Transcript Hälsa och sjukdom - Curomed Utbildning AB

Hälsa och sjukdom
- kultursjukdomar i tiden
2 - 9 januari 2012
Mahé, Seychellerna
Kursprogram
Håkmark 213 • 905 91 UMEÅ • SWEDEN • tel. +46(0)90-383 75 • fax +46(0)90-383 31
E-mail: [email protected] • Hemsida www.curomed.se
KursprogrSey113
1
Hälsa och sjukdom: Kultursjukdomar i tiden
ALLMÄNT OM KURSEN
Kursgivare:
Avsedd för:
Tid:
Plats:
Professor Karin Johannisson, Uppsala, Specialisttandläkare Tore Sahlin,
Umeå
Tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, receptionister, tandtekniker,
läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, receptionister, sjukgymnaster,
dietister.
2/1 - 10/1 2012
Mahé, Seychellerna
SYFTE/VERKSAMHETSNYTTA:
Målet är att tandläkare så väl som läkare tillsammans med övrig personal ska kunna skapa
mottagningar där patienten i alla stycken upplever högsta kvalitet samtidigt som det gynnar
kliniken ekonomiskt. Mycket har hänt inom forskningen, som ökat vår förståelse för hur olika
kulturyttringar kan ge upphov till sjukdomar. Vårdpersonalen behöver denna nya kunskap både
för att bättre förstå patienten och för att kunna föra en god dialog med denne. Patienter med t ex
oral galvanism, elöverkänslighet eller utmattningsdepression tar mycket stora resurser av
vården. Ett bättre omhändertagande av dessa och liknande sjukdomar kan spara mycket
kostnader för samhället och för kliniken. Dessutom är det viktigt att förstå hur man själv som
vårdgivare påverkar och påverkas i mötet med den enskilda patienten. Det är också viktigt att
förstå hur människan fungerar ur ett historiskt perspektiv och förståelsen för detta och
kunskapen om kultursjukdomar kan ha stor betydelse för diagnos och behandlingsresultat. Nya
sjukdomar med kulturbakgrund kommer också med säkerhet att dyka upp och med en god
förståelse av kunskapssammahangen kan mycket lidande och stora kostnader sparas. Kliniker
som går denna kurs skall genom ett bättre och effektivare sätt att diagnostisera och behandla
dessa patienter få en ökad patienttillströmning och därmed öka sina intäkter.
Kursbeskrivning
Decennierna kring sekelskiftet 2000 uppstod stora glidningar i hälso- och sjukdomsbegreppen.
För Sveriges del var detta en av flera orsaker till det snabbt stigande ohälsotalet och ett
förändrat sjukskrivningsmönster. En rad nya diagnoser dök upp, några knutna till
föreställningar om hot från den yttre miljön i form av strålning, förgiftning eller farlig materia (t
ex kvicksilverförgiftning, el- och bildskärmsallergi), andra till arbetslivets belastning
(utbrändhet, utmattningssyndrom) eller generell belastning (fibromyalgi, kronisk smärta).
För att förstå fenomenet måste den ökade ohälsan analyseras mot en större samhällskontext och
förändringar i sociala och ekonomiska system, arbetsorganisation och teknikanvändning liksom
i livsstil, livsideal och upplevda hotbilder. Frågan om tandläkarens/läkarens uppgift och ansvar
har blivit allt mer komplex. Patientens förväntningar på vården har ökat samtidigt som
gränserna mellan sjukt och friskt tycks allt mer flexibla och förhandlingsbara. En rad aktörer –
vetenskap,tandläkare, läkare och patienter, patientföreningar, försäkringssystem,
läkemedelsproducenter och medier – bidrar till att sjukdom/hälsa har blivit en av samtidens
mest kontroversiella och angelägna frågor.
Somatoforma och andra psykosociala syndrom är mycket vanliga i Sverige, och deras spridning
KursprogrSey113
2
visar inte sällan ett epidemiartat förlopp (Beland LT nr 48, 2003). Detta synsätt skapar stort
lidande och tar stora resurser från samhälle, kliniker och individer. Pengar som skulle kunna
användas mycket bättre. Förklaringen till detta förbryllande fenomen tror Beland står att finna i
den svenska kulturen och det svenska samhällets särdrag. Kultursjukdomar är sjukdomstillstånd
eller syndrom som kanaliserar diffus sjukdomskänsla i en kulturspecifik kontext. Symtomen
formas efter tillgängliga och av samhället sanktionerade mönster. Sjukdomsbilden förändras i
takt med förändringar i samhällskulturen och den medicinska kunskapen. och det är nödvändigt
för tandvården och sjukvården att skaffa sig god kunskap på detta område för att på ett bra sätt
kunna ta hand om denna problematik.
Ett historiskt perspektiv som sträcker sig över hela 1900-talet kan i hög grad bidra till analys,
diskussion och ökad förståelse för att synen på hälsa förändras, och att sjukdomar som oral
galvanism, fibromyalgi, elöverkänslighet, utbrändhet och pisksnärtskador har uppstått i ett
psykosocialt orsakssammanhang där tandvården och sjukvården genom att agera annorlunda
tillsammans med olika samhällsinstitutioner med all säkerhet hade kunnat förhindra den
epedemiartade spridning som skedde i Sverige.
Sammanfattning
Denna kurs är synnerligen viktig för att tandvården och sjukvården skall få en insikt i de
komplicerade samband som gäller vid uppkomsten av denna typ av sjukdomar och för att kunna
förhindra att samhällets sjukdomsföreställningar blir manifesta och så kallade sekundära
sjukdomsvinster kan uppstå. Att kunna förhindra de i Sverige mycket vanliga somatoforma och
psykosociala syndromen och deras stora spridning skulle generera stora vinster för den enskilda
kliniken, såväl som för samhället. Den ekonomiska vinsten för den enskilda kliniken kommer
att genereras både av ett effektivare omhändertagande och ett nytillskott av patienter.
Om våra kursgivare:
Karin Johannisson är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet samt medlem
i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala. Karin
Johannisson är även medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet, specialiserad på
medicinhistoria. Hon har haft flera uppdrag för SBU, Statens Beredning och Utvärdering av
Medicinsk Forskning och har dessutom skrivit många vetenskapliga artiklar med medicinska
och odontologiska teman, och är en av dem som uppmärksammat den vetenskapliga världen på
hur man kan se vissa sjukdomar som kulturyttringar i samhället.
Tore Sahlin är tandläkare och specialist i parodontologi och har sedan slutet på 1980-talet varit
verksam som konsult med stort fokus på efterutbildning av personal inom tandvården och
sjukvården. Han har bedrivit forskning om stress och utbrändhet tillsammans med
Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan och har skrivit tre böcker om stress och
stresshantering.
Om vår kursort och sjukvården på Seychellerna:
Seychellernas övärld ligger vid ekvatorn med de största öarna cirka 300 mil från Afrikas
östkust. Människan har funnits på Seychellerna i 250 år och uppgår nu till cirka 80.000. Dessa
"kreoler" utgör ett verkligt blandfolk av ättlingar till de ursprungliga franska bosättarna med
sina afrikanska slavar och senare inflyttade engelsmän, indier, kineser m fl. Mahés sjukhus
ligger mitt i den botaniska trädgården, med stora öppningar ut mot den prunkande grönskan.
Patienterna får ha sina egna kläder under vistelsen på sjukhuset men av hygieniska skäl tvättas
de i sjukhusets tvätteri. Vid byggandet av detta sjukhus hade man en idé om naturens läkande
kraft och betydelsen av en positiv miljö i läkningsprocessen. Seychellerna och Sverige har
KursprogrSey113
3
under många år haft täta kontakter. Sverige har hjälpt Seychellerna att bygga upp sin tandvård
efter svensk modell och Seychellerna kan sägas vara en välfärdsstat enligt svenskt snitt med
några skillnader. Sverige har också varit ett föredöme när det gäller uppbyggnaden av
tandvårdsorganisationen och finansiering. Man tror mycket på arbetets välgörande inverkan på
hälsan och trots att Sverige varit en förebild när det gäller uppbyggnaden av välfärden vill man
inte ge pengar till medborgarna utan motprestation. Detta menar man leder till passivitet och
ohälsa. För att man skall erhålla bidrag vid arbetslöshet måste man utföra någon sorts arbete för
samhället, t ex arbeta i parkerna eller slå gräs vid vägkanterna.
Kursprogram
MÅNDAG 2/1: 2012: Skandinavien till Mahé
Avresa till Seychellerna från Stockholm med Air France kl 14.25 , Göteborg 15.50 eller
Köpenhamn 15.35, via Paris med ankomst till Mahé nästa dags morgon.
TISDAG 3/1: Ankomst till Mahé
Ankomst till Seychellernas huvudö Mahé på morgonen. Transfer till vårt hotell Le Meridien
Barbarons Beach för inkvartering.
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 14.00 – 18.00 ( 4 tim)
Sjukdomsbegrepp, hälsobegrepp, ohälsobegrepp
•
Historiskt perspektiv – vad är sjukt?
•
Förskjutningar kring sekelskiftet 2000
•
Vem äger hälsodefinitionerna?
ONSDAG 4/1: Mahé
KURS PÅ FÖRMIDDAGEN: kl 08.00 – 12.00 (4 tim)
Normalitet och avvikelse
• Vad är normalt? Normalitet som genomsnittsvärde
• Normalitet som variabel norm och föränderligt ideal
• Sjukdom en av få accepterade former av avvikelse
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 15.00 – 18.00 (3 tim)
Vad menas med hälsa?
 Den medicinska modellen
 Psykosomatiska/psykologiska, och humanistiska modeller
 Det holistiska perspektivet
TORSDAG 5/1: Mahé
KURS PÅ FÖRMIDDAGEN: kl 08.00 – 12.00 (4 tim)
Kroppen som kulturellt system
• Kroppsbilder
• Munnens kultur
KursprogrSey113
4
•
Tändernas politik: exemplet Vipeholm
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 15.00 – 18.00 (3 tim)
Hälsa och sjukdom i samband med kroppsbild och normalitet
 Hur förhåller sig tand- och sjukvården
 Tand- och sjukvård som konsumtion
 Lege artis, etik och moral, hur kommer det in
FREDAG 6/1: Mahé
KURS PÅ FÖRMIDDAGEN: kl 08.00 – 12.00 (4 tim)
Kultursjukdomar
• Begreppet kultursjukdom
• Historiska exempel
• Från amalgamförgiftning till klimatångest
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 15.00 – 18.00 (3 tim)
Kan kultursjukdomar botas?
 Vilka är våra erfarenheter av oral galvanism, elöverkänslighet, yuppiesjuka,
utmattningsdepression mm?
 Möjliga mekanismer
 Patientföreningar, sociala medier, internet, roll och betydese?
LÖRDAG 7/1: Mahé
KURS PÅ FÖRMIDDAGEN: kl 08.00 – 12.00 (4 tim)
Stress skapar den moderna ohälsan
• Snabb samhällsförändring och ett accelererat förändringstempo
• Nya förväntningar skapar skapar stark stress
• Diskrepans mellan krav och förmåga uttrycks som ohälsa
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 15.00 – 18.00 (3 tim)
●
●
●
Inflation i hotbilder och riskscenarier ökar vår sårbarhet
Hur skall det samhälle se ut där individen kan hålla sig frisk
Vad kan tandvården och sjukvården göra
SÖNDAG 8/1: Mahé
KURS PÅ FÖRMIDDAGEN: kl 08.00 – 12.00 (4 tim)
Framtidens diagnoser relaterade till?
● Missbruk
- mat
- droger
- sex
KursprogrSey113
5
●
●
Beroende
- spel
- konsumtion)
Vad kan vi göra:
- medicinera mera?,
- coacha?
- avmedikalisera?
KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl 15.00 – 18.00 (3 tim)
Workshop och avslutande symposium
●
●
Hur kan den enskilda klinikens intäkter öka i de olika framtidsscenarierna
Avslutande symposium och sammafattning.
MÅNDAG 9/1: ÅTERRESA TILL SVERIGE
Återresa med Air France avgång 09.50 med ankomst till Paris 17.30 och ankomst till
Stockholm 22.45, Köpenhamn kl 21.45 och Göteborg kl 21.25. Tack för denna gång!
KursprogrSey113
6
Litteraturlista
Bart, P: Kvinnor och sociala system i Mellanöstern, Stockholms universitet, 2005
Beland, M: Kultursjukdomar med högt pris, LT nr 48, 2003
Bodegård, G: De apatiska barnen - medial smitta och medicinsk etik, LT nr 12, 2010
Bäärnhielm, S mfl: Transkulturell medicin, Centrum för klinisk forskning, 2010
Dahlkvist, T: Berta Funcke och "den moderna pessimismen". Om pessimismen som
dekadenstopos”, Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, årgång 2007
Englund, L: Är sjukdom ett bra skäl för att bli sjukskriven, Försäkringskasseförbundet, 1997
Gottfridsson, C mfl: Utmattninngssyndrom - kvinnors ohälsa, Inst för psykologi, Lunds universitet, 2009
Johannisson, K: Kultursjukdomar irriterar och utmanar läkarkåren, LT nr 46, 2007
Johannisson, K: Om begreppet kultursjukdom, LT nr 44, 2008
Komulainen, H mfl: Kroniskt trötthetssyndrom - en diskurs av artiklar 1989-2006, Stockholms universitet, 2006
Lindh, J: Sterssymtom och hyperreaktivitet - diagnos och behandling av kultursjukdomar, LT 48-49, 2008
Lundin, A: Kultursjukdomarna - den subjektiva ohälsans ansikten, LT 44, 2008
Lövtrup, M: Kulturell erfarenhet präglar mötet med psykiatrin, LT nr 11, 2009
Sahlin, T: Lyssna till ditt hjärta, olika vägar att hantera stress, Novartis, 2002
Sahlin, T: Vägar ut ur stressen, en bok om att hantera vardagsstress, Astra Läkemedel, 1999
Sjukdomsbegreppet, ur SOU 2000:86 145
Stencrantz, A: Kvinnors livssmärta. Förändringar hos kvinnor med fibromyalgi efter jagstrukturerande
psykoterapi, Forskningsrapporter, Inst för Psykologi nr 1 , 2002, Umeå Universitet
Vetenskaplig bakgrundslitteratur:
Benson, Herbert (1997). The nocebo effect: History and physiology. Preventive Medicine 26:612-615.
Gärdenfors, Peter, 2006: Den meningssökande människan, Natur och Kultur, 2006.
Hesslow, Germund (1996 [1979]). Medicinsk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Kap 7: Definitioner, s
102-109. Kap 8: Sjukdomsbegreppet, s 110-117. 16 s.
Hornborg, Alf (2003): Självets gränser och fasor i olika kulturer. Moderna människor: Antropologiska perspektiv
på samtiden. Red: C Garsten & K Sundman. Stockholm: Liber. s 217-248 (13 s.)
Janzen, John M (2002). The social fabric of health. New York: McGraw-Hill. 313 s.
Johannisson, Karin (1990). Sjukdom som kulturell konstruktion. Tvärsnitt, nr 1:26-33. 8 s.
Johannisson, Karin (2005): När samhället glider isär glider också individen isär. Axess 8:1-9. 9 s.
Johannisson, Karin (2006): Hur skapas en diagnos? Diagnoserns makt. Red: G Hallerstedt. Daidalos. 29-41.
Josefsson, Ingela, 1998: Läkarens yrkeskunnande, Studentlitteratur, 1998
Lupton, Deborah (1996). Medicine as Culture: Illness, Disease and the Body in Western Societies. London: Sage.
Ch 1: Theoretical Perspectives on Medicine and Society, s 5-19.
Lynöe, Niels (2005). Placebo biter inte alltid på nocebobaciller: Samspelet mellan kropp och själ ännu höljt i
dunkel. Läkartidningen 102(38):2627-2628.
Malmquist, Jörgen (2004). Sjukdomsföreställningar under 1900-talet: Från kloros och fokalinfektion till elallergi,
fibromyalgi och utbrändhet. Läkartidningen 1-2:64-73. 10 s.
Miner, Horace (1956). Body Ritual among the Nacirema. American Anthropologist 58:503-507. 5 s.
Radley, Alan (1995). Making Sense of Illness: The Social Psychology of Health and Disease. London: Sage. Ch 2:
Illness, the patient and society, s 19-35. 16 s.
Sachs, Lisbeth (2002). Från magi till bioteknik: medicinsk antropologi i molekylärbiologins tidevarv. Lund:
Studentlitteratur. 197 s.
Svenaeus, Fredrik, 2003: Sjukdomens mening, Natur och kultur, 2003
Tengland, Per-Anders (2005). Teorier om hälsa, sjukdom, livskvalitet i "Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan?"
ur Faresjö, T och Åkerlind, I (red.). Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning, Lund:
Studentlitteratur.
Thörn, Åke (2004): ...bland undanglidande syndrom och tillstånd: Folkhavet brusar av värk, trötthet, oro,
huvudvärk, yrsel, magont... Läkartidningen 51-52:4224-4226. 3 s.
Bates, Maryann S (1990). A Critical Perspective on Coronary Artery Disease and Coronary Bypass Surgery. Social
Science and Medicine 30(2):249-260.
Lepowsky, Maria (1990). Sorcery and Penicillin: Treating Illness on a Papua New Guinea Island. Social Science
and Medicine 30(10):1049-1063.
Patel, Vimla L, et al. (1988). Causal Reasoning and the Treatment of Dhiarrhoeal Disease by Mothers in Kenya.
Social Science and Medicine 27(11):1277-1286.
Roseman, Marina (1988). The Pragmatics of Aesthetics: The Performance of Healing Among Senoi Temiar. Social
Science and Medicine 27(8):811-818.
Stolt, Carl-Magnus, 2006: Att vara levande, Natur och Kultur, 2006.
Stolt, Carl.Magnus, 2007: Medicin och religion, Proprius, 2007.
KursprogrSey113
7
Priser och resfakta: Hälsa och sjukdom, kultursjukdomar i tiden, Seychellerna
Tid & plats: 2 - 9 januari 2012, Mahé
Resans pris: ca 43.900 kr
Kursavgift: 12.500 kr
I priset ingår:
• Flyg i ekonomiklass Stockholm-Mahé, Mahé - Praslin tor.
• Del i dubbelrum med halvpension på angivna hotell.
• Svensk färdledning
I priset ingår inte:
• Drycker
• Dricks
Se resprogrammet för detaljer om resan samt om det privata tilläggsarrangemanget.
Resevillkor
Priser och resdagar är baserade på flyg- och hotelltariffer, valutakurser och tidtabeller gällande i
december 2010. Alla uppgifter lämnas med reservation för ändringar efter detta datum. Allt flyg sker i
ekonomiklass. Vi förbehåller oss rätten att ändra hotell till andra likvärdiga om det skulle vara
nödvändigt. Resplanen kan också komma att ändras p.g.a. faktorer utanför vår kontroll. Researrangören
frånsäger sig allt ansvar för eventuella tidtabelländringar för flygen eller händelser av force majeurekaraktär. Resornas pris är baserat på att minst 40 personer deltager.
Allmänna resevillkor
För dessa resor gäller de allmänna resevillkor som antagits 1975-06-16 av Svenska Resebranschens
Förening och Researrangörsföreningen i Skandinavien efter överläggningar med KO.
Särskilda Resevillkor
Avbeställning ska ske skriftligt. Expeditionsavgiften vid avbeställning är 2.000 kr. Vid avbeställning
senare än 5 månader före avresa är kostnaden 12.000 kr. Vid avbeställning senare än 60 dagar före
avresan äger resebyrån rätt att tillgodoräkna sig hela resans pris. För en mindre kostnad kan i de flesta
fall deltagare namnändras intill 14 dagar innan avresa. Ändringar utöver det givna researrangemanget
debiteras, förutom ev. tilläggskostnad, med 1.000 kr i administrationsavgift.
Avbeställningsskydd när det gäller privatresor ingår ibland i hemförsäkringen. För tjänsteresor har de
flesta försäkringsbolag tjänstereseförsäkring. Man kan enkelt komplettera företagsförsäkringen med en
tjänstereseförsäkring som innehåller ett avbeställningskydd. Kontakta ditt försäkringsbolag angående
detta, alternativt teckna reseskydd via Europeiska Försäkringsaktiebolaget, Box 1 SE-172 13
Sundbyberg ,tel: +46 (0)770-456 900 fax: +46 (0)8-454 33 21
Curomed Utbildning AB, Håkmark 213, 905 91 Umeå, 090-38375, fax 090-38331,
www.curomed.se, [email protected]
KursprogrSey113
8