Transcript Renova AB - Årsredovisning 2013

miljöservice erfarenheT
kompetens resurser
miljö kundnöjdhet
insamling kretslopp
kvalitetssäkring
återvinning
balans elsmart
resursanvänd
kompetens
närmiljö
fossilfritt
ljö förnybar
miljöservice
effektivitet
energi
information
miljö
balans
hållbarhet
elsmart
matavfall
resurs
miljöservice
biogas
hållbarhetsredovisning
med årsredovisning
energimål
dialog
2012
fossilfritt
insamling
ervice miljö
effektivitet
information
delaktighet
kundnöjdhet
balans kretslopp
resurshantering
förnybar miljö
spetskompetens avfall
hållbarhet miljöan
utveckl ing service
återvinning kundnytta
renova
1
Innehåll
4
Vd har ordet
Lönsamhet Kund Process
Hållbara transporter
6
Bioinformatörer står till tjänst
7
Riskfri deponering av farligt avfall
7
Service med närmiljön i fokus
8
miljö
9
Strävan mot tuffa miljömål
Aktivt arbete med energibesparing
10
Matavfall en grön resurs
11
På väg mot fossilfri fordonsflotta
12
medarbetare
Gemensam värdegrund
14
Miljökunskapen stärks ytterligare
15
GRI-index
16
Förvaltningsberättelse
21
Styrning, ledning och organisation
24
Resultaträkning
25
Balansräkning
26
Kassaflödesanalys
28
Redovisnings- och värderingsprinciper
29
Noter
30
Revisionberättelse
34
Flerårsöversikt
35
Renovas hållbarhetsredovisning
med årsredovisning 2012
Produktion: Studio Desktop AB
Texter: Jörgen Tiger och Renova
Foto: Lars Ardarve och Renovas arkiv
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri
Tack till alla som medverkat i hållbarhetsredovisningen.
341
769
Hållbarhet
Perspektiv
Ekonomisk
Lönsamhet
Kund
Process
Ekologisk
Miljö
Social
Medarbetare
Mål
Nöjda ägare
Nöjda kunder
Nöjda medarbetare
Renovas hållbarhetsredovisning 2012 har
sin utgångspunkt i GRI (Global Reporting
Initiativ) men gör inte anspråk på någon
specifik redovisningsnivå. Den är inte
tredjepartsgranskad.
Ambitionen har varit att göra en
lättillgänglig redovisning av vårt arbete för
ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
I olika sammanhang beskriver vi vårt
arbete utifrån pilen ovan.
Färgmarkeringar av textsidor följer pilens
färger.
Sävenäs avfallskraftvärmeverk fyllde 40 år.
Invigning av förbehandlingsanläggningen för matavfall på Marieholm.
”Renova på väg” – vår mobila
utställning.
Det hände 2012
Förbehandlingsanläggningen för matavfall
på Marieholm i Göteborg invigdes.
Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs firade 40 år.
Renova köpte resterande aktier i Stenungsunds
Renhållning AB. Därefter fusionerades SRAB in
i dotterbolaget Kungälvs Transporttjänst AB.
Miljötillståndet för fastigheten Rödingen i Göteborg
blev klart. Planeringen för ett regionalt ”Recycling
centre” där kan nu börja.
Renovas ledningssystem för kvalitet, miljö och
arbetsmiljö recertifierades.
”All time high” för produktionen av el och värme i
avfallskraftvärmeverket.
Arbetet med att få allt större andel förnybara
bränslen till våra tunga fordon nådde nya etappmål.
Förnyat avtal om batterisortering blev klart.
Henrik Leion fick Renovas miljöstipendium för
forskning om hur man får ut energi vid förbränning
utan att koldioxid läcker ut i atmosfären.
Renova och WWF inledde ett samarbete kring
Samlaren, insamlingssystem för farligt avfall.
Premiär för ”Renova på väg”, vår mobila utställning
i container.
www.renova.se kom i mobilanpassad version.
Henrik Leion, miljöstipendiat 2012.
Året i siffror
Gäller hela Renovakoncernen om inget annat anges.
n Omsättning: 1 283 miljoner kronor
n Resultat efter finansnetto: 12,0 miljoner kronor
n Antal anställda: 933
n Mängd inkommet avfall och återvinnings­
material: 833 000 ton (moderbolaget)
n Energiproduktion, värme och el: 1 745 500 MWh
renova
3
vd | christian baarlid
Vi bidrar till ett
mer hållbart Europa
Nu implementeras EU:s avfallsdirektiv successivt i samtliga EU-länder och därmed ökar kraven på en
miljö­riktig avfallshantering i hela unionen. Alla EUländer ska anpassa sitt miljöarbete till den avfallshierarki
som utgör grunden i direktivet. Länderna har enats om
att arbeta för en minskning av avfallet.
Det avfall som ändå uppstår ska tas om hand och
behandlas på bästa möjliga sätt i enlighet med avfallshierarkin. Avfallet ska återanvändas, material­återvinnas
eller energiåtervinnas och som sista alternativ läggas på
deponi. Detta är det gemensamma målet i EU och den
stora utmaningen.
I dag hamnar cirka 150 miljoner ton avfall på
deponier i EU varje år. Detta ger upphov till mycket stora
utsläpp av skadliga växthusgaser som bidrar till den
globala uppvärmningen. Det blir därför allt viktigare att
samverka över nationsgränserna för att så snabbt som
möjligt minska växthusgaserna.
I de nordiska länderna finns i dag en väl utbyggd effektiv energiåtervinning som för närvarande har möjlighet att bidra till en temporär lösning genom att ta emot
utsorterat brännbart avfall från andra EU-länder – länder
vilka ännu inte byggt ut en egen infrastruktur som kan ta
hand om avfallet på ett miljöriktigt sätt. Att ersätta deponering med effektiv förbränning för energiutvinning leder
till en kraftig minskning av växthusgaser. Dessutom minskar behovet av att importera naturgas, olja och andra fossila bränslen för vår uppvärmning och elproduktion.
Renovas ambition är att tillsammans med bransch­
kollegor i Sverige, Norge och Danmark delta i detta europeiska miljösamarbete. Förfrågningarna om olika typer
av miljösamarbete och hjälp är många. De handlar om att
utnyttja våra möjligheter att ta emot avfall för energiåtervinning men framför allt om önskemål att ta del av vår
kunskap om hållbar avfallshantering för att kunna bygga
en egen, nationell infrastruktur. Allt med målet att skapa
ett hållbart samhålle.
4
renova
• Förbehandlingsanläggningen på Marieholm för mat­
avfall togs i bruk. Resultatet är en kvalitetssäkrad och
efterfrågad slurry som blir både biogas och gödning för
jordbruket. Vi skapar med hjälp av denna anläggning ett
slutet kretslopp.
• I och med det nya miljötillståndet för Fläskebo­
deponin kan vi nu ta hand om farligt avfall på ett miljöriktigt sätt, och genom detta förhindra skadliga ämnen
att komma in i kretsloppet. Denna möjlighet har tidigare
saknats i vår ägarregion.
• Renova har under det gångna året ytterligare utvecklat samarbetet med fordonsindustrin. Under 2013 kommer vi att lansera nya spännande miljölösningar med mål
att skapa en hållbar transportverksamhet.
• Genom fusionen mellan Renovas dotterbolag Kungälvs Transporttjänst AB och Stenungsunds Renhållning
AB kan vi idag erbjuda våra kunder i samtliga ägarkommuner hållbara avfalls- och återvinningstjänster med en
enhetlig och hög servicenivå.
Ett av nyckelorden för att lyckas är en utökad
Sverige hör till de länder som redan arbetar i
regional samverkan. Vårt mål är att även i framtiden vara
en stark regional motor och via breda samarbeten med
samhället, näringslivet och akademin skapa en hållbar
samhällsutveckling.
Inom avfalls- och återvinningsområdet pågår det ett
intensivt forsknings- och utvecklingsarbete. Detta blir
successivt en allt viktigare del även av Renovas verksamhet och ett fokusområde för att skapa hållbar samhällsnytta för våra ägarkommuner.
För att kunna leva upp till kraven från våra ägare och
kunder krävs motiverade och kunniga medarbetare med
stort engagemang och rätt kompetens – medarbetare som
vill vara med och driva och utveckla dagens verksamhet
mot nya mål.
Renova vill vara en god förebild och under 2013 kommer vi därför att fokusera på att stärka vår gemensamma
värdegrund. Ambitionen är att vara Sveriges attraktivaste
arbetsgivare. Det är vår målsättning och en gemensam
utmaning inför de kommande åren.
enlighet med EU:s avfallshierarki. Under åren har Renova
successivt investerat och byggt upp moderna regionala
behandlingsanläggningar och skapat en hållbar infrastruktur för att möta behovet av miljöriktig avfallshantering i våra ägarkommuner under många år framåt. Några
exempel från 2012:
Renova är i dag ett starkt miljöföretag i Västsverige. Vi leder utvecklingen inom hållbar avfallshantering
och hållbara transporter och vi är en förebild som ger
avtryck både nationellt och internationellt. En position vi
tänker behålla även i framtiden.
’’
Vi skapar med hjälp
av denna anläggning
ett slutet kretslopp
Vd Christian Baarlid, på
förbehandlingsanläggningen
för matavfall.
renova
5
lönsamhe t | kund | pro cess
’’
Det gäller att välja rätt
bil för rätt uppdrag
Hans Zackrisson
Samarbete som ger resultat. Hans Zackrisson, chef för verksamhetsområde Insamling och Logistik och
produktionscheferna Lovisa Eld och Tatjana Kledzik arbetar för att effektivisera Renovas transporter.
Kortaste vägen gäller
Hållbara transporter gynnar miljön
och sänker kostnaderna. Renova
arbetar ständigt med att optimera
insamlingen av avfall.
Grundprincipen är enkel. Renovas tunga fordon ska utnyttjas så effektivt som möjligt med avseende på
körsträcka, lastmängd och nyttjandegrad.
Det betyder att bilarna rullar så mycket som möjligt,
samtidigt som de alltid kör den kortaste sträckan för att
utföra sin uppgift. Dessutom ska de lasta maximalt under
varje tur.
– Vi gör ständiga optimeringar av rutter och transportvägar för att anpassa oss efter förändringar. Vi har en så
pass komplex verksamhet så det är många faktorer som
behöver vägas in, säger Hans Zackrisson, chef för Insamling och Logistik.
Man kan ändå dela upp merparten av transporterna
i fyra kategorier. Det är hämtningen av hushållsavfall,
transporter av avfall från Renovas omlastningsstationer
och kommunernas återvinningscentraler till lämplig
behandlingsanläggning, slamsugning samt hämtning av
avfall i container på avrop från verksamhetskunder.
– Det gäller också att välja rätt bil för rätt uppdrag.
Användningen av tvåfacksbilar för hämtningen av
hushållsavfall är ett exempel, nu när insamlingen av matavfall kommit igång på allvar: När lönar det sig att köra
två insamlingsrundor och när är det bättre att köra med
en tvåfacksbil?
– Under 2012 har vi också fortsatt pröva olika scheman för att utnyttja bilarna maximalt inom det tidsfönster det är tillåtet att samla in hushållsavfall.
6
renova
Till stöd i planeringen har Insamling och Logistik ett
avancerat ruttplaneringsverktyg som kan optimera rutter
och turtäthet vid insamling av avfall från bland annat
hushållen. Verktyget kombinerar satellitnavigation med
geografisk information och statistik över avfallssmängder.
Med utgångspunkt från bilens kapacitet och Renovas nät
av omlastningsstationer går det att planera exakta rutter
för hämtning och lämning av hushållens avfall.
– Vi kan simulera hela insamlingskedjan.
Dag för dag överförs sedan det aktuella schemat till
bilarna.
– Vi får också ständig återkoppling från bilarna eftersom de är uppkopplade mot systemet, när de tömt ett
kärl så skickar bilen en kvittens.
På containersidan får man in över hälften av alla bokningar samma dag de ska utföras. Där får trafikledarna
löpande under dagen planera in uppdragen på den bil
som mest effektivt kan köra transporten i kombination
med övriga uppdrag.
Under 2012 har Insamling och Logistik satt särskilt
fokus på Renovas interna transporter – alltså transporter
mellan omlastningsstationer och behandlingsanläggningar
som Sävenäs avfallsvärmekraftverk eller förbehandlingsanläggningen för matavfall på Marieholm.
– Vi har upprättat en detaljerad tidtabell för transporterna som dels tar hänsyn till vår egen kapacitet på våra
anläggningar, dels tar hänsyn till trafiken.
Transporterna körs nu från tidig morgon till sen kväll
med lastning och lossning anpassad för verksamheten på
behandlingsanläggningarna och topparna i trafiken.
Schemaläggningen av transporterna har gjort att man
kunnat effektivisera transportarbetet och reducera kostnaden med cirka fyra miljoner kronor på årsbasis.
Till tjänst med information
Extraservice till kunder med behov
av informationsspridning. Renova
kan hjälpa till så att förändringar i
avfallshanteringen blir genomförda
så effektivt som möjligt.
Allt fler kommuner i Västsverige väljer att
samla in matavfall. Av dem har Härryda och Lerum anlitat Renova för att hjälpa till att sprida information och
underlätta övergången.
Under 2012 gjorde Renovas bioinformatörer runt
1 300 hembesök för att berätta om insamlingen av matavfall. De överlämnade även ett startkit till varje hushåll
bestående av bruna papperspåsar, en påshållare och en
slaskskrapa.
Förutom dörrknackningen ställde man även upp Reno-
vas mobila utställning vid ett antal tillfällen där personal
informerade både om nya rutiner och nyttan av att samla
in matavfall.
Informationskampanjen kommer att fortsätta
under våren 2013 i både Härryda och Lerum.
– Insamlingsstarten sker i etapper så vi har en del
områden kvar att täcka in, berättar Hans Henriksson,
arbets­ledare för bioinformatörerna.
Men informationsinsatserna behöver inte bara handla
om insamling av matavfall.
Renova kan hjälpa till att få ut information vid förändringar i avfallshanteringen hos exempelvis bostadsföretag
eller en enskild förvaltning.
– Det här är en tjänst vi erbjuder alla kunder, säger
Hans Henriksson. Vi kan berätta om samtliga steg i avfallstrappen, från återvinning till hur man minskar avfallet i den egna verksamheten. Vi kan också göra särskilda
insatser vid exempelvis evenemang.
kundnöjdhet
78
81
86
70
2008
2009
2010
2011
72
2012
Kundnöjdhet, procent
2011 ändrades mätmetoden så att svaren nu ger oss
mer precist underlag för förbättringsarbetet. Samtidigt
minskar möjligheterna att jämföra bakåt i tiden.
För en personlig miljöinformation. Renovas bioinformatörer når ut till hushållen. Från vänster Josefin Sjöberg,
Tina Rydgren, Philip Almqvist, Niklar Svahn, Ted
Andersson och Markus van Reis
Riskfri förvaring av farligt avfall
Sedan våren 2012 tar Renova emot
farligt avfall för deponering vid
Fläskeboanläggningen.
Nu behöver Renova inte längre skicka iväg farligt
avfall för deponering utanför ägarregionen. Företag och
kommuner som behöver bli av med farligt avfall kan
vända sig till Renova för deponering av exempelvis för­
orenad jord, förorenad betong, blästersand och metall­
hydroxidslam.
– Mängden avfall som går till deponering blir mindre
över tid, samtidigt måste man deponera en del farligt
avfall för att förhindra skadliga ämnen från att komma ut
i kretsloppet, säger Jenny Åstrand, miljöutredare.
Deponin vid Fläskebo är uppbyggd i celler för att för-
hindra påverkan på omgivningen. Varje cell är uppbyggd
med olika tätningsbarriärer för att förhindra läckage.
Lakvatten samlas upp i lakvattenmagasin och pumpas till
en lokal reningsanläggning för långtgående rening. När
cellen är full täcks den med ett tätskikt.
– Det blir som en sluten kapsel där avfallet förvaras.
På så sätt kan man minimera risken för påverkan på
omgivningen.
Förutom farligt avfall finns det en cell även för deponering av icke farligt avfall på Fläskebo. Enligt det nya
miljötillståndet har Renova även möjlighet att mellanlagra
impregnerat trä, mellanlagra icke-klassade jordar, avvattna
slam och behandla förorenade jordar på anläggningen.
– Det är en fördel ur resurshanteringssynpunkt att
kunna utnyttja en redan befintlig anläggning till fler saker.
Här finns infrastrukturen på plats, säger Jenny Åstrand.
renova
7
lönsamhe t | kund | pro cess
’’Skräddarsytt för kunden
Det blir lite av en
win-win situation
Jeanette Berg
Tommy Rosberg och Renovas kärltvättbil i aktion. Avfallskärlen tvättas med varmt vatten utan kemikalier.
Skräddarsydd service med närmiljön i
fokus. Renovas Miljöservice ser till att
kundernas avfallshantering fungerar.
Från rådgivning och information till
städning av soprum och tvätt av kärl.
Från och med 2012 kan miljöservice tvätta och rengöra kärlen på ett miljövänligt sätt på plats hos kunden
med specialbyggd kärltvättbil.
– Det har skett en kontinuerlig
utveckling av våra tjänster sedan
vi började för tio år sedan, säger
Jeanette Berg, chef för Miljöservice.
Kunderna som anlitar oss vill frigöra
tid till annat samtidigt som de vill ha
rent och snyggt i avfallsrummen och
närliggande ytor.
Bland kunderna finns bostadsföreJeanette Berg
tag, både stora och små, men också
butiker och andra företag.
Miljöservice erbjuder två nivåer av tjänster. En basnivå
och en nivå med tillägg som kunden själv väljer.
I bastjänsterna finns bland annat sopning och renhållning av golv, skyltning av kärl för sortering och koll att
8
renova
sorteringen fungerar. Man kan också erbjuda rådgivning
och information till hyresgäster och brukare om avfallshanteringen.
Bland tilläggstjänsterna finns exempelvis hämtning av
kärl uppe i fastigheter, komprimering av plast och wellpapp i balpressar samt hjälp vid stopp i sopnedkast.
– Vi har en utförlig dialog och kvalitetssäkring med
kunden. Vi gör förbättringar och utvecklar servicen
tillsammans.
Man kan exempelvis se till att hämtningar av avfall
sker med rätt frekvens så att soprummen inte löper någon
risk att bli överfulla, eller man kan hjälpa till med ut­
placering av tillfälliga containrar.
– Det blir lite av en win-win situation. Arbetsmiljön
blir bättre för dem som hämtar avfallet och kunderna får
nöjdare användare.
Kärltvätten är en av Miljöservice nyare tjänster.
Avfallskärlen tvättas med rent hetvatten i tvättskåpet på
bilen. Smutsvattnet samlas upp i en egen tank. Eftersom
kärltvättsbilen åker ut till kunden i stället för att man
transporterar kärlen till Renova för tvätt sparar man in
på antalet transporter.
Miljön gynnas också på annat sätt – erfarenheten säger
att rena och fräscha soprum ger bättre sortering av avfall.
– Ju finare det är i soprummet desto bättre fungerar
hela avfallshanteringen.
mil jö
Tuffa miljömål styr arbetet
År 2020 ska Renova vara 20 procent
effektivare än 2010 i fråga om
energiförbrukning när det gäller
behandling, transport av avfall samt
uppvärmning och elförbrukning.
Från 2015 ska de tunga fordonen inte heller förbruka
några fossila drivmedel. Samtidigt ska Renova bidra till
ökad återvinning, ökad utsortering av farligt avfall och
minskade avfallsmängder i stort.
Renovas långsiktiga miljömål är
tuffa, men möjliga att nå, menar
Viktoria Edvardsson, miljö- och
kvalitetsansvarig.
– Det handlar om ett långsiktigt
förbättringsarbete för att effektivisera vår verksamhet och minska vår
miljöpåverkan. När målen sätts utgår
vi från vår totala miljöpåverkan och
nationella och lokala miljömål, säger
Viktoria
hon. Genom att utgå från den egna
Edvardsson
verksamhetens förutsättningar och
de mål som samhället satt upp kan vi inrikta vårt miljö­
arbete så att det gör nytta där det verkligen behövs.
Utsläppen från transporter tillsammans med förbränningen av avfall är de områden som har störst miljöoch klimatpåverkan i Renovas verksamhet.
Koldioxidutsläppen från Sävenäs avfallskraftvärme­verk
är dock svåra att påverka direkt – utsläppen är beroende
av vilket slags avfall som kommer in till anläggningen. Ju
fler produkter av fossila råvaror desto större klimatpåverkan när de blir avfall och förbränns.
Analyser från avfallskraftvärmeverket visar att cirka 65
procent av den koldioxid som släpps ut vid energiåtervinningen ändå kommer från avfall av förnybara råvaror.
Det gör avfallskraftvärmeverket till ett miljövänligare
alternativ än att producera energi med hjälp av fossila
bränslen som olja och naturgas. Renova är en stor leverantör av energi – cirka en tredje­del av fjärrvärmebehovet
Idétävlingen för gymnasieklasser på temat miljö och
konsumtion är ett sätt att stimulera diskussionen om
avfallsminskning. 2012 blev Hulebäcksgymnasiet klass
NA 1D vinnare.
och fem procent av Göteborgarnas elbehov täcks av
produktionen i avfallskraftvärmeverket.
På transportsidan har Renova lättare att påverka och
där har man också kommit långt i fråga om förnybara
bränslen och energieffektivitet. Detta har varit möjligt
genom nära samarbeten med fordons- och bränsleleverantörer.
En ledstjärna i Renovas behandling av avfall är
EU:s avfallshierarki, den så kallade avfallstrappan, där
strävan är att flytta avfallet högre upp i trappan.
– Samtidigt som vi skjuter avfallet högre upp i trappan ska behandlingen vara så bra och miljöeffektiv som
möjligt på varje steg.
Renova arbetar också aktivt med att öka kunskapen
om miljöriktig avfallshantering.
– Vi försöker påverka genom information och utbildningar. Det handlar om att öka sortering och återvinning
men också om att minska den totala mängden avfall.
Avfallstrappan ingår i EU:s ramdirektiv
för avfall som går ut på att ta hand om
avfallet på bästa sätt utifrån miljön
och klimatet. Avfallstrappan har under
flera år varit utgångspunkt för Renovas
behandling av avfall med fokus på att
flytta avfallet uppåt i trappan samtidigt
som man ökar kvaliteten och höjer
effektiviteten på varje trappsteg.
renova
9
mil jö
Elsmart kontor på Holmen
Renova genomför ett systematiskt
arbete för att spara energi
i företagets fastigheter.
Kontorsbyggnaden på Holmen
används som referensobjekt.
målet är att spara in 20 procent av elförbrukningen
mellan 2010–2020.
– Vi arbetar aktivt med energibesparing, säger fastighetschef Magnus Lundström. Stort fokus ligger exempelvis på uppvärmning och ventilation, men också på att
förändra beteendemönster.
Det kan vara allt från att stänga av datorer och annan
utrustning när den inte används till att släcka ljuset efter
sig när man går ut ur ett rum.
– Tillsammans handlar det om rätt stora besparingar.
Exempelvis har vi prövat att sänka temperaturen en grad
på kontoret. Det märks knappt men det gör stor skillnad
på energiförbrukningen. I många fastigheter är också ventilation och uppvärmning tidsstyrda efter verksamheten.
En utmaning är att kunna mäta och belägga de
olika åtgärdernas effektivitet. Renova har fastigheter som
skiljer sig i storlek från Sävenäs avfallskraftvärmeverk till
enklare ekonomibyggnader vid exempelvis återvinningscentraler. Många av fastigheterna hyser också verkstäder
med elintensiv verksamhet.
För att få fram hur effektiva energibesparingarna är
i den dagliga verksamheten har man tagit kontoret på
Holmen som ett referensobjekt.
– Tanken är att göra likadana insatser på samtliga
fastigheter.
Sävenäs allt mer energisnålt
Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs är
både en stor elproducent och en stor
elkonsument. Under 2013 kartläggs
elanvändningen.
– Att optimera processen så att vi får ut så mycket
el och värme som möjligt ur avfallet är ett ständigt pågående arbete, säger Jonas Axner, chef för enheten Produktion och Process.
– Vi ligger långt framme, men små ytterligare förbättringar kan alltid göras.
– För närvarande (2012) får vi ut 3,22 MWh nyttig
energi per ton avfall, fördelat på 0,51 MWh el och 2,71
MWh värme, vilket är höga tal i nationell såväl som i
internationell jämförelse.
När det gäller elkonsumtionen satsar man på flera
fronter – bland annat på att successivt byta till energi­
snålare utrustning.
– Den mest energieffektiva motorn än inte alltid den
billigaste att köpa, men på sikt lönar det sig ändå.
– Successivt regleras allt fler pumpar och fläktar genom
varvatalsstyrning. Detta åstadkoms med hjälp av frekvensomriktare.
– Vi har också effektreducering på belysningen, vilket
innebär att när belysningen väl är tänd, sänks effekten.
Det märks knappt på ljusstyrkan men sparar 30–40
procent energi.
Under våren 2013 gör en student från högskolan i
Halmstad sitt examensarbete på Renova. I arbetet kartläggs
elanvändningen på Sävenäs avfallskraft­värmeverk, i syfte
att hitta besparingspotentialer. Kort går arbetet ut på att
identifiera och kvantifiera de viktigaste bidragen till den
interna elförbrukningen, lista de som är enklast att åtgärda
samt göra förslag till ett handlings­program.
e l fö rbru k n i n g
6
Mål 2013
4
Utfall 2012
2
jan
0
dec
Intern elförbrukning per producerad energimängd, procent.
Målet 2013 är att vi ska använda max 4,4 procent av
totalt producerad energi på avfallskraftvärmeverket till
intern elförbrukning.
10 r e n o v a
Via frekvensomriktarna på bilden har Fredrik Rosén
möjlighet att varvtalsstyra olika motorer.
’’
Målsättningen är att hålla
en hög och jämn kvalitet
Peter Skruf
Råvara till biogas. Slurryn, som består av finfördelat och utspätt matavfall, tankas över till transportfordon på
förbehandlingsanläggningen.
Högt flöde på Marieholm
En grön resurs som både ger energi
och gödning till jordbruket. Renovas
nya förbehandlingsanläggning på
Marieholm förvandlar matavfall till
råvara för biogas.
Förbehandlingsanläggningen har varit
igång i ungefär ett år. Anläggningen slutbesiktigades i
mars 2012 och sedan dess har produktionstakten ökat
stadigt.
– Vi har just börjat tvåskift på
anläggningen. Utgår man från de
tre senaste månadernas produktion
motsvarar det nästan 26 000 ton
behandlat avfall på ett år säger Peter
Skruf, plats­ansvarig.
Han beskriver de första månaderna som en inkörningsperiod. Det
är den första anläggningen i sitt slag
Peter Skruf
i Västsverige och man har fått vidareutveckla metoder och processer under drift.
– Det blir bättre och bättre hela tiden. Mycket tack
vare insatser från engagerade och kunniga medarbetare,
säger han.
Anläggningen har kapacitet att ta emot 50 000 ton
avfall om året. Processen går i korthet ut på att matavfallet först mals och späds till en lämplig konsistens.
Sedan förs den igenom en separator där större fiber och
ickeorganiska rester skiljs ifrån den trögflytande massan,
eller slurryn, som sedan blir själva råvaran för biogasframställningen.
Resterna, som exempelvis består av plast från förpackningar, förs till Sävenäs för energiåtervinning i avfallskraftvärmeverket.
slurryn säljs till biogas­anläggningar i Västsverige.
– Målsättningen är att hålla en hög och jämn kvalitet.
Vår slurry är extremt ren från ickebiologiskt material
och den har ett högt energivärde, det vill säga det går att
utvinna mycket gas.
Halten torrsubstans i slurryn är omkring 23 procent
vilket är högt i jämförelse med andra anläggningar.
– Vi strävar efter att den ska vara så torr som möjligt
med ändå hanterbar i processen. Den största fördelen
med en hög torrsubstans är att transporterna blir effektivare, man behöver inte transportera så mycket vatten.
Förutom biogas produceras också näringsriktig gödsel
till jordbruket av rötresterna.
– På så sätt sluter vi kretsloppet på ett bra sätt.
Rötningen till biogas utvinner energiinnehållet i avfallet
medan näringsinnehållet kan förädlas till biogödsel som
är attraktivt för bönderna.
Under 2012 har Renovas förbehandlingsanläggning
på Marieholm producerat 14 000 ton råvara till biogas.
Det motsvarar över en miljon kubikmeter miljövänlig
fordonsgas, eller nästan 1,2 miljoner liter bensin.
Matavfallet kommer till största delen från hushållen
i Göteborg, Kungsbacka, Tjörn, Lerum och Härryda.
Till detta kommer matavfall från restauranger, skolor,
livsmedelsaffärer och andra företag.
100 kilo Matavfall blir 13 mil i bil
Varje person slänger omkring 100 kilo matavfall per
år. Det kan omvandlas till biogas som motsvarar 133
kilometer med bil, eller 17 kilometer med buss.
renova
11
mil jö
’’
Man måste våga ställa krav,
vara en ”besvärlig” kund
Lars Thulin
Målet: Helt fossilfria
Gasdrift, elhybrider och förnybara
bränslen. Renova driver aktivt
utvecklingen av fordon och
drivmedel tillsammans med
tillverkare och leverantörer. Målet är
fossilfria transporter redan 2015,
15 år före det nationella målet.
starten för ett tätt samarbete med Volvo Lastvagnar och
andra leverantörer av fordon, fordonspåbyggnader och
drivmedel.
– Vi visade att det gick att genomföra, samtidigt som vi
visade att vi har viljan att vara med och driva utvecklingen.
Sedan dess har innovationerna och nyheterna i Renovas fordonsflotta avlöst varandra. Under 2011 presenterade vi i samarbete med Volvo Lastvagnar en tung lastbil
som tankas med flytande biogas och biodiesel. Lastbilen
går i fältprov för att utvärderas av Renova. Den används
bland annat för att transportera slagg från avfallskraftvärmeverket.
Det handlar om att inte nöja sig med det som
finns. Utan att hela tiden höja ribban och söka nya
alternativ och lösningar, menar Lars
Thulin, chef för fordonsutveckling.
– Man måste våga ställa krav, vara
en ”besvärlig” kund. I många fall går
vi före och har idéerna, säger han.
Renova var tidigt ute med alternativa bränslen. Redan 1994 konverterade man en sopbil till gasdrift.
Ombyggnaden av sopbilen, och tre
Lars Thulin
andra fordon, gjordes i Renovas
verkstad. Den lyckade konverteringen innebar också
12 r e n o v a
Renova var också först med motorer anpassade
för metan-diesel i sopbilar. Dieselmotorns högre energi­
effektivitet kombineras på så sätt med gasdriftens lägre
klimat­påverkan.
Från och med hösten 2012 använder dessa bilar en
miljödiesel med 27-procentig inblandning av HVO,
Hydro­treated Vegetable Oil (ett syntetiskt bränsle baserat
på vegetabiliska oljor). Renova har i dag 27 metan-dieselfordon. De första driftsattes 2010.
Redan 2002 var Renova med och lanserade en världs­
nyhet – den första sopbilen med en elmotor för lastning
och komprimering av avfallet.
Tyst insamling med låga utsläpp – Renovas fullhybridsopbil
är som klippt och skuren för insamling i stan. Stefan Lindberg
och Stefan Gustavsson har också fått en bättre arbetsmiljö.
transporter 2015
Ett ytterligare steg togs 2008 när världens första
hybrid­sopbil som både kan köras med el och lasta och
komprimera med el presenterades. Eftersom hybrid­
sopbilen kan köras på enbart el upp till omkring 20 km/h
bidrar den i hög grad till en minskning av utsläpp. Energiförbrukningen är i daglig drift 30–35 procent lägre än för
en konventionell sopbil.
Parallellt med teknikutvecklingen inom hybriddrift har
Renova arbetat aktivt med att hitta förnybara bränslen
fö r n y bar t br ä n sl e
100
80
62
44
20 20
49
54
60
40
20
Mål
-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 0
Utfall
Andel förnybart bränsle i Renovas tunga fordon,
procent
Målet är helt fossilfria transporter år 2015. Vi är på god väg.
till de tunga fordonen. Samtliga gasbilar tankas exempelvis i dag med grön gas och bilar med enbart diesel­drift
tankas med RME, ett rapsbaserat bränsle. Det ger en
väsentlig reduktion av klimatpåverkande växthusgaser.
– Det gäller att få ihop de rätta kombinationerna. Med
rätt tekniklösning och de rätta bränslena kan vi åstadkomma mycket, säger Lars Thulin. Kombinera det med
effektiv ruttplanering och sparsam körning och du har ett
recept på hållbara transporter.
Målet är högt ställt. Om två år, 2015, ska
Renova endast utnyttja förnybara bränslen.
Men resan slutar inte där. Det gäller att få ned förbrukningen av drivmedel överhuvudtaget – att vara så
energi­effektiv som möjligt. Tekniska förbättringar som
exempelvis lastkännande elmotorer som känner av energibehovet vid komprimering av avfall är en del av pusslet,
utbildning av chaufförerna i sparsam körning en annan.
Förutom det täta samarbetet med leverantörer samverkar Renova även med ett flertal organisationer och forum
som exempelvis Kneg, Klimatneutrala godstransporter på
väg, Miljöfordonsgruppen och Green City.
– Vår kompetens och vår erfarenhet av hållbara
transporter är efterfrågad både i näringslivet och bland
myndigheter och förvaltningar. Det är bra att vi kan vara
med och påverka utvecklingen.
renova
13
medarbe tare
’’
I första hand är det
våra medarbetare
som gör att vi lyckas
Lotta Barclay
Det är medarbetarna som gör Renova. Koncernen har över 900 medarbetare. Här representeras de av Dennis
Larsson, Michelle Rosberg, Klas Johannesson, Pernilla Dahlström, Annmari Ahrnberg och Filip Ryd.
Stärkt engagemang
bland medarbetarna
Medarbetarna är Renovas största resurs för att skapa hållbara nya
affärer och behålla befintliga uppdrag. Nu fortsätter arbetet med
att bygga en framgångsrik företagskultur med delaktighet och
gemensamma värderingar som grund.
Arbetet för att öka medarbetarnas delaktighet,
genom deras kompetens och engagemang, stärktes under
2012. Renova startade en intern miljöutbildning för att
ytterligare förbättra medarbetarnas miljökompetens.
Ledarskapsutbildningen förbättrades under året. Även
HR-avdelningen har förändrats för att ge bättre stöd åt
medarbetare och ledare.
– Redskapen och kompetensen för förändring finns
inom företaget, det vi behöver göra är att stärka den
gemensamma värdegrunden samtidigt som vi ökar med­
arbetarnas möjligheter att påverka, säger Lotta Barclay,
HR-chef.
14 r e n o v a
Gemensamma introduktioner av nya ledare och
medarbetare är ett sätt att öka gemenskapen och skapa
plattformar för medarbetare från de olika enheterna och
avdelningarna att mötas och utbyta erfarenheter.
Arbetet med team- och ledarskapsutbildning kommer
att utvecklas under 2013.
– Vi behöver tydligare identifiera vad ledarskap innebär
för oss, vad som förväntas av en ledare hos oss, men
också vad som förväntas av teamet och den enskilde
medarbetaren. Vi behöver skapa en medveten organisation med gemensamma värderingar för samtliga enheter
och avdelningar.
Miljökunskapen
vässas ytterligare
j ä ms tä ll d h e t
144
138
132
124
121
Samtliga medarbetare på
Renova får vidareutbildning på
miljöområdet för att ytterligare
stärka kompetensen.
2007 2008 2009 2010 2011
Mål
Utfall
JÄMIX – sammanvägt index
för jämställdhet
Indexet baseras på nio nyckelområden. 2011 års
resultat redovisades 2012. Medianvärdet för deltagande
organisationer var då 117. Mål för 2013 är 148.
Insatsen började i oktober 2012 och till sommaren 2013 kommer samtliga medarbetare ha tagit
del av utbildningen. Det är både en repetition (Renova
utbildar alla nyanställda i miljökunskap) och en fortbildning av medarbetarna. Det är också ett sätt att öka
förståelsen för hur Renova bedriver sin verksamhet.
– Syftet är att öka miljökunskapen och insikten om
vår roll i regionen, säger Kurt Lindman, miljökommunikatör på Renova.
Under utbildningen får medarbetarna lära sig
För att underlätta utvecklingen ska vi förenkla
och förtydliga vår målprocess där medarbetarsamtal
och mål för enskilda avdelningar tydligare knyts till och
samverkar med arbetet kring företagets verksamhetsmål.
HR-avdelningen ska under året också ta fram en ny
medarbetar­undersökning som kommer att lanseras under
2014.
– Frågeställningarna ska vara
mer kopplade till vår verksamhet.
Vi måste kunna mäta det som är
relevant för oss.
Arbetet för att sänka sjukfrånvaron kommer att fortgå under 2013.
HR-avdelningen har bland annat
utökat sitt samarbete med Försäkringskassan för att hjälpa medarbeLotta Barclay
tare med långvarig sjukfrånvaro att
komma tillbaka till arbetet. Men det behövs också andra
förebyggande insatser för att få resultat.
En annan utmaning under de kommande åren
är de stora pensionsavgångar som företaget står inför.
Renova kommer att behöva rekrytera nya medarbetare
inom samtliga enheter och avdelningar samtidigt som
verksamheten och därmed kraven förändras i ett högt
tempo.
– Genom att stärka vår gemensamma värdegrund skapar vi en arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas.
Då blir vi än mer attraktiva som arbetsgivare på den
framtida arbetsmarknaden. Allt hänger ihop.
mer om de stora miljöutmaningarna som exempelvis
växthuseffekten och resurshushållning. En viktig del är
att lyfta fram hur Renova bidrar till en hållbar utveckling – på ett övergripande plan men också med konkreta
exempel knutna till varje avdelnings verksamhet.
Exempelvis har avfallskraftvärmeverket utvecklats
och nått oerhört långt när det gäller rening av kväveoxider och fortsätter öka energiproduktionen.
På logistiksidan är Renova ledande när det gäller
att använda förnybara drivmedel, och insamlingen av
matavfall till förbehandlingsanläggningen i Marieholm
har blivit en framgång.
– Det är viktigt att vi lär oss se de positiva resultaten av verksamheten. Det ger både framtidstro och
arbetsglädje.
Varje utbildningstillfälle är runt tre timmar och varje grupp har runt 15–20 medverkande. En
stor del av utbildningen är utformad som en dialog.
– Klimatfrågan är den största utmaningen för hela
samhället, det är viktigt att vi är tydliga med det. Men
vi diskuterar även hur vi, som företag och enskilda
medarbetare, kan medverka till att förebygga avfall på
det bästa sättet samtidigt som vi är sparsamma med
både ändliga och förnybara resurser.
Förutsättningarna finns inom organisationen,
menar Lotta Barclay. Medarbetarna är stolta över att
jobba på Renova, och förfogar tillsammans över en unik
kompetens inom insamling, behandling och återvinning
av avfall.
– I första hand är det våra medarbetare som gör att vi
lyckas. Det är de som gör att vi får nya kunder samtidigt
som vi behåller de gamla.
Kurt Lindman leder diskussionen i ”klassen”. Renovas
interna miljöutbildning fortsätter under 2013.
renova
15
GRI-index
Hållbarhetsredovisning
Nedanstående redovisning följer det internationella ramverket för hållbarhetsredovisningar,
G3, som är framtaget av organisationen GRI, Global Reporting Initiative.
På samma sätt som förra året har en arbetsgrupp på Renova med kompetens inom bland
annat miljö, ekonomi, HR och kommunikation tagit ställning till vilka indikatorer som är
relevant att redovisa. Vi har valt att lägga särskild tyngd på miljöindikatorerna (EN).
Redovisningen gör inte anspråk på någon specifik redovisningsnivå och vi har därför valt att
inte tredjepartsgranska den. Ambitionen har dock varit att skapa en lättillgänglig redovisning
med ett sådant upplägg att jämförelse med andra organisationer ska underlättas.
EKONOMISK PÅVERKAN
EC1
n Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn.
Den ekonomiska redovisningen utgörs av årsredovisningen som återfinns på sidan 21 och framåt.
PRODUKTANSVAR
PR5
n Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar.
Mätningen avser Renova. För KTRAB finns ingen motsvarande mätning för året som gått.
2012 Andel nöjda kunder (%)
72
* Ny mätmetod
2011
70*
2010
86
MILJÖPÅVERKAN
EN1
n Materialanvändning i vikt eller volym.
Vi redovisar här allt inkommande avfall.
Det är vårt ”råmaterial” in i verksamheten och av det skapas el och värme och olika materialfraktioner.
Inkommande avfall (ton)
Avfall till sortering från hushåll och verksamheter
Obrännbart avfall från hushåll och verksamheter
Schaktmassor
Komposterbart avfall
Brännbart hushållsavfall Brännbart verksamhetsavfall
Flytande biologiskt avfall
Farligt avfall
Förorenade jordar
Återvinningsmaterial
Från mellanlager brännbart avfall (Inkommet föregående år)
Summa
EN3
EN4
2012
47 000
13 000
125 000
41 000
219 000 220 000
56 000
6 000
3 000
60 000
43 000
833 000
2012 (KTRAB)
9 000
5 100
0
2 700
18 900
5 000
0
800
0
11 000
1 000
53 500
2011
50 000
14 000
131 000
33 000
257 000
211 000
51 000
6 000
8 000
65 000
54 000
880 000
2010
46 000
13 000
11 000
29 000
245 000
235 000
32 000
5 000
8 000
59 000
47 000
730 000
n Direkt energianvändning per primär energikälla.
n Indirekt energianvändning per primär energikälla.
Redovisning av vår energiförbrukning görs för våra anläggningar och våra transporter. Vi redovisar även
vår energiproduktion vid avfallskraftvärmeverket, Sävenäs.
2 400
3 460
Energianvändning vid våra anläggningar (MWh)
2010
123 000
10 060
2012
(KTRAB) 2012
2011
120 000
8 900
114 100
79 900
1 640
2 980
8 500
8 620
Värme, ej Sävenäs
Naturgas, alla
El, köpt, inkl Sävenäs
Eldningsolja, alla
El, intern, Sävenäs
Värme, Sävenäs
3 150
1 820
590
2010
18 900
2011
18 360
17 460
2012
2012
(KTRAB)
8 830
77 620
Energiförbrukning, transporter och arbetsmaskiner (MWh)
16 r e n o v a
18 890
66 170
11 025
7 790
310
2 940 1 200
10 450
510 220
2 940
11 590
2 940
560 150
Bensin
Fordonsgas
Biogas
RME
Diesel
EN3
EN4
Vid Sävenäs producerades 31 procent av värmen i Göteborgs fjärrvärmenät och cirka 5 procent av göteborgarnas el.
Men för att producera energi i avfallskraftvärmeverket går det också åt en del energi.
forts
Energiproduktion, Sävenäs
2012
2011
Producerad energi (MWh)
El
273 000 263 000
Värme
1 472 000 1 419 000
Levererad energi (MWh)
El
193 000 186 000
Värme
1 358 000 1 299 000
EN5
EN6
2010
Mängd förbränt avfall (ton) 2012
542 500
2011
535 800
2010
539 100
221 000
1 441 000
155 000
1 317 000
n Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar.
n Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnybar energi,
samt minskning av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ.
Ny fordonsteknik har inneburit en minskning av energiförbrukningen. Gasdrivna sopbilar ersätts med MD-bilar
som är cirka 25 procent mer energieffektiva. Hybridteknik är också ett sätt att minska energi- och drivmedelsförbrukning.
En elhybrid förbrukar cirka 30 procent mindre bränsle än en ickehybrid. Vi förfogar över 12 sopbilar med elhybridteknik.
På sidan 12–13 finns mer information angående ny fordonsteknik.
Optimering av transporter Vi gör ständiga optimeringar av rutter och transportvägar för att anpassa oss efter förändringar.
En ökad användning av tvåfacksbilar för hämtning av till exempel matavfall är också ett sätt att minska transportarbetet.
Under 2012 har vi också prövat olika arbetsscheman för att utnyttja bilarna maximalt.
Energiåtgången för att hämta ett ton avfall har minskat med 15 procent jämfört med år 2010.
På sidan 6 finns mer information om hur vi arbetat med energieffektivisering av våra transporter.
Energieffektivisering i behandlingsverksamheten Verksamhetsområdet Återvinning och Behandling har påbörjat ett projekt
med energieffektivisering på alla Återvinnings anläggningar. Detta kommer fortsätta under 2013. Ett examensarbete har
påbörjats på Sävenäs som syftar till att kartlägga och minska anläggningens elförbrukning.
Detta kommer pågå under 2013.
EN11
n Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt
mångfaldsvärde utanför skyddade områden.
Område Typ av verksamhet
Skydd
Torsviken
Sluttäckt deponi
Natura 2000
Maderna Haketjärn Avfallsanläggning med deponi
Natura 2000
Lärjeån
Avfallsanläggning vid Marieholm Natura 2000
Säveån
Förbränningsanläggning inkl
Natura 2000
sortering, elektronikåtervinning
och återvinningscentral
Tagene
Avfallsanläggning med deponi
Vattenskyddsområde
Göta Älv
EN16
Viktiga naturvärden
Fåglar såsom sångsvan, salskrake, brushane
Dystrofa sjöar, alkonblåvinge, klockgentiana
Flera skyddsvärda arter och naturtyper,
bland annat lax och ädellövskog
Lax och kungsfiskare
Vattenskyddsområde för dricksvatten.
Göta älv bedöms ha ett mycket högt värde
som råvattentäkt.
n Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.
På Renova är all el vi använder ursprungsmärkt som framställd ur biobränsle och räknas därför inte bidra med
några CO2-ekv alls. 60 procent av den el vi producerar är ursprungsmärkt som framställd ur biobränsle.
208 360
EN18
154 480
KTRAB
Direkta utsläpp av klimatgaser (ton CO2-ekv)
Källa
2012
2012 KTRAB
2011
2010
Transporter och arbetsmaskiner
4 530
2 860
5 780
5 840
Avfallsförbränning (CO2, N2O)
202 330
0
199 300
142 000
Övrig behandling 440
0
417
532
Indirekta utsläpp (ton CO2-ekv)
2012
2012 KTRAB
2011
2010
El, köpt
0
187
2 820
6 040
Fjärrvärme, köpt
196
0
39
63
Totala CO2-utsläpp
207500
3 050
208 360
154480
207 500
3 050
2010
2011
2012
Totala CO2-utsläpp, ton
2012
n Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning.
Under 2012 har andelen fossilfria drivmedel till våra tunga fordon ökat från 54 till 62 procent. Detta har möjliggjorts
genom modernisering av fordonsparken och de flesta fordon är nu möjliga att driva med förnybara bränslen som biogas
och RME/biodiesel. Dessutom har vi börjat använda dieselbränsle med höginblandning av HVO (biodiesel) till äldre fordon.
renova
17
GRI-index
EN20
n NOx, SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ.
Redovisade utsläpp är de vi har villkor för. Vi har även utsläpp från våra transporter men de redovisas inte då de inte mäts.
Koldioxid beräknas för transporter och redovisas under EN 16.
Direkta utsläpp till luft från förbränning
2012 2011
CO2 (ton)
567 000
552 800
CO2, varav fossil* (ton)
198 300
193 400
N2O (ton)
12
19
NOx (ton)
184
179
SO2 (ton)
8
9
NH3 (ton)
2
3
CO (ton)
79
69
Stoft (ton)
0,7
0,6
TOC (ton)
2,3
1,8
HCl (ton)
0,6
0,6
2010
548 000
138 000
13
181
46
4
70
0,8
2
1,1
Hg (kg)
HF (kg)
As (kg)
Pb (kg)
Cd (kg)
Cu (kg
Cr (kg)
Ni (kg)
Tl (kg)
Dioxin (mg)
2012 16
36
15
45
2
40
170
98
1,8
39
2011
5,6
19
1,2
42
0,5
34
68
39
<0,01
22
2010
7,3
16
6,5
21
0,5
22
73
42
0,01
5
De något högre värdena för 2012 beror på ändrad bränslesammansättning. Under 2013 bedöms den återgå till tidigare
sammansättning och därmed bör halterna minska. Vi ligger dock hela tiden inom de villkor myndigheterna satt upp
för vår verksamhet.
* I denna siffra ingår bidrag från fossil del i avfallet samt använd eldningsolja och gas. Den fossila delen av avfallet har
uppskattats via plockanalyser. Från och med 2011 används nya forskningsresultat för att beräkna andelen fossilt kol i
rökgaserna. Det innebär att andelen fossil kol är 35 % och inte direkt jämförbara med tidigare år.
EN21
n Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient.
Vi redovisar utsläpp av tungmetaller från anläggningar där vi mäter vattenflöden och därmed kan
beräkna utsläppta mängder förorening.
Vi redovisar både där vattnet avleds direkt till recipient och där det går till extern rening vid reningsverk.
AnläggningÄmne
Recipient eller extern rening
EN22
Mängd
(kg)
2012
Mängd
(kg)
2011
AnläggningÄmne Mängd Mängd
(kg)
(kg)
Recipient eller 2012
2011
extern rening
AnläggningÄmne Mängd
(kg)
Recipient eller 2012
extern rening
Högsbo
Dagvattennät.
Via Järnbrotts-
motet till
havsviken
Välen.
Hg
Pb
Cd
Cr
Ni
Zn
As
Cu
0,001
0,3
0,005
0,12
0,14
3
0,08
0,65
0,004
0,9
0,02
0,5
0,4
15,7
0,2
2,0
Skräppekärr
Göta älv
Sävenäs AKV
Göta älv
Hg
Pb
Cd
Cr
Ni
Zn
As
Cu
0,1
0,2
0,1
0,5
0,4
3,9
0,3
0,6
0,1
0,2
0,3
0,4
0,3
3,0
0,2
0,5
Fläskebo
Sjösystemet
Haketjärn-
Maderna
Hg Pb
Cd
Cr
Ni
Zn
As
Cu
0,002
0,032
0,0034
0,037
0,6
6,2
0,043
0,3
0,00033
0,023
0,0026
0,033
0,82
1,8
0,048
0,25
Kläpp
Strävliden, reningsverk
Hg
Pb
Cd
Cr
Ni
Zn
As
Cu
0,003
0,08
0,003
0,094
0,31
1,5
0,32
0,49
0,001
0,18
0,002
0,112
0,236
5,93
0,061
0,63
Hg
Pb
Cd
Cr
Ni
Zn
As
Cu
0,002
0,52
0,01
0,22
0,26
10,4
0,17
1,01
Mängd
(kg)
2011
0,003
0,9
0,03
0,4
0,5
27,0
0,3
1,7
n Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod.
Vi redovisar här avfall som vår verksamhet ger upphov till och som vi inte har någon avsättning för.
Både bambergkaka, som är en stabil blandning av flygaska och rökgasreningsslam, och gipsslam uppstår i rökgasrenings­
processen där man avskiljer ämnen som man inte vill ska fortsätta cirkulera i miljön. Att mängderna ökar beror på dels på att vi
förbränner mer avfall och på förändringar i avfallets sammansättning. Under åren har också reningsprocessen förändrats i takt
med ökande krav och även detta påverkar mängden restprodukter.
Avfallstyp (ton)
Bambergkaka Gipsslam
EN26
Behandlingsmetod deponering
deponering
2012
24 100
1 700
2011
23 700
1 660
2010
23 000
1 090
n Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav.
Högsbo sortering: Installation av mekaniska filter för dagvattenrening.
Kläpp avfallsanläggning: Installation av sandfilter för rening av dagvatten.
Sävenäs förbränning: Installation av CUT-NOx (en reningsteknik med vatteninsprutning) på en pannlinje
för att minska utsläppen av NOx.
EN28
n Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av överträdelser av
miljölagstiftning och -bestämmelser.
Inga.
LA
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR
LA1
n Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform.
Personalstyrka (antal)
Heltid, tills vidare
Heltid, tidsbegränsade
Deltid, tillsvidare
Deltid, tidsbegränsade
Timanställda
Totalt
18 r e n o v a
2012
670
64
22
5
52
813
2012, KTRAB
89
0
6
0
25
120
2011
697
69
20
2
64
852
2010
692
61
23
0
50
826
LA2
n Antal anställda som slutat och personal­omsättning, per kön.
Personalomsättning (%)
Kvinnor
Män
LA7
2012
4,5
6
2012, KTRAB
2,5
7,5
2011
4,6
5,6
n Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor.
Arbetsrelaterade skador och sjukdomar (antal)
2012
2012, KTRAB
Arbetsskador
45
4
Sjukfrånvarodagar
678
i u
Dödsolyckor
0
0
LA12
2010
4,8
5,5
2011
65
327
0
2010
46
751
n Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling.
Redovisningen avser enbart moderbolaget då KTRAB just påbörjat mätning.
Andel medarbetare som har haft utvecklingssamtal:
2012
78 %
2011
64 %
2010
68 %
LA13
n Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön.
KRTAB, könsfördelning, procent
Renova, könsfördelning, procent
15
18
82
Samtliga anställda
33
44
67
Chefer
39
56
Bolagsledning
61
Styrelse
Kvinnor
Män
85
25
29
71
Samtliga anställda Bolagsledning
75
Styrelse
HR
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
HR2
n Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter,
samt vidtagna åtgärder.
Merparten av upphandlingarna görs via Göteborgs stads upphandlingsbolag som ställer etiska krav samt gör uppföljning på
leverantörer. I egna upphandlingar följer vi Göteborgs stads upphandlings- och inköpspolicy utöver de egna krav vi ställer.
Alla leverantörer granskas via ett samarbete med Skatteverket. KTRAB bedömer leverantörer utifrån kvalitets- och miljökrav.
HR4
n Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.
Inga
SO
ORGANISATIONENS ROLL I SAMHÄLLET
SO2
n Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption.
Bolaget genomför årliga riskbedömningar med avseende på risk för oegentligheter och utifrån denna tas en internkontrollplan
fram. Denna beslutas och följs upp av styrelsen. Samtliga delar av koncernen omfattas av genomgången.
SO3
n Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner
avseende motverkan mot korruption.
Under året har man via chefsmöten och arbetsplatsträffar gått igenom Göteborgs stads utbildning ”Handlingsplan för
förstärkt internkontroll och ökad öppenhet intern kontrol”l. Samtliga nya medarbetare går vid sin introduktion igenom
de etiska riktlinjerna.
SO4
n Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter.
I december 2012 inkom ett tips till Göteborgs stads whistleblower-funktion som rör Renova. Ärendet gick vidare till åklagare för
bedömning men lades ner i januari 2013.
SO7
n Totalt antal juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrenslagstiftning och monopolbeteende, samt utfallet härav.
Inga
SO8
n Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot
gällande lagar och bestämmelser.
Inga
renova
19
20 r e n o v a
Förvaltningsberättelse
R
enova AB ägs av elva kommuner
i Västsverige – Ale, Göteborg,
Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,
Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn
och Öckerö. I koncernen ingår:
• ÅTAB, Återställning Torsviken AB,
med ett aktiekapital på 100 000 kronor, som under året inte bedrivit någon
verksamhet.
• Kungälvs Transporttjänst AB
(KTRAB), som förvärvades 2006.
Bolaget fusionerades under 2012 med
Stenungsunds Renhållning AB (SRAB),
där Renova förvärvade resterande
aktier under året. Renova har sedan
2007 innehaft en tredjedel av aktierna
i SRAB.
• Fastighetsaktiebolaget Rödingen,
som förvärvades 2010.
Samhällsutvecklingen
I takt med en vikande konjunktur under
året har konkurrensen på avfallsmarknaden ökat kraftigt. Särskilt efter
sommaren noterar vi en accelererande
förändring med kraftig prispress som
följd.
Samtidigt konstaterar vi att med­
vetenheten i samhället om vikten av en
miljöriktig avfallshantering ökar. Exempel på detta är den växande marknaden
för second hand och annan återanvändning liksom en kraftigt ökad utsortering
av matavfall. Detta är en mycket positiv
utveckling utifrån ett miljöperspektiv
och innebär en förflyttning av avfallet
uppåt i EU:s avfallshierarki.
Inom branschen har ansvarsfrågan för
olika typer av avfall diskuterats under
året med anledning av den statliga
avfallsutredningen. Utredningen kommer under våren 2013 att resultera i en
proposition till riksdagen med en rad
omfattande förslag på förändringar
som kommer att påverka hela avfallsbranschen.
För flera kommunala avfallsbolag i
landet, däribland Renova, har under
året frågan om ny organisationsform
varit aktuell med anledning av krav på
en tydligare anpassning till EU-reglerna
om offentlig upphandling i kombination
med krav på full transparens för ägarna.
För Renovas del väntas beslut i frågan
under 2013.
Strategiska frågor
Renovas uppdrag är att tillsammans
med ägarkommunerna ta ett långsiktigt
ansvar för avfall och återvinning i ägarregionen. Ett väl fungerande miljöriktigt
system för transporter och behandling
av avfall bidrar till en hållbar tillväxt i
vår region och till reduktion av växthusgaser i världen. Renova har ett ansvar
för att långsiktigt arbeta för att minska
de totala avfallsmängderna i regionen.
En strategisk fråga är att skapa en
stabil hållbar lönsamhet i hela Renova­
koncernen. Under året har ett nytt,
för­finat, ekonomisystem implementerats
som ger förbättrade möjligheter att
kontinuerligt följa upp ekonomin i koncernen både på kund och produkt.
Ett flerårigt utvecklingsprojekt inom
insamlingsverksamheten har under
2012 gett tydliga ekonomiska effekter. Ett ständigt förbättringsarbete i
samtliga processer har direkt påverkat
lönsamheten. Ett nytt värmeavtal mellan
Göteborg Energi och Renova, om ersättningsnivån för den värme Renova förser
fjärrvärmenätet med, är en mycket
strategiskt viktig fråga för koncernen
och samtliga ägarkommuner. Förhandlingar har pågått under året och är ännu
ej slutförda.
En förutsättning för en stabil lönsamhet är att samtliga resurser såsom
fordon och behandlingsanläggningar
utnyttjas optimalt både ur ekonomisk
och miljömässig synvinkel. Som exempel
kan nämnas avfallskraftvärmeverket
som rustats för att ta emot allt avfall
från ägarregionen många år framöver.
I dag deponeras cirka 150 miljoner ton
avfall i Europa varje år, vilket medför
stora utsläpp av metan, som får direkta
konsekvenser för vårt gemensamma
klimat. EU:s deponiförbud kryper
allt närmare och med den tillfälliga
över­kapacitet vi nu har kan vi ta emot
utländskt avfall, som annars skulle
deponerats, för förbränning och energiproduktion. Förfrågningarna från andra
länder ökar hela tiden. Under 2012 tog
vi emot avfall från Norge. Förbränning med energiåtervinning av material
som annars skulle deponerats innebär
en kraftig sänkning av utsläppen av
växthusgaser. Att sälja vår behandlingskapacitet minskar också behovet att
importera fossila bränslen till regionen
såsom naturgas och olja för uppvärmning.
Genom årets förvärv av samtliga
aktier i Stenungsunds Renhållning AB
och den därpå följande fusionen med
Kungälvs Transporttjänst AB har vi
effektiviserat verksamheten och uppnått
goda synergier. Koncernen har nu förutsättningar att leverera helhetslösningar
med en hög servicenivå i hela ägarregionen, vilket är i linje med ägardirektivet.
En strategisk fråga för Renovakoncernen är också att arbeta för en utveckling mot hållbara transporter. Genom
nära samverkan med kommuner och
leverantörer av fordon och bränslen har
Renova genom åren legat i framkant
och kunnat driva utvecklingen inom
detta område. Målet är en fossilfri fordonsflotta år 2015.
Att öka insamlingen av matavfall för
framställning av biogas är ett av målen
i den regionala avfallsplanen A2020.
Den förbehandlingsanläggning för mat­
avfall som togs i drift i januari 2012 har
kraftigt ökat möjligheterna för ägarkommunerna att i närområdet kunna
förbehandla matavfallet för biogasframställning. Renova levererar i dag det
förbehandlade materialet (”slurryn”)
till biogasanläggningar där rötresten
återförs till jordbruket.
Avfallsmängder
Den totala avfallsmängden 2012 är i
stort sett oförändrad i förhållande till
året dessförinnan. Vi kan dock notera
att restavfallet från hushållen minskat
eftersom alltfler kommuner nu satsar
på insamling av matavfall. Matavfallet går sedan januari 2012 till Renovas
förbehandlingsanläggning i Marieholm
som trots en inkörningsperiod under de
första månaderna har tagit emot nära
21 000 ton matavfall under året.
››
Inkommande avfall (avser moderbolaget)
2012
2011
Avfall till sortering från hushåll och verksamheter
Obrännbart avfall från hushåll och verksamheter
Schaktmassor
Biologiskt avfall
Brännbart hushållsavfall
därav från ägarkommunerna
Brännbart verksamhetsavfall
Flytande biologiskt
Farligt avfall
Förorenade jordar
Återvinningsmaterial
Från lager
47 000
13 000
125 000
41 000
219 000
206 000
220 000
56 000
6 000
3 000
60 000
43 000
50 000
14 000
131 000
33 000
257 000
214 000
211 000
51 000
6 000
8 000
65 000
54 000
Summa
833 000
880 000
(ton)
renova
21
förvaltningsberättelse
Behandlat avfall vid Renovas anläggningar
2012
2011
542 520
68 948
20 960
535 811
64 751
0
(ton)
Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs
Deponier (Tagene och Fläskebo) Matavfall från hushåll och verksamheter, Marieholm
Resultat och ställning
Framtidsutsikter
Den totala omsättningen för Renova AB
är 1 179,8 (1 198,7) miljoner kronor.
Koncernens omsättning för året uppgår
till 1 283,2 (1 263,4) miljoner kronor.
Resultatet efter finansiella poster är
ett överskott i moderbolaget med 10,3
(12,9) miljoner och i koncernen 12,0
(18,1) miljoner kronor.
Balansomslutningen för Renova AB
är 2 113,0 (2 159,3) miljoner kronor.
Koncernens balansomslutning uppgår
till 2 106,7 (2 151,6) miljoner kronor.
Anläggningstillgångarna i Renova utgör
81,9 procent (84,0) av tillgångarna,
inom koncernen är motsvarande siffra
80,9 procent (83,4). Upplåningen inom
Renova uppgår till 62,2 procent (63,2),
inom koncernen är motsvarande siffra
62,4 procent (63,4).
Renova räknar med en oförändrad omsättning för 2013 och ett resultat som är
något lägre än 2012.
En översikt över Renovas utveckling
åren 2009–2012 redovisas i tabellen
nedan. Siffrorna avser koncernen.
Mål och tillämpade principer
för finansiell riskstyrning
Renova har cirka 1 315 miljoner i ränte­
bärande skulder. Till stöd för att minimera risker i räntevariationer använder
Renova olika löptider på upptagna lån
samt olika former av rörliga och fasta
räntesatser. Renova använder också
olika finansiella instrument, såsom räntetak och ränteswapar, för att på bästa
sätt minimera risker och kostnadsnivåer.
Som stöd för detta finns en finanspolicy.
Händelser efter balansdagen
Händelser som påverkat resultatet
väsentligt har inte inträffat efter balansdagen.
Väsentliga händelser och utveckling
Insamling och Logistik
Konkurrensen har ökat både när det
gäller kommunernas upphandlingar av
insamling av hushållsavfall och uppdrag
för företag.
För att möta denna situation har
Renova 2011 startat ett utvecklings­
projekt (NOVA P1) med syfte att genom
bättre resursutnyttjande sänka kostnaderna, öka vår konkurrenskraft och
därmed lönsamheten i koncernen. Under
2012 genomfördes en rad åtgärder inom
projektet vilka gett önskad effekt. Inte
minst handlar det om att bättre utnyttja
fordonsparken under dygnets 24 timmar.
Ett särskilt projekt under året har
fokuserat på att effektivisera de interna
transporterna. I ett nära samarbete
mellan insamlingsverksamheten och
anläggningarna har man lyckats förfina
planeringen så att både antalet transporter och antal fordon minskat markant.
Den ökade utsorteringen av matavfall
som går till Renovas försorterings­
anläggning har skapat en kraftig ökning
av antal transporter i framför allt
Göteborg.
Under året förlorade Renova avtalet
med Förpacknings- och tidningsinsam-
Renovas utveckling åren 2009–2012 (koncernen)
Nettoomsättning, Tkr
Balansomslutning, Tkr
Resultat efter finansiella poster, Tkr
Avkastning på eget kapital % *)
Bruttomarginal % **)
Rörelsemarginal % ***)
Soliditet % ****)
Kassalikviditet % *****)
Antal anställda
2012
2011
lingen om hämtning av kartong, plast
och plåt, vilket minskat transporterna.
Återvinning och Behandling
Koncernen har successivt uppgraderat
sina behandlingsanläggningar så att
man i dag fullt ut lever upp till kraven
enligt EU:s avfallsdirektiv. Renova­
koncernen har certifierad verksamhet
på alla steg i den så kallade avfalls­
hierarkin.
Produktionen av fjärrvärme och el
har under året varit mycket god. Se
tabell på sidan 23.
Avfallskraftvärmeverket har under året fått tillstånd för handel med
utsläppsrätter. Ett krav har varit att
utveckla en mätmetod för att bestämma
fossildelen i inkommande avfall till
anläggningen.
I samverkan med Götaverken Miljö
har en ny utrustning (CUTNOX) installerats för att ytterligare minska mängden kväveoxider – NOx – i rökgaserna
från avfallskraftvärmeverket. Med
den nya metoden minskar utsläppen
av kväve­oxider med ytterligare 20–30
procent i jämförelse med befintliga
reningsanläggningar.
Renova har under året erhållit tillstånd enligt Miljöbalken för verksamhet
i förvärvade lokaler och andra faciliteter
på fastigheten Rödingen i Göteborg.
Planeringen för kommande verksamhet
pågår – ett ”Recycling Centre” med materialåtervinning, mottagning av farligt
avfall med mera.
Renovas nya förbehandlingsanläggning för matavfall till biogas i Marie­
holm togs i drift i början av året och
producerar en så kallad slurry av
mycket god och eftertraktad kvalitet.
Slurryn transporteras i tanktrailers
till närliggande biogasanläggningar
där även rötresten som uppstår vid
rötningen tas tillvara och återförs till
jordbruket. Förbehandlingsanläggningen
2010
1 273 442
1 247 630
1 184 289
1 118 889
2 106 700
2 151 625
2 179 504
2 023 659
12 002
18 146
31 295 32 405
3,3 3,4 6,56,6
19,0 19,2 18,718,8
4,2 4,6 4,55,0
18,0 17,3 16,616,7
128,1101,7 23,635,0
933
912
881
874
*) Beräknas som resultat efter skatt på genomsnittligt justerat eget kapital
**) Beräknas som resultat före avskrivningar och finansiella poster i relation till total omsättning
***) Beräknas som resultat före finansiella kostnader i relation till total omsättning
****) Beräknas som resultat av det justerade egna kapitalet i relation till balansomslutningen
*****) Beräknas som omsättningstillgångar reducerat med förråd och tillägg för outnyttjad checkkredit i relation till kortfristiga skulder
22 r e n o v a
2009
El- och värmeproduktion
2012
2011
Producerad värme
Producerad el
1 472 253
273 243
1 419 300
263 274
Totalt producerad energi ur avfall
1 745 496
1 682 574
(MWh)
De gemensamma miljömålen för
bolaget inriktas på områden där vi har
störst miljöpåverkan. Exempel på detta
är koldioxidutsläpp från våra fordon,
energieffektiviteten vid våra anläggningar och utformningen av våra tjänster
och produkter.
är en viktig pusselbit för att utsorteringen av mat­avfall för biogas ska öka i
sådan omfattning så att målet i A2020
kan uppfyllas. Vi har under året sett en
kontinuerlig ökning av matavfallet till
Marieholm från ägarkommunerna.
I mitten av april deponerades det
första lasset farligt avfall på Fläskebo­
deponin i enlighet med det nya tillståndet som innebär att Renova nu kan tillgodose behovet av deponering av farligt
avfall för kommuner och verksamheter i
hela ägarregionen.
Anmälningsoch tillståndspliktig verksamhet
Majoriteten av Renovas anläggningar
omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljöbalken. Anläggningarna
påverkar miljön framför allt genom
utsläpp till luft och vatten.
Nytt tillstånd för Kläppanläggningen
i Stenungsund, med anledning av
tillkommande verksamheter och ökade
mängder, erhölls under hösten 2010.
Tillståndet överklagades av Renova,
men togs i anspråk under våren 2011.
Under 2012 fick Renova slutligt avslag
på ansökan om prövningstillstånd.
Beslutet påverkar dock inte verksam­
hetens omfattning.
Miljötillstånd för en ny biogas­
anläggning på Marieholm erhölls 2010.
Tillståndet togs i anspråk vid årsskiftet
2012.
Under en övergångsperiod omfattades
verksamheten på Marieholm både av
det gamla tillståndet för kompostering
och av det nya tillståndet för en biogasanläggning. Nu omfattas verksamheten
endast av tillståndet för en biogas­
anläggning.
Tillstånd för Fläskebodeponin erhölls
under 2011 och är taget i anspråk.
Deponering av farligt avfall påbörjades
under 2012.
Under 2012 fick Renova avslag på
den tillståndsansökan som lämnats in
för Tagene. Avslaget motiverades av att
tillståndsansökan avgränsats i för stor
utsträckning.
Under 2012 erhöll Renova tillstånd
för Rödingen avfallsanläggning. Det
HR
En väsentlig förutsättning för att nå
företagets mål är att skapa och vårda en
gemensam värdegrund för hela Renova.
Värdegrunden handlar om relationen
till kunderna och till arbetskamraterna.
Den består av kärnvärdena (miljö,
kompetens och nytänkande) och de gemensamma värderingarna (tillsammans,
tydlighet, tillit och tempo). I koncernen
pågår ett kontinuerligt arbete för att
stärka den gemensamma värdegrunden.
Sedan 2006 deltar Renova i en årlig
undersökning om jämställdhet, JÄMIX,
som görs bland företag och andra
organisationer i hela landet. JÄMIX
mäter nio olika nyckeltal som påverkar
jämställdheten och som sedan sammanvägs till ett jämställdhetsindex (JÄMIX).
Renova har förbättrat sig år från år och
hamnar i mätningen som redovisades
2012 en bra bit över medianvärdet för
alla som deltar i mätningen.
Miljö, kvalitet och arbetsmiljö
Renova är kvalitets-, miljö- och arbets­
miljöcertifierat. Ledningssystemet
är certifierat enligt ISO 9001:2000,
14001:2004 och AFS 2001:1. Målen för
arbetsmiljö- och miljöområdet liksom
kvalitetsmålen har fastställts i bolagsledningen och är en grund för verksamhetsplaner och budget.
Antal anställda
Renova
Kungälvs Transporttjänst
Män
663
99
KvinnorTotalt
150 (18,5 procent)
21 (17,5 procent)
Andel kvinnor i ledande befattning:
Renova 34,6 procent, Kungälvs Transporttjänst 28,5 procent
813
120
nya tillståndet omfattar en helt ny
avfallsanläggning med ett antal olika
verksamheter både för icke farligt och
farligt avfall.
Kungälvs Transporttjänst AB (KTRAB)
Dotterbolaget Kungälvs Transporttjänst
AB (KTRAB) är inriktat på att samla in,
transportera, behandla och återvinna
avfall från hushåll och företag i den
norra ägarregionen. En viktig verksamhet är också att informera, utbilda och
utföra miljörevisioner så att återvinningen i bolagets upptagningsområde ökar
i enlighet med nationella mål. KTRAB
driver två omlastningsstationer för
mellan­lagring, sortering och förädling
av återvinningsmaterial.
KTRAB har sin verksamhet med
huvudkontor, garage och verkstad
i Rollsbo industriområde, Kungälv.
KTRAB driver också ett platskontor
på anläggningen Kläpp i Stenungsunds
kommun. KTRAB ansvarar från oktober 2012 för uppdragen från kommunerna Kungälv, Stenungsund och Tjörn
att samla in hushållsavfall.
Munkegärdes återvinningsanläggning är ett område på 35 000 kvm och
arrenderas av Kungälvs kommun till
och med år 2024. På området hanteras
cirka 46 900 ton avfall årligen.
Kärr i Stenungsunds kommun används som lageranläggning för 10 000
ton/år. Anläggningen på Kläpp renar
genom kompostering varje år cirka
10 000 ton förorenade jordar. Här driver KTRAB även en återvinningscentral
för kommuninvånarna i Stenungsunds
kommun.
Fusionen mellan SRAB och KTRAB
har varit kostnadseffektiv. Koncernens
gemensamma resurser har tagits tillvara
och en centralisering av SRAB:s tidigare
verksamhet till Renovas anläggning
på Kläpp och till KTRAB:s lokaler i
Rollsbo, Kungälv, har genomförts.
Den totala omsättningen 2012 för
Kungälvs Transporttjänst AB är 152 867
tkr (73 108 tkr 2011). Bolagets vinst
efter finansiella poster är 7 661 tkr
(8 448 tkr 2011).
Förslag till behandling av resultat
Moderbolaget
Till årsstämmans förfogande står
följande medel
Ansamlad förlust - 8 169 000
Årets resultat - 5 559 000
Kronor - 13 728 000
Styrelsen föreslår att den ansamlade
förlusten överförs i ny räkning.
renova
23
Styrning, ledning och organisation
VD
Christian Baarlid
Jessica Essman, vd-assistent
Kommunikation
Eva Adersjö
Säkerhet
Sven-Arne Bimstrand
HR
Lotta Barclay
Strategisk utveckling
Karin Lindroth
Administration
Susanna Strandberg
Ekonomi
Lars Carlsson
Organisation i samverkan
Försäljning
t f Kajsa Lager
Kungälvs
Transporttjänst AB
Marknad
Björn Nilsson
Insamling
och Logistik
Hans Zackrisson
Återvinning och
Behandling
Christer Lundgren
➤
Renova är organiserat i tre
verksamhetsområden och sex
stödavdelningar. Organisationen
bygger på samverkan mellan
affärs­områden och stödavdelningar
i processer som löper genom företaget oberoende av organisationsstrukturen.
VD
Stefan Bernhardtz
Produktion
Conny Wallgren
Administration
Charlotta Segerström
Renovas styrelse
Renovas styrelse består av nio ledamöter och nio suppleanter. Samtliga
delägarkommuner ska vara representerade i styrelsen, antingen med en
ledamot eller en suppleant. Göteborgs stad innehar ordförandeposten och vice
ordförandeposten. Varje delägarkommun utser sin eller sina representanter.
Renovas styrelse bestod 2012 av följande personer:
Ordinarie ledamöter
Marina Johansson, S
Göteborg
ordförande
Kjell Svensson, M Göteborg
vice ordförande
Jonas Attenius, S
Göteborg
Mats Brodefors, M
Göteborg
Rickard Arvidsson, MP
Göteborg
Marianne Nilsson, Kd
Kungälv
Anna-Lena Mellquist, S
Lerum
Kjell Carlson, M
Kungsbacka
Kaj Johansson, S
Mölndal
Suppleanter
Pernilla Stafsén, S
Göteborg
Axel Josefson, M
Göteborg
Håkan Hallengren, S
Göteborg
Håkan Beskow, M
Öckerö
Ing-Marie Samuelsson, S
Härryda
Dan Björk, M
Ale
Claes Jansson, S
Tjörn
Larisa Bergroth, FP
Partille
Fredrik Nielsen, M
Stenungsund
t o m 120830 24 r e n o v a
Personalrepresentanter
Ralph Rosenlund, ordinarie
Kim Jörgensen, ordinarie
Bengt Lindberg, suppleant
Thomas Öhman, suppleant
Kungälvs Transporttjänsts styrelse
Marina Johansson, S, ordförande
Kjell Svensson, M, vice ordförande
Kjell Carlson, M
Anna-Lena Mellqvist, S
Christian Baarlid
Personalrepresentanter
Michael Karlsson
Conny Wallgren
Michael Nordgren
Ägarandelar
Renova ägs av elva västsvenska
kommuner med ägarandelar enligt
tabellen nedan.
Ägardirektivet ger förutsättningarna för Renovas verksamhet och är
utgångspunkten för visionen:
Renova ska leda utvecklingen
mot en långsiktigt hållbar tillväxt i
vår ägarregion.
Kommun
Ägarandel, procent
Göteborg83,7
Mölndal3,6
Kungälv2,4
Ale1,8
Partille1,8
Kungsbacka1,5
Stenungsund1,5
Lerum1,3
Tjörn1,1
Härryda0,9
Öckerö0,4
Resultaträkning
KoncernenModerbolaget
Belopp i Tkr
Not
2012
2011
2012
2011
Nettoomsättning
1, 2
1 273 442
1 247 630
1 169 997
1 182 899
Övriga rörelseintäkter
9 761
15 749
9 761
15 749
1 283 203
1 263 379
1 179 758
1 198 648
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader
3, 6
-583 730
-578 445
- 546 492
-554 204
Personalkostnader
4, 5, 7
-456 284
-442 099
-403 252
-415 166
Avskrivningar 8
-190 895
-185 153
-179 483
-176 929
- 1 230 909
-1 205 697
-1 129 227
-1 146 299
Rörelseresultat
52 294
57 682
50 531
52 349
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter
1 588
1 282
918
1 047
Räntekostnader
-41 880
-40 818
-41 125
-40 541
-40 292
-39 536
-40 207
-39 494
Resultat efter finansiella poster
12 002
18 146
10 324
12 855
Bokslutsdispositioner
9
–
–
-18 000
-23 000
Resultat före skatt
12 002
18 146
-7 676
-10 145
Skatt på årets resultat
10
579
-5 871
2 117
2 213
Årets resultat
12 581
12 275
-5 559
-7 932
Förklaring resultat
Resultat efter finansiella poster Renova
Avskrivningar utöver plan Summa resultat före skatt i Renova
Skatt koncernbidrag
Förändring uppskuten skattefordran
Summa skattekostnad
tkr
10 324
-18 000
-7 676
2 587
- 470
2 117
Kommentar resultat moderbolag
För att inte utlösa en reell skattebelastning i bolaget, Not 9
Resultat före skatt i RR
26,3 % av nettot av årets koncernbidrag, Not 10
Not 10
Summa skattekostnad i RR, Not 10
Resultat efter skatt
-5 559
Resultat i Moderbolaget i RR, Not 15
Erhållet koncernbidrag KTRAB
Skatt Påverkan Eget kapital
9 836
-2 587
7 260
Minskas med 26,3 % av nettot av koncernbidrag
Not 15
Förklaring till behandlingen av årets resultat
Ingående balans 2012 balanserat resultat
Omföring föregående års resultat
Årets koncernbidrag netto Årets resultat
-7 497
-7 932
7 260
-5 559
Not 15
Not 15
Not 15
Not 15
Summa balanserat resultat att behandla
-13 728
Behandling av resultatet samt Not 15
RR = Resultaträkning
BR = Balansräkning
KTRAB = Kungälvs Transporttjänst AB
renova
25
Balansräkning
KoncernenModerbolaget
Not
2012
2011
2012
2011
Immateriella anläggningstillgångar
8
Goodwill
3 981
3 981
1 469
1 469
–
0
–
0
Materiella anläggningstillgångar
8
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar
454 883
1 141 997
67 771
32 495
1 697 146
460 865
1 206 112
51 943
59 742
1 778 662
414 330
1 141 997
52 735
31 570
1 640 632
419 763
1 206 112
37 097
59 084
1 722 056
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
11
Andelar i intresseföretag
11
Övriga aktier och andelar
Långfristiga fordringar
Uppskjuten skattefordran
10
–
0
362
363
2 405
3 130
–
8 192
362
3 091
2 875
14 520
76 270 0
362
10 563
2 405
89 600
69 671
7 600
362
11 741
2 875
92 249
Summa anläggningstillgångar
1 704 257
1 794 651
1 730 232
1 814 305
Omsättningstillgångar
Förråd och lager
53 218
50 675
52 624
50 425
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
108 410
134 099
86 930
Övriga fordringar
12
23 938
32 989
49 003
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13
161 842
118 488
155 407
294 190
285 576
291 340
124 036
46 713
115 178
285 927
Belopp i Tkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Kassa och bank
14
55 035
20 723
38 829
8 621
Summa omsättningstillgångar
402 443
356 974
382 793
344 973
Summa tillgångar
2 106 700
2 151 625
2 113 025
2 159 278
26 r e n o v a
KoncernenModerbolaget
Belopp i Tkr
Not
2012
2011
2012
2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
15
Bundet eget kapital
Aktiekapital (168 750 aktier )
16 875
16 875
16 875
16 875
Reservfond 85 926 85 926 85 92585 925
Bundna reserver
339 143
318 032
–
–
441 944
420 833
102 800
102 800
Ansamlad förlust
Balanserad förlust
Årets resultat
-69 463
12 581
-60 627
12 275
-8 169
- 5 559
-7 497
-7 932
- 56 882
-48 352
- 13 728
-15 429
Summa eget kapital
385 062
372 481
89 072
87 371
Obeskattade reserver
16
Avsättningar
Avsättningar för pensioner Avsättningar för skatter
17
Övriga avsättningar
18
0
–
436 500
418 500
57 281
114 595
23 154
59 476
114 143
39 412
57 281
–
23 154
59 476
–
39 412
Summa avsättningar
195 030
213 031
80 435
98 888
19
1 215 000
1 215 675
1 215 000
1 215 000
Summa långfristiga skulder
1 215 000
1 215 675
1 215 000
1 215 000
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
14, 19
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
20
100 000
100 093
34 512
77 003
155 886
96 567
20 115
77 870
100 000
96 654
33 040
62 324
155 886
94 293
18 956
70 384
Summa kortfristiga skulder
311 608
350 438
292 018
339 519
Summa eget kapital och skulder
2 106 700
2 151 625
2 113 025
2 159 278
2 900
3 000
–
2 900
3 000
27 201
2 900
3 000
–
2 900
3 000
27 201
14 850
15 351
–
–
14 850
15 351
–
–
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser19
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckning
Bankgarantier fullgörande av kontrakt
Uppdelning fr o m 2012:
Bankgarantier fullgörande av kontrakt
Ansvarsförbindelser
21
(Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun)
renova
27
Kassaflödesanalys
Belopp i Tkr
KoncernenModerbolaget
2012
2011
2012
2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
13 590
18 146
10 324
12 855
Årets av- och nedskrivningar
190 895
185 153
179 483
176 929
Realisationsresultat
-202-435 -154 625
Förändring av avsättningar
-18 453
-11 815
-18 453
-11 815
Andra ej likv. påverkande poster från dotterbolag
4 363
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
190 193
191 049
171 200
178 594
Kassaflöde från förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1 543
9 889
-9 559
188 980
-5 022
-17 891
10 408
178 544
- 2 217
4 452
-1 592
171 843
-5 058
-5 755
9 065
176 846
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-109 155
-114 752
Förvärv av dotterbolag
-9 000
–
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
–
–
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
9 634
435
Lån till dotterbolag
Likvida medel tillförda vid förvärv av dotterbolag
2 502
–
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-106 019
-114 317
-102 422
–
–
5 518
1 178
–
-95 726
-112 538
–
–
–
–
-112 538
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån/amorteringar
Minskning av långfristiga fordringar
Ökning av kortfristiga skulder
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-48 649
–
–
-48 649
-45 099
–
655
-44 444
-45 909
–
–
-45 909
-45 099
277
-11 494
-56 316
Årets kassaflöde
34 312
19 783
30 208
7 992
Likvida medel vid årets början
20 723
940
8 621
629
Likvida medel vid periodens slut
55 035
20 723
38 829
8 621
28 r e n o v a
Redovisnings- och värderingsprinciper
Å
rsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag för
koncernredovisningen där Redovisningsrådets rekommendation 1:00 har tillämpats.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, dotterbolag, i
vilket moderbolaget äger mer än 50 procent av rösterna.
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.
Det innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder
upptagits till ett marknadsvärde, som legat till grund för fastställande av aktierna. Skillnaden mellan köpeskillingen och de
förvärvade bolagets egna kapital redovisas som goodwill samt
övervärde på byggnader. Koncernens egna kapital omfattar
moderbolagets egna kapital och den del av dotterbolagens egna
kapital som tillkommit efter det att dessa bolag förvärvats.
Intäkter
Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits
eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning
det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att
tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt. Följande kriterier måste också uppfyllas innan
intäkter redovisas:
Försäljning av varor
Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna
som förknippas med äganderätten till varorna har övergått på
köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Försäljning av tjänster
Intäkter avseende utförda tjänster redovisas med utgångspunkt
från färdigställandegraden. Den beräknas som antalet utförda
arbetstimmar i relation till det totala antal arbetstimmar som
uppskattas i varje enskilt avtal. Om avtalets färdigställandegrad
inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till
ett värde som motsvarar återvinningsbara kostnader.
Anläggningstillgångar
Årets avskrivningar baseras på anläggningarnas ursprungliga
anskaffningsvärde och fördelas över den beräknade normala
ekonomiska livslängden.
Planenlig avskrivning har skett med följande procentsatser.
Maskiner och inventarier Moderbolaget % Dotterbolag %
Avfallskraftvärmeverk
5–
Sorteringsanläggning
5–
Rökgasreningsanläggning 10–
Energianläggning
5–
Omlastningsstationer och deponier
10 –
Fordon
1510
Övriga maskiner och inventarier
10–30
10–33
Byggnader
Moderbolaget % Dotterbolag %
Avfallskraftvärmeverk
5–
Sorteringsanläggning
53,25–6,25
Omlastningsstationer och deponier
10
–
Förvaltningsfastighet
42–4
Markanläggningar
Moderbolaget % Dotterbolag %
Avfallskraftvärmeverk 5
–
Sorteringsanläggning
53,75–5
Omlastningsstation, deponier
10
–
Bolaget skriver av goodwill på 5 år.
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde
och verkligt värde med avdrag för 3 procent inkurans.
Tillgångar och skulder där värdering ej framgår av särskild
not är upptagna till anskaffningsvärde respektive nominellt
värde.
renova
29
Noter
Belopp i Tkr
Not 1 Nettoomsättningens fördelning
Not 6 Leasingavgifter avseende operationell leasing
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
Avfalls- och
behandlingsavgifter
Värme- och
elförsäljning
Insamling- och
transportintäkter
Övriga
försäljningsintäkter
Övriga
rörelseintäkter
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal uppgår i koncernen till
207 532 Tkr.
398 519
365 160
353 560
348 100
Förfallotider
289 618
291 588
289 618
291 588
Koncernen
Moderbolaget
548 838
540 050
490 459
493 500
36 467
50 832
36 360
49 711
Not 7 Sjukfrånvaro personal
9 761
15 749
9 761
15 749
1 283 203
1 263 379
1 179 758 1 198 648
Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernbolag
Av årets inköp avser 39 724 Tkr (17 053) inköp från andra koncernbolag.
Av årets försäljning avser 10 156 Tkr (5 605) försäljning till andra
koncernbolag.
Not 3 Upplysning om revisorns arvode
Arvode och ­ Koncernen Moderbolaget
kostnadsersättning 2012 2011 20122011
PWC revision
PWC andra uppdrag
Revisorskollegiet
353299273234
48
132
8
92
105 179 105179
506610386505
Antal anställda
Varav kvinnor Varav män Koncernen Moderbolaget
2012 201120122011
933 912813852
171
169
150
160
762
743
663
692
Könsfördelning
Fördelningen mellan kvinnor
och män i företagets styrelse:
Kvinnor
Män
Fördelningen mellan kvinnor
och män i företagsledningen:
Kvinnor Män 5 333
9 656
5 755
5 845
Mellan ett och fem år
Senare
än fem år
40 483
37 830
151 827
139 412
15 222
13 552
Moderbolaget
20122011
Sjukfrånvaro kvinnor
6,9 %
4,4 %
Sjukfrånvaro män
6,7 %
6,7 %
Total sjukfrånvaro 6,7 %
6,2 %
Sjukfrånvaro, anställda som är yngre än 30 år
5,5 %
5,5 %
Sjukfrånvaro, anställda som är mellan 30–49 år
5,7 %
5,8 %
Sjukfrånvaro, anställda som är äldre än 49 år
6,7 %
8,0 %
Föregående års siffror för sjukfrånvaron inom de olika åldersintervallerna är
korrigerade.
Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens
sammanlagda ordinarie arbetstid.
Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie tid. Ordinarie årsarbetstid för en anställd beräknas till 1 600 timmar.
Not 8 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och ­ markanläggningar Not 4 Medelantalet anställda
Inom
ett år
Koncernen 2012
2011
Moderbolaget
2012
2011
Ingående
anskaffningsvärde
706 271
659 883
642 004
Inköp
2501 260
Försäljning/utrangering -1 486
-448
-1 486
Omklassificering
23 147
45 576
23 147
Anskaffningsvärde –
förvärv av dotterbolag
1 773
–
–
596 876
-448
45 576
–
Utgående ack.
anskaffningsvärden
729 955
706 271
663 665
642 004
Ingående
avskrivningar
342 362
314 601
318 891
293 606
31 152
27 941
28 580
25 465
Försäljning/utrangering -1 486
-180
-1 486
-180
Årets avskrivningar
Utgående ack
avskrivningar
372 028
342 362
345 985
318 891
Utgående
planenligt restvärde
357 927
363 909
317 680
323 113
forts. nästa sida
Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012
2011
VaravVarav
Löner och
Sociala
pensions-
Löner och
Sociala
pensions
ersättningarkostnaderkostnader
ersättningarkostnader
kostnader
Styrelse och VD
1 742
1 088
513
1 944
1 032
391
Övriga anställda
285 723
106 238
22 500
281 233
122 549 31 815
Moderbolaget
287 465
107 326
23 013
283 177
123 571
32 206
Koncernen
324 923
121 555
25 773
302 777
130 426
33 147
VD har rätt att avgå med pension vid 62 års ålder. Pension utgår med 75% av månadslönen. Sker uppsägning från arbetsgivarens sida efter att VD fyllt 60 år
utgår pension med 65 % av månadslönen respektive efter att VD fyllt 62 år med 75 %.Vid uppsägning från bolagets sida äger VD rätt till avgångsvederlag
motsvarande 12–24 månadslöner beroende på ålder vid avgång.
30 r e n o v a
Not 8 Materiella anläggningstillgångar forts.
Not 8 Materiella anläggningstillgångar forts.
­ Mark ­ Pågående
nyanläggningar Ingående
anskaffningsvärde
Utgående
planenligt restvärde
Totalt utgående
planenligt restvärde
byggnader och mark
­ Maskiner och andra
tekniska anläggningar
Ingående
anskaffningsvärde
Försäljning/
utrangering
Omklassificering
Koncernen Moderbolaget
20122011 2012 2011
96 956
96 956
96 650
96 650
96 956
96 956
96 650
96 650
454 883
460 865
414 330
419 763
Koncernen 2 817 036
2 769 513
-886-250 -886 -250
47 773
75 244
47 773
Utgående ack.
anskaffn.värden
2 891 394 2 817 036
2 891 394
2 817 036
Ingående
avskrivningar
1 610 924 1 471 909
1 610 924
1 471 909
Försäljning/
utrangering
Årets avskrivningar
Försäljning/
utrangering
75 244
-886
–
-886
–
139 359
139 233
139 359
139 233
–-218
1 749 397 1 610 924
1 749 397
1 610 924
Utgående planenligt restvärde
1 141 997 1 206 112
1 141 997
1 206 112
­ Koncernen Moderbolaget
Fordon, inventarier,
verktyg, installationer
20122011 2012 2011
Inköp
Försäljning/
utrangering
Omklassificering
Ack. avskrivn vid
förvärv av dotterbolag
339 565
358 190
283 298
298 674
1 806
1 281
–
–
-37 554
-26 020
-35 463
-21 490
32 546
6 114
32 546
6 114
6 568
–
–
–
Utgående ack.
anskaffningsvärden
342 931
339 565
280 381
283 298
Ingående
avskrivningar
287 622
297 048
246 201
255 137
Försäljning/
utrangering
-32 189
16 228
-30 099
-21 166
19 728
-25 654
11 544
12 230
275 161
287 622
227 646
246 201
67 771
51 943
52 735
37 097
Årets avskrivningar
Utgående ack
avskrivningar
Utgående
planenligt restvärde
Moderbolaget
2012
2011
2012
2011
59 742
103 690
-130 937
46 329
112 876
-99 463
59 084
103 423
-130 937
46 009
112 538
-99 463
Utgående ack.
anskaffningsvärden
32 495
59 742
31 570
59 084
Utgående
planenligt restvärde 32 495
59 742
31 570
59 084
Ingående
anskaffningsvärde
Inköp
Omklassificering
Goodwill, koncernen
Ingående anskaffningsvärde
2012
2011
26 728
26 728
3 409
–
Inköp
Utgående ack.
anskaffningsvärden
30 137
26 728
Ingående avskrivningar
25 259
23 510
Årets avskrivningar
657
1 749
Ack. avskrivningar vid
förvärv av dotterbolag
240
–
26 156
25 259
3 981
1 469
Utgående ack.
avskrivningar
Utgående
planenligt restvärde – -218
Utgående ack
avskrivningar
Ingående
anskaffningsvärde
Koncernen Moderbolaget
20122011 2012 2011
2 817 036 2 769 513
Not 9 Bokslutsdispositioner
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
Förändring av
avskrivningar över plan
–
–
-18 000
- 23 000
Not 10 Skatt på årets resultat
Koncernen Moderbolaget
2012201120122011
Årets inkomstskatt
- 4 206
- 5 871
2 587
2 399
-470
–
-470
-186
Förändring i
uppskjuten skatt
Förändring i
uppskjuten skatt
p g a ändrad skattesats
5 255
–
–
–
579
-5 871
2 117
2 213
Not 11 Andelar i koncern- och intresseföretag
AntalBokfört
andelar värde
Kungälvs Transporttjänst AB,
556109-1462, Säte Kungälv
ÅTAB Torsvikens Återställning AB
556457-1056, Säte Göteborg
Fastighetsaktiebolaget Rödingen
100 %
30 000
45 492
100 %
100 %
100
1 000
100
30 778
76 270
renova
››
31
noter
Belopp i Tkr
Not 12 Övriga fordringar
Not 16 Obeskattade reserver
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
Skattefordran
Fordran dotterbolag
Momsfordran
Övriga fordringar
8 273
–
8 260
14 676
Ackumulerade
avskrivningar över plan
15 665
23 827
25 432
23 777
Uppskjuten skatt i obeskattade reserver uppgår till 96 030 (110 066) tkr.
Skattebelastningen är korrigerad till 22 % av obeskattade reserver.
Summa
23 938
32 989
49 003
46 713
9 162
–
8 150
15 421
Upplupna
kundfakturor
Koncernen Moderbolaget
20122011 2012 2011
120 886
66 762
120 886
66 762
–
2 151
–
2 151
4 858
6 591
4 858
6 591
Förutbetalda
hyror och arrenden
Upplupen Nox intäkt
Upplupen intäkt
Kretsloppskontoret
Upplupna intäkter energi
Övriga poster
Summa
–121
11 148
9 361
–
–
436 500
418 500
Not 17 Avsättning för skatter
Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
– 121
11 148
9 361
24 950
33 502
18 515
30 192
161 842
118 488
155 407
115 178
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
Uppskjuten skatteskuld
114 595
114 143
–
–
Not 18 Övriga avsättningar
Koncernen Moderbolaget
20122011 20122011
Avsättning för
avslutningsarbeten, Tagene
17 300
Avsättning för
återställande av Torsviken
Avsättning för
återställande av Fläskebo
28 617
17 300
–4 879
28 617
–4 879
5 854
5 916
5 854
5 916
23 154
39 412
23 154
39 412
Not 14 Checkräkningskredit
Moderbolagets beviljade checkräkningskredit uppgår till 50 Mkr (50 Mkr)
vilket är detsamma som koncernens beviljade checkkredit. Utnyttjad checkkredit per 2012-12-31 uppgick till 0 (0) i moderbolaget.
Not 15 Förändring av eget kapital
Koncernen
Aktiekapital
Bundna reserver
Balanserat resultat
Årets resultat
Totalt
Belopp vid årets ingång
16 875
403 957
-60 627
12 275
372 480
Förskjutning mellan fritt och bundet kapital –
–
12 275
-12 275
0
Omföring av föregående års resultat
–
21 111
-21 111
–
Övrigt0
Årets resultat
–
–
–
12 581
12 581
Belopp vid årets utgång
-69 463
12 581
385 061
Moderbolaget
Aktiekapital
Reservfond
Balanserat resultat
Belopp vid årets ingång
16 875
85 925
-7 497
Omföring av föregående års resultat
–
–
-7 932
Erhållet koncernbidrag
–
–
7 260
Årets resultat
–
–
–
Årets resultat
-7 932
7 932
–
-5 559
Totalt
87 371
0
7 260
-5 559
-5 559
89 072
Belopp vid årets utgång
32 r e n o v a
16 875
16 875
425 068
85 925
-8 169
Not 19 Skulder till kreditinstitut
Moderbolaget
Skuld
Skuld per Förfaller till betalning
31 dec 2012
Inom ett år
Ett till fem år
Senare än fem år
Ställd säkerhet
Skuld till kreditinstitut
1 315 000
100 000
1 215 000
0
1) Skuld per
31 dec 2011
1 365 000
Samtliga lån är upptagna i Göteborgs Stads Koncernbank.
Ställda säkerheter avseende egna skulder och avsättningar
20122011
1) Fastighetsinteckningar
2 900
2 900
Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 21 Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser uppgående till betydande belopp avseende kostnader
för återställande av deponier utöver skuldfört belopp per den 31 december
2012 föreligger. Ansvarsförbindelser har också ställts för fullgörande av
entreprenadkontrakt. Renova AB har ställt ut en kapitaltäckningsgaranti där
Renova garanterar dotterföretaget Kungälvs Transporttjänsts AB eget kapital
till bolagets årsstämma 2013.
Koncernen Moderbolaget
2012 2011 20122011
Semesterlöneskuld
Sociala avgifter
Upplupna räntor
Övriga upplupna kostnader
18 872
14 681
4 758
38 692
17 797
13 160
5 607
41 306
14 741
12 541
4 758
30 284
14 374
12 688
5 607
37 715
Summa:
77 003
77 870
62 324
70 384
Villkorat aktieägartillskott uppgående till 20 Mkr erhölls under 1999.
Återbetalning skall göras från fritt eget kapital och då soliditeten
överstiger 25 %.
Göteborg den 8 februari 2013
Marina Johansson Ordförande
Kjell Svensson Vice ordförande
Jonas Attenius
Mats Brodefors
Marianne Nilsson
Anna-Lena Mellquist
Kjell Carlson
Kaj Johansson
Rickard Arvidsson
renova
33
Granskningsrapport
Till årsstämman i Renova AB
Org nr 556108-3337
Till ägarkommunernas kommun­
fullmäktige för kännedom
V
i, av årsstämman utsedda lekmannarevisorer, har granskat Renova AB:s
verksamhet under 2012.
Styrelse och verkställande direktör
ansvarar för att verksamheten bedrivs
i enlighet med lagar och föreskrifter,
bolagsordning samt ägardirektiv.
Lekmannarevisorernas ansvar är
att granska och bedöma om bolagets
verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt samt att bolagets
interna kontroll har varit tillräcklig. En
sammanfattning av utförd granskning
har överlämnats till bolagets styrelse
och verkställande direktör.
Granskningen har utförts enligt
aktiebolagslagen, kommunallagen,
kommunens revisionsreglemente, god
revisionssed i kommunal verksamhet
och med beaktande av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman fattat.
Granskningen har genomförts med den
inriktning och omfattning som behövs
för att ge rimlig grund för vår bedömning.
Utifrån genomförd granskning
bedömer vi att bolagets verksamhet har
skötts på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt samt att bolagets interna kontroll
har varit tillräcklig.
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i
syfte att utforma granskningsåtgärder som
är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra
ett uttalande om effektiviteten i bolagets
interna kontroll. En revision innefattar
också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens uppskattningar
i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i års­
redovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har
inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och
verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för
förslaget till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören
som har ansvaret för förvaltningen enligt
aktiebolagslagen.
Göteborg 2013-02-08
Ludwig Karestedt
av årsstämman
utsedd lekmannarevisor
Inger Peterson
av årsstämman
utsedd lekmannarevisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Renova AB,
org.nr 556108-3337
Rapport om årsredovisningen
och koncernredovisningen
V
i har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för
Renova AB för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens
ansvar för årsredovisningen
och koncern­redovisningen
Det är styrelsen och verkställande direk­
tören som har ansvaret för att upprätta
en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna
kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört
revisionen enligt International Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet
att årsredovisningen och koncernredo­
visningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om
belopp och annan information i års­
redovisningen och koncernredovisningen.
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma
riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
34 r e n o v a
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i
enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av moderbolagets och koncernens
finansiella ställning per den 31 december
2012 och av dessas finansiella resultat
och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens och
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman
fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet
uttala oss om förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av vår
revision. Vi har utfört revisionen enligt
god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande
bolagets vinst eller förlust har vi granskat
om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om
ansvarsfrihet har vi utöver vår revision
av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder
och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om
någon styrelseledamot eller verkställande
direktören på annat sätt har handlat i strid
med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen
eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har
inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för våra uttalanden.
Rapport om andra krav
enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen har vi även
utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning för Renova AB
för år 2012.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman behandlar
förlusten enligt förslaget i förvaltnings­
berättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 8 februari 2013
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Peter Sjöberg, auktoriserad revisor
Flerårsöversikt
Resultaträkning Belopp i Tkr
Rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
Rörelseresultat före avskrivningar
2012
2011
2010
2009
2008
1 169 997
-939 983
1 182 899
-953 621
1 131 985
-918 305
1 070 081
-869 605
1 070 351
-844 773
230 014
229 278
213 680
200 476
225 578
Avskrivningar
-179 483
Nedskrivning
-176 929
-159 015
-145 111
-141 681
—
—
—2 042
Rörelseresultat efter avskrivningar
50 531
52 349
54 665
55 365
81 855
Finansiella intäkter och kostnader
-40 207
-39 494
-21 940
-23 959
-32 790
10 324
12 855
32 725
31 406
49 065
10 324
-18 000
12 855
-23 000
32 725
-33 000
31 406
-40 000
49 065
-55 000
-7 676
-10 145
-275
-8 594
-5 935
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
Bokslutsdispositioner
Resultat före skatt
Skatt
Årets resultat
Balansräkning Belopp i Tkr
2 117
2 213
689
1 389
1 792
-5 559
-7 932
414
-7 205
-4 143
2012
2011
2010
2009
2008
Tillgångar
Anläggningstillgångar
1 730 232
1 814 305
1 879 784
1 670 973
1 520 775
Omsättningstillgångar
382 793
344 973
317 692
354 053
353 126
Summa tillgångar
2 113 025
2 159 278
2 197 476
2 025 026
1 873 901
Skulder
Eget kapital
89 072
87 371
88 595
86 241
89 066
Obeskattade reserver
436 500
418 500
395 500
362 500
322 500
Långfristiga skulder
1 295 435
1 313 888
443 703
622 075
919 555
Kortfristiga skulder
292 018
339 519
1 269 678
954 210
542 780
Summa eget kapital och skulder
2 113 025
2 159 278
2 197 476
2 025 026
1 873 901
renova
35
Renova AB, Box 156, 401 22 Göteborg. Telefon 031-61 80 00, www.renova.se