Transcript KKA 0910
Rådet för utvärdering av högskolorna: Verksamhetsplan – PUBLIKATIONER AV RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV HÖGSKOLORNA : ISBN 978-952-206-147-8 Utgivare: Rådet för utvärdering av högskolorna Pärm: Juha Ilonen Layout: Pikseri Julkaisupalvelut Innehåll Inledning __________________________________________________________ Uppgift och verksamhetsprinciper _____________________________________ Obunden aktör _____________________________________________________ Utvecklande utvärderare _____________________________________________ Internationell brobyggare ____________________________________________ Proaktiv aktör ______________________________________________________ Omvärlden _________________________________________________________ Det finländska högskolesystemet genomgår förändringar ________________ De internationella riktlinjerna i utvärderingsverksamheten ______________ Utvärderingar under verksamhetsperioden _____________________________ Auditeringar av kvalitetssäkringssystemen _____________________________ Utvärdering av examensreformen ____________________________________ Uppföljningsutvärdering av doktorsutbildningen ________________________ Utvärdering av sjöfartsbranschens utbildning ___________________________ Utvärdering av högskolornas internationella utbildningsprogram ________ Utvärdering av utbildningen inom området för småbarnsfostran _________ Utvärderingar av kvalitetsenheterna inom utbildningen för båda högskolesektorerna _________________________________________ Avgiftsbelagd service ________________________________________________ EUR ACE ackrediteringar av utbildningsprogram inom teknikbranschen __ Övrig verksamhet __________________________________________________ Utveckling av verksamheten ________________________________________ Inledning I början av sin verksamhetsperiod sammanställer Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) en verksamhetsplan för hela perioden. Verksamhetsplanen för perioden 2010–2013 har godkänts vid rådets möte den 22 april 2010. Uppgift och verksamhetsprinciper Enligt förordning är rådets främsta uppgift att bistå högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet i ärenden som gäller utvärderingen av högskolorna. Rådet stöder högskolorna i Finland och deras internationella konkurrenskraft genom att genomföra utvärderingar, befrämja högskolornas kvalitetsarbete, tillhandahålla jämförelsedata, ge rekommendationer om utvecklingsinsatser och sprida god praxis. Rådet tar fram aktuell information om utvärderingarna till högskolorna, undervisnings- och kulturministeriet och andra intressenter som stöd för deras beslut och utvecklingsinsatser. Rådet för utvärdering av högskolorna är en: Obunden aktör Rådet fattar sina beslut och utformar innehållet i utvärderingarna oavhängigt av andra parter. Besluten om utvärderingarna fattas självständigt i enlighet med utvärderingskriterier som fastställts på förhand. I sin verksamhet ser RUH till att högskolorna behandlas jämlikt. RUH är således en nationellt och internationellt trovärdig utvärderingsorganisation. Utvecklande utvärderare Rådet för utvärdering av högskolorna tillämpar utvecklande utvärdering som grundprincip. Det primära syftet vid varje utvärdering är att bistå högskolorna vid utvecklandet av deras verksamhet. Principen för utvecklande utvärdering efterföljs i alla utvärderingsmetoder och faser i utvecklingsprocessen. Rådet arbetar öppet och i nära samarbete med högskolorna. Internationell brobyggare Rådet för utvärdering av högskolorna deltar aktivt i det internationella och i synnerhet det europeiska samarbetet inom sitt verksamhetsområde. Rådet bygger ut och upprätthåller kontakter till utvärderingsorganisationer och nätverk i andra länder. I synnerhet när det gäller utvärderingar fungerar RUH som en brobyggare mellan det europeiska området för högre utbildning och den finländska högskolesektorn. Proaktiv aktör Rådet för utvärdering av högskolorna strävar efter att föregripa nationella och internationella förändringsbehov i utvärderingen. RUH vill bidra med en stark finländsk insats vid uppbyggandet av det europeiska utbildningsområdet och fungera som en föregångare i utvecklandet av utvärderingar i samarbete med andra aktörer inom den finländska högskolesektorn. Omvärlden Det finländska högskolesystemet genomgår förändringar Kvaliteten på och utvecklandet av den högre utbildningen är bunden till förändringarna i arbets- och näringslivet. Den åldrande befolkningen, klimatförändringarna och den ekonomiska globaliseringen utgör internationella trender som påverkar utbildningen i hela Europa. De ofta till och med överraskande förändringarna i näringsstrukturen och de snabbare förändringscyklerna leder till att det blir allt nödvändigare – och samtidigt också allt besvärligare – att förutse utbildnings- och kompetensbehoven. Genom att livslångt lärande blir det centrala sättet att svara på de föränderliga kompetensbehoven växer vuxenutbildningens betydelse.Vuxenutbildningen blir inte längre enbart en sysselsättningsfråga, utan också en fråga om att forcerat generera ny kompetens. Ett kompetensgrundat tänkande, som också innebär att högskolorna förlorar sin monopolställning i fråga om kompetensproduktion, leder till att behovet av kvalitativ utvärderingsinformation ökar. Det ställs stora förväntningar på den högre utbildningen gällande utvecklandet av det nationella innovationssystemet och utvecklingen av informationssamhället. Enligt delrapporten för Tillväxtprojektet (2010), i vilket man har dryftat situationen i det finländska informationssamhället, ska forskningsoch innovationspolitiken samt utbildningssystemet för sin del stödja utvecklingen av informationssamhället. Inom forskningen och utbildningen ska man satsa allt mer på kvalitet och internationalitet, och utbildningssystemet ska kunna ge medborgarna de förutsättningar som globaliseringen i världen kräver. Enligt en internationell utvärdering som blev färdig år 2009 borde forsknings- och innovationssystemet i Finland förtydligas för att bättre svara mot de framtida behoven samt minska komplexiteten och överlappningarna i systemet. Enligt utvärderingsgruppen borde man snabbt precisera yrkeshögskolornas roll och reducera splittringen inom högskolesystemet i Finland. Ett alltför litet internationellt inslag har i flera rapporter lyfts fram som en svag sida inom den högre utbildningen i Finland. Genom att verkställa Internationaliseringsstrategin för högskolorna 2009–2015 strävar man efter att avhjälpa denna brist. Internationaliseringsstrategin (för högskolorna) fokuserar på ett genuint internationellt högskolesamfund, kvalitetsförbättring och ökad attraktionskraft, kompetensexport, stödjande av ett mångkulturellt samhälle och främjande av det globala ansvaret. Behovet av mångkulturella färdigheter ökar också till följd av att befolkningen med invandrarbakgrund växer i Finland. Bättre studiemöjligheter för studerande med invandrarbakgrund och eliminering av studiehinder utgör en del av planen för utveckling av utbildningen och forskningen. Universiteten i Finland verkar från början av år 2010 antingen som offentligrättsliga institutioner eller som stiftelser. Universitetslagen, styrningsoch finansieringsmodellerna samt de interna förvaltningsstrukturerna har förnyats. Statusen som juridisk person gav universiteten fullt ekonomiskt ansvar, vilket accentuerar vikten av den strategiska ledningen. I och med universitetsreformen strävar man efter att förbättra universitetens möjligheter att reagera på förändringarna i omvärlden och verka i en internationell miljö, att förstärka kvaliteten i och verkan av utbildningen samt universitetens roll i det finländska innovationssystemet. Också yrkeshögskolelagen förnyades år 2009. Till en följd av sammanslagningar i samband med ikraftträdandet av den nya universitetslagen finns det i början av år 2010 16 universitet i Finland. Antalet yrkeshögskolor är 25. Strukturomvandlingen fortsätter, och lösningarna får en allt tydligare regional karaktär. Om allianserna på olika nivåer inom och mellan de två högskolesektorerna förverkligas, påverkar detta utvärderingsmiljön. Den strukturella utvecklingen avspeglas i utvärderingsverksamheten särskilt i fråga om auditeringarna, men tids nog också som nödvändiga temautvärderingar av förändringarna. I fråga om auditeringarna måste RUH fatta beslut om såväl den fortsatta tillämpningen av modellen för den första rundan som utvecklandet av modellen för den andra rundan. Den strukturella utvecklingen kan leda till nya och annorlunda utvärderingsbehov, såsom utvärderingar av ackrediteringstyp för högskolekoncerner eller nya högskoleallianser. År 2011 förrättas riksdagsval, och det regeringsprogram som utarbetas därefter kan förväntas innehålla flera väsentliga utbildningspolitiska riktlinjer. Regeringsprogrammet konkretiseras i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning som sammanställs för åren 2011–2016. År 2011 sammanställs en nationell utvärderingsplan för utbildning i samarbete mellan undervisningsoch kulturministeriet och utvärderingsaktörerna. För RUH:s del grundar sig den nationella planen på den gällande verksamhetsplanen. De internationella riktlinjerna i utvärderingsverksamheten Högskolornas internationella omvärld genomgår också förändringar. Högskolornas verksamhet påverkas av den internationella konkurrensen om experter, befolkningsutvecklingen, den allt mer internationella arbetsmarknaden samt den ökade rörligheten bland studerande och forskare. I synnerhet den internationella rörligheten bland studerande har ökat snabbt, trots att ökningen för tillfället har stannat upp i Finland. Samtidigt har efterfrågan på högskoleutbildning ökat i de länder där utvecklingen är snabb och där det inhemska utbudet inte svarar mot efterfrågan. För många länder har handeln med utbildningstjänster därför blivit en viktig exportprodukt.Vid sidan av den traditionella personrörligheten har det uppstått nya gränsöverskridande utbildningsformer, till exempel högskolornas campusfilialer, uppdragsutbildning, bilaterala utbildningsavtal, franchising, dubbel- och samexamina, virtuell undervisning och företagsuniversitet. År 2005 utarbetade Unesco och OECD rekommendationer för att säkerställa kvaliteten på den gränsöverskridande högre utbildningen. Syftet med rekommendationerna är att stödja och öka det internationella samarbetet inom den gränsöverskridande högre utbildningen, att förbättra kännedomen om vikten av kvalitetssäkring och att erbjuda studerandena säkerhet mot utbildningsutbud av dålig kvalitet. Enligt en av åtgärdspunkterna i internationaliseringsstrategin för högskolorna i Finland som publicerades i januari 2009 ”utarbetar yrkeshögskolorna och universiteten i samarbete med Rådet för utvärdering av högskolorna och Utbildningsstyrelsen utifrån Unescos och OECD:s riktlinjer kvalitetsrekommendationer för den gränsöverskridande högre utbildningen före 2010 för de finländska aktörerna”. År 2009 genomfördes ett projekt som utmynnade i att en version av kvalitetsrekommendationer för den gränsöverskridande utbildningen anpassad till finländska förhållanden skapades. Implementeringen av rekommendationerna framskrider under den innevarande verksamhetsperioden. Ramarna för den finländska utvärderingsverksamheten formas fortfarande av utvecklingen i Europa och av fortsättningen på Bolognaprocessen. Sedan år 1999 har målet med processen varit ett europeiskt högskoleområde EHEA (European Higher Education Area) som konstaterades vara bildat då undervisningsministrarna från de länder som undertecknat avtalet samlades i Budapest och Wien i mars 2010. Man noterade att uppnåendet av de ursprungliga mål för processen som ställts upp för år 2010 hade framskridit varierande på olika håll i det europeiska högskoleområdet. Processen fortsätter och nya mål har ställts upp för år 2020. Kvaliteten på den högre utbildningen och kvalitetssäkringen utgör fortfarande viktiga teman i Bolognaprocessen. ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education) firar sitt 10-årsjubileum år 2010, och RUH är värd för ENQA:s generalförsamling i Helsingfors i september. ENQA har en stark roll som en utbildningspolitisk aktör inom det europeiska området för högre utbildning. ENQA understöder inte en gemensam europeisk praxis för kvalitetssäkring, utan föredrar förtroende som grundar sig på gemensamma principer. Europeiska kommissionen har starka integreringsmål, medan ENQA däremot försvarar diversitet. ENQA:s prioriteringar för de närmaste åren omfattar livslångt lärande och kvalitetssäkring av inlärningsresultaten, intern kvalitetssäkring för utvärderingsorganisationerna och hantering av de transparensverktyg (transparency tools) som omnämns i kommunikén från år 2009 gällande Bolognaprocessen. ENQA har en kritisk inställning till rankinglistor, men internationellt sett förefaller de åtminstone inte att minska i betydelse. Verksamheten med gränsöverskridande utvärdering har inletts i Europa, men utvärderingen av den högre utbildningen är fortfarande huvudsakligen en nationellt organiserad verksamhet. Anlitande av internationella utvärderare hör till vardagen i alla europeiska länder. Gränsöverskridande utvärderingar utförs mest inom det område som omfattar Tyskland, Österrike och Beneluxländerna. EQAR (European Quality Assurance Register) är en förteckning över tillförlitliga utvärderingsaktörer som sammanställdes år 2008. Ansökan om att upptas i förteckningen kan lämnas efter genomgången extern utvärdering som grundar sig på ESG-kriterierna (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in Higher Education). I början av rådets verksamhetsperiod omfattar antalet listade utvärderingsaktörer 17 organisationer. I förteckningen finns fem tyska, tre spanska, två irländska och två belgiska byråer. Därtill har en aktör från Polen, Österrike, Rumänien, Holland respektive Bulgarien listat sig. Det är värt att observera att ingen nordisk utvärderingsorganisation tillsvidare finns med i förteckningen. I framtiden kan EQAR öka den internationella konkurrensen, vilket samtliga utvärderingsorganisationer bör förbereda sig för. I Europa pågår processer där ömsesidigt erkännande av utvärderingsresultaten eftersträvas. De ackrediterande länderna har grupperat sig kring ECA (European Consortium for Accreditation in Higher Education). Organisationens mål är att erkänna medlemmarnas ackrediteringar för att öka erkännandet av den kompetens som förvärvats genom utbildning på olika håll i Europa och för att undvika överlappande utvärderingsverksamhet. RUH är aktivt i nätverket av auditeringsländer (QAN – Quality Audit Network) och främjar sådan verksamhet som kunde resultera i att en gemensam europeisk auditeringsmodell utvecklas bland nationella utvärderingsaktörer. Som metoder kan man hoppas på att ackrediteringarna och auditeringarna kunde komplettera varandra som ändamålsenliga i olika situationer, men en viss konkurrens kan också urskiljas mellan de länder som tillämpar respektive metod. Ackrediteringar/kvalitetsstämplar som är specifika för olika utbildningsområden har slagit igenom inom de merkantila vetenskapsområdena och även inom exempelvis tekniken. Bland utvärderingsaktörerna varierar inställningen till kvalitetsstämplar. De kan dock bidra till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, till att öka kommensurabiliteten för examina samt till att synliggöra kvalitet. Å andra sidan har man ansett att stämplarna kommersialiserar utvärderingsverksamheten och gynnar solventa aktörer istället för hög kvalitet. Av de kvalitetsstämplar som står till buds är ackrediteringsstämpeln EUR-ACE för utbildningsprogrammen inom det tekniska området såtillvida intressant att en nationell aktör kan få rätt att bevilja den. Utvärderingsverksamheten påverkas också av att det kompetensbaserade läroplanstänkandet växer i betydelse. Implementeringen av referensramarna för europeiska och nationella examina pågår, och de europeiska högskolorna utvecklar sina undervisningsplaner i en riktning som betonar de eftersträvade läranderesultaten (learning outcomes). Det finns således också behov för att utvärdera i vilken grad läranderesultaten uppnås. RUH deltar i genomförandet av det globala projektet AHELO (Assessment of Higher Education Learning Outcomes) i Finland. Det är fråga om ett OECD-projekt där målet för förundersökningsfasen är att utveckla en metod för mätning av högskolestuderandenas läranderesultat. Verksamheten inom det nordiska nätverket av kvalitetssäkringsorganisationer för högskolorna NOQA (Nordic Quality Assurance Network in Higher Education) har etablerats som ett årsmöte och ett årligt projekt mellan sekretariaten. Rapporter över projektresultaten publiceras och presenteras i olika fora. Dessutom deltar RUH i det internationella nätverket för utvärderingsorganisationer INQAAHE:s (The International Network for Quality Assurance Agencies in Higher Education) verksamhet i samband med årsmötet och konferensen som ordnas vartannat år. INQAAHE är en viktig informationskälla i fråga om den globala utvecklingen. Utvärderingar under verksamhetsperioden Rådet för utvärdering av högskolorna producerar oberoende utvärderingsinformation för alla sina intressentgrupper. De ovan beskrivna förändringarna i omvärlden ökar behovet av utvärderingsinformation. Såväl högskolorna som undervisnings- och kulturministeriet behöver information. RUH utvecklar sin auditeringsmodell i enlighet med de europeiska standarderna och garanterar att de högskolor som godkänts i auditeringen har fungerande kvalitetssäkringssystem. Med stöd av temautvärderingar och utvärderingar av specifika utbildningsområden kan man ingripa i de faktorer som upplevs som problematiska. Valen av kvalitetsenheter inom utbildningen lyfter fram spetsenheter inom utbildningen, distribuerar god praxis för hela sektorn för högre utbildning och är riktgivande för vad högre utbildning är som bäst. Studerandenas behov av jämförbar utvärderingsinformation ökar då rörlighetsprincipen i den tredelade examensstrukturen realiseras. Det är också viktigt att högskolornas övriga samarbetspartner, arbetsmarknadsparterna och den så kallade stora allmänheten litar på att den högre utbildningen i Finland är av hög kvalitet och att verksamheten är ändamålsenlig. Nedan beskrivs de utvärderingar som åtminstone kommer att genomföras under RUH:s verksamhetsperiod. Under den fyraåriga verksamhetsperioden uppstår sannolikt också andra utvärderingsbehov som RUH svarar på inom ramen för de tillgängliga resurserna. Utvärderingar utanför verksamhetsplanen inleds enligt separata beslut av utvärderingsrådet. Auditeringar av kvalitetssäkringssystemen Auditeringarna av högskolornas kvalitetssäkringssystem utgör kärnan i utvärderingsverksamheten under verksamhetsperioden 2010–2013. Den första rundan av auditeringar av högskolornas kvalitetssäkringssystem slutförs under år 2012. Under åren 2010–2011 görs auditeringsbesök hos elva yrkeshögskolor och fem universitet. De sista rapporterna om dessa besök godkänns i början av år 2012. Man räknar med att fyra auditeringar förnyas under den första rundan, men det kan bli flera bland de återstående högskolorna. Planeringsgruppen för en auditeringsmodell för den andra rundan inledde sitt arbete i början av år 2010, och målet är att rådet godkänner den nya auditeringsmetoden och handboken för den andra rundan i november 2010. Auditeringarna enligt den nya modellen börjar år 2011. I samband med godkännandet av den nya auditeringsmodellen fattas också beslut om flera faktorer som påverkar det praktiska genomförandet av auditeringarna. Hit hör till exempel priset på auditeringarna och huruvida modellen för den första rundan fortfarande ska gälla för de högskolor som auditeras för första gången. Vidare ordnar utvärderingsrådet uppföljningsseminarier för auditeringen som stöd för högskolorna i utvecklingen av kvalitetssäkringssystemen. Syftet med seminarierna är att ge respons på utvecklingen av kvalitetssäkringssystemen till de högskolor där auditeringen genomfördes för cirka tre år sedan. Under verksamhetsperioden fortsätter insamlingen av respons på auditeringsmodellen från högskolor och auditerarna. Utvärdering av examensreformen Rådet för utvärdering av högskolorna genomför en utvärdering av examensreformen under år 2010. I Finland planerades examensstrukturen i två steg i enlighet med målen för Bolognaprocessen i början av 2000-talet. Redan i ett tidigt skede av planeringen inkluderades tanken om en utvärdering av hur examensstrukturen fungerar i högskolorna. Rådet för utvärdering av högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet kom dock överens om att utvärderingen genomförs först under år 2010. Enligt ett avtal mellan Rådet för utvärdering av högskolorna och undervisningsministeriet sköts utvärderingen upp till år 2010. Utgångspunkten för utvärderingsprojektet är de ursprungliga europeiska målen för Bolognaprocessen och de ursprungliga nationella målen för examensreformen. Ett centralt europeiskt mål för Bolognaprocessen var att skapa en internationellt jämförbar tvåstegsstruktur för examina. Syftet med denna utvärdering är att utreda hur detta mål uppfyllts genom att: – skapa en helhetsbild av hur examensreformen har genomförts vid de finländska universiteten och yrkeshögskolorna – utvärdera gjorda förändringar i examensstrukturen och deras konsekvenser samt – utvärdera examensstrukturens effektivitet och åskådlighet ur högskolornas, studerandenas, arbetslivets och hela examenssystemets perspektiv. I Finland satte man också upp nationella mål för examensreformen. Syftet med utvärderingen är att utreda hur dessa mål har uppfyllts genom att bedöma: – de lägre universitetsexaminas förändrade ställning, – de högre yrkeshögskoleexaminas profilering, – den ökande rörligheten över och inom landets gränser, – hur dimensioneringen av studierna fungerar, samt – huruvida kompetensorienteringen ökat i examina. Utvärderingsprojektet gäller examensreformen inom både universitetsoch yrkeshögskolesektorn. Utvärderingsrapporten färdigställs före utgången av 2010. Uppföljningsutvärdering av doktorsutbildningen Doktorandutbildningen utvärderades av en internationell utvärderingsgrupp åren 2005–2006. I Finland färdigställdes två andra rapporter om doktorandutbildningen vid samma tidpunkt. I uppföljningsutvärderingen granskas hur rekommendationerna från utvärderingen iakttas vid högskolorna samt behoven av att utveckla doktorandutbildningen överlag. Utvärderingen genomförs i samarbete med Finlands Akademi. Utvärderingen inleds under år 2010. Utvärdering av sjöfartsbranschens utbildning Undervisnings- och kulturministeriet har för Rådet för utvärdering av högskolorna föreslagit en utvärdering av kvalitetssäkringen inom sjöfartsutbildningen i enlighet med kraven i direktiv 2008/106/EG. Enligt direktivet ska medlemsstaterna regelbundet göra en oberoende utvärdering av sjöfartsutbildningen och -förvaltningen. Utvärderingen gäller både den högre yrkesutbildningen och yrkesutbildningen. Utvärderingen omfattar också enheterna på Åland. Rådet för utvärdering av utbildningen och Rådet för utvärdering av högskolorna ansvarar gemensamt för planeringen och genomförandet av utvärderingen. Planeringen ska utföras i nära samarbete med Trafikverket och Utbildningsstyrelsen. Utvärderingsobjekten fastställs enligt Konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW 78) samt de EUdirektiv som styr utbildningen inom sjöfartsbranschen. I utvärderingen beaktas bland annat följande: systemet för ledning, anordnande och uppföljning av utbildningen samt hur läroplaner, utbildningsprogram och instruktioner stämmer överens med bestämmelserna ■ utvärderingsresultaten ska rapporteras till de berörda parterna (arrangörsspecifik rapportering) ■ uppdagade brister ska korrigeras Utöver det ovan nämnda kan utvärderingen fokuseras på de centrala nationella utvärderingsbehoven. Projektplaneringen inleddes år 2009 och färdigställs i maj 2012. ■ Utvärdering av högskolornas internationella utbildningsprogram I undervisningsministeriets Internationaliseringsstrategi för högskolorna 2009–2015 konstateras att Rådet för utvärdering av högskolorna utvärderar högskolornas internationella utbildningsprogram och de tjänster som studerandena erbjuds som en del av utvärderingen av reformen av examensstrukturen år 2010. I sitt eget utlåtande konstaterade RUH att man beroende på omfattningen av utvärderingen av examensreformen också kunde överväga att genomföra utvärderingen som en separat temautvärdering. Temat är centralt med tanke på internationaliseringen av den högre utbildningen och därför kan det finnas skäl att genomföra en separat temautvärdering. Planeringen av denna inleds hösten 2011 och projektet avslutas år 2012. Utvärdering av utbildningen inom området för småbarnsfostran Beredningsgruppen för utvärdering av utbildningen inom området för småbarnsfostran som är underställd delegationen för småbarnsfostran lade i augusti 2009 fram ett förslag om utvärdering av utbildningen inom området. Beredningsgruppen föreslår att utvärderingen av utbildningen genomförs i samarbete mellan Rådet för utvärdering av högskolorna och Rådet för utvärdering av utbildningen. I sin rapport föreslår beredningsgruppen att utbildningen inom småbarnsfostran ska utvärderas som en helhet. Dessutom föreslår beredningsgruppen att småbarnsfostran ska inkluderas i utvärderingsprocesserna för utbildningar med inriktning på småbarnsfostran, till exempel det sociala området och lärarutbildningen. Det sociala området och lärarutbildningen har redan varit föremål för separata helhetsutvärderingar, och därför är det nu aktuellt med en separat helhetsutvärdering av småbarnsfostran. Enligt beredningsgruppens förslag är det centrala målet för utvärderingen att producera en helhetsbild av och information om situationen inom utbildningen för småbarnsfostran samt de starka sidorna och utvecklingsutmaningarna bland utbildningarna i relation till nya och förändrade kompetenskrav gällande småbarnsfostran. Med stöd av den information som tas fram via utvärderingen är avsikten att skapa riktlinjer för hur kvaliteten kan förbättras och utbildningen reformeras inom småbarnsfostran. Utvärderingen genomförs under innevarande verksamhetsperiod, sannolikt under åren 2012–2013. Utvärderingar av kvalitetsenheterna inom utbildningen för båda högskolesektorerna De senast utsedda kvalitetsenheterna inom den högre utbildningen valdes för den treåriga mål- och resultatavtalsperioden 2010–2012. De följande kvalitetsenheterna inom den högre utbildningen i yrkeshögskole- och universitetssektorn utses för mål- och resultatavtalsperioden 2013–2015. Beredningen av utvärderingen inleds hösten 2011. Under den föregående rundan ändrade planeringsgruppen för utvärderingen av kvalitetsenheterna inom universitetsutbildningen den här formen av utvärdering till en internationell komparativ utvärdering efter att utvärderingarna tidigare genomförts med inhemska krafter. Responsen gällande internationaliseringen av utvärderingen har varit synnerligen positiv och uppmuntrar till internationella utvärderingar även i fortsättningen samt också till en utvidgning av det internationella förfarandet till att gälla yrkeshögskolesektorn. Avgiftsbelagd service Enligt den nya förordningen kan utvärderingsrådet ta emot utvärderingsuppdrag av inhemska och utländska aktörer. Auditeringarna av Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan samt den förnyade auditeringen av Högskolan på Åland genomförs som avgiftsbelagd service, eftersom deras verksamhetsstyrning och finansiering inte ingår i undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. I fråga om de internationella uppdragen är det ändamålsenligt för RUH att fokusera på strategiskt fördelaktiga projekt eller projekt som innebär att RUH:s verksamhet utvecklas och blir mångsidigare. EUR ACE ackrediteringar av utbildningsprogram inom teknikbranschen Under verksamhetsperioden utreder RUH förutsättningarna att få rätt att bevilja den europeiska EUR-ACE-ackrediteringen till utbildningsprogram inom teknikbranschen. Utredningen görs i nära samarbete med andra aktörer inom branschen och behovet av ackrediteringstillståndet bedöms i samarbete med intressentgrupperna. Om EUR-ACE anses vara nödvändig och om det visar sig möjligt att få tillstånd att utfärda denna, kommer den avgiftsbelagda servicen som grundar sig på frivillighet att inledas under verksamhetsperioden. RUH följer också med hur andra kvalitetsstämplar utvecklas. Övrig verksamhet RUH stöder högskolornas kvalitetssäkring och -utveckling genom att erbjuda utvärderingsstöd för utvecklingsprojekt samt genom att konkurrensutsätta utbildningsanslagen för ordnande av utvärderingsutbildning. Dessutom arrangerar RUH seminarier och publicerar rapporter om utvärdering och kvalitetssäkring av högskolor. Förutom rapporterna över utvärderingsprojekten producerar RUH också sammanfattande rapporter och analyser. Också rapporter av andra aktörer publiceras om de bedöms vara till nytta för den finländska högskolesektorn. Utvärderingsrådet håller kontakt med sina intressentgrupper och ger information om frågor som gäller högskolornas utvärderingar. Medlemmarna i utvärderingsrådet är verksamma i många nationella arbetsgrupper. Utveckling av verksamheten Utvecklingen av RUH:s verksamhet grundar sig på det kvalitetssäkringssystem som beskrivs i Kvalitetshandboken för utvärderingsrådet. RUH fortsätter att samla in respons om sin verksamhet och genomför regelbundet självutvärderingar i samband med sina utvecklingsdagar. Rådets och sekretariatets gemensamma utvecklingsdagar ordnas i augusti och sekretariatets utvecklingsdagar på våren. I samband med utvecklingsdagarna kommer man överens om hur verksamheten ska förbättras och drar upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. RUH:s årsrapport färdigställs i mars. År 2010 fastställer utvärderingsrådet auditeringsmodellen för den andra rundan.Vid planeringen av denna har man beaktat responsen på auditeringsmodellen under de senaste fem åren och dialogen med högskolesamfundet. Vid planeringen av modellen görs en kritisk prövning av samtliga faser i auditeringen, till exempel gällande val av utvärderare, deras utbildning, besökspraxis, rapportering och beslutsprocess. Därtill utvecklar RUH under år 2010 särskilt samarbetet med intressentgrupperna, och sekretariatet uppdaterar sina kunskaper om utvärderingar i form av en läsecirkel. Enligt den nya förordningen kan utvärderingsrådet tillsätta en rådgivande delegation bestående av internationella och nationella experter i syfte att stöda och utveckla verksamheten samt i syfte att öka det internationella samarbetet. Delegationens verksamhet inleds under år 2011. RUH utvärderas i förhållande till de europeiska ESG-kriterierna (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in Higher Education) år 2010. Utvärderingen har beställts av undervisnings- och kulturministeriet och koordineras av ENQA:s sekretariat. Utvärderingsrapporten färdigställs i september, varefter RUH strävar efter att förnya sitt fulla medlemskap i ENQA och ansöker om medlemskap i EQAR. Rekommendationerna i utvärderingen utnyttjas i utvecklandet av RUH:s verksamhet. RUH deltar i ENQA:s verksamhet för att skapa en europeisk utvärderingsarkitektur och för att utveckla utvärderingsmetoderna. RUH:s generalsekreterare är medlem i ENQA:s styrelse 2009–2012, och en av planerarna representerar fortsättningsvis RUH i gruppen för utveckling av utvärderingsorganisationernas interna kvalitetssäkring. RUH:s representanter deltar aktivt som talare vid ENQA:s evenemang. Dessutom presenterar RUH aktivt sin verksamhet inom NOQA och INQAAHE. Inom nätverket av auditerande länder eftersträvas en gemensam auditeringsmodell tillsammans med aktörerna i Österrike och något annat europeiskt land.