Transcript Margarethaskolan i Knivsta - dokument inifrån

Qwertydethäräröverminnivåuiopåas
dfgviärgladaförengageradeföräldrar
hjklöädettaärvansinnezxcvbnmqwert
yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuio
Margarethaskolan i Knivsta
Ett dokument inifrån
påasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa
sdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg
hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjkl
öäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz
xcvbnmdethärharingenprioritetqwer
tyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui
opåaskanskenångångiframtidendfghj
klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöä
zxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv
bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe
rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu
iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
2012-10-19
Katarina Hjertstedt och Göran Hjertstedt
Två engagerade föräldrar och pedagoger
(ht 2011 och vt 2012)
Innehållsförteckning
VARFÖR SKA DU BRY DIG OM DET HÄR? ........................................................................... 3
SKVALLER OCH INFORMATION ÄR OLIKA SAKER ............................................................ 3
Kommunikationspolicy på Margarethaskolan– rutiner efterlyses ................................................................................ 6
Leka skola – moralisk omognad............................................................................................................................................. 6
MARGARETHASKOLAN IGNORERAR VÄSENTLIGA DELAR AV SKOLVÄSENDETS
STYRDOKUMENT .................................................................................................................... 7
Utebliven dialog - envägskommunikation........................................................................................................................... 8
www.margaretaskolan.se .....................................................................................................................................................10
MARGARETHASKOLANS BRIST PÅ KOMMUNIKATIONSRUTINER – KONFLIKTEN ÄR
ETT FAKTUM! ........................................................................................................................11
Göran Hjertstedts anställning som musikpedagog och avtal nr 1 .............................................................................12
Görans anställning och avtal nr 2 ....................................................................................................................................12
Katarinas skriver mejl till styrelsen..................................................................................................................................16
Rektorn undviker konstant att svara på frågor .............................................................................................................18
Rektorn påstår att det finns ”upprörda föräldrar” .......................................................................................................18
Margarethaskolans betygssättning och rektorns grova insinuation mot Göran och eleven ................................20
Görans och pedagogistans möte .....................................................................................................................................22
Mötet mellan nuvarande styrelseordförande, dåvarande styrelseordförande, nuvarande rektor, Göran och
Katarina ................................................................................................................................................................................22
Rektor och samtidigt ha personalansvar = ingen bra kombination...........................................................................29
Anmälda till Sociala enheten på felaktiga grunder.......................................................................................................29
Varför tilläts inte Katarina att kandidera till ett förtroendeuppdrag i föreningen? ................................................34
OM KOMMUNIKATIONEN HADE FUNGERAT PÅ MARGARETHASKOLAN... ................34
Kanske den viktigaste paragr afen i detta dokument ......................................................................................................35
SUMMERING AV DE VIKTIGASTE FRÅGESTÄLLNINGARNA RÖRANDE
MARGARETHASKOLAN ........................................................................................................35
Slutledning Margarethaskolan och det demokratiska samhället ................................................................................36
Sagan om Kejsarens nya kläder ...........................................................................................................................................38
2
Varför ska du bry dig om det här?
Varför ska du som politiker och/eller medborgare bry dig om det här?
Kommunen har inget tillsynsansvar över friskolor och deras verksamhet. Däremot är det ett faktum att
majoriteten av Margarethaskolans elever bor och lever i Knivsta. Därför är familjen Hjertstedts
berättelse en angelägenhet av allmänt intresse. Det vi har varit med om trotsar nämligen allt vi tidigare
upplevt eller ens hört talas om inom skolvärlden.
Till dig som eventuellt tvivlar på uppriktigheten och sanningshalten i våra uppgifter lämnar vi en
uppmaning att reflektera en stund över sannolikheten för att två yrkesarbetande föräldrar, som redan
har svårt att få dygnets timmar att räcka till, skulle fabulera ihop en historia av det här slaget. Kom
ihåg att vår redogörelse är oerhört komplex. Den sträcker sig över en lång tidsrymd och beskriver
händelser, ageranden och utlåtanden från en rad olika människor i en mängd sammanhang. Vi valde
dessutom en friskola delvis av ideologiska skäl och är varma anhängare till Emilia Reggios filosofi.
Vår besvikelse och bestörtning över Margarethaskolans agerande är den starkaste drivkraften bakom
vårt agerande.
Vi har efter moget övervägande beslutat att de missförhållanden som förekommer inom vår kommun
är så allvarliga och av så avgörande vikt att vi som medborgare måste lyfta fram det som inte är bra.
Detta gör vi, inte för att svartmåla någon enskild person eller organisation, vilket vi inte har något
intresse av, utan för att med fakta som grund bidra till att göra en kommun med goda förutsättningar
ännu bättre. Men vi har kommit till insikt om att detta är en del av ett större nationellt problem. Det är
ett tydligt symptom och exempel på att nu gällande skollagstiftning, hur bra den än ser ut på papperet,
har brister vad gäller tillämpningen i praktiken. Det skapar svårigheter för ansvariga myndigheter att
leva upp till sitt tillsynsansvar och skapar möjligheter för mindre seriösa utövare att bedriva skola på
ett sätt som inte är i enlighet med lagstiftarens intentioner.
Vi vill återigen poängtera att vi inte i något avseende är motståndare till friskolor. Tvärtom är vi varma
anhängare av idén att alla medborgare har rätt att starta och bedriva friskolor som har en demokratisk
värdegrund. Vi omhuldar som övertygade liberaler också de värderingar som Reggio Emilia i grunden
står för. En förutsättning är dock att verksamheten fungerar enligt svensk lagstiftning, svensk
demokratisk tradition och följer de nationella styrdokumenten.
Skvaller och information är olika saker
Katarina och Göran Hjertstedt är inte benägna att lyssna på skvaller och allmänt prat. När vi från
början tillkännagav för vår omgivning att vi planerade att placera våra två barn på Margarethaskolan,
fick vi flera allvarliga varningar från tidigare föräldrar, elever och anställda som hade oroväckande
dåliga erfarenheter av Margarethaskolan. Vi slog dock dövörat till, vi ville bilda oss en egen
uppfattning och lyssnade inte på vad vi då betraktade som hörsägen. Vi sökte ett bra och trovärdigt
alternativ till den kommunala skolan. Inget ont sagt om den, men vi ville prova en skolform som
passade våra barn och återspeglade familjen Hjertstedts värderingar. Enda sättet var att skapa oss en
egen uppfattning om Margarethaskolan. Göran Hjertstedt tog dessutom anställning som musiklärare på
skolan för att ytterligare öka engagemanget. Vi har dessvärre fått anledning att djupt ångra vårt beslut.
Margarethaskolan gav inledningsvis ett mycket bra intryck. Vi uppfattade t.f. rektor som en
karismatisk och charmerande person som drev en bra skola med hjälp av engagerade pedagoger. Det
faktum att t.f. rektor enligt Skolverket inte var behörig att inneha befattningen och att skolan bröt mot
kap. 2 11§ Skollagen fäste vi mot bättre vetande inte något avseende vid.
3
Enligt kap. 2, 11 § Skollagen: som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom
utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.
När frågeställningar rörande Görans anställning uppstod, problem som krävde kommunikation, en
konstruktiv inställning och handling från skolledningens sida, möttes vi dock av en sluten organisation
vars inre krets av styrelsemedlemmar omedelbart gick i försvar och gjorde stora ansträngningar att
legitimera sitt eget och t.f. rektors agerande. Synpunkter och kritik bemöttes med arrogans och en
oförstående attityd från såväl t.f. rektor som styrelse. Frågor och frågeställningar bemöttes med
kompakt tystnad.
Margarethaskolans förhållningssätt till Göran som arbetstagare ledde sedermera till att Göran blev
sjukskriven. Våra barn mådde också mycket dåligt av situationen som gradvis eskalerade och
kulminerade under vt 2012. Vid ett kort möte under våren 2012 med rektorn, dåvarande
styrelseordförande och nuvarande styrelseordförande gjorde vi klart att vi saknade förtroende för
Margarethaskolans ledning eftersom det stod mycket klart att styrelsen helt avvisade våra synpunkter
och gjorde stora ansträngningar att utan närmare granskning försvara rektorns agerande.
Efter mötet konstaterade vi att vi tagit ett felaktigt beslut när vi placerat barn på Margarethaskolan. Vi
beslöt dock att låta saken bero tillsvidare. Vi bestämde också att låta barnen stanna kvar på
Margarethaskolan även nästkommande läsår eftersom de föreföll att trivas i sin dagliga skolmiljö och
ännu inte drabbats av motsättningarna mellan familjen Hjertstedt och Margarethaskolans ledning.
Fram till och med detta möte hade konflikten enbart handlat om turerna kring Görans anställning samt
t.f. rektors insinuation om oegentligheter rörande betygssättning i årskurs 8 (en detaljerad beskrivning
av denna händelse kommer längre fram i dokumentet). Våra barn var ännu inte drabbade av
motsättningarna.
Efter mötet, där vi klargjorde att vi saknade förtroende för skolledningen, förändrades situationen
drastiskt och på ett mycket skrämmande sätt.
(Samma beteendemönster återkommer vid flera tillfällen, det vill säga, när vi påtalat grundläggande
brister har vi eller bara Göran en kort tid därefter fått obehagliga överraskningar i form av personliga
angrepp, till exempel insinuationen om eleven i åk 8). Detta hör inte till ett vedertaget
beteendemönster hos till exempel skolchefer inom den kommunala skolan.
Några veckor senare ombesörjde Margarethaskolans t.f. rektor tillsammans med en frilansande
skolkurator att en sakligt helt ogrundad, men djupt integritetskränkande, orosanmälan gentemot vår
familj lämnades till Sociala enheten i Knivsta kommun. Margarethaskolan har nämligen valt att inte
skriva avtal med Skolhälsovården och anlitar i stället en privat aktör, som benämns som frilansande
skolkurator i vårt dokument. Katarina och Göran undanhölls dessutom, genom t.f. rektors försorg, all
information om saken i närmare tre veckor. En åtgärd som enligt Skolverket och 14 kap. 1§
Socialtjänstlagen endast ska vidtas när det finns starka skäl att misstänka att barnet kan ta skada av att
föräldrarna informeras. Ett sådant scenario har aldrig varit aktuellt i fallet med vår son. Ingen enskild
person, varken privatperson eller representant för någon myndighet, har presenterat uppgifter som
skulle kunna ligga till grund för en åtgärd av det slag vi beskriver ovan.
4
Det ska tilläggas och starkt betonas att Sociala enheten efter ett möte med Göran inte fann några som
helst skäl att starta en utredning.
Att låta frilansande kuratorn tillsammans med t.f. rektorn, som saknar såväl utbildning som
pedagogisk erfarenhet och som därigenom, enligt vår bestämda uppfattning, inte besitter den
pedagogiska insikt lagstiftaren syftar på, ska bedöma huruvida vi som föräldrar är berättigade att få
tillgång till information eller inte, är direkt oansvarigt och fick mycket allvarliga konsekvenser. Utan
kännedom om vår son, utan saklig grund tillämpade skolan 14kap. 1§ Socialtjänstlagen i familjen
Hjertstedts fall. Det blev en djupt integritetskränkande och skrämmande upplevelse för hela familjen.
Skolledningens och frilansande kurators agerande var mycket kontraproduktivt och ledde till att inte
bara vår son utan även vår dotter tog psykisk skada av det inträffade. I praktiken innebär detta, inte på
grund av en skolpolitisk akademisk debatt om hur det eventuellt skulle kunna bli om olyckan är
framme, utan på grund av vad som de fakto har inträffat, att elever och föräldrar är rättslösa i
liknande situationer.
Vår slutsats, grundad på egna erfarenheter, är att friskolor rent allmänt i princip kan plocka upp en
person från gatan, vilket i någon mening hänt i fallet Margarethaskolan, hävda att vederbörande har
den makt och det handlingsutrymme som en skolchef i kraft av sin titel besitter och hoppa från tuva till
tuva över lagstiftningens gungfly för att nå syften som inte skollagen strävar efter. Men familjen
Hjertstedt förstår också att det blir oerhört tungt för enskilda tjänstemän/kvinnor på olika myndigheter
att försöka få rätsida på problematiken i enskilda fall när tillämpningen av ett motsägelsefullt och
oklart regelverk går stick i stäv med lagstiftarens intentioner och vanligt sunt förnuft.
Närmare beskrivning om detta finns längre fram i dokumentet.
Socialtjänstlagen är en sak. Därutöver finns det enligt Skolverket flera nationella styrdokument som
beskriver kommunikationskravet även för friskolor, till exempel det om kravet på skriftliga rutiner för
att ta emot och utreda klagomål. Vi har aldrig hört talas om eller blivit informerade om att det
skulle finnas skriftliga rutiner på Margarethaskolan där vi som vårdnadshavare vet hur vi ska gå
tillväga eller hur våra frågor ska tas om hand.
Skollagen kap.4, 8§ - Rutiner och klagomål
Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.
Det har även förekommit en rad andra oegentligheter från skolledningens sida. Ett mycket obehagligt
exempel är ett telefonsamtal från t.f. rektor till Göran i slutet av höstterminen 2011. T.f. rektor
insinuerade då, på ett utstuderat men tydligt och grovt sätt, att en kvinnlig elev i åk 8 använt
otillbörliga metoder för att nå ett visst betyg samt att Göran låtit sig påverkas av detta. Det ska också
tilläggas att eleven fick sitt betyg sänkt med två steg, från A till C, utan att Göran som undervisande
lärare konsulterades. Några sakliga belägg för rektorns påståenden har inte heller, trots upprepad
begäran från Göran, presenterats.
Andra inslag har varit minst lika olustiga. När skolledningen i slutet av Vt. 2012 på olika sätt använde
vår son som verktyg i sin maktutövning, beslöt vi som föräldrar att nu fick det vara nog. Våra barn
kände stark olust och rädsla för att gå till skolan och de två sista veckorna av vårterminen sjukskrev vi
dem, av hänsyn till deras psykiska välbefinnande. T.f. rektor, som då hade blivit vald till ordinarie
5
rektor av styrelsen, hade visat prov på ett agerande, stundtals både irrationellt och oberäkneligt, som
gjorde att vi som familj upplevde situationen som mycket obehaglig och direkt hotfull. En diffus men
påtaglig känsla av hot sitter fortfarande kvar.
Kommunikationspolicy på Margarethaskolan– rutiner efterlyses
Familjen Hjertstedt kan inte uppfatta skolledningens agerande under våren som någonting annat än ett
direkt angrepp och ett hot mot vår familj. Vi tror inte och kommer aldrig att tro på den tystnadspolicy
som skolan tillämpar. Det är en perfekt grogrund för ryktesspridning och den jordmånen vill vi inte
sätta vår spade i. Därför väljer vi att dela med oss av våra upplevelser genom att presentera dessa som
en offentlig handling där sanningshalt och fakta går att kontrollera och bedöma. Vi gör detta dels för
att skydda oss, dels för att inte fler familjer ska behöva hamna i samma skrämmande situation.
Margarethaskolans ledning har kategoriskt och systematiskt vägrat kommunikation genom att framför
allt inte svara på mail och dessutom in i det längsta undvikit vår begäran om personliga möten för att
reda ut de missförhållanden som ligger till grund för den obehagliga situation som uppstått. Vi
poängterar att Margarethaskolan hela tiden känt till tre telefonnummer, postadress samt fyra olika
mailadresser till familjen Hjertstedt, samtliga med fungerande inkorgar. Svaren har dock i allt
väsentligt uteblivit. Margarethaskolan har systematiskt brutit mot de nationella styrdokumentens krav
på kommunikation.
Vi är medvetna om att det är starka ord. Vi är också medvetna om att det vi berättar kan uppfattas som
provocerande men sanningen kan vara både plågsam och besvärlig att hantera. Vi trodde tidigare, som
de flesta andra människor, att det här är företeelser man bara hör talas om i media. Insikten om att det
handlar om en i högsta grad konkret verklighet, mitt i vårt lilla samhälle Knivsta, blev en omskakande
upplevelse för hela familjen Hjertstedt.
Det har tagit oss mycket tid och möda att landa i det här och vi hade inledningsvis svårt att förstå vad
som egentligen hänt. Samtidigt frågar vi oss vilken bild en skola vill förmedla till våra framtida vuxna
medborgare? Vi ställer ju ständigt krav på våra barn och elever att konflikter bör lösas direkt genom
till exempel samtal. Hur rimmar det kravet med skolledningens metod att lösa konflikter mellan
vuxna? Skolans dokument Likabehandlingsplan torde väl även gälla vuxna?
Vi ställde oss frågan ”hur vågar skolledningen behandla föräldrar, elever och anställda så här illa?”
Och vad är motivet?
Efter mycken research och engagemang började dock pusselbitarna falla på plats och en mycket
obehaglig bild började ta form. Det var också då vi förstod att det här måste vi offentliggöra. Tidigare
hade familjen Hjertstedt resonerat i banor som att konflikten var en sak mellan oss och skolan.
Margarethaskolans agerande under Vt. 2012 är dock så allvarligt att vi anser det vara vår skyldighet
som medborgare att sätta fokus på ett stort samhällsproblem och göra våra upplevelser tillgängliga för
allmänheten. Det är nämligen inget privat företag det handlar om, inget AB som säljer kommersiella
produkter mot betalning. En skola, fristående eller kommunal, är en samhällsinstitution där våra barn
ska förkovras kunskapsmässigt och socialt för att klara sig vidare i livet.
Leka skola – moralisk omognad
Möjligheten för var och en att starta och driva en friskola kan missbrukas. Det är fullt möjligt att
hoppa från tuva till tuva mellan styrdokumentens olika förordningar, utan att egentligen begå något
6
brott i lagens mening. Att leka skola är dock ett tydligt uttryck för moralisk omognad och kan visa sig
vara mycket vanskligt i längden.
Oklarheter, tolkningssvårigheter och brister i lagstiftningen skapar möjligheter för den som har andra
avsikter än att bedriva skola med elevernas bästa för ögonen utan att formellt begå något lagbrott. Och
exakt detta råkade familjen Hjertstedt ut för på Margarethaskolan i Knivsta.
Inom den kommunala skolan finns kontrollstationer, tillsynsmyndigheter som ska säkerställa att
verksamheten sköts på ett korrekt sätt. Vi upptäckte till vår stora förvåning och förskräckelse att så
inte alltid är fallet vad gäller friskolor. Anmälningar som grundar sig på klagomål och synpunkter vad
gäller oegentligheter och bristande rutiner kan mycket väl ”falla mellan stolarna” eftersom behöriga
myndigheter inte har rutiner för hur ärenden som inte sorterar under Förvaltningslagen ska behandlas.
Familjen Hjertstedt fick en första inblick i problematiken när den första kontrollstationen,
Margarethaskolans styrelse, inte visade minsta ambition att ta till sig vår redogörelse och granska
rektors agerande. I stället skapade man en ”ni-mot-oss-situation” som ledde till att positionerna blev
om möjligt ännu mer låsta.
Margarethaskolan ignorerar väsentliga delar av skolväsendets
styrdokument
Enligt Skolverket är de nationella styrdokumenten bland annat Skollagen, Skolförordningen,
Läroplanen, Föräldrabalken, kursplaner, ämnesplaner och poängplaner.
Friskolor har enligt lagstiftaren samma skyldighet som kommunala skolor att följa de nationella
styrdokumenten och de vägledande normer som beskrivs i olika lagrum, dokument och förordningar.
På papperet ser det bra ut. I verkligheten fungerar det dock annorlunda.
Margarethaskolan som friskola lyder inte under Förvaltningslagen och är därigenom inte skyldig
att t.ex. kommunicera via mail. Däremot kan en friskola, enligt de nationella styrdokumenten, inte
friskriva sig från kommunikationsansvar rent allmänt och lyder i det avseendet, till exempel enligt
LGR 11, under samma regelverk som den kommunala skolan. Det finns heller inga lagliga hinder för
att svara på mail.
Notera dessutom att Margarethaskolans ledning de facto valt att informera via mail, men endast i de
sällsynta fall när det handlat om att delge mottagaren, dvs. familjen Hjertstedt, skolledningens
synpunkter. När vi svarat och t.ex. begärt förtydliganden och svar på frågor via samma mediala forum
har skolan konsekvent valt att förbli tyst.
Skolinspektionen
Vi vände oss till Skolinspektionen som två gånger avslog vår begäran om prövning eftersom
myndigheten menade att en anmälan enligt Socialtjänstlagen borde hanteras av Socialstyrelsen. Vi vill
här betona att i orosanmälan till Sociala enheten hänvisade varken skolan eller frilansande skolkurator
till något specifikt lagrum. Socialtjänstlagen är ett omfattande dokument men varken kapitel eller
paragraf nämndes i anmälan.
Vår begäran om prövning enligt punkten bristande kommunikation ignorerades helt av
Skolinspektionen både vid den första anmälan och vår begäran om omprövning. En närmare förklaring
till det kommer under rubriken Skolverket nedan.
7
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen i sin tur hade inga svårigheter att förstå problematiken men ansåg sig inte ha verktyg
att angripa problemet eftersom man snarare ansåg att det var ett fall för rättsväsendet.
Skolverket
När vi rådfrågade Skolverket började vi dock få klarhet i hur saker och ting hängde ihop. Skolverket
förklarade att friskolor, till skillnad från kommunala skolor, inte sorterar under Förvaltningslagen. Det
innebär i praktiken att man inte har någon skyldighet att t.ex. svara på mail, det vill säga att kravet som
finns på en myndighet att ”skyndsamt besvara frågor” inte gäller friskolor. Däremot är man skyldig att
kommunicera på andra sätt, till exempel genom utvecklingssamtal och liknande. Detta regleras i
Skollagen, Läroplanen, Skolförordningen, Föräldrabalken och den juridiska vägledning som finns på
Skolverkets hemsida.
Att inte kommunicera alls är däremot helt i strid med lagstiftarens intentioner.
Sammantaget utgör dessa dokument det svenska skolväsendets styrdokument som alla skolor, oavsett
form, har skyldighet att följa. Kontentan blir att rättsläget för den enskilde i praktiken är mycket oklart
när Skolverket återigen hänvisar oss tillbaka till Skolinspektionen som redan vid två tillfällen avslagit
vår begäran om prövning enligt punkten bristande kommunikation.
Utebliven dialog - envägskommunikation
Det märkliga, och bekymmersamma för familjen Hjertstedts vidkommande är att bara några veckor
före Margarethaskolans och frilansande skolkurators orosanmälan till Sociala enheten genomförde vi
föräldrar och vår son ett utvecklingssamtal med mentorn där vår son fick de bästa omdömen han
hittills har fått under sina 5 år i grundskolan. Samtliga pedagoger berömde honom för hans
kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ett litet undantag var gymnastiken där pedagogen efterlyste
ett större engagemang från vår son.
Vi fick alltså dubbla budskap. En bedömning från rektorn i samarbete med frilansande skolkuratorn
och en helt annan från samtliga pedagoger. Dock vid ungefär samma tidpunkt på terminen. Det ska
också noteras att frilansande skolkuratorn i telefonsamtal med Göran fördömde rektors agerande som
citat: ”Det här är vansinne.”
Och hur skulle vi tolka det? Och vem känner vår son bäst? Rektorn som har träffat vår son fyra gånger
totalt under hans tid på Margarethaskolan eller pedagogerna som har träffat och arbetat med honom
dagligen?
Och framförallt, om det på samma skola finns två vitt skilda uppfattningar om vår s on och vi ber
om en förklaring, ser vi det som synnerligen allvarligt att Margarethaskolan väljer att informera via
mail när det handlar om att lägga fram ostyrkta påståenden men avstår från att på vår begäran ingå
dialog. Därigenom uppstår fenomenet envägskommunikation vilket innebär att vi inte får möjlighet att
bemöta och diskutera den motsägelsefulla information som skolan har lämnat på ett konstruktivt sätt.
En sund och konstruktiv kommunikation mellan skolan och hemmet, enligt lagstiftarens intentioner,
förutsätter en ömsesidig vilja till dialog.
8
Vi har fortfarande inte fått svar från rektorn rörande vilken personal hon syftade på när hon använde
uttrycket ”vi”? Eftersom vår son enligt egen utsago har haft mycket liten och sporadisk kontakt med
rektorn borde ju i rimlighetens namn informationen om hans oroväckande beteende komma från
pedagogerna. Samma pedagoger som lämnat mycket goda omdömen endast några veckor
tidigare.
Familjen Hjertstedt sökte därför kontakt med samtliga pedagoger via mail med frågan om någon
noterat någonting som kunde ligga till grund för rektors påståenden. Ingen har i skrivande stund svarat
eller kontaktat oss på annat sätt.
Vid ett telefonsamtal med mentorn en kort tid därefter frågade Göran vad han visste om saken. Det
var, som redan nämnts, synnerligen anmärkningsvärt att rektorn/kuratorn och samtliga pedagoger
kunde måla upp två så vitt skilda bilder av vår son med så kort tid emellan. Göran frågade mentorn om
han inte stod fast vid den positiva uppfattning av vår son han gett uttryck för under
utvecklingssamtalet en kort tid innan.
Mentorn svarade citat: ”Då måste jag gå tillbaka och kolla mina anteckningar.”
Göran fortsatte med en fråga om mentorn hade uppmärksammat att vår son skulle ha uppvisat ett
oroväckande beteende i skolan och varför detta i så fall inte kommunicerats vidare till hemmet, till
exempel under utvecklingssamtalet.
Mentor svarade citat: ”Det här är över min nivå.”
Vad mentorn menade med den formuleringen framgick inte.
Notera att vi tydligt deklarerat för mentorn att kommunikation och information rörande våra barn är
en självklarhet och ett viktigt inslag under våra barns skolgång.
Efter flera kontakter med Skolverket började vi äntligen förstå vilka lagtexter, eller avsaknad av
sådana, som Margarethaskolan lutat sig mot när man valde att inte kommunicera. Vi vet också vilka
förordningar skolan på ett flagrant sätt brutit mot. Men återigen, det är en djungel av lagar, regler och
rekommendationer.
Vad vi däremot inte lyckats utröna är motivet och drivkrafterna bakom Margarethaskolans agerande.
Genom kommunikation och beaktande av elementära normer från Margarethaskolans sida skulle
konflikten inte ha uppstått över huvud taget. Vidare hade problemen, när motsättningarna väl var ett
faktum, kunnat lösas genom samma enkla metod.
Vi förstår om du som läsare inledningsvis ifrågasätter vår berättelse, det skulle vi säkert också gjort för
ett år sedan. Vår familj försöker fortfarande landa i detta och bearbeta det vi faktiskt varit med om.
Men vi är övertygade om att öppenhet, information och kommunikation är av avgörande betydelse för
olika samhällsinstitutioner, särskilt i en liten kommun som Knivsta. Och i synnerhet när det handlar
om ett föräldrakooperativ. Då är öppenhet, insyn och möjlighet att påverka skolans utveckling en
absolut förutsättning för organisationens trovärdighet.
Från Margarethaskolan tillbaka till den kommunala grundskolan
Detta är skälet till att vi nu återvänder till den kommunala grundskolan där etiska och professionella
9
normer är vägledande. Göran har arbetat inom skolans värld i ca 22 år och är väl medveten om att
vissa chefer är mer kompetenta och lyssnande än andra. Vissa organisationer fungerar bättre än andra,
allt är inte perfekt överallt och hela tiden men inom den kommunala grundskolan finns ändå
grundläggande regler att förhålla sig till, precis som det gör inom andra branscher. T.f. rektor
förklarade inledningsvis sitt uppdrag på Margarethaskolan för Göran med orden ”egentligen är jag
bara en engagerad förälder”.
Det lät fint, det lät övertygande, rent verbalt lät det alldeles utmärkt. Man ska dock komma ihåg att
dåvarande t.f. rektor saknade rektorsutbildning och enligt egen utsago, pedagogisk bakgrund över
huvud taget. Styrelsen består också till övervägande delen av ”vanliga” föräldrar.
Men om organisationen drivs av en styrelse som inte har förstått sitt uppdrag och rutinmässigt undlåter
att inta den granskande attityd gentemot rektorn som man faktiskt är skyldig att ha kan det under
olyckliga omständigheter gå riktigt illa i enskilda fall. I synnerhet om man påtalar brister och ”gör sig
obekväm”. Det gjorde familjen Hjertstedt och vad det har inneburit för oss kan du läsa nedan.
Återigen, vi förstår om du som läsare tycker vår berättelse är märklig. Men du kan välja mellan att
stanna här, ignorera detta och se åt ett annat håll eller att ta till dig det vi förmedlar. Det innebär i så
fall att du behöver granska fakta, utvärdera, ifrågasätta och göra egna ställningstaganden. Det är
mycket information, men det är en historia som sträcker sig över ca ett år. Vi har valt att presentera
detta i punktform med tillhörande innehållsförteckning, allt för att göra det lättare för dig att hitta rätt i
informationsmassan.
Du som är intresserad av att ta del av teknisk bevisning som till exempel e-mail och sms-trafik kan
begära detta på den här adressen [email protected] . Däremot kommer vi inte att bemöta
synpunkter eller kommentarer av något slag via mail. Du som studerar till lärare, rektor,
beteendevetare, psykolog, socialpsykologi, kommunikation eller annat och behöver ha ytterligare
underlag för ett examensarbete är välkommen att kontakta oss via e-mail. I det fallet ställer vi även
upp på intervju. Blivande eller aktiva journalister är särskilt välkomna.
Återigen, vår avsikt och ambition är inte att i något avseende skada eller stjälpa Margarethaskolan
som institution. Men eftersom Margarethaskolan genom sitt agerande är ett slående exempel på hur
hålen i lagstiftningen kan missbrukas, väljer vi att redogöra för hela händelseförloppet och vilka
konsekvenser bristande lagstiftning kan få för den enskilde. Detta för att förtydliga omfattningen av
problematiken eftersom Margarethaskolan vid upprepade tillfällen och ett flertal punkter brutit mot
gällande regler, vedertagna förhållningssätt och god sed.
www.margaretaskolan.se
För er som hellre läser berättelsens alla detaljer på Internet kommer det mesta att bli sökbart via
adressen www.margaretaskolan.se samt via diarienumret hos kommunen eftersom det är en offentlig
handling. Vi ser detta som ytterst viktig samhällsinformation och vill helt enkelt berätta och minimera
risken att en felaktig version av händelseförloppet sprids till allmänheten. Vi vill också göra
kommunens innevånare uppmärksamma på vad som förekommer inom Knivsta kommun, även om det
handlar om missförhållanden som vid en första anblick inte är synliga för blotta ögat. En sund debatt i
frågan skulle vara välgörande för alla parter.
Det mesta kan vi belägga med teknisk bevisning, men det finns också några händelser som vi inte kan
belägga rent tekniskt, som t.ex. de fall där ord står mot ord. Med termen teknisk bevisning menar vi i
10
huvudsak all elektroniskt överförd information som utväxlats mellan familjen Hjertstedt och
Margarethaskolan. Uteblivna mailsvar kan vi naturligtvis inte redovisa eftersom de inte existerar.
Margarethaskolan kan dock enkelt, om frågan ställs, motbevisa våra påståenden genom att redovisa
utdrag ur mailinglistor och telefontrafik.
Margarethaskolans brist på kommunikationsrutiner – konflikten är
ett faktum!
Nedan finner du en detaljerad och systematiserad redogörelse för det händelseförlopp vi sammanfattat
ovan.
Så här använder vi olika begrepp:
-
Med ”styrelse” avser vi i första hand dåvarande styrelseordförande Xxxxx Xxxxxxxxxx och
nuvarande styrelseordförande Xxx Xxxxxxxx
Med ”rektor” och ”t f rektor” avser vi nuvarande rektor Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx
Med ”frilansande skolkurator” Xxxxxxx Xxxxxxxx
Med ”skolan” avser vi i första hand dåvarande styrelseordförande, nuvarande
styrelseordförande och nuvarande rektor:
11
Göran
Hjertstedts
anställning som
musikpedagog
och avtal nr 1











År 2011 frågade t f rektorn Göran om han ville ta anställning som
musikpedagog på Margarethaskolan med start ht 2011
Rektorn och Göran träffades och kom överens om anställningsvillkor
samt skakade hand på det nya avtalet
T.f. rektorn reste (enligt uppgift från Margarethaskolans kansli) på
semester under sommaren 2011 utan att leverera det avtal hon hade
utlovat skulle vara klart inom ett par dagar efter den muntliga
överenskommelsen i början av juni 2011
Göran sökte kontakt via mejl och telefon för att reda ut vad som gått fel
i avtalshanteringen
Göran fick ingen kontakt
Göran blev uppringd av kansliet som försäkrade att allt Göran och
rektorn kommit överens om låg fast. Kansliet försäkrade att citat ”vi
håller inte på med några konstigheter” och att det muntliga avtalet
skulle bekräftas skriftligt vid terminsstart ht 2011.
Görans anställning påbörjades ht 2011, dock utan att något
anställningsavtal presenterats av t f rektorn.
När avtalet väl presenterades några dagar efter terminsstart var det
något helt annat än vad Göran och t f rektorn hade skakat hand på
Flera väsentliga önskemål och krav från Görans sida för att acceptera
anställning hade helt ignorerats i den avtalsversion som rektorn
presenterade. Det var förhandlingskrav som varit helt avgörande för
Görans beslut att acceptera förfrågan om anställning eftersom han
önskade samma villkor som i den kommunala skolan.
Göran bad t.f. rektor om en förklaring, men fick förklaringen att
”mejlen inte fungerat”.
Göran fick löfte om ett nytt avtal ”i god tid” före terminsslutet 2011
Frågeställningar:

varför tog inte rektorn omedelbart sitt chefsansvar och redde ut
frågeställningarna kring avtalet när Göran så tydligt påpekade att
detta inte alls stämde överens med vad man hade kommit överens
om?
Notera!
Göran påbörjade sin anställning med ett för honom helt felaktigt avtal.
Göran hade då tackat nej till flera andra anställningar/uppdrag och hade att
välja mellan att tillsvidare acceptera avtalet eller bli arbetslös. Görans
förhoppning var att rektorns agerande var ”ett olycksfall i arbetet” som inte
skulle upprepas och han valde att göra det bästa av situationen och påbörja
undervisningen.
Notera dessutom att båda våra barn var elever på skolan och vi hade en
ambition att hålla en god relation till rektorn och skolledningen.
Görans
anställning och
avtal nr 2


Inför Vt. 2012 lovade t.f. rektorn återigen att färdigställa avtalet i ”god
tid”
I början av december hade fortfarande inget nytt anställningsavtal
presenterats för Göran och t f rektor signalerade dessutom att det rådde
osäkerhet kring hans fortsatta anställning. Göran mådde så dåligt
12
(närmare beskrivning om ytterligare omständigheterna kring det
kommer vid kommande rubriker) att han blev sjukskriven 8 december
2011










T.f. rektorn tog inga som helst initiativ att kontakta Göran. Efteråt har
hon motiverat sin passivitet med formuleringen ”jag ville inte störa
honom”.
Göran informerade rektorn i mitten av december via telefon att hennes
agerande var huvudorsaken till hans sjukskrivning
Göran meddelade till slut t f rektorn den 4 januari 2012 att han inte
hade för avsikt att komma tillbaka till skolan eftersom avtal nr1 löpt ut
den 21 dec 2011 och något nytt avtal inte hade presenterats (trots
påminnelser från Göran)
Göran föreslog dessutom ett fysiskt möte för att avsluta anställningen
och reda ut oklarheterna
Mejlet lämnades obesvarat från rektorn
Göran tog kontakt med styrelsen i hopp om att ledamöterna skulle
granska turerna kring Görans anställningsavtal, men även bristerna i
rektorns hantering av personalfrågor
Styrelsen läste Görans redogörelse och kontaktade rektorn rörande
Göran där styrelsen och rektorn kommit fram till att det rörde sig om
”missförstånd” med en önskan om att Göran snart skulle tillfriskna och
kommea tillbaka.
Styrelsen uppmanar dessutom Göran att hålla kontakt med skolan
trots att han inte fått något svar på sitt mejl till rektorn avsänt den 4
januari 2012
Inga ytterligare åtgärder vidtogs av styrelse eller t.f. rektor trots att
frågan på intet sätt var utredd.
Göran bad styrelsen om en förklaring till formuleringen ”missförstånd”.
Återigen uteblev svaret.

I mitten av januari 2012 fick Göran ett antal mejl från kansliet och
styrelsen om att man saknade hans påskrift på det nya avtalet. Göran
förklarade i mailsvar att han inte skrivit under därför att det inte funnits
något avtal att signera. Det besvarades av styrelsen med motiveringen
att Göran hade varit sjukskriven. Görans påpekande att han hela tiden
funnits tillgänglig på telefon, att flera mailadresser funnits, att
postgången fungerat samt att Göran dagligen hämtade och lämnade
barn på skolan lämnades också utan avseende av styrelsen. Görans
fråga om vad Margarethaskolan skulle med avtalet till eftersom han
hade meddelat att han inte skulle återkomma lämnades också
obesvarad, liksom tidigare frågor.

Den 24 januari dök plötsligt ett anställningsavtal upp trots att Göran vid
tidigare tillfälle meddelat att han inte avsåg att komma tillbaka i tjänst.
Avtalet låg i ett frankerat kuvert i familjen Hjertstedts postlåda utan
poststämpel och var bakdaterat till den 14 december 2011

Göran mailade styrelsen och undrade vad de skulle med avtalet till
eftersom han inte hade för avsikt att återvända till Margarethaskolan
som lärare. Styrelsen valde återigen att inte besvara mailet.
13

Göran tog kontakt med Försäkringskassan som informerade honom om
att det var bättre att ha avtalet i sin sjukskrivning än inget alls. Göran
strök över det bakdaterade datumet och skrev det aktuella dagens
datum, undertecknade och lämnade in.
Eftersom Göran nu återigen blivit anställd låg det på rektorns ansvar att
så snart som möjligt sörja för rehabilitering. Så skedde inte. Inga
initiativ eller kontakter togs från t.f. rektorn.
Styrelsens förklaring till varför det tog 40 dagar för avtalet att nå fram till
adressaten: ”det hamnade underst i högen”.
Enligt vår uppfattning är detta inte ett seriöst och trovärdigt personalpolitiskt
förhållningssätt.
Frågor och frågeställningar riktade till Margarethaskolans styrelse:
 Hur hade styrelsen tänkt att Göran skulle tillfriskna utan att gå vidare
och reda ut om avtalen? Skulle man helt enkelt bara ”lägga locket på”
och gå vidare som om ingenting hade hänt? Begreppet ”missförstånd”
är ju ingen lösning.
 Styrelsen hänvisade Göran tillbaka till rektorn eftersom hon samtidigt
hade personalansvar. Om en anställd mår dåligt på grund av just
rektorn, hur hade man tänkt att Göran skulle kunna vända sig till
samma person i rollen som personalansvarig?
 Hur kan en och samma person å ena sidan ligga bakom en anställds
sjukskrivning, å andra sidan stöda samma person på ett professionellt
sätt?



Vilka ”missförstånd” fanns? Den frågan har fortfarande inte besvarats,
varken från styrelsen eller rektorn.
Varför informerade inte styrelsen om att det fanns ett skyddsombud på
skolan som hade kunna sköta kommunikationen mellan rektorn och
Göran? Det är en skyldighet skyddsombudet har.
Nuvarande ordförande påpekade i ett mejl till Göran att det var viktigt
att han inte släppte kontakten med skolan. Läs utdrag ur 6§ nedan!
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där skolan har brustit:
Utdrag ur 6 §:
En arbetstagare som sjukskrivits p.g.a. hälsoeffekter till följd av särbehandling
bör ges stöd att snabbast möjligt kunna återgå till arbetet. Ett normaliserande av
vardagen samt personligt och känslomässigt stöd är det viktigaste för att
motverka svåra efterverkningar för människor som drabbats av traumatiska
upplevelser (närmare beskrivning om ytterligare omständigheterna kring detta
kommer vid kommande rubriker).
Viktigt för snabb återanpassning är att inte släppa kontakten med den enskilde
(sjukskriven eller ej) och att denne får goda möjligheter till enskilda samtal om
det som hänt, med både arbetskamrater och arbetsgivare.
Notera!
Nuvarande ordförande har enligt egen utsago lång erfarenhet av
14
rehabiliteringsfrågor. Hur kommer det sig då att hon bad Göran att vara aktiv
och hålla kontakten med skolan? Borde det inte vara tvärtom? Är detta ett
trovärdigt agerande av en styrelseordförande?
15
Katarinas skriver
mejl till styrelsen

När det gick upp för Katarina hur illa såväl styrelsen som rektorn hittills
hade hanterat avtalsfrågorna och Görans sjukskrivning bad hon
styrelsen om de rutiner (handlingsplan) som ska finnas på varje
arbetsplats rörande kränkande särbehandling. Hur ska en anställd gå
tillväga? Vilka är stegen?
Dokumenten som begärdes var skolans handlingsplan för
arbetsmiljöfrågor, skolans beskrivning av vad ansvar för
personalfrågor innebär och skolans beskrivning av
personalansvar

Katarina fick bilagor mejlade men fortfarande inga rutiner och ingen
handlingsplan för hur skolans arbetsmiljöpolicy ska efterlevas

Katarina får dock information enligt följande från dåvarande
styrelseordförande
“Vad gäller din mans personalärende så är inte detta något som vi
kan kommentera, ett enskilt ärende/person kan bara diskuteras
direkt med aktuell person, jag hoppas att detta är något som du
väljer att förstå och respektera.”
Dåvarande styrelseordförande hade fortfarande inte förstått att rektorn inte
kommunicerade med Göran trots flera initiativ från Göran och fortsätter i
mejlet med följande:
”Vi vill inget hellre än att alla elever och personal skall trivas på skolan.
Som föräldrastyrd skola har vi större chans att med kortare beslutsväg och
mer engagerade föräldrar få ett bättre resultat från våra elever i personlig
utveckling, välmående och studieresultat. Vi tycker det är tråkigt att ni inte
är nöjda med vår hanteringen av dessa ärenden men jag kan bara säga att
vi tar dem på största allvar. ”
Ovanstående formuleringar från dåvarande styrelseordförande betyder
språkligt och framförallt innehållsmässigt absolut ingenting konkret eftersom
de saknar all relevans i sammanhanget.
Det är också synnerligen enkelt att i yviga och politiskt korrekta ordalag
formulera en vision om en till synes demokratisk skola. Att efterleva den är
en helt annan sak och ställer helt andra och väsentligt högre krav.
Frågor och frågeställningar till styrelsen:
 Om rektorn vägrar att diskutera med Göran och han vänder sig till
styrelsen och man hänvisar honom tillbaka till rektorn – som inte svarar
på Görans frågor – hur hade styrelsen tänkt att en sådan situation skulle
kunna redas ut? (Det var ju därför Göran vände sig till styrelsen)
 På vilket sätt tar styrelsen detta ”på största allvar”? Vad tänker man
göra för att detta inte ska hända igen, vad har man för planer? Finns det
planer?


Anser styrelsen och rektorn att man följer föreskrifterna enligt 4 § i vårt
ärende? Om Ja, på vilket sätt? Vi har ännu inte sett till dem.
Anser styrelsen och rektorn att man har medverkat till att söka
16

orsakerna till denna konflikt i organisationen enligt 5 § nedan? Om Ja,
på vilket sätt? Vi har endast noterat ett möte mellan styrelsen och
rektorn (som vi känner till) där Göran överhuvudtaget inte fick
möjlighet att respondera och delta.
Hur anser Margarethaskolan att en engagerad förälder bör agera? Är
påpekanden om missförhållanden, önskemål om förbättringar och
leveranser av konkreta förbättringsförslag ett tecken på bristande
engagemang?
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit:
Utdrag ur 4 §:
Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När
organisatoriska problem eller särbehandling förekommer är det därför viktigt att
arbetsgivaren så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga
åtgärder. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om
risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå.
Alla problem på arbetsstället bör behandlas snabbt, relevant och respekterande.
Som ett led i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är det viktigt att arbetsgivarna
medvetet skapar beredskap att åtgärda de psykologiska, sociala och
organisatoriska arbetsmiljöaspekterna i samma mån som frågor av fysiskteknisk art.
Utdrag ur 5 §:
Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör
som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde
arbetstagaren.
17
Rektorn
undviker
konstant att
svara på frågor




När Göran sökte t.f. rektorn för att reda ut varför avtalen skiljde sig så
markant från den muntliga överenskommelsen undvek t.f. rektorn
konstant att svara på frågorna och valde istället ett sidospår som
handlade om ett rykte hon sa sig ha hört rörande Göran. Ryktet sa,
enligt rektorn, att Göran skulle ha yppat till en annan medarbetare att
han inte ville arbeta på fritids.
Göran ville genast reda ut ryktet och frågade vem som hade startat detta
gentemot honom, men fick i vanlig ordning ingen förklaring.
Rektorn tog inga som helst initiativ till att kalla in Göran och lyssna på
hans version. Återigen vidtog rektorn tystnadspolicyn.
Detta blev ytterligare en bidragande orsak till att Göran mådde allt
sämre
Ett rykte kan bli väldigt obehagligt och olustigt om det inte bekämpas så fort
som möjligt. Det är en oerhört utsatt situation för den som utsätts för ryktet,
även kränkande att i efterhand få veta att rektorn inte har vidtagit några som
helst initiativ till att reda ut frågan.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där skolan har brustit:
Utdrag ur 3 §:
Kränkande beteende eller bemötande kan aldrig accepteras oavsett vem det
gäller eller vilka som drabbas.
Utdrag ur 4 §:
Alla problem på arbetsstället bör behandlas snabbt, relevant och
respekterande. Problemlösningar bör sökas genom samtal och åtgärder som
syftar till att förbättra arbetsförhållandena för de berörda. Om det framförs
kritik mot en arbetstagare bör denne få del av denna kritik och ges möjlighet
att sakligt bemöta den.
Rektorn påstår
att det finns
”upprörda
föräldrar”






T.f. rektor upptäckte i mitten av höstterminen att omdömen och LPP
rörande hennes son i ämnet musik inte fanns publicerade i Unikum.
Göran undersökte saken och upptäckte då att en del omdömen av okänd
teknisk anledning fallit bort
Göran åtgärdade omedelbart detta
T.f. rektor pratade något senare under terminen återigen med Göran om
saken och hävdade att omdömen fortfarande saknades samt uttryckte
citat ”jag kan förstå att föräldrar blir upprörda”.
Göran agerade då omedelbart och frågade samtliga pedagoger om det
saknats omdömen vid utvecklingssamtal samt om någon upplevt
upprörda föräldrar i frågan
Svaret blev ett enhälligt Nej från samtliga tillfrågade pedagoger. Ingen
pedagog saknade några omdömen, ingen hade heller upplevt några
”upprörda föräldrar”
Frågeställningar till Margarethaskolans styrelse:

Hur handskas Margarethaskolans rektor med sanningen?
18
Notera att rektorn besitter sitt ämbete utifrån ett val av föräldrar som inte
har som huvudsyssla att besitta styrelseuppdrag och följaktligen inte kan
förväntas förstå det juridiska ansvar det innebär.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit:
Utdrag ur 3 §:
En nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren aldrig utsätter en arbetstagare
för kränkande särbehandling, t ex genom missbruk av maktställning eller annat
oacceptabelt beteende eller bemötande. I kontakten mellan arbetsgivare och
arbetstagare har arbetstagarens beroendeställning stor betydelse.
19
Margarethaskolans
betygssättning och
rektorns grova
insinuation mot Göran
och eleven

Rent allmänt blev Göran mycket förbryllad över det höga
betygsgenomsnitt i årskurs 9 från föregående vårtermin. Göran
har 22 års erfarenhet av undervisning, bedömning och
betygssättning och bedömde att ett oroväckande stort antal elever
inte hade kunskaper vid ingången av höstterminen 2011 som
motsvarade de betyg de fått under vårterminen i åk 8. Göran tog
dock inte upp saken med rektorn eftersom han behövde
höstterminen för att skaffa sig en rättvis bild av varje enskild
elevs kunskapsnivå. (Dessa elever betygsattes enligt det gamla
betygsystemet och de kunskapskrav som då gällde.)

T.f. rektor insinuerade i ett telefonsamtal med Göran i mitten av
december 2011 att en kvinnlig elev i åk 8 på ett otillbörligt sätt
påverkat Göran som pedagog för att få ett högre betyg
Eleven fick på grund av rektorns agerande sitt betyg sänkt med
två steg, från A till C
Rektorn grundade sitt ställningstagande på andra, icke
undervisande pedagogers bedömning.


Göran blev chockad över t.f. rektors insinuation och den för
Göran och framförallt eleven helt oförklarliga
betygssänkningen.

Insinuationen innebar framför allt en grov kränkning av eleven
eftersom t.f. rektors formulering antyder att vederbörande skulle
ha använt sig av otillbörliga medel för att uppnå ett visst betyg.
En antydan om att läraren, i det här fallet Göran, skulle ha låtit
sig påverkas av ovidkommande faktorer vid betygssättningen är
förvisso djupt förolämpande även för honom men framför allt blir
eleven genom rektorns agerande, framställd på ett osakligt och
nedvärderande sätt.

Göran genomförde därför en research bland en mängd utbildade,
erfarna, från varandra oberoende lärare och rektorer om vad som
är kutym i liknande ärenden.
Ingen hade hört talas om något fall där en undervisande lärares
bedömning förbigåtts helt och hållet



Det är däremot kutym att en lärare alltid konsulteras om
frågetecken vid betygssättning uppstår
Samtliga tillfrågade lärare var dock helt överens om att detta
förfarande är en oacceptabel kränkning i lärarens yrkesutövning
Notera!
Det ska starkt betonas att Göran, med 22 års erfarenhet av yrket, sällan
hade sett ett mer övertygande teoriarbete av en elev i åk 8, både till
innehåll och form. Eleven hade även klarat de praktiska momenten med
god marginal. Göran hade genom informationsmöten, rådfrågning och
samtal med övriga pedagoger försäkrat sig om att hans tolkning av LGR
11 och hur betygskriterierna skulle användas var helt i samstämmighet
med hur övriga pedagoger hade uppfattat de nya direktiven. Mot den
bakgrunden är det än mer obegripligt varför tf rektorn valde att ifrågasatt
just denna elevs resultat och Görans objektivitet vid bedömningen.
20
Drivkraften bakom tf rektorns agerande lämnar en rad obehagliga
frågetecken. Många andra elever var nämligen betydligt svårare att
betygssätta men ingen annan ifrågasattes av tf rektorn. Notera även att
Görans begäran om en förklaring är, i likhet med många andra
frågor och frågeställningar, fortfarande obesvarade.
Göran har i 22 år tjänstgjort främst i den kommunala skolan, men har
även tidigare erfarenhet av att arbeta på en friskola. Han har aldrig
tidigare blivit ifrågasatt vad gäller yrkeskompetens eller integritet i
relationen till elever.
Frågeställningar till Margarethaskolan:
 Varför insinuerade rektorn att eleven på ett otillbörligt sätt
påverkat Göran i betygssättningen utan att närmare gå in på
de sakliga grunderna för Görans bedömning?
 Varför sänktes betyget på just denna elev som var
förhållandevis okomplicerad att betygssätta eftersom elevens
studieresultat med god marginal överskred det
betygskriterierna frågar efter?
 Varför diskuterades inte betygssättning på en mängd andra
elever som var betydligt svårare att bedöma?
 Varför kontaktades aldrig Göran för att diskutera
betygsbedömningen när frågeställningar uppenbarligen
fanns?
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där Margarethaskolan har brustit:
Utdrag ur 3 §:
Chefer och arbetsledande personal har nyckelroller när det gäller att
forma den atmosfär och de normer som skall gälla på arbetsställena. En
nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren aldrig utsätter en
arbetstagare för kränkande särbehandling, t ex genom missbruk av
maktställning ... / ...
I kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare har arbetstagarens
beroendeställning stor betydelse .../...
De bästa förutsättningarna för att uppnå god atmosfär och fungerande
normer får man när arbetsgivaren genom sitt eget beteende skapar en
pålitlig grund för ömsesidig dialog, kommunikation och ärlig vilja till
problemlösning.
21
Görans och
pedagogistans möte





Göran blev frustrerad över det uteblivna stödet från såväl
rektorn som styrelsen och vände sig därför till pedagogistan.
Pedagogistan inledde mötet med att berätta att hon informerat
t f rektorn om att hon avsåg att träffa Göran för att få
information i ärendet.
Göran delgav muntligen pedagogistan hela sin berättelse om
sina upplevelser på Margarethaskolan.
Göran frågade henne efter att ha avslutat sin berättelse: ”tror
du mig” och pedagogistan svarade ”Ja, jag tror dig”.
Göran frågade henne: ”är du förvånad?” och pedagogistan
svarade:
”Nej, jag är inte förvånad men jag kan inte göra något
eftersom jag då hamnar i en lojalitetskonflikt gentemot
rektorn.”
Notera! Med god vilja och ett minimum av ansvarstagande för den
arbetsmiljö man är en del av, kan de flesta motsättningar och konflikter
förebyggas och lösas.
Mötet mellan
nuvarande
styrelseordförande,
dåvarande
styrelseordförande,
nuvarande rektor,
Göran och Katarina
Stämningen mellan skolledningen och familjen Hjertstedt hade nått en
nivå där det var omöjligt för skolledningen att fortsätta undvika ett möte,
det vill säga trycket för att mötas blev till slut för hårt för att stå emot och
rektorn kallade, efter uppmaning, till slut till ett möte.
Det är dock högst anmärkningsvärt och framförallt oansvarigt av högsta
chefen att det ska behöva gå så långt som en sjukskrivning, en mycket
infekterad konflikt och inblandning av styrelse innan ett möte kan
anordnas. Detta beteende rimmar mycket illa med ett av skolans eget
dokument, Likabehandlingsplan.
Familjen Hjertstedt klargjorde mycket tydligt i ett mejl inför mötet att det
fanns många frågor att ta ställning till och att det skulle få ta den tid som
behövdes för att klara ut allting. Skolledningen gjorde dock redan vid
mötets inledning klart att man endast hade avsatt en timme.
Resten av mötet beskriver vi nedan.




Mötet inleddes med att dåvarande styrelseordförande informerade
om att det bara fanns en timme till förfogande. Göran hade klart
och tydligt deklarerat i mejlet inför mötet att mötet måste få ta
den tid som behövdes
Rektorn och Göran pratade om hur de hade uppfattat varandra
vad gäller avtalen och varför deras versioner skiljde sig totalt från
varandra, både vad gäller avtalets omfattning och längd.
Rektorn sa dock vid ett tillfälle att hon i god tid skulle förlänga
avtalet (detta gällde det första avtalet)
Samtalet kring avtalen ledde i princip ingenstans annat än att
båda hade två helt olika versioner om vad de båda hade skakat
hand på. Dock kvarstod faktum att Göran inte i något av de båda
fallen fick avtalen ”i god tid”
22

Göran fortsatte vidare och redogjorde för de olämpliga lokaler
skolan hade för musikundervisning – i synnerhet när det gäller
akustiken, jobbiga situationer som har skett vid några tillfällen
gällande några problemelever (som även andra lärare har haft
problem med), den otrygga anställningsform Göran arbetade
under samt jagandet efter det avtal som inte dök upp ”i god tid”
för att slutligen få höra att det har pratats om honom bakom hans
rygg som rektorn inte tog några som helst initiativ till att
undersöka. Göran gjorde klart för rektorn att kommunikationen
dem emellan inte fungerade. Allt detta plus ytterligare
omständigheter som kommer i nästa punkt gjorde att Göran blev
sjukskriven.

Göran frågar rektorn om en mycket grov insinuation som rektorn
riktade mot Göran i samband med en betygsättning där någon
hade gått in och sänkte en mycket duktig elevs arbete med två
steg, från A till C.
Rektorn svarade inte på frågan utan nuvarande styrelseordförande
bröt in och hade ett tämligen långt utlägg om den gamla
betygssättningen kontra den nya




Göran förklarar att detta var han redan väl medveten om och att
han hade haft ingående och informativa samtal med en pedagog,
verksam på högstadiet. Pedagogens uppgift var bland annat att
hålla sig väl informerad om Lgr11:s villkor samt att fungera som
skolans bollplank vad gäller bedömning och betygssättning.
Görans frågeställningar handlade dock om vad rektorn menade
med insinuationen och varför ingen tog kontakt med honom som
i egenskap av undervisande pedagog och ansvarig för
betygsbedömningen?
nuvarande styrelseordförande säger då att ”med respekt för tiden”
kan vi inte gå in och diskutera den enskilda eleven.
Katarina bryter in och menar att fenomenet som sådan är oerhört
viktigt eftersom hennes son skulle få betyg nästa år. Hur ska man
kunna lita på att eleven verkligen får det betyg hon/han är värd
om andra, icke undervisande pedagoger kan gå in och ändra
betyget utan dialog med ansvarig pedagog som undervisat och
följt elevens utveckling under större delen av den termin som
betyget avser?
Dåvarande styrelseordförande bryter in och säger att det inte var
rektorn som sänkte betyget, det var ”två pedagoger”.
Hur kan en styrelseordförande vara insatt i en fråga om en enskild
elevs betygssänkning när den ansvarige pedagog som undervisat under
terminen och gjort bedömningen i ämnet inte är det?

Ett förslag dyker till slut upp om att rektorn och Göran behövde
ha ett möte där Göran skulle få en förklaring till sänkningen av
den berörda elevens betyg. Rektorn har fortfarande inte tagit
kontakt i ärendet.
23







Görans och Katarinas upplevelse från mötet blev att nuvarande
styrelseordförande och dåvarande styrelseordförande gjorde allt
för att försvara rektorn vilket i sin tur ledde till att de aldrig fick
svar från rektorn personligen som var orsaken till att mötet så väl
behövdes
Göran och Katarina fick dock svar på två saker och det var hur
den slarviga hanteringen av de två avtalen som sent omsider dök
upp hos Göran hade kunnat ske. (”fel i mejlservern” respektive
”hamnade underst i högen”)
Göran redogjorde därutöver för den mejlkonversation och
kommunikation som har pågått mellan styrelsen, rektorn och
honom gällande avtal nr 2, sjukskrivningen och om bristande
rutiner vid själva avtalshanteringen
Dåvarande styrelseordförande lade ned väldigt mycket energi och
mötestid på att granska och ifrågasätta en formulering som Göran
hade skrivit om huruvida han hade blivit kontaktad eller inte.
Under samtalets gång använde t.f. rektor ren och oförfalskad lögn
som vapen och hävdade att hon hade pratat med Katarina per
telefon. Katarina har aldrig pratat med t.f. rektor via telefon!
Under samtalet gång ljög rektorn vid ett andra tillfälle när hon
hävdade att Göran skulle ha skrikit åt henne i ett telefonsamtal.
Detta samtal finns det ett vittne till, vittnet kan intyga att Göran
aldrig höjde rösten men var väldigt bestämd och hela tiden
försökte få svar på en kärnfråga.
Vid flera tillfällen under mötet blev Katarina avbruten av såväl
nuvarande styrelseordförande som dåvarande styrelseordförande
som tydligt visade att de inte var intresserade av att lyssna till
hennes förhållandevis få inlägg.
Nuvarande styrelseordförande försökte vid flera tillfällen
provocera Katarina genom att medvetet inte förstå att
samtalsämnet handlade om Göran och genom att överrösta
Katarina så att hon inte kom till orda. Ett kontraproduktivt
förhållningssätt.

När Göran i slutet av mötet återigen försökte få förklarat varför
inte styrelsen intog den granskande roll de är skyldiga till fick
Göran och Katarina fortfarande ingen förklaring. Däremot
menade dåvarande styrelseordförande: ”när man hade konstaterat
att det fanns ett missförstånd mellan Göran och rektorn så fanns
det ingenting mer man kunde göra i ärendet.”

När Katarina och Göran påtalade skolans bristande
kommunikationspolicy menade dåvarande styrelseordförande att
det endast fungerade dåligt mellan oss fem inblandade. Katarina
påminde genast om intresset kring just kommunikation från
årsmötet där flera närvarande föräldrar tog upp ämnet och
påtalade just bristen på kommunikation.
En pedagog yttrade dessutom på förekommen anledning vid ett
tillfälle ”kommunikationen på den här skolan är inte som den
borde vara”

24

Katarina efterlyste vid flera tillfällen rutiner/handlingsplan vid
psykisk ohälsa och kränkande särbehandling eftersom Göran
aldrig fått några klara besked på var han skulle vända sig när han
mådde dåligt.

Det framgick tydligt att dåvarande styrelseordförande,
tillträdande styrelseordförande och t.f. rektor hade olika
uppfattningar om huruvida rutiner/handlingsplan i ärendet
existerade. Enligt t.f. rektor fanns en ”mycket tydlig”
handlingsplan. Enligt skyddsombudet, som kontaktades efteråt
existerade dock ingen handlingsplan.
Katarina bad att få se rutinerna/handlingsplanen, men då fanns de
inte enligt dåvarande styrelseordförande.
Katarina lämnade då ett konkret förslag på hur skolan borde
arbeta fram rutiner för att undvika framtida liknande händelser
som gäller psykisk ohälsa. Nuvarande styrelseordförande ansåg
att punkten var onödig eftersom Katarina inte jobbade på skolan.
En provocerande och icke konstruktiv kommentar i
sammanhanget.







Nuvarande ordförandes inställning till Katarinas förslag om att
arbeta fram rutiner: ”kan hända någon gång i framtiden”, men det
har ingen prioritet. Samtidigt säger nuvarande ordförande att hon
har lång erfarenhet av rehabiliteringsfrågor. Hos oss skapade
detta ännu större förvirring kring nuvarande styrelseordförandes
trovärdighet i frågan.
Katarina påminde styrelsen om skolans eget dokument
”Arbetsordning för Margarethaskolan i Knivsta” där det klart och
tydligt framgår att styrelsen ”ansvarar för att rutiner för
systematiskt arbetsmiljöarbete upprättas .../...” Trots detta
förnekade såväl dåvarande styrelseordförande som nuvarande
styrelseordförande att det var deras ansvar.
Såväl dåvarande styrelseordförande och nuvarande
styrelseordförande vidhöll dock att de hade lärt sig något av
denna konflikt, men att de hade fullt förtroende för t.f. rektor.
Rektorn sa inte en enda gång till Göran att hon var ledsen för det
som hänt, att hon hade lärt sig något eller att hon kände ånger
Göran gjorde klart för styrelsen och rektorn att detta inte hade
behövt bli så infekterat om skolan hade haft viljan från första
stund att reda ut allting på ett tidigt stadium.
Notera!
Vi har varit i kontakt med flera av varandra oberoende lärare som säger
att de aldrig under sin yrkeskarriär som lärare har varit med om att två
andra lärare sänker den ansvarige lärarens betygsbedömning utan att ta
kontakt eller föra en diskussion.
Alla tillfrågade, av varandra oberoende, lärare utanför
Margarethaskolan menar att det vore en oerhörd kränkning av deras
yrkesutövning, men framförallt en kränkning gentemot eleven, att bli
förbigången.
25
Idag då kriterierna för betygsbedömningen har ändrats radikalt är det
dessutom av yttersta vikt att diskutera betygsbedömningen i de fall man
känner sig osäker. Därför är det högst anmärkningsvärt att
Margarethaskolan väljer att överhuvudtaget inte diskutera med den som
ansvarar för betygsbedömningen.
Ni som läser detta, testa gärna själva och fråga lärare i er omgivning!
Frågeställningar till Margarethaskolan:
 Vad låg bakom t.f. rektorns insinuation om att en elev i årskurs 8
på ett otillbörligt sätt försökt påverka Göran rörande
betygssättningen? Vilka fakta lutade sig rektorn mot?
 Varför konsulterades inte Göran i detta specifika fall vad gäller
betygsbedömningen? T.f. rektors förklaring ”jag ville inte störa
honom” är ju självklart inte trovärdig.
Om styrelsen hänvisade till att man inte kunde gå in och
diskutera den enskilde eleven, hur kommer det sig då att
dåvarande styrelseordförande kände till att det handlade
om två pedagoger som hade sänkt betyget?








Varför har rektorn fortfarande inte kontaktat Göran för att
ge en förklaring till insinuationen och betygsbedömningen
som föreslogs på mötet?
Hur kunde rektorn vid två tillfällen lova att anställningsavtalen
skulle bli klara i ”god tid” när det under vårt möte visade sig
finnas stora brister i avtalshanteringen och interna rutiner?
Varför ägnade dåvarande styrelseordförande så mycket tid på att
granska en formulering som Göran hade skrivit istället för att
lägga energi på att granska rektorn, t ex vad t.f. rektor menade
med den grova insinuationen samt betygsbedömningen?
Varför föreslog inte styrelsen till t.f. rektor att erbjuda Göran
förlikning vad gäller avtalen? Varför skulle avtalet fortlöpa i den
version som rektorn hade uppfattat det?
Varför säger dåvarande styrelseordförande i mejl till Katarina att
han är ”glad för engagerade föräldrar” …/… och att det är
”viktigt att anställda mår bra” när det uppenbart inte har varit det
minsta intressant i Görans fall samt Katarinas konkreta
förbättringsförslag på rutiner vid psykisk ohälsa? ...
Varför hänvisade styrelsen Göran tillbaka till rektorn när man
visste att det var t.f. rektorn som var orsaken till Görans
sjukskrivning?
Varför tillämpade inte nuvarande styrelseordförande de
erfarenheter hon säger sig ha i rehabiliteringsärenden? En anställd
blir ju inte rehabiliterad av att inte reda ut bakomliggande
orsaker. T.f. rektor skickade istället en blomma till Göran.
Hur kommer det sig att styrelsen inte ens kände till de krav som
ställs i offentliga dokument på hemsidan, t ex ansvaret att ta fram
26

rutiner enligt dokumentet Arbetsordning?
Nuvarande styrelseordförande säger att för henne finns inte ”vi”
och ”dom”. Hur kommer det sig att varken dåvarande eller
nuvarande styrelseordförande inte vid ett enda tillfälle granskade
rektorn under mötet?
Efter mötet skickade Katarina ett mejl till rektorn och bad om
ett enskilt möte dem emellan. Rektorn hade ju fortfarande inte
svarat på en mängd frågor och kom sällan till orda varför
Katarina erbjöd ett nytt möte för att slutligen reda ut allting.
Mejlet blev som tidigare mejls obesvarat.

Läs särskilt 5 § nedan så förstår man hur Göran upplevde sin
situation i detta.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter där skolan har brustit
Margarethaskolan har i princip brustit i samtliga paragrafer i det bifogade
dokumentet. Läs särskilt:
Utdrag ur 1 §
Några exempel på kränkande särbehandling är:


Medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller
lämnande av felaktig sådan …/…
Uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling,
negligering av arbetstagaren
Utdrag ur 2 §
…/… exempel på allmänna och övergripande åtgärder som arbetsgivaren
kan vidta för att förebygga kränkande särbehandling i verksamheten


Utforma en tydlig arbetsmiljöpolicy som bl.a. även deklarerar
arbetsgivarens allmänna målsättning, vilja och hållning till
arbetstagaren.
Utforma rutiner för att säkerställa att de psykologiska och sociala
arbetsmiljöförhållandena inkluderande personligt bemötande,
arbetssituation och arbetsorganisation blir så bra som möjligt.
Utdrag ur 3 §
…/… en nödvändig utgångspunkt är att arbetsgivaren aldrig utsätter en
arbetstagare för kränkande särbehandling, t.ex. genom missbruk av
maktställning eller annat oacceptabelt beteende eller bemötande.
Utdrag ur 4§
…/… Om det framförs kritik mot en arbetstagare bör denne få del av
denna kritik och ges möjlighet att sakligt bemöta den.
Utdrag ur 5 §
…/… Människors naturliga förhållningssätt i situationer som denna är
ofta att skaffa sig starka försvar för sitt handlande och uppfattningarna
27
kan som nämnts präglas av bl.a. låsta positioner, grupptryck och
lojaliteter. Ofta läggs skulden för särbehandlingen därför på den som
utsatts för den.
Utdrag ur6 §
En arbetstagare som sjukskrivits p.g.a. hälsoeffekter till följd av
särbehandling bör ges stöd att snabbast möjligt kunna återgå till arbetet.
28
Rektor och samtidigt
ha personalansvar =
ingen bra
kombination
Vi har varit i kontakt med flera personer på andra arbetsplatser med olika
roller inom arbetsmiljöfrågor. Alla ger oss i princip samma förklaring: om
den högsta chefen samtidigt är personalansvarig kan det omöjligt bli en
sund arbetsplats. Diskussioner kring arbetsmiljöfrågor där högste chefen
själv är inblandad kan aldrig bli objektiva eftersom högste chefen inte kan
vara objektiv kring sin egen person och yrkesutövning i en
konfliktsituation.
Det torde inte vara alltför svårt att förstå.
Anmälda till Sociala
enheten på felaktiga
grunder
T.f. rektor och frilansande kurator arbetade tillsammans fram en anmälan
till Sociala enheten. Vi kan inte annat än uppfatta detta som ett försök att
få stopp på vår kritik gentemot skolan. Anmälan är i princip tom och ett
mycket onödigt inslag i sammanhanget. Det är ju inget som löser
konflikten, snarare förvärrar.
Det hade naturligtvis varit önskvärt om t.f. rektor hade lagt kraft och
energi på konfliktens kärnpunkt istället.



Vår son skrev ordet ”Dö” några gånger i en uppgift
Pedagogen gick då till vår sons mentor och visade uppgiften
Tillsammans gick de båda pedagogerna till rektorn

Rektorn fråntog pedagogerna (enligt deras egen berättelse)
dokumentet och gav tydliga muntliga direktiv till pedagogerna att
inte kontakta oss föräldrar
Rektorn kontaktade den frilansande skolkurator
Margarethaskolan anlitar och lämnade över ansvaret till
föräldrakontakt till henne.
Frilansande skolkurator hävdar i telefonsamtal med Katarina att
hon fått berättat för sig att skolan sedan en tid haft problem med
vår son. Vem som berättat och vad problemen rent konkret skulle
bottna i framgick inte av samtalet.


Vid ett telefonsamtal med Göran uttryckte frilansande
skolkurator djup bestörtning över t.f. rektors agerande och
formulerade sin uppfattning i citat: ”det här är vansinne”.



Frilansande skolkurator gör enligt vår analys ingen egen
bedömning/research om huruvida denna berättelse stämmer med
de pedagogers uppfattningar som vår son ständigt kommer i
kontakt med och som känner honom mycket väl.
Frilansande skolkurator gör dessutom ett test där vår son visade
ett för stunden ledsamt sinnelag. Vid alla tidigare möten har han
varit glad och pigg enligt frilansande skolkurator själv. Att vår
son visade sig vara nedstämd är, enligt vår uppfattning, inte
anmärkningsvärt eftersom konflikten med skolledningen påverkat
hela vår familj i väldigt hög grad.
Vi bad t.f. rektor lämna ut dokumentet där vår son hade skrivit
ordet ”dö” och initialt var det inga problem från t.f. rektor. Hon
lovade att tillmötesgå vår begäran.
29

Sedan Göran, via mail, ifrågasatt t.f. rektors agerande valde t.f.
rektor att vända på klacken i flera avseenden. Hon ändrade
ståndpunkt rörande dokumentet samt valde att för ovanlighetens
skull svara och skickade ett mail som inleddes med citat: ”Vi har
under en tid uppmärksammat att xxxxx uppvisat ett beteende i
skolan som gör att vi oroar oss för hans välbefinnande och hans
utvecklande av kamrat relationer …”

Notera! Detta går stick i stäv med de omdömen vår son fått bara
några veckor tidigare där samtliga pedagoger berömde honom för
hans kunskapsmässiga och sociala utveckling. T.f. rektor fortsatte
med ett på alla sätt felaktiga påstående om att skolans personal på
olika sätt försökt samverka med oss föräldrar rörande vår sons
utveckling. Den enda kontakt av relevant betydelse i frågan vi
haft är utvecklingssamtalet med mentorn som underströk övriga
pedagogers bedömning och uttryckte stor tillförsikt rörande vår
sons utveckling.
Återigen en ren och oförfalskad lögn från rektorn!



Så hur hängde detta ihop? frågade vi oss som föräldrar. Vilka är
de ”vi” som t f rektor hänvisade till i sitt mail? Göran ställde
frågan till t.f. rektor via mail men sin vana trogen valde hon att
inte svara. Däremot vände hon sig till den frilansande skolkurator
som Margarethaskolan anlitar och bad om en bedömning om
huruvida hon ansåg att dokumentet skulle lämnas ut till oss
föräldrar.
Frilansande skolkurator ansåg att det vore det mest naturliga men
t.f. rektor kunde ju också be någon som kände vår son väl och
fråga honom själv om vad han ansåg om saken.
T.f. rektor utsåg då sig själv som den person som känner honom
väl och efter en (märk väl vår sons egen beskrivning av
händelsen) konfronterade hon vår son enskilt och bad honom om
hans uppfattning om huruvida det dokument där ordet ”Dö” ingår
skulle vidarebefordras till hans föräldrar eller inte.

Vår son gick med på att vi föräldrar inte skulle få se dokumentet

Vår son berättade när han kom hem om vad han hade varit med
om och var mycket upprörd, ledsen och kände sig oerhört pressad
och hotad av rektorn. För honom spelade det ingen roll alls om vi
såg dokumentet eftersom det enligt hans egen uppfattning bara
var ett uttryck för att han var på ”dåligt humör”.
Enligt vår son själv hade han känt sig tvingad att säga att vi inte
skulle få se dokumentet eftersom t.f. rektor hade ställt ledande
frågor (vi behöver inte gå in på hur frågorna var formulerade,
men vår son har likt sin far ett väl utvecklat ordminne).
Vår son berättade också att han tidigare under läsåret endast
träffat rektor vi ett fåtal tillfällen, att hon fungerat som
vikarierande lärare i hans klass någon enstaka gång och att han
inte på något sätt kunde påstå att de båda kände varandra.



I ett av de sällsynta mail rektorn valt att skicka till familjen
30
Hjertstedt beskrev hon att vår son uttryckt att han inte ville att vi
som föräldrar inte skulle få se det aktuella dokumentet. Rektorn
skrev:
”Jag vädjar därför till er att respektera xxxx önskan och avvakta några
dagar med att se brevet.”
Ansvaret skulle alltså enligt rektors uppfattning, åläggas en
elev i åk 5, en kille som ännu inte fyllt 12 år och som förväntar
sig att vuxna tar ansvar för det vuxna har ansvar för inom en
skola?

Återigen ett tydligt och obestridligt exempel på hur rektorn
för Margarethaskolan väljer att bortse från vedertagen praxis
och de vedertagna normer som föreskrivs i de nationella
styrdokumenten, till exempel Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011där det klart och
tydligt står följande:
2.4 SKOLA OCH HEM
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång
ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars
utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans
kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
----------------------------------------------------------------------------

Vår sons mentor ringde (i anknytning till föregående, exakt
datum finns inte dokumenterat) till Göran och berättade att
vår son hade varit nedstämd under föregående dags lektioner.
Göran redogjorde för mentor om t.f. rektors påstående om att
vår son ”under en tid uppvisat ett beteende i skolan som gör
att vi oroar oss för hans välbefinnande …” osv.
Göran frågade mentorn om vad han kände till om saken.
Göran underströk att begreppet ”vi” i rimlighetens namn
borde innefatta övrig skolpersonal.
NOTERA! ingen anställd på Margarethaskolan hade i något
avseende gett uttryck för det t.f. rektor påstod.

Göran frågade vid telefonsamtalet om mentorn stod bakom t.f.
rektors skrivelse och vad som i så fall gått fel mellan de få veckor
som passerat mellan utvecklingssamtalet, där samtliga pedagoger
gav en positiv bild av vår sons utveckling och mentors
telefonsamtal.

Göran påminde mentorn om den goda, raka och ärliga
31
kommunikation vi fram till nu har haft. Står mentorn inte längre
bakom de omdömen han själv gav uttryck för i
utvecklingssamtalet?”

Mentor svarade: ”då måste jag gå tillbaka och kolla mina
anteckningar”.

Göran fortsatte med att fråga: ” Om du har känt till att vår son
inte fungerade bra i skolan, varför har du inte kommunicerat detta
till oss? Vi som föräldrar har varit mycket tydliga med att vi alltid
vill bli kontaktade om något händer rörande våra barn.”

Mentor svarade: ”Det här är över min nivå”.

En kort tid därefter (exakta datum, klockslag och liknade anges
inte i vår redogörelse men går oftast att spåra vid en djupare
granskning) hände följande:

Frilansande skolkurator gjorde en anmälan till Sociala
enheten baserat på ett enda test och en beskrivning som inte
på något vis stämde överens med de bedömningar vi fått från
pedagogerna via utvecklingssamtal och Unikum.

Vi har via mail bett frilansande skolkurator om en förklaring och
frågat henne vem som lämnade denna beskrivning av vår son,
men inte heller där fått något svar. Av någon egendomlig
anledning valde även hon att inte kommunicera längre.

Vi träffade trots detta Sociala enheten och berättade hela vår
historia och vad vi har varit med om på Margarethaskolan.
Ärendet avskrevs omedelbart.

Familjen Hjertstedt kontaktade via mail samtliga inblandade
pedagoger och bad om deras synpunkter och huruvida de
uppmärksammat någonting hos vår son som styrker t.f. rektors
påstående om ett förändrat beteende hos vår son som skulle
kunna ligga till grund för hennes oro
Ingen av pedagogerna har svarat oss. Ingen!
Notera! Vi har även varit i kontakt med Skolinspektionen, Skolverket,
BEO, skolchefen för Knivsta kommun, Socialstyrelsen, av varandra
oberoende rektorer och lärare från andra skolor som samtliga enhälligt
säger samma sak: det är kutym att alltid kontakta föräldrar, kommunicera
med hemmet och framförallt samverka med föräldrarna.
Skolinspektionen, jurister på Skolverket, skolchefen för Knivsta kommun
och Socialstyrelsen förstår att detta är ett problem eftersom kommunen
inte har något tillsynsansvar över friskolor samt att vissa punkter faller
under Skolinspektionen medan andra faller under Socialstyrelsen.
En friskola har dock skyldighet enligt lag att följa de nationella
styrdokumenten där flera punkter handlar om kravet att kommunicera och
32
samverka med vårdnadshavarna och hemmet.
Samtidigt behöver friskolorna inte följa Förvaltningslagen vad gäller
kommunikation och att skyndsamt svara på frågor. Detta gör att
Skolinspektionen inte kan åberopa ett lagrum som enkelt kan kopplas
mot Margarethaskolans brist och avsaknad på kommunikation samt
samverkan.
Ärendet som helhet tenderar därför att hamna mellan stolarna.
Även Socialstyrelsen förstår problemet till fullo men anser sig inte ha
verktyg att behandla ärendet eftersom det enligt myndighetens
uppfattning snarare är ett fall för polis och åklagare.
Efter att vi konsulterat två av varandra oberoende experter, en avtalsjurist
som huvudsakligen sysslar med civilrätt, samt en brottmålsjurist, insåg vi
att vägen via rättsväsendet är mycket lång, snårig och oförutsägbar vad
gäller framkomlighet.
Därför väljer vi att i stället informera för att åstadkomma en
ändamålsenlig förändring och förbättring av vårt skolväsende.
Notera dessutom! Familjen Hjertstedt är inte motståndare till, utan
varma anhängare av, idén av alla medborgares rätt att starta en friskola.
Det är dock en verksamhet som måste kunna granskas av lämplig och
behörig myndighet för att säkerställa att verksamheten sköts på ett korrekt
sätt. Den möjligheten måste finnas för alla men får inte missbrukas.
33
Varför tilläts inte
Katarina att
kandidera till ett
förtroendeuppdrag
i föreningen?



Inför Margarethaskolans årsmöte 2012 var det svårt för
Valberedningen att hitta folk som ville ställa upp i olika
förtroendeuppdrag
Katarina erbjöd därför sina tjänster inom marknadsföring och
pedagogik eftersom hon i sitt yrkesliv arbetar med digital
marknadsföring, sökmotoroptimering och framförallt pedagogik.
Göran fick en kort tid före årsmötet ett telefonsamtal från en
ledamot i Valberedningen. Ledamoten uttryckte att Katarinas
kandidatur inte var önskvärd eftersom hon av oklara juridiska
skäl skulle kunna ”betraktas som jävig”. Vilka skäl
valberedningen stödde sin uppfattning på och vad problematiken
rent juridiskt skulle bottna i framgick inte.
Frågeställningar till Margarethaskolan:
Hur ska Margarethaskolan hitta ”mer engagerade föräldrar” när man
väljer att motarbeta vissa kandidater utan att ange en trovärdig orsak?
Katarina Hjertstedt besitter en gedigen högskoleutbildning inom
pedagogik och informationsdesign och har lång praktisk
erfarenhet av dessa yrkesområden vilket dessutom inkluderar
digital marknadsföring och sökmotoroptimering. Hon ansvarar
idag för utbildningar och digital marknadsföring på ett mycket
välmående IT-företag som dessutom har en granskande styrelse
gentemot verksamheten och vd:n. Därutöver har Katarina arbetat
fram tydliga rutiner för åtgärder och rutiner vid psykisk ohälsa.
Behöver Margarethaskolan den typen av kompetens? Har skolan
råd att avstå när kunskapen och engagemanget erbjuds utan krav
på ekonomisk ersättning?
Notera!
Till årsmötet 2012 var det oroväckande få föräldrar som infann sig och
det var svårt att samla en styrelse som var behörig att fatta beslut.
Om kommunikationen hade fungerat på Margarethaskolan...
Ingenting av allt detta hade behövt hända om kommunikationen hade fungerat, om viljan hade funnits
från skolans sida att prata med oss, framförallt från nuvarande rektor och om den moraliska mognaden
hade varit högre. Detta har istället lett till bland annat följande:





Göran i rollen som musiklärare blev sjukskriven
Katarina fick inget uppdrag i föreningen trots att det var nästintill omöjligt att hitta engagerade
föräldrar
Vår son blev tvingad till ett enskilt samtal med rektorn, vars syfte vi starkt ifrågasätter
Vi blev felaktigt anmälda till Sociala enheten
Vår son blev mycket orolig för att bli utpekad av rektorn igen och att bli tvingad till ytterligare
ett enskilt samtal
34








Vi blev tvungna att tillåta våra barn att alltid bära med sig mobiltelefon i fickan
Våra barn blev oerhört otrygga och rädda på skolan och blev sjukskrivna i slutet av terminen
Skolan, framförallt rektorn, bidrog starkt till att frånta barnen den utbildning de hade laglig
rätt till
Vår berättelse har blivit en offentlig handling, bl. a via www.margaretaskolan.se
Vi har informerat de nya skolorna (all berörd personal) inklusive deras respektive kuratorer
om vår berättelse och framförallt vad våra barn har varit med om
Vår handling är även skickad som studiematerial till ett flertal universitet med relevanta
utbildningar
Vårt material är även skickat till pedagogen himself, John Steinberg
m.m.
Vi lever fortfarande kvar i en känsla av hot baserad på de lögner, insinuationer, irrationella
och kontraproduktiva handlingar rektorn är kapabel till – kraftigt förstärkt av de människor i
styrelsen som inte har förmågan eller kunskapen att granska henne.
Kanske den viktigaste paragrafen i detta dokument
Vi vill återigen hänvisa till Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling – kränkande särbehandling i
arbetslivet. Ett psykosocialt fenomen av detta slag gäller inte bara Görans anställningssituation, utan
sammanfattar även hela vår berättelse:
Utdrag ur 5 §
…/… Människors naturliga förhållningssätt i situationer som denna är ofta att skaffa sig starka
försvar för sitt handlande och uppfattningarna kan som nämnts präglas av bl.a. låsta positioner,
grupptryck och lojaliteter. Ofta läggs skulden för särbehandlingen därför på den som utsatts för
den.
Summering av de viktigaste frågeställningarna rörande
Margarethaskolan
Ni som har läst igenom hela dokumentet har vid det här laget förstått att kommunikationen och
samverkan med föräldrar är mycket undermålig på Margarethaskolan. Ni som inte har tagit del av
dokumentet i sin helhet kan via vår summering av frågeställningarna nedan få en möjlighet att förstå
vad vår familj i rollerna som anställd, föräldrar, elever och medlemar i föräldrarkooperativet har varit
med om på Margarethaskolan.
Sammanfattande frågeställningar:
1. Vad låg bakom t.f. rektorns insinuation om att en elev i årskurs 8 på ett otillbörligt sätt
försökt påverka Göran rörande betygssättningen? Vilka fakta lutade sig rektorn mot?
2. Varför sänktes elevens betyg utan att Göran som undervisande lärare blev konsulterad?
3. På vilka grunder sänkte ”två lärare” betyget (enligt dåvarande styrelseordförande) för en
elev i åk 8 med goda studieresultat i? Notera att det handlar om icke undervisande lärare.
35
4. Vad var drivkraften bakom att rektorn ombesörjde att en sakligt helt ogrundad men djupt
integritetskränkande orosanmälan gentemot vår familj lämnades till Sociala enheten i
Knivsta? Agerandet bär obehagliga drag av personrelaterat maktmissbruk.
5. Varför arbetade rektorn fram en orosanmälan tillsammans med kuratorn och varför
undersökte inte kuratorn med pedagogerna om hur sanningen låg till?
6. Varför tog rektorn vår son i enskilt samtal och förbjöd utelämning av ett dokument när
kuratorn ville ha en person som ”känner honom väl”? Varför undanhölls inledningsvis vi
föräldrar information om saken i tre veckor?
7. Varför fick inte Katarina ett förtroendeuppdrag när det rådde uppenbar brist på
intresserade kandidater till föreningen?
8. Vad menade valberedningen med att Katarina var ”jävig”?
9. När båda barnen blev sjukskrivna, varför vidtogs inga som helst initiativ från rektorn att
försöka rätta till den situation hon i allra högsta grad var ansvarig för?
10. Hur skötte rektorn sitt ansvar vad gäller Görans rehabilitering?
11. Varför visade inte styrelsen någon ambition att granska rektorn över huvud taget?
Slutledning
Margarethaskolan och det demokratiska samhället
Katarina och Göran Hjertstedt är föräldrar till två unga medborgare som i likhet med andra ungdomar
behöver vägledning och förebilder för att demokratiska ideal ska bli vägledande för deras
livsåskådning. Vi är övertygade om att ett demokratiskt förhållningssätt i vår tid har ett
överlevnadsvärde. Vi är också av den bestämda uppfattningen att det demokratiska samhället inte är
någonting som bara finns där som en självklarhet vi kan dra nytta av när det gagnar oss eller ”drabbar”
oss när vi inte får gehör för våra synpunkter eller klagomål. Ett dynamiskt samhälle ger oss fantastiska
möjligheter men det är självklart också behäftat med brister och ofullkomligheter, vilket ligger i
systemets natur. Men vi behöver endast betrakta oss som hjälplösa offer för orättfärdigheter om vi
passivt accepterar tanken på att ingenting går att förändra. Vår upplevelse är att bakom
Margarethaskolans brister i, och i vissa fall avsaknad av, fungerande kommunikationsrutiner döljer sig
en medveten strategi att förhindra insyn och inflytande över de demokratiska ideal man officiellt säger
sig omhulda.
Om medlemmar i ett föräldrakooperativ, som strävar efter förändring och utveckling, bemöts med
arrogans och tystnad blir själva begreppet kooperativ meningslöst. Var och en som på ett trovärdigt
sätt vill bilda sig en egen uppfattning i frågan behöver granska de fakta vi tillhandahåller. Det tar tid
och kräver engagemang, integritet och civilkurage. Men det är enda sättet.
På Margarethaskolans hemsida kan man ladda ned skolans Likabehandlingsplan där skolan skyltar
med en mycket välformuled text gällande konflikthantering, oacceptabelt beteende, diskriminering,
kränkande behandling etc. Vi har dock erfarit att rektorn, chefen för Margarethaskolan, inte i något
avseende anstränger sig för att efterleva skolans egna dokument i praktiken. Detta är mycket allvarligt,
ett samhällsproblem och information som är av allmänintresse.
Margarethaskolan har enligt våra erfarenheter en mycket välpolerad yta men om man skrapar lite på
lacken tonar en helt annan bild fram. En bild som är så obehaglig och skrämmande att vi anser
kunskapen om detta det vara av allmänintresse. Därför väljer vi att offentliggöra våra erfarenheter.
Framför allt undrar vi varför Margarethaskolans rektor, varje gång vi konfronterat henne med frågor
eller frågeställningar, ifrågasättanden eller kritik, aktivt valt att istället för att kommunicera, samtala
och bemöta våra synpunkter med argument grundade på fakta, föredrar att gå till direkt angrepp mot
36
vår familj. Angrepp som riktar sig mot våra barn, oss som föräldrar, Göran som anställd samt en av
hans mest begåvade och ambitiösa elever. Angrepp som dessutom helt saknar saklig grund och bär en
tydlig karaktär av personmotsättningsproblematik.
Notera! Som fyrbarnspappa har Göran 27 års erfarenhet av att vara förälder till barn inom den
kommunala skolan. Göran besitter förutom detta 22 års erfarenhet av att själv arbeta som lärare och
fritidspedagog i olika roller. Det vi som föräldrar och även våra barn har upplevt på Margarethaskolan
är, enligt våra samlade erfarenheter, det mest osannolika och obehagliga vi har upplevt inom
skolvärlden intill dags dato. Det är en overklig, närmast surrealistisk känsla, att konstatera att det vi
upplevt faktiskt är konkret verklighet. Men det som skrämmer oss mest är att vi fortfarande inte förstår
syftet bakom rektors agerande. Att den inre maktsfären, det vill säga Margarethaskolans styrelse,
agerar som närmast desperata försvarare av en organisation som värjer sig mot varje initiativ till
granskning, är lättare att förstå. Det är elementär socialpsykologi. Men varför en, av styrelsen för
Margarethaskolan, vald rektor aktivt väljer att inte hålla en öppen dialog med medarbetare och
föräldrar till elever på skolan väcker frågetecken.
Vi kan inte undgå att ställa oss frågan om makt och maktutövning är en tillräckligt stark drivkraft för
att bete sig på ett sätt som ingen skolchef inom den kommunala skolan ens skulle överväga? När
fungerande tillsynsmyndigheter håller ett vakande öga över verksamheten förekommer inte den typ av
händelser som utspelat sig på Margarethaskolan.
Familjen Hjertstedt vet inte. Men vi vet att det vi har upplevt händer mitt i vår lilla idyll Knivsta. Och
familjen Hjertstedt kommer att bo kvar. Vi kommer att stå fast vid vår övertygelse om att bildande av
friskolor är en demokratisk rättighet. Margarethaskolans agerande kan bli en lärdom. Ett exempel på
hur det, enligt lagstiftarens intentioner och medborgarnas uppfattning och förväntningar rent allmänt,
inte ska fungera. Då uppstår naturligt nästa frågeställning, hur ska en friskola uppfatta, agera och i
praktiken genomföra sitt uppdrag? Enligt familjen Hjertstedts bestämda uppfattning är svaret enkelt
och otvetydigt.;
Följ de styrdokument som är vägledande för all lagligt saktionerad skolverksamhet i Sverige.
I övrigt: Våra barn har idag kommit till ro i kommunala skolmiljöer där de trivs och utvecklas. För
oss som föräldrar står barnens välbefinnande, deras utveckling socialt och kunskapsmässigt i absolut
fokus. Ingenting annat är viktigare.
37
Några viktiga länkar
Skolverket
Juridisk vägledning
Barn- och elevombudet
Lgr11
Skollagen
Socialtjänstlagen
Förvaltningslagen
Kränkande särbehandling i arbetslivet
Pedagogdoktorn Steinberg
Wiki Jävig
Wiki Kejsarens nya kläder
Länkar till några av skolans egna dokument går att hitta i sidfoten på http://www.margaretaskolan.se/
Sagan om Kejsarens nya kläder
Till sist vill vi hänvisa till sagan om Kejsarens nya kläder. Den är trots sin ålder, fortfarande lika
tidlöst aktuell … För er som har glömt bort sagans sensmoral, se Wikipedia.
38