Transcript Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014
Göteborgs stads nämnder och styrelser
Göteborg 4/3, 2015
Kamrater,
Verksamhetsåret 2014 har präglats av valrörelse. För Vänsterpartiet innebär det alltid en tydlig
betoning på rörelse snarare än på val. Det är då vi visar vilken politisk kraft vi utgör genom att
möta göteborgarna och lyssna på dem, på riktigt. Vår förmåga att mobilisera till två valrörelser
och en folkomröstning är unik och vi visar både på människors behov av en annan politik men
också på att göteborgarna litar på oss. Vänsterpartiet står för förändring. Valresultatet lämnade
en del att önska nationellt men bortsett från det var detta den utan tvekan bästa valrörelsen på
många år. Vi var välorganiserade, vi var många och vi gav allt.
Vänsterpartiet Göteborg är inte bara en rörelse vid tiden för val. Vi växer som parti och vid
årsskiftet var vi över 1800 medlemmar. Vi har vuxit stadigt under de senaste fyra åren och
trenden verkar inte brytas. Vårt parlamentariska arbete bygger på aktivismen hos
medlemmarna. Medlemmarnas utåtriktade arbete är förutsättningen för att vi ska kunna nå ut
med våra politiska segrar. Det är på flygbladsutdelningen, på arbetsplatsbesöket och i samtalet
med människor som vi berättar om de politiska beslut som vi drivit och som förändrar för
Göteborgarna. Där Vänsterpartiet sitter med i parlamentet gör vi skillnad.
Framgångarna efter valet har inte legat i valresultatet även om vi gick framåt i kommun och
region. Framgångarna ligger i att vi som parti lyckats förvalta och förmedla både kompromisser
och framgångar på ett sätt som göteborgarna förstår. Vi har göteborgarnas förtroende och det
när en viktig lärdom inför den kommande mandatperioden. Det parlamentariska läget är
svårare och kompromisserna kan komma att bli än mer obegripliga under de närmaste fyra
åren men vi går in med goda förutsättningar.
Vi har ett uppdrag att både lyfta och utveckla redan vunna segrar i det kommunalpolitiska
arbetet. De viktigaste är sextimmars arbetsdag, feministiskt självförsvar och omfattande,
betydande satsningar på välfärden. I denna rapport lämnar de som under mandatperioden
förvaltat partiets förtroende i kommunalpolitiken sin sista rapport. Vi har lärt oss mycket under
dessa år. Framför allt hur vi knyter ihop det politiska arbetet som en rörelse. Det leder till att vi
bättre förvaltar våra segrar och folkets förtroende.
Daniel Bernmar, kommunalråd och gruppledare (V)
Läsanvisningar
I de texter där avsnitten föregås av en siffra har ledamöterna svarat på nedanstående frågor:
1. Utifrån de mål som finns i det kommunalpolitiska programmet vad har du drivit och hur har
du lyckats med det?
2. Utifrån de erfarenheter du har av nämndens arbete, vad anser du vara de mest viktiga
strategiska frågorna som du/vi ska driva för att vårt parlamentariska arbete ska få bättre
genomslag?
3. Hur har samarbetet i nämnden, med den egna partiföreningen eller annan
organisation/förening fungerat under året?
SDN Angered, Yvonne Palm och Ashraf Nasseri
1. Detta är en del av det Ashraf och jag arbetat med i Angered. Vänsterpartiet har lyckats
med ett särskilt stöd och riktade resurser till flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för
könsstympning. HBTQ råd är startat, också med i budgetsatsning. Simskola kostnadsfritt för
våra elever på samtliga våra tre simhallar. Ferieskola för alla barn och ungdomar från årskurs
4 som är i behov av detta och med fritt mellanmål. (Startat upp vår andra familjecentral).
Fortsatt prioritet på Praktikplatser och feriejobb för alla ungdomar som går ut 9:an med eller
utan funktionsnedsättning. (Satsning på elevers närvaro i skolan.) Socialsekreterare som
arbetar med barn- och ungas placeringar garanteras fortbildning och egentid för studier
under arbetstid. En dygnetruntförskola skall starta. Mycket av vänsterpolitiken, så som vi
önskar, har vi inte kommit så långt med. Vi har t.ex. inte lyckats med att få igång
medborgardialog, minska antal timanställda, öka måluppfyllelse för våra elever, våra
jämställdhetsutbildade handledare inom förskola/skola har inte kunnat utföra sitt uppdrag
(År 2014 har det varit ett ganska stort arbete runt/mot rekrytering av våra unga för att kriga i
andra länder, det arbetet lär fortsätta)
2. Göteborg ska vara en stad på alla där vi skall utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa.
Behovet ska styra, inte budgeten. Detta måste vara den mest strategiska frågan att driva
eftersom den har koppling till alla våra verksamheter och vårt befolkningsansvar. Vi behöver
bli bättre på att sprida våra nämndfrågor ut i föreningar, folkhögskolor, hyresgästföreningar
osv. Följa upp fattade beslut noggrant, driva på ordentligt att vi får medborgardialoger och
involvera de unga i fler råd, med reell påverkan, kan bli avgörande för deras engagemang och
spridning. Lyfta feministiska frågor i fler/bredare sammanhang. Göra barnbokslut i alla SDN
för att kunna visa på skillnader men också förbättringar.
3. Samarbetet i nämnden är bra. Vi har full insyn, stor delaktighet, stor påverkansmöjlighet
och bra respektfulla diskussioner med de flesta i röd/gröna. Samarbetet med GO Angered
har varit jättebra och roligt. Stort valarbete tillsammans. Vi har startat upp en kvinnopatrull
med Östra och KGB. Vi har haft bra kontakter med kommunal/Vision och Lärarförbunden.
Samarbetet med kamrater i några andra nämnder har varit viktigt och gett bra utdelning.
SDN Askim Frölunda Högsbo, Christian Larsson
1. Det senaste året har vår ekonomi sargats av svåra underskott, något som försvagat
satsningarna på arbetarområdenas skolor och förskolor. Vi kan se att elevernas
kunskapsresultat skiljer sig mellan arbetarområden och finare kvarter. Genom vårt projekt
Frölunda Future och Fokus Frölunda har vi involverat närsamhället i skolverksamheten och i
arbetet för att skapa en mer jämlik stad.
Våra arbetarområden präglas av en osäker skolstruktur, vilket medför elevflykt till andra
skolor. Vi har öppnat en förskola för barn till föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid.
Våra samarbetspartier har vägrat att genomföra feministiskt självförsvar.
Vi påverkar etableringen av bostäder så att de motverkar segregationen. Exempelvis de
billiga hyresrätterna vid Axel Dahlströms Torg och ett flera nya nytt hyresområden i Askim. Vi
har inför rätt till heltid i alla verksamheter och arbetar nu med att få våra enhetschefer att
överanställa personal för att slippa förlita sig på timvikarier. Vår stadsdel en av de som
genomfört Göteborgsmodellen och det ökade inflytande som detta medför för de äldre.
Under året har vi etablerat en intraprenad på ett äldreboende. Arbetsmodellen präglas av
arbetarstyre och har på kort tid genererat fina resultat. Vårt nya medborgarcentrum vid
Frölunda Torg är en lots genom myndighetsdjungeln för föreningar och invånare. Lekplatsen
Positivparken har återerövrat ett naturförslummat område åt mänskligheten.
2. Vi upplever en svårighet att genomföra vissa viktiga strategiska frågor som vi förhandlat
fram. Det handlar om att vi inte har råd att genomföra vi ambitioner. Den viktigaste framtida
frågan är en skattehöjning – helst statlig men annars kommunal.
3. Samarbetet i nämnden har fungerat bra. Vi har en rapport från SDN under nästan varje GO
möte och instrueras av medlemmarna vid strategiska beslut. Bägge nämndrepresentanterna
arbetar i GO styrelsen vilket ger oss en intim kontakt med all verksamhet i
grundorganisationen.
SDN Örgryte-Härlanda, Daniel Bernmar och Alice Vernerson
1. Under 2014 har fokus skiftat från specifika vinster så som återkommunaliseringen av
städet eller barnomsorg på obekväm arbetstid till äldreomsorgen som område. Framförallt
därför att den strukturella underfinansieringen har blivit så påtaglig. Och att de resurser som
tillfördes under 2013 för äldreomsorg aldrig kom äldreomsorgen till del på grund av att andra
områden agerade finansiell gökunge.
2. En viktig aspekt för politisk förändring är att skapa tryck underifrån via medborgare. Det
hade varit väldligt mycket lättare att få igenom vissa frågor om andra förtroendevalda och
tjänstemän upplevde att det fanns ett yttre tryck.
Vi tror också att en tydligare samordning och kunskapsutbyte i specifika sakfrågor mellan oss
som sitter i olika beslutande församlingar hade gjort arbetet lättare. Idag är det var ledamot
för sig och ibland hinner vi inte stämma av med varandra. Så någon slags stödstruktur för
ökad kommunikation mellan förtroendevalde i specifika sakfrågor.
3. Vi har en god dialog med grundorganisationen och Alice sitter i styrelsen. Vi diskuterar
stadsdelsnämndsfrågor på flera möten under året. Vi deltar både på möten och informerar
om läget.
En stor del av arbetet har i år handlat om (super)valrörelsen där vi nog inte haft ett så
välfungerande arbete under de senaste tre valrörelserna. Men det gör också att året har
innehållet mindre dialog kring budget eller välfärdsfrågorna än ett vanligt år.
SDN Lundby, Monika Djurner och Elise Norberg-Pilhem
1. Under hela mandatperioden har vi framgångsrikt och starkt drivit frågan om minskade
barngrupper i förskola/skolan. På två år har vi minskat med nästan 2 barn/barngrupp. Medan
de andra partierna vill hitta andra lösningar har Vänsterpartiet aldrig vikt sig från att det är
antal barn som måst bli mindre och inte att vi ska bygga andra typer av lokaler som är svaret.
Vänsterpartiet försätter att vara det parti i nämnden som mycket aktivt deltagit i
möten/samarbete med stadsdelens medarbetare och fackliga företrädare. Vilket varit mycket
uppskattat. Vi har även flitigt drivit frågan om feministiskt självförsvar som under 2015
kommer bli verklighet, nämnden lägger nu 400 000 kr på att genomföra feministiskt
självförsvar. Lundby är fortfarande den stadsdel som expanderar mest i hela Gbg och här är vi
alltid med och bevakar hur vårt framtida Lundby utformas.
2. Även om SDN Lundby har en relativ god ekonomi så upplever vi att man hela tiden naggar
lite i kanten på de pengar som skulle gått till äldreomsorgen för att finansiera vår
skol/förskoleutbyggnad. Detta är en stor utmaning så att man inte utarmar alla våra
verksamheter. Sätter man detta i relation till hur mycket oppositionen klagar på kvalitén i
våra kommunala äldreboende och vill tvångs införa LOV så måste vi i vänsterpartiet kunna
debattera för vad valfrihet är på riktigt. Frågan om utförsäljning av vår gemensamma välfärd
blir allt större och vi måste kunna visa på att det finns en annan väg att gå.
3. Under 2014 har så har vi bytt Ordförande så då tappade man lite farten i nämndarbetet
under en period men det har hela tiden varit ett bra samarbete i nämnden. Tycker också att
det är ett öppet klimat i den rödgröna gruppen både på våra gruppmöten och i
budgetsammanhang. När det gäller samarbetet med vår GO så har, GO Lundby en stående
punkt på sin dagordning med SDN information och vi känner att det finns ett stort intresse
för dessa frågor samt att det skrivs en kort rapport efter varje nämndsammanträde som läggs
på GO Lundbys hemsida så alla medlemmar kan hålla sig uppdaterade om vad som händer i
stadsdelen.
SDN Norra Hisingen, Johan Svensson och Mikael Wallgren
2014 har merparten av nämndens arbete varit inriktat på skolan. Lagom till höstterminens
början startade det en ny friskola, Fridaskolan, strategiskt placerad mellan Aröd och Tuve på
Finlandsvägen, med stora elevtapp i skolorna i Tuve och Skogome till följd. Det ledde till
ansträngd ekonomi och ett behov av att se över befintliga strukturer. En del i detta är att göra
om Glöstorpskolan till en 4-9 skola och övriga skolor i Tuve-Säve till 1-3 skolor. Arbetet har
påbörjats, men vi bett om ytterligare information från förvaltningen.
Skogomeskolan är utdömd och planer på byggandet av ny skola i samband med
nybyggnation av bostäder i Lillhagsparken har försvårats beroende på Miljöpartiets agerande
i Fastighetsnämnden där de allierat sig med de borgerliga. Ingen oenighet har funnits i frågan
inom majoriteten i SDN Norra Hisingen. Överlag har samarbetet fungerat bra.
På samhällsbyggnadsområdet har nämnden aktivt följt och påverkat de planer som finns
främst runt Selma Lagerlöfs torg men även det nya Kvillemotet och allt vad det innebär med
risk för stängning av Brunnsbomotet.
Ekonomiskt har nämnden haft ett överskott med 7,2 mkr vilket får anses godkänt.
Prognoserna har dock pendlat under året vilket medfört en viss oro.
Ett par extraordinära händelser inträffade under våren. Två personer i trettioårsåldern
avrättades kallblodigt varav en inne i en av förvaltningens lokaler. Detta medförde att en
prioriterad grupp ungdomar var utan lokal under en längre tid samt att stor oro spreds bland
Backas unga.
SDN Västra Hisingen, Patrik Helgesson och Mia Mårtensson
1. Under nya SDN-ordföranden (s) har delegation återtagits från förvaltningen till nämnden
på ett antal områden där vi kände att vi har för dålig överblick och därför svårt att stå till
svars för vad som sker. Vi har bidragit till en skärpning av rutinerna för användande av osäkra
anställningar. Vi har bevakat lärares och socialsekreterares arbetsbelastning samt agerat efter
rapporter om åsidosättande av LAS och kränkningar av meddelarfriheten.
Vi har bevakat genomförandet av 6 timmars arbetsdag-projektet på Svartedalens
äldreboende och försökt att lyssna in synpunkter från personal och fackliga representanter,
någonting som vi avser att fortsätta med.
Stadsdelsnämnden har, som första stadsdel i Göteborg, beslutat om att införa ett projekt för
medborgarbudget för trygghetsskapande åtgärder. Invånargrupper kommer få bestämma
över hur 500 tkr skall användas i detta syfte.
Vi har bidragit till att medel från Urbana utvecklingsfonden, alliansregeringens satsning som
skulle lappa och laga förortsområdena efter år av skattesänkningar och kraftigt ökade klyftor,
har använts till förebyggande insatser och goda uppväxtvillkor. Vi har däremot inte kunnat
genomföra åtgärder mot bostadssituationen, framför allt trångboddheten, med denna typ av
insatser. Vi drev själva igenom ett mål i 2015 års budget om att stadsdelen skall kontakta
såväl privata som allmännyttiga bostadsbolag inför kommande renoveringar. Detta blev
särskilt aktuellt mot bakgrund av Wilhelm AB:s kraftiga hyreshöjningar i samband med
renoveringar av nya lägenheter.
Skolan är en fortsatt stor utmaning. Även om skolresultaten har förbättrats, i både
Biskopsgården och Torslanda, har vi alldeles för stora skillnader mellan stadsdelens skolor
och skolor med många nyanlända elever har en stark press på sig. Planerad nybyggnation
hoppas vi kan bidra till ökad integration genom att skolor byggs med både Björlanda och
Biskopsgården som upptagningsområde. Vi har kommit igång med IKT-satsningar, här har
stadsdelen tidigare varit sent ute på banan.
2. Bygga bort bostadsbristen, en skola för alla, bra arbetsvillkor för stadsdelens anställda.
3. Vi upplever att kontakterna med andra organisationer är goda, men samarbetsformerna
kan helt klart utvecklas. Kontakten med partiföreningens medlemmar och styrelse har varit
bra men valrörelserna har ofta medfört att SDN-frågor har fått prioriteras ner på våra
medlemsmöten, därför har nog informationen till medlemmarna varit sämre än tidigare år.
SDN Västra Göteborg, Lena Hammarström och Urban Junevik
Förra mandatperiodens sista år hade vi en ekonomi som i stort sätt var i balans. Våra skolor
hade åter stadens bästa betygsresultat och även högstadieskolan i mest den segregerade
delen av Tynnered hade förbättrat sina resultat något. Vårt mål att minska barngrupperna till
max 15 barn per grupp i förskolan har uppnåtts i den socialt mest utsatta delen av stadsdelen
och vi jobbar vidare med detta.
Genom verksamheten Vägen dit erbjuds arbetslösa i framförallt barnfamiljer praktik/arbete i
förvaltningen. Ett aktivitetshus där de boende ska kunna umgås och själva utforma
verksamheten har startat i Tynnered där också El Sistema har sina aktiviteter. För att uppnå
ökad delaktighet och inflytande från medborgare arbetar ungdomsforum vidare. Där kan
ungdomar driva egna projekt och det skapas dialog mellan ungdomar och politiker.
En av de personalgrupper som arbetar under stor press är våra socialsekreterare som tidvis
har haft en mycket ansträngd situation. Här är behovet stort av erfaren och stabilitet.
Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn måste fungera väl och ställer även stora krav
på skolan.
Förhoppningsvis kommer byggnation av nya Opaltorget igång till hösten 2015. Stadsdelen har
stora behov av nya lokaler då både skolor, förskolor och äldreomsorg bedrivs i gamla och
delvis provisoriska lokaler.
Samarbetet inom majoriteten har fungerat väl. Vi har regelbunden dialog med vår GO och
rapporterar om aktuella politiska frågor. Vi har också nära samarbete med den andra
nämnden i vår GO, Askim-Frölunda-Högsbo och de två förvaltningarna driver även flera
verksamheter tillsammans.
SDN Majorna-Linné, Jenny Broman
1. Vi har under hela mandatperioden varit noga med att följa förskolans utveckling. Sedan ett
par år tillbaka har stadsdelen full behovsteckning, trots svårigheter att hitta lokaler. Många av
verksamheterna är nu i tillfälliga paviljonger som ofta är lite för små. Nästa steg i en
förbättrad förskola som vi arbetade för var att sänka barnantalet i grupperna. Det har inte
lyckats (förutom en marginell minskning) eftersom så många utanför stadsdelen söker platser
hos oss och dem kan vi inte säga nej till eftersom det bara finns en kö.
Skolan har också varit i starkt fokus där vi har försökt svänga diskussionen från ekonomi till
ett ökat fokus på kvaliteten i skolan istället. Det har till viss del lyckats. Ett arbete för att bl.a.
anpassa skolorna så att de kan ta emot stora mängder förskoleklasser påbörjades och blir
verklighet under 2015. Måluppfyllelsen för eleverna är högre än Göteborgsgenomsnittet.
Vi har vid flertalet i nämnden diskuterat skillnader i hälsa. Stadsdelen har ett mellanområde
runt Mariaplan som har tredje sämst medellivslängd i staden. Det skiljer sig mycket från ex
området vid Änggården. Insatser för att bl.a. minska fallolyckor för äldre har gjorts samt ett
omfattande arbete mot Cannabis görs i stadsdelen. I skolan får alla systematiskt ta del av
hälsofrämjande aktiviteter genom så kallade ”Röda tråden” där bestämda aktiviteter skall
genomföras varje skolår. Genom den strama ekonomi som stadsdelen har haft under tidigare
år har äldreomsorgen haft det mycket tufft. Det har vi uppmärksammat och diskuterat att
det inte är en hållbar utvecklig vare sig för brukare eller anställda. Det har lett till något
mindre tuff budget under 2015. Majorna-Linné har ett bra arbete med jämställdhet, men det
krävs ett ständigt pågående arbete. Under 2014 har ett arbete för att skapa en struktur för
långsiktigt arbete med jämställdhet inletts.
2. Det fria skolvalet gör det otroligt svårt att planera skolornas organisation och verksamhet,
vilket märks väldigt tydligt i Majorna-Linné. Att fortsätta försöka motverka friskolor ser jag
därför som en otroligt viktig fråga.
Ojämlikheten i människors hälsa ser jag också som allvarlig och därför måste våra
verksamheter i kommunen vara så bra så att vi till viss del kan väga upp den ojämlikheten.
3. Samarbetet i nämnden har under året fungerat väl. Vi har såklart diskussioner., men de
sker i trevlig ton och det är få fula politiska utspel. Samarbetet med GO:n har också fungerat
bra, särskilt under första delen av året då jag hade en kontaktperson i styrelsen. Det tycker
jag är positivt att ha eftersom ganska mycket sker ganska snabbt och det är inte alltid det
hinner vara medlemsmöte i mellan.
Social resursnämnd, Maria Grundel och Anna Gül
I årets mål och inriktningsdokument har vi gett förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbeta
med frivilligsektorn för att säkerställa arbetet inom området papperslösa. Som
projektinsatser för att motverka tiggeri och sociala missförhållanden bland EU medborgare
som vistas i Göteborg. Till exempel genom att fortsatt stödja den öppna förskolan för romska
barn, dagverksamheten och Crossroad. Vi har förlängt samarbetet med
frivilligorganisationerna i form av idéburet partnerskap (IOP) så att det fortsatt att gälla under
hela året med insatser speciellt riktade mot EU medborgare.
Social resurs har utifrån 2014 års budget arbetat med tre prioriterade mål: öka
förutsättningarna till goda livschanser för alla Göteborgare - utjämna skillnaderna, skillnader i
hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska och tidigt
förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna
med missbruksproblem. Utgångspunkten för detta har varit Marmotkommissionen, SKL:s
Samling för social hållbarhet och Malmökommissionen. Under 2014 resulterade det i
delrapporten ”Closing the Gap” och en konferens i oktober där bland annat Michael Marmot
(frontfigur i Marmotkommissonen) deltog.
Stor fokus har det också varit på flyktingfrågan eftersom flera enheter (Enheten för
samhällsorientering, Etableringsenheten, Flyktingadministrationen och boenden för
ensamkommande barn) ligger under Social resurs och antalet flyktingar har ökat. Speciellt
för ensamkommande barn har vi startade ytterligare två asylboenden i oktober 2014, ett i
Kärra och ett på Styrsö.
Vi vill också lyfta fram att vi under hösten tagit beslut i nämnden att öppna ytterligare ett
Bergsjöhöjd på gamla Kallebäcks sjukhem. Gamla Bergsjöhöjd har haft svårt att möta
behovet med boende för gamla missbrukare så detta har varit väldigt positivt. Boendet
öppnade i januari 2015.
Samarbetet i den rödgröna gruppen har fungerat mycket bra, vi har haft långa förmöten där
vi diskuterat ärenden i nämnden. Alla har blivit lyssnade på och våra olika kompetenser i
gruppen har tagits tillvara. Arbetet i våra grundorganisationer har varit så gott vi förmått. Vi
har båda deltagit i valarbetet under båda valen.
Utbildningsnämnden, Anjelica Hammersjö
1. På rak arm kan jag minnas att jag lyft fyra frågor i nämnden: simkunnighet, vegetarisk mat,
feministiskt självförsvar och budgetuppföljning. Fyra misslyckanden redovisade i form av
anekdoter:
I början av 2014 ställde jag en fråga om simkunnighet bland gymnasieelever. I slutet av våren
fick jag svaret att simkunnigheten generellt var god men sämre bland utlandsfödda flickor.
”Varför är det så, och var kan ni göra åt det?” undrade jag. Förvaltningen kunde svara tidigast
i december(!), men när det väl blev december hade de glömt vad de skulle säga och lämnade
samma svar som innan.
Jag har även försökt följa frågan om vegetarisk mat i skolorna. När nämnden fick
uppföljningen visade det sig att förvaltningen inte alls har arbetat med frågan. ”Varför?”,
undrade jag. ”Vet inte, vi får titta på det till nästa år”, svarade förvaltningen.
Feministiskt självförsvar fick en starkare skrivning i den rödgrönrosa budgeten. ”Det lägger vi
in vid revideringen av mål- och inriktningsdokumentet!”, tyckte jag som ensam vänsterpartist.
”Nu var du rolig”, tyckte miljöpartiet ironiskt.
Uppföljningen av mål- och inriktningsdokumentet har haltat hela mandatperioden och därför
ville jag lägga ett uppdrag till förvaltningen att se över former/intervall. ”Absolut inte, det är
en hur-fråga”, menade s och mp. ”Jag har antecknat det och kan ta upp det nästa
mandatperiod”, viskade en annan socialdemokrat.
Där har vi min politiska gärning 2014. Till mitt försvar har jag röstat helt rimligt i
omröstningar, ställt rimliga följdfrågor och skrivit några gemensamma yrkanden med den
rödgröna majoriteten.
2. Bevaka att vänsterpartiets hjärtefrågor genomförs i praktiken. Regelbunden information
om hur förvaltningen arbetar utifrån budget, mål- och inriktningsdokument, frågor och
uppdrag.
Idrott- och föreningsnämnden, Bettan Andersson och Luis Tortosa
Vårt stora jobb under 2014 har varit att få ha kvar baden och gymmen i nordost. Detta har vi
gjort i nära och bra samarbete med GO Angered. Vi fick under sensommaren och hösten
underhandsrapporter om hur utredningen gick gällande baden och gymmen i Hammarkullen
och Rannebergen. Förvaltningens förslag var att avveckla dem pga. av att det inte finns
ekonomiskt utrymme att behålla dem samt att de finns stora renoveringsbehov framförallt
för Hammarbadet. Då ett beslut att bevara dem inte är en fråga vi kan ta det slutgiltiga
beslutet om, det är en fråga för KS/KF då det behövs budgetförstärkning. Vi var dock överens
om att vi skulle bevara helst båda två. Vi hade i nära samarbete med våra kommunalråd samt
politiska sekreterare. Det var inte en självklar fråga i den rödgröna gruppen att bevara. Men
efter att vi jobbat aktivt med frågan utifrån tre perspektiv: simkunnigheten, folkhälsa och den
sociala situationen i Nordost så lyckades vi få med oss gruppen på ett yrkande att bevara
båda. V(i) var de som var mest aktiva och deltagande på medborgardialoger och på annat
sätt synliga i frågan, en insats som vi är stolta över.
Vi har varit med och initierat en översyn av föreningsbidragen utifrån att föreningarna ska
jobba aktivt med likabehandling, dock är denna inte färdig utredd ännu.
Vi har även vid flera tillfällen lyft in olika perspektiv i förslagen och jobbar med att en stad för
alla ska gälla just alla.
3. Vi behöver fortsatt vara drivande i arbetet med jämställdhet samt att vi nu börjat jobba
aktivt med normkritiskt förhållningsätt. Vi har under det kommande året att jobba för
avgiftsfri simskola och att se till att verksamheten kommer alla till godo när det utifrån
folkhälsa och ekonomi.
Det har varit ett speciellt år som har varit lite komplicerat. Dels för att det var valår men
framförallt för att vår ordförande inte var kvar de sista 4 månaderna och att många i den
rödgröna gruppen inte visste om de skulle vara kvar efter årsskiftet. Detta kunde ibland ge en
liten splittrade diskussion men samarbetet i sig har varit välfungerande.
Ett välfungerande samarbete med våra kommunalråd samt våra politiska sekreterare. Så
även med partiföreningarna.
Byggnadsnämnden, Marie Lindén och Johan Zandin
1. Vi har fortsatt arbetet med att prioritera planer som innehåller många nya bostäder. Under
2014 antog eller godkände byggnadsnämnden 3 560 bostäder i detaljplaner vilket översteg
målsättningen om 3 500 bostäder. Stora projekt har varit Älvstaden och Västlänken. I Vision
Älvstaden har vi arbetat med att få in så många hyresrätter som möjligt samt prövat en
finansieringsmodell som går ut på att avtala om tre hyresnivåer för att skapa hyror som är
betydligt lägre än i andra nyproducerade lägenheter. Under året har mycket arbete ägnats åt
större stadsutvecklingsplaner som innehållit infrastruktur. Västlänken och övriga projekt
inom Västsvenska paketet har varit prioriterade.
Vi har arbetat för att de sociala frågorna i planeringen uppmärksammas på samma sätt som
de ekonomiska och ekologiska så att samtliga tre hållbarhetsdimensioner blir ett naturligt
inslag i stadsplaneringen. Målsättningen är att sociala aspekter tydliggörs och
samverkansformer utvecklas genom sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser
i planeringen.
2. Att vi fortsätter och fördjupar vårt arbete i samtliga nämnder som på ett eller annat vis är
involverade i stadsbyggandet. Fastighetsnämndens och byggnadsnämndens arbete med att
fördela byggbar mark och ta fram aktuella planer är oerhört viktigt för att snabba upp
byggtakten. På så vis kan vi påskynda byggandet av hyresrätter, vilket är en prioriterad fråga.
En omfattande utbyggnad av tillfälliga bostäder (som senare ersätts med permanenta
bostäder) är snabbaste sättet att bygga bort bostadsbristen. Det var så vi lyckades bygga bort
hela förskolekön under förra mandatperioden.
Vi måste även mer tydligt knyta ihop vårt arbete med våra kamrater som sitter i
allmännyttans styrelser så att efterfrågan av mark och planer skyndsamt bereds.
I frågan kring hyresnivåer har nu även övriga partier insett att en ohämmad fri hyressättning
inte enbart gagnar bostadsmarknaden. Det är därför oerhört viktigt att vi håller den frågan
levande och fortsätter driva på hyror som på förhand är förhandlade och som är i nivå med
människors betalningsförmåga.
3. Samarbetet har fungerat bra. Vi har förmöten en vecka före nämnd vilket ger oss alla tid
att skriva och bolla eventuella yrkanden mellan oss.
Själva nämndsammanträdena fungerar bra. Nämnden har ett tillåtande och öppet klimat. Vi
får bra underlag från kontoret och det. Vårt eget parlamentariska nätverk (Bostad-trafikmiljö) har inte fungerat optimalt. Svårt att få tider att gå ihop, men vid akuta frågor har
kontakter fungerat bra.
Park- och Naturnämnden, Lena Hammarström
Arbetet med att utveckla nya stads- park-och naturmiljöer fortsätter. Staden har nu fyra
utflyktslekparker i centrum, Angered, Frölunda och på Hisingen. Dessutom öppnas en
bygglek i Biskopsgården och i Tynnered har en actionpark för skateboardåkning byggts och
utformats i samarbeta med ungdomarna i området. Askimsbadet har fått en ny badpir och
badplatsen ska också få nya lekytor. Välens natur- och våtmarksområde har under året blivit
ett naturreservat för ett långsiktigt bevarande av det rika fågellivet och strandängarna som
betas av djur.
För att underlätta cyklande året runt prioriteras vinterunderhåll av cykelbanor i staden vilket
lett till att cyklandet ökat.
Delar av arbetsmarknadsavdelningen har flyttats över till en ny nämnd men förvaltningen
organiserar fortfarande en stor del av stadens arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
kommunens feriearbeten. För grupper som står långt från arbetsmarknaden är dessa jobb
mycket värdefulla och ökar deras chanser att gå vidare till annat arbete eller studier.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Helen Engholm
Nämnden är numera en etablerad verksamhet i Göteborgs Stad. Förvaltningen har ökat från
drygt 30 till 100 anställda och det har varit en utmaning när det gäller att bygga
organisationen. Fokus har legat på att beskriva och argumentera för förvaltningens nytta för
att kunna möta upp med tillräckliga resurser för att satsa framåt. Framför allt gäller det
utveckling av digitala tjänster som underlättar för medborgaren och som ger ekonomiska
besparingar för SDN.
Även i år har kontaktcenters telefonkanal in till staden har haft teknikproblem. Det har
handlat om att de upphandlade telefonitjänster som man använt sig av inte fungerat enligt
avtal. Avtal har sagts upp och nya upphandlingar på växeltelefoni har gjorts. Det har gjort att
svarstiderna på telefon har blivit långa, samtal kopplats bort eller hamnat hos helt fel
mottagare. Det går fort för medborgarna att tappa förtroendet för telefoni som inte fungerar
men det verkar som att skadan inte blivit så stor, trots att det tog orimligt lång tid för
leverantören att lösa problemet. Nu har ett nytt avtal för telefoni upphandlats i staden och
leverantören kommer att bytas ut och det går bara att hålla tummarna för att växeln och den
nya leverantören är kompatibla. Kanalen in till staden för Göteborgarna måste vara tydlig och
väntetiden minimal, oavsett om det gäller mail, telefoni eller fysiska besök.
Inom området konsument har Vänsterpartiet fortsatt drivit framför allt två frågor. Dels har vi
fört upp diskussionen kring orättvisorna i tillgången till bra dagligvaruhandel i förorten. Det
är oerhört svårt att vara en medveten konsument då utbudet av mataffärer begränsas till en
eller ett par billighetskedjor utan fokus på hållbar konsumtion. Därtill har vi drivit på frågan
om att problematisera Fair Trade-begreppet genom att bjuda in forskaren Anja Franck till ett
nämndmöte. Vi har också haft aktiva och viktiga diskussioner med HBTQ-rådet kring vår
statistik.
Nämnden för Intraservice, Kjell Blomqvist
Intraservice är en nybildad nämnd sedan knappt 2 år sedan. Tidigare var verksamheten
tjänstemannastyrd. Den huvudsakliga verksamheten har tidigare varit att sköta kommunens
IT-verksamhet. I det har drift och utveckling IT-stödet samt upphandling av utrustning ingått.
Jag har suttit i nämnden i drygt ett år. Under den korta tiden som Intraservice som nämnd
fungerat har inriktningen av verksamheten fått ändrats. Nämnden har börjat bygga ut
resurserna för att bli en bas för stöd till kommunens organisation. Det gäller då IT-stödet och
utveckling av IT-baserade system. Nämnden ansvarar också för driften av IT-baserade stödet
för Göteborgs skolor. Man har också byggt upp service och kompetens inom
personalområdet som t.ex. hantering av löner och pensioner för kommunens anställda.
Genom utveckling av kommunens IT-stöd vill man också underlätta för kommunens
innevånare att få kontakt och information med kommunen i olika frågor.
Nämnden utreder också om det finns andra områden inom kommunen som skulle vara
hjälpta av att få hjälp och stöd inom olika områden
i stället för att varje förvaltning inom kommunen skapar sina egna interna servicefunktioner.
Arbetet i nämnden har hittills inte präglats av partiskiljande åsikter i hanteringen av
uppbyggnaden av nämnden. Eftersom den anställda i Intraservice blir fler har vi bl.a. följt upp
att de som anställs får lika lön för liknande arbetsuppgifter oavsett kön. Vi har också följt upp
att de övergripande perspektiven i majoritetens budgetmål i de beslut som tagits i nämnden.
Samarbetet mellan V, S och MP har fungerat mycket bra
Miljö- och klimatnämnden, Jöran Fagerlund
1. Prioriterat att vi med vår politik vill skapa ett jämlikt och jämställt samhälle med en
solidarisk fördelning, en social utjämning och ett ekologiskt förhållningssätt till miljö och
natur. Miljö- och klimatnämnden har jobbat fram de förslag till miljöprogram och
klimatstrategi fullmäktige har antagit. Mitt arbete i nämnden har lett fram till att en av
åtgärderna i miljöprogrammet är att jämföra olika socioekonomiska gruppers
miljöbelastning. När det lokala miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan arbetades
fram såg jag till att målen om att göteborgarnas genomsnittliga utsläpp skall minska ändrades
eftersom genomsnitt döljer klimatfrågans klasskaraktär.
2. Vi behöver ha ett tydligt fokus på feminism och socialism. Tyvärr upplever jag miljö och
klimatfrågan nedprioriterad i partiet. Vi behöver bli bättre att driva dessa frågor i andra
nämnder än de nämnder som traditionellt hanterar dessa frågor. Stadsdelsnämnderna kan
göra mycket mer. Det är speciellt angeläget då miljöprogrammet skall verkställas i hela
staden.
3. Samarbetet i nämnden och med andra vänsterpartister har fungerat bra även om jag
ibland har upplevt det lite ensamt. Kanske beror det mest på att jag upplever att
miljöpolitiken har för låg prioritet.
Nämnden för kretslopp- och vatten, Gösta Dryselius
Jag känner att vi arbetar könsneutralt genom att se att nya medarbetare inte väljs utifrån kön
enbart utan att även duktiga kvinnor får en chans. Vi arbetar för att alla i Göteborg ska få
samma vattenkvalitet och service oberoende av var man bor. Vi arbetar för att alla
avfallsdeponier ska göras om till grönområden. Fyllnadsmassor kommer att erhållas vid
grävningar i samband med Västsvenska paketet. Förnyelsebar energi som biogas framställer
vi från bland annat insamlat matavfall, som vi genom våra åtgärder har ökat. Vi kommer att
ställa ut en modell om vattenskyddsområdet från Vänern och till Kattegatt för att klargöra
påverkan på miljön av till exempel högre vattenstånd, utsläpp och fordonstrafik. Vi stödjer
miljöförvaltningens klimatstrategiska program, som främjar gemensamt ägande och
nyttjande. En fråga eller en uppgift värd att stödja är att få samhållet att förstå att avfall inte
är värdelöst skräp utan snarare en värdefull råvara för nytillverkning av produkter. En annan
åsikt är att för att rädda vår miljö krävs det inte barra åtgärder uppifrån utan vi som
medborgare måste och ändra vår livsstil genom att använda mycket 6mindre nämnd energi.
Måste man ha ljuset tänkt i alla tum samtidigt? Varför har man igång alla adventsljustakar?
De drar ungefär lite mycket som vindraften ger. Samarbetet mellan parterna har fungerat bra
i kretslopp- och vattennämnden tack vare att alla frågor berör oss ungefär lika mycket, vi vill
alla ha en bättre miljö. Vi har fått nya ipads för att minska pappersutskicken och det är bra för
miljön. Samtidigt ber jag att få tacka för att jag fått vara med i Kretslopp- och vattennämnden
i två mandatperioder.
Nämnden för Arbetsmarknads och Vuxenutbildning, Mats Pilhem
Under året har vi genomfört viktiga steg för att få över stadens arbetsmarknadspolitik till
nämnden. Vid halvårsskiftet bytte nämnden namn till Nämnden för Arbetsmarknads och
Vuxenutbildning, NAV. Arbetet med att få över all arbetsmarknadsverksamhet kommer att
fortsätta under 2015, för att vara i full verksamhet 2016.
I god tid före att nämnden gick ut med upphalningsförfrågan, lade vi i den Rödgröna gruppen
ett uppdrag till förvaltningen att ta reda på om det var juridiskt möjligt att begränsa
upphandlingen till enbart non-profit bolag. Tyvärr fick vi svar som inte gjorde det möjligt att
gå vidare på den vägen. Till nästa upphandling får vi i stället försöka prova att överföra mer
av verksamheten i egen regi, för att på sikt återta all verksamhet som genomförs i stadens
regi.
Nämnden har i slutet av året godkänt upphandlingen för det kommande två åren. Vi har
formulerat upphandlingen så att priset inte skall få en avgörande betydelse, i stället ligger
tyngdpunkten på kvalitet i utbildningen.
Valnämnden, Håkan Eriksson
1. Valnämnden har under 2014 fokuserat på huvuduppdraget att genomföra allmänna val i
Sverige. Supervalårets två valrörelser satte nämnden och kansliet i arbete. Utifrån KPP:s
demokratiskrivningar har jag i nämnden försökt lyfta aspekter som fokuserar på
tillgänglighet, informationsspridning och att försöka ge förutsättningar för högre
valdeltagande i områden där valdeltagandet är lågt. Det finns i princip en samsyn i nämnden
och med förvaltningen kring dessa frågor, så arbetet går bra.
2. Strategiska frågor att driva i valnämnden är tillgänglighetsfrågorna. Men Kapps skrivningar
om utvecklad demokrati är inget som vi kommer att genomföra genom mer effektivt eller
strategiskt parlamentariskt arbete i valnämnden.
3. Samarbetet i nämnden och kontakten med partiorganisationen fungerar bra. I egenskap av
valnämndsledamot fick jag under supervalåret svara på frågor någon gång i bland – men det
är sällan min expertis kring det svenska valsystemet efterfrågas av partiorganisationen.
Boplats, Marie Lindén
1. Mycket arbete har ägnats åt att få igång det nya datasystemet, som gör Boplats söksida
öppen, transperent och mer rättvist utifrån de sökande. Detta krav är ett krav som
vänsterpartiet länge drivit och som vi till slut fått acceptans för. En del frågor i styrelsen har
även handlat om var bolaget organisatoriskt ska placeras. Den pågående bolagsutredningen
ska leda fram till slutligt ställningstagande. Detta är viktigt för Boplats fortsatta utveckling
mot att bli ännu mer likt en bostadsförmedling som fördelar lediga lägenheter utifrån ett
rättvist och begripligt system.
2. Det är svårt att genom Boplats driva på frågan om ett ökat bostadsbyggande eftersom
bolaget enbart har till uppgift att tillhandahålla systemet och säkerställa att allmännyttans
bostäder förmedlas genom Boplats, samt vara den mötesplats för alla bostadssökande som
letar i ”bostadsdjungeln”. Däremot finns mycket viktig statistik och analyser framtagna kring
hur bostadssituationen i Göteborg ser ut. Det är viktigt att dessa faktauppgifter omhändertas
och används i den övriga planeringen av bostadsutbyggnaden i staden.
Jag tycker det är viktigt att vi förmedlar att även om vi har vunnit en seger, genom att
lägenheter (allmännyttans) idag förmedlas utifrån kötid så finns det mer att önska för att nå
en fullt ut rättvist förmedling av lägenheter.
3. Vi har ett bra klimat i styrelsen och jag upplever att samtliga ledamöter är engagerade och
bidrar i arbetet. Som ordförande har jag också en tät kontakt med VD:n och vårt
arbetsutskott och upplever att jag fullt ut får del av vad som händer i bolaget.
Sammansättningen av styrelsen ledamöter bör dock ifrågasättas.
Göteborgs Kommunala Förvaltning – Göteborgs Stadshus AB, Mats Pilhem
Göteborgs Kommunala Förvaltning, GKF, var ett rent förvaltningsbolag som endast
behandlade frågorom bokslut samt frågor av principiell karaktär. Efter bolagsutredningen har
bolaget omvandlats till Göteborgs Stadshus AB, ett aktivt bolag som går in i en dialog med de
underställda bolagen om dessas utveckling. Vi har genomfört sådana dialoger med Hamnen,
Liseberg och Göteborg Energi. Arbetsformen har fungerat mycket bra där vi har haft
möjlighet att ställa frågor om t.ex. personalpolicyn, och andra frågor där vi önskar
likvärdighet inom stadens verksamheter. På uppföljningssamtalen har man också redovisat
hur man anpassat sin verksamhet för att nå en sådan samstämmighet.
Ett av syftena med bolagsöversynen har varit att nå så stor likvärdighet mellan stadens
verksamheter, oavsett om verksamheten drivs som förvaltning eller i bolagsform. Göteborgs
Stadshus AB bidrar på ett positivt sätt för att vi ska kunna nå detta mål.
Förvaltnings AB Framtiden, Mats Pilhem
Bolaget har som syfte att samordna stadens olika bostadsbolag och se till att utarbeta olika
policys för bolagens arbete. Vi kan konstatera att det uppsatta målen för bostadsbyggande
under såväl året som mandatperioden inte uppfyllts. Våra bolag har inte förmått att få fram
planer i tillräcklig omfattning för att kunna parera överklaganden och andra faktorer som
hindrar oss från att nå våra mål. I den genomförda bolagsöversynen har man identifierat
detta problem och har därför föreslagit att Framtiden får ansvaret för nybyggnationen och att
bostadsbolagen får en ren förvaltande roll.
Under året har vi förbättrat styrelsens interna arbete genom att vi genomför särskilda möten
med den Rödgröna gruppen ca en vecka före styrelsens arbete. Till dessa möten kallas också
ordföranden för dotterbolagens styrelse.
I slutet av mandatperioden har vi lyft frågan om förändringar av uthyrningspolicyn för att nå
samma mål som vi fått igenom i Stockholm, nämligen att minimikravet för att få hyra är att
man har kvar motsvarande existensminimum. Förslaget lades av V och MP, men har ännu
inte varit uppe till behandling i styrelsen.
Bostads AB Poseidon, Jöran Fagerlund
1. Prioriterat har varit ökat bostadsbyggande och jag har fått igenom att målet skulle vara
350 nya bostäder under 2014. Av de 671 hyresrätter som byggdes i Göteborg 2014 stod
allmännyttan för 288 och Poseidon för 139. Under mandatperioden har Poseidon byggt 522
lägenheter dvs. fler än de övriga allmännyttiga bolagen i Göteborg tillsammans. Totalt byggde
allmännyttan 956 lägenheter 2011–2014.
Sedan har jag tagit fasta på skrivningarna om modern miljötekning, energibesparingar,
förtätning, kollektivtrafiknära och blandad bebyggelse.
Jag har även försökt ändra uthyrningsreglerna så att de bättre skall stämma med vår politik.
Reglerna beslutas dock av AB Framtiden. Samma sak gäller lönsamhetskraven som driver upp
kostnaderna. Kraven bestäms av koncernen.
2. Som ett svar på det förslag om kommunalt byggbolag jag presenterade i
kommunfullmäktige för många år sedan jobbar AB Framtiden på att skapa en gemensam
byggavdelning. Det tror jag kan bli en framgångsväg att nå målen om ökat byggande.
3. Samarbetet i nämnden har fungerat bra. Samarbetet med andra vänsterpartister i andra
nämnder och systerbolagen har minskat jämfört med tidigare år. Främst för att vi redan har
pratat oss samman och det på slutet av mandatperioden mest har handlat om att verkställa
det vi har kommit överens om. Därför har jag fokuserat på att förbättra dialogen med AB
Framtiden: både den socialdemokratiske ordföranden och Vänsterpartiets ledamot. Dialogen
har blivit bättre men de faktiska politiska problemen med uthyrningsregler som strider mor
vårt kommunalpolitiska program och lönsamhetskrav som omöjliggör partiets ambitioner om
billiga hyresrätter är ännu olösta.
Egnahemsbolaget, Susanne Qval Wold
Följande område från kommunalpolitiskt program har varit viktiga i vilka projekt som ska
byggas.
”Vi vill att fokus ska ligga på bostadsutbyggnad och infrastruktur. Stadsplaneringen ska
motverka segregation och öka tillgängligheten för alla grupper.” Sid 4
Uppdraget är att bygga hus och bostadsrätter i områden som består av hyresrätter.
Stort fokus har varit att hitta byggbar mark. Det är fortfarande svårt att få markanvisningar.
Bolaget strävar efter att bygga med rimliga kostnader. I de områden där det är svårt för
köparna att ta lån försöker bolaget ta fram nya sätt att finansiera som t ex hyrköp.
Det är avgörande för att Egnahemsbolaget ska kunna uppnå sitt mål att bygga 150 hus/år att
det finns byggbar mark. Därför är följande mål viktig.
”Snabba upp planeringstakten genom att proaktivt ta fram en reserv med planlagd mark”.
Sid 7
Under 2014 färdigställdes bara 63 hus pga. att för 4-5 år sedan hade bolaget stora problem
med putsfasader och VD som slutade. Det medförde att mycket tid gick till detta istället för
att driva arbetet framåt. Det är den tiden som det tar från planering till färdigställande.
Familjebostäder, Berit Johannisson
Alla de kommunala bostadsbolagen har en begränsad möjlighet att styra sin verksamhet
eftersom de lyder under Framtidens direktiv om lönsamhetskrav m.m. Det är via ägardirektiv
till Fastighetsbolaget Framtiden AB vi verkligen kan göra skillnad. Jag har dock under min
korta tid försökt ta diskussioner och bejaka det fria valet vis ombyggnad med mera för
att hålla hyrorna nere.
Higab, Marie Lindén
1. Higab är ett fastighetsbolag inom Göteborgs Stad. Många av Göteborgs mest kända och
betydelsefulla kulturbyggnader ägs och förvaltas av Higab och vi har dessutom lokaler för
utbildning, idrott, hantverk och industri. Jag upplever att bolaget sköter uppgiften att
skonsamt renovera, bygga till och förvalta våra kulturfastigheter väl.
Det finns en hög kompetens inom bolaget. Då jag personligen är mycket mån om att äldre
och vackra hus ska omhändertas med stor försiktighet, är det tillfredställande att sitta i
styrelsen för Higab. I vårt kommunalpolitiska program skriver vi ” programmet för den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska följas, och att vi ska värna och vårda kulturarvet.
Detta är frågor som ständigt är uppe på styrelsens dagordning och som jag tycker står högt i
rang i vårt arbete.
2. Vi ska fortsätta att hålla ”hög svansföring” i att bolaget är bäst på att förvalta
kulturfastigheter. Detta blir om möjligt ännu mer viktigt då tendensen är att allt fler
fastigheter förs över till Higabs förvaltning. Det är också viktigt att arbeta för att medborgare
ska ges tillträde till våra hus, därför är det viktigt att verka för att det blir rätt hyresgäster,
med publika verksamheter, som hyr in sig.
3. Samarbetet i styrelsen är gott. Det underlag till beslut som vi har vid våra möten är bra och
informativa. Det som händer med stadens kulturfastigheter är alltid en intressant fråga och
det finns ett stort medborgarintresse kring det.
Marie Lindén
Älvstranden Utvecklings AB, Monika Djurner
Jag kom in som ersättare i styrelsen under våren och då var styrelsen och den nya VD:n
fortfarande i full fart med att få ordning på bolagets brister som revisorerna lämnat
synpunkter på året innan. Mycket kraft har lagts på att granska kvitton och utbetalningar som
redovisats i samband med bygg/fastighetsmässan Mipim, vilket uppmärksammades i
Uppdrag Granskning. Nu är granskningen färdig och styrelsen som har varit hårt bevakad av
media under denna period har nu äntligen kunnat gå vidare. Hela bolaget/styrelsen och
Göteborgs stad har lärt sig mycket från denna händelse och nya rutiner har implementerats.
Vi har under våren kommit ett steg närmare att bygga ett 210 meter hög byggnad på
Lindholen som ska heta ”Polstjärnan” denna byggnad kommer att innehålla både bostäder,
kontorsverksamhet, restauranger och en utsiktsplats. Vänsterpartiet uttrycker här vikten av
att Polstjärnan med sitt unika läge skall vara alla göteborgare till gagn, då den kommer bli
som ett nytt landmärke till staden. Vi har även lagt mycket tid på att granska översiktsplaner
för frihamnen och Ringön, vilket kommer bli en stor utmaning då vi måste se över både vilka
hus som kommer byggas man också hur närmiljön kommer utformas. Här har Vänsterpartiet
en viktig uppgift att vara med och påverka så att det inte Frihamnen och Ringön blir ett nytt
”Eriksberg”.
Samarbetet fungerar bra i majoritetssamarbetet och med bolaget.
Upphandlingsbolaget, Håkan Eriksson
1. Arbetet kring skarpa avtalskrav vid upphandling. Främst krav på kollektivavtal i
upphandling, men även möjligheten att föra in krav på jämställdhet och tillgänglighet,
anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s kärnkonventioner och barnkonventionen vid import,
samt skarpa miljökrav – ex uppföljning av KF-beslutet om att staden bara ska upphandla 100
% ekologiskt kött. Efter att kollektivavtalsfrågan tagits upp till diskussion ett flertal gånger i
styrelsen har bolaget börjat undersöka möjligheten att föra in kollektivavtalsliknande villkor i
upphandlingar av tjänster och entreprenader och en modell har arbetats farm som prövas i
en pågående upphandling. Bolaget jobbar även med ett nytt arbetssätt kring jämställdhet
och tillgänglighet – inga resultat att redogöra för än dock.
Frågan kring Stadens kontrakt med G4S Sverige vars moderbolag har ett annat dotterbolag
som har verksamhet på Västbanken som bryter mot palestiniernas mänskliga rättigheter. Det
var positivt att vi synliggjorde frågan både utomparlamentariskt och parlamentariskt – men
gick inte att komma fram i frågan i bolagsstyrelsen på grund av juridiken. Frågan ”löste sig”
genom att G4S Sverige köptes upp av SectorAlarm – så nu har inte staden längre någon
koppling till verksamheten på Västbanken.
Projektet social hänsyn i upphandling, vars fokus är att skapa arbeten åt personer som står
långt ifrån arbetsmarknaden
Omvärldsbevakning kring lagstiftning och praxis för att kunna driva på för att staden ska ligga
i framkant. Mycket avgörs av den kommande revideringen av lagen om offentlig upphandling,
samt andra delar så som konkurrensverkets utredning kring kollektivavtalsliknande villkor.
2. I upphandlingsbolaget behöver vi ta fasta på de skarpa skrivningar vi fick in i
avsiktsförklaringen: Att staden ska ligga i framkant utifrån vad som är lagligt möjligt, och även
vara ledande i landet och vara pådrivande för en progressiv utveckling av svensk
upphandlingslagstiftning och praxis. Strategiska frågor är kollektivavtalsfrågan och
arbetsrättsliga villkor. Inköp och upphandling är även strategiskt av vikt för att få nå stadens
miljö- och klimatmål.
3. Samarbetet i styrelsen och kontakten med partiorganisationen fungerar bra.
GRYAAB, Peter Rundström
Gryaab är ett regionalt bolag med Göteborg som största ägare, och vi har som främsta syfte
att rena ägarkommunernas avloppsvatten i vår anläggning Ryaverken. Som biprodukt får vi
slam som kan användas bland annat för att återföra näringsämnen till jordbruket, samt att
biogas kan utvinnas när slammet rötas. Ett fungerande kretslopp är målet.
1. Jag driver frågor om personalens arbetsmiljö, jämställdhet och personalförsörjningen i
stort. Bolaget är aktiva i andra miljöfrågor såsom cykelvänlig arbetsplats och att aktivt verka
för att använda kollektivtrafiken vid resor både i och utanför tjänsten.
2. Tillsammans med andra nämnder som berörs behöver vi öka kunskap och medvetenhet
hos medborgarna kring avlopp, vatten och miljö och därmed skapa förståelse för att det
kommer att kosta pengar för att säkra vårt friska dricksvatten och för att återställa vårt
kustvatten så att det blir en tillgång för bad och rekreation. Vi behöver även driva frågan om
ett kretsloppsamhälle där inte olika miljöintressen ställs mot varandra. Restprodukten vid
avloppsrening är en viktig fråga för att återföra viktiga kemikalier till jordbruket.
Göteborg Energi, Vladimir Jeroseimic
GE resultat har påverkats av låga volymer inom elhandel och fjärrvärme till följd av att 2014
har varit det varmaste året någonsin, både i Sverige och i övriga världen. Vad gäller både
fjärrvärmepriser och elnätspriser ligger Göteborgs Energi bland de lägsta i landet. Stena
Danica har anslutits till fjärrvärme vilket är världsunikt. GoBiGas anläggningen som byggdes
inom ramen för ett forskningsprojekt inledde av slutet av året leveranser av förgasad och
metaniserad biogas till nätet. Fordons Gas har bedrivits försäljning av fordonsgas via 43 ägda
tankstationer i Västra Götaland. Göteborg Energi har avyttrat Fordons Gas till AirLiguide och
jag var den ende som har gått i mot, annars har samarbetet mellan s, v och mp fungerat .
GREFAB- Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Arne Lindström
Jag har varit fortsatt ordförande i GREFAB under 2014.
Bolaget/Styrelsen fick även i jan 2014 kritik från Stadsrevisionen. Under året har bolaget
arbetat intensivt med att åtgärda de områden som kritiken avsett: Styrelsen har hållits
löpande orienterad om detta arbete. Intressant är att bolaget även fått kritik på ett
bristområde som bolaget på egen hand uppdagat och börjat jobba med: de så kallade
andrahands-arrendena, arrenden slutna mellan bolaget och olika näringsidkare/småföretag
med marin anknytning i de olika hamnarna
Stadsrevisionen signalerade under senhösten att GREFAB nu levt upp till revisionens
rekommendationer, och skulle komma att få ”godkänt” för 2014
BOLAGS-UTREDNINGEN: I april 2014 presenterades den kommunala bolagsutredningen efter
några års arbete. Uppdraget från politiken hade varit att se över Göteborgs alla kommunala
bolag, som ansågs vara för många och undersöka möjligheterna till andra driftsformer. För
Grefabs del framlades ett antal alternativa förslag. KS/KF beslutade i juni 2014 avseende
GREFAB följande: Uppdrag till Stadsledningskontorets tjänstemän:
Utred möjligheten och ev. Ekonomiska, juridiska mm konsekvenser av att Göteborgs kommun
löser ut de andra delägarkommunerna (Partille, Mölndal, Ale) och blir ensam ägare.
Utred möjligheten och ekoniska, juridiska m.fl. konsekvenser av att GREFAB ombildas från
bolag till förvaltning/nämnd
GREFABs VD sitter för närvarande. En arbetsgrupp med rel. nybildade Göteborgs Stadshus AB
och jobbar med ovanstående uppdrag
POLISANMÄLAN av före detta VD: I samband med ett stort internt arbete med att gå igenom,
få ordning på de ovan nämnda andra-handsarrendena, upptäcktes oegentligheter gjorda i
samband med arbeten i småbåtshamnen Torslanda Lagun under förre VD:ns tid. Det handlar
om ca 2M Kr av bolagets medel som använts till VA-arbeten utom styrelsens kännedom och
där lagen om offentlig upphandling inte följts. I juni 2014 gjorde vi i GREFABS styrelse en
polisanmälan. VD kan ha gjort sig skyldig till grov trolöshet mot huvudman. Först i jan.2015
har polis och åklagare hört av sig och påbörjat en utredning, som beräknas ta långtid. I
jan.2015 skrevs det om fallet i GP.
Min uppfattning om dessa småbåtshamnars framtid är att de skall vara kvar i stadens ägo,
inga utförsäljningar! Sedan kan det kanske bli så att de lokala, ideella båtföreningarna har
intresse av att ta ett ökat ansvar för driften av dem, Vill påpeka att detta bolag är
”självbärande”. Det finansieras helt av de ek. insatser och hyror som kunderna,
småbåtsägarna betalar.
Sedan något år tillbaka har bolaget kunna konstatera att det finns rejäla brister i underhållet i
hamnarna. En flerårig underhålls/reinvesteringsplan har gjorts.
Jag har under året fortlöpande stämt av situationen i bolaget med vårt kommunalråd. På
möten i min partiförening i Frölunda har jag informerat om GREFAB.
AB Gothenburg European Office, Johanna Eliasson
AB Gothenburg European Office (GEO) är ett relativt nytt helägt kommunalt bolag under
Göteborgs Stadshus AB. Efter bolagsstämman i mars ersattes den tidigare
tjänstemannastyrelsen med en politisk styrelse, själv valdes jag in som suppleant i styrelsen i
september.
GEO är ett av stadens minsta bolag med två anställda utöver vd. GEO är Göteborgs stads
representationskontor i Bryssel och har till uppdrag att bedriva ett långsiktigt strategiskt
arbete i EU som leder till att förutsättningar skapas för att främja Göteborgs intressen samt
en hållbar utveckling för göteborgssamhället såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. GEO:s
huvudsakliga uppgift är att i Bryssel bedriva omvärlds- och intressebevakning i förhållande till
EU genom att löpande bevaka och agera i politiska processer utifrån Göteborgs stads
intressen samt att skapa ett mervärde för Göteborgs stads invånare, lärosäten,
forskningsinstitut och näringsliv. Bolaget gör detta genom att arbeta med att marknadsföra
Göteborgs stad och andra aktörer gentemot EU:s institutioner i Bryssel samt genom att
stödja utvecklingen av strategiska och långsiktiga EU-finansierade projekt. Göteborgs stad
drar genom GEO och Internationella avdelningen in stora EU-bidrag till kommunala bolag och
förvaltningar. Det kan handla om allt från satsningar på att göra Göteborgs hamn mer
miljöanpassad till utbytesprogram för gymnasieelever. Med EU:s program för 2014-2020
finns en stor potential att dra nytta av och bedriva EU-arbete inom staden som gynnar
Göteborg och dess invånare.
Under verksamhetsåret har styrelsen antagit ett nytt ägardirektiv samt ett mål- och
inriktningsdokument för bolaget. Styrelsen har även antagit en riskanalys och plan för intern
kontroll för 2014, beslutat om en handlingsplan för att hantera Stadsrevisionens
rekommendationer samt inlett en dialog med Stadsrevisionen om styrelsens ansvar,
självständighet och syn på uppdraget. Utöver det har även en kommunikationsplan tagits
fram.
Samarbetet mellan styrelsen och vd:n för bolaget är god och styrelsen har arbetat hårt med
att under året ta fram ovanstående dokument. I mål- och inriktningsdokumentet tydliggörs
de krav styrelsen ställer på vd och bolaget utifrån de prioriterade mål som ställs upp i
Göteborgs stads budget för 2015.
De mål Vänsterpartiet har ställt upp i det kommunalpolitiska programmet (KPP) är överlag
relativt svårimplementerade i ett bolag som GEO. Dock så ställs det i mål- och
inriktningsdokumentet krav på att GEO till exempelvis skall stödja möjligheter för deltagande
i EU-projekt som syftar till att minska klyftorna i Göteborg, skapa fler arbetstillfällen och ett
socialt integrerat samhälle. GEO skall även stödja stadens nämnder och bolag i framtagandet
av strategiska EU-utvecklingsprojekt som synliggör Göteborgs klimatarbete i EU och driver
klimatomställningen framåt. Dessutom påpekas vikten av goda arbetsvillkor och
stimulerande arbetsmiljö för personalen i bolaget. Även om det är svårt att implementera
KPP i bolagets verksamhet så tycker jag att styrelsen genom mål- och inriktningsdokumentet
har ställt sådana krav på bolagets verksamhet att jag som vänsterpartist kan känna mig nöjd
med det arbete bolaget kommer att bedriva framöver.
Stadsrevisionen, Bengt Bivall och Bengt Eriksson
Stadsrevisionen är den sammanfattande beteckningen på Revisorsgruppen, som är de
förtroendevalda revisorerna, och Revisionskontoret, som är de anställda yrkesrevisorerna. De
förtroendevalda revisorerna i Göteborg är 22 till antalet och ska i sin granskning biträdas av
sakkunniga som de själva väljer.
Revisorerna ska årligen granska i princip all verksamhet som kommunstyrelsen och
kommunens nämnder bedriver. Granskningen av kommunstyrelsen och varje nämnd
redovisas i en revisionsberättelse och i de flesta fall också i en mer omfattande
revisionsredogörelse, där granskningen kan redovisas i detalj. När revisionsberättelserna
lämnas för beslut i kommunfullmäktige ska revisorerna också föreslå beslut i ansvarsfrågan.
Eventuella förslag till anmärkning kan lämnas med eller utan ansvarsfrihet. Med åren har
utvecklats ett system för lägre grader av revisionskritik, som benämns påpekande eller
erinran. Vanligt är att revisorerna i främjande syfte lämnar rekommendationer om åtgärder.
Ur kretsen av revisorer ska fullmäktige utse lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Där
verkar lekmannarevisorerna jämsides med de utsedda auktoriserade revisorerna. De
auktoriserade framställer revisionsberättelse, medan lekmannarevisorerna lämnar en
granskningsrapport samt i de flesta fall en mer omfattande granskningsredogörelse.
De förtroendevaldas uppdrag i såväl nämnder som bolag ska sammanfattningsvis bestå i att
granska att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Dessutom ska granskas att
den interna kontrollen är tillräcklig.
Revisorernas arbete går inte att jämföra med övriga kommunala uppdrag. Partipolitiska
utgångspunkter eller hänsynstaganden är inte tillåtna. Visst finns det ibland delade meningar
i gruppen, men det handlar då regelmässigt om skilda bedömningar när det gäller exempelvis
kritik mot någon nämnd eller styrelse.
Om revisorerna inte är eniga om ett avgörande har varje revisor rätt att utforma sin egen
revisionsberättelse.