Transcript Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården

nr 2 - 2013
Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården
- Familjehemskonferensen i Göteborg
- FSF-pristagare 2013: Lisbeth Pipping
- Utveckling av familjehemsvården
Innehållsförteckning
Ordföranden har ordet
3
Redaktionens rader
4
Besök i ett familjehem
5-6
FAMILJEHEMSKONFERENSEN I GÖTEBORG
Konferensen
7
Årets FSF-pris
8
Oktober i fattigsverige
9
Landet Afghanistan
10-12
UTVECKLING AV FAMILJEHEMSVÅRDEN
Sammanbrott i placeringar
13-14
Nätverk bildat i Gävle
15
Sörmland, regional samverkan
16-17
Statsbidrag för kompetensutveckling
18
Stöd till föräldrar med placerade barn
19
Adoption av placerade barn
20-21
Nordisk samverkan, Nofca
22-23
I FÖRENINGEN
Ny styrelse
24
3-årsplan
25
Inbjudan konferens Södertälje
26-27
Ordföranden har ordet
Kära läsare!
Sedan 18 november 2013 är jag ordförande för FSF
och tackar ödmjukast för förtroendet. Min bakgrund är socionom med en masterutbildning i socialt strukturellt arbete. Innan jag blev pensionär –
nu arbetar jag som konsult hemifrån – var jag samordnare för BBIC- arbetet i nio kommuner. Innan
dess var jag chef för en familjehemsenhet och dessförinnan arbetade jag tillsammans med många andra fram en handlingsplan för det drogförebyggande
arbetet inom Haninge kommun.
I mars 2014 är det dags igen för nytt årsmöte och
att välja styrelse . Det beror på att föreningen ändrat verksamhetsår. Ny i styrelsen 2013 efter Cecilia Moore är Kjell Johansson. Han har varit familjehemssekreterare i flera kommuner och är nu konsulent i en privat verksamhet. Kjell är mycket välkommen. Vi hoppas att han får sällskap av fler
män i styrelsen vid årsmötet 2014. Alla arbetsgrupper fungerar bättre om både män och kvinnor arbetar tillsammans och bidrar med olika perspektiv.
I oktober 2013 hade FSF en överläggning på Torpa
pensionat i Södertälje där vi tog fram en treårsplan.
En av de viktigaste frågorna var att ta reda på vilken uppgift vår förening har idag jämfört med tidigare. Att bidra till metodutveckling och erfarenhetsutbyte ser vi som lika viktigt nu som förr. Vi
behöver också få fler medlemmar att engagera sig.
Ett uppdrag inom FSF ska inte behöva kännas
övermäktigt. Vi tänker oss att införa nya arbetsformer i projektform med en tydlig början och slut.
Så om du har någon fråga du vill belysa närmare
eller veta mer om – ta kontakt med någon i styrelsen så kan vi hjälpas åt att få ihop en projektgrupp.
Kanske du rentav få idéer när du läst denna tidning?
Idag behöver vi fler som kan utveckla hemsidan
så att den blir mer tillgänglig och använd.
Jag och FSF önskar alla våra läsare ett Gott Nytt
År och ett spännande 2014!
Inger Wolf Sandahl
Ordförande i FSF
3
Redaktionens rader
Redaktionens rader
Inger Wolf Sandahl
Gunilla Hallin
Cecilia har slutat!
Efter många år har Cecilia Moore slutat som redaktör för denna tidning. Hon har lagt ner ett stort
och fint arbete på sin fritid. Men hon fortsätter att
stödja föreningen som medlem och förtroendevald
och är ett viktigt stöd för oss som nu tar över dessa
uppgifter.
Göteborgskonferensen
Detta nummer har inspirerats av den lyckade Göteborgskonferensen i september. Vi var över 600
deltagare och många av föreläsarna var helt fantastiska. En del fick välförtjänta stående ovationer.
Konferensen avslutades med att vi delade ut årets
FSF-pris till Lisbeth Pipping som bland annat
skrivit Familjehemsboken. Hon blev märkbart
rörd och avslutade konferensen med att lyfta fram
hur viktiga familjehemmen är för våra placerade
barn.
Sonja Lind Brolinson
Utveckling av familjehemsvården
Ett annat tema för detta nummer är glädjande nog
”Utveckling av familjehemsvården”. Socialstyrelsens arbete med ” Trygg och säker vård” är under
implementering. Vi berättar om samverkan,
forskning och erfarenheter av nya metoder.
Konferens om barnsekreterare
Vi vill också slå ett slag för nästa FSF- konferens i
Södertälje 17 mars 2014 som tar upp erfarenheterna av att barnen fått egen socialsekreterare och vad
det betytt för samverkan mellan barnsekreterare
och familjehemssekreterare.
Till sist önskar vi våra läsare trevlig läsning!
Redaktionen
Vi har två reportage från föreläsningar på konferensen. Det ena handlar om barnfattigdomen i
Sverige som Susanna Alakoski berättade om utifrån sin bok och det andra tar upp förhållandena i
Afghanistan där journalisten Anders Fänge berättar
om landets geografi , kultur och historia. Vi tror att
det kan öka förståelsen för de ensamkommande
barnens situation och behov.
4
Reportage
Besök i ett familjehem
Kerstin och Åke nappade på en gång när de fick
frågan om de ville berätta om hur det är att vara
familjehem. De ville visa en annan bild än den
ensidigt negativa som massmedia oftast står för.
Kerstin möter mig med bil vid tåget och skjutsar oss
till sin bostad i den mellansvenska staden. Där har
hon och Åke bott i sex år. De träffades för sju år sedan men man kan tro att de levt länge tillsammans.
De är båda i femtioårsåldern och har brutit upp från
tidigare längre förhållanden. När de sågs första
gången stämde allt. De pratade med varandra oavbrutet i sju timmar. Det visade sig att de hade liknande värderingar och intressen. Det växte till kärlek och de förenas också av en stor portion humor.
De är båda mycket intresserade av människor. Åke
arbetar som arbetsledare inom vården och Kerstin
har lång erfarenhet som familjehem och från barnomsorgen. Hon sade upp sig för två år sedan för att
bli familjehem på heltid. Det har hon aldrig ångrat.
Däremot skulle hon vilja ha mer kontakt med andra
familjehem.
Tre placerade barn och ett på väg
När jag kommer in i hallen slås jag av alla tecken på
att barn står i centrum i denna familj. En stor anslagstavla är full av foton på egna vuxna barn, tidigare tjugotalet fosterbarn och barnbarn. Både Åkes
och Kerstins släktingar finns med huller om buller. I
hela lägenheten finns gott om sysselsättningar för
barnen, gott om utrymme och lugna vrår.
Idag är tre barn placerade hos familjen sedan ett par
år tillbaka; ett syskonpar 8 och 12 år gamla och en
pojke på 7 år. Barnen har varsitt rum och på väggarna hänger deras planscher och scheman. Familjen planerar nu att ta emot ännu ett barn. Rummet
står och väntar. Kerstin berättar att de placerade barnen är mycket angelägna om att det nya barnet ska
komma. De frågar ideligen ”när får vi vårt nya
barn” . Kerstin är glad över att barnen räknar in sig
som medlemmar i familjen. Samma sak händer i
skolan. Personalen och skolbarnen känner Kerstin
sedan tidigare genom att hon arbetat inom barnomsorgen så de hälsar glatt på henne. De placerade
barnen berättar stolt för sina kamrater att de bor hos
Kerstin. Kerstin berättar att flera av hennes tidigare,
nu vuxna fosterbarn, ringer och hör av sig. Ett av
dem sa: ”Jag brukar tänka på er och vad ni betytt
för oss”.
Håll ut!
Efter en stund anländer Åke som tagit sig ledigt från
arbetet. Båda är lika engagerade i de placerade
barnen och diskuterar alltid med varandra, de är varandras bollplank. Kerstin säger också att hon pratar
hela tiden med barnen. De har inga särskilda stunder
för ”nu ska vi prata” utan samtalen pågår hela tiden.
Efter en god lunch berättar paret sin historia och erfarenheter som familjehem. Även om de får mycket
stöd från varandra saknar de stöd från den kommun
som placerat de tre barnen hos dem. De berättar att
efter att de blivit utredda enligt alla konstens regler
har de i stort sett lämnats ensamma med sina uppdrag. De har varken erbjudits introduktion – trots att
det finns en sådan verksamhet i kommunen – eller
handledning och avlastning. De vet att många andra
5
Reportage
kommuner ställer krav på att familjehemmet ska ta
emot handledning och att de får hjälp med avlastning så att de får ledigt någon helg per månad. För
att få en stund för sig själva brukar de anlita Kerstins 20-åriga dotter som gärna ställer upp. Men hon
har ju också ett eget liv, konstaterar de.
viktigt med humor och att kunna busa till det ibland.
Att känna tillhörighet och att alltid vara rättvis är
också mycket viktigt betonar de båda två. Det är
också viktigt att möta upp de biologiska föräldrarna
så att de känner tillit. Man får aldrig prata illa om
något barns förälder.
När ett av de placerade barnen genomgick en allvarlig kris fick de själva söka den hjälp som fanns.
Som tur var fick de hjälp av BUP i den kommun de
bor i. Där fick de också handledning. De är mycket
tacksamma över detta. Från den placerande kommunen fick de ett sms av en av de nio handläggarna
som de haft kontakt med under senare år att de skulle ”hålla ut”. Det är tur att paret har mycket humor!
En tidigare erfarenhet som Kerstin berättar om är
när hon hade fosterbarn i samma ålder som sitt eget.
Det visade sig att fosterbarnet försökte ta över dotterns kompisar och det blev svårt för dottern. Eftersom de nu inte har egna barn hemma slipper de sådana konflikter.
Nu har paret fått kontakt med en privat verksamhet
som bedriver familjehemsvård med konsulentstöd.
De får inte mycket mer betalt men de får tillgång till
en konsulent när de behöver, och som hör av sig
utan någon särskild anledning, och de får handledning. Detta låter som himmelriket i deras öron med
tanke på deras tidigare erfarenheter. Samtidigt är
både Kerstin och Åke förundrade över hur kommunen använder skattepengarna. Kommunen skulle ju
själv kunna starta en liknande verksamhet med
samma höga kvalitet. Det skulle inte bli dyrare utan
kanske tvärtom och dessutom skulle man få bättre
kontroll över verksamheten. (Se artikel om nätverk
i Gävle om förstärkt familjehemsvård).
Vad är viktiga egenskaper för ett
familjehem?
”Man måste vara lyhörd och lyssna in hur barnet
mår” säger Kerstin. ”Man måste kunna öppna sitt
hem så att alla får plats och blir sedda och hörda –
de ska våga säga och berätta även om dåliga saker.
Ett av barnen hade svårt för det men nu har det blivit bättre när han märkte att vi klarade av att höra
vad han sa”. Kerstin och Åke säger också att det är
Att vara familjehem – en livsstil
Kerstin och Åke säger att de är bra på det som de
kan ge. Deras egna släktingar är också positiva till
deras barn och livsstil. Kerstins 80-åriga mamma
kan säga ”Hur många är ni nu då?” när de kommer
på besök. De placerade barnen kallar deras föräldrar
mormor och farmor. Man ska trivas med att ha en
stor familj. Och - sammanfattar Kerstin och Åke –
vi har med oss öppenhet och känsla för rättvisa
hemifrån och vi har båda ett stort intresse för människor.
På detta korta besök märkte även jag deras lyhördhet och omtänksamhet genom att de t ex inte släppte
ut hunden förrän jag sa att det var OK. När jag åkte
fick jag en liten påse med juice och frukt som färdkost. Jag kan lätt föreställa mig att barnens föräldrar känner tillit till dem och att detta bidrar till att
barnen trivs.
Inger Wolf Sandahl
FSF:s styrelse
6
Familjehemskonferensen i Göteborg
Familjehemskonferensen 2013
Den 7:e familjehemskonferensen ägde rum 11-13
september på Clarion Hotell Post i Göteborg
Över 600 deltagare deltog från hela Sverige, de
flesta yrkesverksamma inom i privat eller kommunal verksamhet. I stora hallen serverades mat
på stället och runtikring fanns många informationsbord med lockande presenter. FSF hade ett
bord utan karameller eller färggranna reklamartiklar men vår tidning och annan information tog
snabbt slut ändå.
Hur arrangörerna lyckats anlita så många bra föreläsare och få allt att flyta med olika seminarier är
en gåta. Vi är djupt imponerade av programmet
och arrangemanget där Eva Kollberg var en självklar spindel i nätet.
Publikbild från Göteborgskonferensen.
Leo Razzak som bland annat arbetat på Fryshuset i
Stockholm rev ner applåder efter sitt underhållande
föredrag. Han framhöll bland annat vilket ekonomiskt och mänskligt vansinne det är att inte satsa
långtsiktigt på förebyggande socialt arbete. Det
kortsiktiga tänkandet från kommunernas sida är
slöseri med skattemedel. Han jämförde med andra
samhällsprojekt där det självklart finns ett långsiktigt ekonomiskt tänkande. Samhällskostnaden för
en missbrukande kriminell person är avsevärd över
en livstid. Om personen i stället får hjälp till ett
värdigt liv är den kostnaden relativt liten i förhållande till den vinst samhället skulle göra.
FSF presenterar två reportage från konferensen.
Det ena tar upp Susanne Alakoskis berättelse om
sin bok ”Oktober i fattigsverige” som handlar om
barnfattigdom. I det andra berättar journalisten
Anders Fänge om landet Afghanistan. Vi tror att
mer kunskap om förhållandena i landet kan öka
förståelsen för de ensamkommande barnens behov.
Sonja Lind Brollinson byter av vid FSF:s bord.
7
Familjehemskonferensen i Göteborg
Årets FSF-pris
FSF delar varje år ut ett pris i anslutning till årsmötet eller större konferens. Priset består av ett diplom
och en minnesgåva. Det ska lyfta fram personer som
utfört betydande insatser inom familjehemsvården
vilket främjar barns möjligheter till en god uppväxt.
År 2013 gick priset till Lisbeth Pipping, som är
författare, föreläsare, forskare och dotter till en
mamma med en utvecklingsstörning
Det sjunde FSF-priset delades ut på slutet av Familjevårdskonferensen i Göteborg den 13 september i
år. Ur motiveringen:
”Lisbeth Pipping har med utgångspunkt från det
självupplevda att under uppväxten inte vara sedd av
vare sig förälder eller myndigheter bidragit med nya
perspektiv inom familjehemsvården. Istället för att
skuldbelägga eller bli självömkande har Lisbeth
Pipping valt att beskriva barns behov av att bli sedda av vuxna; som föräldrar, familjehemsföräldrar
eller professionella inom socialtjänst och skola.
Många av dessa vuxna har genom att lyssna på Lisbeth Pipping fått både känslomässig insikt och kunskap om barns villkor och behov.Lisbeth Pippings
bok ”Familjehemboken” från 2011 fyller på många
sätt ett efterlängtat behov inom utbildningen av familjehem.”
Lena Bervå delade ut priset till Lisbeth Pipping på bilden.
Lena Bervå
Styrelsen FSF
8
Familjehemskonferensen i Göteborg
Oktober i Fattigsverige
Susanna Alakoski var den sista föreläsaren på konferensen. Ja, föreläsare kanske är fel ord. Snarare var
det ett brandtal till oss socialarbetare. Ett tal där hon
försökte inge oss mod att stå upp för det som vårt
uppdrag kräver av oss. Susanna kallade sin föreläsning för ”Oktober i Fattigsverige”, dvs samma titel
som den bok som hon gav ut hösten 2012. Då skrev
hon dagbok under hela oktober månad. Ett par av
Susannas tidigare böcker är ”Svinalängorna”, som ju
blivit film, och ”Håpas du trifs bra i fengelset”.
Vilka är dagens ”finska krigsbarn”?
Susanna växte upp i en fattig familj, där det förekom
missbruk, våld och utanförskap. Hon har själv varit placerad i familjehem . Som vuxen utbildade hon sig till
socionom och har arbetat några år som socialsekreterare
innan hon blev författare. För Susanna har det varit viktigt att förstå sin sociala förhistoria och hur den har påverkat henne och hennes liv. Hur kom det sig att mormor
inte gick i skolan t ex? Susanna har också funderat
mycket på sitt finska ursprung och vad det betytt för
henne. Till Sverige kom många s k ”finska krigsbarn”
under andra världskriget. De kom, ofta abrupt, till en helt
annan miljö än den de vuxit upp i. De hamnade i en kulturkrock som var svår att hantera för ett barn. Hur har det
påverkat dem och deras efterkommande och vilka paralleller kan vi dra till dagens samhälle? Vilka är de ”finska
krigsbarnen” i vår tid?
Var finns dagens ”spik”?
Susanna minns sin tidigare universitetslektor vid Socialhögskolan i Göteborg, Urban Herliz. Han frågade studenterna: ”Vad var det som gjorde att det blev bättre i
samhället?” Det fanns många förslag från studenterna,
men ingen kom med det ”rätta”, som enligt Herliz var:
man uppfann spiken! ”Spiken” innebar att man kunde
bygga bostäder, det gav jobb och man kunde laga mat.
Vad är den moderna ”spiken” idag? undrar Susanna.
Susanna har många tänkvärda reflektioner. ”Det meningslösa våldet är inte meningslöst”, säger hon bl a.
Genom våldet får den som ”saknar röst” makt. Hon citerar Tina Rosenberg och poängterar att det är viktigt att vi
vågar tala om ”klasstillhörighet”. Själv är Susanna en
klassresenär. Hon beskriver ”klassresan” som att ”spela
match på bortaplan hela livet.”
Ge hopp och kraft!
Socialarbetarna har, enligt Susanna, en nyckelroll i samhället. Det tar 10-20 år innan gemene man ser effekterna
av samhällsförändringarna. De som ser dem snabbast
Eva Kollberg tackar Susanna Alakoski för
hennes föreläsning.
är socialarbetare, lärare och poliser. ”Fiser man i riksdagen på förmiddagen, så märks det på socialkontoret på
eftermiddagen!” Som socialarbetare är vi ”experter” och
därför har vi en skyldighet, en plikt, att vittna om det vi
ser och vilka konsekvenser det får för människorna.
Susanna ställde tidigare frågan: ”Kunde det ha varit värre?” Hon slutar med att det kunde ha ”varit värre”, men
”fallet” går snabbare idag än vad det gjorde tidigare.
Det som ”hjälper” är ”frön som sås!” Hon uppmanar oss
att ”så frön i mängd! Ge hopp och kraft i hopplösheten!”
Ett engagemang som bottnar
Det är tydligt att Susannas engagemang bottnar i hennes
egen uppväxt och den miljö hon kommer från. Det som
känns befriande med Susanna är att hon tydligt kan se
misären som fanns i barndomshemmet och i hennes
grannskap, men känslan och kärleken till de närstående
finns hela tiden där. Hon har inte tagit avstånd, inte heller
blivit bitter. I det liknar hon också Lisbeth Pipping,
FSF:s pristagare 2013, hon har inte heller låtit bitterheten
ta över sitt liv, i stället har hon använt sina erfarenheter
för att öppna andras ögon.
Så är det också med Susanna Alakoski! Att lyssna till
henne var för mig att komma ihåg varför jag en gång
valde att bli socialarbetare och ingenting annat! Jag hoppas och tror att det var fler av er som lyssnade på henne
som fick samma tankar.
”There is a crack in everything, that`s how the light gets
in!” (Citat Leonard Cohen)
Christina Claésson
FSF:s styrelse
9
Familjehemskonferensen i Göteborg
Landet Afghanistan
Anders Fänge har varit platschef hos Svenska Afghanistankommittén i tjugo år och blev hedersdoktor vid Umeå Universitet 2012. Han är väl insatt in
landets historia och förhållanden.
Ett land med barbarisk skönhet
Anders Fänge börjar med att visa en naturbild av ett
kargt landskap med höga bergskedjor. I början blir
man helt betagen av denna barbariska skönhet, berättar han.
Geografiska fakta
Afghanistan gränsar till Pakistan, Indien, Kina, f.d.
Sovjet och Iran. Landet har ingen kustgräns. Att
landet saknar kustgräns försvårar relationer med
grannländer eftersom kusten kunde ha skyddat och
bevarat handeln med andra länder. 12 % av landets
yta består av odlingsbar mark jämfört med Europa
som har 25-30% odlingsbar mark. Snön på vintern
är mycket viktig eftersom den ger vatten till skörden
sommartid.
Folkhälsan i Afghanistan
Landet har c:a 26-34 miljoner invånare och medellivslängden är 43-48 år. Alla sådana siffror måste tas
med en stor nypa salt eftersom man inte genomför
regelrätta folkräkningar utan uppskattar folkmängd
efter att ha räknat i ett antal byar.
Ett av åtta barn dör före 5 års ålder. Varannan timme dör en kvinna i barnsäng ofta unga flickor. Lagen anger 16 år vid giftermål men den efterlevs inte
alltid.
De flesta dör i TBC och Malaria och sjukdomar som
hos oss undviks via vaccination. Många sjukdomar
10
Familjehemskonferensen i Göteborg
beror på smutsigt vatten. Detta och trafikolyckor
dödar många fler än kriget. När Anders Fänge påpekar detta förhållande för journalister som vill ha
uppgifter om olika krigsskådeplatser förs det sällan
vidare.
Familjetraditioner
Manliga afghaner älskar sina mödrar och mödrar-­‐
na omhuldar dem. Kvinnan fly;ar <ll mannen ef-­‐
ter gi>ermålet <ll hans familj och man bor <ll-­‐
sammans. Sönerna förväntas ge trygghet på ål-­‐
derdomen och ta hand om sina föräldrar. Dö;rar-­‐
na fly;ar ifrån och har därför inte samma betydel-­‐
se inför fram<den
Islamskt prästerskap
Statens inkomster från det egna landet är mindre
än 10 %, resten består av utländska bidrag. Det islamska prästerskapet är starkt i byarna och stöds av
bönderna, eftersom staten och dess företrädare ofta
är korrupta. Varken västerlänningar eller ryssar har
lyckats genomföra reformer i landet. I mitten av
90-talet kom talibanerna och drev bort de s.k.
”kommendanterna” som representerade staten.
Idag finns taliban i organiserad form i 30 av 34
provinser. Det finns ett starkt motstånd mot statlig
inblandning och reformer. Landsbygden är mycket
konservativ och den islamska lagen, sharia, tolkas
att gälla före landets lagar.
Kommendanterna anlitades av USA när USA
övergick till att kriga i Irak. Kommendanterna erbjöds och tog emot hundratals miljoner i dollar
från USA som utdelades utan kvitto. De fick också
inkomster från opium- och heroinförsäljning.
Västerländsk demokrati?
Det tog många hundra år för Sverige att bilda en
enhetlig stat. Det går inte att kopiera den västerländska modellen på ett land som aldrig haft en
fungerande stat eller ett demokratiskt politiskt system. Det har förekommit röstköp och fusk vid va-
len. Afghanistankommittén arbetar utifrån principen folk-till-folk men det statliga biståndet går från
stat till stat. Det misslyckas när mottagande stat är
korrupt. Polis- och rättssystem är mest korrumperat
i Afghanistan. Av de tvåhundratusen i armén deserterar 30 %. Efter kontraktstidens slut efter 3 år förlänger endast 7 % sitt kontrakt.
Vad händer när USA lämnar
Afghanistan?
Sverige och Australien är ensamma om att utlova
ett ökat bistånd efter 2014. Många känner inte till
att USA:s reträtt även medför ökad arbetslöshet.
USA har privatiserat stödtjänster till militären och
de afghaner som anlitats blir arbetslösa när USA
lämnar. De som arbetat för västerländsk militär ses
som landets motståndare. (Diskussionen om FN:s
tolkar ska erbjudas asyl är ett exempel på detta dilemma, min anm.) Mycket talar för att fler blir
flyktingar efter 2014, bedömer Anders Fänge.
Olika stammar, språk och folkslag
Det finns stora etniska motsättningar inom Afghanistan som består av stammar med många olika
språk och folkslag som sinsemellan har olika status. Afghan betyder pashtuner som betyder stam,
säger pashtunerna. Men endast 45 % av den afghanska befolkningen tillhör gruppen pashtuner.
Pashtunerna räknas till indoarier och talar språket
pashto. De är ofta sunnitiska muslimer. Exempel
på andra grupper som talar andra språk och ser olika ut är tadjiker som uppskattas till 25 %. De talar
dari och är kända för ekonomiskt kunnande. Folkgruppen hazarer betyder de tusenden och beräknas
till 10 % av den afghanska befolkningen. Hazarerna har en bakgrund av att ha varit slavar och de
utsätts fortfarande för diskriminering. Det är ett
stolt folkslag som troligen har mongoliska rötter.
11
Familjehemskonferensen i Göteborg
Språket är hazaragi, en dialekt av persiskan. De är ofta shiamuslimer. De utför de farliga jobben och om de får
möjlighet satsar de hårt på utbildning.
Att tänka på vid mottagande av flyktingar
•
De har ingen erfarenhet av en fungerande stat. De är befogat misstänksamma eftersom afghanska statens representanter visat sig vara korrupta och opålitliga. Det är inte självklart för en afghan att tro på
svenska statliga beslut.
•
Man ser sig i första hand som medlem av sin grupp. Det är viktigt att försvara gruppens rykte till varje
pris (även om gruppen inte finns här). Det kan därför vara svårt att erkänna egna fel eftersom det kan
leda till att gruppens rykte försvagas. Viktigt att inte tappa ansiktet. Särskilt viktigt är att inte ge hård
kritik när andra är närvarande (något som för övrigt gäller alla människor, min anm).
•
Det kan bli spänningar i ett boende med både pashtuner och hazarer eftersom hazarer ses som underlägsna av pashtuner
•
Flyktingarna är ofta hazarer. De har höga ambitioner och satsar på utbildning och att skicka pengar hem
•
Gästfriheten är mycket omfattande
•
Tidsuppfattningen har man fått via solen och kyrkklockorna, som vår tids fabriksvissla
Inger Wolf Sandahl
FSF:s styrelse
12
Utveckling av familjehemsvården
Sammanbrott i placeringar
Familjehemssekreterare Susanne Marklund har gjort
en studie, FoU Södertörn, nr 109/12, där hon föreslår
en uppföljningsmodell för avslutade placeringar i
familjehem. I studien finns även en sammanställning
av de riskfaktorer som kan orsaka oplanerade avslut
eller så kallade sammanbrott i placeringar
Avbruten placering är en risk i sig
Avbrutna placeringar gäller ofta tonåringar men även
yngre placerade barn. En rad negativa konsekvenser
blir följden. Det kan leda till en oplanerad flytt hem
till föräldern och att tonåringen körs ut och flyttar till
eget boende. Ungdomen överges av sina föräldrar
och andra vuxna och tvingas klara sig på egen hand.
Ett oplanerat avslut innebär att barnet måste byta
skola och det kan försvåra för tonåringen att senare
klara skolan och få en utbildning. Risken finns även
att en tonåring placeras på institution vilket medför
en sämre utgångspunkt vid flytt till eget boende och
vuxenliv än om ungdomen varit placerad i en familj.
Om barnet varit med om en flytt finns risk att sammanbrotten upprepas. Sammanfattningsvis innebär
sammanbrott en risk för att barn utvecklas negativt
med känslo- och beteendemässiga problem.
Tänkbara orsaker till sammanbrott
Det finns många olika förklaringar till avbrutna placeringar. Susanne Marklund ger följande exempel på
riskfaktorer:
Tonåring med beteendeproblem
Bo Vinnerljung har visat i sin forskning att sammanbrotten ökar om tonåringen har beteendeproblem och
har varit placerad tidigare. En riskfaktor är även om
tonåringar varit utredda på § 12-hem och placeras i
familjehem.
Susanne Marklund
Avstånd till barnets hemmiljö
Enligt Vinnerljungs forskning ökar risken för sammanbrott om familjehemmet ligger längre än 10 mil
från barnets hemort.
Biologiska föräldrars situation
En studie visar att föräldrar med missbruk kan öka
risken för sammanbrott men annan forskning visar
att sammanbrotten inte har någon koppling till biologiska föräldrars situation.
Familjehemmets biologiska barn
Risken för sammanbrott ökar om familjehemmets
biologiska barn är jämnåriga eller yngre än det placerade barnet.
13
Utveckling av familjehemsvården
Tänkbara framgångsfaktorer
Susanne Marklund har undersökt vad forskningen
säger om framgångsfaktorer och lyfter fram följande:
Anknytning, mentalisering
Familjehemmet tar initiativ till ett positivt samspel
med barnet. Det gäller fysisk närhet, att hålla och ta i
barnet, ge uppmärksamhet och omsorg, ge kramar
och hjälpa barnet/ ungdomen att uttrycka sig. Familjehemmet ska ha empatisk förmåga och utgöra en
trygg bas. Familjehemmet ska främst vara känslomässigt tillgängligt för barnet och ha ett reflekterande sinnelag. Avgörande för barnet är kvalitén på mottagandet och familjehemmets förmåga att sätta sig in
i barnets situation. Om familjehemsföräldrarna själva
har en trygg anknytning så har de oftast också en
förmåga till mentalisering, det vill säga de kan leva
sig in i hur det blir för barnet i olika situationer och
kan uttrycka detta.
Skolan/utbildningen
På senare år har uppmärksammats hur viktigt det är
att de placerade barnen får goda skolresultat och vilka stora brister som finns på detta område. Det är en
stark skyddsfaktor för de placerade barnen att få en
god utbildning.
Hälsa
Placerade barns fysiska och psykiska hälsa har visat
sig vara eftersatt inom familjehemsvården. Skolhälsovårdens journaler visar att många placerade barn
uteblivit från besöken innan de placeras i familjehem
och därför är dåligt utredda. De placerade barnen har
visat sig ha många fler hälsoproblem än genomsnittet
både fysiskt och psykiskt.
Barnets kontakt med sitt ursprung
Barn behöver veta om sin bakgrund och familjetillhörighet. Många placerade barn har endast en förälder i livet. Kunskap om sin bakgrund ger identitet
och skapar en känsla av förståelse och sammanhang
som är viktig för det psykiska välbefinnandet. En
fortsatt kontakt med de biologiska föräldrarna gynnar
också en eventuell återförening.
Placering i släkt- eller nätverkshem
Inget säkert samband finns dokumenterat vad gäller
för- och nackdelar med placeringar i släkten eller i
barnets nätverk. Två studier visar att placering hos
släkten ger lägre risk för sammanbrott. Det finns
också studier som visar på en marginell skillnad och
studier som visar på en ökad risk för sammanbrott
vid släktingplaceringar.
Tillhörighet
Att känna tillhörighet är det mest väsentliga säger
många före detta placerade. Att känna sig som familjemedlem och att man har en given och naturlig plats
i familjen.
Vi vill slutligen tacka Susanne Marklund och FoU
Södertörn för en utmärkt sammanfattning av forskningsläget och en enkel modell för uppföljning av
familjehemsplaceringar.
Inger Wolf Sandahl
FSF:s styrelse
14
Utveckling av familjehemsvården
Nätverk kring förstärkt familjehemsvård
bildat i Gävle
10-11 oktober träffades representanter från fjorton
kommuner för att utbyta erfarenheter kring förstärkt familjehemsvård. Gävle hade fått pengar
från kommunstyrelsen för ett treårigt projekt. När
vi gjorde en ”omvärldsinventering” hittade vi några kommuner som hade förstärkt familjehemsvård
och ytterligare några som stod i startgroparna. Intresset för att träffas var stort och vi blev till slut 25
deltagare från 14 olika kommuner.
Följande kommuner deltog: Umeå, Uppsala, Kalmar, Oskarshamn, Eskilstuna, Linköping, Malmö,
Växjö, Jönköping, Sundsvall, Angered/Göteborg,
Karlstad, Hudiksvall och Gävle.
Första dagen berättade vi för varandra hur den förstärkta familjehemsvården, eller planerna för densamma, såg ut i respektive kommun. Presentationerna ledde omgående till ett ivrigt och intresserat
frågande om hur man tänkt och löst olika frågor.
De påbörjade samtalen fortsatte sedan under kvällens middag. Att det här var ett område som engagerade gick inte att ta miste på. Ljudvolymen från
alla diskussioner låg nära gränsen för det tillåtna.
Fördjupningsfrågor
Nästa morgon återstod några kommunpresentationer och därefter enades vi om ett antal fördjupningsfrågor:
• Vad menar vi när vi pratar om förstärkt familjehemsvård, dvs hur låter en definition?
• Vilka blir skillnaderna mellan kommunal och
privat förstärkt familjehemsvård?
• Hur kan avgränsningarna se ut i yrkesrollerna i
den förstärkta familjehemsvården?
• Hur tänker vi kring utformningen av handledningen?
• Kan vi samverka kring utvärdering av våra verksamheter?
• Hur löser vi avtalsfrågorna?
• Hur konkurrerar vi med andra aktörer om familjerna?
• Vilken utredningsmetodik används?
Olika typer av förstärkt familjehemsvård
Sammantaget kan sägas att den förstärkta familjehemsvården skiljde sig en hel del åt mellan kommunerna. Det var allt ifrån tidsbegränsade placeringar, med en tydligt uttalad behandlingsprofil, till
att alla nyplaceringar fick extra stöd under en avgränsad tid av en särskild person.
Vissa kommuner bedrev verksamheten nästan helt
integrerad i organisationen medan andra hade projektgrupper som var relativt fristående. När det
gällde handledning blev det tydligt att ICDP (International Child Development Programme) användes på flera håll och att man använde programmets olika samspelsteman i grupphandledningen.
Ett nätverk är bildat!
Träffen avslutades med en ”deklaration” om att vi
nu hade ett nätverk för förstärkt familjehemsvård i
kommunal regi. Umeå lovade bjuda in till nästa
träff hösten 2014.
Blir någon läsare av den här artikeln intresserad av
kontakt så hör av er.
Kristina Nohrén
[email protected]
15
Utveckling av familjehemsvården
Regional samverkan kring utbildning av jour- och
familjehem - ett exempel från Sörmland
Under hösten utbildar Sörmlands nio kommuner
blivande jour- och familjehem genom samverkan där länets samtliga kommuner ingår. Tre
utbildningspar är för närvarande mitt uppe i att
förbereda 38 personer för att ta emot barn och
unga som under en kortare eller längre period är
i behov av en placering i ett jour- eller familjehem.
Ny bestämmelse i socialtjänstlagen
Sedan den 1 januari i år ska socialnämnden erbjuda
jour- och familjehem den utbildning som behövs för
uppdraget. Socialstyrelsen har inom sitt regeringsuppdrag ”Trygg och säker vård för barn och unga i
familjehem och HVB” tagit fram utbildningsmaterialet ”Ett hem att växa i”. Det består dels av en
grundbok för deltagarna i utbildningen dels av en
studiehandledning för de personer som håller i utbildningen. Syftet är att få kunskaper om familjehemsvård och att förbereda den egna familjen för
uppdraget.
Nätverk för familjehemsvården
I Sörmland finns sedan 2008 ett nätverk för familjehemsvård. De som ingår i nätverket från länets
alla kommuner träffas två gånger per termin för att
stödja och utveckla den kommunala familjehemsvården. De flesta av länets nio kommuner är
för små för att på egen hand klara den uppgiften.
Det finns inte tillräckligt med uppdragstagare för att
starta utbildningsgrupper. I någon kommun är endast en socialsekreterare på del av sin tjänst ansvarig för rekrytering, utbildning och stöd till familjehemmen.
Goda förutsättningar för
regional samverkan
Nätverket för familjehemsvård i Sörmland har varit
en styrka när det gäller att få till stånd en regional
samverkan kring familjehemsutbildningen. Det har
utgjort en naturlig plattform för diskussioner. Som
utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården (BoU-uppdraget) träffar man personer
från alla kommuner vid ett och samma tillfälle. Genom det kommer verksamhetsnära synpunkter fram
på vad som krävs för att samverkan ska bli möjlig. I
nätverket har också gjorts en inventering över hur
många uppdragstagare de olika kommunerna har
behov av att utbilda.
I Sörmland har funnits ytterligare goda förutsättningar för att utbilda jour- och familjehem i samverkan eftersom tanken tidigt var förankrad hos länets socialchefer genom BOU-uppdraget. Ingen
kommun valde att utföra uppgiften på egen hand,
utan alla ville vara med. Att bygga upp samverkan
tar tid. I uppdraget som regional utvecklingsledare
finns ofta tid avsatt för den typen av uppgifter och
man får också en naturlig översyn och överblick i
16
Utveckling av familjehemsvården
länet eller regionen. Slutligen har det även varit
en styrka att länet deltog i Socialstyrelsens testomgång av utbildningsmaterialet under hösten
2012, och att två av länets familjehemssekreterare är utbildare i den nationella utbildningssatsning som Socialstyrelsen genomför.
bildningsgrupp. De personer som anmäldes till
Socialstyrelsens utbildning för utbildare blev
erbjudna en plats. Utbildningsplatserna fördelades utifrån befolkningsunderlaget i respektive
län.
Tydlighet gynnar samverkan
I slutet av november kommer länets utbildare
tillsammans med den regionala utvecklingsledaren att utvärdera de tre utbildningar som har ägt
rum under hösten. Resultatet kommer att ligga
till grund för förslag på hur kommande samverkan kring utbildning av jour- och familjehem
kan utvecklas. Även frågan om kommunerna ska
ersätta varandra ekonomiskt kommer att vara
föremål för diskussion. Under höstens utbildningar har detta enbart skett kring kostnader för
lokal, material, kost etc., men inte för själva utbildningsplatserna.
Samverkan innebär ofta att fler personer berörs
av en aktivitet än om samma aktivitet enbart
sker inom en kommun. Att veta vem som gör
vad blir i det perspektivet extra viktigt. Därför
fanns det tidigt en tydlighet kring:
• vilka kommuner som skulle samverka med
varandra
• vilka personer i varje kommungrupp som skulle anmälas till Socialstyrelsens utbildning ”Ett
hem att växa i”.
Sörmland har en regional stödstruktur som bygger på tre delregioner: Norra (Eskilstuna,
Strängnäs), Södra (Nyköping, Oxelösund,
Gnesta, Trosa), Västra (Katrineholm, Vingåker,
Flen). Samverkan kring familjehemsutbildningen följer denna indelning, och det har funnits
underlag i varje delregion för att starta en ut-
Framtiden
Cecilia Moore
Utvecklingsledare social barn- och ungdomsvård, FoU i Sörmland
Här hittar du mer information om Socialstyrelsens utbildning för jour- och familjehem ”Ett hem
att växa i”:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-1
Vill du komma i kontakt med ditt läns/din regions utvecklingsledare för den sociala barn- och
ungdomsvården? Kontaktuppgifter finns här:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/barn-och-unga/regionalt-utvecklingsarbete
/kontakt-i-lanen
De regionala utvecklingsledarnas arbete ingår i överenskommelsen mellan staten och Sveriges
Kommuner och Landsting Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.
17
Utveckling av familjehemsvården
Statsbidrag för kompetensutveckling
Socialstyrelsen ska fördela 57 miljoner kronor till kommunerna för kompetensutveckling inom den sociala
barn- och ungdomsvården under
2013.
Bakgrund till detta är att regeringen bedömer att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete, då arbetet
med barn och ungdomar som far
illa eller riskerar att fara illa är ett
av socialtjänstens svåraste uppdrag. Kompetensutveckling för
personalen är ett område som lyfts
fram. Socialtjänstens arbete innebär ofta svåra bedömningar som
kan vara livsavgörande för de
barn, ungdomar och föräldrar som
berörs.
Detta bidrag skulle rekvirerats senast 15 september 2013.
Målgrupp socialsekreterare med myndighetsutövning
Regeringen har för avsikt att under 2013-16 stödja ett långsiktigt utvecklingsarbete för att systematiskt utveckla
personalens kompetens och målgruppen är i första hand socialsekreterare och chefer med ansvar för myndighetsutövning. Om riksdagen beviljar medel kommer 60 miljoner per år t.o.m 2016 att fördelas till kommunerna.
Utbildning som leder till högskolepoäng
Exempel på innehåll i utbildningsinsatser kan vara samtal med barn, barns utveckling och behov, vilka tecken
som kan tyda på att barn och unga far illa, vilka olika typer av utsatthet som förekommer mm.
Utbildning finansierad med 2013 års statsbidrag ska i huvudsak leda till högskolepoäng. Såväl fristående universitets- och högskolekurser som uppdragsutbildningar nämns i Socialstyrelsens information (Dnr
9.1-27996/2013).
Sonja Lind Brolinson
FSF:s styrelse
18
Utveckling av familjehemsvården
Stöd till föräldrar med placerade barn – nytt projekt
i Stockholms stad
Sofia Forsberg och Elisabet Berner, från Enheten för hemlösa i Stockholms stad har påbörjat
projektet ”Det tredelade föräldraskapet – stöd
till föräldrar med placerade barn”.
Kartläggning
Första delen av projektet är en kartläggning som
finansieras med medel från Utvecklingsenheten
Stockholm stad och omfattar stadsdelarna RinkebyKista, Skärholmen samt Södermalm. Arbetet inleddes i oktober 2013 och kommer att pågå under sex
månader till och med 15 mars 2014.
Syftet med kartläggningen är att skapa en bild av
hur stödet till föräldrar som får sina barn placerade
i familjehem enligt LVU §§1,2 de facto ser ut idag,
vad forskning kring frågan säger, vad statistiken
visar kring sammanbrott, hemtagningar, umgängesbegränsningar, antal placeringar enligt LVU osv.
internationella exempel på stöd till föräldrar med
placerade barn.
Forskning
Marie Sallnäs på Socialhögskolan i Stockholm följer studien och utgör både stöd och bollplank. Utifrån det som framkommer i kartläggningen är planen att ansöka om medel för att under 2014-2016
prova en eller flera stödinsatser som framkommit i
kartläggningen. Mot slutet av projekttiden är tanken att utvärdera hur insatsen fallit ut både genom
att analysera statistik och följa upp de intervjuer
och fokusgrupper som gjorts under kartläggningen.
Ett spännande projekt som vi ser fram emot att följa under nästa år.
Lena Bervå
FSF:s styrelse
Intervjuer
Sofia och Elisabet förbereder för närvarande en intervjustudie med placerade barn, deras biologiska
föräldrar samt familjehemmen. Studien fokuserar
på föräldrastöd med frågor kring vilket stöd man
fått och vilket stöd man önskar. Planen är vidare att
anordna fokusgrupper med handläggare på familjevårdsenheter rörande föräldrastöd.
Juridiska ombud
Vidare har de träffat ett antal juridiska ombud som
bistår föräldrar i LVU-mål, bland annat Pia Tengvall. De kommer även träffa stadens jurister som
bistår socialtjänsten i placeringsärenden. Kartläggningen syftar också till att lyfta goda nationella och
19
Utveckling av familjehemsvården
Adoption av familjehemsplacerade barn
Den 8/11 2013 bjöd Socialstyrelsen in till ett rådslag om erfarenhet och kunskap om adoptioner inom
familjehemsvården. Vid ett tidigare tillfälle träffade Socialstyrelsen representanter från ett antal kommuner i Sverige för att höra om deras erfarenheter och i vilken utsträcning det genomförs adoptioner
av familjehemsplacerade barn i Sverige idag.
Deltagare
Från socialstyrelsen deltog Solveig Freby och Gunilla Söderström och från organisationer deltog represetanter
från FFF Föreningen förstärkt familjehemsvård, FACO Familjehemmens centralorganisation, RFF Riksförbundet förstärkt familjehemsvård, FAO och undertecknad för FSF, Förening för socionomer i familjehemsvården.
Bakgrund
Barn som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar utan växer upp i familjehem behöver känna stabilitet. Ett
sätt att möta detta behov är att familjehemsföräldrar kan ges möjlighet att adoptera det barn som är familjehemsplacerat hos dem. Socialtjänsten utreder och Tingsrätten fattar beslut. Vårdnadsöverflyttning är ett annat
sätt att trygga familjehemsplacerade barns uppväxt i ett familjehem. När ett barn varit placerad i ett familjehem i tre år skall kommunen utreda möjligheten av att familjehemsföräldrarna tar över vårdnaden om barnet.
Tingsrätten fattar beslutet.
Vårdnadsöverflyttningar ökar och adoptioner minskar
Från 2013 ska socialtjänsten i sitt övervägande ta ställning till långsiktigheten i placeringen av barnet.. Barnskyddsutredningen säger 2009 att 13 % av familjehemsplacerade barn har varit placerade i sitt familjehem 10
år eller mer och 25 % har varit placerade 5 år eller mer. Under 2000 gjordes 92 vårdnadsöverflyttningar. Under 2011 gjordes 213 vårdnadsöverflyttningar. Under 2000 blev 42 familjehemsplacerade barn adopterade av
sina familjehemsföräldrar och 2011 adopterades 11 barn. Alltså;vårdnadsöverflyttning har ökat och adoptioner har minskat!
En titt på omvärlden visar att de nordiska länderna har varit starka när det gäller att arbeta på återförening av
placerade barn till sina biologiska föräldrar. I USA och i England arbetar man med permanenta placeringar. I
Danmark görs tvångsadoptioner av små placerade barn.
Forskningen talar för att adopterade barn klarar sig bättre på alla områden jämfört med familjehemsplacerade
barn. Forskning gäller främst utlandsadopterade barn i jämförelsematerialet och dessa barn har inga biologiska föräldrar i Sverige.
Socialstyrelsens uppdrag
Regeringen har i år gett socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga i vilken omfattning socialtjänsten väcker talan
om adoption av familjehemsplacerade barn. Finns det behov av att undersöka med socialtjänsten hjälp vilka
möjligheter som finns för adoption idag. Vilka situationer skulle det vara lämpligt med adoption, tex att föräldrarna är döda. Är barnperspektivet tillräckligt tillgodosett i utredningar och i det sociala arbetet? Många
20
Utveckling
FSF:s årliga
av familjehemsvården
konferens i Södertälje
fler frågeställningar behöver lyftas fram och diskuteras. Utgångspunkten för barnens bästa är stabilitet. En
diskussion pågår om en ytterligare förstärkning av lagstiftningen för långsiktighet i placeringarna. Socialstyrelsen förbereder en utbildningssatsning.
Tips från FACO
I Sala har man sedan fem år tillbaka en öppen förskola för familjehemsplacerade barn. Det har blivit en
succé! Familjehemsplacerade barn som väntar på förskoleplats eller kanske inte har en långsiktig placering
får träffa andra barn i samma situation. Familjehemsföräldrar möter varandra och knyter kontakter.
Deltagarnas uppfattning
De som deltog i detta rådslag, familjehem och familjehemskonsulenter tycker att man framförallt skall arbeta med de instrument som finns idag och som behöver stärkas; BBIC, Barns behov i Centrum, och vårdnadsöverflyttningar.
Gunilla Hallin
FSF:s styrelse
21
Utveckling av familjehemsvården
NOFCA- möte i Oslo juni 2013
NOCFA ,Nordic Foster Care Association bildades
2000 och är en organisation som består av olika
föreningar i de nordiska länderna där FSF är en av
medlemmarna. Syftet är att vara en organisation
för ökad kvalité i familjehemsvården genom erfarenhetsutbyte och forskning. Varje år anordnas en
konferens i ett av medlemsländerna och i år hölls
mötet i Norge. Deltagare kom från Sverige, Danmark, Finland, Island, Färöarna och Norge. Jag
deltog i mötet som representant från FSF.
Kunskapscenter
Mötet som pågick under två dagar hölls i Norska
Fosterhejmsföreningens lokaler i centrala Oslo.
Denna förening fungerar som ett slags ”kunskapscenter” för den norska familjehemsvården. Föreningen får statliga bidrag för kunna bedriva sin
verksamhet. Här bedrivs rådgivning per telefon, en
medlemstidning ges ut med ett par nummer per år.
Man utarbetar även foldrar och informationsskrifter och är med och driver olika projekt.
Bättre inflytande för barnen i
Norge
Första dagen inleddes av statssekreterare Kjetil A
Ostling från Barne och likestillningsdepartementet.
Han talade om ”Barnevernslöftet” som är en proposition som syftar till att ändra lagen så att familjehemsvården förbättras genom barnens inflytande.
De placerade barnens egna önskemål och erfarenheter ska lyssnas på. Barnets bästa ska vara rättesnöret för alla beslut som tas inom ”barnevernet”
och barnavårdslagen ska vara en rättighetslag.
Barnen ska precis som i Sverige få en egen ”tillitsperson” och tillsynen av familjehemmen ska
uppmärksammas. Det är tjugo år sedan som det
skedde en lagförändring på detta område så förslagen har fått stor uppmärksamhet.
Anknytning inte lika med släktskap
Psykolog Vigdis Bunkholdt berättade om Magne
Raundalens forskning. Därefter fick vi ta del av en
statlig utredning ”NOU 2012:5 som handlar om
”den biologiska principen”. Denna princip har hittills varit vägledande i norsk lagstiftning. Den kan
enkelt formuleras som att det har ett egenvärde för
barn att växa upp hos sina biologiska föräldrar. De
genetiska banden och föräldrarätten har satts i första hand. Utredningen säger att det inte finns någon
forskning som stödjer teorin om att den biologiska
principen är viktigast för barns utveckling. Det
mest väsentliga är att barnet får en trygg omsorgsperson. Släktskap har i detta hänseende ingen betydelse. Anknytning har inget med de biologiska
banden att göra!
Vigdis Bunkholdt påpekade för oss att ett spädbarn
struntar helt i biologin då det är helt beroende av
att någon person ger det omsorg och mat. Hon menar att det biologiska kommer senare i livet för
barnet ,mer när det närmar sig tonår eller först i
vuxen ålder. Det är då som barnet är intresserat av
sitt ursprung och är i behov av att känna till sin
bakgrund.
Utredningen föreslår en ny princip som ska styra
lagstiftningen rörande de svåra beslut som fattas
inom barnavården. De förslår att principen om ”utvecklingsstödjande anknytning ” ska gälla istället
för den biologiska principen. Vid exempelvis hemflyttning ska anknytningen till familjehemmet värderas och vara vägledande i beslutet.
Ändrade regler för adoption
En annan lagändring som föreslås i den norska utredningen är ändringar i adoptionslagen. Ett barn
ska kunna adopteras efter ett års placering om bar22
Utveckling av familjehemsvården
net är under 18 månader och för barn mellan 18 månader till 4 år gäller 2 års placering grund för adoptionsmöjlighet.
Erfarenhetsutbyte
I utredningen talas även om vikten av att spädbarnet
behöver få en anknytningsperson och en trygg anknytning för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt.
Hjärnan kan skadas av att spädbarnet utsätts för allvarlig stress, vilket tex kan ske när barn lever i våld.
Att vara i ständig rädsla och befinna sig i mental
alarmberedskap kan skada tillväxten av vissa centrum i hjärnan. Utredningen visar på att små barn
som lever under långvarig stress och ångest får neurologiska och psykologiska skador. Detta kan leda
till kognitiva svårigheter och koncentrationssvårigheter, vilket kan ge konsekvenser för skolgången
och även ge barnet sämre utvecklingsmöjligheter.
I Danmark driver organisationen Fabu ett projekt
om umgängesstöd som går ut på att man har enskilda samtal med familjehemmet och de biologiska
föräldrarna både före och efter ett umgänge vilket
gett ett gott resultat för barnen.
Tidig placering ger tryggare anknytning
Nästa föreläsare var psykolog Heidi Jacobsen som
berättade om sitt forskningsprojekt ”Tillknytning
och utvikling hos fosterbarn ved 2-3 års ålder”. Projektet följde utvecklingen hos 60 placerade barn. De
testades med olika metoder och utifrån olika aspekter. Barnen och familjehemsföräldrarnas anknytningsmönster testades. Familjehemmen fick stöd
och handledning och fick skriva en ”anknytningsdagbok”. De bedömde barnen i olika situationer .
Dagboken blev ett hjälpmedel till att förstå och följa
fosterbarnens utveckling . Den hjälpte också till att
förmedla kunskap om barnet till familjehemmet och
hjälpte familjehemmet att se sin egen betydelse för
barnet. Ett av flera viktiga resultat av projektet är att
det stödjer antagandet att barn som placeras tidigt
oftare får en trygg anknytning. Ett annat viktigt resultat är det lönar sig att ge familjehemsföräldrar
stöd och vägledning i ett tidigt skede, även vid små
barns placeringar.
Den andra dagen på mötet ägnades åt erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna. Några valda delar:
På Färöarna är det vanligast med nätverksplaceringar. Det sker nästan inga placeringar på institutioner barnen ska till familjehem. Alla familjehem ska erbjudas utbildning.
I Finland är det obligatoriskt med utbildning av familjehemmet innan placering, vilket innebär att barnen oftast får placeras på institution i väntan på familjehemsplacering. Även i Finland placeras mer
krävande barn i familjehem och det är lagstadgat att
det är familjehem som ska vara första placeringsalternativet.
I Norge pågår ett projekt ”Dreamland” vad önskar
du dig av livet ? Det är fosterbarnen som ska föra
fram sina röster genom en fotoutställning och
workshops. Det sker fler sammanbrott i familjehemmen och det blir allt svårare barn som placeras.
Ny lagstiftning är på gång, se ovan.
På slutet av mötet skedde även en utvärdering av det
nordiska forskningsprojekt om placeringar i släktinghem som Hege Sundt från Norge nu slutfört och
som bedrivits i Nofcas regi.
Det är inspirerande och värdefullt att få ta del av hur
familjehemsvården bedrivs i våra nordiska länder,
det finns många likheter, t. ex. svårigheten att rekrytera familjehem, men också olikheter. Nofca är ett
utmärkt forum för samarbete och ger impulser till
metodutveckling. Det är ett viktigt nätverk!
Ann Olaison, FSF:s styrelse
23
I föreningen
Boka redan nu!
FSF inbjuder till konferens den 17 mars 2014 och firar samtidigt 20-årsjubileum!
”Den förändrade yrkesrollen”
Familjehemssekreterare och Barnsekreterare i nära samverkan kring det placerade barnet
Plats: Södertälje stadshus
Mer information i slutet av journalen!
FSF:s styrelse
Den 18 november 2013 ägde FSF:s årsmöte rum i
Södertälje. Stadgarna ändrades så att nästa årsmöte
blir 17 mars 2014. Årsmötet efter detta blir mars
2015. Styrelsen nedan valdes alltså fram till 17
mars 2014.
Inger Wolf Sandahl, ordförande
[email protected]
076-2133960, 08 7773960
Christina Claésson, sekreterare
[email protected]
0492-14683
Sonja Lind Brolinson, kassör
[email protected]
08-6068420
Lena Bervå
[email protected]
08-50824124
Susanne Hellberg
Informationsgruppen/Hemsidan
[email protected]
060-192267
Ann Olaison
NOFCA-representant
[email protected]
031-3664229
Anitha Stjernström
[email protected]
08-6789182
Gunilla Hallin
[email protected]
070 2741616
Katarina Möllerberg
[email protected]
040-340878
Kjell Johansson
[email protected]
0701463208, arbetet 08 7312015
24
I föreningen
Föreningen har antagit en 3-årsplan. Detta är ett
utdrag ut denna:
ETT FORUM
Erbjuda ett forum för alla som arbetar med familjehemsvård för utbyte av erfarenheter.
REMISSINSTANS
Fungera som remissinstans. Samverka med berörda verksamheter inom
familjehemsvården.
FÖRA FRAM DE PLACERADE BARNENS RÖSTER
Vara medarrangör i ett treårigt filmprojekt tillsammans med barnombudsmannen i Uppsala där placerade ungdomar styr innehållet.
FÖRBÄTTRA VILLKOREN FÖR FAMILJEHEMMEN
Via opinion verka för att familjehem får rätt till tjänstepension och a-kassa.
ÖKA KOMPETENSKRAVEN
Formulera och verka för bestämda kompetenskrav för socionomer inom
familjehemsvården exempelvis genom krav på tidigare yrkeserfarenhet och
vidareutbildning inom socionomprogrammet.
NATIONELLA SATSNINGAR PÅ REKRYTERING AV FAMILJEHEM
Verka för nationella satsningar för rekrytering av familjehem t ex i form av reklam, informationsmaterial och
kampanjer.
GENUSMEDVETANDE
Att kunskap och medvetenhet om genusfrågor och jämställdhet ökar inom professionen
att placerade flickor och pojkar får möjlighet att utvecklas som individer utan hinder av fördomar om könstillhörighet.
NORDISKT OCH INTERNATIONELLT UTBYTE
Att FSF inom NOFCA (Nordic Foster Care Association) utvecklar det nordiska samarbetet.
Att hålla kontakt med den svenska representanten för IFCO (International Foster Care Organisation).
25
FSF
"#$%&'&$(!)*!+,'(!-.)/!
(0,1(23(&0!!(41&'0567&!
Föreningen Socionomer inom
Familjehemsvården firar
20 års jubileum 2014
!
FSF inbjuder till konferens den 17 mars 2014 och ;irar samtidigt 20-­‐årsjubileum!
”Den förändrade yrkesrollen” Familjehemssekreterare och Barnsekreterare i nära samverkan kring det placerade barnet
Föreläsare Kjerstin Bergman, Sveriges Kommuner och Landsting
Charlotte Hägglund-­‐Köther och Elisabeth Hedin från Göteborg –Angered stadsdelsförvaltning Föreläsare ”Parallellprocesser” meddelas senare
26
!
FSF inbjuder till en konferensdag på temat ”Den förändrade yrkesrollen”.
Dagen börjar med en övergripande information om hur yrkesrollen förändrats över tid och vad som gäller idag. Göteborgs Stad – Angered kommer att dela med sig av sina erfarenheter av hur man organiserat arbetet med den placerade
barnen, vilka problem man ställts inför och hur man samverkat kring olika lösningar. Efter lunch blir det en föreläsning på temat parallellprocesser och därefter diskussion och
erfarenhetsutbyte.
Målgrupp
Socionomer inom familjehemsvården, socialsekreterare inom IFO och övriga intresserade.
Tid och plats
Måndag den 17 mars 2014 kl 09:30-17:00. Den sista timmen ägnas åt jubileumsmingel.
Därefter FSF:s årsmöte mellan 17.00 - 18.00.
Södertälje stadshus, Campusgatan 26, 08-523 01 000.
Pendeltåg till Södertälje Centrum och därefter en kort promenad till stadshuset.
Anmälan om deltagande
Anmälan, med namn på deltagare, görs via e-post till
[email protected] senast den 21 februari
2014. Ange om det finns en speciell fakturaadress och om
du vill ha vegetarisk kost eller specialkost.
Avgift
Avgiften är 1 200 kr per deltagare. FSF-medlem betalar 900
kr. Avgiften inkluderar för- och eftermiddagskaffe, konferenslunch och ”ett glas bubbel” med tilltugg. Anmälan är
bindande efter anmälningstidens utgång. Bekräftelse och
faktura skickas när anmälan inkommit.
Logi
Quality Park Hotel tel: 08-550 265 00 www.parkhotell.com
Information
Praktiska frågor om konferensen:
Helena Nyman 0705-145 506
Ann Olaisson 0706-345 524
Frågor om betalning:
Sonja Lind- Brolinson, kassör/medlemsregister i FSF,
tel. 08-6068420.
Övriga frågor:
Inger Wolf Sandahl, ordförande i FSF
[email protected]
tel. 076-213 39 60
Föreläsare
Kjerstin Bergman, SKL Sveriges kommuner och Landsting
Kjerstin Bergman arbetar som nationell projektledare vid
SKL med en överenskommelse med regeringen om stöd till
regionala utvecklingsledare inom den sociala barn och ungdomsvården. Ett prioriterat område är barn och unga i samhällsvård. Kjerstin Bergman har tidigare arbetat på Socialstyrelsen och utvecklingen av Barns behov i centrum
(BBIC). Detta utvecklingsarbete startade med målgruppen
Barn och unga i familjehem och HVB. Centrala begrepp i
utvecklingsarbetet var "Teamet runt barnet" med familjehemmets socialsekreterare och barnets socialsekreterare.
Idag finns en bestämmelse om barnets socialsekreterare införd i SoL.
Charlotte Hägglund- Köther och Elisabeth Hedin, Göteborg – Angered SDF
Charlotte arbetar som familjehemssekreterare och Elisabeth
som barnsekreterare. Båda har mångårig erfarenhet av att
arbeta i dessa yrkesroller på samma arbetsplats. Stadsdelen
Angered, var en av de första som startade med ”de nya yrkesrollerna” och de har jobbat mycket med att utveckla
teamarbetet,
Tema ”Parallellprocesser”
Familjehemssekreterare respektive barnsekreterare har delvis olika perspektiv i arbetet med de placerade barnen. Vad
är det som händer i samarbetet och hur förstår vi de processer som pågår? Hur blir vi medvetna om det som sker?
Föreläsare meddelas senare.
Program
Registrering och kaffe kl 09:30-10:00
Konferensen inleds kl 10.00 och avslutas kl 16:00
Jubileumsmingel kl 16.00- 17.00
FSF:s årsmöte kl 17.00 -18.00
Den förändrade yrkesrollen
PROGRAM
Den 17 MARS 2014
09.30 – Registrering och kaffe
10.00
10.00 – Konferensen inleds
10.15 FSF 20 år
Katinka Aminoff
10.15 – Den förändrade
10.55 yrkesrollen inom familjehemsvården
Kjerstin Bergman
SKL
11.00 – Erfarenheter från
12.00 Göteborg-Angered
Charlotte HägglundKöther och
Elisabeth Hedin
12.00 – Lunch
13.00
13.00 – Parallellprocesser
14.30
Föreläsare meddelas
senare
14.30 – Diskussion och erfarenhetsutbyte i
15.30 tvärgrupper.Eftermiddagskaffe.
15.30 - Utdelning av FSF-priset för Inger Wolf, FSF:s
16.00 2014
ordförande
Summering av dagen och
redovisning av erfarenhets- Britt-Marie Bjerver
utbytet
16.00 - Firande av FSF 20
17.00 årsjubileum!
17.00 - ÅRSMÖTE
18.00
2014
VÄLKOMNA!
27