Transcript septembernumret 2012 nr 70

PROLIVNYTT
Informationsblad från ProLiv Väst
Nr 70 September 2012 Årg 18
ProLiv Väst
Basargatan 6
411 17 Göteborg
Kontakttelefon:
0302-46768
E-post:
[email protected]
Hemsida:
www.proliv.com
Plusgironummer:
920 9234-5
Ansvarig utgivare:
Christer Petersson
Utgivningsbevis:
2283
Redaktör:
Åke Lindgren
Layout:
Hans Sjölund
Referat av
artiklar ur andra
källor om läkemedel och behandlingsmetoder
innebär inga ställningstaganden
eller rekommendationer från
ProLiv Västs sida.
ProLivNytt
distribueras
förutom till
ProLiv Västs medlemmar också till
medlemmarna i
ProLiv
Wermlandia
och CaPriN
samt till
personal inom
sjukvården
Foto: Anita Lindgren
Hösten är här
S
ommaren i Sverige är kort men intensiv
och nu börjar den gå mot sitt slut. Så nu får
vi rikta in oss på höstens aktiviteter i ProLiv
Väst!
September är ju prostatacancerns månad
och det betyder mycket aktiviteter runt om i
landet. Prostatacancerförbundet drar då i gång
en rikstäckande kampanj om prostatacancer.
Bakom arrangemanget står Prostatacancerförbundet (PCF), Svensk Urologisk Förening,
(SUF) och Svensk Onkolokisk Förening,
(SOF). Deltar i manifestationen gör också Cancerfonden samt läkemedelsföretagen Janssen
och Sanofi.
Inom ramen för denna kampanj anordnar
Prostatacancerförbundet en konferens på
Berns i Stockholm den 20 september med en
efterföljande paneldebatt med företrädare för
politik och profession. Temat är: Framtidens
prostatacancervård – är sjukvården redo? Konferensen kommer att vara tillgänglig via
Internet för alla lokala prostatacancerföreningarna ute i landet. Meningen är att konferensen i Stockholm ska följas upp med regionala konferenser ute i landet.
För ProLiv Västs del kommer vi att ha en aktivitet i Folkets Hus den 20 september. Vi
kommer först att titta på den inledande delen
av Stockholmskonferensen och därefter ha en
paneldebatt med politiker och specialister från
Västragötalandsregionen. Läs mer om detta på sidan 12. Information
finns även på vår hemsida.
På vårt kvartalsmöte den 13 oktober kom-
För dig som söker stöd och information om
bröstcancer, prostatacancer och lungcancer.
2
AstraZeneca AB, 151 85 Södertäl je, Tel: 08 -553 260 00.
Är jag
ensam om
det här?
mer det att handla om anhörigfrågor med föreläsningar av Yvonne Brandberg, professor i
vårdvetenskap vid Karolinska Institutet samt
med deltagande av Brita Hedefalk från Cancerfonden och Alf Carlsson från Prostatacancerförbundet. ProLiv Västs anhöriggrupp har
10-årsjubileum i år och det är anledningen till
att vi fokuserar på anhörigfrågor denna gång. På Brännö anordnar Stig Dahlgren och
Kerstin Moberg den 29 oktober – 1 november
en temadag på ämnet "Att återfå balans och
livsglädje för dig som har eller haft prostatacancer”. En annons om detta finns på sidan 18.
När hösten står för dörren är det också dags
för studiebesök! Vi planerar två studiebesök,
ett på IFK Göteborgs anläggning Kamratgården den 5 oktober och ett till Sjöräddningen i
Långedrag den 26 oktober. Läs mer om detta
på sidan 18.
Att röra på sig är nyttigt. Det är till och med
så att även motion i mindre omfattning leder
till bättre hälsa. Inte nog med det, det håller
prostatacancern i schack! Så därför tänker
ProLiv Väst starta en promenadgrupp som
träffas i Göteborgs friluftsområde Skatås. Läs
om detta på sidan 10. Om inte annat är det ju
trevligt att träffas och få en liten pratstund
medan vi tar en promenad i Skatås vackra natur!
Mer information om föreningen och vad
som händer hittar du på
ProLiv Västs hemsida
www.proliv.se.
Välkommen att besöka
någon av höstens aktiviteter!
Christer Petersson
ordf. i ProLiv Väst
Omslagsbild: Skulpturen Tummelisa av den svenske skulptören
Stig Blomberg (1901 – 1970) i Palmhuset, Trädgårdsföreningen
Korgstolens funderingar om tallkottar och
vandrande skugga
”Nu Christina är det dags att skriva något
till ProLivNytt. Kan du inte skriva om kottar?
Du har ju gott om dem på tomten!” Torsten flinar glatt.
”
V
andrande skugga? Vad menar du med
det?” Korgstolen håller mig sällskap på
södersidan och njuter liksom jag av värmen.
Solen silar genom en av de stora tallarna och ger
en behaglig halvskugga. Jag har tagit med mig
min laptop ut och funderar
på vart en rubrik om kottar
och vandrande skugga kan
leda. ”Om en liten stund har solen vandrat ett stycke till på
himlen och då vandrar också
skuggan och vi kommer att
sitta mitt i solskenet.”
”Du menar att tallen är som ett parasoll?”
Korgstolen låter belåten över sin slutsats och
fortsätter: ”Då har vi många parasoller på den
här tomten.”
”Visst, Korgstolen, det är också därför platsen
heter Tallbacken.”
”Just nu tycker jag du låter en aning irriterad.
Gillar du inte tallarna?” Korgstolen knakar bekymrat.
”Klart jag tycker om de stora tallarna. De
måste vara nära hundra år gamla. Men jag är
trött på alla kottar som faller ner från dem. Såg
du? Nu dunsade det ner en precis framför benen på dig. Du ska veta att jag krattar upp väldigt många kottar och fyller lövkorgen till bredden gång på gång. Dessutom går det inte att
klippa gräs innan kottarna är borta. Gräsklipparen blir som en farlig kottspruta och kan anfalla även på ganska långt håll.”
”När alla kottar äntligen är borta från marken
behövs bara några blåsiga dagar, så faller det
ner en omgång till. När jag var liten kunde jag
och mina bröder tjäna pengar på kottar. Av en
snäll morbror – som gillade att gå barfota ute
och säkert själv tröttnat på kottplock – fick vi ett
öre för varje kotte vi plockade. Klirr i kassan.
Räckte till några 25-öres glassar när vi kom tillbaka till stan.”
”Ja, men kan man inte använda kottarna till
något? Korgstolens knarr tilltar. Jag kommer
ihåg att ni grillade korv över glödande tallkottar för länge sedan. Varför har ni slutat med
det? Det luktade väldigt gott.”
”Det visade sig vara farligt för hälsan att få
den röken i sig. Tallarna själva vill bara sprida
frön. Det sitter ett frö med sin flygvinge gömt
under varje kottefjäll så att det ska
kunna bli många nya tallar.”
”Jag tycker inte att kottarna flyger precis. Mest trillar de rakt ner.
Akta dig där kommer en till.”
Korgstolen knarrar högljutt.
”Så här går det till. När fröna är
mogna öppnar sig kotten och
fröna sprätter iväg med sina små
propellrar. Men en del frön blir kvar i kottarna.
Det räcker åt fåglarna och ekorrarna.”
”Jag kan se en hög med kottefjäll här på verandan. Det ser slarvigt ut.” Korgstolen verkar
upprörd.
”Jo, du. Det är ekorren som har haft kalas på
fröna. De är feta och nyttiga. Visste du förresten
att det finns snälla människor som samlar kottar för att ge till fåglarna när vintern kommer.”
”Ska du också bli en sådan snäll människa”,
frågar Korgstolen med ett milt rassel.
”Nej, men skogsmössen hittar säkert till kotthögen och får mat till vintern.”
”Du Korgstolen, när vi nu pratar mat. Titta
upp mot de mäktiga tallkronorna. Här lever ett
oräkneligt antal insekter av olika slag. De är
som ett välfyllt skafferi för våra småfåglar.” ”Aj, nu kommer en massa kottar farande.
Ducka Korgstolen! Barnbarnen är i farten. De
har hittat min kotthög. Jisses, imorgon får jag
ta fram krattan igen!”
Christina Örum
ProLiv Stockholm
3
Modern prostatacancerbehandling
– en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj
L
ördagen den 19 maj var det dags för ProLiv
Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren Karin Braide
vid Sahlgrenska sjukhuset. Karin är dubbelspecialist i urologi och onkologi. För närvarande är
hon verksam som onkolog vid Jubileumskliniken. Christer Petersson, vår
nyvalde ordförande, hälsade alla välkomna och inledde sedan mötet med en
kort presentation av föreningen. Ett drygt 80-tal
personer hade mött upp.
Karins föreläsning hade
rubriken Modern prostatacancerbehandling. Hon inledde med att berätta lite
om sin bakgrund. Under
Karin Braide
många år arbetade hon som
urolog men gick sedan över till onkologin. Nu arbetare hon i huvudsak med strålbehandling. Hon
har också uppdrag som s.k. processägare av den
uro-onkologiska verksamheten inom ramen för
Regionala Cancercentrum Väst. Historisk tillbakablick
Ska man tala om modern prostatacancerbehandling måste man relatera till hur det har varit tidigare. För i tiden upptäcktes prostatacancer ofta i
ett sent skede och då var det i princip bara hormonbehandling som man hade att tillgå. När Karin Braide började som urologläkare i mitten av
80-talet var det i första hand operativt avlägsnande av testiklarna som man hade som behandlingsalternativ.
1904 utfördes den första operativa ingreppet
mot prostatacancer med borttagande av prostatan. På 1940-talet kunde man påvisa att hormonerna hade betydelse för utvecklingen av prostatacancer, vilket också ledde fram till möjligheter
att behandla sjukdomen. Det var den amerikanske vetenskapsmannen Charles Brenton Huggins som upptäckte detta samband, en upptäckt
som han sedan fick nobelpris för 1966. 4
Efter Marie Curies och hennes makes upptäckt
av radium, som är ett naturligt isotop, kunde man
börja utveckla instrument för strålbehandling av
människor. Även Marie Curie fick nobelpris för
sin upptäckt. Tekniken med strålbehandling kom
sedan att utvecklats genom åren, såsom strålning
med nålar som sticks in i prostatan (Brachyterapi) och med radioaktiva frön som
förs in i prostatan. I dessa fall sker strålningen på plats inne i prostatan. Prostatacancer är en mycket vanlig
sjukdom
Prostatacancer är en mycket vanlig form
av cancer. År 2010 diagnosticerades 8 870
fall (ett nytt fall varje timme!) och i dag ligger siffran ännu högre, upp emot 10 000
fall. Över en tredjedel av all manlig cancer
är prostatacancer. Man räknar med att så
många som 67 000 män har denna sjukdom i dag. Man kan också dö av sin prostatacancer. Nära 2 500 män dör varje år av sin cancer och
det är en siffra som har varit ganska konstant genom åren (år 2006 var antalet 2 451). Antalet fall
av prostatacancer har också stigit kraftigt genom
åren. Särskilt efter införandet av PSA-provet i
slutet av 80-talet skedde en kraftig ökning av antalet fall. Hur ställs diagnosen?
Diagnosen för prostatacancer ställer man framför
allt med hjälp av ett PSA-prov. Numera är det inte
så vanligt att patienten har symptom vid diagnostillfället. Vidare sker en undersökning av
själva prostatan genom rektal palpation, d.v.s.
doktorn känner på prostatan med handen om det
finns några knölar eller andra avvikelser. Man
undersöker också prostatan med hjälp av ultraljud samt tar cellprover (biopsier) genom nålar
som sticks in i prostatan. PSA-provet har en mycket dominerande ställning när det gäller att diagnosticera prostatacancer. Tidigare var man hänvisad till att undersöka
prostatan för att kunna ställa en diagnos och
många gånger kom patienten till undersökningen
➜
med prostatacancer i ett avancerat stadium. Genom PSA-provet kan man ställa diagnos i ett tidigt skede och dessutom har man möjlighet att
följa utvecklingen av tumören. Ett PSA-värde under 3 anses vara ”normalt”,
även om det kan förekomma fall av prostatacancer också vid så låga värden. Om värdet ligger
över 10 betraktas det i princip alltid som förhöjt,
men det behöver inte betyda att patienten har
prostatacancer. Det finns nämligen andra faktorer
än cancer som påverkar PSA-värdet, såsom patientens ålder. Vid diagnosen är det viktigt att ta
reda på hur tumörens utbredning ser ut. Är den
helt lokaliserad till prostatan (T1 – T 2) eller har
den växt utanför prostatan (T3 – T4). Se faktaruta
vid slutet av artikeln på sidan 9. De cellprover som tagits undersöks sedan i mikroskop. Man använder sig då av den s.k. Gleasonskalan, där de celler som avviker minst från vanliga celler får värdet 1 och de som avviker mest får
värdet 5. Patologen letar upp de två vanligaste
cellmönstren för cancern i cellproverna och summerar Gleasontalen. Detta ger Gleason score. Lägsta Gleason score är därför 2 (summan av 1 och 1)
och högsta är 10 (summan av 5 och 5).
är i t.ex. 80-årsåldern. Alla behandlingar av prostatacancer är nämligen nästan alltid förenade
med biverkningar av olika slag.
Det finns också vetenskapliga belägg för att
detta kan vara ett bra alternativ när det gäller
prostatacancer med låg risk. En amerikansk forskare följde ett antal patienter under många år,
som antingen inte behandlades alls eller som fick
behandling med hormoner (se diagrammet här
nedan). Hur farlig är cancern?
Med ledning av PSA-värdet, tumörens utbredning samt Gleasonvärdet kan man göra en riskgradering av cancern enligt följande:
Psa-värde
Lågrisk
Utbredning
Gleason
Lägre än 10 Mindre än T2 Lägre än 6
Mellanhög risk 10 – 20
T2
3+4
Högrisk
T3
4+3 el. högre
Lågrisk
Vid lågriskcancer kan man många gånger välja
att inte behandla patienten utan i stället följa förloppet eller utvecklingen av tumören, s.k. aktiv
monitorering. Man följer då ett strikt uppföljningsschema med PSA-provtagningar, förnyade
undersökningar av prostatan och nya biopsier.
Så fort man ser att cancern börjar utveckla sig går
man in med en kurativt syftande behandling.
En annan faktor som har betydelse är patientens ålder. Sjukvården får aldrig diskriminera patienter med hänsyn till åldern men eftersom lågriskcancer i de flesta fall kan finnas i kroppen
under många år utan att ge sig till känna kan det
vara klokt att avstå från behandling när patienten
I diagrammet kan man avläsa hur stor andel av
patienterna som har avlidit av prostatacancer (de
mörkgrå ytorna) och hur stor andel som dött av
andra orsaker (de ljusgrå ytorna). Till vänster
anges Gleason-värdet och högst upp åldern på
patienterna. Av rutan högst upp till höger framgår
att en man i åldern 70 – 74 år löper ytterst liten
risk att dö av sin prostatacancer om den är av
lågrisktyp, medan andelen som dör av sin cancer
ökar dramatiskt när det rör sig om en högrisktumör. När det gäller cancer med mellanhög risk och
högrisk är det däremot som regel alltid aktuellt
med en mera aktiv behandling. I dessa fall kan det
dessutom finnas anledning till ytterligare utredning med datortomografi, magnetkamera och
skelettscintigrafi. 5
Behandlingar som syftar till bot
De behandlingar med botande syfte som finns i
dag är dels radikal prostatektomi (bortopererande
av prostatan), dels strålbehandling med eller utan
brachyterapi. I Västragötalandsregionen gör man
cirka 500 operationer om året. Totalt diagnosticeras cirka 1 800 män med prostatacancer varje
år. Man opererar i princip bara i de fall tumören
är lokaliserad till prostatan, s.k. T2-tumörer, i
undantagsfall i mera avancerade stadier. Denna
typ av behandling är förknippad med mycket bra
resultat, förutsatt att kirurgen lyckas få bort hela
tumören. Även strålbehandlingen har utvecklats mycket
med bättre teknik
och högre precision. Man använder olika metoder
för att vara säker
på att man bestrålar rätt område.
Bl.a. använder
man sig av guldmarkörer, som
Strålbehandling med hjälp
av GPS-teknik
förs in i prostatan
och som fungerar som riktmärken vid strålningen. För närvarande håller man också på med en
studie, där man prövar en GPS-teknik för att öka
precisionen vid strålningen. En liten sändare förs
in i prostatan, med vars hjälp man sedan kan
ställa in strålningen mot det område som ska behandlas. Med denna teknik kan man också korta
ned behandlingstiden högst väsentligt, eftersom
patienten kan ges högre doser vid varje enskilt
strålningstillfälle. Det viktiga är naturligtvis att strålbehandlingen
leder till bot men också att detta kan ske med så
lite bieffekter som möjligt. Med bättre teknik och
högre precision minskar också biverkningarna. Det har blivit allt vanligare med postoperativ
strålbehandling, d.v.s. att gå in med en behandling vid stigande PSA efter operation. PSA-värdet
efter en operation ska ju ligga på noll eller vara
omätbart men ganska många patienter, cirka 30
procent, får alltså ett stigande PSA efter operation. Syftet är då att ta död på kvarvarande cancerceller, som ligger bakom PSA-stegringen. Strålbehandling används också för patienter
med en mera avancerad form av prostatacancer
6
som ger smärtor eller blödningar i prostatan eller
smärta i skelettet. Brachyterapi är en metod för strålbehandling
som går ut på att bestråla tumören via nålar som
förs in i prostatan. På så vis kan man ge patienten
en betydligt högre dos samtidigt som marginalerna för strålområdet blir mindre, vilket gör att
biverkningarna blir små eller mindre.
Det är mycket viktigt att marginalerna vid strålbehandling blir så små som möjligt för att minska
risken för skador på närliggande organ som tarm
och urinblåsa. Strålbehandling har på senare tid också börjat
användas i kombination med hormonbehandling.
Det gäller patienter med prostatacancer i
mera avancerade stadier, där botande behandling inte är möjlig. Enligt en studie som
kom 2009 såg man stora vinster i överlevnad
och minskad spridning med denna typ av
kombinerad behandling
Vanligt med biverkningar efter behandling
Strålbehandlingen är förenad med olika typer
av biverkningar. Det handlar dels om akuta
besvär i form av diarré och blödningar, urinträngningar och trötthet. Senare kan patienten
drabbas av mera långvariga tarmbesvär och urinträngningar (5 – 7 procent). Erektionssvikt och
impotens är också vanliga biverkningar (cirka 50
procent efter två år). Även radikal prostatektomi leder i många fall
till komplikationer av olika slag, såsom urinläckage och erektionsstörning. Ljumskbråck är en annan ganska vanlig biverkan efter en prostatacanceroperation. Uppföljningen efter behandling
är viktig
Efter en behandling som syftar till bot, vare sig det
gäller operation eller strålning, är det viktigt att
patienten får sitt PSA kontrollerat. I de fall patienten trots behandlingen får ett stigande PSA
finns det inga bestämda värden för när en ny behandling ska sättas in utan det är något som behandlande doktorn får bestämma tillsammans
med sin patient. Av betydelse för denna bedömning är framför allt hur snabbt PSA-värdet stiger.
Men har patienten inga besvär kan man många
gånger avvakta med att sätta in en behandling. Har man konstaterat en spridning av cancern,
t.ex. till skelettet, är det däremot nödvändigt att
gå in med någon form av kompletterande behandling. Och då handlar det i första hand om behandling med hormoner. Här är syftet med behandlingen att ta bort bränslet till cancern, som är
det manliga könshormonet testosteron. Det gör
inte att cancercellerna försvinner men de så att
säga lägger sig till ro. Behandlingen har en mycket
bra effekt för många under lång tid.
Olika former av hormonbehandling
Förr var metoden för att ta bort testosteronet kastrering. Sedan har andra behandlingsmetoder
utvecklats. Genom s.k. antiandrogener blockeras
cancercellernas möjlighet att ta upp testosteronet.
På så vis finns testosteronet kvar i kroppen och
kan utföra sina viktiga funktioner. Om behandlingen med antiandrogener sviktar
får man ta till andra metoder. Det handlar då om
någon form av kastrationsbehandling, som fortfarande kan göras genom bortoperation av testiklarna. Men på 80- och 90-talen kom ett läkemedel som kan användas för samma ändamål,
alltså en form av medicinsk kastrering. Fördelen
är här att behandlingen är reversibel, d.v.s. det
går att avbryta behandlingen. Läkemedlet ges
med en spruta och fungerar genom att blockera
styrhormonet i hypofysen, som reglerar bildandet
av testosteronet i testiklarna. Ibland kombineras denna behandling med antiandrogen för att få uppnå en maximal effekt av
hormonbehandlingen. Anledningen till det är att
det produceras testosteron även i andra organ i
kroppen och inte bara i testiklarna. Genom att
kombinera behandlingarna åstadkommer man
både en minskad produktion av testosteron samtidigt som man blockerar cancercellernas möjlighet att ta till sig hormonet. Hormonbehandlingen har en bromsande effekt på cancerns tillväxt. Den har en god effekt i
90 procent av fallen och kan för många patienter
fungera i många år, för en del hela livet ut.
Även hormonbehandling ger
biverkningar
Även hormonbehandling är förenad med en del
biverkningar, särskilt de behandlingar som har en
kastrerande effekt. Det handlar om minskad
sexuell lust och förlust av potens, svettningar,
nedstämdhet och minskad muskelmassa. Testosteronet har ju funktionen att bygga upp muskelmassan och försvinner det kan det leda till muskelsvaghet. Detta i sin tur kan leda till att
patienten får ont i kroppen, vilket hänger samman med att den stödjande funktion som musklerna har minskar. Benskörhet är ytterligare en
komplikation som kan tillstöta vid hormonbehandling, något som uppmärksammats mycket
under senare år. Osteoporos, urkalkning av skelettet, kan uppkomma efter en tids behandling med hormonsprutor. Här finns dock behandlingar som kan
sättas in. Men det är viktigt att väga in även andra
riskfaktorer som låg vikt och rökning. I dessa fall
får man också överväga att göra en skelettäthetsmätning. Kastrationsresistent prostatacancer
I vissa fall kan patienten hamna i den situationen
att hormonbehandlingen sviktar, prostatacancern har blivit kastrationsresistent. Detta är något
som forskningen fokuserar mycket på för närvarande. Egentligen bör man se prostatacancer som
en kronisk sjukdom men i dag finns det en arsenal av behandlingar och olika läkemedel att tillgå
på ett helt annat sätt än tidigare. De behandlingsalternativ som står till buds är
palliativ strålbehandling som syftar till smärtlindring. Kortison används för att lindra smärta
och dämpa inflammationer och svullnader. KEES är en metronomisk kemoterapi i form
av tabletter som patienten tar efter ett visst mönster. Behandlingen är för närvarande föremål för
en studie vid Sahlgrenska sjukhuset. Den har visat god effekt och kommer säkert att bli ett alternativ till vanlig cellgiftsbehandling. Radionuklidbehandling är en behandling med
isotoper och där har det kommit fram många lovande läkemedel. Redan i dag finns det isotopläkemedel som sprutas in i armen och som letar sig
fram till skelettförändringar där det radioaktiva
medlet kan utöva sin effekt. Nytt är att man har
fått fram sådana radioaktiva medel med en
mycket kort räckvidd, vilket gör att när det ansamlas i skelettförändringar och avger sin effekt
där inte skadar det som ligger omkring. Cellgiftsbehandling har tidigare inte haft någon
effekt på prostatacancertumörer. Men år 2004
introducerades läkemedlet Docetaxel (Taxotere).
7
Behandlingen ges var tredje vecka, eventuellt börjar man nu med att ge behandlingen varannan
vecka. Behandlingen har god effekt och har lett till
förlängd överlevnad för många patienter. Det
finns patienter som har gått på denna behandling
i flera år. Tyvärr är även denna typ av behandling
förenad med olika former av biverkningar. Nya läkemedel har också kommit när det gäller
endokrin behandling, d.v.s. behandling med hormoner. Det är läkemedel som påverkar hormonsignaleringen kring cancercellerna. Ett sådant läkemedel är Abirateron (Cytiga), som för
närvarande är godkänt för användning inom
Västragötalandsregionen. Behandlingen har lett
till minskade PSA-nivåer men framför allt har
det inneburit ett förbättrat allmäntillstånd för
patienten. Ytterligare läkemedel på detta område
är på gång men de är fortfarande föremål för
prövningar och är alltså ännu inte godkända.
Några studier som pågår på
Sahlgrenska sjukhuset
Karin Braide berättade i slutet av sin föreläsning
om några studier som pågår vid Sahlgrenska sjukhuset. En sådan studie handlar om den nya GPStekniken vid strålbehandling, som innebär att
man under hela behandlingen får hjälp med att
positionera prostatan. Detta är av stor vikt eftersom prostatan rör sig i kroppen, vilket är ett problem om man vill stråla med så liten marginal
som möjligt. En annan studie gäller KEES-behandlingen,
som Karin nämnde om tidigare i sin föreläsning.
Denna studie har pågått ganska länge med gott
resultat men den är ännu inte godkänd som reguljär behandling. Studien leds av docent Bo Lennernäs och onkologen Ingela Franck Lissbrant. ALSYMPCA är namnet på en studie som handlar om förbättrad isotopbehandling med kort
räckvidd. Denna studie är nu avslutad, eftersom
resultaten varit så positiva. Denna typ av behandling ger både symptomlindring och leder till
minskade PSA-värden. I en strålstudie, som omfattar 700 patienter i
Norden, studeras möjligheterna att förkorta behandlingstiderna vid strålbehandling ned till sju
veckor, vilket är en avsevärd skillnad jämfört med
den traditionella strålbehandlingen i dag. I en studie som kallas SPCG-14 undersöker
man om det går att kombinera hormonbehand-
8
ling med Taxotere för patienter med icke metastaserad prostatacancer och stigande PSA. Karin Braide har också själv påbörjat ett nytt
forskningsprojekt som handlar om postoperativ
strålbehandling. Denna typ av strålbehandling
har inte förekommit så länge och man vet i dag
inte säkert när man ska sätta in behandlingen
och inte heller var man ska stråla, eftersom prostatan ju är avlägsnad. Detta är en viktig fråga att
undersöka som också berör ett stort antal patienter. Det gäller också att hitta en teknik som ger
så lite biverkningar som möjligt. Regionala Cancercentrum Väst
Avslutningsvis berättade Karin Braide om sitt arbete som s.k. processägare inom Regionala Cancercentrum Väst. Det finns i dag sex sådana cancercentra i landet, vilka tillkom efter ett initiativ
från regeringen. Det är totalt ett 30-tal processägare som arbetar med olika cancerformer inom
regionen. På prostatacancerområdet finns det en
processägare för urologin, som är Jan-Erik Damber och en processägare för den uro-onkologiska
sidan, som alltså Karin Braide är ansvarig för.
Arbetet har resulterat i ett vårdprogram avseende
prostatacancer, som nu är ute på remiss och som
sedan ska överlämnas till Västragötalandsregionen för godkännande.
Det som framför allt har dominerat diskussionerna är, tyvärr får man väl säga, de ekonomiska
frågorna. Det handlar ju om en mycket stor grupp
cancerpatienter som väntar på en adekvat behandling, både utredningsmässigt (t.ex. med
magnetkamerautrustning) och medicinskt, med
de nya läkemedel som har kommit ut på marknaden. Och det handlar inte bara om Göteborg
utan om hela regionen. Patienterna i t.ex. Mariestad ska naturligtvis ha samma möjligheter till
behandling som de som bor i Göteborg. Så är inte
alltid fallet i dag. En annan viktig fråga som lyfts fram från onkologhåll är rätten till second opinion i samband
Föreläsningen finns inspelad på
DVD-skiva, som finns för utlåning till våra
medlemmar. Den kan beställas hos Åke
Lindgren på telefon 031-13 79 30 eller via
e-post [email protected].
➜
Ett eget lopp på Åby för ProLiv Väst
orsdag den 10 maj var ProLiv Väst inbjuden
till Åby travbana. Det var en stor tävlingskväll med chans till Kungapokalen, Drottning
Silvias Pokal och V75.
Vädret var inte så
gunstigt. Det hade
regnat och blåst hela
dagen. Detta gjorde
att det inte var lika
mycket folk som vanligt. Men vi ovana
besökare tyckte att det vällde in förhoppningsfulla gäster i alla åldrar, där vi stod vid vårt
bord mitt i strömmen.
22 av ProLiv Västs medlemmar hade hörsammat inbjudan och bjöds på fika i Goopsalen.
Där fick de lyssna på den f.d. sportchefen Greger Söderberg, som berättade om Åby och travsportens historia. Detta var mycket intressant
och uppskattat.
T
ProLiv Väst hade ett eget stånd i entrén med
information, broschyrer och tidningar samt
våra älskade pins med Blå Bandet, som ger en
hel del pengar till forskningen.
Några av oss gick runt bland publiken och sålde. Alla var iförda vita Tshirts med ProLiv Västs logga på
ryggen och med Blå Bandet och texten ”Det kan drabba dig!” på framsidan. Två medlemmar, ett äkta par,
var några baddare på att sälja nålar.
De gick ut till alla näringsställen och visade sig
och sålde för glatta livet. Heder åt dem. Sammanlagt såldes 98 pins, alltså en rejäl summa
till forskningen. Lopp nummer 4 var vigt åt ProLiv Väst. Vi
fick reklam i intern-TV och hade annons i programbladet.
När lopp nummer 4 var kört och vinnaren
Forts. på sidan 10
skulle koras gick Jan
med diagnos, d.v.s. en rätt för patienten att få tala
med en onkolog och inte bara med urologen, som
ställt diagnosen. Möjligheterna till palliativ strålbehandling behöver också förbättras i regionen
som helhet. I dag kan sådan behandling bara erbjudas i Göteborg. Efter föreläsningen fick Karin Braide flera frå-
gor från publiken som hon villigt besvarade. Därefter avtackades hon av Christer Petersson med
en CD-skiva och en varm applåd från åhörarna.
Åke Lindgren
Faktaruta
T-stadieindelningen (TNM) är ett internationellt system för att bestämma stadiet för
en cancer. T står för tumör och avser primärtumören som för en prostatacancerpatient är tumören i prostatakörteln. N beskriver
statusen för lymfkörtlar och i prostatafallet
gäller det lymfkörtlarna strax intill prostatan.
M anger förekomst eller avsaknad av metastaser, det vill säga om cancern har färdats
och slagit sig ned på något annat ställe i kroppen. Efter varje bokstav anger man ett tal
mellan 0 och 4, som beskriver spridningen på
respektive nivå. 0 är det mest gynnsamma
och T0 betyder ingen cancertumör, N0 ingen
cancer i närliggande lymfkörtlar och M0 inga
metastaser. T-nivåerna ser ut på följande vis
för en klinisk bestämning av prostatacancer:
T1 Tumör som inte är palpabel eller påvisbar med ultraljud eller annan radiologisk metodik.
T2 Palpabel eller synlig tumör begränsad
inom prostatakörteln.
T3 Tumör som når utanför prostatakörteln/prostatakapseln.
T4 Tumör fixerad till eller invaderande
närliggande strukturer.
Källa: www.prostatacancer.nu
9
Lite motion bättre än ingen alls!
I
ProLivNytt nr 67 från september förra året Cirka 10 000 av dem hade haft en hjärtinfarkt,
uppmanades vi män att gå ut och vandra. medan resten fungerade som kontrollgrupp.
Raska promenader, fick vi veta, håller prostaResultaten visar att all fysisk aktivitet på fritacancern i schack. Om detta kunde man läsa i tiden minskade risken för hjärtinfarkt, jämfört
en publicering på nätet av den amerikanska tid- med en stillasittande livsstil.
skriften Cancer Research. I förra numret av ProLivNytt kunde du läsa
Nu har den välrenommerade tidskriften The om att motion dessutom är bra för att motLancet publicerat
verka benskörhet. Det finns alltså
en forskningsrapmassor av skäl för oss män att röra
port som visar att
på oss. Och, som Birgitta Johansmotion även i
son skrev i sin artikel från septemmindre omfattning
ber, ta med din kvinna också! Moleder till en bättre
tion är bra för henne också. hälsa. Under i geVi i styrelsen för ProLiv Väst tar
nomsnitt åtta år har
nu fasta på detta och inbjuder hude taiwanesiska
gade medlemmar till promenader
forskarna följt mer
uppe i Göteborgs vackra friluftsSkatås motionsanläggning ligger mitt i
än 400 000 vuxna
område Skatås. Läs i rutan under
Delsjöområdets vackra naturreservat
personer, som fått
denna artikel om när vi träffas och
svara på ett frågeformulär om fysisk aktivitet. hur du anmäler dig. Alla, både våra medlemmar
Forskarna fann att de som var fysiskt aktiva och deras respektive, är välkomna.
15 minuter per dag hade 14 procent lägre risk
Åke Lindgren
att dö under uppföljningstiden jämfört med
Källa: Dagens Medicin
dem som varit fysiskt inaktiva. De hade också
10 procent lägre relativ risk att drabbas av cancer. För varje ytterligare 15 minuters fysisk akKom med i ProLiv Västs
tivitet per dag minskade den relativa risken att
promenadgrupp!
dö under uppföljningstiden med 4 procent,
Premiärvandring torsdag den 25 oktober
jämfört med gruppen som var fysiskt inaktiv. kl. 10.00
Det är forskare vid National Health Research
Plats: utanför Skatås friluftsanläggning
Institute i Taiwan som står bakom studien. Anmälan senast den 22 oktober Forskare har, under ledning av Claes Held,
till Åke Lindgren, tfn 031-13 79 30
överläkare i kardiologi och docent vid Uppsala
Oöm klädsel och bra promenadskor, helst
universitet, också tittat på hur fysisk aktivitet på
gympadojor. Ta gärna med gåstavar om
fritiden och på jobbet påverkar risken för hjärdu har sådana.
tinfarkt.
I studien svarade mer än 24 000 personer
Välkommen med din anmälan!
världen över på en enkät om fysisk aktivitet.
Forts. från sidan 9 Trönsdal och Styrbjörn
Olsson ut i vinnarcirkeln och fick lägga på hederstäcket på vinnarhästen New Line, som kördes av Thomas Uhrberg från Danmark. De blev
nästan ihjälsparkade, enligt Jan. Det var ett
mycket elegant täcke i vitt med prostatacancersymbolen i blått. ProLiv hade också en flagga
10
med vår symbol ute på banan.
En aktivitet som denna på Åby gör att vi syns
utåt. Ett mycket roligt initiativ, som säkert
kommer att upprepas nästa år, med förhoppningsvis bättre väder.
Birgitta Johansson
Snabbare utbildning för urologer.
I
dag är det brist på urologer i Sverige. Det har
blivit färre urologer, trots att det blir fler patienter.
Nu föreslås en snabbare utbildning för specialister. Förslaget är nu sänt på remiss.
Förslaget går ut på att man ska ha en gemensam kunskapsbas för alla läkare som skall
specialisera sig inom ett område. Denna kunskapsbas beräknas ta två till tre år. De som har
nått målen i kunskapsbasen får sedan gå över
till en basspecialitet. Sammanlagt ska studierna omfatta minst 5 år.
I dag måste de som vill bli urologer först ägna
fem år åt att bli specialister i allmänkirurgi innan de får bygga på med den tvååriga tilläggsspecialiteten urologi. Med det nya förslaget går
det att bli färdig urolog på fem år.
ProLiv Väst välkomnar denna reform och
hoppas att den också genomförs så snabbt som
möjligt, så att man kan få ut fler urologer i den
svenska sjukvården.
Birgitta Johansson
Patient- och närståendeutbildning
startar till hösten
V
ästra Götalandsregionen har beslutat att
börja med grupputbildningar för patienter
och deras närstående med långvariga sjukdomar. Prostatacancerpatienterna tillhör denna
grupp. ProLivNytt skrev om detta projekt redan i
majnumret 2008. Kunskap om sjukdomen, att
kunna hantera det dagliga livet, att känna delaktighet och trygghet i förhållande till vården är
faktorer som kan öka möjligheterna att känna
livskvalitet. Urologenheten på Sahlgrenska kommer nu
att starta upp en sådan patient- och närståendeutbildning. För utbildningen svarar en av kontaktsköterskorna på Sahlgrenska sjukhuset. Men
dessutom kommer en s.k. stödperson med personliga erfarenheter av sjukdomen att medverka. Grupperna kommer troligen att bestå av 6-10
intresserade personer. Tanken är att man ska
samtala om sjukdomen och utbyta erfarenheter
med varandra. Samtidigt kommer man att bjuda
in “experter”. Det kan antingen vara specialister
med kunskap från det medicinska området eller
patienter med lång erfarenhet av sjukdomen.
Träffarna kommer att ske vid sex tillfällen i
tvåtimmarspass. Vid första träffen har var och
en med sig frågeställningar som han eller hon
vill ta upp. Dessa ligger sedan till grund för de
fem följande mötena.
Såväl nydiagnostiserade som personer som
länge levt med sjukdomen samt deras närstående är välkomna att delta. Självklart är även
prostatacancerpatienter som inte är medlemmar i ProLiv Väst välkomna till utbildningen.
Är du intresserad och vill veta mer kan du ta
kontakt med Styrbjörn Olsson:
tfn 031-91 28 79 eller via mail styrbjö[email protected].
Styrbjörn Olsson
cWHUKlPWQLQJRFKUHÀHNWLRQ
)XQGHUDU GX Sn YDUW GX VNDOO nND Sn UHKDELOLWHULQJ"+RVRVVSn5HKDE&HQWHU0|VVHEHUJL
)DON|SLQJInUGXYlUGHIXOOWLGI|UnWHUKlPWQLQJ
RFK UHÀHNWLRQ L YnU YDFNUD SDUN RFK NXURUWVPLOM| 'X InU lYHQ P|MOLJKHW DWW GHOWD L DNWLYLWHWHURFKJnSnI|UHOlVQLQJDU±RDYVHWWYDUGX
EH¿QQHUGLJLOLYHW
1\¿NHQ"
wwwEUDFNHGLDNRQLVHPRVVHEHUJ
11
Besegra prostatacancern!
I
september, som är prostatacancerns månad,
drar Prostatacancerförbundet i gång en rikstäckande kampanj om prostatacancer. Bakom
kampanjen står Prostatacancerförbundet
(PCF), Svensk Urologisk Förening (SUF) och
Svensk Onkologisk Förening (SOF). Manifestationen arrangeras i samarbete med läkemedelsföretagen Janssen och Sanofi samt Cancerfonden. Temat för kampanjen är följande:
Vårdens resurser hänger inte med – några huvudfrågor
• En effektiv cancervård tillgänglig för alla
oberoende av bostadsort, utbildning och
socioekonomisk grupptillhörighet.
• Den snabba ökning av antalet män med
prostatacancer som väntas måste mötas
kraftfullt. Vårdens resurser är redan otillräckliga och ineffektivt organiserade. En
effektiv och sammanhållen vård kan nås
genom specialiserade kliniker med ansvar
också för uppföljning av biverkningar och
återfall. Ett första steg är att organisera
ett kliniköverskridande system med kontaktsköterskor.
• Patientorientering och nivåstrukturering
är honnörsord i de riktlinjer som de regionala cancercentra har dragit up. Hur
kan dessa begrepp omsättas i verkligheten inom prostatacancervården?
• Tillgång till moderna behandlingsalternativ med särskild fokus på livsförlängande
och livskvalitetshöjande läkemedel
• Beredskapen för att introducera nya läkemedel sviktar. Hur ska man säkerställa att
de som drabbas ska få den vård de behöver
och tillgång till de nya läkemedel som utvecklas?
Alla dessa frågor kommer att tas upp på en
konferens med en paneldebatt med företrädare
för politiker och profession på Berns i Stockholm den 20 september. Konferensen kommer
att göras tillgänglig i hela landet genom en
Webb-sändning. Tanken är att den ska följas
upp med regionala konferenser ute i landet. I Göteborg kommer en sådan konferens att
genomföras den 20 september på Folkets Hus
i Göteborg. Den vänder sig till alla våra medlemmar och andra intresserade.
En inbjudan till konferensen hittar du på
nästa sida.
Fördelarna med PSA-screening
överväger nackdelarna
I
nförande av allmän screening med PSA-test
är en fråga som delar läkarkåren. Samtidigt
är tidig upptäckt av prostatacancer av avgörande betydelse för utgången. Det är också visat att allmänna PSA-tester, så kallad screening, minskar dödligheten i prostatacancer.
I en ny vetenskaplig undersökning, som publicerats i tidskriften New England Journal of
Medicine den 16 augusti och där Sahlgrenska
Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin har deltagit, fastslår ett internationellt forskarlag att fördelarna med allmän PSA-testning
klart överstiger nackdelarna. Enligt studien vä12
ger de positiva resultaten tyngre än den sänkta
livskvalitet screening kan medföra för de män
som opereras i onödan.
Nackdelarna med PSA-testet är nämligen
framförallt att man hittar flera tumörer som
egentligen är ofarliga för patienten i fråga. Detta
beror på att vissa tumörer utvecklas extremt
långsamt och hos många män upptäcks sjukdomen dessutom i ganska hög ålder, förklarar
docent Jonas Hugosson, urolog på Sahlgrenska
universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin. Han är ansvarig för göteborgsdelen av studien.
➜
Det som är nytt är att man inte enbart har undersökt fördelarna med minskad dödlighet.
Man har också studerat den totala effekten på
livskvalitén. Studien visar att om allmän PSAtestning införs, minskar man dödligheten i
prostatacancer hos män som genomgår testning med 37 procent. Prostatacancerförbundet har för sin del länge
drivit uppfattningen att alla män vid 50 års ålder ska få information om prostatacancer, om
rätten till PSA-testning men också om metodens osäkerhet. Christer Petersson
Framtidens prostatacancervård:
Är sjukvården redo?
ProLiv Väst inbjuder till en offentlig debatt
Torsdag den 20 september kl. 13.00 – 16.00
Plats: Folkets Hus i Göteborg, Olof Palmes Plats
Debatten sker i anslutning till en webb-sänd konferens från Berns i Stockholm på
samma tema. I den konferensen deltar bl.a. Alf Carlsson, ordförande Prostatacancerförbundet, Lars Henningsohn, ordförande Svensk Urologisk Förening, Roger Henriksson,
ordförande Svensk Onkologisk Förening samt Ola Bratt, docent och överläkare, enhet urologi, Helsingborgs lasarett.
PROGRAM: 13.00 – 13.15
13.15 – 13.30
13.30 – 14.15
14.15 – 14.45
14.45 – 15.55
15.55 – 16.00
Samling
Välkomstanförande
Webbsänd konferens
Paus med förfriskningar
Paneldebatt
Avslutning
Panelen består av Helen Eliasson, ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsutskott
Nils Conradi, chef för Regionala Cancercentrum Väst
Ali Khatami, urolog och verksamhetschef för urologin, SU Sahlgrenska
Ingela Franck Lissbrant, onkolog vid Jubileumskliniken
Christer Petersson, ordförande ProLiv Väst
Lars Eliason, patient
Moderator är Karin Klingenstierna.
Alla medlemmar och andra intresserade är varmt välkomna!
Styrelsen
För information ring 0302-467 68.
Mötet genomförs i samarbete med läkemedelsföretaget Janssen.
13
Senaste nytt från ProLiv Wermlandia
Blå Band-golf I juni spelades den årliga ”Blå
Band-golfen” i samarbete med Värmlands
Golfförbund på Kristinehamns fina bana med
122 deltagare från de flesta värmländska klubbarna. Roligt nog var det en hemmaspelare,
Lars Skoog, som vann och således fick motta
vandringspriset ”Bolltjuven”.
Stort tack till Kristinehamns GK som ställde
upp på ett enastående sätt
och även skänkte en del
av startavgifterna till Fonden mot prostatacancer.
Varje spelare betalade
också 50 kronor till fonden och tillsammans blev
det alltså en fin peng att
redovisa.
Ytterligare ett medlemsmöte går av stapeln den 18 oktober då vi träffas på Konsum
Värmlands charkuterifabrik och bageri för visning och förtäring.
Rekordinsamling till Fonden mot prostatacancer! En glad nyhet! Vår medlem, Håkan
Florin, har varit ute i Karlstad och
pratat med människor som kommit
förbi när han sitter i Mitt City eller
vid Soltorget. Under några veckor
har han samlat in nära 12000 kronor till Fonden mot prostatacancer
0ch dessutom spridit information
på ett sakligt och trevligt sätt om vår
verksamhet. Ett verkligt föredöme!
ProLiv Wermlandia har fått en
egen hemsida Så till sist har föreningen nu fått en hemsida, adressen
är www.prolivwermlandia.se. Gå
gärna in och titta på den!
Inställd resa Tråkigt
nog fick vi avbeställa resan till Stockholm och fö- Lars Skoog vann och fick ta emot
vandringspriset ”Bolltjuven”.
reställningen ”Morsning
Rolf Wigler
& Goodbye” med Magnus
Härenstam som på grund av sjukdom tvingades inställa höstens föreställningar. Vi var
Nytt anhörigcentrum i Karlstad
många som hade glatt oss åt den här resan,
Karlstad kommun har inrättat ett anhörigsom nu inte blev av, men viktigast är naturligtcentrum, som är öppet för alla anhöriga till
vis att vår gode Härenstam även klarar den här
personer med något handikapp, kroppsligt
pärsen.
eller själsligt. Där kan vi i ProLiv Wermlandias anhöriggrupp ha våra möten i fortsättABF:s 100-årsjubileum Den 25 augusti preningen. Vi kommer även att bli inbjudna till
senterade vi föreningen vid ABF:s 100-årsjubialla aktiviteter som ordnas på centret. Vår
leum i Mariebergsskogen i Karlstad dit vi förförening har blivit erbjuden att ingå i en reresten planerar ett medlemsmöte senare i höst,
ferensgrupp, som ska diskutera centrets pronärmare bestämt Naturrummet som nu är utgram och det ska bli mycket intressant. byggt och verkligen värt ett besök. Så här ser programmet ut för hösten:
Prostataveckan i september Den 21 sep2012-09-12 Vem är jag som anhörig?
tember blir det visning på Karlstads Central2012-09-18 Att vara anhörig
sjukhus av den konferens som spelas in på
– svårigheter och möjlighe
Berns i Stockholm den 20 september i anslutter vid cancersjukdom
ning till Prostatacancerförbundets september2012-10-06 Hur ska jag orka?
kampanj. Efter visningen blir det debatt med
2012-10-10 Dietist föreläser om kosten
inbjudna politiker och sjukvårdspersonal. DeAnita Jacobson, tel. 054-15 18 66 eller
taljerat program kommer att annonseras ut i lomail [email protected].
kalpressen.
14
Cancervården i Halland
H
alland satsar på cancervården för att leva den nationella cancerstrategin, och målsättupp till den nationella cancerstrategin. En ningen är att skapa en likvärdig och jämlik canstrategisk cancerenhet arbetar för att utveckla cervård i hela Halland. Allt ska ske med patioch samordna de halländska cancerprocesserna, entfokus, från första symptom via diagnostik,
bland annat genom samarbete med södra re- behandling uppföljning och till rehabilitering.
Vidare har cancervårdens företrädare att samspektive västra sjukvårdsregionen. Det utvecklingsarbete som nu sker ska öka kvaliteten i vår- ordna processerna och koordinera verksamheden, så att patientens väg blir snabbare, säkrare ten med södra och västra sjukvårdsregionerna
samt med Regionala
och mer optimerad
Cancercentrum Syd
utifrån enskilda
respektive Regionala
behov. Det handlar
Cancercentrum Väst. om att skapa bättre
Samtliga processlesamband och fördare gavs en stund i
bindelser mellan
talarstolen för att beöarna i den halskriva hur långt de
ländska cancervårkommit i detta arden.
bete. En annan viktig
Den 1 juni inbjöd
del, vilken betonades
den Cancerstratefrån flera håll, var att
giska enheten i Refå till stånd en samgion Halland med
verkan med patientchef Bengt Salleroch anhörigorganisafors samt Cecilia
Läkare och kontaktsjuksköterskor verksamma i den
Halländska ”processen” för prostatacancer
tionerna samt närLittorin, vårdutsjukvården och komvecklare, till ett informationsmöte på Hallands Sjukhus i Halm- munerna. Dessutom ingår i uppdraget utveckstad för en beskrivning av ”nuläget” samt hur ling av klinisk forskning samt kompetensutden ”nya cancervården” i Region Halland kom- veckling i verksamheten.
Den nya rollen för kontaktsköterskan bemer att bedrivas.
Bakgrunden är att den Cancerstrategiska en- skrevs/redovisades med målsättning om att alla
heten startades i januari 2011 och sedan dess har patienter med en cancerdiagnos bör ha fått en
det bildats tretton s.k. processer inom Hallands kontaktsköterska före detta års utgång. UppgifSjukhus i Halmstad och Varberg. Dessa arbetar ten är att följa patienten genom vårdkedjan,
i team för olika diagnosgrupper med en läkare oavsett på vilken nivå vård ges (primärvård,
som processledare. Syftet är att beskriva pati- operation., cytostatikabehandling, strålbehandentens väg genom vården samt mål och metoder ling, hemsjukvård, palliativ vård).
Vidare informerades om hur man ur journalför kvalitetsuppföljning och mätning. Denna dag
hade alla teamen samlats för att ge en nuläges- systemet VAS kan hämta uppgifter som ger möjbeskrivning och redan efter cirka ett års arbete lighet att mäta resultat och t.ex. följa upp ledtihar det hänt mycket inom respektive process der, bl. a. för att t.ex. följa en remiss tidsmässigt,
från utskriftsdatum till första besök hos specioch även på en övergripande nivå.
Inbjudna till denna informationsdag var cirka alist, och på detta sätt kunna hitta tidsavvikelser
150 chefer, förtroendevalda, patientrepresen- och framöver korrigera detta. Rapporter komtanter och andra nyckelpersoner inom cancer- mer att sändas till de processansvariga för åtgärd.
vården. Under dagen gavs även en patientinformaHalland satsar enligt den beskrivning som
Forts. nästa sida
gavs på cancervården för att helt leva upp till tion från en bröstcancer-
15
Lyckad medlemsresa till Läckö slott!
ördagen den 26 maj bar det i väg till Läckö
slott i strålande sol och behaglig sommarvärme. Vi var ett drygt 50tal medlemmar som hade
mött upp vid Exercishuset
på Heden, där de två bussarna som vi hade beställt
infann sig i god tid före avresan kl. 08.00. Resan till Lidköping och Läckö slott tog bara
två timmar, så vi var framme i lagom tid för den
guidade rundvandringen på slottet. Där delade
de två guiderna Liselott och Jenny in oss i två
grupper, som fick gå runt och titta på de pampiga slottssalarna och den vackra slottskyrkan. Läckö slott har anor sedan medeltiden. Det
byggdes ursprungligen som ett biskopssäte för
biskopen i Skara stift. Vid reformationen 1527
tog Gustav Vasa över slottet. Under långa tider
därefter var slottet obebott och förföll. Slottets
L
storhetstid började i och med att Jacob Pontusson De la Gardie 1615 fick Läckö i förläning.
Han genomförde flera om- och tillbyggnader.
Sonen Magnus Gabriel De la Gardie, som övertog slottet efter fadern, satte igång omfattande
byggnadsarbeten. Även slottskyrkan tillkom
under hans tid. Det var vid denna tid slottet i
stort sett fick det utseende som det har i dag. Efter rundvandringen på slottet var det dags
för lunch i Café Stallet alldeles vid ingången
till slottet. Vi bjöds på närproducerad rökt lax
från Spikens fiskehamn och nyskördade sallater från slottsträdgården. Allt smakade utsökt! Resan avslutades med ett besök på Rörstrands gamla fabriker, som ju är nedlagda sedan några år tillbaka. Efter att ha ingått i olika
ägarkonstellationer övertogs Rörstrands 2002
av Iittala. I december 2005 brändes det sista
godset i de gamla fabrikerna. Forts. på sidan 18
behandlad kvinna. Hon
beskrev sina upplevelser i de olika faserna i behandlingen, sina frågor och sina känslomässiga
reaktioner. Hennes berättelse gav den närvarande sjukhuspersonalen en insikt i hur vårdens insatser kan upplevas från en patients horisont.
Personligen uppfattade jag det som att Region Halland har kommit en bra bit på väg mot
en jämställd och patientfokuserad cancervård,
även om det naturligtvis fortfarande återstår
mycket att göra.
Ett Patient- och Närståenderåd kommer att
bildas, som är knutet till den Cancerstrategiska
enheten, med representanter för de i Halland
verksamma organisationerna som berör cancervård.
Referent och Patientrepresentant vid mötet
Gert-Ove (GOA) Abrahamsson
Styrelseledamot av CaPriN
Forts. fr. sidan 15
Kalendarium för CaPriN hösten 2012
• Måndag den 24 september: Medverkan
• Onsdag den 17 oktober: Gemensam före-
vid Halmstadtravet på ordinarie V65-dag kl.
18:00. Förra året var det fritt inträde för CaPriN:s medlemmar. Vi fanns med i programmet och hade ett eget travlopp sponsrat av
Halmstadtravet.
• Torsdag den 27 september: Uppföljning i
Halmstad av Prostatacancerförbundets
kampanj i Stockholm med konferens och
paneldebatt på Berns den 20 september. Förhoppningsvis deltar urologer/kontaktsköterskor och politiker från region Halland.
läsning i Varbergs Folkets Hus med Bröstcancerföreningen Johanna. Föreläsare Kicki
Klaeson, doktorand och onkologisjuksköterska, Lidköping.
Ämne: Kvinnors och mäns upplevelser av
sin sexualitet efter behandling av bröst- och
prostatacancer. • Lördag den 27 oktober: Manifestation vid
Kultur Dag&Natt i Varberg med ljusinstallation med marschaller i form av Blå Bandet.
16
Anhöriggruppen 10 år
P
roLiv Västs anhöriggrupp har funnits i 10 år.
En anhörig kan vara maka, sambo, barn eller
vän, ett annat uttryck är närstående. Syftet med
anhöriggrupp är att träffas, byta erfarenheter och
att stödja varandra. Anhöriga påverkas också av
sjukdomen, patientens problem och behov står i
främsta rummet och för att kunna stödja honom
behöver vi också stöd. Är man i samma situation som någon annan, är det lättare
att förstå hur det känns, vi delar erfarenheter, detta är den enkla grundtanken med vår grupp.
År 2002 fick ProLiv Väst en förfrågan från Cancerfonden om det
fanns intresse av att starta en anhöriggrupp. De hade fått många indikationer på att anhöriga behövde stöd och hade
utsett år 2002 till ”anhörigår” för att uppmärksamma anhörigas betydelse i vården.
Britta Hedefalk från Cancerfondens informations- och stödlinje, som har specialiserats sig på
prostatacancer, kom till Göteborg och medverkade som handledare vid fyra tillfällen. Vid de
första träffarna var vi sex anhöriga, men gruppen
ökades snabbt ut till tio. Åldern var mellan 40 –
80 år. Vi fick tillfälle att beskriva våra situationer
och trots att det såg olika ut för oss, beroende
bland annat av var i sjukdomsförloppet vår partner befann sig och vilken behandling som gavs,
var mötena givande. Vi gjorde upp ramar t ex att
det som sägs inom gruppen stannar inom gruppen (tystnadsplikt), gemensamt ansvar för att
alla i gruppen får tala, ingen formell ledare – alla
i gruppen har ansvar för att gruppen skall fungera
och leva vidare, gruppen är öppen – du börjar och
slutar när du själv känner för det.
Vi träffats 7 gånger per år. Några har varit
med några få gånger, andra har varit med längre,
mycket beroende på sjukdomsförloppet. Har
partnern blivit opererad eller strålad och allt fungerar bra vill man gärna lägga allt bakom sig och
gå vidare. En särskild del av gruppen har varit de
vars partner har avlidit, och som har funnit en
stor samhörighet och styrka i gruppen. De har
fortsatt att komma och i sin tur varit ett stöd för
nya deltagare med sin erfarenhet. Ingen är expert
men var och en har egna personliga erfarenheter
att dela med sig av.
På våren 2004 bjöd vi in urologsköterskorna
Christina Hansson och Marianne Sanderoth från
Sahlgrenskas urologklinik. Det kändes väldigt
bra att få hjälp att reda ut alla medicinska frågor,
t ex olika typer av behandlingar, sprutor och mediciner. Först kom de en gång per termin, nu är
de med så ofta de har möjlighet för sitt arbete. De
vill vara med! En gång har vi haft en sexolog, och några gånger har Lena Österman, kurator vid urologkliniken deltagit, vilket varit mycket uppskattat.
Hur går då våra möten till? Vi
samlas i en centralt belägen lokal i
Göteborg, där ordnar vi med kaffe
och frallor. Deltagarna droppar in,
glada och mycket pratsamma, kul att få
träffas. Även nya kommer lätt in i gemenskapen. En av våra sist tillkomna var mycket tveksam att gå till träffen, hade väntat sig en tung
stämning, men blev glatt överraskad och kunde i
sin tur glädja oss med trevliga infall. Ibland kan
det till och med vara lite svårt att få gruppen att
hålla sig inom ”ramarna”. Vi har vanligtvis inget
program för träffen utan tar upp det som känns
aktuellt för stunden. Till ”våra” sköterskor kan vi
ställa konkreta frågor, för att bättre förstå sjukdomen och dess olika behandlingsformer. Det är också viktigt att sätta fokus på oss själva.
Hur vi mår. Hur vi orkar. Att utbyta erfarenheter
med personer i samma situation ger mer kunskap
och stöd till oss själva. Vi behöver det stödet och
den styrkan för att vi i vår tur skall kunna stödja
och hjälpa vår partner.
Är du som anhörig intresserad att vara med –
ring Barbro 0302-405 98. Höstens möten hittar
du i rutan om anhöriggruppen på sidan 19.
10
ÅR
Barbro Eliason
Har du frågor om cancer?
Cancerfondens informations- och stödlinje
O2O -59 59 59
[email protected]
17
Dags för nya studiebesök!
A
lla fotbollsintresserade och alla som är intresserade av hur en storklubb drivs är välkomna att komma med på ett besök på IFK Göteborgs anläggning Kamratgården fredagen
den 5 oktober. En före detta blåvittspelare
berättar om det nya hypermoderna klubbhuset.
Vi får också en inblick i deras verksamhet. Efter fika, som ProLiv Väst bjuder på, avslu-
IFK Göteborgs Nya Kamratgård i Delsjöområdet
tas förmiddagen med att vi går ut och tittar på
A-lagets träning med idel kändisar.
Vi möts alltså i Delsjön den 5 oktober kl.
09.30. Vid 11-tiden beräknas vi vara klara.
Anmälan görs till Åke Lindgren på telefon
Produktionen sker nu i
Ungern och Sri Lanka. I dag har de cirka 50 000
kvadratmeter stora fabrikslokalerna – som går
under namnet Rörstrand Center – cirka 125
små och stora företag verksamma inom en rad
branscher. Bl.a. finns där Porslinsfabriken Lidköping och Formakademin för utbildning av
såväl keramiker som modellörer och numera
också mönsterdesigners. På området finns också Iittala Outlet, som
många av våra medlemmar besökte. Kl 15.00 vände vi kosan hemåt och cirka
kl.17.00 var tillbaka i Göteborg. Så det blev tid
över att fira pingstafton också. Som avslutning ett omdöme av en av deltagarna: ”Ett hjärtligt tack för en mycket trevlig
resa till Läckö. Allt var så planerat och fint, lunchen i Stallet var utsökt god.”
031-13 79 30 senast den 24 september. Besöket kostar 50 kronor, som betalas in på föreningens plusgirokonto nr 920 92 34-5. Varmt välkomna!
Fredag den 26 oktober är vi inbjudna till
Sjöräddningens lokaler i Långedrag. Här får vi höra om deras uppoffrande och helt
ideella arbete mad att rädda människor och båtar i sjönöd.
Vi startar besöket kl 13.00 och beräknas vara
klara ungefär kl. 14.30. Även här bjuder ProLiv
Väst på kaffe. Också detta besök kostar 50 kronor. Anmälan
görs till Åke Lindgren, tfn 031-13 79 30, senast
den 15 oktober. Välkomna även till detta intressanta besök!
En vecka före respektive besök får du en bekräftelse med vägbeskrivning.
Styrbjörn Olsson
Forts. från sidan 16
Åke Lindgren
18
Att återfå balans & livsglädje
Temadagar för dig som har eller haft prostatacancer den 29 okt – 1 nov, även grupper för par.
Psykologisk bearbetning under ledning av erfarna terapeuter
i fyra dygn på Brännö i Göteborgs skärgård. Här kan du stanna
upp, fundera över vad som är väsentligt i livet och vad som kan
ge dig livslust och livsglädje i framtiden.
Kurskostnad endast medlemskap i CTRF 250 kronor. Vistelsen
subventioneras av CTRF, Cancer- och Trafikskadades Riksförbund.
www.livslust.net
Stig Dahlgren
mobil: 0707 69 57 89
Samtalsgruppen träffas tisdag den 23 oktober kl. 17.00.
GÅ MED I PROLIV VÄSTS SAMTALSGRUPP! Där kan du få
ventilera dina problem och frågeställningar i en
mindre grupp. Samtal och erfarenhetsutbyte med
andra drabbade kan hjälpa dig att på ett bättre sätt
hantera din sjukdom. Gruppen är öppen, du börjar
och slutar när du själv känner för det.
Samtalsgruppen träffas på Dalheimers Hus i Älvsborgssalen. Denna gång medverkar även uro-
logsköterskorna Christina Hansson och Marianne Sanderoth från Sahlgrenska sjukhuset. (För vägbeskrivning se sista sidan!)
Anmälan görs på kvartalsmötet lördagen den 13 okto ber eller till Åke Lindgren, tfn 031-13 79 30 eller via
e-post [email protected]
Anhöriggruppen SOM ANHÖRIGA BLIR ÄVEN VI PÅVERKADE av sjukdomen.
På anhörigmöten i ProLiv Väst får vi möjlighet att
byta erfarenheter och stödja varandra. Att skaffa sig
information om sjukdomen och behandlingen är för
många anhöriga ett bra sätt att hantera den nya situationen. Praktiska problem är också bra att få ventilera.
Våra urologsköterskor, Christina Hansson och Marianne Sanderoth från Sahlgrenska sjukhuset deltar
i våra möten. Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det.
I höst träffas anhöriggruppen onsdag den 17 oktober
och onsdag den 28 november, båda gångerna kl.1800
och som vanligt i Bröstcancerföreningen Johannas
lokal, Stampgatan 38
Välkommen att ringa Barbro Eliason
0302-405 98 för mer information.
E-postadr. [email protected].
Barbro Eliason
PROLIV VÄST STyRELSE
Christer Petersson
Jan Trönsdal
Åke Lindgren
Rolf Andersson
Eric Johansson
Styrbjörn Olsson
Bertil Sahlin Ordförande
Vice ordförande
Sekreterare
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Kontakttelefon 0302-467 68
Samtalsgruppen
Lars-Erik Jacobsson
Anhöriggruppen
Barbro Eliason
031-54 55 03
CAPRIN:S STyRELSE
Rolf Johansson
Hans Zetterling
Sven-Eric Carlsson
Lars Axelsson
Gert-Ove Abrahamsson
Lars Lundgren
Sten-Olof Nilvall
Ordförande
Vice ordf.
Kassör
Sekreterare
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Telefon 035 -15 81 13
0302-405 98
PROLIV WERMLANDIAS STyRELSE
Alf Nilsson
Johnny Persson
Anita Jacobson
Rolf Wigler
Ordförande
Vice ordförande
Sekreterare
Kassör
Kjell Björk
P O Johansson
Gunnar Andersson
Håkan Albinder
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Kontakttelefon 054 -18 04 65
Anhöriggruppen Anita Jacobsson 054-15 18 66
19
Kvartalsmöte
Lördagen den 13 oktober 2012 kl. 10.00.
Dalheimersalen Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg
Bäste ProLiv Väst-medlem
Årets tredje kvartalsmöte handlar om anhörigfrågor. ProLiv Väst har sedan länge haft en
samtalsgrupp som vänder sig till anhöriga. I år fyller gruppen hela 10 år! Detta jubileum
vill ProLiv Väst nu uppmärksamma genom att på detta kvartalsmöte fokusera på just anhörigfrågor. Vi vänder oss inte bara till anhöriga utan till alla våra medlemmar och till en
intresserad allmänhet. Som föreläsare har vi bjudit in tre personer som ska ta upp anhörigfrågor från olika
utgångspunkter. Det är Yvonne Brandberg, professor i vårdvetenskap vid Karolinska
Institutet, Brita Hedefalk vid Cancerfondens informations- och stödlinje samt Alf
Carlsson, ordförande Prostatacancerförbundet.
PROGRAM
10.00–10.15 Christer Petersson:
Allmän information om vår förening
10.15–11.00 Professor yvonne Brandberg:
Att leva med prostatacancer
11.00–11.30 Fika med småprat
11.30–12.00 Brita Hedefalk: Stöd till anhöriga
12.00–12.30 Alf Carlsson:
Prostatacancerförbundets syn på
anhörigfrågor
Professor Yvonne Brandberg
Varmt välkomna!
Styrelsen
För långväga gäster erbjuds rabatterade rumspriser på Hotell Örgryte. Enkelrum 500 kr.,
dubbelrum 700 kr. Tfn 031-707 89 00
Passa på, kom till mötet och gör samtidigt en utflykt till Göteborg.
20
341.129
BILLES
Åk gärna kollektivt! Spårvagn 3 och 9 till Jägersdorffsplatsen eller spårvagn 11 till Mariaplan.
Parkering finns i närheten på Slottskogsgatan, Jägersdorffsplatsen och vid Klippan (5 – 6 kr/timmen).