Transcript Kära Mobergvänner! - Vilhelm Moberg

Växjö i slutet på januari 2013
Kära Mobergvänner!
Två år i rad har det nya verksamhetsårets första brev skickats ut i slutet på det
gamla året som en julhälsning. Av olika anledningar lät det sig inte göras denna
gång, utan vi har återgått till den gamla ordningen med brev i januari. Det var en
småskrift som skulle göras klar, och arbetet med årets medlemsbok har tagit
mycket tid i anspråk. Jag hoppas Du har haft tålamod att vänta.
I småskrift nr 9, som bifogas detta brev, presenteras dramatikern Vilhelm
Moberg från olika synvinklar och av personer med skilda erfarenheter: en teaterchef, Johan Bernander, en teaterforskare, Maths Jesperson, och en författare,
teveproducent och dramatiker, Carin Mannheimer. De tre föreläsningarna är
spridda över tid, från 2006 till 2012. Johan Bernander föreläste 2006 andra
gången seminariet ”Dagar med Moberg” arrangerades, Maths Jesperson vid årsmötet i Stockholm 2008 och Carin Mannheimer vid årsmötet i Långasjö förra
året, då hon fick motta Sällskapets stipendium. Texterna är präglade av sina
avsändare, och det känns roligt att på detta vis föra deras syn på dramatikern
Vilhelm Moberg vidare till våra medlemmar. Hans pjäser spelades flitigt under
1900-talet, inte minst i radio, och de spelas fortfarande relativt ofta. Teatern
betydde oerhört mycket för honom själv. Så skrev han också, om man räknar
antalet titlar, fler skådespel än romaner.
Medlemsantalet har glädjande nog stigit under förra året. Vid årsskiftet var vi
1059 medlemmar, vilket är något mer än i slutet av 2011. Vi hoppas förstås att
Du vill fortsätta att vara medlem och använder antingen det bifogade inbetalningskortet eller utnyttjar Din internetbank för inbetalning av medlemsavgiften.
Enligt årsmötets beslut är denna oförändrat 180 kronor för fullbetalande
medlem, 30 kronor för familjemedlem och 250 kronor för institution. Årets
medlemsbok blir ett slags lexikon, en presentation av Mobergs författarskap,
inte enskilda berättelser eller tidningsartiklar utan de hela verken. Dessa är
kronologiskt grupperade kring romaner, dramatik och övrig prosa. Varje enskilt
verk presenteras med en kort sammanfattning av innehållet, följd av en uppräkning av personerna med sidhänvisning till när de dyker första gången, och
slutligen tänkvärda citat, också de med sidhänvisning. Merparten av styrelsens
medlemmar har deltagit i arbetet, och dessutom har ett par personer utanför
styrelsen lämnat bidrag. Vi hoppas att detta ska bli en uppskattad medlemsbok
och ett arbete som ska kunna användas under en lång tid framöver av den som
söker något speciellt hos Moberg.
1
En dag med Moberg
Förra årets seminarium ”En dag med Moberg” var förlagt till sockenstugan i
Algutsboda. Temat var denna gång ”Vilhelm Moberg och religionen”. Moderator var som vanligt författaren och journalisten Gösta Hultén. Historikern Erland
Torstensson, som skrivit en bok om åkianismen, föreläste om denna sekt som
leddes av bonden Åke Svensson från byn Östergöl i Älmeboda socken. Han
hade i vår tid varit en okänd person om inte Vilhelm Moberg hade väckt liv i
åkianismen genom Kristinas morbror Danjel Andreasson. Men här rör det sig
om fiktion och ingenting annat. Danjel har ingen förebild i verkligheten. I
Kärragärde, där han har sin gård, fanns det dock på 1780-talet tre anhängare till
åkianismen, vilket kan ha inspirerat Vilhelm Moberg.
Torstensson visade en bild på den så kallade Åkestenen i Ulvahult där Åke
enligt den muntliga traditionen stod och förkunnade Guds ord. Enligt konventikelplakatet från 1726 var det förbjudet att anordna bönemöten i hemmet.
Särskilt allvarligt var det att utföra prästerliga gärningar som att dela ut nattvarden, vilket Åke Svensson gjorde. När åkianerna förhördes av domkapitlet
utmärkte sig Åke Svenssons syster Cissa Svensdotter genom att använda hårda
ord. Torstensson framhöll henne som en förebild för romanens Ulrika.
Åke och flera av hans anhängare dömdes till förvaring på Danvikens dårhus,
där de skulle få den vård som deras tillstånd bedömdes fordra. De ansågs vara
helt ”fallna i galenskap”. Inom loppet av tre år var tre av de inspärrade åkianerna
döda, en av dem Åke Svensson, endast 35 år gammal.
”Inte nöjd med sin otro – Vilhelm Mobergs relation till kristen tro” var rubriken på Gunnar Hyltén-Cavallius föredrag. Han menade att Vilhelm Moberg livet
igenom brottades med trosfrågan. Välkänt är att han som tioåring läste bibeln
från pärm till pärm, en läsning som kom att betyda mycket för honom, inte minst
som stilistisk förebild. Han växte upp i ett hem med en varmt religiös mor. Han
konfirmerades av Theodor Wallin, som enligt Hyltén-Cavallius var en snäll präst
men saknade förmågan att väcka intresse för religionen hos sina konfir-mander.
Katekesen tillhörde inte skoleleven Vilhelms favoritlektyr. Han före-drog andra
böcker. Som en symbolhandling stack han ut Luthers ögon på bokens pärm.
”Den som hade en sådan tro”, ska Moberg enligt vännen Henning Hellvi ha
sagt efter att uppmärksamt ha lyssnat på en frikyrkopredikants predikan. Av
detta kan man dra slutsatsen att han hade en längtan efter tro, menade HylténCavallius, som nämnde det tal Moberg höll 1922 vid sin syster Astrids grav som
ännu ett exempel på detta. Systern framhåller han som ett av Skaparens verk,
och han talar om ”Världens frälsare”, som vänder sig särskilt till de betryckta
och betungade. De avslutande orden har en kristen ton: ”Vila Du i frid, tills
evighetens morgon gryr.”
”Om Gud vill och hälsan varar” är ett brevcitat som Jens Liljestrand valde till
titel på den första av de två brevvolymer som getts ut i Vilhelm MobergSällskapets skriftserie. ”Ingen kan väl mer än jag sakna en tro” citerade Hyltén2
Cavallius ur ett av breven, och han ställde frågan: Var Vilhelm Moberg agnostiker, en person som inte kan veta om Gud finns? En sökare var han i varje fall,
även om hans kritik mot kyrkans präster är väldokumenterad.
Ämnet för Katarina Dunérs föreläsning var ”Kanske någon sanning men mest
lögn – några mobergska kvinnogestalter och kristen tro”. Det blev en personlig
föreläsning med startpunkt i soldaten Dröm som på 1800-talet bodde i det
småländska torp som Katarina och hennes man köpte för femtio år sedan. Det
har samma mått som Raskens och Idas soldattorp. Den strävsamma och varmt
religiösa Ida hade mot slutet av sin levnad hade ingen annan än Gud att hämta
tröst och hjälp ifrån.
En gestalt som man i detta sammanhang inte kan gå förbi är förstås Kristina i
utvandrareposet. Hon hade hela livet den största respekt för Gud, konstaterade
Katarina Dunér, som också tog upp det prästerliga fördömandet av att Kristina
låter pastor Jackson, baptisten, döpa hennes nyfödda barn.
”Kristussymboliken i Din stund på jorden” var rubriken på den avslutande
föreläsningen, som jag själv svarade för. Romanen handlar som bekant om
svenskamerikanen Albert Carlson som sitter på sitt hotellrum i Laguna Beach
och tänker tillbaka på sitt liv. Den viktigaste personen för honom är brodern
Sigfrid som dog alltför ung. Han straffar sig ut ur det militära livet, eftersom han
inte kan uthärda att lära sig skjuta människor. Under en marsch lägger han sig
svettig ner i en snödriva, trotsar order och vägrar gå vidare. Därigenom ådrar
han sig den allvarliga njursjukdom som leder till hans död, en offerdöd.
En viktig symbol i romanen är den stora gädda som Sigfrid förgäves försökt
fånga under ett av de många fiskafängena i Bjurbäcken tillsammans med den
yngre brodern Albert. Hans snärja som fastnat på ryggfenan glänser som en
gloria. Fisken är dessutom en bild för Kristus. Till Kristussymboliken kan även
en märklig gestalt i Laguna Beach knytas. Han går under benämningen JesusJensen, liknar till sitt yttre en Kristusgestalt, men hans predikan har inget
religiöst ändamål utan riktar sig mot bilismen. ”Stop driving” är hans uppmaning, där han står mitt i den livligt trafikerade gatan. Albert har en märklig dröm,
där Jesus-Jensen figurerar som en korsfäst. En dag är han försvunnen. Till
Kristussymboliken kan även tavlan över Sigfrids dödsbädd knytas. Den
föreställer hur Jesus botas sjuka. Albert ber att Jesus ska ge Sigfrid livet tillbaka
men förgäves. Sigfrid förblir död, vilket får Albert att förlora tron på Gud.
Årsmötet i Långasjö
Man kan knappast tänka sig en lämpligare plats för Vilhelm MobergSällskapets årsmöte än Långasjö och sockenstugan där. Anknytningen till
Moberg finns genom att delar av utvandrarfilmerna med Jan Troell som filmare
1
3
och regissör spelades in på Klasatorpet beläget någon kilometer utanför själva
samhället. Delar av filmteamet bodde på vandrarhemmet i Långasjö, där ett
flertal av sällskapets medlemmar nu tillbringade en eller två nätter.
Frukostrummet är dessutom den lokal där Moberg ställde till med sitt stora kalas
under filmin-spelningen. Det skulle vara av den karaktären att inget arbete
kunde utföras dagen efter, poängterade Moberg. Annars var det inget riktigt
småländskt kalas. Vad han inte märkte var att Max von Sydow lät fylla sitt
snapsglas med vatten i stället för brännvin.
2 Sockenstugan med alla sina målningar av Elisabeth Bergstrand Poulsen är
en vacker byggnad. Hembygdsföreningens ordförande Stig Hermansson och
hans team hade iordningställt lokalen för årsmötet. Så stor blev tillströmningen
av besökare att extra stolar fick sättas in. Alla fick dock plats.
3 Två viktiga inslag i årsmötet var utdelandet av Sällskapets stipendium till
teveproducenten, författaren och dramatikern Carin Mannheimer samt installationen av Jan Troell som hedersmedlem.
4 Carin Mannheimer fick stipendiet för att hon arbetar i Vilhelm Mobergs
anda och i likhet med honom sätter den lilla människan i centrum. Hon har
också visat att humor är ett av hennes verkningsfulla medel.
5 Jan Troell har med personlig kraft och värme skapat ett av svensk filmhistorias storverk och genom detta bidragit till att öka kunskapen om intresset
för Vilhelm Moberg och hans verk.
6 Årsmötesprogrammet hade tre inslag. Först ut var Carin Mannheimer med
en mycket uppskattad föreläsning. Skickligt flätade hon in sin egen dramatiska
gärning i en presentation av Moberg som dramatiker. Läs hennes föreläsning och
njut av den i den nya småskriften!
7 Nästa punkt på programmet var Kurt Mälarstedts intervju med nyblivne
hedersmedlemmen Jan Troell. Mälarstedt är journalist och har skrivit en stor
biografi om Troell som kom ut 2011 till dennes 80-årsdag.
8 Troell berättade att han under ett besök i Filmstaden vid ett kafébord
hörde Hans Abramson säga att vilket livsverk det skulle vara att få göra en film
om Utvandrarna. Intuitivt kände Troell i det ögonblicket att den filmen skulle
han göra. Och då hade han inte ens läst romanerna! Senare sa Moberg i en
intervju i Aftonbladet, sedan han sett ”Här har du ditt liv”, filmatiseringen av
Eyvind Johnsons Romanen om Olof, att om någon skulle göra film av utvandrarromanerna så var det Troell.
9 Bengt Forslund och Jan Troell blev hembjudna på kaffe till Moberg, och
Troell minns att författaren var välvilligt inställd men också att han kom med
goda råd. Icke småländska skådespelare skulle inte försöka sig på att tala
småländska. Troell kunde inte acceptera detta. Det blev i stället så att de alla fick
tala sin egen dialekt men med tungrots-r: stockholmska med tungrots-r (Eddie
Axberg), värmländska med tungrots-r (Monica Zetterlund) och så vidare. Max
von Sydow kunde småländska.
4
10 Ett annat problem innebar Monica Zetterlund, som Troell absolut ville ha i
rollen som Ulrika. Men Moberg ville inte ha en pop-sångerska, som ha uttryckte
det. Troell replikerade med att citera Tage Danielssons beskrivning av henne
som ”En nattklubbsdrottning doftande av skogen. Ett lingonris som satts i cocktailglas. En blond negress från Värmlands huldreskogar”. Moberg såg en provinspelning och lät sig övertygas.
11 Eftersom Bengt Forslund, filmens producent, satt i publiken kallades han
fram för att delta i samtalet. Han berättade om Vilhelm Mobergs ilska över att
filmbilder med romancitat hade publicerats i tidningen Expressen. Familjen
Moberg vägrade att närvara vid premiären. De såg dock filmen senare tillsammans med Troell och Moberg blev nöjd, tagen och glad över vad han såg.
12 På frågan om vad han nu tycker om filmerna svarade Troell att de
förändrat förutsättningarna för hans liv. Genom dem fick han jobb i Hollywood.
Under inspelningen av filmen ”Hurricane” i Söderhavet träffade han sin hustru
Agneta. Han är glad över utvandrarfilmerna.
13 Egentligen hade Troell velat att filmerna skulle ha spelats in i svartvitt för
att vara mer tidstypiska, men det hade kostat för mycket. Den nu aktuella filmen
om Torgny Segerstedt är dock överförd till svartvitt, detta för att det med de
inklippta svartvita inslagen från andra världskriget skulle bli en mer enhetlig
film.
14 Årsmötesprogrammet avrundades med teater. Lennart Jonsson och
Rigmor Wilderoth från teatergruppen Scendraget i Halmstad framförde proffsigt
några scener ur Marknadsafton och Änkeman Jarl interfolierat med personliga
berättelser.
15 Till ett årsmöte hör också styrelseval. Resultatet av detta ledde inte till
några större förändringar. Undertecknad omvaldes som ordförande. Vice
ordförande är som tidigare Anna Williams, Ulf Beijbom är sekreterare och
Sonne Magnusson skattmästare. Övriga ordinarie styrelseledamöter är Ann
Carlsson, Carl Hyltén-Cavallius, Jan Pihl, Våge Virdhall och Ann-Charlotte
Waldenström-Lundin. Ett nytt inslag är dock att historielektorn, Olle Larsson,
ersätter Roland Virdhall som suppleant. Och eftersom Magnus Jisborg hade
avsagt sig omval valdes i hans ställe Roland Winton som revisor. Andre
ordinarie revisorn är som tidigare Erik Pettersson. Valberedningen är den samma
som föregående år: Richard Grügiel (sammankallande), Bertil Johansson och
Karin Pettersson. Vänd Dig till någon av dem om Du har synpunkter på
styrelsens sammansättning.
16 På kvällen serverades det middag för cirka 60 personer på bygdegården i
Långasjö. Vilhelm Moberg-Sällskapet bjöd före måltiden på bubbel som avnjöts
i sensommarkvällen i den nedgående solens rosenfärgade skimmer. Det blev en
minnesvärd dag.
Söndagens program utgjordes av en vandring i Långasjö med omnejd, ledd av
Stig Hermansson och tog sin början i Långasjö kyrka med den storslagna
altartavlan av Elisabeth Bergstrand-Poulsen. Vi beundrade utanför kyrkan Vicke
5
Lindstrands fina mosaik, nu rengjord och iordningställd. Stig Hermansson
berättade om guldgrävaren Alfred Geijer som genom list och klurighet kom att
lägga grunden till ett stort sågverk. Vi besökte Guldgrävarstugan och stannade
till vid fattigstugan som Littan-La tack vare Elisabeth Bergstrand-Polsens ingripande slapp flytta ifrån utan fick bo kvar i fram till sin död. Allra sist denna
strålande sommardag begav vi oss till Klasatorpet, filmens Korpamoen, och fick
höra historien om byggnaderna där och deras förvandling inför filmen.
En god lunch med rostbiff och potatissallad avrundade en upplevelserik
förmiddag.
17
18
Övrigt
1
Ett uppsatsstipendium har delats ut under året, och det är lite speciellt,
eftersom det har gått till en elev i årskurs åtta. Emma Oskarsson från Nybro
redovisade sin läsning av romanen Utvandrarna på ett så personligt och
idérikt sätt, välskrivet dessutom, att Anna Williams och jag,
uppsatskommittén, tyckte att det borde belönas, fastän Sällskapets
uppsatsstipendium framför allt är avsett för akademiska uppsatser. Jag tog
tåget till Nybro en dag i juni och besökte skol-avslutningen. Utdelningen av
stipendiet till Emma blev ett inslag i den fina avslutningshögtiden. Det kändes
extra roligt att på detta sätt få lyfta fram hennes prestation inför alla de andra
eleverna. Emmas text finns utlagd på vår hemsida.
2 Det känns viktigt Vilhelm Moberg-Sällskapet med uppsatsstipendiet kan
uppmärksamma unga personer som intresserar sig för Vilhelm Moberg och
hans författarskap och som har valt att fördjupa sig i detta under sina studier.
Kvalitet är ett krav, och vi har avböjt att belöna ett par arbeten för att dessa
inte har hållit måttet. Vi skulle dock gärna vilja ha fler aspiranter på
stipendiet. Om Du känner någon som läser litteraturvetenskap så berätta att
man kan få 7000 kr för en licentiatavhandling, 5000 kr för en
magisteruppsats, 3000 kr för en B-uppsats. Uppsatsen måste knyta an till
Moberg på ett eller annat vis.
Vi har fortfarande har gott om antikvarisk litteratur. Den finns i Kristdala nära
Oskarshamn hos Lars Wingerup. Kontakta honom om Du söker någon särskild
bok. Hans e-postadress är [email protected]. Ring honom gärna på
telefon 0491-710 18.
”En dag med Moberg” blir det även i år. Den är förlagd till den 29 juni och till
Folkets Hus i Åfors. Årets tema är ”Vilhelm Moberg och bondelandskapet”. På
detta kommer det att ges ett litterärt perspektiv, ett historiskt perspektiv samt ett
byggnadsantikvariskt perspektiv. Som avslutning blir det en spegling av verkligheten bakom dikten. Så reservera denna dag för en utflykt till Småland och det
natursköna Åfors. Hela programmet skickas som vanligt ut med majbrevet.
6
Årsmötet 2013 kommer att hållas i Ljuder den 17 augusti. Middagen blir på
Grimsnäs herrgård, där man också kan övernatta, och vi har för själva årsmötet
beställt sockenstugan som ligger mitt emot Ljuder kyrka. Så reservera även
denna dag för ett besök i Småland och Vilhelm Mobergs hembygd.
Jag har ännu en gång tackat ja till att hålla kursen på Grimslövs folkhögskola
om de tre småländska författarna. Den är förlagd till vecka 26 och börjar den 24
juni, måndagen som följer på midsommarhelgen.
Under hösten påbörjades högläsningen av utvandrareposet på Utvandrarnas
Hus i Växjö. Sista söndagen varje månad kl. 15 fortsätter i år denna läsning, och
det lär ta ett par år innan hela verket är läst. Medverkar gör skådespelare från
Regionteatern Blekinge Kronoberg och par musiker från Musica vitae. Välkommen till detta uppskattade evenemang!
Så en påminnelse om att det är lätt att komma in på den digitala Mobergbibliografin. Man söker i Libris deldatabaser på Vilhelm Moberg-bibliografin.
Libris hittar man på KB:s hemsida www.kb.se. Adressen till Vilhelm MobergSällskapets hemsida är www.vilhelmmobergsallskapet.se (obs! inga prickar över
a-et). Meddela oss om det är något Du vill ska finnas där.
Det börjar bli dags att göra en ny matrikel, och vi är därför tacksamma för om
Du som har e-postadress mejlar den till Gunilla Grügiel som sköter vårt medlemsregister. Henne når Du på adressen [email protected]. Mig når Du
på adressen [email protected] eller på telefon 0470-711646.
Vi går emot ljusare tider, åtminstone när det gäller dagarnas längd. Våren
närmar sig, och trots kylan hörs åtminstone här i Småland talgoxen sjunga sin
glada vårlåt. En ljus och glad vår önskas er alla av Vilhelm Moberg-Sällskapet
genom
Ingrid Nettervik
Ordförande
7