda effekter på hälsa och miljö . Genom nyttjande av Hisingens geografiska placering har stad och landsbygd knutits samman på ett effektivt sätt . De rurala områdena på Hisingen, vilka återfinns i de nordvästra delarna, producerar Småhusområde i Gerrebacka 16 Hisingen 2050 Trädgårdsstaden i Amhult

en omfattande andel av maten som konsumeras av de mer tätbebyggda områdena . Detta är ett led i att minska stadens sårbarhet .

Jordbruk Jordbruket bedrivs på ett hållbart sätt, där fokus ligger på att arbeta utifrån naturens givna förutsättningar . Jordbruket bedrivs således enligt principerna för permakultur, vilket innebär att de naturliga systemen efterliknas samt att resurser och ekosystemtjänster i närområdet nyttjas . Exempelvis nyttjas pollinering och djurs naturliga beteenden för att producera gödsel eller bekämpa skadedjur . Giftfria produkter främjas då bekämpningsmedel utesluts samt att belastning på närliggande vatten blir lägre då konstgödsel inte används . Systemen är i många fall självreglerande och dess effekter medför att färre produkter, exempelvis konstgödsel, behöver användas . Således är permakultur ett tids- och kostnadseffektivt system . Vidare är diversiteten i dessa områden hög vilket gynnar den biologiska mångfalden .

ökad gemenskap . Integrering mellan människor leder till att segregation stävjas och främjar således social hållbar utveckling .

Djurhållning och fiske I den Giftfria staden är konsumtionen av animaliska produkter låg, dock återfinns en viss köttproduktion i närområdet . Produktionen sker i mindre skala och på de gårdar som bedrivs enligt permakultur . Medicinering i förebyggande syfte såsom antibiotika i fodret tillämpas ej, vidare vistas djuren utomhus och utsätts inte för stressande transporter . Vissa gårdar utför förädling av köttprodukter, vilka säljs i egna gårdsbutiker och i externa livsmedelsbutiker . Närproducerade livsmedel gynnar strävan mot minskade utsläpp då de kräver transporter i endast begränsad omfattning .

I den Giftfria staden kan invånarna arrendera odlingsmark av kommunen till en låg kostnad . Marken nyttjas för odling vilket genererar ett begränsat överskott av varor . Varorna som produceras kan således säljas vidare i närområdet via torghandel i lokala centrum . Vidare erbjuder en del gårdar på Västra och Norra Hisingen självplockning . Detta medför ökad tillgång till närproducerade livsmedel, fler arbetstillfällen samt Svankälla våtmarkspark Giftfria staden 17

Det småskaliga, kustnära fisket har fått ökad betydelse i den Giftfria staden . Efter många års fiskestopp bedrivs ett tydligt reglerat yrkesfiske och bestämda politiska åtgärder har fått effekten att goda bestånd av storvuxen torsk återigen jagar i tångbältena längs bohuskusten . Fisket bedrivs med selektiva redskap som exempelvis burar och bottentrålningen är sedan länge förbjuden . Några nya arter har tillkommit, bland annat så syns numera havsabborren ofta i kyldiskarna . Invånarna på Hisingen kan således handla färska produkter från havet dagligen .

Pilotprojekt med odling av sötvattensfiskar utförs i några av Hisingens dammar, bland annat i Svankälla våtmarkspark . Olika arter av karp odlas här och säljs för konsumtion . Vidare sätts karpen ut i andra sjöar och dammar, där den nyttjas för sportfiske. Klimatförändringar har medfört att verksamheten kan fortgå även på vintern . Då karpen, till skillnad från exempelvis lax, torsk och abborre, är en omnivor behöver inget foderfiske ske . Karpdammarna är således i stort sett självförsörjande då karpen lever av de växter och plankton som finns i dammarna. Omkringliggande jordbruk kan integrera dammarna i sin verksamhet och därmed använda gödsel från djur för att stimulera tillväxt av plankton .

Infrastruktur

I den Giftfria staden har biltrafiken och bilberoendet minskat på grund av en välutbyggd infrastruktur . Minskad bilanvändning främjar fokus på en giftfri miljö, då dess effekt blir minskade utsläpp av avgaser och partiklar . De bilar som används drivs till största delen av el . Gamla bilvägar används delvis som gång- och cykelbanor och längs kuststräckan skapar de naturnära vägar som kan nyttjas i rekreationssyfte . Flera gång- och cykelbroar har uppförts över Göta Älv, exempelvis förbinds de expansiva bostadsområdena på Norra Hisingen med Göteborgs växande centrum på motsatt sida av älven .

Ökad tillgänglighet på Hisingen möjliggörs genom att ett tunnelbanesystem är etablerat . Systemet består av ett flertal olika tunnelbanelinjer. Exempelvis utgår en av linjerna från Backaplan, denna sträcker sig utmed E6:an förbi Bäckebol och fortsätter till området norr om Hisings-Kärra . En annan linje sträcker sig norr om Biskopsgården, förbi Tuve mot Säve . Ytterligare en linje förbinder centrum med industriområdena på Västra Hisingen och underlättar pendling till respektive arbetsplats . Vidare gynnas invånare i Torslanda-Hjuvik av denna transportmöjlighet .

Tunnelbanestationer knyter an till varje lokalt torg i bostadsområdena samt till vissa färjelägen, exempelvis Lilla Varholmen, vilket underlättar Körfält reserverat för cyklister 18 Hisingen 2050 Färjeläget vid Lilla Varholmen. Här ses det tänkta färjeläget för den nya personfärjetrafiken in till Klippan och Eriksberg

tillgängligheten till skärgården . Farleden utanför Hisingen trafikeras av omfattande färjetrafik, vilken består av personfärjor . Dessa utgår från Lilla Varholmen och fortsätter in till Klippan och Eriksberg . Kustbanan är en spårvagnslinje som går från Säve längs kusten ner till Lilleby, där den ansluter till tunnelbanenätet . Industrijärnvägen från hamnen och raffinaderierna är dubbelspårig och utnyttjas i större utsträckning för att minska antalet lastbilstransporter .

Näringsliv, handel och industri

Konsumtionsvaror Norra och Västra Hisingen präglas av ett antal levande småcentrum med butiker i konsumentens närhet . Varorna är huvudsakligen närproducerade och de varor som importeras   är miljö- och rättvisemärkta . Vidare är varorna märkta med information om tillverknings- och transportkedja för att konsumenten tydligt ska kunna se att varans produktionsvillkor är integrerade med ett hållbart perspektiv . Större köpcentrum blandas med småföretag och nationella butikskedjor, ett Butiksinteriör i den Giftfria staden ökat samarbete mellan dessa främjas . För att undvika onödiga förpackningar och därmed ökad avfallshantering, säljs allt fler varor i den Giftfria staden i lösvikt . Således säljs juice, mjölk, läsk, smaksatt vatten och dylikt i större tappar i butikerna, från vilka kunderna kan fylla på sina egna flaskor. De egna flaskorna diskas och återanvänds . Emballaget som används är tillverkat av glas eller nedbrytbar plast gjord av stärkelse . Den sedvanliga plastkassen har i samtliga butiker ersatts med shoppingkasse av ekologisk tillverkad bomull eller hampa . Konsumentens medvetenhet om ekonomi och miljö har gjort att allt fler produkter går att hyra; hyrpooler finns således som erbjuder olika tjänster . Invånaren i den Giftfria staden väljer i omfattande utsträckning att handla andrahandsvaror, vilket märks genom de bytes-, säljes- och köpesmarknader som anordnas med jämna mellanrum, både i urbana och i rurala områden . Här återvinns kläder, möbler, maskiner och diverse annat som numera går från hushåll till hushåll . I den Giftfria staden väljer invånarna hållbara alternativ när det gäller kläder; att laga hellre än att köpa nytt är vanligt förekommande . Klädindustrin prioriterar färre kollektioner och satsar istället på finare plagg av hög kvalitet, vilket ger ett långsiktigt hållbart mode . Textilier som används är hampa, lin, ull, bambu och ekologisk bomull . Flertalet klädesbutiker använder sig av metoden Cradle to Cradle, vilket är en giftfri strategi för att återvinna allt material i kollektionerna genom industriella eller biologiska processer . Industriell återanvändning betyder att klädesplaggen skickas till exempelvis en nylonbank där de smälts ner och används för att tillverka nya tyger . I biologisk återanvändning återinförs plaggen till naturens kretslopp genom att de komposteras . Hantverk såsom skrädderi, skomakeri och tapetseringstjänst är väletablerade då kunden efterfrågar möjlighet till delaktighet i utformandet och val av material .

Äldre rengörande hudvårds-, hårvårds- och hygienprodukter som tidigare spridits via reningsverk ut i naturen har till största delen ersatts av tvättnötter från den torkade frukten Sapindus mukorossi . Tvättnötter är en 100% biologisk produkt och hushållens kemikalieanvänding har således kraftigt minskat . Tvättnötter innehåller inte några kemikalier, vilket medför att de är skonsamma mot naturen och lämpliga för allergiker . Giftfria staden 19

Läkemedel I den Giftfria staden ställs krav enligt läkemedelslagstiftningen för att avhjälpa problem med att läkemedel, via urin och avföring, rinner ut i hav och sjöar . Informationen om traditionella läkemedels miljöpåverkan är lättillgänglig och patienter kan inte hämta ut mer läkemedel än vad de behöver . Detta genererar vinster ur både hälso-, ekonomisk- och ekologisk synvinkel . Löpande arbete sker med att ta fram kemikaliefria läkemedel vilket innebär att läkemedelsindustrin drivs ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv . I den Giftfria staden behandlas allt fler åkommor med alternativa metoder som akupunktur, avspänning, zonterapi och örtmedicin då Socialstyrelsen har godkänt att sjukvården får ge rekommendationer om alternativa behandlingsmetoder .

logistikmöjligheter då lastning och lossning sker individuellt för varje vagn . Processen är tidseffektiv och kräver endast en markyta som håller för det som ska lastas och lossas . De totala koldioxidutsläppen minskar då tåg kan ta upp till 20 lastbilar på en resa . AB Volvo Torslanda har gått över till en hållbar produktion och tillverkar exempelvis gas- och elhybridbilar . Gasbilarna drivs av natur- eller biogas . Elhybridbilarna har två drivsystem, en elmotor och en förbränningsmotor . De drivs således både av el och antingen hampabiodiesel, etanol eller fordonsgas . Bilarnas karross tillverkas av hampa och en viss produktion av solcellsdrivna fordon sker. Samtliga raffinaderier på Västra och Norra Hisingen är bioraffinaderier där råvarorna utgörs av bland annat skogsbrukets restprodukter, som tallolja och hampa. Raffinaderierna kan omvandla biomassa till drivmedel då tekniska lösningar som hydrering tillämpas . Detta innebär reduktion mellan kol och väte, pyrolys (torrdestillation) och förgasning för att kunna omvandla biomassa till drivmedel .

Verksamheter och logistik

De ekologiska industriföretagen, IE (industriell ekologi), samarbetar med varandra och är belägna i gemensamma eko-industriella parker . IE innebär att det industriella systemet fungerar som ett resurssnålt kretslopp där hög material- och energieffektivitet genomsyrar hela produktcykeln, vilket är ekonomiskt fördelaktigt . Handel med exempelvis förbrukningsmaterial och verktyg sker främst inom närområdet för att minska frakt- och transportkostnader . Användandet av råmaterial och energi är maximerat; utsläpp från en process blir i en annan process till råvara och mängden avfall som genereras minimeras .

Industrierna använder gemensamma utrymmen för logistik och frakt av gods inom industriparkerna sker med hybrid- eller förarlösa truckar . Hit fraktas gods färdigt för transport och lastas direkt på långtradare utrustade med hybriddrift . Den svenska innovationen FlexiWaggon, en vagn som kan kopplas till befintliga tåg, används i stor utsträckning för att transportera personbilar, bussar, lastbilar och containrar . FlexiWaggon kan färdas i över 100 km/h och ger omfattande 20 Hisingen 2050

Föroreningar och avfall

I den Giftfria staden återvinns i stor utsträckning olika typer av avfall . Lokala återvinningsstationer är lättgängliga i alla bostadsområden på Västra och Norra Hisingen . Kunskapsspridning medför att kretsloppstänkandet är väl etablerat hos medborgare och verksamheter . I kombination med avgifter för sophantering är medborgarna noggranna med den angivna sorteringen och mängden avfall är generellt låg . Specialutbildad personal hanterar farligt avfall, vilket upphämtas enligt fasta rutiner och på avsedda platser runtom på Hisingen . Här lämnas alla former av avfall som inte kan återvinnas och hindrar således transporter via bil för att deponera avfall . I utspridda bostadsområden sker stora delar av sophanteringen i hemmet, vars utrustning medför att avfallet kan sorteras på plats . Hämtning sker via biogasdrivna sopbilar och komposttunnor finns tillgängliga för alla hushåll. I dessa tunnor bryts allt matavfall ned till matjord för odling i området och används enskilda eller gemensamma odlingslotter eller växthus .

I den Giftfria staden har åtgärder satts in för att hantera problematiken med förorenad mark . Industriområdenas omfattande utbredning på Hisingen har medfört miljöskador, vilket krävt åtgärder . Ett av regeringens 16 miljömål är Giftfri miljö, vilket innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller har utvunnits av samhället och som är skadliga för hälsa eller miljö . Målet gällande kontaminerad mark är till stor del uppfyllt på Hisingen . Genom noggranna kartläggningar av de drabbade områdena och påföljande åtgärder, lyckades marken där saneras . Detta skedde genom fytoremediering, där växter har nyttjats i reningsprocessen. Staten finansierade dessa stödåtgärder i de fall ansvariga industrier inte längre var i drift eller kunde identifieras.

Turism

Hisingen är ett centrum för lokal ekoturism, vilket lockar närboende såväl som turister från övriga delar av Sverige och Norden . Insikt om långväga transporters miljöpåverkan, naturens begränsningar samt kostnader har medfört att närturism främjas och människor väljer att inte resa med flyg och bil. En vältablerad turistattraktion i Säve är Hisingens Upplevelsecenter, vilket är belägen där Göteborg City Airport tidigare låg . Från centret går Kustbanan, Hisingens enda spårvagnslinje, till Lilleby och söderut längs med öns västkust. Längs vägen finns ett antal aktivitetshållplatser såsom Lilleby havsbad & spa, Kobben utomhusgym, kajakturen Horisonten samt Centrum för sportfiskecharter . Från upplevelsecentrumet utgår en mängd natur- och kulturvandringar och här finns information om fornlämningstäta platser på ön . Upplevelsecentret erbjuder allt från flygplanshotell, gym samt skate- och cykelparker på de gamla landningsbanorna, till flygplansmuseum och biosalonger i de tidigare hangarerna .

Giftfria staden 21

Barnens stad

Barnens stad sätter barnen i fokus!

Perspektivet värderar barn högt och utgår ifrån att barn är samhällets känsligaste medborgare . Genom att fokusera kring deras behov skapas en hög lägstanivå som är stabil för alla medborgare i samhället .

Barnens stad

är således en trygg stad som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar både idag och för kommande generationer . Trygghet och fri rörlighet genomsyrar hela samhället och dominerar stadsutvecklingen . Människor i alla åldrar, av olika ursprung, kulturer och erfarenheter möts och skapar en gemenskap .

Kunskapsutveckling och deltagande är viktiga faktorer i

Barnens stad

. Medborgarna inkluderas i stor utsträckning i beslutsprocesser och det värnas om barnens åsikter . Hållbar utveckling integreras tidigt i medborgarnas liv så att en sund relation till naturen skapas, vilken sprids vidare till framtida generationer och blir en naturlig del av vardagen . Befolkningen har stor inblick i sitt närområdes behov och utvecklingspotential, vilket främjar demokratiska och miljömässiga processer . Genom kunskapsfokus kan barnen lära sig hur samhället och naturen fungerar och samverkar . Detta sker via formella och informella verktyg där både barn och vuxna uttrycker sina visioner, exempelvis genom kartor, checklistor och stadsvandringar . En lokal barnombudsman arbetar med att barnperspektivet inkluderas och står som garant för att barns rättigheter värnas .

I staden finns det fullt av grönområden och kreativa lösningar som främjar barnens lek och utveckling samtidigt som olika typer av människor deltar i aktiviteterna . Barnens närområde är 22 Hisingen 2050

Infrastruktur

Övergångarna fungerar som sociala mötesplatser och karakteriseras av olika teman. I de olika övergångarna finns bland annat bibliotek och bollhav.

utformat för att främja attraktiva utomhusmiljöer och ge upplevelser för alla åldersgrupper. Det finns smarta energilösningar och goda förutsättningar för ett ekologiskt agerande med hållbara konsekvenser, vilket integrerats i både samhällsfunktioner och bostäder .

Utvecklingen för infrastruktur i

Barnens stad

handlar om smarta lösningar och nya rörelsemönster samt generösa ytor . Markanspråken för utbyggnad av infrastrukturen är i mindre omfattning än tidigare och dess fokus ligger kring hållbara lösningar . Lösningarna är fokuserade kring kollektivtrafiksutveckling med en tågstation i Säve och ett omfattande spårvagnsnät upphöjt ovan marknivå . Då Hisingen har ett strategiskt läge i regionen återfinns krav på rörlighet, något som uppfylls genom den trafik- och infrastruktur som är etablerad . Att transportera människor samt varor och olika typer av drivmedel är centralt i samhället . I

Barnens stad

sker detta utifrån rörelsemönster som har sin utgångspunkt i hållbara alternativ . Pendelparkeringar och fler älvförbindelser för kollektivtrafik, cyklister samt gående, underlättar för befolkningens nya rörelsemönster . Genom dess strategiska placering har trafiken effektiviserats, används mer kontinuerligt av medborgarna och expanderar löpande på ett hållbart sätt . Effektiviseringen av samhällets gemensamma transportmedel gällande regionala distanser medför ett minskat behov av transportmedel i form av personbilar. Lokal förflyttning sker i större utsträckning snabbt och enkelt med kollektivtrafik.

Barnens stad 23

Kollektivtrafik I

Barnens stad

transporterar sig medborgarna främst genom kollektivtrafiken, vilket utgörs av ett omfattande spårvagnsnät . Spårvagnarna är högt upphöjda över mark och är ett naturligt inslag i stadsbilden . Älvförbindelser mot exempelvis centrala Göteborg och Kungälv, går dock via tunnlar för att öka effektiviteten och inte störa vattenflöden. I kollektivtrafiken arbetar trygghetspersoner för att säkerställa trygghet och ordning för de som rör sig på fordonen . Dessa personer är tillgängliga för alla och arbetar tillsammans med föraren för att etablera en så trygg miljö som möjligt .

I framtiden kommer spårvagnen färdas högt över marken för att skapa ett luftigt och grönt stadsrum tillgängligt för alla, där trygghet och säkerhet råder.

Utökad färjetrafik, ny tågstation i Säve och övrig infrastruktur möjliggör enkla byten mellan olika trafikslag. Det är viktigt att hållbara förutsättningar ges gällande transportmöjligheter för såväl människor som verksamhetsutövning . Detta uppnås genom etablerade knutpunkter runt om på Hisingen där transportsystemen kopplas samman genom smidiga övergångar . Vidare är spårväg utbyggd till fler bostadsområden än tidigare . Områden såsom Hisings-Backa, Hisings-Kärra, Torslanda, Björlanda och Tuve är väl förbundna med varandra såväl som med älvförbindelserna . Höghastighetsspårvagnar trafikerar spårvägen och turlistan är utformad enligt principen att medborgarna snabbt skall kunna nå olika knutpunkter; därmed stannar inte alla turer på alla hållplatser. En ringlinje trafikerar Barnteckning av elev från Henåns Skola, klass 4b.

mellan de olika knutpunkterna och medför effektiv förflyttning mellan områdena på Hisingen. Vidare kopplas spårvägsnätet samman med det numera utbyggda spårvägsnätet i Kungälv .

Trafik och transporter Ett nät av järnvägstunnlar hanterar den ökande godstrafiken från industriverksamheterna på Västra och Norra Hisingen . Vid etablerade knutpunkter finns möjligheter till smart och hållbar logistikhantering, vilket innebär att effektivitet främjas och lite mark således tas i anspråk . Göteborgs Hamn, vilken är av riksintresse, expanderar således utan att det medför omfattande belastningar på miljön . Detta får positiva effekter på både lokal och global miljö .

Tekniska lösningar för biltrafik är framtagna, men fokus för både stadsplanering och expansion av staden blir ändå fortsatt minskad bilism . Detta dels med utgångspunkt i biltrafikens klimatpåverkan, såväl som dess följdeffekter för hälsa och övrig miljö samt omfattande markåtgång . Vissa underjordiska strategiska trafikleder för biltrafiken är byggda för att skapa ytor och minska närhet till trafiken, vilket ökar säkerheten för Norra och Västra Hisingens invånare. Förflyttning och nedsänkning av biltrafiken under mark begränsar således möjligheter till direkta anslutningar och påverkar människors rörelsemönster . Reversibla körfält hanterar flaskhalsarna på exempelvis E6 och väg 155 för den biltrafik som kvarstår. Biltrafiken på Hisingen har fått en tillbakadragen roll då 24 Hisingen 2050

stadsområden delvis förtätats samt gjorts luftiga utifrån krav på säkerhet och hälsa . Bullernivåerna i närområdet är således låga . Visionen är att bullernivån inte skall överskrida nivåer som på något sätt kan vara skadliga för barn, oavsett vilken typ av verksamhet som är etablerade i respektive område . Ytterligare bullerreducerande åtgärder har vidtagits då tidigare Göteborg City Airport har lagts ner och givit plats åt nyetablerade bostadsområden samt utbildningslokaler . Nedläggningen medför en ökad rörlighet i området då säkerhetsaspekter inte längre är relevanta och området är lättillgängligt via den nya tågstationen . Vidare har krav på Göteborgs Hamn medfört att alla ankommande fartyg elansluter vid kaj samt att de inte förbrukar svavelhaltiga bränslen . Således är både bullernivån minskad och luftkvaliteten förbättrad på Norra och Västra Hisingen .

En alternativ transportmöjlighet är etablerad då höjd a vattennivåer har medfört att Kvillebäcken, vilken rinner över Hisingen, kan nyttjas . Vattendraget har grävts ut med hänsyn till naturmiljö och skyddade arter och en hållbar båttrafik är etablerad. Här kan medborgarna transportera sig till andra delar av Hisingen samt Göta älv . Tanken är att vattnets naturliga rörelser nyttjas och behovet av drivmedel undviks för de små personbåtar som används av en mindre grupp människor åt gången . Denna båttrafik karaktäriseras främst av sitt naturnära läge och rekreationsvärde, snarare än den effektivitet som präglar övriga transportmedel . Möjligheten är således ett gott komplement i ett samhälle där fokus kring kvalitet och barnens perspektiv råder .

Tillgänglighet till närområdet Trafiken är avskild från övrig miljö, vilken präglas av öppenhet och luftighet . Tillgänglighet från trafiken till dessa miljöer säkerställs med smidiga och pålitliga övergångar – etablerade utifrån ett barns perspektiv . Lägsta nivån för säkerhet och trygghet gällande dessa övergångar är således hög. Lekfulla sätt att förflytta sig dominerar stadsbilden, exempelvis är färgglada rutschkanor över mindre vägar vanligt förekommande . I staden finns gröna broar där barn och vuxna leds över mindre vägar och knutpunkter för infrastruktur.  I

Barnens stad

är det viktigt att barn självständigt kan utforska stadsmiljön och att lek står i fokus för deras utveckling och frihet i närområdet .

Möjligheterna till detta har minskat under tidigare årtionden, vilket numera förändras på ett avgörande sätt i

Barnens stad.

Utomhusmiljön och förändringarna av trafiken ger barn nya möjligheter till rörelse och minskar riskerna som de utsätts för . Barnen går eller cyklar till skolan på egen hand och trafikmiljöstressen minskar således för både barn och vuxna . I kombination med socialt etablerad trygghet är visionen att ett barn skall kunna röra sig i sitt närområde, transportera sig i kollektivtrafiken och besitta den kunskap som krävs för att inte utsätta sig för några fysiska eller sociala risker .

På Kvillebäcken kan medborgarna transportera sig på ett avkopplande och lekfullt sätt.

Barnens stad 25

Social hållbarhet

Kulturliv I

Barnens stad

återfinns ett brett utbud av kultur, där alla medborgares behov tas i beaktande . Hisingens rika kulturarv värderas högt och olika kulturcentrum placerade i respektive stadsdel organiserar de olika aktiviteterna . Människor i olika åldrar och med olika intressen samverkar i kulturlivet och sprider kunskap om Hisingens historia och utvecklingsmöjligheter . Barnens roll i kulturlivet är omfattande . Skolor och aktivitetscentrum erbjuder ett brett spektrum av aktiviteter efter skoltid anpassat för barn och ungdomar, vilket främjar den sociala utvecklingen i området . Simhallar och andra sporthallar är nära anslutna till de bostadsområden som finns, så att barnen själva kan gå till de olika aktiviteterna på ett tryggt och enkelt sätt .

Vidare finns rum för konstinstallationer och olika former av samhällskultur, vilka verkar som en inspiration som medborgarna enas och samlas kring . Här kan medborgarna delta i kurser i matlagning, språk och musik . Gemenskapsträffar som sprider kunskap om familjerådgivning, kultur och religion förekommer löpande . Möjligheter för medborgarna att utöva sin tro och sina intressen är självklara inslag i vardagen och stadsbilden .

Trygghet

Den sociala tryggheten är av avgörande vikt i

Barnens stad

. Att integrera olika bostadsområden är lika viktigt som att integrera olika delar av befolkningen; detta är centralt då löpande befolkningsökning hanteras . Socialt, kulturellt och åldersmässigt åtskilda grupper fogas samman genom så kallade resursbanker . I resursbankerna har medborgarna i respektive stadsdel uppgett sina kompetenser och bidrar genom detta i närområdet på olika sätt . Pensionärer erbjuder läxhjälp, ekonomer ger råd gällande vardagsekonomi och deklarationer, ungdomar startar gemensamma projekt samt religiösa och kulturella grupper visar upp sina aktiviteter och stödjer varandra . Alla besitter kunskaper som omvandlas till nytta för andra människor, vilket har flyttat fokus från ekonomiska resurser till kunskapsbaserade resurser.   Att utvecklas, känna sig uppskattad och behövd samt att fylla kunskapsluckor är viktiga nyckelaspekter som säkerställer en social hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . Resursbankens etablering hjälper således att stävja uppbyggnaden av successivt utbredda sociala problem som ensamhet och utsatthet . Dess effekter på medborgarnas hälsa är god och bygger broar mellan individer . Resursbankens roll är särskilt central i områden såsom Biskopsgården, Länsmansgården och Hisings-Backa, där effekten har haft stor betydelse då områdena tidigare brottats med social problematik .

Utomhusmiljö

Grönområden I Barnens stad används grönområden för att skapa upplevelserika lärmiljöer för alla åldersgrupper . Ingen medborgare har längre än 300 meter till ett större grönområde . Dessa områden karaktäriseras 26 Hisingen 2050

av tillgänglighet, lekfullhet och kvalité . Stadens mindre grönområden flätas ihop med varandra för att bilda ett sammanhängande grönområde . Detta har använts i stadsplaneringen som ett instrument för att binda samman äldre bebyggelse med nya etableringar . I Säve, Tuve och Hisings-Kärra har således nya bostadsområden sammanfogats med de äldre stadsdelskärnorna samt med varandra . Denna struktur av grönområden underlättar rörelsemönster för såväl människor som djur och växter, vilket stärker den sociala strukturen samt den biologiska mångfalden .

I Barnens stad finns en omfattande utbyggnad av så kallade gröna vägar . Detta är promenad- och cykelstråk som kantas av träd, buskar och annan växtlighet . Positiva effekter av detta är ökad fysisk aktivitet bland befolkningen, då områdena är mer promenad- och cykelvänliga . Ökad vegetation reducerar vinden, renar luften från föroreningar, skyddar dricksvattenreservoarer och erbjuder skugga på sommaren . Vidare genererar det också minskade översvämnings- och skredrisker då grönområdena kan magasinera mer vatten från exempelvis regn . Ökad vegetation ger positiva sociala effekter och leder till bättre fysisk och psykisk hälsa, samt bidrar till ökad trivsel och ett större socialt kapital .

Lekplatser och rörlighet I Barnens stad har ingen mer än 50 meter till närmsta lekplats och barn i alla åldrar känner sig välkomna att leka och roa sig i sin närmiljö . I parker finns lekplatser utformade för båda barn och vuxna, vilka är byggda utifrån olika perspektiv och teman . Under vinterhalvåret är dessa delvis inglasade, vilket medför att lekytorna nyttjas fullt ut året runt. Här finns så kallade Berättarträd ur vilka det finns möjlighet att lyssna på radio och nyheter samt högläsning av böcker för alla åldrar . Detta sker på hänvisade platser där lugn och ro råder . Berättarträden är kostnadsfria och tillgängliga för alla medborgare, oavsett behov.  Rekreationsvärdet för vuxna, såväl som för barn, är således högt i Barnens stad .

En rolig och inspirerande lekplats vid havet får igång fantasin hos både stora och små. Lekplatserna är utformade ur både pedagogisk och lärorikt perspektiv, samtidigt som de är attraktiva för alla ålder.

Lekplatserna är attraktiva, pedagogiska och lärorika . Olika teman som främjar lek, exempelvis sagor och djur, karaktäriserar respektive lekplats . De olika temainriktningarna fungerar som pedagogiska verktyg och sprider kunskap bland barn och vuxna . Lekplatserna är utformade i samarbete med lokala konstnärer och fungerar som utflyktsmål för förskolor och skolor. De är byggda i naturliga material och är direkt anpassade efter naturen där havsmiljö, vattendrag och träd integreras i leken i så stor utsträckning som möjligt . Dessa lekplatser och närmiljöer stimulerar och utvecklar fantasin hos såväl barn som vuxna, vilket främjar den sociala hållbarheten .

Då alla har högst 50 meter till närmsta lekplats finns det alltid möjlighet till lek i närområdet.

Barnens stad 27

Utbildning och arbete

Skola och undervisning I Barnens stad är begreppet hållbar utveckling en aktiv del av undervisningen och präglar därmed barnens inställning till omgivningen på ett sätt som får begreppet att bli en naturlig del av livet . Att integrera hållbar utveckling i undervisningen från tidig ålder får till följd att samhället blir genomsyrat av dess principer och bidrar till ett ökat miljöengagemang .

Förskolor och grundskolor är placerade i alla de olika stadsdelarna, med fokus kring närhet till hemmet. I Säve finns en etablerad gymnasieskola med särskilda inriktningar och därmed riksintag för elever . Placeringen i Säve medför att elever enkelt kan transportera sig via tågstationen till andra delar av Göteborg och övriga regionen . Skolans profil utgår från Hisingens förutsättningar och har därför utformat specialprogram med inriktning mot fotboll och ridsport . Ytorna i området har goda geografiska förutsättningar, sportarenor är uppförda i anslutning till skolområdet och engagemanget från det lokala föreningslivet är stort . Fotbollklubben BK Häcken och lokala ridklubbar bidrar med kunskap och skapar tillsammans med gymnasieskolan en god plattform för sina professionella verksamheter . Detta har bidragit till att Hisingen har blivit en attraktiv plats för ungdomar i hela regionen, vilket ligger till grund för fortsatt utveckling av aktiviteter och utbildningssatsningar .

I skolorna komposteras matavfallet och naturvänlig energi, exempelvis solceller och vindkraftverk brukas i direktanslutning till skolbyggnaderna . Barnen inkluderas i utveckling och tillämpning av energikällorna . Grönområden är viktiga inslag i miljöerna kring skolbyggnaderna och är anpassade för de olika elevgrupperna . Naturen används i stor utsträckning i lärandet och kunskapsutflykter till närliggande parker, jordbruk och odlingar inkorporeras i undervisningen . Matens väg från jord till bord studeras och bidrar med kunskap som underlättar förståelsen av kretsloppbegreppet och dess roll i hållbar utveckling . Närproducerad och ekologisk mat tillagas således på plats i skolan och matglädje inspirerar barnen . För att belysa den sociala dimensionen av hållbar utveckling främjas barnens individuella utveckling och verkar för en trygg social miljö . Barn med olika bakgrund, kultur samt erfarenheter och intressen integreras i skolmiljön och verkar som stärkande faktorer för gemenskap .

Sysselsättning Verksamhetsetablering på Hisingen är viktigt för att kunna säkerställa sysselsättning för befolkningen och därmed ekonomisk hållbarhet . På anvisade delar av Hisingen finns verksamhetsområden där grön innovation och teknik står i centrum . Göteborgs hamn och AB Volvo är centrala aktörer som samordnar och verkar för gröna transportsystem . Regional utveckling står i fokus .

Större delen av befolkningen på Hisingen arbetar i närområdet . Förkortade restider till och från arbetet har medfört kortare arbetsdagar, ökad effektivitet samt mer tid att spendera med familj och vänner . Genom effektivisering är sex timmars arbetsdag standard, vilket minskar stressnivåerna hos befolkningen . Förenkling genom ökad mobilitet och tekniska innovationer främjar lösningar där medborgarna kan arbeta från olika 28 Hisingen 2050

platser i närområdet . Arbetshotell där människor från olika arbetsplatser kan samlas, minskar resvägar samtidigt som det bidrar till att utveckla kontakter mellan olika branscher och sektorer . Detta överbryggar geografiska begränsningar vilket främjar regional utveckling och motverkar utflyttning av kompetent arbetskraft.

perspektiv har segregation i tidigare utsatta områden minskat . En blandad bebyggelse främjar integrationsmöjligheter och leder till en befolkningsstruktur som präglas av olika typer av erfarenheter och kultur, något som eftersträvas i Barnens stad . Stadsplaneringen i kombination med sociala mötesplatser är centrala verktyg, genom vilka segregationsproblematiken hanteras och social hållbar utveckling kan säkerställas .

Bostäder och bebyggelse

Bostadsområden I Barnens stad blandas gammal bebyggelse med ny och hållbar utveckling genomsyrar bostadsutvecklingen . Staden utvecklas huvudsakligen utåt, vilket har medfört att nya bostadsområden är uppförda i samtliga stadsdelar på Hisingen . Sedan 2010-talet har stor expansion av bostäder skett i framförallt Hisings-Kärra, Säve, Tuve, Torslanda och Björlanda . I övriga delar har äldre bebyggelse rustats upp och byggts ut; detta gäller exempelvis Biskopsgården, Länsmansgården och Hisings-Backa.  Genom att bygga samman olika bostadsområden och agera utifrån hållbara I bostadsområdena blandas hyresrätter och bostadsrätter i olika typer av hus, allt från småhus till funktionella höghus . Typen av bebyggelse som präglar bostadsområdena i Barnens stad är samma som förr, dock har en viss utveckling skett . Tidigare bostadsområden har rustats upp och utgör lekfulla inslag i stadsmiljön . Mellan höghusen i Brunnsbo respektive Biskopsgården har kreativa passager uppförts . Passagerna är byggda i genomskinligt material och präglas av fantasistimulerande teman. Här finns bollhav, De gröna områdena illustrerar nyexpanderade områden. De blå linjen visar Kvillebäcken. Gula linjer visar det nya infrastrukturnätet där de röda punkterna är större knutpunkter. Den blå fyrkanten är tågstationen i Säve. Barnens stad 29

akvarium, väggmålningar och audiovisuella inslag . Intrycken och aktiviteterna tilltalar olika åldersgrupper, vilket medför att det finns någonting för alla . Vissa informationsrelaterade samhällsfunktioner såsom bibliotek och stadsdelsförvaltningar, har placerat material och olika verktyg här, vilket främjar medborgardialog och deltagande . Vidare bidrar passagerna således till kunskapsutveckling och grannsämja. Ovanpå Barnteckning av elev från Henåns Skola, klass 4b.

fastigheterna har liknande miljöer etablerats; här finns forum för odling och förnyelsebar energi. Inomhusmiljön i samtliga bostäder i Barnens stad är reglerad utifrån säkerhetskrav anpassade för barn, exempelvis låga trösklar och säkra eluttag, något som vidare gynnar övriga befolkningen .

Grönområden är bevarade i nära anslutning till bostäder samtidigt som nya områden tas i anspråk för att säkerställa att alla får tillgång till grönområden i sitt närområde . I varje bostadsområde finns småskaliga odlingar och växthus som boende kan utnyttja efter möjlighet och behov . I de nyetablerade bostadsområdena i bland annat Tuve, Säve och Hisings-Kärra är småhusen byggda med mindre ängar och grönområden emellan sig . Stengångar och gröna vägar slingrar sig mellan husen och leder invånarna till grönområden, lekplatser, kollektivtrafik och övriga mötesplatser såsom torg, skolor och arbetsplatser . Detta möjliggörs genom att områdena är fria från biltrafik.

I anslutning till bostadsområdena är större underjordiska garage byggda där människor via hiss förflyttar sig till markplan. Garagen präglas av den öppenhet och luftighet som kännetecknar övriga delar av bebyggelsen . Glada och ljusa färger, god belysning och användningen av hållbara material skapar en trygghet för den enskilde.  Att gå eller cykla i den luftiga miljö som frigörs genom att mark friläggs som tidigare upptagits av infrastrukturområden är i större utsträckning möjligt, lättillgängligt och attraktivt för den enskilde medborgaren . Marknadsplatser och torg finns i anslutning till bostadsområdena och är utformade som sociala platser där barn känner sig trygga och kan röra sig fritt . Torgen blir centrala mötesplatser i stadsdelarna och präglas av kreativitet och anknytningar till lokala verksamheter . Selma Lagerlöfs torg är ett exempel där färg och form har stor betydelse, vilket bidrar till att torget blir den självklara mötesplatsen för närboende . Levande färger, detaljrika inslag och nyskapande inkorporering av grönområden präglar torget och är en central utgångspunkt för dess vidare framtidsutveckling . Alla torg och mötesplatser på Hisingen är utformade på liknande sätt för att på så sätt skapa en levande och myllrande stadsmiljö i Barnens stad.

Energiförsörjning och avfall

Förnyelsebara energikällor försörjer bostadsområden med energi, och forskning driver på utvecklingen av alternativa försörjningsmöjligheter . Biogas, vindkraft och vågkraft används frekvent för att garantera energiförsörjningen . Solceller på bostäder och byggnader används för att värma upp hus och vatten . Insamling av regnvatten bidrar till hushållens vattenförsörjning och lokala vindkraftverk återfinns i direkt anslutning till bostäderna . Smarta inställningar i byggnader, där energiförbrukningen minskas och effektiviseras, leder till låg energiförbrukning . Energitillförseln regleras således utifrån behov och kan styras från mobila enheter . Framsteg gällande byggnadskonstruktioner medför att 30 Hisingen 2050

befolkningen lever i passivhus, producerade av ekologiska och alternativa material . Bostäderna är konstruerade för att hantera de utmaningar som klimatförändringarna har medfört, såsom hårdare vindar och ett fuktigare klimat .

I direkt anslutning till bostäder och verksamhetslokaler finns återvinningsstationer. Vid dessa stationer finns möjlighet till omfattande insamling av avfall, vilket sorteras enligt olika kategorier för att generera återanvändning . Här finns också utrymmen som nyttjas för lokal byteshandel där olika produkter på ett enkelt sätt kan förmedlas till nya ägare . I Barnens stad finns ett pantsystem för exempelvis olika metaller, glas och elektronikprodukter . Detta främjar kretsloppstänket och minskar trycket på naturresursanvändning .

Barnens stad 31

Den klimatsmarta staden

I den Klimatsmarta staden sätts energiproduktion och klimatpåverkan i fokus!

Den globala uppvärmningen har lett till en ny livsstil som fokuserar på klimatsmarta lösningar . En ökad medvetenhet råder om att ekosystemens långsiktiga produktionskapacitet måste stärkas för att säkerställa tillgången till förnybara resurser . Denna produktionsförmåga är beroende av omfattande anpassningsmöjligheter, för vilka kretslopp, mångfunktionalitet och hög biologisk mångfald är viktiga förutsättningar . För att komma tillrätta med samhällets klimatproblem läggs stor vikt vid påverkan av klimatet genom att reducera koldioxidutsläpp och andra energisparande åtgärder . Staden ska skyddas mot konsekvenserna av den förhöjda temperaturen, exempelvis havsnivåhöjning och ökad nederbörd . Reducering av koldioxidutsläpp sker främst genom att fasa ut fossila råvaror, introducera alternativa sätt att producera energi och energisparande lösningar . Stadens fokus på energisparande har bland annat lett till att den har förtätats med ett minskat behov av längre transporter som följd . I den Klimatsmarta staden är huvuddelen av all trafik eldriven. Bilismen i staden har minskat då kollektivtrafiken effektiviserats och möjligheterna för cykel- och promenadstråk förbättrats . Luftkvaliten har således ökat och förbättrade levnadsvillkor för invånarna råder .

För att öka förståelsen för kopplingen mellan konsekvens och handling i klimat- och miljöarbete främjas utbildning i den Klimatsmarta staden . Invånarna får således verktyg för att förstå och påverka sin omgivning enligt de tre dimensionerna av hållbar utveckling . Barn och ungdomar engageras från tidig ålder i arbetet med att minska de ekologiska fotavtrycken, exempelvis genom temadagar i skolan om klimat, sophantering och energieffektivisering .

Forskning om alternativa förnyelsebara sätt att producera energi ligger i framkant, framförallt via ekonomiska satsningar då ett energicenter i Säve har etablerats . Västra och Norra Hisingen 32 Hisingen 2050

Blandad bebyggelse skapar en trevlig atmosfär och ger staden en intressant profil.

försörjs näst intill uteslutande av förnyelsebar energi. Runt bostäder finns det små kraftverk, i form av solceller och vindkraftverk som integreras i staden som konstverk . Havet står i fokus för energiproduktionen med exempelvis MRC-anläggningar som kombinerar osmos och mikrobiella bränsleceller samt vågkraft . Havet används i allt större utsträckning för odling där tång, alger och sjöpungar är centrala produkter vilka används för produktion av biobränslen .

Livsstil

Fritid I den Klimatsmarta staden är 4-dagars arbetsveckor standard vilket minskar pendling till och från jobbet och därigenom även bidrar till att minska energianvändning och trafikproblemen. Minskade transporttider och färre arbetsdagar medför ökad fritid för invånarna, vilket genererar möjligheter för motion eller rekreation . Detta sker i närliggande parker, vilka har en viktig roll i den Klimatsmarta staden . Parkerna och gröna stråk har en central funktion i en förtätad stad då de har en avkylande effekt för närområdet . De fungerar även som en social mötesplats och ger möjlighet till olika typer av rekreation och aktiviteter .

För att tillgodose invånarnas behov av naturupplevelser har ett flertal små vandringsleder etablerats på norra Hisingen . Befolkningen lever ett lugnt och fridsamt liv där närområdenas rekreationsutbud har stor betydelse, vilket har lett till färre långdistansresor . Den minskade efterfrågan på flygresor har lett till att flygtrafiken från Göteborg City Airport har förflyttats till Landvetter. Förflyttningen beror även på att höghusen och den nyetablerade vindkraftsparken vid Rörö inte möjliggör lågt flygande plan.

Utsikt från en av flera vandringsleder.

Klimatsmarta staden 33

Matproduktion Den ökade medvetenheten om vikten att vara sparsam med energi- och naturresurser har lett till att småskaliga jordbruk, så kallade småbruk, är vanligt förekommande i den Klimatsmarta staden . Dessa nyttjar de lokala ekosystemtjänsterna och höjer produktiviteten per area . Den biologiska mångfalden har ökat som effekt av dessa jordbruk, då de ersatt tidigare storskaliga jordbruk med monokulturer . Effekterna för odlingarna är minskad känslighet för förändringar i klimatet vilket därmed leder till säkrare skördar . Klimatförändringen har dock genererat temperaturhöjningar, vilka möjliggör odling som tidigare inte var möjlig i området, exempelvis nötter . Småbruken producerar både vegetabiliska och animaliska produkter, vilket skapar många arbetstillfällen, främst i Säve och Tuve .

Forest gardens gynnar biologisk mångfald, är energieffektivt och ett populärt sätt att odla på Från Norra Hisingen kommer en stor del av den klimatsmarta stadens ekologiska kött och grödor, vilka säljs på lokala grönsaksmarknader . En ökad klimat- och energimedvetenhet hos befolkningen på Hisingen har lett till att det konsumeras mindre mängder kött än tidigare, då köttproduktion är mindre energi-, vatten- och markeffektiv än odling av födoväxter . De vegetabiliska produkterna odlas i så kallade ”Forest gardens”, vilket innebär odling på flera olika nivåer, exempelvis mark, buskar och träd . Dessa är fördelaktiga för klimatet och energieffektivt, då de absorberar koldioxid och kräver väldigt lite skötsel .

Avfall I den Klimatsmarta staden hanteras avfall genom ett effektivt återvinningssystem, vilket genererar låga volymer avfall . Invånarna på Västra och Norra Hisingen har ett tydligt flerfacksystem för återvinning i sina hem och sorteringen på återvinningsanläggningarna sker främst via optisk teknik . På återvinningsstationerna har det så kallade Återbruket, etablerats . Här kan invånarna lämna in användbara saker till försäljning på en andrahandsmarknad .

Bostadsområden

I Klimatsmarta staden erbjuds befolkningen en tät bebyggelse i urbana områden där närhet, förnyelsebar energi och effektivitet är ledorden för ett hållbart samhälle .

Förtätning Förtätningen av staden har lett till högre energieffektivitet och minskat behovet av att exploatera orörda naturområden . Den tekniska utveckling som möjliggjort framstegen med förtätning på Västra och Norra Hisingen har tagits fram av Göteborgs stad i samarbete med Chalmers Lindholmen, AB Volvo och Energicentrum i Säve . I bostadsområdena har husens snitthöjd ökat avsevärt då bostadsexpansionen sker i huvudsak inom redan bebyggda områden . Detta minimerar stadens utbredning och således även dess påverkan på naturen . Vidare medför en förtätning av staden att många invånare kan ta mindre mark i anspråk för sitt boende, vilket i sin tur leder till mindre avstånd till exempelvis dagis, mataffär, apotek och jobb .

34 Hisingen 2050

Bostäder Hållbarhet är den viktigaste frågan när det gäller nybyggnation, vilket innebär att ett hus skall ha en beräknad minimum livslängd på 100 år . Det är numera lagstadgat att byggnaderna maximalt får innehålla tio kemiskt framställda ämnen och genom detta främjas användning av naturliga ämnen . Nybyggnationer i den Klimatsmarta staden består av andra generationens passivhus . Dessa hus har hög kvalité på isolering, vilket innebär mindre energiåtgång för uppvärmning . Husen har naturlig ventilation, vilket innebär att de är behagliga att leva i . Det har även lagts resurser på att skapa en typ av höghus som ska bidra till ökad gemenskap genom fokus på integrering, sociala aktiviteter och trygghet . God grannkännedom värnas om, vilket underlättas av bland annat delade hobbyrum, bad/bastu samt odling . Stort fokus ligger på att skapa alla olika sorters boenden inom byggnaden, allt ifrån bostadsrätter till studentbostäder och hyresrätter, vilket lett till minskad segregation och ökad social hållbarhet . Höghusen är heterogena och högre än de hus som byggdes under 1970-talet . För att de inte ska få en alltför dyster framtoning har stor vikt lagts vid konstnärliga inslag i arkitekturen .

Bostadshusen i den Klimatsmarta staden är beklädda med solceller, vilka under dagen producerar energi och således försörjer husen . Överskottsenergin som produceras lagras i ett energilager som fi nns i anslutning till varje bostadsområde . Denna överskottsenergi används under natten vilket minskar fl uktuationer i elnätet.  För att minska hushållens energianvändning fi nns ett smart energinät installerat i bostäderna. Med hjälp av detta kan varje hushåll ställa in den el-, värme- och vattenanvändning som önskas . Systemet kan även reglera när användning ska ske samt dess kostnader och miljöpåverkan . Vidare är snålspolande toaletter installerade, vilka använder sig av återvunnet hushållsvatten och regnvatten . Detta är en viktig åtgärd då distribution och transport av vatten är en av samhällets mest energikrävande processer .

På taket finns en gemensamma pool med utsikt.

Gångbroar förbinder byggnaderna och de boende med varandra.

Köpcentrum och garage, placeras under jord.

Såväl kontor som studentbostäder, bostadsrätter och hyresrätter finns i samma hus.

Fasaderna kläs med solceller.

Delade lokaler med hobbyrum, bad och bastu.

Odlingslotter täcker taken Laddnings stationer för elfordon finns integrerade i byggnaderna.

En ny typ av höghus för ökad gemenskap genom fokusering på integrering, sociala aktiviteter och trygghet.

Klimatsmarta staden 35

Infrastruktur

I den Klimatsmarta staden är fordonstrafiken i största mån enkelriktad och har en lägre prioritet än kollektivtrafiken. Etablering av enkelriktade körfält medför att cyklister och gångtrafikanter har större utrymme och stora resurser läggs på att utveckla cykel- och gångbanor över till fastlandet . Detta har positiva effekter för trafiksäkerheten. Ett cykelnätverk med hyrstationer för både vanliga cyklar och elcyklar är utbrett över hela Hisingen, vilket medför ett ökat intresse hos medborgarna som enkelt kan hyra cykel . Den breda cykel- och gångbro som byggts mellan Järntorget och Lindholmen science park underlättar för invånarna att ta sig in till centrala Göteborg. På bron finns grönområden och fik där invånarna kan njuta av utsikten .

Bil- och godstrafiken på Hisingen är främst driven av elenergi . Förtätning av staden har lett till att antal bilägare per capita på Västra och Norra Hisingen har minskat . Bidragande orsak till detta är att bostadsbolagen erbjuder invånarna uthyrning av elfordon . Bilarna tankas via uppladdning av batteriet i motorn, främst genom plug-in-sladd eller induktiv tankning . Elbilarna kan laddas med energi ifrån laddningsstationer eller bostadshus, vilka även kan ladda energi från bilen vid behov . Elbilens effektivitet har ökat avsevärt och batteriets kapacitet möjliggör distanserresor som genomfördes med bensindrivna bilar på 2010-talet .

Ett cykelnätverk med hyrstationer för både vanliga cyklar och elcyklar är utbrett över hela hisingen.

Vägtullar till och från Hisingen minskar trafiken i området och avgiften debiteras olika beroende på vilken typ av fordon som körs och antal passagerare . Bensindrivna fordon debiteras en större avgift än elbilar och ensamåkande debiteras en större avgift än bilar med fler passagerare. För att underlätta för samåkning har en mobiltelefonapplikation utvecklats . Applikationen hjälper invånarna i den Klimatsmarta staden att hitta resepartners i sitt område . Detta gynnar både privatekonomin, klimatet och sammanhållningen i området då det skapas tillfälle för invånarna att interagera med varandra . Applikationen är välutvecklad och ett säkert system då varje samåkning registreras så att det i efterhand går att kontrolleras vem som åkt med vem .

Spännings- omvandlare Styrsystem Elektromagnetiskt fält Induktiv mottagare Energiöverföring Laddplatta Batteri Elnät 36 Hisingen 2050 Princip för induktiv tankning av elbil. Vid induktiv laddning överförs energin ”trådlöst” som ett magnetfält mellan två spolar, en spole sitter på bilens undersida och en på marken vid t.ex. en tankstation En bidragande orsak till att antal bilägare minskat, är att bostadsbolagen erbjuder invånarna uthyrning av elfordon.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i den Klimatsmarta staden är effektiv och utgörs främst av två kollektivtrafikrutter med Maglevtåg . Dessa består av en norrgående spårcirkel som förbinder Lundby med Backa, Hisingskärra, Säve och Tuve och en västgående spårcirkel som förbinder norra Biskopsgården, Torslanda, Lilla Varholmen och Lundby . Maglevtåg svävar över rälsen och drivs framåt med hjälp av ett magnetfält . Dessa tåg håller en högre hastighet och avger mindre buller än traditionella spårvagnar . Till andra delar av Norra och Västra Hisingen färdas människor med elbussar . För invånarna i Göteborgs norra skärgård samt Torslanda ges även möjlighet att färdas via färjor som går direkt från Öckerö och Lilla Varholmen in till Järntorget och Lilla Bommen .

Industrier

Som ett led för att fasa ut fossila råvaror och därmed minska generell klimatpåverkan har industrierna på Västra och Norra Hisingen ställt om sina verksamheter . Industrierna producerar exempelvis plast som tillverkas av biomassa . Denna framställs direkt i genmanipulerade växters kloroplaster, är mer energieffektiv och släpper ut mindre koldioxid än vanlig traditionell plast . Bioplasten ingår i ett kretslopp där den framställs, används, samlas in och återanvänds . Således uppfyller den kraven för hållbarhet . I den Klimatsmarta staden har raffinaderierna ställt om sin produktion till att endast producera bränsle från förnyelsebara råvaror såsom vegetabiliska oljor, tallolja (vilket är en restprodukt från skogsbruket) samt annat organiskt avfall . Detta bränsle används främst till lasttransporter .

Genom att industribyggnaderna i den Klimatsmarta staden är klädda i solceller och att vindkraftverk har placerats på taken utnyttjas byggnadernas areal maximalt . Elproduktion från industrierna används främst för egen konsumtion och överskottsvärmen används för att komplettera fjärrvärmenätet . Industriernas brännbara restprodukter används för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk . Industribyggnadernas tak har målats vita för att reflektera solens strålar och därmed undvika extra behov av kylning .

Vattenåtgärder

För att undvika problem med höjda vattennivåer har dagvattensystemet utvecklats och dimensionerats för att klara ökade vattenmängder . Justerbara vallar vid Göta- och Nordre älvs mynningar mot Kattegatt har installerats för att hantera havsnivåhöjningar. Inflödet av havsvatten kan således styras och harmoniseras vid olika vädersituationer . Vidare minskar detta risker för att kontaminerad mark i olika industriområden ska läcka ut gifter som kan spridas med vattnet .

Längs Göta älvs strandängar och vid andra vattendrag på Hisingen odlas energigrödan salix . Detta trädslag är mångfunktionellt då dess energirika flis kan användas till värme och el. Odlingarna fungerar som ett biologiskt filter som fångar upp läckande näringsämnen samt tungmetaller . Detta är av betydelse då dricksvattenintaget sker från Göta älv . Vidare stabiliseras strandbanken då salix binder jorden och motverkar erosion, vilket är ett vanligt förekommande problem som kan utlösa skred . Området kring Göta älv är det mest skreddrabbade i Sverige, vilket medför att ytterligare skredsäkringsmetoder har genomförts, såsom till exempel pålning och dränering . Odlad Salix för att motverka jorderosion samt skred.

Klimatsmarta staden 37

Energiförsörjning

Den Klimatsmarta staden lägger stor vikt vid förnyelsebara källor för sin energiförsörjning . Staden har profilerat sig inom detta område och är en förebild inom både ekonomisk och ekologisk hållbarhet . I den Klimatsmarta staden kombineras energi från vågkraft, vindkraft, solceller och MRC-anläggningar för att försörja industrierna, samt hushållen på Västra och Norra Hisingen som komplement till byggnadernas små vindturbiner och solceller då de inte producerar tillräckligt med elektricitet . Transportsektorn försörjs med olika sorters bränsle från Västra och Norra Hisingens egen produktion: biodiesel från alger, etanol från tång och biogas från sjöpungar . Energiproduktionen i den Klimatsmarta staden är så omfattande att hela Göteborg kan försörjas . Vidare sker export av energi och drivmedel till övriga delar av landet .

Olika typer av energikällor har ofta ojämnt energiflöde då många av dem är väderleksberoende, exempelvis sol-, vind- och vågkraft . Ett virtuellt kraftverk har skapats för Västra och Norra Hisingen där energitillgångarna koordineras effektivt för att säkerställa flödet och således motverka instabilitet . Kraftverket är ett virtuellt system där alla energiproducerande anläggningar ingår i ett nätverk genom vilket de kan drivas som ett gemensamt system . Systemet använder sig av data, exempelvis väderleksrapporter och prediktioner av energikonsumtion, för att koordinera driften av de olika anläggningarna på ett sätt som främjar ekonomisk och ekologisk hållbarhet . Kraftverket sammankopplas med det smarta elnätet i hushållen, vilket tillför kontrollmöjligheter av elnätets stabilitet . Kopplat till det smarta elnätet finns i sin tur en svänghjulsanläggning som lagrar elektrisk energi från systemets instabila energikällor, vind- sol- och vågkraft, och skjuter till reservkraft under den tid det tar för vattenkraftverk och andra kraftverk att öka sin produktion . Denna anläggning för energilagring har lägre energiförluster i jämförelse med konventionella energilager .

Karta öster om Hisingen, visar Vindkraftpark (Grönt område) och vågkraftpark (Blått område). Åt öster visas den nya båtlinjen (Lila linje) och Maglevlinjen (Gul).

Förnyelsebar energi

Vindkraft I den Klimatsmarta staden har vindkraftverk med vertikal axel placerats på taken på större hus och industribyggnader . Fördelen med dessa vindkraftverk är att de är oberoende av vindriktning, samt att de har ett minskat behov av underhåll då de innehåller få rörliga delar . Vertikala vindkraftverk har ett större spann över vindhastigheter vid vilka elproduktion kan ske, än vanliga vindkraftverk . Större vindkraftverk har placerats i mer avlägsna områden, exempelvis strax väster om Rörö.  Vindkraftsparkerna genererar en storskalig energiproduktion .

Solenergi Fönster och väggar på hus och byggnader i den Klimatsmarta staden täcks med transparenta solceller tillverkade av plast . Solcellsfilmen tillverkas i olika färger, vilket medför dekorativa inslag i stadsbilden . Dessa solceller är väldigt tunna och kräver således liten materialåtgång . Solcellerna kan manipuleras till att endast släppa igenom vissa våglängder, något som är en fördel när fönster täcks med dem . Tillverkningskostnaden för solcellerna är låg, vilket genererar ekonomisk lönsamhet.  Solceller kan med fördel placeras på elfordon för att ladda batterierna . På tak som inte används för andra ändamål har större solceller 38 Hisingen 2050

En samling exempel på teknik för produktion av energi och drivmedel. Tångodlingar renar till exempel vattnet och genom omvandling av tångens sockerart framställer man idag etanol.

med CPV (concentrated- photovoltaic) teknologi installerats . Dessa är gjorda av billigt och förnybart material och är flera hundra gånger så effektiva som vanliga solceller då de koncentrerar solens strålar . Vid gång- och cykelvägar samt vid torg har det placerats ut ”solcellsträd” . Dessa laddar främst batterier för gatubelysning som används på kvällen, de lyser då med LED-lampor . Dess överskottsenergi skickas ut på elnätet .

Vågkraft Den Klimatsmarta staden satsar på vågkraft i större skala . För att ha möjlighet att utnyttja kraften från så stora vågor som möjligt är vågkraftsparken belägen på öppet vatten väster om Öckerö . Här nyttjas undervattensvågor genom att “drakar” liknande luftdrakar, lyfts upp av den ständiga undervattensströmmen och hålls i rörelse av ett styrsystem . Generatorerna som är belägna på botten är skyddade av ett hölje som tillåter obegränsad påväxt, vilket medför minskade behov av underhåll och genererar färre intrång med effekter på miljön . Positiva aspekter med denna typ av vågkraftspark är att den ligger belägen under ytan vilket möjliggör att områden kan nyttjas som farled för båtar .

MRC I den Klimatsmarta staden är en anläggning som genererar elektricitet samtidigt som den renar avloppsvatten, uppförd i anslutning till Gryaab . Tekniken som används kallas MRC (mikrobiell omvänd elektrodialyscell) och kombinerar två olika sätt att producera förnyelsebar energi, omvänd elektrodialys (osmos) och mikrobiella bränsleceller, som tillsammans genererar mycket mer el än de gör var för sig . Omvänd elektrodialys använder skillnaden i salthalt mellan två vattenmängder för att generera spänning över en mängd membran . Anläggningen ligger vid inloppet till Göteborgs hamn och tar således in havsvatten direkt härifrån . En stor fördel med MRC-tekniken är att den producerar elektricitet dygnet runt, oberoende av väderlek .

Det biologiskt nedbrytbara avfallet och en stor mängd energigrödor skickas till ytterligare en MRC anläggning, vilken etablerats uppströms Göta älv . Anläggningen har inte tillgång till havsvatten utan använder sig istället av vatten till vilket salt har tillförts . På denna anläggning hamnar, förutom Hisingens nedbrytbara avfall, även organiskt avfall från resten av Göteborgsområdet . För att dra nytta av energiinnehållet och undvika att växthusgaser frigörs vid nedbrytningen, hanteras även gödsel .

Klimatsmarta staden 39

Hållbara drivmedel

Biogas I den Klimatsmarta staden framställs biogas från sjöpungar, vilka odlas i medelstor skala i anslutning till Hisingen . . För att dra fördel av sjöpungarnas förmåga att rena vatten från alger är denna odling belägen strax utanför MRC-anläggningens insug av havsvatten . Genom att sjöpungarna äter alger binds näringsämnen och koldioxid, vilket motverkar övergödning och skapar gynnsamma förhållanden vid kusten . Sjöpungarna har en snabb tillväxt och kan således skördas ofta, vilket innebär att produktionen är kostnadseffektiv . Efter att de skördats omvandlas sjöpungarna till biogas genom rötning . Rötresterna som blir kvar kommer till användning som gödsel på Västra och Norra Hisingens små jordbruk .

Biodiesel För att framställa biodisel odlas alger i den Klimatsmarta staden. Algodling växer snabbt och är således mer effektivt än att odla raps och sojabönor vilka annars är traditionella grödor för biodisel. En algodling återfinns i Sandviken och förser raffinaderierna på västra Hisingen med råvaror till biodieselframställningen, vilket är ekonomiskt och ekologiskt hållbart genom dess tillväxt- och reningsprocesser . Vidare leder odlingarnas placering på havsbotten till att de inte konkurrerar med andra odlingar om markyta .

Etanol och metanol Framställning av etanol sker i den Klimatsmarta staden genom att skörda tång från odlingar längs kusten och sedan låta bakterier omvandla dess sockerart till alkohol . Stora tillgångar på naturligt växande tång medför att de anlagda odlingarna vid Sandviken inte behöver vara omfattade . Genom att komplettera odlingarna med tång som rensas upp utefter badstränder och dylikt kan det produceras tillräckligt med etanol för att försörja hela Göteborgs stad . Koldioxid återanvänds och tas tillvara som en energiresurs . Den fungerar som en råvara för att producera klimat- och miljövänligt flytande bränsle, exempelvis metanol och etanol. Omvandlingen av koldioxiden till flytande bränsle sker med hjälp av teknik som placerats direkt i industriernas skorstenar . Detta är en miljövänlig metod för att producera bränsle, då endast solljus, vatten och koldioxid behöver tillföras . Då de steg som används för att binda solenergi i biomassa undviks innebär detta högre ekonomisk lönsamhet . Vidare bidrar detta till att Hisingen är en etablerad förebild för hållbarhet i alla dimensioner .

Energicenter

Ett energicenter är etablerat i Säve, vilket är ett samlat center för de olika energikraftverk Hisingen har att tillgå samt ett mindre artificiellt vattenkraftverk . Energicentret är ett samarbete Tång odlas för att utvinna etanol.

40 Hisingen 2050 Algodling i mindre skala för demonstration på Energicentret.

mellan Chalmers, Göteborgs stad och de energibolag som är verksamma på Hisingen . Arbetet präglas av en strävan att bidra med ny kunskap, ny teknik, utbildning för de yngre generationerna samt att genererar turism . En vindkraftspark i mindre skala, ytor med solceller samt en mindre avdelning som på ett pedagogiskt sätt visar och förklarar osmos finns etablerats i Energicentrumet.  Centrumet har installerat mindre bassänger för att visa odlingar av sjöpungar, alger och tång. Det artificiella vattenkraftverket genererar viss elektricitet, vilken dock främst används i forskningssyfte . Insamling av vatten till verket sker genom dagvattenbrunnar och består därmed av regnvatten . Brunnarna hanterar till viss del således översvämningsproblematik . Energicentret drivs främst av egna solceller och vindkraftverk, men har även tillgång till det övriga el-nätet .

Vattenfallsmonument

Den Klimatsmarta stadens symbol är ett monument som har byggts på Ramberget . Monumentet symboliserar Hisingens hållbarhetsvision och energieffektivisering och består av ett artificiellt vattenfall. Vatten pumpas upp under dagen med hjälp av energi fångad av solceller, energin lagras i vattenmängden och frigörs i form av ett vattenfall när solen går ned . Monumentet är helt självförsörjande och bidrar med överskottselektricitet till elnätet . Vattenfallet är ett storlaget visuellt inslag i stadsbilden, vilket är turistfrämjande . Vidare är det en påminnelse om betydelsen av att integrera hållbarhetsaspekten i vardagen .

Karta över Hisingen år 2050. De grå fälten visar områden där huvudsaklig förtätning skett. De blå områdena visar nybyggda anläggningar för energiproduktion. De gula linjerna visar nydragen Maglev-linje och den lila visar ny båtlinje för pendeltrafik. De röda prickarna är större hållplatser och knutpunkter.

Klimatsmarta staden 41

Diskussion

Utgångspunkten för de tre scenarierna har varit de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling . Respektive scenario omfattar en framtidsvision om hur stadsbilden kan se ut på Västra och Norra Hisingen år 2050 . Visionerna inkluderar samtliga samhällsmedborgare och behandlar en rad aspekter som är centrala i enskilda människors liv . Detta möjliggörs genom att hållbar utveckling som utgångspunkt är ett dynamiskt och omfattande begrepp och således kan tillämpas inom en bred kontext . Då begreppet är dynamiskt och således ständigt utvecklas kan det vara svårtolkat. Vikten av att definiera begreppet för rapportens syfte har därför varit viktigt, något som i sin tur möjliggjort konkret tillämpning . Styrkan hos begreppet hållbar utveckling har således nyttjats på ett framgångsrikt sätt .

Kursens omfattning har påverkat rapportens avgränsningar . Tidsaspekten har haft inverkan på insamling och bearbetning av information, men underlaget anses ändå vara omfattande och funktionellt . Visserligen kan alltid material tillföras på olika sätt, men ytterligare utredning gällande exempelvis ekonomiska förutsättningar för genomförande har inte rymts inom ramen för kursen . Fler perspektiv hade således kunnat inkluderas för att utforma än mer tydligt förankrade visioner, dock finns det en styrka i att arbeta utan att begränsas av sådana parametrar .

Under projektets gång publicerade Världsnaturfonden 2012 års upplaga av Living Planet Report, där det konstateras att slaget om planetens framtid kommer att avgöras i städerna, där den ökade konsumtionen är mest påtaglig . Detta visar vikten av att utforma en stadsplanering där hållbar utveckling integreras i samtliga aspekter . Således är det viktigt att hållbarhetsdimensionerna ligger till grund för vidare samhällsutveckling . Angående utfasning av fossila bränslen och energieffektivisering, vilket anses centralt för ett hållbart samhälle, är tillit till teknisk utveckling stor . Framtida teknisk utveckling kan dock vara svår att inkludera i ett helhetsperspektiv, då dess riktlinjer kan vara svåra att förutsäga . Vidare leder energieffektivisering inte nödvändigtvis till att problematiken med den ökade konsumtionen kan 42 Hisingen 2050

hanteras . Teknik som är resurssnål kan snarare leda till ökad produktion, vilket leder till ökad konsumtion . Att enbart förlita sig på tekniska lösningar uppvisar således en viss problematik . Utvecklingen kan leda till ett nollsummespel där vinsterna med effektivisering går förlorade på grund av ökad konsumtion . Detta visar på svårigheterna med att utforma framtida visioner då det är förenat med risker för felbedömningar .

Att förändra människors attityder gällande miljö är centralt för att uppnå hållbar utveckling på Västra och Norra Hisingen . Att förändra människors grundläggande inställning till konsumtion kan vara problematiskt då det är svårt att identifiera utlösande faktorer för förändring. Enskilda människors livsstil är ofta en fråga om upplevd frihet där individen sätts i fokus . Förändringar som berör detta måste således rimligen komma från gräsrotsnivå snarare än genom styrmedel och reglering från samhällsinstitutioner . Detta perspektiv stärks av att politiker som försöker införa omfattande förändringar ofta röstas bort från maktpositioner genom demokratiska processer . Miljöproblemens omfattning och karaktär medför dock att kollektivet måste enas kring gemensamma förutsättningar för ett hållbart samhälle, både nu och för kommande generationer . Att få invånarna att utgå ifrån kretsloppstänkandet, välja ekologiskt hållbara produkter och värna om naturen i sin närmiljö blir därför viktigt, då detta på sikt kan upprätthålla ett samhälleligt miljöengagemang . Engagemang möjliggörs genom social interaktion mellan medborgare, något som de tre scenarierna främjar på olika sätt . Mer tid för rekreation och integrering mellan befolkningsgrupper inkluderas i visionerna för Norra och Västra Hisingen då detta generellt kan leda till ett ökat samhällsengagemang . Detta ger goda förutsättningar för etablerandet och upprätthållandet av den livsstil och attitydförändring som framtidsscenarierna framhåller .

Vår förhoppning är att framtidsvisionerna skall bidra med ökad medvetenhet och kunskap om hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . Det är viktigt att lyfta fram nya perspektiv vilka kan integreras i en diskussion om framtida stadsplanering . Visionerna kan fungera som inspirationskällor för hur samhället kan sörja för dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov .

Diskussion 43

Medverkande

Ann-Christine Andersson Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet acha74@live .se

Louise Engberg Kandidatexamen i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning louise .a .engberg@gmail .com

Robert Eriksson

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet robert .eriksson87@hotmail .com

Daniela Fjellman Kandidatexamen i statsvetenskap och miljövetenskap Masterprogram i offentlig förvaltning, med inriktning ledning och styrning daniela .fjellman@hotmail .com

Johan Hansson Kandidatexamen i miljögeologi Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning world_tour_2002@hotmail .com

Johan Jellbo Högskoleexamen med inriktning mot elektroteknik Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet johan .jellbo@gmail .com

Pernilla Karlsson Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet pillan .l@home .se

44 Hisingen 2050

Jenny Lindh Kandidatexamen i biologi Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning lindhjm@gmail .com

Jenny Nilsson Kandidatexamen i statsvetenskap och miljövetenskap Masterprogram i offentlig förvaltning, med inriktning ledning och styrning s .jenny-nilsson@hotmail .com

Elin Palmertz Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet elin_palmertz@hotmail .com

Sara Shröder Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet schroder .sara@gmail .com

Sofie Smederöd Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet sofie .smederod@telia .com

Stina Wennergrund Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet stina .wennergrund@hotmail .com

Andreas Östling Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet eastling771@hotmail .com

Medverkande 45

Tack

Ett stort tack riktas till Ulf Ernstson, Lars Franzén och Ingrid Johansson för en god och bra handledning under kursen . Ett särskilt tack riktas till Sonne Andersson och Simon Farsi, som förutom att utformat illustrationer och layout till denna rapport, har inspirerat och stöttat oss under vägen . Ytterligare ett stort tack riktas till Alexander Walther som lärt oss grunderna i GIS samt till alla Er som har tagit Er tid att svara på våra frågor om hållbar utveckling på Hisingen .

Handledare

Associate professor Ingrid Johansson (Kursansvarig)

Department of Human and Economic Geography School of Business, Economics and Law University of Gothenburg ingrid .johansson@geography .gu .se

Dr . Lars G . Franzén

Professor Physical Geography Department of Earth Sciences University of Gothenburg lars@gvc .gu .se

Dr . Ulf Ernstson

Department of Human and Economic Geography School of Business, Economics and Law University of Gothenburg ulf .ernstson@geography .gu .se

46 Hisingen 2050

Källförteckning Citat

Tryckta källor Nyström Louise och Lundström Mats (2001), Barn i stan? Om barns tillgång till stadsbygden, Stadsmiljörådet

Hisingen - omgivet av vatten

Webbaserade källor Karta kartor .eniro .se

Göteborg City Airport, Verksamheter http://www.goteborgcityairport.se/index.php?option=com_content&view=article& id=87&Itemid=137&lang=sv Volymer och godsflöde i Göteborgs Hamn http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/ Volymer-och-godsflode-i-Goteborgs-hamn/ Hisingen nästa http://www.lokalguiden.se/artiklarna.php?cId=1&aId=157 Göteborg Landvetter Airport, Fakta om flygplatsen http://www.swedavia.se/landvetter/om-goteborg-landvetter-airport/om-flygplatsen/ fakta-om-flygplatsen/ GoBiGas byggs i två etapper http://gobigas.goteborgenergi.se/Sv/Anlaggningen Rya Kraftvärmeverk - en anläggning för framtiden http://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Var_verksamhet/Produktionsanlaggningar/ Rya_Kraftvarmeverk Gryaab, jobbar för ett renare hav http://www.gryaab.se/default.asp?lid=1&ulid=1&show=1 Källförteckning 47

ABBA, Sillens Historia http://www.abba.se/recept/sillakademin/sillens_historia/ Codus, Sillvik – Lilleby http://codus.se/vandringar/hisingen/sillvik-lilleby.html

GREFAB, Björlanda Kile http://www.grefab.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000036362&kat_ id=84500000000011554&mall=hamn.lasso

Naturen i Göteborg http://www5.goteborg.se/prod/parkochnatur/gronaochblaomraden/dalis2.nsf/ vyPublicerade/BA3EEE1ECDC2BBE4C125729C00428B56?OpenDocument

Hotade arter http://www.goteborg.se/wps/portal/%21ut/p/c0/04_ SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwN3V2cTA6MQPyd_ C88AYwsfI_2CbEdFAO9qQKM%21/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/ wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Invanare/Fritid_Natur/Natur/ Vaxter_och_djur/Lnkrubr_N800_Lanksamlrubrik_FN_Natur_VaxterDjur_Lasmer/ art_N392_FN_RodlistadeArter Befolkning och geografi Västra Hisingen http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c4/04_B8K8xLLM9MSSzPy8x Bz9CP0os3gj42AT12AXYwMLNzNjA89A5zB3nyBnI0c_Y_2CbEdFA Bumpmk!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.

se/goteborg_se/PolitikoOrganisation/Organisation/Stadsdelsforvaltningar/ SDF%20Vastra%20Hisingen/lnkrub_Om_Vastra_Hisingen/ art_N138_POLORG_befolkning_och_geografi Göteborg får tio stadsdelar januari 2011 http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c4/04_ SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPw tTIyNTU_2CbEdFAJt8Ozs!/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J3009BD02TD 41N8522L0000000_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/ goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organisation/stadsdelsforvaltningar/ art_polorg_stadsdelsreformen Torslanda - ett landskap i förändring http://www.gvc2.gu.se/uppsatser/c-geografi/Torslanda.pdf

48 Hisingen 2050

Upptäck Hisingen http://media1.vgregion.se/vastarvet/BM/MVG/PDFbibliotek/UpptackHisingen.pdf

Kommunal utvecklingsplanering, fallstudie: Biskopsgården http://www.stadsplaneraren.com/projekt/Biskopsgdenslutversion.pdf

83-åring doktorerar om jordskred http://svt.se/2.56952/1.2503813/83-aring_doktorerar_om_jordskred?lid=puff_250 3820&lpos=rubrik Tuveskredet http://www.swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____1066.

aspx?epslanguage=SV Säve http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ve#Jordbruk_och_geologi

Hållbar Utveckling Webbaserade källor

Definition av hållbar utveckling http://www .lu .se/o .o .i .s/9149 Att lära för hållbar utveckling http://www .regeringen .se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94 .pdf

Barnens stad

Tryckta källor Adelsköld Lisa och Petri Lisa (2007), Barn i en hållbar stad – en storyline om miljö - och demokratifrågor, Rädda barnen Rosengård Frank Gun (red) (2005), Spelet om staden, Formas Johansson Maria och Küller Marianne (red) (2005), Svensk miljöpsykologi, Studentlitteratur Källförteckning 49

Louise Nyström och Mats Lundström (2001), “Barn i stan”- Om barns tillgång till stadsbygden, Stadsmiljörådet, Lenanders tryckeri AB Kalmar Mie Svennberg och Mania Teimouri (red) (2004), Barnens rätt till staden- Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg, Movium och Göteborgs stad, Elanders Mölnlycke Nic Nilsson (2002), “Barnens stad”- En barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande, IPA - Barns rätt till lek, Tryckeri: Författarens bokmaskin Spencer Christopher och Blades Mark (2006), Children and their Environment – Learning, Using and Designing Spaces, Cambridge University Press Webbaserade källor Karta maps .google .se

Kreativa lekplatser http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2010/ Nummer-5/tema.pdf

Bostadsnära natur http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2007/Bostadsnara_natur.

pdf Barnperspektiv http://www .friluftsforskning .se/download/18 .65cb4fb711bf

5f6258980003582/Barnperspektiv+och+gr%C3%B6nstrukturer,+D uppsats+vt+2008 .pdf

Barnkonsekvensanalys http://www .goteborg .se/wps/wcm/connect/3792520048bf153e880bdaca058 90c65/BKA .pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACH EID=3792520048bf153e880bdaca05890c65 Barn och ungdomar i samhällsplanering http://www .lansstyrelsen .se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/rapporter/2007/Barnochungdomarisamh%C3%A4llsplaneri ng .pdf

50 Hisingen 2050

Vårt Göteborg, vision http://www .vartgoteborg .se/prod/sk/vargotnu .nsf/1/ goteborg_2050,vision_2050_goteborg__en_frisk_och_levande_stad

Giftfria staden

Tryckta källor McDonough William och Braungart Michael (2002), Cradle to cradle: Remaking the way we make things, North Point Press Webbaserade källor Karta maps .google .se

Förorenad mark http://www .lansstyrelsen .se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/2012/Fororenad-mark-syns-inte-men-finns.pdf

Biophilic design http://www .ultimatehomedesign .com/oph/uhd04gb02 .pdf

En hållbar och tillräcklig matproduktion http://www .framtidsverket .se/PlanBK9 .pdf

Permakultur http://www .kosterstradgardar .se/permakultur .html

Webbmagasin om hållbar utveckling http://www .sustopia .se/ FlexiWaggon http://www.flexiwaggon.se/ Industrihampa http://www .hampa .net/index .html

Tvättnötter http://www .heltnaturligt .com/tvttntter .htm

Källförteckning 51

Grön kemi http://www.pfizer.com/responsibility/protecting_environment/green_ chemistry .jsp

Industriell ekologi http://www .umich .edu/~nppcpub/resources/compendia/INDEpdfs/ INDEintro .pdf

Klimatsmarta staden

Webbaserade källor Karta maps .google .se

Återvinning av hushållsvatten http://www .alltomvetenskap .se/hushallsvatten-kan-ateranvandas .

aspx?article=7273 Forest Gardens http://www .amazon .com/dp/B003Z9JMYI/ ref=rdr_kindle_ext_tmb#reader_B003Z9JMYI Mikroskopiska alger http://www .dn .se/nyheter/vetenskap/mikroskopiska-alger-ska-radda-varlden Tidvattendrakar http://www.forum-fet.fi/main.php?pId=38&liveVersion=2010-05 Permakultur http://www .gardochtorp .se/index .aspx?article=7580 Koldioxid som energikälla http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_1722.pdf

Bioplast http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_2385.pdf

Framtidens energilager http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_2755.pdf

52 Hisingen 2050

Virtuella kraftverk http://www .innovations-report .com/html/reports/energy_engineering/virtual_ power_plants_renewable_energies_194813 .html

Odling av sjöpungar http://www .komvux .lysekil .se/arkiv/aktuellt/ngenavsjopungarlockadetv4pab esoktilllysekilsstadshus .5 .54dfe211125980adfa980007509 .html

Jordbruksstrategi Kristianstad http://www .kristianstad .se/upload/Milj%C3%B6%20Energi/dokument/ Klimatstrategi/Jordbruksstrategi .pdf

Marin biogas http://www .marinbiogas .se/varide .php/1_var-ide MRC http://www .mendeley .com/research/microbial-reverse-electrodialysis-cells synergistically-enhanced-power-production/ Salix http://www .miljo .lth .se/svenska/publikationer/visaInfo .asp?ID=176 Jordskred http://www .rod .se/skydd-mot-jordskred-kr%C3%A4ver-miljarder MRC http://www .sciencedaily .com/releases/2012/03/120301143731 .htm

Osmos http://www .smarterscience .com/salinity-gradient-energy .html

Tång som biobränsle http://sverigesradio .se/sida/artikel .aspx?programid=406&artikel=4923536& fb_source=message Maglevtåg http://techworld .idg .se/2 .2524/1 .135541/ maglev---svavtagen-nasta-kvantsprang-for-persontransport Elbilar http://www .vinnova .se/upload/EPiStorePDF/va-10-01 .pdfHisingen - omgivet av vatten Källförteckning 53

Bildkällor Klimatmarta staden Bild med cykleluthyrning http://niiina .blogg .se/ bild med bil, induktion http://miljofordonsyd .se/2011/05/volvo-vill-ladda-tradlost/ salix http://www.thefloweringgarden.com/pics/salix-x-sepulcralis.jpg

tång http://www .algomin .se/wp-content/uploads/content/nutriactiv-tang .jpg

algodling http://metrobloggen.se/egentligen/files/2012/05/TaketD%C3%A5va11.jpg

forest garden http://morcomrosegarden .com/wp-content/uploads/2011/08/Forest-Garden .

jpg 54 Hisingen 2050

Tidigare fallstudier

Mobilitet och hållbar stadsutveckling - Lundby på gång (2002) Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård (2003) Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål (2004) Ringön - en hållbar del av Göteborg (2005) Det är dags att tänka på Gullbergsvass (2006) Ett hållbart Tjörn 2037 (2007) Cities beyond oil - Autonomous global Gothenburg (2008) Framtidsscenarier för Kungälvs kommun (2009) The river city 2050 (2010) Trollhättan 2040 - Visioner för en hållbar framtid (2011) Du kan ladda hem tidigare fallstudier från Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV här; http://www .chalmers .se/gmv/SV/projekt/fallstudiekurs-hallbar Källförteckning 55