Transcript Bläcku 3 – 2010 - Gotlands Ornitologiska Förening

Bläcku
3 – 2010
Bläcku
Nr 3 2010 Årg 36
57
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Gotlands
Ornitologiska Förening
www.blacku.se
Styrelsen
Ordförande
Måns Hjernquist
Sproge Snoder 806
623 44 Klintehamn
tfn 24 42 63
Vice ordförande
Björn Lilja
Ulfsparres väg 4
622 60 Visby
tfn 26 41 13
Kassör
Sten Wikström
Fole St Tollby Gård
621 75 Visby
tfn 360 25
Sekreterare
Tomas Johansson
Västergarn Ammor
622 30 G. Tofta
tfn 29 19 99
Övriga ledamöter
Tord Lantz
Östergarn
Lilla Hamre 715
623 68 Katthammarsvik
tfn 21 06 10
Sivert Söderlund
Jungmansgatan 570
621 52 Visby
tfn 21 84 31
Inger Bjärnebrand
Trädgårdsgatan 311
621 54 Visby
tfn 29 20 22
Innehåll Föreningen är en ideell, obunden sammanslutning som har som ändamål att verka
för att bevara ett rikt fågelliv och för ökad kunskap om den gotländska fågelfauna
samt att bland allmänheten sprida intresse för naturskydd och ornitologi.
Vi arbetar med fågelskydd, ger ut tidskrift, arrangerar exkursioner­ och sammankomster och på olika sätt driver föreningens frågor samt informerar om
föreningen och dess ståndpunkter.­
Medlem blir man genom att betala en årsavgift på 150 kr (utland 180 kr),
60 kr (ungdom t.o.m. 21 år), 50 kr (familjemedlem) eller 2 000 kr (ständigt
medlemskap) på föreningens postgiro Pg 81 78 28-7.
Gotlands Ornitologiska Förening är en del av Sveriges Ornitologiska Förening
och BirdLife International.
Bläcku
ges ut av Gotlands Ornitologiska Förening. Den ges ut med fyra nummer per
år, varav två är programblad. Prenumerera på tidskriften genom att bli medlem i
GOF. Bläcku publiceras även i digital form på vår hemsida med viss fördröjning.
Redaktör
Ola Wizén
Redaktion
Per Smitterberg & Måns Hjernquist
Ansvarig utgivare
Måns Hjernquist
Programredaktör
Tord Lantz
Medlemsärenden
Inger Bjärnebrand & Sten Wikström
Tryck
Litografia Alfaprint AB
December 2010. Upplaga 1000 ex.
ISSN
0346-9328
Postgiro GOF
81 78 28-7
Regional rapportkommitté
Den regionala rapportkommitéen (Rrk) tar emot rapporter om
intressantare fågelobservationer och
detta sammanställs fortlöpande i
årsrapporter.
Kommittén består av:
Björn Lilja (sammankallande),
Fredrik Gustafsson, Tord Lantz,
David Lundgren och Per
Smitterberg.
E-post
GOF Medlem
Redaktör
Rrk Inventering
Hemsida
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Framsidan: Enkelbeckasin, Gallinago gallinago. Foto: Jörgen Lindqvist.
58
Inventeringsansvarig
Per Smitterberg
Irisdalsgatan 10
621 42 Visby
3 – 2010
Nr 3 2010
61
Ledare
63
118
126
138
Fåglar på Gotland 2009
Årg 36
Från Rrk – tips om rapportering
Nya arter 2008 – 2009
Tranorna på Gotland
Havsörnens situation
142 Notiser
146 Exkursionsrapporter
156 Inventeringskarta och Upprop
158 Föreningsinformation och
GOF-sälj
nr 4 2010
161 Program för vinter – sommar 2011
Sidan 63
Sidan 142
www.blacku.se
Webredaktör
Mårten Hjernquist
[email protected]
Sidan 118
59
Sidan 146
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Le d are
Ordförande Måns Hjernquist
Viltvård är inte detsamma som naturvård
P
redation är en naturlig del i naturen. Den har påverkan på
enskilda bytesdjur men även på processer i ekosystem. Att andhonan har spräcklig
fjäderdräkt är ett exempel på en långvarig utveckling och interaktion mellan
bytesdjur och predatorer. Predation engagerar också i hög grad människor. Lejon som
fångar zebror i teverutan tycks vara ett outtröttligt naturfilmsinslag och visar på vår
fascination över predation, eller möjligen visar det producenternas övertro till tittarnas
predationsintresse.
Bäste läsare
Nu var det äntligen höstens nummer av Bläcku som damp
ner i din brevlåda. När jag nu i sista stund summerar
innehållet så blir jag ännu en gång både glad och stolt över
att kunna presentera en så fin bredd och hög kvalitet. Det
är många engagerade som bidragit till, och ska ha stort
tack, för sina insatser. Det borgar för att de flesta ska
kunna hitta något som tilltalar lite särskilt extra.
Även den här gången har dock Bläcku satts samman med
tiden som sin värsta fiende. Arbetet har försenats därför att
uppsatt deadline inte kunnat hållas. Jag hoppas att vi kan
bli bättre på det till nästa gång. Nåja, nog om det, det är
trots allt en glädjefylld uppgift att få arbeta med Bläcku.
När jag ser tillbaka på hela årgång 36 hyser jag ändå stor
tillförsikt inför framtiden. Det kan bara bära framåt!
Med allt det bästa och hopp om trevlig läsning
Ola Wizén, redaktör.
60
Under 1800-talet förändrades jakten som blev mer omfattande
och organiserad – det bildades jaktsällskap runt om i landet. Det innebar att rovdjur,
predatorer, i högre grad kom att ses som hot mot det jaktbara viltet men även mot
tamdjur. Därför startades intensiva kampanjer i syfte att decimera eller till och med
utrota rovdjursbestånd. Viltvården föddes. Rovdjursbestånden minskade men även
jakten på annat vilt bedrevs okontrollerat med följd att många arters populationer
påverkades negativt. Nya arter introducerades också för att öka det jaktbara viltet. Den
här utsättningen är än idag mycket storskalig med utsättning av flera hundra tusen
djurindivider årligen. Viltvårdens effekter på naturen resulterade i motreaktioner och
under 1800-talets slut bildades ideella naturskyddsföreningar och under 1900-talets
första hälft infördes fridlysningsbestämmelser och en rad jaktregleringar.
Foto: Måns Hjernquist
Svärta, Melanitta
fusca.
Svärtans ägg är vita
eftersom honans
kamouflagedräkt
döljer dem. Andra
arter lämnar istället
boet vid fara och har
kamoflerade ägg.
61
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: Göran Knutas
Idag finns olika typer av jaktlagar som vuxit fram av erfarenheterna
från denna tid. Men det sker kontinuerligt en successiv utökning av jakten och ännu
lever delar av den tidens synsätt kvar. Predatorer anses till exempel fortfarande vara
”problemarter” som måste hållas efter. Men det går inte längre bara att hänvisa till att det
är för att klara det jaktbara viltet, därför framförs det ofta att det sker i naturvårdssyfte.
Viltvård försvaras i det moderna samhället genom försök att likställa denna verksamhet
med naturvård. Introducerade arter framställs gärna som ”invasiva marodörer” som
påverkar inhemska arter och därför måste bekämpas. Så länge de är predatorer dock,
för från viltvården föreslås inte utrotningskampanjer på fasan eller ens fälthare trots dess
negativa påverkan på den inhemska skogsharen. En passande liknelse är att viltvåden är
ulven som försöker klä sig i fårakläder.
3 – 2010
Ibland kan till och med naturlig predation mellan naturliga inhemska arter
beskrivas (av intressegrupper) som hot mot arter, hot som om de inte avlägsnas skulle
leda till att arter försvinner. Kråkans predation på strandängar, havsörnens och trutars
predation på skärgårdsöar eller kungsörnens och rävens predation i skogstrakterna är
exempel. För att ge det lite tyngd i dessa påståenden åberopas ofta forskningsrapporter
som påvisar detta. De enda exempel på sådana scenarion som målas upp är dock från
avlägsna öar på andra sidan jordklotet och då med införda arter.
Men det är inte enbart naturen som hotas av en ”vildavästernjakt” som
motiveras med konstruerade naturvårdssyften, även jakt som en naturupplevelse där
ändamålet är att ansvarsfullt utnyttja vilt som födoresurs är en förlorare. Det är snart år
2011. Det börjar bli dags att det sunda inom jaktorganisationerna och forskningsvärlden
tar ett kliv fram.
Foto: Måns Hjernquist
Havstrut, Larus marinus.
Svartmes Parus ater.
Alla fågelarter har utvecklat olika
dräkter, näbbar, tår, vingar och
beteende efter olika typer av livssätt.
En del lever av fisk och även andra
fåglar, som till exempel havstruten.
Andra äter insekter eller betar gräs.
Det är naturens mångfald.
62
Fåglar på
Gotland
2009
63
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Foto: Josef Andersson
Gotlands rapportkommitté
N
edan följer en sammanställning av de intressantaste
iakttagelserna på Gotland under
2009. Som vanligt bygger översikten på de
rapporter vilka inkommit till den regionala
rapportkommittén, Rrk (se nedan).
För de sällsyntaste arterna anges, inom
parentes efter artens vetenskapliga namn,
dels det totala antalet individer som
observerats på Gotland t.o.m. 2008 samt
antalet individer som iakttogs under 2009.
För arter eller observationer märkta med
asterisk (*) gäller att dessa har granskats
och godkänts för publicering av Sveriges
Ornitologiska Förenings raritetskommitté
(Rk).
För de observatörer som är märkta
med asterisk, innebär att den personen är
upptäckare av fågeln i fråga.
Arter eller individer som ej ansetts
uppträda spontant står inom klammer.
Året 2009
Under året noterades två nya arter för
Gotland, rödfalk och sammetshätta, vilket
innebär att det totala antalet observerade
arter nu uppgår till 382.
Rapportering
Om du sett något intressant under 2010
rapporterar du det via Internet på hemsidan
Rapportsystemet för fåglar (populärt kallad
Svalan), http://www.artportalen.se/birds/.
Där går det att rapportera fortlöpande under
året om man vill, vilket är grundtanken med
systemet.
Det går även bra att skicka rapporter
brevledes till Björn Lilja, Ulfsparres
väg 4, 622 60 Visby, eller på e-mail till
[email protected]. Sista datum för att
rapportera dina observationer för 2010 är
den 31 januari 2011!
Är du osäker på om det du sett skall
rapporteras? Det finns en aktuell och
uppdaterad rapportguide för Gotland på
länken: http://www.artportalen.se/birds/
rapportguide_main.asp och motsvarande
information finner du även i den rapportmall,
som publicerades i Bläcku 1999:3.
Notera att rödlistade arter är viktiga att
rapportera. Observationer av på Gotland
tämligen vanliga arter såsom skärfläcka,
höksångare, småtärna m.fl. tas tacksamt
emot. Aktuell lista finns på Svalan.
Rk-blanketter (raritetsrapporter) skall
fyllas i direkt på Svalan. Notera att vi i Rrk
även kräver att vissa arter skall skrivas på Rkrapport. Meningen med detta är inte att få
in noggranna dräktbeskrivningar utan mer
för att få in omständigheterna kring fyndet.
Läs mer sist i artikeln under avdelningen
tips om rapportering på sidan 115.
Den regionala rapportkommittén (Rrk)
Den regionala rapportkommittén har till
uppgift att bearbeta uppgifter om fågelfaunan
på Gotland. Däri ingår att kvalitetsgranska
rapporter inkomna till ”Svalan”, granska
och vidarebefordra rapporter om sällsynta
och/eller svårbestämda arter till SOF:s
raritetskommitté, att administrera och
organisera inventeringsprojekt (t.ex. riksinventeringar), att bidra med uppgifter till
den årliga fågelrapporten i Vår Fågelvärlds
Fågelåret, samt att i Bläcku publicera en årlig
sammanställning av fågelobservationerna på
Gotland.
Den regionala rapportkommittén utses
av GOF:s styrelse och har under året bestått
av Björn Lilja (rapportmottagare), Fredrik
Gustafsson, Tord Lantz, Magnus Martinsson
och Per Smitterberg.
64
Mindre sångsvanar Cygnus columbianus, sträcker förbi den 28 oktober.
Knölsvan Cygnus olor
Stora ansamlingar under vintern: 864 ex
Burgsviken 17.1 och 960 ex Fidenäsviken
6.12 (Per Smitterberg).
Åldersbeteckningar
I rapporten används några uttryck och
förkortningar för att ange fåglarnas ålder.
Med juvenil (juv.) menas en ungfågel som
bär sin första fullständiga fjäderdräkt. Adult
(ad) är en vuxen, könsmogen fågel, som bär
sin slutliga sommar- eller vinterdräkt. Hos
många arter kan man urskilja åldersstadier
mellan juvenil (juv.) och adult (ad.) dräkt.
Dessa betecknas allmänt för subadulta
(subad). I de flesa fall anges åldern dock i
årsklasser med de exaktare benämningarna
1K, 2K, 3K och så vidare. Bokstaven K
betyder kalenderår och en 2K-fågel är
sålunda en individ som är född under
häckningssäsongen före innevarande år, och
fågeln anges som 1K fram till årsskiftet.
Artförteckningen följer SOF:s taxonomiska kommittés förteckning, publicerad
i Vår Fågelvärld 8/2003, som är SOF:s
officiella svenska namnlista. Den finns
även i uppdaterad form på Internet på
adressen:
http://www.sofnet.org/index.
asp?lev=1267&typ=1
Svart svan Cygnus atratus (8.2)
1 ex i området Nyen-Nabben-Lausviken,
10.4-20.5 (LennartWahlén m.fl.) och troligen
samma individ vid Flunting, Grötlingbo
16.7 (Per Flodin) resp. Austerviken-Glasskär,
När 22.8-11.9 (Mattias Gerdin m.fl.).
1 ex med tre observationer i området
Skenholmen-Furilden mellan 16.5-11.8
(Jens Bardtrum m.fl.).
Mindre sångsvan Cygnus columbianus
Vinterobservationer: 2 ad Klase, Sproge 8.2
(Per Smitterberg). 1 ad Paviken 8.2 (Olof
Armini). 1 ad Bodudd, Näsudden 26.2
(Bimbi Ollberg). 2 ex Lilla Ryftes, Fole
2.12 (Lars Brolund). 13 ex Mästermyr 6.12
(Marita Westerlind). 12 ad Fidenäsviken
6.12 (Per Smitterberg). 2 ad Libbenarve,
Havdhem 6.12 (Carl Tholin, Dennis
65
Bläcku
3 – 2010
Nyström). Max 33 ex (25 ad och 8 juv
Hejnumdalen 10-11.12 (Lars Brolund).
Max 3 ad Austerviken, När 29.12 (Bimbi &
Marcus Ollberg, Anders Elf ).
Nio fynd, med 69 ex under vintern (janfeb resp. dec) får nog anses som ett något
högre antal än normalt.
Tundrasädgås Anser fabalis rossicus
33 ex Landträskdammen, Martebo 20.3
(Lars Brolund). 1 ex Yttre Stockviken 28.3,
1 ad Landträskdammen, Martebo 1.4,
1 ex Aurriv, Hamra 23.4 och 1 ex mot SV
Närsholmen 16.10 (Carl Tholin). 7 ex mot
S Storgras, Tingstäde träsk, 17.10 (Lars
Brolund). 3 ex Austerviken, När 21.10
(Bimbi Ollberg). 2 ex Yttre Stockviken 6.11
(Carl Tholin).
8 fynd av totalt troligen 49 ex är en bra
årssumma.
Sångsvan Cygnus cygnus
Häckningar: Stora Tollby bevattningsdamm,
Fole 29.5-28.7 där 2 ad sågs tillsammans
med 4 pulli 29.5. Därefter saknas dessvärre
uppgifter fram till 28.7 då endast de
2 adulta fåglarna sågs igen. (Lars Brolund).
Troliga men ej bekräftade häckningar:
2 ad Storsund-Agbod, Gothem 1.6-25.7 och
som mest 3 ad Landträskdammen, Martebo
14.6-5.7 (Lars Brolund m.fl.).
Övriga sommarobservationer: Som mest
11 ex Lausviken 1-21.6 (Per Smitterberg
m.fl.). 1 ad Stockviken, Öja-Hamra 3.615.7 (Mats Svensson m.fl.). 1 ex Inre
delen, Kappelshamnviken 6.6 (Tobias
& Karolina Johansson). 2 ad Roma
returvattendammar 7.6 (Bimbi & Tina
Ollberg). 1 ad Langstiteviken, Eksta
8-22.6 (Anders Elf, Anders Kraft). 2 ad
Gullgårde, Rone 13.6 (Tord Lantz). 2 ex
Mafridsområdet, Västergarn 21.6 (Olof
Armini). 2 ex Norsholmen, Fårö 22.626.7 (Björn Wester m.fl.). 3 ex Fardume
träsk 24.6 (Christopher Magnusson, Clas
Hermansson). 1 ad Färseviken, Östergarn
7.7 (Tord Lantz, Petter Simonsson). 1 ad
Hammars, Norrlanda 14.7 (Carl Tholin).
1 ex Skärsände, Fårö 29-30.7 (Björn Wester,
Roland Staav).
Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus (87.16)
2 ex mot N Kronholmens fyr 3.4 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Mafridsområdet, Västergarn
10.4 (Olof Armini). 3 ex Nasume myr,
Tofta skjutfält 13.4 (Anders Kraft). 3 ex
Friggars-Alnäsa, Fårö 14-29.4 (Mikael Nils
Larsson, Svenne Schultzberg m.fl.). 2 ex mot
NO Svältholmen, Västergarn 19.4 (Olof
Armini). 2 ex mot SV Rivet, Sundre 16.10
(Matti & Leif Eriksson). 1 ex sydvästra
delen av Lina myr 18.10 (Jan Janthe).
2 ex i området Stockviken-Sandarviken,
Öja 31.10-2.11 (Charley Wiklund, Olof
Armini, Anders Olovsson).
Ett bra år för arten. Möjligen skulle de
3 ex som sågs dra norrut tillsammans med
grågäss på Tofta skjutfält 13.4, kunna vara
samma som upptäcktes dagen efter och
sedan blev kvar på Fårö mellan 14-29.4.
Bläsgås Anser albifrons
Vinterfynd: 3 ex Kovik, Sanda 10.12 (Mikael
Nils Larsson). 2 ex Kattlunds, Grötlingbo
14.12 (Gösta Reiland).
Sommarfynd: 1 ex Norsholmen, Fårö 1.6
(Björn Wester). 1 2K Sandarviken, Öja
och Yttre Stockviken 22.6-31.7 (Roger
Mellroth, Jim Sundberg m.fl.). 1 ad och
1 2K Glasskär, Närsholmen 7.7 (Jörgen
Petersson). 1 ex Asunden, Othem 24.8
(Torsten Green-Petersen).
Sädgås Anser fabalis
Vinterfynd: 9 ex Sjonhem 3.1 (Per
Smitterberg). 11 ex Rivet, Sundre 9.2
(Bimbi & Tina Ollberg).
66
Bläcku
3 – 2010
Betydligt färre vinterfynd än förra året men
ett normalt antal sommarfynd.
(Anders & Rickard Kraft). 2 ex Fårö 14.2
(Tuomo Kolehmainen, Anders Nissling,
Tord Jeppsson).
Stora ansamlingar/sträcksiffror vår: 8000 ex
Lausviken 8-14.4 (Anders Elf, Jim
Sundberg). 12 000 ex Stockviken 7.5
(Bimbi & Tina Ollberg). 10 000 ex mot
NO Hoburgen 7.5 (Carl Tholin, Bimbi
Ollberg). 10 000 ex Faludden 9.5 (David
Lundgren).
Häckfynd: Totalt häckade 3350 par på 24
öar kring Gotland. Största kolonierna var
på Lausholmar, där 1320 par häckade, följt
av Rone Ytterholme med 655 par (Kjell
Larsson).
Stora ansamlingar/sträcksiffror höst: 1650 ex
mot S Lausviken, 20 530 ex mot S
Närsholmen och 11 850 ex mot S
Hammarnäs, När 8.10 (Per Smitterberg).
1850 ex mot S När fyr, Närsholmen 8.10
(Elon Wismén, Herman Drotz). 8700 ex
mot S Lausviken 8.10 (Per Smitterberg).
50 000 ex mot S När fyr, Närsholmen 9.10
(Elon Wismén, Herman Drotz).
Fjällgås Anser erythropus
1 ex Utholmen, Västergarn 11.4 (Olof
Armini). 1 ex mot NO Lummelunda 26.4
(Jan Janthe).
Ett normalt uppträdande av arten.
Grågås Anser anser
Totalt sågs det 1118 ex under månaderna
januari och november-december. Under
januari noterades 502 ex. Största flock:
200 ex Vallefälten, Klinte 1-31.1.
Under slutet av året noterades 616 ex och
de största ansamlingarna sågs på följande
lokaler: 214 ex Stockviken 5.11-7.12,
100 ex Sandboviken, Sanda 17.11-12.12.
Till skillnad från tidigare säsonger var det
anmärkningsvärt färre stora ansamlingar.
Prutgås Branta bernicla
Vinter: 1 ex Snabben-Nisseviken 2-3.1
(Inger Bjärnebrand, Josef Andersson m.fl.).
Sommar: 1 ex Tärnskär, Eksta 1.7 (Johan
Olsson). 1 ex norra delen av Faludden 15.716.8 (Nils Andersson m.fl.).
Höst/hög sträcksiffra: Ca 20 000 ex mot S När
fyr 9.10 (Elon Wismén, Herman Drotz).
Arten är mycket ovanlig vintertid, däremot
så brukar sommarfynden vara några fler än
detta år.
Rödhalsad gås Branta ruficollis
1 ex Stockviken-Faluddenområdet 29.417.5 (*Julius Grantén, *Johan Olsson
m.fl.). 2 ex Asunden, Othem 2-18.5 (*Clas
Hermansson, Jörgen Petersson m.fl.). 1 ex
mot NO Hoburgen 7.5 (Carl Tholin). 1 ad
Lillvik, När 20.5 (Lars-Inge & Marianne
Larsson). 1 ex Klase, Sproge 30.5 (Måns
Grundsten, Bimbi Ollberg, Harald Mørken
m.fl.). 1 ex Petesvik, Hablingbo 13.6-30.7
(*Jonas & *Bo Ekring m.fl.). 1 ex i området
mellan Grundården, Näs och Rullen,
Sproge, 11-15.8 (*Mia Holmebrandt, Clas
Hermansson m.fl.). 1 ex Gannarveviken,
Fröjel 24-25.8 (Leif Hägg, Ulf Lidberg,
Åke Anderson m.fl.). 1 ad Lausviken 31.85.9 (*Lukas Lovén, Jörgen Petersson, Per
Smitterberg). 1 ad mot S Hammarnäs, När
8.10 (Per Smitterberg). 1 ex mot S När fyr,
Ljusbukig prutgås Branta bernicla hrota
Den observation som inkommit av denna
ras har dessvärre inte rapporterats enligt
gängse standard och har därför underkänts.
Vitkindad gås Branta leucopsis
Vinterfynd (1.12-28.2): 16 ex Havdhem
6.12 (Carl Tholin, Dennis Nyström). 12 ex
Stockviken 6-7.12 (Per Smitterberg, Bimbi
Ollberg). 2 ex Stockviken 10-29.1 (Carl
Tholin, Jörgen Petersson). 2 ex Rivet 27.1
67
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: Göran Knutas
Dununge och äldre vitkindad gås Branta leucopsis, juni.
[Chilebläsand Anas sibilatrix] (0,1)
1 ad hane Hällarna, Rivet 27.9 (David
Lundgren).
Ny art för Gotland i kategori D.
Förmodligen var det samma individ som sen
sågs vid Mörbylånga, Öland, i december.
Dessutom finns en rapporterad vid Tåkern,
Östergötland, under början av juli månad.
Närsholmen 9.10 (Elon Wismén, Herman
Drotz).
Lågt räknat så bör minst 8 individer vara
inblandade. 5 ex under våren, troligen
samma ex som översomrade här 30.5-5.9
resp. 2 ex under hösten.
Gravand Tadorna tadorna
Vinterfynd (nov-jan): 7 ex Faludden 2-7.11
(Carl Tholin, Dennis Nyström, Olof Armini
m.fl.). 3 ex Klase, Sproge 2.12 (Jörgen
Petersson). 3 ex Stockviken 4-7.12 (Per
Smitterberg, Carl Tholin, Bimbi Ollberg).
13 ex måste anses som en mycket mager
siffra jämfört med tidigare vintermånader.
Snatterand Anas strepera
Häckningar: Bara två konstaterade, 2 honor
med 8 pulli Stånga returvattendammar 12.7
(Tina, Bimbi & Marcus Ollberg).
Som vanligt hittas långt ifrån alla
häckningar och ännu färre rapporteras.
Fyndbilden lär inte på något sätt avspegla
den häckande populationen på Gotland.
Större ansamlingar: 167 ex Yttre Stockviken
15.10 (Bimbi Ollberg).
Vinterfynd 1.12-28.2: 4 ex Klinteviken
1.1-28.2 (Helena Lager, Tomas Johansson
m.fl.). 2 ad Yttre Stockviken 1.1 (Jörgen
Petersson). 2 ex Storgrunn, Näsudden
3-17.1 (Mattias Gerdin, Jörgen Petersson).
Bläsand Anas penelope
Vinterobservationer (jan-feb, dec): Totalt sågs
1335 ex varav 835 ex sågs under perioden
jan-feb och 500 ex i december.
Stora ansamlingar (>999 ex): 1000 ex
Lausviken 13.9 (Carl Tholin). 1000 ex
Bandlundeviken, Burs 8.11-29.12 (Anders
Elf, Per Johan Ulfendahl).
68
3 – 2010
Stjärtand Anas acuta
Häckningar: Konstaterades på följande
platser: Stockviken (minst par) (Peter, Staffan
och Kjell Ekelund m.fl.). Sandarviken,
Öja (Matti Eriksson). Haugbjärga bodar
på Faludden (minst 1 par) (Hans Rudhe,
Martin Alexandersson, Jacob Rudhe m.fl.).
Kyrkbingegrunn, Gothem (Michael & Carl
Tholin).
Minst sex häckningar är bättre än de
senaste åren. Den gotländska populationen
bör dock vara större än vad rapporteringen
avspeglar även om arten inte är alldeles
vanlig som häckfågel hos oss.
Vinterfynd 1.12-28.2: 2 ex Storgrunn,
Näsudden 5-26.1 (Anders Elf, Anders &
Rickard Kraft m.fl.). 1 ex hona Glasskär,
Närsholmen 14.1 (Bimbi Ollberg). 1 hane
Lickershamn, Stenkyrka 15.1 (Fredrik
Gustafsson). 1 2K hane Marbadhuvud,
Husrygg, Sundre 17.1 (Jörgen Petersson).
1 ad hane Burgsviks hamn, Öja 8-16.2 och
1 hane Rivet, Sundre 14-24.2 (Per Smitterberg
m.fl.). 1 ad hona Tofta 23.2 (Ulf Lidberg).
1 hona Gnisvärd, Tofta 24.2 (Lars Brolund).
1 ad hane Gnisvärd, Tofta 1-26.12 (Carl
Tholin, Ulf & Vera Lidberg). Max 4 hane
Yttre Stockviken 4-9.12 (Carl Tholin,
Jörgen Petersson). 8 hane Burgsviken, Näs
4.12 (Jörgen Petersson). 4 ad Aurriv,
Hamra 25.12 (Håkan Persson). 1 hane
Rivet, Sundre 29.12 (Mikael Wänskä). 1 ex
Grötlingboudd 30.12 (Marita Westerlind).
1 ad hane Lillvik, När 31.12 (Jörgen
Petersson).
Större ansamlingar: 250 ex Lausviken 20.8
(Bimbi Ollberg). 130 ex Lausviken 16.9
(Per Smitterberg).
1 hane Katthammarsvik, Östergarn 4.1
(Tord Lantz). 2 ex Djupvik, Eksta och
4 ad Tärnskär, Eksta 5.1 (Jörgen Petersson).
2 ad Grötlingboudd 10.1 (Per Smitterberg,
Bimbi Ollberg). Max 5 ex Rivet-Flisviken,
Sundre 15.1-18.2 (Mattias Gerdin, Carl
Tholin, Jörgen Petersson m.fl.). 22 ex
Kutård, Näsudden och 5 ex Langård/
Tvärård, Näs 16.1 (Jörgen Petersson). 2 ex
Tofta södra 16.1 (Ola Wizén, Björn Lilja).
3 ex Burgsviken, Näs 16.1 och 3 ex Snäckvik,
Vamlingbo 17.1 (Jörgen Petersson). 4 ex
Getorskär, Rone 22.1 (Mikael Wänskä).
3 ex Gnisvärd, Tofta 1.2 (Ola Wizén).
2 hanar Kappelshamns hamn 15.2 (Tuomo
Kolehmainen, Anders Nissling, Tord
Jeppsson). 4 ex Stånga returvattendammar
3-4.12 (Bimbi Ollberg). Max 6 ex Aurriv,
Hamra 4-25.12 (Carl Tholin, Håkan
Persson). Max 30 ex Fidenäs camping
4-6.12 (Jörgen Petersson, Dennis Nyström,
Carl Tholin). Max 4 ex Rivet, Sundre
6-29.12 (Per Smitterberg, Carl Tholin,
Mikael Wänskä m.fl.). 4 ex Herrvik,
Östergarn 22.12 (Carl Tholin). 1 hona
Stora Karlsö 23.12 (Åke Anderson). Max
6 ex Klintehamns hamn - Klinteviken 2526.12 (Lennart Wahlén, Michael & Carl
Tholin m.fl.). 4 ex Grötlingboudd 30.12
(Marita Westerlind).
Kricka Anas crecca
Vinterfynd: Det rapporterades 582 ex under
januari-februari och 1749 under december.
Stora ansamlingar (≥500 ex.): 500 ex
Grötlingboudd 23.8 (Daniel Pettersson).
500 ex Austerviken, När 25.10 (Ola Wizén).
500 ex Inre Stockviken 15.11-9.12 (Lennart
Wahlén, Jörgen Petersson).
Årta Anas querquedula
Rapporterad på ett 20-tal tänkbara häcklokaler under häckningstid. Dock inga fynd
med högre indicier än spelande fåglar och
inte ens sådana i någon större omfattning.
Amerikansk kricka Anas carolinensis (11,1)
1 ex Kronholmens golfbana 7-10.4 (Anders
Berlin, Olof Armini, Anders Olovsson m.fl.).
69
Bläcku
3 – 2010
Med undantag för artens kärnområden,
Faludden/Stockviken och Västergarn, avser
rapporterna i huvudsak enstaka par.
Vigg × brunand
Aythya fuligula × Aythya ferina
1 ex Stockviken 20.3 (Mats Svensson).
Skedand Anas clypeata
Vinterobservationer (jan-feb, nov-dec): 1 Par
Glasskär, Närsholmen 1.1 (Magnus
Martinsson). 1 hane Klinteviken, Klinte
27.2 (Tomas Johansson, Helena Lager).
10 ex Hummelbosholm, Burs 1-8.11 (Carl
Tholin, Lennart Wahlén, Dennis Nyström).
7 ex Kovik, Sanda 6.11 (Olof Armini). 4 ex
Austerviken, När 13.11-4.12 (Tina & Bimbi
Ollberg). 1 hane Flunting, Grötlingbo
14.11 (Lennart Wahlén).
Häckfynd: 1 hona med 7 pulli Friggarsväten,
Fårö 3.6 (Roland Staav). 1 hona med 5 pulli
Varpvät, Norsholmen, Fårö 20.6 (Ola Wizén).
4 pulli Storsund, Gothem 30.6 (Bo &Johan
Kumlin). 8 pulli Storsund, Gothem 2.7
(Björn Abelson, Agnes Petersson).
Större flockar: 100 ex Närsholmen 2.7 (Mats
Westberg, Helena Persson). 190 ex Bodudd,
Näsudden 12.7 (Anders Haglund, Rickard
Flodin). 150 Grunnet, Fide 24.8 (Fredrik
Thernlund). 150 ex Agbod, Gothem 30.822.9 (Lars Brolund, Clas Hermansson,
Mia Holmebrandt). 100 ex Grunnsudden,
Gothem 4.9 (Håkan Hansson). 160 ex
Glasskär, Närsholmen 5.9 (Per Smitterberg).
110 ex Yttre Stockviken 1.10-7.11 (Per
Johan Ulfendahl, Jonas Andersson m.fl.).
Vigg × bergand
Aythya fuligula × Aythya marila
1 ad hane Burgsviks hamn 24.12 (Mikael
Nils Larsson).
Gissningsvis samma hane som sågs på
samma plats under 2008.
Bergand Aythya marila
1 konstaterad häckning Petesvik, Hablingbo
där en hona med 9 ungar sågs (Eivor Bernas,
Olof Armini m.fl.).
I övrigt fynd under omständigheter som
kan tyda på häckning vid Ajstudden, Boge
21.5 (Lars Brolund). Stockviken 4.7 och
Grumpvik, Vamlingbo 5.7 (Mats Westberg,
Helena Persson).
Det verkar som om vi trots få rapporter
ändå kan ha en liten häckande population
längs Gotlands sydväst- och östkust. Håll
utkik och glöm inte att rapportera!
Största flockar: Max 3500 ex Närshamn 1.1
(Ola Wizén, Tord Lantz m.fl.). 4315 ex
Nabben, När 17.1 (Magnus Martinsson,
Jim Sundberg).
Ejder Somateria mollissima
Största sträcksiffra: 12 927 ex mot NO
Harudden, Hall 31.3 (Ola Wizén, Josef
Andersson).
Arten verkar dessvärre fortsätta sin
kräftgång. Ett till synes något bättre häckresultat detta år jämfört med 2008, men
vidare efterforskningar på orsaker till detta
är önskvärda.
Brunand Aythya ferina
Större ansamlingar: 250 ex NärshamnNärshamnsviken 1.1-21.2 (Ola Wizén,
Jim Sundberg, Tord Lantz m.fl.). 690
ex Vägumeviken, Lärbro 18.10 (Per
Smitterberg).
Häckningar/häckindicier: 1 ad hona varnande
Tomtmyr, Fole 30.5 (Lars Brolund).
Trots att arten är relativt vanlig i diverse
dammar eller sjöar så rapporteras väldigt få
konstaterade häckningar in.
70
3 – 2010
Foto: Måns Hjernquist
Bläcku
Ejderkull Somateria mollissima, maj.
Praktejder Somateria spectabilis
1 honfärgad Rivet, Sundre 3.1 (Karin
Åström). 1 hona mot N Gnisvärd, Tofta
21.3 (*Mattias Gerdin, Ola Wizén). 1 ad
hane Sysneudd, Gammelgarn 27.3 (*Tord
Lantz, Åke Anderson m.fl.). 1 ad hane
mot NO Harudden, Hall 31.3 (*Josef
Andersson, Ola Wizén). 1 ad hane mot N
Hammarudd, Eksta 1.4 (*Sven-Olof Lantz).
1 ad hane Getorskär, Rone 24.4-1.6 (Jörgen
Petersson, Per Smitterberg m.fl.). 1 2K hane
Skär, Fårö 3.5 (Jim & Gunilla Sundberg).
1 hane Faluddens fyr 27.5 (*Bimbi
Ollberg, Oskar Kullingsjö m.fl.). 1 3K
hane Bodudd, Näsudden 29.5 och 1 ad
hane Rivet, Sundre 26.10 (Bimbi Ollberg).
1 ad hona Hoburgen 28-30.10 (*Lennart
Wahlén, Björn Klevemark).
11 fynd är ett gott resultat av denna art,
även i år bjöds på både sträckande och
stationära fåglar. Noterbart är den för tredje
året i rad återkommande hanen vid Getorskär.
Alförrädare Polysticta stelleri
1 hona Rivet, Sundre 25-26.10 (*Karin
Åström, Bimbi Ollberg).
Till skillnad mot praktejder, som visar
fina besökssiffror, fortsätter alförrädaren
vara sällsynt i våra vatten.
Alfågel Clangula hyemalis
Sommarfynd (juni-augusti): 1 hona Gotska
Sandön 1.6-28.8 (Bertil Johansson, Kalle
Brinell, Jörgen Petersson m.fl.). 1 par
Fidenäs camping, Fide 13.6 (Carl Tholin).
1 par Folhammars raukområde, Ardre 14.6
(Lennart Eriksson). 1 ex Faluddens fyr 7.7
(Mats Svensson). 5 ex Harudden, Hall 14.7
(Åke Anderson). 1 hane Grundården, Näs
20.8 (Anders & Rickard Kraft).
Åter en säsong med kvarstannande fåglar
där fynden med adulta par är spännande.
71
Bläcku
3 – 2010
Sjöorre Melanitta nigra
Höga sträcksiffror (>999): 2889 ex Harudden,
Hall 31.3 (Ola Wizén, Josef Andersson).
1050 ex Själsö hamn, Väskinde 31.3 (Mikael
Nils Larsson). 3500 ex Kronholmens fyr 6.4
(Olof Armini). 2500 ex Gnisvärd, Tofta 6.4
(Michael & Carl Tholin). 1050 ex Visby
reningsverk 6.4 (Josef Andersson). 6190
ex Skärsände, Fårö 6.4 (Ola Wizén). 3000
ex Kronholmens fyr 6.4 (Lennart Wahlén).
1119 ex Langhammarshammaren, Fårö 10.4
(Ola Wizén). 1500 ex Brissund, Väskinde
19.4 (Lars Ericson). 3730 ex När fyr 13.9
(Carl Tholin). 9790 ex Kuppen, Östergarn
14.9 (Jim Sundberg). 3500 ex Faludden
14.9 (Marita Westerlind).
Sommarobservationer (juni):
9 ex Bredsandsudde, Gotska Sandön 2.6
(Kalle Brinell). 2 ex Västergarnsviken 16.6
(Olof Armini). 120 ex Rivet, Sundre 1822.6 (Martin Alexandersson m.fl.). 25 ex
Langstiteviken, Eksta 22.6 (Anders Elf ). 7 ex
Langhammarsviken, Fårö 29.6 (Christopher
Magnusson, Clas Hermansson).
Salskrake Mergus albellus
Större ansamlingar/flockar (>100 ex): 200 ex
Burgsviken, Näs 1.1 (Jörgen Petersson).
100 ex Hummelbosholm, Burs 1.1 (Anders
Elf ). 100 ex Klintsbroviken, Fårö 17.1 (Tord
Lantz, Ola Wizén). 200 ex Vägumeviken,
Lärbro 26.1 (Jörgen Petersson). 100 ex
Austerviken, När 13.2 (Olof Armini,
Anders Olovsson). Max 350 ex Austerviken,
När 13.11-29.12 (Tina & Bimbi Ollberg,
Ola Wizén m.fl.). 300 ex Vägumeviken,
Lärbro 11.12 (Carl Tholin). 270 ex
Bandlundeviken, Burs 29.12 (Anders Elf ).
Avvikande sommarfynd: 1 ex mot S Faluddens
fyr 7.7 (Mats Svensson).
Orre Tetrao tetrix
1 hona Hejde 20.1 (Bimbi Ollberg).
1 spelande Stangsmyr, Fardhem 22.3-12.4
(Jörgen Petersson, Michael & Carl Tholin
m.fl.). 3 spelande Trosings-Torsburgen,
Kräklingbo 4.4-6.6 (Per Smitterberg, Tord
Lantz, Tomas Johansson m.fl.). 2 hane
Lojsta hed 8.4 (Lennart Wahlén). 1 hona
Storsund, Gothem 5.5 (Julius Grantén).
2 hane Hauggatskogen, Kauparve, Hejde
6.5 (Lukas Lovén). 1 spelande Kallgateburg,
Hejnum 10.6 (Johan Olsson). 1 hona
Tvärlingsmyr, Bunge 30.6 (Jan Janthe).
1 ex Tjauls, Lummelunda 24.11 (Kristoffer
Lager).
Kamskrake × småskrake
Mergus cucullatus × Mergus serrator
1 ad hane Gervalds, Vamlingbo 8.5 (Bimbi
Ollberg).
Denna hybrid återvände alltså, fågeln
upptäcktes på samma lokal 2005 men var
sen borta 2006. Därefter har den varit på
plats 2007 och så i år. 2008 valde den en
annan lokal, dock inom sockengränsen,
nämligen närbelägna Norebod.
Vaktel Coturnix coturnix
Spelande fåglar: 1 ex Stora Gasmora, Fårö
17.5 (Daniel Melchert). 1 Barlingbo kyrka
26.5 (Tomas Johansson). 1 ex Hoburgen
29.5-22.6 (Sivert Söderlund, Bimbi Ollberg
m.fl.). 1 ex Nasume myr, Tofta 29.5-8.6
(Henrik Johansson m.fl.). 1 ex Västergarn
kyrka 1.6 (Frida Johnsson, Markus Tallroth).
1 ex Lauters stainkalm, Fårö 1.6 (Roland
Staav). 1 ex Sundre kyrka 4.6 (Tuomo
Knipskrake
Bucephala clangula × Mergus albellus (5,2)
1 hane Snäcks badplats, Visby 12.1 (Tord
Lantz). 1 ex Hammars fiskeläge, Norrlanda
26.1 (Lars Brolund).
72
Bläcku
3 – 2010
Kolehmainen). 1 ex Fröjel kyrka 8.6 (Charley
Wiklund). Som mest 5 ex Lina myr 10.65.7 (Ragnar Lagerkvist, Lars Brolund m.fl.).
1 ex Suderbys, Hangvar 11.6 (Ulf Nilsson).
1 ex Stockvikekanalen, Öja 13.6 (Björn
Karlsson). 1 ex Burs 17-27.6 (Tina Ollberg).
1 ex Kräklingbo 17.6 (Håkan Larsson).
1 ex Talings, Rute 19.6 (Ulf Humlesjö). 1 ex
Lausviken 21.6-27.7 (Lukas Lovén m.fl.).
1 ex Mafridsområdet, Västergarn 21-22.6
(Olof Armini). 1 ex Ödehoburga, Fårö 23.6
(Björn Wester). 1 ex Landträskdammen,
Martebo 24.6 och 1 ex Mästermyr
25.6 (Christopher Magnusson, Clas
Hermansson). 1 ex Limmormyr, Fårö 26.6
(Björn Wester). 1 ex Idholmen, Väskinde
27.6-2.7 (Björn Abelson, Johan & Bo
Kumlin m.fl.). 2 ex Bonsarve, Vamlingbo
28.6-3.7 (Gustav Svärdhagen m.fl.). 1 ex
Hallfreda, Follingbo 6.7 (Tomas Johansson).
1 ex Näs kyrka 11-12.7 (Anders Haglund
m.fl.). 1 ex Virudden, När 11.7 (Ola
Wizén). 1 ex Burs 12.7 (Stefan Göransson).
1 ex Lauks, Lokrume 14.7 (Lars Brolund).
1 ex Rovide, Fröjel 18-19.7 (Mikael
Wänskä).1 ex Lingen, Sundre 2.8 (Tommy
Ericson). 2 ex Hejnumdalen, Hejnum 7.8
(Lars Brolund).
Övriga observationer: 1 ex Källahamn, Gotska
Sandön26.5(BertilJohansson,JohanMoberg).
1 ad Bombfältet, Bungenäs 29.7 (Per
Smitterberg).
Svartnäbbad islom Gavia immer (29.5)
1 ex Harudden, Hall 31.3 (*Ola Wizén,
Josef Andersson). 1 ad mot SO Faluddens
fyr 21.8 och 1 1K mot S Blåhäll, Tofta
skjutfält 25.9 (Per Smitterberg). 1 1K mot
S När fyr 21.10 (Bimbi Ollberg). 1 1K
Glasskär, Närsholmen 4.12 (Bimbi & Tina
Ollberg).
Resterande observationer har inte
rapporterats på vederbörligt vis och är
därför tills vidare underkända.
Obestämd islom Gavia immer/adamsii
1 2K mot NV Skärsände, Fårö 23.5 (Daniel
Melchert, Jim Sundberg).
Vitnäbbad islom Gavia adamsii
1 3K mot S Lillgraut, Rute 12.9 och
1 1K mot SV Brissund, Väskinde 16.9
(Ola Wizén). 1 ad + 1 1K mot S När fyr,
Närsholmen 30.9 (Bimbi Ollberg). 3 1K
mot SV Närsholmen 11.10 (Ola Wizén).
1 1K mot SV Faludden, Öja 8.11 (*Ola
Wizén, *Tuomo Kolehmainen, Åsa
Steinholtz, Leo Larsson).
2008: 1 2K Bredsandsudde, Gotska Sandön
4.6 (Peeter Boldt-Christmas).
På övriga observationer har ej någon
rapport kommit oss tillhanda.
Smådopping Tachybaptus ruficollis
Konstaterade häckningar: Stånga returvattendammar (ca 5 par) (Bimbi Ollberg
m.fl.). Roma returvattendammar (ca 4 par)
(Carl Tholin m.fl.). Svajdevät, Follingbo
(1 par) (Oskar Kullingsjö m.fl.). Roma
slamdammar (1 par) (Göran Knutas m.fl.).
Stainsmyr, Hall (1 par) Åke Anderson
m.fl.). Lummelundsbruk (1 par) (Joakim
Lindblom m.fl.).
Möjliga häckningar: 1 par Paviken 15.3-
Smålom Gavia stellata
Sommarobservationer (jun-jul): 1 ex
Haugbjärga
bodar,
Faludden
16.6
(Mats Alderus, Per-Arne Fransson). 2 ex
Sigsarvestrand, Hangvar 21.6-11.7 (Urban
Emanuelsson, Åke Anderson). 3 ex Gotska
Sandön 3.7 (Jonas Hedin). 1 ex Ar, Fleringe
8.8 (Jan Janthe). 1 ex Aurriv, Hamra 12.8
(Jon Jörpeland).
73
Bläcku
3 – 2010
24.10 (Carl Tholin m.fl.). 1 par Storsund,
Gothem 3.4-2.8 (Jörgen Petersson m.fl.).
1 par Inre Stockviken 8.4-15.5 (Michael
Tholin m.fl.). 3 ex Ringomedammarna,
Alva 18.4-18.9 (Lars Brolund m.fl.). 2 par
Västra märgelgraven - Lingmyr, Havdhem
24.4-25.6 (Jörgen Petersson m.fl.). 1 par
Landträskdammen, Martebo 26.4-14.6
(Lars Imby m.fl.). 1 ex Botvardsdammen,
Hablingbo 1.5-20.8 (Anders & Rickard
Kraft m.fl.). 2 ex Reningsverksdammarna,
Stånga 15.5-18.6 (Björn Lilja, Staffan
Hellbom m.fl.). 1 ex Äskakersvät, Bunge
19.5 (Daniel Melchert). 1 ex Hojgardsmyr,
Tofta skjutfält 31.5-23.6 (Inger Bjärnebrand
m.fl.). 1 ex Väskinde returvattendammar
17.6 (Tord Lantz, Ola Wizén). 2 par
Dalhemsån, Dalhem 20.6 (Marcus
Bergström, Martin Alexandersson).
ningstid). Stora Tollby bevattningsdamm,
Fole (2 häckningar). Gällungsdammen,
Visby (1 häckning). Ajkesträsk, Fårö
(1 par).
Cirka 15 konstaterade och 22 möjliga
häckningar föredelade på 15 lokaler. Även
om inte alla av de 22 möjliga häckningarna
genomfördes visar årets fyndbild att arten
fortsätter vinna mark på Gotland.
Arten verkar närmast helt beroende av
konstgjorda dammar och många sådana
besöks inte årligen. Antalet besatta lokaler
bör således vara ännu större än vad
fyndbilden antyder.
Svarthakedopping Podiceps auritus
Vinterobservationer (jan-feb, dec): 1 ex Tofta
södra 2-11.1 (Josef Andersson, Håkan
Hansson). 1 ex Kronholmens fyr 13.1 (Bimbi
Ollberg). 2 ex Alnäsavik, Fårö 18.1 (Tord
Lantz, Ola Wizén). 1 ex Ajkesvik, Fårö 18.1
(Carl Tholin). 2 ex Kappelshamns hamn
19.1 (Kjell Mathson). 1 ex Holmuddens fyr,
Fårö 25.1 (Jerker Mathson). 1 ex Storgrunn,
Näsudden, Näs 27.1 (Mikael Wänskä). 1 ex
Utholmen, Västergarn 1.2 (Ola Wizén). 1 ex
Kronholmens fyr 10.2 (Olof Armini). 6 ex
Sudersandsviken, Fårö 25.2 (Carl Tholin).
1 ex När fyr 9.12 (Bimbi Ollberg). 2 ex
Faluddens fyr 21.12 (Carl Tholin). 1 ex
Herrvik, Östergarn 24.12 (Jim & Jonas
Sundberg). 3 ex Sjaustru, Gammelgarn
24.12 (Anders Elf ). 1 ex Hammarudd,
Eksta 25.12 (Lennart Wahlén).
Häckningar och revirhållande par i lämpliga
biotoper: Det har funnits par på minst 34
lokaler, de flesta bevattningsdammar eller
liknande artificiella vatten. Minst 118 par
noterades men betydligt färre fullbordade
häckningar med ungar har rapporterats. Det
behöver inte betyda dålig framgång utan är
troligen en bristande uppföljande kontroll
och rapportering.
Skäggdopping Podiceps cristatus
Större ansamlingar (>150 ex): 235 ex
Fridhemsviken, Västerhejde 1-31.1 (Robert
Kavhed, Jan Janthe m.fl.). 175 ex Tofta södra
22.1 (Carl Tholin). 200 ex Fridhemsviken,
Västerhejde 24.12 (Ulf Lidberg).
Fridhemsviken håller ställningen som ett
av öns populäraste vintervisten för arten.
Gråhakedopping Podiceps grisegena
Häckningar: Konstaterade eller troliga
häckningar har rapporterats från Stånga
returvattendammar (upp till ca 8 par).
Dalbodammen, När (1 häckning).
Kauparvedammen, Alva (3 häckningar).
Berntssons damm, Hablingbo (2 par).
Roma returvattendammar (2 par).
Rosendalsdammen, Follingbo (1 par).
Roma slamdammar (upp till 11 par
men inga häckningar rapporterade).
Grustaget, Klinte, Follingbo (1 par).
Havdhem returvattendammar (3 par).
Massarvedammen, Barlingbo (1 par).
Kronviken, Väskinde (1 fågel under häck74
Bläcku
3 – 2010
Stormfågel Fulmarus glacialis (4.1)
1 ex mot S Faluddens fyr 2.11 (Bimbi &
Tina Ollberg).
En mycket sällsynt art i Östersjön och
första fyndet i våra farvatten sen 9.9.1996,
då 1 ex hittades död på Gotska Sandön.
De tidigare levande fynden är bägge från
Hoburgen med 1 ex vardera, 19.10 1991
respektive 3.10.1986.
Fårö 4.8 (Tord & Melker Lantz). 1 ex Inre
Stockviken 23.9 (Fredrik Enoksson).
Silkeshäger Egretta garzetta (6,1)
1 ex Lausviken 4.5 (*Josef Andersson, Lukas
Lovén, Jörgen Petersson m.fl.).
Ägretthäger Egretta alba (37,32)
1 ex Paviken 7-10.4 (Lennart Wahlén, Olof
Armini m.fl.). 3 ex Stockvikens fågeltorn
8.4-14.5 (Mats Svensson, David Lundgren
m.fl.). 3 ex Storsund, Gothem 29.4-2.8
(Torsten Green-Petersen, Lars Brolund
m.fl.). 1 ex Allégatan/A 7-området, Visby
9.4 (Robert Gahnfelt). 2 ex Paviken 26.4
(Mikael Nils Larsson m.fl.). 1 ad mot
NV Faluddens fyr 3.5 (Mats Svensson).
1 ex Bredsandsudde, Gotska Sandön 22.5
(Bertil Johansson, Måns Grundsten m.fl.).
1 ad Getorskär, Rone 28.5 (Måns Grundsten,
Harald Mørken m.fl.). 2 ex Lausviken
30.5-22.7 (Bimbi Ollberg m.fl.). 1 ex Lilla
Homa, Stenkumla 30.7-2.8 (Anton &
Örjan Samuelsson m.fl.). 1 ex Västergarn
2.8 (Örjan Samuelsson). 1 ex Paviken
3-12.8 (Anders Olovsson, Ingvar Häll m.fl.).
1 ex Muskmyr, Sundre 23.8 (Carl Tholin).
4 ex mot SV Sundre kyrka 10.9 (Fredrik
Litsgård, Lars Bardtrum). 1 ex Hojgardsmyr,
Tofta skjutfält 10.10 (Inger Bjärnebrand).
1 ex Bandlundeviken - Hummelbosholm,
Burs 1-8.11 (Lennart Wahlén m.fl.). 3 ex
Fidenäsviken 2.11 (Mikael Nils Larsson).
1 ex Harudden, Hall 2.11 (Josef Andersson).
1 ex Stockviken 15.11-9.12 (Per Smitterberg,
Carl Tholin, Daniel Green m.fl.). 1 ex mot
SV Västergarnsviken 17.11 (Olof Armini,
Carl Tholin). 1 1K+ Grumpvik, Vamlingbo
24.11 (Lars Jonsson). 1 ex mot S Lilla
Karlsö (sågs från Vavle) 26.11 (*Ola Wizén,
Per Jobs).
2009 blev verkligen ett år i ägretthägerns
tecken med totalt 193 inrapporterade
observationer! Det totala antalet inblandade
Storskarv Phalacrocorax carbo
Häckningar: Totalt häckade 10 323 par
(10 521 par 2008). Fördelat på 8388
(7869) par på östra sidan av Gotland
och 1935 (2652) på Karlsöarna. En viss
omflyttning av paren tycks ha skett. (Kjell
Larsson, Måns Hjernquist m.fl.).
Rördrom Botaurus stellaris
Vinterfynd: Normal fyndbild under
vintermånaderna. 1 ex Paån, Västergarn 5.1
(Lennart Wahlén). 1 ex Skansudd, Brucebo
naturreservat, Visby 25.1 (Håkan Hansson).
1 ex Klinteviken, Klinte 31.1-17.2 (Olof
Armini, Per Smitterberg, Carl Tholin m.fl.)
och 1 ex 26.12 (Lennart Wahlén).
Spelande fåglar: 1 ex Dämba, Fårö 6-12.4
(Ola Wizén, Kjell Westerdahl). 1 ex Fardume
träsk 7.4-20.5 (Torsten Green-Petersen
m.fl.). 1 ex Paviken 8.4-2.8 (Tord Lantz,
Charley Wiklund, Olof Armini m.fl.). 1 ex
Landträskdammen, Martebo 9.4 (Torsten
Green-Petersen). 1 ex Alnäsaträsk, Fårö 24.41.6 (Roland Staav m.fl.). 1 ex Ajkesträsk,
Fårö 24.4-1.6 (Svenne Schultzberg, Micke
Nederman, Roland Staav m.fl.). 1 ex
Norrsund, Fårö 18.5 (Inger Bjärnebrand).
Totalt sju individer varav fyra från Fårö är
noterbart. Fårö framstår som artens starka
fäste detta år.
Övriga observationer: 1 ex Storsund, Gothem
2.7 (Björn Abelson, Agnes Petersson).
1 ex agväten, Svältholmen, Västergarn
29.7 (Håkan Hansson). 1 ex Mölnorträsk,
75
Bläcku
3 – 2010
individer är naturligtvis mycket svårt att
spekulera i. Häckning kan misstänkas
ha skett i Storsund, notera även de fyra
utsträckande fåglarna 10.9 i Sundre.
Bivråk Pernis apivorus
Inga konstaterade häckningar men under
sommarperioden gjordes följande fynd:
3 ex Nordermorarna, Fårö 11.6 (Carl &
Michael Tholin). 1 ad Visby 11.6 (Ola
Wizén). 3 ex Ajkesträsk, Fårö 11.6 (Carl
& Michael Tholin). 1 ex Follingbo 16.6
(Ulf Lidberg). 1 ex Paviken 17.6 och 1 ex
Mafridsområdet, Västergarn 21.6 (Olof
Armini). 2 ex Stora Karlsö 23.6 (Gunnar
& Kerstin Wallin). 1 1K Sundre 29.7
(Roger Mellroth, Gigi Sahlstrand, Göran
Forsberg m.fl.). 1 ad Fifang, Fårö 29.7 och
1 ad Lauter, Fårö 30.7 (Roland Staav). 1 ex
Havdhem 3.8 (Carl & Michael Tholin). 1 ad
Kalbjärga, Fårö 4.8 (Tord & *Melker Lantz).
1 1K Sudersand, Fårö 5.8 (Tord & Melker
Lantz). 1 ex Lausviken 6.8 (Per Lindquist).
1 ad Skär, Fårö 6.8 (Roland Staav). 1 ex
Närsholmen 9.8 (David Lundgren). 1 ad
mot SV Hoburgen 9.8 (Bimbi, Marcus &
Tina Ollberg). 1 1K Faludden 9.8 (Jacob
Rudhe, Jon Jörpeland, Rasmus Elleby).
1 ex Burgsvik 13.8 (Per-Anders Edin). 1 ex
Rosarve, Havdhem 13.8 (Ulf Linnell).
Som vanligt svårt att avgöra exakt antal
individer men mellan 11 maj och 21 september rapporterades i storleksordningen
68 ex varav nästan hälften, 32 ex, sågs i maj.
En årsunge i Sundre redan i slutet av
juli sticker ut något från normala sommarobservationer och skulle kanske indikera
att häckning ägt rum på ön. I övrigt kan
flertalet av rapporterna från Fårö avse
samma individer.
Gråhäger Ardea cinerea
Häckningar: Minst 100 par Storsund,
Gothem 18.4-27.6 (Per Smitterberg,
Torun Zachrisson, Lars Imby). 50 par
Sandboviken, Sanda 1.5 (Jonas Holgersson,
Maja Hjertberg m.fl.). 30 par Ronehamn
8.7 (Orvar Fredriksson).
Lekande ormvråkar Buteo buteo, augusti.
Foto: Göran Knutas
Brun glada Milvus migrans
1 ad Hablingbo, 26.4 (Per Smitterberg). 1 ad
Brissund, Väskinde 13.5 (Bimbi Ollberg).
1 2K Rone bygdegård 9.6 (Michael & Carl
Tholin m.fl.). 1 ex Folemyren, Fole 20.6 (Lars
Brolund). 1 ex Hablingbo - Havdhem 10.74.9 (Ludvig Rieem Christoffersson m.fl.).
76
Bläcku
3 – 2010
1 ex Smissarve, Rone 13.7 (Anders Haglund,
Rickard Flodin m.fl.). 1 ex Stora Karlsö 4.8
(Hannu Koho, Siri Schmiterlöw m.fl.). 1 ex
Urgude, Sproge 18.8 (Karl-Erik Johansson).
1 ad Skoge - Barshageudd, Sundre 19.8
(Kristoffer Lager, Sivert Söderlund m.fl.).
1 ad Hoburgen - Muskmyr, Sundre 10.9
(Fredrik Litsgård, Lars Bardtrum m.fl.).
1 1K Hoburgen 6.10 (Elon Wismén,
Herman Drotz m.fl.).
Svårt att avgöra hur många olika individer
som döljer sig bakom dessa rapporter. Det
kan vara så pass många som 11 ex men
troligen är det något färre.
3 nya par/boplatser hittades och 5 par har
byggt nya bon (olika anledningar: rasade
bon, störningar tidigare säsong mm). Totalt
består populationen nu av minst 32 besatta
revir.
Brun kärrhök Circus aeruginosus
Fenologi: Först ut att anlända till Gotland i
år var 2 ex Hojgardsmyr, Tofta skjutfält 1.4
(Jörgen Petersson m.fl.). De sista tappra som
höll sig kvar längst var 2 ex Inre Stockviken
och 1 1K Ronehamn 7.10 (Elon Wismén,
Herman Drotz).
Häckningar: Konstaterade eller troliga
häckningar rapporterades från Muskmyr,
Sundre (Lena Essedahl, Carl Tholin m.fl.).
Stockviken (Mikael Wänskä m.fl.). Fidenäs,
Fide (Bimbi Ollberg, Clas Hermansson,
Mia Holmebrandt m.fl.). Hablingbo
(Sivert Söderlund). Paviken (Bimbi &
Tina Ollberg m.fl.). Storsund, Gothem
(Jörgen Petersson, Mia Holmebrandt m.fl.).
Landträskdammen, Martebo (Charley
Wiklund, Inger Bjärnebrand, Ulf Lidberg
m.fl.). Storgras, Tingstäde träsk (Lars
Brolund, Clas Hermansson, Christopher
Magnusson m.fl.). Fardume träsk (1-2 par)
(Torsten Green-Petersen, Julius Grantén,
Stig Fredriksson m.fl.). Mölnorträsk, Fårö
(Torsten Green-Petersen, Mikael Nils
Larsson m.fl.). Limmorträsk, Fårö (Micke
Nederman, Sven-Erik Schultzberg, Per
Smitterberg m.fl.). Dämbaträsk, Fårö
(Micke Nederman, Sven-Erik Schultzberg,
Roland Staav m.fl.). Ajkesträsk, Roiramyr,
och Ringvidakärret, Fårö (Roland Staav,
Daniel Melchert m.fl.).
15-16 par på 15 lokaler är i samma
storleksordning som föregående år. Gissningsvis har inte riktigt alla häckningar
hittats. 2010 års inventering får utvisa i
vilken grad vi hittar häckande brun kärrhök
utan riktade inventeringsinsatser.
Röd glada Milvus milvus
Större delen av fynden görs i socknarna i ett
bälte från Ljugarn i nordost till Näsudden i
sydväst. Söderut är det sedan ett glapp ner
till de sydligaste socknarna på Storsudret.
Inga rapporter om konstaterade häckningar men under sensommar och hösten
sågs några 1K-fåglar som med största
sannolikhet härstammar från häckningar
på Gotland. Rapporter om årsungar var
inte lika många som föregående år men av
fyndbilden under häckningstid att döma
fanns ungefär lika många revir som de
senaste åren.
Att hitta en glada på södra Gotland är
numera inte allt för svårt. Utanför ovan
beskrivna utbredningsområde görs dock
fortfarande väldigt få fynd. I år endast tre
rapporter: 1 ex Visby 3.4 (Olof Armini).
1 ex Bäl kyrka 1.9 (Torsten Green-Petersen).
1 ex Mafridsområdet, Västergarn 23.11
(Olof Armini, Anders Olovsson).
Havsörn Haliaeetus albicilla
20 par har fullbordat häckning med
ungproduktion. 7 ungar ringmärktes.
Totalt kom minst 27 ungar på vingarna.
77
Bläcku
3 – 2010
Blå kärrhök Circus cyaneus
Sommarobservationer: 1 ad hane Lokrume
myr 19.6 (Tobias & Karolina Johansson).
1 hane Juves, Sundre 29.6 (Lars-Olof
Öhberg). 1 ad hane Fårö kyrka 18.7 (Joakim
Lindblom). Inga observationer som antyder
att häckning skulle ha skett.
Vinterobservationer: Totalt gjordes 20
vinterfynd enligt följande fördelning:
januari (5), februari (5) och december (10).
Huvuddelen av fynden gjordes på kustnära
lokaler på den södra halvan av ön.
Med tanke på att arten fluktuerar en del
antalsmässigt mellan olika år får 2009 anses
som ett förhållandevis normalt år jämfört
med de senaste åren.
Fenologi: Årets första fynd var 1 hona mot N
Muskmyr, Sundre 23.4 (Bimbi Ollberg) och
1 ad hane Elinghems myr, Hangvar, samma
dag (Björn Lilja). Årets sista fynd var 2 1K
Burs 16.9 (Tina Ollberg).
Kungsörn Aquila chrysaetos
Sedan 2002 har Länsstyrelsen i Gotlands
län haft det regionala ansvaret för att
inventera antal årliga häckningar av
kungsörn på Gotland. Inventeringsarbetet
har genomförts av Stellan Hedgren och Lars
Tydén.
År 2009 bedömdes det finnas cirka
50 revirhållande kungsörnspar i länet.
Antalet par som påbörjade häckning var
dock sannolikt avsevärt lägre – hur många
av de etablerade paren som låter bli att
häcka ett visst år beror sannolikt bl.a. på
födotillgången och vädret under senvintern
det året.
Totalt registrerades 30 påbörjade häckningar. Av dessa var 22 lyckade, d.v.s.
resulterade i minst en flygg unge. Totalt blev
30 ungar flygga. 23 av dessa ringmärktes.
Totalt i Sverige registrerades 91 lyckade
häckningar. Gotland stod 2009 alltså för
nästan 25 % av alla lyckade häckningar i
landet (Stellan Hedgren)!
Stäpphök Circus macrourus (34,6)
1 honfärgad Hoburgen 1-2.5 (*Ola Wizén,
Björn Lilja, Torsten Green-Petersen m.fl.).
1 ex Rivet, Sundre 7-9.5 (Per Smitterberg,
Carl Tholin, Bimbi Ollberg). 1 1K Flisviken
- Muskmyr - Hoburgen 10-16.9 (Mattias
Gerdin, Carl Tholin, Fredrik Litsgård
m.fl.). 1 1K mot SV Hoburgen 13.9 (Per
Smitterberg, Ola Wizén, Björn Lilja m.fl.).
1 1K Muskmyr - Hoburgen 2-3.10 (Stellan
Hedgren, Jonas Andersson, Sören Eriksson
m.fl.). 1 ad hane Fleringe kyrka 9.10 (Stellan
Hedgren).
Många av obsarna är från Sundre både vår
och höst så det är lite svårt att få en tydlig
bild över hur många individer det rör sig
om. Rrk:s bedömning är att det rör sig om
två vårfåglar och tre på hösten i Sundre.
Bästa året hittills för arten på Gotland.
Fiskgjuse Pandion haliaetus
Sommarobservationer: 1 ex Roma slamdammar 1.6 (Inger Bjärnebrand). 1 ex P18området, Visby 5.6 (Fredrik Gustafsson).
1 ex Gotska Sandön 5.6 (Torsten GreenPetersen). 1 ex Inre Stockviken - Faludden
6-18.6 (Tomas Carlsson, Tord Lantz, Eric
Blomgren m.fl.). 1 ex Åminne, Gothem
7.6 (Tomas Carlsson). 1 ex Fidenäsviken,
Fide 9-13.6 och 1 ex Klintängarna,
Fårö 11.6 (Carl & Michael Tholin).
1 ex Paviken - Klintehamns hamn 20-25.6
Ängshök Circus pygargus
Häckningar: Lite svårt att avgöra antalet par
på norra Gotland men uppskattningsvis
rör det sig om 4 par. Därutöver två möjliga
häckningar på södra halvan av Gotland.
78
Bläcku
3 – 2010
(Ragnar Lagerkvist, Johan Olsson m.fl.).
1 ex Katthammarsvik, Östergarn 20.6
(Lars Brolund). 1 ex Sundre kyrka, Sundre
4.7 (Björn Klevemark). 1 ex Farnavik Tällevika, Fårö 19-22.7 (Björn Wester,
Andreas Gullberg m.fl.).
Inga av sommarobservationerna antyder
att någon häckning ägde rum på ön detta år.
Fenologi: Årets första observation var 1 ex
Stånga returvattendammar 16.3 (Bimbi
Ollberg). Därefter dröjde det till 2.4 innan
sträcket verkade komma igång på allvar med
1 ex Silte (Urban Prytz). 1 ad Mästermyr och
1 ad mot NV Faludden (Per Smitterberg).
Höststräcket förlöpte enligt tidtabell och
sista observation var 1 ad Alnäsaträsk, Fårö
20.9 (Ola Wizén).
Medelhavsregionen men dess huvudsakliga
övervintringsområde är i Afrika, söder om
Sahara, i synnerhet Sydafrika. Man räknar
med att den västeuropeiska populationen
minskat med 95 % sedan 1950-talet.
Läs vidare i separat redogörelse under
rubriken Nya arter i detta nummer.
Tornfalk Falco tinnunculus
Vinterobservationer: 1 ex Svältholmen,
Västergarn 16.2 (Olof Armini).
Häckningar: Ingen konstaterad häckning
rapporterad under 2009 men följande
observationer från Sundre skulle kunna
tyda på att häckning ägt rum någonstans
i socknen: 1 ex Hoburgen - Muskmyr 4.630.7 (Magnus Lundström, Gösta Reiland
m.fl.). 1 ad hane Muskmyr - Alvret 5.630.7 (Bimbi Ollberg, Roger Mellroth m.fl.).
1 honfärgad Muskmyr - Alvret 13.6-29.7
(Carl & Michael Tholin, Bo Fagerström m.fl.).
1 1K Hoburgen 27.7 (Melcher Falkenberg,
Roger Mellroth, Gigi Sahlstrand).
Övriga sommarobservationer: 1 ex Digrans,
Sundre 2.6 (Jim Sundberg, Tuomo
Kolehmainen). 1 ex Kronholmen 6.6
(Håkan Hansson). 1 hane Tofta skjutfält
7.6-21.7 (Anders Kraft, Lars Brolund, Lotta
Berg m.fl.). 1 ex Torsburgen, Kräklingbo
9.6 (Jim Sundberg). 1 ex S om Vibble,
Västerhejde 14.6 (Staffan Hellbom).
1 ex Mafridsområdet, Västergarn 19.6
(Olof Armini). 1 ex Stora Karlsö 23.6-4.7
(Gunnar & Kerstin Wallin m.fl.). 1 ex mot
S Fjärrvärmeverket, Visby 16.7 (Håkan
Hansson). 1 ex Stora Gasmora, Fårö 31.7
(Björn Wester).
Rödfalk Falco naumanni (0,1)*
1 2K hane Överöstris, Alva 7-8.7 (*Bo
Fagerström, Petter Simonsson, Tord
Lantz m.fl.). Samma fågel sågs senare vid
Skåls, Näs 11-13.7 (*Stellan Hedgren, Per
Smitterberg, Mikael Wänskä, m.fl.).
Första fyndet någonsin och man får
nog säga att det var ganska väntat. Årets
gotländska fynd var det enda i Sverige 2009
och det fjortonde totalt. Senaste svenska
fyndet gjordes i Västerbotten 2007. Första
fyndet i Sverige gjordes 1955, därefter gjordes
en handfull observationer förhållandevis
jämt spritt med 1-2 fynd per decennium
fram till och med 1984. Resterande 8 fynd
är sedan gjorda från 1997 och framåt. Med
ett par undantag är alla fynden gjorda i
södra och sydöstra Sverige. I Danmark finns
11 fynd och Finland 3 fynd totalt.
Rödfalken häckar i ett bälte från Iberiska
halvön i väster österut via Sydeuropa till
Centralasien. Det europeiska beståndet
beräknas uppgå till mellan 25 000 och
42 000 par varav häften häckar i Spanien.
Enstaka europeiska rödfalkar övervintrar i
Aftonfalk Falco vespertinus
1 2K hane Stånga returvattendammar
19.5 (Bimbi Ollberg). 1 hane Visby 20.5
(Magnus Nilsson). 1 hane Stockviken
79
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
21-22.5 (Björn Klevemark, Eric & Albin
Thorsson m.fl.). 1 hane Holmuddens fyr
- Sudersandsviken, Fårö 23-24.5 (Daniel
Melchert, Jim Sundberg m.fl.). 1 hane Stora
Karlsö 23.5 (gnm Åke Anderson). 1 2K hane
Muskmyr, Sundre 25-27.5 (*Gutt Åberg,
Tommy Lindberg, Lars Ericson m.fl.). 1 ex
Paviken 21-22.6 (Olof Armini). 1 2K hane
Lindarve, Rone 11.7 (Anders Elf ). 1 ad
hane Klintehamn 12.7 (Mårten Wikström).
1 honfärgad Stora Karlsö 1.8 (Mikael
Olofsson). 1 1K Stora Karlsö 5.9 (Tobias
Johansson). 1 ex mot V Udden, Sundre 10.9
(Fredrik Litsgård, Lars Bardtrum m.fl.). 1 ex
Stora Karlsö 14.9 (Karolina Johansson).
Uppskattningsvis rör det sig om 13 fåglar
fördelade på 6 vårfynd, 4 sommarfynd och
3 under hösten. Normal fyndbild för arten
under 2000-talet.
Rödfalken Falco naumanni, fotograferad vid Skåls i Näs 11 och 12 juli.
Observera de arttypiskt vita klorna på nedre bilden.
80
Foton: Jörgen Lindqvist
Lärkfalk Falco subbuteo
Häckningar: Från Fårö rapporteras 10
häckningar och på Gotska Sandön 1. Från
övriga Gotland rapporterades 4 säkra eller
möjliga häckningar. För Fårö och möjligen
Gotska Sandön ger nog rapporterna en i det
närmaste komplett bild av det häckande
beståndet. För övriga Gotland har nog
många häckningar förblivit oupptäckta.
Fenologi: Årets första dokumenterade
fynd var 1 ex Roma returvattendammar
10.4 (Bimbi Ollberg), vilket bör vara
fenologirekord för Gotland. Därefter dröjde
det till 27.4 innan nästa fynd gjordes, med
1 ex Skärsände, Fårö (Micke Nederman,
Sven-Erik Schultzberg). Det senare ligger
mer normalt för ankomst jämfört med
tidigare år.
Därutöver rapporterades 1 ex 7.4. Detta
fynd skulle förskjuta fenologirekordet med
ytterligare tre dagar. Numera önskar Rrk
beskrivning på blankett för att publicera
rapporter av udda fynd, såsom fenologiska
rekord. Beskrivning har inte kommit in för
denna rapport.
De flesta lärkfalkar brukar ha lämnat ön
vid slutet av september men det är inte
helt ovanligt med enstaka fynd i början av
oktober. Årets två sista var 1 ex Närsholmen
3.10 (Veronica Budin) och 1 ex mot SV
Hällarna, Visby 7.10 (Jan Janthe).
Stenfalk Falco columbarius
Sommarfynd: Inga häckningar, varken misstänkta eller konstaterade, har rapporterats.
Under häckningstid gjordes följande fynd:
1 hane Tofta skjutfält 9.6 (Lars Brolund).
1 ad hane Västergarnsviken 21.7 (Olof
Armini).
Därutöver gjordes fyra fynd under augusti
men för dessa kan det inte uteslutas att det
rör sig om tidigt anlända höstflyttare.
Vinterfynd: 1 hane Näs 1.1-1.2 (Rickard
& Anders Kraft, Jörgen Petersson). 1 2K
Roma slamdammar 2.1 (Bimbi Ollberg).
1 hane Hablingbo, 3.1 (Lennart Wahlén).
1 honfärgad Landträskdammen, Lummelunda 9.1 och 1 ex Stockviken 11.1 (Tord
Lantz). 1 hane Rudvier, Öja 19.2 (Mats
Svensson). 1 ex Kettelvik, Sundre 21.2
(Mikael Wänskä). 1 ad hane Hallegårda,
Halla 27.2 (Robert Gahnfelt). 1 hona
Näsudden 26.12 (Mikael Wänskä).
Pilgrimsfalk Falco peregrinus
Ett stort antal rapporter har kommit in och
det är i stort sett omöjligt att avgöra hur
många individer det rör sig om. Fynd har
gjorts under årets alla månader med en tydlig
topp under september-början av november.
Däremot kan man inte se en lika tydlig topp
under vårflyttningen, möjligen döljs den i
statistiken då det gjordes förhållandevis
många vinterfynd i början av året.
Mest betittad blev utan tvekan den
81
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: David Lundgren
Ung pilgrimsfalk Falco peregrinus, den 13 september.
m.fl.). 1 ex Tingstäde träsk 4.12 (Lars
Brolund). 1 ex Katthammarsvik, Östergarn
12.12 och 2 ex 21.12 (Tord Lantz, Magnus
Martinsson). 4 ex Paån, Västergarn 22-27.12
(Lennart Wahlén m.fl.). 1 ex Klinteåns
utlopp, Klinte 31.12 (Mikael Wänskä).
12 ex under januari och februari och
10 ex i december vittnar om förhållandevis
gynnsamma vinterperioder för övervintrande
rallar. Frågan är bara hur många som
verkligen överlevde fram till våren.
Fenologi: Med tanke på hur pass bra arten
verkar klara gynnsammare vintrar så är
det svårt att avgöra när de första flyttarna
anlände under våren. Men 6 ex som hördes
spela redan 9.3 i Nygårdsmyr, Kräklingbo
(Tord Lantz) vittnar om att det i varje fall
inte skall mycket till för att vattenrallarna
skall få vårkänslor. Många rallar sågs eller
hördes under hela november så det är
omöjligt att säga när sista flyttaren lämnade
ön.
adulta hane som ofta sågs sitta på silon
i Klintehamns hamn 3.1-12.3 (Lennart
Wahlén, Jörgen Petersson m.fl.) och som
sedan återkom i slutet av året och sågs 2230.12 (Lennart Wahlén, Carl & Michael
Tholin m.fl.).
Sommarfynden var få och det har inte
inkommit några rapporter om häckningar.
Vattenrall Rallus aquaticus
Vinterfynd: 2 ex Klinteviken, Klinte 1.117.2 (Jörgen Petersson, Tomas Johansson,
Helena Lager m.fl.). 4 ex Paån, Västergarn
1.1-21.2 (Lennart Wahlén, Jörgen
Petersson, Mikael Wänskä m.fl.). 2 ex
Katthammarsvik, Östergarn 1.1-11.2
(Hans Svensson, Magnus Martinsson, Jim
Sundberg m.fl.). 1 ex Flundreviken, Visby
5.1 (Jörgen Petersson). 1 ex Furilden 8.1
(Peter Gustafsson). 1 ex Lummelundsbruk
17.1-7.2 (Håkan Hansson, Lars Brolund
m.fl.). 1 ex Hideviken, Hellvi 26.1 (Jörgen
Petersson). 1 ex Själsöbäcken, Väskinde
3-15.12 (Jörgen Petersson, Carl Tholin
82
3 – 2010
Den enda konstaterade häckningen
som rapporterats. I år har dock ingen
sammanställning gjorts över lokaler med
fynd under häckningstid så utebliven
rapport avspeglar inte att förhållandena
skiljer sig från tidigare år.
Vinterfynd: 5 ex Paån, Västergarn 1.1-19.2
(Lennart Wahlén, Ulf Nilsson, Mikael
Wänskä m.fl.). 3 ex Lummelundsbruk
1.1-22.2 (Inger Bjärnebrand, Carl Tholin,
Tomas Johansson m.fl.). 1 ex Klinteåns
utlopp, Klinte 3.1-17.2 (Per Smitterberg,
Bimbi & Tina Ollberg m.fl.). 6 ex När
kyrka 3.1 (Anders Elf ). 1 ex vid fågelbord
Västergarn samhälle 20.2 (gnm Sivert
Söderlund). 1 ex Kappelshamnviken,
Lärbro 20.2 (Clas Hermansson). 1 1K
Lummelundsbruk 20.12 (Carl Tholin).
1 ad Paån, Västergarn 22-24.12 (Lennart
Wahlén). 1 ad Dalhemsån, Dalhem 27.12
(Ola Wizén, Johan Törnvall).
Fenologi: Om man bortser från obsar på de
lokaler där arten setts övervintra utgjorde årets
två första vårfynd av 1 ex Landträskdammen,
Martebo 28.3 (Lars Brolund) och 1 ex Kauparvedammen, Alva 1.4 (Veronica Budin).
Likaså var de två sista höstfynden: 1 1K
Stånga returvattendammar 25.10 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Roma returvattendammar
8.11 (Mia Holmebrandt).
Småfläckig sumphöna Porzana porzana
Spelande fåglar eller obsar med andra
häckkriterier rapporterades från Nygårdsmyr,
Kräklingbo (2 ex) 14-27.4 (Tord Lantz, Jim
Sundberg, Lukas Lovén m.fl.). Paviken
(3 ex) 17.4-5.7 (Olof Armini, Lennart
Wahlén, Carl Tholin m.fl.). Fidenäs, Fide
(2 ex) 22.4-29.5 (Bimbi & Tina Ollberg
m.fl.). Muskmyr, Sundre 7.5 (Bimbi
Ollberg m.fl.). Lina myr 9.5 (Lars Brolund).
Brucebo naturreservat, Visby 10-12.5, där
2 fåglar även sågs i slutet av juli (Mikael Nils
Larsson, Carl Tholin m.fl.). Natviksudd,
Östergarn 19.5 (*Gunilla Sundberg).
Friggarsväten, Fårö och Klintängarna, Fårö
(2 ex) 24.5 (Daniel Melchert). Nasume
myr, Tofta skjutfält 8.6 (Charley Wiklund).
Storsund, Gothem 2-3.7 (Björn Abelson,
Agnes Petersson). Barlingbo kyrka 5.7 (Tomas
Johansson). Alstädsviken, Austerviken,
När 10.7 (Per Flodin). Landträskdammen,
Martebo 5.8 (Lars Brolund). Därtill
observerades parning i Kyrkmyr, Norrlanda
7-9.6 (Magnus Martinsson m.fl.).
Spel eller andra indicier på häckning
från 15 lokaler och totalt 21 ex gör 2009
till ett bra år för arten. Som vanligt hördes
flera fåglar bara under en kort period.
Observationerna från Brucebo och Kyrkmyr
indikerar ändå att man kanske inte skall
utesluta att häckning ägt rum. Inga övriga
observationer under året.
Trana Grus grus
Häckningar: Under året gjordes en
omfattande inventering av häckande tranor
på Gotland. Resultat och övrig information
om inventeringen kan du läsa i separat
artikel i detta nummer av Bläcku.
Fynd med fler än 500 ex: 518 ex Vägumeviken,
Lärbro 21.9 (Clas Hermansson). 790 ex
Kälder - Sigers, Havdhem 3.10 (Clas
Hermansson, Mia Holmebrandt, Måns
Hjernquist m.fl.).
Fenologi: De första tranorna rapporterades
den 1 mars, med 1 ex Gnisvärd, Tofta
Kornknarr Crex crex
Totalt 183 spelande fåglar vilket är klart
mindre än de 522 ex som hördes föregående
år då en totalinventering genomfördes på ön.
Årets antal är i paritet med antalet spelande
fåglar de övriga åren under 2000-talet.
Rörhöna Gallinula chloropus
Häckningar: 2 ad med 2 pulli Stora dammen,
Lummelundsbruk 14.8 (Clas Hermansson,
Mia Holmebrandt).
83
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Skärfläcka Recurvirostra avosetta
Häckningar: De spridda rapporter som
kommit in avspeglar näppeligen den
gotländska populationen i sin helhet. Några
rapporter avser större siffror av vilka bör
nämnas: Som mest 140 ex med bo, ägg /ungar,
Lausviken 21.4-23.6 (Tomas Johansson,
Johan Olsson m.fl.). 57 ex ruvande Kroken,
Närsholmen 28.4-13.7 (Clas Hermansson,
Johan Olsson, Julius Grantén m.fl.).
2 häckningar Katthammarsvik 22.5-4.6
(Jim Sundberg, Tord Lantz m.fl.).
Sammantaget är det svårt att dra slutsatser
om beståndet utifrån rapporterna men det
finns inga tecken på betydande förändringar
gentemot de senaste åren.
Fenologi: Årets första observationer var
2 ex Yttre Stockviken 12.3 (Mikael Wänskä,
Jörgen Petersson m.fl.). Sista rapport för
året var 3 ex Flisviken, Sundre 31.8 (Bengt
Jonsson).
(Jan Garnert) och 1 ex Hunnstädeviken,
Kappelshamnviken (Tobias & Karolina
Johansson). De sista för året var 2 ex Petesvik,
Hablingbo 11.10 (Thomas Möller).
Strandskata Haematopus ostralegus
Sena fynd efter 1 november: 1 ex Lausviken
20.11 (Lasse Lööv).
Fenologi: Årets första fynd var 7 ex Yttre
Stockviken 9.3 (Bimbi & Tina Ollberg).
1 ex mot N Austerviken, När 9.3 (Lars-Inge
& Marianne Larsson). 1 ex Nisseviken 9.3
(Bimbi & Tina Ollberg). Årets sista höstfågel
med undantag för novemberfyndet var 1 ex
mot S Närsholmen 9.10 (Elon Wismén,
Herman Drotz).
På det hela taget ett normalt uppträdande.
Novemberfågeln var sannolikt en sent
flyttande individ och enstaka sådan brukar
gå att rota fram de flesta år. För övrigt kom
och försvann strandskatorna efter normal
tidtabell.
Mindre strandpipare Charadrius dubius
Häckningar: En konstaterad med 3 ungar,
Roma returvattendammar 24.5-3.7 (Jan
Janthe, Bo & Johan Kumlin m.fl.).
En rapporterad häckning avspeglar inte
alls beståndet på Gotland. Även om arten
inte är alldeles vanlig som häckfågel på ön så
går det att hitta par lite här och var i grustag
och på vallar kring bevattningsdammar.
Rapportera gärna detta så vi kan få en bättre
bild av artens häckningsstatus på Gotland.
Fenologi: Årets första fynd var 1 ex
Sandboviken, Sanda 8.4 (Mattias Gerdin)
och årets sista var 4 ex Västergarnsviken
25.8 (Mia Holmebrandt).
Fjällpipare Charadrius morinellus
9 ex Lilla Hamre, Östergarn 18-19.5 (*Tord
& Melker Lantz, *Magnus Martinsson,
Jim Sundberg m.fl.). 1 ex Hoburgsklippan
25.8 (Sundregruppen). 1 ad Innerholmen,
Grötlingbo 25.8 (Mikael Olofsson). 2 ad
& 1 1K Hallsarvefälten, Lau 2-5.9 (Lukas
Lovén, Per Smitterberg m.fl.). 1 ad Alvret,
Sundre 4.9 (David Lundgren). 5 1K Skoge,
Sundre 5.9 (Jens & Lars Bardtrum m.fl.).
1 ad & 3 1K Skoge, Sundre 12.9 (Bimbi
Ollberg). 3 ex mot S västra delen, Lausviken
16.9 (Per Smitterberg).
22 ex får anses som över medel för arten.
De sträckande fåglarna vid Lausviken 16.9
är inte samma individer som de rastande vid
Hallsarvefälten, utan dessa kom insträckande
över viken från norr.
Större strandpipare Charadrius hiaticula
Fenologi: Vårens första fåglar anlände
5 mars och sågs då enligt följande: 4 ex
Yttre Stockviken 5.3 (Carl Tholin). 1 ex
mot O Hammarudd, Eksta, 1 ex Tärnskär,
Eksta och 1 ex Västergarnsviken 5.3 (Sivert
Söderlund). Årets sista strandpipare var 1 ex
Faludden 23.10 (Petter Simonsson). Inga
vinterfynd.
Den svartbenta strandpiparen Charadrius alexandrinus, vid Brissund 12 maj.
Foto: David Lundgren
84
3 – 2010
Ljungpipare Pluvialis apricaria
Vinterfynd (jan-feb, dec): 1 hona Kuppen,
Östergarn 2.1 (Johan Skutin). 1 ex
Grötlingboudd 10.1 (Bimbi Ollberg).
20 ex Kronholmens fyr 28.2 (Jan Janthe).
1 ex Linviken, Näs 4.12 (Jörgen Petersson).
20 ex Lausmyr, Lau 4.12 (Bimbi & Tina
Ollberg). 1 ex Glasskär, Närsholmen 5.12
(Tomas Carlsson). 16 ex Tofta skjutfält
11.12 (Mikael Nils Larsson).
Stora flockar (>999 ex): 1000 ex Stånga
returvattendammar 23.4 (Bimbi Ollberg).
1000 ex Havdhem kyrka 24.4 (Jörgen
Petersson). 1000 ex Gannarveviken, Fröjel
6.9 (Ola Wizén). 1860 ex Asunden, Othem
6.10-11.12 (Per Smitterberg, Carl Tholin,
David Lundgren). 1000 ex Mästermyr
27.10 (Lennart Wahlén). 1000 ex Lausmyr,
Lau 29.10 (Olof Armini, Lennart Wahlén,
Anders Olovsson). 1100 ex Aminne,
Lausviken 16.11 (Karin Åström).
Svartbent strandpipare
Charadrius alexandrinus (10,1)
1 hona Brissund, Väskinde 12.5-13.5 (*Carl
Tholin, Björn Lilja, Tord Lantz, Magnus
Larsson m.fl.).
Elfte svartbenta strandpiparen på Gotland
och den fjärde individen sedan år 2000. De
senaste tre decennierna har antalet fynd
fluktuerat mellan två och fyra vilket väl får
betecknas som en låg, men förhållandevis
jämn besöksfrekvens.
85
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
vipor hela november och enstaka dröjde
sig sedan kvar i december enligt följande:
18 ex Mästermyr 4.12 (Jörgen Petersson,
Carl Tholin m.fl.). 5 ex Lausviken 5.12
(David Lundgren). 4 ex Flisviken, Sundre
6.12 (Carl Tholin, Dennis Nyström). 2 ex
Gannarveviken, Fröjel 9.12 (Carl Tholin).
6 ex Grynge, Gammelgarn 10.12 (Magnus
Martinsson). 40 ex Asunden, Othem 11.12
(Carl Tholin). 2 ex Ala-korset, Ala 12.12
(Peter Lundberg). 2 ex Gnisvärd, Tofta 1624.12 (Carl Tholin, Lennart Wahlén m.fl.).
1 ex Bengts, Östergarn 16.12 (Magnus
Martinsson). 1 ex Gardbostrand, När 29.12
(Lars-Inge & Marianne Larsson).
Som vanligt fåtalig eller helt frånvarande
under januari medan enstaka dröjer sig kvar
i december.
Sydlig ljungpipare
Pluvialis apricaria apricaria
1 par spelande Småvätarna N kvarnen,
Lauter, Fårö och 1 hane spelande Lautervik,
Fårö 7.4 (Ola Wizén).
Troligen en förbigången fågel på häckområdena som ofta ligger lite långt från
allfarvägarna. Men tyvärr håller den även
på att minska i antal så alla fynd under
häckningstid är av stort intresse.
Kustpipare Pluvialis squatarola
Sommarobservationer: 1 ad Grötlingboudd
2.7 (Mats Westberg, Helena Persson).
2 ex Aurriv, Hamra 7.7 (Eric Blomgren).
1 ex Närsholmen 12.7 (Per Flodin). 1 ex
Snoderviken, Sproge 17.7 (Per Smitterberg).
1 ex Västergarnsviken 20.7 (Olof Armini,
Johan Skutin). Samtliga avser sannolikt
fåglar som påbörjat flyttning söderut.
Fenologi: Vårens första fynd var 1 ex Lausviken
4.5 (Tord Lantz) och arten rapporterades
sedan spritt under vårflyttningen fram till
14 juni då 1 ex sågs i Stockviken (Morgan
Johansson, Jonas Ekring, Bo Ekring m.fl.).
Som brukligt toppade sträcket i skiftet maj/
juni med 281 ex mot NO Bredsandsudde,
Gotska Sandön 2.6 (Kalle Brinell).
Höstflytten inleddes i juli med de fynd
som redovisats ovan och slutade med
2 ad Bandlundeviken, Burs 8.11 (Per Johan
Ulfendahl).
Kustsnäppa Calidris canutus
Tidiga observationer före 1 maj: 40 ex
Grundården, Näs 4.4 (Mia Holmebrandt).
Fynd av mer än 200 ex: 630 ex mot NO
Hallshuk, Hall 30.5 (Ola Wizén). 371 ex
mot NO Gotska Sandön 2.6 (Kalle
Brinell).
Fenologi: Bortsett från aprilfyndet var 3 ex
Aurriv, Hamra 15.5 vårens första observation
(Åke Berg, Håkan Johansson, Lena Essedahl
m.fl.). Den sista observationen som med
någorlunda säkerhet var fåglar på nordsträck
var 18 ex Stockviken 14.6 (David Lundgren,
Morgan Johansson m.fl.).
Kustsnäppornas
höstflyttning
var
säkert påbörjad i och med 1 ex vid
Langhammarsviken, Fårö 10.7 (Björn
Abelson, Agnes Petersson) och 5 ad Yttre
Stockviken 10.7 (Stefan Göransson). Årets
sista fåglar var 1 ex Hummelbosholm, Burs
2.10 (Håkan Johansson). 2 ex Faludden
2.10 (Jonas Andersson, Sören Eriksson).
Tofsvipa Vanellus vanellus
Fenologi: Årets första fynd var 1 ex
Austerviken, När 5.2 (Carl Tholin) som
skulle kunna gälla en övervintrande fågel.
Därefter dröjde det tills 5 ex sträckte in och
rastade vid Hoburgen 24.2 (Carl Tholin).
Därefter verkade vårsträcket komma igång
på allvar.
Under hösten sågs som brukligt gott om
86
3 – 2010
Foto: David Lundgren
Tuvsnäppa Calidris melanotos, vid Haugbjärga bodar, Faludden 15 juni.
Sandlöpare Calidris alba
Vårfynd: 1 ex Asunden, Othem 20.5 (Torsten
Green-Petersen). 1 ex Aurriv, Hamra 21.5
(Magnus Nilsson). 1 ex Skärsände, Fårö
23.5 (Daniel Melchert, Jim Sundberg).
1 ad mot NO Gotska Sandön 24.5 (Bertil
Johansson). 5 ex Näsudden 27.5 (Eivor
Bernas). 1 ex Skärsände, Fårö 27.5 (Daniel
Melchert). 1 ex Gotska Sandön 28-29.5
(Johannes Rydström, Martin Larsson,
Andreas Wernersson m.fl.).
Fenologi: Även om det bär emot att vid den
här tiden på året kalla det höstflyttning, så
var i varje fall sydflyttningen igång i och
med 1 ex Sysneudd, Gammelgarn 17.7 (Ulf
L Larsson). Årets sista observation var 3 ex
Langhammarshammaren, Fårö 20.9 (Ola
Wizén, Björn Wester).
Småsnäppa Calidris minuta
Vårfynd: 1 ad Gåsemoraviken, Fårö
15.5 (Jim Sundberg). 6 ex Inre delen,
Kappelshamnviken, Lärbro 17.5 (Tobias
Johansson). 2 ex Västergarns hamn 21.5
(Charley Wiklund, Börje Andersson). 1 ex
Norsholmen, Fårö 21.5 (Daniel Melchert).
1 ex Nisseviken 24.5 (Lisette & Christoffer
Härsjö). 1 ex Närsholmen 24.5 (Lukas
Lovén). 1 ex Aurriv, Hamra 25.5 (Bimbi
& Tina Ollberg). 1 ex Fidenäs, Fide 29.5
(Bimbi Ollberg). Normalt uppträdande för
småsnäppan som under våren vanligen ses i
enstaka ex på bra vadarlokaler.
Fenologi: Första obsen under höstflytten var
1 ad Västergarnsviken 10.7 (Olof Armini)
och årets sista småsnäppa var 1 ex Bodudd,
Näs 18.9 (Carl Tholin).
87
Bläcku
3 – 2010
Mosnäppa Calidris temminckii
Fenologi: Årets första fynd gjordes 10.5
med 3 ex Asunden, Othem (Lars Ericson,
Oskar Kullingsjö, Tord Lantz m.fl.) och
Gotlandspassagen under vårflyttningen
verkade vara över 24.5 i och med 7 ex
Grötlingboudd (Marita Westerlind). 11 ex
Nisseviken (Lisette & Christoffer Härsjö,
Stefan Oscarsson m.fl.). 7 ex Djaupdy, När
(Lukas Lovén).
Höstflyttningen inleddes med 1 ex Roma
returvattendammar 3.7 (Bimbi Ollberg)
och avslutades med 1 1K på samma lokal
30.8 (Ola Wizén).
sista observation var 1 ex Närsholmen 30.9
(Bimbi Ollberg).
Tuvsnäppa Calidris melanotos (19,6)
1 ex Haugbjärga bodar, Faludden 14-15.6
(*David Lundgren, Morgan Johansson, Eric
Blomgren m.fl.). 1 ad hona Närsholmen
5-9.9 (*Per Smitterberg, Tina & Marcus
Ollberg m.fl.). 1 ex Närsholmen - Virudden,
När 16-17.9 (*Per Smitterberg, Lars
Brolund m.fl.). 1 1K Norsholmen, Fårö 1620.9 (Josef Andersson, Björn Wester, Ola
Wizén). 1 ad Glasskär, Närsholmen 4.10
(Ola Wizén). 1 ad hane Närsholmen 8.10
(Per Smitterberg).
Fynd nummer 20-25 på Gotland. Högsta
antalet hittills för ett enskilt år.
Skärsnäppa Calidris maritima
8 ex Dämba Misslaupar, Fårö 1.1 (Björn
Wester). 120 ex Flisen - Näsrevet, Näs 1.115.2 (Bimbi & Tina Ollberg m.fl.). 100 ex
i området Raude hunden - Sallmundsudd Aurriv - Faludden 1.1-26.5 (Jörgen Petersson,
Josef Andersson m.fl.). 78 ex Rivet, Sundre
2.1-21.2 (Robert Gahnfelt, Jan Janthe
m.fl.). 78 ex Langhammarshammaren Tunguhuvud, Fårö 17.1-30.3 (Ola Wizén,
Tord Lantz m.fl.). 8 ex Hoburgen 3.5
(Bimbi & Tina Ollberg). 4 ex Suderudd,
Furilden 14.5 (Torsten Green-Petersen).
1 ad Kroken, Närsholmen 8.10 (Per
Smitterberg). 20 ex Faluddens fyr 9.107.11 (Björn & Eva Klevemark m.fl.). 1 1K+
Lassorholmen, Fårö 10.10 (Roland Staav).
1 ex Närsholmen 17.10 (Linus Karlsson,
Alexander Hellquist m.fl.). 1 ex Suderudd,
Furilden 22.10 (Josef Andersson). 4 ex
Rivet, Sundre 7.11 (Ola Wizén, Dennis
Nyström m.fl.). 22 ex Norsholmen, Fårö
29.12 (Kjell Westerdahl).
Sju fynd av 396 ex under perioden 1.126.5 och sju fynd av 50 ex mellan 8.10 och
29.12 ger totalt 446 ex under året.
Spovsnäppa Calidris ferruginea
Vårfynd: 1 ad Virudden, När 18.5 (Jörgen
Petersson). 1 ex Norsta Auren, Fårö 21.5
(Daniel Melchert). 4 ex Sandarviken,
Öja 22.5 (Tomas Johansson). 1 ad
Sudersandsviken, Fårö 23.5 (Jim Sundberg).
2 ex Aurriv, Hamra 24.5 (Mikael Wänskä,
Stefan Oscarsson). Normalt uppträdande
under våren.
Som vanligt gjordes betydligt fler höstfynd.
Första sydsträckande spovsnäpporna var 2 ex
Faludden 5.7 (Mattias Gerdin) och höstens
Kärrsnäppa Calidris alpina
Fenologi: Årets första fynd var 5 ex Yttre
Stockviken 9.3 (Bimbi & Tina Ollberg) och
sista var 10 ex Tärnskär, Eksta 2.12 (Jörgen
Petersson) resp. 1 ex Asunden, Othem 11.12
(Carl Tholin).
Normalt lämnar kärrsnäpporna ön under
vintern även om det inte alltför sällan görs
sena fynd likt dessa två decemberobsar. Det
är dock inte lika vanligt att arten härdar ut
hela vintern utan har vett att dra sig söderut
när vintern biter till.
88
Bläcku
3 – 2010
Sydlig kärrsnäppa Calidris alpina schinzii
Häckningar: Inga konstaterade men följande
rapporter indikerar ändå att vi nog har en
liten häckande population kvar på ön: 1 ex
spelande Austerviken, När 7.4 (Michael &
Carl Tholin). 1 ex spelande Aurriv, Hamra
26.5 och 2 ex sedda 18.6 (Tommy Lindberg,
Eric Blomgren). 2 ad varnande Haugbjärga
bodar, Faludden 10-27.6 (Per Smitterberg,
Mats-Åke Persson, Tord Lantz m.fl.).
3 ex Sandarviken, Öja 22.6 (Karin Åström).
1 ex spelande Lausviken 1.7 (Mats Westberg,
Helena Persson).
Alla dessa är inte uttryckligen rapporterade
som sydliga kärrsnäppor, vilket gör det lite
svårt att från rapporterna urskilja vad som
häckar på ön, från de nordliga som passerar
talrikt både vår och höst och som egentligen
också ses med enstaka ex hela sommaren.
Även om årets rapporter inte avspeglar hela
beståndet så är vi nog dessvärre inte allt för
långt från sanningen. Rapportera gärna in
alla fynd som indikerar häckning så att vi
får någorlunda grepp om det gotländska
beståndet.
Brushane Philomachus pugnax
Häckningar: Under året rapporterades inga
konstaterade häckningar och det är svårt att
utifrån inkomna rapporter utkristallisera en
tydlig bild av möjliga häckningar. Tänkbara
häckningar rapporterades från Lillvik, När;
Asunden, Othem; Norsholmen, Fårö; Klase,
Sproge; Stockviken och Faludden.
Fenologi: Under året gjordes inga fynd
utanför normal tid. Brushaneflytten inleddes
med 2 ex Aminne, Lausviken 7.4 (Michael
& Carl Tholin). Årets sista brushane var
1 ex Yttre Stockviken 15.10 (Bimbi Ollberg).
Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
Vinterfynd: 1 ex Brucebo naturreservat,
Visby 1.1-4.2 (Fredrik Gustafsson, Carl
Tholin, Magnus Larsson m.fl.). 1 ex
Kroken, Närsholmen 3.1 (Per Smitterberg).
1 ex Paviken 4.1 (Bimbi & Tina Ollberg).
1 ex Flundreviken, Visby 13-19.2 (Carl
Tholin, Tord Lantz, Jörgen Petersson m.fl.).
Som mest 2 ex Brucebo naturreservat,
Visby 11.11-2.12 (Carl Tholin, Lukas
Lovén, Dennis Nyström m.fl.). 1 ex
Närsholmen 4.12 (Bimbi & Tina Ollberg).
1 ex Flundreviken, Visby 16-29.12 (Dennis
Nyström, Torsten Green-Petersen m.fl.).
1 ex Kanalutloppet, Katthammarsvik,
Östergarn 23.12 (Jim & Jonas Sundberg).
Våren: Även om övervintrande fåglar setts
tidigare startade vårobsarna med 1 ex
Djaupdy, När 12.4 (Carl Tholin). Sista
vårfyndet för året var 1 ex Botvardsdammen,
Hablingbo 21.5 (Anders & Rickard Kraft).
Totalt under våren sågs 8 ex fördelade på
april (6 ex) och maj (2 ex).
Hösten: Inleddes med 1 ex Hummelbosholm,
Burs 27.9 (Anders Elf ) och avslutades,
bortsett från övervintrarna, med 1 ex
Udden, Sundre 5.11 (Per Johan Ulfendahl).
Totalt under hösten sågs 10 ex fördelade
på september (2 ex), oktober (6 ex) och
november (2 ex).
Myrsnäppa Limicola falcinellus
2 ex Västergarns hamn 22.5 (Peter, Martin
& Gustav Berry). 2 ex Yttre Stockviken
23-24.5 (Staffan, Kjell & Peter Ekelund
m.fl.). 13 ex Asunden, Othem 23-28.5
(Jim Sundberg, Mikael Nils Larsson m.fl.).
9 ex Suderudd, Furilden 23.5 (Torun
Zachrisson). 9 ex Närsholmen - Virudden
- Djaupdy, När 24-26.5 (Lukas Lovén, Lars
Brolund, Bimbi Ollberg m.fl.).
Första fyndet under höstflyttningen var
1 ex Aurriv, Hamra 5.7 (Mattias Gerdin).
Sista fyndet var 3 ex Hummelbosholm, Burs
30.8 (Veronica Budin). Totalt under hösten
sågs 28 ex fördelat på juli (13 ex) och augusti
(15 ex). Sammanlagt 73 ex under 2009.
89
Bläcku
3 – 2010
Enkelbeckasin Gallinago gallinago
Vinterfynd: 23 observationer av 45 ex
fördelade på jan (25 ex), feb (3 ex) och dec
(17 ex). Ett bra år för arten även om de få
februarifynden kan bero på att vintern blev
lite för tuff för beckasinerna som försökte
övervintra.
Fårö 11.12 och 1 ex Marpes, Fårö 14.12
(David Lundgren). 1 ex Raudstainsandet,
Fårö 17.12 (Kjell Mathson). 1 ex Själsö
hamn, Väskinde 20.12 (Torsten GreenPetersen). 1 ex Bjärges, Vamlingbo och
1 ex Stockviken 21.12 (Marita Westerlind).
1 ex Stora Karlsö 26.12 (Åke Anderson).
1 ex Gothemhammar, Gothem 29.12
(Robert Gahnfelt).
Arten tenderar att ses mer och mer
vintertid.
Dubbelbeckasin Gallinago media
Spelande fåglar observerades på Kronholmen
5.5 (David Lundgren m.fl.) samt Kyrkmyr,
Norrlanda (2 ex) 18.5 (Torsten GreenPetersen).
I övrigt sågs 2 ex Närsholmen 27.8 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Flisviken, Sundre 31.8 (Bimbi
& Tina Ollberg). 1 ex Bungeör, Bunge 6.10
(Josef Andersson).
Sju fåglar, varav tre spelande, är fler än
föregående år men på det hela taget i paritet
med de flesta år på 2000-talet.
Rödspov Limosa limosa
Häckningar: Rapporterna antyder 8 stycken
på Fårö, 6 par i området Faludden-Stockviken
samt 3 par på övriga Gotland. Det betyder
17 etablerade revir totalt. Möjligen något
lågt räknat men även om Faludden skulle
kunna hysa något ytterligare par än vad
som tolkats ut från rapporteringen så lär
det gotländska beståndet knappast överstiga
25 par.
Morkulla Scolopax rusticola
Vinterfynd: 2 ex Lummelundsbruk 2.126.2 (Carl Tholin, Josef Andersson, Tord
Lantz m.fl.). 1 ex Langhammarshammaren,
Fårö 3.1 (Björn Wester). 1 ex Sjonhem 3.1
(Per Smitterberg). 1 ex Raudstainsandet,
Fårö 7.1 (Kjell Mathson). 1 ex Lassor,
Alskog 11.1 (Tord Lantz). 1 ex Svärtesmyr,
Hall 18.1 (Jörgen Petersson). 1 ex
Hallgårds, Östergarn 22.1 (Jim Sundberg).
1 ex Norrgårde, Hamra 31.1 (Marita
Westerlind). 1 ex Torsburgen, Kräklingbo
7.2 (Tord Lantz). 1 ex Själsöbäcken,
Väskinde 13-23.2 (Carl Tholin, Clas
Hermansson, Håkan Hansson m.fl.). 3 ex
Muskmyr, Sundre 2-14.12 (Gösta Reiland
m.fl.). 1 ex Lärbro 3.12 (David Lundgren).
1 ex Alkärret, Faludden 4.12 (Carl Tholin).
1 ex Lansa, Fårö 8.12 (David Lundgren).
1 ex Östergarns prästänge 8.12 (Tord Lantz).
3 ex Langa vät, Fårö 9.12, 1 ex Langhammars,
Myrspov Limosa lapponica
Vinterobservationer (nov-mar): 4 ex
Stockviken 12-31.3 (Carl Tholin, Dennis
Kraft, Jörgen Petersson m.fl.). 18 ex
Lausviken 22-31.3 (Charley Wiklund, Clas
Hermansson). 1 ex Nisseviken 27-30.3
(Clas Hermansson, Tina & Bimbi Ollberg
m.fl.). 1 ex Hummelbosholm, Burs 8.11
(Carl Tholin, Dennis Nyström). 1 ex Yttre
Stockviken 15.11 (Lennart Wahlén).
Småspov Numenius phaeopus
Vårfynd före 15 april: 1 ex mot N Nabben,
När 12.4 (Carl Tholin). 1 ex mot NO
Paviken 13.4 (Bimbi Ollberg, Olof Armini).
1 ex mot NO Kronholmen 13.4 (Olof
Armini). 1 ex När 14.4 (Bimbi Ollberg).
1 ex Ajkesträsk, Fårö 14.4 (Mikael Nils
Larsson). 2 ex Brissund, Väskinde 14.4
(Tord Lantz).
Vårsträcket kommer normalt igång på
90
Bläcku
3 – 2010
allvar mot slutet av april men det är inte helt
ovanligt att ströfynd görs tidigare. Inget av
årets fynd är extremt tidigt men man kan
möjligtvis ana att det var något fler ivriga
fåglar som startade norrflytten någon dag
tidigare än normalt. Kanske vädret var
ovanligt gynnsamt?
man kan se sydsträckande svartsnäppor
från midsommar fram till skiftet oktobernovember. Årets första rapport är helt enligt
ordinarie tidtabell, den 22.4, då svartsnäppor
rapporterades från tre olika lokaler.
Dammsnäppa Tringa stagnatilis (69,1)
1 ex Stockvikens fågeltorn 7.5 (Per
Smitterberg).
Storspov Numenius arquata
Observationer mellan nov-feb: 3 ex
Nisseviken 1.1-26.2 (Per Smitterberg,
Josef Andersson, Carl Tholin m.fl.). 1 ex
Sysneudd, Gammelgarn 2.1 (Hans Svensson
m.fl.). 3 ex Grötlingboudd 10-29.1 (Carl
Tholin, Bimbi Ollberg). 1 ex Aurriv, Hamra
11.1 (Tord Lantz, Jörgen Petersson). 2 ex
Hummelbosholm, Burs 1-21.11 (Per Johan
Ulfendahl, Lasse Lööv m.fl.). 3 ex Faludden
2-12.11 (Olof Armini, Gösta Reiland,
Carl Tholin m.fl.). 3 ex Yttre Stockviken
5.11-25.12 (Per Johan Ulfendahl, Per
Smitterberg, Carl Tholin m.fl.). 1 ex
Lausviken 7.11 (Mikael Nils Larsson).
1 ex Flunting - Linviken, Grötlingbo 14.114.12 (Lennart Wahlén, Jörgen Petersson
m.fl.). 4 ex Grötlingboudd 6-30.12 (Marita
Westerlind). 1 ex Grundården, Näs 8.12
(Jan Janthe). 5 ex Faluddens fyr 21-25.12
(Michael & Carl Tholin). 1 ex Nisseviken
25.12 (Anders Kraft).
Under dessa månader sågs 29 olika
individer, vilket är en tydlig minskning mot
tidigare år. Dock håller fåglarna till i samma
områden som tidigare vintrar.
Skogssnäppa Tringa ochropus
Vinterobservationer: 2 ex västra delen av
Mästermyr 19-23.2 (Ola Wizén, Carl
Tholin, Sivert Söderlund m.fl.). 2 ex
Strömma, Stånga 28.11 (Veronica Budin).
Återigen flera fynd av denna tropikflyttande
vadare. Dessutom hade Mästermyrsfyndet i
år utökats med en fågel.
Grönbena Tringa glareola
Sen observation: 1 ex Närsholmen 11.10
(David Lundgren).
2008: 1 ex Glasskär, Närsholmen 17-20.10.
Gluttsnäppor Tringa nebularia, maj.
Svartsnäppa Tringa erythropus
Sena höstfynd efter 31 oktober: 1 1K
Hummelbosholm, Burs 1.11 (Lennart
Wahlén).
Från tidigare år finns ytterligare några
fynd från de första dagarna i november.
Sträcktoppen infaller normalt under
augusti men arten måste ha ett av de
mest utdragna sträckförlopp i Sverige då
91
Foto: Göran Knutas
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Foto: David Lundgren
Dvärgmås Larus minutus
En misstänkt häckning på Klasen/Fjaugen,
där 3 nyligen flygga ungar sågs 15.7 (Per
Flodin).
Fiskmås Larus canus
Större ansamlingar (>1000 ex): 1200 ex
Glasskär, Närsholmen 14.1 (Bimbi Ollberg).
3000 ex Lausviken 17-25.1 (Jim Sundberg,
Carl Tholin, Magnus Martinsson).
1000 ex Lausviken 7.3 (Tomas Carlsson).
1300 ex Lausmyr 17.3 (Bimbi Ollberg).
1000 ex Ryssnäs, Fårö och 7000 ex
Tällevika, Fårö 30.3 (Mats Axbrink, Bengt
Allberg). 1100 ex Hejnumdalen 14-17.4
(Lars Brolund). 1000 ex Östergarnsholm
9.8 (Jim & Gunilla Sundberg, Henrik
Gustafsson). 2000 ex Mästermyr 24.9
(Måns Hjernquist). 2000 ex Flisviken,
Sundre 28.10 (Gösta Reiland). 1400 ex
Stora Karlsö 23.12 (Åke Anderson).
Wilsonsimsnäppa Phalaropus tricolor, var ett
annat av finbesöken vid Haugbjärgar 2009.
Roskarlarna Arenaria interpres, förefaller bli färre för varje år.
Foto: Göran Knutas
Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
Under vårperioden 18.5-10.6 har det från åtta
lokaler rapporterats ca 17 ex. Asunden, Othem
och Sandarviken, Öja hyste 4 ex vardera. Den
senare är nog en av öns pålitligaste platser för
arten, som favoriserar kustlokaler med små
gölar och grunda laguner.
Under höststräcket observerades den
mellan 7.7-25.8 från nio lokaler med
11 ex. Det är verkligen en anmärkningsvärt
låg siffra men möjligen i linje med de senaste
årens siffror som sakta sjunkit.
Roskarl Arenaria interpres
Häckningar: 1 hona matande 1 1K vid
Haugbjärga bodar, Faludden 13.6 (Tord
Lantz). 1 par med 2 1K Norra gattet, Fleringe
29.6-9.7 (Björn Abelson, Agnes Petersson,
Clas Hermansson m.fl.). 1 par med 4 pulli
Norderhamn, Stora Karlsö 30.6-1.7 (Åke
Anderson). 3 1K Skenholmen, Rute 15.7
(Per Flodin).
Som med många andra kusthäckande
vadare och tärnor är även roskarlen troligen
starkt underrapporterad. Dock finns det
en känsla av att arten viker i sin numerär,
varför alla häckfynd är av stort intresse och
bör rapporteras.
Bredstjärtad labb Stercorarius pomarinus
1 ad Hoburgsklippan 13.8 (Bimbi, Marcus
& Tina Ollberg).
Dessutom två observationer till, men dessa
har inte rapporteras på vederbörligt vis.
Wilsonsimsnäppa Phalaropus tricolor (2,1)*
1 ex Haugbjärga bodar, Faludden 9-16.6
(*Carl & *Michael Tholin, Mats & Magnus
Svensson m.fl.).
Andra året i rad som denna nordamerikanska vadare dyker upp, dessutom på i
stort sett samma plats.
Kustlabb Stercorarius parasiticus
Vinterobservationer: 1 ex Gustavsvik, Visby
13.3 (Julius Grantén, Johan Olsson). Det
andra marsfyndet på två år.
92
Sommarobservationer: 20 ex under juni och
juli. En bra siffra för sommarmånaderna
men åter inga häckningsindicier, utan endast
kringstrykande och flyttande individer.
Silltrut Larus fuscus
Observationer mellan november-februari:
1 ex Skansudd, Eksta 10.1 (Lukas Lovén).
1 2K Storgrunn, Näsudden 17.1 (Per
Smitterberg). 1 2K Lummelundsbruk 27.1
(Carl Tholin). 1 1K Faludden 5.11 (Per
Johan Ulfendahl). 1 ex Hällarna, Visby 8.11
(Mia Holmebrandt). 1 ad Yttre Stockviken
15.11 (Lennart Wahlén).
Fjällabb Stercorarius longicaudus
1 ad mot N Kuppen 17.5 (*Jim Sundberg,
Tord Lantz). 1 1K mot S När fyr, Närsholmen
14.10 (Bimbi Ollberg).
Storlabb Stercorarius skua (8,1)
1 ex mot NO, sedd från Gotlandsfärjan 7.6
(Per Smitterberg).
Svarthuvad mås Larus melanocephalus (38,3)
1 ex södra dammen, Kronholmen 16-17.4
(Olof Armini, Mattias Gerdin, Jörgen
Petersson). 2 ad mot NO Kronholmens
fyr 29.4 (Carl Tholin). 1 ad Lilla Hamre,
Östergarnsdalen 25.4 (Tord Lantz). 1 ad
Ålarve naturreservat 30.4-27.6 (Magnus
Larsson, Bimbi & Tina Ollberg, Lennart
Wahlén m.fl.).
Västergarnsfåglarna räknas som två individer. Ronefågeln är densamma som
varit där de senaste åren och påverkar inte
totalsumman.
Kaspisk trut Larus cachinnans
Totalt 41 fynd av ca 37 ex (minimisiffra).
Väldigt svårt att ange det totala antalet då
omsättningen verkar vara stor på yngre
fåglar under augusti-september på södra
Gotland.
Medelhavstrut Larus michahellis
1 ad Norderstrand 6-13.1 (Tord Lantz,
Anders Kraft, Bimbi Ollberg m.fl.).
1 2K Kronholmens fyr 11.2 (Olof Armini,
Anders Olovsson). 1 3K mot SV Rivet 25.5
93
Bläcku
3 – 2010
(Jörgen Petersson). 1 ad Unghanseskär
11.7 (Tord Lantz). 1 ex Faluddens fyr 2.11
(Olof Armini, Anders Olovsson). 1 1K
mot S Svältholmen, Västergarn 3.11 (Olof
Armini). 1 1K Kronholmens fyr 11-12.11
(Olof Armini, Anders Olovsson).
Svarttärna Chlidonias niger
1 ad Getorskär, Rone 1.5 (Bimbi &
Tina Ollberg). 6 ex Harudden, Hall
18.5 (Josef Andersson). 1 ex Gnisvärd,
Tofta 20.5 (Jan Garnert). 2 ex Aurriv,
Hamra 8.6 (Charley Wiklund). 1 ad Yttre
Stockviken 9.6 (Michael & Carl Tholin).
1 ad Tingstäde träsk 16.6 (Lars Brolund).
1 ad Västergarnsviken 10.7 (Olof Armini).
1 1K Lausviken och 1 ad Närsholmen 30.7
(Mattias Nilsson). 1 1K Hammarudd,
Eksta 5.8 (Bo Fagerström). 4 1K Aurriv,
Hamra 11.8 (Jacob Rudhe, Rasmus Elleby,
Jon Jörpeland). 1 1K Nisseviken 13.8
(Kristoffer Stighäll, Mats Nordin). 1 1K
Yttre Stockviken 19.8 (Jörgen Petersson).
1 ad & 3 1K Kuppen, Östergarn 21.8 (Jim
Sundberg, Magnus Martinsson). 3 1K &
1 ad Glasskär, Närsholmen 22.8 (Ola Wizén,
Mattias Gerdin). 1 1K Ollajvsård, Faludden
25.8 (Daniel Pettersson). 1 ad Närsholmen
1.9 (Jörgen Petersson). 2 1K Glasskär,
Närsholmen 11.9 (Tomas Carlsson).
Vittrut Larus hyperboreus
1 2K Storgrunn, Näsudden 17.1 (Per
Smitterberg).
Med endast en individ är vi tillbaka på
2007 års siffra.
Tretåig mås Rissa tridactyla
1 ex Skärsände, Fårö 6.4 (Ola Wizén).
1 ad Bredsandsudde, Gotska Sandön 29.5
(Bertil Johansson, Mattias Gerdin, m.fl.).
1 1K Blåhäll, Tofta skjutfält 5.10 (Lars
Brolund). 2 1K, 1 ad När fyr 14.10 och
1 1K Faluddens fyr 15.10 (Bimbi Ollberg).
2 ex Sandarviken, Öja 2.11 (Olof Armini,
Anders Olovsson). 1 ad Faluddens fyr 25.12
(Carl & Michael Tholin).
Småtärna Sternula albifrons
Häckningar: 11 ruvande Ryssnäs, Fårö 3.6
(Roland Staav). 4 ruvande Västergarnsviken
13.6 (Per Smitterberg).
Åter en säsong med dålig rapportering.
Av erfarenhet vet vi att det finns enstaka
par samt kolonier på betydligt fler platser,
varför alla fynd av häckande fåglar är av
största intresse och bör rapporteras.
Vitvingad tärna Chlidonias leucopterus (71,3)
1 ad Inre Stockviken 13.5 (Mats Svensson,
Lena Essedahl, Torsten Green-Petersen
m.fl.). 2 ad Stockvikens fågeltorn 10.6
(Mats & Magnus Svensson).
Normalt uppträdande av arten.
2008: 2 ex Djupvik, Eksta 31.3 underkännes
pga. bristande dokumentation.
Silvertärna Sterna paradisaea
Oktober-marsfynd: 1 1K Katthammarsvik,
Östergarn 14.10 (Jim Sundberg).
Sandtärna Gelochelidon nilotica (6,1)*
1 ad Aminne, Lausviken 4.5 (Tord Lantz).
Åter ett besök av denna rara gäst i
gotländska marker. Blott sjunde godkända
fyndet.
Kentsk tärna Sterna sandvicensis
Häckningar:
72
bon
Storholmen,
Lausholmar; 21 bon Östergarnsholm;
35 bon Sildungen, Gothem; ca 20 bon
Gnisvärd, Tofta (Kjell Larsson, m.fl.).
Skräntärna Hydroprogne caspia
Häckningar: 26 bon Grauten, Rute;
1 bo Avagrunn, Fårö; 11 bon Utholmen,
Västergarn (Kjell Larsson).
94
Bläcku
3 – 2010
Alkekung Alle alle (30,1)
1 ex Rivet 1.11 (Stellan Hedgren).
När man vet hur liten denna fågel är känns
det troligt att vi har ett rejält mörkertal, med
tanke på under vilka kärva förhållanden den
oftast ses!
Tommy Lindberg m.fl.). 1 ex Alkärret,
Faludden 29.5 (Bimbi & Tina Ollberg).
1 ex Muskmyr, Sundre 9.6 (Michael & Carl
Tholin). 1 1K Roma returvattendammar
29.8 (Lars Brolund). 1 ex Hoburgens fyr
20.9 (Dennis Nyström, Carl Tholin, Johan
Träff).
Lunnefågel Fratercula arctica (29,2)
1 ex mot SV Nyrevsudde, Tofta skjutfält 5.10
(Per Smitterberg). 1 ex mot S Närsholmen
11.10 (Ola Wizén).
Gök Cuculus canorus
Fynd från 1 oktober-30 april: 1 ex Njuren,
Västerhejde 23-24.4 (Ulf Lidberg, Magnus
Larsson). 1 ex Lilla Hamre, Östergarn
25.4 (Tord Lantz). 1 ex Närsholmen 26.4
(Mia Holmebrandt). 1 ex Tingstäde träsk
och 1 ex Killingmyr, Hejnum 27.4 (Clas
Hermansson). 1 ex Trosings, Gammelgarn
29.4 (Jim Sundberg). 1 ex Stora Sojdeby,
Fole 29.4 (Lars Brolund). 1 ex Tofta skjutfält
29.4 (Centh Glimsäter).
Skogsduva Columba oenas
Vinterobservationer: Från januari finns
16 fynd av 224 ex där största flock var 50 ex
på Martebomyr 1-18.1 (Robert Kavhed, Carl
Tholin). Från december finns nio fynd av
283 ex, där största flock var 160 ex
Hallbenarve, Hablingbo 23.12 (Lennart
Wahlén).
Tornuggla Tyto alba
Totalt har åtta spelande individer noterats
mellan 10.2 och 8.7. Samtliga fynd har
gjorts på Gotlands södra halva.
Övriga fynd: 1 ex Langhammarshammaren,
Fårö (Micke Nederman, Roland & Carin
Staav m.fl.). Denna fågel kom faktiskt
insträckande och sågs sedan tillfälligt på
dagkvist i en stenmur.
Ringduva Columba palumbus
Observationer i januari och december: Under
januari har 53 fynd med 644 ex rapporterats
och i december 28 fynd med 178 ex. Större
ansamlingar: 35 ex Smiss, Alskog 1-6.1
(Jens Bardtrum, Marie Jacobsson). 80 ex
Vallefälten, Klinte 1-27.1 (Carl Tholin,
Sivert Söderlund, Lennart Wahlén). 40 ex
Mickelgårds, Väskinde 8.1 (Tord Lantz).
75 ex Myre, Fardhem 11.1 (Jörgen
Petersson). 50 ex Furulundsskogen, Visby
3.12 (Joakim Granholm).
Berguv Bubo bubo
Vid berguvsinventeringen hittades 16
besatta revir. Vidare hittades spelande
fåglar på ytterligare sju lokaler (dock inte
så stadigvarande att det kan räknas som
revir). Det hittades 6 ungar vid fyra av
häckningarna (1, 1, 2, 2).
Flera av fynden indikerar försök
till nyetableringar och flera fåglar har
dessutom observerats utanför de klassiska
klintområdena. Öppen eller halvöppen hedoch hällmark tycks ha en dragningskraft på
arten.
Turturduva Streptopelia turtur
1 ex Visby 8.5 (Hans Edenwall). 2 ex Burgsvik
11.5 (Christina Adolfsson). 1 ex Gervalds,
Vamlingbo 15.5 (Lena Essedahl, Lars Imby).
1 ex 18.5 och 23.5 Hoburgen (Lorentz
Johansson, Björn Klevemark) och förmodligen
samma ex mot O, Barshageudd 23.5 (Gösta
Reiland). 1 ex Kyrkudden, Gotska Sandön
26-27.5 (Markus & Johannes Tallroth m.fl.).
1 ex Alvret, Sundre 28.5 (Matti Eriksson,
95
Bläcku
3 – 2010
Kattuggla Strix aluco
Endast ett fynd med häckningsindicium
rapporterat: 1 ad med föda åt ungar Stora
Sojdeby, Fole 15.7 (Lars Brolund). Givetvis
ett stort mörkertal som ofta när det gäller
arter med dolda förehavanden.
1 ex Mästermyr 27.10 (Lennart Wahlén).
Fynd under häcktid: 1 ex Haugbjärga bodar,
Faludden 10-16.6 (Morgan Johansson,
Bimbi Ollberg, Mikael Wänskä). 1 ad Yttre
Stockviken 12.7 (Anders Haglund, Rickard
Flodin).
Vinterfynd: 1 ex Kovik, Sanda 6.11 (Olof
Armini). 1 ex Barshageudd, Sundre 10.11
(Gösta Reiland). 1 ex Nymans, Fröjel 13.12
(Gun Ingmansson).
Juni- och julifynden vid FaluddenAurrivsområdet är intressanta eftersom det
även tidigare finns sommarfynd (även av
spelande fåglar). Dessutom är biotoperna
där mycket lämpliga för arten.
Hornuggla Asio otus
Observationer under januari och december:
1 ex Friggars, Fårö 7.12 (Lars-erik Broman).
1 ex Lilla Hamre, Östergarn 8.12 (Gunilla
Sundberg).
Häckningsuppgifter: 1 1K Gammelgarn
30.5 (Björn Wester). 3 pulli Hunnelund,
Västerhejde 21.6-11.7 (Inger Bjärnebrand,
Lennart Wahlén, Jan Janthe m.fl.). 1 hörd
unge Hall 9.7 (Björn Abelson, Agnes
Petersson). 2 pulli Bredkvie, Fide 11.7
(David Lundgren).
Pärluggla Aegolius funereus
Spelande fåglar: 1 ex VOK-stugan,
Follingbo 27.1-18.3 (Fredrik Gustafsson,
Clas Hermansson m.fl.). 1 ex Russparken,
Gerum 19.2-15.3 (Lars Klingstedt, Mikael
Wänskä). 1 ex Rangvalds, Tofta skjutfält 1.32.4 (Carl Tholin, Inger Bjärnebrand, Sivert
Söderlund). 1 ex Hallgårds, Östergarn 1.3
(Jim Sundberg). 1 ex Rödbo, Tofta skjutfält
1.3 (Inger Bjärnebrand). 1 ex Ajmunds,
Mästerby 1.3 (Carl Tholin). 2 ex Lauks,
Lokrume 19-20.3 (Lars Brolund). 1 ex
Häftings, Hangvar 20.3 (Björn Wester).
1 ex Hellvi kyrka 25.3 (Jörgen Petersson).
1 ex Rannbergs, Hejde 4.4 (Arne Pettersson,
Ingrid Angelöf ). 1 ex Västergarn 5.4 (Olof
Armini). 1 ex Lilla Hamre, Östergarn 12.4
(Tord Lantz).
Övriga fynd: 1 ex Etelhem kyrka 1.9 (Bimbi
Ollberg).
Jorduggla Asio flammeus
Observationer under flyttningstid: 2 ex
Barshageudd, Sundre 10-24.4 (Jens &
Lars Bardtrum, Jörgen Petersson). 1 ex
Närsholmen 10.4 (Mattias Gerdin). 1 ex
Kronholmens fyr 14.4 (Olof Armini).
1 ex Ojstersojdsträsk, Martebo 12.5 (Lars
Brolund). 1 ex Stockvikens fågeltorn 15.5
(Mats Svensson). 1 ex När fyr, Närsholmen
19.5 (Carl Tholin). 1 ex Skoge, Sundre 20.5
(Matti Eriksson). 1 ex Faludden 21.5 (Kjell
Hansson). 1 ex Ajkeslunda, Fårö 24.5 (Daniel
Melchert). 1 ex Aurriv, Hamra 25.9 (Carl
Tholin, Dennis Nyström). 1 ex talldungen,
Närsholmen 10.10 (Thomas Möller, Dennis
Nyström). 1 ex mot SV Närsholmen 11.10
(Ola Wizén). 1 ex Faludden 11-25.10
(Petter Simonsson, Tomas Carlsson, Carl
Tholin m.fl.). 1 ex Aurriv, Hamra 1617.10 (Per Lindquist, Matti Eriksson, Leif
Eriksson). 2 ex Hoburgen 23-25.10 (Karin
Åström, Mats Svensson, Jörgen Petersson).
Nattskärra Caprimulgus europaeus
Utan riktad inventering har ändå drygt
95 spelande fåglar rapporterats. De är
tämligen väl spridda över ön och fyndbilden
stämmer väl in på den som framkom vid
riksinventeringen. Även några kullar med
nyss flygga ungar har rapporterats.
96
Bläcku
3 – 2010
Tornseglare Apus apus
Större ansamlingar (>499 ex): 500 ex
Paviken 14-23.5 (Bimbi Ollberg, Mikael
Nils Larsson). 1300 ex Stockviken 4.6
(Ronny Malm). 500 ex Gnisvärd, Tofta
7.6 (Fredrik Gustafsson, Albin Järlsäter).
800 ex Paviken 11-12.6 (Carl Tholin, Bimbi
Ollberg). 600 ex Träskmyr, Lärbro 27.6 (Per
Smitterberg).
Härfågel Upupa epops
1 ex Eksta kyrka 9-10.4 (Michael &
Carl Tholin, Mikael Wänskä m.fl.). 1 ex
Agangen, Grötlingbo 11.4 (Arne Pettersson,
Ingrid Angelöf ). 1 ex Burge, Havdhem 16.4
(Carl Tholin, Marita Westerlind m.fl.).
1 ex Närsholmen 23.4 (Karin Åström).
1 ex Djaupdy 28.4 (Bimbi Ollberg). 1 ex
Burs 29.4 (gnm Bimbi Ollberg). 1 ex Visby
soptipp 30.8 (Inger Bjärnebrand, Magnus
Larsson m.fl.).
Årets resultat på sju exemplar är en svag
uppgång från föregående års totalsumma på
sex ex.
Kungsfiskare Alcedo atthis
1 ex Lummelundsbruk 1.1-12.3 (Robert
Kavhed,
Fredrik
Gustafsson, Tord
Lantz m.fl.). 1 hona kanalutloppet
Katthammarsvik, Östergarn 2.1-15.2 (Tord
Lantz, Jim Sundberg, Per Smitterberg
m.fl.). 1 ex Aminne, Lausviken 25.1-31.3
(Charley Wiklund, Carl Tholin, Lukas
Lovén m.fl.). 1 ex Hammars fiskeläge,
Norrlanda 26.1 (Lars Brolund). 1 hane
Västergarns hamn 15-16.4 (Olof Armini,
Carl Tholin, Anders Olovsson). 1 ex Paviken
4.8 (Anders Olovsson). 1 ex Sjaustru,
Gammelgarn 26.8 (Josef Andersson). 1 ex
Snäcks camping, Visby 19.9 (Peter Ahlin).
2 ex Tingstäde träsk 6.10 (Lars Brolund).
1 ex Paån, Västergarn 24.10-27.11 (Olof
Armini, Mikael Nils Larsson). 1 ex Aminne,
Lausviken 16.11 (Karin Åström). 1 hane
Botvaldevik, Gothem 19.11 (Lars Brolund).
1 ex Lummelundsbruk 22.11-1.12 (Josef
Andersson, Lars Brolund).
Göktyta Jynx torquilla
Tidiga fynd: 1 ex Paån, Västergarn 13.4
(Olof Armini, Bimbi Ollberg). 1 ex spelande
Kräklingbo kyrka 15.4 (Tord Lantz).
1 ex Hojgardsmyr, Tofta skjutfält 15.4 (Ulf
Lidberg).
Korttålärka Calandrella brachydactyla (60,1)
1 ex Lina myr 25.5 (Per Smitterberg).
Trädlärka Lullula arborea
Vinterobservationer: 2 ex Rivet, Sundre 1.114.2 (Per Smitterberg, Jörgen Petersson,
Tina Ollberg m.fl.). 1 ex Hammaren,
När 4.1 (Karin Åström). Som mest 4 ex
Hällarna, Visby 7.1-21.2 (Lars Brolund,
Ola Wizén m.fl.). 2 ex Strandpromenaden,
Visby 8.1-16.2 (Ola Wizén, Tord Lantz,
Josef Andersson m.fl.). 6 ex 16.2 och 1 ex
20.2 Digrans, Sundre 16.2 (Gösta Reiland,
Lennart Wahlén). 1 ex Klase, Sproge 12.12
(Tomas Johansson, Måns Hjernquist).
Biätare Merops apiaster (67,3)
2 ex Gula pålen. Tofta skjutfält 20.5 (Centh
Glimsäter) och senare samma individer
vid Fyrbyn, Gotska Sandön 24.5 (Niklas
Holmström, Måns Grundsten, Peeter
Boldt-Christmas m.fl.). 1 ex lockläte
Mafridsområdet, Västergarn 23.7 (Olof
Armini).
Sånglärka Alauda arvensis
Vinterobservationer: Som mest 16 ex
Rivet, Sundre 1-15.1 (Tomas Carlsson,
Per Smitterberg, Tord Lantz m.fl.). 1 ex
Flisviken, Sundre 1-5.1 (Gösta Reiland,
Jörgen Petersson). 2 ex Glasskär, Närsholmen
97
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: Göran Knutas
1-4.1 (Ola Wizén, Jim Sundberg, Per
Smitterberg m.fl.). 24 ex Vallefälten, Klinte
1.1, 1 ex Bodudd, Näsudden 3.1 och
1 ex Kvarnåkershamn, Silte 4.1 (Lennart
Wahlén). 1 ex Kovik, Sanda 9.1 (Lars
Brolund). 1 ex Haugbjärga bodar, Faludden
10.1 (Jörgen Petersson). 2 ex Lerkliv,
Gammelgarn 20-22.12 (Tord Lantz,
Tomas Carlsson, Carl Tholin). 1 ex Burs
21.12 (Bimbi Ollberg). 3 ex Lillvik, När
och 1 ex Ronehamn 21.12 (Carl Tholin).
1 ex Stora Karlsö 24.12 (Åke Anderson).
3 – 2010
Trädpiplärka Anthus trivialis
Tidiga fynd: 1 ex sj. Nasume myr, Tofta skjutfält
31.3 (Håkan Hansson). 2 ex sj. Trosingsmyren
4.4 (Per Smitterberg). Efter den 8.4 sågs den
mer regelbundet över hela ön.
Citronärla Motacilla citreola (47,4)
1 2K hane Brissund, Väskinde 29-30.4
(*Magnus Larsson, Carl Tholin, Mattias
Gerdin m.fl.). 1 2K hane Katthammarsvik
3.5 (*Tord Lantz, Jörgen Petersson, Magnus
Martinsson m.fl.). 1 ad hane sträckande
Bredsandsudde, Gotska Sandön 21.5 (David
Lundgren). 1 ex Hoburgsklippan 12.9 (Carl
Tholin, Tommy Lindberg, Stellan Hedgren,
David Lundgren m.fl.).
Dessutom finns det ett fynd till, men det
har inte rapporterats in på Rrk-blankett.
Ängspiplärka Anthus pratensis
Vinterobservationer: Under jan-feb gjordes
37 fynd av 102 individer. Under dec sågs
67 ex vid 18 tillfällen, största flock var 30 ex
på Svältholmen, Västergarn (Carl Tholin).
Berglärka Eremophila alpestris
1 ex Flisviken, Sundre 26.3 (Åke
Anderson, Gunnar Hurtig). 1 ad
Langhammarshammaren, Fårö 13.4 (Jerker
Mathson). 1 ex Glasskär, Närsholmen 28.10
(Bimbi Ollberg). 1 ex Hummelbosholm,
Burs 1.11 (Lennart Wahlén). 1 ex Utholmen,
Västergarn 3.11 (Olof Armini). 2 ex Lerkliv,
Gammelgarn 22.12 (*Carl Tholin, Jim &
Gunilla Sundberg, Magnus Martinsson
m.fl.).
Sex fynd av 7 ex är ett gott år för arten
som har varit fåtalig under senare år.
Sånglärka Alauda arvensis, maj.
Hussvala × ladusvala
Delichon urbicum × Hirundo rustica
1 ex Faludden 23-28.4 (Sven-Erik
Schultzberg, Micke Nederman, Bimbi
Ollberg).
Samma fågel sågs även 2008.
Ladusvala Hirundo rustica
Observationer mellan november-15 april:
1 ex Aurriv, Hamra 7.4 (Jörgen Petersson).
1 ex Barshageudd, Sundre 7.4 (Gustav
Svärdhagen). 1 ex Smiss, Alskog 8.4 (Lars
Bardtrum). 1 ex Suderbys, Västerhejde 9.4
(Tord & Melker Lantz). 1 ex Klinteviken,
Klinte 9.4 (Michael & Carl Tholin, Lennart
Wahlén). 1 ex Vibble, Västerhejde 12.4 (Jan
Janthe). 1 ex Storgras, Tingstäde träsk 14.4
(Lars Brolund). 1 ex Västergarnsviken 15.4
(Olof Armini). 1 ex Ar, Fleringe 18.11 (Jens
Bardtrum). 1 1K Gothemhammar 22.11
(Robert Gahnfelt).
Novemberobservationerna är mycket sena.
Rostgumpsvala Cecropis daurica (21,2)
1 ex norra delen, Paviken 15.5 (Charley
Wiklund). 1 ex mot NO Hoburgsklippan
17.5 (Tord Jeppsson).
98
Rödstrupig piplärka Anthus cervinus
1 ad hane Asunden, Othem 7.5 och 13.5
(Torsten Green-Petersen, Stig Fredriksson
m.fl.). 1 ex . Nabben, När 13.5 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Hoburgen 21.5 (Mikael
Wänskä, Fredrik Forsberg m.fl.). 1 ex
sträckande Bredsandsudde, Gotska Sandön
22.5 (Bertil Johansson, Måns Grundsten,
Göran Frisk m.fl.). 1 ex Lausviken 23.8
(Torsten Green-Petersen). 1 ex Hällarna,
Visby 5.9 (Dennis Nyström). 2 ex Hoburgen
11.9 (Per Smitterberg, Carl Tholin, Jörgen
Petersson). 1 ex Glasskär, Närsholmen
12.9 (Jan Janthe). 1 ex Visby 20.9 (Clas
Hermansson, Mia Holmebrandt). 1 ex
Stånga returvattendammar 27.9 (Bimbi
Ollberg).
Ny bottennotering med blott fyra
individer på våren och sju under hösten.
Observeras allt fåtaligare.
Hussvala Delichon urbicum
Tidiga vårobservationer: 1 ex Lindarve,
Burs 12-14.4 (Anders Elf ). 1 ex Stånga
returvattendammar 15.4 (Bimbi Ollberg).
Skärpiplärka Anthus petrosus
Vinterobservationer: 1 ex Valbybodar, Fröjel
6.12 (Lars Brolund). 1 ex Asunden, Othem
11.12 (Carl Tholin). Arten observeras nätt
och jämt årligen vintertid.
Större piplärka Anthus richardi (161,3)
1 ex Hoburgsklippan 11.9 och 1 ex mot S
Hoburgsklippan 26.9 (Per Smitterberg). 1 ex
Kajlungs, Lärbro 30.9 (Clas Hermansson).
3 ex är en mycket låg årssumma.
Sydlig gulärla Motacilla flava flava
Häckningar: Inga konstaterade, däremot har
den observerats på följande lokaler under
häckningstid: Kyrkmyr, Norrlanda; Stockviken; Västergarnsviken och Rivet, Sundre.
Forsärla Motacilla cinerea
1 hane Norebod, Vamlingbo 28.3 (Jonas
Sundberg). 1 ex Gnisvärd, Tofta 1.4
(Mattias Gerdin, Charley Wiklund, Lukas
Lovén m.fl.). 1 ex mot N Snäcks camping,
Visby 2.4 (Ola Wizén). 1 ex Flisviken,
Sundre 10.8 (Jacob Rudhe, Rasmus Elleby,
Jon Jörpeland). 1 hona Hoburgsklippan
12.8 (Bimbi, Tina & Marcus Ollberg). 1 ex
lockläte Digrans, Sundre 18-19.9 (Tommy
Lindberg m.fl.). 2 ex längs vägen mellan
Burs och När 10.10 (Thomas Möller, Dennis
Nyström m.fl.). 1 ex Västergårde, Sundre
29.10 (Björn Klevemark). 1 ex Vivesholm,
Sanda 30.10 (Per Smitterberg).
Nio individer är en hyfsad årssumma.
Augustifåglarna i Sundre avser samma
individer.
Sädesärla Motacilla alba
Vinterobservationer: 2 ex Lerkliv, Gammelgarn 20-25.12 och 1 ex 30-31.12 (Tord
Lantz, Jim & Gunilla Sundberg m.fl.).
Engelsk sädesärla Motacilla a. yarrellii (15,1)
1 ad hane Själsö hamn, Själsö 31.3 (Carl
Tholin, Magnus Larsson).
Där utöver finns två rapporter till, men
dessa har inte inkommit på blankett.
99
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Gärdsmyg Troglodytes troglodytes
Vinterobservationer: Under januari gjordes
83 fynd av 135 ex och februari 49 fynd av
69 ex.
Blåstjärt Tarsiger cyanurus (5,1)*
1 honfärgad Ammunde, Burs 13.10 (Tina
& Marcus Ollberg).
Blåstjärt har nu observerats två år i rad.
Järnsparv Prunella modularis
Vinterfynd: 1 ex Paån, Västergarn 1.1
(Lennart Wahlén). 1 ex Flundreviken, Visby
4.1-21.2 (Per Smitterberg, Tord Lantz, Josef
Andersson m.fl.). 2 ex Hoburgsklippan 25.1
(Mattias Gerdin). 1 ex Lausviken 25.1 (Carl
Tholin). 1 ex Själsö hamn, Väskinde 25.1
(Bimbi Ollberg). 1 ex Digrans, Sundre 16.2
(Lennart Wahlén, Tina & Bimbi Ollberg).
1 ex Paån, Västergarn 18.2 (Sivert Söderlund).
1 ex Brucebo naturreservat, Visby 26.2 (Jan
Janthe). 1 ex Roma samhälle, 3.12 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Själsö hamn, Väskinde 3.12
(Lars Brolund). 2 ex Flundreviken, Visby
15.12 och 1 ex Kronholmens golfbana
16.12 (Carl Tholin).
Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros
Observationer under häckningstid: 1 hane
sjungande P18-området, Visby 15.6
(Fredrik Gustafsson). 1 hane Stora Karlsö
fyr 22.6 (Gunnar & Kerstin Wallin).
1 hane 27.6 samt 1 1K 26.7 Hoburgen
(Mikael & Therese Petersson, Ola Wizén).
1 ex sjungande Kustparken, Fårösund 28.6
(Emil Andersson). 1 hane Klintehamns
hamn 11.7 (Stefan Göransson). Ingen
konstaterad häckning, men kan misstänkas
vid Hoburgen.
Under höststräcket 11.9-8.11 har det
kommit in hela 25 observationer av
26-27 individer, vilket är ovanligt många.
Rödhake Erithacus rubecula
Vinterfynd: Från januari finns det 37 fynd
av 45 ex, februari 21 fynd av 27 ex och
december 35 fynd av 47 ex.
Buskskvätta Saxicola rubetra
Tidiga observationer: 1 ex stugbyn, Furilden
12.4 (Hans Svensson, Jonas Rhodin). 2 ex
Klase, Sproge 12.4 (Ulf & Vera Lidberg,
Göran Wallin).
Sydnäktergal Luscinia megarhynchos (9,1)*
1 hane sjungande Stora Beckrevet, Gotska
Sandön 25.5 (Aron Edman, Henrik Grahn,
David Erterius, Ronny Malm m.fl.).
Senast arten observerades var 26.5 1994,
då en individ sågs i Hamra.
Västlig svarthakad buskskvätta
Saxicola torquatus rubicola
1 ex Stockvikens fågeltorn 4-6.4 (Mats &
Magnus Svensson, Carl Tholin m.fl.). 1 ex
Holmhällar 22.5 (Albin & Eric Thorsson
m.fl.).
Blåhake Luscinia svecica
Sent höstfynd: 1 1K 21-26.10 och 2 ex 25.10
på stranden söder om Alkärret, Faludden
(Petter Simonsson, Carl Tholin, Jörgen
Petersson m.fl.). Arten är ovanlig efter
september månad.
Stenskvätta Oenanthe oenanthe
November-marsfynd: 1 1K Kroken,
Närsholmen 8.11 (Per Johan Ulfendahl,
Carl Tholin, Dennis Nyström).
3 – 2010
Rödstjärtar Phoenicurus phoenicurus och trädgårdssångare Sylvia borin. Faludden i maj.
Foto motstående sida: Göran Knutas
100
101
Bläcku
3 – 2010
Ökenstenskvätta Oenanthe deserti (8,1)*
1 ex Grötlingboudd 25-26.10 (*Marita
Westerlind, Bimbi Ollberg m.fl.).
Rödvingetrast Turdus iliacus
Vinterobservationer:
Under
perioden
januari-februari gjordes 14 observationer
av 16 exemplar. Under december månad
noterades 18 observationer av 40 ex.
Ringtrast Turdus torquatus
1 honfärgad Visby reningsverk 10.4 (Carl
Tholin). 1 hona Tofta 10.4 (Bimbi Ollberg).
1 ex Grogarns, Östergarn 10.4 (Tord
Lantz). 2 ex Närsholmen 10-12.4 (Mattias
Gerdin, Lukas Lovén). 1 ad hane Gnisvärd,
Tofta 10.4 (Mikael Nils Larsson). 1 hane
Hällarna, Visby 14.4 (Sivert Söderlund).
1 ad hane Skoge, Sundre 15.4 (Gösta
Reiland). 1 ad hane Mafrids, Västergarn
16.4 (Olof Armini). 1 honfärgad &
1 hane Furilden 16.4 (Josef Andersson).
1 ex Vårdkashöjden, Tofta skjutfält 22.4
(Josef Andersson, Jörgen Petersson).
1 ad hona Kroklund, Fide 24.4 (Jörgen
Petersson). 1 2K hane Tofta skjutfält
24.4 (Jan Janthe). 1 ex Stora Vikers,
Lärbro 7.5 (gnm Tobias Johansson). 1 ex
Hoburgsklippan 11.5 (Göran Moheim).
1 honfärgad Fridhemsviken, Fridhem,
Västerhejde 20.10 (Lars Brolund).
Betydligt fåtaligare uppträdande än
tidigare år.
Dubbeltrast Turdus viscivorus
Vinterobservationer: Under januari-februari
finns det 8 observationer av 9 individer, Från
december föreligger det 7 observationer av
totalt 9 individer.
Gräshoppsångare Locustella naevia
Sjungande fåglar under häckningstid: Har
noterats på 14 lokaler, vilket är en klar
ökning från föregående år. Lina myr toppar
med 4 ex, följt av Kyrkmyr, Norrlanda, med
3 ex och Ronemyr 2 ex.
Från höststräcket noterades 4 ex, varav tre
ringmärktes under augusti vid Hoburgen.
Flodsångare Locustella fluviatilis
1 ex Digrans 5.6 (Bimbi Ollberg, Björn
Lilja, Tuomo Kolehmainen m.fl.). 1 ex
Lummelundsbruk 7-8.6 (Michael & Carl
Tholin, Charley Wiklund m.fl.). 1 ex Lina
Träsk, Lina myr 15-21.6 (Carl & Michael
Tholin, Fredrik Gustafsson, Ragnar
Lagerkvist m.fl.). Samtliga var sjungande
fåglar.
Taltrast Turdus philomelos
Vinterobservationer: 5 ex Näs 3.1 (Per
Smitterberg). 1 ex Svältholmen, Västergarn
4.1 (Tomas Johansson, Helena Lager).
1 ex Lillvik, När 5.1 (Bimbi Ollberg). 1 ex
Paviljongsplan, Visby 20.1 (Lars Brolund).
1 ex Västergarn 9.2 (Olof Armini). 1 ex
Paån, Västergarn 19.2 (Lennart Wahlén).
1 ex Flisviken, Sundre 14.12 (Gösta
Reiland). 1 ex Norra Hansegatan, Visby
och 1 ex Palissaderna, Visby 20.12 (Per
Smitterberg). 1 ex Natviksudd, Östergarn
20.12 (Tord Lantz).
Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus
Sen observation: 1 ex Glasskär, Närsholmen
17.10 (Tomas Carlsson, David Lundgren).
Senaste fyndet någonsin på Gotland.
Busksångare Acrocephalus dumetorum (136, 6)
1 ex Hoburgsklippan 29.5 (Tommy Lindberg,
Sivert Söderlund, Tina Ollberg m.fl.). 1 ex
Hallgårds 8.6 (Jim Sundberg). 1 ex. Västra
märgelgraven 14.6 (Staffan Hellbom). 1 ex
Fidenäsviken 17.6 (Bimbi Ollberg). 1 ex
V Raudstainsandet, Fårö 21-29.6 (Kjell &
Jerker Mathson, Jörgen Petersson, Björn
102
Bläcku
3 – 2010
Wester m.fl.). 1 hane Idholmen 26-28.6
(Niklas Johansson). Samtliga rapporter
avser sjungande individer.
Sammetshätta Sylvia melanocephala (0,1)*
1 3K+ hane ringmärkt Hoburgsklippan
12.5 (Leo Larsson, Bengt Jonsson m.fl.) och
sedan observerad i fält (Per Smitterberg).
Ny art för Gotland. Med tanke på
attraktionskraften som Hoburgenområdet
tycks ha på Sylviasångare är det inte oväntat
att det var där den hittades. Se separat artikel
längre fram.
Rörsångare Acrocephalus scirpaceus
Tidiga vårfynd (före 30.4): 1 ex sjungande
norra delen av Paviken 24.4 (Clas
Hermansson). 1 ex sjungande Burgsvik 28.4
(Micke Nederman, Svenne Schultzberg).
1 ex Stånga returvattendammar 29.4 (Bimbi
Ollberg).
Höksångare Sylvia nisoria
Revirhållande fåglar och häckningar:
Sundre: revir Rivet (1 1K 13/7); revir
Hoburgsklippan (3 1K 27/7); 2 revir
Skoge.
Stora Karlsö: 5 revir Norderhamn (7 1K
7/7); revir Norderslätt; 3 revir Älmar;
revir Bergshyddan.
Burs: revir Stavgard (1 1K 6.8).
Lau: revir Snausarve; revir Lausviken.
Västergarn: revir Västergarnsviken/Svältholmen (1 1K 22/8).
Östergarn: revir Rodarve; revir Färseviken.
Fårö: revir Limmormyr.
Ringmärkningar vid Hoburgen: Maj: 2 3K+
hona, 1 2K hona, 2 3K+ hane, 1 2K hane,
1 2K. Juni: 1 3K+ hona, 1 2K hona, 1 3K+
hane.
Juli: 10 1K, 2 2K, 4 3K+. Augusti: 7 1K,
2 2k. September: 2 1K.
Trastsångare Acrocephalus arundinaceus
Sjungande fåglar: 1 ex Fardume träsk
7.5 (Lars Brolund). 1 ex Stånga
returvattendammar 10.5 (Bimbi Ollberg).
1 ex Landträskdammen 12.5 (Håkan
Hansson). 1 ex Rivet 14.5 (Åsa Steinholtz,
Leo Larsson, Lena Essedahl m.fl.). 1 ex Roma
returvattendammar 14.5 (Lars Brolund).
1 ex 17.5-19.6 och 2 ex 19-22.6 Paviken
(Inger Bjärnebrand, Charley Wiklund,
Olof Armini, Staffan Hellbom m.fl.). 1 ex
Fidenäs 17.5 (Bimbi Ollberg). 1 ex Skoge
20.5 (Tord Jeppsson, Matti Eriksson m.fl.).
1 ex Moravik 28.5 (Björn Wester). 1 ex Inre
Stockviken 3-10.6 (Mats Svensson, Jörgen
Petersson m.fl.). 1 ex Västra märgelgraven
16.6 (Bimbi Ollberg). 2 ex Romakanalen,
f.d. järnvägsbron, Roma slamdammar 10.7
(Orvar Fredriksson).
14 ex får anses som en hyfsad summa,
dock verkar det som att många fåglar sjunger
en natt eller två, för att sen dra vidare.
Ärtsångare Sylvia curruca
Tidigt fynd: 1 ex Mafridsområdet, Västergarn
10.4 (Olof Armini).
Rödstrupig sångare Sylvia cantillans (6,1)*
1 2K hane Stora Beckrevet, Gotska Sandön
26.5 (Bertil Johansson, David Erterius,
Mattias Gerdin m.fl.).
Nu har arten setts från söder till norr inom
landskapet. Bortsett från Hoburgenfågeln
2002, som fångades 7.5, ligger de flesta
fynden i slutet av maj.
Svarthätta Sylvia atricapilla
Vinterfynd: 1 hane Lummelundsbruk
25.1 (Bimbi Ollberg). 1 hane Botaniska
trädgården, Visby 16.2 (Lars Brolund).
Lundsångare Phylloscopus trochiloides
1 ex Skärsände, Fårö 27.5 (Daniel Melchert).
1 ex alkärret, Faludden 27.5 (Bimbi Ollberg).
Totalt 3 ex Franska bukten, Gotska Sandön
103
Bläcku
3 – 2010
28.5-2.6 (Josef Andersson, Aron Edman,
Raul Vicente). 1 ex Kungsladugården, Visby
29.5 (Lars Brolund). 1 ex Sandboviken,
Sanda 29.5 (Bimbi Ollberg). 1 ex Östergarns
prästänge, Östergarn 31.5-14.6 (Tord
Lantz, Lennart Eriksson, Jim Sundberg
m.fl.). 1 ex Östergarnsholm 31.5 (Magnus
Martinsson). 1 häckning Gotska Sandön
1-5.6 (Torsten Green-Petersen). 1 ex
Fridhemsbäcken, Västerhejde 4-22.6 (Krister
Nordin, Mats Alderus, Olof Armini m.fl.).
1 ex Torsburgen, Kräklingbo 6.6 (Magnus
Martinsson). 1 ex Holmuddens fyr, Fårö
7-16.6 (Tomas Carlsson, Staffan Hellbom).
1 ex Stora dammen, Lummelundsbruk 7.6
(Charley Wiklund, Michael Tholin, Lars
Brolund). 1 ex Kneippbyn, Västerhejde
8-9.6 (Björn Lilja, Fredrik Gustafsson,
Magnus Lundström). 1 ex lilla talldungen,
Faludden, 10.6 (Jörgen Petersson). 1 ex
Hallgårds, Östergarn 11.6 (Jim & Gunilla
Sundberg). 1 ex Galgberget, Visby 19.6-6.7
(Michael Tholin, Håkan Hansson, Henrik
Johansson m.fl.). 1 ex lockläte Norderhamn,
Stora Karlsö 30.6-2.7 (Glenn Cornland,
Åke Anderson). 1 ex lockläte Ajkesträsk,
Fårö 4.7 (Ola Wizén).
20 ex är lite mindre än året innan men ändå
en helt okej summa. Ett par observerade på
Gotska Sandön i början av juni sågs spela
och para sig. De stationära fåglarna som
spelade intensivt vid Fridhemsbäcken,
Östergarns prästänge samt vid Galgberget
höll säkert revir. Det är dock okänt om de
fick någon hona på kroken.
Bläcku
3 – 2010
Taigasångare Phylloscopus inornatus (100,4)
1 ex alkärret, Faludden 3.5 (Mikael
Ackelman, Lukas Lovén m.fl.). 1 ex grinden,
Närsholmen 8.10 (Per Smitterberg). 1 ex
lockläte grinden, Närsholmen 10.10 (Kent
Larsson, Thomas Möller, Dennis Nyström).
1 ex Suderudd, Furilden 16.10 (Josef
Andersson).
För tredje året i rad görs det fynd under
våren av denna annars klassiska höstgäst.
Fyndet vid Närsholmen har bedömts som
två olika individer. En minskning jämfört
med de senaste säsongerna, som bjudit på
7-8 ex/år.
Gransångare Phylloscopus collybita
Vinterfynd: 1 ex Stånga returvattendammar
29.3 (Bimbi Ollberg). 1 ex Brissund,
Väskinde 15.12 (Carl Tholin).
Fynd under häcktid: Totalt 4 ex ringmärkta
Hoburgsklippan 1-8.6 (Sundregruppen).
1 ex Rudvier, Öja 2.6 (Mats Svensson).
1 ex Själsöbäcken, Väskinde 4-12.6
(Henrik Johansson m.fl.). 2 ex parning
Fridhemsbäcken, Västerhejde 4.6 (Lars
Brolund). 1 ex Fridhem, Västerhejde 5.67.7 (Mats Alderus, Olof Armini, Lars
Brolund m.fl.). 2 ex Galgberget, Visby
5.6-1.7 (Mats Westberg, Carl Tholin
m.fl.). 1 ex P18-området, Visby 7.6 (Inger
Bjärnebrand). 1 ex Öja 7.6 (Magnus
Lundström). 1 ex Sudergårda, Fårö 11-16.6
(Kjell Mathson). 1 ex Skär, Fårö och 1 ex
Klintängarna, Fårö 11.6 (Carl & Michael
Tholin). 1 ex Hoburgsklippan 14-20.6
(Mats Alderus, Staffan Hellbom m.fl.). 1 ex
Kettelvik, Sundre 14.6 (Staffan Hellbom).
1 ex Östergarns prästänge 14.6 (Lennart
Eriksson). 1 ex Muskmyr, Sundre 8.6 (Eric
Blomgren). 1 ex Lingmyr, Havdhem 18.6
(Marcus Bergström, Martin Alexandersson).
1 ex Gåshagen, Västerhejde 18.6 (Fredrik
Kungsfågelsångare
Phylloscopus proregulus (112,1)
1 ex ex Paån, Västergarn 26.10 (Olof
Armini).
Jämfört med de två föregående åren ett
magert resultat.
104
Mindre flugsnappare Ficedula parva, den 22 maj.
Gustafsson). 1 ex Hallbroslott, Västerhejde
20.6 (Ola Malm). 1 ex Paviken 20-21.6
(Ragnar Lagerkvist, Lennart Wahlén).
1 ex Västra märgelgraven, Havdhem 22.6
(Lennart Wahlén). 1 ex Harudden, Hall 23.6
(Åke Anderson). 1 ex Botairlunden, Visby
23.6 (Håkan Hansson). 1 ex Häftingsklint,
Hangvar och 2 ex Kristikanal, Hall 24.6
(Åke Anderson). 1 ex Oktaven, Västergarn
25.6 (Lennart Wahlén). 2 ex Träskmyr,
Lärbro 26.6 och 1 ex Furilden 27.6 (Åke
Anderson). 1 ex Gotska Sandön 1-7.7 (Tomas
Johansson, Jonas Hedin). 1 ex Jännklint,
Hall 4.7 och 1 ex Landträskdammen,
Martebo 5.7 (Åke Anderson). 1 ex Brucebo
naturreservat, Visby 5.7 (Mikael Larsson).
1 ex Terra Nova, Visby 7.7 (Magnus Larsson).
1 ex Hemse kyrka 11.7 (Fredrik Andersson).
1 ex Stånga 15.7 (Nils Andersson). 1 ex
Rovide, Fröjel 19.7 (Mikael Wänskä).
Foto: David Lundgren
Östlig gransångare
Phylloscopus c. tristis/abietinus
1 ex Hoburgens parkering 26.9 (Ola
Wizén). 1 ex Nabben, När 4.10 (*Ola
Wizén, Lukas Lovén, Jörgen Petersson).
1 ex Sjaustrehammaren, Gammelgarn 22.10
(Tomas Carlsson).
Brandkronad kungsfågel
Regulus ignicapilla (24,1)
1 ad Närsholmen 11.10 (David Lundgren).
Mindre flugsnappare Ficedula parva
Vår- och sommarfynd: Max 2 honfärgade
alkärret, Faludden 18-23.5 (Peter Ekelund,
Lukas Lovén, Eric Thorsson m.fl.).
1 honfärgad Hoburgsklippan 19.5 (Tord
Jeppsson, Matti Eriksson, Robert Kavhed
m.fl.). 2 ex Kärleksstigen - Galgberget,
Visby 20.5 (Henrik Johansson, Magnus
105
Bläcku
3 – 2010
Larsson, Carl Tholin). 1 ex Norsholmen,
Fårö 20.5 (Daniel Melchert). 1 honfärgad
Kuppen, Östergarn 21.5 (Jim Sundberg).
1 ex ringmärkt Hoburgsklippan 21.5
(Sundregruppen). 2 hanar alkärret,
Faludden 21.5 (Magnus Nilsson, Torsten
Green-Petersen). 1 honfärgad Rivet, Sundre
22.5 (Lukas Lovén, Björn Klevemark).
Max 11 ex Gotska Sandön 22.5-1.6 (Bertil
Johansson, David Erterius, Mattias Gerdin
m.fl.). 1 ex Hoburgen 22.5 (Mikael Wänskä,
Stefan Oscarsson, Fredrik Forsberg).
1 hane Faluddens fyr 23-24.5 (Ulf Nilsson,
Stefan Oscarsson, Fredrik Forsberg m.fl.).
1 ex Stora Karlsö 24.5 (Torun Zachrisson,
Lars Imby). 1 hane Skoge, Sundre 24.5
(Torsten Green-Petersen). 1 honfärgad
Hoburgsklippan 28-29.5 (Eivor Bernas,
Kjell Carlsson, Tommy Andre Andersen).
1 2K hane Hoburgsklippan 29.5 (Tommy
Lindberg, Sivert Söderlund). 1 honfärgad
Nabben, När 30.5 (Bimbi Ollberg).
Höstfynd: 1 1K ringmärkt Hoburgsklippan
7.9 (Sundregruppen). 1 ex Hoburgsklippan
11.9 (Fredrik Litsgård, Lars Bardtrum).
1 1K alkärret, Faludden 20.9-2.10 (Jörgen
Petersson, Mats Svensson, Per Smitterberg).
1 1K Nabben, När 4-5.10 (Ola Wizén,
Lukas Lovén, Jörgen Petersson). 1 ex
talldungen, Närsholmen 11.10 (Ola Wizén,
Lukas Lovén).
Landträskdammen,
Martebo
7-28.3
(Tord Lantz, Josef Andersson m.fl.). 2 ex
Fardume träsk 15.9 (Clas Hermansson).
5 ex Muskmyr, Sundre 8.10 (Elon Wismén,
Herman Drotz). Max 12 ex Stockviken
11.9-9.12 (Per Smitterberg, Daniel Green
m.fl.). 2 ex Valleviken, Rute 21.10 (Hasse
Berglund). 1 ex Klinteviken, Klinte 21.11
(Tomas Johansson, Helena Lager).
Observationer under häckningstid (1.4-31.8):
Max 2 ex Paviken 5.4-26.6 (Olof Armini
m.fl.). Max 3 ex Landträskdammen,
Martebo 5.4-1.5 (Inger Bjärnebrand, Mikael
Nils Larsson). Max 5 ex Stockviken 7.4-11.7
(Carl Tholin, Lennart Wahlén m.fl.). Max
6 ex Fardume träsk 14.4-21.8 (Mikael Nils
Larsson m.fl.). Max 4 ex Storgras, Tingstäde
träsk 14.4-30.7 och max 3 ex Storsund,
Gothem 28.4-2.8 (Lars Brolund).
Fler sommarlokaler än tidigare säsonger.
Förutom de säkra (Stockviken och Landträskdammen) har nu Paviken, Tingstäde
träsk, Fardume träsk och Storsund
tillkommit. Det tyder förhoppningsvis på
en expansion av artens utbredning på ön.
Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis
Tidigt fynd: 1 hane Ammunde, Burs 15.4
(Bimbi Ollberg).
Skäggmes Panurus biarmicus
Fynd utanför häcktid: Max 5 ex Stockviken
1.1-29.3 (Bimbi Ollberg m.fl.). Max 3 ex
Lausviken 3-6.1 (Lukas Lovén, Magnus
Martinsson). Max 7 ex Klinteåns utlopp,
Klinte 5-21.2 (Sivert Söderlund, Oskar
Kullingsjö m.fl.). 5 ex Klinteviken,
Klinte 20.2 (Anders Kraft). Max 16 ex
106
3 – 2010
Foto: Jörgen Lindqvist
Bläcku
Svartpannade törnskatan Lanius minor, hemmastadd vid Nabben. Fotograferad den 10 juli.
Talltita Parus montanus (2,2)
2 ex Ullahau, Fårö 19.7 (Joakim
Lindblom).
Åter ett fynd av denna på Gotland extremt
sällsynta fastlandsart, även denna gång
på Fårö. Antingen finns det en tynande
population här, men troligare är väl att det
rör sig om enstaka sträckfynd.
östra fågeltornet, Paviken 18.4-8.5 (Oskar
Kullingsjö, Carl Tholin). 1 ex Storgras,
Tingstäde träsk 1.5 (Lars Brolund).
1 ex Kanalutloppet, Katthammarsvik 3.5
(Per Smitterberg, Tord Lantz). 1 ex Roma
returvattendammar 4-7.5 (Göran Knutas,
David Lundgren). 1 ex Storsund, Gothem
2.8 (Lars Brolund). 1 ex Fardume träsk 5.8
(Carl Tholin). 1 ex Stenbrottet, Furilden
9.8 (Magnus Unger).
Ett bra år för pungmesar med minst två
säkra häckningar. Troligen är även ytterligare
några av långstannarna åtminstone revirhållande fåglar.
Steinholtz). 1 hane Fardume träsk 13.6
(Torsten Green-Petersen). 1 hane Marpes,
Fårö 21.6 (Ola Wizén).
Övriga observationer: 2 ad Inre dynkärret,
Gotska Sandön 22.5 (Göran Frisk, Bertil
Johansson, Måns Grundsten m.fl.). 1 ex
Fidenäs, Fide 22.5 (Björn Klevemark).
Totalt 4 ex Barshageudd, Sundre 23-25.5
(Robert Kavhed, Tord Jeppsson, Tommy
Lindberg m.fl.). 1 ex Gotska Sandön 2425.5 (Bertil Johansson, David Erterius,
Mattias Gerdin m.fl.). 1 ex Sanda kyrka
24.6 (Olof Armini). 1 ad bodarna, Lilla
Karlsö 1.7 (Mårten Hjernquist).
Pungmes Remiz pendulinus
Häckningar: Västra märgelgraven, Havdhem
19.4-25.6 (Michael & Carl Tholin, Clas
Hermansson m.fl.). Landträskdammen,
Martebo 24.4-5.7 (Svenne Schultzberg,
Micke Nederman, Torsten Green-Petersen
m.fl.).
Övriga fynd: 1 hane Paån, Västergarn 1319.4 (Olof Armini, Bimbi Ollberg). 1 ex
Sommargylling Oriolus oriolus
Sjungande fåglar: 1 ex Sundre kyrka 22.5
(Björn & Eva Klevemark). 1 2K hane Stora
Beckrevet, Gotska Sandön 27.5 (Björn
Dellming). 1 ex Kapellänget, Gotska
Sandön 28-29.5 (Bertil Johansson, Arvid
Pettersson, Johannes Rydström m.fl.).
1 ex Skoge, Sundre 31.5 (Leo Larsson, Åsa
Svartpannad törnskata Lanius minor (38,1)
1 ex Nabben, När 2.7-3.8 (*Claes Hansson,
Meta Waern, Bimbi Ollberg m.fl.).
En riktig långstannare som gladde
många besökare i sommarvärmen. De torra
enebackarna och strandängarna på östra
Gotland tycks ha en fin dragningskraft på
arten. När kommer första häckningen?
107
Bläcku
3 – 2010
Varfågel Lanius excubitor
Vinter-vårfynd per månad: Januari 23,
februari 16, mars 13, april 19 och maj 1.
Höstfynd per månad: November 20 och
december 8.
På vissa lokaler är det svårt att veta om
det gäller samma eller olika individer, bl.a.
obsar från Tofta skjutfält och Mästermyr.
Dessa lokaler är vidsträckta och ibland
kan rapporterna vara diffusa gällande
obsplatsen.
Nötkråka Nucifraga caryocatactes
Fårö: 1 ex Hammarsklinten 21.3 och 1 ex
Skär 22.3 (Björn Wester). 1 ex Ödehoburga
23.3 och 3.4 (Kjell Mathson). 1 ad par
Klintängarna 1.5 (Per Smitterberg). 1 par
Skär 2-3.5 (Jim & Gunilla Sundberg).
1 par Skär 18.5 (Daniel Melchert). 1 ex
Limmorträsk 18.5 (Inger Bjärnebrand).
1 ex Ödehoburga 19.5 (Daniel Melchert).
2 ex Limmorträsk 20.5 (Charley Wiklund).
1 ex Ödehoburga 24.6 (Björn Wester).
Övriga Gotland: 2 ex Stenrevet, Gotska
Sandön 3.8 (Jeanette Lindkvist). 1 ex
Stånga kyrka 10.9 (Bimbi Ollberg). 1 ex
Kyllaj, Hellvi 23.10 (Hasse Berglund). 1 ex
Mafridsområdet, Västergarn 25.10 (Olof
Armini). 1 ex Klinteberget, Klinte 1.11
(Lennart Wahlén).
Inga säkra häckfynd men flera av
Fåröfåglarna härrör säkert från häckande
par. Sandöfyndet borde kanske räknas till
Fårö (tillhör Fårö socken), men jag har valt
att lägga det under övriga Gotland.
Foto: Josef Andersson
Ökenvarfågel Lanius meridionalis (1,1)*
1 1K Vivesholm 27-30.10 (*Carl Tholin,
Olof Armini, Jörgen Petersson, Anders
Olovsson m.fl.).
Andra fyndet av arten på Gotland. Den
första sågs vid Aurriv, Hamra 30.8-6.9
1995.
3 – 2010
Foto: Göran Knutas
Bläcku
Råka Corvus frugilegus
Häckningar: 13 bon Botaniska trädgården,
Visby 31.3-5.5 (Bengt Allberg, Mats
Axbrink, Clas Hermansson).
Svartkråka Corvus corone corone
Hela 11 ex är en hög summa, här presenteras
de per månad:
Januari: 1 ex Norsholmen, Fårö 3.1 (Björn
Wester). 1 ex Gnisvärd, Tofta 25.1 (Ulf &
Vera Lidberg).
April: 1 ex Langstiteviken, Eksta 6.4
(Michael Tholin). 2 ex mot NO Kuppen,
Östergarn 15.4 (Jim Sundberg). 1 ex
Hoburgsklippan 16.4 (Bimbi & Tina
Ollberg). 1 ex Klintängarna, Fårö 25.4
(Svenne Schultzberg, Micke Nederman).
1 ex Rute 29.4 (Torsten Green-Petersen).
Skata Pica pica
Större ansamlingar: 169 ex 3.1, 195 ex 3.2
(Ola Wizén), 150 ex 8.2 (Ola Wizén, Anders
Kraft, Marita Westerlind m.fl.) resp. 174 ex
22.12 Törnekvior, Visby (Ola Wizén).
Åter en imponerande statistik från den
berömda övernattningsplatsen i Visby.
Toppnoteringen sedan 2004 är på 288 ex
från den 14.2 detta år. Fenomenet skulle
kunna förekomma även på andra håll
och samlingar på 100 ex. eller mer skall
rapporteras.
108
Nötskrika Garrulus glandarius, april.
Svartkråka × gråkråka
Corvus c. corone × Corvus c. cornix
1 ex Sju strömmar, Slite och Asunden,
Othem 19.5-3.6 (Jens Bardtrum, Daniel
Melchert).
Sågs i båda fallen ihop med en gråkråka.
Med tanke på närheten mellan lokalerna är det
sannolikt att det rör sig om samma individ.
September: 1 ex Muskmyr, Sundre 3.9
(Fredrik Litsgård).
Oktober: 1 ex mot SV Rivet, Sundre 10.10
(Per Smitterberg, Lars Ericson).
November: 1 ex Svältholmen 19.11 (Olof
Armini).
109
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: David Lundgren
Hanne gulhämpling Serinus serinus, i häckningsreviret vid Kneippbyn. Fotograferad 19 maj.
Gulhämpling Serinus serinus
1 hane sjungande Rudvier, Öja 21.4
(Magnus & Mats Svensson). 1 hona
Rivet, Sundre 22.4 (Ola Wizén). 1 ex
Hoburgsklippan 25.4 (Björn Lilja).
1 hane Hoburgsklippan 8.5 (Bimbi
Ollberg, Per Smitterberg). 1 konstaterad
häckning Kneippbyn, Västerhejde 17.518.6 (Carl Tholin, Jan Janthe, Lukas Lovén
m.fl.). 1 ex sjungande Hoburgsklippan
17.5 (Tord Jeppsson, Matti Eriksson
m.fl.). 2 ex Norsholmen, Fårö 21.5 (Daniel
Melchert). 1 ex alkärret, Faludden 23.5
Stare Sturnus vulgaris
Vinterfynd perioden januari-februari: 195 ex
sedda är nog en ganska normal siffra. Större
flockar: 25 ex Klase, Sproge 2-6.1 (Helena
Lager, Tomas Johansson, Mikael Wänskä).
20 ex Lilla Hamre, Östergarn 31.1-28.2
(Jim Sundberg, Tord & Melker Lantz).
22 ex Törnekvior, Visby 1-8.2 (Ola Wizén,
Marita Westerlind, Jörgen Petersson m.fl.).
25 ex Botaniska trädgården, Visby 16-21.2
(Tord Lantz, Carl Tholin, Håkan Hansson
m.fl.).
110
3 – 2010
(Per Smitterberg). 1 ex Grötlingboudd 24.5
(Marita Westerlind). 1 hane sjungande
Klase, Sproge 30.5 (Tommy Andre
Andersen, Harald Mørken). 2 honfärgade
mot NO Hallshuk, Hall 30.5 (Ola
Wizén). 1 ex Djupvik, Eksta 31.5 (Gösta
Reiland). 1 hane Tofta strand, Tofta 13.6
(gnm Charley Wiklund). 1 ex sjungande
Borum, Sproge 16.6 (Lennart Eriksson).
1-2 ex Vibblegatan, Västerhejde 18.6-7-7
(Fredrik Gustafsson, Albin Järlsäter m.fl.).
1 ex f.d. bunkern, Hoburgen 22.6 (BengtÅke Larsson). 1 hane sjungande När
golfbana 5.10 (Åke Berg).
Den första konstaterade häckningen på
Gotland skedde således vid Kneippbyn i
Västerhejde. Enligt Jan Janthe sågs den första
gången 17/5. Två dagar senare observerades
spelande hane och den 26/5 sågs parning.
Vid kontroll av boet med spegel den 4/6
kunde minst 5 pulli räknas in, varför man
kan misstänka att kullen började läggas
runt första obsdatumet. Den 16/6 varnade
honan men boet var tomt, med andra ord
var kullen utflugen.
Annars 21 ex sedda runtom på ön, många
från Sudret. Viss misstanke att fynden runt
Hoburgsklippan och Rivet kan röra samma
individer.
9 ex Oljepiren, Visby hamn 9.12 (Carl
Tholin, Dennis Nyström). 1 ex Roma
returvattendammar 10.12 (Lars Brolund).
Vinterhämpling Carduelis flavirostris
Jan-apr: 6 ex Ekstakusten, Eksta 4.1 (Lars
Klingstedt). 1 ex Grötlingboudd 5-10.1
(Anders Elf, Bimbi Ollberg). 2 ex Snäcks
camping, Visby 1.4 (Ola Wizén). 1 ex
Hoburgsklippan 4.4 (Carl Tholin). 3 ex
Norra gattet, Fleringe 4.4 (Jan Janthe). 20 ex
västra stranden, Paviken 6.4 (Olof Armini,
Lennart Wahlén). Max 40 ex Stockviken
7.4 (Lennart Wahlén, Jörgen Petersson).
18 ex Mafridsområdet, Västergarn 10.4 (Olof
Armini). Max 2 ex Hällarna, Visby 10-11.4
(Carl Tholin). 1 ex Langhammarshammaren,
Fårö 10.4 (Ola Wizén). 2 ex Sjaustru,
Gammelgarn 11.4 (Hans Svensson, Jonas
Rhodin). 9 ex Aurriv, Hamra 13.4 (Torsten
Green-Petersen). Totalt 105 ex.
Nov-dec: 32 ex Svältholmen, Västergarn
1-7.11 (Olof Armini, Anders Olovsson).
2 ex Glasskär, Närsholmen 1.11 (Bimbi &
Tina Ollberg). Max 25 ex Hummelbosholm,
Burs 1-8.11 (Per Johan Ulfendahl, Lennart
Wahlén). 100 ex Stockviken 2.11 (Bimbi
& Tina Ollberg). 1 ex Sandarviken, Öja
2.11 (Olof Armini, Anders Olovsson). Max
35 ex Hoburgen 5-11.11 (Per Johan
Ulfendahl, Gösta Reiland m.fl.). Max
20 ex Haugbjärga bodar, Faludden
6-8.11 (Ola Wizén, Åsa Steinholtz m.fl.).
14 ex Bodudd, Näsudden 6.11 (Per Johan
Ulfendahl). 21 ex Flisviken, Sundre 10.11
(Gösta Reiland). 1 ex Visby innerstad 12.11
(Ola Wizén). 4 ex Flunting, Grötlingbo
14.11 (Lennart Wahlén). 2 ex Vivesholm,
Sanda 15.11 (David Lundgren). 2 ex
Vägumeviken, Lärbro 30.11 (Clas
Hermansson). 3 ex Furilden 4.12 (David
Lundgren). 3 ex Vibble, Västerhejde 10.12
(Ulf & Vera Lidberg). 1 ex Tofta skjutfält
Hämpling Carduelis cannabina
Vinterfynd (jan-feb, nov-dec): 38 ex
Vallefälten, Klinte 1.1-1.11 (Carl Tholin,
Sivert Söderlund, Lennart Wahlén).
1 ex Bengts, Östergarn 1.1 (Magnus
Martinsson). 2 ex Själsö hamn, Väskinde
25.1 (Bimbi Ollberg). 4 ex Kolonilotterna,
Törnekvior, Visby 29.1 (Anders Kraft).
1 ex Hummelbosholm, Burs 1.11 (Lennart
Wahlén). 10 ex Kronholmens golfbana
18.11 (Olof Armini). 1 ex Vivesholm,
Sanda 21.11 (Tomas Johansson, Helena
Lager). 4 ex Skoge 2.12 (Gösta Reiland).
111
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Mindre korsnäbbar
Loxia curvirostra.
Nere och dricker vid
vattenhålet. Juni.
Foto: Josef Andersson
3 – 2010
18.12 (Ulf Lidberg). 1 ex Norderstrand,
Visby 24.12 (Carl & Michael Tholin).
16 ex Tärnskär, Eksta 25.12 (Lennart
Wahlén). 30 ex Storgrunn, Näsudden 26.12
(Mikael Wänskä). Totalt 313 ex.
Sammanlagt 418 ex under året måste anses
som en fantastisk siffra, även om det kanske
döljer sig några dubbelrapporteringar. Totalt
sett mer än en dubblering av årssumman
jämfört med föregående år.
Rosenfink Carpodacus erythrinus
Observationer under jan-apr, okt-dec: 1 ex
Västergarnsviken 29.4 (Johan Olsson, Julius
Grantén).
Stenknäck Coccothraustes coccothraustes
Konstaterade häckningar och häckindicier:
2 ad & 2 1K Ekeby 2.7 (Björn Abelson, Agnes
Petersson). 2 1K Ljugarn 21.7 (Michael
Wikinger). 2 ad & 3 1K Fjärrvärmeverket,
Visby 11.8 (Ola Wizén).
Gråsiska Carduelis flammea
Fynd under perioden 1.6-15.8: 1 ex Gotska
Sandön 4.6 (Torsten Green-Petersen). 1 hona
Grynge, Gammelgarn 14.8 (Ulf Linnell).
Lappsparv Calcarius lapponicus
Fynd per månad: Mars 1, april 6, maj 3,
augusti 2, september 23 och oktober 10.
Med 45 ex blev det en klar minskning från
2008, men helt okej.
Brunsiska Carduelis flammea cabaret
Ingen
konstaterad
häckning,
men
däremot observerades rasen i form av 1 ex
spelflygande Kustparken, Fårösund 11.6
(Allan Haagensen).
Snösparv Plectrophenax nivalis
Fynd utanför vintermånaderna: 1 ex
Hummelbosholm, Burs 27.9 (Anders Elf ).
Snösiska Carduelis hornemanni
1 ex Glasskär, Närsholmen 22.1 och 1 2K hona
Hummelbosholm, Burs 5.2 (Carl Tholin).
2 ex Aurriv, Hamra 9.2 resp. 1 1K Glasskär,
Närsholmen 13.11 (Bimbi & Tina Ollberg).
2 ex Kronholmens fyr 21.11 (Olof Armini).
Ortolansparv Emberiza hortulana
1 hane Hoburgsklippan 6.5 (Bimbi
Ollberg). 2 ex Faludden 17-21.5 (Torsten
Green-Petersen, Kjell Hansson). 1 hona
Norsholmen, Fårö 20.5 (Daniel Melchert).
4 ex Gotska Sandön 21-27.5 (Oskar
Nilsson, Johannes Rydström, Andreas
Wernersson m.fl.). 3 ex sträckande
Bredsandsudde, Gotska Sandön 24-25.8
(Bertil Johansson). 1 ex Hoburgsklippan
28.8 (Sundregruppen). 2 ex Barshageudd,
Sundre 3.9 (Lars Brolund).
Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera
2 1K Tuviken, Fide 25.6 (Eric Blomgren).
7 ex Hoburgsklippan 10.8 (Bimbi, Marcus
& Tina Ollberg). 1 ad hane vattenhålet,
Gotska Sandön 15.8 (Per Folkesson). 3 ex
Muskmyr, Sundre 26.9 (Per Smitterberg).
1 hane Andraburg, Hoburgen 7.11 (Ola
Wizén). 1 ex Västerhejde 8.11 (Jan Janthe).
2 hanar Varvsholms pensionat, Klinte 21.11
(Mia Holmebrandt).
17 ex är en bra årssumma för Gotland.
112
Videsparv Emberiza rustica
1 hona Roma slamdammar 21.4 (Bimbi
Ollberg). 1 ex Faluddens fyr 24.5 (Torsten
Green-Petersen). Minst 2 ex Gotska Sandön
113
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Foto: David Lundgren
Från Rrk Gotland – tips om rapportering
Ortolansparv Emberiza hortulana, på Bredsandsudde, Gotska Sandön den 21 maj.
28.5 (Markus Tallroth, Frida Johnsson,
Jacob Rudhe m.fl.).
Fyra fynd med reservation för Sandöfåglarna, där viss osäkerhet råder om
individernas antal.
Gotlands rapportkommitté
c/o Björn Lilja
Ulfsparres väg 4
622 60 Visby
[email protected]
Sävsparv Emberiza schoeniclus
Vinterobservationer (jan-feb, dec): 2 ex
Sandskallen, Silte 4.1 (Lennart Wahlén).
2 ex Aminne, När 25.1 (Carl Tholin).
Förvånande få fynd, och endast under
januari, går emot de senaste årens trend.
Under senare år har inflödet av fågelrapporter
via Artportalen (”Svalan”) ökat rejält. Med
det följer förstås ett alltmer tilltagande
arbete för Regionala rapportkommittén
när alla dessa fynd skall bearbetas och
sammanställas. Därför är det av stor vikt, och
till stor nytta för Rrk, att du som rapportör
gör rätt vid inskrivningen av dina fynd. Ett
ämne som genererar många fel, och därmed
försenade och kanske felaktiga beslut, är
hanterandet av rapporter på arter där fyndet
skall dokumenteras (s.k. blankettarter). Det
gäller både fynd där de skall behandlas lokalt
eller centralt (Rrk eller Raritetskommittén,
Rk). För att hjälpa dig med detta kommer
här några små tips om saker du inte skall
glömma vid skrivandet/rapporterandet.
När du skriver in dina fynd i Svalan är det
mycket bra om alla fakta kommer med från
början. Det är t.ex. värdefullt att skriva in
klockslagen (start & slut) för observationen
i dessa kolumner på rapportsidan. När det
gäller arter som kräver skriven blankett
är det från din inskrivna rapport som alla
dessa basfakta (artnamn, datum, klockslag,
lokal och observatör) hämtas till blanketten.
Dessa fält kan man inte ändra när de väl
är i blanketten. Om du missat något vid
rapporteringen måste du ändra eller lägga
till dessa fakta genom att ändra i det primära
fyndet. Gör så här:
•
•
•
•
114
•
•
Klicka på den blå länken efter artnamnet
(kan stå t.ex. 1 ex).
Ändra och glöm inte att spara. Klart!
På det här sättet slipper man gå in och söka
i hela databasen, utan får direkt upp sina
obsar!
Rapportguide
Det finns en bra guide där de olika arternas
fyndstatus samt en mall för hur de skall
rapporteras finns. Här finns den och så här
använder du den.
•
•
•
Logga in på Svalan.
Klicka på Personligt.
Klicka på Min obsbok.
Om observationen gjordes vid ett
tidigare tillfälle så letar du upp den dag
som observationen gjordes med hjälp
av kalendern, klicka på aktuell dag.
•
115
På sidan ett (startsidan) av Svalan finns
en klickbar rubrik, Dagens fågel, uppe
till vänster ovanför Sverigekartan.
Tryck på den.
Du får nu upp en sida med de mest
spännande dagsfynden. Men leta i
raden med olika klickbara rubriker till
vänster. Under Övrigt trycker du på
Rapportguider.
Nu öppnar sig en artlista med alla
fågelarter i systematisk ordning. Uppe
till vänster finns en rullgardinslista med
de svenska landskapen. Klicka upp den
och välj Gotland. Tryck sedan på rutan
Ändra urval alldeles under. Nu kan du
se i artlistan vilken rapportstatus de
gotländska fågelfynden har. Låt oss ta
ett exempel.
Titta på arten prutgås. I kriteriekolumnen står följande: Samtliga
>5000 betyder att det bara är flockar
fler än det antalet som kommer med
i rapporten. Efter det står H vilket
förstås betyder häckning. Sedan
Bläcku
•
kommer ett blått I-märke. Ställ dig
med musens pekarpil över märket och
håll still så visas den text som finns
där. På prutgås står det Sommar- och
vinterfynd samt sträcksiffror. Där kan
även anges detaljer om vilka fåglar,
endast adult eller juvenil, som skall
skrivas rapportblankett på. Till slut ser
du ett antal röda linjer. Gör likadant
här, ställ dig stilla med muspilen så
visas informationstext om vilka datum
för rapportering som önskas.
I denna kolumn hittar du även om
arten är en s.k. blankettart, dvs skall
skrivas en rapportblankett på. Sådana
hittar du då i din skuldlista (se nästa
stycke).
•
Rapportblanketten
När du är inloggad på Svalan hittar du
rapporter som skall skrivas genom att klicka
på rubriken Skuldlistan nere till höger på
sidan ett. Där ligger de blanketter gällande
fynd som vi vill ha dokumenterade. För att
allt skall bli så bra som möjligt gör du så
här.
•
•
•
Bläcku
3 – 2010
Klicka på det fynd (artnamn i blått)
som du vill skriva.
Nu kommer Raritetsrapporten fram
som ett blankettformulär, där ”huvudet”
redan är ifyllt. Det som automatiskt
hämtas är artnamn, antal, ålder, kön,
observationstid (datum & klockslag),
observationsplats,
rapportörsnamn.
Kontrollera att alla dessa fält stämmer.
Om inte, ändra eller lägg till uppgifter
enligt ovanstående guidemall.
Nu följer ett antal olika rubriker där
du skall skriva i fakta. Kom ihåg att
alla fakta är viktigt att fylla i. Om du
t.ex. har sett en sträckande islom är
det förstås viktigt för rapporten, vilket
avstånd (uppskattat eller bekräftat)
samt vilken förstoring det är på kikare/
tubkikare. Då kan man inte bara skriva
ja på kikare. Vidare är rubriken väder
mycket viktig. Där ryms ju fakta som
motljus/medljus, mulet/sol osv.
Läs alla rubriker noga så att dina
noteringar hamnar under rätt rubrik.
Det är inte meningen att det skall vara
”långa romaner” vid varje beskrivning,
men hellre lite fylliga beskrivningar
(speciellt om dräkt, beteende mm) än
en mager rapport. Man måste som
rapportör hålla i minnet att dessa
rapporter blir ju en del av fakta för
framtiden om arten det gäller! Det är
med andra ord inte av elakhet som Rrk/
Rk begär kompletteringar på rapporter.
När dina fynd är godkända är de ju en
del av den fågelns liv och uppträdande
i Sverige som skall ha en vetenskaplig
bärighet. Lycka till med ditt framtida
rapporterande. Om du undrar över
något, kontakta gärna Rrk Gotland,
[email protected].
3 – 2010
Överst på rapporten står primärdatat.
Detta hämtas från den från början
inmatade rapporten. Se därför till att
detta är helt korrekt innan rapporten
skrivs (Rrk/Rk).
Kontrollera att alla dina adresser m.m
är rätt. Om inte detta stämmer, så
avbryt rapportskrivandet och gå in
under personligt och rätta detta.
Kontrollera även att samtliga medobservatörer är med.
Här fyller du i fyndbeskrivningen.
Som tidigare nämnts i artikeln så behöver det inte vara “långa romaner”
som skall skrivas, utan lite fylligt och
kort om vad som har setts.
Finns dokumentation, såsom
bilder, ljudupptagningar och videosnuttar, kan dessa enkelt bifogas till
rapporten.
Här skriver du så detaljerat som
möjligt de karaktärer du observerat.
Bättre för mycket än för lite, ta med
även sådant som kan tyckas självklart.
Väg inte in annat än det du faktiskt
själv har sett. Beskrivningen ska ju
gälla denna fågelindivid och inte vara
en “avskrivning” från fågelboken eller
andra bilder.
116
117
Bläcku
3 – 2010
Nya arter för Gotland
Sammetshätta fångad och
ringmärkt i Sundre
3 – 2010
Foto: Åsa Steinholtz & Sundregruppen
Bläcku
Bengt Jonsson
F
örväntningarna är höga,
när man kommer till Sundre i maj
månad. Vad som helst kan dyka upp,
kanske tom fastna i våra nät. Tidigt den 12
maj 2009 gick jag en runda via äppelnäten
upp mot centrumnäten. I det mittersta nätet
hängde några fåglar. När jag kom närmare
upptäckte jag en fågel med svart huvud
och röda fläckar i ”ansiktet”. Aj då, tänkte
jag, en skadad och blödande svarthätta. Väl
framme gjorde hjärtat ett extra skutt och
pulsen ökade – en sammetshätta! Visst var
det väl en sådan? Lite osäker var jag, har
aldrig sett en sammetshätta vare sig i Sverige
eller under resor i Europa. Försiktigt! Tappa
den inte…
Tillbaka i boden kollade jag snabbt i
Fågelguiden. Visst är det en sammetshätta!
– ”Här har jag en riktig goding”, sa jag.
”Vi har nog aldrig haft den här arten förut
i Sundre”.
Åsa Steinholtz och Leo Larsson blev
riktigt nyfikna. Båda sken som solar när Leo
fick upp den ur påsen.
– ”Stäng dörren fort!” Det vore förargligt,
för att inte säga för dj-t, om Leo skulle tappa
den under märkningsproceduren.
Senare visade det sig, att det var den första
sammetshättan på Gotland och den sjätte
i Sverige. Härligt! Livskryss förstås. Dagen
efter kom en liten artikel i Gotlands
Allehanda med Åsas förnämliga bild av
fågeln. Vad som helst kan dyka upp…
Artbeskrivning
Sammetshättan, Sylvia melanocephala,
häckar runt Medelhavet och österut i gles
skog med buskar och snår och är för det
mesta stannfågel. Den är knappt så stor som
släktingen svarthätta, som den kan förväxlas
med vid en snabb glimt. Båda är ju grå med
svart hätta, men sammetshättans svarta färg
täcker även området runt ögat och på kinden,
alltså mer än hos svarthättan. Strupen är vit.
Så det bästa kännetecknet: en tydlig röd
ring kring ögat (orbitalring) hos hanen. Det
var ju en hane vi fångade. Honans är mer
rödbrun. Ett annat kännetecken, som kan
synas om den flyger iväg från observatören,
är de vita sidorna på stjärten.
118
Sammetshättan, Sylvia melanocephala, som ringmärktes vid Hoburgen 12 maj 2009.
Fynd av sammetshätta i Sverige
De fem observationer som gjorts av
sammetshätta före denna individ, är från
1980 – 2002. Två ex har ringmärkts vid
Ottenby fågelstation på Öland – en hane
i maj 1980 och en hona i juni 1989.
Nästa gång blev i maj år 2000 när en hane
ringmärktes vid Utklippan i Blekinge. Det
fjärde fyndet bygger på fältobservationer i
oktober 2001, vid Ödeshög i Östergötland.
Därefter en ringmärkt hona vid Hammarö
fågelstation i Värmland, i augusti 2002.
Och slutligen Sundre på Gotland den 12
maj 2009, Sveriges 6:e fynd.
Bengt Jonsson
Vikgatan 1 C
149 60 Nynäshamn
[email protected]
Referenser
Svensson, L., Mullarney K. & Zetterström, D. 2009. Fågelguiden
– Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm.
Andra upplagan. Bonnier Fakta.
SOF. Svenska raritetskatalogen / Swedish Rare Bird Catalog.
http://www.sofnet.org/index.asp?lev=4415&typ=1
119
Bläcku
3 – 2010
Text & foto Bo Fagerström
D
en 7 juli 2009 blev en
spännande dag! Mina 85-åriga
föräldrar hade kommit på besök,
och efter jobbet på Hemse Vårdcentral tog
jag med dem ned till Hoburgen. Föräldrarna
är synnerligen naturintresserade och alerta,
även om de inte är riktigt lika passionerade
skådare som jag själv. När det började bli
kväll och vi sedan vände tillbaka mot Hemse,
valde jag att inte köra den vanliga, snabbaste
vägen, utan tog i stället vägen över Eke mot
Alva. ”Man kanske kan hitta något kul efter
vägen”, tänkte jag.
Just när vi närmade oss Överöstris i Alva
fick jag syn på en halvstor fågel i toppen på
en enbuske. Troligen en tornfalk, tänkte jag,
och bromsade in. Den kunde ju vara kul att
visa för föräldrarna. Tornfalk är ju inte så
vanlig på Gotland. Fram med handjagaren,
lite slött. Men, är den den inte blå på
täckarna? Jag ser inget mustaschstreck! Upp
med tuben. Efter några sekunder ropade jag
till föräldrarna: Nu jävlar blir det drag! Dom
fattade antagligen ingenting – då, ännu.
Några dagar senare gick det nog upp för
dem vad som hade hänt – när folk började
strömma till från fastlandet, och GT skrev
om fågeln.
Nu blev det bråttom! En solklar
hane rödfalk, en 2K-fågel enligt min
omedelbara bedömning, och klockan var
nästan 9 på kvällen. Knappt en timme till
solnedgången. Snabbt ut med ett BMSlarm, så att åtminstone några lokala skådare
kanske skulle kunna ha en chans att hinna
fram innan solen gick ner. Sedan började jag
plåta allt vad jag kunde med mobilen genom
tuben, och kunde i alla fall konstatera att
bilderna dög bra som dokumentation och
bevis (se bild). Efter några minuter flög falken
ner och landade på en stenmur. Där satt den
och tittade halvslött på en stenskvätta som
satt intill. Kanske tänkte den att ”den där
går ju inte att käka”, de äter ju bara insekter
och liknande.
Plötsligt började en lärkfalk att virvla
120
Dokumentationsbild tagen med mobilkamera genom tubkikare.
Rödfalk på Gotland
3 – 2010
runt i luften ovanför rödfalken, och för
ett ögonblick drog den till sig min uppmärksamhet. När jag sedan tittade tillbaka
för att kolla upp rödfalken var den borta!
Den måste ha hoppat ner bakom stenmuren,
tänkte jag, och väntade. Letade, spanade
och väntade. Men den var och förblev
försvunnen!
I detta läge dyker de första tillresta
skådarna upp (läs Karin Åström m.fl.).
Det kändes nästan pinsamt, att försöka
förklara att falken verkade ha försvunnit
för några minuter sedan. Tur att jag hade
bilderna i mobilen att visa upp. Karin och
gänget letade till efter solens nedgång, men
utan resultat. Det såg mörkt ut. De flesta,
inklusive jag själv, trodde nog att rödfalken
var borta.
När jag följande morgon klockan 5,
väcktes av ett SMS från Tord Lantz, blev
jag jätteglad. Han skrev att rödfalken var
tillbaks på samma plats som kvällen innan.
Det hade känts väldigt snopet om inga
andra skådare skulle ha fått se den, men
nu blev det genast mycket roligare. På med
kläderna och ut till Överöstris igen. Och nu
vällde de lokala skådarna in i en strid ström.
Vid lunchtid tog falken höjd och försvann
mot SV – för alltid trodde nog de flesta.
Men överraskningarnas tid var inte över än!
Tre dagar senare, den 11 juli, återupptäcktes
rödfalken av Stellan Hedgren vid Näs, flera
mil från den förra lokalen. Där blev den
kvar i ytterligare två dygn, tillräckligt länge
för att dussintals fastlandsskådare skulle
hinna över och hänga in Gotlands första
rödfalk. Detta var det 14:e fyndet av rödfalk
i Sverige.
Knappt ett år senare dök en upp igen på
Gotland, vid Muskmyr. Denna gång var det
en adult hane. Kanske var det samma fågel?
Rödfalken häckar från Marocko och Spanien
i väster till västra Mongoliet i öster. Mellan
25 000 och 50 000 par häckar i Europa,
med den största populationen i Spanien.
Närmast oss finns den i Ryssland, Ukraina,
Makedonien och Kroatien (kanske i Kosovo).
I större delen av utbredningsområdet har
arten minskat avsevärt under de senaste 50
åren. I Österrike fanns exempelvis 280 par
1960, men 1984 var arten utdöd där (M.
Ullman, Vår Fågelvärld 7/2007). I Spanien
och Grekland tycks populationerna nu ha
stabiliserats.
Bo Fagerström
Dalgatan 10
82442 Hudiksvall
[email protected]
Vissa infann sig tidigt i Alva dag två.
Bläcku
121
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Större turturduva
på Faludden
Text Ola Wizén
Foton Josef Andersson
Större turturduva Streptopelia orientalis, på Faludden 23 september 2008. Notera främst den
blåaktiga övergumpen, tämligen korta handpenneprojektionen och undersidans färgsättning.
T
isdagen den 23 september
2008 tillbringade Josef Andersson
och jag på Sudret. Det hade varit bra
nedfall av tättingar efter natten och det fanns
mycket fågel överallt. Vi stannade en snabbis
vid Digrans på nervägen till Hoburgen och
ganska omgående konstaterade vi att en
mindre flugsnappare huserade i en trädgård.
Vi fortsatte och längs vägen rasade mängder
av taltrastar ur buskridåerna när vi kom
körande och en del rödhakar fanns intill
vägkanterna. Ännu en mindre flug hanns
med i höjd med Majstregården innan vi
passerade ”Dödskurvan” och parkerade
mellan burgarna. Vi gick upp på Andraburg
ganska omgående eftersom det tryckte på
rätt bra med fink och annat i den måttliga
vinden.
Efter bara en liten stund dök dagens
första raritet upp. Josef upptäckte lätesvägen
en större piplärka som flög förbi oss på
utsidan av burgen. Jag hörde inte Josef ropa
i blåsten, men hann ändå få ögonen på den
när den svepte förbi i djupa bågar norrut.
Den följdes en bra bit och fick inte fast
mark under fötterna igen fören den slog ner
på ett gräsfält, halvvägs till Kettelvik. Det
skulle bli en händelserik fågeldag.
Upptäckten
Det hade redan hunnit bli sen eftermiddag
när vi körde ut på Faludden och stannade
vid sommarhuset intill alkärret. Vi spanade
av fälten norr om vägen och ganska snart
fick Josef ögonen på en duva som stod på
en rundbal i närmaste buskridån som löper
norrut. Omedelbart noterade vi att det
rörde sig om en purung turturduva av något
slag. Vi närmade oss försiktigt och kunde
slutligen studera fågeln på cirka 50 meters
avstånd. Josef tog ett stort antal fotografier
och vi svårade länge på om det verkligen var
en vanlig turturduva. Eller kunde det rent av
vara en större turtur? Det verkade svårt att
tro eftersom sådana normalt förekommer
i Skandinavien under högvintern. Visst, vi
hade båda sett åtskilliga foton i den vägen
från perioden november – mars men det här
var ett helt annat utseende. Josef larmade
ut fågeln på Club300:s larmsystem BMS,
som turturduva med tillägget artbestämning
osäker, för att på det sättet tala om att något
skumt var i görningen.
En knapp vecka tidigare hade det setts en
ung turturduva vid Gervalds i Sundre, som
vållat en del huvudbry. Den hade sedermera
bestämts till den vanliga arten, men ungfåglar av bägge arterna är ett erkänt svårt
område och tillhör artbestämningens
122
toppen, vilket bröt av ytterbården mitt på.
Detta sågs bäst när den flög bort ifrån oss. I
efterhand kunde vi se på Josefs foton att även
två diskreta vingband var framträdande.
Undersidan var en rätt färglös historia
i biege, biegerosa och vitt. Undre stjärttäckarna och undergumpen tydligt vita med
en tydlig färggräns strax bakom benen, där
det vita mötte magens och bröstet mörkare
färgtoner.
Duvan gav ett robust intryck och uppvisade
andra proportioner än hos turturduva. Lite
ringduvekänsla, både för sittande och för
flygande fågel. Handpenneprojektionen var
påtagligt kortare än hos turturduva, vilket vi
kunde bekräfta när vi kikade i Fågelguiden.
Vi tyckte även att den blågrå övergumpen
och mönstringen på vingar och ovansida
inte riktigt stämde med ung turturduva.
Dessutom kom vi fram till att fågeln
borde tillhöra den sydvästsibiriska rasen
meena, som även finns bort i Centralasien.
Dräktkaraktärerna som stödde det resonemanget var främst stjärtteckningen och
att färgskiftningen mellan buk – undergump
fanns bakom benen.
Ovanstående stod i klart ljus först efter
studier i litteraturen och många bildsökningar på Internet. Men länge förblev
ädlare divisioner. Ung turturduva hade jag
personligen bara erfarit en gång tidigare
och Josef tyckte det inte var bättre ställt för
honom i det hänseendet.
Efter att vi studerat fågeln ingående en
god stund, försökte vi närma oss ytterligare
för att försöka få ännu bättre bilder. Duvan
var hela tiden synbart på sin vakt och tyvärr
lyfte den och flög västerut när vi kom för
nära. Den flög bortåt tills den landade i lilla,
täta talldungen väster om alkärret. Därefter
såg vi den inte mer, trots eftersök.
Beskrivning
Ovansidan dominerades av den grova
fjälligheten på vingarna. Fjädrarna hade
mörka centra som omgavs av varma,
orangebruna teckningar och detta kantades
av ljusare bräm. Området med övre
vingtäckare var synbart blekare än området
närmast ryggen, vilket accentuerade intrycket av ljus panel på vingen. Stjärten,
övergumpen och en bit upp på ryggen gick i
en väldigt speciell blågrå färg. Detta fortsatte
i viss mån upp i nacken och på huvudet,
men var där inte alls lika framträdande.
Orangefärgat öga och en ganska näpen, grå
näbb. Ytterdelen av stjärten var vit medan
det centrala pennparet var mörkgrått i
123
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Det gäller att vara på sin vakt när den numera välutvecklade magkänslan säger ifrån. Det är
oftast de första intrycken av en fågel som håller längst.
vår uppfattning. Detta är ett förfarande som
är Rk:s hållning i nuläget, då de anser att en
mer vidgad kunskap behövs innan det kan
göras. Därför läggs rastillhörigheten för alla
större turturduvor åt sidan tills vidare.
duvan inte bestämd till hundra procent
och låg rapporterad som osäker turturduva
i Svalan. Detta gnagde i våra medvetanden
redan när vi såg den. Det fortsatte så ett bra
tag, men med tiden föll det så småningom
i glömska.
Till historien hör också att Josef långt
senare blev kontaktad av David Erterius i
Raritetskommittén. Rk hade fått ögonen på
rapportens tynande tillvaro i Svalan. David
undrade om vi hade tänkt i banorna att det
kunde röra sig om en större turturduva, och
inte det som den var rapporterad som. Han
undrade även om det fanns fler bilder vilket
Josef skickade till honom. Efter det tyckte
David att vi borde skriva en raritetsrapport
till Rk, för det mesta talade för att våra
första intryck av större turturduva verkligen
var befogade. Slutligen blev observationen
godkänd av Rk, till art men inte till ras,
trots att det mesta pekade på meena enligt
3 – 2010
Vikten av fullgod dokumentation kan aldrig överskattas. Finns inga bilder från en observation
är ändå anteckningar, eller gärna skisser, ovärderliga. De exakta detaljerna förbleknar snabbt.
Underarter
Förutom nominatrasen orientalis finns
ytterligare fem raser namngivna:
Streptopelia o. meena, S. o. stimpsoni, S. o. orii,
S. o. erythrocephala och S. o. agricola.
Ola Wizén
Furugatan 34
621 44 Visby
[email protected]
Utbredning och fyndbilden i Sverige
Större
turturduvan
förekommer
i
sydvästra och centrala Sibirien västerut till
Uralbergen, och vidare österut i större delen
av Asien. Rasen meena är den som finns
längst västerut, dvs. närmast oss. Nordliga
populationer är utpräglade långflyttare och
de övervintrar bland annat i Indien, Burma,
Japan och södra Kina. Arten förekommer
även i fångenskap på många håll i Europa.
Totalt föreligger 22 fynd i landet t.o.m
2009. Faluddenfyndet är det tidigaste under
hösten någonsin, för det normala numera är
att den uppträder under vinterhalvåret från
november – december och mars – april.
124
Referenser
Svensson, L., Mullarney K. & Zetterström, D. 2009. Fågelguiden – Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm.
Andra upplagan. Bonnier Fakta.
Svensson, L., Mullarney, K. & Zetterström, D. 1999. Fåglarna – Alla Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm.
Albert Bonniers förlag.
Lewington, I., Alström, P. & Colston, P. 1991. A field guide to the rare birds of Britain and Europe. Jersey, England.
HarperCollins förlag.
SOF 2009. Fågelåret 2008. Halmstad.
Naturvårdsverket, Sveriges Ornitologiska förening och Club300. Rapportsystemet Svalan. http://www.artportalen.se/birds/
Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6rre_turturduva
125
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Tranorna
på Gotland
Foto: Johan Träff
Clas Hermansson & Per Smitterberg
G
otlandstranor inventerades
under 2009. Antalet häckande och
revirhävdande tranor bedömdes till
150 par. Övriga kringstrykande individer
antyder att det kan ha funnits 170 par.
Under sommaren fanns därutöver 100150 tranor. Avläsningar av färgmärkta
fåglar visar att tranor från Estland rastar
under vår- och höststräcket. Det bedöms
att ungefär 3000 tranor passerar Gotland
under vår- och höststräcket. Transtudierna
fortsätter kommande år.
Det är knappt 30 år sedan de häckande
tranorna inventerades på Gotland. Med
framlidne Stig Högström som organisatör
genomsöktes de gotländska myrarna
under 1980. Sammanlagt hittades 29 par
och populationen beräknades till 35-50
häckande par (Högström 1980). Sedan dess
visar utvecklingen i Sverige på mer än en
fördubbling av antalet tranor.
Men hur har utvecklingen varit på
Gotland? Frågeställningarna var många
inför Gotlands Ornitologiska Förenings
tranundersökning under 2009. Denna
har omfattat vårsträcket, häckande och
revirhävdande, översomrande samt höststräcket. Dessförinnan hade två höstars
förstudier genomförts.
För att få ett så bra resultat som
möjligt engagerades lantbrukare, den
naturintresserade allmänheten och fågelentusiaster. Föreningens inventeringsprincip
med Gotland indelat i 15 delområden
Inledning
Tranan är en fågel som nästan alla känner
till. Den har alltid tilldragit sig människans
intresse, bland annat genom sin storlek,
sina vittljudande trumpetande läten och
inte minst av den berömda trandansen. I
Sverige är hon bosatt vid sjöar, i kärr och
andra våtmarker i så gott som hela landet
från Skåne till nordligaste Lappland.
126
3 – 2010
och inte tillsammans med vår trana.
Men, hur många tranor finns det?
Frågan är inte lätt att besvara. Med dagens
kommunikationsteknik och samarbete
över gränserna har vi dock kommit en
bra bit på vägen. Den första europeiska
trankonferensen ägde rum i Ungern 1985.
Sedan dess har fem konferenser organiserats
och en av huvudpunkterna är naturligtvis
att uppskatta tranans numerär i Europa.
När detta gjordes år 2000, uppskattades
att under hösten följde 130 000 tranor den
västra flyttningsvägen genom Tyskland och
90 000 tranor den östra genom Ungern,
söderut (Prange 2003).
Nyligen har emellertid helt nya uppgifter
presenterats. Prange (2008) uppskattar
att under hösten 2007 följde 225 000235 000 tranor den västliga vägen och
100 000 den östliga vägen mot söder.
Alltså i storleksordningen 330 000 tranor
på väg söderut från häckningsplatserna på
Skandinaviska halvön, Finland, Baltiska
länderna, västra Ryssland, Polen, Tyskland
och Danmark. Av dessa uppskattas 66 000
(20 procent) vara från Sverige. Orsakerna till
artens populationsökning anses bland annat
bero på minskad jakt i övervintringsområdena
och ökad tillgång på föda under flyttning
och övervintring.
Tranan är en av våra största fåglar.
Kroppsvikten är normalt 5-6 kg och
vingspannet upp till 2,5 meter.
Honorna är oftast mindre än
hanarna. Det är omöjligt att avgöra
könet genom att titta på fjäderdräkten.
Tranan är skygg men reviret försvaras
mot artfränder och predatorer jagas
bort med bestämdhet. Då ser hon
verkligen hotfull ut.
tillämpades. Inventeringen spreds via
lokaltidningarna, Radio Gotland och på
föreningens hemsida.
Alla som såg flyttande, rastande eller
häckande tranor ombads rapportera detta
till Gotlands Ornitologiska Förening
via rapportsystemet Svalan, föreningens
telefonsvarare, e-post eller brev. Sammanlagt
inkom 1183 rapporter och 197 personer
var engagerade i inventeringen! Kontakten
med allmänheten bidrog naturligtvis till att
avsevärt höja kvaliteten på resultatet.
Tranan i Europa
Vår trana, den europeiska tranan eller
vanliga tranan som den också kallas är en
av världens femton tranarter. Hon häckar i
norra Eurasien från nordvästra Europa och
långt österut i Sibirien. Öster om Uralbergen
företräds hon av en annan geografisk ras.
Andra tranarter finns långt borta från vår del
av världen. Vi behöver alltså inte bekymra
oss för vilken art vi ser när de plogformade
och böljande sträcken passerar under våren
och hösten. Den hängivne fågelentusiasten
söker naturligtvis för säkerhets skull igenom
flockarna på jakt efter något alldeles extra,
men chansen är inte stor. Jungfrutranan,
som häckar i ett bälte från Krim norr om
Svarta havet till Kina, har endast setts 11
gånger i Sverige sedan 1857, alltid ensam
Tranan i Sverige
Arten har en lång historia i Sverige. Troligen
kom hon till den Skandinaviska halvön från
öster kort efter den sista istiden, ungefär
för 10 000 år sedan (Leppenthin 1967). Vi
vet naturligtvis inget om utbredningen och
antalet från den tiden. Det är dock troligt
att tranan blev en vanlig häckfågel över
hela landet och att hon behöll sin status till
nutiden. De första vetenskapliga rapporterna
avslöjar att tranan häckade i Skåne i början
av 1800-talet. Etableringen tros har varit
kortvarig och att hon försvann från södra
127
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
storleksordningen 30 000 tranor i landet
vid 1980-talets början. Av dessa var 12 500
häckande par och 5000 icke häckande yngre
fåglar (Bylin 1987).
Den senaste beräkningen av tranpopulationen gjordes 2003. Då beräknades
att antalet som lämnade Sverige under hösten
var 66 000. Av dessa var 40 000 häckande
och 26 000 revirhävdande och yngre fåglar.
(Skyllberg m.fl. 2003). Utvecklingen är
entydig och antalet tranor har fördubblats
de två senaste decennierna.
Sverige på grund av mänskliga aktiviteter,
dränering av våtmarker och jakt.
Idag är situationen förändrad. Tranan
ökar i antal, hon är mer eller mindre vanlig
som häckfågel i södra Sverige och allmän
i våtmarker och på myrar i mellersta och
norra Sverige. Utbredningen i norr är dock
begränsad av fjällkedjan, men det finns också
fynd som säger att tranan häckat på 1000
meters höjd, det vill säga ovan trädgränsen
(Bylin 1987).
Tranans undanskymda liv på våtmarker
och myrar, ofta långt borta från mänskliga
aktiviteter, gör det naturligtvis inte lätt att
bilda sig en uppfattning av artens numerär.
Flera försök har gjorts. Alerstam & Bauer
(1973) gjorde det första vetenskapliga
försöket att uppskatta antalet tranor. Under
vårsträcket 1972 studerades radarekon över
södra Östersjön. Baserat på 1200 radarekon
och en uppskattning av flockstorlek på 2040 individer beräknades den Skandinaviska
populationen till 24 000-48 000 tranor.
Vid den riksinventering som Sveriges
Ornitologiska
Förening
genomförde
1980 uppskattades att det funnits i
Vårsträcket
Vårens första tranor sågs den 1 mars vid
Tofta och Lärbro. Det är inte ovanligt att
ensamma fåglar kommer först till reviren.
Vi vet också att lokalt häckande fåglar
anländer tidigare än de som skall sträcka
vidare norrut. Det första revirhävdande
paret sågs på Mästermyr den 12 mars.
Samma dag sträckte också den första
flocken (5 ex) mot nordost över Västergarn.
Sträcket över Västergarn förekommer både
vår och höst och bekräftar att tranorna
passerar området när de flyger till eller från
3 – 2010
Foto: Johan Träff
Öland. Avståndet till Ölands norra del i rak
sydvästlig riktning, via Karlsöarna, är endast
90 km. Med normal sträckhastighet tar det
endast en och en halv timma för tranorna
att korsa Östersjön.
Övriga större flockar under våren var;
13 ex mot NO över Vall den 16 mars,
12 ex Fidenäs den 19 mars, 15 ex vid Klinte
den 21 mars, 12 ex Martebo den 25 mars,
15 ex Faludden den 27 mars, 22 ex
Vamlingbo den 28 mars, 54 ex Västerhejde
2 april och 30 ex Hogrän den 2 april.
Sträckets fortsättning från Gotland
är bristfälligt känt. Observationer av
sträckande flockar som lämnar huvudön
och Fårö norrut, samt sträckande tranor
över Gotska Sandön, styrker dock att tranor
passerar regelbundet. Förmodligen finner
de ingen anledning att rasta under det
skyndsamma vårsträcket. Endast rop från
skyn bekräftar att de passerar. Troligen är
de flesta på väg mot Estland. Gissningsvis är
antalet i storleksordning som under hösten,
uppskattningsvis 3000 fåglar. Avståndet
mellan Gotland och Saaremaa i sydvästra
Estland är 150 km, vilket motsvarar en
flygtid på två och en halv timma.
De häckande tranornas tid för ankomst
överensstämmer med södra Sverige.
Från fastlandet känner vi också till att
tranornas ankomst är tidigare än någonsin.
Vid Hornborgasjön kommer de stora
tranflockarna 15 dagar tidigare idag jämfört
med 40 år tillbaka i tiden (Hermansson
2009).
Studier över tranornas ankomst till
Värmland visar samma trend. Där
konstateras att sedan 1938 visar trenden
på en tidigareläggning av ankomstdatum
med hela 22 dagar. Författarna konstaterar
att tidigareläggningen inte skett gradvis
utan mer eller mindre i slag omkring 1989
(Borgström & Schütt 2006). Granskning av
siffrorna från Hornborgasjön visar också att
den största förändringen skett i slutet 1980talet.
Vädret har naturligtvis stor betydelse
när de första tranorna anländer. Kalla och
snörika vårar kommer de senare jämfört
med till exempel våren 2008, som var
förhållandevis mild och snöfattig. De tranor
som anländer först är öns bofasta tranor. De
som häckar på Gotland anländer troligen
tidigare än de tranor som rastar och skall
fortsätta flyttningen norrut.
Häckande tranor
Syftet har varit att i första hand bestämma
antal häckande och revirhävdande par.
De häckande tranorna inbjuder också till
flera intressanta frågeställningar. Egna
undersökningar vid Hornborgasjön har
visat att det krävs tre till fyra häckande
par för att få fram en tranunge som kan
påbörja höstflyttningen. Hur förhåller det
sig på Gotland och vad är anledningarna
till att ungarna dör? En sådan uppföljning
kräver emellertid mycket arbete och bör
pågå under en följd av år. Därför behandlas
denna frågeställning endast översiktligt
i denna rapport. Storsund är utmärkt
exempel där häckande tranor kan studeras
utan närgångna och störande aktiviteter.
Nederbördsfattiga vårar när vattnet
sjunker torrläggs bon. De blir lätt åtkomliga
för predatorer. Möjliga predatorer som finns
på Gotland är till exempel räv, mink, iller,
havsörn, kungsörn, brun kärrhök och korp.
Nederbördsrika vårar kan vattnet stiga så
Rop från skyn avslöjar när tranparen
anländer under våren. Ensamma,
parvis eller i mindre grupper. Synen
är magnifik när de svänger upp mot
vinden, fäller ut benen och kupar
vingarna för att bromsa upp farten.
Våren är här!
128
129
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
De flesta tranorna häckar på agmyrar. Under häckningstiden kan de vara svåra att upptäcka.
Oftast avslöjar paret sin närvaro när de ropar tidigt under morgonen. Boet placeras ute i den
våta delen av myren. Sundmyr i Boge är ett exempel på en typisk häckningslokal på Gotland.
Foton: Clas Hermansson
Båda föräldrarna följer ungarna under
uppväxttiden. De återvänder alltid till boet
för övernattning. Det är inte ovanligt att
promenaderna från boet kan sträcka sig till
flera hundra meter. Allt styrs naturligtvis
efter tillgång på animalisk föda och turerna
blir allt längre ju äldre ungarna blir.
Egna studier av häckningsframgången vid
Hornborgasjön har visat att per häckande
par fanns i medeltal 1,1 små ungar, 0,7
stora ungar och 0,3 flygga ungar. Dessa
antyder att ungarnas farligaste period är från
äggstadiet till en veckas ålder.
Det är inte alltid lätt att inventera fåglar.
Tranan är ett exempel på detta. Hon är
känd som en ödemarksfågel, som kan
finnas i vår närhet utan att bli upptäckt.
Hennes rop från häckningsmyrarna avslöjar
emellertid att hon finns i området. Tiden
innan häckning vistas också paren på öppna
marker för födosök. Paret övernattar på
den gamla häckningsmyren och kan således
mycket att ägg och bon dränks. Visserligen
bygger tranorna på boet, men det är inte
alltid det är tillräckligt.
Bevakning av tranparen från ankomst
till flyttning kan också ge annan värdefull
information. Detta gäller inte minst
häckningen och i vilken omfattning tranparen lyckas föda upp ungarna till flygg
ålder. Det har visat sig att farorna är många.
Boet byggs snabbt på en skyddad plats som
är omgiven av vatten. Under april månad
lägger hon vanligtvis två ägg, i sällsynta fall
ett eller tre ägg. Äggen läggs med två dagars
intervall och ruvas från första ägget i fyra
veckor.
Redan från kläckningen finns en rivalitet
mellan ungarna om födan. Den först kläckta
ungen är från början större och starkare än
sitt yngre syskon. Vissa forskare har till och
med ifrågasatt om inte detta kan vara en av
orsakerna till tidig död, till och med innan
de hunnit lämna boet efter några dagar.
130
3 – 2010
Tranparet med nykläckta ungar på Hojgards myr i Tofta. Tranorna väljer en skyddad plats
mitt ute i den dränkta myren. Redan efter några dagar simmar ungarna till land för att söka
föda. Föräldrarna matar ungarna med insekter. Under kvällen återkommer de till boet för
övernattning.
ensamma fåglar eller par som setts i områden
där häckningar troligen inte funnits. Dessa
individer motsvarar 20 par. Det stationära
antalet tranor på Gotland bedöms därför till
170 par.
Tranor har rapporterats från 49 av
Gotlands 90 socknar. Förekomsten är
vanligast på Fårö och den norra delen av
huvudön. På Fårö fanns 36 par, varav 10
häckningar, vilket motsvarar en fjärdedel
av Gotlands totala antal. Fårö är också det
område där det finns flest uppgifter om
häckningsresultat. Granskning av uppgifterna visar att öns 36 par producerat 12
flygga ungar, vilket motsvarar 0,33 flygga
ungar per par. Resultatet överensstämmer
med de uppgifter som tidigare år insamlats
vid Hornborgasjön. Från huvudön är
tyvärr uppgifterna om häckningsresultat
bristfälligt för att kunna utvärderas. Det får
bli en uppgift kommande år.
Det tranpar som häckade på agmyren vid
ses dagligen under en till två veckor innan
bobygget börjar. Därefter ses oftast en
ensam trana födosöka på öppna marker
i boets närhet. Ungarna kläcks, efter 10
veckor är de fullt flygfärdiga. Fram till
flyttningen återkommer de så gott som
alltid med föräldrarna för att övernatta
på botuvan. Under 2009 sågs de första
nykläckta ungarna på Tofta skjutfält den
8 maj. Ruvningen hade således påbörjats i
början av april månad.
Vid genomgången av alla rapporter har
vi valt att bedöma antal häckande och
revirhävdande par utifrån observationer
under april och maj månad. Resultatet visar
att 33 häckande par och 117 revirhävdande
par funnits på Gotland under 2009.
Eftersom vi inte sökt efter bon ingår
naturligtvis ett stort antal häckningar i
antalet revirhävdande par. Antalet tranor
bedöms således uppgå till 150 häckande
och revirhävdande par. Därtill kommer
131
Bläcku
3 – 2010
Storsunds sydvästra del fick en flygg unge.
Under uppväxten märktes ungen med
färgringar (röd-svart-röd / vit-gul-röd).
Under höstflyttningen rapporterades den
med sina föräldrar från Rügen, Tyskland,
den 24 oktober, 501 km sydväst om
födelseplatsen. Detta blev Gotlands första
ringmärkta trana.
3 – 2010
Foto: Johan Träff
Bläcku
Foto: Fredrik Asplund
Tranor under sommaren
Unga tranor som inte uppnått åldern för
att häcka och äldre tranor som inte häckar
samlas i grupper under sommaren. Många
av dem ruggar också samtliga vingpennor
och är under en månads tid helt oförmögna
att flyga. Dessa tranor är speciellt intressanta
eftersom tranans ruggningsförlopp fortfarande inte är helt känt. Ökad kunskap om
tranans ruggning är också en stor utmaning
för de inbitna tranentusiasterna. Dessa s.k.
sommartranor finns också på Gotland.
Undersökningar från fastlandet har visat att
antalet kan variera eftersom många tranor
drar omkring. Individer kan försvinna till
andra områden och nya ansluta sig. Det
är inte uteslutet att ett utbyte kan ske med
tranor från angränsande fastland. I början
av augusti ansluter nya tranor och antalet
ökar i sommarflocken. Hösttranorna har
börjat anlända.
Under maj till juli månad 2009 sågs
flockar av tranor vid Fidenäs (som mest
47 ex den 10 maj och Gothem (23 ex den
3 maj). Redan den 2 augusti hade antalet
vid Fidenäs ökat till 80 tranor. Antalet ej
revirhävdande tranor som översomrat på
Gotland bedöms till 100-150 ex.
I områden med stort antal tranor på
fastlandet har försök gjorts med utfodring
(korn) av sommartranor. Därigenom har det
lyckats att samla fåglarna på områden där
skador på växande gröda kunnat undvikas.
Tranor kan orsaka svåra skador på växande
gröda under vår, sommar och höst.
Räv med ett tranben i munnen. Det finns
inga exempel på att räven lyckats ta en
vuxen trana. Det är troligare att den
kalasar, som i detta fall, på en trana som
dött en naturlig död. För unga tranor
som inte kan flyga är räven en predator.
Den gotländska tranungen vid Rügen.
Foto: Hartmut Mang
132
Vid den inre delen av Burgsviken i Fide, ses flockar av tranor under vår, sommar och höst.
Yngre fåglar som inte häckar födosöker på omgivande jordbruksmarker och övernattar i viken
under sommaren. Vattnet är ett skydd mot predatorer.
Undersökningar under vårsträcket i RügenBock-Kirr, Tyskland har visat att tranorna
äter ungefär 300 gram vete (sädeskorn)
per individ och dag (Nowald 1999).
Skillnaden mellan sädesslagen vete och korn
bedöms vara liten. Det är således viktigt
att stubbåkrar av framför allt korn finns
tillgängliga under hösten. Tidig kultivering
och höstsådd kan tyvärr vara en orsak till
skador på jordbruksmark.
den 1-3 oktober rapporterade Lars Brolund
att det fanns 1100 tranor vid Vägume.
Det är känt sedan tidigare att tranor rastar
regelbundet kring Lärbrodalen under
hösten. Men troligen har aldrig tidigare
så många rastande tranor setts på södra
Gotland.
Trots att vi sett tranor lämna Gotland
i riktning mot Öland under hösten och
vice versa under våren är det inte självklart
att alla tranor följer den flyttningsvägen.
Redan den 13 september 1973 filmade
Thomas Alerstam ett par radarekon från
tranor som visade att fåglarna lämnade
Gotland sydväst om Hoburgen och kunde
sedan följas 210 km av den 260 km långa
etappen i sydsydvästlig riktning mot Polen
(Swanberg 1993). Flera år därefter finns
också flera rapporter om tranflockar som
setts lämna Hoburgen under hösten. Det
finns således observationer som tyder på att
alla tranor lämnar inte Gotland åt samma
håll.
Höststräcket
Höstrastande tranor börjar anlända i
augusti månad. Antalet ökar långsamt för
att kulminera vid avflyttningen i slutet av
september till början av oktober. Då är också
flyttningsdriften som störst och vid lämpligt
väder kan så gott som samtliga tranor lämna
rastlokalerna under en enda förmiddag.
Hösten 2008 rastade ovanligt många
tranor på Gotland. Den 5 oktober 2008
räknade Måns & Björn Hjernquist till 1400
tranor på Mästermyr. Några dagar tidigare,
133
Bläcku
3 – 2010
flyger via Lettland, Litauen och Polen
till Tyskland. Antalet tranor i de Baltiska
staterna har uppskattats till 10 000 par.
Fram till 2005 har 140 tranor märkts med
färgringar i Estland (Leito 2006).
Under 2009 samlades tranorna redan i
början av augusti för att lämna området i
början av oktober. Större flockar rastade
och provianterade på framför allt kornstubb
vid Hablingbo, Havdhem, Gothem och
Lärbro. Högsta antal var; 129 ex Fidenäs
den 11 augusti, 518 ex Vägumeviken
den 21 september, 343 ex Gothem den
22 september, 180 ex Mästermyr den 22
september och 790 ex Havdhem den 3
oktober. På eftermiddagen den 7 oktober
fanns fortfarande 720 tranor kvar i området
kring Näs, Havdhem och Hablingbo. Årets
sista tranor sågs den 11 oktober, då två fåglar
rastade vid Petesvik.
Eftersom vi inte känner till omsättningen
är det svårt att beräkna det totala antalet
tranor. Granskning av rapporterna från
hösten tyder på att minst 2000 tranor
samtidigt rastat på Gotland. En mycket grov
uppskattning är att 3000 tranor passerat
eller rastat på Gotland under 2009.
Kontroller av tranor som märkts i västra
delen av Estland har visat att de följer den
västra flyttningsleden, via Rügen-Bock,
Tyskland till övervintringsområden i södra
Frankrike och Spanien. Många av dessa
3 – 2010
Foto: Johan Träff
Bläcku
Övervintrande tranor
Numera övervintrar tranorna på nordligare
breddgrader än tidigare år i Europa. De
kommer tidigare under våren och flyttar
senare söderut under hösten. Detta medför
naturligtvis att det inte kan uteslutas att vi
inom snar fram har naturligt övervintrande
tranor både på Gotland och i övriga
Sydsverige.
Stubbåkrar med skördat korn eller majs
är viktiga födosöksplatser under hösten.
Tranfamiljerna är oftast ensamma och
ingår inte alltid i de stora flockarna.
Tranan lägger vanligtvis två ägg men
det är inte självklart att paret lyckas
få två ungar på vingarna. Ungefär 20
procent av paren med ungar har två
ungar.
Foto: Johan Träff
Från mitten av september till mitten av oktober flyttar de flesta tranorna söderut. Klart
väder med termik och nordliga vindar är oftast anledning till det stora uppbrottet. Den
inbitne tranräknaren har ett intensivt jobb att räkna fåglarna. På bilden finns 35 tranor.
Vad var Din uppskattning?
tre olikfärgade ringar på vänster respektive
höger övre ben (tibian). Ringarna på vänster
ben avslöjar nationen och de på höger ben
individen. Det finns alltså all anledning att
kontrollera de rastande tranflockarna. Med
dagens tubkikare går det utmärkt att läsa
färgringarna på flera hundra meters avstånd.
Fotodokumentation är också önskvärt. Här
har kvaliteten ingen betydelse. Det väsentliga
är att bekräfta färgkombinationerna. Under de
senaste åren har också färgmärkta tranor setts
på Gotland. Samtliga har märkts som ungar i
Estland.
Bland tranorna som rastade på Mästermyr
hösten 2008 fanns också en trana med
färgringar (Måns & Björn Hjernquist).
Färgkombinationerna (läses alltid uppifrån
– nedåt, se gärna bilden på Rügen-fågeln)
vit-blå-vit på vänster tibia och vit-gul-röd
på höger tibia avslöjade att tranan var
märkt i västra delen av Estland. Tranungen
som var den enda i familjen märktes den
29 juni 2006 vid Saare, Läänemma, 369
km ONO om Mästermyr. Vad vi känner till
Kvarstannande tranor i Sverige har alltid
förknippas med skador som hindrat fåglarna
att flytta söderut. Under senare tid har det
dock blivit allt vanligare att enstaka tranor
eller familjer stannar kvar under förvintern.
Av naturliga skäl är det svårt att avgöra om
övervintringsförsöken är spontana eller
påtvingat av skador. För att konstatera
detta krävs noggranna anteckningar om
fynd under vintern. Från Gotland finns
inga uppgifter om övervintrande tranor de
senaste åren.
Färgmärkta tranor
Tidigare har det varit omöjligt att få kännedom
om enskilda individers ursprungsområden och
sträckvägar. Numera är detta möjligt genom
den omfattande färgmärkning av tranungar
som sedan 10-30 år bedrivs i Norge, Sverige,
Finland, Estland, Polen och Tyskland. Från att
den första tranan märktes med färgringar år
1985 har knappt 600 tranor märkts i Sverige,
från Västergötland i söder till Lappland i norr.
De tranor som kan identifieras idag har
134
135
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
är detta den första färgmärkta tranan som
identifierats på Gotland.
Rapporten från Estland avslöjar flera
intressanta uppgifter, trots att tranan endast
uppnått en ålder av 2 år och 44 dagar när
den sågs vid Mästermyr. Under första hösten
följde ungen sina föräldrar söderut till den
första övervintringen, som de alltid gör.
Rastplatsen vid Hortobágy, Ungern, visade att
tranfamiljen följt den östliga flyttningsvägen
söderut. Vi vet genom avläsningar av
färgmärkta tranor att många finska och
estniska tranor följer den flyttningsvägen.
Att tranan rastade på Gotland hösten 2008
visar att den som självständig två-åring
troligen ändrat flyttningsväg. Nu hade
den följt med tranor som troligen hade för
avsikt att följa den västliga flyttningsvägen,
via Gotland till övervintringsområden i
Frankrike och Spanien. Återfyndsrapporten
avslöjar också att den tillbringade sin första
vår i Brandenburg, Tyskland. Tranans
uppträdande de första levnadsåren är ett
exempel på att vi har mycket att lära om
tranornas flyttning.
Kombinationen på de tranringar som
Per Smitterberg fann vid en död trana
under sommaren för många år sedan kunde
tyvärr inte säkerställas. Typen av färgringar
avslöjade dock att tranan var märkt på
vinterkvarter i Spanien och avled på sannolik
häckningsplats vid Sundmyr i Boge.
Under 2009 sågs tre tranor med färgringar.
Tranan från Mästermyr, vit-blå-vit / vit-gulröd, rastade den 7 maj vid Fidenäsviken.
Fågeln, som nu var i sitt fjärde kalenderår,
ingick i en flock på 41 tranor. I flocken
fanns också en andra trana med färgringar,
vit-blå-vit / röd-grön-blå. Den var märkt
den 15 maj 2008 vid Paslepa, Läänemaa.
Sitt andra kalenderår ingick hon således
i en kringstrykande ungfågelflock. Det
varierar troligen mellan individer och kön
när parbildning sker, men tranan i sitt fjärde
kalenderår har troligen bildat par. Under
2010 är det kanske dags för häckning.
Färgkoden kan ge svar på var det kommer
att ske.
Den tredje tranan, vit-blå-vit / gul-rödsvart, sågs den 12 augusti till 15 september
vid Vägumeviken. Hon var märkt den 12
juli 2007 vid Kiritse, Läänemaa. Den blev
vår första bekräftelse på att de följer den
västra flyttningsvägen via Öland. Under
vårsträcket har fågeln setts vid Kalmar.
Ännu ett bevis på ringmärkningsteknikens
bidrag till ökade kunskaper.
3 – 2010
Referenser
Alerstam, T. & Bauer, C.A. 1973. A radar study of the spring migration of crane (Grus grus) over the southern Baltic area. Die
Vogelwarte 27: 1-16.
Borgström, E. & Schütt, L. 2006. En långtidsstudie (1938-2004) av flyttfåglarnas ankomst till mellersta Värmland. Ornis Svecica
16: 95-111.
Bylin, K. 1987. The common crane in Sweden – distribution, number, habitats, breeding success and need of protection.
Proceedings of the International Crane Workshop 1983, sid. 215-223. ICF. Baraboo.
Hermansson, C. 2009. Hornborgasjöns tranor. I: 100 år med naturen i Skaraborg, sid. 114-132. Svärd & Söner Tryckeri AB.
Högström, S. 1980. Tranorna räknade på Gotland 1980. Bläcku 6: 96-99.
Leito, A., Keskpaik, J., Ojaste, I. & Truu, J. 2006. The Eurasian Crane in Estionia. – Eesti Loodusfoto, EMÜ PKI, Tartu. 184 pp.
Leppenthin, B. 1967. Danish Breeding Birds: Past and Present. Odense.
Nowald, G. 1999. Nahrungsbedarf rastender Kraniche Grus grus während der Frühjahrsrast. In: Prange, H. et al. (eds): Proc. 3rd
European Crane Workshop. Pp. 115-122. Halle.
Prange, H. 2003. Kranichzug, -rast und –schutz in Mitteleuropa – eine Übersicht. 4th Colloque Européen sur les Grues 2000. Actes,
p. 49-70. Fenetrange.
Prange, H. 2008. Kranichzug, Rast und Überwinterung 2007/2008. Halle.
Sandvik, J. 2003. Crane studies in Norway – autumn migration and colour ringing. Vth European Crane Conference. Abstracts,
p. 46.
Skyllberg. U, Lundgren. S, Hansson. P, Green. D & Hake. M. 2003. An estimate of the Eurasian Crane Grus grus population in
Sweden. Vth European Crane Conference. Abstracts, p. 48.
Tack
Swanberg, P.O. 1993. Flyttningsvägar för svenska tranor. Tranan, sid. 89-99. Skara.
Ett stort tack till alla som bidragit till
traninventeringen. Utan Er hade det inte
varit möjligt att inom loppet av ett år
erhålla en samlad bild om tranorna på
Gotland. Ekonomiskt bidrag har erhållits
från Alvins fond.
Clas Hermansson
Visborgsgatan 28 C
621 58 Visby
[email protected]
Per Smitterberg
Irisdalsgatan 10
621 42 Visby
[email protected]
136
137
Foto: Per Smitterberg
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Havsörnens situation
på Gotland 2010
3 – 2010
av fåglar från svenska fastlandskusten men
även fåglar från Baltikum vilket förstås är
mycket spännande.
Val av boplats
Text & foto Per Smitterberg
R
edan för flera år sedan
trodde
jag
att
havsörnens
beståndsutveckling på Gotland
skulle avstanna. Dock har det kommit på
skam varje säsong, även om antalet nya
par/bon har planat ut de senaste åren är
det fortfarande i stort sett positivt. Trots
de senaste årens fortsatta etablering av nya
par/revir, tror jag ändå det finns plats för
ytterligare havsörnar att bosätta sig här.
När man tittar på Gotland med havsörnens
ögon ser man ett landskap som är ”klippt
och skuret” för arten. Förhållandevis orörda
skogar med tillräckligt kraftiga träd och en
lång kust med utmärkta jaktområden som
oftast är välfyllda med varierande byten.
Under de drygt femton år som gått sedan
den första (”officiella”) häckningen startade
återetableringen på ön har jag tyvärr också
kunnat se de olika risker som följer med att
vara havsörn. Mer om detta längre fram.
Resultat 2010
Totalt känner jag till 33 olika besatta revir
på Gotland. Av de 22 par där boplatsen är
känd gick 18 till häckning i år. Av dessa
genomförde 10 en framgångsrik häckning
och de fick 14 ungar på vingarna. Under
andra halvan av maj genomfördes årets
ringmärkning, då 9 ungar märktes med
sina individuella färgringar. Förutom dessa
par gick även flera av de där boplatsen är
okänd till häckning. Totalt kom minst
26 ungar på vingarna. Med tanke på flera
inverkande faktorer måste det betecknas
som ett bra resultat som inger hopp för
artens fortsatta beståndsutveckling. Det
är även intressant att följa bevisen på den
invandring som hjälpt till att bygga upp
den gotländska stammen. För varje säsong
ses adulta individer i etablerade par som,
när ringarna kan avläsas, visar sig komma
från någon annan region. Det finns fynd
138
Till skillnad från den andra stora rovfågeln
på ön, kungsörnen, har havsörnen delvis
andra krav på sitt revir och dess beskaffenhet.
Främst undviker den till stor del den tätare
skog som kungsörnen ofta väljer. Den
idealiska boplatsen för ett havsörnspar
skall bestå av välväxt och hyfsat grov skog.
Jämfört med fastlandet har vi inte alls lika
höga tallar (vilket är det nästan uteslutande
valet av träd), men de flesta träd som väljs är
åtminstone grovstammiga och med kraftiga
kronor som kan bära det allt tyngre boet.
Av de boträd som hittills är kända, ligger
elva stycken på eller i direkt anslutning till
ett hygge. En liknande biotop som tycks
vara populär som boplats är någon form av
naturlig våtmark (myr, agvät eller insjö) eller
annan öppen terräng (hällmark i skog t. ex.).
Sjutton av de gotländska boträden ligger
i sådan terräng och där är fördelningen av
ovanstående landskapstyper ganska jämnt
fördelad. Till sist finns det några boplatser
som är belägna i vad som mer kan liknas
vid tätare skog, dock med närhet till något
öppnare terräng (en kraftledningsgata eller
Överst: Det senaste exemplet på örnarnas
farligaste “biotop” att jaga och flyga genom,
områden med vindkraftverk. Denna havsörn
hittades i början av oktober 2010 och är tyvärr
varken den första eller sista på det offeraltaret.
Mitten: Exempel på en populär boplats
med boträdet på ett hygge. Till skillnad från
kungsörn, som vill in i skyddande skog, vill
havsörnen ha fri sikt och öppen inflygning.
Nederst: Här ett mer naturligt biotopval, i
kanten på en skogsmyr, där örnarna valt att i
stort sett dölja boet i en magnifik häxkvast.
139
Bläcku
3 – 2010
kan orsaka svåra störningar under den
känsliga tiden när fåglarna ruvar. Här på
ön är nog skogsbruket den avgjort största
störningsfaktorn. På grund av ökande priser
och efterfrågan på virke och timmer, tycks
inte tidigare generationer skogsbrukares
metoder och arbetsperioder längre duga. På
de boplatser jag känner till har det vid minst
ett tiotal tillfällen under 2000-talet bedrivits
skogsarbete (avverkning, gallring eller
trädplantering) i boets omedelbara närhet.
Under ruvningstiden samt när ungarna är
små (oftast perioden början februari-maj)
är de vuxna fåglarna mycket känsliga för
aktiviteter och mänsklig närvaro under
längre stunder eller upprepade tillfällen. Det
resulterar nästan obönhörligen i en avbruten
och därmed misslyckad häckning. Jag
misstänker att många gånger är problemet
liknande). Det finns även något boträd som
är placerat i vad som närmast kan beskrivas
som det typiska lite äldre gotländska
kulturlandskapet, det ligger med andra ord
i ganska öppen och människonära terräng.
Det visar bara att på platser där örnarna
får vara ifred kan det fungera lika bra, eller
bättre, som i en skog där de utsätts för
återkommande störningar från skogsbruk.
Störningar och risker
Under de år jag fått förmånen att följa
dessa fantastiska fåglar, har det blivit allt
klarare vilka risker de ställs inför både som
ungar och vuxna. Lyckligtvis är inte de
gotländska paren lika utsatta för ”det rörliga
friluftslivet” som främst många par har
problem med i skärgården och all båttrafik.
Även skridskoåkare under vinter och förvår
140
Bläcku
3 – 2010
att det numera ofta är entreprenörer som
utför arbetet. Man kunde ju hoppas att
en markägare som själv utförde jobbet
förhoppningsvis känner till om han eller
hon har örnar i sina marker. Tyvärr tycks det
vara en svår nöt att knäcka, hur man skall
komma tillrätta med det här problemet.
En annan stor riskfaktor som kommit
in i det gotländska landskapet de senaste
decennierna, är den kraftiga utbyggnaden
av vindkraften. Merparten av de gotländska
vindkraftverken är koncentrerade till öns
sydvästra delar, men det finns mindre
anläggningar med enstaka eller smågrupper
med verk spridda över större delen av ön.
Undantaget i dagsläget är i stort sett endast
Fårö och Storsudret. Det har visat sig när
man gjort studier runt vindkraftverk att
fåglar som faller vid kollision ofta försvinner
tämligen fort. Det vanligaste är att rävar,
kråkfåglar och andra opportunister lär
sig att de det lönar sig leta regelbundet i
närheten. Med bakgrund till det är det
förstås åtskilliga fåglar, inte bara örnar, som
aldrig hittas och kommer in i statistiken.
Trots det har det gjorts ett antal fynd av
havsörn som fallit offer efter kollision med
vindkraftverkens rotorer. Det jag fått fram
är att det rapporterats minst sex havsörnar
som hittats skadade eller direktdödade
efter sådana kollisioner. Tyvärr ligger flera
av de etablerade verken inom aktiva revir
eller i dess närhet (flygrutter till och från
jaktområden). Tyvärr är det nog svårt, eller
kanske omöjligt, att få till en klok policy
när det gäller etablering av vindkraft på
Gotland. De enda områden där man skulle
tänka sig en minimering av konflikter
gentemot havsörn vore att placera verken i
det öppna jordbrukslandskapet centralt inne
på ön. Men då hamnar placeringen troligen
i konflikt med andra fåglars ”intressen”,
främst flyttande och rastande flockar med
gäss och tranor.
Framtiden
Efter att ha läst ovanstående text med alla
beskrivna risker och hot undrar man kanske
vilken framtid havsörnen har. Ur vissa
synvinklar ser det onekligen mörkt ut även
för framtiden, men jag är nu en obotlig
optimist så det gäller att arbeta vidare med
skyddsåtgärder och samarbete mellan olika
intressen. Jag tror, utan tvekan, att det största
hotet mot artens framtid är vindkraften
i dess nuvarande utformning och teknik
samt den framtida planerade utbygganden.
Om vi inte kan få till bättre förplanering
med alternativa placeringar kommer det
fortsättningsvis att krävas många offer bland
örnarna. Jag eftersträvar förstås inte ett
”idiotstopp” för utbyggnad och etablering
men en bättre samplanering och lyhördhet
från industrin och projektörerna. Med en
bättre förståelse för varandras intressen tror
jag man kan komma långt i den frågan.
Som ett avslutningsord kan man trots allt
konstatera, att det har nog inte sett såhär
positivt ut för havsörnen på de senaste
hundra åren som det gör nu.
141
Bläcku
3 – 2010
Bläcku
3 – 2010
Notiser
Flaggmärkt skärsnäppa vid Suderudd
24 oktober 2010
Under exkursionen på Furilden
i oktober sågs en ung flaggmärkt skärsnäppa.
Efter att letat lite på Internet fann jag
ett projekt, drivet av Longyearbyen
Feltbiologiske Forening där man under
2010 märkt 1274 skärsnäppor med flagg,
metallring och plastring samt ytterligare
306 individer med endast metallring.
Upplysningar om fyndet på Furilden
skickades till ringmärkaren Kjell Mork
Soot. Här är hans svarsbrev:
Takker så mye for interessante opplysninger om flaggmerket skärsnäppa /fjæreplytt som du
har sendt melding om + fotobevis! Her er alle opplysninger om fuglen:
Ringnummer: Stavanger 8B10804.
Flagg nummer: KCK (metallring venstre tarsus, oransje fargering venstre tibia, lysegrønt
flagg med svarte bokstaver KCK høgre tibia).
Alder/kjønn: 1K / klekt/født 2010.
Ringmerkingsdato og –år: 02.09.2010 klokka 12.
Ringmerkingssted: Longyearbyen (78.13.13N-15.40.06E), Svalbard / Spitsbergen.
Biometriske mål: Ving 135 mm. Vekt 64,0g. Nebb 27,7mm.
Ringmerker: Kjell Mork Soot.
Observert og flagg fotografert, tydelig bokstavkode.
Obs.dato: 24.10.2010, mellom klokka 10-12.
Observasjonssted: Suderudd, Furilden (57.45N-19.01E), Gotland, Sverige.
Avstand og retning: 2277 km S. Deg:175.
Tid: 0-1-22 (en måned og 22 dager).
Anmerkninger: ”Fyra fåglar varav en märkt”.
Atter en gang: Stor takk for disse interessante opplysningene! Dette viser at en betydelig del
av Svalbardfjæreplyttene trekker gjennom Bottenviken /Østersjøen om høsten.
Ansvarlig for dette fjæreplyttprosjektet er Longyearbyen Feltbiologiske Forening (LoFF).
Det er medlemmer i LoFF som utfører feltarbeidet Er du interessert i å se foto fra stedet
der denne fuglen blei ringmerket, så klikk deg www.LoFF.biz. Ei side med opplysninger om
norske fargemerkingsprosjekter finner du på www.ringmerking.no/cr/.
Og vi håper selvsagt på at du og Gotlands Ornitologiska Förening, i tiden fremover er på
utkikk etter flere skärsnäppor med flagg!
Vennlig hilsen fra
Kjell Mork Soot
142
Skärsnäppan var märkt med kombinationen limegrön flagga på höger tibia (benet ovan
knäleden), orange färgring på vänster tibia (ses delvis skymd på nedre bilden) och metallring
på vänster tars. Som synes framgår bokstavskombinationen KCK tydligt. Den senare är
individens unika kod då alla skärsnäppor märkta under 2010 har samma färgkombination.
Fåglar ringmärkta 2009 har orange flagga.
Hoppas nu att vi kan göra fler fynd av dessa
fåglar runt Gotland i vinter! Observerar ni
en märkt skärsnäppa, skicka informationen
om fågeln till mig, så ser jag till att den
kommer vidare till berörda.
Josef Andersson
Vegagatan 24
62141 Visby
[email protected]
143
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Bläckus redaktionsmöte i Visby
Fågelprat på Kupan i Visby
12 november 2010
11 oktober 2010
I somras blev jag uppringd
av Jan Kalmén som är aktiv inom Röda
Korset på Gotland. Han planerade höstens
program för ”Sällskapssalongen” på Kupan
och ville prata om vintermatning för fåglar.
Han undrade om någon från GOF kunde
komma och tipsa om vad som är lämpligt
mat. Han ville också gärna att vi berättade
om ringmärkning och om vår verksamhet
i föreningen. Jag tackade givetvis ja till
inbjudan.
Jag frågade Ola Wizén, erfaren ringmärkare och Sten Wikström, duktig på att
informera, om de ville hjälpa mig. De var
inte trögbedda utan ville gärna passa på
och delge sina kunskaper. Den 11 oktober
var vi där i ett mindre rum fullsatt med
intresserade och pratglada människor.
Ola fick börja med att berätta om
ringmärkningen i Sundregruppens regi nere
på Hoburgen, som pågått i över 30 år. Sten
fortsatte och berättade om vår förening som
lyckats behålla våra många medlemmar trots
att det minskar i många andra föreningar.
Han tipsade om våra många exkursioner,
lite om kikare och den populära boken
Fåglarnas Gotland som snart är slutsåld.
Sen avslöt vi med att alla pratade
om fågelmatning mycket utifrån egna
erfarenheter. Många av deltagarna var aktiva
matare och kunde själva tipsa oss andra. Det
blev en intressant avslutning på två timmars
trevlig samvaro på Kupan i Visby.
Foto: Per Smitterberg
Lite tips inför vintersäsongen. Vad äter de
olika arterna?
Hampfrö
Grönfink, domherre, bofink, bergfink,
gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes.
Solrosfrö
Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe,
nötväcka.
Havre, brödbitar, kokt osaltat ris
Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.
Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö
Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink,
gråsiska, grönsiska, järnsparv.
Hasselnötter
Nötskrika, nötkråka,
hackspett.
nötväcka,
större
Talg, ister, späck, kokosfett
Blåmes,talgoxe, kungsfågel, större hackspett,
nötskrika, skata, trädkrypare.
Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär
Trastar, sidensvans, stare.
Saxat från SOF:s hemsida, www.sofnet.org.
Sivert Söderlund, Sten Wikström och Ola
Wizén
144
Redaktionen i arbete vid senaste mötet. Från vänster: Måns Hjernquist, Ola Wizén
och Per Smitterberg.
Redaktionen för Bläcku består
av Ola Wizén, Per Smitterberg och Måns
Hjernquist, där förstnämnde fungerar som
redaktör under 2010. Innehållet i Bläcku
varierar, återkommande är rapporten Fåglar
på Gotland, som publiceras i detta nummer.
Att finna material är en del av redaktionens
uppgifter som det ibland kan vara lite arbete
med. Den tekniska utvecklingen har medfört
att det numera är ekonomiskt möjligt att
trycka i fyrfärg men även tryckkvalitén har
väsentligt förbättrats och fotografier med
moderna kameror är idag betydligt bättre
än förr. Rent tekniskt förstås. Att ”sätta”
tidskriften är dock inte så enkelt som det
kanske kan tros. Visserligen behöver man
inte som förr, klippa och klistra, och allt
sker nu via datorer. Men allt ska in i ett
särskilt program och varje liten del måste
ändå göras av en mänsklig hand.
Redaktionen har löpande kontakt som
inför varje nytt nummer blir mer intensiv.
Årligen har vi åtminstone två träffar där vi
går igenom material och diskuterar både
layout och innehåll, men vi spånar även om
innehåll i nummer framöver.
GOF är representerade i Länsstyrelsens
naturvårdsråd och vid senaste mötet
bestämdes att öns naturinriktade exkursioner
för nästkommande år ska presenteras
gemensamt. Länsstyrelsen kommer att
distribuera 2011 års aktivitetsprogram
bland annat via Naturum. GOF’s program
kommer även fortsättningsvis att ges ut
i samband med Bläcku, men på detta sätt
får vi en kanal att nå ut till fler som önskar
upptäcka Gotlands natur och fågelliv.
Redaktionen har därför satt ihop ett
program för resterande del av året. Vi vill
passa på att uppmana våra medlemmar att
besöka även andras naturexkursioner på ön
under 2011.
Redaktionen
145
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Exkursionsrapporter
3 – 2010
Foto: Per Smitterberg
Faludden
Västergarn
22 augusti 2010
25 maj 2010
Att vistas en kväll i Västergarn
i skarven maj-juni i vackert väder är
för många fågelintresserade en av årets
höjdpunkter, en favorit i repris. Det tyckte
nog också de drygt 20-talet personer som
tisdagskvällen den 25 maj samlades vid
hamnen i Västergarn i vacker solnedgång
med Svältholmen som bakgrund. Vi var
ett blandat gäng entusiaster med både
hårdskådare och nybörjare som riggade upp
teleskopen riktade mot sandrevlarna ute i
Västergarnsviken i lätt motljus. Dekorativa
gravänder, strandskator, tofsvipor, större
strandpipare och skärfläckor ses lätt och
uppskattas av alla. Bland mer anonyma
fågelarter kunde vi se kärrsnäppa, mosnäppa, enkelbeckasin och storspov som
med sina brunare dräkter mer smälter in
i vikens släke och sand. Ibland kan man
se fem arter tärna här sida vid sida, men i
år fick vi nöja oss med landets största och
minsta art, skräntärna och småtärna. Då vi
skulle lämna hamnen hörde en deltagare en
sjungande trastsångare i vassen precis vid
åmynningen men den ville inte visa upp sig
mer för hela gruppen.
Därefter påbörjade vi den 1,5 km långa
vandringen längs Paån förbi pumphuset
upp mot Paviken. Stigen går i tät lövskog
längs åns östra strand och vi vandrade i
en ljudmatta av sjungande lövsångare,
trädgårdssångare, svarthätta och näktergal.
Framme vid själva sjön Paviken, en gammal
uppgrundad havsvik som numera är en
igenväxande näringsrik grund slättsjö, slog
vi oss ned vid sydöstra hörnet. Här såg
vi slättsjöns änder; gräsand, snatterand,
skedand, årta och vigg. En rörsångare sjöng
inne i fjolårsvassen, och grönfink, gulsparv
och hämpling fanns bakom ryggen på
oss. Tornseglaren var allmän och de hade
väl anlänt till Gotland senaste veckan. En
vattenrall ropade inne från vassen, och
bland grågässen på andra sidan sjön hördes
en trana ropa då den jagades av en räv.
Kvällen resulterade i 53 olika fågelarter,
sedda och hörda, och de flesta av oss
planerar nog ett besök vid Paviken nästa vår
igen. Exkursionsledare var
Sten Wikström
Foto: Sten Wikström
146
Vi var tio personer som samlades
denna vackra sensommardag längst ute på
Faludden. Syftet var i första hand att ta del av
sjöfågelsträck som vid den här tiden på året
borde ha kommit igång på allvar. Vackert
väder i allmänhet och svag vind från sydväst
i synnerhet gjorde dock inte förhållandena
för sträck över havet särskilt gynnsamma.
De yttre omständigheterna till trots inbjöd
morgonen i alla fall till mer än fika och trevlig
samvaro. Fågeltillgången var faktiskt ganska
hyfsad! Sträcket var inte himlastormande
men en av deltagarna såg en kustlabb svepa
förbi. Ett par storlommar kanske mer drog
omkring än sträckte. Ett par gäng skedänder
drog mot söder och en grupp stjärtänder
i samma riktning vållade lite huvudbry
innan de kom in på behörigt avstånd för att
tillåta bestämning. Mest spännande, om än
inte på så njutbart avstånd, var den yngre
vitnäbbade islom som kom in från norr
och landade på vattnet ett par kilometer
ut. Förutom sträckande sjöfågel sågs ute på
udden rastande kustpipare, kustsnäppor,
skärpiplärka och tre gulärlor.
huvudbry men när vi fått alla bitar på plats
kunde vi konstatera att det rörde sig om
en årsunge ängshök som verkligen kunde
studeras i detalj. Innan vi nått ner till viken
upptäcktes två labbar som jagade ute över
Aurriv. Avståndet var inte avskräckande
men lite värmedaller gjorde att detaljer var
svårsedda. Ganska snart kunde vi konstatera
att det rörde sig om en adult kustlabb och
en 1K fjällabb.
Väl nere vid stranden kunde vi bara
konstatera att informationen vi fått tidigare
stämde mer än väl. På nära håll kunde vi
studera i stort sett samtliga vadararter som
man normalt skall hitta den här tiden på
året, bortsett från de verkliga rariteterna.
Nämnas bör 4 myrsnäppor, 2 smalnäbbade
simsnäppor, 2 sandlöpare, 25 spovsnäppor,
20-talet kustsnäppor och inte mindre än
ca. 200 större strandpipare, varav de flesta
var adulta. Generellt var tringa-vadarna
något färre till antalet än övriga småvadare.
Totalt en väldigt bra utdelning både artoch individmässigt. När vi rannsakade
vadarlistan kunde vi bara räkna in roskarl
som saknad av de arter vi haft rimlig chans
på. Nöjda återvände vi mot bilarna och på
återvägen stöttes 30 storspovar uppe på de
torrare delarna av strandängen. Efter detta
avslutades exkursionen som i sin helhet bjöd
på mer än man kunnat ana med tanke på att
hösten ännu kändes väldigt somrig.
Efter sträckskådning på Faludden drog delar
av gänget vidare mot Yttre Stockviken, där
det enligt uppgift skulle vara lågt vattenstånd
och bra med vadare. Vi tog oss per bil runt
Inre Stockviken och parkerade i hagen
efter första grinden för att ta oss till fots
ner över strandängarna mot viken. Direkt
sågs två adulta havsörnar sitta i de höga
popplarna på sydkant av Inre Stockviken.
Medan vi gick ner över strandängarna, mot
stranden, så drog havsörnarna ut över viken,
uppenbarligen på jakt. Vid närmare span
upptäcktes även två ungfåglar som satt nere
på stranden. En ung kärrhök vållade lite
Fredrik Gustafsson
147
Bläcku
3 – 2010
På cykel på Näs
3 – 2010
Hoburgen och Alvret
28 augusti 2010
12 september 2010
Samlingsplatsen var parkeringen
vid kyrkan på Näs, denna lördag i augusti.
Ur cykelsynpunkt var det det bästa vädret.
Solsken, inte för varmt och nästan vindstilla.
Dock inte lika bra ur fågelsynpunkt skulle
vi få erfara. Vi blev tre deltagare denna gång,
jag och ett par sommargotlänningar, makan
från Gotland och maken från Umeå. Ingen
hade cyklat på Näs tidigare så de var spända
på vad de skulle få uppleva.
Från kyrkan cyklade vi i väldigt lugnt
tempo mot norr till Tomsarve, där vi
svängde vänster mot Jacobs. Där var vissa
fält färdigtröskade medan andra väntade
på sin tur. Vi svängde där mot söder i
jordbrukslandskapet. Åkrarna låg öppna
mot havet i väster, en del var plöjda och
harvade så att där gjorde vi ett stopp för att
spana bland sånglärkor om det skulle kunna
finnas något annat spännande. På andra
sidan gick ungdjur och betade som det
ännu gör i sådant jordbrukslandskap, dock
med den stora skillnaden att här umgås man
även med vindkraftverk i långa rader.
Vid en trevägskorsning kommer man mot
Vaktården, som är ett fiskeläge och kanske
Näs största, en gång när det var aktuellt.
Vi cyklade inte ner dit utan stannade vid
en mycket fin strandäng strax innan. Här
ställde vi cyklarna en stund för att spana i
viken, det stod några vadare där som dock
var mycket försiktiga och flög innan vi hann
studera dem mera ingående.
Härifrån cyklar man på ”vindkraftsväg”,
alltså en enkom gjord väg för att komma
till verken, för servicepersonal och andra
intressenter. Det är ganska mäktigt ändå att
komma så nära och höra alla ljud av alla slag
som de ger ifrån sig, oavsett vad man tycker
om dem. De djur som betar där verkar inte
bry sig, men hur fåglarna reagerar vet man
säkerligen klart mindre. Här upptäckte vi
dagens första och enda rovfågel. En kungsörn
som sågs kort och lågt vid stranden där den
försvann bakom en låg tall. Här måste vi
göra ett eftersök med möjlighet att få se den
på nära håll, men den var helt borta, de kan
så stora de är försvinna bakom buskar och
strandvallar.
Man kan inte cykla hela vägen till udden
utan vi kom ut på asfaltvägen igen nära
vindkraftcentrum, där en gång i tiden det
första riktigt stora kraftverket stod byggt
av betong, med glidgjutning som tekniken
hette om jag minns rätt. Resterna av den
tidigare generationens vidkraftverk står vid
gården längst ut på udden. Här stötte vi på
några rabbisjägare. Jag trodde de inte fanns
längre med tanke på den minskning av
rabbis som skett. Annat var det på 50-talet
när man själv gick med sin kompis, med
iller och spade då fanns de mest överallt.
Nu närmade vi oss mellanmålet Bodudd
där vi satte oss på en vänd flateske och njöt
av naturen och livet tillsammans med några
smörgåsar och en termos. Makan och jag
gick en kort vandring till Lillgrunn medan
maken satt kvar och berättade jägarhistorier
med rabbisjägarna som hade sitt logi i
boden. Det var lite fågel även här, dock
fanns flocken med pilfink förstås.
Tillbaka till kyrkan hade vi sol i ryggen.
Några flockar med starar, trastar, hämplingar
och några ringduvor kunde vi kommentera.
Annars var det stiltje i luften. Ledde gjorde
den förste cyklaren, som var
Sivert Söderlund
148
Foto: Per Smitterberg
Bläcku
En ettårig hanne stäpphök, Circus macrourus, sågs på exkursionen
vid Hoburgen den 12 september.
Som så ofta fanns ett ”orosmoln” vid
horisonten när man kollade vädret dagarna
innan utflykten närmade sig. Lyckligtvis
kom prognosen på skam och, bortsett från
en gråmulen morgon, hade vi milda vindar
och tilltagande sol under dagens lopp. Trots
den tidiga samlingstimmen, klockan 06,
ramlade det in 24 morgonpigga fågelvänner.
Alla med olika nivå på sitt skådande men
med samma önskan att få uppleva de fåglar
som är på väg att lämna ön vid denna årstid.
Rustade med matsäckar och kikare vandrade
vi grusvägen förbi Hoburgsklippan och intog
spaningspositioner vid ringmärkningsboden.
Det bjöds inget ”lavinartat” sträck vare
sig bland stora eller små fåglar, men det
gjorde att de flesta arterna kunde beskådas
ordentligt istället. Undertecknad beskrev
vad Sundre fågelstation gör syftet med
ringmärkning. Tack till Tommy Lindberg
som löpande försedde mig med nya
förevisningsobjekt. Har man på sin höjd sett
fåglar vid fågelbordet som närmast, är det en
helt ny dimension som öppnar sig när man
får möjlighet att se dem på armslängds håll.
Som ledare för en fågelutflykt till Hoburgen i
september gäller det att ha simultankapacitet
och kunna kasta sig mellan uppgifterna. Ena
stunden stod jag och pratade om processen
vid märkningen, hur man mäter vingen,
väger, bestämmer ålder och kön samt sätter
dit ringen. Plötsligt ropar någon i gruppen
STÄPPHÖK! Då är det bara att stoppa
in föreläsaren i skåpet och ägna sig åt det
stunden kräver. Mycket riktigt, den läckra
tvååriga stäpphökhane som upptäcktes
dagen innan hade nu den goda smaken att
ge gruppen en uppvisning där den flög fram
149
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Foto: Per Smitterberg
Ung tornfalk Falco tinnunculus.
och åter över fältet nedanför klippan. Jubel
hos delar av gruppen (som fick kryssa) och
viss förundran hos de som fick se skådespelet
bland oss mest ”tokiga” skådare.
Med många avbrott i föreläsningen kom vi
tillslut igenom allt som sker med fågeln innan
den återfår friheten. Under tiden kunde
hungern stillas ur medhavda matsäckar,
medan några hela tiden höll spaning upp
i luften så att inget skulle smita förbi våra
argusögon. Trots hyfsade väderförhållanden
för utsträckande fåglar, ville det inte ”braka
loss” i skyn, men vi nöjde oss gott med vad
som bjöds. En del förbiflygande storlommar,
givetvis kringfarande sparvhökar samt hela
tiden gott om trädpiplärkor, bofinkar samt
några av årets sista ladusvaleflockar gladde
oss. Klockan 10 var det dags att avsluta
dagens ringmärkning och vi omgrupperade
då vår spaningsinsats till kullen norr om
parkeringen (Andraburg). Några olika
bruna kärrhökar, en bivråk, en duvhök
samt flera sparvhökar blev dock skörden.
Vi bestämde då att förflytta oss vidare till
Muskmyr längre upp i socknen.
Normalt är det ett toppenställe vid denna
årstid, med ett stadigt flöde av många
arter rovfåglar. Visst, vi blev inte helt
utan, men det var ingen toppendag. Dock
kunde havsörn, kungsörn, blå kärrhök,
ormvråk, tornfalk och lappsparv skrivas in
i protokollet. De flesta var nu mer än nöjda
med över sex timmars fågelupplevelser,
varför jag med gott samvete förklarade att
vi nu satte punkt.
Per Smitterberg
150
3 – 2010
EuroBirdwatch 2 – 3 oktober
Visby med omnejd
2 oktober 2010
Sex personer hade hörsammat
inbjudan i GOF:s programblad och
sammanstrålade denna förmiddag utanför
Almedalsbiblioteket i ett på tok för fint
väder. Galgberget lockade som slutmål
så vi började snart gå genom Almedalen
mot vidare öden. Frånsett de ständigt närvarande änderna, måsarna och kajorna på
gräsmattorna fanns inte mycket mer än
några blåmesar och koltrastar i buskagen.
Vi fortsatte till Botaniska trädgården där vi
bara gick förbi på vägen innanför ringmuren.
Inte mycket nytt där. Vid Paviljongsplan
fanns en del ringduvor och starar, och när
vi passerade en trädgård vid Paviljongsgatan
hördes en smackande ärtsångare.
Slutligen hade vi linkat oss upp på
Galgberget. Där satt en trevlig kvinna med
hund och läste. Vi kom i samspråk så det
föll sig helt naturligt att vi berättade vad vi
var för typer och vad vi höll på med. Det
visade sig att åtminstone hennes ”gubbe” var
fågelintresserad. En fikapaus blev det och vi
konstaterade under tiden att bland annat en
del grönsiskor, ett 60-tal starar, två större
hackspettar, en sädesärla, en ängspiplärka
flög förbi liksom en mindre korsnäbb.
Annars var det inte mycket rörelse i solgasset
men i området rastade i alla fall ett 15-tal
taltrast. Jag tyckte att kvinnan med hunden
skulle ta med gubben och åka med oss ut
på någon av våra exkursioner framöver.
Hon fick därför ett programblad att variera
läsningen med innan vi gick därifrån.
Vi fortsatte nerför en trappa till lärkdungen vid Trojaborg. Där hördes direkt
en uppretad gärdsmyg och senare en ängslig
trädkrypare. Även ett tiotal kungsfåglar och
två nötväckor fanns där men sen var det inte
mycket mer värt att nämna. Sedan släntrade
vi förbi Tott hotell ner till Norderstrand.
Där fanns främst simänder som krickor,
bläs- och gräsänder men även en skedand. På
vattnet norrut i fjärran låg minst 50 grågås
och drygt en handfull skäggdopping.
Som avslutning gick vi Strandpromenaden
tillbaka till Almedalen. En tobisgrissla sågs
på gruvligt långt avstånd men artlistan
kompletterades även av tre sträckande
sånglärkor och en 40-flock sjöorre. Detta
innebar att vi hade skrapat ihop 42 arter.
Väl tillbaka till ursprunget fick vi
åtminstone kränga en strålande gul GOFtröja, dagen till ära. Detta till dagens yngste
och mest entusiastiska deltagare. Heter
man Dag så gör man. Några Bläcku till
kompisarna fick också följa med. Sedan
tackade vi för oss och åkte åt skilda håll.
Som tredje och fjärde hjulet under
vagnen deltog Sten och Ann Wikström
som hade med sig försäljningslådorna med
kort, kepsar och så vidare. Dessutom var
de självklart med i vad som hände under
exkursionen. Som officiella ciceroner tjänade
Sivert Söderlund och undertecknad.
Ola Wizén
151
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Foto: Ola Wizén
Foto: Josef Andersson
Bläcku
Exkursionsdeltagarna i samspråk under fikapausen vid Galgberget.
pulshöjande observationerna blev nog den
havsörn som höll till på holmen hela tiden
och oroade de fåglar som fanns där, samt en
pilgrimsfalk som under någon minut visade
upp sig över ön.
Totalt observerades 50 fågelarter av
gruppen och det berodde mest på diverse
arter tättingar som under morgonen rörde
sig i buskagen intill fyren. Speciellt minns
vi den skulkiga gransångare som efter en
timme kom fram och födosökte i värmen
på fyrens sydöstsida och kunde ses i helfigur
i solen med alla sina karaktärer. Dessutom
visade den ett prov på sin sång. Fram på
förmiddagen blåste det upp ordentligt och
det gällde att hitta bra lä mellan buskar och
husväggar. En varfågel i holmens enbuskar
kunde identifieras i tubkikarna. 14 råkor
drog också ut från golfbanan till holmen.
Avslutningsvis kunde vi också konstatera
den gamla sanningen att bara man sitter still
på en plats några timmar får man se mycket
fågel, och förmiddagskaffet kan ingenstans
smaka bättre än här! Dagens ledare var
Kronholmen
3 oktober 2010
Söndag morgon strax före 07:00. Vi
samlas knappt 10 fågelintresserade personer
vid golfbanans parkering vid Kronholmen,
där redan ett antal golfare var på plats.
Det har just ljusnat och solen börjar synas
bortom tallskogen. Det är klart och vindstilla
och endast någon enstaka plusgrad, med
lätt markfrost längre in i land. Målet
är naturligtvis klubbens exkursion med
förhoppning om bra sträck av sydflyttande
fågelarter denna tidiga oktobermorgon.
Med facit i hand tre timmar senare kunde
vi konstatera att morgonen blev lika vacker
som vi hoppades. De stora sjöfågelsträcken
uteblev dock och de stora mängderna gäss
drog idag förbi på östra Gotland. 400
vitkindad gås räknades dock in när de drog
söderut över Utholmen i olika flockar.
Storskrake, småskrake, gräsand och alfågel
mm sågs i 10-tal medan 68 knölsvan visade
upp sig fint strax utanför fyren. De mest
Sten Wikström och Tomas Johansson
152
De vingbandade som det brukar se ut i boken.
Furilden
24 oktober 2010
Höst och årets bästa tid att få
möta de små vingbandförsedda gynnarna
från öst. Siktet var inställt på Suderudd,
Furildens sydspets. Med sin placering
långt ut i öster och dess isolerade talldunge
blir loken en första anhalt för utmattade
tättingar som under natten sträckt ut från
någon tidigare rastplats.
Regn har ofta en positiv inverkan i
skådarsammanhang då det tvingar flyttande fåglar att rasta. Denna morgon får
vindrutetorkarna gå varma hela vägen från
stan, det är ett envist regn som bara gjort
korta uppehåll de senaste dagarna. Fyra
igenimmade bilar med åtta förväntansfulla
skådare står redo vid vägbanken för att ta sig
vidare och möta myllret på udden.
Morgonen startas med en vandring i och
kring talldungen och ganska snart hittar vi
ett litet gäng med kungsfåglar och mesar
som födosöker i trädkronorna. Vidare
kan vi räkna in en stenknäck, enstaka
ängspiplärkor och sånglärkor som lockande
drar runt över oss och några flockar med
gråsiskor som nervöst drar förbi. Vi avrundar
tättingletandet med en välförtjänt fika och
konstaterar att det inte kommit så mycket
fågel under natten. När kaffesurplandet
tystnat och sista tuggan på skinkmackan
svalts beger vi oss ner på uddens spets.
Tubkikarna ställs upp och vi spanar av
havet och de små öarna Lill- och Storgraut.
– ”Äntligen börjar vi skåda”, konstaterar Ola
och fäster blicken vid horisonten. Men det
visar sig att det är framför fötterna vi ska rikta
153
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
våra blickar. Fyra skärsnäppor födosöker
i strandkanten till synes oberörda av vår
närhet. Det visar sig att en av individerna
är ringmärkt och vi kan utan problem läsa
av märkningen, det blir intressant att se om
vi kan få någon information gällande fyndet
(se vidare under notiser i detta nummer).
En gammal havsörn sitter på Lillgrauts
fyr och torkar vingarna likt skarvarna på
klipporna bredvid, eller är det bara ett
sätt att smälta in i mängden? Nåväl, den
ledsnar ganska snart och beger sig ut på en
ny jaktrunda. En liten flock med prutgäss
sträcker förbi och strax därefter dyker det
upp några dvärgmåsar som sakta födosöker
sig söder ut. Fyra snösparvar och en flock
med sidensvansar varslar om att kylan är
på gång i norr och vintern snart står för
dörren. Rundan på udden avslutas med en
sammarbetsvillig prutgås som betar sjögräs i
strandskvalpet. Fika ropar någon och skaran
Skärsnäppor
Calidris maritima.
styr mot kaffetermosar och den välsockrade
pistagelängd Ola lyckligtvis tagit med sig.
Trots regnet har vi alla haft en minnesvärd
och fin förmiddag.
Hur blev det då med myllret av tätting
från öst? En gransångare var det enda vi
lyckades skrota fram, men som vanligt
blir det sällan som man tänkt sig när det
gäller fåglar. Oftast bjuds man istället på
överraskningar och möten man inte hade
en aning om innan, och det är väl ändå
bra mycket roligare än att ha allt serverat?
Bilden av den karismatiska skärsnäppan
värmer gott i höstrusket och drömmen om
vingband lever vidare…
Josef Andersson
Rastande prutgås Branta bernicla.
foton:
Josef Andersson
154
155
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
Grafik: Magnus Martinsson
Inventeringsområden på Gotland
Område 1
Ola Wizén
Furugatan 34
621 44 Visby
[email protected]
0498-27 84 34, 070-580 42 16
Område 2
Lars Brolund
Fole St. Sojdeby 946
621 75 Visby
[email protected]
0498-361 03
Område 3 och 16
Per Smitterberg
Irisdalsgatan 10
621 42 Visby
[email protected]
070-568 53 68
Område 4
Josef Andersson
Vegagatan 24
621 49 Visby
[email protected]
070-480 05 91
Område 5
Fredrik Gustafsson
Basgången 6
622 60 Visby
[email protected]
0498-21 83 91
Område 9
Sten Wikström
Fole St. Tollby gård
621 75 Visby
[email protected]
0498-360 25
Område 13
Clas Hermansson
Visborgsgatan 28 C
621 58 Visby
[email protected]
070-254 03 95
Område 6
Område 10
Område 14
Område 7
Område 11
Område 15
Område 8
Område 12
Område 17
David Lundgren
Mellangatan 15
62156 Visby
[email protected]
073-741 25 52
Jörgen Petersson
Humlegårdsvägen 18
621 46 Visby
[email protected]
0498-21 45 59
Björn Lilja
Ulfsparres väg 4
622 60 Visby
[email protected]
0498-264113
Jim Sundberg
Hallgårds Östergarn
623 68 Katthammarsvik
[email protected]
0498-522 24
Måns Hjernquist
Sproge Snoder 806
623 44 Klintehamn
[email protected]
0498-24 42 63
Ingrid Angelöf
Gerum Mickelbys
623 56 Hemse
[email protected]
0498-48 34 89
Sivert Söderlund
Jungmansgatan 570
621 52 Visby
[email protected]
0498-21 84 31, 070-332 66 77
Marita Westerlind
Grötlingbo Skoltomten 123
623 38 Havdhem
[email protected]
0498-48 61 46
Bimbi Ollberg
Burs Ammunde
623 49 Stånga
[email protected]
0498-21 95 44
Observera att aktuell info läggs ut fortlöpande, och att kartan finns
156 för utskrift i A4-format, på www.blacku.se/inventering.html.
3 – 2010
Upprop
Riksinventeringsart 2011 – Svarthakedoppingen
Efter förra årets inventering av den bruna kärrhöken, är det under 2011
dags att få reda på hur många svarthakedoppingar det finns på ön. Det är en
art som delvis nyttjar samma biotoper som kärrhöken, men dock med flera
undantag. För att inventeringen skall bli så sanningsenlig som det går kommer
här lite tips och regler hur det skall göras.
Svarthakedoppingen är en art som trivs främst i mindre sjöar och småvatten.
Det kan vara naturliga biotoper, allt från riktigt små ”gölar” till större grunda
insjöar, men minst lika populärt är alla de konstgjorda vatten som numera
finns på ön i form av bevattningsdammar och viltvatten. Dock trivs den inte
i öppna vatten utan tät vegetation. Det kan antingen vara vass eller ag som
bildar skyddande ruggar för bon och ungar. Doppingarna kommer ganska
tidigt under våren men är förstås beroende av att isen försvunnit innan de
kan ta sina vatten i besittning. Det är därför ingen brådska att hinna besöka
alla lämpliga lokaler tidigt under säsongen. Första veckorna i maj kan vara
lämpligt att börja inventerandet och sen göra återbesök under juni och/
eller juli för kontroll av häckningsresultatet. Kom ihåg att en bobyggande/
ruvande fågel är ingen garanti för en genomförd och lyckad häckning. De
flesta doppingarter har tyvärr ganska hög procent misslyckade häckningar,
beroende på flera yttre faktorer. Det kan vara ändrade vattenförhållanden
under ruvningen, men ofta predation från rovfisk på de små ungarna.
Svarthakedoppingens ungar är verkligen små.
Som tidigare är respektive regionsansvarige huvudansvarig för sin del av
Gotland (se inventeringskartan hä’r bredvid eller under inventeringsfliken
på hemsidan, www.blacku.se). Men vi tar givetvis tacksamt emot hjälp från
alla fågelvänner som har fynd av häckande svarthakedoppingar. Främst skall
ALL rapportering ske via rapportsystemet Svalan (www.artportalen.se/birds).
Kom ihåg att välja den rätta lokalen, om just det lilla vattnet inte finns bör du
skapa en ny lokal av just den dammen/vattnet/sjön. Alternativt kan du skriva
namnet, eller beskriva lokalens position, i fritextrutan. All övrig information
av intresse kan också skrivas i fritextrutan vid respektive fynd. Om du inte
har tillgång till dator går det bra att rapportera till respektive regionsansvarig
och det går alltid bra att rapportera till undertecknad. Jag svarar även på alla
övriga frågor gällande inventeringar på Gotland. Alla rapporter skall vara inne
senast den 31 augusti 2011. Lycka till!
Per Smitterberg
Inventeringsansvarig GOF
[email protected]
157
Bläcku
Bläcku
3 – 2010
3 – 2010
Föreningsinformation
Ny organisation?
Vid medlemsmötet den 16 november deltog SOF’s föreningschef
Anders Lundquist för att berätta om SOF’s förslag på ny organisation
av SOF och regionalföreningarna.
Härmed inbjuder vi till ytterligare ett medlemsmöte, tisdagen den 25 januari (se
program). Tills dess kommer utförligare information att läggas ut på vår hemsida,
www.blacku.se, för att alla ska ha möjlighet att sätta sig in i frågan. Vi kommer
även att ha detta som en punkt på årsmötet. Därtill har styrelsen kontakt
med regionalföreningar runt om i landet och vi kommer att
och utöka den dialogen.
Vi träffas på Ekmansgatan 11 klockan 18:00. Har ni frågor kontakta ordföranden
eller någon i styrelsen. Detta är en viktig fråga för föreningens alla medlemmar,
som på detta sätt uppmanas att ta del av materialet, som kommer på hemsidan i
januari. Fundera och ge synpunkter. Det serveras kaffe och kaka.
Välkomna!
Kallelse till årsmöte 2011
Årsmötet kommer att hållas tisdag 22 februari på Ekmansgatan 11, Visby.
Under mötet behandlas sedvanliga punkter enligt stadgarna. Efteråt håller
Lars Jonsson ett föredrag, Chukotka – skedsnäppans land.
Två veckor innan mötet kommer årsmöteshandlingarna att finnas tillgängliga
på hemsidan. Vi bjuder självklart på fika.
Styrelsen
Bläcku
Redaktion
Ola Wizén, Per Smitterberg & Måns Hjernquist.
Artiklar och bilder till Bläcku skickas till:
Gotlands Ornitologiska Förening
c/o Ola Wizén
Furugatan 34
621 44 Visby
[email protected]
Manusstopp till vårnumret är 15 mars.
Skicka gärna texten oformaterad och bilderna separat.
Har du frågor – kontakta redaktionen!
Bläcku publiceras även som pdf på vår hemsida, något fördröjt.
Hemsidan blacku.se
Webredaktion
Mårten Hjernquist, Måns Hjernquist, Ola Wizén & Per Smitterberg.
Material och tips till hemsidan skickas till:
[email protected]
Riksinventeringen 2011
Under 2011 kommer svarthakedoppingen att inventeras på Gotland
och i övriga Sverige. Senaste riksinventeringen av arten ägde rum 1996.
Alla observationer under nästa år är därför intressanta och särskilt värdefulla är
häckningsindikationer och sommarfynd. Se även upprop på föregående sida.
Under vintern-våren kommer utförlig information kring inventeringen att
läggas ut på vår hemsida (under fliken inventering).
Program
Tips på exkursioner, inneträffar och kurser skickas till:
[email protected]
Välkommen med idéer och uppslag!
Försäljning
via hemsidan eller vid
våra exkursioner
Foto: Per Smitterberg
Fågelguide, t-shirts, kepsar,
dekaler och korrespondenskort med motiv från
Bläckuomslagen.
Svarthakedopping Podiceps auritus.
www.blacku.se
Baksidan: Enkelbeckasin, Gallinago gallinago. Foto: Jörgen Lindqvist.
158
159
Bläcku
3 – 2010
Fåglar på Gotland 2009
Nya arter 2008 – 2009
Tranorna på Gotland
Havsörnens situation
Notiser
Exkursionsrapporter
Upprop
”– ”Äntligen börjar vi skåda”, konstaterar Ola
och fäster blicken vid horisonten. Men det visar
sig att det är framför fötterna vi ska rikta våra
blickar.”
Ur Furilden 24 oktober
Gotlands Ornitologiska Förening
www.blacku.se
160