Transcript 1 LO-TCO RäTTsskydd ÅRsRedOvisning 2011

LO-TCO R ättssk ydd Årsredovisning 2011
1
Varför har antalet
arbetsSkadeärenden minskat
så dramatiskt?
För åtta år sedan, 2003, hade LO-TCO Rättsskydd 670
­ärenden som handlade om arbetsskador. 2011 hade vi bara
144 arbetsskadeärenden. Är det ingen som blir sjuk av
­jobbet längre? Nej, så enkel är inte förklaringen.
Kring 2003 påbörjades en utveckling som har lett till stora
förändringar av vår verksamhet. Samtidigt som arbetsskade­
ärendena började minska började antalet sjukförsäkrings­
ärenden öka kraftigt.
670
Låt mig friska upp minnet lite. Vid den tiden pågick en livlig
debatt om det påstådda fusket i sjukförsäkringen och Försäkringskassans praxis skärptes. Lite senare, 2008, kom så
de drastiska lagändringarna som gjorde att många människor
blev utförsäkrade.
2011 hade vi endast 144 arbetsskadeärenden och det är
framförallt arbetssjukdomarna som har minskat, olycksfallen
ligger på samma nivå som tidigare.
Har då arbetsmiljön blivit så bra att ingen blir sjuk av
jobbet längre? Nej, Arbetsmiljöverkets statistik visar inga
tecken på det. Det totala antalet arbetsskador ökade från
2010 till 2011 och särskilt illa ser det ut i bemanningsbranschen
där antalet anmälningar nästan har dubblerats på ett år.
Har Försäkringskassan blivit så mild i sina bedömningar att
vi jurister inte längre behöver ta strid för medlemmarna? Nej,
en ny lagstiftning 2002 skulle visserligen göra det lättare att
få ersättning men Försäkringskassan tillämpar inte de mildare
bevisreglerna på rätt sätt så den lagändringen har inte haft
någon effekt.
Har medlemmarna och deras fackförbund gett upp? Ja,
kanske. När vi pratar med förbunden så förmedlar de att
det finns en stor uppgivenhet. ”Varför anmäla när man ändå
inte får någon ersättning?”. Det upplevs vara svårare att få
rätt, än vad det faktiskt är. En del av missmodet har nog vuxit
fram ur den vanmakt som många har känt under klappjakten
på sjuka i sjukförsäkringen.
Det nya kravet på ansökan som infördes den 1 januari
2003 har också påverkat. Då flyttades initiativet att pröva
arbetsskador från Försäkringskassan till individen. Det innebar större krav på den enskilde att själv motivera varför hon
eller han ska ha ersättning från arbetsskadeförsäkringen.
Det är en tråkig utveckling, på flera sätt. Att anmäla en
arbetsskada och få rätt till livränta betyder oerhört mycket
för den enskilde. I vissa fall handlar det om miljontals kronor
under en livstid. Varje anmälan är också viktig för arbets­
miljön, utan anmälningar kan farliga och sjukdomsframkallande arbetsplatser fortsätta sin verksamhet och orsaka fler
skador.
Vi måste helt enkelt bli bättre på att upptäcka arbets­
skadorna – och att anmäla dem. Det är anledningen till att
vi ägnar en stor del av årsredovisningen åt arbetsskador. Är
du förtroendevald hittar du tips på vad just du kan göra på
sidorna 8–9.
Till sist några ord om vad som har hänt för övrigt under
2011. Antalet arbetsrättsärenden ligger på samma nivå som
tidigare år. Men här har Arbetsdomstolen givit arbetsgivarna
större möjligheter att trixa med turordningsreglerna, vilket
gör det svårare för facket att slåss för rättssäkerheten. Vi
hade ett sådant fall under 2011 och jag tror att det kommer
fler framöver. I mina ögon är inte problemet med LAS att
lagen är för stark utan att den är för svag!
Antalet sjukförsäkringsärenden minskade under 2011 i
jämförelse med året innan. Men det beror framförallt på att
2010 var ett exceptionellt år. Då gav den drastiska lagändringen från 2008, som begränsade antalet dagar kraftigt, fullt
utslag och många människor ställdes utan försörjning. Flera
hundra av dem mötte vi till slut här på LO-TCO Rättsskydd.
Dan Holke, VD och chefsjurist
Text
144
3
Hur påverkar förändringarna i
arbetslivet viljan och förmågan
att anmäla arbetsskador?
I samband med industrialiseringen växte nya och stora
arbetsplatser fram och under en lång period hade Sverige
många företag med flera tusen anställda. Idag är arbetsmarknaden mer uppstyckad i många mindre arbetsplatser. Det gör
det fackliga arbetet tuffare.
Det är långt ifrån alla arbetsplatser som har klubbar och
fackligt förtroendevalda, eller ens medlemmar, vilket gör det
svårt att upptäcka arbetsskador.
Stora
4
Möjligheterna att påverka och samarbeta med arbetsgivaren
när det gäller arbetsmiljön blir också lidande när den fackliga
närvaron på arbetsplatserna minskar.
Innehållet i arbetet – och arbetsmiljön – har förändrats.
Under en period försvann många tunga och monotona jobb
i tillverkningsindustrin utomlands, men på senare år har
monotona jobb blivit vanligare igen. Att arbeta vid ”löpande
band” är fortfarande vanligt bland leverantörer som ägnar
sig åt legotillverkning, det vill säga tillverkar mindre delar
till exempelvis en bil. Samtidigt har stressen och pressen i
många branscher ökat. I vissa delar av arbetslivet finns de
tunga jobben kvar och har aldrig lämnat landet, äldrevården
är ett sådant exempel. Det bidrar till att göra arbetsmiljö­
frågorna komplexa och svåra att få grepp om.
Rörligheten på arbetsmarknaden är stor. Tidigare var det inte
så konstigt att ha ett och samma jobb under hela yrkeslivet,
idag är det vanligare med många olika jobb. Det gör att
sambanden mellan arbete och arbetsskada i form av arbetssjukdom inte blir lika tydliga. Vilket jobb var det egentligen
som orsakade skadan?
Tryggheten på jobbet påverkar viljan att anmäla. Sedan
början av 1990-talet har vi i Sverige fastnat på en hög nivå
när det gäller tillfälliga anställningar, med 14-15 procent av
arbetskraften. Vissa branscher är mer drabbade än andra,
restaurangbranschen är en av dem. Organisationsgraden i de
här grupperna är ofta låg, vilket gör att facket har svårt att
komma in på många arbetsplatser.
Att vara tillfälligt anställd skapar också osäkerhet på många
vis och att ta upp frågor om arbetsmiljö och arbetsskador
med arbetsgivaren kan vara förknippat med oro och rädsla.
Dessutom är kunskapen om vilka rättigheter man har som
anställd hos denna grupp antagligen ganska liten.
I den offentliga debatten har arbetsmiljön och arbets­
skadorna länge fått stryka på foten. Samtidigt har regeringen
lagt ner Arbetslivsinstitutet och dragit ner på Arbetsmiljöverkets anslag, vilket har gjort arbetsmiljöfrågorna ännu mer
osynliga.
De upprörda känslorna i den allmänna debatten har under
senare år riktats mot regeringens nedskärningar i sjukförsäkringen, helt naturligt eftersom reglerna har gjort livet så svårt
för så många. Ingen har riktigt orkat ta tag i frågan om varför
det är så få som anmäler arbetsskador idag.
I tidningarna kan man möjligen läsa indignerade artiklar om
dramatiska arbetsplatsolyckor, men ett vårdbiträde som har
slitit ut ryggen på grund av tunga lyft i äldrevården får sällan
rubriker eller skriverier.
Nu är det dags att göra alla arbetsskador mer synliga.
Små
5
Vad är en arbetsskada?
Vad är det för skillnad på
olycka och sjukdom?
Den grundläggande tanken i arbetsskadeförsäkringen är att
vi solidariskt ska ta ansvar för de skador och sjukdomar som
människor kan få i arbetslivet och att det inte är rimligt att
den enskilde själv ska bära hela kostnaden. Det är nödvändigt
och ligger i vårt gemensamma intresse att även vissa farliga
jobb blir utförda.
Skador
6
Försäkringen har två delar, dels den statliga delen som ger
livränta och dels den kollektivavtalsreglerade delen som ger
ersättning ”för sveda och värk, lyte och men”.
Livräntan täcker skillnaden mellan sjukpenning eller sjukersättning och tidigare lön. Man kan också få livränta som
kompenserar en lönesänkning om man tvingas byta jobb på
grund av arbetsskadan.
Den del av försäkringen som hänger ihop med kollektiv­
avtalet ger oftast ersättning i form av engångsbelopp. Storleken på beloppet beror på hur funktionsnedsatt man har blivit
av arbetsskadan och i vilken ålder man har drabbats. För en
ung människa kan den totala ersättningen från båda systemen
uppgå till flera miljoner kronor.
Arbetsskadorna delas in i olycksfall och sjukdomar. Olycksfall sker plötsligt medan arbetssjukdomar utvecklas långsamt.
Arbetssjukdomarna kan vara svårare att bevisa än olyckorna,
eftersom det tar längre tid för symptomen att utvecklas. Det
kan till exempel handla om en elektriker som har värk efter
att under en lång tid ha arbetat med armarna i en onaturlig
ställning över huvudet. Eller ett vårdbiträde som har slitit ut
ryggen efter att i åratal ha lyft och hjälpt äldre människor i
och ur sängen. Eller en tjänsteman som har blivit utbränd
efter att ha tagit stort ansvar och arbetat för mycket.
Ett mycket ovanligt arbetsskadeärende här på LO-TCO
Rättsskydd är konstigt nog vårdbiträdet som har slitit ut
ryggen. Överlag ser vi få anmälningar om belastningsskador
inom kvinnodominerade yrken. Ger det en rättvis bild av
hur det ser ut i verkligheten, ute på arbetsplatserna? Nej,
det finns inget som tyder på att arbetsmiljön inom typiska
kvinnodominerade branscher som barnomsorgen och äldre­
omsorgen har blivit så mycket bättre att det skulle kunna
förklara att den sortens ärenden nästan helt har försvunnit
hos oss. Antagligen beror avsaknaden på anmälningar på det
vi har beskrivit tidigare – uppgivenhet och bristande tilltro att
det går att få rätt.
Vi har också, genom våra ärenden, sett att det är lättare
för tjänstemannen eller elektrikern att få rätt till ersättning ­än
vad det är för vårdbiträdet. Hur kommer det sig? Vad vi kan
se har det med yrke, bransch, kön, avsaknaden av forskning
inom kvinnodominerade yrken och typ av arbetssjukdom
att göra.
Ur detta perspektiv är det en nackdel för vårdbiträdet
i äldre­omsorgen att hon arbetar i en kvinnodominerad
bransch. Hon har svårare att få ersättning än till exempel
kvinnor som arbetar inom byggindustrin där det finns fler
män anställda.
Går skillnaderna att förändra? Ett första steg är att vara
uppmärksam på orättvisorna. Nästa steg är att anmäla,
hellre för ofta än inte alls, i synnerhet när det gäller misstänkta arbetssjukdomar i kvinnodominerade branscher.
Slutligen måste vi se till att lagändringen 2002 tillämpas som
det var tänkt så att fler får ersättning och den strukturella
könsdiskrimineringen upphör.
Sjukdomar
7
Är du
förtroen
devald
i facket ?
Gör så hä
r
för att h
jälpa
en medle
m
att anmä
la
arbetssk
ada!
8
men
m e dle m
Stötta
l a sin
l an mä
som vil
ssk ada
arbet
t få
till at
e
s
h
c
o
.
vning
en prö
ta initiatingsk assan
ri
k
ä
rs
ö
F
r hela
und e
en idag vila
Tidigare k
m
n
a
d
a
sk
t sk a hon
pröva
nt formell
vet till att
e
R
.
n
e
id
arbetspå indiv
givaren om
initiativet
ts
e
rb
a
ra
anmälan
forme
a göra en
sk
eller han in
n
re
a
iv
g
ck lig t
h arbets
u som är fa
d
sk adan oc
n
e
M
.
n
så
ngsk assa
d k a n ock
till Försäk ri
yddsombu
sk
r
n
lle
a
e
ss
ld
a
a
sk
ev
ng
för troend
ll Försäk ri
älan görs ti
m
n
till Arbets
a
tt
re
a
a
ll
se ti
mälan vid
n
a
r
a
k
ic
sk
som sedan
t.
e
rk
e
miljöv
Gör det möjl
igt att
överklaga.
tt gör a en
Hjälp till a
anmälan.
detaljer ad
omen
r sk adan eller sjukd
Besk riv ut förlig t hu
ndlar om
det till exempel ha
har upps tått. Om
som har
a, besk riv noga vad
en belas tningssk ad
der en
t väger, hur of ta un
lyf ts, hur mycket de
vik tig t
t
ke
yc
g tid. Det är m
dag, under hur lån
n. Det
äla
m
ur sprungliga an
vad som står i den
mpletko
r det br ister och
är för det mes ta hä
rkonte
pfat tas of ta som ef
teringar ef teråt up
det
kr ingsk assan. Om
str uk tioner av Försä
ka på
vit sk adade eller sju
finns andr a som bli
någon
om det har gjorts
ar betsplatsen, eller
med
av ar betsmiljön, ta
tidigare utredning
detta i anmälan.
Om medlemmen får
avslag av Försäkr ing
s­
kassan – undersök mö
jligheter na att få
rät tshjälp av för bund
et och jur idisk t stöd
av
LO -TCO Rättssk ydd.
För att få rät tshjälp
kr
ävs
en ansökan från den
lok ala fackliga or ganis
atio­
nen till för bundet . Nä
r rät tshjälpen beviljat
s gör
jur ister na en bedömn
ing av möjligheter na
att
vinna et t över klagand
e och komplet ter ar
med
bland annat relevan
t for sk ning (om det
fin
ns)
och annat som kan
styrk a sambanden me
lla
n
arbete och arbet ssk
ada. Först a ins tans för
att
över klaga är för valtn
ingsrätten, nästa ste
g är
kammarr ätten och
sis ta ins tans är Högs
ta
för valtningsdomstolen
.
Lyck a till !
9
Rätt omplacera "visselblåsare"
Vid Södertälje sjukhus förflyttades en av Kommunals
medlemmar, Peter, från sin tjänst som undersköterska vid
intensivvårdsavdelningen (IVA) till en motsvarande tjänst
vid den geriatriska avdelningen. Förflyttningen gjordes på
grund av att vissa problem uppstått på arbetsplatsen efter
att Peter i TV uttalat att det på IVA förekom uttalanden
och händelser som han upplevde som rasistiska. Kommunal ansåg att det inte fanns så kallade vägande skäl för
förflyttningen.
Arbetsdomstolen konstaterar att de motsättningar
som uppstått på IVA huvudsakligen hade sitt ursprung
i att Peter gjort uttalanden i media. Domstolen säger
att det är av största vikt att eventuella missförhållanden
på en arbetsplats kommer fram och att arbetstagare
upplever att de, utan rädsla för repressalier, kan använda
sina grundlagsfästa fri- och rättigheter. Det är därför,
enligt domstolen, allvarligt om arbetstagare som utnyttjar
dessa rättigheter drabbas av negativa följdverkningar av
arbetsrättslig art.
Trots detta kom domstolen fram till att det fanns
vägande skäl för att omplacera Peter. Skälet är att dom­
stolen anser att IVA är en så kallad högriskmiljö och att
det i sådana miljöer finns ett betydligt mindre utrymme för
att acceptera problem inom en personalgrupp än annars.
Domstolen finner att det fanns sådana motsättningar på
IVA att det var försvarligt att vidta en personalförflyttning.
Eftersom Peter enligt domstolen har drabbats av en förtroendekris, bland annat då han spelat in möten med dold
mikrofon, var det rätt att just Peter förflyttades.
10
Domen innebär att Arbetsdomstolen slår fast att i känsliga
arbetsmiljöer, som domstolen benämner högriskmiljöer,
är yttrandefriheten mer begränsad än annars. Det innebär
att den som arbetar och slår larm i sådana miljöer löper
större risk att bli omplacerad, trots att det är just i sådana
miljöer som det är viktigast att det finns anställda som
vågar slå larm. Det är ett motsägelsefullt budskap som är
svårt att förstå logiken i.
Peter har med hjälp av Kommunal och med ombud från
oss anmält sitt fall till Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna i Strasbourg. Vi menar att domen innebär
ett brott mot den Europeiska konventionen om skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
och att staten är ansvarig för att det inte finns ett tillräckligt bra skydd för yttrandefriheten i Sverige.
Föräldraledighet
och ”semester” från
arbetssökande gav
fortsatt SGI-skydd
Direkt efter en sex veckor lång föräldraledighet under
pågående arbetslöshet tog Per, medlem i Livsmedelsarbetareförbundet, fem veckors semester från arbetssökandet.
Försäkringskassan ansåg att Pers SGI-skydd upphörde när
föräldrapenningen upphörde. Med SGI menas sjukpenninggrundande inkomst.
Om en arbetslös försäkrad även efter en längre period
föräldraledighet kunde tillåtas att behålla sin SGI skapades
i praktiken ett nytt SGI-skydd på grund av semester
menade Försäkringskassan (i Pers fall totalt 11 veckors
frånvaro från arbetssökandet). I sådant fall var det inte
längre fråga om ett godtagbart avbrott i arbetssökandet
menade kassan och ville noll-klassa den försäkrade.
Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten och även
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har nu kommit fram
till att Per ska få behålla SGI-skyddet.
Slipper betala
tillbaka
80 0 0 0 0 k r
Ulf, medlem i Lärar
för bundet, har haft
mellanskillnadslivränta på grund av
en arbetsskada frå
n 1988 och tillsvida
från 1993. Försäkri
re
ngska ssan har unde
r de år som gått int
undersökt om Ulf
e
for tfarande gör en
inkomstför lus t i sit
nya arbete och om
t
övriga villkor för att
ha
for tfarande för eligg
rät t till livr änta
er.
Först år 20 09 kontr
ollerade Försäkring
skassan Ulfs
nuvar ande inkomste
r jämför t med vad
han skulle ha tjäna
i sit t tidigare arbete
t
. Ulfs tidigare arbete
finns inte kvar.
Därför räk nade ka
ssan upp den tidiga
re
ink
generella lönepåslag
omsten med
inom ak tuellt av tal
somr åde och ­
fann att Ulf felak tig
t fåt t livr änta på mo
tsvarande cir ka
80 0 00 0 kr.
Förvaltningsrätten
kons taterar att de
n utr edning
som ka ssan gjort ge
r ett osäkert result
at då man inte
har kunnat ta hänsy
n till eventuella lön
eglidningar, eller
annan eventuell ink
omst vid jämför els
en med den fak tis
inkomsten efter ska
ka
dan. Förvaltningsrä
tten bedömer
att Ulf inte heller bo
rde ha insett att utb
etalningarna
var felak tiga. Med
utgångspunkt i de
ssa omständighete
bedömer för valtn
r
ingsrätten att det
finns sär skilda skäl
för att medge efterg
ift för hela återkr ave
t. Försäkringska ssan överk lagad
Utländska
e domen men kamm
arr ätten gav inte
prövningstillst ånd.
ersätt
arbetstagar
ning tack vare e fick
facket
GS Facket för skogs, trä och grafisk br
ansch förde
framgångsr ikt talan
i Ar betsdomstolen
för ett tiotal polsk
skogplanter ares räk
a
ning mot det let tis
ka bemanningsföretaget Sia Rent A Pro
. Tvisten gällde rät
t till lön och andr a
ersättningar för utf
Under ett års tid blo
ör t arbete under pe
ggade en polis unde
rioden maj-juli
20
08
oc
h
allm
r
änt skadestånd för
sin fritid som
den fik tiva persone
brott mot kollekti
n "Farbror Blå" oc
semesterlag och kv
vav tal,
h berät tade påhittade his tor ier om
itt
nin
gsl
ag.
poliser. Sommaren
Ar betsdomstolen
2010 avskedades ha
från sin anställning
dömde ut lön och
n
i staten. Avskedand
ersättningar till
de berörda arbets
et motiverades me
att han skadat allm
tagarna på samma
d
änhetens för troen
nlagt dr yg t 415 00
kr samt allmänt ska
de för polisen. Sta
0
på stod också att blo
de
stånd på sammanla
ten
ggen medfört sam
gt 30 0 00 0 kr till
arbets tagarna och
arbetssvårigheter.
Polisför bundet dr ev
för bundet.
ärendet till Ar betsd
När domen medd
ogiltigförklarade avs
omstolen som
elats kontaktades
kedandet och tilldö
GS Facket av
Skogs- och Lantarb
mde polisman nen 125 00 0 kr i allm
ets
givareför bundet so
änt skadestånd. Ar
m upplyste om
att
de
ras
me
dlemsför etag Sia Re
betsdomstolen
kons taterar att sta
nt A Pro inte längre
ten inte lyckats be
bedr ev någon verks
visa att det skulle
ha funnit s några sam
am
het i Sverige . Föret
arbetssvårigheter.
aget hade inte
för avsikt att betal
Ar betsdomstolen
hänvisar till den gru
a och inte heller att
ndlagsfä sta yttran
medverk a till att
bo
lag
et
för
defriheten och säg
sat tes i konkurs så
att om det upps tåt
er
att medlemmarna
t följder av polism
kunna få lönegaranti
skulle
annens användande
av yttrandefrihete
ersättning.
n, som till exempe
GS
Fac
l
ke
för
t vid tog då åtgärder
troendeför lus t, så
får staten tåla det.
för att för sät ta Sia
Yt trandefr iheten inn
Pro i konkurs i Lettla
Rent A
ebär att även åsikter som inte arbets
nd. Konkursen led
givaren tycker om
de till att arbets tagarna fick så kallad
får framför as. Enligt
Ar betsdomstolen
grä
nsö
ve
rsk
rid
ande lönegaranti so
har avskedandet inn
huvudsak motsvara
mi
eburi t en allvarlig
kränk ning av polism
r de utdömda belop
annens yttrandefrih
pen när det gäller
löner och ersättnin
et.
gar.
Bloggande po
lis fick
behålla jobbet
11
3,3 miljoner i
förlikning om
turordningsb
rott
SEKO ansåg att Re
lacom AB bröt mo
t turordningsregler na när bolaget 20
07 sade upp dr yg t
trettio medlemmar på grund av arb
etsbr ist . Förbunde
t väckte talan i
Ar betsdomstolen
och yrk ade på allm
änt och ekonomisk
skadestånd till me
t
dlemmarna.
Parterna tvistade
i frågan om det fan
ns en av talsturlis ta
eller inte. Det fanns
en list a över berörda
arbets tagare och
för etaget hävdade
att list an var en av
talsturlis ta, medan
facket hävdade att
den inte var det. Ar
betsdomstolen
ansåg att SEKO int
e haft för avsikt att
av tala om en anna
turordning än lagen
n
och gav för bundet
rät t. Däref ter
­träf fade parterna
en för likning som
innebär att ett tre
tal arbets tagare får
ttio ­
dela på 3,3 miljone
r kronor.
Högsta förval
tningsdomsto
len
godkänner bel
astningsskada
Högst a för
valtningsdomstolen
, HFD, (tidigare Re
rät ten) har slagit fas
geringst att en elektr ikers
skulderbesvär är en
arbetsskada . Dome
n är den för sta frå
n högst a ins tansen
som gäller belas tni
ngssk ada enligt 20
02 års nya arbetsskadelag.
sskada
När axelskadan vis
Ann arbetade som
ade sig hade Axel
polis i yttre tjäns t.
arbetat som
Vid ett ingripande
elektr iker i ungefär
20 04 mot en man
fyr a år. Under långa
som gjorde våldsam
stunder var han
t motst ånd skadade
tvungen att arbeta
hon väns ter hand.
me
Tummen smärt ad
d armarna över hu
e och hon fick en
vudet och han
hade använt vibrer
svullnad och senkn
ande handverkt yg,
ut på ovansidan av
bland annat skr uvhanden. Hon hade
dr agare och slagbor
inte haft några såd
rmask in.
ana besvär tidigare.
Vid ett ny tt ingriDiagnosen för Ax
pande 20 06 skada
els skulderbesvär
de hon handen /tu
har skiftat, men
mmen på ny tt. ­
bestämdes till slu t
En operation 20 07
till skuldermyalgi (os
medförde ingen för
pecifika skulderbä
be
ttr
svä
ing.
r). Försäkringska ssa
Anns besvär gjorde
n menade att detta
att hon inte kunde
en symptomdiagno
arbeta i
bara var
yttre tjäns t och ho
s och att inga objek
n för lor ade därför
tiva fynd fanns på
vissa lönetilläg g.
röntgen, vilket sku
Försäkrings­k assan
lle tala emot ett sam
avslog arbetsskada
band. Ka ssan ansåg
med motiveringen
också att det inte
att någon säker dia
fanns tillräckliga ve
gnos inte kunnat sät
tenskapliga bevis för
tas på besvären
samband mellan arb
i tummen/handen.
ete och myaligi oc
Den kollektivav tal
h att fyr a års expo
ade delen av
nering var för kort.
för­säk ringen godto
g dock samband oc
h man betalade
Högsta för valtning
ersättning som mo
sdoms tolen anser
tsvarande 4 proce
tvärtom att kunskant medicinsk invaliperna enligt den me
ditet (39 00 0 kr) .
dicinska for skningen
Hon fick dessu tom
är tillr äck liga . Det
ärr ersättning efter
går visser ligen inte
operationen med
att
5 00 0 kr.
med säkerhet slå fas
t sambandet mellan Axels arbete oc
Vi överk lagade Fö
h skadan, men 20 02
rsäkringska ssans be
års arbetsskadelag
kräver heller inte ful
slu t till för valtningsr ätten som go
l bevisning. HFD fra
dk ände skadan. Me
mhåller också att
n Försäkringska ssa
syf tet med lagändri
överk lagade och fic
n
ngen 20 02 var att
k prövningstillst ån
det skulle bli lät tar
d. Kammarr ätten
att få en belas tning
fann dock att överk
e
sskada godkänd.
lagandet skulle avs
lås och för valtning
Mot bakgrund av de
rät tens dom skulle
sgälla. Kammarr ätten
vetenskapliga bevis
i arbetet, sjukdom
en, fak tor erna
noter ade att tre
specialister i handkir
sut veck lingen – oc
urgi och även en pro
h att det inte finns
några andr a för kla
fessor i or topedi
hade utt alat sig för
ringar till besvären
ett samband. Ann
– dömer HFD till
fick livr änta för
Axels fördel. Hans
för lus ten av löneti
skada godk änns so
lläg gen som var ca
m arbetsskada .
2 80 0 kr/mån.
Ekonomisk t inneb
är det en livr änta
på dr yg t 2 00 0 kr/
fram till 65 års åld
mån
er och ett engångsb
elopp på 55 00 0 kr
i retroak tiv livr änta.
Han får också ersätt
ning för sveda ,
värk och invalidite
t från TFA, den ko
llektivav talade delen
för säk ringen.
i
Kammarrätten
avslog
Försäkringskas
sans
överklagande
av arbet
12
Årsredovisning för
verksamhetsåret 20
Styrelsen och verkställande direktören för LO-TCO Rättsskydd AB får härmed avge årsredovisning för 2011.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Verksamheten
LO-TCO Rättsskydd AB ägs till 90% av Landsorganisationen i Sverige samt till 10% av TCO.
Av årets totala omsättning avser 1,1% (1,7%) försäljning
till LO, vilket också utgör den försäljning som skett inom
koncernen.
Antalet nyanmälda ärenden uppgick till 1.204 (1.534).
Anställda hos LO-TCO Rättsskydd AB har såsom ombud
i 174 (208) fall ingivit stämningsansökan eller svaromål inför
domstol. Dessutom har inom bolaget handlagts ett stort
antal mål angående försättande i konkurs och lönegaranti.
Flertalet socialförsäkringsmål har överklagats till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen.
I 20 (21) av Arbetsdomstolens 49 (61) refererade domar
under 2011 har någon av Rättsskyddsbolagets jurister varit
ombud. 23 (16) brottmål har handlagts av bolagets jurister,
i flera fall som offentlig försvarare.
I ärenden som avslutats under året har direkt utverkats 293.166 tkr (291.303 tkr) i ersättning för de fackliga
organisationerna och deras medlemmars räkning. 27
(26) omfattande rättsutredningar har gjorts. Dessutom
har Rättsskyddsbolaget i övrigt biträtt med omfattande
rådgivning i arbets- och socialförsäkringsrättsliga spörsmål.
Bolaget har anordnat flera egna seminarier för förbundens
anställda och förtroendevalda. Anställda vid bolaget har
också medverkat vid ett stort antal kurser och konferenser
som föreläsare.
Framtiden
Antalet inkomna ärenden till bolaget har under året
minskat på försäkringsrättsenheten och varit oförändrat på
arbetsrättsenheten Vi bedömer att verksamheten kommer
att ha samma omfattning under 2012 som under 2011.
Alla LO-förbund utom ett anlitar regelbundet bolaget.
Samtliga TCO-förbund och vissa Saco-förbund anlitar
­bolagets försäkringsrättsenhet. Ett antal TCO-förbund
anlitar regelbundet även arbetsrättsenheten.
Bolagets verksamhet präglas av stabilitet och vi bedömer
därför att några större förändringar av verksamheten inte
kommer att ske de närmaste åren.
Resultat och ställning
Bolagets verksamhet ska bedrivas till självkostnadspris,
dvs. utan vinstsyfte. Bolaget redovisar för året ett mindre
underskott, vilket var förutsatt i budget. Soliditeten är
mycket god 74% (74%) vid årets utgång.
För bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till
efterföljande resultaträkning, balansräkning och noter.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel.
Balanserad vinst
Årets resultat
31.952.120,26
- 337.074,37
31.615.045,89
Styrelsen föreslår att 31.615.045,89 kronor balanseras i ny
räkning.
13
RESULTATRÄKNING
Not
2011
2010
1
tkr
tkr
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
67 828
66 163
arbete för annans räkning
-6 247
2 293
Summa rörelsens intäkter
61 581
68 456
Förändring av pågående
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
2
-14 762
-15 918
Personalkostnader
3
-47 480
-48 990
4–5
-203
-160
-62 445
-65 068
-864
3 388
Ränteintäkter och liknande resultatposter
346
28
Räntekostnader och liknande resultatposter
-29
-32
Resultat efter finansiella poster
-547
-3 384
210
-960
Avskrivningar
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
Resultat från finansiella investeringar
Bokslutsdispositioner
6
Skatt på årets resultat
7
Årets resultat
14
-
-711
-337
1 713
BALANSRÄKNING
Not
2011-12-31
2010-12-31
1
tkr
tkr
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner
4
302
452
Inventarier
5
146
195
448
647
448
647
23 041
29 309
10 750
9 111
750
908
2 044
1 389
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Pågående arbete för annans räkning
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar moderorganisation
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
8
9
412
326
1 976
1 857
15 932
13 591
7 722
2 055
9 814
11 725
56 509
56 680
56 957
57 327
15
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Not
2011-12-31
2010-12-31
1
tkr
tkr
10
7 000
7 000
3 600
3 600
10 600
10 600
31 952
30 239
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital, antal aktier 70.000 med kvotvärde 100 kr
Reservfond
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
-337
1 713
31 615
31 952
42 215
42 552
11
1 888
2 097
12
1 540
1 540
1 540
1 540
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Kortfristiga skulder
Leverantörsskuld
1 601
1 711
Skulder till koncernbolag
1 655
1 396
25
-
2 717
2 460
5 316
5 571
11 314
11 138
56 957
57 327
Inga
Inga
Pensionsavtal
Pensionsavtal
Klientmedelsskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
13
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter:
Ansvarsförbindelser
16
12
NOTER TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING
Not 1.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med
föregående år.
Moderorganisation som upprättar koncernredovisning är
Landsorganisationen i Sverige, 802001-9769, Stockholm.
Pågående arbeten/intäkter
Inkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning
resultatredovisas i den takt uppdraget utförs och faktureras. Ofakturerat arbete vid årets slut värderas till aktuellt
försäljningspris.
Inkomstskatter
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas
eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende
tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas
till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till
eller erhållas från Skatteverket.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda
nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp
fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde.
Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
Maskiner och inventarier
Datorer
5 år
4 år
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt
innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell tillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet
skrivs tillgången ned till detta lägre värde om det kan antas
att värdenedgången är bestående.
Soliditet
Det egna kapitalet i procent av balansomslutningen.
Kortfristiga fordringar
Fordringarna upptas till det belopp, som efter individuell
bedömning beräknas bli betalt.
Not 2.
Ersättning till revisorer
2011
2010
(revision och revisionsnära rådgivning)
67
77
(andra uppdrag än revisionsuppdraget)
–
10
67
87
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Summa
17
Not 3.
Personal
2011
2010
Kvinnor
29
30
Män
17
16
Totalt för bolaget
46
46
1 210
1 181
Övriga anställda
27 417
27 782
Totala löner och ersättningar
28 627
28 963
Sociala avgifter enligt lag och avtal
10 443
11 325
Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till
Löner och ersättningar har uppgått till
Styrelsen och verkställande direktören
Pensionskostnader (varav för verkställande
direktören 332 tkr år 2011 och 321 tkr år 2010)
6 220
6 737
45 290
47 025
2 190
1 964
47 480
48 989
Sjukfrånvaro
2011
2010
Total sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid
2,58%
3,55%
Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader.
Övriga personalkostnader
Summa
För verkställande direktören finns ett trygghetsavtal som innebär två års
tjänstgöringsfri uppsägningstid vid uppsägning från arbetsgivarens sida.
Varav långtidssjukfrånvaro
0,90%
1,88%
Kvinnor
2,95%
4,08%
Män
1,90%
2,53%
29 år eller yngre
0,00%
0,00%
30–49 år
1,15%
1,16%
50 år eller äldre
4,54%
7,03%
2011-12-31
2010-12-31
3 503
3 127
Inköp
–
376
Försäljningar och utrangeringar
–
–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
3 503
3 503
Ingående avskrivningar
-3 051
-2 941
–
–
-150
-110
-3 201
-3 051
302
452
Anställda i åldersgruppen:
Not 4.
Maskiner
Ingående anskaffningsvärde
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
18
Not 5.
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
2011-12-31
2010-12-31
2 470
2 359
3
111
2 473
2 470
-2 275
-2 225
-52
-50
-2 327
-2 275
146
195
2011
2010
38
-60
172
-900
210
-960
0
710
Not 6.
Bokslutsdispositioner
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enlig plan
Förändring av periodiseringsfond
Summa
Not 7.
Aktuell skatt för året
(varav skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond)
(7)
Skatt på tidigare års resultat
0
1
Summa
0
711
2011-12-31
2010-12-31
1 342
1 181
634
676
1 976
1 857
Not 8.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetald hyra
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
Not 9.
Kortfristiga placeringar
Värdepappersfonder
2011-12-31
Marknadsvärde
Bokfört värde
7 946
7 722
7 946
7 722
2010-12-31
Aktieobligationer
Värdepappersfonder
Marknadsvärde
Bokfört värde
487
500
1 753
1 555
2 240
2 055
19
Not 10.
Eget kapital
2011-12-31
2010-12-31
Belopp vid årets ingång
7 000
7 000
Belopp vid årets utgång
7 000
7 000
Belopp vid årets ingång
3 600
3 600
Belopp vid årets utgång
3 600
3 600
31 952
30 239
-337
1 713
31 615
31 952
2011-12-31
2010-12-31
Periodiseringsfond tax-2008
228
400
Periodiseringsfond tax-2009
715
715
Periodiseringsfond tax-2011
900
900
1 843
2 015
45
82
1 888
2 097
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget kapital
Belopp vid årets ingång
Årets resultat
Belopp vid årets utgång
Not 11.
Obeskattade reserver
Överavskrivningar
Summa
Not 12.
Övriga avsättningar
Bolaget är bundet av ett pensionsavtal mellan KFO och FTF vilket bland
annat ger arbetstagare rätt att gå i pension vid 62 års ålder. När en anställd
utnyttjar den möjligheten är bolaget skyldigt att betala en pensionspremie
till KP, vilken beräknas i förhållande till den anställdes lön. Avsättning för
pensionsförpliktelser i balansräkningen uppgår till 1.540 tkr.
20
Not 13.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2011-12-31
2010-12-31
Upplupna semesterlöner
1 875
1 938
Sociala avgifter och löneskatt
3 185
3 351
256
282
5 316
5 571
Övriga upplupna kostnader
Summa
STOCKHOLM DEN 23 MARS 2012
Per Bardh
Ordförande
Kjell Ahlberg
Tommy Andersson
Susanna Gideonsson
Lenita Granlund
Sven-Olof Hellman
Helena Johansson
Gunnar Johanson
Lise-Lotte Lenberg
Ella Niia
Sten-Ove Niklasson
Veli-Pekka Säikkälä
Lasse Thörn
Ronny Wenngren
Martin Wästfelt
Jenny Wentzel
Arbetstagarrepresentant
Dan Holke
Verkställande direktör
Anne Alfredson
Arbetstagarrepresentant
Min revisionsberättelse har lämnats den 29 mars 2012.
Ulrika Granholm Dahl
Auktoriserad revisor
21
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i LO-TCO Rättsskydd AB,
org.nr 556150-9257
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för LO-TCO Rättsskydd
AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande
bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll
som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval
av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att års­
redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter
eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de
delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och
andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för LO–TCO Rättsskydd AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och
om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört
revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag
granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag
utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på
annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per
den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året
22
Stockholm den 29 mars 2012
Ulrika Granholm Dahl
Auktoriserad revisor
STYRELSEN
Styrelsen har under 2011 bestått av följande personer:
Ordinarie ledamöter
Per Bardh, ordförande – LO, Kjell Ahlberg – LO, Ronny
Wenngren – Elektrikerna, Tommy Andersson – GS-facket,
Veli-Pekka Säikkälä – IF Metall, Lasse Thörn – LO, Lenita
Granlund – Kommunal, Ella Niia – Hotell- och Restaurang,
Susanna Gideonsson – Handels, Sven-Olof Hellman – SEKO,
Lise-Lotte Lenberg – LO, Sten-Ove Niklasson – Transport,
Helena Johansson – TCO, Martin Wästfelt – Unionen, Gunnar
Johanson – ST, Jenny Wentzel – personalrepresentant, Anne
Alfredsson – personalrepresentant.
Suppleanter
Sofie Rehnström – LO, Bo Abrahamsson – LO, Mikael
­Johansson – Målarna, Jan Granvik – Musikerna, Christer
­Persson – IF Metall, Renée Andersson – LO, Johan Ingelskog –
Kommunal, Gerald Lindberg – Livs, Hans Ölund – Fastig­hets,
Torbjörn Johansson – Byggnads, Claes-Mikael Jonsson – LO,
Matts Jutterström – Pappers, Åsa Forsell – TCO, Susanne
Forssman – Unionen, Kerstin Pettersson – Vårdförbundet,
Eva Wrangsell – personalrepresentant, Annika Ewerblad –
­personalrepresentant.
ORGANISATION
LO-TCO Rättsskydd styrs av LO- och TCO-förbunden.
­Nittio procent av aktierna ägs av LO. Resterande tio procent
äger TCO. LO-TCO Rättsskydd ger juridisk service åt LO,
TCO, förbunden och deras medlemmar.
Mer än tre miljoner medlemmar kan, efter beslut om
rättshjälp från det egna förbundet, få juridiskt stöd i rättsliga
angelägenheter som har anknytning till arbetet.
Försäkringsrättsenheten
Försäkringsrättsenheten arbetar med ärenden inom socialförsäkrings- och skadeståndsrätt. Det innebär i huvudsak tvister
som rör lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om allmän
försäkring. Många ärenden gäller också medlemmar som är
missnöjda med ersättningen från Trygghetsförsäkringen vid
arbetsskada (TFA).
Arbetsutskott
Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott som, tillsammans
med VD, svarar för den övergripande förvaltningen. AU
bestod under 2011 av ordförande Per Bardh, vice ordförande
Lenita Granlund, Ronny Wenngren, Helena Johansson, VeliPekka Säikkälä, VD Dan Holke och personalens representant
Anne Alfredsson.
Arbetsrättsenheten
Arbetsrättsenheten tar sig an alla tvister som har samband
med arbetet, i första hand arbetsrättsliga tvister men även
rättstvister inom bland annat straffrätten, konkursrätten,
avtalsrätten och associationsrätten.
Ledningsgrupp
Ledningsgruppen samordnar den löpande verksamheten.
Den bestod under 2011 av VD Dan Holke, chefen för arbetsrättsenheten Sussanne Lundberg, chefen för försäkringsrättsenheten Claes Jansson, ekonomichefen Lena Agneby
Boström och chefssekreterare/IT-ansvarig Ingalill Brandt.
ARBETSRÄTTSENHETEN
Enhetschef
17 Förbundsjurister
4 Sekreterare
STYRELSE
ARBETSUTSKOTT
FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN
Enhetschef
22 Förbundsjurister
5 Sekreterare
VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖR
(Chefsjurist)
ADMINISTRATION
Chefssekreterare/
IT-ansvarig
Ekonomichef
Ekonomiassistent
23
Byggnads
(t
UT
ERSÄTTNING
V
ERKAD
A
V
ÄRENDEN
SLUTADE
20
11
K
20
11
UNDER
HANDLÄGGNING
NYANMÄLDA
ÄRENDEN
LO - förbunden
r)
miljoner till medlemmarna
6
12
3
–
Elektrikerna
58
104
61
4 825
Fastighets
40
54
44
4 126
GS - facket
35
65
57
19 275
Handels
94
85
98
10 067
Hotell - och Restaurang
24
19
22
2 519
IF Metall
82
289
140
37 126
366
717
435
72 248
Livs
44
74
47
3 850
LO
19
11
18
-
Musikerna
6
4
6
416
Målarna
8
22
13
1 562
Pappers
12
28
20
5 168
SEKO
88
182
104
45 614
Transport
11
20
14
5 415
Summa
893
1 686
1 082
Civilekonomerna
2
9
2
2 638
Sveriges Ingenjörer
8
18
15
3 555
Lärarnas Riksförbund
1
1
4
6 624
Officersförbundet
1
1
1
-
Tandläkarförbundet
2
2
2
75
Veterinärförbundet
2
1
1
-
Jusek
1
-
1
-
Farmacevtförbundet
2
2
6
400
Fartygsbefälsföreningen
1
2
-
-
Psykologförbundet
-
1
1
-
Akademikerförbundet SSR
4
4
-
-
24
41
33
13 292
Kommunal
212 211
SACO-förbunden
Summa
24
r)
(t
UT
ERSÄTTNING
V
ERKAD
A
V
ÄRENDEN
SLUTADE
20
11
K
20
11
UNDER
HANDLÄGGNING
NYANMÄLDA
ÄRENDEN
TCO-förbunden
TCO
7
3
8
-
Farmaciförbundet
3
3
8
129
Finansförbundet
3
4
8
1 788
Folkhögskolan
-
1
-
-
Försvarsförbundet
1
5
1
-
FTF
6
7
7
-
Journalistförbundet
7
5
7
1 533
21
50
38
8 544
Lärarförbundet
6
9
6
593
Polisförbundet
28
60
28
12 613
Skogs- och Lant
2
3
2
-
ST
7
17
8
9 222
Teaterförbundet
2
5
2
567
Tull-Kust
3
3
4
-
Unionen
113
186
126
13 981
Vårdförbundet
9
33
20
1 792
Yrkesmusiker
2
1
2
-
220
395
275
50 762
1
-
2
-
Förbundsavdelningar
52
17
57
442
Ledarna
13
38
17
16 459
1
2
-
-
67
57
76
16 901
1 204
2 179
1 466
293 166
Vision
Summa
Övriga
LO-TCO Biståndsnämnd
Sjöbefälsförbundet
Summa
TOTALT
25
ARBETSRÄTTSENHETEN
Enhetschef
17 Förbundsjurister
4 Sekreterare
STYRELSE
26
ARBETSUTSKOTT
FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN
Enhetschef
22 Förbundsjurister
5 Sekreterare
VERKSTÄLLANDE
DIREKTÖR
(Chefsjurist)
ADMINISTRATION
Chefssekreterare/
IT-ansvarig
Ekonomichef
Ekonomiassistent
Vi som jobbar här våren 2012
Lena Agneby Boström
Anne Alfredson
Henric Ask
Tom Aspengren
Ingela Atterhult
Annki Berg
Agneta Bern
Ingalill Brandt
Kerstin Burman
Ulrika Edebrink
Phillip Eldon
Bo Ericson
Magnus Eriksson
Annika Ewerblad
Maria Fridolin
Ellinor Gudmundsson
Lars Henriksson
Jeanette Herrström
Dan Holke
Lena Isenstam
Claes Jansson
Laura Kemppainen
Stefan Kjellström
Susanna Kjällström
Ulf Lejonklou
Joakim Lindqvist
Sussanne Lundberg
Mattias af Malmborg
Camilla Morath
Jörgen Nilsson
Inger Nordström
Gunvor Nyström
Mari-Louise Näsholm
Anneli Ohlsson Anderbjörk
Annett Olofsson
Angelin Olsson de Groat
Julia Pietrek
Anne Rajmic
Robert Sjunnebo
Mikael Sjöberg
Lise-Lotte Sjöstedt
Eric Sundberg
Jimmie Söndergaard
Georg Thullberg
Lena Törnros
Bo Villner
Linda Wallin
Jenny Wentzel
Eva Wrangsell
Malin Wulkan
Tina Åström
Evalena Ödman
Olov Östensson
Elizabeth Östman
Besöksadress: Olof Palmes gata 29, 7 tr, Box 1155, 111 81 Stockholm, tel 08-676 63 00. www.fackjuridik.com