Transcript Rimbo IF 75 år

RIMBO IF
75 ar
O·
RIMBO IFs
75-ÅRSJUBILEUM
Arkadienhallen lördagen den 31 maj kl 15
Samling, välkomstdrink, välkomstsång
Kl 17.00 Ordf Hans Alfredsson välkomnar
Åke Rydberg blickar tillbaka
Eventuella uppvaktningar av andra föreningar
Kl 18.00 SUPE
Under supen underhåller Visfyran med Taube och Bellmanlåtar
mm
Omedelbart efter supen sker utdelning av utmärkelser
under fanfarer av blåsare
20.45
21.00
23.00
01.00
KVÄLLENS ÖVERRASKNING
DANS
VICKNINGSTALLRIK
AVSLUTNING
Kuvertavgift kr 125:- per person. Vid ankomst efter supen kr 75:- per person, dock senast med ankomst kl
20.30. Anmälan senast den 18 maj genom att sätta in respektive avgift på postgiro nr 11 63 13-8. Glöm inte
namn på kupongen. Fäst postens kvitto på denna inbjudan, gäller som entre.
Vi hälsar alla nya och gamla medlemmar hjärtligt välkomna till en trivsam samvaro.
RIMBD IF, Styrelsen
Ordföranden
har ordet •••
Den 5 mars 1986 fyllde Rimbo Idrottsförening 75 år. Många är de ordföranden och funktionärer som
före oss lagt grunden och bidragit med ett stycke historik under dessa år.
Det är med stor tacksamhet till dessa människor man känner när vi blickar bakåt i tiden bland
jubileumsskrifter. Att efter 75 år finna så mycket material som funktionärer före oss samlat, tyder
på bra planering och ansvar för den gärning de uträttat för föreningen.
Att vi idag kan utföra en del av vår verksamhet på Arkadien kan vi helt tacka förutseende ledare
under åren för. Föreningen står idag som ägare till en både naturskön och funktionsduglig
idrottsplats - det är någonting helt enastående.
Föreningen har alltid haft den ideella tanken att tillsammans skapa någonting gemensamt för
att därigenom känna ansvar för sin förening.
I föreningens 50-års skrift kan man se de önskningar man satte som främst då. Det var att lösa
ledarbristen, bygga en sporthall och en träningsplan samt en konstfrusen isbana.
Dessa önskningar har till fullo slagit in. Vi har idag flera träningsplaner , sporthallen finns - till
och med 2 stycken. Konstfrusna hockeybanan har också tak och blivit en hall. Vi har också
belysning på våra planer samt 2 klubbrum och flera omklädningsrum.
Ledarbristen för den idrottsliga verksamheten finner vi vara lättare att lösa än att finna
föreningsledare för hela föreningen. Att vara föreningsledare ger inget ekonomiskt i utbyta,
snarare kostnad och smått om fritid för egen del och familjen. Men det ger något annat värdefullt
och väsentligt. Det ger tillfredsställelse att ha skapat och bidragit till att föra föreningens syften
och ändamål vidare mot framtiden.
Om vi idag skulle önska oss någonting, så ligger ett badhus främst på listan. Samt nya golfbanor
nedanför "Arken". Med utfyllnad av stranden så att vassen kommer bort och gångvägen flyttas
längre ut skulle detta försköna Arkadien ytterligare.
Vi hoppas också att kunniga ledare kan uppbringas för att föra föreningen vidare. Verkliga
idealister som utan ersättning kan rycka med sig ungdomar till både träningar och tävlingar så
Rimbo IFs färger långt utanför kommunens gränser låter tala om sig.
Till sist vill jag tacka alla ledare i föreningen, alla funktionärer i olika kommitteer och sektioner
för era insatser för föreningen och ungdomen.
Jag vill också tacka våra idrottsutövare, stor som liten, för era insatser, då ni ibland fått jobba
från underläge. Många gånger kanske på grund av de stora satsningar som skett på idrottsplatsen
. Vi från styrelsen som tagit dessa beslut tror vi ändå haft er på vår sida. Syftet har varit att ni som
utövar idrotten skulle få det bättre.
Ett tack också till andra som på ett eller annat sätt bistått föreningen. Likaledes ett stort tack till
Norrtälje kommun för de bidrag som föreningen under åren fått.
Stor tacksamhet känner jag också för att ha fått förtroendet att leda föreningen under 8 år.
Till sist en vädjan till er som tar del av denna jubileumsskrift. Hjälp oss i föreningen att föra en
framgångsrik och ungdomsvänlig linje, så "Skutan" Rimbo IF kan blomstra och leva vidare i
framtiden.
3
Fotbollen rullar vidare •••
Vi inom fotbollsektionen kan, så här
i jubileumstider, kanske sträcka på
oss lite extra! Detta för att just fotboll, bland andra idrotter, stod på
föreningens program för 75 år sedan
och fortfarande finns med.
Genom dessa sju och ett halvt decennium har turerna i de olika serierna naturligtvis varit många.
Pionjärerna i Rimbo IFs fotbollshistoria var "begabbade som Brokiga
Blad" (citat ur jubileumsprogrammet 1961).Det dröjde några år innan
man utmärkte sig för första gången.
1925 vann Rimbo IF Roslagsserien,
som startats två år tidigare 1923.
Framgångarna xäxlade därefter något under många år.
Under åren strax innan kriget, ca
1935-37, hade klubben några bättre år. Sedan, under beredskapstiden,
tappade klubben, naturligt nog, en
4
hel del spelare liksom de flesta mindre klubbar och föreningar. Det problemet delades inte av de klubbar
som hade ett brett spelarmaterial att
ta av. Åtminstone inte i samma utsträckning.
I början av 1950-talet började så
vandringen mot den period som får
betraktas som den mest framgångsrika. 1954 fick laget ordentligt fotfäste då det blev spel i division 3. Ett
tiotal år höll man sig i den divisionen
frånsett någon sejour i "fyran". Som
en bekräftelse på denna framgångsrika period, vanns för första gången
DM 1957, ochför andra gången 1960.
Perioden därefter fram till 1972
pendlade mellan division 3 och fyra.
1973 fick laget parkera sig i division fem. Ett mellanår togs i "sexan"
1978. Den serien togs hem tämligen
behändigt och av bara farten vann
man division 5 två år senare. Så var
klubben efter åtta år åter tillbaka i
divison fyra. Där ligger laget alltjämt kvar och tänkerså göra även i
fortsättningen.
Många profiler har funnits genom
åren, mest känd torde Roland "Rimbo"Lundblad vara med meriter i Allsvenska AIK och även några landskamper.
1977 började en hel del flickor spela i flickserierna. Dessa flickor har
nu blivit seniorer och gjorde en remarkabel bedrift då de 1984vann division 5. Och efter endast ett år i division 4 kvalade de till nästa diviSiOn.
Med den ambition de har haft genom dessa år, och med det fotbollskunnande de har utvecklat, så har de
goda förutsättninger inför föreståen-
RimboIFs A-lag, damer, år 1985, då de gick upp i division 3.
de uppgifter.
En stor del i dessa framgångar,
förutom spelare och tränare, bör tillskrivas Lennart Johansson och Rolf
Lindberg.
Vad är det då att säga om framtiden?
Ja, naturligtvis siktar både ledare
och aktiva framåt och uppåt hela tiden. Två saker som i många andra
konkurrerande klubbar är självklara, kan nu även vi ståta med:
En ny grusplan, som på vintrarna
kommer att vara snö och isfri, iordningställdes förra året. Äntligen
har belysning satts upp (lämplig 75årspresent) betydligt försenat. Därför har planen i vinter inte kunnat
utnyttjas fullt ut. I framtiden kommer det att bli en tillgång för klubben.
En tränare till juniorlaget är en
förutsättning
får att våra juniorer
kan tas om hand på bästa sätt. Det
har varit en brist i några år inom
Rimbo IF. I år har vi rått bot på det-
ta .
Dessa två satsningar är kanske
var för sig inga stora saker. De ger
oss ciock förutsättning
att kunna
konkurrera på något mera jämlika
villkor än tidigare.
Tillsammans med det faktum att
vi har en ny tränare som vi hoppas
kanske kan tillföra något nytt till
spelarna, kan dessa satsningar kanske leda oss en bit på vägen framåt.
Vi vill här också passa på att tacka
alla företag och enskilda som ekonomiskt eller på annat sätt stöder fotbollen i RlF.
•
5
Rimbo ishockey
fyller 45 år
Samtidigt som föreningen fyller 75
år passar ishockeyn inom Rimbo IF
på att fylla 45 år.
Det var år 1941 som Rimbo IF som
första klubb i Roslagen tog upp ishockey på programmet.
Första matchen spelades mot Uppsalalaget IF Thor på Långsjöns is inför 300 betalande åskådare. Matchen slutade 4-3 till Rimbo efter
förlängning.
Man spelade sina hemmamatcher
på Långsjöns is ända fram till 1944.
Det året blev det premiär på landbacken. En sarg sattes upp där den
nuvarande fotbollsplanen ligger.
I slutet av 40-talet och på 50-talet
häljade Rimbo IF friskt på olika arenor runt om i Uppland.
Speciellt prestigefyllda var lokalderbyn mot iskrigarna från Norrtälje. Intresset för dessa matcher var
mycket stort.
Vi har hämtat en berättelse från
en av dessa matcher.
"Stor ishockey drabbning i Norrtälje mellan Norrtälje och Rimbo.
Mycket folk och hög stämning. Matchen kanske är avgörande för seriesegern. Vi skriver 50-talet.
På järnvägens expedition i Rimbo
har det utlovats telefonrapporter
från slagfältet.
Telefonreferent
Karl-Erik Forsberg.
Många är samlade och ser medspänt intresse på den som man hoppas välsignelsebringande apparaten. Det kommer en ilsken signal, alla liksom fryser trots 40° plus. Ingen
vågar liksom lyfta på luren. Till slut
framträder dockden modigeoch frågar
med darr på stäT'1man:
- Hhhhur stååår detttt?
Lugnt från andra ändan:
- Var inte oroliga, här går det fint.
Rimbo har just gjort sitt elfte mål och
Norrtälje har bara två.
Den entoniga forsbergska rösten
6
n
En bild från en av Rimbo IFs första ishockeymatcher.
madrasserade lirare.
fortsätter att skildra matchförloppet
och vid eld upphör har han kommit
fram till att Rimbo vunnit med 18-4.
Vilken utklassning,
stammar
Martin Hammargren fram, som
egentligen skulle slutat för länge sedan med sitt jobb. Hemkommen mitt
i natten väcker han sin lagvigda och
berättar den strålande nyheten.
Dagen efter kommer sanningen
fram. Forsberg har stått i "spikertorner" på plattformen, tio meter från
expeditionen och refererat. Han hade ingen aning om hur matchen gått.
Norrtälje hade dock vunnit med
11-3."
Rimbo IFs hockey nådde sin hittills största framgång på 60-talet då
man kvalificerade sig för spel i div 2.
På den tiden den näst högsta serien.
Men klubben ansågs sig ej ha råd att
ta steget upp. I och med det lämnade
många spelare klubben och raset n~r
i divisionerna böljade. Ishocke;vp.la-
Vilken skillnad på spelare mot dagens
des ner några år senare.
I böljan av 70-talet togs hockeyn
åter upp på programmet. Den svåra
återmarschen mot högre divisioner
böljade så smått.
Den 23 oktober 1980 blev en stor
dag för hockeyn i Rimbo. Då invigdes
en konstfrusen bana som givetvis
underlättar den satsning som föreningen gör på hockeyn.
Ytterligare ett bevis på detta är
att endast 5 år senare, den 19 oktober 1985, invigs Arkadienhallen.
Dagens representationslag spelar
i div 3 och siktar givetvis på en högre
division. Avslutningsvis tackar vi
alla som varit inblandade inom Rimbo-hockeyn under de 45 år som gått
och önskar alla nuvarande lycka till.
•
Tidigt sjuttiotal. Bakre raden fr vänster: Börje Davidsson, Lars Henriksson, Christer Hagbergh, Leif Klaar.
Främre raden: Leif Sporrong, Torbjörn Strandberg,
Hans Wickman, Roine PetterssoJ}, Tomas Pettersson,
Lennart Lundquist.
Rimbo IFs A-lag 1985.
Första träningspasset med Rimbo IFs nystartade hockeylag. Bakre raden fr v: Boris Hörnquist, Lennart Stenros,
Lennart Lundquist, Leif Klaar, Urban Björkman, Tomas
Pettersson, tränaren Chrsiter Hagbergh. Främre raden:
????????? ?????????????,
Torbjörn Strandberg, Leif Sporrong, LeifHenriksson .
•
Seriesegrare. Bakre raden fr v: Lagledare Christer Hagberght,
Evert Karlsson, Mats Henriksson, Pelle Wickman, Leif Klaar,
Börje Davidsson, Boris Hörnquist, Lennart Lundquist, Lars
Henriksson, Urban Björkman. Ledare Bertil Nässil och Ake Södergren.
Främre raden: Materialförvaltare Lars Johansson, Roine Pettersson, Leif Skans, Hans Wickman, Torbjörn Strandberg, K-G
Bergman, LeifSporrong, Mats Nilsson och tränaren Tommy Andersson.
Nya sargen skall på plats ...
7
75-åriga "skutan" Rimbo IF
seglar stadigt vidare
5 mars 1986passerade Rimbo IF
sin 75-åriga milstolpe, som en stadig, välbyggd och mjukt seglande
skuta. Hon byggdes av ansvarsfulla och förutseende människor,
som redan då förstod att skutans
storlek helt berodde på initiativkraft, ungdomlig styrka och ett
skickligt styrande mellan klippor
och skär.
sporter skrivit in sina namn för tid
och evighet i Roslags- och uppländsk
idrottshistoria.
Fritidssysselsättning i form av lek
och idrott förekom självklart bland
Rimboungdomen före 1911 men det
var för att få en bättre organiserad
verksamhet som några intresserade
kallade till ett möte i IOGT-lokalen 5
mars. Och där beslöts enhälligt att
bilda Rimbo idrottsförening. Till förAtt det under de 75 år som förflutit eningens förste ordförande valdes
har krävts både initiativkraft och enhälligt Gustaf "Skräddarn" Söderungdomlig styrka vid många tillfäl- gren och till styrelse i övrigt valdes
len för att lotsa skutan genom alla August Lundin kassör, Uno Lindblindskär det förstår mycket väl alla quist, sekreterare, Herman Rydidrottsledare. Och Rimbo IF har lik- berg, Kaleb Esselius, Georg Larsson
som andra idrottsföreningar inte och Georg Ljung. Framlidne Gustaf
heller undgått att någon gång ham- Södergren tillhörde styrelsen i
na i motvinden. Men i stort har ut- många år.
vecklingen gått i önskad riktning
och under årens lopp har många av "Främlingarna" från Rimbo
föreningens aktiva utövare av olika En livlig tävlingsverksamhet kän-
1986. Huvudstyreisen. Fr v: Algot, Kindgren, Jan Magnusson,
Karlsson. På bilden saknas Bo Johansson och Ake Enström.
8
netecknar de första åren. I huvudsak
var det löpningar, terräng och på
landsväg. Några banor hade man
självfallet inte. Rimbo IF:s första
DM-tecken hemfördes redan 1912 av
löparbegåvningen Gustaf Molin på
l 500 meter. Två år senare erövrade
nämnde Molin, Oscar Jansson och
Axel Lundin DM i lag-terräng och
om den bedriften skrev UNT bl a:
"Lifligt bifall mötte de tre främlingarna från Rimbo som löpte in som fyra, femma och sexa."
1918 knep Axel Lundin helt otippat DM-tecknet på 5000 meter i
Uppsala före sådana storheter som
Tore Brodd bland andra. Andra Rimbo-namn som härjade i toppen i olika
löparsammanhang under dessa år
var Egron Lidman -långdistansare
och med i landslaget - och Albert
Molin.
Och 1919 fick "Brokiga Blad" -
Christer Hagberg, Hans Alfredsson, Allan Nylund,
Ulla Sundberg, Hans-Ake
}
!
fotbollssparkarna
sina första
klubbdräkter, blå tröja med vinröd
krage och ärmmuddar och vita byxor
med röda revärer.
20-talet
Det positivaste under detta decennium var tillkomsten av idrottsplatsen
Arkadien som invigdes 1928. Det påstås att det var en inflyttad konsumföreståndare vid namn Fabian Lindberg - ordförande i föreningen 1929
- som föreslog namnet Arkadien.
1925 vann fotbollslaget Roslagsserien och skidåkarna med Markus
Hillerström i spetsen hade låtit tala
om sig i flera sammanhang.
30-talet
Arkadiens tillkomst blåste nytt liv i
friidrotten men mest "berömd" blev
Georg Abrahamsson som med början
1931 plockade fem raka DM i stående höjd och längd inomhus. Av friidrottarna var bröderna Henry och
Halvar Ullman, Torsten Ekberg,
Bertil Johansson (Welknert) och
brödratrion Bengt, Ivan och Gunnar
Björk samt Einar "Lövis" Jansson de
främsta.
1931 föddes Roslagsloppet, distansloppet på skidor mellan Rimbo
och Norrtälje, och ett obekräftat rykte gör gällande att det var Bengt
Björks ide.
40-talet
Under detta decennium tillkom två
nya idrottsgrenar. 1941 introducerade numera välbeställda Uppsalaadvokaten Bengt Alm ishockeyn och
1948 startade inflyttade fotografen
Algot Kindgren bordtennis.
Den
förstnämnda sporten har haft växlande framgångar. Häromåret var
man klar för di v II -spel men backade
ut, och fn är det osäkert om ishockeyn ska behållas. Pingisen där-
Gjutning au plintar för ishallen år 1985.
emot har kommit för att stanna.
På löparbanorna under 40-talet
härjade Börje "Klotis" Södergren.
Han var även bra i skidspåret och
blev senare stjärnrnålvakt i fotboll.
60-talet
Föreningens sjätte decennium inleddes med stora framgångar för pingisen. Det var flicktrion Wanja Wannehed, Berta Sporrong och Kerstin
Lundin dom nu avancerat till all50-talet
svenskan. Flickorna av vilka numeNu blev det äntligen framgångar för ra bara Wanja finns kvar i laget har
"Brokiga Blads" efterföljare. Avansedan dess stadigt hållit sig i de båda
cemang till div III 1954 och ett första ' högsta divisionerna.
DM-tecken 1957 blev fotbollsframHerrsidan har heller inte varit
gångar som gav följande eko.
lottlös på framgångar, här finns en
Friidrotten som haft några melimponerande bredd. Fotbollen har
lanår fick nytt liv under 50-talet där
genom generationsväxlingar
mest
Evert Fredriksson inte hade förakthållit till i div IV men arbetar målliga framgångar med sitt ungdomsmedvetet på nya framgångar. Frilag, och av seniorerna var kvartsmiidrotten är tyvärr närmast obefintlig
laren Åke Södergren den främste.
numera medan däremot orientering9
Rimbo IF:s förste
Gustaf
ordförande
"Skräddarn"
"ar
Södergren
en som startades på 30-talet av David Hillerström går stadigt framåt.
Ordförandena1911-1986
1911-13 GustafSödergren
1914
Uno Lindqvist
1915
Edgar Bohlin
1916-18 GustafSödergren
1919
Axel Lundin
1920-22 GustafSödergren
1923-24 David Hillerström
1925
Nils Goude
1926-27 Gösta Björkman
1928
Rudolf Andersson
1929
Fabian Lindberg
1930-32 Gustaf Molin
1933-37 Gösta Björkman
1938
Roland Eriksson
1939-40 Gösta Björkman
1941
Tore Wijk
1942
Helmer Ramstedt
1943
Erik Johansson
1944
Åke Hedlund
1945-47 Karl-Emil Forsberg
1948-50 Bengt Björk
1951-58 Sven Eriksson
1959-60 RolfBjörkman
1961-65 Åke Rydberg
1966-68 Ingvar Olofsson
1969
Åke Södergren
1970-74 Carl-OlofÖstholm
1975-78 Börje Karlsson
1/2 året
1978
Anders Sundberg
1979
Hans Alfredsson
1970-talet
1970-talet och i början av 1980-talet
blev de mest händelserika i föreningens 75-åriga historia.
1970 startade föreningen bandy.
Seriespel i den då för Uppland lägsta
serien, framgångarna uteblev och
bandyverksamheten lades ner efter
2 säsonger. Matcherna spelades på
Långsjön och Skarsjöplan.
Samma år 1970 fick föreningen
egen klubblokal i ett av hyreshusen
på Rånäsvägen.
10
Det traditionella Roslagsloppet på
skidor mellan Rimbo-Norrtelje
gick sista gången 1970.
Kommunalt anställd vaktmästare
fick föreningen 1970.
Rimbo IF:s fotboll hade sin största
framgång på mycket länge. 1969
vann laget div 4 Uppland/Stockholm
och spelade 1970 i div 3 Östra Svealand. Tyvärr bara en säsong.
1972-73 startade ishockeyn upp
på nytt, initiativtagare Christer
Hagbergh, Bo Johansson, Alf Ullman, Leif Karlsson och Bo Karlsson.
1973 anlades Arkadiens löparbanor med ny kolstybb.
1975 seriespel för ishockeyn i div
5.
Orientering och skidor valde 1975
att bryta sig ur föreningen och bilda
eget (Rimbo SOK).
Senare delen av 1970-talet blev
byggnationens tider på Arkadien.
1975 byggdes minigolfbanan på
Arkadien, initiativtagare
Algot
Kindgren.
1976 var det dags för ny ishockeysarg, den då 20 år gamla hade mer än
väl gjort sitt. Den gamla sargen
byggdes i egen regi med RoffeBjörkman som ledare. Ishockeylaget firade den nya sargen med att bli seriesegrare.
Under åren 1976-79 byggdes de
nuvarande
omklädningsrummen
med klubblokal, ett bygge som tog
mycket tid i anspråk för föreningens
medlemmar.
Samma år 1976 drog dåvarande
ordföranden Börje Carlsson igång
"Rimbo-festivalen", ett arrangemang som sedan dess har visat sig
vara en god inkomstkälla för föreningen, d v s när vädergudarna varit med oss.
1979 byggdes under ledning av
Lennart Andersson och Kjell Molin
den nuvarande fina dansbanan.
(Ps. Vem kommer inte ihåg de här-
liga sommarkvällarna när vi åkte
till Fasterna och lånade Fasterna
RLF:s dansbana, för att inte tala om
återtransporten.)
1980-talet
Fortsättning på byggnationer ...
1980 arrenderar föreningen mark
öster om Arkadien och bygger träningsplan (gräs) för fotbollen.
Ett stort steg tog föreningen samma år 1980 då tillkomsten av konstfrusna isbanan blev verklighet. Initiativtagare Kent Nordin och Hans
Alfredsson.
1981 stor händelse för bordtennissektionen som arrangerade landskamp för herrar mallan Sverige och
Polen. Efterföljande middag serverades i klubblokalen, Arkadien.
1982-83 åter en stor satsning, på
den gamla cementplattan byggdes 2
nya omklädningsrum samt en stor
samlingssal, fullt köksutrustad.
1984 ny grusplan för fotboll i nära
anslutning till den berömda "Mullevallen". Byggd i föreningens egen regi. Belysning klar 1986.
1985 det som överträffar allt annat, nämligen ishall på Arkadien, efter många turer fram och tillbaka
beslutade föreningen att ta steget
fullt ut. Ishallen invigdes hösten
1985. I samband med ishallens tillkomst inköptes en något begagnad
ismaskin.
Sammanfattningsvis, mycket har
hänt på och runt omkring Arkadien
de senaste åren, kanske har den
idrottsliga verksamheten då och då
kommit i kläm.
Nu skall det dock vara färdigbyggt
för ett tag framöver varför vi med
tillförsikt ser fram emot kommande
framgångar för föreningens idrottsutövare .
•
Historik över
handbollsektionen 1968-86
Följande uppgifter är plockade ur
protokoll förda inom handbollen från
1968 och framåt. Tråkigt nog har
vissa protokoll försvunnit under en
period i slutet av 60- och början på
70-talet. Allt pekar på att handbollssektionen bildades vården 1968. Då
med damhandboll på programmet.
Redan före detta datum spelades det
dock handboll i Rimbo IF, vilket bl a
ett seriesegerdiplom från 1962 vittnar om.
Handbollen i Rimbo startades tack
vare stort arbete främst av Dan Randow, Leif Olofsson och Sune Larsson
med vidare uppföljning av bl a Allan
Nylund och Per-Anders Helke som
under många år har arbetat inom
sektionen.
Ett historiskt datum i Rimbo IF:s
handbollshistoria är 8 januari 1969
då det beslöts att starta pojkhandboll
med tanken att i framtiden få fram
juniorer och seniorer, spelare även
på herrsidan. Tråkigt nog satsades
det nog för mycket på pojk- och herrlag med den följden att damhandbollen lades ned i slutet på 60-talet.
Dessförinnan vann damerna division III säsongen 1968-69.
i
A-laget handboll: Övre raden fr v: Bruno Rimbe, Arne Molin, Tomas Johansson, Johan Forsberg, Kent Eriksson, Micke Johansson, Matts Andersson, Dick Tollbring, Allan Nylund. Nedre
raden fr v: Roger Kraft, Micke Larsson, Robert Rydberg, Micke Zakariasen, Stefan Johansson,
Micke Andersson.
rar därav seger i division 5 för herrHerrseniorer
84-85
83-84
78-79
79-80
77-78
seniorer och DM-seger
för
juniorer.
81-82
Kulmen nåddes säsongen 74-75 då
våra mycket duktiga pojklag samtliga vann sina respektive serier och
med efterföljande kval till pojkallsvenskan för våra A-pojkar. Tyvärr
nådde inte dessa upp.
Rimbo IF:s storlek inom Upplandshandbollen kan avläsas genom
följande DM och serieframgångar.
Storleken på pojkhandbollen i början på 1970-talet märks bl a av att
nästan samtliga dåvarande i Rimbo 68-69
någon gång deltagit i ett handbollsJuniorer
Herrseniorer
A-pojk
B-pojk 71-72
B-pojk
C-pojk
A-pojk
lag. En stor satsning gjordes säsongen 72-73 då Bo Åberg med erfarenhet från spel i Hellas och landslaget
bands till klubben som tränare för 72-73
pojk- och herrlag. Detta var säkert
en bidragande orsak till det stora intresset för handboll med efterföljan- 73-74
de stora framgångar.
Säsongen 72-73 hade sektionen 6
pojklag, 1 juniorlag och 1 seniorlag
anmälda till seriespel, med serieseger för tre av dessa. Följande år hade
klubben många fina framgångar
som tex säsongen 73-743 serieseg-
74-75
75-76
Damseniorer
70-aden
DM-seger
di v 35
Serieseger
2-plats
Seriesegerdiv
Distriktsseger
76-77
Juniorer
Herrseniorer
Förlorade
Serieseger
DM-seger
A-pojk
2-platsdiv3
2-plats
div se4di v 4
riefinal1 div 3
Som synes är framgångarna på
ungdomssidan under 80-talet nästan
obefintliga vilket är mycket beklagansvärt men kan skyllas på ledarbrist och mycket dåliga tider för ungdomsträning i Rimbo sporthall.
Samtidigt är ju konkurrensen om
spelare hård bland andra sektioner
och klubbar i Rimbo.
Detta med dålig ungdomsverksamhet under 80-talet har bäddat för
den idag hotade existensen för hemhandboll i Rimbo. Till hösten kommer det att göras ett försök med
handbollsskola inom Rimbo IF, vilket förhoppningsvis ska locka ungdomar till att bli handbollsspelare
och lägga grunden till en ny handbollsperiod inom Rimbo IF.
11
HANDBOLL,
forts
Ordförande, sekreterare och kassörer inom sektionen under åren
1968-86 har varit följande:
Ordförande 1968-69
1975-77
1977-81
1981-83
1983-86
Dan Randow
Bertil Kullberg
Håkan Lundin
Arne Molin
Åke Holmquist
Sekreterare 1968-69
John Källebo
Kassörer
1969-72
1972-77
1977-79
1972-82
1982-83
1983-85
LeifOlofsson
Per Anders Hellhe
Kent Eriksson
Laila Borg
Roland Östermark
Berit Westman
1968-69
1969-72
1972-77
1977-79
1979-86
Sune Larsson
Leif Olofsson
Allan Nylund
Lars Magnusson
Allan Nylund
Seriesegrare i Uppland, C-pojkar 1972-73.Lagmedlemmar.
Robert
Rydberg, Torbjörn Lindberg, Dick Tollbring, Ove Skogh, Agne Johansson, Lars-Ake Karlsson, Anders Jansson, Tomas Linden" Lars-Erik
Wikström, Tommy Fröjd, lagledare Mikael Johansson .
••t"
..JC...•,~---
-
12
JDM-mästarna i Uppland 1974. Främre raden fr v: LeifLorentzon, Robert Rydberg, Leif Ahlander, Stefan Johansson och Mikael Johansson.
Bakre ledet fr v: Lars Magnusson, Arne Molin, Kent Eriksson, Christer
Nylund, Mats Jonsson, Bob Tollbring och laledaren Allan Nylund.
.~
Silvermedaljörer i seriehandboll i Uppland 1972-73. Främre raden fr v:
Roine Pettersson, Christer Öhlund, Robert Gunn, Stefan Johansson,
Hans Wickman. Bakre ledet fr v: Lars Henriksson, Mats Jonsson, Mikael Johansson, Arne Molin, Urban Björkman, Anders Ekman och lagledaren Leif Olofsson.
Spelare som är värda att nämna
bland många andra är Kent "20"
Eriksson och Arne "Molle" Molin
som har varit aktiva spelare under
alla år från 1969 ti111986.
Handbollssektionen riktar ett
stort tack för allt fint ledararbete och
publikens stora stöd under våren.
Seniorlaget 1975
Rimbo IFs
ungdomssektion
Aret var 1974 och Rimbo IFs huvudstyrelse beslöt att samla ungdomsverksamheten för fotboll och ichockey under samma "hatt". Den organisationsform som valdes var att bilda
en ungdomskommitte .
Under det första året hade kommitten 3 pojklag i fotboll och 3 i ishockey i seriefinal.
Kommitten fortsatte sin verksamhet fram till 1979då Rimbo IF omorganiserade och bildade en ungdomssektion. Den första styrelsen bestod
av Bo Johansson (ordD, Mona
Adamsson, Mona Fransson samt respektive lagledare i fotboll och ishockey.
Första året ungdomssektionen var
verksam hade Rimbo IF 6 ungdomslag i ishockey och 8 i fotboll i seriespel. Av fotbollslagen var 2 stycken
flicklag. Det är dessa flickor som under de senaste säsongerna fört damlaget fram till div 3(?).
Av ovanstående drar man slutsatsen att satsningen på ungdomsverksamheten via tillsättandet aven
kommitte givit resultat. Antalet
ungdomslag har mer än fördubblats.
Under första hälften av 80-talet
har ungdomssektionen fortsatt det
arbete som grundlades av kommitten. Antalet lag som varit i seriespel
har varierat. Det mest anmärkningsvärda är att det blivit en tillbakagång vintertid. Sommartid har
det varit kring 10lag (sommest 12 st
lag 1982) i seriespel.
Vintertid har det minskat så att
det säsongen 85/86 bara var två lag i
seriespel. I samma takt som förutsättningarna för ishockey förbättrats genom konstfrusen bana och ishall, har ungdomsunderlaget försämrats. Det är dock glädjande att
konstatera att den nedåtgående
trenden ser ut att brytas, då det är
"gott om folk" i de yngsta årskullarna.
Det känns också positivt att vi i
dagsläget har ett bra och entusiastiskt gäng på ledarsidan, men visst
finns det tomrum i vissa åldersgrupper. Om vi skall bli större och ännu
.bättre krävs ett stort tillskott på ledare.
Hur framtiden exakt kommer att
se ut är svårt att säga idag men ett är
·säkert, att vill vi ha en stor och bra
ungdomsverksamhet på våra fina
anläggningar kring å 2000 då Rimbo
IF fyller 90 år måste vi se till att lägga grunden till detta nu på vår ungdomssida.
Som ett litet steg i den riktningen
kommer vi i år att ha en fotbollskola
nere på Arkadien första skollediga
veckan i juni dit alla ungdomar i åldern 7-14 år inbjudes.
Ett bra mycket större steg vore att
du som läser dessa rader och ännu
inte har engagerrat dig i ungdomsidrotten kom med i vår verksamhet.
Det enda som krävs är att du är intresserad av ungdomars idrottande
och har en positiv livssyn, för det är
roligt att vara tillsammans med unga människor och det är viktigt attdu
sprider det budskapet i din omgivning. Den idrottsinriktade ledarutbildningen får du sedan hos oss.
Så vad du kan göra idag med din
insats är att ge Rimbo IF en bra "pensionsförsäkring" så att föreningen så
småningom kan få bli en pigg och vitaI90-åring.
Dessutom är det stimulerande att
jobba när man är många som gör en
sak tillsammans. Den stimulansen
eller kryddan här i livet vill vi inte
misunna dig. Så känn dig varmt välkommen till oss.
Vi ses!
RIMBO IFs UNGDOMSSEKTION
Bo Johannson
Anders Sundberg
Ake Enström
13
Rimbo IFs Bordtennisselction
bildades 1949
Bordtennissektionen i Rimbo IF bildades år 1949 vid möte på Petterssons Konditori. Rimbo IF ansökte om
medlemskap i Svenska bordtennisförbundet samma år.
Bildandet av sektionen var inte
populär hos alla. En förutsättning
var dock att sektionen själv skulle
svara för ekonomin och inte belasta
huvudkassan med ytterligare utgifter. David Hillerström tyckte bland
annat att pingpongspelare med spindelarmar inte var någon uppbygglig
syn. Thage Flisberg var ju svensk
mästare på den tiden, och han var ju
inte någon "boudybildare" precis.
Några år senare fick David "äta upp"
det uttalandet då initiativtagaren
till bordtennissektionen bevisade att
inte alla pingigsspelare var utrustade med spindelarmar. Hillerström
som var ledare för friidrottssektionen hade ordnat med klubbrnästerskap på Arkadien. Klubbrnästerskapet i kulstötning vanns av bordtennissektionens ordförande (10,53) före Hillerströms egen tränade adept,
Lennart Johansson.
Innan sporthallen byggdes användes gamla Vibyskolan som spellokal,
~
Bordtennissektionen var till en början en trio. Från v: Ture Tufvesson skötte kassan, blev sedermera kassör i Sörmlands BT -förbund. I mitten Einar Johansson som idag basar för hembygdsföreningen och till höger initiativtagaren och ordföranden genom åren, Algot Lindgren.
och även gamla Folketshus-baracken. Några år senare hyrde bordtennissektionen källarlokalen Smedjevägen 7 där det fanns plats för två
bord. En kväll i veckan användes kapellet i Ekebyholm som spelplats.
Där fanns plats för sex bord.
Första åren var magra beträffande
ekonomin. Första bordet beställdes
hos Lindn för pengar som kommit in
på en tiggarlista. På den tiden var
det helt naturligt att spelarna ur
lJ
Wanja Warnerhed toppar i suverän stil listan med erövrade DM-tecken./nte mindre än 90 st i olika klasser har hon vunnit. Wanja är dessutom nordisk mästarinna i sin åldersklass.
14
egen ficka betalade den som skjutsat
till tävlingar och matcher. Tid och
bord fick man beställa för träning
och betala med 50 öre per timme,
pengar som sektionen sedan kunde
skaffa material för.
Så småningom blev det bättre med
ekonomin. 1957 sökte bordtennissektionen tillstånd till ett kaffelotteri, det första kaffelotteriet som förekommit i Rimbo. Verksamheten bara ökade och krävde mera pengar.
Bordtennissektionen sökte 1967 tillstånd för bingospel i IOGT lördagar,
och mera pengar strömmade in. Senare flyttade bingon till Centralskolan. Numera drivs den av särskild
vald bingokommitte.
Vad ekonomin beträffar har bordtennissektionen försökt att leva upp
till de förutsättningar som gavs vid
starten, att klara den ekonomiska
biten, och det tycks ha gått lite för
bra. Kassabehållningen har inte alltid setts med blida ögon av övriga
sektioner.
För att återknyta till själva bordtennisspelet fick Rimbo IF en flygande start och klättrade raskt upp genom seriesystemet. Detta tack vare
att bordtennis spelades bl a i IOGT-
lokalen och lite varstans på gårdarna.
Redan 1945 spelades vänskapsmatcher mot ett polskt lag. Polackerna var flyktingar och förlagda i läger
vid Axvall, Gottröra. Matcher spelades också mot Skepptuna och N orrtelje med viss framgång. 1951 var
det dags för det första internationella besöket. En jugoslavisk trupp
landslagsspelare med internationella toppspelaren Harangozo i spetsen.
Uppvisningsmatchen
spelades
i
IOGT-lokalen inför fullsatta hus.
Undr 60-talet var bredden, toppen
och de sportsliga framgångarna som
störst. Damlaget spelade i allsvenskan åren 1961-64. Herrlaget hade
avancerat till div II och spelade där
åren 1967-70. Många lag i uppländska serierna. Rimbo IF dominerade uppländsk
bordtennis,
som
framgår av ett blad ut bordtenniskalendern över distriktsmästare 1967.
Flera av Rimbo IF:s spelare var av
mycket god klass som pojkspelare.
Spelare som PO Douhan, Bo Klaar,
Sören Andersson, Ola Andersson och
Dick Tollbring hävdade sig bra på
turneringar mot övriga pojkspelare i
samma åldersgrupp i sverige. Alla
blev distriktsmästare
i någon klass
men samtliga hade haft möjligheter
att gå betydligt längre. Den dominerande sporten var inte bordtennis
utan samtliga sysslade även med fotboll och andra sportgrenar.
Även om dagens bordtennis inte är
av samma höga klass som tidigare,
spelar dock A-laget i div III. Så sent
som 1980-81 en säsong i div II.
Bland Roslagslag är det bara Rimbo
i trean (Rånäs 4H i tvåan).
I 20 års tid har RIF:s bordtennissektion årligen arrangerat en nationell bordtennisturnering.
Till en
början t o m två "Knorren" och
"Smashen". De slogs senare ihop till
en tävling och fick då namnet "Tvåslaget" .
Toppen på arrangemang var givetvis då Rimbo IF 1979 fick förtroendet
av Svenska bordtennisförbundet
att
svara för landskampen Sverige-Polen. Att Sverige förlorade kunde ju
inte arrangören hjälpa. Den första
landskamp alla kategorier som arrangerats i Rimbo.
Bland dom som jobbat i bord tennissektionen genom åren kan nämnas:
Ture Tufvesson, kassör. Flyttade
till Katrineholm och blev där kassör
i Sörmlands bt-förbund.
Bror Erik Lundin, sekreterare.
Blev även ordförande i Upplands btförbund.
Svante Björklund, damlagledare,
pingisentusiast.
Harry Douhan. Ett brinnande intresse. Skjutsade i ur och skur.
Yngve Lindberg. Mångårig lirare
och B-lagsledare.
Sune Strandberg. Kassör.
Lennart Klaar. Bingokassör och
transportör.
Och fler med dem. Den nuvarande
sektionen ej att förglömma.
Bordtennissektionen
vill passa på
att tacka alla som bidragit till framgångarna genom åren och till dem
som skänkt gåvor och priser.
BT-sektionenjubileumsåret
1986.
Från v: Magnus Meurling, kassör Sören Andersson, tävlingsledare
Bertil Antonsson,
Wanja Warnerhed, sekreterare Tage Sandberg. Infälld: Algot Kindgren, ordförande.
15
Festkommitfen
Rimbofestivalen startade lite blygsamt 1975 efter ett förslag av vår dåvarande ordf Bölje Carlsson och sekreterare Per-Anders Hellke och var
då en-dags fest. Dansbanan som vi
fick hämta i Fasterna var på 100
kvadratmeter. Eftersom det var ganska krävande att plocka upp denna
bana valje gång föreslog Kjell Molin
att vi bygger en egen bana. När Hans
Alfredsson blev Rimbo IFs nya ordförande så togs ett beslut att bygga
denna. Ritningarna till banan stod
en platschef på JCC för, Viktor Henriksson. Bygget startade på långfredagen 1979 och stod färdig till festivalen samma år. Arbetsledare var en
snickare vid namn Lennart Andersson. Sista spiken slogs i samma fredag som banan invigdes med Yngve
ForselIs dansband från Skellefteå.
Många kända artister har gästat
Arkadien sedan dess. Fyra solar,
Boppers, Lasse Löndahl, Kalle Pedhal, Hasse Andersson med KvinnaBöske, Owe Törnqwist för att nämna
några.
De senaste 4 åren har den använts
till högmässa på söndagen, vilket
har givit ett bra gensvar.
Rimbo-Festivalen
har haft lite
otur med vädrets makter, så ibland
har inte vinsten blivit vad vi hoppats
på. De senaste åren har lokala föreningar inbjudits att delta i festivalen tex Brandkåren, Rimbo Husmodersförening,
Hemvärnet,
Rimbo
Motorklubb, Klubb Örnen, Hembygdsföreningen samt många andra
klubbar.
Rimbo Idrottsförening hoppas att
denna Festival ska få fortleva för att
ge föreningen kosing att bedriva den
stora ungdomsverksamhet
som den
har.
Kjell Molin
Rimbo Marknad
Marknaden drivs i Rimbo Idrottsförenings regi sedan många år tillbaka.
Marknaden som har anor sedan medeltiden har drivits både legalt och
illegalt under århundraden. Vi i detta århundrade vet att marknaden
låg nere i den vackra parken i Rimbo
när seklet var ungt för att sedermera
flytta till vad vi i dag kallar marknadshagen, där den hölls i många år
tills grävskoporna kom.
Marknaden flyttades till Arkadien där den under många år hade
den kände Roslagsprofilen Åke Rydberg som ordförande. Till medhjälpare hade han bl a Martin Norlin, Sven
"Skepparn" Eriksson och Carl-Emil
Forsberg.
Marknaden som ökar år efter år
har en ständigt växande publik. Vi
hoppas att marknaden fortsätter att
finnas, så att generation efter generation får fortsätta att glädjas åt allt
utbud
som marknadshandlarna
kommer till oss med, att vi får träffas
och äta ärtsoppa med ostsmörgås. Så
vi i Roslagen får fortsätta att räkna
tider före och efter marknaden.
Vi som driver marknaden tackar
alla som hjälper till och har hjälpt
till för att den skall gå i lås år från år.
Marknadskommitten
Tommy Pettersson
BINGO
Rimbo Idrottsförening startade sin
bingo 1966 med Algot Kindgren som
ansvarig ledare. Lördag var speldagen då liksom nu och lokalen var IOGT, en gammal nedlagd biograf, dåtidens vinster bestod av filtar, täcken, vaser, fåtöljer, mattor - ingen
mat eller pengar.
Då lokalen blev för liten flyttade vi
bingon till Rimbos skolas matsal
1970. 1974 övertog Kjell Molin ansvaret och hade det till 1984, då Tord
SignelI övertog. Det har aldrig blivit
några fantasisummor i vinst, det har
pendlat mellan 30 000- 70 000 kr pr
spelår, men vårt motto har varit att
alla pengar som kommer in är välkomna.
Vår bingoavslutning 1977, dan före nyårsafton, höll på att sluta i kaos.
Det var 365 personer inne i lokalen,
då hela Rimbo med omnejd blev
strömlöst, men som tur var så ordnade Bölje Södergren och Lill-Skeppa
så att vi inte behövde skicka hem
spelarna med en stor förlust som
följd. Vi hoppas att bingon ska fortleva än i många årtionden med god
vinst till ungdomens fromma.
Vi som driver bingon vidare är ett
nygammalt gäng som önskar er välkomna ner till oss i skolan i höst. Vi
kör lördagar och böljar kl 14.
Kjell Molin